BETÄNKANDE om EU:s politiska förbindelser med Latinamerika

20.7.2017 - (2017/2027(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Javi López

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU:s politiska förbindelser med Latinamerika

(2017/2027(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt avdelning V om unionens yttre åtgärder,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt femte delen avdelningarna I–III och V (den gemensamma handelspolitiken, utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd samt internationella avtal),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 oktober 2016 om den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2009 Europeiska unionen och Latinamerika: Globala aktörer i partnerskap (COM(2009)0495),

–  med beaktande av de starka kulturella, språkliga, politiska och historiska band som knutits delvis som ett resultat av årtionden av intensiv migration mellan EU‑medlemsstater och länder i Latinamerika och Västindien.

–  med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2015 (nationella och regionala frågor),

–  med beaktande av förklaringarna från de toppmöten för stats- eller regeringschefer från Latinamerika och Västindien och från Europeiska unionen som hittills har ägt rum, och särskilt förklaringen från det andra toppmötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac), som ägde rum i Bryssel den 10–11 juni 2015 på temat ”Att bygga vår gemensamma framtid: att arbeta tillsammans för välmående, sammanhållna och hållbara samhällen för våra medborgare”, där en politisk förklaring antogs om ett partnerskap för nästa generation (A Partnership for the next generation),

–  med beaktande av förklaringen från forumet för civilsamhället EU–Celac den 11 maj 2015 om jämlikhet, rättigheter och demokratiskt deltagande för befolkningarna i Europeiska unionen samt Latinamerika och Västindien (Equality, rights and democratic participation for the peoples of Europe and Latin America and the Caribbean),

–  med beaktande av den gemensamma kommunikén från det första EU–Celac-mellantoppmötet på ministernivå, som hölls i Santo Domingo (Dominikanska republiken) den 25–26 oktober 2016,

–  med beaktande av den förklaring om unga, entreprenörskap och utbildning som antogs vid det 25:e iberoamerikanska toppmötet för stats- och regeringschefer i Cartagena de Indias (Colombia) den 28–29 oktober 2015, med titeln Youth, Entrepreneurship and Education,

–  med beaktande av den politiska förklaringen från det femte Celac-toppmötet för stats- eller regeringschefer i Punta Cana (Dominikanska republiken) den 25 januari 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2016 till stöd för fredsprocessen i Colombia[1],

–  med beaktande av sina resolutioner om Venezuela, särskilt resolutionerna av den 8 juni[2] 2016 och av den 27 april 2017[3] om situationen i Venezuela,

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 5 juli 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan[4],

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2014 om försvinnandet av 43 lärarstudenter i Mexiko[5],

–  med beaktande av resolutionerna från den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika (Eurolat), särskilt resolutionerna av den 22 september 2016 om handelsaspekter i de olika pågående förhandlingarna mellan EU och Latinamerika/Västindien[6], om kampen mot fattigdom inom ramen för målen för hållbar utveckling i 2030-agendan för hållbar utveckling[7], om finansiering av politiska partier i EU och Latinamerika[8], om ekonomiska och finansiella förbindelser med Folkrepubliken Kina med inriktning på det strategiska biregionala partnerskapet mellan EU och Latinamerika och Västindien[9] och resolutionen av den 29 mars 2014 om kvinnomord i Europeiska unionen och Latinamerika[10],

–  med beaktande av Eurolats rekommendation av den 22 september 2016 om migration, utveckling och den ekonomiska krisen[11],

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om EU:s strategi för förbindelserna med Latinamerika[12],

–  med beaktande av Europaparlamentets, Europeiska unionens råds och Europeiska kommissionens förklaring om artikel 5.2 b ii) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014-2020,

–  med beaktande av ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk, särskilt artikel 14 om ursprungsfolkens äganderätt och besittningsrätt till den mark som de traditionellt bebor,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om EU:s roll i främjandet av ett bredare transatlantiskt partnerskap[13],

–  med beaktande av rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport om ändamålsenligheten i att kombinera bidrag från regionala investeringsinstrument med lån från finansinstitut för att stödja EU:s externa politik,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0268/2017), och av följande skäl:

A.  Latinamerika och Västindien (LAC) utgör en mycket viktig partner för EU när det gäller att gemensamt ta sig an aktuella utmaningar runt om i världen, t.ex. utrotning av fattigdom, tillgång till dricksvatten, allmängiltig respekt för mänskliga rättigheter, fred och säkerhet, socioekonomisk utveckling, åtgärder för att skapa goda styrelseformer, miljömässig hållbarhet, kampen mot klimatförändring, den digitala omvandlingen och migrationshanteringen.

B.  EU–LAC-partnerskapet baseras på nära historiska och kulturella band, omfattande personliga utbyten, starka och växande handels- och investeringsflöden och gemensamma värderingar såsom demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

C.  De 33 LAC-länderna präglas av olika politiska, ekonomiska och kulturella förhållanden som kräver olika tillvägagångssätt inom en enhetlig och konsekvent ram i samband med EU:s yttre åtgärder, samtidigt som EU:s värden avseende demokrati och mänskliga rättigheter alltid försvaras.

D.  Det långvariga partnerskapet mellan EU och LAC-länderna baseras på historiska, kulturella, mänskliga och ekonomiska band, som inte får tas för givna och bör inriktas på ett mer övergripande sätt, och på gemensamma principer och värden, inbegripet respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, rättsstatsprincipen, internationell fred och säkerhet och ett gemensamt stöd för ett multilateralt system för global förvaltning baserat på gemensamma normer och dialog.

E.  EU och LAC-länderna utgör tillsammans en tredjedel av befolkningen i Förenta nationernas medlemsstater, och står för omkring 25 % av den globala bruttonationalprodukten.

F.  Det tillhör prioriteringarna för EU:s yttre åtgärder med LAC-länderna att trappa upp den politiska dialogen och samarbetet avseende migration, klimatförändringar och energi och att motverka den organiserade brottsligheten samt investera i tätare socioekonomiska förbindelser genom förenklade viseringsförfaranden, studentutbyten och forskningssamarbete.

G.  Det bi-regionala strategiska partnerskapet mellan Europeiska unionen och Latinamerika och Västindien, som inleddes i juni 1999 för att stärka förbindelserna mellan de båda regionerna, är ännu inte helt konsoliderat.

H.  LAC-regionen har genomgått betydande förändringar under det senaste årtiondet, såsom att en stor del av befolkningen genom ekonomiska reformer och socialpolitiska åtgärder kommit upp sig och nu tillhör medelklassen, att välfärden och inkomsterna som genereras i regionens länder fördelas bättre, så att tillgången till utbildning, hälsovård och anständiga bostäder ökat, att det skett en övergripande konsolidering av demokratin, men även att man satt stopp för den så kallade supercykel avseende råvaror som gjorde att miljontals invånare riskerade att falla tillbaka i fattigdom.

I.  Efter ett årtionde som präglats av betydande ekonomisk tillväxt har cykeln med höga priser på råvaror som de flesta länder i Latinamerika och Västindien är beroende av nått sitt slut, samtidigt som den ekonomiska inbromsningen i Kina, som nu är LAC:s näst största handelspartner efter USA, har lett till ekonomisk stagnation och till och med tillbakagång i flera av den här regionens länder, vilket är ett hot mot många av de framsteg som uppnåtts och innebär att miljontals människor riskerar att åter hamna i fattigdom.

J.  I vissa länder i Latinamerika kräver den allmänna opinionen i omfattande grad ökad demokrati, ett större deltagande och en hållbar ekonomisk politik.

K.  Rättsstatsprincipen, som återspeglas i stabila rättsliga ramar med garantier för rättssäkerhet, är av avgörande vikt för att attrahera de investeringar som krävs för att främja ekonomisk återhämtning.

L.  Respekt för rättsstatsprincipen och för stabila rättsliga och politiska ramar gör det möjligt för båda regionerna att utöva fri företagsamhet och ha en lämplig investeringsmiljö som inbegriper skydd av principen om rättslig förutsebarhet.

M.  Höga inflationsnivåer hindrar tillväxten och måste därför åtgärdas omedelbart. Tillförlitliga växelkurser är nödvändiga för ett lands ekonomiska utveckling. Det är mycket viktigt att genomföra en industripolitik som ökar produktiviteten, diversifierar ekonomin och lockar till sig investeringar.

N.  Associeringsavtalen mellan EU och LAC-länderna bidrar till att förbättra den politiska dialogen och handelsdialogen samt investeringsklimatet, genom att öppna marknaderna för tjänstesektorn och offentlig upphandling och möjliggöra genomförande av infrastrukturprojekt.

O.  Det är av stor betydelse att Latinamerika och EU utvecklar en gemensam agenda.

P.  Viktiga skiften har skett inom EU de senaste åren, till exempel den ekonomiska krisen, utmaningarna i samband med Brexit och flyktingkrisen.

Q.  De främsta geopolitiska förändringarna i LAC-länderna i dagsläget – kännetecknade bland annat av en ökande närvaro av asiatiska stater som eftersträvar ekonomiska partnerskap i regionen – kräver att EU verkligen står upp som en lojal bundsförvant till sina partner i LAC-regionen, inte enbart vad gäller ekonomiskt utbyte, utan även som en partner inom sociala framsteg och försvar av gemensamma värden.

R.  Det övergripande avtalet mellan EU och Mexiko, associeringsavtalet mellan EU och Chile samt det interregionala ramavtalet om samarbete mellan EU och Mercosur trädde i kraft 1997, 2003 respektive 1999. På grund av dessa avtals betydelse för EU och LAC-länderna behöver de pågående förhandlingarna om uppdatering av avtalen en ambitiös satsning, så att resultatet blir så modernt och progressivt som möjligt.

S.  EU är den största källan till utvecklingsbistånd i LAC-regionen, vilket återspeglas i finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete 2014–2020, och en av regionens främsta handelspartner, och det europeiska samarbetet är starkt till följd av finansiellt samarbete och trepartssamarbete.

T.  Kommissionen håller på att utarbeta en ny utvecklingsagenda inom ramen för Agenda 2030, och begreppet hållbar utveckling måste tillämpas i alla Latinamerikas länder och inkludera dem alla (också medelinkomstländerna). I denna nya strategi måste även andra kriterier än inkomst per capita beaktas.

U.  LAC-länderna har systematiskt anvisats en sekundär plats när EU har definierat de viktigaste prioriteringarna i sin utrikespolitik, trots de kulturella och språkliga banden som förenar EU med LAC-länderna och trots att EU måste finna nya allierade med tanke på att dess geopolitiska inflytande i världen minskar.

V.  Atlantområdet – som omfattar Europeiska unionen, Nordamerika, Centralamerika, Sydamerika och länderna längs Afrikas Atlantkust – är viktigt i sin helhet, och det är nödvändigt med ett samarbete mellan de regioner och länder som det består av, för att alla ska kunna ta itu med de gemensamma utmaningar som detta vidsträckta område står inför.

W.  WTO:s nästa ministerkonferens kommer att anordnas i Buenos Aires i december 2017 och inom ramen för konferensen kommer även parlamentsdelegationer från medlemsländerna att träffas.

X.  Genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling säkerställer allomfattande tillgång till information och skydd av yttrandefriheten.

Y.  De tio länder som är bäst på energistyrning och tjugo procent av världens oljereserver finns i Latinamerika.

Z.  Två länder i Latinamerika, Mexiko och Brasilien, har utsetts till strategiska partner till Europeiska unionen.

1.  Europaparlamentet understryker att det biregionala partnerskapet mellan EU och LAC-länderna baseras på gemensamma principer, värden och intressen såsom demokrati, mänskliga rättigheter, fred och solidaritet, rättsstatsprincipen och ett oberoende rättsväsen samt en vilja att upprätthålla dessa faktorer i övergripande förbindelser, och har kommit att bli av avgörande betydelse för att vidareutveckla biregionala utbyten och samarbetsutbyten. Parlamentet betonar att EU och LAC-länderna, i den ekonomiska krisens kölvatten, står inför gemensamma utmaningar på områdena hållbar ekonomisk tillväxt och arbetslöshetsbekämpning, digital omvandling, social inkludering och jämställdhet, samtidigt som man har gemensamma värden.

2.  Europaparlamentet framhåller att den nya geopolitiska situationen befäster LAC-regionen som en strategisk prioritering och möjlighet för EU:s utrikespolitik, eftersom det i båda regionerna finns en gemensam vision om en värld som bygger på multilateralism, dialog, hållbarhet, rättsstatsprincipen, respekt för de mänskliga rättigheterna och öppna inkluderande samhällen. Parlamentet erkänner den positiva och rikliga mångfalden av aktörer i förbindelserna mellan EU och LAC-länderna, inklusive stater, städer och lokala enheter, liksom universitet, civilsamhället, företag och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Parlamentet efterlyser ytterligare samordning av avtalen, samarbetsprojekt och politiska kontakter på hög nivå.

3.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att det politiska och ekonomiska samarbetet med LAC-länderna utvidgas och att man på biregional, delregional och bilateral nivå bygger upp starkare partnerskap med dem, som kompletterande åtgärder. Parlamentet betonar att detta samarbete måste bidra på ett effektivt sätt till konsolideringen av ekonomisk tillväxt via hållbar politik för socioekonomisk utveckling, samtidigt som social delaktighet, medborgerliga friheter och mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning säkerställs. Parlamentet anser att partnerskapet mellan EU och LAC-länderna samt associeringsavtalen bör beakta de ekonomiska skillnaderna mellan regionerna och se upp så att de befintliga asymmetrierna inte förvärras. Parlamentet noterar att närvaron av europeiska företag är mycket viktig för de nationella ekonomierna i de latinamerikanska länderna, och betonar att deras verksamhet måste omfattas av befintliga regler och övervakningsprocesser.

4.  Europaparlamentet understryker vikten av toppmötena mellan EU och Celac som ett instrument i det strategiska biregionala partnerskapet som en ny ram för politisk dialog. Parlamentet uppmanar EU och Celac att också förstärka detta partnerskap och den politiska dialogen inom ramen för sina tematiska dialoger och viktigaste initiativ, såsom det gemensamma initiativet för forskning och innovation, den strukturerade dialogen om migration samt samordnings- och samarbetsmekanismen för narkotikabekämpning, och genom att arbeta med klart fastställda gemensamma intressen i syfte att tillsammans, inom multilaterala forum såsom FN, G20 och WTO, ta itu med viktiga globala utmaningar på områdena för god samhällsstyrning, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning, kultur, innovation och miljö.

5.  Europaparlamentet upprepar EU:s och LAC:s åtagande att stärka samarbetet avseende den övergripande agendan, och förespråkar en multilateral strategi i WTO som grundval för ett öppet handelssystem, baserat på regler som är förutsebara, mer inkluderande och effektiva vad gäller uppnående av målen om att minska fattigdomen och främja hållbar utveckling, och även är transparenta och demokratiska, med en förstärkt parlamentarisk dimension.

6.  Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sitt stöd för regional integration inom LAC-regionen, och betonar behovet av ökad samordning mellan de olika systemen för regional integration i regionen, samtidigt som det är viktigt att respektera eventuella skillnader i fråga om hur snabbt integrationen sker. Parlamentet rekommenderar en förstärkt dialog, samarbete och utbyte av bästa praxis med Celac, Mercosur, Andinska gemenskapen, Centralamerikanska integrationssystemet (Sica) och Stillahavsalliansen, för att intensifiera dialogen på områden av gemensamt intresse och göra dess institutionella ramar starkare. Parlamentet rekommenderar förstärkta regionala initiativ för politisk dialog, samarbete och utbyte av bästa praxis, såsom de sydamerikanska ländernas union (Unasur), Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) och Karibiska gemenskapen (Caricom) för att främja demokratin i Sydamerika. Parlamentet betonar vikten av att stärka det interparlamentariska samarbetet mellan EU och LAC, i synnerhet mellan Europaparlamentet och de olika regionala parlamenten, genom utbyten av politiska och institutionella erfarenheter och kunskap. Parlamentet välkomnar den dialog som nyligen inletts mellan Mercosur och Stillahavsalliansen i syfte att successivt uppnå konvergens och förbättringar vad gäller samråd om framtida regionala och globala utmaningar.

7.  Europaparlamentet betonar att politisk stabilitet, ekonomiska regler och institutionell styrka som säkerställer respekt för rättsstatsprincipen och insyn är hörnstenar i en miljö som attraherar långsiktiga investeringar genom rättslig förutsebarhet. Parlamentet understryker att en sådan rättslig ram kräver starka demokratiska institutioner och ansvarsfull ekonomisk planering, samt insatser för att stärka politisk dialog och ekonomiska partnerskap inom regionen och med externa partner. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om att partnerskapet med EU spelar en central roll.

8.  Europaparlamentet framhåller dynamiken hos Stillahavsalliansen – som omfattar Chile, Colombia, Mexiko och Peru – och uppmanar kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att undersöka om det skulle vara lämpligt att EU deltog som observatör i nämnda allians, vilket flera EU-medlemsstater redan gör.

9.  Europaparlamentet betonar att de nuvarande globala utmaningarna, inbegripet mänskliga rättigheter, fred, säkerhet, bekämpning av korruption och straffrihet, bristande samhällsstyrning, socioekonomisk hållbar utveckling, utrotning av fattigdom, digital omvandling, massmigration, jämställdhetsfrågor, cybersäkerhet, organiserad brottslighet och terrorism, narkotikahandel, klimatförändringar, geopolitiska förändringar, ojämlikhet inom och mellan länder, informellt arbete och växande arbetslöshet, erbjuder nya möjligheter och samarbetskanaler för att partnerskapet mellan EU och LAC-länderna ska kunna fungera strategiskt när man utgår från en gemensam vision och dagordning.

10.  Europaparlamentet betonar att trots en betydande ekonomisk utveckling som har lett till minskad fattigdom och minskad ojämlikhet, så är ojämlikheten fortfarande ett stort hinder för utvecklingen i regionen, där 175 miljoner människor lever i fattigdom och utanförskap, särskilt kvinnor och barn. Parlamentet betonar att ekonomisk tillväxt, social utveckling för alla, en rättvis fördelning av välstånd och grundläggande offentliga tjänster som är tillgängliga för alla är avgörande för att lösa detta problem.

11.  Europaparlamentet påminner om att målet att utrota fattigdomen och minska ojämlikheten måste åtgärdas genom ekonomisk och social sammanhållning samt politik för att förbättra den sociala integrationen och öka möjligheterna till arbete och tillgång till utbildning, och betonar behovet av att skydda alla medborgare och se till att medelklassen växer oberoende av de ekonomiska cyklernas effekter, för att konsolidera de framsteg som gjorts för att förbättra levnadsvillkoren, bland annat genom inrättande av sociala grundskydd, och respektera demokratiska värden och mänskliga rättigheter.

12.  Europaparlamentet understryker behovet av att integrera ekonomierna i de globala värdekedjorna, med utgångspunkt i en cirkulär ekonomisk modell, och att erkänna vikten av att utarbeta bilaterala och multilaterala handelsavtal som ett effektivt verktyg som kan bidra till att klara gemensamma globala utmaningar, samtidigt som anständigt arbete och social dialog främjas som drivkrafter för hållbar utveckling. Parlamentet betonar vikten av att skapa villkor som gör det möjligt att diversifiera båda regioners ekonomier, så att de blir mindre beroende av och känsliga för globala cykliska variationer. Parlamentet betonar vikten av att främja överföring av vetenskapligt och tekniskt kunnande, att utveckla humankapitalet och diversifiera sysselsättningen, vilket absolut förutsätter ökade investeringar i utbildning, yrkesutbildning och vidareutbildning.

13.  Europaparlamentet välkomnar protokollet av den 11 november 2016 om Ecuadors anslutning till EU:s frihandelsavtal med Colombia och Peru, som undertecknades av EU, dess medlemsstater, Ecuador, Colombia och Peru. Parlamentet erinrar om att detta avtal undanröjer höga tulltariffer och tekniska hinder för handel, liberaliserar tjänstemarknader, öppnar marknaden för offentlig upphandling och omfattar skyldigheter avseende snabba och effektiva mekanismer för tvistlösning.

14.  Europaparlamentet påpekar att EU är den största utländska investeraren i LAC-länderna, och deras näst största handelspartner, vilket skapar ekonomiska förbindelser i båda riktningarna som baseras på värdena kvalitet, socialt ansvar, jobbskapande, tekniköverföring samt forskning och innovation.

15.  Europaparlamentet uppmuntrar ytterligare offentliga och privata partnerskap för att främja ekonomisk utveckling, entreprenörskap, tillväxt och utländska investeringar. Parlamentet betonar behovet av att bekämpa den informella ekonomin och små och medelstora företags underutveckling och svaga konkurrenskraft. Parlamentet efterlyser underlättad och förbättrad rörlighet mellan regionerna, samtidigt som man säkerställer ömsesidig konsekvens ifråga om arbetsrätt och stärker samordningen av de sociala trygghetssystemen.

16.  Europaparlamentet betonar behovet av att ta fram hållbara och ändamålsenliga skattesystem i båda regionerna, tillsammans med en adekvat skattekultur, med inrättande av effektiva allmänna skattekontor, vilket skulle kunna främja tillväxt och utveckling av välfärdsstater som tillhandahåller och garanterar offentliga varor och tjänster, såsom tillgång till allmän utbildning, hälsovård, socialförsäkringsinfrastruktur och social trygghet för alla medborgare, och upprepar att skatteparadis och skatteundandragande är till skada för ekonomisk och social utveckling, framsteg och välstånd samt socialt inriktad fördelningspolitik.

17.  Europaparlamentet framhåller att ekonomisk tillväxt och handel är grundläggande för att uppnå en hållbar utveckling men inte tillräckligt för att minska fattigdom, ojämlikhet och utanförskap. Parlamentet efterfrågar effektiv politik som bidrar till att minska dessa problem genom en diversifierad och hållbar tillväxt för alla, med ett utpräglat fokus på sociala frågor, institutionellt stöd och respekt för mänskliga rättigheter.

18.  Europaparlamentet anser att uppnåendet av målen för hållbar utveckling ska vara det främsta målet för samarbetet mellan Latinamerika/Västindien (LAC) och EU. Parlamentet uppmanar med kraft EU att förstärka programmen för budgetstöd.

19.  Europaparlamentet stöder kommissionens nya agenda för utveckling som en del av Agenda 2030. Parlamentet upprepar att Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling bör utgöra de huvudsakliga verktygen för samarbetet mellan EU och LAC-länderna, inbegripet alla dimensioner av ekonomisk, social och hållbar utveckling, och alltså inte vara begränsat till fattigdomsutrotning. Parlamentet understryker att EU måste fortsätta att ge offentligt utvecklingsbistånd till samtliga LAC-länder, även till de medel- och höginkomstländer som enligt principen om differentiering inte längre är berättigade till bilateralt utvecklingssamarbete, med en ny utgångspunkt i per capita-inkomst. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, som ett undantag och i enlighet med förordningen om finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, fortsätta att erbjuda bilateralt samarbete till medel- och höginkomstländer under den tid som finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020 är giltigt, och även därefter, för att fortsätta stödja dessa länders ansträngningar när det gäller att möta dagens utmaningar.

20.  Europaparlamentet begär bättre samordning mellan politikområden och program som stöder LAC-regionen samt unionens yttersta randområden och utomeuropeiska länder och territorier. Parlamentet begär att de politiska åtaganden som gjorts vid de regionala toppmötena mellan EU och LAC ska fullgöras, och att de finansiella resurser som behövs för detta ska göras tillgängliga.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ange vilka instrument som finns tillgängliga och förse dem med tillräckliga medel genom att vidta lämpliga åtgärder för att anpassa dem till principerna om effektivitet, avsättningsbarhet, harmonisering, ömsesidigt ansvar och redovisningsskyldighet, samt till LAC-ländernas utvecklingsstrategier för att bistå dessa länder i arbetet med att möta utmaningarna och förbereda sig för en eventuell minskning av det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA). Parlamentet begär att sådana instrument ska omfatta överföring av kunskap och utbildning samt bidra till skattereformer och reformer av den offentliga finansförvaltningen som bidrar till att skapa ökad tillväxt och till att tillhandahålla offentliga tjänster av hög kvalitet.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa genomförbara kriterier avseende principer för utvecklingseffektivitet på sina kombinerade program, särskilt vad gäller egenansvar, anpassning till partnerländerna, utvecklings- och finansrelaterad additionalitet, transparens och ansvarsskyldighet.

23.  Europaparlamentet påpekar att LAC-regionen är mycket sårbar för naturkatastrofer till följd av sina geografiska och geologiska egenskaper, och att denna situation förvärras av klimatförändringarna, som måste hanteras globalt i enlighet med principen om gemensamt men differentierat ansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen och LAC-länderna att ta itu med de bakomliggande orsakerna och vidta åtgärder för att skapa bättre motståndskraft mot klimatförändringarna samt anta strategier för riskförebyggande och protokoll för en snabb mobilisering av humanitärt bistånd vid nödsituationer.

24.  Europaparlamentet efterlyser med kraft genomförande av jämställdhet, kvinnors egenmakt och politik för att främja inkludering av kvinnor i alla sfärer av det politiska, ekonomiska och sociala livet, i syfte att stärka kvinnors aktiva deltagande i samhället, ihärdigt bekämpa kvinnomord, garantera kvinnors fysiska och psykologiska säkerhet, underlätta lika tillgång till arbetsmarknaden, ägande av mark och anställningsmöjligheter samt säkerställa deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Parlamentet betonar vikten av att förbättra flickors och kvinnors liv. Parlamentet understryker att tillgång till utbildning är avgörande för detta och skulle kunna medföra en social och ekonomisk omvandling. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den interamerikanska konventionen om att förebygga, bestraffa och utrota våld mot kvinnor (”Belém do Pará-konventionen”) från 1994, och begär att sekretariatet i dess uppföljningsmekanism, MESECVI, ska ges en mer dominerande roll. Parlamentet välkomnar att Europarådets Istanbulkonvention trädde i kraft 2016, och uppmanar de länder i de båda regionerna som ännu inte har undertecknat konventionen att göra det.

25.  Europaparlamentet anser att offentlig politik, särskilt för hälsa, utbildning och yrkesutbildning, liksom privata initiativ, som ger möjligheter till de nästan 30 miljoner unga som varken studerar eller arbetar, är grundläggande. Parlamentet betonar att utvecklingsprogrammen måste motverka höga nivåer av konflikter, våld, organiserad brottslighet och mord, som i synnerhet påverkar tonåringar och unga och är en av de största utmaningarna för LAC-länderna.

26.  Europaparlamentet framhåller på nytt vikten av att den yngre generationen erbjuds kvalitetsarbeten och utbildningsmöjligheter, eftersom de unga förkroppsligar framtidens hopp om kontinentens långsiktiga politiska stabilitet, och är en avgörande faktor för detta. Parlamentet uppmuntrar ytterligare samarbete med ekonomiska medel i form av bilateralt deltagande på universitetsnivå, stipendier, kunskapsutbyten och internationell rörlighet för studerande mellan EU och LAC-länderna, i synnerhet genom förstärkning av Erasmus+-programmet inom ramen för samarbetet med Celac inom högre utbildning, som lanserades 2015. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att Erasmus+-programmet inleddes år 2015 med gott resultat och erbjöd 6 200 utbyten och 3 500 stipendier, mestadels för studenter inom Celac fram till 2020. Det är viktigt att verka för fullständigt och ömsesidigt erkännande av akademiska examina och att stärka det bi-regionala samarbetet i fråga om kvalitet och ackreditering.

27.  Europaparlamentet poängterar den viktiga roll som samarbetet mellan EU och Celac spelar inom området forskning, teknik och innovation, och vikten av att skapa ett gemensamt forskningsområde för EU och Celac i syfte att stärka samarbetet kring utbyten för forskare och professorer.

28.  Europaparlamentet betonar den grundläggande betydelsen av barns rättigheter och behovet av att alla EU- och LAC-länder strikt efterlever Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

29.  Europaparlamentet uppmuntrar vidare samarbete i syfte att främja teknisk utveckling och förbättra befolkningens tillgång till informations- och kommunikationsteknik i syfte att anpassa våra samhällen till den digitala omvandlingen.

30.  Europaparlamentet framhåller den generella trenden och de gemensamma utmaningarna under det senaste årtiondet när det gäller att främja friheter och sociala rättigheter, och de stora ansträngningar som gjorts för att utarbeta inkluderande offentlig politik för att skydda utsatta grupper och fördela välstånd och ekonomisk tillväxt jämlikt, vilket på ett avgörande sätt bidragit till att nästan 60 miljoner latinamerikaner lyfts ur fattigdom under de senaste 15 åren. Parlamentet uppmanar myndigheterna att respektera och garantera de demokratiska principerna, de grundläggande rättigheterna och friheterna och alla medborgares säkerhet, däribland religiösa minoriteter, miljöaktivister, urbefolkningar, hbti-personer, människor med funktionshinder, tvångsförflyttade och statslösa människor samt befolkningar på landsbygden. Parlamentet understryker vikten av att garantera mötes-, förenings- och yttrandefriheten, både online och offline.

31.  Europaparlamentet understryker behovet av att garantera rättigheterna och säkerheten för religiösa minoriteter och hbti-grupper. Parlamentet uppmanar LAC-ländernas regeringar att godkänna lagar och vidta åtgärder som ger skydd åt dem som försvarar mänskliga rättigheter, och som skyddar journalister från förföljelse, hot, förtalskampanjer, godtyckliga gripanden, tortyr, försvinnanden och mord, vilket är aggressioner som de ofta utsätts för. Parlamentet kräver att rättigheter och intressen för ursprungsbefolkning och befolkningsgrupper i landsbygdsområden skyddas vid utvecklingsprojekt med stor miljöpåverkan och vid verksamheter inom gruvindustrin, genom att mekanismer för samråd och samtycke tillämpas på förhand.

32.  Europaparlamentet beklagar attackerna mot demokratiskt valda oppositionsledare, journalister, människorättsförsvarare, i synnerhet de som arbetar med miljöfrågor och deras advokater. Parlamentet uppmanar myndigheterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera dessa personers fysiska och psykologiska integritet, och att säkerställa omedelbara, noggranna och opartiska utredningar för att ställa de ansvariga inför rätta i enlighet med internationella standarder.

33.  Europaparlamentet upprepar att man måste säkerställa ett aktivt deltagande av och samråd med det civila samhället och icke-statliga organisationer vid förhandlingar om handels- eller associeringsavtal och under den process då avtalen genomförs.

34.  Europaparlamentet betonar att rätten till yttrandefrihet och mötesfrihet i LAC-länderna måste skrivas in i avtalen.

35.  Europaparlamentet uppmuntrar EU-medlemsstaterna att överväga att anta lagstiftning om möjlighet till frysning av tillgångar och visumrestriktioner för enskilda personer som varit inblandade i allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.

36.  Europaparlamentet upprepar att politiska åtgärder och metoder i fråga om migration måste garantera respekt för de mänskliga rättigheterna, med särskilt fokus på kvinnor och sårbara grupper såsom barn, gamla och funktionshindrade personer, samtidigt som de utmaningar som finns vad gäller gränsskydd och icke-kriminalisering av migranter beaktas. Parlamentet betonar behovet av en omfattande strategi som syftar till att erkänna migrerande arbetstagares ekonomiska och sociala bidrag till värdländerna, transitländers betydelse och vikten av att det upprättas lagliga vägar till medborgarskap i värdländerna, med särskilt beaktande av fördrivna personer som behöver asyl. Parlamentet efterlyser åtgärder för att underlätta och förbättra rörlighet mellan länderna, samtidigt som man säkerställer ömsesidig konsekvens avseende arbetsrätt och stärker samordningen av de sociala trygghetssystemen.

37.  Europaparlamentet uppmanar LAC-länderna att se till att sociala och miljömässiga rättigheter och arbetstagarrättigheter respekteras fullt ut. Parlamentet efterlyser ett fullständigt och effektivt genomförande av ILO-konventionerna och respekt för grundläggande arbetsrättsliga normer, vilket bland annat omfattar föreningsfrihet och rätt till förhandlingar om kollektivavtal. Parlamentet framhåller också att alla former av tvångs- eller obligatoriskt arbete måste undanröjas.

38.  Europaparlamentet poängterar de utmaningar som båda regionerna står inför när det gäller försvar och säkerhet, inte minst avseende terrorism och kamp mot narkotikahandel och organiserad brottslighet, och uppmuntrar fortsatta insatser för att stärka säkerhets- och försvarssamarbetet genom polisiär och militär samordning, med särskild uppmärksamhet riktad mot informationsutbyten. Parlamentet uppmanar de latinamerikanska länderna att delta i EU:s krishantering och fredsbevarande uppdrag, vilket redan sker i Colombia och Chile. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare militärt samarbete för utveckling av särskilda kårer för akut bistånd vid naturkatastrofer och humanitära katastrofer. Parlamentet efterlyser ytterligare samarbete inom sjöfartsskydd, nedrustning, icke-spridning och vapenkontroll.

39.  Europaparlamentet kräver otvetydig respekt för principen om staters territoriella integritet.

40.  Europaparlamentet beklagar nedskärningarna av det humanitära biståndet och vänder sig emot att dessa nedskärningar fortsätter i de områden som behöver detta bistånd allra mest (norra triangeln av Centralamerika, Haiti och Colombia), och även i områden som har drabbats särskilt hårt av klimatförändringar och naturkatastrofer.

41.  Europaparlamentet fördömer de åtgärder som vissa länders regeringar vidtagit när de nekat att ta emot internationellt humanitärt bistånd och därmed gjort det omöjligt att tillgodose ländernas mest grundläggande behov. Parlamentet uppmanar den höga representanten och vice ordföranden att med kraft uppmana berörda myndigheter att ta emot detta bistånd och att föreslå en biståndsplan för varje land.

42.  Europaparlamentet uppmanar EU att sträva efter att stödja LAC-länder som präglas av ett ständigt pågående våld, ett oacceptabelt högt antal mord, utomrättsliga avrättningar och påtvingade försvinnanden, eftersom det inte kan skapas något verkligt välstånd, värdighet eller lycka om det inte råder säkerhet. Parlamentet uppmanar med kraft LAC-länderna att vidta åtgärder mot överbeläggningen i fängelserna och att allmänt förbättra förhållandena i fängelserna, för att säkerställa att fångarnas fysiska och psykologiska integritet skyddas, att utreda och bestraffa tortyr och misshandel och att främja en mänskligare behandling av fångarna så att man undviker regelbundet återkommande upplopp som leder till att människor mister livet.

43.  Europaparlamentet framhåller behovet av att stärka samarbetet mellan samtliga länder i Atlantområdet i kampen mot olaglig narkotikahandel, varvid man även bör involvera berörda länder i Västafrika, som utgör en viktig förbindelseväg för narkotikaflödet mellan Latinamerika och Europa.

44.  Europaparlamentet uppmanar EU att stödja de centralamerikanska länder som drabbas av organiserad brottslighet som hotar deras sociala och politiska strukturer.

45.  Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att EU fortsätter att stödja säkerhetsstrategin för Centralamerika och säkerhetsstrategin för Karibien.

46.  Europaparlamentet understryker att man snarast måste intensifiera kampen mot korruption, skattebedrägeri och straffrihet, eftersom detta är några av de främsta hindren för utveckling, garantera att rättsstatsprincipen respekteras, hålla fria och insynsvänliga val, åstadkomma maktdelning och lika tillgång till ett oberoende, opartiskt och professionellt rättssystem samt stödja god samhällsstyrning, ta itu med institutionella svagheter och stärka förvaltningen. Parlamentet välkomnar det arbete som utförts av EUROsociAL på detta område.

47.  Europaparlamentet uppmanar EU- och LAC-länderna att ta itu med och bekämpa korruptionen genom åtgärder som sträcker sig från förebyggande arbete till brottsbekämpning och straffrättslig lagföring samt effektivt genomförande av multilaterala och internationella överenskommelser om bekämpning av korruption, och påpekar att förekomsten av korruption är ett hot inte bara mot social och ekonomisk välfärd och social jämlikhet, utan även mot den politiska legitimiteten och en god samhällsstyrning. Parlamentet betonar att avsaknad av ett oberoende rättsväsen och en offentlig förvaltning skapar misstro mot offentliga institutioner, vilket undergräver rättsstatsprincipen och underblåser våld. Parlamentet understryker att insyn, fria medier och medborgardeltagande krävs för att stärka korruptionsbekämpningen. Parlamentet överväger om nya internationella bestämmelser för att få bort skatteparadis bör införas, såsom ett automatiskt utbyte av skatteinformation och hävande av banksekretessen.

48.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare samarbete i miljöfrågor – ett mycket viktigt gemensamt intresse – med särskilt fokus på energiomställningen och processen för att minska koldioxidutsläppen, som kommer att ha inverkan på ekonomierna i båda regionerna. Parlamentet framhåller behovet att stödja forskning om och utveckling av förnybar energi, naturskydd, skogsbruk och politiska åtgärder för att ta itu med orsakerna till och konsekvenserna av klimatförändringarna i en region som verkligen drabbas av dess effekter, och ta hänsyn till rättigheterna för lokalbefolkningen och ursprungsbefolkningen i områden där naturtillgångar utvinns. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare stödja initiativ som EurocLima eller RIOCC, i enlighet med Limaagendan för hållbar utveckling, miljö, klimatförändringar och energi. Parlamentet erkänner det gemensamma behovet av att genomföra en energiövergång i syfte att uppfylla Parisavtalen med gott resultat. Parlamentet betonar behovet av ytterligare investeringar och samarbete mellan EU:s och LAC-ländernas institutioner och företag för att gemensamt ta itu med energiövergången, minskningen av koldioxidutsläpp och förbättrandet av de grundläggande infrastrukturerna. Parlamentet betonar vikten av att förbättra samhällsstyrningen och de rättsliga förfarandena för att skydda skogar och utöka agroekologiska jordbruksmetoder.

49.  Europaparlamentet betonar behovet att påskynda förhandlingarna mellan EU och Mercosur för att snabbt få ett heltäckande, balanserat och ömsesidigt fördelaktigt associeringsavtal, i enlighet med vad som angavs i rådets slutsatser av den 9 mars 2017, så att det blir möjligt att fullborda det befintliga nätet av giltiga avtal mellan EU och Latinamerika. Parlamentet betonar behovet av att avsluta förhandlingarna och nå ett slutligt avtal som ska ratificeras av Europaparlamentet före utgången av innevarande mandatperiod och som kommer att bidra positivt till ekonomisk tillväxt och skapande av sysselsättning i de två ekonomiska områdena samt stärka de historiska, kulturella, politiska och samarbetsrelaterade förbindelserna och förtroendet mellan våra folk.

50.  Europaparlamentet framhåller vikten av att öka takten i de pågående förhandlingarna om en modernisering av det övergripande avtalet mellan EU och Mexiko, och önskar att det avtalet ska ingås under 2017. Parlamentet påpekar vikten av att associeringsavtalet mellan EU och Chile blir klart före det första kvartalet 2018. Parlamentet uppmanar de nationella parlament i EU-medlemsstaterna som ännu inte har ratificerat associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika att göra det.

51.  Europaparlamentet betonar vikten av att Ecuador nyligen anslutit sig till det sektorsövergripande avtalet med Colombia och Peru, och påminner om att dörren också står öppen för Bolivia, om landet beslutar att delta. Parlamentet välkomnar att det inte längre krävs visum för medborgare från Peru och Colombia som vill resa in i Schengenområdet för kortare vistelser. Parlamentet begär att samma undantag från viseringskravet ska gälla för Ecuador. Parlamentet påpekar att dessa åtgärder bidrar till att förbättra EU:s ekonomiska och kulturella band med dessa länder.

52.  Europaparlamentet insisterar på vikten av att regler om företagens ansvar och klausuler om skydd av mänskliga och sociala rättigheter systematiskt inkluderas i samtliga associerings-, handels-, och investeringsavtal mellan EU och LAC-länderna.

53.  Europaparlamentet påpekar att Mexiko och Brasilien har identifierats som strategiska partner till EU, och önskar att Argentina ska beviljas denna status i egenskap av framträdande aktör i regionen och medlem av Mercosur och G20 och att ramarna för de institutionella förbindelserna ska förnyas.

54.  Europaparlamentet erkänner vikten av de iberoamerikanska toppmötena – vilkas funktionsmekanismer har stärkts under de senaste åren – samtidigt som det framhåller den stödjande funktion som det iberoamerikanska generalsekretariatet (Segib) fyller gentemot det tillfälliga ordförandeskapet. Parlamentet understryker det mervärde som det tillför till det övergripande partnerskapet mellan de båda regionerna som ett forum för dialog, samordning och samarbete. Parlamentet önskar i detta sammanhang att det ska inrättas en samarbetsmekanism, som skulle kunna anta formen av ett samförståndsavtal eller ett ramavtal om samarbete mellan kommissionen och/eller Europeiska utrikestjänsten och Segib, och som kan optimera relationen och ge den en mer strukturerad, ordnad och systematisk form med jämvikt mellan de båda organen. Parlamentet välkomnar att man under det senaste toppmötet ägnade särskild uppmärksamhet åt viktiga områden, t.ex. ungdomar, utbildning och entreprenörskap.

55.  Europaparlamentet upprepar att den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och delegationerna till de parlamentariska församlingarna är mycket framgångsrika och användbara forum för den parlamentariska dimensionen av det strategiska partnerskapet, men även för den politiska dialogen mellan EU och LAC-länderna, inbegripet det civila samhället, vars roll bör förstärkas, och dessutom en viktig komponent i arbetet med att föra vidare medborgarnas önskemål till EU–Celac-toppmötena. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att diskussioner och slutsatser blir synliga och sprids, både via samverkan med EU–Celac-toppmöten och via nationella och regionala institutionella kanaler.

56.  Europaparlamentet understryker den funktion som Stiftelsen EU–Latinamerika/Västindien fyller i egenskap av internationell organisation, och önskar att avtalstexten för dess inrättande snabbt ska ratificeras av alla dess 62 medlemmar, eftersom den kan spela en viktig roll för att stödja det biregionala partnerskapet. Parlamentet önskar att permanenta kanaler för samarbete mellan stiftelsen och Eurolat-församlingen ska inrättas.

57.  Europaparlamentet stöder en ökning av Europeiska investeringsbankens externa utlåningsmandat för Latinamerika i syfte att upprätthålla och utveckla insatser för att möta behoven av prioriterade finansieringsområden, såsom åtgärder för att motverka klimatförändringar, utveckling av social, ekonomisk och miljömässig infrastruktur och stöd till små och medelstora företag.

58.  Europaparlamentet efterlyser bättre och multilateral samordning av EU:s medlemsstater i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) och Utvecklingsbanken för Latinamerika i syfte att maximera deras ekonomiska inverkan i utvecklingsprogrammen för LAC-länderna.

59.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för fredsprocessen i Colombia, som är avgörande för colombianernas framtid och för stabiliteten i den region som landet är en del av, och åtar sig att stödja Colombias regering i genomförandet av freden. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att involvera hela det colombianska samhället, särskilt offer och civilsamhällesorganisationer samt människor som fördrivits och tvingats lämna sina hem, och vikten av att ledare för regeringen garanterar säkerhet och skydd för människorättsaktivister och lokala ledare. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att fortsätta med sitt politiska och finansiella stöd, även genom IDC-förordningen (artikel 5.2) och EU:s förvaltningsfond för Colombia, och stöder rollen för vice ordförandens/den höga representantens särskilda sändebud för Colombia. Parlamentet uttrycker sin önskan att även Nationella befrielsearmén ska åta sig att medverka i den pågående fredsprocessen.

60.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den allvarligt försämrade situationen när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och den samhällsekonomiska situationen i Venezuela, i ett alltmer instabilt politiskt och socialt klimat. Parlamentet uppmanar Venezuelas regering att bevara en åtskillnad och ett oberoende mellan de olika regerings- och maktinstanserna, och att på nytt ge nationalförsamlingen fulla konstitutionella befogenheter. Parlamentet uppmanar dessutom de styrande i Venezuela att säkerställa omedelbart och villkorslöst frisläppande av alla politiska fångar, och att så snart som möjligt presentera en tidsplan för val, så att fria och öppna valprocesser kan äga rum. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet, regionala aktörer och vice ordföranden/den höga representanten att främja och stödja ett brett nationellt samförstånd som enda möjliga lösning. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att aktivt undersöka andra åtgärder för att på ett konstruktivt sätt stödja den politiska stabiliseringen av landet. Parlamentet avvisar i detta sammanhang alla försök att avleda parlamentets konstitutionellt erkända befogenheter till något annat organ.

61.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet i december 2016 av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba. Parlamentet betonar vikten av att påskynda avtalets genomförande, vilket kan få positiva konsekvenser för det övergripande EU–Celac-partnerskapet. Parlamentet påpekar att avtalet om politisk dialog och samarbete bör bidra till bättre levnadsförhållanden och sociala rättigheter för Kubas medborgare, framsteg på vägen mot demokrati och respekt för och främjande av grundläggande friheter. Parlamentet betonar att avtalets giltighetstid kommer att vara avhängigt av den kubanska regeringens faktiska genomförande av de bestämmelser om mänskliga rättigheter som fastställs i avtalet och baseras på Europaparlamentets resolutioner.

62.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Celac-ländernas regeringar och parlament.

• [1]  Antagna texter, P8_TA(2016)0016.  
• [2]  Antagna texter, P8_TA(2016)0269.
• [3]  Antagna texter, P8_TA(2017)0200.
• [4]  Antagna texter, P8_TA(2017)0297.
• [5]  Antagna texter, P8_TA(2014)0041.
• [6]  http://www.europarl.europa.eu/intcoop/eurolat/assembly/plenary_sessions/montevideo_2016/adopted_docs/trade_en.pdf
• [7]  http://www.europarl.europa.eu/intcoop/eurolat/assembly/plenary_sessions/montevideo_2016/adopted_docs/poverty_en.pdf
• [8]  http://www.europarl.europa.eu/intcoop/eurolat/assembly/plenary_sessions/montevideo_2016/adopted_docs/pparties_en.pdf
• [9]  http://www.europarl.europa.eu/intcoop/eurolat/assembly/plenary_sessions/montevideo_2016/adopted_docs/china_en.pdf
• [10]  http://www.europarl.europa.eu/intcoop/eurolat/assembly/plenary_sessions/athens2014/adopted_docs/femicide/1026102en.pdf
• [11]  http://www.europarl.europa.eu/intcoop/eurolat/assembly/plenary_sessions/montevideo_2016/adopted_docs/migration_en.pdf
• [12]  Antagna texter, P7_TA(2010)0141.
• [13]  Antagna texter, P7_TA(2013)0280.

YTTRANDE från utskottet för utveckling (31.5.2017)

till utskottet för utrikesfrågor

över EU:s politiska förbindelser med Latinamerika
(2017/2027(INI))

Föredragande av yttrande: Enrique Guerrero Salom

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att trots en betydande ekonomisk utveckling som har lett till minskad fattigdom och ojämlikhet, så är ojämlikhet fortfarande ett stort hinder för utvecklingen i regionen, där 175 miljoner människor lever i fattigdom och utanförskap, särskilt kvinnor och minderåriga. Parlamentet betonar att ekonomisk tillväxt, social utveckling för alla, en rättvis fördelning av välstånd och grundläggande offentliga tjänster som är tillgängliga för alla är avgörande för att lösa detta problem.

2.  Europaparlamentet anser att uppnåendet av målen för hållbar utveckling ska vara det främsta målet för samarbetet mellan Latinamerika/Västindien (LAC) och EU, och uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att samarbeta med LAC‑länderna för att komma överens om effektiva strategier för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar med kraft EU att förstärka program för budgetstöd.

3.  Eftersom EU är den största givaren av bistånd till LAC-regionen anser Europaparlamentet att ett avskaffande av biståndet till LAC-länderna, inbegripet till medelinkomstländerna, där ojämlikhet fortfarande råder mellan olika geografiska områden och särskilt påverkar kvinnor och minoriteter, skulle vara ett steg bakåt som skulle bromsa regionens framtida utveckling. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att göra ett otvetydigt åtagande gentemot LAC-länderna, och framför allt gentemot länderna i Centralamerika, med vederbörligt beaktande av det framtida partnerskapet mellan EU och AVS-länderna, om att inte låta något land hamna på efterkälken och lindra konsekvenserna för de länder som nyligen har övergått till att vara medelinkomstländer eller som är på väg att bli det.

4.  Europaparlamentet anser att EU, i det regionala och globala dagsläget, bör fördjupa sina förbindelser med LAC genom att fokusera på ett ökat samarbete på alla områden i syfte att upprätta bilaterala förbindelser på högsta nivå.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ange vilka instrument som finns tillgängliga och förse dem med tillräckliga medel genom att vidta lämpliga åtgärder för att anpassa dem till principerna för effektivitet, avsättningsbarhet, harmonisering, ömsesidigt ansvar och redovisningsskyldighet samt till LAC-ländernas utvecklingsstrategier för att bistå LAC i arbetet med att möta utmaningarna och förbereda sig för en eventuell minskning av det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA). Parlamentet begär att sådana instrument ska omfatta överföringen av kunskap och utbildning samt bidra till skattereformer och reformer av den offentliga finansförvaltningen som bidrar till att öka tillväxten och till tillhandahållandet av offentliga tjänster av hög kvalitet.

6.  Europaparlamentet stöder de latinamerikanska ländernas initiativ för att i FN:s regi upprätta ett ramavtal för omstrukturering av statsskulder.

7.  Europaparlamentet beklagar nedskärningarna av det humanitära biståndet och vänder sig emot att dessa nedskärningar fortsätter i de områden som behöver detta bistånd allra mest (norra triangeln av Centralamerika, Haiti och Colombia), såväl som i områden som har drabbats särskilt hårt av klimatförändringarna och naturkatastrofer.

8.  Europaparlamentet fördömer de åtgärder som vissa länders regeringar vidtagit när de nekat att ta emot internationellt humanitärt bistånd och därmed gjort det omöjligt att tillgodose ländernas mest grundläggande behov. Parlamentet uppmanar den höga representanten och vice ordföranden att med kraft uppmana berörda myndigheter att ta emot detta bistånd och att föreslå en biståndsplan för varje land.

9.  Europaparlamentet understryker att man snarast måste intensifiera kampen mot korruption, skattebedrägeri och straffrihet, eftersom detta är några av de främsta hindren för utveckling, att garantera respekten för rättsstaten, hållandet av fria och transparenta val, maktdelning och lika tillgång till ett oberoende, opartiskt och professionellt rättssystem, samt att stödja god samhällsstyrning, ta itu med institutionella svagheter och stärka förvaltningen. Parlamentet välkomnar det arbete som utförts av EUROsociAL på detta område.

10.  Europaparlamentet noterar med oro att markrofferi i LAC-länderna under det senaste årtiondet är kopplat till stora anläggningar för jordbruksbaserade livsmedel, foder och bränsle och även till strategier för att begränsa klimatförändringarna (t.ex. placering av skogar i programmet för CO₂-kompensation, som i programmet Redd+). Parlamentet noterar även att ökande regional och internationell efterfrågan på mineraler och fossila bränslen har lett till koncessioner för storskalig gruvbrytning som kan ha konsekvenser för olika gruppers markrättigheter. Parlamentet uppmanar LAC-länderna att erkänna alla legitima markrättigheter, även informell, ursprunglig och hävdvunnen besittningsrätt, i linje med FAO:s riktlinjer för besittningsrätt, och att följa den princip som säger att ett fritt och informerat förhandssamtycke ska inhämtas från den lokalbefolkning som berörs av markaffärer.

11.  Europaparlamentet understryker att LAC-länderna har det största antalet mördade människorättsförsvarare i världen. Parlamentet vill att utvecklingsprogrammen ska ta hänsyn till människorättsförsvararnas extremt utsatta situation och på ett ambitiöst sätt bidra till att skydda dem. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att öka sina ansträngningar för att övervaka förvaltningen av de medel som är avsedda för att skydda människorättsförsvarare.

12.  Europaparlamentet begär att man vid utvecklingen av bilaterala förbindelser ska beakta efterlevnaden av internationella människorättsfördrag, de olika regeringarnas medverkan i regionala organ och samarbetet med den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

13.  Europaparlamentet anser att den offentliga politik, särskilt för hälsa, utbildning och yrkesutbildning, som ger möjligheter till de nästan 30 miljoner unga som varken studerar eller arbetar är grundläggande. Parlamentet betonar att utvecklingsprogram måste ta itu med höga nivåer av konflikter, våld, organiserad brottslighet och mord, som i synnerhet påverkar ungdomar och är en av de största utmaningarna för LAC-länderna.

14.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att se hur man kan öka utländska investeringar och få till stånd ett större deltagande från den privata sektorn, samt att främja båda dessa, inom en ram där mänskliga, miljörelaterade och arbetsrättsliga rättigheter respekteras och där investerare ansluter sig till och tillämpar FN:s principer för ansvarsfulla investeringar, samtidigt som man säkerställer rättslig förutsebarhet för investeringar och principen om företagens sociala ansvar.

15.  Med beaktande av rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport om bruket av kombinerade bidrag och lån uppmanar Europaparlamentet kommissionen att tillämpa genomförbara kriterier avseende principer för utvecklingseffektivitet på sina kombinerade program, särskilt vad gäller egenansvar, anpassning till partnerländerna, utvecklings- och finansrelaterad additionalitet, transparens och ansvarsskyldighet.

16.  Europaparlamentet uppmanar EIB och andra utvecklingsfinansinstitut i EU:s medlemsstater att effektivt säkerställa att företag som får deras stöd inte ägnar sig åt skatteflykt via offshorecentrum och skatteparadis, och att effektivt spåra och övervaka flödena, skuldsättningens hållbarhet och mervärdet i deras projekt för hållbar utveckling.

17.  Europaparlamentet understryker vikten av att man samordnar de olika offentligpolitiska områdena och uppmuntrar medverkan av alla politiska och sociala aktörer, fackföreningar och andra organisationer inom civilsamhället, såväl på central som på lokal nivå, i arbetet för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet anser att kollektiva nyttigheter som är grundläggande för utveckling alltid bör beviljas alla genom den offentliga sektorn, och att alla bör ha möjlighet att få upprättelse vid fall av människorättskränkningar, även när det är företag som gjort sig skyldiga till kränkningarna.

18.  Europaparlamentet framhåller att ekonomisk tillväxt och handel är grundläggande för att uppnå en hållbar utveckling men inte tillräckliga för att minska fattigdom, ojämlikhet och utestängning. Parlamentet efterfrågar effektiv politik som bidrar till att minska dessa problem genom en diversifierad och hållbar tillväxt för alla med ett utpräglat fokus på sociala frågor, institutionellt stöd och respekt för mänskliga rättigheter.

19.  Europaparlamentet betonar att LAC fortfarande står inför stora utmaningar avseende statsskulder, och efterfrågar en strategi för hållbar skuldsättning som baseras på människors behov genom genomförandet av Unctads principer. Parlamentet välkomnar i detta avseende FN:s arbete för en internationell mekanism för statsskuldsuppgörelse.

20.  Europaparlamentet påpekar att LAC-regionen är mycket sårbar för naturkatastrofer till följd av sina geografiska och geologiska egenskaper, och att denna situation förvärras av klimatförändringarna, som måste hanteras globalt i enlighet med principen om gemensamt men differentierat ansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen och LAC‑länderna att ta itu med de bakomliggande orsakerna och vidta åtgärder för att skapa bättre motståndskraft mot klimatförändringarna och anta strategier för riskförebyggande och protokoll för en snabb mobilisering av humanitärt bistånd vid nödsituationer.

21.  Europaparlamentet begär att utvecklingsprogrammen i LAC-länderna ska ha ett övergripande genusperspektiv och garantera kvinnors grundläggande fri- och rättigheter, säkerställa rätten till sexuell och reproduktiv hälsa och främja kvinnors tillgång till arbetstillfällen. Parlamentet påpekar att enligt FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika och Karibien dödas i genomsnitt 12 kvinnor från denna region varje dag. Parlamentet understryker därför att kampen mot kvinnomord och könsdiskriminering bör vara ett prioriterat mål för utveckling och för uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

22.  Europaparlamentet påminner om de åtaganden som EU gjort i handlingsplanerna för 2013 och 2015 mellan EU och Celac (Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater) avseende att få ett slut på våldet mot kvinnor, och uttrycker sin oro över det bristande genomförandet av planernas kapitel 7, som avser främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska utrikestjänsten att samarbeta och anslå ekonomiska och institutionella resurser för att säkerställa genomförandet av de rekommendationer om främjande av jämställdhet som man enats om i handlingsplanerna, särskilt avseende undanröjandet av allt slags våld, i enlighet med konventionen från Belém do Pará, Istanbulkonventionen och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

23.  Europaparlamentet begär en bättre samordning mellan politikområden och program som stöder LAC-regionen, liksom de yttersta randområdena och utomeuropeiska länder och territorier. Parlamentet begär att de politiska åtaganden som gjorts vid de regionala toppmötena mellan EU och LAC ska fullgöras, och att de finansiella resurser som behövs för detta ska göras tillgängliga.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	30.5.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	17 0 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Stelios Kouloglou, Arne Lietz, Linda McAvan, Vincent Peillon, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Eleni Theocharous, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Ádám Kósa, Cécile Kashetu Kyenge, Paul Rübig, Judith Sargentini

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

17	+
ALDE	Beatriz Becerra Basterrechea, Paavo Väyrynen
ECR	Eleni Theocharous
EFDD	Ignazio Corrao
PPE	Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Ádám Kósa, Paul Rübig, Bogdan Brunon Wenta
S&D	Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Cécile Kashetu Kyenge, Arne Lietz, Linda McAvan, Vincent Peillon, Elly Schlein

0	-

5	0
GUE/NGL	Stelios Kouloglou, Lola Sánchez Caldentey
PPE	Anna Záborská,
Verts/ALE	Maria Heubuch, Judith Sargentini

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	11.7.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	55 7 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Bas Belder, Mario Borghezio, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Lorenzo Cesa, Aymeric Chauprade, Javier Couso Permuy, Andi Cristea, Arnaud Danjean, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ryszard Antoni Legutko, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Alex Mayer, David McAllister, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Jordi Solé, Jaromír Štětina, Charles Tannock, László Tőkés, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl, Elena Valenciano, Geoffrey Van Orden, Hilde Vautmans, Anders Primdahl Vistisen, Boris Zala
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Brando Benifei, Luis de Grandes Pascual, András Gyürk, Javi López, Marietje Schaake, Eleni Theocharous, Ernest Urtasun, Bodil Valero, Paavo Väyrynen, Marie-Christine Vergiat
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Ádám Kósa

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

55	+
ALDE	Petras Auštrevičius, Iveta Grigule, Javier Nart, Jozo Radoš, Marietje Schaake, Ivo Vajgl, Hilde Vautmans, Paavo Väyrynen
ECR	Bas Belder, Ryszard Antoni Legutko, Charles Tannock, Eleni Theocharous, Geoffrey Van Orden, Anders Primdahl Vistisen
EPP	Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Elmar Brok, Lorenzo Cesa, Arnaud Danjean, Michael Gahler, András Gyürk, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ádám Kósa, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Alojz Peterle, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, László Tőkés, Luis de Grandes Pascual, Jaromír Štětina
S&D	Francisco Assis, Brando Benifei, Andi Cristea, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Arne Lietz, Javi López, Andrejs Mamikins, Alex Mayer, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Elena Valenciano, Boris Zala
VERTS/ALE	Klaus Buchner, Barbara Lochbihler, Tamás Meszerics, Jordi Solé, Ernest Urtasun, Bodil Valero

7	-
EFDD	James Carver
GUE/NGL	Javier Couso Permuy, Sabine Lösing, Sofia Sakorafa, Miguel Urbán Crespo, Marie-Christine Vergiat
NI	Janusz Korwin-Mikke

2	0
EFDD	Fabio Massimo Castaldo
ENF	Mario Borghezio

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster