BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021
14.7.2017 - (COM(2017)0054 – C8-0028/2017 – 2017/0017(COD)) - ***I
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Julie Girling
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021
(COM(2017)0054 – C8-0028/2017 – 2017/0017(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0054),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0028/2017),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 31 maj 2017[1],
– efter att ha hört Regionkommittén,
– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism (A8-0258/2017).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(2a) Miljöskydd är en av de viktigaste utmaningarna för unionen. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(3a) Ett välfungerande reformerat utsläppshandelssystem i EU kommer tillsammans med ett förstärkt instrument för att stabilisera marknaden att bli de viktigaste europeiska instrumenten för att uppnå målet om en minskning med 40 %, med en linjär faktor och gratis utsläppsrätter efter 2020. Den auktionerade andelen bör uttryckas som ett procenttal i rättsakten för att öka planeringssäkerheten när det gäller investeringsbeslut, öka insynen, minska koldioxidläckaget och göra det övergripande systemet enklare och mer lättförståeligt. Dessa bestämmelser bör vara förenliga med unionens klimatmål och dess åtaganden enligt Parisavtalet och anpassade till den positiva dialogen 2018, till den första globala inventeringen 2023 och till de globala inventeringar som sker vart femte år därefter, i syfte att meddela på varandra följande nationellt fastställda bidrag. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 4 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(4) Unionen och dess medlemsstater har sedan 1997 arbetat för att nå en internationell överenskommelse för att begränsa klimatpåverkan på grund av växthusgasutsläpp från luftfarten och sedan 2008 har de lagstiftning i kraft för att begränsa sådan klimatpåverkan genom EU:s utsläppshandelssystem som har varit i drift sedan 2005. I syfte att påskynda arbetet inom Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) har EU vid två tillfällen antagit tidsbegränsade undantag från utsläppshandelssystemet så att skyldigheterna bara omfattar utsläpp från flygningar mellan flygplatser belägna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), med lika behandling för luftfartygsoperatörer på samma linjer oavsett var de är baserade. Det senaste undantaget från utsläppshandelssystemet, vilket fastställdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, begränsade skyldigheterna till flygningar inom EES mellan 2013 och 2016, och det angavs också att ändringar av systemets räckvidd när det gäller flygningar till och från flygplatser belägna utanför EES eventuellt kunde bli aktuella från och med den 1 januari 2017 efter den översyn som anges i förordningen. |
(4) Unionen och dess medlemsstater har sedan 1997 arbetat för att nå en internationell överenskommelse för att begränsa klimatpåverkan på grund av växthusgasutsläpp från luftfarten och sedan 2008 har de lagstiftning i kraft för att begränsa sådan klimatpåverkan genom EU:s utsläppshandelssystem som har varit i drift sedan 2005. Domstolen slog i sin dom av den 21 december 20111a fast att ett införande av externa EES-flygningar i EU:s utsläppshandelssystem inte strider mot folkrätten. I syfte att påskynda arbetet inom Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) har EU vid två tillfällen antagit tidsbegränsade undantag från utsläppshandelssystemet så att skyldigheterna bara omfattar utsläpp från flygningar mellan flygplatser belägna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), med lika behandling för luftfartygsoperatörer på samma linjer oavsett var de är baserade. Det senaste undantaget från utsläppshandelssystemet, vilket fastställdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, begränsade skyldigheterna till flygningar inom EES mellan 2013 och 2016, och det angavs också att ändringar av systemets räckvidd när det gäller flygningar till och från flygplatser belägna utanför EES eventuellt kunde bli aktuella från och med den 1 januari 2017 efter den översyn som anges i förordningen. | ||||||||||||||||||
|
_________________ | ||||||||||||||||||
|
1a Domstolens dom av den 21 december 2011, Air Transport Association of America m.fl. mot Secretary of State for Energy and Climate Change, C-366/10, ECLI:EU:C:2011:864. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 5 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(5) Med beaktande av den resolution som antogs vid det 39:e mötet i Icaos generalförsamling i oktober 2016 om genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 för att kompensera för utsläpp från internationell luftfart över 2020 års nivåer, är det lämpligt att fortsätta det befintliga undantaget i väntan på ytterligare framsteg i fråga om utformningen och genomförandet av den globala marknadsbaserade åtgärden. Icao planerar att under 2018 anta standardbestämmelser och rekommendationer för att komplettera resolutionen och genomföra det globala systemet. Men för att systemet ska kunna bli operationellt måste Icaos parter vidta åtgärder på nationell nivå. Icao måste också komma överens om styrformer, inklusive ett registreringssystem. Det nuvarande undantaget från skyldigheterna i EU:s utsläppshandelssystem för flygningar till och från tredje land bör därför förlängas, till dess att en översyn av genomförandet av Icaos system görs, så att arbetet inom Icao uppmuntras och verkställandet av systemet underlättas. Som ett resultat av förlängningen av undantaget bör antalet utsläppsrätter som auktioneras ut och tilldelas kostnadsfritt, inklusive från den särskilda reserven, vara detsamma som skulle ha varit fallet för 2016, och i proportion till den minskade skyldigheten att lämna in utsläppsrätter. |
(5) Med beaktande av den resolution som antogs vid det 39:e mötet i Icaos generalförsamling i oktober 2016 om genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 för att kompensera för utsläpp från internationell luftfart över 2020 års nivåer planerar Icao att under 2018 anta standardbestämmelser och rekommendationer för att komplettera resolutionen och genomföra det globala systemet. Men för att systemet ska kunna bli operationellt måste Icaos parter vidta åtgärder på nationell nivå. Icao måste också komma överens om styrformer, inklusive ett registreringssystem. Det nuvarande undantaget från skyldigheterna i EU:s utsläppshandelssystem för flygningar till och från tredje land bör därför förlängas, så att arbetet inom Icao uppmuntras och verkställandet av systemet underlättas. Som ett resultat av förlängningen av undantaget bör antalet utsläppsrätter som auktioneras ut och tilldelas kostnadsfritt, inklusive från den särskilda reserven, vara detsamma som skulle ha varit fallet för 2016, och i proportion till den minskade skyldigheten att lämna in utsläppsrätter.
| ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 5a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(5a) 50 % av utsläppsrätterna bör auktioneras ut från och med den 1 januari 2021, samtidigt som det totala antalet tilldelade utsläppsrätter ska omfattas av tillämpningen av den linjära minskningsfaktorn i artikel 9 i direktiv 2003/87/EG. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 5b (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(5b) Intäkter från auktioneringen av utsläppsrätter, eller ett motsvarande ekonomiskt värde, bör användas för att hantera klimatförändringar i unionen och tredjeländer, bland annat för att minska utsläppen av växthusgaser, göra anpassningar till klimatförändringens följder i unionen och tredjeländer, särskilt utvecklingsländer, finansiera forskning om och utveckling av mildrande åtgärder och anpassningsåtgärder, även inom flygteknik, luftfart och hållbara alternativa flygbränslen, för att minska utsläppen med hjälp av transporter med låga utsläppsnivåer och för att täcka den administrativa kostnaden för EU:s utsläppshandelssystem. Särskild hänsyn bör visas medlemsstater som använder dessa intäkter för att medfinansiera initiativ till eller program för forskning och innovation enligt det nionde ramprogrammet för forskning. Transparensen i användningen av intäkter från auktionering av utsläppsrätter enligt detta direktiv är av avgörande vikt när det gäller att underbygga unionens åtaganden. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 5c (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(5c) Kompenseringar för utsläpp inom ramen för den globala marknadsbaserade åtgärden utgör en del av Icaos ”korg med åtgärder” för att uppnå det eftersträvade målet om koldioxidneutral tillväxt från 2020 (CNG2020) och bör kompletteras med framsteg inom teknik för flygplansskrov och framdrivning. Fortsatt finansiering av forskningsstrategier och forskningsprogram såsom de gemensamma teknikinitiativen Clean Sky, Galileo, Sesar och Horisont 2020 kommer att vara avgörande för teknisk innovation och operativa förbättringar för att gå längre än CNG2020 och uppnå utsläppsminskningar i absoluta tal över hela sektorn. Det är dessutom viktigt att medlemsstaterna snabbt och fullständigt genomför unionslagstiftning, exempelvis lagstiftning om ett gemensamt europeiskt luftrum för att förhindra en fragmentering av det europeiska luftrummet och därmed en ökning av luftfartens koldioxidutsläpp. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 6 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(6) Eftersom viktiga delar av Icaos globala marknadsbaserade åtgärd ännu inte har utarbetats och eftersom genomförandet är beroende av medlemsstaters och regioners egen lagstiftning, bör en översyn äga rum innan åtgärden träder ikraft, så snart det finns klarhet i fråga om typen av rättsliga instrument och dess innehåll, och en rapport bör överlämnas till Europaparlamentet och rådet. Rapporten bör omfatta alla standardbestämmelser och andra instrument som har antagits av Icao, åtgärder som vidtagits av tredjeländer för att genomföra den globala marknadsbaserade åtgärden för tillämpning på utsläpp från 2021, och annan relevant internationell utveckling (till exempel regler inom ramen för klimatkonventionen och Parisavtalet om koldioxidmarknader och koldioxidredovisning). Rapporten bör också redogöra för hur dessa instrument kan genomföras i unionens lagstiftning genom en översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Bestämmelserna för interna EES-flygningar bör också beaktas i rapporten, om så är lämpligt. Rapporten bör om lämpligt åtföljas av ett förslag till Europaparlamentet och rådet som säkerställer luftfartens bidrag till unionens åtagande om minskade växthusgasutsläpp från hela ekonomin till 2030. |
(6) Eftersom viktiga delar av Icaos globala marknadsbaserade åtgärd ännu inte har utarbetats och eftersom genomförandet är beroende av deltagande medlemsstaters och regioners egen lagstiftning, bör kommissionen regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet om framsteg inom Icao-förhandlingarna, i synnerhet om relevanta instrument som har antagits av Icao, åtgärder som vidtagits av tredjeländer för att genomföra den globala marknadsbaserade åtgärden för tillämpning på utsläpp för perioden 2021−2035, insatser för att fastställa ambitiösa och bindande åtgärder för att uppnå luftfartssektorns långsiktiga mål med att fram till 2050 halvera koldioxidutsläppen i förhållande till 2005 års nivåer, och annan relevant internationell utveckling och tillämpliga instrument (till exempel regler inom ramen för klimatkonventionen och Parisavtalet om koldioxidmarknader och koldioxidredovisning). Så snart det finns klarhet i fråga om typen av Icao-instrument och deras innehåll och innan Icaos globala marknadsbaserade åtgärd träder ikraft bör kommissionen lägga fram en rapport i vilken den bör redogöra för hur dessa instrument kan genomföras och bli förenliga med unionens lagstiftning genom en översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Bestämmelserna för interna EES-flygningar bör dessutom beaktas i den rapporten, om så är lämpligt. Rapporten bör om lämpligt åtföljas av ett förslag till Europaparlamentet och rådet som säkerställer luftfartens bidrag till unionens åtagande om minskade växthusgasutsläpp från hela ekonomin till 2030. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(6a) I syfte att säkerställa att befintliga och framtida klimatstandarder inom unionen respekteras, och utan att det påverkar den översyn som avses i artikel 28b i direktiv 2003/87/EG, bör Corsia genomföras i, och göras förenligt med, unionens lagstiftning genom EU:s utsläppshandelssystem. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 6b (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(6b) Även om de tekniska reglerna för Icaos globala marknadsbaserade åtgärd ännu inte har antagits av Icao-rådet är det viktigt att reglerande myndigheter och luftfartygsoperatörer så tidigt som möjligt informeras om kraven för övervakning, rapportering och verifiering och de utsläppsenheter som kan komma i fråga för Icaos system, för att underlätta förberedelserna av genomförandet av Icaos system och övervakningen av koldioxidutsläppen från och med den 1 januari 2019. Kravnivån för övervakning, rapportering och verifiering bör överensstämma med kraven för övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp enligt kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 och bör säkerställa att de utsläppsrapporter som lämnas in verifieras i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 600/2012. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 6c (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(6c) Samtidigt som Icaos tekniska arbete bör omfattas av sekretess är det viktigt att Icaos medlemsstater, luftfartygsoperatörer och civilsamhället fortsätter att vara involverade i Icaos arbete med att genomföra den globala marknadsbaserade åtgärden, och att Icao vänder sig till alla berörda parter i tid för att informera om framsteg och beslut. För att uppnå detta kan det bli nödvändigt att se över sekretessprotokollen för medlemmar och observatörer i Icaos kommitté för luftfart och miljöskydd (CAEP). | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 7 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(7) I syfte att anta icke‑lagstiftningsakter med allmän räckvidd för att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget ges till kommissionen för att anta åtgärder för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp som gäller för luftfartygsoperatörer, med tanke på den globala marknadsbaserade åtgärd som håller på att utarbetas inom Icao. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. |
(7) I syfte att anta icke‑lagstiftningsakter med allmän räckvidd för att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget ges till kommissionen för att anta åtgärder för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp som gäller för luftfartygsoperatörer, med tanke på den globala marknadsbaserade åtgärd som håller på att utarbetas inom Icao. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, särskilt på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter, i syfte att därigenom öka transparensen och effektiviteten i beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(7a) Även om det långsiktiga målet bör vara ett enhetligt globalt minskningssystem för att komma till rätta med koldioxidutsläpp från luftfarten genom andra fasen av Icaos system 2024, bör även andra alternativ för minskade koldioxidutsläpp undersökas, utifall Icaos globala marknadsbaserade åtgärd inte räcker för att uppnå unionens klimatmål och åtaganden enligt Parisavtalet. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 7b (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(7b) Luftfarten påverkar även klimatet genom utsläpp av kväveoxider, vattenånga samt sulfat- och sotpartiklar på höga höjder. FN:s forskningspanel i klimatfrågor (IPCC) uppskattar att luftfartens sammanlagda klimatpåverkan i dag är två till fyra gånger större än enbart inverkan från dess tidigare koldioxidutsläpp. I avvaktan på vetenskapliga framsteg bör så mycket som möjligt göras för att motverka all inverkan på grund av luftfart. Forskning bör också främjas om kondensationsstrimmor, även kallade k‑strimmor, om deras omvandling till cirrusmoln, om de mindre, direkta effekterna av sulfataerosoler, sot, kondensationsstrimmor med vattenånga samt cirrusmoln, och om effektiva minskningsåtgärder, bland annat driftsrelaterade och tekniska åtgärder. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(9a) Det är allmänt accepterat att luftfartens miljöfarliga utsläpp inte bara handlar om koldioxideffekter. Redan i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/101/EG1a förpliktigade sig kommissionen att 2008 lägga fram ett lämpligt förslag om kväveoxider. Trots de tekniska och politiska svårigheterna på detta område bör kommissionen påskynda sitt arbete i detta avseende. | ||||||||||||||||||
|
__________________ | ||||||||||||||||||
|
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/101/EG av den 19 november 2008 om ändring av direktiv 2003/87/EG så att luftfartsverksamhet införs i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (Text av betydelse för EES) (EUT L 8, 13.1.2009, s. 3). | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 1 – led -1 (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 3c – punkt 3a (ny) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 1 – led -1a (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 3d – punkt 2 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 1 – led -1b (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 3d – punkt 3 – stycke 1 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 1 – led -1c (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 3d – punkt 3 – stycke 2 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 1 – led -1d (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 3d – punkt 4 – stycke 1 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 1 – led -1e (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 12 – punkt 3 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 1 – led -1f (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 21 – punkt 2a (ny) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led a – led i Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a – punkt 1 – led a | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led a – led i Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a – punkt 1 – led b | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led a – led ia (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a – punkt 1 – led ba (nytt) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led b – led i Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a – punkt 2 – stycke 1 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led b – led i Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a – punkt 2 – stycke 3 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led c Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a – punkt 4 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led da (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a – punkt 8 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28b – punkt 1 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28b – punkt 2 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28b – punkt 2a (ny) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28b – punkt 3 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28c – punkt 1 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2a (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 30 – punkt 4a (ny) | |||||||||||||||||||
|
- [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.
MOTIVERING
Cirka 1,3 % av de globala koldioxidutsläppen kommer från den internationella luftfarten. Med den tillväxt av flygtrafiken som förutses under de närmaste trettio åren kan de globala utsläppen öka med ytterligare 300–700 % fram till 2050 om inga åtgärder vidtas för att begränsa ökningen.
Sedan en tid tillbaka har Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) haft på sin agenda att ta fram en global marknadsbaserad åtgärd som del av ett ”åtgärdspaket” som utformats för att dämpa luftfartsutsläppens klimatförändrande effekter. Vid 37:e mötet i Icaos generalförsamling 2010 enades Icao om att eftersträva ett globalt mål med koldioxidneutral tillväxt före 2020. Tre år senare bildade organisationen en arbetsgrupp som skulle utveckla en global marknadsbaserad mekanism för att uppnå det målet.
Den 6 oktober 2016, vid 39:e mötet i generalförsamlingen, antog Icao resolution 39-3 som inför ett globalt system för att kompensera för och minska koldioxidutsläpp från internationell luftfart (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation, Corsia), enligt vilket luftfartygsoperatörer med för höga utgångsnivåer för utsläpp måste köpa kompensation för att uppnå koldioxidneutralitet hos den internationella civila luftfarten från 2021. Utgångsnivån beräknas utifrån de genomsnittliga utsläppen 2019–2020. Avsikten med systemet är att komplettera ny teknik, operativa förbättringar och infrastrukturåtgärder i syfte att uppnå en hållbar tillväxt för luftfarten och uppfylla sektorns eftersträvade långsiktiga mål med en halvering av koldioxidutsläppen netto fram till 2050, jämfört med 2005 års nivåer. Alla medlemsstater i EU kommer att ansluta sig till systemet från början.
Icao har ännu inte utvecklat metoder, förfaranden och genomförandeverktyg som gör att Corsia kan träda i kraft år 2021, vilket inbegriper övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp, kriterier för kompensation och valbarhet, utgångsnivåer för utsläpp och regelverk som gör att deltagande stater kan genomföra systemet på nationell nivå. Systemet kommer sedan att genomföras i tre faser. Under pilotfasen (2021–2023) och första fasen (2024–2026) kommer 65 länder att delta frivilligt. I den andra fasen (2027–2035) kommer deltagandet att vara obligatoriskt, med undantag för länder med minimal luftfartsverksamhet. Om syftet med systemet uppnås kommer cirka 80 % av luftfartsutsläppen över 2020 års nivåer att kompenseras inom ramen för Corsia mellan 2021 och 2035. Det är viktigt att avtalet förutser en översyn vart tredje år för att säkerställa en anpassning till de långsiktiga klimatmålen i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och 2015 års Parisavtal.
Europeiska unionen (EU) har länge varit medveten om luftfartsutsläppens påverkan på klimatförändringar. För att motivera flygbolagen att ha mer effektiva flottor antog EU 2008 lagstiftning som utvidgar utsläppshandelssystemet till flygningar in till och ut från och inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Denna strategi bedömdes av Europeiska unionens domstol vara förenligt med internationell rätt. Flera tredjeländer och flygbolag har dock bestämt motsatt sig lagstiftningen med argumentet att ett regionalt system skulle leda till en försvagad handel och finansiella snedvridningar. För att stödja Icaos åtagande om att utveckla en global marknadsbaserad åtgärd gick EU därför med på att tillfälligt begränsa räckvidden för EU:s utsläppshandelssystem till flygningar inom EES fram till 2016. Om det inte sker några ytterligare förändringar av direktivet om EU:s utsläppshandelssystem upphör undantaget att gälla och de ursprungliga skyldigheterna från 2008 aktualiseras på nytt (återinförande).
Europeiska kommissionen svarade på Icaos Corsia-avtal i februari 2017 och föreslog att det befintliga undantaget skulle fortsätta gälla efter 2016. Ytterligare en översyn av EU:s utsläppshandelssystem kommer då att ske och meddelas i en kommissionsrapport vid ett icke angivet senare datum, när det både finns en större tydlighet från Icao om arten av och innehållet i de mekanismer som krävs för att genomföra Corsia och den exakta omfattningen av tredjeländers deltagande kan fastställas. Förslaget lyfter även fram vikten av att snabbt säkra en överenskommelse mellan medlagstiftarna, Europaparlamentet och rådet, helst före utgången av 2017, för att skapa rättssäkerhet och efterlevnad av EU:s utsläppshandelssystem.
I sitt förslag till betänkande stöder föredraganden i princip kommissionens förslag. Hon menar att det är klokt att invänta en utveckling av de metoder, förfaranden och åtgärder som Icaos medlemsstater ska vidta för att genomföra Corsia innan man gör en fullständig bedömning av EU:s utsläppshandelssystem för perioden efter 2020. För att säkerställa att översynen leder till att Corsia införlivas i EU:s klimatpolitik anser föredraganden dock att det är viktigt att ange vissa datum som milstolpar i lagstiftningen. För det första bör det senaste undantaget, för att vara förenligt med den gällande förordningen, vara tidsbegränsat och upphöra innan Corsia börjar tillämpas den 1 januari 2021. För det andra är det nödvändigt att fastställa datumet för offentliggörandet av kommissionens genomföranderapport till den 1 januari 2019, för att ge tillräcklig tid för en bedömning av Icao-rådets rekommendationer. För det tredje föreslår föredraganden den 30 juni 2019 som tidsfrist, för att säkerställa att kommissionen lägger fram förslag i tid som svar på genomföranderapporten.
Då kraven på framtida lagstiftning om EU:s utsläppshandelssystem kommer att fastslås i genomföranderapporten menar föredraganden att det är viktigt att fastställa vilka centrala tekniska komponenter, processer och miljöeffekter som ska utvärderas. I rapporten bör Corsias övergripande mål undersökas i förhållande till EU:s åtaganden enligt Parisavtalet. För att bedöma dess effektivitet bör rapporten också undersöka nivån av tredjeländers deltagande, påföljder vid bristande efterlevnad, förfaranden för synpunkter från allmänheten, standarder för övervakning, rapportering och verifiering och regler för användning av biobränslen, och den bör utvärdera bestämmelser om kompensation mot objektiva kriterier. Genomföranderapporten gör det möjligt för kommissionen och medlagstiftarna att säkerställa att miljöstandarderna i EU:s utsläppshandelssystem upprätthålls genom att ta upp dessa punkter.
Föredraganden anser att en ökad insyn är avgörande för Icaos arbete med att påskynda genomförandet under de närmaste två åren. Icaos kommitté för luftfart och miljöskydd (CAEP) som tillsammans med Icao-rådet fastställer ramen och förvaltningsbestämmelserna för övervakning, rapportering och verifiering och utsläppsenheter, tillämpar ett strikt sekretessprotokoll för sina medlemmar och observatörer. Offentligt tillträde till deras överläggningar medges ej. Föredraganden är orolig för att en sådan begränsad insyn i processen kan undergräva kvaliteten på den information som behövs till EU:s diskussioner om tiden efter 2020 och även den institutionella tilliten. Det kommer därför vara viktigt att CAEP gör det möjligt för kommissionen att förse Europaparlamentet och rådet med regelbundna viktiga uppdateringar i frågan.
Med tanke på de nu pågående fortsatta förhandlingarna mellan Europaparlamentet och rådet om den mer långtgående reformen av EU:s utsläppshandelssystem för perioden 2021–2030 och för att säkerställa överensstämmelsen med detta förslag anser föredraganden att ändringsförslag som är tillämpliga på luftfartssektorn ska tas med såsom de antogs av parlamentet den 15 februari 2017. Dessa ändringsförslag kräver att luftfartssektorn erhåller 10 % färre utsläppsrätter än genomsnittet för 2014–2016 (i linje med andra sektorer) för att öka antalet auktionerade utsläppsrätter från 15 % till 50 % och för att intäkter som dessa utsläppsrätter genererar ska öronmärkas som klimatfinansiering. På den sista punkten anser föredraganden att särskild finansiering bör övervägas till medlemsstater, enligt det nionde ramprogrammet för forskning, för att uppmuntra användningen av intäkter från auktionerade utsläppsrätter och öka utgifterna för medfinansiering av forskning, utveckling och kommersialisering av ny klimatteknik.
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (21.6.2017)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021
(COM(2017)0054 – C8‑0028/2017 – 2017/0017(COD))
Föredragande av yttrande: Werner Langen
KORTFATTAD MOTIVERING
De globala koldioxidutsläppen från luftfartsverksamhet ökar avsevärt. Trots användning av moderna, bränslesnåla och därmed utsläppsreducerande motorer i den globala luftfartsflottan är koldioxidutsläppen per passagerare och kilometer högre än i andra transportsektorer. Därför var och är det lämpligt att anta respektive uppdatera föreskrifter om en successiv minskning av koldioxidutsläppen även inom luftfarten. Efter att det redan för runt tio år sedan beslutats om koldioxidminskningar för nya motorfordon (personbilar) införlivade EU den 1 januari 2012 luftfarten i det befintliga europeiska utsläppshandelssystemet (EU-ETS). De som berördes från och med 2012 var interna EES-flygningar och alla flygningar mellan EES-flygplatser och flygplatser i tredjeländer.
Det ensidiga beslutet om införlivande av EU (EES) i utsläppshandelssystemet ledde till många protester och en risk för avsevärda konkurrenssnedvridningar till nackdel för europeiska flygaktörer i internationell flygtrafik. Att EU gick före och satte press gjorde det emellertid möjligt och nödvändigt för Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) att utveckla en global och marknadsbaserad mekanism för den internationella luftfarten, om än med långa övergångstider.
I väntan på godkännande från Icao och för att stödja införandet av en sådan global mekanism inom ramen för Icao begränsade EU (30 april 2014) utsläppshandelssystemets räckvidd till interna EES-flygningar fram till slutet av 2016 (förordning nr 421/2014).
Om bestämmelserna inte ändras gäller dock från och med 2017 åter automatiskt den fullständiga räckvidden enligt direktiv 2003/87 (interna EES-flygningar + alla flygningar mellan en EES-flygplats och en flygplats i ett tredjeland). Undantaget enligt förordning nr 421/2014 upphörde att gälla den 31 december 2016. Det är hög tid för en uppföljningsbestämmelse.
Vid det 39:e mötet i Icaos generalförsamling den 6 oktober 2016 satte Icaos medlemmar målet att de globala nettoutsläppen av koldioxid från den internationella luftfarten skulle stabiliseras på 2020 års nivåer och att ett globalt och marknadsbaserat klimatskyddsinstrument (Global Market-Based Measure – GMBM) skulle införas 2021.
Icao bestämde sig då också för en avräkningsmodell: Corsia (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation). Enligt denna ska de direkta koldioxidutsläpp som uppkommer genom luftfartens tillväxt kompenseras genom koldioxidbesparingar på annat håll från och med 2020. Därför främjas klimatskyddsprojekt som kontrolleras och certifieras av oberoende institutioner med avseende på hållbara minskningar av växthusgasutsläpp. Flygbolag som inte efterlever målen om utsläppsstabilisering måste skaffa kompensationsrättigheter antingen direkt eller via offentliga plattformar. På så vis får projekten en ny finansieringskälla och flygbolagens koldioxidutsläpp kompenseras.
För att ge ytterligare impulser till de internationella ansträngningarna inom Icao föreslår kommissionen att det europeiska utsläppshandelssystemet ska begränsas till interna EES‑flygningar även efter 2016. Med sitt förslag vill kommissionen fortsätta att driva på arbetet i Icao.
På så vis vill kommissionen skapa större klarhet i fråga om typen av klimatskyddsinstrument och dess innehåll samt de internationella partnernas ståndpunkt gällande genomförandet av mekanismen i syfte att göra en ny utvärdering av det europeiska utsläppshandelssystemet och vid behov kunna se över det för perioden efter 2020. Samtidigt ska den nödvändiga samstämmigheten med Parisavtalet och med EU-målen fram till 2030 säkerställas.
För att skapa rättssäkerhet och tydlighet för luftfartygsoperatörerna anser kommissionen att förslaget bör träda i kraft så snart som möjligt, eftersom luftfartygsoperatörerna annars skulle behöva ange sina utsläppsrätter före utgången av april 2018. Om den nuvarande begränsningen till interna EES-flygningar inte bibehålls skulle operatörerna bli skyldiga att senast den 30 april 2018 förete utsläppsrätter även för flygningar till och från tredjeländer (direktiv 2003/87/EG).
Föredraganden ställer sig bakom kommissionens mål och åtgärder i förslaget till förordning 2017/0017 (COD):
Begränsningen av räckvidden kvarstår. Från och med 2017 bör fortsatt endast interna EES-flygningar omfattas av utsläppshandelssystemet.
Undantaget för icke-kommersiella luftfartygsoperatörer med totala årliga utsläpp på mindre än 1 000 ton (0,2 % av växthusgasutsläppen) förlängs från 2020 till 2030.
Kommissionen åläggs att rapportera till Europaparlamentet och rådet om relevant internationell utveckling vad gäller genomförandet av instrumentet och om tredjeländers arbete för att genomföra mekanismen.
För att förbereda genomförandet av klimatskyddsinstrumentet ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att fastställa lämpliga bestämmelser om övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp som gäller för luftfartygsoperatörer, i syfte att genomföra den globala marknadsbaserade åtgärd som håller på att utarbetas inom Icao.
Utöver detta föreslår föredraganden ett antal ändringar både i motiveringen till kommissionens förslag och i en del detaljer för att underlätta och påskynda tillämpningen och göra den praktiskt mer genomförbar för luftfartygsoperatörerna. Detta förtar inget av det principiella bifallet men bör likväl leda till att anpassningar genom ändrings- och genomförandeförslag görs i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget.
I synnerhet bör det undersökas hur detta Icao-instrument kan göras förenligt med EU:s utsläppshandelssystem och hur samexistensen mellan de båda systemen från och med 2021 kan utformas. Vidare bör konsekvenserna för luftfartssektorn och koldioxidutsläppen undersökas.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(1) Vid den tjugoförsta konferensen med parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, nedan kallad klimatkonventionen) som ägde rum i Paris mellan den 30 november och den 12 december 2015 antogs ett avtal om att globalt stärka insatserna mot klimatförändringarna. Parisavtalet innehåller bland annat ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att med god marginal hålla den globala temperaturökningen under 2 °C över förindustriell nivå och att göra ansträngningar för att begränsa den till 1,5 °C över förindustriell nivå. Parisavtalet godkändes på unionens vägnar genom rådets beslut (EU) 2016/1841. Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. För att uppnå Parisavtalets mål kommer parterna att utarbeta, meddela och upprätthålla på varandra följande nationellt fastställda bidrag. |
(1) Vid den tjugoförsta konferensen med parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, nedan kallad klimatkonventionen) som ägde rum i Paris mellan den 30 november och den 12 december 2015 antogs ett avtal om att globalt stärka insatserna mot klimatförändringarna. Parisavtalet innehåller bland annat ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att med god marginal hålla den globala temperaturökningen under 2 °C över förindustriell nivå och att göra ansträngningar för att begränsa den till 1,5 °C över förindustriell nivå. Parisavtalet godkändes på unionens vägnar genom rådets beslut (EU) 2016/1841. Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. För att uppnå Parisavtalets mål kommer parterna att utarbeta, meddela och upprätthålla på varandra följande nationellt fastställda bidrag. Även om internationell luftfart är undantagen från Parisavtalet bör även den bidra till utsläppsminskningsmålen, t.ex. genom en global marknadsbaserad åtgärd från Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). | |||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 2 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(2) Unionens miljömål anges i artikel 191 i fördraget och består av att bevara, skydda och förbättra miljön, skydda människors hälsa och främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen. |
(2) Unionens miljömål anges i artikel 191 i fördraget och består av att bevara, skydda och förbättra miljön, skydda människors hälsa och främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, i första hand för att bekämpa klimatförändringen. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt) | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
|
(2a) Miljöskydd är en av de viktigaste utmaningar som unionen står inför. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 4 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(4) Unionen och dess medlemsstater har sedan 1997 arbetat för att nå en internationell överenskommelse för att begränsa klimatpåverkan på grund av växthusgasutsläpp från luftfarten och sedan 2008 har de lagstiftning i kraft för att begränsa sådan klimatpåverkan genom EU:s utsläppshandelssystem som har varit i drift sedan 2005. I syfte att påskynda arbetet inom Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) har EU vid två tillfällen antagit tidsbegränsade undantag från utsläppshandelssystemet så att skyldigheterna bara omfattar utsläpp från flygningar mellan flygplatser belägna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), med lika behandling för luftfartygsoperatörer på samma linjer oavsett var de är baserade. Det senaste undantaget från utsläppshandelssystemet, vilket fastställdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, begränsade skyldigheterna till flygningar inom EES mellan 2013 och 2016, och det angavs också att ändringar av systemets räckvidd när det gäller flygningar till och från flygplatser belägna utanför EES eventuellt kunde bli aktuella från och med den 1 januari 2017 efter den översyn som anges i förordningen. |
(4) Unionen och dess medlemsstater har sedan 1997 arbetat för att nå en internationell överenskommelse för att begränsa klimatpåverkan på grund av växthusgasutsläpp från luftfarten och sedan 2008 har de lagstiftning i kraft för att begränsa sådan klimatpåverkan genom EU:s utsläppshandelssystem som har varit i drift sedan 2005. Domstolen slog i sin dom av den 21 december 20111a fast att ett införande av externa EES-flygningar i EU:s utsläppshandelssystem inte strider mot folkrätten. I syfte att påskynda arbetet inom Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) har EU vid två tillfällen antagit tidsbegränsade undantag från utsläppshandelssystemet så att skyldigheterna bara omfattar utsläpp från flygningar mellan flygplatser belägna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), med lika behandling för luftfartygsoperatörer på samma linjer oavsett var de är baserade. Det senaste undantaget från utsläppshandelssystemet, vilket fastställdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, begränsade skyldigheterna till flygningar inom EES mellan 2013 och 2016, och det angavs också att ändringar av systemets räckvidd när det gäller flygningar till och från flygplatser belägna utanför EES eventuellt kunde bli aktuella från och med den 1 januari 2017 efter den översyn som anges i förordningen. | |||||||||||||||
|
1a Domstolens dom av den 21 december 2011, Air Transport Association of America m.fl. mot Secretary of State for Energy and Climate Change, C-366/10, ECLI:EU:C:2011:864. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt) | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
|
(4a) För att uppnå målen i Parisavtalet och en minskning på 40 % av växthusgasutsläppen fram till 2030 är det nödvändigt att till fullo genomföra åtgärderna för ett gemensamt europeiskt luftrum. Detta skulle göra det möjligt att undvika fragmentering av luftrummet och optimera trafikflödena, och därigenom minska utsläppen. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 5 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(5) Med beaktande av den resolution som antogs vid det 39:e mötet i Icaos generalförsamling i oktober 2016 om genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 för att kompensera för utsläpp från internationell luftfart över 2020 års nivåer, är det lämpligt att fortsätta det befintliga undantaget i väntan på ytterligare framsteg i fråga om utformningen och genomförandet av den globala marknadsbaserade åtgärden. Icao planerar att under 2018 anta standardbestämmelser och rekommendationer för att komplettera resolutionen och genomföra det globala systemet. Men för att systemet ska kunna bli operationellt måste Icaos parter vidta åtgärder på nationell nivå. Icao måste också komma överens om styrformer, inklusive ett registreringssystem. Det nuvarande undantaget från skyldigheterna i EU:s utsläppshandelssystem för flygningar till och från tredje land bör därför förlängas, till dess att en översyn av genomförandet av Icaos system görs, så att arbetet inom Icao uppmuntras och verkställandet av systemet underlättas. Som ett resultat av förlängningen av undantaget bör antalet utsläppsrätter som auktioneras ut och tilldelas kostnadsfritt, inklusive från den särskilda reserven, vara detsamma som skulle ha varit fallet för 2016, och i proportion till den minskade skyldigheten att lämna in utsläppsrätter. |
(5) Med beaktande av den resolution som antogs vid det 39:e mötet i Icaos generalförsamling i oktober 2016 om genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 för att kompensera för utsläpp från internationell luftfart över 2020 års nivåer, är det lämpligt att fortsätta det befintliga undantaget i väntan på ytterligare framsteg i fråga om utformningen och genomförandet av den globala marknadsbaserade åtgärden. Icao kommer till 2018 att anta standardbestämmelser och rekommendationer om genomförandet av det globala systemet. Men för att systemet ska kunna bli operationellt måste Icaos parter vidta åtgärder på nationell nivå. Icao måste också komma överens om styrformer, inklusive ett registreringssystem. Det nuvarande undantaget från skyldigheterna i EU:s utsläppshandelssystem för flygningar till och från tredje land bör därför förlängas, så att arbetet inom Icao uppmuntras och verkställandet av systemet underlättas. Som ett resultat av förlängningen av undantaget bör antalet utsläppsrätter som auktioneras ut och tilldelas kostnadsfritt, inklusive från den särskilda reserven, vara detsamma som skulle ha varit fallet för 2016. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 6 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(6) Eftersom viktiga delar av Icaos globala marknadsbaserade åtgärd ännu inte har utarbetats och eftersom genomförandet är beroende av medlemsstaters och regioners egen lagstiftning, bör en översyn äga rum innan åtgärden träder ikraft, så snart det finns klarhet i fråga om typen av rättsliga instrument och dess innehåll, och en rapport bör överlämnas till Europaparlamentet och rådet. Rapporten bör omfatta alla standardbestämmelser och andra instrument som har antagits av Icao, åtgärder som vidtagits av tredjeländer för att genomföra den globala marknadsbaserade åtgärden för tillämpning på utsläpp från 2021, och annan relevant internationell utveckling (till exempel regler inom ramen för klimatkonventionen och Parisavtalet om koldioxidmarknader och koldioxidredovisning). Rapporten bör också redogöra för hur dessa instrument kan genomföras i unionens lagstiftning genom en översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Bestämmelserna för interna EES-flygningar bör också beaktas i rapporten, om så är lämpligt. Rapporten bör om lämpligt åtföljas av ett förslag till Europaparlamentet och rådet som säkerställer luftfartens bidrag till unionens åtagande om minskade växthusgasutsläpp från hela ekonomin till 2030. |
(6) Eftersom viktiga ramvillkor för den globala marknadsbaserade åtgärden ännu inte har utarbetats och eftersom genomförandet är beroende av medlemsstaters och regioners egen lagstiftning, är det nödvändigt att Icaos åtgärd ses över så snart det finns klarhet i fråga om typen av rättsliga instrument och dess innehåll, och en rapport bör överlämnas till Europaparlamentet och rådet. Rapporten bör omfatta alla standardbestämmelser och andra instrument som har antagits av Icao, åtgärder som vidtagits av tredjeländer för att genomföra den globala marknadsbaserade åtgärden för tillämpning på utsläpp från 2021, och annan relevant internationell utveckling (till exempel regler inom ramen för klimatkonventionen och Parisavtalet om koldioxidmarknader och koldioxidredovisning). Rapporten bör också redogöra för hur dessa instrument kan göras förenliga med EU:s system för handel med utsläppsrätter. Rapporten bör om lämpligt åtföljas av ett förslag till Europaparlamentet och rådet som säkerställer luftfartens bidrag till unionens åtagande om ekonomiskt mest genomförbara minskning av växthusgasutsläppen från hela ekonomin till 2030. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt) | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
|
(6a) Huruvida systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp inom internationell luftfart (Corsia) ska bli framgångsrikt kommer i stor utsträckning att bero på om dess tillämpningsområde är geografiskt vidsträckt och om man undviker överlappande regionala system. Det är under sådana förhållanden som verkligt lika spelregler kan skapas i luftfartssektorn. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 6b (nytt) | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
|
(6b) Intäkterna från framtida auktionering av utsläppsrätter bör gå till program som syftar till att minska utsläppen i luftfartssektorn, särskilt till program för forskning och utveckling, och bör tilldelas via det framtida nionde ramprogrammet för forskning. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 7 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(7) I syfte att anta icke‑lagstiftningsakter med allmän räckvidd för att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget ges till kommissionen för att anta åtgärder för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp som gäller för luftfartygsoperatörer, med tanke på den globala marknadsbaserade åtgärd som håller på att utarbetas inom Icao. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. |
(7) I syfte att anta icke‑lagstiftningsakter med allmän räckvidd för att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget ges till kommissionen för att anta åtgärder för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp som gäller för luftfartygsoperatörer, med tanke på den globala marknadsbaserade åtgärd som håller på att utarbetas inom Icao. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, särskilt på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter; därigenom är det tänkt att beslutsprocessen ska bli öppnare och effektivare. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Artikel 1 – led -1 (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 3d – punkt 4 – stycke 1 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
(http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32008L0101&from=SV) | ||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led a – led i Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a – punkt 1 – led a | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led a – led ii Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a – punkt 1 – led c | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28b – punkt 1 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28b – punkt 2 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28b – punkt 3 | ||||||||||||||||
|
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Förlängning av nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förberedelse för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 |
||||
Referensnummer |
COM(2017)0054 – C8-0028/2017 – 2017/0017(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 13.2.2017 |
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.2.2017 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Werner Langen 16.3.2017 |
||||
Behandling i utskott |
29.5.2017 |
|
|
|
|
Antagande |
21.6.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
51 5 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Christian Ehler, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, András Gyürk, Rebecca Harms, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Kaja Kallas, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Csaba Molnár, Dan Nica, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Algirdas Saudargas, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Lieve Wierinck, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Pilar Ayuso, Francesc Gambús, Françoise Grossetête, Constanze Krehl, Werner Langen, Olle Ludvigsson, Florent Marcellesi, Anne Sander, Davor Škrlec |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
51 |
+ |
|
ALDE |
Fredrick Federley, Kaja Kallas, Angelika Mlinar, Morten Helveg Petersen, Lieve Wierinck |
|
ECR |
Ashley Fox, Hans-Olaf Henkel, Evžen Tošenovský |
|
EFDD |
David Borrelli, Dario Tamburrano |
|
PPE |
Pilar Ayuso, Bendt Bendtsen, Jerzy Buzek, Cristian-Silviu Buşoi, Christian Ehler, Francesc Gambús, Françoise Grossetête, András Gyürk, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Werner Langen, Janusz Lewandowski, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Herbert Reul, Paul Rübig, Anne Sander, Algirdas Saudargas, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen |
|
S&D |
José Blanco López, Adam Gierek, Theresa Griffin, Eva Kaili, Peter Kouroumbashev, Constanze Krehl, Miapetra Kumpula-Natri, Olle Ludvigsson, Edouard Martin, Csaba Molnár, Dan Nica, Miroslav Poche, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho |
|
VERTS/ALE |
Jakop Dalunde, Rebecca Harms, Florent Marcellesi, Michel Reimon, Davor Škrlec |
|
5 |
- |
|
ECR |
Edward Czesak, Zdzisław Krasnodębski |
|
GUE/NGL |
Xabier Benito Ziluaga, Jaromír Kohlíček, Paloma López Bermejo |
|
0 |
0 |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
YTTRANDE från utskottet för transport och turism (20.6.2017)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021
(COM(2017)0054 – C8-0028/2017 – 2017/0017(COD))
Föredragande av yttrande: Jacqueline Foster
KORTFATTAD MOTIVERING
Historik
EU antog 2003 det första betydande regionala gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser i världen, och systemet startades 2005. År 2008 antog EU ett ändringsdirektiv med syfte att utvidga dess tillämpningsområde till att omfatta luftfartsutsläpp i EU:s utsläppshandelssystem från och med 2012.
Utvidgningen av tillämpningsområdet var mycket kontroversiell och ledde till stora handelsproblem med strategiska EU-partner såsom Förenta staterna, Kina och Indien. Dessutom resulterade den i ett antal rättsliga åtgärder. Beklagligt nog skadade detta försök att utvidga EU:s utsläppshandelssystem till att omfatta luftfart allvarligt den europeiska luftfartsindustrin, särskilt rymdsektorn, liksom EU:s och medlemsstaternas rykte.
Kommissionen hade slutligen inget annat val 2012 än att anta beslutet om att ”stanna klockan”, vilket förlängdes 2014. Detta beslut var av avgörande betydelse när det gällde att underlätta processen med att finna en global lösning på internationell nivå. I oktober 2013 kom man vid det 38:e mötet i Internationella civila luftfartsorganisationen[1] Icaos församling överens om att utveckla en global marknadsbaserad åtgärd (GMBM) som grund för en global överenskommelse, i syfte att åstadkomma s.k. koldioxidneutral tillväxt från 2020 (resolution A38-18).
En global marknadsbaserad åtgärd (GMBM)
I maj 2016 träffade en delegation för TRAN-utskottet, däribland föredraganden, före det 39:e mötet i Icaos församling ordföranden för Icaos råd Olumuyiwa Benard Aliu och Icaos generalsekreterare Fang Liu i Montreal för att diskutera den globala marknadsbaserade åtgärden. Man förde även en konstruktiv dialog med luftfartsministrar från Kanada och andra tjänstemän i nyckelpositioner i Ottawa. Föredraganden träffade även högt uppsatta företrädare för amerikanska federala luftfartsmyndigheten (FFA) och för Kanadas regering i samma syfte.
Dessutom deltog en ad hoc delegation för TRAN/ENVI i det 39:e mötet för Icaos församling i oktober 2016, och övervakade noga GMBM-förhandlingarna. Kommissionsledamoten med ansvar för transport och hennes team knöt mycket goda kontakter med rådsordförandeskapet. Den mycket konstruktiva andan vid det 39:e mötet i församlingen bidrog till att man uppnådde en länge eftersträvad överenskommelse på global nivå.
Detta resulterade i Icaos församlings resolution om GMBM (A39-3) i oktober 2016 genom vilken en global marknadsbaserad åtgärd i form av Corsia införs[2]. De centrala elementen i Corsia är följande:
• Alla ökningar i det totala koldioxidutsläppet från internationell luftfart över nivåerna för 2020 kommer att behandlas.
• Pilotfasen kommer att pågå mellan 2121 och 2023.
• Den första fasen kommer att pågå från 2024 till 2026. Detta kommer att gälla för stater som deltar frivilligt i systemet.
• Den andra fasen pågår från 2027 till 2035 och alla stater deltar, utom undantagna stater.
• Från och med den 21 april 2017 kommer 67 stater, vilket företräder mer än 87,5 procent av den internationella luftfartsverksamheten, att frivilligt delta i GMBM-systemet redan från början. När ett land väl har gått med på att delta i systemet är det skyldigt att följa alla framtida beslut.
• Avtalet kommer att ses över vart tredje år för att möjliggöra framtida förbättringar av Corsia.
Experter från både kommissionen och EU:s medlemsstater arbetar nu sida vid sida med experter från ICAO:s kommitté för luftskydd inom luftfarten (CAEP) med detaljerade tekniska regler för systemet, för att säkerställa att det fungerar effektivt och ändamålsenligt.
Föredragandens ståndpunkt
Föredraganden stöder helhjärtat kommissionens förslag och har alltid stött införandet av ett globalt marknadsbaserat system. Hon är också övertygad om att konkreta resultat bara kan uppnås genom en global och pragmatisk metod. Samtidigt, om den europeiska kontinenten vill växa internationellt, ligger det i vårt intresse att inte överreglera vår luftfartssektor, eftersom detta uppenbarligen skulle äventyra våra flygbolag och den europeiska flyg- och rymdindustrin och försätta oss i ett konkurrensunderläge jämfört med resten av världen.
Ensidiga och enskilda åtgärder har fört oss åt fel håll. Tyvärr fanns det ingen förståelse för och togs ingen hänsyn till de tekniska framsteg som den europeiska flyg- och rymdindustrin gjort och medlemsstaternas praktiska förbättringar.
Dessutom skulle föredraganden också vilja betona bristen på erkännande av den lagstiftning som antagits på EU-nivå, som syftade till att komma till rätta med trängseln i det europeiska luftrummet och främja trafikflödet. TRAN-utskottet stödde till fullo Foster-rapporten om genomförandet av lagstiftningen om det gemensamma europeiska luftrummet, som uppmanar till att genomföra lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum till fullo i medlemsländerna, eftersom detta främjar direkt ruttläggning och därigenom minskade bränslekostnader, utsläpp och i slutändan lägre flygpriser för konsumenterna.
Dessutom har användningen av det europeiska globala satellitbaserade navigationssystemet Galileo (GNSS[3] och Copernicus) bidragit till att minska utsläppen liksom även de gemensamma teknikinitiativen Clean Sky I (med en budget på 1,6 miljarder euro) och Clean Sky II (med en budget som överskrider 4 miljarder euro). Dessa forsknings- och utvecklingsprojekt utvecklar nästa generations flygplan och motorer och har varit så framgångsrika att man redan kommit långt i diskussionerna om Clean Sky III.
Det bör även noteras att medlemsstaterna, flygbolagen och rymdfartsindustrin har investerat miljarder i hållbara alternativa bränslen och är fast beslutna att fortsätta med det i framtiden. Slutresultatet är, enligt Icao, att ett flygplan i dag är cirka 80 procent bränsleeffektivare per personkilometer än på 1960-talet.
Slutsats
Som slutsats konstateras att föredraganden är fast övertygad om att man bör betona vikten av tekniska framsteg i sektorn, men understryker att kommissionens förslag fokuserar på det överhängande behovet nu att möjliggöra en fortsättning på förfarandet ”stanna klockan”. Därför är föredraganden fast övertygad om att parlamentet bör stödja kommissionsledamot Bulc och hennes team och ge tid för utvecklandet av en fungerande och konstruktiv global marknadsbaserad åtgärd, som kan stödjas av alla länder som redan har undertecknat och länder som vi hoppas underteckna avtalet i framtiden. Allt annat kan resultera i att det inte finns någon internationell lösning inom en överskådlig framtid. Det ligger därför i vårt intresse att vi i parlamentet stöder kommissionens förslag att ”stanna klockan”.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(1) Vid den tjugoförsta konferensen med parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, nedan kallad klimatkonventionen) som ägde rum i Paris mellan den 30 november och den 12 december 2015 antogs ett avtal om att globalt stärka insatserna mot klimatförändringarna. Parisavtalet innehåller bland annat ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att med god marginal hålla den globala temperaturökningen under 2 °C över förindustriell nivå och att göra ansträngningar för att begränsa den till 1,5 °C över förindustriell nivå. Parisavtalet godkändes på unionens vägnar genom rådets beslut (EU) 2016/1841. Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. För att uppnå Parisavtalets mål kommer parterna att utarbeta, meddela och upprätthålla på varandra följande nationellt fastställda bidrag. |
(1) Vid den tjugoförsta konferensen med parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, nedan kallad klimatkonventionen) som ägde rum i Paris mellan den 30 november och den 12 december 2015 antogs ett avtal om att globalt stärka insatserna mot klimatförändringarna. Parisavtalet innehåller bland annat ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att med god marginal hålla den globala temperaturökningen under 2 °C över förindustriell nivå och att göra ansträngningar för att begränsa den till 1,5 °C över förindustriell nivå. Parisavtalet godkändes på unionens vägnar genom rådets beslut (EU) 2016/1841. Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. För att uppnå Parisavtalets mål kommer parterna att utarbeta, meddela och upprätthålla på varandra följande nationellt fastställda bidrag, och för att säkerställa uppnåendet av målen behövs det fortsatt politisk vilja vid beslutsfattandet, i överensstämmelse med avtalet. Det bör dock noteras att Parisavtalet COP21 varken omfattar den internationella luftsektorn eller sjöfartssektorn, och att när det gäller luftfart skulle Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) vara det lämpligaste organet att presentera ett genomförbart system för en global marknadsbaserad åtgärd. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 3 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(3) Ett bindande mål om att senast 2030 minska växthusgasutsläppen från hela ekonomin med minst 40 % jämfört med 1990 fastställdes av Europeiska rådet den 23–24 oktober 2014. Vid rådets möte den 6 mars 2015 godkändes formellt detta bidrag från unionen och medlemsstaterna som deras planerade nationellt fastställda bidrag inom ramen för Parisavtalet. Enligt Europeiska rådets slutsatser från oktober 2014 ska målet uppnås gemensamt av unionen på det mest kostnadseffektiva sättet, med minskningar på 43 % i sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och minskningar på 30 % i sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, fram till 2030 jämfört med 2005. Alla sektorer inom ekonomin bör bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. |
(3) Ett bindande mål om att senast 2030 minska växthusgasutsläppen från hela ekonomin med minst 40 % jämfört med 1990 fastställdes av Europeiska rådet den 23–24 oktober 2014. Vid rådets möte den 6 mars 2015 godkändes formellt detta bidrag från unionen och medlemsstaterna som deras planerade nationellt fastställda bidrag inom ramen för Parisavtalet. Enligt Europeiska rådets slutsatser från oktober 2014 ska målet uppnås gemensamt av unionen på det mest kostnadseffektiva sättet, med minskningar på 43 % i sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och minskningar på 30 % i sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, fram till 2030 jämfört med 2005. Alla sektorer inom ekonomin bör bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar, och därför bör kommissionen ta i bruk en plattform för utbyte av bästa praxis och lärdomar bland medlemsstaterna angående utsläppssnål rörlighet. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 4 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(4) Unionen och dess medlemsstater har sedan 1997 arbetat för att nå en internationell överenskommelse för att begränsa klimatpåverkan på grund av växthusgasutsläpp från luftfarten och sedan 2008 har de lagstiftning i kraft för att begränsa sådan klimatpåverkan genom EU:s utsläppshandelssystem som har varit i drift sedan 2005. I syfte att påskynda arbetet inom Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) har EU vid två tillfällen antagit tidsbegränsade undantag från utsläppshandelssystemet så att skyldigheterna bara omfattar utsläpp från flygningar mellan flygplatser belägna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), med lika behandling för luftfartygsoperatörer på samma linjer oavsett var de är baserade. Det senaste undantaget från utsläppshandelssystemet, vilket fastställdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, begränsade skyldigheterna till flygningar inom EES mellan 2013 och 2016, och det angavs också att ändringar av systemets räckvidd när det gäller flygningar till och från flygplatser belägna utanför EES eventuellt kunde bli aktuella från och med den 1 januari 2017 efter den översyn som anges i förordningen. |
(4) Unionen och dess medlemsstater har sedan 1997 arbetat för att nå en internationell överenskommelse för att begränsa klimatpåverkan på grund av växthusgasutsläpp från luftfarten och sedan 2008 har de lagstiftning i kraft för att begränsa sådan klimatpåverkan genom EU:s utsläppshandelssystem som har varit i drift sedan 2005. Till detta kommer att medlemsstaterna sedan 2004 och 2008 bekräftat sitt åtagande att genomföra det gemensamma europeiska luftrummet, vilket innebär ett hänsynstagande till att luftfarten under de kommande åren växer alltmer. Framsteg med flygledningstjänsten förutsätter ett snabbare genomförande av Sesar och främjande av innovativ teknik inom ramen för Clean Sky. Införandet av Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) globala marknadsbaserade åtgärd bör bidra till ytterligare framsteg i arbetet med att minska luftfartens utsläpp. Därför har det beslutats om undantag från utsläppshandelssystemet så att skyldigheterna bara omfattar utsläpp från flygningar mellan flygplatser belägna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), med lika behandling för luftfartygsoperatörer på samma linjer oavsett var de är baserade. Det senaste undantaget från utsläppshandelssystemet, vilket fastställdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, begränsade skyldigheterna till flygningar inom EES mellan 2013 och 2016, och det angavs också att ändringar av systemets räckvidd när det gäller flygningar till och från flygplatser belägna utanför EES eventuellt kunde bli aktuella från och med den 1 januari 2017 efter den översyn som anges i förordningen. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 5 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(5) Med beaktande av den resolution som antogs vid det 39:e mötet i Icaos generalförsamling i oktober 2016 om genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 för att kompensera för utsläpp från internationell luftfart över 2020 års nivåer, är det lämpligt att fortsätta det befintliga undantaget i väntan på ytterligare framsteg i fråga om utformningen och genomförandet av den globala marknadsbaserade åtgärden. Icao planerar att under 2018 anta standardbestämmelser och rekommendationer för att komplettera resolutionen och genomföra det globala systemet. Men för att systemet ska kunna bli operationellt måste Icaos parter vidta åtgärder på nationell nivå. Icao måste också komma överens om styrformer, inklusive ett registreringssystem. Det nuvarande undantaget från skyldigheterna i EU:s utsläppshandelssystem för flygningar till och från tredje land bör därför förlängas, till dess att en översyn av genomförandet av Icaos system görs, så att arbetet inom Icao uppmuntras och verkställandet av systemet underlättas. Som ett resultat av förlängningen av undantaget bör antalet utsläppsrätter som auktioneras ut och tilldelas kostnadsfritt, inklusive från den särskilda reserven, vara detsamma som skulle ha varit fallet för 2016, och i proportion till den minskade skyldigheten att lämna in utsläppsrätter. |
(5) Med beaktande av den resolution som antogs vid det 39:e mötet i Icaos generalförsamling i oktober 2016 om genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 för att kompensera för utsläpp från internationell luftfart över 2020 års nivåer, är det lämpligt att fortsätta det befintliga undantaget i väntan på ytterligare framsteg i fråga om utformningen och genomförandet av den globala marknadsbaserade åtgärden. Icao planerar att under 2018 anta standardbestämmelser och rekommendationer för att komplettera resolutionen och genomföra det globala systemet senast 2021. Men för att systemet ska kunna bli operationellt måste Icaos parter vidta åtgärder på nationell nivå. Icao måste också komma överens om styrformer, inklusive ett registreringssystem. Det nuvarande undantaget från skyldigheterna i EU:s utsläppshandelssystem för flygningar till och från tredje land bör därför förlängas, till dess att en översyn av genomförandet av Icaos system görs, så att arbetet inom Icao uppmuntras, verkställandet av systemet underlättas och en överlappning med skyldigheterna i EU:s utsläppshandelssystem kan undvikas. Som ett resultat av förlängningen av undantaget bör antalet utsläppsrätter som auktioneras ut och tilldelas kostnadsfritt, inklusive från den särskilda reserven, vara detsamma som skulle ha varit fallet för 2016, och i proportion till den minskade skyldigheten att lämna in utsläppsrätter. För att motverka koldioxidutsläppen från luftfartssektorn ska unionen fortsätta att arbeta med att stödja medlemsstaterna att använda intäkterna från utauktioneringen av utsläppsrätter för projekt såsom Sesar, Clean Sky och andra innovativa projekt. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 6 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(6) Eftersom viktiga delar av Icaos globala marknadsbaserade åtgärd ännu inte har utarbetats och eftersom genomförandet är beroende av medlemsstaters och regioners egen lagstiftning, bör en översyn äga rum innan åtgärden träder ikraft, så snart det finns klarhet i fråga om typen av rättsliga instrument och dess innehåll, och en rapport bör överlämnas till Europaparlamentet och rådet. Rapporten bör omfatta alla standardbestämmelser och andra instrument som har antagits av Icao, åtgärder som vidtagits av tredjeländer för att genomföra den globala marknadsbaserade åtgärden för tillämpning på utsläpp från 2021, och annan relevant internationell utveckling (till exempel regler inom ramen för klimatkonventionen och Parisavtalet om koldioxidmarknader och koldioxidredovisning). Rapporten bör också redogöra för hur dessa instrument kan genomföras i unionens lagstiftning genom en översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Bestämmelserna för interna EES-flygningar bör också beaktas i rapporten, om så är lämpligt. Rapporten bör om lämpligt åtföljas av ett förslag till Europaparlamentet och rådet som säkerställer luftfartens bidrag till unionens åtagande om minskade växthusgasutsläpp från hela ekonomin till 2030. |
(6) Eftersom viktiga delar av Icaos globala marknadsbaserade åtgärd ännu inte har utarbetats och eftersom genomförandet är beroende av medlemsstaters och regioners egen lagstiftning, bör en översyn äga rum innan åtgärden träder ikraft, så snart det finns klarhet i fråga om typen av rättsliga instrument och dess innehåll, och en rapport bör överlämnas till Europaparlamentet och rådet. För att säkerställa systemets framgång ska unionen att fortsätta med sitt stöd till medlemsstaterna och sitt nära samarbete med Icao, i sin egenskap av observatör i organisationen, för att uppmuntra till transparent information och till framsteg med Icao-avtalet. Rapporten bör omfatta alla standardbestämmelser och andra instrument som har antagits av Icao, åtgärder som vidtagits av tredjeländer för att genomföra den globala marknadsbaserade åtgärden för tillämpning på utsläpp från 2021, och annan relevant internationell utveckling (till exempel regler inom ramen för klimatkonventionen och Parisavtalet om koldioxidmarknader och koldioxidredovisning). Rapporten bör också redogöra för hur dessa instrument kan genomföras i unionens lagstiftning genom en översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter och bestämmelserna för interna EES-flygningar. Rapporten bör om lämpligt åtföljas av ett förslag till Europaparlamentet och rådet som säkerställer luftfartens bidrag till unionens åtagande om minskade växthusgasutsläpp från hela ekonomin till 2030. Rapporten bör också behandla den globala marknadsbaserade åtgärden ur synvinkel av ambition och övergripande miljöintegritet, också med tanke på Parisavtalets mål och krav. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(6a) Det bör även noteras att framgången för systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp inom internationell luftfart (Corsia), när beslut om detta fattas inom Icao, kommer att bero på om man lyckas undvika motstridiga eller överlappande system på nationell och regional nivå, för att förhindra snedvridning av konkurrensen eller oacceptabla administrativa bördor. Dessutom kommer det fullständiga genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet, som syftar till att minska fragmenteringen av det europeiska luftrummet och därigenom minska luftfartens miljöavtryck, också att bidra till dess framgång. Dessutom bör genomförandet av Corsia inom unionen ta hänsyn till den rapport som ska lämnas vart tredje år som möjliggör ytterligare förbättringar av systemet. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 6b (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(6b) Flera lagstiftningsakter har antagits på unionsnivå i syfte att förebygga fragmenteringen av det europeiska luftrummet för att främja flygtrafikflödet och kontrollera användningen av luftrummet, och därmed minska utsläppen. Inom unionen bör systemet Corsia ses som en del av Icaos så kallade ”korg med åtgärder”, tillsammans med medlemsstaternas fullständiga genomförande av lagstiftningen om det gemensamma europeiska luftrummet, Sesar, användningen av GNSS för satellitbaserad navigation och gemensamma teknikinitiativ såsom Clean Sky I och Clean Sky II. Alla framtida auktionsintäkter från utsläppsrätter bör öronmärkas för utveckling av ovannämnda forskning och utvecklingsprogram, liksom för gemensamma projekt, som syftar till att utveckla en uppsättning grundläggande driftskompatibel kapacitet inom alla medlemsstater. Detta gäller framför allt sådan kapacitet som förbättrar infrastrukturen för flygtrafiktjänster, tillhandahållandet av flygtrafiktjänster och användningen av luftrummet, som krävs för genomförandet av huvudplanen för den europeiska flygledningstjänsten. Kommissionen bör rapportera till Europaparlamentet och rådet om vilka åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att genomföra den globala marknadsbaserade åtgärden i syfte att minska luftfartens växthusgasutsläpp, och därvid också ta med den information om hur intäkterna används, vilken medlemsstaterna lämnat i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) nr 525/2013. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 8 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(8) För att förenkla och minska den administrativa bördan för de minsta luftfartygsoperatörerna bör icke-kommersiella luftfartygsoperatörer som släpper ut mindre än 1 000 ton koldioxid per år även fortsättningsvis anses uppfylla kraven i direktiv 2003/87/EG under ytterligare tio år, och under denna tid bör åtgärder tas fram så att alla aktörer i framtiden bidrar till utsläppsminskningar. |
(8) För att förenkla och minska den administrativa bördan för de minsta luftfartygsoperatörerna och de yttersta randområdena bör icke-kommersiella luftfartygsoperatörer som släpper ut mindre än 1 000 ton koldioxid per år och de yttersta randområdena även fortsättningsvis anses uppfylla kraven i direktiv 2003/87/EG. Det bör även bekräftas att punkterna a–k i bilaga I till direktiv 2003/87/EG tillåter undantag från de verksamhetskategorier som detta direktiv är tillämpligt på. Som en del av den föreslagna rapporten som avses i artikel 28b bör en fortsatt uteslutning av dessa flygningar fastslås. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Artikel 1 – led -1 (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 3d – punkt 4 – stycke 1 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led a – led ia (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a – punkt 1 – led ba (nytt) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led b Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a – punkt 2 – stycke 1 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led da (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a – punkt 8 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28b – punkt 1 | |||||||||||||||||||
|
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Förlängning av nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förberedelse för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 |
||||
Referensnummer |
COM(2017)0054 – C8-0028/2017 – 2017/0017(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 13.2.2017 |
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
TRAN 13.2.2017 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Jacqueline Foster 14.3.2017 |
||||
Behandling i utskott |
30.5.2017 |
|
|
|
|
Antagande |
20.6.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
33 5 1 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Jens Nilsson, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Pavel Telička, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Jakop Dalunde, Bas Eickhout, Maria Grapini, Karoline Graswander-Hainz, Franck Proust, Evžen Tošenovský |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Susanne Melior, Roberta Metsola |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
33 |
+ |
|
ALDE |
Izaskun Bilbao Barandica, Gesine Meissner, Dominique Riquet, Pavel Telička |
|
ECR |
Jacqueline Foster, Tomasz Piotr Poręba, Evžen Tošenovský, Roberts Zīle, Kosma Złotowski |
|
EFDD |
Daniela Aiuto, Peter Lundgren |
|
PPE |
Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Dieter-Lebrecht Koch, Marian-Jean Marinescu, Roberta Metsola, Cláudia Monteiro de Aguiar, Markus Pieper, Franck Proust, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Wim van de Camp |
|
S&D |
Lucy Anderson, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Maria Grapini, Karoline Graswander-Hainz, Miltiadis Kyrkos, Susanne Melior, Jens Nilsson, Claudia Țapardel, Janusz Zemke |
|
5 |
- |
|
EFDD |
Seymour Jill |
|
GUE/NGL |
Merja Kyllönen |
|
Verts/ALE |
Michael Cramer, Jakop Dalunde, Bas Eickhout |
|
1 |
0 |
|
ENF |
Georg Mayer |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
- [1] Icao är ett FN-organ bestående av 191 länder som styr administrationen av den internationella civila luftfarten.
- [2] Corsia: systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp inom internationell luftfart.
- [3] År 2012 var föredraganden också TRAN-utskottets föredragande för dess yttrande om förordning (EU) nr 1285/2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen.
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Titel |
Förlängning av nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förberedelse för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 |
||||
Referensnummer |
COM(2017)0054 – C8-0028/2017 – 2017/0017(COD) |
||||
Framläggande för parlamentet |
3.2.2017 |
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 13.2.2017 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.2.2017 |
TRAN 13.2.2017 |
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Julie Girling 16.3.2017 |
|
|
|
|
Antagande |
11.7.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
57 3 6 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Paul Brannen, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Norbert Lins, Rupert Matthews, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Julia Reid, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Ivica Tolić, Estefanía Torres Martínez, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Luke Ming Flanagan, Elena Gentile, Krzysztof Hetman, Ulrike Müller, James Nicholson, Christel Schaldemose, Bart Staes, Tiemo Wölken |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Siôn Simon, Derek Vaughan |
||||
Ingivande |
17.7.2017 |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
57 |
+ |
|
ALDE |
Catherine Bearder, Gerben-Jan Gerbrandy, Anneli Jäätteenmäki, Valentinas Mazuronis, Ulrike Müller, Frédérique Ries |
|
ECR |
Arne Gericke, Julie Girling, Rupert Matthews, James Nicholson |
|
EFDD |
Piernicola Pedicini |
|
GUE/NGL |
Lynn Boylan, Stefan Eck, Luke Ming Flanagan, Kateřina Konečná, Estefanía Torres Martínez |
|
NI |
Zoltán Balczó |
|
PPE |
Pilar Ayuso, Ivo Belet, Birgit Collin-Langen, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Andrzej Grzyb, Krzysztof Hetman, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Miroslav Mikolášik, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean |
|
S&D |
Biljana Borzan, Paul Brannen, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Elena Gentile, Jytte Guteland, Jo Leinen, Susanne Melior, Gilles Pargneaux, Pavel Poc, Christel Schaldemose, Siôn Simon, Daciana Octavia Sârbu, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Derek Vaughan,Tiemo Wölken, Damiano Zoffoli |
|
VERTS/ALE |
Margrete Auken, Bas Eickhout, Benedek Jávor, Michèle Rivasi, Davor Škrlec, Bart Staes |
|
3 |
- |
|
EFDD |
Julia Reid |
|
ENF |
Mireille D'Ornano, Jean-François Jalkh |
|
6 |
0 |
|
ECR |
Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, Jadwiga Wiśniewska |
|
PPE |
Angélique Delahaye, Jens Gieseke, Françoise Grossetête |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster