Betänkande - A8-0255/2017Betänkande
A8-0255/2017

BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012

14.7.2017 - (COM(2016)0850 – C8-0158/2017 – 2016/0360B(COD)) - ***I

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Peter Simon


Förfarande : 2016/0360B(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A8-0255/2017
Ingivna texter :
A8-0255/2017
Omröstningar :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012

(COM(2016)0850 – C8-0158/2017 – 2016/0360B(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0850,

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0158/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den ...,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 30 mars 2017[1],

–  med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 18 maj 2017 om att ge utskottet för ekonomi och valutafrågor tillstånd att dela upp kommissionens förslag och att utarbeta två separata lagstiftningsbetänkanden på grundval av detta,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0255/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG[2]**

till kommissionens förslag

---------------------------------------------------------

2016/0260B(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller övergångsarrangemang för att mildra inverkan på kapitalbasen av införandet av IFRS 9 och hanteringen som stora exponeringar av vissa av den offentliga sektorns exponeringar som inte är denominerade i medlemsstaternas nationella valutor

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande[3],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[4],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)  ▌Tillämpningen av reglerna om avsättningar för förväntade kreditförluster till följd av den reviderade internationella redovisningsstandarden om finansiella instrument (IFRS 9) kan leda till att institutens kapitaltäckningsgrad plötsligt minskar betydligt. Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) ser för närvarande över reglerna på längre sikt för kapitalbehandling av avsättningar för förväntade kreditförluster. För att förhindra en omotiverad negativ inverkan på kreditinstitutens utlåning bör lämpliga övergångsarrangemang införas så att instituten kan motverka den potentiellt betydande negativa effekten på kärnprimärkapitalet som uppkommer på grund av redovisningen av förväntade kreditförluster under den övergångsperiod som fastställs genom införandet av den nya internationella redovisningsstandarden.

(2)  I sin resolution av den 6 oktober 2016 efterlyste Europaparlamentet en gradvis infasning som skulle mildra effekterna av den nya nedskrivningsmodellen i IFRS 9.

(3)  Instituten bör kunna åtnjuta en övergångsperiod med gradvis infasning upp till högst fem år. I enlighet med standarden om regleringsbehandlingen av bokföringsmässiga avsättningar – den tillfälliga lösningen och övergångsarrangemangen som Baselkommittén lade fram i mars 2017 – bör effekterna av avsättningarna för förväntade kreditförluster på kärnprimärkapitalet inte till fullo neutraliseras under övergångsperioden.

(4)  Alternativt bör det vara möjligt för institut att införa övergångsbestämmelser för införandet av IFRS 9. Om instituten beslutar att inte göra detta bör det som allmän regel inte vara möjligt för dem att tillämpa sådana arrangemang i ett senare skede. Efter den första rapporteringsperioden under övergångsperioden, och med förhandsgodkännande av de behöriga myndigheterna, bör instituten, som en engångsåtgärd, ha möjlighet att ändra beslutet och att tillämpa övergångsbestämmelserna för återstoden av övergångsperioden.

(5)  Instituten bör offentliggöra sin kapitaltäckningsgrad samt sin bruttosoliditetsgrad både med och utan tillämpning av de övergångsarrangemang för IFRS 9 som föreskrivs i denna förordning så att alla kan bedöma inverkan av dessa arrangemang på sådana kapitaltäckningsgrader. Om ett institut beslutar att inte tillämpa sådana övergångsarrangemang bör det inte ha någon skyldighet att offentliggöra vilken effekt dessa får.

(6)  ▌Förordning (EU) nr 575/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 575/2013 ska ändras på följande sätt:

(1)  ▌Följande nya artikel 473a ska införas efter artikel 473:

”Artikel 473aInförandet av IFRS 9

1.  Fram till den 31 december 2022 får institut som upprättar sin redovisning i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder antagna i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1606/2002, och institut som enligt artikel 24.2 i denna förordning är ålagda att göra en värdering av tillgångar och poster utanför balansräkningen och fastställa kapitalbasen i enlighet med internationella redovisningsstandarder, genom undantag från artikel 50 i denna förordning, till sitt kärnprimärkapital lägga det belopp som beräknats i enlighet med punkt 2 i denna artikel multiplicerat med tillämplig faktor i punkt 4.

2.  Det belopp som avses i punkt 1 ska vara det som är det största av följande:

a)  Noll.

b)  Det belopp efter skatt som beräknats i enlighet med led i) minskat med det belopp som beräknats i enlighet med led ii):

i)  Summan av tolv månaders förväntade kreditförluster, fastställd i enlighet med punkt 5.5.5 i bilagan till kommissionens förordning (EU) 2016/2067 och beloppet av förlustreserven för de förväntade förlusterna under instrumentets hela löptid, fastställda i enlighet med punkt 5.5.3 i bilagan till nämnda förordning för finansiella tillgångar som inte är kreditförsämrade enligt definitionen i bilaga A till IFRS 9 per rapporteringsdatumet.

ii)  Det totala belopp av nedskrivningsförluster på lån och fordringar, investeringar som innehas till förfall och andra tillgångar än aktieinstrument och andelar i företag för kollektiva investeringar som är tillgängliga för försäljning och som fastställs i enlighet med punkterna 63, 64, 65, 67 och 68 i IAS 39 som antagits i unionen genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 per den 31 december 2017 eller dagen före den första tillämpningen av IFRS 9, minskat med det sammanlagda beloppet av avsättningarna för förväntade förluster under hela löptiden på kreditförsämrade finansiella tillgångar som har fastställts i enlighet med punkt 5.5.3 i bilagan till förordning (EU) 2016/2067 per den 1 januari 2018 eller dagen för den första tillämpningen av IFRS 9.

3.  För finansiella tillgångar som utgör exponeringar som omfattas av riskvägning i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3 ska instituten minska beloppet för förväntade kreditförluster för icke-fallerade tillgångar som beräknats i enlighet med punkt 2 b i) i denna artikel med de förväntade förlustbelopp som har beräknats i enlighet med artikel 158.5, 158.6 och 158.10. Om minskningen skulle utmynna i ett negativt belopp ska det sättas till noll.

4.  Vid beräkning av de belopp som avses i punkt 1 ska följande faktorer tillämpas:

a)  0,9 under perioden 1 januari 2018 – 31 december 2018.

b)  0,8 under perioden 1 januari 2019 – 31 december 2019.

c)  0,6 under perioden 1 januari 2020 – 31 december 2020.

d)  0,4 under perioden 1 januari 2021 – 31 december 2021.

e)  0,2 under perioden 1 januari 2022 – 31 december 2022.

Institut som hade beslutat att inte tillämpa de övergångsarrangemang som fastställs i denna artikel för den första rapporteringsperioden enligt led a i första stycket får besluta att tillämpa dessa arrangemang för de efterföljande perioderna enligt leden b–e i första stycket, under förutsättning att detta förhandsgodkänts av den behöriga myndigheten.

5.  Om ett institut lägger till ett belopp till sitt kärnprimärkapital i enlighet med punkt 1 ska institutet räkna om följande poster genom att inte beakta de effekter som de avsättningar för förväntade kreditförluster som institutet inkluderade i sitt kärnprimärkapital har på dessa poster:

a)  Det belopp för uppskjutna skattefordringar som dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 c eller åsätts en riskvikt i enlighet med artikel 48.4.

b)  Det exponeringsvärde som fastställs i enlighet med artikel 111.1 för tillgångar som utgör exponeringar för vilka riskvägda exponeringsbelopp beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2.

De specifika kreditriskjusteringar med vilka exponeringsvärdet ska minskas ska multipliceras med följande faktor (sf):

  sf=1-AB/RA

  där

  AB = det belopp efter skatt som beräknats i enlighet med punkterna 1 och 2.

  RA = totalbeloppet efter skatt för specifika kreditriskjusteringar.

c)  Beloppet av supplementärkapitalposter som beräknats i enlighet med artikel 62 d.

Institutet ska göra en ny beräkning av alla krav som fastställs i denna förordning och direktiv 2013/36/EU och som använder de poster som förtecknas i första stycket som underlag.

6.  Förutom att offentliggöra den information som krävs enligt del åtta och denna artikel ska instituten under den period som anges i punkt 1 offentliggöra det belopp för kapitalbasen, kärnprimärkapital, primärkapital, kärnprimärkapitalrelation, primärkapitalrelation, total kapitalrelation och bruttosoliditetsgrad som de skulle ha om de inte tillämpade denna artikel.

EBA  ska i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 utfärda riktlinjer senast den [30 juni 2018] om de krav på offentliggörande som föreskrivs i denna artikel.”

(2)  I artikel 493 ▌ ska följande punkter ▌ läggas till:

  ’4. Genom undantag från artikel 395.1 får de behöriga myndigheterna tillåta institut att ådra sig någon av de exponeringar som anges i punkt 5 och som uppfyller villkoren i punkt 6, upp till följande tak:

a)  100 % av institutens kärnprimärkapital till och med den 31 december 2018.

b)  75% av institutens kärnprimärkapital till och med den 31 december 2019.

c)  50 % av institutens kärnprimärkapital till och med den 31 december 2020.

De tak som avses i leden a, b och c i första stycket ska tillämpas på exponeringsvärdena efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreduceringen i enlighet med artiklarna 399–403.

5.  Den behandling som anges i punkt 4 ska gälla för följande exponeringar:

a)  Tillgångsposter som utgörs av fordringar på nationella regeringar, centralbanker eller offentliga organ i medlemsstaterna.

b)  Tillgångsposter som utgörs av fordringar för vilka nationella regeringar, centralbanker eller offentliga organ i medlemsstaterna har lämnat uttryckliga garantier.

c)  Andra exponeringar gentemot nationella regeringar, centralbanker eller offentliga organ i medlemsstaterna eller exponeringar garanterade av dessa.

d)  Tillgångsposter som utgörs av fordringar på delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i medlemsstaterna som behandlas som exponeringar mot den nationella regeringen i enlighet med artikel 115.2.

e)  Andra exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i medlemsstaterna, eller exponeringar garanterade av dessa, som behandlas som exponeringar mot den nationella regeringen i enlighet med artikel 115.2.

Vid tillämpning av leden a, b och c i första stycket ska den behandling som anges i punkt 4 gälla endast för tillgångsposter och andra exponeringar mot offentliga organ, eller exponeringar garanterade av dessa, som behandlas som exponeringar mot nationella regeringar eller delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i enlighet med artikel 116.4. När tillgångsposter och andra exponeringar mot offentliga organ, eller exponeringar garanterade av dessa, behandlas som exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i enlighet med artikel 116.4 ska den behandling som anges i punkt 4 endast tillämpas när exponeringarna mot de delstatliga eller lokala självstyrelseorganen eller myndigheterna behandlas som exponeringar mot den nationella regeringen i enlighet med artikel 115.2.

6.  Den behandling som fastställs i punkt 4 ska endast tillämpas om en exponering som avses i punkt 5 uppfyller samtliga följande villkor:

a)  Exponeringen tilldelas en riskviktning på 0 % i enlighet med artikel 495.2 i dess lydelse före den 1 januari 2018.

b)  Exponeringen uppstod på eller efter ... [dagen för antagande ska läggas till när texten offentliggörs].

7.  En exponering i enlighet med punkt 5 som uppstod före... [dagen för antagande ska läggas till när texten offentliggörs] och som den 31 december 2017 tilldelats en riskviktning på 0 % i enlighet med artikel 495.2 ska undantas från tillämpningen av artikel 395.1.”

Artikel 2Ikraftträdande och tillämpningsdatum

1.  Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.  Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 januari 2018.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg

På Europaparlamentets vägnar      På rådets vägnar

Ordförande      Ordförande

  • [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.
  • [2] * Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar markeras med symbolen ▌.
  • [3]  EUT C ..., s. ...
  • [4]  EUT C, ..., s. ...

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller övergångsbestämmelser för att mildra inverkan på kapitalbasen av införandet av IFRS 9 och inverkan av hanteringen av vissa av den offentliga sektorns exponeringar uttryckta i icke-inhemska valutor i medlemsstaterna som stora exponeringar

Referensnummer

COM(2016)0850 – C8-0158/2017 – 2016/0360B(COD)

Framläggande för parlamentet

23.11.2016

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

31.5.2017

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Peter Simon

11.4.2017

 

 

 

Behandling i utskott

20.6.2017

11.7.2017

 

 

Antagande

11.7.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

11

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Burkhard Balz, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Esther de Lange, Fabio De Masi, Jonás Fernández, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Othmar Karas, Wajid Khan, Georgios Kyrtsos, Philippe Lamberts, Werner Langen, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Marisa Matias, Gabriel Mato, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Anne Sander, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Peter Simon, Kay Swinburne, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

David Coburn, Andrea Cozzolino, Ramón Jáuregui Atondo, Thomas Mann, Joachim Starbatty, Lieve Wierinck

Ingivande

14.7.2017

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

39

+

ALDE

Petr Ježek, Ramon Tremosa i Balcells, Lieve Wierinck, Cora van Nieuwenhuizen

ECR

Stanisław Ożóg, Pirkko Ruohonen-Lerner, Joachim Starbatty, Kay Swinburne

ENF

Gerolf Annemans, Bernard Monot

PPE

Burkhard Balz, Brian Hayes, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Werner Langen, Ivana Maletić, Thomas Mann, Gabriel Mato, Luděk Niedermayer, Dariusz Rosati, Anne Sander, Tom Vandenkendelaere, Esther de Lange

S&D

Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Andrea Cozzolino, Jonás Fernández, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Cătălin Sorin Ivan, Ramón Jáuregui Atondo, Wajid Khan, Olle Ludvigsson, Costas Mavrides, Alfred Sant, Peter Simon, Paul Tang, Jakob von Weizsäcker

11

-

EFDD

David Coburn, Marco Valli

ENF

Marco Zanni

GUE/NGL

Fabio De Masi, Marisa Matias, Dimitrios Papadimoulis, Miguel Viegas

Verts/ALE

Sven Giegold, Philippe Lamberts, Molly Scott Cato, Ernest Urtasun

0

0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster