Choisissez la langue de votre document :
- bg - български
- es - español
- cs - čeština
- da - dansk
- de - Deutsch
- et - eesti keel
- el - ελληνικά
- en - English
- fr - français
- ga - Gaeilge
- hr - hrvatski
- it - italiano
- lv - latviešu valoda
- lt - lietuvių kalba
- hu - magyar
- mt - Malti
- nl - Nederlands
- pl - polski
- pt - português
- ro - română
- sk - slovenčina
- sl - slovenščina
- fi - suomi
- sv - svenska (vald)
| Förfarande : 2016/0084(COD) |
|
Dokumentgång i plenum
| Dokumentgång : A8-0270/2017 | ||||||
Ingivna texter : A8-0270/2017 |  | Debatter : PV 23/10/2017 - 17CRE 23/10/2017 - 17 PV 27/03/2019 - 16 CRE 27/03/2019 - 16 |  | Omröstningar : PV 24/10/2017 - 5.7CRE 24/10/2017 - 5.7 Röstförklaringar PV 27/03/2019 - 18.7 |  | Antagna texter : P8_TA(2017)0392P8_TA(2019)0306 |
| BETÄNKANDE ***I |
| |||
| 25.7.2017 |
| |||
|
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av CE-märkta gödselprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 (COM(2016)0157 – C8–0123/2016 – 2016/0084(COD)) | ||||
| ||||
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av CE-märkta gödselprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 (COM(2016)0157 – C8-0123/2016 – 2016/0084(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0157), – med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0123/2016), – med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1), – med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd samt yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling samt utskottet för internationell handel (A8-0270/2017). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| MOTIVERING |
| |||
|
Inledning Den 17 mars 2016 antog kommissionen ett förslag till förordning med bestämmelser om tillhandahållande av CE-märkta gödselprodukter på marknaden. Det i dag gällande regelverket rörande villkoren för tillhandahållande av gödselmedel på den inre marknaden, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003, omfattar nästan enbart gödselmedel från utvunnet eller kemiskt framställt oorganiskt material. Utkastet till förslag ska ersätta det regelverket och omfattar fler typer av gödselprodukter, vilket möjliggör fri rörlighet på den inre marknaden för gödselprodukter från organiska material och returråvaror. Genom förslaget anpassas alltså reglerna för gödselprodukter till den nya lagstiftningsramen för produktlagstiftning, och dess enda rättsliga grund är artikel 114 i EUF-fördraget. Syftet med kommissionens förslag är att hjälpa EU:s industri att bli mer hållbar och konkurrenskraftig, främja hållbar ekonomisk tillväxt och skapa nya arbetstillfällen. Med den föreslagna förordningen vill man harmonisera EU:s regler för produkter som framställts från organiskt avfall och biprodukter. Utarbetandet av förslaget Förslaget har tagits fram efter omfattande samråd med berörda aktörer samt en konsekvensbedömning. I utvärderingen av den nuvarande gödselförordningen som genomfördes 2010 drog man slutsatsen att förordningen kunde vara mer effektiv när det gäller att främja innovativa gödselmedel och att det även skulle behövas reformer för att stärka den inre marknaden. Den visade även att varken de ekonomiska aktörerna eller de nationella myndigheterna ansåg att ömsesidigt erkännande var tillräckligt för att kunna säkerställa fri rörlighet för organiska gödselmedel, eftersom det behövs stränga regler för produkter som gödselmedel för att produktkvalitet och miljö- och hälsoskydd ska kunna säkerställas. Alla berörda aktörer hördes under förberedelserna, även som en del i det offentliga samrådet om cirkulär ekonomi som offentliggjordes i maj 2015. De berörda aktörerna inbjöds även att säga sin mening om färdplanen för revidering av förordningen om gödselmedel som offentliggjordes i oktober 2015. Förslaget har även utarbetats utifrån en konsekvensbedömning, som visade att reformen skulle leda till administrativ förenkling och ge den flexibilitet som behövs på marknaden, samtidigt som hälso- och miljöskydd säkerställs. Allmänna kommentarer Föredraganden välkomnar förslaget till ”gödselproduktförordning” som en del i paketet om cirkulär ekonomi. I förslaget moderniseras bedömningen av överensstämmelse och marknadskontrollen i linje med den nya lagstiftningsramen för produktlagstiftning. Förslaget omfattar fler typer av gödselprodukter (även sådana som framställs av returråvara), och i förslaget sätts gränsvärden för förekomsten av tungmetaller och förorenande ämnen i gödselprodukter i syfte att skydda allmänintresset. 1. Frivillig harmonisering Syftet med initiativet är att nå en kritisk massa genom en inre marknad för sådana produkter. Det har tidigare visat sig vara ytterst svårt att få till stånd ömsesidiga erkännanden av icke-harmoniserade gödselmedel, medan harmonisering av produktlagstiftningen har visat sig vara ett effektivt sätt att garantera tillträde till den inre marknaden för oorganiska gödselmedel. Därför dras slutsatsen att harmonisering av produktlagstiftning för gödselmedel av organiskt material eller returråvaror inte går utöver vad som är nödvändigt för att garantera den rättssäkerhet som krävs för att främja storskaliga investeringar i den cirkulära ekonomin. Den lagstiftningsmetod som använts i detta förslag ger ekonomiska aktörer största möjliga flexibilitet när det gäller att släppa ut nya produkter på den inre marknaden utan att behöva göra avkall på säkerhet och kvalitet. Dessutom ger den medlemsstaterna frihet att tillåta icke-harmoniserade gödselmedel på de nationella marknaderna utan att de ekonomiska aktörer som söker gränsöverskridande handel på större marknader fråntas möjligheten att välja de fördelar som det harmoniserade regelverket ger. Föredraganden anser att de nuvarande hindren för fri rörlighet för innovativa gödselmedel, det vill säga att nationella regelverk skiljer sig åt, inte kan avlägsnas med hjälp av ensidiga åtgärder från medlemsstaternas sida. EU kan uppmuntra fri rörlighet för sådana organiska gödselmedel på den inre marknaden genom att fastställa harmoniserade och ambitiösa kriterier rörande kvalitet, säkerhet och miljö. Ett EU-övergripande regelverk skulle dessutom få upp medlemsstaternas ögon för innovativa gödselmedels potentiella nytta för ekonomi och miljö, ge organiska gödselmedel samma förutsättningar som mineralbaserade samt uppmuntra till innovation. Föredraganden vill påpeka att företag som väljer harmonisering skulle få förenklat tillträde till hela den inre marknaden. De administrativa kostnaderna skulle också minska, eftersom enskilda produkter inte i lika stor utsträckning skulle behöva registreras enligt flera olika nationella bestämmelser. Tillverkare som inte omfattas av tredjepartscertifiering skulle påverkas i mindre grad än de som betalar kostnaderna för tredjepartscertifiering (till exempel små och medelstora företag). Dessa kostnader skulle uppvägas av att antalet kontroller i förhållande till produktionsvolym skulle minska samt av att antalet externa provtagningar skulle minska från och med året efter godkännandet för CE-märkning. En frivillig harmonisering skulle på detta sätt underlätta en smidig övergång till den nya lagstiftningsramen, och tillverkarna skulle få välja om de vill marknadsföra sina varor på den lokala marknaden eller inom hela EU. 2. Nya krav och ändrad omfattning i förordningen Ett av syftena med förordningen är att förbättra säkerhetsnormerna för gödselprodukter liksom att sänka gränsvärdena för tungmetaller, särskilt kadmium, för alla de olika produktfunktionskategorierna. På detta sätt kan livsmedels- och konsumentsäkerheten förbättras, liksom markskyddet. I enlighet med nya säkerhetsnormer sätts gränsvärden för föroreningar, som organiska och mikrobiella föroreningar. Dessutom sätts nya gränsvärden för lägsta tillåtna halt av näringsämnen för varje enskild produktfunktionskategori för att kvaliteten på CE-märkta gödselprodukter ska säkerställas. Gränserna för hur mycket kadmium som fosforhaltiga gödselmedel ska få innehålla är omdebatterade när det gäller att hitta rätt balans mellan mål av allmänintresse och vilka medel som är rimliga för att uppnå dem, liksom huruvida den nödvändiga tekniken finns i dag och den vetenskapliga grunden för den. På utskottsnivå har parlamentsutskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet tilldelats exklusiv befogenhet att sätta gränsvärdena för kadmium i bilaga I till förordningen. 3. Tydlig uppdelning mellan gödselmedel Definitionen på gödselprodukter i förslaget som det ser ut i dag kan orsaka förvirring hos jordbrukarna eftersom definitionen omfattar flera olika typer av produkter med olika funktioner och egenskaper. En tydlig uppdelning bör därför göras mellan gödselmedel (produkter som tillför näringsämnen för att växter ska växa) och andra typer av produkter (jordförbättringsmedel, odlingssubstrat, agronomiska tillsatser och biostimulanter), som har andra funktioner, som att stimulera vissa funktioner hos växter, påverka jorden eller liknande. 4. Minskad administrativ börda I förslaget ställs ett antal krav på de ekonomiska aktörerna i syfte att uppnå en inre marknad som tillgodoser relevanta allmänintressen, till exempel när det gäller säkerhet och skydd för folkhälsa och miljö. Dessa mål bör dock uppnås genom åtgärder som är så lite betungande som möjligt så att innovation och jobbtillväxt i branschen inte hindras. Föredraganden anser därför att det är viktigt att justera förslaget så att de ekonomiska aktörernas skyldigheter är rimliga i förhållande till denna förordnings mål utan att gå utöver vad som är nödvändigt. 5. Märkning Föredraganden anser att det är viktigt att märkningen är tydlig och utförlig och att den bör omfatta alla uppgifter om de tillgängliga näringsämnena och deras löslighet. Detta är av yttersta vikt för att jordbrukarna ska kunna utvärdera produkternas agronomiska verkan och välja den produkt som är mest lämpad för deras grödor och för förhållandena och egenskaper hos deras specifika jord och klimat. Det är även bra för effektiviteten och miljön. Slutsatser Enligt föredraganden kommer förslaget att leda till förenkling och minskning av den administrativa bördan för tillverkare av gödselprodukter som vill få tillträde till mer än ett nationellt territorium på den inre marknaden, eftersom sådant tillträde inte längre är beroende av ömsesidiga erkännanden. Samtidigt kommer marknadstillträde inte att förbjudas eller begränsas för tillverkare som inte har som mål att uppfylla EU:s bestämmelser, eftersom det fortfarande är möjligt att få tillträde till nationella marknader på grundval av nationella bestämmelser eller att välja ömsesidiga erkännanden i gränsöverskridande verksamheter. Föredraganden anser även att kommissionens nya angreppssätt kan leda till att gödselmedelsbranschen beläggs med en mängd regler av ett slag som inte prövats tidigare. Det finns även ett antal inkonsekvenser och tvetydigheter i förslaget samtidigt som ett antal definitioner saknas, och dessa måste förtydligas. Utifrån detta verkar det något överambitiöst att den nya förordningen ska träda i kraft den 1 januari 2018. Enligt översynsklausulen ska kommissionen år 2023 lägga fram en rapport om hur den inre marknaden fungerar och då utvärdera effekterna av den partiella harmoniseringen, undersöka om förordningen bidrar till administrativ förenkling som det var tänkt och utvärdera gränsvärdena för förorenande ämnen som fastställs i bilaga I. När rapporten ska läggas fram beror på vilka ändringar som kan komma att göras i tidsplanen i artikel 49 för när förordningen ska börja tillämpas. | ||||
| BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONERSOM FÖREDRAGANDEN HAR FÅTT INFORMATION FRÅN |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Denna förteckning har upprättats helt på frivillig grund och uteslutande på föredragandens ansvar. Föredraganden har mottagit bidrag från följande enheter eller personer under det att förslaget till betänkande utarbetades:
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (2.6.2017) |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen KORTFATTAD MOTIVERING Bakgrund Gödselprodukter används för att ge näring till och förbättra tillväxten hos växter, i huvudsak inom jordbruket. De kan delas in i två huvudgrupper: gödselmedel som förser växterna med näringsämnen, och andra produkter som i huvudsak syftar till att främja växternas tillväxt på andra sätt. Då världens befolkning fortsätter att öka ger gödselmedel viktiga fördelar, särskilt tack vare större skördar. Vissa utmaningar i fråga om miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet förknippas dock med användningen av gödselmedel. Kommissionen bedömer att sektorn för gödselmedel årligen omsätter 20 till 25 miljarder euro, och står för cirka 100 000 arbetstillfällen. Små och medelstora företag utgör 90 % av företagen. I en intern undersökning som publicerades 2015 belyses det faktum att gödselmedel i de flesta av EU:s medlemsstater utgör cirka 10 % av jordbrukarnas kostnader, även om siffran kan vara så hög som 20 % i Irland och så låg som 3,6 % i Malta. Nuvarande rättslig ram Förordningen om gödselmedel från 2003 (förordning (EG) nr 2003/2003) definierar olika typer av gödselmedel som har godkänts som ”EG-gödselmedel” och tillåts cirkulera fritt på EU-marknaden. Även om den gällande förordningen omfattar olika typer av gödselmedel, är de nuvarande ”EG-gödselmedlen” i huvudsak konventionella gödselmedel och mineralgödsel tillverkade av primära råvaror av vilka vissa förutsätter energi- och koldioxidintensiva tillverkningsprocesser. Dessutom innehåller förordningen inga begränsningar vad gäller halter av tungmetall och andra förorenande ämnen, såsom patogener och fysiska föroreningar. Kommissionen lade i mars 2016 fram ett lagstiftningsförslag om gödselprodukter, som en del av paketet om cirkulär ekonomi. Förslaget omfattar ett bredare spektrum av gödselprodukter (inbegripet sådana som framställs ur sekundära råvaror), och fastställer även gränsvärden för förekomst av tungmetaller och förorenande ämnen i gödselprodukter. Föredragandens ståndpunkt Föredraganden välkomnar det förslag som lagts fram av kommissionen, eftersom alla gödselmedel kommer att ges tillträde till den inre marknaden och omsätta den cirkulära ekonomins principer i praktiken. Föredraganden anser också att det är ett mycket positivt att alla typer av gödselprodukter – och inte bara mineralgödsel – ska omfattas av EU:s lagstiftning. Detta kommer att bidra till att i högre grad fullborda den inre marknaden och underlätta och stärka små och medelstora företags investeringar i den cirkulära ekonomin. Det är dock av avgörande betydelse att de mål som fastställs är realistiska och möjliga att uppnå, för att säkerställa att gränsvärden och krav kan efterlevas. Prioritet bör ges till skyddet av människors och djurs hälsa samt miljön, men detta bör vägas mot de socioekonomiska effekter som dessa åtgärder kan medföra. Dessutom är det viktigt att säkra livsmedelstryggheten och säkerställa att livsmedelstillgången kan fortsätta att tillgodose de krav som en ständigt växande befolkning ställer. De nya bestämmelserna bör vila på en solid vetenskaplig grund och bygga på ingående riskbedömningar, snarare än endast på försiktighetsprincipen, vilket skulle leda till obefogade inskränkningar och ett orättvist förbud av vissa produkter på den inre marknaden. Tekniskt orealistiska krav bör inte fastställas om det inte finns säkra vetenskapliga data som uppvisar ett hot mot miljön eller människors eller djurs hälsa. Föredraganden har antagit detta synsätt när det gäller förslaget och i synnerhet frågan om förorenande ämnen. Bland förorenande ämnen är frågan om kadmium (Cd) särskilt viktig. Kadmium som främst finns i fosfathaltiga mineralgödselmedel är särskilt oroväckande eftersom det kan ackumuleras i marken, överföras till livsmedel och kanske leda till negativa effekter för hälsa, markens biologiska mångfald och grundvattenkvaliteten – utan att på något sätt gynna växterna. Kadmiumhalten i fosfathaltiga gödselmedel beror på den fosforit som använts, eftersom kadmium finns i fosforiten och inte ens frigörs efter tillverkningsprocessen. Kadmiumhalten i fosforit varierar från mindre än 10 mg Cd/kg fosfor (P2O5) till 200 mg/kg, beroende på var den utvunnits. Kommissionens förslag inför en gradvis minskning av den högsta nivån av orenheter i form av metall från 60 mg Cd/kg fosforpentoxid P2O5 till 40 mg Cd/kg efter tre år, och till 20 mg Cd/kg efter tolv år. Det skulle bli de mest restriktiva gränsvärdena i världen: Japan, Australien, Kalifornien och Nya Zeeland har högre gränsvärden för kadmium – medan det för närvarande inte finns några gränsvärden i EU. Gödselprodukter i EU tillverkas genom en lång rad väletablerade metoder varav många helt överensstämmer med den cirkulära ekonomins principer. Det är därför viktigt att säkerställa att dessa tillverkningsmetoder kan behållas och att man inte fastställer regler som står i strid med dem. Dessutom är föredraganden angelägen om att säkerställa harmonisering mellan de regler som tillämpas på olika kategorier av gödselmedel, för att säkerställa att jordbrukarna har tillgång till produkter av hög kvalitet och många fler alternativ. Vissa gödselmedel som definieras som produkter med dubbla användningsområden består av samma kemiska föreningar som växtskyddsmedel. I kommissionens förslag finns inga hänvisningar till dessa produkter – detta bör åtgärdas för att säkra klar åtskillnad mellan de två kategorierna som har olika egenskaper. Kommissionen föreslår också att organiska organisk-mineraliska gödselmedel och biostimulanter som framställs ur animaliska biprodukter undantas från förordningens tillämpningsområde. De enda animaliska biprodukter som får saluföras med CE-märkning är produkter som nått den så kallade slutpunkten – detta för att undvika bedräglig användning av animaliska biprodukter som foder. Animaliska biprodukter som inte nått slutpunkten måste dock uppfylla mycket stränga krav, och därför bör det vara möjligt att saluföra också dessa animaliska biprodukter på EU-nivå. Utöver dessa frågor bör flera termer och definitioner förbättras för att bättre spegla de tekniska framstegen, i synnerhet när det gäller innovativa produkter såsom biostimulanter. Det är också nödvändigt att säkerställa att tydligare information ges till jordbrukare och konsumenter. Detta bör göras genom att ange de näringsämnen som finns i ett visst mineralgödselmedel, och genom att förbättra de allmänna märkningskrav som anges i bilaga III. Detta skulle göra det möjligt för jordbrukare och konsumenter att optimera användningen av gödselmedel och därigenom minska miljöeffekterna av dessa produkter. ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||