BETÄNKANDE Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen
17.7.2017 - (COM(2016)0479 – C8-0330/2016 – 2016/0230(COD)) - ***I
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Norbert Lins
- FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
- MOTIVERING
- YTTRANDE från utskottet för utveckling
- YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
- YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
- ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
- SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen
(COM(2016)0479 – C8-0330/2016 – 2016/0230(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0479),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0330/2016),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 december 2016[1],
– med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 22 mars 2017[2],
– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från och utskottet för utveckling, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0262/2017),
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl -1 (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(-1) Protokoll nr 1 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, måste tas i beaktande. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl -1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(-1a) Protokoll nr 2 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, måste tas i beaktande. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Den 10 juni 2016 lade kommissionen fram ett förslag till EU:s ratificering av Parisavtalet. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av åtagandet om utsläppsminskningar inom hela ekonomin, vilket bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.10 |
(3) Den 5 oktober 2016 ratificerade rådet Parisavtalet på unionens vägnar efter att Europaparlamentet gett sitt godkännande den 4 oktober 2016. Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. Denna förordning är såtillvida ett led i unionens fullgörande av åtagandet om utsläppsminskningar inom hela ekonomin, vilket angavs i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 201510. Unionen måste fortsätta att föregå med gott exempel och öka sina klimatansträngningar till de nivåer som ligger i linje med Parisavtalets mål. |
|
__________________ |
__________________ |
|
10 http://www4.unfccc.int/submissions/indc/Submission%20Pages/submissions.aspx |
10 http://www4.unfccc.int/ndcregistry/pages/Party.aspx?party=EUU |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4) I Parisavtalet fastställs bl.a. ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att den globala temperaturhöjningen ska ligga väl under 2°C över den förindustriella nivån och att ansträngningar ska göras för att begränsa den till 1.5°C över den förindustriella nivån. För att uppnå detta mål bör parterna utarbeta, meddela och upprätthålla successiva nationellt fastställda bidrag. Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter 2020. Parisavtalet kräver också en balans mellan antropogena utsläpp från olika källor och växthusupptag i sänkor under andra hälften av detta århundrade, och uppmanar parterna att vidta åtgärder för att, i förekommande fall, bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, däribland skogar. |
(4) I Parisavtalet fastställs bl.a. ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att den globala temperaturhöjningen ska ligga väl under 2°C över den förindustriella nivån och att ansträngningar ska göras för att begränsa den till 1.5°C över den förindustriella nivån, vilket kräver att världen går in i en period med negativa utsläppsnivåer, där skogar, jordbruksmark och våtmark, inklusive torvmark, kommer att spela en central roll. Parisavtalet syftar även till att stärka de globala åtgärderna mot hotet från klimatförändringarna inom ramen för en hållbar utveckling och insatser för att utrota fattigdom, bl.a. genom att öka förmågan till anpassning till klimatförändringarnas negativa effekter och främja den klimatmässiga motståndskraften och utvecklingen i riktning mot låga växthusgasutsläpp på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen. Parterna i Parisavtalet är även medvetna om den grundläggande prioriteringen att trygga livsmedelsförsörjningen och avskaffa hungern samt livsmedelsproduktionssystemens särskilda utsatthet för klimatförändringarnas skadliga effekter. För att uppnå Parisavtalets syfte måste parterna öka sina kollektiva ansträngningar att begränsa klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. Parterna bör utarbeta, meddela och upprätthålla successiva nationellt fastställda bidrag. Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter 2020. Parisavtalet kräver också en balans mellan antropogena utsläpp från olika källor och växthusupptag i sänkor under andra hälften av detta århundrade, och uppmanar parterna att vidta åtgärder för att, i förekommande fall, bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, däribland skogar. Parterna i Parisavtalet är även medvetna om att anpassningsåtgärder bör följa ett angreppssätt som är transparent i alla delar, med beaktande av ekosystem, och bör grunda sig på och vägledas av den bästa tillgängliga vetenskapen. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(4a) Det är avgörande att skogarna förvaltas på ett hållbart sätt i enlighet med de principer för hållbar skogsförvaltning som tagits fram inom ramen för processen Forest Europe. I denna process definieras hållbar skogsförvaltning som förvaltning och användning av skogar och skogsmark på ett sätt och i en takt som upprätthåller deras biologiska mångfald, produktionsförmåga, föryngringsförmåga och vitalitet och deras potential att nu och i framtiden fylla relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå och på ett sätt som inte ger skador på andra ekosystem. Sådan förvaltning kräver även att beskogningens roll i detta sammanhang erkänns. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 4b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(4b) För att få till stånd de negativa utsläppsnivåer som krävs för att nå målen i Parisavtalet måste bokföringssystemet för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) vara robust. Eftersom upptaget genom LULUCF är reversibelt bör det behandlas som en separat pelare i unionens klimatpolitiska ram. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5) Vid sitt möte den 23–24 oktober 2014 bekräftade Europeiska rådet också de olika mål som fastställts för jordbruks- och markanvändningssektorn, där minskningspotentialen är mindre, samt vikten av samstämmighet mellan unionens mål om livsmedelstrygghet och klimatmål. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att undersöka hur en hållbar intensifiering av livsmedelsproduktionen kan uppmuntras på bästa sätt som samtidigt optimerar sektorns bidrag till minskning och bindning av växthusgaser, bl.a. genom plantering av skog, samt att fastställa en policy för hur markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (nedan kallat LULUCF-sektorn) ska inbegripas i ramen för en minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 så snart de tekniska förhållandena tillåter detta och under alla omständigheter före 2020. |
(5) Vid sitt möte den 23–24 oktober 2014 bekräftade Europeiska rådet också de olika mål som fastställts för jordbruks- och markanvändningssektorn, där minskningspotentialen är mindre, samt vikten av samstämmighet mellan unionens mål om livsmedelstrygghet och klimatmål. Dessutom bidrar tillämpning av tekniska lösningar inom jordbruks- och skogsbrukssektorerna till att förbättra produktionen och minska miljöavtrycket. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att undersöka hur en hållbar intensifiering av livsmedelsproduktionen kan uppmuntras på bästa sätt som samtidigt optimerar sektorns bidrag till minskning och bindning av växthusgaser, bl.a. genom plantering av skog, samt att fastställa en policy för hur markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (nedan kallat LULUCF-sektorn) ska inbegripas i ramen för en minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 så snart de tekniska förhållandena tillåter detta och under alla omständigheter före 2020. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6) LULUCF-sektorn kan bidra till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, bl.a. genom att minska utsläppen och bevara och förbättra sänkor och kollager. För att åtgärder som i synnerhet syftar till ökad koldioxidlagring ska vara effektiva är långsiktigt stabila och anpassningsbara kolpooler helt avgörande. |
(6) LULUCF-sektorn är högexponerad och mycket känslig för klimatförändringar. Samtidigt har sektorn en enorm potential att ge långsiktiga klimatvinster och bidra betydligt till uppnåendet av de långsiktiga klimatmålen för unionen och internationellt. LULUCF-sektorn bidrar till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, bl.a. genom att minska utsläppen och bevara och förbättra sänkor och kollager. Sektorn tillhandahåller även biomaterial som i viss mån kan ersätta fossil- eller koldioxidintensiva material med förnybar koldioxidsnål biomassa från skogar. Vid sådan substitution bör hänsyn tas till materialens hela livscykel, från råvaruproduktion till bearbetnings- och tillverkningsetapperna. Bioekonomi, däribland materialsubstitution i t.ex. byggindustrin, inklusive bioenergi, spelar en viktig roll i övergången till en fossilfri ekonomi. För att åtgärder som i synnerhet syftar till ökad koldioxidlagring ska vara effektiva, och i enlighet med Parisavtalet, är en hållbar skogs- och resursförvaltning och långsiktigt stabila och anpassningsbara kolpooler helt avgörande. Eftersom LULUCF-sektorn kännetecknas av långa tidsramar behövs det långsiktiga strategier för att göra hållbara investeringar möjliga i det långa loppet. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(6a) Unionen bör bli världsledande när det gäller att främja och exportera forskning och investeringar i hållbara, avancerade och innovativa metoder, tekniker och idéer i LULUCF-sektorn, och när det gäller att sprida grön teknik, för att minska växthusgasutsläppen och samtidigt bevara livsmedelsproduktionen och därigenom tjäna som föredöme för sina internationella partner, inklusive utvecklingsländerna. I detta sammanhang bör ett ändamålsenligt samarbete och partnerskap stärkas med aktörer i den privata sektorn, särskilt små och medelstora företag. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 6b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(6b) Att prioritera finansiering av forskning om klimatförändringar skulle stärka LULUCF-sektorns roll i begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna. Framför allt skulle främjande av unionens program för forskning och innovation under perioden 2021–2028 i LULUCF-sektorn bl.a. bidra till att fördjupa och sprida den vetenskapliga kunskapen och lokalsamhällenas kunskap om hur sektorn presterar, skynda på hållbara innovationer, främja övergången till den digitala tidsåldern, modernisera utbildningen, stärka sektorns motståndskraft och övervaka biologisk mångfald och mänsklig verksamhet. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 6c (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(6c) Forskningen om vilken roll död ved spelar, i synnerhet grova träbitar ovan mark och död ved under marken, både i brukade och obrukade skogar, bör stärkas för att bokföringen av koldioxid i skogar och beräkningen av ekosystemens nettokoldioxidbalans ska bli mer exakt. Endast begränsade belägg föreligger, men dessa tyder på att död ved kan utgöra en stor kolpool, och att låta död ved ligga kvar på plats skulle bland annat kunna spela en väsentlig roll för den biologiska mångfalden och erkännas som ett viktigt inslag i en strategi för minskning av växthusgaser. Dessa indikationer är relevanta med tanke på att skogsförvaltning kan gynna bortförsel av död ved för exempelvis energiändamål, och alla beslut om korrekta begränsnings- och anpassningsåtgärder bör vara välgrundade och vetenskapligt underbyggda. Särskilda resurser bör avsättas för sådan forskning under perioden 2017–2020. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 6d (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(6d) Unionen har gjort åtaganden i fråga om FN:s mål för hållbar utveckling, som kan uppnås endast med en ordentlig skogsförvaltning och ett åtagande om att hejda och vända avskogningen och driva på återbeskogningen. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 6e (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(6e) Ett helhetsgrepp bör tas på den tropiska avskogningen, med beaktande av alla avskogningens drivkrafter samt målet i ett uttalande av kommissionen från UNFCCC-förhandlingarna att stoppa minskningen av världens skogstäcke senast 2030 och minska den totala tropiska avskogningen med minst 50 % senast 2020 i förhållande till nuvarande nivåer. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 6f (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(6f) Skogsbruk och skogar bör förvaltas på ett ansvarsfullt sätt och verkligen bidra till ett lands ekonomiska utveckling, med hållbara ekonomiska möjligheter för jordbrukare, förutsatt att det inte förekommer avskogning av känsliga ekosystem, att inga odlingar anläggs på torvmark, att odlingarna drivs med modern agroekologisk teknik för att minska negativa miljömässiga och sociala resultat samt att markrätter, ursprungsbefolkningars rättigheter, mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter respekteras. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 6g (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(6g) Avancerade och hållbara förvaltningsmetoder kan bidra betydligt till att minska växthusgasutsläppen i LULUCF-sektorn. Utveckling av innovativa metoder och markägares tillämpning av avancerade förvaltningsmetoder, såsom precisionsjordbruk, precisionsskogsbruk och digitalisering av jordbruket, bör främjas. Övervakning via geoinformation och jordobservation samt utbyte av bästa praxis är potentiella sätt att hjälpa medlemsstaterna att nå sina mål och bör därför uppmuntras. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 6h (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(6h) Agroekologi underlättar ett skifte från linjära livsmedelssystem till cirkulära system som efterliknar naturliga kretslopp och skulle kunna minska livsmedlens och jordbrukets koldioxid- och miljöavtryck. Det är viktigt att agroekologi och skogsjordbruk främjas med tanke på deras bidrag till begränsningen av klimatförändringarna. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(7) Som ett första steg fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EG11 bokföringsregler för LULUCF-sektorns utsläpp och upptag av växthusgaser, och det har därmed bidragit till utvecklingen av en policy för att integrera LULUCF-sektorn i EU:s utsläppsminskningsåtagande. Denna förordning bör vidareutveckla de befintliga bokföringsreglerna genom att uppdatera och förbättra dem inför perioden 2021–2030. Den bör fastställa medlemsstaternas skyldigheter att tillämpa dessa bokföringsregler och skyldigheten att säkerställa att LULUCF-sektorn totalt sett inte genererar nettoutsläpp. Den bör inte föreskriva några bokförings- eller rapporteringskrav för privata aktörer. |
(7) Som ett första steg fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EG11 bokföringsregler för LULUCF-sektorns utsläpp och upptag av växthusgaser, och det har därmed bidragit till utvecklingen av en policy för att integrera LULUCF-sektorn i EU:s utsläppsminskningsåtagande. Denna förordning bör vidareutveckla de befintliga bokföringsreglerna genom att uppdatera och förbättra dem inför perioden 2021–2030. Den bör under alla omständigheter fastställa medlemsstaternas skyldigheter att tillämpa dessa bokföringsregler och skyldigheten att säkerställa att LULUCF-sektorn totalt sett inte genererar nettoutsläpp. Den bör inte föreskriva några bokförings- eller rapporteringskrav för privata aktörer, däribland jordbrukare och skogsbrukare, och medlemsstaterna måste undvika sådana krav vid tillämpningen av denna förordning. |
|
__________________ |
__________________ |
|
11 Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter (EUT L 165, 18.6.2013, s. 80) |
11 Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter (EUT L 165, 18.6.2013, s. 80). |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(7a) Jordbruk och markanvändning är sektorer som har en direkt och betydande inverkan på unionens biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Ett viktigt mål för politik som påverkar dessa sektorer är därför att säkra överensstämmelse med målen i unionens strategi för biologisk mångfald. Dessutom finns det annan unionspolitik som kan ge incitament till metoder som går längre än både rättsliga minimikrav och god gängse praxis och som bidrar till verklig anpassning till och begränsning av klimatförändringarna och till bibehållande av kolsänkor som tillhandahållande av offentliga nyttigheter. Åtgärder bör vidtas för att genomföra och understödja verksamhet med anknytning till begränsnings- och anpassningsstrategier för en integrerad och hållbar skogsförvaltning och jordbruksmark. Trots den erkänt begränsade minskningspotentialen i fråga om andra utsläpp från jordbruket än koldioxidutsläpp måste jordbruket lämna ett skäligt bidrag till begränsningen av klimatförändringarna. Detta kan uppnås genom uppmuntran av bland annat förbättrad odling för att öka markens innehåll av organiskt kol. Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa överensstämmelse mellan den gemensamma jordbrukspolitiken och denna förordning. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 7b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(7b) Våtmarker är de effektivaste ekosystemen för lagring av koldioxid. Förstörelsen av våtmarker i unionen är därför inte endast ett problem för den biologiska mångfalden utan även ett större klimatproblem. Skydd och återställande av våtmarker kan däremot både stärka bevarandeinsatserna och minska växthusgasutsläppen i LULUCF-sektorn. IPCC:s finjustering 2019 av riktlinjerna från 2006 bör även beaktas i detta sammanhang. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(8) För att upprätta en tillförlitlig bokföring av utsläpp och upptag i enlighet med 2006 års riktlinjer från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (nedan kallad IPCC) bör de värden som årligen rapporteras enligt förordning (EU) nr 525/2013 för markanvändningskategorier och omställning mellan olika markanvändningskategorier användas i syfte att rationalisera tillvägagångssätten enligt FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet. För mark som övergår till en annan markanvändningskategori bör övergångsfasen uppgå till 20 år, vilket är den standardperiod som fastställs i IPCC:s riktlinjer. |
(8) För att upprätta en tillförlitlig bokföring av utsläpp och upptag i enlighet med 2006 års riktlinjer från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (nedan kallad IPCC) bör de värden som årligen rapporteras enligt förordning (EU) nr 525/2013 för markanvändningskategorier och omställning mellan olika markanvändningskategorier användas i syfte att rationalisera tillvägagångssätten enligt FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet. För mark som övergår till en annan markanvändningskategori bör övergångsfasen uppgå till 20 år, vilket är den standardperiod som fastställs i IPCC:s riktlinjer. Med tanke på unionens ställning som ledande på klimatområdet bör medlemsstaterna göra avsteg från den standardperioden endast i fråga om beskogad mark och endast under mycket begränsade omständigheter som är motiverade enligt IPCC:s riktlinjer. Möjligheten att göra avsteg tar fasta på att de naturliga och ekologiska förhållandena skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och att deras skogsmark därför uppvisar olika egenskaper. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Skäl 9 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(9) Utsläpp och upptag från skogsmark är beroende av ett antal naturliga omständigheter, åldersklassfördelning och tidigare och nuvarande förvaltningsmetoder. Om ett basår används är det inte möjligt att ta hänsyn till dessa faktorer och den cykliska inverkan på utsläpp och upptag som deras variationer från ett år till ett annat leder till. De relevanta bokföringsreglerna bör istället föreskriva användning av referensnivåer för att utesluta effekter av naturliga och landspecifika kännetecken. Eftersom det saknas en internationell granskningsprocess under UNFCCC och Kyotoprotokollet bör ett granskningsförfarande fastställas för att säkerställa insyn och förbättra kvaliteten på bokföringen inom denna kategori. |
(9) Utsläpp och upptag från skogsmark är beroende av ett antal naturliga omständigheter, åldersklassfördelning och tidigare och nuvarande förvaltningsmetoder, som skiljer sig betydligt mellan medlemsstaterna. Om ett basår används är det inte möjligt att ta hänsyn till dessa faktorer och den cykliska inverkan på utsläpp och upptag som deras variationer från ett år till ett annat leder till. De relevanta bokföringsreglerna bör istället föreskriva användning av referensnivåer för att ta itu med effekter av naturliga och landspecifika kännetecken, såsom omöjlighet att förvalta skogar i Kroatien på grund av ockupationen av dess territorium, det kroatiska självständighetskriget och omständigheterna under och efter kriget. De relevanta bokföringsreglerna bör även föreskriva konsekvens och tillämpning av kraven på hållbar skogsförvaltning från Forest Europe (ministerkonferens till skydd för skogarna i Europa). Eftersom det saknas en internationell granskningsprocess under UNFCCC och Kyotoprotokollet bör ett transparent förfarande fastställas för medlemsstaterna för att göra bokföringen inom denna kategori lättare att granska och förbättra dess kvalitet. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(9a) Utsläpp från avverkade träprodukter inom LULUCF-sektorn har potential att ersätta utsläpp inom de sektorer som omfattas av utsläppshandelssystemet och förordningen om ansvarsfördelning, och detta kan både belysas och bokföras inom ramen för den här förordningen. |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Skäl 10 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(10) När kommissionen i enlighet med sitt beslut (C(2016) 3301) väljer att bistås av en expertgrupp vid granskningen av nationella kontoplaner för skogsbruk bör den utgå från god praxis och erfarenheter från expertgranskningar som gjorts enligt UNFCCC vad gäller bl.a. nationella experters deltagande och rekommendationer, samt välja ett tillräckligt antal experter från medlemsstaterna. |
(10) Inför granskningen av nationella kontoplaner för skogsbruket bör en expertgrupp tillsättas i enlighet med kommissionens beslut (C(2016) 3301). Expertgruppen bör utgå från god praxis och erfarenheter från expertgranskningar som gjorts enligt UNFCCC vad gäller bl.a. nationella experters deltagande och rekommendationer, och ett tillräckligt antal experter från medlemsstaterna bör väljas. Expertgruppen bör samråda med den ständiga kommitté för skogsbruk som inrättats genom rådets beslut 89/367/EEG och med berörda parter och det civila samhället om granskningen av de nationella kontoplanerna för skogsbruket. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Skäl 12 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(12) Den ökade hållbara användningen av avverkade träprodukter kan avsevärt begränsa växthusgasutsläppen till, och öka växthusgasupptaget från, atmosfären. Bokföringsreglerna bör säkerställa att medlemsstaterna i sin bokföring återger förändringarna i reservoaren av avverkade träprodukter när de äger rum, för att skapa incitament att öka användningen av avverkade träprodukter med lång livslängd. Kommissionen bör ge vägledning om metodfrågor i samband med bokföringen av avverkade träprodukter. |
(12) Den ökade hållbara användningen av avverkade träprodukter kan avsevärt begränsa växthusgasutsläppen genom substitutionseffekten (med tanke på energi- och koldioxidintensiteten i andra sektorer; t.ex. svarar cementtillverkning för ungefär 8 % av de globala koldioxidutsläppen) och öka växthusgasupptaget från atmosfären. Bokföringsreglerna bör säkerställa att medlemsstaterna i sin bokföring återger förändringarna i reservoaren av avverkade träprodukter när de äger rum, i syfte att erkänna och stimulera ökad användning av avverkade träprodukter med lång livslängd i stället för användning av avverkade träprodukter för energiändamål. För att ytterligare främja och inkludera den positiva substitutionseffekten bör kommissionen genom en delegerad akt inbegripa fler produkter i beräkningarna för avverkade träprodukter. Kommissionen bör ge vägledning om metodfrågor i samband med bokföringen av avverkade träprodukter. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Skäl 13 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(13) Naturliga störningar, som skogsbränder, insekts- och sjukdomsangrepp, extrema väderhändelser och geologiska störningar som medlemsstaten inte har någon kontroll över och inte väsentligen kan påverka, kan leda till tillfälliga utsläpp av växthusgaser inom LULUCF-sektorn eller orsaka en återföring till atmosfären av tidigare upptag. Eftersom återföringen också kan vara en följd av skogsskötselbeslut om exempelvis avverkning eller plantering av träd bör det i denna förordning säkerställas att antropogen överföring av upptag alltid återspeglas på korrekt sätt i LULUCF-bokföringen. Denna förordning bör dessutom ge medlemsstaterna en begränsad möjlighet att utesluta utsläpp från störningar som ligger utanför deras kontroll från sin LULUCF-bokföring. Medlemsstaterna får dock inte tillämpa dessa bestämmelser på ett sådant sätt att det leder till orimlig underbokföring. |
(13) Naturliga störningar, som skogsbränder, insekts- och sjukdomsangrepp, extrema väderhändelser och geologiska störningar som medlemsstaten inte har någon kontroll över och inte väsentligen kan påverka, kan leda till tillfälliga utsläpp av växthusgaser inom LULUCF-sektorn eller orsaka en återföring till atmosfären av tidigare upptag. Eftersom återföringen också kan vara en följd av skogsskötselbeslut om exempelvis avverkning eller plantering av träd bör det i denna förordning säkerställas att antropogen överföring av upptag alltid återspeglas på korrekt sätt i LULUCF-bokföringen. Medlemsstaterna bör uppmuntras att investera i förebyggande åtgärder, såsom hållbara förvaltningsmetoder, för att minska riskerna kopplade till naturliga störningar och därigenom undvika negativa konsekvenser för kolsänkan i skogarna. Denna förordning bör dessutom ge medlemsstaterna en begränsad möjlighet att utesluta utsläpp från störningar som ligger utanför deras kontroll från sin LULUCF-bokföring. Medlemsstaterna får dock inte tillämpa dessa bestämmelser på ett sådant sätt att det leder till orimlig underbokföring. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Skäl 14 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(14) Medlemsstaterna bör utifrån sina nationella preferenser kunna välja en lämplig nationell strategi för att fullgöra sina åtaganden avseende LULUCF-sektorn, bl.a. genom att det ska vara möjligt att kompensera utsläpp från en markkategori med upptag från en annan markkategori. De bör även kunna räkna ihop nettoupptag under perioden 2021–2030. Handel mellan medlemsstaterna bör fortsätta som ytterligare ett alternativ för att underlätta efterlevnad. I enlighet med praxis under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod bör det även finnas en möjlighet för en medlemsstat att utnyttja sin överprestation enligt förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen, för att fullgöra sina åtaganden enligt den här förordningen. |
(14) Medlemsstaterna bör utifrån sina nationella preferenser kunna välja en lämplig nationell strategi för att fullgöra sina åtaganden avseende LULUCF-sektorn, bl.a. genom att det ska vara möjligt att kompensera utsläpp från en markkategori med upptag från en annan markkategori. De bör även kunna räkna ihop nettoupptag under perioden 2021–2030. Handel mellan medlemsstaterna bör fortsätta som ytterligare ett alternativ för att underlätta efterlevnad. I enlighet med praxis under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod bör det även finnas en möjlighet för en medlemsstat att utnyttja sin överprestation enligt förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen, för att fullgöra sina åtaganden enligt den här förordningen, utan att den övergripande ambitionsnivån för unionens mål för minskning av växthusgaser äventyras. Medlemsstaterna bör även kunna utnyttja upp till 280 miljoner ton av det totala nettoupptaget från bokföringskategorierna avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark, brukad betesmark, i förekommande fall brukad våtmark samt – med förbehåll för den delegerade akt som antagits i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EU) [2017/... ] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 – brukad skogsmark, för att fullgöra sina åtaganden enligt förordning (EU) [2017/... ] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Skäl 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av utsläpp och upptag av växthusgaser och av annan information som behövs för att bedöma medlemsstaternas fullgörande av sina åtaganden bör rapporteringskrav införas i förordning (EU) nr 525/2013 genom den här förordningen som ska beaktas vid de efterlevnadskontroller som görs enligt den här förordningen. Förordning (EG) nr 525/2013 bör därför ändras i enlighet med detta. Dessa bestämmelser kan förenklas ytterligare för att ta hänsyn till eventuella relevanta förändringar av den integrerade förvaltningen av energiunionen som ska föreslås i kommissionens arbetsprogram före utgången av 2016. |
(15) För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av utsläpp och upptag av växthusgaser och av annan information som behövs för att bedöma medlemsstaternas fullgörande av sina åtaganden bör rapporteringskrav införas i förordning (EU) nr 525/2013 genom den här förordningen som ska beaktas vid de efterlevnadskontroller som görs enligt den här förordningen. Förordning (EU) nr 525/2013 bör därför ändras i enlighet med detta. Dessa bestämmelser kan förenklas ytterligare för att ta hänsyn till eventuella relevanta ändringar i förslaget till förordning om styrningen av energiunionen, som kommissionen lade fram den 30 november 2016. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(15a) Enligt UNFCCC ska unionen och dess medlemsstater utveckla, regelbundet uppdatera, offentliggöra och till partskonferensen rapportera nationella inventeringar av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser genom användning av jämförbara metoder som partskonferensen enats om. Inventeringar av växthusgaser är avgörande för att övervaka utfasningen av fossila bränslen och bedöma efterlevnaden av klimatlagstiftningen. Medlemsstaternas skyldigheter att sammanställa och förvalta nationella inventeringar anges i kommissionens förslag till förordning om styrningen av energiunionen. |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Skäl 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17) För att underlätta datainsamling och metodförbättringar bör markanvändning inventeras och rapporteras med hjälp av geografisk spårning av varje markområde inom ramen för medlemsstaternas och EU:s datainsamlingssystem. Unionens och medlemsstaternas befintliga program och undersökningar, bl.a. LUCAS (Land Use Cover Area frame Survey) och det europeiska jordövervakningsprogrammet Copernicus, ska utnyttjas på bästa sätt för att samla in data. Datahantering, inbegripet utbyte för återanvändning i rapporter och spridning, bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen. |
(17) För att underlätta datainsamling och metodförbättringar bör markanvändning uttryckligen inventeras och rapporteras med hjälp av geografisk spårning av varje markområde inom ramen för medlemsstaternas och EU:s datainsamlingssystem. Unionens och medlemsstaternas befintliga program och undersökningar, bl.a. LUCAS (Land Use Cover Area frame Survey), det europeiska jordövervakningsprogrammet Copernicus, i synnerhet genom Sentinel-2, och satellitnavigeringssystemen Galileo och Egnos, som kan användas till stöd för undersökning av markanvändning, ska utnyttjas på bästa sätt för att samla in data. Datahantering, inbegripet utbyte för återanvändning i rapporter och spridning, bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Skäl 18 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18) För att föreskriva en lämplig bokföring av transaktioner i denna förordning, inbegripet utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheter och tillämpning av efterlevnadskontroller, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller den tekniska anpassningen av definitioner, värden, förteckningar över växthusgaser och kolpooler, uppdateringen av referensnivåer, bokföringen av transaktioner och översynen av metoder och informationskrav. Dessa åtgärder ska ta hänsyn till bestämmelserna i kommissionens förordning nr 389/2013 om upprättande av ett unionsregister. De nödvändiga bestämmelserna bör ingå i ett enda rättsligt instrument som samlar bokföringsreglerna i direktiv 2003/87/EG, förordning (EU) nr 525/2013, förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och denna förordning. Det är särskilt viktigt att kommissionen under sitt förberedande arbete genomför lämpliga samråd, inbegripet på expertnivå, i enlighet med de principer som anges i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att Europaparlamentet och rådet ska vara lika delaktiga i utformningen av delegerade akter får de i synnerhet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter har systematiskt rätt att delta i möten i kommissionens expertgrupper som handlar om utformningen av delegerade akter. |
(18) För att föreskriva en lämplig bokföring av transaktioner i denna förordning, inbegripet utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheter och tillämpning av efterlevnadskontroller, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller den tekniska anpassningen av definitioner, värden, förteckningar över växthusgaser och kolpooler, uppdateringen av referensnivåer, bokföringen av transaktioner och översynen av metoder på grundval av de senast antagna IPCC-riktlinjerna, däribland 2013 års kompletterande IPCC-riktlinjer om våtmarker för nationella inventeringar av växthusgaser, samt UNFCCC:s riktlinjer och informationskrav. Dessa åtgärder ska ta hänsyn till bestämmelserna i kommissionens förordning nr 389/2013 om upprättande av ett unionsregister. De nödvändiga bestämmelserna bör ingå i ett enda rättsligt instrument som samlar bokföringsreglerna i direktiv 2003/87/EG, förordning (EU) nr 525/2013, förordning (EU) nr .../... om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och denna förordning. Det är särskilt viktigt att kommissionen under sitt förberedande arbete genomför lämpliga samråd, inbegripet på expertnivå, i enlighet med de principer som anges i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att Europaparlamentet och rådet ska vara lika delaktiga i utformningen av delegerade akter får de i synnerhet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter har systematiskt rätt att delta i möten i kommissionens expertgrupper som handlar om utformningen av delegerade akter. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Skäl 19 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(19) Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen kan även ta hänsyn till resultaten av de globala inventeringarna av Parisavtalet. |
(19) Inom sex månader efter den positiva dialogen inom UNFCCC under 2018 bör kommissionen offentliggöra ett meddelande med en bedömning av konsekvensen mellan unionens klimat- och energirättsakter och Parisavtalets mål. Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen kan även ta hänsyn till resultaten av de globala inventeringarna av Parisavtalet. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Denna förordning föreskriver inga bokförings- eller rapporteringskrav för privata aktörer, däribland jordbrukare och skogsbrukare.
|
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Denna förordning bidrar till unionens uppnående av målen i Parisavtalet. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led ea (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ea) (från och med 2026) brukad våtmark: markanvändning som rapporterats som våtmark som fortfarande är våtmark, samt bebyggd mark och övrig mark som ställts om till våtmark och våtmark som ställts om till bebyggd mark och övrig mark. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. En medlemsstat kan inom ramen för sitt åtagande enligt artikel 4 välja att inbegripa brukad våtmark, vilket definieras som markanvändning som rapporterats som våtmark som fortfarande är våtmark och bebyggd mark, övrig mark som ställts om till våtmark och våtmark som ställts om till bebyggd mark och övrig mark. Om en medlemsstat väljer att göra detta ska den bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark i enlighet med denna förordning |
2. Under perioden 2021–2025 kan en medlemsstat inom ramen för sitt åtagande enligt artikel 4 välja att inbegripa brukad våtmark. Om en medlemsstat väljer att göra detta ska den bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark i enlighet med denna förordning. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led fa (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(fa) referensnivå för skog: en uppskattning av de genomsnittliga årliga nettoutsläppen eller det genomsnittliga årliga nettoupptaget från brukad skogsmark på medlemsstatens territorium under perioderna 2021–2025 och 2026–2030. |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
För perioden efter 2030 ska medlemsstaterna sträva efter att öka sitt upptag så att det överstiger deras utsläpp. Kommissionen ska föreslå en ram för målen efter 2030 som inbegriper ett sådant ökat upptag i enlighet med unionens långsiktiga klimatmål och åtagandena i Parisavtalet. |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Varje medlemsstat ska upprätta och upprätthålla en bokföring som ger en korrekt bild av utsläpp och upptag från de markbokföringskategorier som avses i artikel 2. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras räkenskaper och andra uppgifter som lämnas enligt denna förordning är korrekta, fullständiga, enhetliga, jämförbara och transparenta. Medlemsstaterna ska ange utsläpp med ett plustecken (+) och upptag med ett minustecken (-). |
1. Varje medlemsstat ska upprätta och upprätthålla en bokföring som ger en korrekt bild av utsläpp och upptag från de markbokföringskategorier som avses i artikel 2, i enlighet med de riktlinjer för rapportering som antagits av UNFCCC-organ eller Parisavtalets organ för perioden 2021–2030. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras räkenskaper och andra uppgifter som lämnas enligt denna förordning är korrekta, fullständiga, enhetliga, jämförbara och transparenta. Medlemsstaterna ska ange utsläpp med ett plustecken (+) och upptag med ett minustecken (-). |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Medlemsstaterna ska i bokföringen för varje markbokföringskategori inkludera eventuella förändringar av kollagret i de kolpooler som anges i bilaga I, avsnitt B. Medlemsstaterna får välja att inte inkludera förändringar i bokföringen som rör kollager i kolpooler, om kolpoolen inte är en källa, med undantag för biomassa ovan jord och avverkade träprodukter på brukad skogsmark. |
4. Medlemsstaterna ska i bokföringen för varje markbokföringskategori inkludera eventuella förändringar av kollagret i de kolpooler som anges i bilaga I, avsnitt B. Medlemsstaterna får välja att inte inkludera förändringar i bokföringen som rör kollager i kolpooler, om kolpoolen inte är en källa, med undantag för biomassa ovan jord, död ved (ovan och under jord) på brukad skogsmark och avverkade träprodukter på brukad skogsmark. |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Genom undantag från kravet på tillämpning av standardvärdet i artikel 5.3 får en medlemsstat 30 år efter omställningstidpunkten överföra åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark från kategorin för sådan mark som ställts om till skogsmark till kategorin för skogsmark som fortfarande är skogsmark. |
2. Genom undantag från kravet på tillämpning av standardvärdet i artikel 5.3 får en medlemsstat 30 år efter omställningstidpunkten överföra åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark från kategorin för sådan mark som ställts om till skogsmark till kategorin för skogsmark som fortfarande är skogsmark, om detta är vederbörligen motiverat på grundval av IPCC:s riktlinjer. |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
3a. Beskogningsåtgärder som äger rum 2017–2030 på våtmarker, inklusive torvmarker, i Natura 2000-nätet och i livsmiljöer som förtecknas i bilaga I till direktiv 92/43/EEG, i synnerhet naturliga och delvis naturliga gräsmarker och myrar, och andra våtmarker, inklusive torvmarker, inom ramen för tillämpade brutto–netto-bokföringsregler ska inte upptas i nationell bokföring. Sådana områden ska endast räknas, i förekommande fall, för upptag eller utsläpp inom kategorin beskogad mark efter dess omställning till brukad skogsmark i enlighet med artikel 5.3. |
Motivering | |
Beskogning av gräs- och våtmarker kan öka nedbrytningen av organiskt material i jorden, snarare än binda mer kol i jorden. Det omtvistade klimatresonemanget om att beskogning alltid är klimatsmart skulle dessutom kunna hota värdefulla ekosystem. | |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Om en medlemsstat väljer att inbegripa brukad våtmark i sitt åtagande i enlighet med artikel 2 ska den meddela kommissionen om detta senast den 31 december 2020 för perioden 2021–2025 och senast den 31 december 2025 för perioden 2026–2030. |
3. Om en medlemsstat väljer att inbegripa brukad våtmark i sitt åtagande i enlighet med artikel 2 under perioden 2021–2025 ska den meddela kommissionen detta senast den 31 december 2020. |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Medlemsstater som har valt att inkludera brukad våtmark i sina åtaganden i enlighet med artikel 2 ska bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad våtmark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem. |
4. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioden 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad våtmark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem. |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 4 – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Medlemsstater som har valt att inkludera brukad våtmark i sina åtaganden i enlighet med artikel 2 under perioden 2021–2025 ska bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioden 2021–2025 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad våtmark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem. |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 4a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
4a. Under perioden 2021–2025 ska medlemsstater som inte har valt att inkludera brukad våtmark i sina åtaganden i enlighet med artikel 2 ändå rapportera utsläppen och upptaget från brukad våtmark till kommissionen. |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad skogsmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att referensnivån för skog multipliceras med fem. En referensnivå för skog är en uppskattning av de genomsnittliga årliga nettoutsläppen eller nettoupptaget från brukad skogsmark på medlemsstatens territorium under perioderna 2021–2025 och 2026–2030. |
1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad skogsmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att referensnivån för skog multipliceras med fem. |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Om resultatet av den beräkning som avses i punkt 1 är negativ i förhållande till referensnivån för skog ska medlemsstaten i sina räkenskaper för brukad skogsmark inkludera ett totalt nettoupptag på högst 3,5 procent av medlemsstatens utsläpp under basåret, eller den tidsperiod som anges i bilaga III, multiplicerat med fem. |
2. Om resultatet av den beräkning som avses i punkt 1 är negativt i förhållande till referensnivån för skog ska medlemsstaten i sina räkenskaper för brukad skogsmark inkludera ett totalt nettoupptag på högst 3,5 procent av medlemsstatens utsläpp under basåret eller basperioden enligt bilaga III, multiplicerat med fem. Medlemsstaterna får till dessa 3,5 procent lägga nettoupptaget i räkenskaperna för brukad skogsmark från träskivor, sågade trävaror och död ved under de villkor som anges i andra, tredje och fjärde stycket. |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2 – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Nettoupptag från träskivor enligt artikel 9 b och sågade trävaror enligt artikel 9 c får bokföras separat utöver, och som komplement till, nettoupptaget i räkenskaperna för brukad skogsmark upp till 3 % av medlemsstatens utsläpp under basåret eller basperioden enligt bilaga III, multiplicerat med fem. |
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2 – stycke 1b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Nettoupptag från kolpoolskategorin död ved får bokföras separat utöver, och som komplement till, nettoupptaget i räkenskaperna för brukad skogsmark upp till 3 % av medlemsstatens utsläpp under basåret eller basperioden enligt bilaga III, multiplicerat med fem. |
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2 – stycke 1c (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Nettoupptaget på 3,5 procent enligt första stycket plus nettoupptaget i räkenskaperna för brukad skogsmark från träskivor, sågade trävaror och död ved får tillsammans inte överstiga 7 procent av medlemsstatens utsläpp under basåret eller basperioden enligt bilaga III, multiplicerat med fem. |
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska innehålla alla de uppgifter som anges i bilaga IV, avsnitt B och innefatta ett förslag till en ny referensnivå för skog baserad på en oförändrad skogsförvaltning i fråga om praxis och intensitet, såsom den dokumenterats mellan 1990–2009 per skogstyp och åldersklass för nationella skogar och uttryckt i MtCO2eq per år. |
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska innehålla alla de uppgifter som anges i bilaga IV, avsnitt B och innefatta en ny referensnivå för skog baserad på en oförändrad skogsförvaltning i fråga om praxis och intensitet, såsom den dokumenterats mellan 2000–2012 per skogstyp och åldersklass för nationella skogar och uttryckt i MtCO2eq per år. Kommissionen får bevilja undantag från basperioden 2000–2012 om en medlemsstat lämnar in en motiverad begäran, med en förklaring till varför ett sådant undantag är absolut nödvändigt av skäl som rör tillgång till data, såsom tidpunkten för skogsinventering. |
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3 – stycke 2a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Genom undantag från andra stycket får Kroatiens referensnivå för skog beräknas med beaktande av ockupationen av delar av landets territorium under åren 1991–1998 samt krigets och dess efterdyningars följder för skogsförvaltningsmetoderna i landet, varvid politikens följder för skogssänkans utveckling utelämnas. |
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska offentliggöras och vara föremål för ett offentligt samråd. |
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska offentliggöras, bland annat via internet, och vara föremål för ett offentligt samråd. |
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Medlemsstaterna ska visa att de metoder och data som används för att fastställa referensnivån för skog i den nationella kontoplanen för skogsbruket stämmer överens med de som används i rapporteringen av brukad skogsmark. Senast vid utgången av perioderna 2021–2025 eller 2026–2030 ska medlemsstaten överlämna en teknisk korrigering av sin referensnivå till kommissionen om det är nödvändigt för att säkerställa överensstämmelse. |
4. Medlemsstaterna ska visa att de metoder och data som används för att fastställa referensnivån för skog i den nationella kontoplanen för skogsbruket stämmer överens med de som används i rapporteringen av brukad skogsmark. De data som används ska vara den senast kontrollerade bokföringen av markanvändningen och skogarnas tillstånd. Senast vid utgången av perioderna 2021–2025 eller 2026–2030 ska medlemsstaten överlämna en teknisk korrigering av sin referensnivå till kommissionen, om det är nödvändigt för att säkerställa överensstämmelse, samt rapportera positiva bidrag som ett resultat av en hållbar skogsförvaltningspolitik som är i kraft vid tidpunkten för dess fastställande. |
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
5. Kommissionen ska se över de nationella kontoplanerna för skogsbruket och de tekniska korrigeringarna och bedöma i vilken utsträckning de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog har fastställts i enlighet med de principer och krav som fastställs i punkterna 3 och 4 samt i artikel 5.1. Om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnad av principerna och kraven i punkterna 3 och 4 samt artikel 5.1 kan kommissionen göra en ny beräkning av de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog. |
5. En expertgrupp som tillsatts i enlighet med kommissionens beslut (C(2016)3301) och som består av företrädare för kommissionen och medlemsstaterna ska, i samråd med den ständiga kommittén för skogsbruk och gruppen för civil dialog om skogsbruk och kork, se över de nationella kontoplanerna för skogsbruket och de tekniska korrigeringarna och bedöma i vilken utsträckning de nya eller korrigerade referensnivåer för skog som medlemsstaterna fastställt har fastställts i enlighet med principerna och kraven i punkterna 3 och 4 i denna artikel samt i artikel 5.1. Kommissionen får göra en ny beräkning av de nya eller korrigerade referensnivåerna för skog endast om principerna och kraven i punkterna 3 och 4 i denna artikel samt i artikel 5.1 inte har efterlevts. Kommissionen ska sammanställa en sammanfattande rapport och göra den allmänt tillgänglig. |
Ändringsförslag 56 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 5 – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Medlemsstaterna ska förse kommissionen med alla uppgifter och all information som begärs för översynen och bedömningen enligt första stycket. |
Ändringsförslag 57 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
6. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra bilaga II mot bakgrund av den översyn som gjorts i enlighet med punkt 5 för att uppdatera medlemsstaternas referensnivåer för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket, inlämnade tekniska korrigeringar eller eventuella nya beräkningar som gjorts i samband med översynen. Fram till dess att den delegerade akten träder i kraft ska medlemsstaternas referensnivåer för skog, såsom de anges i bilaga II, fortsätta att gälla under perioderna 2021–2025 och/eller 2026–2030. |
6. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra bilaga II mot bakgrund av den översyn och bedömning som gjorts av expertgruppen i enlighet med punkt 5 i denna artikel för att uppdatera medlemsstaternas referensnivåer för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket, inlämnade tekniska korrigeringar eller eventuella nya beräkningar som gjorts i samband med översynen. |
|
|
Fram till dess att de delegerade akterna träder i kraft ska medlemsstaternas referensnivåer för skog, såsom de anges i bilaga II, fortsätta att gälla under perioderna 2021–2025 och/eller 2026–2030. |
Ändringsförslag 58 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra denna förordning genom att uppdatera kategorierna av avverkade träprodukter med ytterligare produkter med koldioxidlagrande effekt, baserat på IPCC:s riktlinjer och under säkerställande av miljöintegriteten, samt genom att uppdatera de standardhalveringstider som anges i bilaga V i syfte att anpassa dem till den tekniska utvecklingen. |
Ändringsförslag 59 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. I slutet av perioderna 2021–2025 och 2026–2030 får medlemsstaterna från sin bokföring för beskogad mark och brukad skogsmark exkludera växthusgasutsläpp som är en följd av naturliga störningar och som överskrider de genomsnittliga utsläppen från naturliga störningar under perioden 2001–2020, med undantag för statistiska extremvärden (”bakgrundsnivå”) som beräknats i enlighet med denna artikel och bilaga VI. |
1. I slutet av perioderna 2021–2025 och 2026–2030 får medlemsstaterna från sin bokföring för brukad skogsmark exkludera växthusgasutsläpp som är en följd av naturliga störningar och som överskrider de genomsnittliga utsläppen från naturliga störningar under perioden 2001–2020, med undantag för statistiska extremvärden (”bakgrundsnivå”) som beräknats i enlighet med denna artikel och bilaga VI. |
Ändringsförslag 60 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 5a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
5a. En bedömning av effekterna av den flexibilitetsmekanism som fastställs i denna artikel ska ingå i den rapport som avses i artikel 15. |
Ändringsförslag 61 Förslag till förordning Artikel 12a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 12a |
|
|
Kommissionen ska 2027 och 2032 rapportera om den ackumulerade balansen av utsläpp och upptag från brukad skogsmark i unionen med hänvisning till de genomsnittliga utsläppen och upptagen under perioden 1990–2009. Om den ackumulerade balansen är negativ ska kommissionen lägga fram ett förslag om att kompensera och dra av motsvarande mängd från medlemsstaternas utsläppstilldelning enligt Europaparlamentets och rådets förordning .../...1a. |
|
|
__________________ |
|
|
1a Europaparlamentets och rådets förordning .../... av den ... om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och annan information som är relevant för klimatförändringen (EUT L …, …, s. …). |
Ändringsförslag 62 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 8, 10 och 13 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [dagen för ikraftträdandet]. |
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 8, 9, 10 och 13 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [dagen för ikraftträdandet]. |
Ändringsförslag 63 Förslag till förordning Artikel 15 – stycke -1 (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Inom sex månader efter den positiva dialogen inom UNFCCC under 2018 ska kommissionen offentliggöra ett meddelande med en bedömning av konsekvensen mellan unionens klimat- och energirättsakter och Parisavtalets mål. |
|
|
|
Ändringsförslag 64 Förslag till förordning Artikel 15 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgaser fram till 2030, dess bidrag till målen i Parisavtalet och kan om lämpligt även lägga fram förslag. |
Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet. Rapporterna ska om lämpligt åtföljas av lagstiftningsförslag. |
MOTIVERING
Bakgrund
I december 2015 nåddes ett historiskt, rättsligt bindande klimatavtal i Paris. Avtalet gäller för 195 länder över hela världen, och syftet är att hålla den globala uppvärmningen klart under 2 grader och att göra ansträngningar för att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader över förindustriell nivå.
Betydelsen av kampen mot klimatförändringarna på internationell nivå belyses ytterligare av klimatåtgärdernas framträdande roll i de 17 målen för hållbar utveckling i 2030-agendan för hållbar utveckling, som officiellt trädde i kraft den 1 januari 2016. Dessa nya mål kommer att vara universella och gälla för alla och syftar till att bekämpa fattigdom och klyftor och motverka klimatförändringar under de kommande 15 åren.
Mot bakgrund av dessa internationella åtaganden fastställde Europeiska rådet i oktober 2014 EU:s klimat- och energimål för perioden fram till 2030, bland annat med en minst 40-procentig minskning av växthusgasutsläppen jämfört med 1990 års nivåer. Detta mål fungerar även som EU:s internationella åtagande inom ramen för Parisavtalet om klimatförändringar. Det ska uppnås genom att växthusgasutsläppen i sektorer inom ramen för utsläppshandelssystemet minskar med 43 % och i sektorer utanför utsläppshandelssystemet med 30 % jämfört med 2005 års nivåer.
LULUCF
Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) är en kategori inom UNFCCC:s bokföringsram för växthusgasutsläpp. Den innefattar kolpooler av levande biomassa (ovanför och under markytan), dött organiskt material (dött trä och avfall) och organiskt kolinnehåll i marken. Utsläppen härrör från förändrad markanvändning (såsom omställning av permanent betesmark till jordbruksmark) och från avskogning. Upptaget domineras av koldioxid som absorberas av befintliga och nya skogar. År 2012 stod LULUCF-sektorn för ett nettoupptag på runt 303 miljoner ton koldioxidekvivalenter i hela EU[1], vilket är ungefär 9 % av utsläppen från andra sektorer.
Dagens situation
Utsläpp och upptag av växthusgaser inom LULUCF-sektorn omfattas för närvarande endast av internationella åtaganden enligt Kyotoprotokollet fram till 2020.
Den föreslagna förordningen skulle skapa en rättslig ram för utsläpp och upptag av växthusgaser från LULUCF-sektorn från och med 2021, och denna skulle även bli en del av EU:s klimatpolitik. LULUCF skulle kvarstå som en separat pelare men med vissa kopplingar till ansvarsfördelningssystemet (den så kallade flexibilitetsklausulen). Åtgärder av skogsägare och jordbrukare för att säkra lagring av kol i skogar och mark skulle på så vis bidra till uppnåendet av EU:s klimatåtaganden.
Utmaningen för EU:s jord- och skogsbruk
I föredragandens ögon är jord- och skogsbrukets förhållande till klimatförändringarna flerdimensionellt. Skogar utgör över 42 % av EU:s markyta och har en enorm potential att minska klimatförändringarna genom avskiljning och lagring av koldioxid. Samtidigt måste skogsnäringen tillgodose en växande efterfrågan på virke, som ofta används som råmaterial i bioekonomin. Jordbruket står inför en växande efterfrågan på livsmedel och foder och har begränsad minskningspotential. Båda näringarna är högexponerade för klimatförändringar, eftersom deras verksamhet är beroende av klimatförhållanden såsom medeltemperatur, nederbörd och klimatextremer och utsatta för förändringar i fråga om skadegörare och sjukdomar. Parisavtalet tar särskilt fasta på ”den grundläggande prioriteringen att trygga livsmedelsförsörjningen och avskaffa hungern samt livsmedelsproduktionssystemens särskilda utsatthet för klimatförändringarnas skadliga effekter” och syftar till att ”främja utvecklingen mot låga växthusgasutsläpp på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen”. Behovet av samstämmighet mellan tryggad livsmedelsförsörjning och klimatmål står även inskrivet i Europeiska rådets slutsatser av den 23–24 oktober 2014.
Detta komplexa förhållande skapar utmaningar, förväntningar och möjligheter för LULUCF-sektorn, som kan spela en nyckelroll i samband med klimatförändringarna. Föredraganden försöker i sitt betänkande lyfta fram de olika beståndsdelarna.
Upptag är resultatet av växternas och markens förmåga att absorbera och hålla kvar växthusgaser från atmosfären genom fotosyntes. Exempelvis absorberar skogarna i EU motsvarande nästan 10 % av EU:s samlade växthusgasutsläpp varje år och utgör ett betydande kollager. Dessutom kan avverkade träprodukter ha mycket positiva kompletterande effekter när de används som byggmaterial (som ersättning för energiintensiva produkter och som kollager) eller som förbränd biomassa för energiändamål (som ersättning för fossila bränslen, dock med växthusgasutsläpp som följd).
De många olika typerna av skog i EU reflekterar unionens geografiska och klimatmässiga mångfald (boreala skogar, alpin barrskog m.m.). Deras utbredning påverkas framför allt av klimatet, markförhållandena, höjden över havet och topografin. I motsats till många områden på jorden där avskogningen fortfarande är ett stort problem växer dessutom skogsarealerna i unionen; mellan 1990 och 2010 tillkom omkring elva miljoner hektar skog på grund av både beskogning och naturlig tillväxt, som påverkats positivt av en hållbar skogsförvaltning. Ur socioekonomisk synvinkel är skogen en naturresurs som framför allt ger tillgång till virke. Det viktigaste användningsområdet är energiproduktion (42 % av volymen); därefter används 24 % i sågverk, 17 % i pappersindustrin och 12 % vid tillverkning av träskivor och liknande. Ungefär hälften av den förnybara energi som förbrukas i EU kommer från trä.
Föredragandens ståndpunkt
Föredraganden inser vilken enorm potential sektorn har i arbetet med att minska klimatförändringarna. Detta kan dock endast bli verklighet om det finns en robust och tillförlitlig bokföring på EU-nivå för perioden 2021–2030 och om målet om icke-debitering och möjliga krediter nås på ett jämförbart och rigoröst sätt. Våra långsiktiga klimatmål är även beroende av nettoupptaget från LULUCF-sektorn, men detta får inte leda till att ambitionsnivån i andra sektorer sänks. Det bör även göras åtskillnad mellan ”gröna” koldioxidutsläpp från LULUCF-sektorn och koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen, och här krävs stor samstämmighet mellan EU:s olika politikområden. Vidare får subsidiaritetsprincipen under inga omständigheter sättas i fråga.
Flexibilitet
Den föreslagna flexibiliteten mellan LULUCF-förordningen och förordningen om ansvarsfördelning är ett gynnsamt instrument avsett att värdesätta, belöna och uppmuntra skogs- och jordbruket för deras klimatsmarta åtgärder. Därför anser föredraganden att de 280 miljoner ton i nettoupptag som kommissionen föreslår inte bör minskas.
Beskogning
De stora skillnaderna i fråga om skogarnas tillväxt och utbredning runtom i EU gör att inställningen till beskogning och skogsförvaltning är ytterst skiftande. Incitament bör ges till hållbar beskogning, men dess bidragspotential bör inte överskattas med tanke på de betydande bidragen från andra markanvändningskategorier. Föredraganden ställer sig därför bakom standardperioden på 20 år för beskogning, med möjlighet att göra undantag och sträcka sig upp till 30 år. Länder som vill utnyttja detta undantag bör dock vara skyldiga att motivera sin begäran genom att som minimikrav följa internationella förfaranden och riktlinjer. Ytterligare förlängning av denna period bör inte vara möjlig eftersom detta skulle leda till en sänkning av EU:s ambitionsnivå.
Referensnivå för skog
För att subsidiaritetsprincipen ska respekteras till fullo bör kommissionen inte kunna besluta på egen hand om referensnivåer för skog. Föredraganden stöder förbättringen av Kyotobestämmelserna och föreslår en trestegsprocess:
1. Medlemsstaterna beräknar en ny referensnivå för skog med en uppdatering av de befintliga värdena under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (bilaga II). De kriterier som ska respekteras fastställs i bilaga IV.
2. En expertgrupp för översyn ska tillsättas i enlighet med bestämmelserna i kommissionens beslut (C(2016)3301) och bestå av kommissionsföreträdare och ett stort antal nationella experter. Expertöversynen bör utformas efter nuvarande Kyotobestämmelser och möjliggöra en ”sakkunnigbedömningsliknande” process (peer review) i medlemsstaterna.
3. Kommissionen får göra en ny beräkning av de nya referensnivåerna för skog endast om kriterierna i bilaga IV inte respekteras.
Den här processen – inklusive antagandet av delegerade akter om uppdatering av de nuvarande referensnivåerna från Kyoto – bör vara slutförd vid utgången av 2020, med andra ord före den första bokföringsperioden enligt denna förordning. När dessa akter har antagits bör en medlemsstat ha möjlighet att låta sina krediter från brukad skogsmark inkluderas i den flexibilitet på 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter som beviljas enligt förordningen om ansvarsfördelning.
Vidare föreslår föredraganden att referensperioden ska justeras från 1990–2009 till 2000–2012. På så vis tas större hänsyn till att inte alla medlemsstater kan skaffa fram tillförlitliga uppgifter om (inventering av) sin skog från 1990-talet. Om perioden förlängs till 2012 kan dessutom Kyotoprotokollets senast avslutade åtagandeperiod tas med i sin helhet.
Tak för skogsförvaltningskrediter
Föredraganden föreslår att taket för skogsförvaltningskrediter ska ändras från 3,5 % av medlemsstaternas utsläpp till 7 %. Eftersom kommissionens LULUCF-förslag med föredragandens ändringar kommer att skapa en robust och tillförlitlig bokföring i kategorin brukad skogsmark kommer även ett höjt tak att garantera miljöintegritet och samtidigt ge större flexibilitet åt medlemsstaterna.
- [1] Koldioxidekvivalent – den mängd växthusgasutsläpp som över en 100-årsperiod lämnar samma bidrag till den globala uppvärmningen som utsläpp av ett ton koldioxid.
YTTRANDE från utskottet för utveckling (3.5.2017)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen
(COM(2016)0479 – C8-0330/2016 – 2016/0230(COD))
Föredragande av yttrande: Florent Marcellesi
KORTFATTAD MOTIVERING
Ur ett utvecklingsperspektiv är det avgörande att denna förordning blir så ambitiös som möjligt. 1,5-gradersmålet i kommissionens förslag baseras på rön från FN:s forskningspanel i klimatfrågor (IPCC), som visar att klimatkänsliga regioner som små östater under utveckling, sydasiatiska kustområden och områden i Afrika som ofta drabbas av torka står inför allvarliga konsekvenser om den globala temperaturen stiger över den nivån. För att klara 1,5-gradersmålet och skydda de fattigaste i världen krävs det enligt IPCC att man genererar ”negativa utsläpp” från markanvändning och inte bara ägnar sig åt kompensation.
Om världen måste generera negativa utsläpp från skogar kräver globala rättvisehänsyn att EU intar en ledarroll för detta. För att respektera fattigare länders ”rätt att utvecklas” bör EU ta på sig ett så stort ansvar som möjligt för ett skogsskydd som måste förverkligas globalt, särskilt mot bakgrund av att denna förordning kommer att bli världens första försök att fastställa hur utsläpp och upptag från markanvändning ska integreras i den globala koldioxidbokföringen. Därför kommer förordningen att skapa ett viktigt prejudikat för resten av världen och kommer med största sannolikhet att användas som modell i internationella förhandlingar. Som påpekas i kommissionens förslag tjänar marken många olika syften – exempelvis livsmedelsproduktion – som måste vägas mot dess potential som kolsänka. Detta är särskilt viktigt i utvecklingsländer med stora landsbygdsbefolkningar som är beroende av marken för sin överlevnad. I linje med detta bör förordningen även inbegripa internationella normer för besittningsrätt för att säkerställa att detta skydd förankras i internationella bokföringsregler för markanvändning. Dessa normer kommer att vara särskilt viktiga i länder där traditionella rättigheter inte är tydligt erkända i lagstiftningen och där ursprungsbefolkningar i landsbygdsområden i det förgångna har tvångsförflyttats på grund av bevarandeprojekt. Slutligen bör förordningen främja återställande av befintliga landskap snarare än beskogning av nya markområden. Detta minimerar risken för att klimataktiviteter i LULUCF-sektorn ska ta mark från viktiga användningsområden som livsmedelsproduktion, återigen något som är särskilt viktigt i utvecklingsländer.
Av dessa anledningar föreslår föredraganden följande ändringar i kommissionens förslag:
• Förslagets klimatambition bör stärkas genom följande åtgärder:
- Höjt internt mål för LULUCF-sektorn.
- Skärpta bokföringsregler.
- Incitament till återställande av våtmarker.
- Översyn av förordningens ambition.
• Där det är möjligt bör förordningen stimulera verksamhet som stärker befintliga markanvändningars funktion som kolsänkor (via agroekologi eller återställande av brukad åkermark och betesmark) snarare än beskogning av nya markområden.
• Verksamhet som bedrivs för att tillämpa denna förordning bör följa internationella normer för skydd av markrättigheter.
• Verksamhet som bedrivs för att tillämpa denna förordning bör även följa EU:s egna normer för biologisk mångfald, som har betydande inverkan på utvecklingen eftersom miljarder människor på vår planet är beroende av ekosystemens biologiska mångfald för sin överlevnad.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 3 | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(3) Den 10 juni 2016 lade kommissionen fram ett förslag till EU:s ratificering av Parisavtalet. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av åtagandet om utsläppsminskningar inom hela ekonomin, vilket bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.10 |
(3) Den 5 oktober 2016 ratificerade unionen formellt Parisavtalet, som därefter kunde träda i kraft den 4 november 2016. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av åtagandet om utsläppsminskningar inom hela ekonomin, vilket bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 201510. Unionens mål att minska växthusgasutsläppen är också i linje med unionens och dess medlemsstaters åtagande att uppnå de internationellt överenskomna målen för hållbar utveckling senast 2030, särskilt mål nr 13 om att snarast möjligt ta itu med klimatförändringarna som en global utmaning, bland annat minska utsläppen och bygga upp klimatmässig motståndskraft. | ||||||||||||
|
_________________ |
_________________ | ||||||||||||
|
10 http://www4.unfccc.int/submissions/indc/Submission%20Pages/submissions.aspx |
10 http://www4.unfccc.int/submissions/indc/Submission%20Pages/submissions.aspx | ||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt) | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
(3a) Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) har enorm potential att bidra till unionens internationella klimatåtaganden. Markförvaltningen bör tillgodose behovet av en konsekvent politik och av hållbar utveckling, särskilt vad gäller inverkan på lokalbefolkningar och på livsmedelstryggheten. Mot bakgrund av detta bör unionens politik i LULUCF-sektorn gå hand i hand med en konsekvent politik för utveckling, särskilt vad gäller de miljömässiga och ekonomiska dimensionerna, för att stärka synergierna och se till att den interna klimatpolitiken får positiv inverkan på tredjeländer. | ||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 4 | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
För att hålla uppvärmningen under 1,5 grader och – såvida inga radikala förändringar i fråga om utsläppsvägar åstadkoms utöver de aviserade, nationellt fastställda bidragen – för att ens stanna under 2 grader måste man hitta sätt att ta upp koldioxid från atmosfären, så kallade negativa utsläpp. Det mest direkta sättet att göra detta i EU är att öka upptaget från LULUCF-verksamhet. Den här förordningen är därför en mycket viktig pelare för att EU ska kunna infria sitt åtagande enligt Parisavtalet. | |||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt) | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
(4a) För att få till stånd de negativa utsläpp som krävs för att uppnå målen i Parisavtalet bör upptaget av koldioxid från atmosfären genom LULUCF hanteras som en separat pelare i unionens klimatpolitik. | ||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 4b (nytt) | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Den här förordningen är det första försöket i världen att fastställa bokföringsregler för markanvändningssektorn och att integrera dem i nationellt fastställda bidrag. Den kommer sannolikt att användas som utgångspunkt för bokföringsregler för markanvändning även utanför EU. Därför är det viktigt att den innehåller principer såsom respekt för markrättigheter – och att utsläpp från markanvändning behandlas som en separat pelare – eftersom dessa lär bli särskilt viktiga i länder i det ”globala syd”, där fattiga befolkningsgrupper är extra sårbara för risken att tvångsförflyttas på grund av projekt för kolsänkor. | |||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt) | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
(6a) Unionen bör bli världsledande när det gäller att främja och exportera forskning och investeringar i hållbara, avancerade och innovativa metoder, tekniker och idéer i LULUCF-sektorn, och när det gäller att sprida grön teknik, för att minska växthusgasutsläppen och samtidigt bevara livsmedelsproduktionen och därigenom tjäna som föredöme för sina internationella partner, inklusive utvecklingsländerna. I detta sammanhang bör ett ändamålsenligt samarbete och partnerskap stärkas med aktörer i den privata sektorn, särskilt små och medelstora företag. | ||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 20a (nytt) | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
(20a) Denna förordning bör tillämpas inom Parisavtalets ramar, särskilt genom att ta fasta på vikten av att bevara alla ekosystems integritet och skydda utkomstmöjligheterna för och motståndskraften hos befolkningsgrupper som bor i skogsområden. | ||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 20b (nytt) | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
(20b) Klimatförändringarna har genomgripande följder för utvecklingen i samhällen världen över. I kraft av Parisavtalet har unionen gjort åtaganden om att i samband med sina åtgärder för att motverka klimatförändringarna respektera, främja och beakta sina skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter, rätten till hälsa, rättigheter för ursprungsbefolkningar, lokala samhällen, migranter, barn, personer med funktionsnedsättning och personer i utsatta situationer. Dessutom kommer unionen att respektera, främja och beakta sina skyldigheter i fråga om rätt till utveckling samt jämställdhet mellan kvinnor och män, stärkande av kvinnors ställning och rättvisa mellan generationerna. | ||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 20c (nytt) | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
(20c) Ett helhetsgrepp bör tas på den tropiska avskogningen, med beaktande av alla avskogningens drivkrafter samt målet i ett uttalande av kommissionen från UNFCCC-förhandlingarna att stoppa minskningen av världens skogstäcke senast 2030 och minska den totala tropiska avskogningen med minst 50 % senast 2020 i förhållande till nuvarande nivåer. | ||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 20d (nytt) | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
(20d) Unionen har gjort åtaganden i fråga om FN:s mål för hållbar utveckling, som kan uppnås endast med en ordentlig skogsförvaltning och ett åtagande om att hejda och vända avskogningen och driva på återbeskogningen. | ||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 20e (nytt) | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
(20e) Denna förordning bör i enlighet med UNFCCC bygga på ett angreppssätt som drivs av länderna, är genussensitivt, bygger på deltagande och är transparent i alla delar och som beaktar utsatta grupper, samhällen och ekosystem. Vidare bör den grunda sig på och vägledas av den bästa tillgängliga vetenskapen och, när så är lämpligt, traditionell kunskap, kunskap hos urfolk och lokala kunskapssystem, i syfte att integrera anpassning i relevanta socioekonomiska och miljörelaterade strategier och åtgärder. | ||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 20f (nytt) | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
|
(20f) Skogsbruk och skogar bör förvaltas på ett ansvarsfullt sätt och verkligen bidra till ett lands ekonomiska utveckling, med hållbara ekonomiska möjligheter för jordbrukare, förutsatt att det inte förekommer avskogning av känsliga ekosystem, att inga odlingar anläggs på torvmarker, att odlingarna drivs med modern agroekologisk teknik för att minska negativa miljömässiga och sociala resultat samt att markrätter, ursprungsbefolkningars rättigheter, mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter respekteras. | ||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1a (nytt) | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
LULUCF-förordningen är en av pelarna i genomförandet av unionens åtaganden enligt Parisavtalet. Unionen har åtagit sig att begränsa den globala temperaturhöjningen till klart under 2 grader och göra ansträngningar för att stanna under 1,5 grader. Att åtagandena i Parisavtalet fullgörs är av vital betydelse för att undvika farliga konsekvenser i de regioner som är mest sårbara för klimatförändringar, exempelvis små östater under utveckling, sydasiatiska kustregioner och regioner i Afrika som ofta drabbas av torka. | |||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led ea (nytt) | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Torv- och våtmarker är livsmiljöer med högt bevarandevärde som rymmer några av de viktigaste lagringsplatserna för koldioxid i EU och världen. När de förstörs släpper de emellertid ut stora mängder växthusgaser. För att förordningen ska ge rätt incitament att bevara och återställa sådana lagringsplatser för koldioxid bör bokföring av våt- och torvmarker vara obligatorisk. | |||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Alla de senaste IPCC-bokföringsmetoderna för markanvändning bör tas i beaktande. | |||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 4 – stycke 1a (ny) | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
För att hålla uppvärmningen under 1,5 grader, och även för att begränsa den till klart under 2 grader, kommer vi enligt vetenskapen att behöva införa metoder för att ta upp koldioxid från atmosfären, så kallade negativa utsläpp. För att åstadkomma negativa utsläpp räcker det inte att LULUCF-upptaget är lika stort som utsläppen, utan det måste vara större. | |||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1 | |||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från beskogad mark och avskogad mark, samt de totala utsläppen och det totala upptaget för vart och ett av åren under perioderna 2021–2025 och 2026–2030. |
1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp från avskogning och upptag från beskogning av marken, samt de totala utsläppen och det totala upptaget för vart och ett av åren under perioderna 2021–2025 och 2026–2030. | ||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3 – stycke 2 | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Ur ett klimatperspektiv är biomassa för fasta ändamål (långlivade produkter) en bättre resursanvändning än biomassa tagen direkt från skogen för energiändamål (omedelbar koloxidavgång). Om avverkningsintensiteten bibehålls men andelen virke för energiändamål ökar kommer mer koldioxid att släppas ut, och detta bör räknas mot referensnivån. | |||||||||||||
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
|
Titel |
Inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen |
||||
|
Referensnummer |
COM(2016)0479 – C8-0330/2016 – 2016/0230(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 12.9.2016 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
DEVE 12.9.2016 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Florent Marcellesi 30.11.2016 |
||||
|
Behandling i utskott |
28.2.2017 |
|
|
|
|
|
Antagande |
25.4.2017 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
20 0 2 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Nirj Deva, Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Heidi Hautala, György Hölvényi, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Cristian Dan Preda, Elly Schlein, Eleftherios Synadinos, Eleni Theocharous, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská, Željana Zovko |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Paul Rübig, Judith Sargentini |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Xabier Benito Ziluaga, Dariusz Rosati |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
|
20 |
+ |
|
|
ALDE |
Paavo Väyrynen |
|
|
GUE/NGL |
Xabier Benito Ziluaga |
|
|
NI |
Eleftherios Synadinos |
|
|
PPE |
György Hölvényi, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Cristian Dan Preda, Dariusz Rosati, Paul Rübig, Bogdan Brunon Wenta, Željana Zovko, Anna Záborská |
|
|
S&D |
Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Elly Schlein |
|
|
VERTS/ALE |
Heidi Hautala, Judith Sargentini |
|
|
0 |
- |
|
|
|
|
|
|
2 |
0 |
|
|
ECR |
Nirj Deva, Eleni Theocharous |
|
Förklaring av symboler:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (1.6.2017)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen
(COM(2016)0479 – C8‑0330/2016 – 2016/0230(COD))
Föredragande av yttrande: Marisa Matias
KORTFATTAD MOTIVERING
Parisavtalet antogs i december 2015 vid den 21:a konferensen för parterna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Avtalet är en global milstolpe för gemensamma åtgärder och för att påskynda den globala övergången till ett utsläppssnålt och klimattåligt samhälle, och kommer att ersätta den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997. Strategier har tagits fram för att det bindande EU-målet på en minst 40-procentig intern minskning av växthusgasutsläppen jämfört med 1990 ska uppnås senast 2030. Avtalet innehåller ett långsiktigt mål och gör klart att bidraget från markanvändning och skogar kommer att vara avgörande för att uppnå de långsiktiga klimatbegränsningsmålen.
Syftet med detta förslag är att fastställa hur markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn) fr.o.m. 2021 ska integreras i ramen för EU:s klimatpolitik. Fram till dess medför Kyotoprotokollet (som löper ut i slutet av 2020) ett krav på EU och de enskilda medlemsstaterna att se till att LULUCF-sektorn inte genererar några ytterligare utsläpp. Styrningen av LULUCF-sektorn måste därför vidareutvecklas inom EU.
Föredraganden välkomnar kommissionens förslag, och anser att det är ett ambitiöst förslag som stöder behovet av ett solidare bokföringssystem som ska bidra till målet att minska växthusgasutsläppen med 40 procent fram till 2030.
Föredraganden är bekymrad över att den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 8, 10 och 13 ska ges till kommissionen tills vidare. Föredraganden rekommenderar att tiden kortas till fem år i linje med rapporteringsperioden 2021–2025 och 2026–2030.
Markanvändning och skogsbruk har en unik möjlighet att bidra till en effektiv klimatpolitik. Detta eftersom sektorn inte bara släpper ut växthusgaser utan också kan uppta koldioxid från atmosfären. Det bidrag och de möjligheter som skogsbruket erbjuder är väsentligt för genomförandet av en cirkulär ekonomi.
I detta förslag tar föredraganden upp nyckelområden på detta område i enlighet med ITRE‑utskottets ansvarsområden, däribland
a) ökad finansiering för forskning och utveckling i skogsförvaltning med beaktande av geografisk mångfald,
b) användning av EU:s rymdprogram såsom jordövervakningsprogrammet Copernicus, som tillhandahåller värdefullt stöd för övervakning av LULUCF-verksamhet,
c) livsmedelstrygghet och biologisk mångfald,
d) internationella avtal och efterlevnad av EU-rätten,
e) påverkan på medlemsstaterna och EU:s bokföringssystem,
f) flexibilitet,
g) trä och skogsprodukter utöver trä,
h) referensnivå för skog.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Beaktandeled 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– med beaktande av protokoll (nr 1) till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Beaktandeled 1b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– med beaktande av protokoll (nr 2) till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Den 10 juni 2016 lade kommissionen fram ett förslag till EU:s ratificering av Parisavtalet. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av åtagandet om utsläppsminskningar inom hela ekonomin, vilket bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 201510. |
(3) Rådet ratificerade Parisavtalet den 5 oktober 2016 efter att Europaparlamentet gett sitt godkännande den 4 oktober 2016 och avtalet trädde i kraft den 4 november 2016. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av åtagandet om utsläppsminskningar inom hela ekonomin, vilket bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 201510. |
|
__________________ |
__________________ |
|
10 http://www4.unfccc.int/submissions/indc/Submission%20Pages/submissions.aspx |
10 http://www4.unfccc.int/submissions/indc/Submission%20Pages/submissions.aspx |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4) I Parisavtalet fastställs bl.a. ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att den globala temperaturhöjningen ska ligga väl under 2°C över den förindustriella nivån och att ansträngningar ska göras för att begränsa den till 1,5°C över den förindustriella nivån. För att uppnå detta mål bör parterna utarbeta, meddela och upprätthålla successiva nationellt fastställda bidrag. Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter 2020. Parisavtalet kräver också en balans mellan antropogena utsläpp från olika källor och växthusupptag i sänkor under andra hälften av detta århundrade, och uppmanar parterna att vidta åtgärder för att, i förekommande fall, bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, däribland skogar. |
(4) I Parisavtalet fastställs bl.a. ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att den globala temperaturhöjningen ska ligga väl under 2 °C över den förindustriella nivån och att ansträngningar ska göras för att begränsa den till 1,5 °C över den förindustriella nivån. Forskarna är överens om att detta kräver att världen går in i en period med minskade utsläpp och negativa utsläpp. För att uppnå detta mål måste parterna öka sina gemensamma ansträngningar för att begränsa klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. Unionen måste fortsätta att föregå med gott exempel och öka sina klimatansträngningar till de nivåer som ligger i linje med Parisavtalets mål. Parterna bör utarbeta, meddela och upprätthålla successiva nationellt fastställda bidrag. Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter 2020. Parisavtalet kräver också en balans mellan antropogena utsläpp från olika källor och växthusupptag i sänkor under andra hälften av detta århundrade, och uppmanar parterna att vidta åtgärder för att, i förekommande fall, bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, däribland skogar. Parisavtalet framhåller betydelsen av hållbar skogsförvaltning för att målet om balans mellan utsläpp och upptag och ökad anpassning till klimatförändringar ska uppnås. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(4a) Denna förordning bör bidra till övergången till en koldioxidsnål ekonomi och till att uppnå de mål som fastställts i Parisavtalet, samtidigt som ett tillräckligt skydd för den biologiska mångfalden och ekosystemen i EU säkerställs, också genom anpassningsåtgärder. Samstämmighet med EU:s utsläppshandelssystem, ansvarsfördelningsbeslutet, den biologiska mångfalden och skogsstrategierna i EU, fågeldirektivet och habitatdirektivet bör respekteras. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6) LULUCF-sektorn kan bidra till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, bl.a. genom att minska utsläppen och bevara och förbättra sänkor och kollager. För att åtgärder som i synnerhet syftar till ökad koldioxidlagring ska vara effektiva är långsiktigt stabila och anpassningsbara kolpooler helt avgörande. |
(6) LULUCF-sektorn kan bidra till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, bl.a. genom att minska utsläppen, bevara och förbättra sänkor och kollager samt tillhandahålla varaktigt biomaterial som kan fungera som tillfälliga lagringsplatser för koldioxid och ersättningar för koldioxidintensiva material. För att åtgärder som i synnerhet syftar till ökad koldioxidlagring ska vara effektiva är långsiktigt stabila och anpassningsbara kolpooler helt avgörande. En strategi för hållbart skogsbruk som tar sikte på att bevara eller öka kollagren i skogen och samtidigt låta skogen ge en årlig hållbar avkastning av material från skog, kommer på lång sikt att vara till största nytta för att varaktigt begränsa verkningarna av klimatförändringarna. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(6a) Att prioritera finansiering av forskning om klimatförändringarna skulle öka LULUCF-sektorns roll när det gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Att framför allt främja EU:s ramprogram för forskning och innovation 2021–2028 i LULUCF-sektorn skulle bl.a. bidra till att de ekonomiska och vetenskapliga kunskaperna och lokalsamhällenas kunskap om sektorns resultat ökas och sprids, hållbara innovationer påskyndas, övergången till den digitala tidsåldern främjas, utbildningen moderniseras, LULUCF-sektorns motståndskraft stärks och den biologiska mångfalden och mänsklig påverkan övervakas. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(7) Som ett första steg fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EG11 bokföringsregler för LULUCF-sektorns utsläpp och upptag av växthusgaser, och det har därmed bidragit till utvecklingen av en policy för att integrera LULUCF-sektorn i EU:s utsläppsminskningsåtagande. Denna förordning bör vidareutveckla de befintliga bokföringsreglerna genom att uppdatera och förbättra dem inför perioden 2021–2030. Den bör fastställa medlemsstaternas skyldigheter att tillämpa dessa bokföringsregler och skyldigheten att säkerställa att LULUCF-sektorn totalt sett inte genererar nettoutsläpp. Den bör inte föreskriva några bokförings- eller rapporteringskrav för privata aktörer. |
(7) Som ett första steg fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EG11 bokföringsregler för LULUCF-sektorns utsläpp och upptag av växthusgaser, och det har därmed bidragit till utvecklingen av en policy för att integrera LULUCF-sektorn i EU:s utsläppsminskningsåtagande. Denna förordning bör vidareutveckla de befintliga bokföringsreglerna genom att uppdatera och förbättra dem inför perioden 2021–2030. Den bör under alla omständigheter fastställa medlemsstaternas skyldigheter att tillämpa dessa bokföringsregler och skyldigheten att säkerställa att LULUCF-sektorn totalt sett inte genererar nettoutsläpp. Den bör inte föreskriva några bokförings- eller rapporteringskrav för privata aktörer, och medlemsstaterna måste undvika sådana åtaganden under genomförandet av denna förordning. |
|
_________________ |
_________________ |
|
11 Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter (EUT L 165, 18.6.2013, s. 80). |
11 Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter (EUT L 165, 18.6.2013, s. 80). |
Motivering | |
Detta är första gången som LULUCF-reglerna införlivas med de rättsliga förpliktelserna i EU:s klimatram. Det är viktigt att försäkra privata aktörer om att de inte kommer att påverkas i administrativt hänseende av förslaget. Därför är det också viktigt att medlemsstaterna gör vad de kan för att undvika att lägga ytterligare bördor på privata aktörer. | |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(8) För att upprätta en tillförlitlig bokföring av utsläpp och upptag i enlighet med 2006 års riktlinjer från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (nedan kallad IPCC) bör de värden som årligen rapporteras enligt förordning (EU) nr 525/2013 för markanvändningskategorier och omställning mellan olika markanvändningskategorier användas i syfte att rationalisera tillvägagångssätten enligt FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet. För mark som övergår till en annan markanvändningskategori bör övergångsfasen uppgå till 20 år, vilket är den standardperiod som fastställs i IPCC:s riktlinjer. |
(8) För att upprätta en tillförlitlig bokföring av utsläpp och upptag i enlighet med 2006 års riktlinjer från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (nedan kallad IPCC) bör de värden som årligen rapporteras enligt förordning (EU) nr 525/2013 för markanvändningskategorier och omställning mellan olika markanvändningskategorier användas i syfte att rationalisera tillvägagångssätten enligt FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet. För mark som övergår till en annan markanvändningskategori bör övergångsfasen uppgå till 20 år, vilket är den standardperiod som fastställs i IPCC:s riktlinjer. Med tanke på medlemsstaternas varierande naturliga och ekologiska omständigheter, inte minst på grund av olika geografiska och klimatmässiga förhållanden som har en inverkan på den faktiska varaktigheten av övergångsperioderna för kollagerförändringarna, bör undantag från standardvärdet tillåtas såsom motiverade enligt IPCC:s riktlinjer. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 9 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(9) Utsläpp och upptag från skogsmark är beroende av ett antal naturliga omständigheter, åldersklassfördelning och tidigare och nuvarande förvaltningsmetoder. Om ett basår används är det inte möjligt att ta hänsyn till dessa faktorer och den cykliska inverkan på utsläpp och upptag som deras variationer från ett år till ett annat leder till. De relevanta bokföringsreglerna bör istället föreskriva användning av referensnivåer för att utesluta effekter av naturliga och landspecifika kännetecken. Eftersom det saknas en internationell granskningsprocess under UNFCCC och Kyotoprotokollet bör ett granskningsförfarande fastställas för att säkerställa insyn och förbättra kvaliteten på bokföringen inom denna kategori. |
(9) Utsläpp och upptag från skogsmark är beroende av ett antal naturliga omständigheter, åldersklassfördelning och tidigare och nuvarande förvaltningsmetoder, och olikheterna mellan medlemsstaterna bör respekteras. Om ett basår används är det inte möjligt att ta hänsyn till dessa faktorer och den cykliska inverkan på utsläpp och upptag som deras variationer från ett år till ett annat leder till. De relevanta bokföringsreglerna bör istället föreskriva användning av referensnivåer för att utesluta effekter av naturliga och landspecifika kännetecken. Eftersom det saknas en internationell granskningsprocess under UNFCCC och Kyotoprotokollet bör ett granskningsförfarande fastställas för att säkerställa insyn och förbättra kvaliteten på bokföringen inom denna kategori. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 10 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(10) När kommissionen i enlighet med sitt beslut (C(2016) 3301) väljer att bistås av en expertgrupp vid granskningen av nationella kontoplaner för skogsbruk bör den utgå från god praxis och erfarenheter från expertgranskningar som gjorts enligt UNFCCC vad gäller bl.a. nationella experters deltagande och rekommendationer, samt välja ett tillräckligt antal experter från medlemsstaterna. |
(10) Om och så länge som kommissionen i enlighet med sitt beslut (C(2016) 3301) väljer att bistås av en expertgrupp vid granskningen av nationella kontoplaner för skogsbruk bör den utgå från god praxis och erfarenheter från expertgranskningar som gjorts enligt UNFCCC vad gäller bl.a. nationella experters deltagande och rekommendationer, samt välja ett tillräckligt antal experter från medlemsstaterna. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 11 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(11) I de internationellt överenskomna IPCC-riktlinjerna fastställs att utsläpp från förbränning av biomassa kan räknas som noll utsläpp från energisektorn, under förutsättning att de bokförs som utsläpp från LULUCF-sektorn. Inom EU räknas utsläpp från förbränning av biomassa som nollutsläpp i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) nr 601/2012 och bestämmelserna i förordning (EU) nr 525/2013, varför överensstämmelse med IPCC-riktlinjerna endast kan uppnås om dessa utsläpp omfattas av den här förordningen. |
(11) I de internationellt överenskomna IPCC-riktlinjerna fastställs att utsläpp från förbränning av biomassa kan räknas som noll utsläpp från energisektorn, under förutsättning att de bokförs som utsläpp från LULUCF-sektorn. I EU-sammanhang räknas utsläpp från förbränning av biomassa som nollutsläpp i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) nr 601/2012 och bestämmelserna i förordning (EU) nr 525/2013, varför överensstämmelse med IPCC-riktlinjerna endast kan uppnås om dessa utsläpp omfattas av den här förordningen. De bokföringsregler som fastställs i denna förordning bör inte hindra användningen av hållbar biomassa i energisektorn genom generering av utsläpp i LULUCF-sektorn. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 12 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(12) Den ökade hållbara användningen av avverkade träprodukter kan avsevärt begränsa växthusgasutsläppen till, och öka växthusgasupptaget från, atmosfären. Bokföringsreglerna bör säkerställa att medlemsstaterna i sin bokföring återger förändringarna i reservoaren av avverkade träprodukter när de äger rum, för att skapa incitament att öka användningen av avverkade träprodukter med lång livslängd. Kommissionen bör ge vägledning om metodfrågor i samband med bokföringen av avverkade träprodukter. |
(12) Den ökade hållbara användningen av avverkade träprodukter kan avsevärt begränsa växthusgasutsläppen till, och öka växthusgasupptaget från, atmosfären. Bokföringsreglerna bör säkerställa att medlemsstaterna i sin bokföring återger förändringarna i reservoaren av avverkade träprodukter när de äger rum, för att skapa incitament att öka användningen av avverkade träprodukter med lång livslängd. För att ytterligare främja och inkludera den positiva substitutionseffekten bör kommissionen genom en delegerad akt se till att fler produkter ingår i produktberäkningarna för avverkat trä. Kommissionen bör ge vägledning om metodfrågor i samband med bokföringen av avverkade träprodukter. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 13 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(13) Naturliga störningar, som skogsbränder, insekts- och sjukdomsangrepp, extrema väderhändelser och geologiska störningar som medlemsstaten inte har någon kontroll över och inte väsentligen kan påverka, kan leda till tillfälliga utsläpp av växthusgaser inom LULUCF-sektorn eller orsaka en återföring till atmosfären av tidigare upptag. Eftersom återföringen också kan vara en följd av skogsskötselbeslut om exempelvis avverkning eller plantering av träd bör det i denna förordning säkerställas att antropogen överföring av upptag alltid återspeglas på korrekt sätt i LULUCF-bokföringen. Denna förordning bör dessutom ge medlemsstaterna en begränsad möjlighet att utesluta utsläpp från störningar som ligger utanför deras kontroll från sin LULUCF-bokföring. Medlemsstaterna får dock inte tillämpa dessa bestämmelser på ett sådant sätt att det leder till orimlig underbokföring. |
(13) Naturliga störningar, som skogsbränder, insekts- och sjukdomsangrepp, extrema väderhändelser och geologiska störningar som medlemsstaten inte har någon kontroll över och inte väsentligen kan påverka, kan leda till tillfälliga utsläpp av växthusgaser inom LULUCF-sektorn eller orsaka en återföring till atmosfären av tidigare upptag. Med tanke på att återföringen också kan vara en följd av skogsskötselbeslut om exempelvis avverkning eller plantering av träd bör det i denna förordning säkerställas att antropogen överföring av upptag alltid återspeglas på korrekt sätt i LULUCF-bokföringen. Denna förordning bör dessutom ge medlemsstaterna en begränsad möjlighet att utesluta utsläpp från störningar som ligger utanför deras kontroll från sin LULUCF-bokföring. Medlemsstaterna får dock inte tillämpa dessa bestämmelser på ett sådant sätt att det leder till orimlig underbokföring eller avskräcker medlemsstaterna från att vidta förebyggande åtgärder såsom investeringar som görs för att minska riskerna för naturliga störningar. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av utsläpp och upptag av växthusgaser och av annan information som behövs för att bedöma medlemsstaternas fullgörande av sina åtaganden bör rapporteringskrav införas i förordning (EU) nr 525/2013 genom den här förordningen som ska beaktas vid de efterlevnadskontroller som görs enligt den här förordningen. Förordning (EG) nr 525/2013 bör därför ändras i enlighet med detta. Dessa bestämmelser kan förenklas ytterligare för att ta hänsyn till eventuella relevanta förändringar av den integrerade förvaltningen av energiunionen som ska föreslås i kommissionens arbetsprogram före utgången av 2016. |
(15) För att säkerställa och trygga en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av utsläpp och upptag av växthusgaser och av annan information som behövs för att bedöma medlemsstaternas fullgörande av sina åtaganden bör rapporteringskrav införas i förordning (EU) nr 525/2013 genom den här förordningen som ska beaktas vid de efterlevnadskontroller som görs enligt den här förordningen. Förordning (EG) nr 525/2013 bör därför ändras i enlighet med detta. Dessa bestämmelser kan förenklas ytterligare för att ta hänsyn till eventuella relevanta förändringar av den integrerade förvaltningen av energiunionen som ska föreslås i kommissionens arbetsprogram före utgången av 2016. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(15a) Enligt UNFCCC ska EU och dess medlemsstater utveckla, regelbundet uppdatera, offentliggöra och till partskonferensen rapportera nationella inventeringar av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser genom användning av jämförbara metoder som partskonferensen enats om. Inventeringar av växthusgaser är avgörande för att möjliggöra övervakning av genomförandet av utfasning av fossila bränslen och för att bedöma fullgörandet av lagstiftningen på klimatområdet. Medlemsstaternas skyldigheter avseende upprättande och förvaltning av nationella inventeringar återfinns i förordningen om styrningen av energiunionen, COM (2016)0759). |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 16 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(16) Europeiska miljöbyrån bör i lämpliga fall och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen med systemet för årlig rapportering av utsläpp och upptag av växthusgaser, bedömningen av information om politik, åtgärder och nationella prognoser, utvärderingen av planerade ytterligare strategier och åtgärder, och de efterlevnadskontroller som kommissionen ska göra enligt denna förordning. |
(16) Europeiska miljöbyrån (EEA) borde i lämpliga fall och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen med systemet för årlig rapportering av utsläpp och upptag av växthusgaser, bedömningen av information om politik, åtgärder och nationella prognoser, utvärderingen av planerade ytterligare strategier och åtgärder, och de efterlevnadskontroller som kommissionen ska göra enligt denna förordning. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17) För att underlätta datainsamling och metodförbättringar bör markanvändning inventeras och rapporteras med hjälp av geografisk spårning av varje markområde inom ramen för medlemsstaternas och EU:s datainsamlingssystem. Unionens och medlemsstaternas befintliga program och undersökningar, bl.a. LUCAS (Land Use Cover Area frame Survey) och det europeiska jordövervakningsprogrammet Copernicus, ska utnyttjas på bästa sätt för att samla in data. Datahantering, inbegripet utbyte för återanvändning i rapporter och spridning, bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen. |
(17) För att underlätta datainsamling och metodförbättringar bör markanvändning explicit inventeras och rapporteras med hjälp av geografisk spårning av varje markområde inom ramen för medlemsstaternas och EU:s datainsamlingssystem. Unionens och medlemsstaternas befintliga program och undersökningar, bl.a. LUCAS (Land Use Cover Area frame Survey), det europeiska jordövervakningsprogrammet Copernicus,i synnerhet genom Sentinel-2, och satellitnavigeringssystemen Galileo och Egnos, som kan användas till stöd för undersökning av markanvändning, ska utnyttjas på bästa sätt för att samla in data. Datahantering, inbegripet utbyte för återanvändning i rapporter och spridning, bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 18 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18) För att föreskriva en lämplig bokföring av transaktioner i denna förordning, inbegripet utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheter och tillämpning av efterlevnadskontroller, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller den tekniska anpassningen av definitioner, värden, förteckningar över växthusgaser och kolpooler, uppdateringen av referensnivåer, bokföringen av transaktioner och översynen av metoder och informationskrav. Dessa åtgärder ska ta hänsyn till bestämmelserna i kommissionens förordning nr 389/2013 om upprättande av ett unionsregister. De nödvändiga bestämmelserna bör ingå i ett enda rättsligt instrument som samlar bokföringsreglerna i direktiv 2003/87/EG, förordning (EU) nr 525/2013, förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och denna förordning. Det är särskilt viktigt att kommissionen under sitt förberedande arbete genomför lämpliga samråd, inbegripet på expertnivå, i enlighet med de principer som anges i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att Europaparlamentet och rådet ska vara lika delaktiga i utformningen av delegerade akter får de i synnerhet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter har systematiskt rätt att delta i möten i kommissionens expertgrupper som handlar om utformningen av delegerade akter. |
(18) För att föreskriva en lämplig bokföring av transaktioner i denna förordning, inbegripet utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheter och tillämpning av efterlevnadskontroller, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen när det gäller den tekniska anpassningen av definitioner, värden, förteckningar över växthusgaser och kolpooler, uppdateringen av referensnivåer, bokföringen av transaktioner och översynen av metoder och informationskrav. Dessa åtgärder ska ta hänsyn till bestämmelserna i kommissionens förordning nr 389/2013 om upprättande av ett unionsregister. De nödvändiga bestämmelserna bör ingå i ett enda rättsligt instrument som samlar bokföringsreglerna i direktiv 2003/87/EG, förordning (EU) nr 525/2013, förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och denna förordning. Det är särskilt viktigt att kommissionen under sitt förberedande arbete genomför lämpliga samråd, inbegripet på expertnivå, i enlighet med de principer som anges i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att Europaparlamentet och rådet ska vara lika delaktiga i utformningen av delegerade akter får de i synnerhet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter har systematiskt rätt att delta i möten i kommissionens expertgrupper som handlar om utformningen av delegerade akter. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Denna förordnings yttersta mål är att bidra till det globala åtagandet att hålla temperaturerna under 2 grader över förindustriell nivå och att göra ansträngningar för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led ea (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ea) brukad våtmark: markanvändning som rapporterats som våtmark som fortfarande är våtmark, samt bebyggd mark och övrig mark som ställts om till våtmark och våtmark som ställts om till bebyggd mark och övrig mark. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. En medlemsstat kan inom ramen för sitt åtagande enligt artikel 4 välja att inbegripa brukad våtmark, vilket definieras som markanvändning som rapporterats som våtmark som fortfarande är våtmark och bebyggd mark, övrig mark som ställts om till våtmark och våtmark som ställts om till bebyggd mark och övrig mark. Om en medlemsstat väljer att göra detta ska den bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark i enlighet med denna förordning |
2. Medlemsstater som inte har en särskild bokföringskategori för brukad våtmark den [dag för ikraftträdande] får åtnjuta en övergångsperiod på fem år från och med den [dag för ikraftträdande] för att samla in tillförlitliga och transparenta uppgifter om brukad våtmark och införa ett rapporteringssystem i enlighet med denna förordning. Uppgifternas och rapporteringssystemets ändamålsenlighet ska bedömas som en del av den efterlevnadskontroll som avses i artikel 12. |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. Medlemsstaterna ska i bokföringen för beskogad mark, avskogad mark och brukad skogsmark ta med en bokföringskategori avseende avverkade träprodukter i enlighet med artikel 9. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att anpassa definitionerna i punkt 1 till den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen och för att säkerställa överensstämmelse mellan dessa definitioner och eventuella ändringar av relevanta definitioner i 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser (nedan kallat IPCC-riktlinjerna). |
2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att anpassa definitionerna i punkt 1 till den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen och för att säkerställa överensstämmelse mellan dessa definitioner och eventuella ändringar av relevanta definitioner i 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser och alla relevanta IPCC-tilläggsriktlinjer (nedan kallat IPCC-riktlinjerna). |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
För perioderna 2021–2025 och 2026–2030 ska medlemsstaterna, med beaktande av den flexibilitet som är möjlig enligt artikel 11, säkerställa att utsläppen inte överskrider upptaget, beräknat som summan av de totala utsläppen och det totala upptaget inom deras territorium i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2, bokförda i enlighet med denna förordning. |
För perioderna 2021–2025 och 2026–2030 ska medlemsstaterna som minimistandard säkerställa att utsläppen inte överskrider upptaget, beräknat som summan av de totala utsläppen och det totala upptaget inom deras territorium i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2, bokförda i enlighet med denna förordning. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Medlemsstaterna ska för att uppfylla unionens långsiktiga åtaganden enligt Parisavtalet överlämna en åtgärdsplan till kommissionen, i enlighet med förfarandet i förordningen [om styrningen av energiunionen, COM (2016)0759], med långsiktiga mål för att öka upptag, kollager och hållbara skogsbruksmetoder. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. Medlemsstaterna ska i utarbetandet av sina nationalräkenskaper säkerställa att markanvändningar är förenliga med unionens strategier för biologisk mångfald och skog. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Genom undantag från kravet på tillämpning av standardvärdet i artikel 5.3 får en medlemsstat 30 år efter omställningstidpunkten överföra åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark från kategorin för sådan mark som ställts om till skogsmark till kategorin för skogsmark som fortfarande är skogsmark. |
2. Genom undantag från kravet på tillämpning av standardvärdet i artikel 5.3 får en medlemsstat 30 år efter omställningstidpunkten överföra åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark från kategorin för sådan mark som ställts om till skogsmark till kategorin för skogsmark som fortfarande är skogsmark. Alla beslut om beviljande av sådant undantag ska utgå från IPCC:s riktlinjer och godkännas av den expertgrupp som inrättats enligt artikel 8.5. |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Medlemsstater som har valt att inkludera brukad våtmark i sina åtaganden i enlighet med artikel 2 ska bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad våtmark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem. |
4. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad våtmark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Medlemsstaterna ska fastställa den nya referensnivån för skog på grundval av de kriterier som anges i bilaga IV, avsnitt A. De ska till kommissionen överlämna en nationell kontoplan för skogsbruket, inklusive en ny referensnivå för skog, senast den 31 december 2018 för perioden 2021–2025 och den 30 juni 2023 för perioden 2026–2030. |
Medlemsstaterna ska fastställa den nya referensnivån för skog på grundval av de kriterier som anges i bilaga IV, avsnitt A. De ska till kommissionen överlämna en nationell kontoplan för skogsbruket, inklusive en ny referensnivå för skog, senast den 31 december 2018 för perioden 2021–2025 och den 30 juni 2023 för perioden 2026–2030. På begäran av medlemsstaterna ska kommissionen tillhandahålla tekniskt stöd. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska innehålla alla de uppgifter som anges i bilaga IV, avsnitt B och innefatta ett förslag till en ny referensnivå för skog baserad på en oförändrad skogsförvaltning i fråga om praxis och intensitet, såsom den dokumenterats mellan 1990–2009 per skogstyp och åldersklass för nationella skogar och uttryckt i MtCO2eq per år. |
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska innehålla alla de uppgifter som anges i bilaga IV, avsnitt B och innefatta ett förslag till en ny referensnivå för skog baserad på en skogsförvaltning i fråga om praxis, såsom den dokumenterats fram till 2017 för perioden 2021–2025 och fram till 2022 för perioden 2026–2030 per skogstyp och åldersklass för nationella skogar och uttryckt i MtCO2eq per år. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska offentliggöras och vara föremål för ett offentligt samråd. |
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska offentliggöras, även på nätet, och vara föremål för ett offentligt samråd. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Medlemsstaterna ska visa att de metoder och data som används för att fastställa referensnivån för skog i den nationella kontoplanen för skogsbruket stämmer överens med de som används i rapporteringen av brukad skogsmark. Senast vid utgången av perioderna 2021–2025 eller 2026–2030 ska medlemsstaten överlämna en teknisk korrigering av sin referensnivå till kommissionen om det är nödvändigt för att säkerställa överensstämmelse. |
4. Medlemsstaterna ska visa att de metoder och data som används för att fastställa referensnivån för skog i den nationella kontoplanen för skogsbruket stämmer överens med de som används i rapporteringen av brukad skogsmark. De uppgifter som används ska vara senast bestyrkta bokföring om markanvändning och skogarnas tillstånd. Senast vid utgången av perioderna 2021–2025 eller 2026–2030 ska medlemsstaten överlämna en teknisk korrigering av sin referensnivå till kommissionen om det är nödvändigt för att säkerställa överensstämmelse, samt rapportera positiva insatser som en följd av hållbar skogsförvaltning som är i kraft vid dess fastställande. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
5. Kommissionen ska se över de nationella kontoplanerna för skogsbruket och de tekniska korrigeringarna och bedöma i vilken utsträckning de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog har fastställts i enlighet med de principer och krav som fastställs i punkterna 3 och 4 samt i artikel 5.1. Om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnad av principerna och kraven i punkterna 3 och 4 samt artikel 5.1 kan kommissionen göra en ny beräkning av de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog. |
5. En expertgrupp bestående av utvalda experter från kommissionen och medlemsstaterna ska se över de nationella kontoplanerna för skogsbruket och de tekniska korrigeringarna och bedöma i vilken utsträckning de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog har fastställts i enlighet med de principer och krav som fastställs i punkterna 3 och 4 samt i artikel 5.1. Medlemsstaterna ska förse expertgruppen med alla de uppgifter och all den information som begärs för att granskningen och bedömningen ska kunna utföras. Om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnad av principerna och kraven i punkterna 3 och 4 samt artikel 5.1 ska den berörda medlemsstaten göra en ny beräkning av de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog. För att öka öppenheten ska kommissionen sammanställa och offentliggöra en sammanfattande rapport med rekommendationer och göra den allmänt tillgänglig, även via internet. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
6. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra bilaga II mot bakgrund av den översyn som gjorts i enlighet med punkt 5 för att uppdatera medlemsstaternas referensnivåer för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket, inlämnade tekniska korrigeringar eller eventuella nya beräkningar som gjorts i samband med översynen. Fram till dess att den delegerade akten träder i kraft ska medlemsstaternas referensnivåer för skog, såsom de anges i bilaga II, fortsätta att gälla under perioderna 2021–2025 och/eller 2026–2030. |
6. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra bilaga II mot bakgrund av den översyn som gjorts i enlighet med punkt 5 för att uppdatera medlemsstaternas referensnivåer för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket, inlämnade tekniska korrigeringar eller eventuella nya beräkningar som gjorts i samband med översynen. Den första av dessa delegerade akter som ska bygga på medlemsstaternas inlämnade uppgifter enligt artikel 3 ska antas senast den 31 december 2019. Fram till dess att den delegerade akten träder i kraft ska medlemsstaternas referensnivåer för skog, såsom de anges i bilaga II, fortsätta att gälla under perioderna 2021–2025 och/eller 2026–2030. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 9 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
I bokföring enligt artiklarna 6.1 och 8.1 för avverkade träprodukter ska medlemsstaterna, med hjälp av modellen för första ordningens nedbrytning och de standardhalveringstider som anges i bilaga V, bokföra utsläpp och upptag till följd av ändringar i reservoaren av avverkade träprodukter som ingår i följande kategorier: |
Medlemsstaterna ska, med hjälp av modellen för första ordningens nedbrytning och de standardhalveringstider som anges i bilaga V, bokföra utsläpp och upptag till följd av ändringar i reservoaren av avverkade träprodukter som ingår i följande kategorier: |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 9 – stycke 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Kommissionen ska senast den 31 december 2019 anta en delegerad akt i enlighet med artikel 14 i syfte att uppdatera kategorierna i reservoaren av avverkade träprodukter med ytterligare produkter som har en positiv ersättningseffekt, med beaktande av medlemsstaternas underlag om landspecifika underkategorier. Uppdateringen ska ske på grundval av IPCC:s riktlinjer och säkerställa den miljömässiga integriteten hos unionens LULUCF-bokföring. |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 5a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
5a. En bedömning av effekten av den flexibilitetsmekanism som fastställs i denna artikel ska ingå i den rapport som avses i artikel 15. |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Kommissionen ska göra en grundlig granskning av rapporterna för att bedöma efterlevnaden av artikel 4. |
2. Kommissionen ska göra en grundlig granskning av rapporterna för att bedöma efterlevnaden av artikel 4 och motivera eventuella skillnader. |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Kommissionen ska registrera mängden utsläpp och upptag för varje markbokföringskategori i varje medlemsstat och se till att utnyttjandet av den flexibilitet som är möjlig enligt artikel 11 bokförs korrekt i det unionsregister som upprättats enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013. Den centrala förvaltaren ska göra en automatisk kontroll av varje transaktion enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att se till att inga oegentligheter förekommer. Denna information ska vara offentlig. |
1. Kommissionen ska registrera mängden utsläpp och upptag för varje markbokföringskategori i varje medlemsstat och se till att utnyttjandet av den flexibilitet som är möjlig enligt artikel 11 bokförs korrekt i det unionsregister som upprättats enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013. Den centrala förvaltaren ska göra en automatisk och uttömmande kontroll av varje transaktion enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att se till att inga oegentligheter förekommer. Medlemsstaten ska få återkoppling och ha rätt till genmäle. En medlemsstat som vill begära rättelse ska göra det inom rimlig tid. Kommissionen ska registrera uppgifternas spårbarhet och göra informationen allmänt tillgänglig via internet. |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 8, 10 och 13 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [dagen för ikraftträdandet]. |
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 8, 10 och 13 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [dagen för ikraftträdandet]. |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. |
4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda och arbeta för en gemensam ståndpunkt med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgaser fram till 2030, dess bidrag till målen i Parisavtalet och kan om lämpligt även lägga fram förslag. |
Inom sex månader från den positiva dialog som ska genomföras inom ramen för UNFCCC under 2018, 2024 och därefter vart femte år, ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 och dess bidrag till de långsiktiga målen i Parisavtalet, och kan om lämpligt även lägga fram förslag för att uppdatera denna förordning och dess ambitioner i enlighet med utvecklingen till följd av den positiva dialogen inom ramen för UNFCCC samt senaste forskningsrön. |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Bilaga IV – del A – led aa (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(aa) Referensnivåerna ska bidra till att upprätthålla eller öka kollagren i skogen samtidigt som en årlig hållbar avkastning av timmer, fiber eller energi från skogen produceras. |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Bilaga IV – del A – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Referensnivåerna bör säkerställa en stabil och trovärdig bokföring så att utsläpp och upptag till följd av biomassaanvändning bokförs på rätt sätt. |
(c) Referensnivåerna bör säkerställa en stabil och trovärdig bokföring av brukad skogsmark så att utsläpp och upptag till följd av biomassaanvändning bokförs på rätt sätt. |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Bilaga IV – del A – led d | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(d) Referensnivåerna ska innefatta reservoaren av avverkade träprodukter och ge en jämförelse mellan momentan oxidation och tillämpning av modellen för första ordningens nedbrytning och halveringstid. |
utgår |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Bilaga IV – del A – led e | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(e) Referensnivåer bör ta hänsyn till målet om bevarande av den biologiska mångfalden och till en hållbar användning av naturresurser, vilket fastställs i EU:s skogsstrategi, medlemsstaternas nationella skogspolitik och EU:s strategi för biologisk mångfald. |
(e) Referensnivåer bör ta hänsyn till målet om bevarande av den biologiska mångfalden och till en hållbar användning av naturresurser, vilket fastställs i EU:s skogsstrategi, medlemsstaternas nationella skogsprogram och skogspolitik, EU:s strategi för biologisk mångfald och EU:s strategi för bioekonomi. |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Bilaga IV – del A – led ga (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ga) Referensnivåerna ska bekräfta att konstruktionen inte direkt har innefattat antaganden eller uppskattningar som bygger på medlemsstaternas eller EU:s politik eller antaganden eller uppskattningar som bygger på antaganden om framtida förändringar av medlemsstaternas eller EU:s politik. |
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
|
Titel |
Inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen |
||||
|
Referensnummer |
COM(2016)0479 – C8-0330/2016 – 2016/0230(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 12.9.2016 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 12.9.2016 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Marisa Matias 5.10.2016 |
||||
|
Behandling i utskott |
28.11.2016 |
22.3.2017 |
|
|
|
|
Antagande |
30.5.2017 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
44 13 1 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Angelo Ciocca, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, Hans-Olaf Henkel, Kaja Kallas, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Nadine Morano, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Jean-Luc Schaffhauser, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Lieve Wierinck, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Soledad Cabezón Ruiz, Jude Kirton-Darling, Constanze Krehl, Barbara Kudrycka, Olle Ludvigsson, Florent Marcellesi, Marian-Jean Marinescu, Marisa Matias, Markus Pieper, Anne Sander, Pavel Telička, Anneleen Van Bossuyt |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Fabio Massimo Castaldo, Nicola Danti, Gabriele Preuß |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
|
44 |
+ |
|
|
ALDE |
Kaja Kallas, Angelika Mlinar, Morten Helveg Petersen, Pavel Telicka, Lieve Wierinck |
|
|
ECR |
Edward Czesak, Ashley Fox, Hans-Olaf Henkel, Evžen Tošenovský, Anneleen van Bossuyt |
|
|
PPE |
Bendt Bendtsen, Jerzy Buzek, Christian Ehler, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Barbara Kudrycka, Janusz Lewandowski, Marian-Jean Marinescu, Nadine Morano, Angelika Niebler, Markus Pieper, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Anne Sander, Algirdas Saudargas, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Anna Záborská, Pilar del Castillo Vera |
|
|
S&D |
José Blanco López, Soledad Cabezón Ruiz, Adam Gierek, Theresa Griffin, Jude Kirton-Darling, Peter Kouroumbashev, Constanze Krehl, Miapetra Kumpula-Natri, Olle Ludvigsson, Edouard Martin, Dan Nica, Miroslav Poche, Gabriele Preuβ, Flavio Zanonato |
|
|
13 |
- |
|
|
EFDD |
Fabio Massimo Castaldo |
|
|
ENF |
Angelo Ciocca, Jean-Luc Schaffhauser |
|
|
GUE/NGL |
Xabier Benito Ziluaga, Jaromír Kohlícek, Paloma López Bermejo, Marisa Matias |
|
|
S&D |
Carlos Zorrinho |
|
|
Verts/ALE |
Reinhard Bütikofer, Jakop Dalunde, Florent Marcellesi, Michel Reimon, Claude Turmes |
|
|
1 |
0 |
|
|
S&D |
Kathleen Van Brempt |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (1.6.2017)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen
(COM(2016)0479 – C8-0330/2016 – 2016/0230(COD))
Föredragande av yttrande: Elisabeth Köstinger
KORTFATTAD MOTIVERING
En framgångsrik övergång till en koldioxidsnål ekonomi kräver en stabil klimatpolitisk ram. För att påbörja en utfasning av fossila bränslen och genomföra den på ett hållbart sätt måste alla sektorer dra sitt strå till stacken. Att inbegripa LULUCF-sektorn i Europeiska unionens klimatpolitik från och med 2021 är därför en viktig beståndsdel i en framtidsorienterad politik.
Jord- och skogsbruk fyller en ekologisk, ekonomisk och social funktion för samhället. Den mångsidiga rollen hos ett hållbart jord- och skogsbruk måste erkännas i den europeiska klimatpolitiken. Incitament att minska växthusgaserna måste därför gå hand i hand med tryggad försörjning och ett tydligt ställningstagande för Europa som produktionsplats för hållbara livsmedel och biomassa. Jordbruk och hållbar användning av biomassa står inte i strid med klimatambitionerna utan bör ses som en del av lösningen.
För att skapa en rättvis utgångsposition måste de tidigare insatserna i sektorn under alla omständigheter beaktas. Det europeiska jordbruket har redan minskat sina utsläpp med 24 % sedan 1990.
Samtidigt är en tydlig åtskillnad mellan fossila och biogena växthusgaser av central betydelse. Jord- och skogsbruket får inte degraderas till kolsänkor för andra utsläppskällor. Substitutionseffekten av bioenergi, bioekonomi och användning av träprodukter måste erkännas. För att klimatmålen ska kunna nås är det mycket viktigt att få fart på den ”gröna ekonomin”.
Därför bör följande ändringar av kommissionsförslaget framhävas:
1) De som går före med hållbart jordbruk får inte straffas.
Medlemsstater som under de gångna åren redan har vidtagit miljö- och klimatåtgärder måste ha möjlighet att beakta dessa vid beräkningen av jordbrukets basår.
2) När det gäller skogsarealer och hållbar skogsförvaltning finns det betydande skillnader mellan medlemsstaterna.
Därför är det på sin plats inte bara att satsa på beskogningsåtgärder och deras positiva effekter utan även, och framför allt, att erkänna klimatskyddspotentialen hos hållbar skogsförvaltning och användning av biomassa.
3) Vid fastställandet av referensnivån för skog bör det utvecklas ett system som är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Hållbar användning av biomassa, genomförande av EU:s strategi för bioekonomi och tryggande av energiförsörjningen måste respekteras i samband med de kriterier som ska beaktas vid medlemsstaternas fastställande av referensnivån. Som Europaparlamentet redan har krävt i sitt betänkande om en ny EU-skogsstrategi[1] bör den ständiga kommittén för skogsbruk stärkas och höras av kommissionen i samband med det tekniska stödet.
4) Delegerade akter bör uteslutande användas för att ändra icke-väsentliga delar av den grundläggande rättsakten
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Den 10 juni 2016 lade kommissionen fram ett förslag till EU:s ratificering av Parisavtalet. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av åtagandet om utsläppsminskningar inom hela ekonomin, vilket bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.10 |
(3) Rådet ratificerade Parisavtalet den 5 oktober 2016 efter att Europaparlamentet gett sitt godkännande den 4 oktober 2016. Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016, och dess syfte är att hålla den globala temperaturhöjningen väl under 2°C över den förindustriella nivån och att göra ansträngningar för att begränsa den till 1.5°C över den förindustriella nivån på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen och livsmedelstryggheten. Avtalet framhåller även betydelsen av hållbar skogsförvaltning för att målet om balans mellan utsläpp och upptag ska uppnås. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av åtagandet om utsläppsminskningar inom hela ekonomin, vilket bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.10 |
|
__________________ |
__________________ |
|
10 http://www4.unfccc.int/submissions/indc/Submission%20Pages/submissions.aspx |
10 http://www4.unfccc.int/submissions/indc/Submission%20Pages/submissions.aspx |
Motivering | |
En uppdatering av texten efter att Parisavtalet ratificerats är av nöden. Skäl 3 måste också kompletteras med en hänvisning till artikel 2.1 b i Parisavtalet avseende livsmedelsproduktion och artikel 5 avseende betydelsen av en hållbar skogsförvaltning för att målet om balans mellan utsläpp och upptag ska uppnås. | |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4) I Parisavtalet fastställs bl.a. ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att den globala temperaturhöjningen ska ligga väl under 2°C över den förindustriella nivån och att ansträngningar ska göras för att begränsa den till 1.5°C över den förindustriella nivån. För att uppnå detta mål bör parterna utarbeta, meddela och upprätthålla successiva nationellt fastställda bidrag. Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter 2020. Parisavtalet kräver också en balans mellan antropogena utsläpp från olika källor och växthusupptag i sänkor under andra hälften av detta århundrade, och uppmanar parterna att vidta åtgärder för att, i förekommande fall, bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, däribland skogar. |
(4) I Parisavtalet fastställs bl.a. ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att den globala temperaturhöjningen ska ligga väl under 2°C över den förindustriella nivån och att ansträngningar ska göras för att begränsa den till 1.5°C över den förindustriella nivån. Syftet är även att öka förmågan till anpassning till klimatförändringarnas negativa effekter och främja den klimatmässiga motståndskraften och utvecklingen i riktning mot låga växthusgasutsläpp på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen. För att uppnå Parisavtalets syfte bör parterna utarbeta, meddela och upprätthålla successiva nationellt fastställda bidrag. Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter 2020. Parisavtalet kräver också en balans mellan antropogena utsläpp från olika källor och växthusupptag i sänkor under andra hälften av detta århundrade, och uppmanar parterna att vidta åtgärder för att, i förekommande fall, bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, däribland skogar. Parterna är medvetna om att begränsnings- och anpassningsåtgärder bör följa ett angreppssätt som är transparent i alla delar, med beaktande av ekosystem, och bör grunda sig på och vägledas av den bästa tillgängliga vetenskapen. |
Motivering | |
Skälet om Parisavtalet kompletteras med en hänvisning både till avtalets artikel 2.1 b, för att framhålla att sektorn har flera olika mål och utmaningar, och till dess artikel 7. | |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(4a) För att få till stånd de negativa utsläpp som krävs för att uppnå målen i Parisavtalet måste upptaget av växthusgaser från atmosfären genom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) vara robust och bör inte bara användas som motvikt mot utsläppsminskningar från andra källor. Eftersom upptaget genom LULUCF är reversibelt bör det inte användas för att kompensera för utsläpp och bör behandlas som en separat pelare i unionens klimatpolitiska ram. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5) Vid sitt möte den 23–24 oktober 2014 bekräftade Europeiska rådet också de olika mål som fastställts för jordbruks- och markanvändningssektorn, där minskningspotentialen är mindre, samt vikten av samstämmighet mellan unionens mål om livsmedelstrygghet och klimatmål. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att undersöka hur en hållbar intensifiering av livsmedelsproduktionen kan uppmuntras på bästa sätt som samtidigt optimerar sektorns bidrag till minskning och bindning av växthusgaser, bl.a. genom plantering av skog, samt att fastställa en policy för hur markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (nedan kallat LULUCF-sektorn) ska inbegripas i ramen för en minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 så snart de tekniska förhållandena tillåter detta och under alla omständigheter före 2020. |
(5) Vid sitt möte den 23–24 oktober 2014 bekräftade Europeiska rådet också de olika mål som fastställts för jordbruks- och markanvändningssektorn, där minskningspotentialen är mindre, samt vikten av samstämmighet mellan unionens mål om livsmedelstrygghet och klimatmål. Dessutom bidrar genomförande av tekniska lösningar inom jordbruks- och skogsbrukssektorerna till att stärka produktionen och minska miljöavtrycket. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att undersöka hur en hållbar intensifiering av livsmedelsproduktionen kan uppmuntras på bästa sätt som samtidigt optimerar sektorns bidrag till minskning och bindning av växthusgaser, bl.a. genom plantering av skog, samt att fastställa en policy för hur markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (nedan kallat LULUCF-sektorn) ska inbegripas i ramen för en minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 så snart de tekniska förhållandena tillåter detta och under alla omständigheter före 2020. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6) LULUCF-sektorn kan bidra till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, bl.a. genom att minska utsläppen och bevara och förbättra sänkor och kollager. För att åtgärder som i synnerhet syftar till ökad koldioxidlagring ska vara effektiva är långsiktigt stabila och anpassningsbara kolpooler helt avgörande. |
(6) Utmaningen i kampen mot klimatförändringarna är att sänka de nuvarande koldioxidnivåerna i atmosfären och minska utsläppen. LULUCF-sektorn kan bidra till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, bl.a. genom att minska utsläppen och bevara och förbättra sänkor och kollager, ersätta fossila bränslen med förnybar energi från skogsbiomassa och utnyttja upptagspotentialen hos organiskt material från hållbar skogsförvaltning samt dess potential att ersätta fossila bränslen, med beaktande av materialets hela livscykel, från råvaruproduktion till bearbetnings- och tillverkningsetapperna. Bioekonomi och bioenergi är oumbärliga på vägen mot en fossilfri och grön ekonomi. För att åtgärder som i synnerhet syftar till ökad koldioxidlagring ska vara effektiva är långsiktigt stabila och anpassningsbara kolpooler helt avgörande. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(6a) Avancerade förvaltningsmetoder kan bidra betydligt till att minska växthusgasutsläppen i LULUCF-sektorn. Att främja utveckling av innovativa metoder och uppmuntra markägare att tillämpa avancerade förvaltningsmetoder, såsom precisionsjordbruk, precisionsskogsbruk och smart jordbruk, är potentiella sätt att hjälpa medlemsstaterna att nå sina mål. |
Motivering | |
Precisionsjordbruk och precisionsskogsbruk kan minska utsläppen genom att optimera användningen av exempelvis bränslen, gödselmedel och bekämpningsmedel. Sådant smart jordbruk gynnar jordbrukarna, skogsförvaltarna och miljön. | |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(8a) Åtgärder inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och nationella åtgärder påverkar utsläppsprofilen hos åkermark, betesmark och våtmark. Vad gäller basperioden för de markbokföringskategorier som föreskrivs i denna förordning bör beräkningen göras med beaktande av de miljöåtgärder i jordbruket som medlemsstaterna genomfört under den perioden. |
Motivering | |
Vitsen med att erkänna miljöåtgärder i jordbruket är att de som går före inte ska straffas. | |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 9 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(9) Utsläpp och upptag från skogsmark är beroende av ett antal naturliga omständigheter, åldersklassfördelning och tidigare och nuvarande förvaltningsmetoder. Om ett basår används är det inte möjligt att ta hänsyn till dessa faktorer och den cykliska inverkan på utsläpp och upptag som deras variationer från ett år till ett annat leder till. De relevanta bokföringsreglerna bör istället föreskriva användning av referensnivåer för att utesluta effekter av naturliga och landspecifika kännetecken. Eftersom det saknas en internationell granskningsprocess under UNFCCC och Kyotoprotokollet bör ett granskningsförfarande fastställas för att säkerställa insyn och förbättra kvaliteten på bokföringen inom denna kategori. |
(9) Utsläpp och upptag från skogsmark är beroende av ett antal naturliga omständigheter, åldersklassfördelning och tidigare och nuvarande förvaltningsmetoder, som skiljer sig betydligt mellan medlemsstaterna. Om ett basår används är det inte möjligt att ta hänsyn till dessa faktorer och den cykliska inverkan på utsläpp och upptag som deras variationer från ett år till ett annat leder till. De relevanta bokföringsreglerna bör istället föreskriva användning av referensnivåer för att ta itu med effekter av naturliga och landspecifika kännetecken, såsom omöjlighet att förvalta skogar i Kroatien på grund av ockupationen av dess territorium, det kroatiska självständighetskriget och omständigheterna under och efter kriget. De relevanta bokföringsreglerna bör även föreskriva konsekvens och tillämpning av Forest Europes krav på hållbar skogsförvaltning (ministerkonferens till skydd för skogarna i Europa). Eftersom det saknas en internationell granskningsprocess under UNFCCC och Kyotoprotokollet bör ett transparent förfarande fastställas för medlemsstaterna för att göra bokföringen inom denna kategori lättare att granska och förbättra dess kvalitet. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 10 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(10) När kommissionen i enlighet med sitt beslut (C(2016) 3301) väljer att bistås av en expertgrupp vid granskningen av nationella kontoplaner för skogsbruk bör den utgå från god praxis och erfarenheter från expertgranskningar som gjorts enligt UNFCCC vad gäller bl.a. nationella experters deltagande och rekommendationer, samt välja ett tillräckligt antal experter från medlemsstaterna. |
(10) Förfarandet för medlemsstaternas fastställande av referensnivån för skog bör vara transparent och stämma överens med Forest Europes krav på hållbar skogsförvaltning (ministerkonferens till skydd för skogarna i Europa)1a. Kommissionen bör bistå medlemsstaterna genom att utgå från god praxis och erfarenheter från expertgranskningar som gjorts enligt UNFCCC. I detta sammanhang är det lämpligt om kommissionen tillhandahåller tekniskt stöd för kontroll av att kriterierna i bilaga IV efterlevs, efter samråd med den ständiga kommitté för skogsbruk som inrättats genom rådets beslut 89/367/EEG1b. |
|
|
__________________ |
|
|
1a Forest Europe – Ministerkonferens till skydd för skogarna i Europa, mellanstatlig förhandlingskommitté för ingående av ett rättsligt bindande avtal om Europas skogar: http://www.foresteurope.org/. |
|
|
1b Rådets beslut 89/367/EEG av den 29 maj 1989 om inrättande av en ständig kommitté för skogsbruk (EGT L 165, 15.6.1989, s. 14). |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 11 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(11) I de internationellt överenskomna IPCC-riktlinjerna fastställs att utsläpp från förbränning av biomassa kan räknas som noll utsläpp från energisektorn, under förutsättning att de bokförs som utsläpp från LULUCF-sektorn. Inom EU räknas utsläpp från förbränning av biomassa som nollutsläpp i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) nr 601/2012 och bestämmelserna i förordning (EU) nr 525/2013, varför överensstämmelse med IPCC-riktlinjerna endast kan uppnås om dessa utsläpp omfattas av den här förordningen. |
(11) I de internationellt överenskomna IPCC-riktlinjerna fastställs att utsläpp från förbränning av biomassa kan räknas som noll utsläpp från energisektorn, under förutsättning att de bokförs som utsläpp från LULUCF-sektorn. Inom unionen räknas utsläpp från förbränning av biomassa som nollutsläpp i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) nr 601/2012 och bestämmelserna i förordning (EU) nr 525/2013, varför överensstämmelse med IPCC-riktlinjerna endast kan uppnås om dessa utsläpp omfattas av den här förordningen. De bokföringsregler för bioenergi som fastställs i den här förordningen bör inte hämma användningen av hållbar biomassa i energisektorn genom generering av utsläpp i LULUCF-sektorn. |
Motivering | |
Bioenergins potential som ersättning för fossila bränslen måste återspeglas på ett korrekt sätt. | |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 12 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(12) Den ökade hållbara användningen av avverkade träprodukter kan avsevärt begränsa växthusgasutsläppen till, och öka växthusgasupptaget från, atmosfären. Bokföringsreglerna bör säkerställa att medlemsstaterna i sin bokföring återger förändringarna i reservoaren av avverkade träprodukter när de äger rum, för att skapa incitament att öka användningen av avverkade träprodukter med lång livslängd. Kommissionen bör ge vägledning om metodfrågor i samband med bokföringen av avverkade träprodukter. |
(12) Den ökade hållbara användningen av avverkade träprodukter kan avsevärt begränsa växthusgasutsläppen genom substitutionseffekten (med tanke på energi- och koldioxidintensiteten i andra sektorer; t.ex. svarar cementtillverkning för ungefär 8 % av de globala koldioxidutsläppen) och öka växthusgasupptaget från atmosfären. Bokföringsreglerna bör säkerställa att medlemsstaterna i sin bokföring återger förändringarna i reservoaren av avverkade träprodukter när de äger rum samt erkänna, välkomna och stimulera ökad användning av avverkade träprodukter med lång livslängd för att därigenom minska användningen av andra material som inte är biologiskt nedbrytbara, såsom plast. Kommissionen bör ge vägledning om metodfrågor i samband med bokföringen av avverkade träprodukter. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 13 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(13) Naturliga störningar, som skogsbränder, insekts- och sjukdomsangrepp, extrema väderhändelser och geologiska störningar som medlemsstaten inte har någon kontroll över och inte väsentligen kan påverka, kan leda till tillfälliga utsläpp av växthusgaser inom LULUCF-sektorn eller orsaka en återföring till atmosfären av tidigare upptag. Eftersom återföringen också kan vara en följd av skogsskötselbeslut om exempelvis avverkning eller plantering av träd bör det i denna förordning säkerställas att antropogen överföring av upptag alltid återspeglas på korrekt sätt i LULUCF-bokföringen. Denna förordning bör dessutom ge medlemsstaterna en begränsad möjlighet att utesluta utsläpp från störningar som ligger utanför deras kontroll från sin LULUCF-bokföring. Medlemsstaterna får dock inte tillämpa dessa bestämmelser på ett sådant sätt att det leder till orimlig underbokföring. |
(13) Naturliga störningar, som skogsbränder, insekts- och sjukdomsangrepp, extrema väderhändelser och geologiska störningar som medlemsstaten inte har någon kontroll över och inte väsentligen kan påverka, kan leda till tillfälliga utsläpp av växthusgaser inom LULUCF-sektorn eller orsaka en återföring till atmosfären av tidigare upptag. Eftersom återföringen också kan vara en följd av skogsskötselbeslut om exempelvis avverkning eller plantering av träd bör det i denna förordning säkerställas att antropogen överföring av upptag alltid återspeglas på korrekt sätt i LULUCF-bokföringen. Denna förordning bör dessutom ge medlemsstaterna möjlighet att utesluta utsläpp från störningar som ligger utanför deras kontroll från sin LULUCF-bokföring. Medlemsstaterna får dock inte tillämpa dessa bestämmelser på ett sådant sätt att det leder till orimlig underbokföring och inte avhållas från att vidta förebyggande åtgärder för att minska risken för naturliga störningar. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 14 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(14) Medlemsstaterna bör utifrån sina nationella preferenser kunna välja en lämplig nationell strategi för att fullgöra sina åtaganden avseende LULUCF-sektorn, bl.a. genom att det ska vara möjligt att kompensera utsläpp från en markkategori med upptag från en annan markkategori. De bör även kunna räkna ihop nettoupptag under perioden 2021–2030. Handel mellan medlemsstaterna bör fortsätta som ytterligare ett alternativ för att underlätta efterlevnad. I enlighet med praxis under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod bör det även finnas en möjlighet för en medlemsstat att utnyttja sin överprestation enligt förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen, för att fullgöra sina åtaganden enligt den här förordningen. |
(14) Medlemsstaterna bör utifrån sina nationella preferenser kunna välja en lämplig nationell strategi för att fullgöra sina åtaganden avseende LULUCF-sektorn, bl.a. genom att det ska vara möjligt att kompensera utsläpp från en markkategori med upptag från en annan markkategori. De bör även kunna räkna ihop nettoupptag under perioden 2021–2030. Handel mellan medlemsstaterna bör fortsätta som ytterligare ett alternativ för att underlätta efterlevnad. I enlighet med praxis under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod bör det även finnas en möjlighet för en medlemsstat att utnyttja sin överprestation enligt förordning (EU) .../... om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen, samtidigt som tydlig åtskillnad garanteras mellan utsläpp och upptag av fossila och biogena växthusgaser. Därför bör det genomsnittliga årliga nettoupptaget från avskogad mark, beskogad mark, brukad skogsmark, brukad åkermark och brukad betesmark begränsas till jordbruk. Medlemsstaterna bör kunna utnyttja upp till 425 miljoner ton av allt nettoupptag som görs till följd av bestämmelserna i denna förordning för att fullgöra sina skyldigheter enligt förordningen om ansvarsfördelning. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 18 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18) För att föreskriva en lämplig bokföring av transaktioner i denna förordning, inbegripet utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheter och tillämpning av efterlevnadskontroller, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller den tekniska anpassningen av definitioner, värden, förteckningar över växthusgaser och kolpooler, uppdateringen av referensnivåer, bokföringen av transaktioner och översynen av metoder och informationskrav. Dessa åtgärder ska ta hänsyn till bestämmelserna i kommissionens förordning nr 389/2013 om upprättande av ett unionsregister. De nödvändiga bestämmelserna bör ingå i ett enda rättsligt instrument som samlar bokföringsreglerna i direktiv 2003/87/EG, förordning (EU) nr 525/2013, förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och denna förordning. Det är särskilt viktigt att kommissionen under sitt förberedande arbete genomför lämpliga samråd, inbegripet på expertnivå, i enlighet med de principer som anges i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att Europaparlamentet och rådet ska vara lika delaktiga i utformningen av delegerade akter får de i synnerhet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter har systematiskt rätt att delta i möten i kommissionens expertgrupper som handlar om utformningen av delegerade akter. |
(18) För att föreskriva en lämplig bokföring av transaktioner i denna förordning, inbegripet utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheter och tillämpning av efterlevnadskontroller, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller den tekniska anpassningen av definitioner, värden, förteckningar över växthusgaser och kolpooler, uppdateringen av kategorierna i reservoaren av avverkade träprodukter, bokföringen av transaktioner och översynen av metoder och informationskrav, för att spegla ändringar i IPCC-riktlinjerna som antagits av UNFCCC-organ eller Parisavtalets organ. Dessa åtgärder ska ta hänsyn till bestämmelserna i kommissionens förordning nr 389/2013 om upprättande av ett unionsregister. De nödvändiga bestämmelserna bör ingå i ett enda rättsligt instrument som samlar bokföringsreglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 20031a, förordning (EU) nr 525/2013, förordning (EU) .../... om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och denna förordning. Det är särskilt viktigt att kommissionen under sitt förberedande arbete genomför lämpliga samråd, inbegripet på expertnivå, i enlighet med de principer som anges i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 20161b. För att Europaparlamentet och rådet ska vara lika delaktiga i utformningen av delegerade akter får de i synnerhet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter har systematiskt rätt att delta i möten i kommissionens expertgrupper som handlar om utformningen av delegerade akter. |
|
|
________________ |
|
|
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32). |
|
|
1b EUT L 123, 12.5.2016, s. 1. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 19 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(19) Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen kan även ta hänsyn till resultaten av de globala inventeringarna av Parisavtalet. |
(19) Mot bakgrund av 2018 års positiva dialog ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2019 om huruvida ambitionsnivån i denna förordning är adekvat. Denna förordning bör ses över 2023 och därefter vart tredje år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen kan även ta hänsyn till resultaten av de globala inventeringarna av Parisavtalet. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Denna förordning ska tillämpas på utsläpp och upptag av de växthusgaser som är förtecknade i bilaga I, avsnitt A, och som rapporterats i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr 525/2013 inom någon av följande markbokföringskategorier på medlemsstaternas territorier under perioden 2021–2030: |
1. Denna förordning ska tillämpas på utsläpp och upptag av de växthusgaser som är förtecknade i bilaga I, avsnitt A, och som rapporterats i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr 525/2013 inom någon av följande markbokföringskategorier på medlemsstaternas territorier och andra bokföringskategorier under perioden 2021–2030: |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led ea (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ea) avverkade träprodukter. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led ga (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ga) En referensnivå för skog är en uppskattning av de genomsnittliga årliga nettoutsläppen eller nettoupptaget från brukad skogsmark på medlemsstatens territorium under perioderna 2021–2025 och 2026–2030. |
Motivering | |
Den definition av en ”referensnivå för skog” som anges i artikel 8.1 bör förtecknas i artikel 3 tillsammans med de övriga definitionerna. | |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att anpassa definitionerna i punkt 1 till den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen och för att säkerställa överensstämmelse mellan dessa definitioner och eventuella ändringar av relevanta definitioner i 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser (nedan kallat IPCC-riktlinjerna). |
2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att anpassa definitionerna i punkt 1 för att säkerställa överensstämmelse mellan dessa definitioner och eventuella ändringar av relevanta definitioner i 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser (nedan kallat IPCC-riktlinjerna), såsom dessa antagits av UNFCCC-organ eller Parisavtalets organ. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
För perioderna 2021–2025 och 2026–2030 ska medlemsstaterna, med beaktande av den flexibilitet som är möjlig enligt artikel 11, säkerställa att utsläppen inte överskrider upptaget, beräknat som summan av de totala utsläppen och det totala upptaget inom deras territorium i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2, bokförda i enlighet med denna förordning. |
För perioderna 2021–2025 och 2026–2030 ska medlemsstaterna, med beaktande av den flexibilitet som är möjlig enligt artikel 11, säkerställa att utsläppen inte överskrider upptaget, beräknat som summan av de totala utsläppen och det totala upptaget inom deras territorium i de markbokföringskategorier och andra kategorier som avses i artikel 2, bokförda i enlighet med denna förordning. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Varje medlemsstat ska upprätta och upprätthålla en bokföring som ger en korrekt bild av utsläpp och upptag från de markbokföringskategorier som avses i artikel 2. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras räkenskaper och andra uppgifter som lämnas enligt denna förordning är korrekta, fullständiga, enhetliga, jämförbara och transparenta. Medlemsstaterna ska ange utsläpp med ett plustecken (+) och upptag med ett minustecken (-). |
1. Varje medlemsstat ska upprätta och upprätthålla en bokföring som ger en korrekt bild av utsläpp och upptag från de markbokföringskategorier och andra kategorier som avses i artikel 2, i enlighet med de riktlinjer för rapportering som antagits av UNFCCC-organ eller Parisavtalets organ för perioden 2021–2030. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras räkenskaper och andra uppgifter som lämnas enligt denna förordning är korrekta, fullständiga, enhetliga, jämförbara och transparenta. Medlemsstaterna ska ange utsläpp med ett plustecken (+) och upptag med ett minustecken (-). |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Medlemsstaterna ska förhindra att utsläpp eller upptag räknas flera gånger, särskilt genom att utsläpp eller upptag från mer än en markbokföringskategori endast bokförs under en kategori. |
2. Medlemsstaterna ska förhindra att utsläpp eller upptag räknas flera gånger, särskilt genom att utsläpp eller upptag från mer än en bokföringskategori endast bokförs under en kategori. |
Motivering | |
Det föreslås att avverkade träprodukter ska inbegripas som en separat inventerings- och bokföringskategori. Detta skulle stämma överens med 2006 års IPCC-riktlinjer och UNFCCC:s rapporteringspraxis. Detta skulle resultera i ändringar av punkt 5.1, 5.2 och 5.4. | |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Medlemsstaterna ska i bokföringen för varje markbokföringskategori inkludera eventuella förändringar av kollagret i de kolpooler som anges i bilaga I, avsnitt B. Medlemsstaterna får välja att inte inkludera förändringar i bokföringen som rör kollager i kolpooler, om kolpoolen inte är en källa, med undantag för biomassa ovan jord och avverkade träprodukter på brukad skogsmark. |
4. Medlemsstaterna ska i bokföringen för varje bokföringskategori inkludera eventuella förändringar av kollagret i de kolpooler som anges i bilaga I, avsnitt B. Medlemsstaterna får välja att inte inkludera förändringar i bokföringen som rör kollager i kolpooler, om kolpoolen inte är en källa, med undantag för biomassa ovan jord och avverkade träprodukter på brukad skogsmark. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra bilaga I till följd av ändringar av IPCC-riktlinjerna. |
6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra bilaga I till följd av ändringar av IPCC-riktlinjerna som antagits UNFCCC-organ eller Parisavtalets organ. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad åkermark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad åkermark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem. |
1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad åkermark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad åkermark under basperioden eller basåret, som fastställts inom ramen för UNFCCC, multipliceras med fem. Valet av bokföringsreferens ska meddelas till kommissionen senast den 31 december 2018. Medlemsstaterna får kompensera för miljöåtgärder i jordbruket som genomförts under basperioden. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad betesmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad betesmark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem. |
2. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad betesmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad betesmark under basperioden eller basåret, som fastställts inom ramen för UNFCCC, multipliceras med fem. Valet av bokföringsreferens ska meddelas till kommissionen senast den 31 december 2018. Medlemsstaterna får kompensera för miljöåtgärder i jordbruket som genomförts under basperioden. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. Om miljöåtgärder i jordbruket ingår i den basperiod som avses i punkterna 1 och 2 får medlemsstaterna ta med åtgärder såsom |
|
|
– klimatförändringsrelaterade åtgärder och klimatskydd, |
|
|
– främjande av biologisk och genetisk mångfald, |
|
|
– främjande av markbördighet, och |
|
|
– vattenskyddsåtgärder. |
Motivering | |
Förordningen bör inte straffa medlemsstater som redan har genomfört ett flertal miljöåtgärder i jordbruket i enlighet med den gemensamma jordbrukspolitikens olika program. Sådana medlemsstater bör kunna dra nytta av sina goda resultat under denna period. Vid beräkningen av deras utsläpp och upptag under en basperiod bör redan genomförda miljöåtgärder i jordbruket tas i beaktande. | |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Medlemsstater som har valt att inkludera brukad våtmark i sina åtaganden i enlighet med artikel 2 ska bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad våtmark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem. |
4. Medlemsstater som har valt att inkludera brukad våtmark i sina åtaganden i enlighet med artikel 2 ska bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad våtmark under basperioden eller basåret, som fastställts inom ramen för UNFCCC, multipliceras med fem. Valet av bokföringsreferens ska meddelas till kommissionen senast den 31 december 2018. |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad skogsmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att referensnivån för skog multipliceras med fem. En referensnivå för skog är en uppskattning av de genomsnittliga årliga nettoutsläppen eller nettoupptaget från brukad skogsmark på medlemsstatens territorium under perioderna 2021–2025 och 2026–2030. |
1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad skogsmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att referensnivån för skog multipliceras med fem. |
Motivering | |
Den definition av en ”referensnivå för skog” som anges i artikel 8.1 bör förtecknas i artikel 3 tillsammans med de övriga definitionerna. | |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Om resultatet av den beräkning som avses i punkt 1 är negativ i förhållande till referensnivån för skog ska medlemsstaten i sina räkenskaper för brukad skogsmark inkludera ett totalt nettoupptag på högst 3,5 procent av medlemsstatens utsläpp under basåret, eller den tidsperiod som anges i bilaga III, multiplicerat med fem. |
utgår |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Medlemsstaterna ska fastställa den nya referensnivån för skog på grundval av de kriterier som anges i bilaga IV, avsnitt A. De ska till kommissionen överlämna en nationell kontoplan för skogsbruket, inklusive en ny referensnivå för skog, senast den 31 december 2018 för perioden 2021–2025 och den 30 juni 2023 för perioden 2026–2030. |
Medlemsstaterna ska fastställa den nya referensnivån för skog på grundval av de kriterier som anges i bilaga IV, avsnitt A. De ska till kommissionen överlämna en nationell kontorapport för skogsbruket, inklusive en ny referensnivå för skog, senast den 31 december 2018 för perioden 2021–2025 och den 30 juni 2023 för perioden 2026–2030. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska innehålla alla de uppgifter som anges i bilaga IV, avsnitt B och innefatta ett förslag till en ny referensnivå för skog baserad på en oförändrad skogsförvaltning i fråga om praxis och intensitet, såsom den dokumenterats mellan 1990–2009 per skogstyp och åldersklass för nationella skogar och uttryckt i MtCO2eq per år. |
Den nationella kontorapporten för skogsbruket ska innehålla alla de uppgifter som anges i bilaga IV, avsnitt B och innefatta ett förslag till en ny referensnivå för skog baserad på en fortsatt aktiv, hållbar skogsförvaltningspraxis i enlighet med bästa tillgängliga uppgifter och nationella skogsprogram och nationell skogspolitik som antagits, uttryckt i MtCO2eq per år, samt på medlemsstatens nuvarande politik och åtgärder för hållbar skogsförvaltning. Den ska även baseras på principerna om hållbar skogsförvaltning och de nationella strategier som medlemsstaterna offentliggjort på detta område fram till dagen för inlämningen av referensnivån för skog samt på långsiktiga analyser som syftar till att nå det mål som fastställs i artikel 4.1 i Parisavtalet om att uppnå balans mellan antropogena utsläpp från källor och upptag av växthusgaser i sänkor för växthusgaser under andra hälften av detta århundrade. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska offentliggöras och vara föremål för ett offentligt samråd. |
Den nationella kontorapporten för skogsbruket ska offentliggöras och vara föremål för ett offentligt samråd. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Medlemsstaterna ska visa att de metoder och data som används för att fastställa referensnivån för skog i den nationella kontoplanen för skogsbruket stämmer överens med de som används i rapporteringen av brukad skogsmark. Senast vid utgången av perioderna 2021–2025 eller 2026–2030 ska medlemsstaten överlämna en teknisk korrigering av sin referensnivå till kommissionen om det är nödvändigt för att säkerställa överensstämmelse. |
4. Medlemsstaterna ska visa att de metoder och data som används för att fastställa referensnivån för skog i den nationella kontorapporten för skogsbruket stämmer överens med de som används i rapporteringen av brukad skogsmark. Senast vid utgången av perioderna 2021–2025 eller 2026–2030 ska medlemsstaten överlämna en teknisk korrigering av sin referensnivå till kommissionen om det är nödvändigt för att säkerställa överensstämmelse. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
5. Kommissionen ska se över de nationella kontoplanerna för skogsbruket och de tekniska korrigeringarna och bedöma i vilken utsträckning de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog har fastställts i enlighet med de principer och krav som fastställs i punkterna 3 och 4 samt i artikel 5.1. Om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnad av principerna och kraven i punkterna 3 och 4 samt artikel 5.1 kan kommissionen göra en ny beräkning av de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog. |
5. I enlighet med vad som anges i bilaga IV ska kommissionen underlätta den tekniska bedömningen av den nationella kontorapport för skogsbruket som en medlemsstat lämnat in och av eventuella tekniska korrigeringar eller justeringar, i syfte att bedöma i vilken utsträckning de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog har fastställts i enlighet med de principer och krav som fastställs i punkterna 3 och 4 samt i artikel 5.1. Kommissionen ska ge medlemsstaterna tekniska rekommendationer och sammanställa en sammanfattande rapport. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
6. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra bilaga II mot bakgrund av den översyn som gjorts i enlighet med punkt 5 för att uppdatera medlemsstaternas referensnivåer för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket, inlämnade tekniska korrigeringar eller eventuella nya beräkningar som gjorts i samband med översynen. Fram till dess att den delegerade akten träder i kraft ska medlemsstaternas referensnivåer för skog, såsom de anges i bilaga II, fortsätta att gälla under perioderna 2021–2025 och/eller 2026–2030. |
6. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra bilaga II mot bakgrund av den tekniska bedömning som gjorts i enlighet med punkt 5 för att uppdatera medlemsstaternas referensnivåer för skog på grundval av de nationella kontorapporterna för skogsbruket, inlämnade tekniska korrigeringar eller eventuella nya beräkningar som medlemsstaten gjort i samband med den tekniska bedömningen. Om en medlemsstat inte uppdaterat sin referensnivå för skog ska det värde som anges i bilaga II fortsätta att gälla under perioderna 2021–2025 och/eller 2026–2030. |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 9 – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
I bokföring enligt artiklarna 6.1 och 8.1 för avverkade träprodukter ska medlemsstaterna, med hjälp av modellen för första ordningens nedbrytning och de standardhalveringstider som anges i bilaga V, bokföra utsläpp och upptag till följd av ändringar i reservoaren av avverkade träprodukter som ingår i följande kategorier: |
Medlemsstaterna ska, med hjälp av modellen för första ordningens nedbrytning och de standardhalveringstider som anges i bilaga V, bokföra utsläpp och upptag till följd av ändringar i reservoaren av avverkade träprodukter som ingår i följande kategorier: |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 9 – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag till följd av ändringar i reservoaren av avverkade träprodukter som de totala utsläppen och det totala upptaget för vart och ett av åren under perioderna 2021–2025 och 2026–2030. |
Motivering | |
Avverkade träprodukter är helt och hållet ett resultat av människoskapad/antropogen verksamhet, och därför bör dessa bokföras på liknande sätt som beskogad mark. Detta innebär att verkliga förändringar av kollager med anknytning till avverkade träprodukter skulle inbegripas i bokföringen. | |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 9 – stycke 1b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Kommissionen ska senast den 31 december 2019 anta en delegerad akt i enlighet med artikel 14 för att uppdatera kategorierna i reservoaren av avverkade träprodukter med ytterligare produkter, såsom hållbara, innovativa, biobaserade produkter som har en positiv substitutionseffekt, samt de standardhalveringstider som anges i bilaga V. |
Motivering | |
För att kollagring i framtida innovativa och hållbara biobaserade produkter ska få ett större erkännande i LULUCF-bokföringen bör kommissionen föreslå ytterligare kategorier för reservoaren av avverkade träprodukter. | |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att revidera metoder och informationskraven i bilaga VI till följd av ändringar av IPCC-riktlinjerna. |
4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att revidera metoder och informationskraven i bilaga VI till följd av ändringar av IPCC-riktlinjerna som antagits av UNFCCC-organ eller Parisavtalets organ. |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Om de totala utsläppen överstiger upptaget i en medlemsstat och den medlemsstaten har strukit de årliga utsläppstilldelningarna enligt förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030, ska denna kvantitet beaktas i bedömningen av medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 4. |
1. Om de totala utsläppen överstiger upptaget i en medlemsstat och den medlemsstaten har valt att, som ett av flexibilitetsalternativen, stryka de årliga utsläppstilldelningarna enligt förordning (EU) .../... om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030, ska denna kvantitet beaktas i bedömningen av medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 4. |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 8, 10 och 13 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [dagen för ikraftträdandet]. |
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 8, 9, 10 och 13 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [dagen för ikraftträdandet]. |
Motivering | |
Artikeln anpassas till ändringsförslaget om artikel 9. | |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgaser fram till 2030, dess bidrag till målen i Parisavtalet och kan om lämpligt även lägga fram förslag. |
Mot bakgrund av 2018 års positiva dialog ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2019 om huruvida ambitionsnivån i denna förordning är adekvat. Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2023 och därefter vart tredje år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgaser fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet, för att se till att förordningen överensstämmer med relevanta beslut som antagits av UNFCCC-organ eller Parisavtalets organ, och ska även lägga fram förslag. |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Bilaga I – del B – led f | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(f) För beskogad mark och brukad skogsmark: avverkade träprodukter. |
(f) Avverkade träprodukter från både beskogad mark och brukad skogsmark. |
Motivering | |
Det föreslås att avverkade träprodukter inbegrips som en separat kategori och att avverkade träprodukter undantas från referensnivån för skog. Texten behöver därför ändras i enlighet med detta. | |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Bilaga II – tabell 2 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Medlemsstaternas referensnivåer för skog inbegripet avverkade träprodukter |
Medlemsstaternas referensnivåer för skog |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Bilaga IV – del A – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Referensnivåerna bör säkerställa en stabil och trovärdig bokföring så att utsläpp och upptag till följd av biomassaanvändning bokförs på rätt sätt. |
(c) Referensnivåerna bör säkerställa en stabil och trovärdig bokföring så att utsläpp och upptag från användning av brukad skogsmark bokförs på rätt sätt och så att utsläppen balanseras mot upptaget. |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Bilaga IV – del A – led d | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(d) Referensnivåerna ska innefatta reservoaren av avverkade träprodukter och ge en jämförelse mellan momentan oxidation och tillämpning av modellen för första ordningens nedbrytning och halveringstid. |
utgår |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Bilaga IV – del A – led e | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(e) Referensnivåer bör ta hänsyn till målet om bevarande av den biologiska mångfalden och till en hållbar användning av naturresurser, vilket fastställs i EU:s skogsstrategi, medlemsstaternas nationella skogspolitik och EU:s strategi för biologisk mångfald. |
(e) Referensnivåer bör ta hänsyn till målet om bevarande av den biologiska mångfalden och till en hållbar användning av naturresurser både för energiproduktion och som ersättning för annat, fossilbaserat material, vilket fastställs i unionens skogsstrategi, medlemsstaternas nationella skogsprogram och skogspolitik och unionens strategier för bioekonomi och biologisk mångfald. En medlemsstat som nyligen har infört, eller önskar införa, en ny politik för skogsförvaltning och resursutnyttjande som leder till ökad avverkning av trä ska inte bestraffas med debet genom denna förordning, under förutsättning att politiken är proaktiv och hållbar och att den inte leder till minskad upptagskapacitet i medlemsstaternas skogar på lång sikt. |
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Bilaga IV – del A – led g | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(g) Referensnivåerna ska överensstämma med inventeringen av växthusgaser och relevanta historiska data och baseras på transparent, fullständig, enhetlig, jämförbar och korrekt information. I synnerhet ska den modell som används för att konstruera referensnivån kunna återge historiska data från den nationella inventeringen av växthusgaser. |
(g) Referensnivåerna ska överensstämma med inventeringen av växthusgaser och relevanta historiska data och baseras på transparent, fullständig, enhetlig, jämförbar och korrekt information. Inventeringar av växthusgaser ska anpassas till relevanta beslut som antagits av UNFCCC-organ eller Parisavtalets organ. I synnerhet ska den modell som används för att konstruera referensnivån kunna återge historiska data från den nationella inventeringen av växthusgaser. |
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Bilaga IV – del B – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
B. Inslag i den nationella skogskontoplanen |
B. Inslag i den nationella kontorapporten för skogsbruket |
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Bilaga IV – del B – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Den nationella kontoplanen för skogsbruket som överlämnas enligt artikel 8 i denna förordning ska ha följande inslag: |
Den nationella kontorapport för skogsbruket som överlämnas enligt artikel 8 i denna förordning ska ha följande inslag: |
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Bilaga IV – del B – led f – led 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(2) Utsläpp och upptag från skogar och avverkade träprodukter som visas i inventeringar av växthusgaser och relevanta historiska data. |
(2) Utsläpp och upptag från skogar som visas i inventeringar av växthusgaser och relevanta historiska data. |
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Bilaga IV – del B – led f – led 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Skogsegenskaper, bl.a. åldersklasstruktur, steg, rotationslängd och annan information om skogsbruksverksamheten om inga åtgärder vidtas (business as usual). |
(3) Skogsegenskaper, bl.a. åldersklasstruktur, steg, rotationslängd och annan relevant information om skogsbruksverksamheten. |
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
|
Titel |
Inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen |
||||
|
Referensnummer |
COM(2016)0479 – C8-0330/2016 – 2016/0230(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 12.9.2016 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
AGRI 12.9.2016 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Elisabeth Köstinger 30.8.2016 |
||||
|
Behandling i utskott |
5.12.2016 |
|
|
|
|
|
Antagande |
30.5.2017 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
20 13 3 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Daniel Buda, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Ulrike Müller, Maria Noichl, Marijana Petir, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Ricardo Serrão Santos, Tibor Szanyi, Marc Tarabella, Marco Zullo |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Bas Belder, Franc Bogovič, Hannu Takkula |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Christofer Fjellner |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
|
20 |
+ |
|
|
PPE |
Franc Bogovič, Daniel Buda, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Christofer Fjellner, Esther Herranz García, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Marijana Petir |
|
|
ECR |
Bas Belder, Beata Gosiewska, Zbigniew Kuźmiuk |
|
|
ALDE |
Jan Huitema, Ulrike Müller, Hannu Takkula |
|
|
ENF |
Edouard Ferrand, Philippe Loiseau |
|
|
13 |
- |
|
|
S&D |
Eric Andrieu, Viorica Dăncilă, Maria Noichl, Ricardo Serrão Santos, Tibor Szanyi, Marc Tarabella |
|
|
ALDE |
Ivan Jakovčić |
|
|
GUE/NGL |
Luke Ming Flanagan, Maria Lidia Senra Rodríguez |
|
|
Verts/ALE |
Martin Häusling, Bronis Ropė |
|
|
EFDD |
John Stuart Agnew, Marco Zullo |
|
|
3 |
0 |
|
|
S&D |
Clara Eugenia Aguilera García, Paolo De Castro |
|
|
GUE/NGL |
Matt Carthy |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
- [1] Betänkande om en ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (2014/2223(INI)), 7 april 2015.
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
|
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen |
||||
|
Referensnummer |
COM(2016)0479 – C8-0330/2016 – 2016/0230(COD) |
||||
|
Framläggande för parlamentet |
20.7.2016 |
|
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 12.9.2016 |
|
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
DEVE 12.9.2016 |
ITRE 12.9.2016 |
TRAN 12.9.2016 |
AGRI 12.9.2016 |
|
|
Inget yttrande avges Beslut |
TRAN 1.9.2016 |
|
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Norbert Lins 28.9.2016 |
|
|
|
|
|
Behandling i utskott |
20.3.2017 |
25.4.2017 |
|
|
|
|
Antagande |
11.7.2017 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
53 9 6 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Paul Brannen, Nessa Childers, Alberto Cirio, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Norbert Lins, Rupert Matthews, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Julia Reid, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Ivica Tolić, Estefanía Torres Martínez, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Luke Ming Flanagan, Elena Gentile, Krzysztof Hetman, Ulrike Müller, James Nicholson, Christel Schaldemose, Bart Staes, Tiemo Wölken |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Siôn Simon, Derek Vaughan |
||||
|
Ingivande |
17.7.2017 |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
|
53 |
+ |
|
|
ALDE |
Catherine Bearder, Gerben-Jan Gerbrandy, Valentinas Mazuronis, Frédérique Ries |
|
|
ECR |
Arne Gericke, Julie Girling, Rupert Matthews, James Nicholson |
|
|
EFDD |
Piernicola Pedicini |
|
|
GUE/NGL |
Lynn Boylan, Stefan Eck, Luke Ming Flanagan, Kateřina Konečná, Estefanía Torres Martínez |
|
|
NI: |
Zoltán Balczó |
|
|
PPE |
Pilar Ayuso, Ivo Belet, Alberto Cirio, Birgit Collin-Langen, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Jens Gieseke, Krzysztof Hetman, Peter Liese, Norbert Lins, Miroslav Mikolášik, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean |
|
|
S&D |
Biljana Borzan, Paul Brannen, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Elena Gentile, Jo Leinen, Susanne Melior, Gilles Pargneaux, Pavel Poc, Christel Schaldemose, Peter Simon, Daciana Octavia Sârbu, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Derek Vaughan,Tiemo Wölken, Damiano Zoffoli |
|
|
VERTS/ALE |
Margrete Auken, Bas Eickhout, Benedek Jávor, Michèle Rivasi, Davor Škrlec, Bart Staes |
|
|
9 |
- |
|
|
ALDE |
Anneli Jäätteenmäki, Ulrike Müller |
|
|
EFDD |
Julia Reid |
|
|
ENF |
Mireille D'Ornano, Jean-François Jalkh |
|
|
PPE |
Angélique Delahaye, Elisabetta Gardini, Françoise Grossetête, Giovanni La Via |
|
|
6 |
0 |
|
|
ECR |
Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, Jadwiga Wiśniewska |
|
|
PPE |
Karl-Heinz Florenz, Andrzej Grzyb |
|
|
S&D |
Jytte Guteland |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster