BETÄNKANDE om akademisk vidareutbildning och distansutbildning som en del av den europeiska strategin för livslångt lärande
11.7.2017 - (2016/2142(INI))
Utskottet för kultur och utbildning
Föredragande: Milan Zver
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om akademisk vidareutbildning och distansutbildning som en del av den europeiska strategin för livslångt lärande
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artiklarna 8, 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,
– med beaktande av Köpenhamnsdeklarationen av den 30 november 2002 om ökat EU‑samarbete i fråga om yrkesutbildning,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)[1],
– med beaktande av 2012 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) Allmän och yrkesinriktad utbildning för ett smart och hållbart Europa för alla[2],
– med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om effektiv lärarutbildning,
– med beaktande av 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för ett europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) – Nya prioriteringar för det europeiska utbildningssamarbetet[3],
– med beaktande av rådets resolution av den 20 december 2011 om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande[4],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 november En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat (COM(2012)0669)[5],
– med beaktande av rådets slutsatser av den 17 februari 2014 om att investera i utbildning – Ett svar på En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat och den årliga tillväxtstrategin för 2013[6],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1720/2006/EG av den 15 november 2006 om inrättande av ett handlingsprogram för livslångt lärande[7],
– med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som ratificerades av EU 2010,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande[8],
– med beaktande av rådets slutsatser av den 19 november 2010 om utbildning för hållbar utveckling[9],
– med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande[10],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande[11],
– med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om kvalitetssäkring inom utbildningen[12],
– med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om Erasmus+ och andra verktyg för att främja rörligheten inom yrkesutbildningen – ett upplägg för livslångt lärande[13],
– med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2016 om uppföljningen av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)[14],
– med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 31 januari 2014 – En öppen utbildning[15],
– med beaktande av kommissionens forskningsrapport Education and Training 2020: Improving Policy and Provision for Adult Learning in Europe[16],
– med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och arbetstillfällen som ett sätt att ta sig ur krisen[17],
– med beaktande av rådets slutsatser om den europeiska jämställdhetspakten för perioden 2011–2020[18],
– med beaktande av utkastet till rådets slutsatser av den 20 februari 2017 om ökad kompetens hos kvinnor och män på EU:s arbetsmarknad[19],
– med beaktande av rådets resolution av den 28 november 2011 om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande,
– med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0252/2017), och av följande skäl:
A. Utbildningssystemen står för närvarande inför betydande utmaningar till följd av den digitala omvandlingen, vilket påverkar undervisnings- och lärandeprocesserna, och behovet av att utöka kapaciteten för social inkludering och medborgerligt deltagande såväl som personlig utveckling, och att stärka de europeiska demokratiska värderingarna och toleransen i syfte att främja fördomsfrihet och motverka alla typer av intolerans. Digital egenmakt och digitalt självförtroende är nödvändiga förutsättningar för att bygga starka samhällen och bidra till enheten och integrationsprocesserna inom EU.
B. Den europeiska strategin för livslångt lärande bör stärkas. Varje person, i varje skede av sitt liv, bör få möjligheter till livslångt lärande för att förvärva de kunskaper och färdigheter de behöver för sin personliga och yrkesmässiga utveckling. Livslångt lärande, i formella, icke-formella och informella sammanhang som främjar aktivt medborgarskap och anställbarhet, är en viktig aspekt av den utbildning som påverkas av dessa förändringar.
C. Ytterligare ansträngningar måste göras för att förbättra synergieffekterna mellan utbildning och sysselsättning, både genom att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och genom att göra det möjligt för enskilda att kontinuerligt uppdatera sina kunskaper eller skaffa sig nya färdigheter under hela sitt yrkesverksamma liv. Medlemsstaterna måste hitta sätt att skydda och främja långsiktiga investeringar i utbildning, forskning och innovation.
D. Akademisk vidare- och distansutbildning bidrar i stor utsträckning till individens personliga utveckling och skapandet av humankapital och bör utgöra en integrerad del av den europeiska strategin för livslångt lärande.
E. Akademisk vidare- och distansutbildning spelar en allt viktigare roll när det gäller att underlätta arbetstagarnas anpassning till ekonomiska och tekniska förändringar under hela yrkeslivet. 2025 kommer det att för 49 % av alla arbetstillfällen i EU (både nya arbetstillfällen och ersättningssysselsättning) krävas högre kvalifikationer, för 40 % medelhöga kvalifikationer och endast för 11 % grundläggande eller inga kvalifikationer.
F. Akademisk vidare- och distansutbildning är viktiga verktyg när det gäller att tillhandahålla flexibla och individualiserade utbildningsmöjligheter för alla utan diskriminering[20]. I detta sammanhang är det viktigt att betona betydelsen av att bredda strategierna för tillträde.
G. Akademisk vidare- och distansutbildning och användningen av ny teknik kan bidra till att flickor och kvinnor blir mer medvetna om nya yrkesalternativ, framför allt inom områden där de är underrepresenterade. Trots att fler kvinnor har examensbevis från mer avancerad sekundärutbildning och universitets- och högskoleexamina måste man få in flera kvinnor, både i yrkesutbildning och i sektorer med anknytning till naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
H. Distansutbildning är en tänkbar lösning i samband med akademisk vidareutbildning, som på grund av sin flexibilitet är särskilt väl lämpad att säkerställa balans mellan utbildning, arbete och privatliv.
I. Distansutbildning[21] avser en organisationsform för undervisning som ger en hög grad av flexibilitet i lärandet genom användning av ny digital undervisningsteknik, inte som ersättning för campusbaserad utbildning utan som ett alternativ för studerande som inte har möjlighet att delta i kurser på plats.
J. Distansutbildning avser en undervisningsmetod som ger flexibilitet i lärandet genom användning av ny teknik, inte som ersättning för campusbaserad utbildning utan som ett alternativ för studerande som inte har möjlighet att delta i kurser på campus och för arbetstagare som önskar kombinera arbete med utbildning. Därför kan digitaliseringen användas som ett verktyg för att tillhandahålla nya sätt att få tillträde till högre utbildning.
K. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av EU:s grundläggande principer, förankrad i fördragen och ett av unionens mål och en av dess uppgifter. Jämställdhet i utbildningen ökar kvinnors möjligheter och bidrar till den sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingen i samhället. Utbildning är ett grundläggande redskap i kampen mot könsstereotyper.
L. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland kvinnor hänger direkt samman med deras utbildningsnivå. Bland kvinnor i åldrarna 25–49 med avslutad högskoleutbildning är sysselsättningsgraden över 20 % högre än bland kvinnor med endast förskoleutbildning, primärskoleutbildning eller genomgången grundskola.
M. Distansutbildning kan vara gynnsam för kvinnors IKT-färdigheter. Om flera kvinnor kom in i IKT-sektorn skulle detta stimulera en marknad där brist på arbetskraft förutsägs och där ett likvärdigt deltagande av kvinnor skulle leda till att EU:s BNP gjorde en årlig vinst på omkring 9 miljarder euro. Kvinnor är fortfarande markant underrepresenterade inom studieprogram som leder till examen i IKT, eftersom de utgör endast omkring 20 % av alla dem som utexamineras inom detta område. Endast 3 % av alla universitetsutbildade kvinnor har avlagt examen inom IKT.
N. Distansprogram når ett stort antal kvinnor i samhällen där kvinnor saknar lika möjligheter att delta i traditionella former av utbildning, eftersom kvinnor fortfarande ägnar mer tid än männen åt obetalt arbete i hemmet och omsorg inom familjen. Sådana kurser ger flexibilitet när det gäller att uppnå balans mellan arbetsliv och privatliv, och distansutbildning är i första hand riktad mot den icke-traditionella studerandekategorin.
O. Akademisk vidareutbildning är en av den högre utbildningens uppgifter i allmänhetens tjänst och avser kurser vid en akademisk institution som kan bedrivas parallellt med heltidsarbete, som i allmänhet bygger vidare på yrkeserfarenhet och i regel förutsätter universitetsexamen.
P. Anpassningen till de allt snabbare ekonomiska och tekniska förändringarna är en stor utmaning för en åldrande arbetskraft och att bemöta denna utmaning kommer att bli en av nyckelfaktorerna för att trygga den långsiktiga konkurrenskraften i EU:s ekonomi.
Q. Strategierna för livslångt lärande och karriärutveckling kan förstärkas genom erkännande av tidigare lärande.
R. Att ge människor ledigt för personlig utveckling och utbildning i samband med livslångt lärande gynnar deras välbefinnande och även deras bidrag till samhället genom att ge dem mer väldefinierade personliga och yrkesmässiga färdigheter. Akademisk distansutbildning erbjuder flexibla studiesätt som hjälper människor att uppnå en bättre balans mellan privatliv och arbetsliv. Akademiskt livslångt lärande (ULLL) bör utgöra en del av den europeiska digitaliseringsstrategin.
S. Digitaliseringen möjliggör flexibilitet och interaktivitet i utbildningsprocessen och är en viktig faktor för den fortsatta utvecklingen av den akademiska vidare- och distansutbildningen.
T. Tekniska förändringar kräver starkare och mer regelmässiga förbindelser mellan utbildning och sysselsättning.
U. Akademiska institutioners tendens att vara statiska gör att reformer av läroplaner, regler för kurser och examina samt behörighetskrav blir en utmaning.
V. Akademisk vidare- och distansutbildning är snabbt växande sektorer med stor potential när det gäller ekonomisk tillväxt och jobbskapande.
W. Det finns många hinder kvar när det gäller akademisk vidare- och distansutbildning.[22]
Vidare- och distansutbildning hand i hand med samhälleliga och ekonomiska förändringar
1. Europaparlamentet konstaterar att nätbaserad och öppen utbildning förändrar hur utbildning finansieras, tillhandahålls och mottas. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av öppna lärresurser (OER), som säkerställer tillgången till utbildning för alla och ökar anställbarheten genom att stödja livslångt lärande.
2. Europaparlamentet konstaterar att många institutioner för allmän och yrkesinriktad utbildning har svårt att på lämpligt sätt bemöta de genomgripande och komplexa förändringar som våra samhällen och ekonomier genomgår och behöver genomföra förändringar i fråga om styrning, organisationsstruktur och arbetssätt. Parlamentet betonar att nya, flexibla och tillgängliga former av livslångt lärande, lämpliga för personer i alla åldrar, framgångsrikt kan ta itu med några av de utmaningar, såsom social utestängning, avhopp från skolan och kompetensglapp.
3. Europaparlamentet konstaterar att digitalisering och inrättande av utbildningsplattformar för samarbete och utbyte av bästa praxis är avgörande för att bemöta dessa utmaningar.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att överbrygga den befintliga tekniska klyftan mellan välutrustade utbildningsinstitutioner och sådana som inte är det, som en del av de nationella strategierna för digital kompetens.
5. Europaparlamentet betonar att åtgärder för livslångt lärande är av central betydelse för att kvinnor ska få den kompetens som gör att de kan återvända till arbetsmarknaden eller få ett bättre arbete, bättre lön och bättre arbetsvillkor. Parlamentet betonar behovet av ytterligare förbättringar av kvinnors närvaro och tillträde till högre akademiska institutioner.
6. Europaparlamentet betonar vikten av utbildning i kampen mot könsstereotyper. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att främja initiativ som erbjuder stöd till genomförandet av program för yrkesutbildning på distans för kvinnor, också i form av högre utbildning inom vetenskap, teknik och IT, utvecklar program för vidareutbildning i jämställdhet för utbildningspersonal och förhindrar att stereotypa könsroller förmedlas i kursplaner och i pedagogiskt material.
7. Europaparlamentet betonar att akademiska institutioner måste förbereda medborgarna på kunskapssamhället och ständigt föränderliga ekonomier, tillhandahålla dem kunskap för självständigt lärande och entreprenörsanda och övergripande färdigheter, såsom problemlösning och anpassningsförmåga, i syfte att de ska kunna utforska sina egna möjligheter och nå sin fulla potential.
8. Europaparlamentet betonar också att akademiska institutioner spelar en viktig roll i främjandet av ett aktivt medborgarskap och att de måste ge studerande övergripande kompetenser, såsom civil och social kompetens och aktivt medborgarskap.
9. Europaparlamentet konstaterar att ett studerandecentrerat tillvägagångssätt för utbildning minskar avhopp och gör det möjligt för studenter att nå sin fulla potential.[23] Parlamentet betonar i detta avseende vikten av kostnadsfri yrkesvägledning för alla.
10. Europaparlamentet erkänner potentialen i kunskapsutbyte för att förbättra medborgarnas aktiva deltagande i våra ständigt föränderliga samhällen.
11. Europaparlamentet erkänner behovet av att stärka ett nära samarbete mellan utbildningsanstalter, lokalsamhällen och ekonomin. Parlamentet framhåller vidare behovet av bättre synergieffekter mellan formella, icke-formella och informella utbildningsanordnare för att främja möjligheter till livslångt lärande för alla.
12. Europaparlamentet anser att alla, under alla livets skeden, ska ha rätt att få tillgång till utbildningsmöjligheter för att förvärva övergripande färdigheter såsom räknefärdigheter, digital kompetens och mediekompetens, kritiskt tänkande, sociala färdigheter och annan relevant livskunskap för att på ett bättre sätt kunna anpassa sig till framtiden.
13. Europaparlamentet betonar behovet av att införa ett skräddarsytt stöd för personer som deltar i arbetsplatsförlagd utbildning, lärlingar och anställda för att säkerställa att alla individer inkluderas på arbetsmarknaden. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att införliva ny teknik i undervisnings- och inlärningsprocessen i syfte att utrusta människor med rätt färdigheter, kompetens och kunskaper så att de kan använda digital teknik på ett innovativt och kreativt sätt.
14. Europaparlamentet ser gärna att medborgare integreras bättre och blir kvar på arbetsmarknaden och att detta backas upp med förbättrad kompetens genom akademisk vidare- och distansutbildning samt yrkesutbildning. Parlamentet understryker behovet av att öka attraktionskraften hos och tillgången till information om yrkesutbildning och vilka möjligheter den erbjuder för ungdomar och deras familjer. Parlamentet påminner i detta avseende om att målet för rörlighet i utbildningssyfte inom yrkesutbildningssektorn inom ramen för Erasmus+-programmet långtifrån har uppnåtts och att ytterligare uppmärksamhet bör riktas på detta.
15. Europaparlamentet framhåller vikten av Erasmus+ och Horisont 2020 för att främja livslångt lärande. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att fullt ut undersöka potentialen i dessa program och betonar att det bör finnas skräddarsydda program för akademisk vidarebildning med yrkesinriktning.
16. Europaparlamentet inser att tillgång till inkluderande utbildning av hög kvalitet är av avgörande betydelse och därför behövs stöd för öppen undervisning och distansundervisning för att tillgodose de särskilda behoven hos dem som inte kan nås av traditionella utbildningssystem, vilket särskilt gäller missgynnade grupper. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att kanalisera investeringar i detta syfte.
Vikten av kvalitet och flexibilitet i utbildningen
17. Europaparlamentet uppfattar en allt bättre utbildningskvalitet, både inom formell och icke-formell utbildning, som avgörande för EU:s ansträngningar för att garantera social sammanhållning, konkurrenskraft och varaktig tillväxt.
18. Europaparlamentet betonar att för att förbli konkurrenskraftig och ge både låg- och högkvalificerade arbetstagare bästa chans att lyckas, måste företag tillsammans med utbildningsinstitutioner erbjuda fortbildning och karriärinriktad utbildning under hela yrkeslivet.
19. Europaparlamentet betonar särskilt betydelsen av metoder inriktade på kvalitet för att förmedla kunskaper och färdigheter med goda utbildningsresultat som mål. Parlamentet betonar behovet av att investera och stödja yrkesutveckling och kontinuerlig fortbildning av lärarkåren. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att garantera höga standarder när det gäller distansutbildning och vikten av att utveckla nya modeller för undervisning och lärande som en del av innovationsprocessen och den gradvisa digitaliseringen av utbildningen. Parlamentet erkänner i detta sammanhang att ordentlig infrastruktur och resurser är avgörande för att förbättra kvaliteten på undervisningen.
20. Europaparlamentet konstaterar att detta kräver att lärarna lyfts fram, att deras arbete uppvärderas, att de får attraktiva löner och goda arbetsvillkor, bättre tillgång till vidareutbildning under arbetstid, särskilt i digitala undervisningsmetoder.
21. Europaparlamentet kräver att universiteten sätter fokus på distansutbildning i allt större grad, och att de utvidgar den till att omfatta kostnadsfria kortare yrkesinriktade kurser.
22. Europaparlamentet betonar att studerande som följer kurser på distans bör garanteras möjlighet att kommunicera med och utvärderas av lärare, för att se till att de har tillräckligt stöd, vägledning och uppmuntran under studietiden.
23. Europaparlamentet konstaterar att flexibla utbildningsformat, såsom distansutbildning och blandat lärande, gör det möjligt för människor i arbete att uppnå bättre balans mellan arbete och/eller utbildning och sitt familje- och privatliv.
24. Europaparlamentet erkänner den avgörande roll som distansutbildning spelar för personer vars fysiska tillstånd hindrar dem från att delta i kurser på campus.
25. Europaparlamentet förespråkar idén om skräddarsytt lärande och kompletterande kurser utformade för dem som vill komma in på högre utbildningar och som behöver skaffa sig ytterligare kvalifikationer för att uppfylla ansökningskraven.
26. Europaparlamentet understryker att det krävs en mer flexibel och individanpassad strategi för karriärutveckling, livslångt lärande och fortbildning under hela yrkeslivet. Parlamentet är medvetet om den roll som främst offentliga men även privata aktörer har att spela när det gäller att tillhandahålla detta, samtidigt som det erkänner att vägledning och rådgivning som tillgodoser individuella behov och preferenser, och som är inriktad på bedömning och förbättring av individuella färdigheter, måste vara ett nyckelinslag i utbildningspolitiken och i kompetenshöjande åtgärder redan i ett tidigt skede.
27. Europaparlamentet betonar vikten av interaktivitet när det gäller att förbättra distansutbildningens kvalitet genom användning av moderna kommunikationsmetoder som möjliggör praktiska övningar, de studerandes deltagande i undervisningsprocessen och utvecklingen av kommunikationsfärdigheter.
28. Europaparlamentet vill föra fram tanken på garanterat tillträde till livslångt lärande, i synnerhet för att underlätta återinträdet på arbetsmarknaden, inte minst för kvinnor och omsorgsgivare.
29. Europaparlamentet betonar behovet av fortlöpande övervakning av distansutbildning som en del av den pågående moderniseringen av pedagogiska metoder och verktyg.
30. Europaparlamentet betonar att unga människor måste utveckla oberoende inlärningsförmågor (inbegripet arbetsorganisation, informationsbehandling, kritiskt tänkande och motivation) så att de i framtiden kan använda avancerade metoder för att utveckla sina färdigheter genom distansutbildning.
Vidare- och distansutbildning som ett utvecklingsverktyg för universitet
31. Europaparlamentet erkänner att akademisk vidare- och distansutbildning skapar möjligheter för högre utbildningsanstalter att bredda sitt kompetensområde och diversifiera de program de erbjuder för att nå nya målgrupper och att diversifiera sina inkomster, med tanke på att kostnaderna för distansutbildning är lägre än kostnaderna för campusbaserade kurser.
32. Europaparlamentet inser att distansutbildning uppmuntrar utvecklingen av tvärvetenskapliga ämnesområden och internationella studier.
33. Europaparlamentet uppmanar universiteten att bredda sitt utbud av distansutbildningar.
34. Europaparlamentet erkänner den roll som strategier för smart specialisering (RIS3) har i utvecklingen av viktig regional potential baserade på arbetsmarknadens behov.
Tekniska utmaningar
35. Europaparlamentet erkänner behovet av att hålla jämna steg med de snabba tekniska förändringarna, särskilt för distansutbildning, och att vikten och behovet av informations- och kommunikationsteknik inte kan överskattas. Parlamentet anser att informations- och kommunikationsteknik är ett instrument genom vilket större utbildnings- och utvecklingsutmaningar kan bemötas på ett optimalt och kostnadseffektivt sätt. Parlamentet anser att dessa insatser även bör stödjas av stora investeringar i utbildning, inte minst genom användning av Europeiska socialfonden, i syfte att utveckla digital kompetens och mediekompetens på alla nivåer.
36. Europaparlamentet beklagar att bristen på kompetens inom informations- och kommunikationsteknik är en viktig fråga i dag, både bland lärare och studerande. Parlamentet upprepar vikten av teknisk kompetens för att kunna utnyttja potentialen i distansutbildning och underlätta genomförandet av nya undervisnings- och inlärningsmetoder.
37. Europaparlamentet poängterar behovet av att åtgärda den digital klyftan och att säkerställa lika möjligheter för alla att få tillgång till digital teknik, såväl som den kompetens, inställning och motivation som behövs för ett meningsfullt digitalt deltagande.
38. Europaparlamentet framhåller att endast en fjärdedel av Europas skolbarn undervisas av lärare som är väl förtrogna med digital teknik, vilket är ett stort hinder för att nya undervisningsmetoder ska kunna blomstra. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att stärka stödet till skolan och till kompetenshöjande åtgärder, bland annat genom IT och utbildning i mediekompetens och livslånga karriärmöjligheter för lärare.
39. Europaparlamentet betonar att man bör investera i och stödja lärarnas yrkesutveckling inom alla utbildningssektorer och införa livslånga yrkesvägledningstjänster.
40. Europaparlamentet erkänner vikten av nya digitala plattformar i utbildningen, samtidigt som det lyfter fram de säkerhets- och integritetsproblem som både akademiska institutioner och studerande ställs inför.
41. Europaparlamentet betonar vikten av färdigheter inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och beklagar återigen den skeva könsfördelningen på dessa områden.
Ekonomiska utmaningar
42. Europaparlamentet inser behovet av lämplig finansiering för högkvalitativ utbildning och skräddarsydd undervisning. Parlamentet framhåller att distansutbildning kan ge en studerandecentrerad högkvalitativ utbildning till lägre kostnad. Parlamentet betonar vikten av större ekonomisk och praktisk medverkan från branschen och enskilda företag i yrkesutbildningen.
43. Europaparlamentet betonar att utgifter för utbildning måste betraktas som en långsiktig investering som ger varaktiga fördelar.
44. Europaparlamentet anser att kostnader inte får utgöra ett hinder för inskrivning och deltagande i utbildning, men erkänner samtidigt de underliggande problem som leder till höga kostnader och medborgarnas oförmåga att betala inskrivningsavgifter i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att på ett bättre sätt stödja och främja distansutbildning som en kvalitativ, överkomlig, flexibel och individanpassad utbildningsmöjlighet.
Utmaningar när det gäller regelverket
45. Europaparlamentet erkänner skillnaderna i regelverken för traditionell yrkesutbildning, akademisk vidare- och distansutbildning. Parlamentet betonar att distansutbildning bör ackrediteras enligt samma regler som gäller för campusbaserad utbildning och att relevanta indikatorer och kriterier anpassas därefter.
46. Europaparlamentet erkänner vikten av aktiv styrning och berörda parters medverkan.
47. Europaparlamentet erkänner vikten av kvalitetssäkring i distansutbildningen samt erkännandet av resultaten från denna.
48. Europaparlamentet påminner om att många befintliga europeiska verktyg för öppenhet, såsom den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET) har utvecklats oberoende av varandra. Parlamentet konstaterar att för att ge enskilda personer bättre möjlighet att mäta sina framsteg och möjligheter, och att dra nytta av utbildningsresultat från olika håll, behöver man säkerställa bättre samordning mellan dessa verktyg, stödja dem genom kvalitetssäkringssystem och införliva dem i en ram med nationella kompetenser i syfte att skapa förtroende mellan sektorer och aktörer, inbegripet arbetsgivare.
49. Europaparlamentet konstaterar att det fortsatt är viktigt med både blandat och nätbaserat lärande, särskilt inom yrkesutbildningen. Parlamentet understryker att kombinationen av högkvalitativ digital teknik och utbildningsmöjligheter med personlig kontakt resulterar i bättre utbildningsresultat för de studerande och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att på ett bättre sätt stödja och främja blandat lärande.
50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka den europeiska strategin för livslångt lärande och göra akademisk vidare- och distansutbildning till en integrerad del därav i syfte att främja den åldrande arbetskraftens anpassning till ekonomiska och tekniska förändringar. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att undersöka möjligheten att öka medlen för akademisk vidare- och distansutbildning genom befintliga och framtida program.
51. Europaparlamentet konstaterar behovet av en heltäckande sektors- och ämnesövergripande strategi för utbildning och fortbildning, inbegripet livslångt lärande, och ett sektorsövergripande samarbete om utveckling och genomförande av utbildningspolitiska strategier.
Rekommendationer på unionsnivå
52. Europaparlamentet understryker behovet av att främja samarbete och utbyte av god praxis mellan utbildningssystemen. Parlamentet uppmanar dessutom utbytet av god praxis genom nationella organ för kvalitetssäkring vid utarbetandet av kriterier för erkännande av nya metoder för undervisning och lärande.
53. Europaparlamentet efterlyser en översyn av den europeiska referensramen för kvalifikationer för att främja jämförbarhet av kvalifikationer mellan de länder som omfattas av referensramen och andra länder, särskilt grannskapsländer och länder med välutvecklade referensramar för kvalifikationer, för att bättre förstå de kvalifikationer som förvärvats utomlands och för att slussa in personer med migrantbakgrund och flyktingar i livslångt lärande och sysselsättning.
54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avsevärt stärka stödet för akademisk vidare- och distansutbildning genom Erasmus+ genom att främja utvecklingen av europeiska nätverk, underlätta utbytet av god praxis, inleda projekt där organisationer baserade i flera medlemsstater deltar samt öka tillträdet för studerande från andra länder inom och utanför EU.
55. Europaparlamentet förespråkar inrättandet av en användarvänlig nätplattform som en enda kontaktpunkt där yrkesverksamma inom utbildningsväsendet och studerande på ett lättare sätt kan utbyta bästa praxis.
56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en säker och integrerad utbildningsplattform för europeiska utbildningsinstitutioner som erbjuds kostnadsfritt för att stimulera användningen av e-lärande i hela EU.
57. Europaparlamentet inser behovet av att ytterligare utveckla eTwinning och School Education Gateway i syfte att stödja konstruktiva utbyten mellan lärare och andra yrkesverksamma.
58. Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av starkare band mellan löpande akademisk vidareutbildning (som inte bara är forskningsinriktad) samt yrkesutbildning och fortbildning för kompetensutveckling, samt åtgärder för att säkerställa att studerande kan bedriva studier där och anmäla sig till dem när som helst.
59. Europaparlamentet rekommenderar att insatserna för livslångt lärande konsolideras med en europeisk digitaliseringsstrategi och att det förbereds en könsspecifik konsekvensbedömning av de åtgärder som föreslagits.
60. Europaparlamentet välkomnar den ambitiösa planen att tillhandahålla ultrasnabbt internet på grund- och gymnasieskolor och bibliotek senast 2025, eftersom snabbare och bättre uppkoppling ger enorma möjligheter att förbättra undervisningsmetoderna, främja forskning och utveckla högkvalitativa utbildningstjänster på nätet. Parlamentet understryker de förbättrade möjligheter som utbyggnaden av denna teknik skapar för distansstudier, särskilt på landsbygden och i de yttersta randområdena. Parlamentet understryker att sådana möjligheter kommer att förbättra barns och de studerandes digitala kompetens och mediekompetens.
61. Europaparlamentet betonar att en anpassning av utbildningssystemen är nödvändig för att möta den ökande efterfrågan på yrkesverksamma med digital kompetens i EU. Parlamentet understryker att för att åstadkomma en verklig digital inre marknad i Europa behövs ytterligare insatser för att förbättra medborgarnas mediekompetens, särskilt bland minderåriga.
62. Europaparlamentet framhåller vikten av att intensifiera de europeiska insatserna för att göra strategin för livslångt lärande till verklighet för alla, tillsammans med målet att också tillhandahålla en rad studiealternativ som kan bedrivas för personlig utveckling och självförverkligande. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att främja och investera i livslångt lärande, särskilt i länder där deltagandet ligger under riktmärket på 15 procent.
63. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja samarbetet och stärka synergieffekterna mellan anordnare av formellt, icke-formellt och informellt lärande i syfte att nå en större grupp människor för att bättre kunna beakta deras särskilda behov.
64. Europaparlamentet rekommenderar att lärare som ger distanskurser bör ha genomgått särskild certifierad utbildning.
Rekommendationer på medlemsstatsnivå
65. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en övergripande strategi för utbildning och att ge studerande verkliga, varierade och likvärdiga möjligheter till lärande som utvecklar deras ambitioner och den kompetens de behöver för att klara sig i en ständigt föränderlig global ekonomi och i ett demokratiskt samhälle.
66. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vidareutveckla sina befintliga valideringsarrangemang för att bedöma och certifiera kompetens som förvärvats genom kompetenshöjningsvägarna och se till att den räknas med i en kvalifikation, i enlighet med nationella referensramar och system för kvalifikationer.
67. Europaparlamentet betonar att den fortsatta utbyggnaden av digital infrastruktur, särskilt i mindre tätbefolkade områden, främjar social och kulturell integration, moderna utbildnings- och informationsprocesser och regional kulturekonomi.
68. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillgängliggöra möjligheter för IKT‑utbildning och utveckling av den digitala kompetensen och mediekompetensen på alla nivåer av utbildningen.
69. Europaparlamentet upprepar hur viktigt det är för akademiska utbildningsinstitutioner att snabbt reagera på förändringar i samhället och på arbetsmarknaden och att anpassa och modernisera sitt sätt att arbeta och att göra det möjligt för studerande att i linje med detta utveckla sina färdigheter. Parlamentet betonar att utbildning är en livslång strävan efter egenmakt som bör hjälpa medborgarna att uppnå personlig utveckling, kreativitet och välbefinnande.
70. Europaparlamentet uppmanar akademiska institutioner att föregripa förändringarna i samhället och på arbetsmarknaden och att anpassa sitt sätt att arbeta i enlighet med detta. Parlamentet noterar att utvecklingen av framtidsinriktade sektorer, särskilt den gröna och cirkulära ekonomin, har avgörande betydelse för den typ av kompetens som behövs.
71. Europaparlamentet uppmanar dessutom akademiska institutioner att erbjuda flerspråkiga kurser anpassade till migranternas kompetens och därmed jämna vägen för tillträde till utbildningsprogram.
72. Europaparlamentet betonar behovet av större flexibilitet i medlemsstaternas utbildningssystem för att möjliggöra mer effektiv användning av öppen och nätbaserade undervisningsmetoder.
73. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra tillgången till uppgifter om utexaminerades sysselsättning och sociala situation (”spårning av examinerade”), inbegripet uppgifter om utbildnings- och yrkesutbildningssektorn.
74. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utveckla och genomföra ”utbildningskorridorer” genom att främja avtal med europeiska universitet, såsom Medelhavsområdets universitetsunion (Unimed) och nätverken för universitet som erbjuder distansutbildning och som tar emot studenter från konfliktområden, bland annat genom akademiska distanskurser.
75. Europaparlamentet framhåller vikten av specialiserad skol- och universitetslärarutbildning för akademisk vidare- och distansutbildning för att tillgodose behoven hos de studerande.
76. Europaparlamentet betonar behovet av att erkänna kunskaper och färdigheter som förvärvats utanför det formella utbildningssystemet genom kvalitetssäkring och ackreditering, särskilt i syfte att stärka ställningen för människor i utsatta eller ogynnsamma situationer, såsom lågkvalificerade vuxna och flyktingar. Parlamentet betonar vikten av validering av icke-formellt och informellt lärande för att nå ut till de studerande och stärka deras ställning.
77. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.
- [2] EUT C 70, 8.3.2012, s. 9.
- [3] EUT C 417, 15.12.2015, s. 25.
- [4] EUT C 372, 20.12.2011, s. 1.
- [5] http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52012DC0669&from=SV
- [6] EUT C 64, 5.3.2013, s. 5.
- [7] EUT L 327, 24.11.2006, s. 45.
- [8] EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.
- [9] EUT C 327, 4.12.2010, s. 11.
- [10] EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.
- [11] EUT C 111, 6.5.2008, s. 1.
- [12] EUT C 183, 14.6.2014, s. 30.
- [13] Antagna texter, P8_TA(2016)0107.
- [14] Antagna texter, P8_TA(2016)0291.
- [15] EUT C 126, 26.4.2014, s. 20.
- [16] http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/repository/education/library/reports/policy-provision-adult-learning_en.pdf
- [17] Antagna texter, P8_TA(2015)0321.
- [18] https://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/lsa/119628.pdf
- [19] http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-6268-2017-INIT/sv/pdf
- [20] Detta fastställs i artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
- [21] I exempelvis de tyskspråkiga länderna görs, när det gäller distansutbildning, en åtskillnad mellan akademiska och icke-akademiska områden.
- [22] A distance learning curriculum on pervasive computing; https://www.researchgate.net/publication/312312226_A_distance_learning_curriculum_on_pervasive_computing
- [23] Economics of Education Editors: Dominic J. Brewer, Patrick J. McEwan, Equity and Quality in Education – Supporting disadvantaged students and schools https://www.oecd.org/education/school/50293148.pdf
MOTIVERING
Utbildning speglar samhället. De bidrar på ett avgörande sätt till skapandet av humankapital. I Europa har man under ett antal årtionden byggt upp ett brett utbildningsutbud inom ramen för livslångt lärande på grundval av traditionella utbildningssystem, där utgångspunkten har varit insikten, oavsett om det gällt formellt, icke-formellt eller tillfälligt lärande, om att livslångt lärande är avgörande i dagens dynamiska, komplexa, riskfyllda samhälle, som dessutom är alltmer tekniskt krävande.
Kontinuerligt stärkande av kunskaper, erfarenhet och färdigheter är nödvändigt, inte bara på arbetsplatsen utan även i den enskildes privata och offentliga liv.
Utbildningssystemen måste därför tätt följa och anpassa sig till snabbt föränderliga förhållanden. Ytterligare möjligheter till utbildning måste göras tillgängliga genom högre fortlöpande yrkesutbildning som gör det möjligt för deltagarna att ytterligare öka sin kapacitet. Samtidigt som vidareutbildning möjliggörs måste även utbildningssystemen erkänna resultaten från lärandet, och inte bara på nationell nivå utan också mer allmänt.
Dålig tillgång till utbildningsmöjligheter kan minska människors konkurrenskraft på arbetsmarknaden och orsaka svårigheter i deras privatliv eller till och med leda till permanent inaktivitet, utestängning från samhället och, som vi har bevittnat under de senaste åren, våldsam radikalisering, särskilt bland ungdomar, som är de mest utsatta i riskfyllda miljöer.
Lättare tillgång till utbildning är därför den standard som bör tillämpas överallt, men i praktiken är detta emellertid inte fallet. Många människor har problem: unga mödrar tycker exempelvis att det är svårt att förena familjeliv, och även åtaganden i arbetslivet, med utbildning; det kan vara svårt för mindre bemedlade personer att ha råd med de studier de vill bedriva, särskilt om utbildningen är dyr eller ges väldigt långt borta. Det är till exempel svårt för en person från ett avlägset område att ha råd att studera vid det universitet den vill på grund av avståndet. Personer med särskilda behov har också ofta svårt att delta i traditionella studier (dvs. på plats). Detta är anledningen till att distansutbildning är så viktig för att säkerställa enklare tillgång för alla, och dessutom till lägre studiekostnader. E-lärande, eller distansutbildning, kan vara en lämpligare och tillgängligare utbildningsform, eftersom man därigenom undviker att de normala driftskostnaderna för utbildningsinstitutioner. Distansutbildning kan förbättra tillgängligheten för alla utan diskriminering på grund av nationalitet, region, social ställning, ålder eller kön.
Föredraganden är övertygad om att vi med de nya formerna för livslångt lärande framgångsrikt kan möta de moderna samhällenas utmaningar, även när det gäller att minska arbetslösheten, som fortfarande är för hög, särskilt bland ungdomar. I vissa länder har den nått dramatiska proportioner (över 40 %). Alla dessa utmaningar kommer att kräva mycket flexibla utbildningssystem. Inom 10 år kommer nästan hälften av alla arbetstillfällen att vara nya och kräva nya färdigheter. Och mer än hälften av dessa kommer endast att vara tillgängliga för högkvalificerade arbetstagare. I korthet kan vidare- och distansutbildning lämna ett viktigt bidrag till att framgångsrikt möta de utmaningar som det moderna samhället ställer.
Föredraganden betonar att vidare- och distansutbildning sätter fokus på anpassning, dvs. skräddarsydd utbildning. Denna typ av flexibilitet bidrar också till att uppnå mer effektiv och högkvalitativ utbildning och minska antalet elever som slutar skolan i förtid, vilket fortfarande är ett stort problem i Europa.
Digitaliseringen är obeveklig i utbildningen, liksom på andra håll. I dag är det bara en fjärdedel av Europas skolbarn som undervisas av lärare med digital kompetens. Alla som deltar i utbildningen måste därför snarast utrustas med lämpliga färdigheter på alla nivåer i utbildningsprocessen. Vad som också är mycket viktigt i detta sammanhang är EU:s bidrag till inrättandet av en enda digital plattform, eller ett digitalt klassrum, som skulle ge ett effektivt och snabbt EU-svar på de utmaningar som digitaliseringen medför, skingra farhågorna och säkra kvaliteten för utbildningsinstitutioner som vill utöka sina utbildningstjänster till att omfatta distansutbildning.
Föredraganden vill särskilt lyfta fram behovet av att alla utbildningssystem i medlemsstaterna upprättar en rättslig ram som gör det möjligt för vidare- och distansutbildning att fungera väl, vilket inbegriper erkännande och validering av resultaten av både formell och icke-formell utbildning.
Föredraganden rekommenderar ett stärkt samarbete mellan medlemsstaternas utbildningssystem och utvecklingen av en användarvänlig nätplattform för att underlätta utbytet av god praxis. Vidare rekommenderar han att man ska förbättra samarbetet med näringslivet, särskilt när det gäller studier med högt tillämpningsvärde. I framtiden bör potentialen för vidare- och distansutbildning i Erasmus+-programmen utnyttjas bättre, särskilt när det gäller att utbyta bästa praxis, ta fram expertkunskap om distansutbildning och när det gäller forskning i innovativa undervisningsmetoder. Föredraganden anser att medlemsstaterna bör anta en övergripande utbildningsstrategi som innebär att utbildningsinstitutionerna bättre skulle kunna anpassa sig till förändringar i samhället och på arbetsmarknaden. Det är också mycket viktigt att de ägnar större uppmärksamhet åt kontinuerlig vidareutbildning av lärare.
YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (2.5.2017)
till utskottet för kultur och utbildning
om akademisk vidareutbildning och distansutbildning som en del av den europeiska strategin för livslångt lärande
(2016/2142(INI))
Föredragande av yttrande: Vilija Blinkevičiūtė
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till betänkande Beaktandeled 1 | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
– med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), |
– med beaktande av artiklarna 8, 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), | ||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till betänkande Skäl B | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
B. Livslångt lärande, som främjar både aktivt medborgarskap och anställbarhet, är en viktig aspekt av den utbildning som påverkas av dessa förändringar. |
B. Livslångt lärande, i formella, icke-formella och informella sammanhang som främjar jämställdhet, aktivt medborgarskap och anställbarhet, är en viktig aspekt av den utbildning som påverkas av dessa förändringar. | ||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till betänkande Skäl Ba (nytt) | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
Ba. För att det ska gå att uppnå det mål som ställts upp för 2020, nämligen att i snitt minst 15 % av de vuxna i åldrarna 25–64 år ska delta i livslångt lärande, måste det vidtas aktiva åtgärder för att minska hindren för detta deltagande, bland annat åtgärder för att skapa balans i fråga om familjelivets förpliktelser, särskilt för kvinnor. | ||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till betänkande Skäl Da (nytt) | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
Da. Vidareutbildning och distansundervisning och insats av ny teknik kan bidra till att flickor och kvinnor blir mer medvetna om nya yrkesalternativ, framför allt inom områden där de är underrepresenterade. Trots att flera kvinnor än män har examensbevis från mer avancerad sekundärutbildning samt universitets- och högskoleexamina måste man få in flera kvinnor, både i yrkesutbildning och i sektorer med anknytning till naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. | ||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till betänkande Skäl Db (nytt) | |||||||||||||
| |||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till betänkande Skäl Dc (nytt) | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
Dc. Distansundervisning kan vara bra för kvinnors IKT-färdigheter. Om flera kvinnor kom in i IKT-sektorn skulle detta stimulera en marknad där brist på arbetskraft förutsägs och där likvärdigt deltagande av kvinnor skulle höja EU:s BNP med omkring 9 miljarder euro per år. Kvinnor är fortfarande markant underrepresenterade inom studieprogram som leder till examen i IKT, eftersom de utgör endast omkring 20 % av alla dem som utexamineras inom detta område. Endast 3 % av alla universitetsutbildade kvinnor har avlagt examen inom IKT. | ||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till betänkande Skäl J | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
J. Kvinnor utgör majoriteten av de personer som anmäler sig till distansundervisning eftersom sådana kurser ger dem flexibilitet i sin strävan att uppnå balans mellan arbetsliv och privatliv. |
J. Kvinnor utgör majoriteten av de personer som anmäler sig till distansundervisning eftersom kvinnor fortfarande lägger ner mera tid än män på att utan betalning ta hand om hushållet och familjen, och sådana kurser ger dem flexibilitet i sin strävan att uppnå balans mellan arbetsliv och privatliv. | ||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till betänkande Skäl Ja (nytt) | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
Ja. Männen stod för 60 % av personalen i akademiska institutioner runt om i medlemsstaterna under 2010. | ||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till betänkande Skäl K | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
K. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av Europeiska unionens grundläggande principer, förankrad i fördragen och ett av unionens mål och en av dess uppgifter. Jämställdhet i utbildningen ökar kvinnors möjligheter och bidrar till den sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingen i samhället. |
K. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av Europeiska unionens grundläggande principer, förankrad i fördragen och ett av unionens mål och en av dess uppgifter. Jämställdhet i utbildningen ökar kvinnors möjligheter och bidrar till den sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingen i samhället. Utbildning är ett grundläggande redskap i kampen mot könsstereotyper. | ||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till betänkande Punkt 3 | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
3. Europaparlamentet erkänner att digitalisering och inrättandet av gemensamma utbildningsplattformar är centrala för att vi ska kunna möta dessa utmaningar. |
3. Europaparlamentet erkänner att digitalisering och inrättandet av gemensamma utbildningsplattformar är centrala för att vi ska kunna möta dessa utmaningar, och vill att det som en del av de digitala plattformarna ägnas ökad uppmärksamhet åt att kvinnor tillförsäkras utbildning med god kvalitet, för att de ska ligga bättre till på arbetsmarknaden och för att deras färdigheter ska uppdateras och fås att motsvara behoven inom en digital ekonomi. | ||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till betänkande Punkt 3a (ny) | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
3a. Europaparlamentet framhåller att åtgärder för livslångt lärande är av central betydelse för att kvinnor ska få färdigheter som gör att de kan återvända till arbetsmarknaden eller få bättre arbete, inkomster och arbetsvillkor. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja initiativ som erbjuder stöd till genomförandet av program för yrkesutbildning på distans för kvinnor, också i form av högre utbildning inom vetenskap, teknik och IT, tillsammans med att de utvecklar program för vidareutbildning i jämställdhet för utbildningspersonal, och förhindrar att stereotypa könsroller förmedlas i kursplaner och i pedagogiskt material. | ||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till betänkande Punkt 3b (ny) | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
3b. Europaparlamentet betonar vikten av utbildning i kampen mot könsstereotyper. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja initiativ för att utveckla program för jämställdhetsutbildning för utbildningspersonal och för att inte stereotypa könsroller ska förmedlas i kursplaner och läromaterial. | ||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till betänkande Punkt 4 | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
4. Europaparlamentet betonar att de akademiska institutionerna måste förbereda de studerande för tider av osäkerhet och ge dem verktyg såsom entreprenörskompetens och anpassningsförmåga för att de ska kunna utforska sina egna karriärvägar. |
4. Europaparlamentet betonar att de akademiska institutionerna måste förbereda de studerande, bland dem också kvinnliga studerande, för tider av osäkerhet och ge dem verktyg såsom entreprenörskompetens och anpassningsförmåga för att de ska kunna utforska sina egna karriärvägar. | ||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till betänkande Punkt 5a (ny) | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
5a. Europaparlamentet betonar att det behövs ytterligare förbättringar när det gäller kvinnors närvaro i och tillträde till den högre akademiska världen, framför allt såsom åtgärder mot att de ständigt är underrepresenterade inom högre akademiska tjänster. | ||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till betänkande Punkt 8 | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
8. Europaparlamentet ser gärna att personer integreras bättre och blir kvar på arbetsmarknaden och att detta backas upp med förbättrad kompetens genom yrkesutbildning. |
8. Europaparlamentet ser gärna att personer, också kvinnor integreras bättre och blir kvar på arbetsmarknaden och att detta backas upp med förbättrad kompetens genom yrkesutbildning. | ||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till betänkande Punkt 10 | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
10. Europaparlamentet erkänner att tillgång till utbildning är en mycket viktig fråga, särskilt för utsatta personer, personer från missgynnade miljöer eller personer med särskilda behov. |
10. Europaparlamentet erkänner att tillgång till utbildning är en mycket viktig fråga, särskilt för utsatta personer, personer från missgynnade miljöer, migranter och personer med särskilda behov. | ||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till betänkande Punkt 13 | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
13. Europaparlamentet inser att flexibla utbildningsformat gör det möjligt för människor i arbete för att få en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. |
13. Europaparlamentet inser att flexibla utbildningsformat gör det möjligt för människor i arbete för att få en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Parlamentet efterlyser tillgängliga och överkomligt prissatta vårdinrättningar så att omsorgsgivare, som ofta är kvinnor, kan delta i livslång utbildning. Parlamentet påpekar att flexibla utbildningsformat måste vara tillgängliga också för personer med funktionsnedsättning, framför allt kvinnor och flickor. | ||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till betänkande Punkt 13a (ny) | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
13a. Europaparlamentet framhåller att flexibla utbildningsformat innebär en möjlighet att låta kvinnor och flickor från utsatta och marginaliserade grupper såsom flyktingkvinnor, migrantkvinnor, romska kvinnor, ensamstående mödrar, hbti-kvinnor, kvinnor som hotas av fattigdom och social utestängning samt kvinnor på landsbygden, få tillträde till utbildning och övervinna de hinder som de möts av i samband med detta. | ||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till betänkande Punkt 14a (ny) | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
14a. Europaparlamentet vill föra fram tanken på garanterat tillträde till livslångt lärande, framför allt för att kvinnor och omsorgsgivare ska få det lättare att återinträda på arbetsmarknaden. | ||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till betänkande Punkt 18a (ny) | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
18a. Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor ofta konfronteras med könsstereotyper i samband med digital teknik. Parlamentet påpekar att också kvinnor ovillkorligen behöver gedigen digital kunskap, för att de på likvärdiga grunder ska få tillträde till distansundervisning. | ||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till betänkande Punkt 31 | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
31. Europaparlamentet rekommenderar att insatserna för livslångt lärande konsolideras med en europeisk digitaliseringsstrategi. |
31. Europaparlamentet rekommenderar att insatserna för livslångt lärande konsolideras med en europeisk digitaliseringsstrategi och med att det görs en könsspecifik konsekvensbedömning av de åtgärder som föreslagits. | ||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till betänkande Punkt 31a (ny) | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
31a. Europaparlamentet framhåller att man med hjälp av aktiva åtgärder måste ta itu med både de könsbaserade stereotyper och den segregering som förekommer inom utbildningen och få bort dem, bland annat genom att tillförsäkra att kursplanerna inom utbildningen tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, samt genom att ge yrkesvägledning och driva kampanjer i medierna så att pojkar och flickor och kvinnor och män uppmuntras välja sådana yrken som stämmer överens med deras anlag och färdigheter. | ||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till betänkande Punkt 32 | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
32. Europaparlamentet framhåller vikten av att intensifiera EU:s insatser för att göra strategin för livslångt lärande till en verklighet för alla. |
32. Europaparlamentet framhåller vikten av att intensifiera EU:s insatser för att göra strategin för livslångt lärande till en verklighet för alla, och uppmanar till att jämställdheten ska integreras i strategierna för livslångt lärande. | ||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till betänkande Punkt 33 | |||||||||||||
|
Förslag till betänkande |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en övergripande strategi för utbildning och att ge studerande verkliga möjligheter till lärande som utvecklar deras ambitioner och den kompetens de behöver för att klara sig i en global ekonomi. |
33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en övergripande strategi för utbildning där det tas hänsyn till jämställdhetsaspekter och att ge studerande verkliga möjligheter till lärande som utvecklar deras ambitioner och den kompetens de behöver för att klara sig i en global ekonomi. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att utveckla kursplaner och läromaterial där det tas hänsyn till jämställdhetsaspekter och där det saknas diskriminerande inslag som längre fram kan påverka de studerandes väg inom utbildningen och arbetslivet. | ||||||||||||
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
|
Antagande |
25.4.2017 |
|
|
|
|
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
|
Antagande |
21.6.2017 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
24 1 5 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Silvia Costa, Angel Dzhambazki, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Stefano Maullu, Morten Messerschmidt, Luigi Morgano, Momchil Nekov, John Procter, Michaela Šojdrová, Martin Sonneborn, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Dietmar Köster, Emma McClarkin, Martina Michels |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
David Borrelli |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
|
24 |
+ |
|
|
ALDE |
María Teresa Giménez Barbat, Yana Toom |
|
|
EFDD |
David Borrelli |
|
|
GUE/NGL |
Curzio Maltese, Martina Michels |
|
|
PPE |
Andrea Bocskor, Svetoslav Hristov Malinov, Stefano Maullu, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Michaela Šojdrová |
|
|
S&D |
Silvia Costa, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Dietmar Köster, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Julie Ward, Krystyna Łybacka |
|
|
Verts/ALE |
Jill Evans, Helga Trüpel |
|
|
1 |
- |
|
|
NI |
Martin Sonneborn |
|
|
5 |
0 |
|
|
ECR |
Angel Dzhambazki, Emma McClarkin, Morten Messerschmidt, John Procter |
|
|
ENF |
Dominique Bilde |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster