BETÄNKANDE om rekommendation till rådet om förhandlingsmandatet för EU:s handelsförhandlingar med Australien

19.10.2017 - (2017/2192(INI))

Utskottet för internationell handel
Föredragande: Daniel Caspary

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om förhandlingsmandatet för EU:s handelsförhandlingar med Australien

(2017/0000(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, och Australiens premiärminister, Malcolm Turnbull,

–  med beaktande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Australien av den 29 oktober 2008 samt ramavtalet mellan EU och Australien, som ingicks den 5 mars 2015,

–  med beaktande av andra bilaterala avtal mellan EU och Australien, i synnerhet avtalet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning om överensstämmelse, intyg och märkning och avtalet om handel med vin,

–  med beaktande av kommissionens handelspaket, som offentliggjordes den 14 september 2017, där kommissionen åtog sig att offentliggöra alla framtida förhandlingsmandat för handelsförhandlingar,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt sina ståndpunkter av den 25 februari 2016 om inledande av förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland[1], och av den 12 september 2012 om rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska unionen och Australien om ändring av avtalet om ömsesidigt erkännande[2],

–  med beaktande av kommunikén i samband med mötet mellan G20-ländernas stats- och regeringschefer i Brisbane den 15–16 november 2014,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 22 april 2015 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Australiens utrikesminister med titeln ”Mot ett närmare partnerskap mellan EU och Australien”,

–  med beaktande av yttrande 2/15 av den 16 maj 2017 från Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) över unionens befogenhet att underteckna och ingå frihandelsavtalet med Singapore[3],

–  med beaktande av kommissionens studie av den 15 november 2016 om framtida handelsavtals kumulativa konsekvenser för EU:s jordbruk,

–  med beaktande av artiklarna 207.3 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 108.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0311/2017), och av följande skäl:

A.  EU och Australien arbetar tillsammans för att hantera gemensamma utmaningar inom ett stort antal områden och samarbetar i ett antal internationella forum, även om handelspolitiska frågor på multilateral nivå.

B.  EU är Australiens tredje största handelspartner med en årlig bilateral handel som 2015 uppgick till mer än 45,5 miljarder euro, och med en positiv handelsbalans för EU:s del på mer än 19 miljarder euro.

C.  EU:s stock av utländska direktinvesteringar i Australien 2015 uppgick till 145,8 miljarder euro.

D.  Australien håller på att ansluta sig till avtalet om offentlig upphandling.

E.  EU slutförde förhandlingarna om ramavtalet mellan EU och Australien den 22 april 2015.

F.  Den europeiska jordbrukssektorn och vissa jordbruksprodukter såsom nötkött, lammkött, mejeriprodukter, spannmål och socker – inbegripet speciella sockerarter – är särskilt känsliga inom ramen för dessa förhandlingar.

G.  Australien är den tredje största exportören i världen av både nötkött och socker och är ledande på den globala exportmarknaden för mejeriprodukter och spannmål.

H.  EU och Australien deltar i plurilaterala förhandlingar för att ytterligare avreglera handeln med gröna varor (avtalet om miljöanpassade varor) och handeln med tjänster (avtalet om handel med tjänster).

I.  Australien är part i de avslutade förhandlingarna om Stillahavspartnerskapet (TPP), vars framtid är osäker, och i de pågående förhandlingarna om ett regionalt omfattande ekonomiskt partnerskap (RCEP) i Asien- och Stillahavsregionen, som förenar Australiens viktigaste handelspartner. Australien har haft ett frihandelsavtal med Kina sedan 2015.

J.  Australien gjorde betydande åtaganden inom ramen för TTP om att främja ett långsiktigt bevarande av vissa arter och ta itu med den olagliga handeln med vilda djur och växter genom förstärkta bevarandeåtgärder, och fastställde också krav på en effektiv efterlevnad av miljöskyddsreglerna och ett stärkt regionalt samarbete. Dylika åtaganden bör tjäna som riktmärke för bestämmelserna i frihandelsavtalet mellan EU och Australien.

K.  Australien är en av EU:s äldsta och närmaste partner. Landet har samma värderingar och verkar för att främja välstånd och säkerhet inom ramen för ett globalt regelbaserat system.

L.  Australien har ratificerat och genomfört de viktigaste internationella konventionerna om mänskliga, sociala och arbetsrelaterade rättigheter och om miljöskydd, och respekterar till fullo rättsstatsprincipen.

M.  Australien är en av endast sex WTO-medlemmar som fortfarande varken har förmånstillträde till EU-marknaden eller förhandlar om att få det.

N.  Efter det gemensamma uttalandet av den 15 november 2015 inleddes ett sonderingsförfarande för att undersöka möjligheten att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Australien och parternas ambitioner på detta område. Detta sonderingsförfarande har slutförts.

O.  Parlamentet kommer att ombes att besluta om det ska ge sitt godkännande till det potentiella frihandelsavtalet mellan EU och Australien.

Strategisk, politisk och ekonomisk bakgrund

1.  Europaparlamentet understryker betydelsen av allt djupare förbindelser mellan EU och Asien- och Stillahavsregionen, inte minst för att främja den ekonomiska tillväxten i Europa, och betonar att detta återspeglas i EU:s handelspolitik. Parlamentet bekräftar att Australien utgör en central del i denna strategi och att en utvidgning och fördjupning av handelsförbindelserna kan bidra till att uppfylla detta mål.

2.  Europaparlamentet lovordar Australien för landets starka och konsekventa engagemang för den multilaterala handelsagendan.

3.  Europaparlamentet anser att den fulla potentialen i unionens bilaterala och regionala samarbetsstrategier endast kan utnyttjas om man håller sig till regel- och värdebaserad handel och att ingående av ett frihandelsavtal av hög kvalitet med Australien, i en anda av ömsesidighet och gemensamma fördelar, vilket inte under några omständigheter får undergräva ambitionen att uppnå framsteg på det multilaterala planet eller genomförandet av redan ingångna multilaterala och bilaterala avtal, är en avgörande del av dessa strategier. Parlamentet anser att djupare bilateralt samarbete kan fungera som ett steg i riktning mot ytterligare multilateralt och plurilateralt samarbete.

4.  Europaparlamentet anser att förhandlingarna om ett modernt, djupgående, ambitiöst, välavvägt, rättvist och omfattande frihandelsavtal är ett lämpligt sätt att fördjupa det bilaterala partnerskapet och ytterligare förstärka de befintliga, redan fullt utvecklade bilaterala handels- och investeringsförbindelserna. Parlamentet anser att dessa förhandlingar skulle kunna fungera som en modell för en ny generation av frihandelsavtal, och betonar att det är viktigt att ytterligare höja ambitionsnivån i syfte att skjuta fram gränserna för vad ett modernt frihandelsavtal innebär, med beaktande av Australiens högt utvecklade ekonomi och regelverk.

Sonderingsförfarandet

5.  Europaparlamentet noterar att sonderingsförfarandet för EU och Australien slutfördes den 6 april 2017 till både kommissionens och den australiska regeringens belåtenhet.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt slutföra och offentliggöra sin konsekvensbedömning i syfte att kunna tillhandahålla en omfattande bedömning av eventuella för- och nackdelar med förstärkta handels- och investeringsförbindelser mellan EU och Australien till förmån för båda parters medborgare och företag, inbegripet i de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna, och med särskilt beaktande av sociala och miljömässiga effekter, bland annat på EU:s arbetsmarknad, samt att ta hänsyn till hur Brexit kan komma att påverka handels- och investeringsflödena från Australien till EU, särskilt vid utarbetandet av utbytet av erbjudanden och beräkningen av kvoter.

Förhandlingsmandat

7.  Europaparlamentet uppmanar rådet att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar med Australien på grundval av resultatet av sonderingsförfarandet, villkoren i denna resolution, konsekvensbedömningen och med tydliga mål.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att betona att s.k. green box-betalningar inte är snedvridande och inte bör drabbas av antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder.

9.  Europaparlamentet uppmanar rådet att i sitt beslut om antagande av förhandlingsdirektiven till fullo respektera fördelningen av befogenheter mellan EU och dess medlemsstater, i enlighet med domstolens yttrande 2/15 av den 16 maj 2017.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att snarast möjligt lägga fram ett förslag om den allmänna framtida strukturen för handelsavtal med beaktande av domstolens yttrande 2/15 om frihandelsavtalet med Singapore, och att göra en klar åtskillnad mellan ett avtal om handel och liberalisering av utländska direktinvesteringar, som enbart gäller områden som hör till EU:s exklusiva befogenhet, och ett eventuellt andra avtal som gäller de områden där befogenheten delas med medlemsstaterna. Parlamentet betonar att en sådan åtskillnad skulle få konsekvenser för den parlamentariska ratificeringsprocessen och att dess syfte inte är att kringgå nationella demokratiska processer utan att det snarare är en fråga om demokratisk fördelning av befogenheter på grundval av EU:s fördrag. Parlamentet efterlyser ett starkare engagemang från Europaparlamentet i alla pågående och framtida förhandlingar om frihandelsavtal under processens alla stadier.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, när den lägger fram de slutliga avtalen för undertecknande och ingående, och rådet, när det fattar beslut om undertecknande och ingående, att till fullo respektera fördelningen av befogenheter mellan EU och dess medlemsstater.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra förhandlingarna på ett så transparent sätt som möjligt, utan att undergräva unionens förhandlingsposition, genom att garantera åtminstone samma nivå av transparens och offentliga samråd som vid förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar med Förenta staterna genom att hålla en konstant dialog med arbetsmarknadens parter och civilsamhället, och att till fullo respektera bästa praxis från andra förhandlingar. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att offentliggöra alla sina rekommendationer avseende förhandlingsdirektiv för handelsavtal, och anser att detta är ett positivt exempel. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att följa kommissionens exempel och offentliggöra förhandlingsdirektiven så snart de har antagits.

13.  Europaparlamentet betonar att frihandelsavtalet måste leda till förbättrat marknadstillträde, skapande av anständiga arbetstillfällen, jämställdhet till godo för medborgarna på båda sidor, hållbar utveckling, upprätthållande av EU-standarder, skydd av tjänster av allmänt intresse och respekt för demokratiska förfaranden samtidigt som EU:s exportmöjligheter ökar.

14.  Europaparlamentet betonar att ett ambitiöst avtal på ett meningsfullt sätt måste behandla investeringar, handel med varor och tjänster (på grundval av nyliga rekommendationer från Europaparlamentet avseende förbehåll för politiskt handlingsutrymme och känsliga sektorer), tullar och förenklade handelsförfaranden, digitalisering, e-handel och uppgiftsskydd, teknisk forskning och stöd för innovation, offentlig upphandling, energi, statsägda företag, konkurrens, hållbar utveckling, regleringsmässiga frågor såsom sanitära och fytosanitära standarder av hög kvalitet och andra normer för jordbruks- och livsmedelsprodukter, utan att försvaga EU:s höga standarder, stabila och genomförbara åtaganden om arbetsnormer och miljöstandarder samt bekämpningen av skatteundandragande och korruption, och att fortsätta att hålla sig inom unionens exklusiva befogenheter, samtidigt som särskilt uppmärksamhet ägnas åt mikroföretagens och de små och medelstora företagens behov.

15.  Europaparlamentet uppmanar rådet att uttryckligen erkänna den andra partens skyldigheter gentemot urbefolkningar i förhandlingsdirektiven och möjliggöra reservationer för nationella preferenser i detta avseende. Parlamentet betonar att avtalet bör på nytt bekräfta båda parternas åtagande avseende ILO:s konvention 169 om urbefolkningars rättigheter.

16.  Europaparlamentet betonar att otillräcklig fiskeförvaltning och olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) kan få betydande negativa konsekvenser för handel, utveckling och miljö och att parterna måste göra meningsfulla åtaganden för att skydda hajar, rockor, sköldpaddor och havsdäggdjur och förhindra överfiske, överkapacitet och IUU-fiske.

17.  Europaparlamentet understryker att principen om ersättning, begränsning och förfining (3R) av användningen av djur för vetenskapliga ändamål är fast förankrad i EU-lagstiftningen. Parlamentet framhåller att det är viktigt att EU:s nuvarande åtgärder avseende djurförsök för vetenskapliga ändamål inte monteras ned eller minskas, att framtida bestämmelser om djurs användning begränsas eller att EU:s forskningsinstitut får konkurrensnackdelar. Parlamentet framhåller att parterna måste sträva efter att anpassa reglerna för bästa praxis avseende 3R i syfte att öka försökens effektivitet, minska kostnaderna och minska behovet av användningen av djur.

18.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att inkludera åtgärder för att bekämpa förfalskning av livsmedelsprodukter.

19.  Europaparlamentet betonar att om ett frihandelsavtal verkligen ska vara fördelaktigt för EU:s ekonomi, bör följande aspekter ingå i förhandlingsdirektiven:

a)  Liberalisering av handel med varor och tjänster och verkliga möjligheter till marknadstillträde för båda parter till den andra partens marknad för varor och tjänster genom att onödiga rättsliga hinder undanröjs, samtidigt som det säkerställs att inget i avtalet hindrar parterna från att på ett proportionerligt sätt vidta regleringsåtgärder i syfte att uppnå legitima politiska mål; avtalet får i) inte hindra parterna från att utforma, reglera, tillhandahålla och stödja tjänster av allmänt intresse, och måste innehålla uttryckliga föreskrifter om detta, ii) inte ålägga de offentliga myndigheterna att privatisera tjänster eller hindra dem från att bredda det urval av tjänster som de tillhandahåller allmänheten, iii) inte hindra regeringar från att återföra det som regeringar tidigare har valt att privatisera till offentlig kontroll, exempelvis vatten, utbildning, hälso- och sjukvård samt sociala tjänster, eller minska de höga hälso-, livsmedels-, konsument-, miljö-, arbets- och säkerhetsstandarderna i EU eller begränsa offentlig finansiering av konst och kultur, utbildning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster, såsom har varit fallet med tidigare handelsavtal. Åtaganden bör göras med utgångspunkt i det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats). Parlamentet betonar i detta sammanhang att de normer som de europeiska producenterna ska följa måste bevaras.

b)   Så länge avtalet kan komma att innehålla ett kapitel om nationell lagstiftning uppmanas förhandlarna att inte inkludera några nödvändighetstester.

c)  Åtaganden om antidumpnings- och utjämningsåtgärder som går utöver WTO:s regler på detta område, som eventuellt inte behöver tillämpas om tillräckliga gemensamma konkurrensnormer och samarbete har införts.

d)  En minskning av onödiga icke-tariffära handelshinder och en förstärkning och utvidgning av dialoger på området för lagstiftningssamarbete på frivillig basis, när detta är genomförbart och till ömsesidig nytta, dock utan att parternas möjlighet att bedriva sin rättsliga, lagstiftande och politiska verksamhet begränsas, eftersom regleringssamarbete måste syfta till att gagna styrningen av den globala ekonomin genom ökad konvergens och större samarbete avseende internationella standarder och regleringsmässig harmonisering, exempelvis genom antagande och genomförande av de standarder som antagits av FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece), samtidigt som det garanterar högsta nivå av konsumentskydd (t.ex. livsmedelssäkerhet) miljöskydd (t.ex. djurens hälsa och välbefinnande, växtskydd) samt socialt och arbetsrättsligt skydd.

e)  Avsevärda koncessioner på området för offentlig upphandling på alla förvaltningsnivåer, inklusive i statsägda företag och företag med särskilda eller exklusiva rättigheter som garanterar marknadstillträde för europeiska företag i strategiska sektorer och samma grad av öppenhet som på EU:s marknader för offentlig upphandling, eftersom förenklade förfaranden och insyn för anbudsgivare, inklusive anbudsgivare från andra länder, också kan vara effektiva verktyg för att förhindra korruption och främja integritet i den offentliga förvaltningen samtidigt som det ger skattebetalarna valuta för pengarna i fråga om leveranskvalitet, effektivitet, ändamålsenlighet och redovisningsskyldighet. Garantier för att ekologiska och sociala kriterier tillämpas vid kontraktstilldelningen i offentlig upphandling.

f)  Ett separat kapitel som beaktar mikroföretags och små och medelstora företags behov och intressen när det gäller marknadstillträdesfrågor, inbegripet, men inte begränsat till, mer kompatibla tekniska standarder och förenklade tullförfaranden, i syfte att skapa konkreta affärsmöjligheter och främja deras internationalisering.

g)  Med tanke på domstolens yttrande 2/15 om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore, i vilket det anges att handel och hållbar utveckling faller inom EU:s exklusiva befogenhet och att hållbar utveckling utgör en central del av EU:s gemensamma handelspolitik, är ett robust och ambitiöst kapitel om hållbar utveckling en oumbärlig del av ett eventuellt avtal. Bestämmelser om effektiva verktyg för dialog, övervakning och samarbete, inklusive bindande och verkställbara bestämmelser som är underställda lämpliga och effektiva tvistlösningsmekanismer och som möjliggör, bland olika verkställningsmetoder, en sanktionsbaserad mekanism, samtidigt som de möjliggör för arbetsmarknadens parter och civilsamhället att delta på lämpligt sätt och ett nära samarbete med experter från relevanta multilaterala organisationer. Bestämmelser i kapitlet som avser arbetsrättsliga och miljömässiga aspekter av handel och den betydelse som hållbar utveckling har i en handels- och investeringskontext, och som omfattar bestämmelser som främjar en anslutning till och ett effektivt genomförande av relevanta internationellt överenskomna principer och regler, såsom grundläggande arbetsnormer, ILO:s fyra grundläggande konventioner och multilaterala miljöavtal, inbegripet de som rör klimatförändringar.

h)   Kravet på parterna att främja företagens sociala ansvar (CSR), inte minst med avseende på internationellt erkända instrument, och användningen av OECD:s sektorsvisa riktlinjer och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

i)  Övergripande bestämmelser om avreglering av investeringar inom unionens befogenhet som tar hänsyn till den senaste politiska utveckling, exempelvis domstolens yttrande 2/15 av den 16 maj 2017 om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore.

j)  Kraftfulla och verkställbara åtgärder som omfattar erkännande och skydd av immateriella rättigheter, däribland geografiska beteckningar för viner och spritdrycker och andra jordbruks- och livsmedelsprodukter, och som utgår från gällande bestämmelser om skydd i avtalet om vin mellan EU och Australien och samtidigt strävar efter att förbättra den befintliga rättsliga ramen och säkerställa en hög skyddsnivå för alla geografiska beteckningar. Förenklade tullförfaranden och enkla och flexibla ursprungsregler som lämpar sig för en komplex värld med globala värdekedjor, däribland ökad insyn och redovisningsskyldighet inom dem, där man om möjligt tillämpar multilaterala ursprungsregler och i andra fall ursprungsregler som inte medför ökade bördor, såsom ändring av undernummer enligt tulltaxan.

k)  Ett välavvägt och ambitiöst slutresultat i jordbruks- och fiskerikapitlen som inte kan göra annat än att främja konkurrensen och gynna såväl konsumenter som producenter, om det på lämpligt sätt beaktar samtliga europeiska producenters och konsumenters intressen, och tar hänsyn till att det finns ett antal känsliga jordbruksprodukter som bör behandlas på lämpligt sätt, till exempel genom tullkvoter eller tilldelade adekvata övergångsperioder, med vederbörlig hänsyn till de kumulativa effekterna av handelsavtal på jordbruket och ett eventuellt uteslutande från förhandlingarna av de känsligaste sektorerna. Införandet av en användbar, effektiv, lämplig och snabb bilateral skyddsklausul som möjliggör en tillfällig indragning av förmåner om ökad import till följd av ikraftträdandet av handelsavtalet orsakar eller riskerar att allvarligt skada känsliga sektorer.

l)  Ambitiösa bestämmelser som möjliggör ett välfungerande digitalt ekosystem och främjar gränsöverskridande dataflöden, inbegripet principer som exempelvis sund konkurrens och ambitiösa regler för dataöverföring över nationsgränser, i full överensstämmelse med och utan att påverka EU:s gällande och framtida bestämmelser om dataskydd och skydd av personuppgifter, eftersom dataflöden är avgörande drivkrafter bakom tjänsteekonomin och utgör en väsentlig del av de globala värdekedjorna i traditionella tillverkningsföretag, och därför bör omotiverade lokaliseringskrav stoppas i så hög grad som möjligt. Uppgiftsskydd och skydd av personuppgifter är inte handelshinder utan grundläggande rättigheter som slås fast i artikel 39 i EU-fördraget och i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

m)  Specifika och entydiga bestämmelser om behandlingen av de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) och de yttersta randområdena för att säkerställa att deras särskilda intressen vederbörligen beaktas vid förhandlingarna.

Parlamentets roll

20.  Europaparlamentet betonar att efter domstolens yttrande 2/15 om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore bör parlamentets roll stärkas i alla faser av EU:s förhandlingar om frihandelsavtal, från antagandet av mandatet till det slutliga ingåendet av avtalet. Parlamentet ser fram emot inledandet av förhandlingarna med Australien och kommer att följa dem på nära håll och bidra till ett lyckat resultat. Parlamentet påminner kommissionen om dess skyldighet att omedelbart och fullständigt informera parlamentet under alla förhandlingsfaser (både före och efter förhandlingsrundorna). Parlamentet är redo att undersöka de lagstiftningsproblem som kan uppstå i samband med förhandlingarna och det framtida avtalet, utan att det påverkar dess särskilda befogenheter i egenskap av medlagstiftare. Parlamentet betonar på nytt sitt grundläggande ansvar att företräda EU:s medborgare, och ser fram emot att skapa förutsättningar för inkluderande och öppna diskussioner under förhandlingsprocessen.

21.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet kommer att ombes att ge sitt godkännande till det framtida avtalet, såsom föreskrivs i EUF-fördraget, och att dess ståndpunkter därför vederbörligen bör beaktas i alla skeden. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att begära parlamentets godkännande innan avtalet börjar tillämpas, och att även införliva denna praxis i det interinstitutionella avtalet.

22.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet kommer att sträva efter att övervaka genomförandet av det framtida avtalet.

°

°  °

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och, för kännedom, till kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Australiens regering och parlament.

• [1]  Antagna texter P8_TA(2016)0064.
• [2]  EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 210.
• [3]  ECLI:EU:C:2016:992

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (5.10.2017)

till utskottet för internationell handel

över rekommendationen till rådet om det föreslagna förhandlingsmandatet för handelsförhandlingarna med Australien
(2017/2192(INI))

Föredragande av yttrande: Eric Andrieu

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att Australien är en av de viktigaste aktörerna inom världshandeln med jordbruksprodukter och har utvecklat starka exportsektorer (70 % av produktionen exporteras).

2.  Europaparlamentet konstaterar att Australien år 2015 var världens tredje största exportör av nöt- och kalvkött, världens åttonde största exportör av mejeriprodukter, världens femte största exportör av jordbruksgrödor och världens tredje största exportör av socker.

3.  Europaparlamentet betonar att Australien, på grund av de låga kostnaderna för jordbruksproduktion till följd av extensiva och storskaliga jordbruksföretag, har en jordbrukssektor som är mycket konkurrenskraftig och starkt exportinriktad, och som ständigt letar efter nya avsättningsmöjligheter för sina produkter på den internationella marknaden. Parlamentet menar därför att ett ökat tillträde till den mycket stora EU-marknaden genom att tariffära och icke-tariffära handelshinder inom sektorn avlägsnas eller minskas utan tvivel kommer att vara en av prioriteringarna i samband med förhandlingarna för Australiens producenter och exportörer, och anser att ett balanserat och omfattande frihandelsavtal som respekterar de mest sårbara sektorerna inom det europeiska jordbruket kan vara till ömsesidig fördel.

4.  Europaparlamentet betonar att det europeiska jordbruket fyller en särskild funktion för att bevara landsbygdens struktur och trygga livsmedelsförsörjningen i Europa. Parlamentet betonar att jordbrukarna och deras uppehälle inte bör vara brickor i förhandlingarna om handelsavtal.

5.  Europaparlamentet anser att incitament för höga standarder och ömsesidighet och ett fullständigt upprätthållande av de höga sociala standarder och standarder för produktion, miljö och djurskydd liksom principerna om ett hållbart jordbruk som EU:s producenter följer, är av största vikt för ett balanserat frihandelsavtal som kan erbjuda möjligheter för europeiska producenter samt främja EU:s ställning som en central aktör på den globala marknaden. Parlamentet anser att dessa standarder inte får sänkas inom den inre marknaden, varken för export eller import, och betonar att respekt för hållbar jordbruksproduktion och ett strikt upprätthållande av standarderna för livsmedelssäkerhet, människors hälsa, konsumentskydd och djurs hälsa och välbefinnande, i enlighet med EU-lagstiftningen, är en grundläggande och orubblig grund för alla EU:s förhandlingar om frihandelsavtal för det europeiska jordbruket.

6.  Europaparlamentet betonar att man måste säkerställa att djurskyddet kan förbättras i överensstämmelse med befolkningens etiska och hälsomässiga värderingar.

7.  Europaparlamentet betonar att ett ömsesidigt erkännande av sanitära och fytosanitära bestämmelser inte får medföra risker för miljö, människor och djur, till exempel till följd av avskaffandet av importkontrollerna av livsmedel och djurfoder.

8.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av kommissionens första konsekvensbedömning av frihandelsavtalet mellan EU och Australien, men noterar att de europeiska producenterna och exportörerna av jordbruksprodukter kanske inte till fullo kommer att kunna utvärdera sina potentiella vinster och förluster på grund av begränsade importuppgifter, i synnerhet om underkategorierna inom köttsektorn, och beklagar avsaknaden av en bedömning per EU-medlemsstat och per sektor samt av information om de potentiella konsekvenserna för de yttersta randområdena och om hur Brexit kommer att påverka befintliga kvoter. Parlamentet noterar vidare bekymrat att sektorn för kött från idisslare enligt undersökningen är den sektor i EU där produktionen skulle minska mest, och förväntar sig dessutom en mer detaljerad analys för att avhjälpa avsaknaden av information.

9.  Europaparlamentet betonar att för EU:s exportörer av jordbruksprodukter representerar Australien en ny marknad med 23 miljoner konsumenter, vilket är mer än 20 gånger mindre än den europeiska marknaden, och att EU:s offensiva intressen inom jordbruket är begränsade till skyddet av geografiska beteckningar och nischprodukter och förutsätter att icke-tariffära handelshinder avskaffas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vederbörligen beakta detta.

10.  Europaparlamentet är bekymrat över risken för att avtalet präglas av en allvarlig obalans när det gäller jordbrukssektorn till nackdel för EU:s jordbruksproducenter, och betonar att jordbruket inte bör utnyttjas som en bricka i förhandlingsspelet för att säkra ökat tillträde till den australiska marknaden för andra produkter än jordbruksprodukter och tjänster.

11.  Europaparlamentet noterar att australiska jordbruksföretag inte bär kostnaderna för elektronisk identifiering av får, nitratkänsliga områden eller förbränning av döda djur, och efterlyser ett tydliggörande av detta genom märkning.

12.  Europaparlamentet betonar att försiktighetsprincipen, som EU:s bestämmelser om livsmedelssäkerhet bygger på, och jord till bord-perspektivet, som fastställer strängare EU-regler, liksom EU:s sanitära och fytosanitära standarder och förfaranden bör upprätthållas i förhandlingarna.

13.  Europaparlamentet framhåller att vissa sektorer inom det europeiska jordbruket är mycket känsliga, såsom sektorerna för nöt- och kalvkött, get- och fårkött, socker, honung, spannmål och mejeriprodukter, av vilka många nyligen har genomgått allvarliga kriser som krävt särskilda stödmekanismer, och anser att ett ytterligare öppnande av marknaden inom dessa sektorer skulle kunna få negativa och skadliga konsekvenser för de europeiska producenterna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa lika villkor genom att behandla som känsliga de produkter som, om de utsätts för direkt konkurrens, skulle utsätta EU:s jordbruksproducenter för alltför stort eller ohållbart tryck, och kräver att man inför relevanta och effektiva bilaterala skyddsåtgärder, övergångsperioder och minskade kvoter med hänsyn till den australiska sektorns konkurrenskraft, i syfte att förhindra en kraftig ökning av importen, som skulle orsaka eller riskera att orsaka allvarliga skador för de europeiska producenterna inom känsliga sektorer eller för producenter med små och medelstora företag.

14.  Europaparlamentet anser att för de mest känsliga jordbruksprodukterna, såsom mejeriprodukter, nöt- och kalvkött, fårkött och speciella sockerarter, måste EU avstå från att ingå någon form av förpliktelse och säkerställa lika villkor, och EU bör utesluta dessa produkter från förhandlingarna.

15.  Europaparlamentet betonar att ett handelsavtal endast kan baseras på ömsesidiga fördelar, och uppmanar bestämt kommissionen att säkra ett permanent skydd mot hot från liberaliserad import, inbegripet genom att i avtalet införa bestämmelser om skyddsklausuler som skulle aktiveras genom enkla och flexibla mekanismer när importen från Australien överskrider de fastställda nivåerna och skapar alltför stora obalanser på den europeiska marknaden, samt genom att inkludera en bilateral skyddsklausul för jordbrukssektorn med obegränsad giltighetstid.

16.  Europaparlamentet hoppas att de åtgärder som EU har vidtagit i förbindelse med krisen i mejerisektorn inte betraktas av Australien som en form av statligt stöd (vilket tidigare har skett för tomatsektorn) och därmed utnyttjas som förevändning för att begränsa de europeiska produkternas tillträde till den australiska marknaden.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lösa alla pågående handelstvister mellan EU och Australien innan eventuella förhandlingar inleds på jordbruksområdet, till exempel oenigheten om de antidumpningsåtgärder som de australiska myndigheterna har vidtagit gentemot europeiska tomatbearbetningsföretag.

18.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att fastställa gemensamma kriterier avseende kvalitets- och säkerhetsstandarder för jordbruksprodukter som är föremål för handel.

19.  Europaparlamentet påminner särskilt om att lamm endast får saluföras när de är sex eller nio månader gamla i EU, medan en högre ålder – tolv månader – är tillåten i Australien. Parlamentet betonar att det framtida avtalet måste fastställa en åldersgräns på sex eller nio månader för laglig saluföring på EU:s inre marknad av lamm som importeras till EU.

20.  Europaparlamentet betonar att inget i avtalet bör hindra någon av parterna från att på egen hand anta regler för att fastställa och uppnå legitima politiska mål, bland annat sociala, miljömässiga och folkhälsomässiga mål, eller från att vidta skyddsåtgärder.

21.  Europaparlamentet betonar de kumulativa effekterna av EU:s handelsmedgivanden inom jordbruket, både i multilaterala och bilaterala sammanhang. Parlamentet kräver därför att alla jordbrukskoncessioner inom ramen för de planerade förhandlingarna bedöms med full hänsyn till de koncessioner som beviljats av WTO (t.ex. hormonbehandlat nötkött) och Kanada (det övergripande avtalet om ekonomi och handel, Ceta), liksom de koncessioner som kan komma att beviljas med Mercosur, Mexiko, Nya Zeeland och Förenta staterna (om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, TTIP, återupptas). Parlamentet noterar vidare att när det gäller nöt- och kalvkött har tillägget av de kvoter som beviljats inom ramen för Ceta inneburit att de totalt beviljade kvoterna som under 2000-talet fastställdes till 300 000 ton uppnåtts, vilket i kombination med en sjunkande inhemsk konsumtion innebär att den europeiska marknaden har nått sin mättnadspunkt. Parlamentet betonar också att kommissionens studie om de kumulativa effekterna av framtida handelsavtal visar en möjlig fördubbling av handelsunderskottet för nöt- och kalvkött till närmare 0,9 miljarder euro beroende på liberaliseringshypoteserna.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bibehålla en harmoniserad förhandlingsstrategi, i linje med den strategi som antogs under de parallella förhandlingarna med Nya Zeeland, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till de särdrag som skiljer de båda marknaderna åt.

23.  Europaparlamentet betonar att alla tullkvoter som kan komma att beviljas Australien, efter Brexit kommer att gälla för en mindre gemenskapsmarknad. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de pågående Brexit-förhandlingarna och hur Brexit påverkar EU:s jordbruks- och livsmedelssektorer i samband med handelsförhandlingarna med Australien, i synnerhet inom sektorer där Förenade kungariket står för en betydande del av konsumtionen och/eller importen. Parlamentet framhäver att EU hädanefter till fullo måste ta hänsyn till Brexit i samband med beslut om vilka eventuella koncessioner unionen kan erbjuda i nya handelsavtal och att vid behov se över förhandlingsmandatet.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa lämpligt rättsligt skydd på den australiska marknaden för EU:s geografiska beteckningar och högkvalitativa jordbruksprodukter, samt att se till att åtgärder vidtas mot missbruk och vilseledande information och metoder. Parlamentet uppmanar också kommissionen att säkerställa skydd med avseende på jordbruksprodukternas märkning, spårbarhet och verkliga ursprung som ett viktigt inslag i ett balanserat avtal.

25.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att inkludera åtgärder för att bekämpa förfalskning av livsmedelsprodukter.

26.  Europaparlamentet bekräftar unionens intresse av ett avtal med Australien som skulle kunna minska de tariffära hindren för vissa bearbetade jordbruksprodukter, lätta på alla onödigt stränga hälsokontroller och effektivt erkänna och skydda geografiska beteckningar, och anser att tydliga bestämmelser om skydd av största möjliga antal geografiska beteckningar, bland annat för vin, däribland vin som redan omfattas av det bilaterala avtalet mellan EU och Australien om handel med vin, samt spritdrycker och andra livsmedelsprodukter, och skydd av känsliga sektorer bör vara en förutsättning för varje avtal. Parlamentet betonar dock för kommissionen att det inte är acceptabelt att offra det europeiska jordbrukets intressen för att säkra ett avtal, och att parlamentets utskott för jordbruk och landsbygdens utveckling, i enlighet med artikel 207.3 i EUF-fördraget, bör underrättas om utvecklingen i förhandlingarna om jordbruket, och betonar vidare att kommissionen i god tid måste inleda öppna och heltäckande samtal med alla intressenter på jordbruksområdet om alla aspekter av förhandlingarna och offentliggöra förhandlingsmandatet.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	2.10.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	31 12 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Albert Deß, Diane Dodds, Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Nuno Melo, Giulia Moi, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Marijana Petir, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Ricardo Serrão Santos, Czesław Adam Siekierski, Tibor Szanyi, Marc Tarabella, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Franc Bogovič, Angélique Delahaye, Karin Kadenbach, Norbert Lins, Hannu Takkula, Tom Vandenkendelaere

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

31	+
PPE	Franc Bogovič, Daniel Buda, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Esther Herranz García, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Nuno Melo, Marijana Petir, Czesław Adam Siekierski, Tom Vandenkendelaere
S&D	Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Nicola Caputo, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Viorica Dăncilă, Maria Noichl, Ricardo Serrão Santos, Tibor Szanyi, Marc Tarabella
ECR	Beata Gosiewska, Zbigniew Kuźmiuk
Verts/ALE	Martin Häusling, Bronis Ropė
EFDD	Giulia Moi, Marco Zullo
ENF	Edouard Ferrand, Philippe Loiseau

12	-
ECR	Richard Ashworth, Jørn Dohrmann, James Nicholson
ALDE	Jan Huitema, Ivan Jakovčić, Ulrike Müller, Hannu Takkula
GUE/NGL	Luke Ming Flanagan, Anja Hazekamp, Maria Lidia Senra Rodríguez
Verts/ALE	José Bové
EFDD	John Stuart Agnew

2	0
GUE/NGL	Matt Carthy
NI	Diane Dodds

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	12.10.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	30 5 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Tiziana Beghin, David Borrelli, David Campbell Bannerman, Salvatore Cicu, Karoline Graswander-Hainz, France Jamet, Jude Kirton-Darling, Patricia Lalonde, Bernd Lange, David Martin, Emmanuel Maurel, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Alessia Maria Mosca, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Viviane Reding, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Matteo Salvini, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, Hannu Takkula, Iuliu Winkler, Jan Zahradil
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Klaus Buchner, Nicola Danti, Edouard Ferrand, Seán Kelly, Frédérique Ries, Fernando Ruas, Paul Rübig, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Pedro Silva Pereira, Jarosław Wałęsa

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

30	+
ALDE	Frédérique Ries, Hannu Takkula, Marietje Schaake, Patricia Lalonde
ECR	David Campbell Bannerman, Emma McClarkin, Jan Zahradil, Joachim Starbatty
EFDD	David Borrelli, Tiziana Beghin
PPE	Adam Szejnfeld, Fernando Ruas, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Iuliu Winkler, Jarosław Wałęsa, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Paul Rübig, Salvatore Cicu, Seán Kelly, Tokia Saïfi, Viviane Reding
S&D	Alessia Maria Mosca, Bernd Lange, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Joachim Schuster, Jude Kirton-Darling, Karoline Graswander-Hainz, Nicola Danti, Pedro Silva Pereira

5	-
ENF	Edouard Ferrand, France Jamet, Matteo Salvini
GUE/NGL	Anne-Marie Mineur, Helmut Scholz

3	0
S&D	David Martin, Emmanuel Maurel
Verts/ALE	Klaus Buchner

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster