Förfarande : 2017/2083(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0334/2017

Ingivna texter :

A8-0334/2017

Debatter :

PV 14/11/2017 - 16
CRE 14/11/2017 - 16

Omröstningar :

PV 16/11/2017 - 7.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0448

BETÄNKANDE     
PDF 629kWORD 87k
24.10.2017
PE 606.307v02-00 A8-0334/2017

om EU–Afrika-strategin: en satsning på utveckling

(2017/2083(INI))

Utskottet för utveckling

Föredragande: Maurice Ponga

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU–Afrika-strategin: en satsning på utveckling

(2017/2083(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa, som lades fram för Europeiska rådet vid dess möte den 28 och 29 juni 2016,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 7 juni 2017 från parlamentet, rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, och kommissionen, om det nya europeiska samförståndet om utveckling Vår värld, vår värdighet, vår framtid,

–  med beaktande av Förenta nationernas toppmöte om hållbar utveckling och det slutdokument som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, och de 17 målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av principerna för ansvarsfulla investeringar i jordbruket och livsmedelssystem, som utarbetades i kommittén för globalt tryggad livsmedelsförsörjning (CSF-RAI) i syfte att bidra till uppnåendet av det första och andra målet för hållbar utveckling.

–  med beaktande av Addis Abeba-agendan om utvecklingsfinansiering från 2015,

–  med beaktande av Parisavtalet om klimatförändring från 2015,

–  med beaktande av Africa Action-toppmötet som hölls den 16 november 2016 för att befästa den afrikanska dimensionen av COP 22,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 februari 2016 om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter (COM(2016)0087),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (nedan kallat Cotonouavtalet)(1), och dess reviderade versioner från 2005 och 2010,

–  med beaktande av den gemensamma strategin EU–Afrika, som antogs av afrikanska och europeiska stats- och regeringschefer vid toppmötet i Lissabon den 9 december 2007, och av de två handlingsplaner som antogs i Accra i oktober 2007 (för perioden 2008–2010) och Tripoli i november 2010 (för perioden 2011–2013),

–  med beaktande av slutsatserna från det fjärde toppmötet mellan EU och Afrika som hölls i Bryssel den 2 och 3 april 2014, den färdplan som fastställer mötesformatet (Kairo-formatet) och områdena för samarbete mellan de två kontinenterna för perioden 2014–2017 och EU:s och Afrikas förklaring om migration och rörlighet,

–  med beaktande av Agenda 2063, som Afrikanska unionen (AU) antog i maj 2014,

–  med beaktande av rapporten om utkastet till rekommendationer om den institutionella reformen av Afrikanska unionen The Imperative to Strengthen our Union, utarbetad av Paul Kagamé,

–  med beaktande av det tredje interkontinentala forumet för det civila samhället som hölls i Tunis den11–13 juli 2017, där man begärde att ett större deltagande från organisationer och privatpersoner i det civila samhället ska ges en central plats i EU–Afrika-strategin,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 7 juni 2017 En strategi för resiliens i EU:s yttre åtgärder (JOIN(2017)0021),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 av den 26 september 2017 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU-garantifonden(2),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 5 juli 2016 om ändring av förordning (EU) nr 230/214 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 22 november 2016 Ett förnyat partnerskap med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, (JOIN(2016)0052),

–  med beaktande av de olika meddelandena från kommissionen om förbindelserna mellan EU och Afrika, särskilt meddelandena av den 27 juni 2007 Från Kairo till Lissabon – Det strategiska partnerskapet (COM(2007)0357), av den 17 oktober 2008 Ett år efter Lissabon: Det praktiska genomförandet av partnerskapet Afrika–EU (COM(2008)0617) och av den 10 november 2010 om konsolidering av förbindelserna mellan EU och Afrika: 1,5 miljarder människor, 80 länder, två världsdelar, en framtid (COM(2010)0634,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet till Europaparlamentet och rådet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 5 maj 2017 Förnyad kraft åt partnerskapet mellan Afrika och EU (JOIN(2017)0017) och rådets slutsatser om ärendet av den 19 juni 2017,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om förbindelserna mellan EU och Afrika och AVS-länderna, särskilt resolutionen av den 4 oktober 2016 om framtiden för förbindelserna mellan AVS och EU efter 2020(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om EU:s förvaltningsfond för Afrika: konsekvenserna för utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om ökning av utvecklingssamarbetets effektivitet(6),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för internationell handel och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0334/2017), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionens (EU:s) förbindelser med de afrikanska länderna är historiskt rotade, och våra öden är nära kopplade till varandra. EU är Afrikas viktigaste partner på ekonomi- och handelsområdet och i fråga om utveckling, humanitärt bistånd och säkerhet.

B.  Partnerskapet mellan Afrika och EU behöver förses med en ny vision som återspeglar den politiska, ekonomiska, miljömässiga och sociala utvecklingen på båda kontinenter. Vi måste anpassa oss till nya aktörer på den internationella arenan – till exempel Kina – och gå mot ett förstärkt, moderniserat och mer politiskt partnerskap som är inriktat på att försvara våra viktigaste gemensamma intressen.

C.  Förbindelserna mellan EU och Afrika ska bygga på principerna om ömsesidig förståelse och ömsesidigt intresse samt på delade gemensamma värderingar inom ramen för ett ömsesidigt partnerskap.

D.  Förbindelserna mellan EU och Afrika grundar sig på olika rättsliga instrument och politiska strategier, och det är viktigt att öka samverkanseffekterna och samstämdheten mellan dem för att göra partnerskapet mer effektivt och hållbart.

E.  Cotonouavtalet mellan 79 AVS-länder, varav 48 är länder i Afrika söder om Sahara, och EU är det viktigaste partnerskapet mellan EU och Afrika. EU har också upprättat förbindelser med afrikanska länder som inte är parter i Cotonou-avtalet. AVS–EU-partnerskapet inrättades när AVS-länderna ännu inte hade upprättat sina nuvarande regionala och kontinentala samarbetsstrukturer. Uppkomsten av AU 2003 och den gemensamma strategin EU–Afrika 2007 gör det nödvändigt att effektivisera de olika politiska ramarna mellan EU och Afrika. Målet att ”behandla Afrika som en enhet” uttrycks tydligt i inledningen till den gemensamma strategin EU–Afrika.

F.  EU samarbetar med de afrikanska länderna i en politisk och institutionell dialog som förs framåt genom toppmötena mellan EU och Afrika, den mellanstatliga organisationen Unionen för Medelhavsområdet och samarbetsorganen inom ramen för AVS–EU-samarbetet, inklusive på parlamentsnivå genom den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen, EU:s delegation till den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet och Panafrikanska parlamentet.

G.  Elfte europeiska utvecklingsfonden (EUF) har en budget på 30,5 miljarder euro, av vilka 900 miljoner euro är avsatta för den fredsbevarande resursen för Afrika och 1,4 miljarder euro ska användas för EU:s förvaltningsfond för Afrika. Mer än 5 miljarder euro har gått till att täcka afrikanska länders behov inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet, och 845 miljoner euro har avsatts till det panafrikanska programmet inom instrumentet för utvecklingssamarbete för att genomföra den gemensamma strategin EU–Afrika.

H.  Nästa toppmöte mellan Afrika och EU, som ska hållas i Abidjan den 29 och 30 november 2017 på temat ”Investeringar i ungdomen”, är en möjlighet att inrätta, stödja och utveckla ekonomiska förhållanden där det råder verklig jämlikhet mellan partner som önskar försvara viktiga gemensamma intressen.

I.  Den nya gemensamma strategin EU–Afrika måste ingå i det framtida avtal som ska ersätta Cotonouavtalet.

J.  EU är en mångårig partner och en viktig garant för säkerheten på den afrikanska kontinenten, som är ett ämne av största vikt. Säkerheten och en hållbar tillväxt på den europeiska kontinenten är i hög grad och direkt beroende av stabiliteten och utvecklingen på den afrikanska kontinenten och vice versa.

K.  Ett konstant stöd för ett effektivt genomförande av den afrikanska freds- och säkerhetsstrukturen samt engagemanget från EU, AU och andra internationella aktörer på plats i Afrika är mycket viktigt för utvecklingen och stabiliteten på den afrikanska kontinenten.

L.  Migration har en framträdande plats i den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och utgör en prioriterad fråga i EU:s yttre förbindelser, inklusive i dess förbindelser med Afrika. Afrika och Europa har ett gemensamt intresse och ansvar för migration och rörlighet, inklusive i arbetet med att bekämpa människohandel och människosmuggling, och migrationen kan hanteras enbart med globala lösningar som bygger på solidaritet, delat ansvar, respekt för migranters rättigheter och folkrätten samt en effektiv användning av instrument för utvecklingssamarbete.

M.  Mer än 218 miljoner människor lever i extrem fattigdom i Afrika. Den andel av befolkningen som lever i extrem fattigdom i länderna i Afrika söder om Sahara minskade från 56 procent 1990 till 43 procent 2012. 33 av de 47 minst utvecklade länderna är belägna på den afrikanska kontinenten, vilket gör partnerskapet mellan EU och Afrika till ett viktigt verktyg för att genomföra 2030-agendan för hållbar utveckling och uppnå målen för hållbar utveckling, framför allt utrotningen av fattigdom.

N.  I Afrika beräknas behovet av infrastruktur uppgå till ett värde av 75 miljarder euro per år, konsumtionsmarknadens värde förväntas uppgå till 1 000 miljarder US-dollar 2020, utländska direktinvesteringar förväntas öka stadigt till uppskattningsvis 144 miljarder US-dollar 2020 och befolkningen uppgår nu till 1 miljard människor.

O.  Den afrikanska exporten domineras fortfarande av obearbetade produkter, och en stor del av dessa exportprodukter omfattas av system för handelsförmåner. Fritt marknadstillträde för de flesta afrikanska produkter stärker de afrikanska ländernas kapacitet, konkurrenskraft och deltagande på världsmarknaderna om det åtföljs av bland annat strategier som syftar till varaktig hållbar industrialisering och landsbygdsproduktivitet som viktiga vägar för utveckling.

P.  Demografiska trender måste beaktas, med tanke på att Afrikas befolkning enligt vissa beräkningar kan komma att uppgå till 2,5 miljarder 2050, varav de flesta är unga människor, medan Europa förväntas ha en betydligt äldre befolkning. Det är därför mycket viktigt att miljontals arbetstillfällen skapas och att vi bidrar till och stöder kvinnors och unga människors egenmakt, särskilt genom utbildning, tillgång till hälso- och sjukvård och vidareutbildning på den afrikanska kontinenten.

Förstärkt politisk dialog mellan EU och Afrika: en förutsättning för ett förnyat strategiskt partnerskap

1.  Europaparlamentet tar del av det nya meddelandet om förnyad kraft åt partnerskapet mellan Afrika och EU, som syftar till att ge ny kraft åt partnerskapet mellan Afrika och EU för att stärka och fördjupa det i riktning mot välstånd och stabilitet på de två kontinenterna, i enlighet med de åtaganden som gjordes i samband med anslutningen till målen för en hållbar utveckling, det nya europeiska samförståndet om utveckling, som tjänar som en uppsättning riktlinjer för den europeiska utvecklingspolitiken, den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik samt Agenda 2063.

2.  Europaparlamentet påminner om att Afrika är en viktig strategisk partner för EU, och anser att förbindelserna mellan EU och AU måste intensifieras genom en reviderad och utvidgad dialog som omfattar principerna om öppenhet och goda styrelseformer, så att man kan få till stånd en situation som gynnar båda parter och ett jämlikt och hållbart samarbete för att bemöta gemensamma utmaningar och säkra gemensamma fördelar, samtidigt som principen om egenansvar säkerställs och de särskilda omständigheterna och utvecklingsnivån i varje partnerland beaktas.

3.  Europaparlamentet begär att det framtida partnerskapet ska inriktas på de prioriterade områden som både AU och EU har identifierat, till exempel

  ekonomisk utveckling (via handel, ekonomiska partnerskapsavtal, ökad regional integration, ekonomisk diversifiering, hållbar industrialisering och skapande av arbetstillfällen av hög kvalitet),

•  goda styrelseformer, inklusive mänskliga rättigheter,

•  mänsklig utveckling via offentliga tjänster som täcker grundläggande behov, såsom utbildning, hälsa, tillgång till vatten och sanitet, jämställdhet, vetenskap, teknik och innovation,

•  säkerhet och kampen mot terrorism,

•  migration och rörlighet,

•  miljö – inbegripet klimatförändringar.

4.  Europaparlamentet påminner om att budgetstöd är det bästa sättet att genomföra anslag på, eftersom det ger förvaltningar möjlighet att fastställa behov och prioriteringar. Parlamentet påminner om att allmänt och sektorsspecifikt budgetstöd gör det möjligt att stödja utvecklingsstrategier och säkerställa största möjliga utnyttjande.

5.  Europaparlamentet ser positivt på att huvudtemat för det femte toppmötet mellan EU och Afrika, som ska hållas i Elfenbenskusten i november 2017, är Ungdomar, med tanke på temats betydelse för båda kontinenters framtid.

6.  Europaparlamentet påminner om den betydelse och effektivitet som kännetecknar AVS–EU-samarbetet och de resultat som har uppnåtts på utvecklingsområdet. Parlamentet betonar att denna rättsligt bindande ram måste upprätthållas efter 2020. Parlamentet framhåller att samarbetet behöver intensifieras och dess regionala dimension utvecklas, även genom ett utökat samarbete med AU, de regionala ekonomiska gemenskaperna och andra regionala organisationer. Parlamentet efterfrågar ett mer strategiskt, pragmatiskt, omfattande och strukturerat förhållningssätt till politisk dialog vid förhandlingarna om det avtal som ska ersätta Cotonouavtalet.

7.  Europaparlamentet begär att den parlamentariska dimensionen av AVS–EU-samarbetet ska förstärkas. Parlamentet betonar att den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen är ett unikt forum för interaktion som spelar en central roll i arbetet för att stärka demokratin, rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter.

8.  Europaparlamentet understryker att översynen av den europeiska grannskapspolitiken erbjuder möjligheter att förbättra samordningen av grannskapspolitiken och politiken för övriga afrikanska länder genom inrättandet av utökade samarbetsramar om regionala frågor som exempelvis säkerhet, energi och till och med migration.

9.  Europaparlamentet bekräftar att det inom ramen för partnerskapet Afrika–EU behövs en samordnad strategi mellan EU:s medlemsstater och mellan EU och medlemsstaterna, såsom föreskrivs i artikel 210 i EUF-fördraget. Parlamentet påminner också om att respekten för EU:s princip om en konsekvent politik för utveckling är nödvändig såväl i europeiska som i afrikanska strategier och initiativ om målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås.

10.  Europaparlamentet begär att principen om en konsekvent politik för utveckling ska integreras fullt ut i EU:s handelsförbindelser med Afrika, vilket innebär att rättsligt bindande klausuler om handel och hållbar utveckling införs i alla EU:s handelsavtal med afrikanska länder, i linje med kommissionens åtagande i strategin ”Handel för alla”.

11.  Europaparlamentet framhåller på nytt hur viktigt det är att medlemsstaterna fullgör sitt åtagande att avsätta 0,7 procent av BNP till offentligt utvecklingsbistånd för att stärka samarbetet med Afrika.

12.  Europaparlamentet delar viljan att fördjupa allianser mellan EU och Afrika för att ta itu med frågor om global styrning. Parlamentet framhåller i detta avseende att dialogen med AU behöver stärkas och dess finansiella oberoende säkerställas, i enlighet med finansieringsbeslutet från Kigali, genom att dess beroende av extern finansiering minskas. Parlamentet tar del av förslagen i rapporten från Paul Kagamé som syftar till att stärka AU för att ge ny kraft åt den politiska afrikanska integrationen.

13.  Europaparlamentet framhåller den roll som det civila samhället spelar, inklusive icke-statliga organisationer, religiösa organisationer, ungdoms- och kvinnorättsorganisationer, privata sektorn, fackföreningar, parlamentariska församlingar, lokala myndigheter och diasporan, var och en med sina egna särdrag – när det gäller att konsolidera den politiska dialogen mellan EU och Afrika för att säkerställa ett partnerskap som sätter människan i centrum.

14.  Europaparlamentet betonar att det civila samhället i högre grad måste delta i partnerskapet Afrika–EU så att dess kapacitet stärks, särskilt genom att expertkunskaper överförs och genom att dess deltagande i utformningen och genomförandet av relevanta reformer och strategier säkerställs. Parlamentet anser att det civila samhällets deltagande är mycket viktigt för den offentliga ansvarsskyldigheten. Parlamentet stöder de olika plattformar som inrättas för att göra det civila samhället till en central aktör i partnerskapet, särskilt det gemensamma årliga forumet som syftar till att genomföra färdplanen för EU och Afrika. Parlamentet beklagar dock att forumet aldrig har hållits och uppmanar EU och AU att omedelbart tillföra de finansiella och politiska medel som behövs för att säkerställa att alla aktörer kan delta i partnerskapet på ett meningsfullt sätt, inklusive inom ramen för detta femte toppmöte mellan AU och EU.

Uppbyggnad av stater och samhällen med större resiliens till fördel för alla människor, särskilt ungdomar, i syfte att uppfylla målen för hållbar utveckling

15.  Europaparlamentet anser att man måste göra resiliens – i alla dess fem dimensioner – till en viktig del i den nya EU–Afrika-strategin.

Politisk resiliens

16.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att främja goda styrelseformer, demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter, men att man också måste vidta åtgärder för att bekämpa korruption på båda kontinenter, eftersom de är essentiella delar av en hållbar utveckling.

17.  Europaparlamentet uppmanar därför till en uppriktig dialog med alla parter som bygger på ömsesidig respekt och som handlar om att göra dessa värden och principer till en viktig del av samarbetet, framför allt genom att göra utvecklingsbiståndet villkorligt av att de respekteras till fullo.

18.  Europaparlamentet betonar att det är ytterst viktigt att man med större beslutsamhet tar itu med utmaningarna med samhällsstyrningen på båda kontinenter för att skapa rättvisare, stabilare och säkrare samhällen. Parlamentet understryker att mänskliga rättigheter och samhällsstyrning även fortsättningsvis måste upprätthållas och främjas på grundval av befintliga internationella rättsliga instrument, lagar, principer och mekanismer, inklusive i afrikanska regionala samhällsstyrningsorgan såsom Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter och dess protokoll, Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning, Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter och Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter, för att stärka egenansvaret.

19.  Europaparlamentet påminner om hur viktig Internationella brottmålsdomstolen är för att bekämpa straffrihet och värna om värdena fred, säkerhet, jämlikhet, rättvisa och kompensation som den är ett verktyg för. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen och de afrikanska staterna att fortsätta stödja Romstadgan och Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet uppmanar med kraft alla signatärer av Romstadgan att ratificera den så snart som möjligt.

20.  Europaparlamentet stöder anordnandet av en gemensam konferens på hög nivå mellan AU och EU om valprocesser, demokrati och samhällsstyrning i Afrika och Europa, och begär att Europaparlamentet, Panafrikanska parlamentet, den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen och den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet ska involveras till fullo. Parlamentet begär att kopplingarna mellan de olika församlingarna ska stärkas i syfte att främja samverkanseffekter och samstämdheten i gemensamma åtgärder.

Säkerhetsmässig resiliens

21.  Europaparlamentet upprepar att säkerhet och utveckling är nära förbundna med varandra. Parlamentet påpekar att man i högre grad behöver integrera säkerhetsfrågor och utvecklingsmål för att ta itu med de specifika problemen med instabila stater och främja stater och samhällen med större resiliens. Parlamentet konstaterar att detta bör göras genom särskilda instrument och ytterligare finansiering.

22.  Europaparlamentet efterlyser ett närmare samarbete mellan EU och Afrika på området för säkerhet och rättvisa med avseende på den internationella rättsliga ramen i syfte att utifrån ett helhetsperspektiv ta itu med problem och bättre bekämpa organiserad brottslighet, människohandel och smuggling, särskilt när det gäller barn, och terrorism. Parlamentet anser att de åtgärder som EU vidtar bör samverka med de strategier som antas av de afrikanska länderna, särskilt de som avser fred och säkerhet i Agenda 2063.

23.  Europaparlamentet betonar att EU, AU, regionala organisationer och andra relevanta politiska aktörer i Afrika behöver samarbeta på säkerhetsområdet för att öka utvecklingsländernas kapacitet, reformera deras säkerhetssektorer och stödja verksamhet på området för avväpning, demobilisering och återanpassning (DDR) av före detta stridande.

24.  Europaparlamentet påminner om att terrorismen är ett globalt hot som påverkar regional fred och stabilitet, hållbar utveckling och inre säkerhet, och som måste bekämpas på ett samordnat sätt av nationella förvaltningar, regionala och internationella organisationer och europeiska byråer. Parlamentet begär ett förstärkt samarbete inom ramen för EU–Afrika-strategin som syftar till att förhindra straffrihet och främja rättsstatsprincipen och utbyggnaden av polis- och rättsväsendets kapacitet för att underlätta utbytet av information och bästa praxis samt förebygga, motverka och bekämpa finansieringen av terrorism och organiserad brottslighet och väcka åtal mot dem. Parlamentet noterar att strategin mot terrorism också bör inbegripa åtgärder för att främja interreligiös dialog och förhindra radikalisering i Afrika och Europa, särskilt bland unga människor, som leder till våldsam extremism.

25.  Europaparlamentet betonar att de olika uppdrag och insatser som EU genomför i Afrika har stor betydelse. Parlamentet välkomnar inrättandet av den gemensamma G5 Sahel-styrkan. Parlamentet begär att europeiska freds- och säkerhetsinsatser ska intensifieras i samarbete med afrikanska och internationella partner och att arbetet med att göra den afrikanska freds- och säkerhetsstrukturen helt operativ ska stödjas. Parlamentet efterlyser ett inledande EU-bidrag till AU:s fredsfond för verksamhet som faller inom ramen för ”medling och diplomati”.

Miljömässig resiliens

26.  Europaparlamentet påminner om att Afrika är särskilt utsatt för effekterna av klimatförändringarna. Parlamentet anser att EU måste utveckla en strategisk metod för att bygga upp klimatresiliens samt stödja afrikanska länder, särskilt de minst utvecklade länderna, i deras arbete med att minska växthusgasutsläpp och anpassa sig. Parlamentet understryker att klimatförändringarna mångfaldigar riskerna för konflikter, torka, svält och migration, vilket visas av den senaste svältkatastrofen i Sydsudan, Nigeria och Somalia. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att EU absolut måste främja och respektera det åtagande som gjordes i Paris 2015 om att anslå 100 miljarder US-dollar till utvecklingsländerna fram till 2020. Parlamentet efterlyser nya former av samarbete mellan EU och Afrika för att minska hindren för finansiering och tekniköverföring.

27.  Europaparlamentet betonar att Afrika har en rik och mångskiftande naturlig miljö. Parlamentet begär att skyddet av den biologiska mångfalden ska sättas i centrum på AU:s och EU:s politiska dagordning. Parlamentet begär att EU–Afrika-strategin ska samverka med prioriteringarna i EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter samt skydda naturarvet och, i synnerhet, naturparker.

28.   Europaparlamentet vill se att större investeringar görs på området för förnybar energi och cirkulär ekonomi för att ytterligare stimulera åtgärder som bidrar till respekten för miljön och skapar arbetstillfällen. Parlamentet påminner om att tillgången till överkomlig, pålitlig, hållbar och modern energi för alla är avgörande för tillgodoseendet av grundläggande mänskliga behov, mycket viktig för alla former av ekonomisk verksamhet och en av de främsta drivkrafterna för utveckling. Parlamentet efterlyser fortsatt EU-stöd till initiativet för förnybar energi i Afrika, och välkomnar kommissionens förslag om att inleda ett nytt forsknings- och innovationspartnerskap mellan EU och Afrika om klimatförändringar och hållbar energi.

29.  Europaparlamentet uppmanar partnerskapet mellan Afrika och EU att fokusera på jordbruk och livsmedelsförsörjning i ett långsiktigt perspektiv och att främja samverkanseffekter mellan livsmedelsförsörjning och klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar med kraft EU att i detta sammanhang öka sitt stöd till hållbart jordbruk, skogsjordbruk och agroekologiska metoder som respekterar traditionell markanvändning och säkerställer tillgång till mark, vatten och fria sorter av utsäde. Parlamentet uppmanar dessutom EU att hjälpa småskaliga producenter/jordbrukare och boskapsskötare att uppnå livsmedelstrygghet genom att bygga upp och investera i infrastruktur i linje med CFS principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruket och livsmedelssystem och att stödja inrättandet av kooperativ. Parlamentet framhåller också den kapacitet och erfarenhet som organisationer i det civila samhället har förvärvat på lokal nivå i fråga om hållbart jordbruk.

30.  Europaparlamentet välkomnar EU:s initiativ med krav på bättre förvaltning av och en mer transparent handel med naturresurser. Parlamentet anser att hållbar förvaltning av och handel med naturresurser, såsom mineraler, timmer och vilda djur och växter skulle möjliggöra för resursrika länder och deras befolkningar att ytterligare dra nytta av dem. Parlamentet påminner om att man enligt EU:s lagstiftning om konfliktmineraler behöver införa åtföljande åtgärder enligt ett integrerat tillvägagångssätt som uppmuntrar till tillämpning av internationella standarder för tillbörlig aktsamhet, enligt OECD:s riktlinjer. Parlamentet begär att EU och Afrika ska ta fram en gemensam stadga om hållbar förvaltning av naturresurser.

Ekonomisk resiliens

31.  Europaparlamentet anser att en stabil rättslig och institutionell miljö och en sund ekonomi är avgörande faktorer för att säkerställa konkurrenskraft, investeringar, skapande av arbetstillfällen, en högre levnadsstandard och hållbar tillväxt. Parlamentet betonar i detta sammanhang att information om bolagsrätt måste göras mer tillgänglig online. Parlamentet påminner om att ekonomisk tillväxt utan en opartisk stat inte systematiskt garanterar social utveckling eller framsteg och insisterar på att man måste se till att välståndet omfördelas, att medborgarna tillhandahålls tjänster och att lika möjligheter förbättras.

32.  Europaparlamentet efterlyser ett större samarbete mellan den europeiska och den afrikanska privata sektorn och en koncentration av investeringar, särskilt genom offentlig-privata partnerskap, på grundval av en strikt etisk kod och av principerna om socialt ansvar, i nyckelsektorer som exempelvis

–  hållbar energi inklusive tillgång till elektricitet för alla,

–  grundläggande infrastruktur, framför allt i transportsektorn, inklusive inom sjötransportsektorn,

–  hållbar användning av naturresurser.

–  hållbart jordbruk,

–  den ”blå ekonomin” – bland annat sjöfartsindustrin,

–  forskning, vetenskap, teknik och innovation, såväl om ämnen av gemensamt intresse som om sådana ämnen som särskilt påverkar den ena kontinenten, till exempel fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar,

–  digitalisering som en viktig faktor för att säkerställa att den afrikanska ekonomin utvecklas, och för att koppla samman människor,

33.  Europaparlamentet betonar att regional integration driver ekonomisk utveckling och är en nödvändighet i en globaliserad värld. Parlamentet begär att syd-syd-samarbetet ska stödjas på ett sätt som återspeglar den gradvisa omvandlingen av den afrikanska kontinenten. Parlamentet stöder inrättandet av ett kontinentalt frihandelsområde i Afrika samt målet att öka handeln inom Afrika till 50 procent fram till 2050. Parlamentet påminner också om de utvecklingsutsikter som erbjuds genom ekonomiska partnerskapsavtal och handelsavtal mellan EU och afrikanska länder, som möjliggör främjandet av hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och rättvis och etisk handel. Parlamentet betonar att man behöver tillhandahålla ursprungsregler som stöder utveckling, effektiva skyddsklausuler, asymmetriska liberaliseringsplaner, skydd av nyetablerade industrier och förenklade och öppnare tullförfaranden. Parlamentet påminner om att ekonomiska partnerskapsavtal är avsedda att hjälpa AVS-länderna att utvidga sina marknader, uppmuntra till handel med varor och stimulera investeringar, och att de syftar till ett långsamt, gradvis och asymmetriskt öppnande av handeln med varor mellan EU och AVS-länderna.

34.  Europaparlamentet begär att handelsavtal ska vara transparenta och att alla aktörer, inbegripet det civila samhället i de berörda länderna, genom formella samråd ska delta till fullo i framtida förhandlingar och i genomförandet av avtal som det för närvarande förhandlas om.

35.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att i högre grad samordna sina program för handelsbistånd och att öka samverkanseffekterna med sina strategier för investeringar i Afrika. Parlamentet begär dessutom att de ska öka sina finansiella åtaganden för Aid For Trade, tekniskt stöd och initiativ för kapacitetsuppbyggnad, som är mycket viktiga för afrikanska länder, särskilt de minst utvecklade länderna.

36.  Europaparlamentet påminner om att den privata sektorn, från mikroföretag och små och medelstora företag till kooperativ och multinationella företag, spelar en viktig roll i skapandet av nya arbetstillfällen och i utvecklingsprocessen, och att den bidrar till att finansiera denna process. Parlamentet framhåller den särskilda roll som små och medelstora företag och små familjeägda företag spelar, och begär att individuella initiativ ska stödjas. Parlamentet välkomnar i detta avseende inrättandet av Europeiska fonden för hållbar utveckling, som bör syfta till att stödja den privata sektorn i afrikanska länder, särskilt lokala företag och små och medelstora företag i instabila länder, och därmed främja investeringar och skapande av varaktigt arbete, särskilt för kvinnor och unga människor.

37.  Europaparlamentet påminner om de skyldigheter som den privata sektorn har enligt FN:s och OECD:s riktlinjer, och uppmanar åter EU:s och AU:s medlemsstater att på ett konstruktivt sätt delta i FN:s mellanstatliga arbetsgrupp för transnationella företag och andra företag med avseende på mänskliga rättigheter för att verka för inrättandet av ett internationellt bindande fördrag som utgår ifrån FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, om hur företag fullgör skyldigheter på människorättsområdet och skyldigheter avseende sociala, arbetsrättsliga och miljömässiga standarder.

38.  Europaparlamentet framhåller behovet av att skapa anständiga arbetstillfällen och koppla dem till investeringar, vilket bör göras inom ramen för partnerskapet mellan Afrika och EU. Parlamentet begär att man följer ILO:s normer i detta avseende. Parlamentet betonar att samspelet mellan sociala, ekonomiska och institutionella personer är viktigt, och begär att den roll som arbetsmarknadsparterna spelar ska stärkas genom att den sociala dialogen görs mer effektiv på alla relevanta nivåer, vilket främjar kollektivförhandlingar.

39.  Europaparlamentet beklagar att cirka 50 miljarder US-dollar – mer än det årliga officiella utvecklingsbiståndet (ODA) – försvinner ut ur Afrika varje år genom olagliga finansiella flöden, eftersom detta undergräver insatser för att mobilisera inhemska intäkter. Parlamentet uppmanar därför båda parter att

–  skapa effektiva verktyg för att bekämpa skatteundandragande, skattebedrägeri och korruption, inklusive genom att ge allmänheten insyn i vem som är den verkliga ägaren av juridiska personer, truster och liknande arrangemang,

–  främja principerna för ansvarsfulla investeringar, som stöds av FN,

–  stödja initiativ för att göra system för förvaltning av de offentliga finanserna mer effektiva och genomblickbara.

40.  Europaparlamentet begär dessutom att FN:s vägledande principer för skuldsättning och mänskliga rättigheter och Unctads (FN:s konferens för handel och utveckling) principer för främjande av ansvarsfull upp- och utlåning ska genomföras effektivt. Parlamentet välkomnar FN:s arbete för en internationell mekanism för statsskuldsuppgörelse.

41.  Europaparlamentet begär en större finansiell delaktighet i Afrika, även för kvinnor, genom utvecklingen av elektroniska banktjänster för att motverka polariseringen i det afrikanska samhället. Parlamentet påminner om att penningförsändelser utgör ett större kapitalflöde till utvecklingsländerna än det totala offentliga utvecklingsbiståndet och att de i hög grad kan bidra till uppnåendet av 2030-agendan. Parlamentet uppmanar därför EU att ytterligare stödja AU:s insatser för att förbättra mekanismerna för penningöverföringar.

Social resiliens

42.  Europaparlamentet är medvetet om hur viktig den demografiska dynamiken är i Afrika, och att den kräver en långsiktig strategisk vision för hur man ska utveckla hållbara samhällen som är mer inkluderande och deltagarorienterade. Parlamentet understryker även behovet att säkerställa att ingen diskriminering sker av sårbara grupper, inklusive personer med funktionsnedsättningar och ursprungsfolk. Parlamentet inser att den växande befolkningen i Afrika är såväl en utmaning för den lokala ekonomin som en möjlighet för kontinenten, och uppmanar därför EU att visa sitt engagemang för att främja lämpliga offentliga åtgärder och investeringar i utbildning och hälsa, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, för att säkerställa att unga människor kan fatta välgrundade beslut om sin sexuella och reproduktiva hälsa, jämställdhet och barns rättigheter utan vilka social, ekonomisk och miljömässig resiliens inte kan uppnås.

43.  Europaparlamentet betonar att urbaniseringen i Afrika är på uppgång och att den medför sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar. Parlamentet efterfrågar lösningar för att minska trycket från städerna och mildra de problem som den okontrollerade urbaniseringen orsakar.

44.  Europaparlamentet uppmanar EU och AU att stärka de nationella utbildningssystemen i Afrika, inklusive kapaciteten i dess administrativa struktur, genom att investera åtminstone 20 procent av sina nationella budgetar i utbildning och genom att trappa upp EU:s stöd till det globala partnerskapet för utbildning och fonden Education Cannot Wait.

45.   Europaparlamentet betonar att det behövs en allmän, inkluderande, jämlik och långsiktig tillgång till utbildning av hög kvalitet på alla nivåer, från tidig barndom och för alla, med särskilt fokus på flickor, och inklusive i kris- och nödsituationer.

46.  Europaparlamentet betonar att det behövs investeringar i humankapital och att unga människor behöver känna till globala sakförhållanden och ges den kompetens som motsvarar arbetsmarknadens aktuella och framtida behov genom att systemen för utbildning och yrkesutbildning – såväl formella som informella –, egenföretagande och entreprenörskap stärks.

47.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att stödja afrikanska länder att inrätta effektiva system för offentlig hälso- och sjukvård och överkomlig tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster av hög kvalitet för alla, samtidigt som man, i synnerhet, bryter ned de hinder som kvinnor och andra utsatta grupper, inklusive barn, personer med funktionsnedsättningar och hbti-personer, ställs inför.

48.  Europaparlamentet begär att en lägsta allmän sjukförsäkring ska införas genom att man inrättar övergripande nationella hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet framhåller att man behöver utbilda ytterligare en miljon kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal utöver vad som ursprungligen planerades på grundval av nuvarande trender för att nå upp till WHO:s minimistandard senast 2030.

49.  Europaparlamentet betonar att smittsamma sjukdomar utgör ett allvarligt hot mot social resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera det vetenskapliga och medicinska samarbetet mellan de två kontinenterna, såsom partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning, EDCTP2, och att investera i vetenskap, teknik och innovation för att ta itu med den fortsatt enorma bördan av fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar genom sitt utvecklingssamarbete.

50.  Europaparlamentet påminner om att större investeringar behövs för att förbättra tillgången till mödravård och sexuell och reproduktiv hälsa och därmed minska mödra- och spädbarnsdödligheten och ta itu med traditionella sedvänjor, såsom kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap och/eller barnäktenskap.

51.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av jämställdhet och kvinnors egenmakt i samarbetet mellan EU och Afrika. Parlamentet framhåller kvinnors positiva roll och deltagande på de politiska och ekonomiska områdena samt vid insatser för att förebygga konflikter och skapa varaktig fred.

52.  Europaparlamentet konstaterar att kultur dels underlättar utveckling, dels är en viktig del av den, och att kultur också kan underlätta social delaktighet, yttrandefrihet, identitetsbyggande, medborgerlig egenmakt och konfliktförebyggande samt stärka den ekonomiska tillväxten. Parlamentet uppmanar därför EU och AU att främja interkulturell politisk dialog och kulturell mångfald och att stödja strategier för att skydda kultur och arv. Parlamentet betonar att demokrati är ett universellt värde som kan ingå i alla kulturer. Parlamentet framhåller också idrottens roll som en källa till och drivkraft för social inkludering och jämställdhet.

Införande av en strategi för rörlighet och migration som bidrar till utvecklingen på de båda kontinenterna

53.  Europaparlamentet påminner om att migration och rörlighet mellan och inom Europa och Afrika har ekonomiska, sociala, miljömässiga och politiska konsekvenser, och att denna utmaning måste hanteras på ett samordnat och övergripande sätt mellan de två kontinenterna och i samarbete med ursprungs-, transit och destinationsländer, så att samverkanseffekter kan maximeras och EU:s relevanta strategier, instrument och verktyg, som bygger på solidaritet, delat ansvar, respekt och mänsklig värdighet, kan utnyttjas. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att det är önskvärt att intensifiera dialogen mellan Afrika och EU inför förhandlingarna om de två ”Global compact”-avtal om migration och flyktingar som ska utarbetas senast 2018 inom ramen för FN i syfte att, om möjligt, komma fram till gemensamma prioriteringar.

54.   Europaparlamentet påminner om att de positiva effekterna av migration och rörlighet behöver stärkas så att dessa fenomen ses som ömsesidiga utvecklingsverktyg för de två kontinenterna. Parlamentet betonar att detta kräver ett noggrant utformat, balanserat, evidensbaserat och hållbart politiskt svar med en långsiktig strategi som beaktar den demografiska utvecklingen och de underliggande orsakerna till migration.

55.   Europaparlamentet konstaterar att våldsamma konflikter, förföljelser, ojämlikhet, brott mot de mänskliga rättigheterna, svaga styrelseformer, korruption, terrorism, förtryckande regimer, naturkatastrofer, klimatförändringar, arbetslöshet och kronisk fattigdom har lett till folkförflyttningar och ökad migration till Europa under de senaste åren. Parlamentet betonar emellertid att mer än 85 procent av de människor i Afrika som lämnar sitt land stannar kvar på den afrikanska kontinenten.

56.  Europaparlamentet stöder de olika initiativ som har tagits på europeisk nivå för att ta itu med de underliggande orsakerna till irreguljär migration: migrationspartnerskap, förvaltningsfonder för Afrika och Europeiska fonden för hållbar utveckling. Parlamentet begär att dessa initiativ ska fortsätta att genomföras på ett flexibelt, effektivt, samstämt och öppet sätt som samtidigt främjar eventuella samverkanseffekter mellan olika instrument, program och verksamheter, såväl vid interna som vid externa åtgärder. Parlamentet framhåller att det behövs ett ökat samarbete på området för gränsförvaltning.

57.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att laglig migration ska främjas, i linje med rekommendationerna i handlingsplanen från Valletta. Parlamentet betonar vidare att utvecklingsbiståndet inte får villkoras av samarbete i migrationsfrågor.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda sina vidarebosättningsplatser till ett stort antal flyktingar. Parlamentet begär i detta sammanhang att en europeisk ram för vidarebosättning ska inrättas, som är enkel att tillämpa för medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar dessutom EU och dess medlemsstater att samarbeta med och ge stöd till afrikanska länder som konfronteras med flyktingströmmar eller utdragna krissituationer, i syfte att stärka deras kapacitet att ge asyl och deras skyddssystem.

59.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att öka sina finansiella bidrag till förvaltningsfonder och andra instrument som syftar till att främja hållbar tillväxt för alla och stimulera skapandet av arbetstillfällen och därigenom bidra till att åtgärda de underliggande orsakerna till migration. Parlamentet begär också att Europaparlamentet ska få en starkare granskande roll för att säkerställa att migrationspartnerskap och finansieringsverktyg är förenliga med EU:s rättsliga grund, principer och åtaganden.

60.  Europaparlamentet uppmanar EU och AU att främja utbyten mellan studenter, lärare, entreprenörer och forskare mellan de två kontinenterna. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att inrätta en facilitet för afrikansk ungdom genom att utvidga tillämpningsområdet för Erasmus+ samt en EU-facilitet för utbildning och yrkesutbildning. Parlamentet efterlyser en diskussion om EU:s erkännande av utbildnings- och examensbevis som utfärdats av afrikanska skolor och universitet. Parlamentet noterar att cirkulär migration är av avgörande betydelse för en hållbar utveckling och för att förebygga kompetensflykt från Afrika.

61.  Europaparlamentet är medvetet om den särskilda ställning som diasporan har i såväl mottagarländerna som ursprungsländerna genom att de skickar avsevärda medel och som en utvecklingspartner på nationell och regional nivå. Parlamentet uttrycker sin önskan att diasporan ska fungera som en informationskälla som är skräddarsydd för att reagera på människors verkliga behov, genom att ta itu med de faror som hänger samman med irreguljär migration och utmaningarna i samband med integration i värdländerna.

°

°  °

62.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Afrikanska unionens kommission, AVS-rådet, Panafrikanska parlamentet och den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens presidium.

(1)

EUT L 317 15.12.2000, s. 3.

(2)

EUT L 249, 27.9.2017, s. 1.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2016)0371.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2016)0337.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2016)0246.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2016)0437.


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (5.9.2017)

till utskottet för utveckling

över EU–Afrika-strategin: en satsning på utveckling

(2017/2083(INI))

Föredragande av yttrande: Fabio Massimo Castaldo

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska förbindelser mellan EU och Afrika blir allt viktigare i en tid då båda parter upplever genomgripande förändringar, och erkänner de insatser som gjorts genom den gemensamma strategin EU–Afrika för att bygga ett starkare partnerskap under de senaste tio åren. Parlamentet betonar behovet av att man bygger vidare på dessa landvinningar och arbetar för att utveckla jämlika, hållbara och ömsesidigt givande förbindelser med Afrika i en anda av gemensamt ansvarstagande och delat ansvar, samtidigt som de afrikanska ländernas oberoende och suveränitet respekteras. I detta avseende uttrycker parlamentet sin uppskattning över de afrikanska ländernas aktiva samarbete med och stöd till EU i de internationella forum som nyligen hållits, exempelvis i förhandlingarna om Parisavtalet vid FN:s klimatkonferens (COP21) 2015.

2.  Europaparlamentet understryker att EU i dag som helhet är Afrikas största utländska investerare, huvudsakliga handelspartner, huvudsakliga källa för penningöverföringar och främsta partner i arbetet med utveckling och humanitärt bistånd samt en central säkerhetsgarant i Afrika. Parlamentet förväntar sig att det kommande toppmötet mellan AU och EU ger nya impulser och idéer om hur strategin kan anpassas till en snabbt föränderlig miljö med tanke på den viktiga roll som utvecklingen i Afrika spelar för EU och EU:s strategiska intressen.

3.  Europaparlamentet understryker att det behövs ett starkare och mer politiskt partnerskap mellan EU och Afrika, som bygger på gemensamma värden och intressen, för att främja fred, ta itu med globala frågor såsom klimatförändringar, osäker livsmedelsförsörjning, tillgång till vatten, miljöförstöring, ohållbart utnyttjande av naturresurser, befolkningstillväxt, urbanisering av stora städer, ungdomsarbetslöshet, straffrihet, uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling, terrorism, radikalisering, organiserad brottslighet och migrationsströmmar. Samtidigt måste vi bygga vidare på våra gemensamma principer om rättsstaten, social marknadsekonomi, god samhällsstyrning och respekt för de mänskliga rättigheterna och främja en regelbaserad internationell ordning som utgår från ett starkt FN.

4.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda inriktningen på ungdomar under det kommande toppmötet mellan AU och EU, eftersom de demografiska förändringarna på båda kontinenterna har gjort att denna fråga har hamnat i centrum för förbindelserna mellan Afrika och EU. Parlamentet påpekar att man i Afrika söder om Sahara enligt prognoserna måste skapa 18 miljoner nya arbetstillfällen varje år fram till år 2035 för att ge sysselsättning till alla nykomlingar på arbetsmarknaden och därigenom förhindra allvarliga konsekvenser för den sociala stabiliteten. Parlamentet betonar att man rent allmänt måste prioritera skapande av arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i hela samhället och tillvarata de möjligheter som den privata sektorn har att erbjuda i Afrika.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att dels inrätta en facilitet för afrikansk ungdom och utvidga tillämpningsområdet för programmet Erasmus+, dels inrätta en EU-facilitet för yrkesutbildning för att hjälpa målländerna att överbrygga klyftan mellan arbetsmarknadens behov och möjligheter och de högskoleutbildades kvalifikationer, samtidigt som man främjar inkludering av utsatta grupper.

6.  Europaparlamentet efterlyser ökat stöd till utbildning av god kvalitet på alla nivåer, särskilt för flickor, genom förbättrade bilaterala program och fortsatt stöd till globala initiativ, såsom det globala partnerskapet för utbildning. Parlamentet betonar vikten av att man investerar mer i skolor, universitet och forskning, främjar partnerskap för rörlighet, tar itu med kompetensflykten, stöder program som Erasmus+ och harmoniserar den högre utbildningen genom gränsöverskridande program och erkännande av kvalifikationer.

7.  Europaparlamentet påminner om att EU:s säkerhetsintressen aldrig tidigare har varit lika starkt kopplade till Afrika. Parlamentet efterlyser starkare stöd från EU till afrikanska samarbetspartner och regionala organisationer inom områdena fred och säkerhet samt konfliktförebyggande, bland annat genom särskilda instrument såsom insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), EU:s militära och polisiära bidrag till FN-uppdrag, EU:s åtgärder för att genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 1325 och den fredsbevarande resursen för Afrika, som tillhandahåller den hjälp och det stöd som krävs i den globala kampen mot jihadterrorismen och främjar fred och säkerhet för de drabbade befolkningarna. Parlamentet framhåller den viktiga roll som de tidigare och pågående GSFP-uppdragen har spelat för till exempel kampen mot sjöröveri, främjandet av kapacitetsuppbyggnad och stärkandet av sjöfartsskyddet och gränsövervakningen i Afrika. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och rådet att se till att GSFP-uppdragen i Afrika kan fortsätta att fungera effektivt.

8.  Europaparlamentet framhåller vikten av att främja säkerhet och stabilitet genom att hjälpa våra samarbetspartner att bygga upp mer motståndskraftiga stater och samhällen, bland annat genom kapacitetsuppbyggnad och reformer av säkerhetssektorn, med särskild inriktning på god styrning inom sektorn, parlamentarisk kontroll och ansvarsskyldighet, och att främja åtgärder för avväpning, demobilisering och återanpassning av tidigare kombattanter.

9.  Europaparlamentet efterlyser fortsatt stöd från EU till det alltmer proaktiva tillvägagångssätt som Afrikanska unionen (AU) och de berörda regionala organisationerna tillämpar för att fullt ut förverkliga den afrikanska freds- och säkerhetsstrukturen. Parlamentet efterlyser ett inledande EU-bidrag till AU:s fredsfond för verksamhet som faller inom ramen för ”medling och diplomati”.

10.  Europaparlamentet framhåller behovet av att integrera säkerhetsfrågor och utvecklingsmål på ett bättre sätt för att ta itu med instabila staters särskilda problem och främja mer motståndskraftiga stater och samhällen, bland annat genom kapacitetsuppbyggnad för livsmedelssäkerhet, särskilt inom småskaligt jordbruk, klimatanpassning, skapande av fler och bättre arbetstillfällen, särskilt för ungdomar, ökad egenmakt för kvinnor och stöd till utbildning.

11.  Europaparlamentet betonar att det är ytterst viktigt att man med större beslutsamhet tar itu med utmaningarna med samhällsstyrningen i Afrika för att skapa rättvisare, stabilare och säkrare samhällen. Parlamentet efterlyser insatser för att bekämpa fenomenet state capture, som kännetecknas av oligarkisk kontroll och resursutvinning bland delar av statsförvaltningarna och som ligger bakom många av Afrikas socioekonomiska problem och politiska konflikter.

12.  Europaparlamentet betonar att strävan efter att tillvarata gemensamma intressen och bedriva samarbete på säkerhetsområdet måste vara fullt förenlig med folkrätten, EU:s grundläggande värden och mål om att stödja demokrati och god samhällsstyrning och främja mänskliga rättigheter och rättsstaten. Parlamentet anser att dessa mål i möjligaste mån bör eftersträvas i samverkan med och samstämmigt engagemang från andra berörda ekonomiska och politiska aktörer i Afrika, till exempel Kina och Indien.

13.  Europaparlamentet betonar att respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna utgör ett permanent inslag i EU:s samarbete med tredjeländer som partner. Parlamentet anser att EU bör stärka sitt stöd för demokrati och främjande av mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, mediefriheten och en ansvarig, insynsvänlig och reaktiv samhällsstyrning, som är avgörande för att säkerställa en stabil och inkluderande politisk, social och ekonomisk miljö i Afrika. Parlamentet anser att EU bör öka sitt stöd till Afrikas egna instrument för mänskliga rättigheter, såsom Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter och Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter.

14.  Europaparlamentet efterlyser en mer strategisk, pragmatisk, övergripande och strukturerad strategi i fråga om den politiska dialogen enligt Cotonouavtalet, där det civila samhället görs mer delaktigt och kontakterna människor emellan blir starkare. Parlamentet betonar vikten av politisk dialog enligt artikel 8 i avtalet, inkludering av respekt för de mänskliga rättigheterna, de demokratiska principerna och rättsstatsprincipen som väsentliga delar av avtalet enligt artikel 9 och ”klausulen om lämpliga åtgärder” enligt artikel 96. Parlamentet uppmanar kommissionen att, inom ramen för förhandlingarna om den nya avtalet som ska ersätta Cotonouavtalet, tillämpa en mer strukturerad och strategisk strategi för människorättsdialoger genom att inrätta ständiga interparlamentariska kommittéer, som har kommittéerna i EU:s associeringsavtal som förebild och som har mandat att övervaka genomförandet av klausulerna om ”väsentliga delar”, så att man kan gå vidare från en nödstrategi till en mer omfattande och systematisk dialog.

15.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja dialog, informationsutbyte och samarbete på ett antal områden, såsom förvaltningen av offentliga finanser, rättvisa och effektiva skattesystem, kampen mot korruption, en öppen och ansvarsfull offentlig förvaltning, det civila samhällets och medborgarnas deltagande i beslutsprocesser och en hållbar förvaltning av naturresurser.

16.  Europaparlamentet anser att ett effektivt partnerskap mellan Afrika och EU är av grundläggande betydelse för att man ska kunna ta itu med de gemensamma utmaningarna i samband med bekämpandet av terrorism, extremism och radikalisering. Parlamentet påminner om att handel med olagliga vapen, narkotika och människor ofta är en huvudsaklig inkomstkälla för radikala grupper och terroristorganisationer i regionen. Parlamentet betonar de förödande konsekvenser som terroristgrupper som Daish och Boko Haram har för lokalbefolkningen och den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. Parlamentet framhåller därför behovet av att främja ett långsiktigt samarbete på säkerhetsområdet och av att öka investeringarna i utbildnings- och återanpassningsprogram. Parlamentet betonar att en välfungerande demokrati ökar stabiliteten och är ett kraftfullt verktyg mot terrorism.

17.  Europaparlamentet betonar behovet av att motverka de bakomliggande orsakerna till radikalisering, såsom social utestängning, fattigdom och brist på utbildning, och av att föra riktade dialoger om säkerhetsfrågor och terrorismbekämpning med de afrikanska samarbetspartnerna för att gemensamt ta itu med problem på gräsrotsnivå som kan leda till radikalisering och terrordåd. Parlamentet framhåller vikten av att förbättra dialogen mellan religioner, stödja initiativ som syftar till att integrera ungdomar i samhället, motverka terroristpropaganda samtidigt som man tar hänsyn till den roll som internet och sociala medier spelar för radikaliseringen, bekämpa finansieringen av terrorism och fördjupa det rättsliga samarbetet.

18.  Europaparlamentet understryker att översynen av den europeiska grannskapspolitiken erbjuder möjligheter att förbättra samordningen av grannskapspolitiken och politiken för övriga afrikanska länder genom inrättandet av utökade samarbetsramar. Parlamentet anser därför att det bör inrättas sådana tematiska ramar för att främja samarbetet mellan EU, partnerländerna i det södra grannskapet och tredjeländer i Afrika i regionala frågor såsom säkerhet, energi och till och med migration.

19.  Europaparlamentet påminner om vikten av ett effektivt genomförande av EU:s externa politik för att kunna ta itu med de verkliga bakomliggande orsakerna till migration och bekämpa kriminella organisationer som ägnar sig åt människohandel på ett bättre sätt. Parlamentet efterlyser ökade gemensamma insatser för att genomföra handlingsplanen från Valletta, som bygger på ett rättvist och verkligt partnerskap med tredjeländer som utgör ursprungs- och transitländer. Parlamentet påminner om vikten av en balanserad helhetssyn i den nya partnerskapsramen och understryker i detta sammanhang vikten av demokratisk kontroll från parlamentets sida. Parlamentet understryker att den nya partnerskapsramen med tredjeländer inte får bli den enda pelaren för EU:s migrationsåtgärder och att den inte bör inskränkas till att enbart inrikta sig på gränsförvaltning utan även omfatta frågor som rättvisare handelsförbindelser, kampen mot klimatförändringar och olagliga finansiella överföringar från Afrika, inrättandet av säkra och lagliga migrationsvägar och införandet av initiativ för att göra penningöverföringar enklare och billigare.

20.  Europaparlamentet påminner om att de bakomliggande orsakerna till migration omfattar konflikter, svag samhällsstyrning, instabila regeringar, kränkningar av de mänskliga rättigheterna, korruption, avsaknad av rättsstatlighet, straffrihet, ojämlikhet, arbetslöshet eller undersysselsättning, försörjnings- och resursbrist och klimatförändringar.

21.  Europaparlamentet anser att Afrika och Europa har ett gemensamt intresse och ett delat ansvar när det gäller migration och att krisen kräver globala lösningar som bygger på solidaritet, delat ansvar, respekt för migranters rättigheter, principen om ”non-refoulement” och det faktum att staterna uppfyller sina skyldigheter att hantera migrationsströmmar på ett adekvat sätt inom hela sitt territorium, återta sina medborgare och ge dem fullständiga konstitutionella rättigheter om de inte kan få uppehållstillstånd i ett annat land.

22.  Europaparlamentet betonar att ett nära samarbete mellan afrikanska länder och EU, särskilt mellan länderna på båda sidor av Medelhavet, är viktigt för att bekämpa människohandel och smuggling av migranter. Parlamentet stöder i detta avseende tillämpningen av omfattande politiska och rättsliga ramar som grundar sig på FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och dess tilläggsprotokoll.

23.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaternas bidrag till förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika fortfarande är lågt. Parlamentet förväntar sig att man inom den europeiska yttre investeringsplanen fullgör åtagandena om att mobilisera investeringar i Afrika, stödja inkluderande och hållbar tillväxt och stimulera skapandet av arbetstillfällen och därigenom bidrar till att åtgärda de bakomliggande orsakerna till migrationen.

24.  Europaparlamentet noterar med stor oro att det inte finns någon central statsförvaltning i delar av Afrika, särskilt när det gäller gränsförvaltning, och påminner om de negativa följder som detta har för kampen mot terrorism och narkotikahandel. Parlamentet betonar därför behovet av ett ökat samarbete inom områdena gränsförvaltning och migrationspolitik.

25.  Europaparlamentet erkänner den regionala, transregionala och kontinentala integrationens viktiga roll, betydande potential och omdanande kraft för tillväxten och utvecklingen i Afrika och inser att det är viktigt att inte skapa nya hinder för handel, rörlighet och säkerhetssamarbete. Parlamentet anser att ett AU, som omfattar hela den afrikanska kontinenten, är ett mycket positivt steg i riktning mot en panafrikansk integration och välkomnar att toppmötet mellan Afrika och EU byter namn till ”toppmötet mellan AU och EU”.

26.  Europaparlamentet konstaterar att EU behöver stödja stärkandet av handeln inom Afrika och hållbara investeringar, om möjligt i lokal valuta, och den interregionala, kontinentala och globala dimensionen hos projekt och program på områden som sträcker sig från hållbart jordbruk och miljö till högre utbildning, IKT, forskning och fysiska infrastrukturnät.

27.  Europaparlamentet anser att regionala integrationsprojekt, såsom de i Syd-, Väst- eller Östafrika, måste stödjas på ett sätt som kompletterar och stärker de panafrikanska integrationsprocesserna inom ramen för AU. Parlamentet framhåller att EU även bör upprätthålla strategiska bilaterala förbindelser, som bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, med viktiga afrikanska länder som ledare och främjare av respektive integrationsprojekt. Dessutom betonar parlamentet behovet av att man återupplivar unionen för Medelhavsområdet som ett verktyg för att främja gemensam säkerhet och delat välstånd i Nordafrika.

28.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av interparlamentariska förbindelser och uppmanar de afrikanska samarbetspartnerna att fortsätta att politiskt prioritera interparlamentariskt samarbete på bilateral, regional och internationell nivå. Parlamentet betonar den konstruktiva roll som interparlamentariska delegationer och regionala församlingar har för att främja partnerskapet mellan Afrika och EU, som främjar gemensamma intressen och en verklig dialog mellan jämlikar, och föreslår ett närmare samarbete med de afrikanska parlamenten för att göra dem starkare i sin viktiga demokratiska roll.

29.  Europaparlamentet påminner om vikten av ansvarsfulla investeringar, en ansvarsfull handel, en ansvarstagande privat sektor som uppfyller internationella hälso-, säkerhets-, arbets- och miljönormer och ett gynnsamt företagsklimat för att åstadkomma långsiktig ekonomisk utveckling. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja samarbete med internationella partner för att förebygga, utreda och hindra bristande efterlevnad av dessa normer eller fall där europeiska företag orsakar eller bidrar till kränkningar av de mänskliga rättigheterna och kränker rättigheterna för utsatta grupper som minoriteter, ursprungsbefolkningar, kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar EU och AU:s medlemsstater att delta aktivt och arbeta för ett fruktbart resultat av förhandlingarna om ett förslag till fördrag om transnationella företag och mänskliga rättigheter vid FN:s råd för mänskliga rättigheter.

30.  Europaparlamentet efterlyser ökat stöd från EU till Afrika för skuldminskning och hållbar skuldsättning och understryker behovet av att man antar internationell lagstiftning och inrättar skuldrevisionskommittéer för odiösa skulder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ett effektivt sätt tillämpa FN:s vägledande principer för skuldsättning och mänskliga rättigheter och Unctads (FN:s konferens för handel och utveckling) principer för främjande av ansvarsfull upp- och utlåning genom att göra principerna rättsligt bindande.

31.  Europaparlamentet betonar mervärdet av transportinfrastrukturer när det gäller att stimulera ekonomin och handeln mellan EU och Afrika. Parlamentet understryker den strategiska betydelsen av hamnar och flygplatser.

32.  Europaparlamentet inser att Afrika lider av en enorm brist på energi eftersom 645 miljoner människor inte har tillgång till el till ett överkomligt pris. Parlamentet anser att man bör prioritera hållbara lösningar baserade på förnybara energikällor, mikronätssystem och system som inte är anslutna till elnätet, och uppmanar EU att hjälpa sina afrikanska samarbetspartner att övervinna de ekonomiska, tekniska och politiska utmaningar som de ställs inför i denna process. Parlamentet inser behovet av att förbättra styrningen inom energisektorn och av att främja offentliga och privata investeringar i förnybar energi på alla nivåer – både inom länderna och över gränserna – och anser att den nya europeiska yttre investeringsplanen kan utgöra en utmärkt möjlighet i detta hänseende. Parlamentet efterlyser fortsatt EU-stöd till initiativet för förnybar energi i Afrika och välkomnar kommissionens förslag om att inleda ett nytt forsknings- och innovationspartnerskap EU–Afrika om klimatförändring och hållbar energi.

33.  Europaparlamentet betonar vikten av småskaliga utvecklingsprojekt som har en direkt inverkan på människors liv. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja sådana projekt.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om åtföljande åtgärder till förordningen om konfliktmineraler (förordning (EU) 2017/821)(1) i enlighet med det berörda gemensamma meddelandet (JOIN(2014)0008).

35.  Europaparlamentet inser den viktiga roll som effektiva system för socialt skydd spelar för människors säkerhet och förebyggandet av konflikter och för att lindra följderna av långvariga konflikter och tvångsförflyttningar. Parlamentet uppmärksammar de oproportionellt stora följder som våldsamma konflikter och tvångsförflyttningar har för kvinnor och barn.

36.  Europaparlamentet betonar kvinnornas viktiga roll i utvecklingen och anser att kvinnors deltagande i samhällsstyrningen utgör en förutsättning för socioekonomiska framsteg, social sammanhållning och rättvisa demokratiska styrelseformer. Parlamentet efterlyser positiva åtgärder för att se till att framsteg görs mot att kvinnor får möjlighet att delta på lika villkor i samhället, bland annat i beslutsfattande positioner på alla nivåer. Parlamentet uppmanar samtidigt de afrikanska länderna att uppmuntra och stödja ett ökat kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra könsdiskriminering på arbetsplatsen.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina program för extern utveckling särskilt uppmärksamma kvinnors och flickors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa.

38.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att fortsätta att ta upp frågan om hbti-personer i sina människorättsdialoger och politiska dialoger med de afrikanska länderna och att stödja försvararna av hbti-personers rättigheter genom lämpliga instrument.

39.  Europaparlamentet välkomnar på nytt att Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och EU har åtagit sig att samarbeta fullt ut för att förebygga allvarliga brott som omfattas av domstolens behörighet. Parlamentet uppmanar EU att förbli öppet för en konstruktiv diskussion, där frågor tas upp inom ramen för Romstadgan, och att fortsätta att stödja afrikanska länder som lägger konflikter bakom sig i sin kamp mot straffrihet och för att utkräva ansvar för folkrättsbrott.

40.  Europaparlamentet påpekar att det kommande toppmötet mellan AU och EU kommer att ge oss tillfälle att betona EU:s prioriteringar i förbindelserna mellan EU och Afrika efter Cotonouavtalet.

41.  Europaparlamentet anser att Afrika, Västindien och Stillahavsområdet är mycket olika regioner med särskilda intressen och utmaningar som inte är så lätta att hantera inom den övergripande struktur som anges i Cotonouavtalet. Parlamentet anser därför att det framtida samarbetet med Afrika bör utgå från befintliga regionala och subregionala organisationer, särskilt AU.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

30.8.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

54

7

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Petras Auštrevičius, Mario Borghezio, Klaus Buchner, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Lorenzo Cesa, Andi Cristea, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Tunne Kelam, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Alex Mayer, David McAllister, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Alyn Smith, Jordi Solé, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Charles Tannock, Ivo Vajgl, Elena Valenciano, Hilde Vautmans, Anders Primdahl Vistisen, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Elisabetta Gardini, Neena Gill, Ana Gomes, András Gyürk, Takis Hadjigeorgiou, Liisa Jaakonsaari, Marek Jurek, Urmas Paet, Mirosław Piotrowski, Miroslav Poche, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Janusz Zemke, Željana Zovko

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Seb Dance, Jean-Luc Schaffhauser, Marie-Pierre Vieu, Ivan Štefanec

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

54

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Iveta Grigule, Ilhan Kyuchyuk, Javier Nart, Urmas Paet, Jozo Radoš, Ivo Vajgl, Hilde Vautmans

ECR

Anna Elżbieta Fotyga, Ryszard Antoni Legutko, Charles Tannock, Anders Primdahl Vistisen

EFDD

Fabio Massimo Castaldo

PPE

Lars Adaktusson, Lorenzo Cesa, Michael Gahler, Elisabetta Gardini, András Gyürk, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Alojz Peterle, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Željana Zovko, Ivan Štefanec, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica

S&D

Andi Cristea, Seb Dance, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Neena Gill, Ana Gomes, Liisa Jaakonsaari, Andrejs Mamikins, Alex Mayer, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Miroslav Poche, Elena Valenciano, Boris Zala, Janusz Zemke

Verts/ALE

Klaus Buchner, Barbara Lochbihler, Tamás Meszerics, Alyn Smith, Jordi Solé, Bodil Valero

7

-

EFDD

James Carver

GUE/NGL

Takis Hadjigeorgiou, Sabine Lösing, Marie-Christine Vergiat, Marie-Pierre Vieu

NI

Georgios Epitideios, Janusz Korwin-Mikke

5

0

ECR

Marek Jurek, Mirosław Piotrowski

ENF

Mario Borghezio, Jean-Luc Schaffhauser

GUE/NGL

Sofia Sakorafa

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

EUT L 130 19.5.2017, s. 1.


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (27.9.2017)

till utskottet för utveckling

över EU–Afrika-strategin: en satsning på utveckling

(2017/2083(INI))

Föredragande av yttrande: Maria Arena

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  I Afrika beräknas behovet av infrastruktur uppgå till ett värde av 75 miljarder euro per år, värdet på konsumtionsmarknaden förväntas uppgå till 1 000 miljarder US-dollar 2020, utländska direktinvesteringar förväntas öka stadigt till uppskattningsvis 144 miljarder US-dollar 2020 och befolkningen uppgår nu till 1 miljard människor.

B.  Europas och Afrikas ekonomiska trygghet och välstånd är knutna till varandra, och dessa två kontinenter måste tillsammans ta itu med de gemensamma utmaningarna och möjligheterna.

C.  En miljö behöver inrättas där investeringar gynnas och förbättringar inom hälso- och sjukvård och utbildning prioriteras framför allt annat.

D.  Den andel av befolkningen som lever i extrem fattigdom i länderna i Afrika söder om Sahara minskade från 56 % 1990 till 43 % 2012.

E.  Den ekonomiska utvecklingen och tillväxten varierar stort mellan afrikanska länder, och enligt FN ligger 33 av de 47 minst utvecklade länderna i Afrika. Mer än 218 miljoner människor lever i extrem fattigdom i Afrika.

F.  Den afrikanska exporten domineras fortfarande av obearbetade produkter, och en stor del av dessa exportprodukter omfattas av system för handelsförmåner. Fritt marknadstillträde för de flesta afrikanska produkter stärker de afrikanska ländernas kapacitet, konkurrenskraft och deltagande på världsmarknaderna om det åtföljs av bland annat strategier som syftar till varaktig hållbar industrialisering och landsbygdsproduktivitet som viktiga vägar för utveckling.

G.  Förmånstillträdet till EU:s marknad har gett de afrikanska förmånsländerna utrymme att förbättra sina exportresultat i den grad de har förmåga att faktiskt utnyttja sådana förmåner.

H.  Goda styrelseformer och öppenhet minskar kostnaderna för handel och underlättar handel, investeringar och ekonomisk utveckling. Handel och investeringar som genomförs på ett rättvist och ansvarsfullt sätt spelar en viktig roll för utvecklingen och skulle kunna bidra till att skapa mer än de 18 miljoner nya hållbara arbetstillfällen som behövs varje år i Afrika för att absorbera den växande arbetskraften, vilket också är till fördel för EU.

I.  En hållbar och ansvarsfull förvaltning av råvaror och naturresurser bör vara en central del av EU–Afrika-strategin och en av prioriteringarna i samarbetet mellan Europeiska unionen och Afrikanska unionen, särskilt som ett bidrag till arbetet med att ta itu med och demolera resursförbannelsen. Parlamentet anser att européer och afrikaner bör inta en stark gemensam ståndpunkt i denna fråga inför relevanta instanser och vid internationella toppmöten, såsom G20, FN:s generalförsamling och WTO.

J.  Allmän tillgång till elektricitet är en viktig utvecklingsfråga för Afrika.

K.  Hittills har man misslyckats med att helt integrera Afrika i världshandeln, och man har inte heller lyckats utrota fattigdomen eller minska ojämlikheterna i de afrikanska länderna, och de flesta afrikanska länder har fortfarande mycket att vinna på ett större deltagande i världshandeln och dess potentiella fördelar.

L.  I strategin ”Handel för alla” från 2015 fastställs EU:s åtagande om bindande och genomförbar handel och hållbar utveckling.

1.  Europaparlamentet uppmanar EU att stödja en hållbar utveckling för alla i Afrika och att fokusera på att stödja projekt som kommer att ha en verklig och positiv effekt på skapandet av anständiga arbetstillfällen för män och kvinnor, kampen mot fattigdom, främjandet av mänsklig utveckling och miljöskyddet, och som samtidigt har en positiv inverkan på den hållbara ekonomiska tillväxten, fördelaktig värde- och regelbaserad handel med varor och tjänster, industrialisering och kapacitetsuppbyggnad, ett högkvalitativt och förutsägbart affärsklimat, förvaltningen av offentliga finanser för att öka skatterättvisa, transparensen i förvaltningen av naturresurser (särskilt i gruvdrift och energiproduktion) och kampen mot korruption och olagliga kapitalflöden från Afrika, samt på främjandet av mänskliga rättigheter, jämställdheten mellan kvinnor och män, goda styrelseformer och rättsstatsprincipen, och som bidrar till att inrätta stabilitet och säkerhet. Parlamentet framhåller särskilt EU-initiativ som är inriktade på att mobilisera den privata sektorn, som står för 90 % av arbetstillfällena i utvecklingsekonomier.

2.  Europaparlamentet uppmanar EU att stärka sin utvecklingsinriktade handelspolitik och öka sitt ekonomiska åtagande för Aid for Trade, tekniskt stöd och initiativ för kapacitetsuppbyggnad, som är mycket viktigt för att de afrikanska länderna, och särskilt de minst utvecklade länderna, till fullo ska kunna utnyttja EU:s handelsförmåner. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att samordna genomförandet av sina program för att göra Aid for Trade så effektivt som möjligt. Parlamentet välkomnar i detta avseende WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer, som trädde i kraft i februari 2017 och som bör underlätta tullförfarandena och därmed minska handelskostnaderna.

3.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att i högre grad samordna sina Aid for Trade-program och ytterligare öka synergieffekterna med sina investeringsstrategier för Afrika.

4.  Europaparlamentet anser att avtal om ekonomiskt partnerskap – som de berörda nationella parlamenten i stor utsträckning stöder – som genomförs korrekt och åtföljs av lämpliga strukturåtgärder, potentiellt kan fungera som ett viktigt verktyg för att främja regional utveckling och integreringen av kontinenten i världshandeln.

5.  Europaparlamentet betonar att förbindelserna mellan EU och Afrika måste vila på ett rättvist och balanserat ramverk mellan likställda parter och grundas på ömsesidig respekt och erkännande av intressen samt syfta till att främja mänskliga rättigheter och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja afrikanska länders integrering i global och regional handel genom uppbyggnad av kritisk infrastruktur och tillgång till energi, finansiella tjänster och företagsutbildning.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa afrikanska länder att utvecklas och integreras i världsekonomin, inbegripet genom globala och regionala värdekedjor, för att möjliggöra för olika länder att bidra till produktionen med hjälp av mellan- och slutprodukter. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU att i högre grad stödja de afrikanska ambitionerna att inrätta ett kontinentalt frihandelsområde som främjar en minskning av lokala inkomstklyftor, att bidra med ekonomisk diversifiering och tekniköverföring och att också hjälpa länderna att i större utsträckning delta i den internationella handeln och fortsätta samarbetet med de berörda länderna i syfte att uppnå detta mål. Parlamentet konstaterar att även om EU:s strategier är av stor vikt för att hjälpa de afrikanska länderna att uppfylla sina mål, så är deras eget politiska åtagande naturligtvis oumbärligt.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att alltid beakta de afrikanska ländernas och regionernas olika utvecklingsnivåer samt deras varierande förväntningar vid utformningen och genomförandet av sin handelspolitik gentemot Afrika, och att därför anta handelsförmåner eller vidta åtgärder som är riktade och specifika och som ökar produktions- och bearbetningskapaciteten och den regionala integrationen och främjar småskaligt och hållbart jordbruk genom att främja lokala livsmedel på lokala marknader. Parlamentet betonar också att alla handelsavtal och ensidiga handelsöverenskommelser mellan EU och afrikanska länder eller regionala grupperingar måste tillhandahålla tillräckligt asymmetriska liberaliseringsplaner, skydd av nyetablerade industrier, ursprungsregler som stöder utvecklingen och effektiva skyddsklausuler.

9.  Europaparlamentet anser att ett effektivt genomförande av WTO:s avtal om handelslättnader samt förenklade och öppna tullförfaranden kommer att öka handeln mellan Europa och Afrika, vilket särskilt kommer att gynna små och medelstora företag och främja innovation.

10.  Europaparlamentet uppmanar EU att genom sin handels- och investeringspolitik fokusera på tillväxten i den privata sektorn, stöd till innovation, konkurrenskraft och entreprenörskap i såväl Europa som Afrika, och att agera gentemot Afrika med iakttagande av principerna för hållbarhet och socialt ansvar.

11.  Europaparlamentet anser att offentlig-privata partnerskap har en grundläggande roll att spela i den ekonomiska utvecklingen, eftersom de stimulerar den privata sektorn och stärker synergierna mellan institutionella och ekonomiska aktörer och därför bör stödjas inom ramen för denna strategi.

12.  Europaparlamentet anser att europeiska utvecklings- och investeringsprojekt bör styras av principen om egenansvar, så att mottagarländerna kan ta ansvar för sina egna utvecklingsmodeller.

13.  Europaparlamentet förväntar sig att EU ska utarbeta strategiska planer för samarbete i en dialog med Afrika i framtiden.

14.  Europaparlamentet uppmanar EIB och kommissionen att, särskilt genom den yttre investeringsplanen, investera dels i projekt med stor potential att skapa arbetstillfällen, dels på de prioriterade områdena ren energi, infrastruktur, hälso- och sjukvård och medicinsk forskning.

15.  Europaparlamentet understryker att stöd till investeringsprojekt bör ges på villkor av ekonomisk effektivitet och förväntade ekonomiska resultat, i syfte att stimulera handeln på den afrikanska marknaden och med tredjeländer och regioner såväl som bearbetningskapaciteten hos industrier i afrikanska länder.

16.  Europaparlamentet påminner om att EU:s investeringspolitik, i synnerhet när offentliga medel används, måste bidra till förverkligandet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om behovet av att öka insynen och ansvarsskyldigheten i institutioner för utvecklingsfinansiering och offentlig-privata partnerskap för att effektivt spåra och kontrollera pengaflödena, skuldhållbarheten och det mervärde för hållbar utveckling som deras projekt ger.

17.  Europaparlamentet anser att den digitala utvecklingen kan ge Afrika möjlighet till tillväxt, t.ex. genom e-handel eller mobilbetalning, samt att EU:s och Afrikas utvecklingspolitik bör bidra till att förbättra tillgången till elektricitet och internet i Afrika.

18.  Europaparlamentet begär att handelsavtal ska vara transparenta och att alla aktörer, inbegripet det civila samhället i de berörda länderna, genom formella samråd ska delta till fullo i framtida förhandlingar och i genomförandet av avtal som det för närvarande förhandlas om.

19.  Europaparlamentet begär att principerna för en konsekvent politik för utveckling ska integreras till fullo i EU:s handelsförbindelser med Afrika, vilket innebär att rättsligt bindande klausuler om handel och hållbar utveckling införs i EU:s alla handelsavtal med afrikanska länder, i linje med kommissionens åtagande i strategin ”Handel för alla”.

20.  Europaparlamentet välkomnar EU:s ansträngningar de senaste åren för att främja företagens sociala ansvar. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta att vidta åtgärder för att säkerställa att företag är helt ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och miljöbrott. Parlamentet anser i detta avseende att FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter bör ingå i alla framtida avtal mellan afrikanska länder och EU, samt uppmanar båda sidor att införa dem vid alla översyner av befintliga avtal. Parlamentet uppmanar dessutom EU att effektivt främja skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet för att säkerställa hållbarheten i globala leveranskedjor.

21.  Europaparlamentet förväntar sig dessutom att en strategi ska utarbetas för att bekämpa korruption och olaglig kapitalflykt från Afrika samt insisterar på att utvecklingen av regionala afrikanska marknader ska beaktas i framtiden.

22.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att EU–Afrika-strategin beaktar kvinnors betydelse för den ekonomiska utvecklingen och samhällets förmåga att stå emot nya utmaningar, såväl i Europa som i Afrika, och att projekt bör inrättas med beaktande av detta.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

25.9.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Laima Liucija Andrikienė, Maria Arena, Tiziana Beghin, Santiago Fisas Ayxelà, Eleonora Forenza, Karoline Graswander-Hainz, Heidi Hautala, France Jamet, Bernd Lange, David Martin, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Viviane Reding, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Helmut Scholz, Adam Szejnfeld, Hannu Takkula, Iuliu Winkler, Jan Zahradil

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Klaus Buchner, Edouard Ferrand, Agnes Jongerius, Sajjad Karim, Sander Loones, Paul Rübig, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Massimiliano Salini, Bogdan Brunon Wenta

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

32

+

ALDE

Hannu Takkula

ECR

Emma McClarkin, Jan Zahradil, Sajjad Karim. Sander Loones

EFDD

Tiziana Beghin, William (The Earl of) Dartmouth

GUE/NGL

Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Helmut Scholz

PPE

Adam Szejnfeld, Bogdan Brunon Wenta, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Iuliu Winkler, Jarosław Wałęsa, Laima Liucija Andrikienė, Massimiliano Salini, Paul Rübig, Santiago Fisas Ayxelà, Tokia Saïfi, Viviane Reding

S&D

Agnes Jongerius, Alessia Maria Mosca, Bernd Lange, David Martin, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Karoline Graswander-Hainz, Maria Arena, Sorin Moisă

Verts/ALE

Heidi Hautala, Klaus Buchner

2

-

ENF

Edouard Ferrand, France Jamet

0

0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (29.9.2017)

till utskottet för utveckling

över EU–Afrika-strategin: en satsning på utveckling

(2017/2083(INI))

Föredragande av yttrande: Cécile Kashetu Kyenge

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Afrika och EU är sammanlänkade av migrations- och rörlighetsfrågor och möter gemensamma utmaningar på säkerhetsområdet och i kampen mot organiserad och gränsöverskridande brottslighet. Dessa frågor måste lösas på ett samordnat och praktiskt sätt.

1.  Europaparlamentet framhåller att EU–Afrika-strategin, när den väl har genomförts, bör behandla alla aspekter av migration, internationellt skydd och tvångsförflyttningar, med fokus på principerna om solidaritet, partnerskap och delat ansvar samt på ömsesidig ansvarsskyldighet i fråga om mänskliga rättigheter.

2.  Europaparlamentet konstaterar att det klimat av osäkerhet som hänger samman med konflikterna i Afrika är ett hinder för goda styrelseformer och skapar förhållanden som är ogynnsamma för tillväxt, sysselsättning, investeringar och utveckling. Parlamentet betonar att demokratiska och insynsvänliga statliga strukturer, rättsstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen och goda styrelseformer är avgörande för att afrikanska länder ska kunna utvecklas. Parlamentet anser att Afrika är en viktig partner på den internationella arenan och att EU bör intensifiera samarbetet och den politiska dialogen med Afrika genom att ge sina afrikanska partner större egenmakt på grundval av ömsesidigt förtroende. Parlamentet betonar att EU:s utvecklingsfinansiering och utvecklingsbistånd bör främja en hållbar utveckling och goda styrelseformer i afrikanska länder. Parlamentet vill se ett starkare och mer politiskt partnerskap mellan EU och Afrika och en särskild finansieringsram för att ta itu med dessa frågor.

3.  Europaparlamentet understryker att EU–Afrika-strategin måste kunna ta hänsyn till att de afrikanska länderna i hög grad skiljer sig åt, och därför anpassas till de specifika förhållandena i varje partnerland.

4.  Europaparlamentet konstaterar att utvecklingsnivån varierar i Afrikas olika länder. Parlamentet uppmuntrar EU att samarbeta med strategiska partner och ledande länder som kan skapa sådana politiska, ekonomiska och sociala förutsättningar i Afrika som gynnar tillväxt och utveckling, särskilt genom bilaterala avtal och regionala strategier, så att man kan gripa sig an de underliggande orsakerna till migrationen mellan Afrika och Europa.

5.  Europaparlamentet anser att även om partnerskapet mellan EU och Afrika bör utgöra ett centralt inslag i vår politik för utvecklingsstöd och våra insatser i Afrika, så är det ändå de afrikanska länderna och deras ledare som i första hand är ansvariga för sin egen kontinents framtid. Parlamentet anser därför att EU bör stödja afrikanska ledare i deras ansträngningar att främja stabila och gynnsamma förhållanden i Afrika och ett samarbete som bygger på ömsesidiga intressen på områdena fred, säkerhet och goda styrelseformer.

6.  Europaparlamentet påpekar att migration och rörlighet i Afrika och mellan Afrika och EU är till fördel för båda kontinenter, och att en övergripande strategi för migration och rörlighet är avgörande för att ge fart åt en hållbar utveckling och främja demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att utveckla nya rörlighets- och migrationspartnerskap med afrikanska partnerländer.

7.  Europaparlamentet konstaterar att Afrikas befolkning 2050 beräknas uppgå till 2,4 miljarder människor, och att majoriteten av dessa kommer att vara unga människor(1). Parlamentet välkomnar viljan att betona ungdomsfrågor inom ramen för partnerskapet mellan EU och Afrika, och uppmuntrar EU att ytterligare kartlägga och stödja initiativ som är inspirerade av unga människor som främjar demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, och att intensifiera sitt samarbete med afrikanska länder för att bekämpa militarisering av barn, kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och andra kränkningar av barns rättigheter. Parlamentet påminner om att en av tio rörliga studenter i världen är afrikansk, och att hälften av dem kommer till Europa. Parlamentet framhåller att det är viktigt att betona kunskapsutbyte för att under alla förhållanden undvika att Afrika drabbas av kompetensflykt.

8.  Europaparlamentet begär särskilt att direktiv (EU) 2016/801 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete ska genomföras till fördel för afrikanska studenter.

9.  Europaparlamentet konstaterar att våldsamma konflikter, förföljelser, ojämlikhet, brott mot de mänskliga rättigheterna, terrorism, förtryckande regimer, naturkatastrofer, klimatförändringar och kronisk fattigdom har lett till folkförflyttningar och ökad migration till Europa under de senaste åren. Parlamentet påminner emellertid om att den internationella migrationen i Afrika avser mindre än 35 miljoner människor och att mer än 85 procent av migrationen äger rum mellan de afrikanska länderna. Parlamentet betonar att flyktingar och migranter har samma universella mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som alla andra.

10.  Europaparlamentet påminner om att de flesta flyktingar och migranter tas emot av utvecklingsländer och att folkförflyttningar först och främst sker inom och mellan dessa länder. Parlamentet understryker att stödsystemen i dessa länder står inför allvarliga utmaningar som allvarligt kan äventyra skyddet av en allt större fördriven befolkning.

11.  Europaparlamentet belyser framför allt våld mot och förföljelse av människor på grund av ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning, könsidentitet eller könsegenskaper som faktorer som strider mot internationella människorättsförpliktelser och grundläggande friheter, hindrar utvecklingen och leder till stora flykting- och migrantströmmar.

12.  Europaparlamentet anser att terrorismen är ett globalt hot mot regional fred och stabilitet, hållbar utveckling och inre säkerhet, och att den måste bekämpas på ett samordnat sätt av nationella förvaltningar, regionala och internationella organisationer och EU-byråer. Parlamentet påminner om att organiserad brottslighet, penningtvätt, handel med droger och vilda djur samt piratverksamhet har en obestridlig effekt på afrikanska länder. Parlamentet begär att samarbetet inom ramen för EU–Afrika-strategin ska förstärkas i syfte att förhindra straffrihet och främja rättsstatsprincipen och utbyggnaden av polis- och rättsväsendets kapacitet för att underlätta utbytet av information och bästa praxis samt förebygga, motverka och bekämpa finansieringen av och väcka åtal mot terrorism och organiserad brottslighet. Parlamentet anser att strategin mot terrorism också bör inbegripa åtgärder för att förhindra att radikalisering leder till våldsam extremism i Afrika och Europa, särskilt bland unga människor.

13.  Europaparlamentet anser att migrations- och rörlighetsdialogen mellan EU och Afrika bör underlätta den fria rörligheten för alla människor, inte enbart personer med hög kompentens, inom Afrika och mellan Afrika och EU på grundval av en väl fungerande rättighetsbaserad strategi, inklusive genom att stärka säkra och lagliga migrationsvägar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att underlätta familjeåterföreningar.

14.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att människor i behov av internationellt skydd ska erbjudas bättre lagliga vägar. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att erbjuda sina vidarebosättningsplatser till ett stort antal flyktingar, med tanke på det totala antalet flyktingar i afrikanska länder. Parlamentet begär i detta sammanhang att en europeisk ram för vidarebosättning ska inrättas, som är enkel att tillämpa för medlemsstaterna och som uppmuntrar EU och dess medlemsstater att spela en avgörande roll och föregå med gott exempel i fråga om vidarebosättning på global nivå. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att göra alla nödvändiga resurser tillgängliga och att utforma en plan för öppna nya och säkra vägar för asylsökande, särskilt sårbara personer, vid EU:s ambassader och konsulat i ursprungs- och transitländer.

15.  Europaparlamentet uppmanar dessutom EU och dess medlemsstater att samarbeta med och ge stöd till afrikanska länder som konfronteras med flyktingströmmar eller utdragna krissituationer, i syfte att stärka deras kapacitet att ge asyl och deras skyddssystem. Parlamentet påminner om att allt samarbete på migrations- och asylområdet måste syfta till att främja respekt för de principer om grundläggande rättigheter som styr EU:s migrations- och asylpolitik.

16.  Europaparlamentet påminner om vikten av att ge potentiella migranter så mycket information som möjligt om riskerna med irreguljära migrationsvägar, men även om deras möjligheter inom EU, i synnerhet i fråga om sysselsättning och utbildning.

17.  Europaparlamentet påminner om att två "Global compact"-avtal om migration respektive om flyktingar kommer att utarbetas senast 2018 under FN:s överinseende, till följd av New York-deklarationen om flyktingar och migranter som antogs av FN:s generalförsamling den 19 september 2016, och att dialogen mellan Afrika och EU bör intensifieras inför detta så att man, när så är möjligt, kan komma fram till gemensamma prioriteringar.

18.  Europaparlamentet betonar att återsändanden endast kan ske efter att en bedömning har gjorts av varje enskilt fall med fullständig respekt för de berördas rättigheter, och att alla försök till avvisningar av migranter vid gränsen strider mot unions- och folkrätten. Parlamentet anser att återsändanden av migranter endast bör ske under säkra former, att frivilliga återvändanden bör prioriteras framför ofrivilliga återvändanden och att återintegreringen av migranter bör tas upp systematiskt.

19.  Europaparlamentet efterlyser ett effektivt, stärkt och systematiskt samarbete med afrikanska länder, inklusive en stark och genuin politik för vidarebosättning och finansiella utredningar, i kampen mot människohandel och människosmuggling. Parlamentet uppmanar EU och de afrikanska länderna att intensifiera samarbetet och insatserna för att få ett slut på handeln med och smugglingen av människor mellan de två kontinenterna.

20.  Europaparlamentet är medvetet om den strategiska potentialen hos den afrikanska diasporan i världen i såväl ekonomiska som icke-ekonomiska termer, i fråga om kapacitet att inrätta och främja fred, demokrati, goda styrelseformer och social stabilitet. Parlamentet anser att man måste samarbeta med dessa befolkningsgrupper och involvera dem i utvecklingsprojekt, för att säkerställa att de bidrar till att göra utvecklingspolitiken mer effektiv.

21.  Europaparlamentet påminner om att afrikanska ledare har åtagit sig att påskynda tillväxt, utveckling, välstånd och goda styrelseformer i Afrika fram till 2063. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja utvecklingsländerna så att dessa kan anta långsiktiga strategier som respekterar rätten till rörelsefrihet, utbildning, hälso- och sjukvård samt sysselsättning. Parlamentet understryker att EU och dess medlemsstater särskilt behöver stödja de minst utvecklade länderna i deras arbete med att bekämpa klimatförändringarna, i syfte att undvika att fattigdomen i dessa länder ökar.

22.  Europaparlamentet rekommenderar ytterligare ansträngningar för att genomföra Vallettahandlingsplanen för en human och hållbar hantering av migrationen på båda sidor av Medelhavet. Parlamentet betonar vikten av initiativ för att förbättra dialogen och samarbetet om migrationsfrågor, såsom Rabatprocessen och Khartoumprocessen.

23.  Europaparlamentet efterlyser en strängare parlamentarisk kontroll av de samarbetsavtal som ingås med tredjeländer och av berörda EU-byråers externa samarbetsverksamhet.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

28.9.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

2

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Philipp Albrecht, Heinz K. Becker, Malin Björk, Michał Boni, Caterina Chinnici, Rachida Dati, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Laura Ferrara, Lorenzo Fontana, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Monika Hohlmeier, Brice Hortefeux, Sophia in ‘t Veld, Dietmar Köster, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Roberta Metsola, Louis Michel, Péter Niedermüller, Soraya Post, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Marie-Christine Vergiat, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marina Albiol Guzmán, Anna Hedh, Lívia Járóka, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jean Lambert, Gilles Lebreton, Angelika Mlinar, Emil Radev, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Jaromír Štětina

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Andrea Bocskor, Maurice Ponga, Cristian Dan Preda

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

41

+

ALDE

Nathalie Griesbeck, Sophia in ‘t Veld, Louis Michel, Angelika Mlinar, Cecilia Wikström

ECR

Branislav Škripek, Helga Stevens

EFDD

Laura Ferrara

PPE

Heinz K. Becker, Andrea Bocskor, Michał Boni, Rachida Dati, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Kinga Gál, Monika Hohlmeier, Brice Hortefeux, Lívia Járóka, Barbara Kudrycka, Roberta Metsola, Maurice Ponga, Cristian Dan Preda, Jaromír Štětina, Traian Ungureanu

S&D

Caterina Chinnici, Tanja Fajon, Ana Gomes, Sylvie Guillaume, Anna Hedh, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Cécile Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Péter Niedermüller, Soraya Post, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Birgit Sippel, Josef Weidenholzer

VERTS/ALE

Jan Philipp Albrecht, Jean Lambert, Judith Sargentini

2

-

ENF

Lorenzo Fontana, Gilles Lebreton

6

0

GUE/NGL

Marina Albiol Guzmán, Malin Björk, Cornelia Ernst, Marie-Christine Vergiat

PPE

Emil Radev

S&D

Dietmar Köster

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

FN, World population prospects, 2015.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

10.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

5

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Nirj Deva, Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, György Hölvényi, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Maurice Ponga, Lola Sánchez Caldentey, Eleftherios Synadinos, Eleni Theocharous, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská, Joachim Zeller, Željana Zovko

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marina Albiol Guzmán, Thierry Cornillet, Brian Hayes, Cécile Kashetu Kyenge, Florent Marcellesi

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

France Jamet


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

19

+

ALDE

Beatriz Becerra Basterrechea, Thierry Cornillet, Paavo Väyrynen

ECR

Nirj Deva, Eleni Theocharous

PPE

Brian Hayes, György Hölvényi, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Maurice Ponga, Bogdan Brunon Wenta, Joachim Zeller, Željana Zovko

S&D

Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Cécile Kashetu Kyenge, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon

5

-

EFDD

Ignazio Corrao

ENF

France Jamet

GUE/NGL

Marina Albiol Guzmán, Lola Sánchez Caldentey

NI

Eleftherios Synadinos

3

0

PPE

Anna Záborská

Verts/ALE

Maria Heubuch, Florent Marcellesi

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy