Förfarande : 2017/2127(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0339/2017

Ingivna texter :

A8-0339/2017

Debatter :

PV 30/11/2017 - 4
PV 30/11/2017 - 6
CRE 30/11/2017 - 4
CRE 30/11/2017 - 6

Omröstningar :

PV 30/11/2017 - 8.23
CRE 30/11/2017 - 8.23
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0474

BETÄNKANDE     
PDF 729kWORD 115k
30.10.2017
PE 608.029v02-00 A8-0339/2017

om genomförandet av EU:s handikappstrategi

(2017/2127(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Helga Stevens

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 STÅNDPUNKT I FORM AV ÄNDRINGSFÖRSLAG från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 YTTRANDE från utskottet för framställningar
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av EU:s handikappstrategi

(2017/2127(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2, 9, 10, 19, 168 och 216.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artiklarna 2 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 3, 15, 21, 23, 25 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess ikraftträdande i EU den 21 januari 2011 enligt rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning(1),

–  med beaktande av uppförandekoden mellan rådet, medlemsstaterna och kommissionen om fastställande av interna ordningar för Europeiska unionens genomförande av och representation när det gäller Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av de avslutande iakttagelserna av den 2 oktober 2015 från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning om Europeiska unionens inledande rapport(2),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (European Treaty Series nr 5, 1950) med tillhörande protokoll,

–  med beaktande av den europeiska sociala stadgan (ETS nr 35, 1961, reviderad 1996; ETS nr 163),

–  med beaktande av Europarådets rekommendation Rec (2002)5 från ministerkommittén till medlemsstaterna om skydd av kvinnor mot våld, samt rekommendation CM/Rec(2007)17 om normer och mekanismer för jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, Cedaw, av den 18 december 1979 och dess fakultativa protokoll av den 6 oktober 1999,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG(3),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet(4),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 december 2015 till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (COM(2015)0615),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om det nya europeiska samförståndet om utveckling – Vår värld, vår värdighet, vår framtid, och åtagandet att i utvecklingssamarbetet beakta funktionsnedsattas särskilda behov,

–  med beaktande av arbetsdokumentet av den 2 februari 2017 från kommissionens avdelningar med en lägesrapport för genomförandet av EU:s handikappstrategi 2010–2020 (SWD(2017)0029),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2010 EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU (COM(2010)0636),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2015(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2016 om tillämpning av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (direktivet om likabehandling i arbetslivet)(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2016 om genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2015 om den förteckning över frågor som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har antagit i samband med Europeiska unionens inledande rapport(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering när det gäller personer med funktionsnedsättning, samt EU:s handikappstrategi för 2010–2020(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2009 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets utredningsavdelnings text EU:s handikappstrategi 2010–2020,

–  med beaktande av studien från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik ”Discrimination Generated by the Intersection of Gender and Disability”,

–  med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens årsrapport 2016,

–  med beaktande av 2016 och 2017 års rapporter rån Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av de tematiska rapporterna från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av Eurostats statistik över funktionsnedsättningar för 2014 om tillträde till arbetsmarknaden, tillgång till utbildning samt fattigdom och skillnader i inkomst,

–  med beaktande av rådets slutsatser med titeln En hållbar europeisk framtid: EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling, som offentliggjordes den 20 juni 2017,

–  med beaktande av den frivilliga europeiska kvalitetsramen för sociala tjänster (SPC/2010/10/8),

–  med beaktande av den nya agendan för städer (A/RES/71/256),

–  med beaktande av Sendairamen för katastrofriskreducering,

–  med beaktande av rådets slutsatser om handlingsplanen för jämställdhet (2016–2020),

–  med beaktande av handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för kultur och utbildning, ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för framställningar (A8-0339/2017), och av följande skäl:

A.  Som fullvärdiga medborgare(11) har alla personer med funktionsnedsättning lika rättigheter på livets alla områden och en oförytterlig rätt till värdighet, likabehandling, ett självständigt liv, autonomi och full delaktighet i samhället.

B.  Det finns uppskattningsvis 80 miljoner människor med funktionsnedsättning i EU, varav 46 miljoner är kvinnor.

C.  Enligt EUF-fördraget ska EU bekämpa all diskriminering på grund av funktionsnedsättning vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet (artikel 10) och EU ges befogenhet att anta lagstiftning för att bekämpa sådan diskriminering (artikel 19).

D.  Artiklarna 21 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder uttryckligen all diskriminering på grund av funktionsnedsättning, och föreskriver att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor.

E.  FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är den första internationella överenskommelse om mänskliga rättigheter som ratificeras av EU. Den har även undertecknats av samtliga 28 medlemsstater och ratificerats av 27. EU är världens största givare av utvecklingsbistånd och en av inflytelserikaste aktörerna internationellt.

F.  EU har åtagit sig att genomföra 2030-agendan för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling såväl inom EU som i utvecklingssamarbetet med partnerländerna.

G.  Enligt FN-konventionen innefattar personer med funktionsnedsättning ”bl.a. personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra”. Särskilt artikel 9 i FN-konventionen framhålls.

H.  Europeiska unionens domstols rättspraxis understryker att FN-konventionen är bindande för EU och dess medlemsstater när de genomför EU-lagstiftningen, eftersom den utgör en del av sekundärrätten(12). Det är nödvändigt att tillämpa gällande EU-rätt och EU:s befintliga politiska verktyg för att optimera genomförandet av FN- konventionen.

I.  Personer med funktionsnedsättning utgör en heterogen grupp, där kvinnor, barn, äldre och personer med komplext stödbehov, tillfällig eller osynlig funktionsnedsättning möter ytterligare hinder och utsätts för olika former av diskriminering.

J.  Personer med funktionsnedsättning har extra utgifter, lägre inkomster och högre arbetslöshet. Förmåner kopplade till funktionsnedsättning bör betraktas som statligt stöd i syfte att hjälpa människor att undanröja hinder så att de kan delta i samhället fullt ut, bland annat genom sysselsättning.

K.  Barn med funktionsnedsättning har rätt att leva med sina familjer eller i en familjemiljö på ett sätt som är förenligt med barnens bästa. Familjemedlemmar måste ofta skära ned på eller upphöra med sin yrkesverksamhet för att ta hand om familjemedlemmar med en funktionsnedsättning.

L.  Principerna i FN-konventionen går långt utöver diskriminering och banar väg för fullständigt åtnjutande av de mänskliga rättigheterna för alla personer med funktionsnedsättning och deras familjer i ett inkluderande samhälle.

M.  Det finns fortfarande ny och reviderad lagstiftning som saknar hänvisningar till FN‑konventionen och till tillgänglighet. Tillgänglighet är en förutsättning för deltagande. EU är, i egenskap av part i FN-konventionen skyldigt att se till att personer med funktionsnedsättning och deras representativa organisationer blir nära involverade och aktivt delaktiga i utarbetandet och genomförandet av lagstiftning och åtgärder, med respekt för olika typer av funktionsnedsättning.

N.  Stereotyper, fördomar och missuppfattningar tillhör grundorsakerna till diskriminering, inbegripet diskriminering på flera grunder, stigmatisering och orättvisor.

O.  Personer med funktionsnedsättning saknar ofta stöd, skydd, kommunikation och information om hälso- och sjukvårdstjänster och rättigheter, skydd mot våld och barnomsorg och har ringa eller ingen tillgång till sådana tjänster och sådan information. Vårdpersonal bör få ordentlig utbildning om de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning.

P.  En stor andel av de 4 miljoner som är hemlösa varje år har funktionsnedsättningar, och har i stor utsträckning förbisetts som en målgrupp i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och EU:s handikappstrategi.

Q.  Trots de många internationella konventionerna och lagstiftning och strategier på EU‑nivå och nationell nivå är personer med funktionsnedsättning fortfarande inte fullt delaktiga i samhället och åtnjuter inte sina rättigheter. Involvering av personer med funktionsnedsättning kan endast uppnås om de är delaktiga i det politiska och offentliga livet, där de ofta är underrepresenterade, i enlighet med artikel 29 i FN-konventionen.

R.  Kommissionens lägesrapport visar att det finns uppenbara förseningar i genomförandet av de skyldigheter som följer av FN-konventionen på både EU- och medlemsstatsnivå. Det återstår utmaningar och luckor inom ramen för strategin och att det behövs ett långsiktigt perspektiv för att anpassa EU:s politik, lagstiftning och program till FN‑konventionen.

S.  Genom den modell för självständigt liv som finns i FN-konventionen säkerställs högsta möjliga tillgänglighet. Tillgång till andra tjänster såsom tillgängliga transporter och kultur- och fritidsaktiviteter ingår i ett kvalitativt liv och kan bidra till integreringen av personer med funktionsnedsättning.

T.  Det är absolut nödvändigt med en inkluderande och aktiv politik för tillgång till arbetsmarknaden, eftersom detta är ett av de viktigaste sätten att öka oberoendet för personer med funktionsnedsättning. Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 58,5 procent, jämfört med 80,5 procent bland personer utan funktionsnedsättning, och vissa grupper utsätts för ytterligare diskriminering på grund av typen av funktionsnedsättning. Den sociala ekonomin ger många möjligheter till sysselsättning för personer med funktionsnedsättning.

U.  Kraftfullare riktlinjer på europeisk nivå och tillräckliga resurser, liksom utbildning i handikappfrågor, kan öka nationella jämställdhetsorgans effektivitet och oberoende.

V.  En av de fyra prioriteringar som kommissionen fastställde efter Parisförklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke‑diskriminering genom utbildning var att främja utbildning av barn och ungdomar från missgynnade miljöer och se till att våra utbildningssystem tillgodoser deras behov.

W.  Den totala kostnaden för att hålla personer med funktionsnedsättning utanför arbetsmarknaden är högre än att inkludera dem på arbetsplatser. Detta gäller särskilt för personer med flera stödbehov där familjemedlemmar kan komma att tvingas att bli vårdare.

X.  Antalet personer med funktionsnedsättning som har arbete kan vara lägre än vad statistiken visar eftersom många ingår i kategorin ”inte anställningsbar” eller arbetar inom den skyddade sektorn eller i mer skyddade miljöer; de har inte status som anställda och syns därmed inte i den officiella statistiken.

Y.  Arbetsgivare måste stödjas och uppmuntras att se till att personer med funktionsnedsättning ges möjligheter hela vägen från utbildning till arbete. Att öka medvetenheten bland arbetsgivare är därför ett sätt att bekämpa diskriminering när det gäller anställning av personer med funktionsnedsättning.

Z.  Åtgärder på arbetsplatsen är avgörande för att främja god psykisk hälsa samt förhindra psykisk ohälsa och psykosocial funktionsnedsättning.

AA.  EU är den största givaren av utvecklingsbistånd och har en ledande roll när det gäller program för att inkludera personer med funktionsnedsättning.

AB.  Diskriminering på arbetsmarknaden är inte någon fristående fråga. Diskriminering inom utbildning, yrkesutbildning och bostäder samt bristen på transporter är också en del av diskrimineringen på arbetsmarknaden.

AC.  75 % av de personer i EU som har en svår funktionsnedsättning har inte möjlighet att delta fullt ut på arbetsmarknaden. Undersysselsättning och arbetslöshet kan vara ett problem för framför allt personer med autismspektrumtillstånd, personer som är döva eller har nedsatt hörsel och personer som är blinda eller dövblinda.

AD.  Målen för hållbar utveckling och pelaren för sociala rättigheter skulle kunna vara ett verktyg för att genomföra FN-konventionen.

AE.  Bristen på rättskapacitet utgör ett betydande hinder för att utöva rätten att rösta, även i Europaparlamentsvalet.

AF.  34 % av kvinnor med hälsoproblem eller funktionsnedsättning har under sitt liv utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner.

AG.  Enligt artikel 168.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har medlemsstaterna ansvaret för att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik och för att ge hälso- och sjukvård. Samråd och samarbete med medlemsstaterna är därför av avgörande betydelse för att handikappstrategin ska lyckas.

AH.  Artikel 25 i FN-konventionen stärker rätten för personer med funktionsnedsättning att få bästa uppnåeliga hälso- och sjukvård utan diskriminering.

AI.  Personer med funktionsnedsättning är särskilt sårbara för bristfällig hälso- och sjukvård och uppvisar hälsofarliga beteenden och fler förtida dödsfall.

Viktiga insatsområden

Tillgänglighet

1.  Europaparlamentet erkänner vikten av en övergripande definition och tillämpning av tillgänglighet, liksom dess betydelse som grund för att personer med funktionsnedsättning ska få lika möjligheter och bli verkligt socialt inkluderade och delaktiga i samhället, i enlighet med FN-konventionen och i linje med allmän kommentar nr 2 i denna, och av att man tar hänsyn till de olika behoven hos personer med funktionsnedsättning och främjar den stadigt växande betydelsen av design för alla som en av EU:s principer,

2.  Europaparlamentet påminner kommissionen om dess skyldighet att integrera, utveckla och främja funktionsnedsättnings- och tillgänglighetsfrågor i alla politikområden i både den offentliga och privata sektorn, och rekommenderar att man upprättar enheter med sakkunskap om tillgänglighet inom hierarkin i kommissionen för att säkerställa att denna plikt uppfylls.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta obligatoriska krav på tillgänglighet i offentliga utrymmen och särskilt i bebyggd miljö.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra och kontinuerligt övervaka all tillgänglighetsrelaterad lagstiftning, däribland direktivet om audiovisuella medietjänster, telekompaketet och direktivet om webbtillgänglighet samt relevanta förordningar om transporter och passagerares rättigheter. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU att samordna och övervaka genomförandet av dessa, utöver att främja ratificeringen av FN-konventionen internt och externt.

5.  Europaparlamentet hoppas att EU:s medlagstiftare utan dröjsmål kommer att anta den europeiska rättsakten om tillgänglighet. Parlamentet rekommenderar att för att FN‑konventionen ska genomföras fullt ut bör den slutliga texten öka tillgängligheten till produkter och tjänster för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsbegränsning. Parlamentet betonar att det behövs heltäckande europeiska regler för tillgänglighet i offentliga utrymmen och bebyggd miljö samt för tillgång till alla transportformer.

6.  Europaparlamentet är bekymrat över att övervakningen av vissa delar av lagstiftningen, såsom direktivet om webbtillgänglighet(13) eller förordningen om tillgänglighet till järnväg(14), sker genom att branscherna och medlemsstaterna utvärderar sig själva och inte genom en oberoende enhet. Parlamentet rekommenderar kommissionen att i större utsträckning bedöma efterlevnaden och överväga en övervakning av lagstiftningen, bl.a. genomförandet av förordning (EG) nr 261/2004(15), för att säkerställa att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning respekteras.

7.  Europaparlamentet påminner om att genomförandet av alla tillgänglighetsrelaterade krav kräver tillräcklig finansiering på EU-nivå och på nationell och lokal nivå. Parlamentet uppmanar EU att se till att alla finansieringsprogram finns tillgängliga, att de följer en strategi för design för alla och inkluderar en separat budget för tillgänglighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja offentliga investeringar för att säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till både den psykiska och digitala miljön.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka tillgängligheten genom att stödja utvecklingen av IKT och genom att stödja alla initiativ, däribland uppstartsföretag som arbetar med säkerhet för personer med funktionsnedsättning.

9.  Europaparlamentet främjar undersökningen och tillämpningen av bästa praxis för ett självständigt liv i EU.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att nödnumret 112 är fullt tillgängligt för personer med alla typer av funktionsnedsättning och att alla aspekter av katastrofriskreducerande strategier och program är inkluderande och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

11.  Europaparlamentet oroas över att kravet på att säkerställa tillgänglighet innan offentliga kontrakt tecknas genom offentlig upphandling inte efterlevs på nationell nivå, och Europaparlamentet rekommenderar därför att man upprättar en portal, liknande portalen om grön upphandling, som innehåller alla tillgänglighetsriktlinjer.

12.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att förfaranden för klagomål rörande passagerarrättigheter görs fullständigt tillgängliga och anpassade för personer med funktionsnedsättning och att nationella tillsynsorgan får större och jämbördigt tillsynsansvar.

13.  Europaparlamentet betonar i synnerhet att tillgänglighet är en grundläggande princip i FN-konventionen och en förutsättning för utövandet av andra rättigheter som fastställs i konventionen. Parlamentet understryker att inte så få av de framställningar som EU‑medborgare lämnar in rör klagomål över bristande tillgänglighet eller förekomsten av byggnadshinder. Parlamentet betonar att rätten till tillgänglighet, såsom den definieras i artikel 9 i FN-konventionen, måste tillämpas på ett övergripande sätt för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till sin miljö, transporter, offentliga anläggningar och tjänster samt informations- och kommunikationsteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att frågan om tillgänglighet har hög prioritet och integreras bättre i alla politikområden med koppling till funktionsnedsättningar.

14.  Europaparlamentet noterar att strategin för den digitala inre marknaden bör genomföras på ett sådant sätt att det säkerställs att personer med funktionsnedsättning får full tillgång till alla aspekter av denna strategi.

Delaktighet

15.  Europaparlamentet välkomnar projektet med ett EU-intyg om funktionsnedsättning Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera alla länder i ett framtida långsiktigt initiativ i syfte att uppnå samma räckvidd som för det Europeiska parkeringskortet och inkludera tillgång till tjänster som gör det möjligt att delta i kulturlivet och turism.

16.  Europaparlamentet är oroat över den fortsatta användningen av den medicinska modellen för funktionsnedsättning som fokuserar på den medicinska diagnosen för personer med funktionsnedsättning snarare än på de miljömässiga hinder de möter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inleda en översyn av denna strategi, i synnerhet när det gäller uppgiftsinsamling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka hur man kan arbeta för en gemensam definition av funktionsnedsättning.

17.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med avseende på Marrakechfördraget. Parlamentet framhåller att Europeiska unionens domstol i sitt yttrande av den 14 februari 2017 bekräftade EU:s exklusiva behörighet att ingå Marrakechfördraget, eftersom skyldigheterna enligt Marrakechfördraget berör ett område som redan i stor utsträckning regleras av gemensamma unionsbestämmelser. Parlamentet rekommenderar EU och medlemsstaterna att upprätta en handlingsplan för att se till att fördraget genomförs fullt ut. Parlamentet uppmanar EU att inte ratificera möjligheten rörande ekonomisk börda.

18.  Europaparlamentet anser att struktur- och investeringsfonderna särskilt under nästa programperiod måste följa FN-konventionen och bör fortsätta att prioritera att främja avinstitutionalisering och att de dessutom bör finansiera stödtjänster för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att förverkliga rätten till ett självständigt liv i samhället. Parlamentet menar att kommissionen noggrant bör övervaka medlemsstaternas genomförande av förhandsvillkoren gällande övergången från institutioner till samhällsbaserade tjänster, som måste vara konkreta och kvalitetsbedömas löpande och transparent. EU-finansierade projektförslag, som finansieras bl.a. av Europeiska fonden för strategiska investeringar och Europeiska investeringsbanken, bör respektera tillgänglighetsregler som följer en strategi för design för alla. Parlamentet anser att man inte kan förlita sig till enbart ekonomiska instrument för att uppnå dessa mål.

19.  Europaparlamentet understryker att personer med funktionsnedsättning måste tillförsäkras möjlighet till obehindrad kommunikation, anpassad efter funktionsnedsättningen, något som är avgörande för dessa personers deltagande i samhällslivet.

20.  Europaparlamentet är bekymrat över de hinder för deltagande som möter personer under förvaltarskap och de som bor på boenden runt om i Europa och uppmanar kommissionen att se till att alla som har fråntagits sin rättskapacitet kan utöva de rättigheter de har enligt EU:s fördrag och lagstiftning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja deltagande genom att påskynda avinstitutionaliseringen och byta ut ersatt beslutsfattande mot beslutsfattande med stöd.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, som en del av sin rad regelbundna rapporter om genomförandet av rådets direktiv 93/109/EG(16) och 94/80/EG(17), inkludera en bedömning av huruvida de tolkas på ett sätt som är förenligt med artikel 29 i FN‑konventionen.

22.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning utsätts för dubbel diskriminering på grund av både sitt kön och sin funktionsnedsättning och kan i många fall till och med ofta utsättas för multipel diskriminering på grund av sitt kön och sin funktionsnedsättning i kombination med sexuell läggning, ålder, religion eller etnisk tillhörighet.

23.  Europaparlamentet upprepar att kvinnor med funktionsnedsättning oftare är i en mer utsatt position än män med funktionsnedsättning och oftare riskerar fattigdom och social utestängning.

24.  Europaparlamentet anser att Europeiska jämställdhetsinstitutet bör utfärda riktlinjer på europeisk nivå och medlemsstatsnivå när det gäller den särskilda situationen för flickor och kvinnor med funktionsnedsättning, och bör spela en aktiv roll i arbetet för att garantera lika rättigheter och bekämpa diskriminering.

25.  Europaparlamentet påminner om att bekämpningen av fattigdom och social utestängning bland personer med funktionsnedsättning är nära kopplad till frågan om bättre villkor för familjemedlemmar som ofta fungerar som obetalda omsorgsgivare och inte betraktas som anställda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att därför lägga fram nationella stödstrategier för informella omsorgsgivare som i de flesta fall är kvinnliga släktingar till personer med funktionsnedsättning.

26.  Europaparlamentet understryker att antalet äldre ökar och att enligt Världshälsoorganisationen är funktionsnedsättning vanligare bland kvinnor som är särskilt berörda av detta med tanke på att de har en längre förväntad livslängd. Parlamentet betonar att det därför kommer att ske en proportionell ökning av antalet kvinnor med funktionsnedsättning.

27.  Europaparlamentet betonar värdet av makroekonomiska instrument för att skapa sysselsättning och tillväxt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra sådana instrument mer lättillgängliga för kvinnor med funktionsnedsättning.

28.  Europaparlamentet understryker att i syfte att säkerställa ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning är det nödvändigt att stödja forskning och innovation med målet att utveckla produkter som ska hjälpa personer med funktionsnedsättning i deras vardag.

Jämlikhet

29.  Europaparlamentet framhåller att jämlikhet och icke-diskriminering är centralt i handikappstrategin.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta upp funktionsnedsättning i sitt strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019.

31.  Europaparlamentet beklagar djupt det utdragna fastlåsta läget i Europeiska rådet när det gäller icke-diskrimineringsdirektivet, och uppmanar medlemsstaterna att bidra till antagandet av det övergripande icke-diskrimineringsdirektivet(18), och att komma fram till en pragmatisk lösning för ett utvidgat skydd mot diskriminering på livets alla områden för personer med funktionsnedsättning, däribland erkännandet av att nekandet av rimlig anpassning är en form av diskriminering, liksom flerfaldig och intersektionell diskriminering.

32.  Europaparlamentet oroas över befintliga data om diskriminering av och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning, och finner det oroande att underrapportering förekommer på grund av otillgängliga klagomåls- och rapporteringsmekanismer samt bristande förtroende och kännedom om rättigheter. Könsuppdelade uppgifter bör samlas in och en ny metod för insamling av uppgifter bör utarbetas, särskild när det gäller fall av nekad ombordstigning och nekad eller inte tillgänglig assistans.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att alla nationella jämställdhetsorgan har mandat på handikappområdet och tillräckligt med resurser och oberoende för att ge personer som utsatts för diskriminering nödvändigt stöd, samt att garantera att en utvidgning av mandatet följs av ökade personalresurser.

34.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att finansiera utbildning och utarbeta modeller för bästa praxis i samarbete med och för personer med funktionsnedsättning, deras organisationer, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, jämställdhetsorgan och tjänstemän, om principen om icke-diskriminering, inklusive flerfaldig och intersektionell diskriminering och rimlig anpassning.

35.  Europaparlamentet uppmanar EU att utveckla forskningsprogram som beaktar jämlikhetsprinciper när man utvecklar Horisont 2020-ramen för forskning och utveckling.

Sysselsättning

36.  Europaparlamentet framhåller att tillgång till arbetsmarknaden är en fråga som det bör tas ett helhetsgrepp på och som kräver Stödåtgärder som leder till en situation som är till gagn för både den enskilde och arbetsgivaren och säkerställer social inkludering. Den bör innefatta tillgängliga anställningsförfaranden, tillgängliga transporter från och till arbetsplatsen, befordran i arbetslivet, löpande utbildning, samt rimlig anpassning och tillgängliga arbetsplatser. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera förteckningen över bästa rutiner vid anställningsstöd för personer med funktionsnedsättning i EU och Efta/EES.

37.  Europaparlamentet efterlyser positiv särbehandling, inklusive procentsatser som anger miniminivåer för anställningen av personer med funktionsnedsättning i den offentliga och privata sektorn.

38.  Europaparlamentet beklagar att nekad skälig anpassning inte utgör diskriminering inom ramen för direktivet om likabehandling i arbetslivet(19), vilket har kritiserats av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 1 i direktivet om likabehandling i arbetslivet förbjuder varje form av diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att bidrag inte utgör ett hinder för deltagande på arbetsmarknaden, och menar att sociala förmåner kopplade till funktionsnedsättning och inkomststöd ska separeras, där man tar hänsyn till särskild vård och andra behov som personer med funktionsnedsättning kan ha, så att de kan leva värdigt och ha tillgång till arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna i detta hänseende att säkerställa att sociala förmåner kopplade till funktionsnedsättning inte tas bort med motiveringen att personer har arbete.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja sociala företag i linje med de principer som anges i Bratislavaförklaringen och Madridförklaringen om den sociala ekonomin, som är en viktig källa till anställningsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i överensstämmelse med FN‑konventionen, undanröja alla rättsliga hinder för anställbarhet, såsom förmyndarskapslagar och lagar som begränsar funktionsnedsattas rättskapacitet och hindrar dem från att underteckna arbetsavtal, öppna bankkonton och få tillgång till sina pengar, vilket utestänger dem från ekonomin, samt nationella klausuler som förklarar att vissa kategorier av personer med funktionsnedsättning inte är ”lämpliga att arbeta”.

42.  Europaparlamentet understryker betydelsen av en effektiv återintegrering och rehabilitering samt av aktiverings- och bevarandeåtgärder i ett åldrande samhälle, vilka gör det möjligt för människor att återgå till eller stanna kvar i arbetslivet efter sjukdom eller fysisk, psykisk eller emotionell funktionsnedsättning.

43.  Europaparlamentet påminner om att ifall personer med funktionsnedsättning och deras partner åläggs kostnaden för assistans leder det inte bara till att deras nuvarande inkomst minskar utan även till att deras anställbarhet och framtida ålderspension sjunker.

44.  Europaparlamentet inser att åtgärder för att balansera arbetsliv och privatliv, inklusive frivilliga och inkluderande arbetsformer, såsom smart arbete, distansarbete och flexibel arbetstid, kan vara bra för personer med funktionsnedsättning och positivt för den psykiska hälsan, och garantera säkerhet och stabilitet för alla, men oroas av att digitala arbetsmiljöer kan skapa nya hinder om dessa inte är tillgängliga och man inte tillhandahåller rimliga anpassningsåtgärder.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera god och dålig praxis i framtida rapporter för att hjälpa arbetsgivare att på ett effektivt sätt tillämpa handikapplagstiftningen.

46.  Europaparlamentet är bekymrat över att i vissa medlemsstater räknas inte personer med funktionsnedsättning som arbetar inom skyddade verkstäder formellt som arbetstagare enligt lagen, att de betalas mindre än minimilönen och att de har inte rätt till samma sociala förmåner som vanliga arbetstagare.

47.  Europaparlamentet är särskilt bekymrat över ungdomar med funktionsnedsättning och de som har varit arbetslösa en längre tid. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera arbetet med att inkludera personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden, t.ex. genom att inrätta särskilda centrum för yrkeslivsrådgivning som ska ge råd till studerande och arbetslösa ungdomar om deras framtida yrkesliv, eller som en del av ungdomsgarantin.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att främja mångfald som en affärsnytta och att främja mångfaldsstadgor som förordar mervärdet av att ha personer med funktionsnedsättning på arbetsplatsen.

49.  Europaparlamentet uppmanar EU att se till att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och deras familjer inkluderas i det föreslagna paketet om balans mellan arbetsliv och privatliv.

Utbildning

50.  Europaparlamentet är oroat över att många barn med funktionsnedsättning fortfarande utesluts från kvalitativ, inkluderande utbildning i olika medlemsstater till följd av exempelvis segregationspolitik samt byggnadshinder, som utgör en form av diskriminering av barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

51.  Europaparlamentet betonar att utbildnings- och yrkesutbildningsprogram är nödvändiga för funktionsnedsattas anställbarhet och att arbetsgivare bör engageras i processen för att integrera behoven för personer med funktionsnedsättning även, men inte enbart, genom att ta fasta på de fördelar som den nya tekniken kan medföra på områden som t.ex. jobbsökning och i den personliga och självständiga utvecklingen.

52.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att undanröja rättsliga, fysiska och organisatoriska hinder för alla personer med funktionsnedsättning, så att inkluderande utbildning och livslångt lärande kan garanteras.

53.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att säkerställa en rimlig anpassning för praktikanter och begär att ansökningsförfarandena för praktiktjänstgöring ska vara tillgängliga och att särskilda praktikplatser erbjuds personer med funktionsnedsättning, däribland praktikplatser som är incitamentsbaserade för arbetsgivarna.

54.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstaterna att se till att programmen Erasmus+ och andra ungdomsprogram, såsom ungdomsgarantin och Europeiska solidaritetskåren, är fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning genom individualiserad, rimlig anpassning, samt att information om deras rätt till tillgänglighet ges till personer med funktionsnedsättning i syfte att främja deras deltagande. Parlamentet rekommenderar i detta syfte att de befintliga instrumenten maximeras, exempelvis instrumenten i plattformen MappED! för inkluderande rörlighet.

55.  Europaparlamentet beklagar att den nya kompetensagendan inte innehåller något särskilt mål för personer med funktionsnedsättning. Den nuvarande undersysselsättningen och diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning även utgör ett slöseri med värdefull kompetens. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta hänsyn till behoven för personer med funktionsnedsättning i alla framtida kompetensrelaterade initiativ.

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa effektiva åtgärder för att motverka segregation och utestängning av studerande med funktionsnedsättning i skolor och andra undervisningsmiljöer, och att i detta sammanhang utarbeta nationella övergångsprogram för att garantera god inkluderande utbildning och yrkesutbildning, både formell och icke-formell, även för personer med funktionsnedsättning som behöver ett stort stöd, baserat på rekommendationerna från FN:s kommitté för konventionen.

57.  Europaparlamentet understryker vikten av yrkesutbildning och omskolning av utbildningspersonal, i synnerhet när det gäller stöd till personer med komplicerade behov.

58.  Europaparlamentet rekommenderar att man bättre utnyttjar Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd och maximerar dess befintliga mandat.

59.  Europaparlamentet framhåller vikten av att förbereda lärare och utbildare på arbete med barn med funktionsnedsättning och att ge dem lämpligt stöd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma inkluderande utbildning och kontinuerlig fortbildning för lärare och utbildare, med bidrag från olika berörda parter, särskilt organisationer som företräder personer och yrkesverksamma personer med funktionsnedsättning.

60.  Europaparlamentet menar, med tanke på att så många ungdomar med funktionsnedsättning eller med särskilda undervisningsbehov hoppar av skolan i förtid, att man ska fortsätta undersöka de möjligheter som erbjuds via livslångt lärande och attraktiva alternativ. Parlamentet anser att främjandet av program för livslångt lärande för personer med funktionsnedsättning är en mycket viktig del i EU:s handikappstrategi.

61.  Europaparlamentet uppmuntrar ett utbyte av bästa praxis i fråga om inkluderande utbildning och livslångt lärande mellan lärare, personal, ledande organ, studerande och elever med funktionsnedsättning.

62.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att personer med funktionsnedsättning, trots förbättringar, fortfarande löper stor risk att drabbas av arbetslöshet och att mindre än 30 % har en avslutad högskoleutbildning eller motsvarande jämfört med omkring 40 % för personer utan funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att särskilt uppmärksamma de svårigheter som ungdomar med funktionsnedsättning eller särskilda undervisningsbehov har i övergången från gymnasie- och universitetsutbildning eller yrkesutbildning till anställning.

63.  Europaparlamentet uppmuntrar EU:s offentliga institutioner och företag att genomföra mångfaldsstrategier och nationella mångfaldsstadgor.

64.  Europaparlamentet understryker att unga med funktionsnedsättning deltar mindre i fysisk aktivitet än deras jämnåriga utan funktionsnedsättning, och att skolor spelar en viktig roll när det gäller att främja en hälsosam livsstil. Parlamentet betonar därför vikten av att främja ett ökat deltagande av ungdomar med funktionsnedsättning i fysisk aktivitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt undanröja allt som hindrar personer med funktionsnedsättning eller personer med särskilda behov från att delta i idrottsverksamhet.

65.  Europaparlamentet påminner om att det är nödvändigt att den digitala klyftan överbryggs och att människor med funktionsnedsättning kan utnyttja den digitala unionen fullt ut. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av att förbättra funktionsnedsattas digitala färdigheter och digitala kompetens, särskilt genom projekt som finansieras via programmet Erasmus +, och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa skyddet av utsatta medborgare – däribland personer med funktionsnedsättning – online, genom effektiva åtgärder mot hatpropaganda, nätmobbning och alla former av diskriminering på internet, och genom att tillhandahålla mer utbildning i digital kompetens och mediekompetens i både icke-formell och formell utbildning. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att göra lämpliga tekniska utbildningshjälpmedel kostnadsfritt tillgängliga för barn med funktionsnedsättning, så att de kan delta fullt ut i utbildningsverksamhet.

Socialt skydd

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att handikappstrategin för 2030 innehåller särskilda åtgärder för att främja inkluderande sociala skyddssystem i hela EU, vilket skulle garantera personer med funktionsnedsättning tillgång till förmåner och tjänster livet igenom. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa en lägsta standard för socialt skydd för personer med funktionsnedsättning som skulle säkerställa en rimlig levnadsstandard.

67.  Europaparlamentet uppmanar medlagstiftarna att överväga att inkludera personer med funktionsnedsättning som en särskild målgrupp i förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen(20).

68.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att tillämpa principen om ömsesidigt erkännande vid bedömningen och fastställandet av funktionsnedsättning, och att man bör följa och inte undergräva FN-konventionens människorättsbaserade modell för funktionsnedsättning och beakta miljömässiga och samhälleliga hinder som en person möter samt inkludera alla berörda aktörer för att säkerställa att levnadsstandarden för personer med funktionsnedsättning inte äventyras av exempelvis ekonomiska anpassningsprogram.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att den europeiska pelaren för sociala rättigheter integrerar funktionsnedsättning i alla aspekter.

70.  Europaparlamentet rekommenderar att Europeiska socialfonden, EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och framtida europeiska socialfonder inte bara används för sysselsättningsåtgärder utan även för social inkludering. Parlamentet understryker betydelsen av rehabilitering som ett medel för social inkludering samt för personer med funktionsnedsättning att förbli aktiva i samhället.

71.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att vidta specifika åtgärder, såsom ekonomiskt stöd och avlastningsvård, för att i hela EU främja inkluderande sociala skyddssystem som garanterar alla personer med funktionsnedsättning en skälig levnadsstandard, förmåner och tillgång till tjänster livet igenom.

72.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att avinstitutionalisering aldrig leder till hemlöshet för personer med funktionsnedsättning, på grund av att det inte finns eller inte finns lämpliga bostäder där de kan få vård och omsorg i hemmet.

Hälsa

73.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo genomföra direktivet om patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård(21) från 2011 och rekommenderar kommissionen att införa en kraftfull del om funktionsnedsättning vid införlivandet av direktivet för att garantera tillgång till överkomlig och god gränsöverskridande hälso- och sjukvård för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att genomföra en konsekvensbedömning av direktivet i syfte att se över det och anpassa det till FN‑konventionen och att utarbeta en EU-omfattande vägledning om integrering av funktionsnedsättning i de nationella kontaktpunkternas arbete, med gemensamma prestandakriterier, inbegripet specifika rekommendationer rörande funktionsnedsättning. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att tillhandahålla lämplig utbildning och fortbildning för vårdpersonal om de särskilda behov som patienter med funktionsnedsättningar har.

74.  Europaparlamentet är bekymrat över kränkningar, även kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inom psykvården, vilket i många fall haft en betydande inverkan på vårdtjänsternas kvalitet, och påpekar att dessa tjänster måste fokusera på återhämtning, få tillräcklig finansiering och ges på grundval av en människorättsbaserad modell.

75.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en psykvård där rättskapaciten respekteras och där det är personen med funktionsnedsättning och inte en ställföreträdande beslutsfattare som ska ge sitt samtycke till behandling och inläggning på sjukhus, med hänsyn också till åtgärder för beslutsfattande genom stöd.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att e-hälso- och hälso- och sjukvårdstjänster är fullt tillgängliga och säkra att använda för alla personer med funktionsnedsättning, även de med intellektuell funktionsnedsättning och komplicerade behov, samt för deras anhöriga.

77.  Europaparlamentet framhåller det akuta behovet av att ta itu med den allmänna bristen på tillgång till tvärvetenskaplig specialistvård för personer med funktionsnedsättning och, där det förekommer, de långa väntetiderna som utgör ett stort hinder för lika tillgång till förebyggande vård och behandling, och som ofta leder till ett försämrat hälsotillstånd för den funktionsnedsatta patienten och till en onödig belastning för hälso- och sjukvården.

78.  Europaparlamentet påpekar att hälso- och sjukvårdssystemen bör säkerställa att sexuellt våld och/eller sexuella övergrepp upptäcks, anmäls och förebyggs.

79.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka tjänsterna för tvärvetenskapliga ut- och omvärderingar för vuxna med funktionsnedsättning i syfte att utveckla skräddarsydda planer som kan genomföras med hjälp av territoriella resurser (exempelvis hem- och boendetjänster) och som tillgodoser de biologiska, psykiska och sociala behov som identifierats.

80.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja det europeiska referensnätverket för att utveckla och öka tillgången till tvärvetenskaplig och specialiserad sjukvård för personer med funktionsnedsättning i allmänhet och för dem med ovanlig funktionsnedsättning i synnerhet.

81.  Europaparlamentet tar upp kommissionens bristande hänsyn till funktionsnedsättning i handlingsplanen för EU:s arbetskraft inom hälso- och sjukvården och i EU:s agenda för effektivare, tillgängligare och motståndskraftigare hälso- och sjukvårdssystem, eftersom inte någon av de båda texterna behandlar detta specifikt.

82.  Europaparlamentet lyfter fram framgången med den andra gemensamma åtgärden för demens och hoppas samtidigt att de läkemedelsföretag som deltar i initiativet för innovativa läkemedel ska skjuta till ytterligare medel för de kommande tre åren.

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en strategi för assistans till personer med allvarliga funktionsnedsättningar efter det att de anhöriga som stått för deras dagliga omsorg gått bort (se den nyligen antagna italienska lagen dopo di noi).

84.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra en grundlig analys av skillnaderna mellan FN:s avslutande iakttagelser och sin egen lägesrapport, särskilt med avseende på hälsoprioriteringen i EU:s handikappstrategi.

85.  Europaparlamentet kräver ett konsekvent främjande av förlossningsvård nära hemorten som en samhällstjänst i medlemsstaterna, för att minska antalet fall av funktionsnedsättning till följd av förlossningskomplikationer, och för att garantera både mödrar och barn en säker förlossning, i linje med WHO:s checklista för säker förlossning.

86.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i den europeiska telemedicinbranschen, som har förmåga att i grunden förändra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få tillgång till tjänster. Parlamentet tror dessutom att 4G-teknikens utbredning, 5G-teknikens utveckling och spridningen av sakernas internet kommer att leda till förbättringar i hälso- och sjukvården för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den europeiska hälsotekniksektorn inte hämmas av alltför omfattande reglering och att den har tillräcklig tillgång till finansiering.

Yttre åtgärder

87.  Europaparlamentet kräver att EU:s yttre åtgärder ska vara fullt förenliga med FN‑konventionen.

88.  Europaparlamentet menar att EU måste se till att utvecklingssamarbete och humanitära insatser är fullt tillgängliga för och inkluderar personer med funktionsnedsättning.

89.  Europaparlamentet menar att EU måste införa en markör för funktionsnedsattas rättigheter i rapporteringen om officiellt utvecklingsbistånd.

90.  Europaparlamentet menar att EU måste se till att spela en avgörande roll för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte glöms bort inom utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, i enlighet med åtagandena i det europeiska samförståndet om utveckling, och att inkludera åtgärder mot den multipla diskrimineringen av utsatta personer och marginaliserade grupper.

91.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gå i bräschen för att uppnå målen för hållbar utveckling i samband med yttre åtgärder på ett sätt som inkluderar personer med funktionsnedsättning, oberoende av en ny europeisk strategi för funktionsnedsättning, genom att anta en tydlig, transparent och inkluderande färdplan för att nå målen.

92.  Europaparlamentet beklagar att indikatorn för sysselsättningen i EU:s mål för hållbar utveckling inte delas upp efter funktionsnedsättning. EU bör uppmuntra uppdelning av data utifrån typ av funktionsnedsättning i samarbete med partnerländer.

93.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess partner att inkludera personer med funktionsnedsättning och deras representativa organisationer i alla faser av policyutveckling och projekt, inklusive på plats i partnerländer där de organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning aktivt ska delta.

94.  Europaparlamentet upprepar att kvinnor med funktionsnedsättning ofta ställs inför ännu större utmaningar och risker i de länder som är indragna i konflikter och i konfliktområden. Parlamentet betonar därför behovet av att i EU:s externa politik skydda kvinnor med funktionsnedsättning.

Skyldigheter inom EU-institutionerna

95.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU-institutionerna att göra funktionalitet, innehåll, dokument, videor och nättjänster på sina externa och interna webbplatser tillgängliga, inklusive offentliga samråd och offentliga rapporter om hur riktlinjer, rekommendationer och åtaganden rörande webbtillgänglighet följs och efterlevs.

96.  Europaparlamentet beklagar att INSIGN-projektet, som ska möjliggöra oberoende kommunikation för döva och personer med nedsatt hörsel vid kontakt med EU:s institutioner genom att de kopplas upp mot teckenspråkstolkar och textare ännu inte genomförts, trots att kommissionen finansierade en prototyp för tjänsteplattformen som testades framgångsrikt i Europaparlamentet 2014.

97.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att på begäran ge tillgång till alla sina offentliga sammanträden via bland annat teckenspråkstolkning, tal-till-text och dokument i brailleskrift samt genom andra utvidgade och alternativa kommunikationsmetoder, och att även garantera fysisk tillgänglighet till deras byggnader. Parlamentet erkänner svårigheterna med att tillhandahålla undertexter för alla direktsändningar och videoinspelningar av sammanträden. EU-institutionerna bör dock fortsätta att övervaka den tekniska utvecklingen på detta område för att öka tillgängligheten i framtiden.

98.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att prioritera tolkning från och till nationella teckenspråk snarare än internationellt teckenspråk, i enlighet med EU:s flerspråkighetspolitik.

99.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se till att Europaparlamentsvalen är tillgängliga och omfattar dem som för närvarande bor på institutioner och/eller har förmyndare.

100.  Europaparlamentet erkänner att det saknas tillgängliga och inkluderande valprocesser för personer med funktionsnedsättning, i synnerhet personer med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning, såväl på EU-nivå som på medlemsstatsnivå. Parlamentet bör verkligen se till att det kommunikationsmaterial som rör Europaparlamentsvalet är fullt tillgängligt.

101.  Europaparlamentet uppmanar Europaskolorna och EU-institutionernas daghem och fritidshem att ge kvalitativ, inkluderande utbildning i överensstämmelse med FN‑konventionen till alla EU-anställdas barn, inklusive de som har komplicerade eller stora stödbehov.

102.  Europaparlamentet uppmanar EU att underlätta tillhandahållandet av rimliga anpassningsåtgärder och andra former av anställningsstöd, såsom smart arbete för anställda, även för ackrediterade parlamentsassistenter med funktionsnedsättning inom EU:s institutioner.

103.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de gemensamma reglerna, genomförandebestämmelserna, tillämpningsområden, handikapprepresentation, tillgänglighet och praxis i EU-institutionernas gemensamma sjukförsäkringssystem, så att det anpassas till FN-konventionen.

104.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen alla EU-institutioner, byråer och organ att inrätta kontaktpunkter och betonar behovet av en övergripande interinstitutionell samordningsmekanism för alla generaldirektorat och EU-institutioner. Formerna för detta samarbete ska anges i en strategi för genomförandet av FN-konventionen.

105.  Europaparlamentet uppmanar enträget institutionerna att anta omfattande rekryterings-, kvarhållande- och främjandeåtgärder, inklusive tillfällig positiv särbehandling, för att aktivt och i betydande grad höja antalet tjänstemän eller anställda och praktikanter med funktionsnedsättning, däribland psykosociala och intellektuella funktionsnedsättningar, i överensstämmelse med artikel 5 i direktiv 2000/78/EG.

106.  Europaparlamentet påminner om den roll som Europaparlamentets Disability Intergroup spelar för genomförandet av EU:s handikappstrategi, i enlighet med FN-konventionen, som en plattform för möten mellan ledamöter av Europaparlamentet och av nationella parlament samt företrädare för organisationer och det civila samhället, både på nationell och lokal nivå. Parlamentet konstaterar att den tvärpolitiska gruppen är ett mycket lämpligt forum för att uppmuntra till diskussion och debatt i syfte att säkerställa att strategin genomförs.

107.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska institutionerna att fullt ut samråda med och effektivt involvera personal och ledamöter med funktionsnedsättning vid utformningen, genomförandet och övervakningen av de interna reglerna, den interna policyn och praxisen, däribland tjänsteföreskrifterna och bestämmelserna om rimlig anpassning och tillgänglighet.

Skillnader i lägesrapporten jämfört med de avslutande iakttagelserna

108.  Europaparlamentet beklagar att EU-institutionernas webbplatser inte uppfyller AAA‑standarderna för tillgänglighet. Parlamentet uppmanar institutionerna att uppnå detta mål så snart som möjligt.

109.  Europaparlamentet beklagar att EU:s och medlemsstaternas transportlagstiftning fortfarande inte är fullt genomförd på nationell nivå. Parlamentet rekommenderar därför att nationella tillsynsorgan etableras i varje medlemsstat.

110.  Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts när det gäller tillgänglighet i samband med järnväg och efterlyser samma bestämmelser om tillgänglighet för andra transportsätt, däribland flygtrafik, för att lösa konflikter mellan säkerhet och tillgänglighet.

111.  Europaparlamentet konstaterar att det övergripande direktivet om likabehandling inte tas upp i kommissionens framstegsrapport.

112.  Europaparlamentet beklagar att få framsteg har gjorts när det gäller EU:s ratificering av det fakultativa protokollet till FN-konventionen.

113.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen ännu inte har genomfört någon övergripande och omfattande översyn av sin lagstiftning för att säkerställa fullständig efterlevnad av bestämmelserna i FN-konventionen.

114.  Europaparlamentet välkomnar den uppdaterade förteckningen över instrument, däribland de instrument som nyligen har antagits, men beklagar att behörighetsförklaringen ännu inte har setts över och att förteckningen över instrument inte inkluderar instrument som inte specifikt hänvisar till personer med funktionsnedsättning, men ändå är relevanta för personer med funktionsnedsättning.

115.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har gjort några framsteg med integreringen av rättigheterna för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i all politik och alla program för jämställdhet, samt inte har integrerat ett könsperspektiv i sina handikappstrategier.

116.  Europaparlamentet välkomnar att EU har undertecknat Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) och uppmanar rådet att snarast ratificera den.

117.  Europaparlamentet beklagar att EU:s nuvarande lagstiftning om barnets rättigheter inte i tillräcklig utsträckning inkluderar en övergripande rättighetsbaserad strategi för pojkar och flickor med funktionsnedsättning eller garantier för att skydda deras rättigheter, och att handikappstrategier inte i tillräcklig utsträckning integrerar rättigheter för pojkar och flickor med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om barnets rättigheter ägna särskild uppmärksamhet åt barn med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller särskilt behovet av förebilder för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

118.  Europaparlamentet konstaterar att EU inte har organiserat någon omfattande kampanj för att öka medvetenheten om FN-konventionen och bekämpa fördomar om personer med funktionsnedsättning.

Mot en övergripande och ändamålsenlig handikappstrategi för 2030

Övergripande frågor

119.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att en framtida handikappstrategi har som mål att fullt ut genomföra FN-konventionen inom alla delar av EU-politiken och integrera tillgänglighet, delaktighet, icke-diskriminering och jämlikhet, och att den omfattar alla artiklar i FN-konventionen och får en rimlig budget, en tidsplan för genomförande, en övervakningsmekanism och samma rättsliga status som den nuvarande strategin. Strategin kan endast lyckas om alla intressenter involveras, inklusive civilsamhället.

120.  Europaparlamentet betonar att strategin för 2020–2030 bör bygga på en övergripande och heltäckande översyn av EU:s lagstiftning och politik för att säkerställa fullständig harmonisering av bestämmelserna i FN-konventionen och att den bör inkludera en reviderad behörighetsförklaring.

121.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja åtgärder för en effektiv återintegrering och rehabilitering för att minska eller förhindra att sjukdom eller fysisk, psykisk eller emotionell funktionsnedsättning påverkar en persons förvärvsförmåga.

122.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att säkerställa att alla framtida strategier och samrådsprocesser i samband därmed bör vara transparenta, förståeliga och fullt tillgängliga samt inkludera tydliga indikatorer och riktmärken.

123.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s indikatorer för målen för hållbar utveckling inte inkluderar personer med funktionsnedsättning när det gäller mål 4 (utbildning), mål 5 (jämställdhet) och mål 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt). I den kommande strategin bör man därför använda indikatorerna för de globala målen för hållbar utveckling för att övervaka genomförandet av EU:s huvudsakliga åtgärder och politik på sysselsättningsområdet.

124.  Europaparlamentet betonar vikten av att se till att den framtida handikappstrategin stämmer överens med EU:s andra initiativ och strategier, för att främja sysselsättning och inkludering av personer med funktionsnedsättning, framför allt kvinnor.

125.  Europaparlamentet rekommenderar att strategin efter 2020 inkluderar offentlig upphandling och standardisering som övergripande frågor för att öka anställbarheten för personer med funktionsnedsättning samt för att gynna insamling och utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna.

126.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU-finansierade projekt är i linje med FN-konventionens människorättssyn och att man inte finansierar några projekt vars resultat inte är tillgängliga, som utesluter personer med funktionshinder eller inte respekterar standarderna för tillgänglighet.

127.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett tillgängligt utvärderingsverktyg med pågående övervakning, inklusive specifika indikatorer och konkreta mål.

128.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att efter EU:s ratificering av Istanbulkonventionen vidta särskilda åtgärder mot våldet mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

129.  Europaparlamentet uppmanar EU att integrera den europeiska handikappstrategin i all EU-lagstiftning och den europeiska planeringsterminen. Parlamentet efterlyser i samband härmed en verkligt strukturerad dialog mellan EU och organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning vid utarbetandet av strategin efter 2020.

130.  Europaparlamentet rekommenderar att den framtida strategin tar upp den avgörande roll stödtjänsterna spelar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter.

131.  Europaparlamentet rekommenderar att den framtida strategin inkluderar frågor som rör personalutbildning, vilket är grundläggande om stöd ska kunna ges i enlighet med FN‑konventionens principer.

Ytterligare insatsområden

132.  Europaparlamentet menar att jämlikhet, jämställdhet och icke-diskriminering, däribland för hbtqi-personer med funktionshinder som utsätts för diskriminering på flera grunder, måste integreras i alla områden i en framtida strategi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja kampanjer och utbildningar för att öka medvetenheten om FN-konventionen och behovet av att respektera mångfalden för att bekämpa diskriminering, stigmatisering och fördomar mot personer med funktionsnedsättning, psykosocial funktionsnedsättning, inlärningssvårigheter eller autism.

133.  Europaparlamentet betonar att mer måste göras för att i medier motverka stereotyper och fördomar om funktionsnedsättning, för att förändra rådande utestängande sociala normer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera i kommunikationsinitiativ för att personer med funktionsnedsättning ska betraktas som jämställda medborgare och för att bekämpa stereotyper om funktionsnedsättning.

134.  Europaparlamentet understryker växelverkan mellan kön och funktionsnedsättning, särskilt vad gäller informerat samtycke till användningen av preventivmedel, tvångssterilisering och tillgång till reproduktiva rättigheter. Medlemsstaterna uppmanas att överväga om deras lagstiftning i detta avseende behöver utvärderas.

135.  Europaparlamentet uppmanar EU att integrera rättigheter för barn med funktionsnedsättning i alla delar av den framtida strategin.

136.  Europaparlamentet erkänner att rättskapacitet är en av förutsättningarna för att åtnjuta mänskliga rättigheter, inbegripet rätten att rösta, och att en ny strategi måste syfta till att ingen ska förvägras rättskapacitet på grundval av funktionsnedsättning inom någon del av livet. EU bör därför vidta lämpliga åtgärder för att se till att alla personer med funktionsnedsättning kan åtnjuta alla sina rättigheter enligt EU:s fördrag och lagstiftning, såsom tillgång till rättslig prövning, varor och tjänster, inklusive sysselsättning och hälsovård, samt röstning i Europaparlamentsvalet och konsumenträttigheter i enlighet med FN-konventionen, samt att främja icke tvingande åtgärder och beslutsfattande med stöd i linje med FN-konventionen.

137.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att inkludera alla tänkbara åtgärder i den nya strategin för att säkerställa friheten och säkerheten för alla personer med någon typ av funktionsnedsättning, i enlighet med konventionen och FN:s kommitté för konventionen.

138.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att behålla partnerskapsprincipen i framtida förordningar om finansiering samt att se till att den respekteras till fullo.

139.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja strukturellt deltagande av personer med funktionsnedsättning och deras representativa organisationer i alla beslutsfaser, såväl nationellt som på EU-nivå, och att finansiera kapacitetsuppbyggnad för handikapporganisationer så att personer med funktionsnedsättning på ett strukturerat sätt kan delta i alla beslut som rör dem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta ge utbildning i enlighet med FN-konventionen för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning görs medvetna om sina rättigheter så att diskriminering kan förhindras.

140.  Europaparlamentet påminner om att FN:s kommitté för konventionen har uttryckt djup oro för den svåra situation som personer med funktionsnedsättning befinner sig i under den pågående migrationskrisen i EU. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att integrera funktionsnedsättning i sin migrations- och flyktingpolitik samt att se till att all EU-finansiering för att avhjälpa denna humanitära kris inkluderar funktionsnedsättning.

141.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att samla in uppgifter som är uppdelade efter typ av funktionsnedsättning och att i nära samarbete med Eurostat samla in jämförbara uppgifter om funktionsnedsättning på olika områden, vilket även ska omfatta personer som bor på boenden, och samtidigt koppla handikappstrategin till målen för hållbar utveckling och 2030-agendan för hållbar utveckling.

142.  Europaparlamentet betonar behovet av mätbara och jämförbara kvantitativa och kvalitativa indikatorer, bl.a. om tillgänglighet, jämlikhet, sysselsättning, socialt skydd, hälsa, skolresultat och antalet studenter inom inkluderande utbildning, för att bedöma EU:s och medlemsstaternas genomförande av FN-konventionen, samt rekommenderar starkt att statistik ska samlas in till stöd för tillämpningen av dessa indikatorer.

143.  Europaparlamentet uppmanar EU att utveckla ett människorättsbaserat indikatorsystem i samarbete med personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem, samt ett jämförbart, heltäckande datainsamlingssystem där data delas upp efter kön, ålder, landsbygds- eller stadsbygdsbefolkning och typ av funktionsnedsättning.

144.  Europaparlamentet erkänner att personer med intellektuell funktionsnedsättning löper särskilt stor risk att utsättas för diskriminering och utnyttjande samt ofta placeras i boenden utan tillgång till utbildning och utan självbestämmande.

145.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att nå ut till de mest sårbara, såsom hemlösa personer med funktionsnedsättning.

146.  Europaparlamentet betonar behovet av kontinuerlig övervakning av genomförandet av FN-konventionen i överensstämmelse med dess artikel 33 och i samråd med handikapporganisationer.

147.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att arbetet inom EU:s högnivågrupp för bekämpning av rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans för att förbättra registreringen och insamlingen av statistik om hatbrott, till fullo inkluderar hatbrott mot personer med funktionsnedsättning.

148.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen alla medlemsstater att anslå tillräckliga och stabila finansiella och mänskliga resurser för att de övervakningsramar som inrättats i enlighet med artikel 33.2 i FN-konventionen ska kunna fungera självständigt.

149.  Europaparlamentet menar att kommissionen måste se till att EU:s övervakningsram får tillräckliga resurser för att kunna utföra sin funktion oberoende och självständigt.

150.  Europaparlamentet påminner om att utskottet för framställningar (PETI) tar emot ett betydande antal framställningar varje år som hänvisar till de svårigheter som personer med funktionsnedsättning i hela EU möter i sin vardag avseende de åtta prioriterade insatsområden och andra tillgänglighetsfrågor som anges i EU:s handikappstrategi, såsom tillgång till hälso- och sjukvård och socialt skydd, utbildning och yrkesutbildning, arbetsmarknaden, den bebyggda miljön och transporter, varor och tjänster, information och kommunikation och deltagande i det politiska, offentliga och kulturella livet.

151.  Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att skriva under det fakultativa protokollet.

152.  Europaparlamentet framhåller den skyddande roll som utskottet för framställningar spelar genom framställningsförfarandet (vid sidan om Europeiska ombudsmannen, som har i uppdrag att skydda medborgarna i händelse av administrativa missförhållanden) inom EU-ramverket för konventionen, eftersom framställare ges möjlighet att lämna in klagomål om de anser att europeiska, nationella eller lokala myndigheter inte har respekterat deras rättigheter. Parlamentet betonar att de framställningar som utskottet har mottagit visar att det är nödvändigt att ha ett effektivt, övergripande, icke-diskriminerande och människorättsbaserat synsätt på politik för funktionsnedsatta. Parlamentet betonar den roll som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter spelar när det gäller att stärka de grundläggande rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i EU och för att stödja EU:s genomförande av FN‑konventionen.

153.  Europaparlamentet betonar att de flesta framställningar som lämnas in av EU‑medborgare gäller svårigheter i samband med ansökningsförfaranden, problem med att få erkännande och berörda myndigheters sena utbetalningar av invaliditetspension. Parlamentet betonar att man vid genomförandet av EU:s handikappstrategi och dess åtgärder för socialt skydd bör fästa särskild uppmärksamhet på dessa frågor, i enlighet med artikel 28 i konventionen om tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet.

°

°  °

154.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 23, 27.1.2010, s. 35.

(2)

UNCRPD/C/EU/CO/1.

(3)

EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.

(4)

EUT L 303, 2.12.2000, s. 16.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2016)0485.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2016)0360.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2016)0318.

(8)

EUT C 353, 27.9.2016, s. 41.

(9)

EUT L 131 E, 8.5.2013, s. 9.

(10)

EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 23.

(11)

I detta betänkande bör ”fullvärdig medborgare” förstås i den mening som avses i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – att alla personer med funktionsnedsättning fullt ut bör åtnjuta alla mänskliga rättigheter.

(12)

Domstolens dom av den 11 april 2013, HK Danmark, förenade målen C-335/11 och C-337/11, ECLI:EU:C:2013:222, punkterna 29–30; domstolens dom av den 18 mars 2014, Z, C-363/12, ECLI:EU:C:2014:159, punkt 73; domstolens dom av den 22 maj 2014, Glatzel, C-356/12, ECLI:EU:C:2014:350, punkt 68.

(13)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (EUT L 327, 2.12.2016, s. 1).

(14)

Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet, EUT L 356, 12.12.2014, s. 110.

(15)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (EUT L 46, 17.2.2004, s. 1).

(16)

Rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (EGT L 329, 30.12.1993, s. 34).

(17)

Rådets direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (EGT L 368, 31.12.1994, s. 38).

(18)

Förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (COM(2008)0426).

(19)

Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet, EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

(20)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, EUT L 200, 7.6.2004, s. 1.

(21)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, EUT L 88, 4.4.2011, s. 45.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (12.10.2017)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över lägesrapport om genomförandet av EU:s handikappstrategi (2010–2020)

(2017/2127(INI))

Föredragande av yttrande: Nessa Childers

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Ett av de mål för god hälsa och välbefinnande som fastställs i Agenda 2030 för hållbar utveckling är att införa allmän sjukförsäkring, inklusive ekonomiskt riskskydd samt säkra, effektiva och mediciner och vacciner för alla till överkomliga priser. Medlemsstaterna skär alltför ofta ned på sociala förmåner och vårdtjänster med anknytning till funktionsnedsättning och undergräver därigenom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket leder till ökad fattigdom och social utestängning.

B.  Enligt artikel 168.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har medlemsstaterna ansvaret för att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik och för att ge hälso- och sjukvård. Att samråda och arbeta med medlemsstaterna är därför av avgörande betydelse för att handikappstrategin ska lyckas.

C.  Enligt Världshälsoorganisationen (WHO)(1) har personer med funktionsnedsättning mindre tillgång till hälso- och sjukvård och får inte sina vårdbehov tillgodosedda eftersom hälsofrämjande åtgärder sällan vänder sig till personer med funktionsnedsättning (exempelvis får kvinnor med funktionsnedsättning mindre screening för bröstcancer än kvinnor utan funktionsnedsättning, och ungdomar med funktionsnedsättning utesluts oftare från sexualundervisning).

D.  Artikel 25 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning stärker rätten för personer med funktionsnedsättning att få bästa uppnåeliga hälso- och sjukvård utan diskriminering.

E.  EU visar vägen i ratificeringen av mänskliga rättigheter. Artiklarna 21 och 26 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna bekräftar principen om icke-diskriminering och artikel 35 rätten till hälso- och sjukvård. Alla medlemsstater bör ratificera konventionen och underteckna protokollet.

F.  Alla personer med funktionsnedsättning har lika rättigheter och en oförytterlig rätt till värdighet, likabehandling och att delta fullt ut i samhället.

G.  Förekomsten av funktionsnedsättning, som är högre bland kvinnor i Europa, förväntas öka med en åldrande befolkning.

H.  Strategins åtta områden är tätt sammanlänkade.

I.  Personer med funktionsnedsättning är särskilt sårbara för bristfällig hälso- och sjukvård och uppvisar hälsofarliga beteenden och fler förtida dödsfall.

J.  Personer med funktionsnedsättning stöter på en rad hinder när de försöker få hälso- och sjukvård, t.ex. orimligt höga kostnader, begränsad tillgång på tjänster, fysiska hinder och vårdpersonalen med otillräcklig kompetens och kunskap.

1.  Europaparlamentet vidhåller att en människorättsbaserad strategi för den politik som rör funktionsnedsatta är avgörande för att åstadkomma bästa uppnåeliga hälsa som en grundläggande rättighet. Parlamentet erkänner att den medicinska modellen för funktionshinder som används i utformningen av politik underskattar hur sociala och fysiska hinder påverkar den allmänna hälsan och välbefinnandet för personer med funktionsnedsättning.

2.  Europaparlamentet betonar att tillgång till bästa uppnåeliga hälso- och sjukvård utan diskriminering på grund av funktionsnedsättning är en grundläggande rättighet, men att personer med funktionsnedsättning alltjämt stöter på hinder som omintetgör deras lika tillgång till hälso- och sjukvård, t.ex. brist på lättillgänglig information om hälso- och sjukvårdsrättigheter, privata sjukförsäkringsbolags diskriminerande behandling, otillgängliga vårdinrättningar och vård som ofta är av lägre kvalitet och inte anpassad till individens behov. Parlamentet vidhåller att bristande tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet har en negativ effekt på möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt, integrerat och på samma villkor som andra.

3.  Europaparlamentet framhåller att nödvändigt socialt stöd bör ges för att se till att personer med funktionsnedsättning, särskilt personer med psykosocial funktionsnedsättning, kan utöva sina rättigheter och vara helt självständiga. Institutionalisering av dessa personer bör undvikas, och åtgärder bör vidtas för att se till att de inte utsätts för behandling utan att ha gett sitt samtycke till den.

4.  Europaparlamentet är mycket bekymrat över att det i stort sett är omöjligt för många flickor och kvinnor med funktionsnedsättning att få tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att snarast anta riktlinjer för att se till att all utbildning, information och hälso- och sjukvård och alla tjänster rörande sexuell och reproduktiv hälsa är fullt tillgängliga och att den information som tillhandahålls är åldersanpassad. Parlamentet anser att informerat samtycke om användning av preventivmedel och medicinska förfaranden borde stödja valfriheten och självbestämmandet för kvinnor med funktionsnedsättning i deras sexuella och reproduktiva liv.

5.  Europaparlamentet framhåller det akuta behovet av att ta itu med den allmänna bristen på tillgång till tvärvetenskaplig vård som är specialiserad på personer med funktionsnedsättning och, där det förekommer, de långa väntetiderna för patienter som utgör ett stort hinder för lika tillgång till förebyggande vård och behandling, och som ofta leder till ett försämrat hälsotillstånd för den funktionsnedsatta patienten och till en onödig belastning för hälso- och sjukvården.

6.  Europaparlamentet erinrar om de reproduktiva rättigheter som står inskrivna i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och som omfattar tillgång till heltäckande reproduktiv hälso- och sjukvård, däribland familjeplanering och mödravård samt information och rätten att ge informerat samtycke till alla medicinska förfaranden, däribland sterilisering och abort, och att behålla sin fertilitet på samma villkor som andra.

7.  Europaparlamentet påpekar att hälso- och sjukvårdssystemen bör säkerställa att sexuellt våld och/eller sexuella övergrepp upptäcks, anmäls och förebyggs.

8.  Europaparlamentet framhåller att tillgången till hälso- och sjukvård fortfarande är centralt för att säkerställa bästa möjliga hälso- och sjukvård för personer med funktionsnedsättning, inklusive psykiska hälsoproblem. Parlamentet inser att mer måste göras inom den hälsofrämjande och förebyggande verksamhet som vänder sig till personer med funktionsnedsättning, exempelvis kampanjer för att skapa medvetenhet om tidig upptäckt av vissa cancertyper, däribland bröst- och livmoderhalscancer.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka tjänsterna för tvärvetenskapliga ut- och omvärderingar för vuxna med funktionsnedsättning i syfte att utveckla skräddarsydda planer som kan genomföras med hjälp av territoriella resurser (exempelvis hem- och boendetjänster) och som tillgodoser de biologiska, psykiska och sociala behov som identifierats.

10.  Europaparlamentet upprepar sin oro för utsatta patienter, t.ex. personer med psykosocial och intellektuell funktionsnedsättning, och uppmanar medlemsstaterna att se till att en patient inte felaktigt nekas rätten till informerat samtycke för en behandling. Europaparlamentet framhåller behovet av att EU:s politik för personer med funktionsnedsättning framför allt säkerställer skydd för dessa personer eftersom de löper större risk att utestängas från hälso- och sjukvården och ofta inte kan ge ett fritt och informerat samtycke till vård.

11.  Europaparlamentet uttrycker oro över att det rättsliga skyddet mot multipel och intersektionell diskriminering ofta är otillräckligt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att slå vakt om lika tillgång till hälso- och sjukvård oavsett en patients funktionsnedsättning, ålder, kön, sexuella läggning, ras eller etniska ursprung.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att så fort som möjligt genomföra EU:s handikappstrategi.

13.  Europaparlamentet framhåller att personer med fysisk funktionsnedsättning möter problem även på marknaden för digitaliserad rörlighet. Parlamentet vill att tillgången för personer med olika typer av funktionsnedsättning underlättas genom användning av tillgängliga språk, format och tekniker som lämpar sig för olika typer av funktionsnedsättning, däribland teckenspråk, blindskrift, förstorande och alternativa kommunikationssystem samt andra valfria tillgängliga metoder, medel och format för kommunikation, såsom lättläst språk, undertextning och personliga textmeddelanden, särskilt i samband med hälsorelaterad information, genom användning av mer än en sensorisk kanal.

14.  Europaparlamentet betonar att sjukförsäkringssystem inte får diskriminera personer med funktionsnedsättning.

15.  Europaparlamentet välkomnar pilotprojektet om det europeiska intyget om funktionsnedsättning och uppmanar samtidigt medlemsstaterna att ansluta sig till initiativet. Kommissionen uppmanas att vid behov avsätta de finansiella medel som krävs för att utveckla detta projekt över hela EU.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att nödnumret 112 är lättillgängligt för personer med funktionsnedsättning överallt i Europa.

17.  Europaparlamentet betonar behovet av att se över och åtgärda bristen på medvetenhet om och tillämpning av de bestämmelser som ingår i direktiv 2011/24/EU om patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård bland patienter med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller det brådskande behovet av att anpassa detta direktiv till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning för att garantera tillgång till gränsöverskridande hälso- och sjukvård av god kvalitet. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att främja genomförandet av direktivet, bland annat genom att särskilt uppmärksamma rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

18.  Europaparlamentet framhåller att patienter med funktionsnedsättning inte kan utnyttja gränsöverskridande hälso- och sjukvård om de inte har råd med de extrakostnader som en funktionsnedsättning medför, vilket innebär att de nekas denna rättighet på lika villkor. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en icke-diskriminerande tillämpning av direktivet om patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård.

19.  Europaparlamentet ser positivt på genomförandet av direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, som i teorin har underlättat tillgången till hälso- och sjukvård för patienter med funktionsnedsättning. Parlamentet beklagar å andra sidan de bristfälliga kunskaperna om instrumentet, som i realiteten kraftigt har begränsat dess objektiva potential. Därför vore det önskvärt att i detta avseende utöka utbildningsinsatserna för allmänläkare så att de kan ge användbara råd om de möjligheter som direktivet kan erbjuda. Vidare hoppas parlamentet att de nationella kontaktpunkter som skapats för att fungera som sambandslänkar mellan användare och leverantörer av hälso- och sjukvård ska kunna stärkas för att ge medborgarna – som enligt Eurobarometer inte känner till dessa informationsställen – tydlig, transparent och överskådlig information om det nationella hälso- och sjukvårdssystemets kvalitets- och säkerhetsnormer och ge dem stöd i deras vårdval.

20.  Europaparlamentet efterlyser en bedömning av hur direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård påverkar personer med funktionsnedsättning.

21.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna samarbetar med patientorganisationer för funktionsnedsatta för att se till att nationella kontaktpunkter tillhandahåller och sprider information om rätten till gränsöverskridande hälso- och sjukvård i tillgängliga format.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin bevisinsamling och policyutformning följa ett människorättsbaserat upplägg för att skifta fokus från den individuella funktionsnedsättningen och ta full hänsyn till de hinder som personer med funktionsnedsättning stöter på när deras fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar samverkar med den yttre omgivningen.

23.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att möjliggöra antagandet av det övergripande direktivet om likabehandling för att bygga ut skyddet mot bland annat diskriminering på grund av funktionsnedsättning i tillgången till hälso- och sjukvård och på så vis också motverka diskriminering på flera grunder.

24.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja det europeiska referensnätverket för att utveckla och öka tillgången till tvärvetenskaplig och specialiserad sjukvård för personer med funktionsnedsättning i allmänhet och för dem med ovanlig funktionsnedsättning i synnerhet.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att börja arbeta på en handikappstrategi för EU efter 2020 i fullständigt samråd med medlemsstaterna, parlamentet, andra institutioner och allmänheten. Parlamentet anser att detta åtagande är särskilt viktigt med tanke på att ingen omfattande översyn av EU:s handikappstrategi kommer att ha skett mellan 2010 och 2020. Parlamentet uppmärksammar särskilt kommissionen på sin resolution av den 7 juli 2016 om genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och på resultaten av projektet VulnerABLE som finansieras av parlamentet.

26.  Europaparlamentet tar upp kommissionens bristande hänsyn till funktionsnedsättning i handlingsplanen för EU:s arbetskraft inom hälso- och sjukvården och i EU:s agenda för effektivare, tillgängligare och motståndskraftigare hälso- och sjukvårdssystem, eftersom inte någon av de båda texterna behandlar detta specifikt.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avstå från nedskärningar i sociala förmåner, samhällsbaserade tjänster, hälso- och sjukvård och vårdutbildningsprogram, eftersom detta skulle undergräva FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och leda till ökad fattigdom och social utestängning.

28.  Europaparlamentet uppmuntrar pilotprojekt via ramprogram för forskning och andra finansieringsinstrument, som exempelvis pilotprojekten för telemedicin, som syftar till att förenkla tillgången för patienter med funktionsnedsättning till nödvändig hälso- och sjukvård, däribland akuttjänster.

29.  Europaparlamentet vill, i linje med EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020, att medlemsstaterna använder Europeiska socialfonden och andra europeiska struktur- och investeringsfonder till att finansiera alla initiativ som kan bidra till ett hälsoskydd för personer med funktionsnedsättning genom integrerade lösningar och individanpassade tjänster för stöd och rådgivning som hjälper dem att få hälso- och sjukvård och sociala tjänster.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp förslagen om mobilisering av strukturmedel för att utbilda vårdpersonal när det gäller att skapa medvetenhet om funktionsnedsättningar och fylla vissa kunskapsluckor om de villkor som är förbundna med dessa.

31.  Europaparlamentet rekommenderar att europeiska strukturfonder för hälso- och sjukvård och andra tjänster konsekvent ska gå till att främja avinstitutionalisering och självständigt boende i samhället samt deltagande av och samråd med patientorganisationer.

32.  Europaparlamentet lyfter fram framgången med den andra gemensamma åtgärden för demens och hoppas samtidigt att de läkemedelsföretag som deltar i initiativet för innovativa läkemedel ska skjuta till ytterligare medel för de kommande tre åren.

33.  Europaparlamentet framhåller att ett självständigt boende i samhället är en viktig förutsättning för egenmakt och att personer med funktionsnedsättning har rätt till kontroll över sina liv. Därför uppmanar parlamentet med kraft kommissionen och medlemsstaterna att genomföra åtgärder som kan säkerställa god kvalitet och individanpassat stöd för självständigt boende.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en strategi för assistans till personer med allvarliga funktionsnedsättningar efter det att de anhöriga som stått för deras dagliga omsorg gått bort (se den nyligen antagna italienska lagen dopo di noi).

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka medvetenheten om funktionsnedsättningsfrågor och verka för att funktionsnedsättningar ska vara ett inslag i nationella hälso- och sjukvårdspolitiska strategier och program.

36.  Europaparlamentet påminner kommissionen om den kris vad gäller psykisk ohälsa som för närvarande har drabbat Europa. Parlamentet noterar Världshälsoorganisationens uppskattning att psykisk ohälsa kommer att drabba en av fyra människor minst en gång i livet. Parlamentet anser att dessa frågor bör uppmärksammas lika mycket som fysisk ohälsa. Detta är särskilt viktigt eftersom den gemensamma åtgärden för psykisk hälsa och välbefinnande upphörde 2016. Parlamentet konstaterar att EU-kompassen för insatser för psykisk hälsa och välbefinnande är viktig för att få till stånd en Europaomfattande strategi för frågor om psykisk hälsa.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja strategier som säkerställer att personer med funktionsnedsättning har kunskap om sina egna hälsoproblem, för att ge stöd till vårdpersonal och skydda rättigheterna och värdigheten för personer med funktionsnedsättning.

38.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra en grundlig analys av skillnaderna mellan FN:s avslutande iakttagelser och sin egen lägesrapport, särskilt med avseende på hälsoprioriteringen i EU:s handikappstrategi.

39.  Europaparlamentet konstaterar att det är svårt att se några konkreta fördelar med och resultat av EU:s handikappstrategi. Parlamentet uttrycker besvikelse över att ingen användning av Europeiska socialfonden har rapporterats när det gäller att främja utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal i frågor om funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över just detta område och att tänka igenom hur framsteg kan göras.

40.  Europaparlamentet kräver ett konsekvent främjande av förlossningsvård nära hemorten som en samhällstjänst i medlemsstaterna, för att minska antalet fall av funktionsnedsättning till följd av förlossningskomplikationer, och för att garantera både mödrar och barn en säker förlossning, i linje med WHO:s Safe Förlossning checklista.

41.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i den europeiska telemedicinbranschen, som har förmåga att i grunden förändra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få tillgång till tjänster. Parlamentet tror dessutom att 4G-teknikens utbredning, 5G-teknikens utveckling och spridningen av sakernas internet kommer att leda till förbättringar i hälso- och sjukvården för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den europeiska hälsotekniksektorn inte hämmas av alltför omfattande reglering och att den har tillräcklig tillgång till finansiering.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

12.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

60

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Jo Leinen, Peter Liese, Norbert Lins, Rupert Matthews, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Julia Reid, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Ivica Tolić, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Elena Gentile, Merja Kyllönen, Ulrike Müller, Christel Schaldemose, Bart Staes, Keith Taylor

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Howarth, Răzvan Popa

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

60

+

ALDE

Catherine Bearder, Gerben-Jan Gerbrandy, Valentinas Mazuronis, Ulrike Müller, Nils Torvalds

ECR

Mark Demesmaeker, Arne Gericke, Julie Girling, Urszula Krupa, Rupert Matthews, Bolesław G. Piecha, Jadwiga Wiśniewska

EFDD

Piernicola Pedicini, Julia Reid

ENF

Sylvie Goddyn

GUE/NGL

Lynn Boylan, Stefan Eck, Luke Ming Flanagan, Kateřina Konečná, Merja Kyllönen

NI

Zoltán Balczó

PPE

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Birgit Collin-Langen, Herbert Dorfmann, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Peter Liese, Norbert Lins, Annie Schreijer-Pierik, Sven Schulze, Renate Sommer, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean

S&D

Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Elena Gentile, Jytte Guteland, John Howarth, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Gilles Pargneaux, Răzvan Popa, Christel Schaldemose, Daciana Octavia Sârbu, Damiano Zoffoli

VERTS/ALE

Marco Affronte, Benedek Jávor, Bart Staes, Keith Taylor

0

-

 

 

1

0

PPE

Miroslav Mikolášik

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Faktablad om funktionsnedsättning och hälsa, november 2016


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (13.10.2017)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av EU:s handikappstrategi

(2017/2127(INI))

Föredragande av yttrande: Julie Ward

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att det krävs en rättighetsbaserad strategi för frågor som rör funktionsnedsättning i alla politikområden.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge mer stöd till medlemsstaternas insatser för att undanröja rättsliga och organisatoriska hinder och säkerställa lika tillgång för personer med funktionsnedsättning till inkluderande utbildning, inbegripet yrkesutbildning, vuxenutbildning, kultur, turism och idrott. Parlamentet betonar betydelsen av att garantera tillgång och tillgänglighet till samt överkomliga priser för individanpassade stödtjänster för personer med funktionsnedsättning.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att utbildningen är organiserad så att barn och vuxna med fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning inkluderas och rådgivning, stöd och enskild undervisning tillhandahålls.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera tillgång till högkvalitativ och inkluderande förskoleverksamhet och grundskola samt social omsorg, att införa lämpliga strukturer och effektiva åtgärder för små barn med funktionsnedsättning och/eller särskilda undervisningsbehov och att ge individuellt stöd i barnets bästa intresse, inbegripet för migrantbarn och barn som är utsatta för flerfaldig diskriminering, att tillgodose specifika och olika behov och att underlätta en framgångsrik integration av migranter och minoriteter i det allmänna skolsystemet.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla alla de resurser som krävs, inklusive tillräcklig finansiering, för att elever och studerande med funktionsnedsättning ska få lämpligt stöd och för att personal inom infrastrukturer för utbildning och livslångt lärande ska få lämplig utbildning.

6.  Europaparlamentet framhåller vikten av att förbereda lärare och utbildare på arbete med barn med funktionsnedsättning och att ge dem adekvat stöd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma inkluderande utbildning och kontinuerlig fortbildning för lärare och utbildare, med bidrag från olika berörda parter, särskilt organisationer som företräder personer och yrkesverksamma personer med funktionsnedsättning.

7.  Europaparlamentet beklagar de successiva nedskärningarna av de offentliga utbildningsanslagen på grund av den ekonomiska krisen i Europa. Parlamentet påpekar att utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och en samhällsnytta.

8.  Eftersom så många ungdomar med funktionsnedsättning och/eller med särskilda undervisningsbehov hoppar av skolan i förtid, vill Europaparlamentet att man ska fortsätta undersöka de möjligheter som erbjuds via livslångt lärande och attraktiva alternativ. Parlamentet anser att främjandet av program för livslångt lärande för personer med funktionsnedsättning är en mycket viktig del i EU:s handikappstrategi.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar ett utbyte av bästa praxis om inkluderande utbildning och livslångt lärande mellan lärare, personal, styrande organ, studerande och elever med funktionsnedsättning.

10.  Europaparlamentet rekommenderar att det ska finnas särskilda rådgivare på plats vid universitet, jobbcentrum och andra arbetsförmedlingar och initiativ som kan ge råd till studerande med funktionsnedsättning om karriärmöjligheter.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna fastställa mål för deltagande i utbildning, fattigdomsminskning och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med särskilda behov, och att noggrant övervaka och utvärdera situationen på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

12.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att personer med funktionsnedsättning, trots förbättringar, fortfarande löper stor risk att drabbas av arbetslöshet och att mindre än 30 % har en avslutad högskoleutbildning eller motsvarande jämfört med omkring 40 % för personer utan funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att särskilt uppmärksamma de svårigheter som ungdomar med funktionsnedsättning och/eller särskilda undervisningsbehov har i övergången från gymnasie- och universitetsutbildning och/eller yrkesutbildning till anställning, och att därför använda alla befintliga instrument och initiativ på områdena sysselsättning, ungdomspolitik, kultur, idrott och utbildning, såsom ungdomsgarantin, Unga på väg, Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Dessutom uppmanar parlamentet berörda föreningar, familjer med personer med funktionsnedsättning och de funktionsnedsatta själva att delta i hela beslutsprocessen.

13.  Europaparlamentet vill att flera praktikplatser av god kvalitet ska göras tillgängliga och åtkomliga för ungdomar med funktionsnedsättning.

14.  Europaparlamentet påpekar att när det gäller sysselsättning är tillhandahållandet av en personlig assistent under arbetstid i många fall den enda möjligheten för personer med funktionsnedsättning att arbeta, att ingå i arbetslaget och att undvika påtvingat hemarbete. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta och uppmuntra alla åtgärder som krävs för att säkerställa tillgänglighet till och delaktighet på arbetsplatsen.

15.  Europaparlamentet betonar att lägre utbildningsnivå, det faktum att ungdomar lämnar skolan i förtid, bristen på anpassade program, diskriminering, bristande kompetenser och avsaknad av stöd för sysselsättning samt arbetsplatsers tillgänglighet fortfarande är de största hindren för integration på arbetsmarknaden.

16.  Europaparlamentet beklagar att sysselsättningsgraden bland kvinnor med funktionsnedsättning är lägre än 50 %, vilket visar på den dubbla diskriminering som de drabbas av utsätts för och som försvårar deras fulla delaktighet i samhället.

17.  Europaparlamentet uppmuntrar EU:s offentliga institutioner och företag att genomföra strategier för mångfald och nationella stadgor för mångfald.

18.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att främja faktisk möjlighet till rörlighet – inklusive genom införande i alla medlemsstater av det europeiska intyget om funktionsnedsättning, ett system för ömsesidigt erkännande som för närvarande utvecklas av EU i syfte att säkerställa lika tillgång till vissa specifika förmåner, främst inom kultur, fritidsaktiviteter, idrott och transport – och till aktiviteter utanför skoltid såsom teater, dans, musik, konst, för att förbättra informationen till personer med funktionsnedsättning om möjligheter till rörlighet, för att ge dem nödvändig vägledning och stöd och för att hantera de svårigheter som de möter, bl.a. genom lämplig utbildning av personal vid nationella byråer och institutioner.

19.  Europaparlamentet påminner om att trots försök att göra programmen inom Erasmus+ och andra initiativ för rörlighet mer inkluderande är bristen på harmonisering mellan de nationella sociala systemen och avsaknaden av möjligheter att överföra rättigheter ett stort hinder för rörlighet för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att stärka samarbetet på detta område i syfte att underlätta rörlighet för personer med funktionsnedsättning och undvika diskriminerande praxis i urvalsförfaranden för rörlighetsprogram, såsom att fastställa ett budgettak för dem som tar emot studerande med funktionsnedsättning, särskilt via Erasmus +. Parlamentet rekommenderar rent allmänt att de ekonomiska behoven bland ungdomar med funktionsnedsättning bör beaktas vid utarbetandet av budgetarna för rörlighetsprogram för att undvika diskriminering.

20.  Europaparlamentet välkomnar den pågående insatsen för att införa tillträdesbestämmelser i unionsprogram och initiativ, och uppmanar till ytterligare integrering av tillgänglighetskrav i unionens kulturpolitik, bland annat genom genomförandet av Marrakechfördraget, översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster, evenemanget Europeisk kulturhuvudstad och programmet Kreativa Europa. Parlamentet påminner dock om behovet av en övergripande helhetssyn på tillgängligheten till alla tjänster genom att anta den europeiska rättsakten om tillgänglighet.

21.  Europaparlamentet anser att den pågående moderniseringen av kultursektorn och den kreativa sektorn kan bidra till att garantera tillgänglighet till tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att därför se till att relevanta organisationer gör sina tjänster tillgängliga och att vidta åtgärder för att säkerställa ökad tillgång till kultur för personer med funktionsnedsättning, inte bara som åskådare utan även som aktörer och huvudpersoner som kan agera och ingripa utan någon som helst diskriminering i kulturlivet.

22.  Europaparlamentet välkomnar åtagandet att öka samhällets medvetenhet om frågor som rör personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar även att medier kan vara ett mycket viktigt verktyg för att öka medvetenheten, bekämpa stigmatisering och felaktig information samt förändra samhällets missuppfattningar om personer med funktionsnedsättning och personer med särskilda behov. Parlamentet betonar dessutom att man genom att öka medvetenheten om och förståelsen för handikappfrågor och mångfalden bland personer med funktionsnedsättning och deras situation, kan medier aktivt bidra till en effektiv och framgångsrik integration av personer med funktionsnedsättning i alla delar av samhällslivet. Parlamentet betonar också betydelsen av att utbilda medborgare i frågor som rör personer med dold/osynlig funktionsnedsättning i syfte att skydda dessa personer mot övergrepp.

23.  Europaparlamentet understryker att unga med funktionsnedsättning deltar mindre i fysisk aktivitet än deras jämnåriga utan funktionsnedsättning, och att skolor spelar en viktig roll när det gäller att främja en sund livsstil. Parlamentet betonar därför vikten av att främja ett ökat deltagande av ungdomar med funktionsnedsättning i fysisk aktivitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt undanröja allt som hindrar personer med funktionsnedsättning eller personer med särskilda behov från att delta i idrottsverksamhet.

24.  Europaparlamentet välkomnar det ökade stödet för tillgång till idrott för personer med funktionsnedsättning genom programmet Erasmus+, och efterlyser lämpligt stöd för initiativ som har till syfte att förbättra tillgängligheten till och deltagandet i idrott på alla nivåer, även för personer med tillfällig funktionsnedsättning.

25.  Europaparlamentet påminner om behovet av att överbrygga den digitala klyftan och se till att människor med funktionsnedsättning kan utnyttja den digitala unionen fullt ut. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av att förbättra digitala färdigheter och kompetenser hos personer med funktionsnedsättning, särskilt genom projekt som finansieras via programmet Erasmus +, och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa skyddet av utsatta medborgare – däribland personer med funktionsnedsättning – online, genom effektiva åtgärder mot hatpropaganda, nätmobbning och alla former av diskriminering på internet, och genom att tillhandahålla mer utbildning i digital kompetens och mediekompetens i både icke-formell och formell utbildning. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att göra lämpliga tekniska utbildningshjälpmedel kostnadsfritt tillgängliga för barn med funktionsnedsättning, så att de kan delta fullt ut i utbildningsverksamhet.

26.  Europaparlamentet efterlyser ökad användning av digitala verktyg och digitalisering som ett sätt att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få en heltidsanställning i områden som t.ex. it-branschen.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål införliva direktiv (EU) 2016/2102 om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer(1), för att säkerställa att alla kan åtnjuta rätten till information och demokratiskt deltagande. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner att i detta sammanhang uppfylla de krav och skyldigheter som fastställs i direktivet med avseende på tillgänglighet till EU:s webbplatser, och att göra mer för att underlätta användningen av teckenspråk i EU-institutionernas kommunikation och verksamhet, i syfte att förbättra möjligheterna till samverkan med medborgare med funktionsnedsättning.

28.  Europaparlamentet bekräftar, inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, behovet av att se till att det civila samhället och representanter för personer med funktionsnedsättning deltar i den civila dialogen, vid sedan av arbetsmarknadens parter.

29.  Europaparlamentet anser att utbildning i aktivt medborgarskap bör omfatta framtidsutsikter för personer med funktionsnedsättning som står inför orimligt många hinder, även fysiska hinder, när det gäller möjligheten till samhällsengagemang. Parlamentet påminner om att alla medborgare har rätt att rösta och uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att denna rättighet respekteras för personer med funktionsnedsättning.

30.  Europaparlamentet noterar med oro att flyktingar och asylsökande ställs inför många utmaningar, såsom bristande tillgång till stöd och utbildning samt otillräcklig tillgång till tekniska hjälpmedel som skulle kunna underlätta kommunikation och integration. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna och i samarbete med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), främja och skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning bland flyktingar och asylsökande, och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa lika tillgång till utbildning för alla, framför allt genom särskilda program och åtgärder för invandrare och flyktingar med funktionsnedsättning, samt att utbyta bästa praxis om innovativa och framgångsrika program för flyktingar med funktionsnedsättning, särskilt när det gäller inkluderande undervisning och anpassning till personer med särskilda behov, yrkesutbildning och kompetensutveckling.

31.  Europaparlamentet framhåller omsorgsgivares, särskilt familjemedlemmars, centrala roll, eftersom de ofta tillgodoser i princip alla behov som personen med funktionsnedsättning har. Parlamentet betonar det akuta behovet av att EU och medlemsstaterna för en politik och antar lagstiftningsinitiativ som stödjer familjen, med tanke på att det i nästan samtliga fall är mödrarna som tar ansvar för den funktionsnedsatta personen och tvingas gå ned i arbetstid eller sluta arbeta för att hjälpa den funktionsnedsatta familjemedlemmen, särskilt de yngre och äldre. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta relevanta och lämpliga åtgärder för att stödja familjer och omsorgsgivare samt att utarbeta en uppsättning rättsliga instrument och tjänster som gör det möjligt för föräldrar eller släktingar till barn med funktionsnedsättning att vara lediga och/eller ta ledigt från arbetet för att de ska kunna förena sitt arbete med omsorgsansvaret.

32.  Europaparlamentet betonar att för att se till att EU-lagstiftningen successivt harmoniseras med bestämmelserna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD) måste direktivet om den europeiska tillgänglighetslagen antas snabbare, och samtliga medlemsstater uppmanas att underteckna och ratificera det fakultativa protokollet till konventionen samt att genomföra rekommendationerna från FN:s kommitté, med hänvisning till artikel 24, så att EU kan samla de resurser som krävs för att göra integrerad och högkvalitativ utbildning mer lättillgänglig.

33.  Europaparlamentet erinrar om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, ratificerad av Europeiska unionen, samt artiklarna 21 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där det anges att oberoende, integrering och tillgång till ett inkluderande utbildningssystem, till samhälls- och kulturlivet samt till fritidsaktiviteter och idrott är garanterade rättigheter, och att varje form av diskriminering på grund av funktionshinder är förbjuden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att helt och hållet fullgöra dessa skyldigheter, genom att anta lagstiftning i överensstämmelse med dessa rättigheter, annars finns en risk att 2020-målen i EU:s handikappstrategi inte uppfylls.

34.  Europaparlamentet anser att större synergi behövs mellan EU:s handikappstrategi och målen för hållbar utveckling, särskilt när det gäller utbildning, vilka bör förstärkas.

35.  Europaparlamentet efterlyser lämplig finansiering och stöd för att övervaka framsteg samt granska nuvarande och framtida unionsrättsakter avseende skyldigheterna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

36.  Europaparlamentet betonar att det behövs förbättrad uppgiftsinsamling, statistik och övervakning för att bättre utvärdera genomförandet och resultaten av EU:s handikappstrategi. Parlamentet beklagar exempelvis att bland indikatorerna för EU:s mål för hållbar utveckling är den som avser utbildning inte uppdelad efter funktionsnedsättning. Parlamentet understryker att EU:s handikappstrategi bör sträva efter att åtgärda bristerna i insamlingen av uppgifter om tillgång till utbildning för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att se till att ett effektivt system för uppgiftsinsamling med tydliga indikatorer på tillgång till utbildning för personer med funktionsnedsättning införs, i synnerhet uppgifter om mycket beroende individer. Parlamentet anser det lämpligt att även inkludera ett jämställdhetsperspektiv i utformningen av program, och att samla in könsuppdelade uppgifter om situationen för personer med funktionsnedsättning och om övervakningsstrategier- och åtgärder på detta område, samt att samla in intersektionella uppgifter om sårbara personer och personer som är utsatta för flerfaldig diskriminering.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja ett EU‑omfattande nätverk och samarbete mellan nationella och europeiska föreningar för personer med funktionsnedsättning i syfte att främja utbyte av erfarenheter och bästa praxis

BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONERSOM FÖREDRAGANDEN FÖR YTTRANDET HAR FÅTT INFORMATION FRÅN

Denna förteckning har upprättats helt på frivillig grund och uteslutande på föredragandens ansvar. Föredraganden har tagit emot bidrag från följande enheter eller personer vid utarbetandet av yttrandet, fram till antagandet i utskottet:

Enhet och/eller person

Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd

Europeiska handikappforumet

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

10.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Damian Drăghici, Angel Dzhambazki, María Teresa Giménez Barbat, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Rupert Matthews, Morten Messerschmidt, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michel Reimon, Remo Sernagiotto

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Miltiadis Kyrkos, Jarosław Wałęsa, Patricija Šulin

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

26

+

ALDE

Mircea Diaconu, María Teresa Giménez Barbat

ECR

Angel Dzhambazki, Rupert Matthews, Morten Messerschmidt, Remo Sernagiotto

EFDD

Isabella Adinolfi

GUE/NGL

Nikolaos Chountis, Curzio Maltese

PPE

Andrea Bocskor, Svetoslav Hristov Malinov, Sabine Verheyen, Jarosław Wałęsa, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Michaela Šojdrová, Patricija Šulin

S&D

Silvia Costa, Damian Drăghici, Miltiadis Kyrkos, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Julie Ward, Krystyna Łybacka

Verts/ALE

Michel Reimon, Helga Trüpel

0

-

1

0

ENF

Dominique Bilde

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

EUT L 327, 2.12.2016, s. 1.


STÅNDPUNKT I FORM AV ÄNDRINGSFÖRSLAG från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (12.9.2017)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

om genomförandet av EU:s handikappstrategi

(2017/2127(INI))

Föredragande: Rosa Estaràs Ferragut

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till resolution

Beaktandeled 5a (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (European Treaty Series nr 5, 1950) med tillhörande protokoll,

Ändringsförslag    2

Förslag till resolution

Beaktandeled 5b (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

  med beaktande av den europeiska sociala stadgan (ETS nr 35, 1961, reviderad 1996; ETS nr 163),

Ändringsförslag    3

Förslag till resolution

Beaktandeled 5c (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

  med beaktande av rekommendation Rec (2002)5 från ministerkommittén till Europarådets medlemsstater om skydd av kvinnor mot våld, samt rekommendation CM/Rec(2007)17 om normer och mekanismer för jämställdhet mellan kvinnor och män,

Ändringsförslag    4

Förslag till resolution

Beaktandeled 5d (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

  med beaktande av FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw, 1979) och dess fakultativa protokoll (1999),

Ändringsförslag    5

Förslag till resolution

Beaktandeled 17a (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

  med beaktande av studien från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik ”Discrimination Generated by the Intersection of Gender and Disability”,

Ändringsförslag    6

Förslag till resolution

Skäl Aa (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Aa.  Det bor över 80 miljoner personer med funktionsnedsättning i EU och de har ett akut behov av en miljö som är tillgänglig och fördomsfri. En av fyra européer har en familjemedlem med funktionsnedsättning. I EU finns det omkring 46 miljoner kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, vilket utgör cirka 16 % av den totala kvinnliga befolkningen.

Ändringsförslag    7

Förslag till resolution

Skäl Ca (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Ca.  Diskriminering på flera grunder, som tar sig olika former och uttryck och som rör kön och funktionsnedsättning, lever kvar och leder till socialt utanförskap (såsom lägre självaktning, ekonomiskt beroende, social isolering), utestängning från utbildning (såsom utbredd analfabetism och lägre utbildningsnivåer, särskilt för kvinnor) och utestängning från arbetsmarknaden (lägre deltagande på arbetsmarknaden, tendens att inneha låglönejobb och tillfälliga eller otrygga anställningar), vilket i sin tur leder till ännu mer stress och en större psykisk press för personer med funktionsnedsättning, deras familjer och omsorgsgivare.

Ändringsförslag    8

Förslag till resolution

Skäl Cb (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Cb.  I artikel 9 i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning konstateras att man bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning, särskilt flickor och kvinnor, har full tillgång till sin fysiska omgivning, till transportmedel, information och kommunikation, däribland informations- och kommunikationstekniker samt till andra hjälpmedel och tjänster som erbjuds allmänheten, både i landsbygds- och stadsområden.

Ändringsförslag    9

Förslag till resolution

Skäl Cc (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Cc.  Personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor med funktionsnedsättning, har lägre inkomst och äger i många fall inte något fordon. Kvinnor lever längre än män och det finns ett ökat behov av att främja närhet till omgivningen, fotgängarzoner och anpassning av byggnader och bostäder för att minska de faktorer som bidrar till att utestänga dem från det socioekonomiska livet, utbildning och arbetslivet. Välplanerade bebyggda miljöer för alla aktiviteter och tjänster som sker och utförs i det offentliga rummet skulle möjliggöra för och uppmuntra kvinnor, särskilt kvinnor med funktionsnedsättning, att delta i det socioekonomiska livet.

Ändringsförslag    10

Förslag till resolution

Skäl Cd (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Cd.  Antalet kvinnor som använder sig av kollektivtrafiken är betydligt högre än antalet män, och deras resemönster är dessutom ofta mer komplext eftersom många av dem tar hand om omsorgsbehövande familjemedlemmar. Det bör finnas säker tillgång till transport och till transportrelaterade tjänster och produkter som bör vara lättillgängliga för personer med funktionsnedsättning för att de ska kunna röra sig fritt.

Ändringsförslag    11

Förslag till resolution

Skäl Ce (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Ce.  Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning saknar ofta information om och skydd för sina sexuella och reproduktiva rättigheter och har begränsad eller ingen tillgång till tjänster och produkter som skulle göra det möjligt för dem att utöva dessa rättigheter fullt ut.

Ändringsförslag    12

Förslag till resolution

Skäl Cf (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Cf.  Stöd, skydd, kommunikation samt hälso- och sjukvårdstjänster som rör exempelvis primärvården, våld mot kvinnor, barnomsorg, moderskap och kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, bör finnas fullt tillgängliga på alla språk och i alla former och format för alla kvinnor, och särskilt för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

Ändringsförslag    13

Förslag till resolution

Skäl Cg (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Cg.  Hälso- och sjukvårdspersonal bör få ordentlig utbildning om frågor som rör funktionsnedsättning för att de ska kunna tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning. Om personer med funktionsnedsättning anställs inom hälso- och sjukvården kommer patienter med funktionsnedsättning att känna sig mer bekväma och känna att det finns människor som förstår och kan tillgodose deras behov. Om personer med funktionsnedsättning anställs inom den offentliga sektorn, t.ex. i hälso- och sjukvården, kommer det även att motivera personer med funktionsnedsättning.

Ändringsförslag    14

Förslag till resolution

Skäl Ch (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Ch.  Deltagande av personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor, i det politiska och offentliga livet, där de ofta är underrepresenterade, behöver främjas ytterligare, i enlighet med artikel 29 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Ändringsförslag    15

Förslag till resolution

Skäl Ci (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Ci.  Trots de många internationella konventionerna och bestämmelserna i unionsrätten och EU:s nuvarande handikappstrategi kan personer med funktionsnedsättning fortfarande inte till fullo åtnjuta sina medborgerliga och sociala rättigheter, eftersom de till exempel inte har rättvisa och lika möjligheter att delta i det politiska, sociala och ekonomiska livet. Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning fortsätter att vara marginaliserade vad gäller beslutsfattande och framsteg inom jämställdheten.

Ändringsförslag    16

Förslag till resolution

Skäl Cj (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Cj.  Jämställdhet blev inte horisontellt integrerad i EU:s handikappstrategi 2010–2020. Enligt EUF-fördraget ska EU bekämpa all diskriminering på grund av funktionshinder vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet (artikel 10) och EU ska ges befogenhet att anta lagstiftning för att bekämpa sådan diskriminering (artikel 19). Artiklarna 21 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder uttryckligen all diskriminering på grund av funktionshinder, och föreskriver att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor. Likabehandling kan säkerställas med hjälp av positiva åtgärder och strategier för kvinnor med funktionsnedsättning och mödrar till barn med funktionsnedsättning. Genom att integrera en jämställdhetsdimension i EU:s planerade handikappstrategi efter 2020 kommer man att bidra till en integrerad strategi för att avskaffa diskriminering av kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

Ändringsförslag    17

Förslag till resolution

Skäl Ck (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Ck.  75 % av de personer som har en svår funktionsnedsättning har inte möjlighet att delta fullt ut på den europeiska arbetsmarknaden. Andelen anställda kvinnor inom EU:s 28 medlemsstater som har långvariga hälsoproblem och/eller problem med basala sysslor och som uppgav att de hade använt någon form av assistans i sitt arbete var högre än motsvarande andel män. Kvinnor med funktionsnedsättning löper större risk för fattigdom och därför måste hinder för deras deltagande och inträde på arbetsmarknaden, i utbildningssystemet och i det sociala livet snarast undanröjas.

Ändringsförslag    18

Förslag till resolution

Skäl Cl (nytt)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Cl.  34 % av kvinnor med hälsoproblem eller funktionsnedsättning har under sitt liv utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner.

Ändringsförslag    19

Förslag till resolution

Punkt 9a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9a.  Europaparlamentet betonar vikten av att optimera användningen av EU:s strukturfonder, för att främja tillgänglighet och icke-diskriminering av personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor, samt åtgärder som ökar synligheten för finansieringsmöjligheter.

Ändringsförslag    20

Förslag till resolution

Punkt 9b (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9b.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning utsätts för dubbel diskriminering på grund av både sitt kön och sin funktionsnedsättning och kan till och med ofta utsättas för flerfaldig diskriminering på grund av sitt kön och sin funktionsnedsättning i kombination med sexuell läggning, ålder, religion eller etnisk tillhörighet.

Ändringsförslag    21

Förslag till resolution

Punkt 9c (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9c.  Europaparlamentet beklagar att EU:s handikappstrategi 2010–2020, som för närvarande är i kraft, inte har antagit effektiva rättsakter, åtgärder eller strategier för att hantera segregeringen och avvisandet av kvinnor med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och i det politiska livet, i skolor och inlärningsmiljöer.

Ändringsförslag    22

Förslag till resolution

Punkt 9d (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9d.  Europaparlamentet upprepar att alla personer med funktionsnedsättning bör kunna åtnjuta sina rättigheter fullt ut med utgångspunkt i inkludering och deltagande i samhället.

Ändringsförslag    23

Förslag till resolution

Punkt 9e (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9e.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning löper större risk att bli offer för könsrelaterat våld, särskilt våld i hemmet och sexuellt utnyttjande. Parlamentet påpekar att detta även gäller tvångssterilisering och påtvingad abort. Parlamentet understryker att alla nödvändiga åtgärder måste vidtas för att förhindra alla former av övergrepp och att våldsoffren måste erbjuda tillgängligt och skräddarsytt stöd av god kvalitet.

Ändringsförslag    24

Förslag till resolution

Punkt 9f (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9f.  Europaparlamentet betonar att delaktighet för personer med funktionsnedsättning är en grundläggande fråga om mänskliga rättigheter som måste hanteras på lämpligt sätt på EU-nivå.

Ändringsförslag    25

Förslag till resolution

Punkt 9g (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9g.  Europaparlamentet upprepar att kvinnor med funktionsnedsättning oftare är i en mer utsatt position än män med funktionsnedsättning och oftare drabbas av fattigdom och social utestängning.

Ändringsförslag    26

Förslag till resolution

Punkt 9h (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9h.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa strategier för att möjliggöra och uppmuntra kvinnor och flickor med funktionsnedsättning att delta i det offentliga, sociala, ekonomiska och politiska livet. Parlamentet understryker att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem, bör konsulteras och aktivt medverka i utarbetandet och genomförandet av lagstiftning och politiska åtgärder som garanterar icke-diskriminering och lika möjligheter. Parlamentet efterlyser en verkligt strukturerad dialog mellan EU och organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning, när EU:s handikappstrategi efter 2020 utarbetas.

Ändringsförslag    27

Förslag till resolution

Punkt 9i (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9i.  Europaparlamentet vidhåller att politiken för personer med funktionsnedsättning bör innehålla ett jämställdhetsperspektiv.

Ändringsförslag    28

Förslag till resolution

Punkt 9j (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9j.  Europaparlamentet understryker att det i EU:s handikappstrategi 2010–2020 bör ingå ett jämställdhetsperspektiv eller ett särskilt kapitel om en jämställdhetsspecifik politik för funktionsnedsatta.

Ändringsförslag    29

Förslag till resolution

Punkt 9k (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9k.  Europaparlamentet betonar vikten av att i jämställdhetspolitiken och jämställdhetsprogrammen integrera funktionsnedsättning.

Ändringsförslag    30

Förslag till resolution

Punkt 9l (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9l.  Europaparlamentet framhåller att förebilder för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning bör omfatta mentorskap och stödnätverk.

Ändringsförslag    31

Förslag till resolution

Punkt 9m (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9m.  Europaparlamentet understryker att kvinnor med funktionsnedsättning ska ha rätt till utbildning, hälso- och sjukvård, sysselsättning, rörlighet, familjeliv, sexuella förhållanden, giftermål, moderskap, och särskilda garantier som skyddar dessa rättigheter.

Ändringsförslag    32

Förslag till resolution

Punkt 9n (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9n.  Europaparlamentet betonar att mer måste göras för att få bukt med stereotyper och fördomar om funktionsnedsättning, och att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning måste bli mer synliga i medier för att förändra de samhällsnormer som stänger ute dem. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera i initiativ som ökar allmänhetens medvetenhet i detta avseende.

Ändringsförslag    33

Förslag till resolution

Punkt 9o (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9o.  Europaparlamentet betonar att ett större erkännande och mer stöd måste ges till dem med dolda eller osynliga funktionsnedsättningar, särskilt kvinnor och flickor, som kan stå inför särskilda utmaningar och hinder.

Ändringsförslag    34

Förslag till resolution

Punkt 9p (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9p.  Europaparlamentet upprepar de oproportionerliga effekter som en ekonomisk åtstramningspolitik och budgetnedskärningar inom den offentliga sektorn har på personer med funktionsnedsättning, framför allt kvinnor och flickor, ofta med risk för deras välbefinnande, hälsa och liv.

Ändringsförslag    35

Förslag till resolution

Punkt 9q (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9q.  Europaparlamentet efterlyser särskilda politiska åtgärder för att hantera det våld och de övergrepp som berör personer med funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter, särskilt kvinnor och flickor, inklusive hot, mobbning och trakasserier online samt våld i samband med formell och informell vård och omsorg.

Ändringsförslag    36

Förslag till resolution

Punkt 9r (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9r.  Europaparlamentet betonar den roll som fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och organisationer inom utbildning och livslångt lärande spelar när det gäller att ta itu med den flerfaldiga diskriminering som kvinnor och flickor med funktionsnedsättning utsätts för, och hindren för deras delaktighet.

Ändringsförslag    37

Förslag till resolution

Punkt 9s (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9s.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla berörda områden inom politiken för personer med funktionsnedsättning.

Ändringsförslag    38

Förslag till resolution

Punkt 9t (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9t.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning måste informeras om sina rättigheter och om de tjänster som är tillgängliga för allmänheten (utbildning, hälso- och sjukvård, rättsliga åtgärder, transporter, kontakter med myndigheter, etc.). Parlamentet understryker att denna information måste tillhandahållas på ett enkelt och säkert sätt, med hänsyn till de olika kommunikationsmetoder, medier och format som de väljer och, i förekommande fall, till graden av deras psykiska funktionsnedsättning, så att de kan fatta egna beslut.

Ändringsförslag    39

Förslag till resolution

Punkt 9u (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9u.  Europaparlamentet anser att Europeiska jämställdhetsinstitutet bör utfärda riktlinjer på europeisk nivå och medlemsstatsnivå när det gäller den speciella situationen som flickor och kvinnor med funktionsnedsättning har, och bör spela en aktiv roll i arbetet för att garantera lika rättigheter och bekämpa diskriminering.

Ändringsförslag    40

Förslag till resolution

Punkt 9v (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9v.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att garantera att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning kan leva ett oberoende liv och delta fullt ut i alla områden av livet på samma villkor som andra, och särskilt på samma villkor som deras referenspopulationer. Man bör därför vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning har full tillgång till sin fysiska omgivning, till transport, information och kommunikation, däribland tekniker och system för information och kommunikation samt till andra hjälpmedel och tjänster som erbjuds allmänheten, både i stads- och landsbygdsområden. Parlamentet understryker att för att verkligen integrera ett jämställdhetsperspektiv i åtgärderna, planeringen, projekten, programmen och rapporterna vad gäller funktionsnedsättning måste det finnas mekanismer som garanterar att kvinnor med funktionsnedsättning kan delta i sådana processer i relevanta organ eller myndigheter, helst som konsulter, rådgivare eller experter, så att man vid utformningen av miljöer, produkter och tjänster, beaktar de specifika behov och önskemål som kvinnor med funktionsnedsättning har.

Ändringsförslag    41

Förslag till resolution

Punkt 9w (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9w.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en omfattande europeisk strategi för att bekämpa våld mot kvinnor, som innehåller ett rättsligt instrument för att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld, med särskild hänsyn till kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

Ändringsförslag    42

Förslag till resolution

Punkt 9x (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9x.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att garantera att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning kan åtnjuta sina sexuella och reproduktiva hälsorättigheter, inbegripet sexualundervisning som vid behov anpassas till den berörda funktionsnedsatta kvinnans eller flickans intellektuella förmåga, baserat på fritt och informerat samtycke från berörda personer och med vederbörlig hänsyn till deras fysiska integritet, frihet och självbestämmande.

Ändringsförslag    43

Förslag till resolution

Punkt 9y (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9y.  Europaparlamentet påminner om att kampen mot fattigdom och social utestängning bland personer med funktionsnedsättning är nära kopplad till frågan om bättre villkor för familjemedlemmar som ofta fungerar som obetalda omsorgsgivare och inte betraktas som anställda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att därför lägga fram nationella stödstrategier för informella omsorgsgivare som i de flesta fall är kvinnliga släktingar till personer med funktionsnedsättning.

Ändringsförslag    44

Förslag till resolution

Punkt 9z (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9z.  Europaparlamentet betonar värdet av makroekonomiska instrument för att skapa sysselsättning och tillväxt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra sådana instrument mer lättillgängliga för kvinnor med funktionsnedsättning.

Ändringsförslag    45

Förslag till resolution

Punkt 9aa (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9aa.  Europaparlamentet lyfter fram vikten av självständigt boende för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en omfattande europeisk strategi för avinstitutionalisering, och att ta hänsyn till de problem som är specifika för kvinnor med funktionsnedsättning.

Ändringsförslag    46

Förslag till resolution

Punkt 9ab (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9ab.  Europaparlamentet understryker att i syfte att säkerställa självständigt boende för personer med funktionsnedsättning är det nödvändigt att stödja forskning och innovation som är inriktat på att utveckla produkter och som ska hjälpa personer med funktionsnedsättning i deras vardag.

Ändringsförslag    47

Förslag till resolution

Punkt 9ac (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9ac.  Europaparlamentet understryker att antalet äldre ökar och att enligt Världshälsoorganisationen är funktionsnedsättning vanligare bland kvinnor som är särskilt berörda av detta fenomen med tanke på att de har en längre förväntad livslängd. Parlamentet betonar att det därför kommer att ske en proportionell ökning av antalet kvinnor med funktionsnedsättning.

Ändringsförslag    48

Förslag till resolution

Punkt 9ad (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9ad.  Europaparlamentet uppmärksammar åter det akuta behovet av att ta itu med våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i offentliga, privata och institutionella miljöer. Parlamentet välkomnar rådets beslut att ansluta sig till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen) som ett viktigt steg i arbetet med att bekämpa våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Parlamentet beklagar att rådet har begränsat EU:s anslutning till två områden, nämligen samarbete i rättsliga frågor och i frågor som rör flyktingar och asylsökande samt principen om ”non-refoulement”

Ändringsförslag    49

Förslag till resolution

Punkt 9ae (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9ae.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, även de från marginaliserade och sårbara grupper, såsom kvinnliga flyktingar, migranter och asylsökande eller romer samt lesbiska, bi-, trans- och intersexuella kvinnor, utsätts för diskriminering på flera grunder, och att de därför måste ges möjlighet och rätt att delta i det politiska livet och i beslutsprocesser för att se till att deras intressen uttrycks och deras rättigheter stöds och skyddas, så att ett verkligt jämställdhetsperspektiv skapas på gräsrotsnivå. Medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla lämpligt anpassade tjänster och inrättningar som ska garantera dessa personers egenmakt i syfte att skapa ett aktivt engagemang och delaktighet, samt att investera i tekniska hjälpmedel, anpassningsbar teknik och e-integration.

Ändringsförslag    50

Förslag till resolution

Punkt 9af (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9af.  Europaparlamentet understryker att för att åstadkomma självständigt och oberoende boende för personer med funktionsnedsättning, särskilt för kvinnor, skulle individuell och personlig assistans vara ett sätt att stödja dem och deras familjer på som skulle underlätta för dem att ta sig till arbetsplatsen och utbildnings- och yrkesutbildningsanstalten samt stödja dem i samband med graviditet och moderskap.

Ändringsförslag    51

Förslag till resolution

Punkt 10a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

10a.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta upp funktionsnedsättning i sitt strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019.

Ändringsförslag    52

Förslag till resolution

Punkt 11a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

11a.  Europaparlamentet beklagar att rådet fortfarande inte har antagit förslaget till direktiv från 2008 om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Parlamentet uppmanar än en gång rådet att så snart som möjligt göra det.

Ändringsförslag    53

Förslag till resolution

Punkt 12a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

12a.  Europaparlamentet insisterar på att könsuppdelade uppgifter måste samlas in för att identifiera de former av intersektionell diskriminering som kvinnor och flickor med funktionsnedsättning utsätts för inom alla de områden som omfattas av Istanbulkonventionen, och om det är relevant.

Ändringsförslag    54

Förslag till resolution

Punkt 18a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

18a.  Europaparlamentet betonar vikten av att kvinnor med funktionsnedsättning integreras i det vanliga utbildnings- och yrkesutbildningssystemet.

Ändringsförslag    55

Förslag till resolution

Punkt 26a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

26a.  Europaparlamentet anser att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning måste ha fullständig tillgång till hälso- och sjukvård som tillgodoser deras särskilda behov, inbegripet gynekologisk rådgivning och läkarundersökningar, familjeplanering, och anpassat stöd under graviditeten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att via den nationella offentliga hälso- och sjukvården se till att tillgången till dessa tjänster verkligen fungerar.

Ändringsförslag    56

Förslag till resolution

Punkt 26b (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

26b.  Europaparlamentet uppmärksammar de brister (t.ex. otillgänglig cancerscreening för kvinnor i rullstol, brist på informationsmaterial anpassat till personer med funktionsnedsättning) som kvarstår när det gäller att erbjuda hälso- och sjukvård till personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla lämplig utbildning och fortbildning för vårdpersonal om de särskilda behov som patienter med funktionsnedsättningar har.

Ändringsförslag    57

Förslag till resolution

Punkt 26c (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

26c.  Europaparlamentet framhåller att i alla EU:s medlemsstater måste tillgång till hälso- och sjukvård säkerställas, liksom det stöd som personer med funktionsnedsättning behöver, i syfte att underlätta deras sociala delaktighet. Parlamentet framhåller dessutom att lika möjligheter endast kan uppnås om rätten till inkludering och deltagande garanteras under livets alla faser och för alla olika livsstilar.

Ändringsförslag    58

Förslag till resolution

Punkt 34a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

34a.  Europaparlamentet upprepar att kvinnor med funktionsnedsättning ofta ställs inför ännu större utmaningar och risker i de länder som är indragna i konflikter och i konfliktområden. Parlamentet betonar därför behovet av att skydda kvinnor med funktionsnedsättning i EU:s externa politik.

Ändringsförslag    59

Förslag till resolution

Punkt 35a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

35a.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att se till att deras internetinnehåll och applikationer, inklusive viktiga dokument och audiovisuellt innehåll, finns tillgängliga, och att även garantera fysisk tillgänglighet till deras byggnader.

Ändringsförslag    60

Förslag till resolution

Punkt 35b (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

35b.  Europaparlamentet understryker behovet av att göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att delta aktivt och ge fritt uttryck för sina åsikter i samband med offentliga evenemang eller möten anordnade av EU-institutionerna eller som hålls i deras lokaler, genom att erbjuda textning, teckenspråkstolkning samt dokument med blindskrift och i lättlästa format.

Ändringsförslag    61

Förslag till resolution

Punkt 44a (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

44a.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till EU:s handikappstrategi 2020–2030 som fullt ut integrerar bestämmelserna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i EU:s framtida lagstiftning och politik och i överensstämmelse med FN:s konvention om barnets rättigheter och det strategiska engagemanget för jämställdhet 2016–2019, så att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ska kunna utnyttja sina rättigheter fullt ut som alla andra.

Ändringsförslag    62

Förslag till resolution

Punkt 44b (ny)

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

44b.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett samlat förslag inom EU:s handikappstrategi efter 2020 och att vidta effektiva åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor och barn med funktionsnedsättning, vilka riktar sig till familjer, grupper, yrkesverksamma och institutioner. Parlamentet understryker den viktiga roll som utbildningsinstitutioner, exempelvis skolor, spelar för att främja social delaktighet, och betonar behovet av en jämställd utbildningspolitik som ska antas i alla medlemsstater.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

4.9.2017

 

 

 


YTTRANDE från utskottet för framställningar (11.9.2017)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av EU:s handikappstrategi

(2017/2127(INI))

Föredragande av yttrande: Cecilia Wikström

FÖRSLAG

Utskottet för framställningar uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att utskottet för framställningar (PETI) tar emot ett betydande antal framställningar varje år som hänvisar till de svårigheter som funktionsnedsatta möter i EU i sin vardag avseende de åtta prioriterade områden som anges i EU:s handikappstrategi och andra tillgänglighetsfrågor, såsom tillgång till hälso- och sjukvård och socialt skydd, utbildning och yrkesutbildning, arbetsmarknaden, den bebyggda miljön och transporter, varor och tjänster, information och kommunikation och deltagande i det politiska, offentliga och kulturella livet. Parlamentet lyfter fram de utmaningar som identifierades i lägesrapporten om genomförandet av EU:s handikappstrategi (2010–2020) om tillgång till transporter och den bebyggda miljön, och efterlyser ett snabbt antagande och genomförande av kommande tillgänglighetskrav från EU. Parlamentet betonar att diskriminering är ett av de största hindren för ett effektivt genomförande av EU:s handikappstrategi.

2.  Europaparlamentet noterar att EU går i bräschen för ratificering av fördrag om de mänskliga rättigheterna, och att principen om icke-diskriminering bekräftas i artiklarna 21 och 26 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad konventionen) och att underteckna dess protokoll.

3.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som konventionen har för att skydda de mänskliga rättigheterna, i synnerhet för personer med funktionsnedsättning, som utgör en särskilt utsatt grupp.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma barn med funktionsnedsättning, i enlighet med konventionen och i linje med FN:s barnkonvention.

5.  Europaparlamentet framhåller den skyddande roll som utskottet för framställningar spelar genom framställningsförfarandet (vid sidan om Europeiska ombudsmannen, som har i uppdrag att skydda medborgarna i händelse av administrativa missförhållanden) inom EU-ramverket för konventionen, eftersom framställare ges möjlighet att lämna in klagomål om de anser att europeiska, nationella eller lokala myndigheter inte har respekterat deras rättigheter. Parlamentet betonar att de framställningar som utskottet har mottagit visar att det är nödvändigt att ha ett effektivt, övergripande, icke‑diskriminerande och människorättsbaserat synsätt på politik för funktionsnedsatta. Parlamentet betonar den roll som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter spelar när det gäller att stärka de grundläggande rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i EU och för att stödja EU:s genomförande av konventionen.

6.  Europaparlamentet påpekar att de mest uppmärksammade framställningarna ofta har haft stöd från organisationer i det civila samhället som företräder personer med funktionsnedsättning, och att man därför måste främja och sprida kunskap om att framställningar som avser kränkningar av dessa rättigheter kan ha en skyddande roll och vara ändamålsenliga. Parlamentet lovordar den funktion som dessa organisationer fyller när det gäller att främja social delaktighet och förbättrad livskvalitet för personer med funktionsnedsättning, och anser att denna uppgift i högre grad bör stödjas av offentliga institutioner.

7.  Europaparlamentet erkänner konventionens roll som ett instrument för att garantera mänskliga rättigheter med en social dimension, syftande till att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan åtnjuta alla mänskliga och grundläggande rättigheter, vilka så ofta kränks och därför behöver ett utökat skydd.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, i överensstämmelse med rekommendationerna från FN:s första utvärdering av konventionen, att skapa ett oberoende instrument för övervakning och översyn av konventionen och en interinstitutionell samordningsmekanism samt att främja inrättande av lokala informationspunkter och byråer i varje medlemsstat, vilka bör vara permanenta.

9.  Europaparlamentet betonar i synnerhet att tillgänglighet är en grundläggande princip i konventionen och en förutsättning för åtnjutandet av andra rättigheter som fastställs i konventionen. Parlamentet understryker att antalet framställningar från EU-medborgare med klagomål som gäller bristen på tillgänglighet eller förekomsten av arkitektoniska hinder inte minskar. Parlamentet betonar att rätten till tillgänglighet, sådan den definieras i artikel 9 i konventionen, måste tillämpas på ett övergripande sätt för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till sin miljö, transporter, offentliga anläggningar och tjänster samt informations- och kommunikationsteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att frågan om tillgänglighet hamnar högt på dagordningen och integreras bättre i alla politiska områden med koppling till funktionsnedsättningar.

10.  Europaparlamentet påminner om att FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i sina avslutande iakttagelser noterade att de åtstramningsåtgärder som EU och medlemsstaterna vidtagit har försämrat levnadsstandarden för personer med funktionsnedsättning och lett till ökad fattigdom och högre nivåer av socialt utanförskap samt nedskärningar i sociala tjänster, närvård och stöd till familjer.

11.  Europaparlamentet noterar, med hänvisning till artikel 4 i konventionen, att ansträngningar bör göras för att ändra EU:s och medlemsstaternas lagstiftning om funktionsnedsättningar för att säkerställa full harmonisering på samtliga områden, och parlamentet begär att företrädare för organisationer som representerar de funktionsnedsatta ska involveras effektivt i den processen.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sörja för en högkvalitativ, inkluderande utbildning från tidig ålder i de europeiska skolorna, med en förebyggande strategi och en vision avseende funktionsnedsättning, i linje med konventionens krav på att bedömningen av individuella behov ska göras utifrån många olika aspekter, att barn med funktionsnedsättning inte ska utestängas och att adekvata åtgärder för skälig anpassning ska vidtas.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft både EU och medlemsstaterna att anta den lagstiftning som krävs för att på ett fullständigt och konsekvent sätt efterleva konventionen, och bland annat garantera en tillräcklig nivå på förmåner till personer med funktionsnedsättning, lokalt baserade tjänster och hälso- och sjukvård samt utbildning och yrkesutbildning av hög kvalitet.

14.  Europaparlamentet framhåller att Europeiska unionens domstol i sitt yttrande av den 14 februari 2017 bekräftade att EU har exklusiv behörighet när det gäller ingående av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer med blindhet, synnedsättning eller annan läsnedsättning, eftersom skyldigheterna enligt Marrakechfördraget hör till ett område som redan i stor utsträckning regleras av gemensamma EU-bestämmelser.

15.  Europaparlamentet noterar att i enlighet med FN:s rekommendationer bör organisationer för personer med funktionsnedsättning göras delaktiga i varje skede av beslutsprocessen. Parlamentet påminner om att en strukturerad dialog bör upprättas med personer med funktionsnedsättning.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om de konsekvenser som viktig EU-politik och EU:s investeringsfonder har för personer med funktionsnedsättning, och att se till att organisationer för personer med funktionsnedsättning görs delaktiga i utformningen, särskilt när det gäller strukturfonderna.

17.  Europaparlamentet påminner om att utskottet för framställningar har förespråkat antagande av ett bindande fördrag avseende blinda och synskadade personers tillgång till publicerade verk sedan 2011. Parlamentet välkomnar det interinstitutionella avtal som ingåtts för att genomföra Marrakechfördraget i EU:s upphovsrättslagstiftning, och upprepar sin uppmaning om en snabb ratificering av Marrakechfördraget av EU och dess medlemsstater.

18.  Europaparlamentet noterar att utskottet för framställningar regelbundet får frågor som rör funktionsnedsatta personers rätt att leva självständigt, i enlighet med vad som fastslås i artikel 19 i konventionen, och att utskottet har efterlyst en utveckling av mer inkluderande samhällen och institutionaliseringssystem i de fall sådana efterfrågas, så att personer med funktionsnedsättning i båda dessa fall kan få lämpligt stöd och hjälp i hela EU, vilket skulle stödja målet om större autonomi inom ramen för varje individs möjligheter. Parlamentet påminner om att framställningsutskottet gjorde en informationsuppdragsresa till Slovakien i september 2016 för att söka information om hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna används för att underlätta övergången från institutionsvård av funktionsnedsatta till lokalt baserade tjänster och närvård.

19.  Europaparlamentet anser att personer med funktionsnedsättning måste informeras om sina rättigheter och göras fullt delaktiga i all politik och alla åtgärder som kan komma att påverka dem, och även få en klagomålsmekanism, samt att delaktighet för barn med funktionsnedsättning och, i förekommande fall, för organisationer för personer med funktionsnedsättning, bör prioriteras.

20.  Europaparlamentet noterar att trettio procent av alla personer med funktionsnedsättning i Europa löper risk att hamna i fattigdom eller i socialt utanförskap, och att det finns en nettoskillnad mellan anställningsgraden hos personer med funktionsnedsättning (48,7 %) och hos andra personer (72,5 %). Parlamentet betonar, mot bakgrund av ovanstående, vikten av en övergripande arbets- och sysselsättningsstrategi.

21.  Europaparlamentet understryker att barn med funktionsnedsättning möter särskilda problem, och betonar att ansträngningar bör göras för att undanröja alla sorters hinder och barriärer så att de har chans att uppnå fullständig autonomi och få lika möjligheter. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att de deltar i utformningen av den politik som påverkar dem, och uppmuntrar i detta syfte antagande av instrument som gör det möjligt för barn med funktionsnedsättning att föra fram sina synpunkter och vara delaktiga.

22.  Europaparlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning måste erbjudas tillräckligt socialt stöd, och att tillgång till rättslig prövning, lämplig vård och hälsoskydd alltid bör vara centrala delar av detta stöd.

23.  Europaparlamentet påminner om att de rättigheter som fastställs i fördragen och unionslagstiftningen – såsom tillgång till rättslig prövning, varor och tjänster, däribland bank- och sysselsättningstjänster, hälso- och sjukvård samt rösträtt – måste säkerställas för personer med funktionsnedsättning som fråntagits sin rättskapacitet. Parlamentet påpekar att ansträngningar bör göras för att främja insamling av uppgifter, utbyte av god praxis och samråd med företrädare för organisationer för personer med funktionsnedsättning, i enlighet med artikel 12 i konventionen. Parlamentet betonar att restriktiva tolkningar i medlemsstaternas lagar av skyddsmekanismerna för rösträtten bör ses över om dessa hindrar personer med psykosocial funktionsnedsättning från att utöva denna rättighet, i enlighet med artikel 29 i konventionen.

24.  Europaparlamentet betonar att en låg utbildningsnivå kan leda till social utestängning, och att endast 27,8 % av alla personer med funktionsnedsättning har genomgått högre utbildning. Parlamentet påminner om att det inte bör förekomma diskriminering vad gäller rätten att studera och att få en god utbildningsnivå eller tillgång till skolor och universitet, och att detta bör garanteras och främjas i tillräcklig utsträckning.

25.  Europaparlamentet betonar att EU-institutionerna bör garantera och förverkliga tillgången till dokument och it-tjänster för personer med funktionsnedsättning.

26.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaternas offentliga förvaltningar, i synnerhet lokala myndigheter, som befinner sig närmare medborgarna och deras dagliga behov, bör säkerställa maximal tillgång till sina tjänster, dokument och förfaranden för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att sådana åtgärder också bör omfatta tjänster som tillhandahålls via internet och webbsidor.

27.  Europaparlamentet understryker att rätten att leva självständigt är en central rätt för alla personer med funktionsnedsättning, och uppmanar kommissionen att utöka medlemsstaternas optimala användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, i syfte att utveckla högkvalitativa sociala tjänster för personer med funktionsnedsättning, förverkliga avinstitutionaliseringsprocessen, öka medvetenheten om frågor med koppling till funktionsnedsättning och verka för lika möjligheter på regional och nationell nivå samt på EU-nivå. Parlamentet betonar att det bör vidtas åtgärder som främjar tillgång till strukturfonderna för stödtjänster för personer med funktionsnedsättning, särskilt sådana tjänster som är inriktade på barn och familjer och på att förebygga institutionalisering.

28.  Europaparlamentet noterar att den fria rörligheten för EU-medborgare måste garanteras för personer med funktionsnedsättning, och att medlemsstaterna därför måste säkerställa ömsesidigt erkännande av dessa personers situation och sociala rättigheter i enlighet med artikel 18 i konventionen. Parlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning bör ha möjlighet att resa utanför hemlandets gränser och dra nytta av fördelarna med att ha tillgång till kultur, transporter och idrott. Parlamentet noterar att andra fördelar bör undersökas och att man bör främja ömsesidigt erkännande av dem.

29.  Europaparlamentet påminner om den roll som Europaparlamentets tvärpolitiska grupp om funktionshinder spelar för genomförandet av EU:s handikappstrategi, i enlighet med FN-konventionen, som en plattform för möten mellan ledamöter av Europaparlamentet och av nationella parlament samt företrädare för organisationer och det civila samhället, både på nationell och på lokal nivå. Parlamentet konstaterar att den tvärpolitiska gruppen är ett mycket lämpligt forum för att uppmuntra till diskussion och debatt i syfte att säkerställa att strategin genomförs.

30.  Europaparlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning bör ges tillgång till kostnadsfri rättslig prövning, och att deras ekonomiska situation därför inte bör lägga hinder i vägen för en sådan tillgång.

31.  Europaparlamentet efterlyser bättre möjligheter för organisationer för personer med funktionsnedsättning att delta det politiska arbetet, så att de kan bli fullt delaktiga i beslutsprocessen.

32.  Europaparlamentet betonar att maximal rörlighet och tillgänglighet är centrala begrepp som bör fungera som riktlinjer att införa och följa vid genomförandet av EU:s handikappstrategi.

33.  Europaparlamentet noterar att strategin för den digitala inre marknaden bör genomföras på ett sådant sätt att det säkerställs att personer med funktionsnedsättning får full tillgång till alla aspekter av denna strategi.

34.  Europaparlamentet noterar att den övergripande karaktären i begreppen rörlighet och tillgänglighet gör dem oundgängliga för ett fullständigt åtnjutande av många friheter och rättigheter, såsom möjligheten att resa och flytta till andra medlemsstater, rätten till kultur och rätten till idrott.

35.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att se till att alla deras webbplatser och dokument är tillgängliga för personer med sensoriska funktionsnedsättningar.

36.  Europaparlamentet betonar att rättskapacitet är av central betydelse för att upprätthålla personligt självbestämmande, vilket innebär att varje begränsning av självbestämmandet och varje användning av förmyndare måste baseras på tydliga kriterier som har harmoniserats på EU-nivå, med en regelbunden översyn av huruvida det fortfarande finns ett behov av förmyndarskap och huruvida den berörda förmyndaren är lämplig.

37.  Europaparlamentet konstaterar att många personer med funktionsnedsättning inte är helt medvetna om sina rättigheter och de sätt på vilka de kan utöva dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att, som ett första steg, lansera en bred informationskampanj om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, för att främja fullständiga kunskaper och full medvetenhet.

38.  Europaparlamentet betonar att de flesta framställningar som lämnas in av EU‑medborgare gäller svårigheter i samband med ansökningsförfaranden, problem med att få erkännande och berörda myndigheters sena utbetalningar av invaliditetspension. Parlamentet betonar att man vid genomförandet av EU:s handikappstrategi och dess åtgärder för socialt skydd bör fästa särskild uppmärksamhet på dessa frågor, i enlighet med artikel 28 i konventionen, som gäller tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet.

39.  Europaparlamentet betonar att nödvändigt socialt stöd bör ges för att se till att personer med funktionsnedsättning, särskilt personer med psykosocial funktionsnedsättning, kan utöva sina rättigheter och vara helt självständiga. Parlamentet noterar i detta hänseende att institutionalisering av sådana personer bör undvikas och att åtgärder bör vidtas för att se till att de inte utsätts för behandling utan att ha gett sitt samtycke.

40.  Europaparlamentet noterar att personer med funktionsnedsättning måste ges icke‑diskriminerande tillgång till hälso- och sjukvård och att all vederbörlig hänsyn måste tas till de svårigheter som kan uppstå vid behandlingen av dessa patienter. Parlamentet betonar framför allt att det måste finnas garantier för icke-diskriminerande tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård, och att varken steriliseringar eller aborter får genomföras mot en persons vilja under några som helst omständigheter. Parlamentet noterar att hälso- och sjukvårdssystemen dessutom bör säkerställa att sexuellt våld och/eller sexuella övergrepp upptäcks, anmäls och förebyggs.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma politiska åtgärder och program som är särskilt avsedda för barn med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att sådana politiska åtgärder inte bara bör inriktas på att avlägsna arkitektoniska hinder för rörlighet, utan också på att bekämpa social utestängning samt främja och garantera lika möjligheter.

42.  Europaparlamentet noterar att personer med funktionsnedsättning måste ge sitt informerade samtycke till alla medicinska ingrepp som kräver det, och att alla nödvändiga åtgärder därför måste vidtas för att se till att dessa personer kan få tillgång till och förstå den relevanta informationen. Parlamentet betonar att detta samtycke måste ges personligen, i förväg och med full vetskap om alla fakta, med alla nödvändiga mekanismer på plats för att se till att dessa principer efterlevs. Parlamentet noterar att liknande lämpliga åtgärder också måste vidtas i förhållande till personer med psykosocial funktionsnedsättning.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sitt engagemang gentemot föräldrar och omsorgsgivare för personer med funktionsnedsättning genom sina program och politiska åtgärder. Parlamentet betonar behovet av en rättslig ram på EU‑nivå för att förtydliga dessa personers status och säkerställa att deras rättigheter skyddas och att de får tillgång till ett normalt liv.

44.  Europaparlamentet noterar att sjukförsäkringssystem inte får diskriminera personer med funktionsnedsättning.

45.  Europaparlamentet noterar att det bör bedömas hur direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård påverkar personer med funktionsnedsättning.

46.  Europaparlamentet betonar att ojämlikheten särskilt märks av när det gäller anställning och sysselsättning, med tanke på att 48 % av alla personer med funktionsnedsättning i EU har en anställning och endast 27,8 % har genomgått högre utbildning, vilket innebär att personer med funktionsnedsättning löper större risk att hamna i fattigdom. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en övergripande utvärdering av vilken inverkan all dess politik har, i synnerhet den europeiska sysselsättningspolitiken, avseende funktionsnedsatta personers sysselsättning.

47.  Europaparlamentet noterar att förordningarna om luft- och sjötransporter bör ses över, så att ingen form av diskriminering – fysisk eller ekonomisk – kan utövas mot passagerare med funktionsnedsättning, och så att alla hinder på detta område undanröjs.

48.  Europaparlamentet betonar att man bör hörsamma FN:s rekommendation om behovet av att införliva ett jämställdhetsperspektiv i all politik som rör funktionsnedsättning, särskilt politiken för att motverka könsrelaterat våld. Parlamentet efterlyser målinriktade insatser för att öka egenmakten för kvinnor med funktionsnedsättning och för att utveckla en särskild jämställdhetsstrategi för kvinnor med funktionsnedsättning.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

7.9.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Margrete Auken, Beatriz Becerra Basterrechea, Pál Csáky, Eleonora Evi, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Peter Jahr, Rikke Karlsson, Jude Kirton-Darling, Svetoslav Hristov Malinov, Notis Marias, Roberta Metsola, Marlene Mizzi, Gabriele Preuß, Virginie Rozière, Sofia Sakorafa, Jarosław Wałęsa, Cecilia Wikström, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michela Giuffrida, Anne-Marie Mineur, Demetris Papadakis, Julia Pitera, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Frank Engel, Monika Hohlmeier, Maria Lidia Senra Rodríguez

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

26

+

ALDE

GUE/NGL

 

ECR

 

EFDD

 

PPE

 

 

S&D

 

 

VERTS/ALE

 

Beatriz Becerra Basterrechea; Cecilia Wikström

Anne-Marie Mineur, Maria Lidia Senra Rodríguez, Sofia Sakorafa,

 

Rikke Karlsson, Notis Marias,

 

Eleonora Evi

 

Pál Csáky, Peter Jahr, Svetoslav Hristov Malinov, Roberta Metsola, Jarosław Wałęsa, Monika Hohlmeier, Frank Engel, Julia Pitera, Rainer Wieland

 

Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Jude Kirton-Darling, Marlene Mizzi, Gabriele Preuß, Virginie Rozière, Michela Giuffrida, Demetris Papadakis,

 

Margrete Auken, Tatjana Ždanoka

 

0

-

-

-

0

0

-

-

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

19.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Guillaume Balas, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Lampros Fountoulis, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Agnes Jongerius, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Elisabeth Morin-Chartier, Georgi Pirinski, Marek Plura, Dennis Radtke, Sofia Ribeiro, Robert Rochefort, Jutta Steinruck, Yana Toom, Marita Ulvskog, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Mircea Diaconu, Jasenko Selimovic, Helga Stevens, Tom Vandenkendelaere, Flavio Zanonato

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

José Blanco López, Gilles Lebreton, Jens Nilsson, Wim van de Camp, Igor Šoltes


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

39

+

ALDE

Enrique Calvet Chambon, Mircea Diaconu, Marian Harkin, Robert Rochefort, Jasenko Selimovic, Yana Toom

ECR

Arne Gericke, Czesław Hoc, Anthea McIntyre, Helga Stevens

GUE/NGL

Patrick Le Hyaric

NI

Lampros Fountoulis

PPE

Georges Bach, David Casa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Ádám Kósa, Jérôme Lavrilleux, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Marek Plura, Dennis Radtke, Sofia Ribeiro, Tom Vandenkendelaere, Wim van de Camp

S&D

Guillaume Balas, José Blanco López, Vilija Blinkevičiūtė, Ole Christensen, Agnes Jongerius, Jan Keller, Javi López, Jens Nilsson, Georgi Pirinski, Jutta Steinruck, Marita Ulvskog, Flavio Zanonato

VERTS/ALE

Jean Lambert, Igor Šoltes, Tatjana Ždanoka

0

-

 

 

2

0

ENF

Gilles Lebreton, Dominique Martin

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy