Förfarande : 2017/2122(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0365/2017

Ingivna texter :

A8-0365/2017

Debatter :

PV 12/12/2017 - 17
CRE 12/12/2017 - 17

Omröstningar :

PV 13/12/2017 - 13.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0494

BETÄNKANDE     
PDF 1052kWORD 125k
23.11.2017
PE 608.041v02-00 A8-0365/2017

om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 och Europeiska unionens politik på området

(2017/2122(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Godelieve Quisthoudt-Rowohl

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 EXPLANATORY STATEMENT
 ANNEX I: INDIVIDUAL CASES RAISED BY THE EUROPEAN PARLIAMENT
 ANNEX II: LIST OF RESOLUTIONS
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 och Europeiska unionens politik på området

(2017/2122(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor(1),

–  med beaktande av de allmänna rekommendationerna från kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor nr 12, 19 och 35 om våld mot kvinnor, nr 26 om kvinnliga migrerande arbetstagare och nr 32 om de könsrelaterade dimensionerna av flyktingstatus, asyl, nationalitet och statslöshet bland kvinnor,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 69/167 av den 18 december 2014(2) om skydd för och främjande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla migranter, oberoende av deras migrationsstatus,

–  med beaktande av den internationella konventionen om skydd för alla migrerande arbetare och deras familjemedlemmar från 1990(3),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325, 1820, 1888, 1889, 1960, 2106, 2122 och 2242 om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning, det tillhörande protokollet från 1967(4) och ILO-konventionerna nr 43 och 97,

–  med beaktande av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter(5),

–  med beaktande av New York-deklarationen om flyktingar och migranter, som antogs av FN:s generalförsamling den 9 september 2016(6),

–  med beaktande av FN:s 17 mål för hållbar utveckling och Agenda 2030 för hållbar utveckling, vilkas syfte är att garantera fred och välstånd för alla människor och vår jord(7),

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) av den 12 april 2011, som EU undertecknade den 13 juni 2017(8),

–  med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag, som antogs 1976 och reviderades 2011(9),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 8, 21 och 23 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs av rådet den 25 juni 2012(10),

–  med beaktande av handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019, som antogs av rådet den 20 juli 2015(11),

–  med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet om EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019): halvtidsöversyn juni 2017(12),

–  med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet om jämställdhet och kvinnors egenmakt – Förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020, som antogs 2015(13),

–  med beaktande av En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Federica Mogherini den 28 juni 2016(14), och av den första rapporten om dess genomförande From Shared Vision to Common Action: Implementing the EU Global Strategy, som offentliggjordes 2017(15),

–  med beaktande av rådets beslut 2011/168/Gusp av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2003/444/Gusp(16),

–  med beaktande av den europeiska migrationsagendan av den 13 maj 2015(17) och kommissionens meddelande om inrättande av en ny partnerskapsram med tredjeländer inom den europeiska migrationsagendan av den 7 juni 2016 (COM/2016/0385)(18),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter, som antogs 2007 och sågs över 2017(19),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om det nya europeiska samförståndet om utveckling – Vår värld, vår värdighet, vår framtid(20), som antogs av rådet, parlamentet och kommissionen den 7 juni 2017,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter vad gäller yttrandefrihet online och offline, som antogs 2014(21),

–  med beaktande av skyddet av yttrandefriheten offline och online enligt artikel 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 19 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 10 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och artikel 10 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten, som antogs 2013(22),

–  med beaktande av det internationella skyddet av religions- och trosfriheten enligt artikel 18 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 18 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, 1981 års förklaring om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering grundad på religion eller övertygelse, artikel 9 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och artikel 10 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2011 om intolerans, diskriminering och våld på grund av religion eller trosuppfattning(23),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, som antogs 2013(24),

–  med beaktande av riktlinjerna för EU:s politik gentemot tredjeländer om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som antogs 2001 och sågs över 2012(25),

–  med beaktande av FN:s tilläggsprotokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet(26), och Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), som antogs 2013(27),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsdialoger med tredjeländer, som antogs 2001 och sågs över 2009(28),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande av internationell humanitär rätt, som antogs 2005 och sågs över 2009(29),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och kampen mot alla former av diskriminering av kvinnor, som antogs 2008(30),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om barn och väpnade konflikter, som antogs 2003 och sågs över 2008(31),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/821 av den 17 maj 2017 om fastställande av skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för unionsimportörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden(32),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om försvarare av de mänskliga rättigheterna, som antogs 2005 och sågs över 2008(33),

–  med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2015(34),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2017 om vapenexport: genomförande av den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp(35),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 december 2016 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området 2015(36), och sina tidigare resolutioner om samma ämne,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 om de mänskliga rättigheterna och migration i tredjeländer(37),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer(38),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om kampen mot människohandel i EU:s yttre förbindelser(39),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2016 om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016(40),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2016 om den humanitära situationen i Jemen(41), där vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att ta initiativ till att införa ett EU-vapenembargo mot Saudiarabien,

–  med beaktande av sina brådskande resolutioner om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen,

–  med beaktande av sitt Sacharovpris för tankefrihet, som 2016 tilldelades Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2013 om diskriminering baserad på kasttillhörighet(42), rapporten av den 28 januari 2016 om minoriteter och diskriminering baserad på kasttillhörighet och liknande system med nedärvd social status(43) från FN:s särskilda rapportör om minoritetsfrågor och FN:s vägledningsverktyg om diskriminering baserad på härkomst,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 november 2011 om EU:s stöd till Internationella brottmålsdomstolen: utmaningar och svårigheter(44),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0365/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 21 i EU-fördraget förbinder sig unionen att föra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) utgående från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse och som den ska sträva efter att föra fram i resten av världen: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för Förenta nationernas stadga, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och folkrätten. EU ska ansluta sig till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

B.  Dagens kränkningar av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i världen, däribland brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord, kräver beslutsamma insatser från hela världssamfundet.

C.  Respekt för samt främjande och skydd av de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet är hörnstenarna i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet har i sin roll som övervakare av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken rätt att få information och höras om de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna när det gäller denna politik (artikel 36 i EU-fördraget).

D.  I den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som antogs av rådet i juni 2016, bekräftas att mänskliga rättigheter systematiskt ska integreras i alla politikområden och institutioner, däribland den internationella handelspolitiken.

E.  Ökad samstämmighet mellan EU:s inre och yttre politik och mellan olika delar av den yttre politiken är en grundläggande förutsättning för en framgångsrik och effektiv EU-politik för mänskliga rättigheter. Ökad samstämmighet borde göra det möjligt för EU att reagera snabbare i ett tidigt skede av människorättskränkningar och i vissa fall förutse och förhindra att de begås, bland annat inom den internationella handelspolitiken.

F.  EU:s engagemang för effektiv multilateralism, med FN i centrum, är en integrerad del av EU:s yttre politik och grundar sig på övertygelsen att ett multilateralt system som baseras på universella regler och värderingar är bäst lämpat för att hantera globala kriser, utmaningar och hot.

G.  Enligt artikel 207 i EUF-fördraget ska den gemensamma handelspolitiken ”föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder”. Handel och mänskliga rättigheter kan påverka varandra i tredjeländer. I ett system med företagsansvar, som FN just nu diskuterar, och globala värdekedjor spelar näringslivet en viktig roll för att erbjuda positiva incitament i syfte att främja mänskliga rättigheter, demokrati och företagens sociala ansvar. God samhällsstyrning och offentliga myndigheter, som handlar i allmänt intresse, spelar en viktig roll för företagens beteende. EU deltar i arbetet med att utarbeta en bindande konvention om företag och mänskliga rättigheter.

H.  Skyddet av de mänskliga rättigheterna för de mest utsatta grupperna, såsom etniska, språkliga och religiösa minoriteter, personer med funktionsnedsättning, hbti-personer, kvinnor, barn, asylsökande och migranter, måste ägnas särskild uppmärksamhet.

I.  Barn och kvinnor utsätts för hot, diskriminering och våld, särskilt i områden med krig och auktoritära regimer. Jämställdhet utgör kärnan i de europeiska värdena och är förankrad i EU:s rättsliga och politiska ramverk. Våld mot och diskriminering av kvinnor och flickor har ökat på senare år.

J.  Länderna har det yttersta ansvaret för att slå vakt om alla mänskliga rättigheter genom att lagstifta om och genomföra internationella fördrag och konventioner om mänskliga rättigheter, övervaka kränkningar av de mänskliga rättigheterna och säkerställa effektiva rättsmedel för offren.

K.  Alltfler kränkningar av de mänskliga rättigheterna i form av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, däribland folkmord, begås av statliga och icke-statliga aktörer.

L.  Tanke-, samvets- och religionsfriheten, inbegripet friheten att tro eller inte tro och att utöva vilken religion man vill, och friheten att bekänna sig till en religion, lämna en religion eller byta religion måste garanteras över hela världen och ovillkorligen upprätthållas, framför allt genom interreligiös och interkulturell dialog. Lagar som förbjuder hädelse är vitt utbredda, och en del länder föreskriver straff som kan innefatta både fängelsedomar, spöstraff och dödsstraff.

M.  Åsikts- och yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet och principen om regelbundna, öppna och verkliga valprocesser är oumbärliga inslag i en demokrati. I instabila, konfliktbenägna eller förtryckande samhällen kan val ibland utlösa utbrett våld.

N.  Samarbete med tredjeländer i alla bilaterala och multilaterala forum, till exempel under människorättsdialoger, är ett av de effektivaste sätten att behandla människorättsfrågor.

O.  Lämpliga resurser måste anslås till ett bättre främjande av mänskliga rättigheter och demokrati i tredjeländer, och dessa medel måste användas så effektivt som möjligt.

P.  Tillgången till vatten och sanitet är en grundläggande mänsklig rättighet, och begränsningar av denna tillgång är en av orsakerna till geopolitiska spänningar i vissa regioner.

Q.  Kulturarvsplatser hotas alltmer av olaglig plundring och vandalisering, särskilt i Mellanöstern.

R.  Utbildning spelar en avgörande roll för att förebygga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och konflikter och bidrar till att öka medborgarnas deltagande i beslutsprocesserna inom demokratiska system. Utbildningsinstitutioner som främjar mänskliga rättigheter, respekt och mångfald bör få stöd av medlemsstaterna. Det ökade antalet kommunikationskanaler utgör ett viktigt verktyg som gör det möjligt att snabbt utbyta information om kränkningar av de mänskliga rättigheterna och nå ett stort antal offer eller potentiella offer för människorättskränkningar i tredjeländer och ge dem information och bistånd. Att man samlar in heltäckande och disaggregerade data är väsentligt för skyddet av de mänskliga rättigheterna, framför allt för de grupper som är mest utsatta och som är eller riskerar att bli marginaliserade. Användning av lämpliga indikatorer är också ett effektivt sätt att bedöma de framsteg som länderna gör i fråga om att fullgöra sina skyldigheter enligt internationella fördrag.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över bakslaget när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, som fortfarande hotas runtom i världen. Parlamentet påminner om att EU har förbundit sig att främja de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas och värdenas universalitet och odelbarhet och att föra fram demokratiska principer, som måste stärkas i hela världen.

2.  Europaparlamentet upprepar sin fasta övertygelse om att EU och dess medlemsstater aktivt måste tillämpa principen om att integrera mänskliga rättigheter och demokrati, som ömsesidigt förstärkande grundläggande principer som är centrala för EU, i alla EU:s politikområden, bland annat de som har en yttre dimension, såsom utveckling, migration, säkerhet, terrorismbekämpning, utvidgning och handel. Parlamentet upprepar i detta sammanhang den avgörande betydelsen av att säkra ökad samstämmighet mellan EU:s inre och yttre politik och en närmare samordning av medlemsstaternas utrikespolitik. Parlamentet understryker att den ökande komplexiteten hos konflikterna i världen kräver ett integrerat, enhälligt och handlingskraftigt internationellt synsätt och samarbete. Parlamentet påminner om att EU:s mål att öka sitt internationella inflytande som en trovärdig och legitim internationell aktör i hög grad är format av dess förmåga att genomdriva mänskliga rättigheter och demokrati inom och utom unionen, i enlighet med åtagandena i EU:s grundfördrag.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av ett fördjupat samarbete mellan kommissionen, rådet, Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten), parlamentet och EU:s delegationer för att verka för och säkerställa att man uppträder konsekvent och enat till försvar för de mänskliga rättigheterna och demokratiska principerna. Parlamentet understryker dessutom vikten av ett starkt engagemang för att främja dessa värden i multilaterala forum, däribland genom läglig samordning på EU-nivå och en aktiv strategi vid förhandlingar. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang EU att ta initiativ till och ställa sig bakom resolutioner och att intensifiera genomförandet av tvärregionala initiativ inom ramen för alla FN:s människorättsmekanismer.

4.  Europaparlamentet gläder sig över att rättsstatsprincipen, demokratiska principer och kränkningar av de mänskliga rättigheterna var frågor som under 2016 fortlöpande debatterades vid parlamentets plenarsammanträden. De behandlades också i flera av parlamentets resolutioner och togs upp vid utskottssammanträden och möten i interparlamentariska delegationer.

5.  Europaparlamentet framhåller det arbete som utförts av underutskottet för mänskliga rättigheter, som arbetar i nära samarbete med utrikestjänsten, andra EU-institutioner, det civila samhället, multilaterala människorättsinstitutioner och EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter.

6.  Europaparlamentet påminner om att underutskottet för mänskliga rättigheter utarbetade tre betänkanden under 2016, närmare bestämt om de mänskliga rättigheterna och migration i tredjeländer, om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer och om kampen mot människohandel i EU:s yttre förbindelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta konkreta åtgärder till följd av dessa initiativbetänkanden.

7.  Europaparlamentet noterar att underutskottet för mänskliga rättigheter gjorde flera tjänsteresor till olika länder 2016 för att samla in och utbyta information med lokala statliga och icke-statliga människorättsorganisationer, presentera parlamentets ståndpunkt och uppmuntra till förbättringar när det gäller skyddet av och respekten för de mänskliga rättigheterna.

Hantering av frågor rörande mänskliga rättigheter

8.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över det ökande antalet angrepp mot religiösa minoriteter som ofta utförs av icke-statliga aktörer som IS/Daish. Parlamentet beklagar djupt att många länder har och tillämpar lagar mot konvertering och hädelse, vilka effektivt begränsar religions- och trosfriheten och yttrandefriheten för religiösa minoriteter och ateister och till och med helt berövar dem dessa friheter. Parlamentet efterlyser åtgärder för skydd av religiösa minoriteter, icke-troende och ateister som fallit offer för hädelselagar, och uppmanar EU och medlemsstaterna att inleda politiska diskussioner för att upphäva dessa lagar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina ansträngningar för att förbättra tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten och att i sina kontakter med tredjeländer främja den interkulturella och interreligiösa dialogen. Parlamentet efterfrågar konkreta åtgärder för ett effektivt genomförande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfrihet, också i form av att EU:s personal vid högkvarter och i delegationer tillförsäkras systematisk och konsekvent utbildning. Parlamentet stöder fullt ut EU:s praxis att ta initiativet till tematiska resolutioner om religions- och trosfrihet i FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s generalförsamling. Likaså stöder parlamentet fullt ut det arbete som utförs av EU:s särskilda sändebud för främjande av religions- och trosfrihet utanför EU, Ján Figel.

9.  Europaparlamentet upprepar att yttrandefriheten online och offline är ett livsviktigt inslag i varje demokratiskt samhälle, eftersom den ger näring åt en kultur av åsiktsmångfald som gör det möjligt för det civila samhället och medborgarna att ställa sina regeringar och beslutsfattare till svars och som stöder respekten för rättsstaten. Parlamentet betonar att begränsningar av yttrandefriheten online eller offline, som till exempel borttagning av onlineinnehåll, endast får göras i undantagsfall, när det föreskrivs i lag och när det kan motiveras med ett legitimt mål som eftersträvas. Parlamentet betonar därför att EU bör intensifiera sina insatser för att främja yttrandefriheten genom sina strategier och instrument för yttre förbindelser. Parlamentet ber än en gång EU och dess medlemsstater att intensifiera övervakningen av alla slags begränsningar av yttrandefriheten och mediefriheten i tredjeländer och att snabbt och systematiskt fördöma sådana begränsningar och att utnyttja alla tillgängliga diplomatiska medel och verktyg för att omintetgöra dessa begränsningar. Parlamentet betonar vikten av att EU:s riktlinjer för yttrandefrihet online och offline genomförs effektivt och att resultaten av dem regelbundet övervakas. Parlamentet fördömer att många journalister och bloggare har dödats och fängslats under 2016 och kräver att EU ska ge dem ett effektivt skydd. Parlamentet välkomnar lanseringen av det nya europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) 2016, som särskilt inriktas på att ge EU:s delegationer och medieaktörer i tredjeländer utbildning i hur man tillämpar riktlinjerna. Parlamentet understryker vikten av att avslöja och fördöma hatpropaganda och uppvigling till våld såväl på som utanför internet, eftersom det innebär ett hot mot rättsstatsprincipen och de värden som de mänskliga rättigheterna bygger på.

10.  Europaparlamentet är djupt oroat över att det civila samhället i allt högre grad utsätts för angrepp runtom i världen, bland annat genom ett växande antal repressiva lagar som antas världen över, i vissa fall under förevändning att bekämpa terrorism. Parlamentet understryker att företeelsen med det krympande utrymmet för det civila samhället är ett globalt fenomen och påminner om att ett oberoende civilt samhälle spelar en väsentlig roll för försvaret och främjandet av mänskliga rättigheter och för de demokratiska samhällenas funktion, särskilt genom att främja öppenhet, ansvarsskyldighet och maktfördelning. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ständigt övervaka och påtala fall av kränkningar av mötes- och föreningsfriheten, också när de tar formen av olika slags förbud mot och begränsningar för organisationerna i det civila samhället och den verksamhet de bedriver, såsom lagar som syftar till att minska utrymmet för det civila samhället eller främjande av icke-statliga organisationer som sponsras av auktoritära regeringar (statligt organiserade icke-statliga organisationer). Parlamentet uppmanar dessutom EU, dess medlemsstater och EU:s delegationer att använda alla till buds stående medel, såsom människorättsdialoger, politiska dialoger och offentlig diplomati, för att systematiskt ta upp enskilda fall med riskutsatta människorättsförsvarare och aktivister inom det civila samhället, framför allt personer som godtyckligt och/eller på grund av sin politiska övertygelse eller sitt samhällsengagemang har berövats sin frihet eller sitter i fängelse. De uppmanas också att otvetydigt fördöma förtryck, trakasserier och dödande av människorättsförsvarare, inbegripet de som är verksamma på miljöområdet. Parlamentet anser att det ska inrättas ett system med tydliga riktmärken och indikatorer för att effektivt övervaka utrymmet för det civila samhället i syfte att säkerställa ett tillåtande och gynnsamt rättsligt klimat för det civila samhället.

11.  Europaparlamentet uppmuntrar EU-delegationerna och medlemsstaternas diplomatiska personal att fortsätta med sitt aktiva stöd till människorättsförsvarare, genom att systematiskt övervaka rättegångar, besöka frihetsberövade aktivister och, när så är lämpligt, uttala sig om enskilda fall. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av tyst diplomati. Parlamentet välkomnar att EU under 2016 tog upp fall som rör människorättsförsvarare i dialoger och samråd på EU-nivå med över 50 länder. Parlamentet uppmärksammar att EIDMR:s nödfond under 2016 gav stöd till över 250 människorättsförsvarare på EU-nivå, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med 2015. Parlamentet välkomnar inrättandet av EU:s välfungerande mekanism för människorättsförsvarare, ProtectDefenders.eu, som har genomförts av det civila samhället och har gett avgörande stöd till ett stort antal människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att programmet fortsätter efter oktober 2018 och att öka dess kapacitet för att ge mer stöd till människorättsförsvarare världen över.

12.  Europaparlamentet beklagar djupt att tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling och dödsstraff fortfarande förekommer runtom i världen och uppmanar EU att öka sina insatser för att få ett slut på detta. Parlamentet välkomnar i detta avseende översynen av EU:s lagstiftning om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten och vice ordföranden/den höga representanten att mera kraftfullt engagera sig i kampen mot tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning, inbegripet dödsstraff, med hjälp av utökade diplomatiska insatser och en mer systematisk praxis med offentliga ställningstaganden. Parlamentet framhåller i detta sammanhang de oroväckande förhållandena i vissa fängelser, där bland annat hälsoproblem inte behandlas, och uppmanar utrikestjänsten, EU-delegationerna och medlemsstaterna att dra full nytta av alla befintliga instrument, till exempel EU:s riktlinjer om tortyr. Det är glädjande att FN:s generalförsamling i december 2016 antog en resolution om ett moratorium för användningen av dödsstraff med stöd av 117 länder. Parlamentet noterar att antalet avrättningar i världen minskade 2016 jämfört med föregående år, men uttrycker sin djupa oro över att det totala antalet avrättningar ändå fortfarande är högre än genomsnittet för det föregående årtiondet. De drabbade är ofta oliktänkande medlemmar i samhället och utsatta grupper. Parlamentet uppmanar länder som fortfarande använder sig av detta att anta ett moratorium och avskaffa dödsstraffet.

13.  Europaparlamentet inser den stora betydelse som den moderna informations- och kommunikationstekniken kan ha för att främja, försvara och pröva mänskliga rättigheter i världen. EU:s institutioner och medlemsstaterna uppmanas att använda sina informationskanaler för att systematiskt, inom sina särskilda ramar och befogenheter, upprepa parlamentets ståndpunkt i olika människorättsfrågor, samtidigt som de bidrar till effektiviteten hos och synligheten för EU:s gemensamma åtgärder. Parlamentet uttrycker sin oro över den allt större användningen av viss teknik med dubbla användningsområden för it-övervakning av politiker, aktivister och journalister. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang EU-institutionernas pågående arbete med att se över rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden(45). Parlamentet fördömer i kraftfulla ordalag att alltfler människorättsförsvarare utsätts för digitala hot, inbegripet röjda uppgifter genom konfiskering av utrustning, fjärrövervakning och dataläckage. Det är oroväckande att onlineplattformar raderar legitima videobevis för eventuella krigsförbrytelser som en del av sitt arbete med att avlägsna terroristrelaterat innehåll och propaganda från plattformarna.

14.  Europaparlamentet uttrycker oro över den ökande privatiseringen av rättsstaten online, där privata företag fattar beslut om att begränsa grundläggande rättigheter som yttrandefrihet utifrån sina villkor för tjänsten och i strid med demokratiskt antagna lagar.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta ett direktiv om anmälning och åtgärd, som ökar öppenheten och proportionaliteten vid förfaranden för avlägsnande, samtidigt som det ger användare vars innehåll felaktigt har avlägsnats effektiva rättsmedel.

16.  Europaparlamentet fördömer användningen av sexuellt våld mot kvinnor och flickor som vapen i krig, bland annat massvåldtäkt, sexuellt slaveri, tvångsprostitution, könsrelaterade former av förföljelse, människohandel, sexturism och alla andra former av fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld. Parlamentet uppmärksammar att könsrelaterade brott och sexuella våldsbrott finns med i Romstadgan bland krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och handlingar som ingår som en del av folkmord eller tortyr. Parlamentet betonar vikten av att försvara kvinnors rättigheter, däribland deras sexuella och reproduktiva rättigheter, genom lagstiftning, utbildning och stöd till organisationer i det civila samhället. Parlamentet välkomnar antagandet av EU:s handlingsplan för jämställdhet 2016–2020, som innehåller en övergripande förteckning över åtgärder för att förbättra kvinnors situation med avseende på lika rättigheter och egenmakt. Det är viktigt att den genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Parlamentet välkomnar dessutom antagandet av det strategiska engagemanget för jämställdhet 2016–2019, som främjar jämställdhet och kvinnors rättigheter runtom i världen. Det är viktigt att alla medlemsstater ratificerar Istanbulkonventionen och genomför den på ett effektivt sätt. Parlamentet påpekar att utbildning är det bästa sättet att bekämpa diskriminering av och våld mot kvinnor och barn. Parlamentet begär att kommissionen, utrikestjänsten och vice ordföranden/den höga representanten anstränger sig ytterligare för att uppfylla sina skyldigheter och åtaganden när det gäller kvinnors rättigheter enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och uppmanar tredjeländer att göra detsamma. Parlamentet anser att EU bör fortsätta att integrera stödet till kvinnor inom uppdragen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), konfliktförebyggande och återuppbyggnad efter konflikter. Parlamentet upprepar vikten av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet betonar också vikten av att kvinnor på ett systematiskt, jämlikt och aktivt sätt till fullo medverkar i arbetet med att förebygga och lösa konflikter och främja mänskliga rättigheter och demokratiska reformer samt i fredsbevarande insatser, humanitärt bistånd, återuppbyggnad efter konflikter och demokratiseringsprocesser som leder till varaktiga och stabila politiska lösningar. Parlamentet påminner om att 2016 års Sacharovpris tilldelades Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar, som överlevt en tillvaro som sexslavar hos IS/Daish.

17.  Europaparlamentet påminner om att jämställdhet är en grundprincip för EU och dess medlemsstater och att jämställdhetsintegrering är ett av unionens huvudsakliga mål enligt fördragen. Kommissionen uppmanas därför att som en grundläggande unionsprincip jämställdhetsintegrera all EU-lagstiftning, alla EU:s riktlinjer och åtgärder och all EU-finansiering, med särskild tonvikt på EU:s politik för yttre förbindelser. Parlamentet framhåller vikten av att stärka EU-delegationernas roll och att ge utrikestjänstens chefsrådgivare för jämställdhet en starkare ställning genom att anslå en särskild budget för hennes behörighetsområde.

18.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att inlemma resultaten från den 61:a sessionen i FN:s kvinnokommission (CSW) i sina strategier och att säkerställa att de ger en ny impuls till främjandet av kvinnors ekonomiska egenmakt och åtgärderna mot den bristande jämställdheten i det föränderliga arbetslivet.

19.  Europaparlamentet konstaterar att ökad egenmakt för kvinnor på ett positivt sätt bidrar till ett inkluderande, jämlikt och fredligt samhälle och en hållbar utveckling. Parlamentet understryker att det finns ett uttryckligt fokus på jämställdhet och kvinnors egenmakt i alla mål för hållbar utveckling och att ytterligare ansträngningar bör göras för att se till att kvinnors rättigheter respekteras fullt ut och att strategier för ekonomisk och social egenmakt och kvinnors delaktighet i beslutsfattandet genomförs effektivt. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att ge egenmakt åt kvinnor från ursprungsbefolkningar.

20.  Europaparlamentet påpekar att kvinnor bör uppmuntras att organisera sig i fackföreningar och att de inte får diskrimineras när de söker företagsfinansiering.

21.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU att stödja alla kvinnoorganisationer som varje dag hjälper kvinnor i samband med humanitära kriser och konflikter.

22.  Europaparlamentet bekräftar än en gång att FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och dess fakultativa protokoll snabbt måste ratificeras av alla stater och genomföras effektivt för att ge barn ett rättsligt skydd. Parlamentet understryker att barn ofta utsätts för särskilda övergrepp, till exempel barnäktenskap och könsstympning, och därför är i behov av utökat skydd. Parlamentet understryker att barnarbete, rekrytering av barn till väpnade konflikter, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap fortfarande utgör betydande problem i vissa länder. Parlamentet insisterar på att EU systematiskt ska samråda med berörda och internationella organisationer för barns rättigheter och att i sina politiska dialoger och människorättsdialoger med tredjeländer ta upp konventionsstaternas skyldighet att genomföra konventionen. Parlamentet välkomnar Europarådets strategi för barnets rättigheter (2016–2021). Parlamentet insisterar på att EU ska fortsätta att främja EU:s och Unicefs verktygslåda för barns rättigheter Integrating child rights in development cooperation (integrering av barnets rättigheter i utvecklingssamarbete) genom sina externa delegationer och att utbilda EU-delegationernas personal på ett adekvat sätt inom detta område. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att lägga fram en omfattande strategi för barnets rättigheter och en handlingsplan för de kommande fem åren för att prioritera barnets rättigheter inom EU:s yttre politik. Parlamentet välkomnar att det inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete 2016 anslogs medel för att stödja FN-organ i deras arbete för barnets rättigheter. Arbetet måste utformas på ett sådant sätt att det maximerar de faktiska fördelarna för behövande barn, särskilt när det gäller hälso- och sjukvårdssystem och tillgång till utbildning, vatten och sanitet. Parlamentet efterlyser en brådskande lösning på frågan om statslösa barn, särskilt barn som föds utanför sina föräldrars ursprungsland och underåriga migranter.

23.  Europaparlamentet fördömer i skarpaste ordalag alla former av diskriminering, bland annat diskriminering på grund av ras, hudfärg, religion, kön, sexuell läggning, könsegenskaper, språk, kultur, socialt ursprung, kast, börd, ålder, funktionsnedsättning eller ställning i övrigt. Parlamentet betonar att EU bör stärka sina insatser för att utrota all slags diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans genom människorättsdialoger och politiska dialoger samt genom EU-delegationernas arbete och offentlig diplomati. Parlamentet betonar dessutom att EU bör fortsätta att främja ratificering och fullständigt genomförande av alla FN-konventioner som stöder denna sak.

24.  Europaparlamentet upprepar att människohandel innebär rekrytering, transport, överföring, förvaring eller mottagande av personer genom hot eller våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, missbruk av makt eller utnyttjande av någons sårbara situation eller genom givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över någon annan person, i exploateringssyfte. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att minska den efterfrågan som gynnar alla former av exploatering av personer, särskilt kvinnor och barn, som leder till människohandel, samtidigt som man följer en människorättsbaserad strategi där offret står i centrum. Parlamentet upprepar behovet att alla medlemsstater genomför EU-strategin för utrotande av människohandel och direktiv 2011/36/EU(46) avseende detta. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att migranter och flyktingar är extremt utsatta för exploatering, smuggling och människohandel. Parlamentet betonar behovet av att upprätthålla skillnaden mellan begreppen människohandel och människosmuggling.

25.  Europaparlamentet fördömer de fortsatta människorättskränkningarna mot människor som utsätts för kasthierarkier och kastdiskriminering, bland annat förvägrad jämlikhet, förvägrad tillgång till rättsväsendet och sysselsättning, fortsatt segregering och fortsatta kastbaserade hinder för grundläggande mänskliga rättigheter och utveckling. Parlamentet upprepar sin önskan om att EU ska utarbeta en strategi mot diskriminering på grund av kasttillhörighet och utnyttja varje tillfälle att uttrycka sin djupa oro över sådana människorättskränkningar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina ansträngningar och stödja initiativ på detta område i FN och delegationerna genom att genomföra och övervaka 2030 års mål för hållbar utveckling, övervaka FN:s nya vägledningsverktyg om diskriminering baserad på härkomst och stödja länders genomförande av rekommendationer från FN:s människorättsmekanismer i fråga om diskriminering på grund av kasttillhörighet.

26.  Europaparlamentet är djupt oroat över att minoriteter fortfarande löper en högre risk att bli diskriminerade och att de är särskilt sårbara för politiska, ekonomiska och miljö- och arbetsrelaterade förändringar och störningar. Parlamentet konstaterar att många har mycket liten eller ingen tillgång till politisk representation och är hårt drabbade av fattigdom. Parlamentet betonar att EU bör intensifiera sina insatser för att se till att kränkningarna av minoriteters mänskliga rättigheter upphör. Parlamentet betonar också att minoritetsbefolkningar har särskilda behov och att de bör garanteras obegränsat tillträde och likabehandling inom alla områden av det ekonomiska, sociala och politiska livet samt kulturlivet.

27.  Europaparlamentet välkomnar ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och upprepar vikten av ett effektivt genomförande från både medlemsstaternas och EU-institutionernas sida. Parlamentet understryker att funktionsnedsättning inte innebär att en person fråntas sin värdighet som människa, vilket medför att staten har en skyldighet att skydda dem. Parlamentet betonar framför allt vikten av att man inom EU:s samtliga berörda politikområden, däribland området för utvecklingssamarbete, på ett trovärdigt sätt integrerar principen om allmän tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt alla deras rättigheter, och understryker frågans normgivande och övergripande karaktär. Parlamentet uppmanar EU att inkludera kampen mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning i sina yttre åtgärder och sin utvecklingspolitik. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning har inkluderats i det nya europeiska samförståndet om utveckling.

28.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd till att man systematiskt tar med människorättsklausuler i internationella avtal mellan EU och tredjeländer, bland annat i handels- och investeringsavtal. Parlamentet påminner om att alla mänskliga rättigheter måste anses ha lika värde och vara odelbara, ömsesidigt beroende och sammanlänkade. Kommissionen uppmanas att övervaka att dessa klausuler genomförs effektivt och systematiskt och att lägga fram regelbundna rapporter för parlamentet om partnerländernas respekt för de mänskliga rättigheterna. Kommissionen uppmanas också att tillämpa en mer strukturerad och strategiskt strategi för människorättsdialoger inom ramen för framtida avtal. Parlamentet ser positivt på det allmänna preferenssystemet GSP plus som ett sätt att stimulera ett effektivt genomförande av 27 centrala internationella konventioner om mänskliga rättigheter och arbetsnormer. Parlamentet efterlyser ett verkligt genomförande av GSP plus och förväntar sig att kommissionen meddelar parlamentet och rådet hur ratificeringen fortskrider. Parlamentet upprepar på nytt vikten av att FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter genomförs korrekt.

29.  Europaparlamentet bekräftar på nytt att verksamheten i alla företag, även europeiska, som är aktiva i tredjeländer fullt ut bör uppfylla internationella människorättsnormer och uppmanar EU och dess medlemsstater att se till att så är fallet. Parlamentet bekräftar dessutom på nytt vikten av att företagens sociala ansvar främjas och att europeiska företag går i spetsen för att främja internationella normer i fråga om företag och mänskliga rättigheter, samtidigt som man understryker att samarbete mellan människorättsorganisationer och företagsorganisationer skulle stärka de lokala aktörerna och främja det civila samhället. De globala värdekedjorna bidrar till att stärka grundläggande internationella arbetsnormer, miljönormer och sociala normer och innebär möjligheter och utmaningar i fråga om hållbara framsteg och främjande av mänskliga rättigheter, särskilt i utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar EU att spela en mer aktiv roll för att säkra en lämplig, rättvis, öppen och hållbar förvaltning av de globala värdekedjorna och lindra eventuella negativa effekter för de mänskliga rättigheterna, däribland överträdelser av arbetsrätten. Effektiv tillgång till rättsmedel för offer bör emellertid garanteras när det gäller företagsrelaterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa att de projekt som stöds av EIB ligger i linje med EU:s politik och åtaganden i fråga om mänskliga rättigheter. Parlamentet noterar de pågående förhandlingarna om ett bindande avtal om transnationella företag och andra företag med avseende på mänskliga rättigheter. EU uppmanas att på ett konstruktivt sätt delta i dessa förhandlingar.

30.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att använda hela sin politiska tyngd för att förhindra att handlingar som kan betraktas som folkmord, krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten inträffar, att agera på ett effektivt och samordnat sätt om sådana brott inträffar, att mobilisera alla nödvändiga resurser för att ställa samtliga ansvariga inför rätta, inbegripet genom tillämpning av principen om universell jurisdiktion, och att hjälpa offren och stödja stabiliserings- och försoningsprocesser. Parlamentet uppmanar världssamfundet att inrätta instrument som kan minimera gapet mellan varning och reaktion, såsom EU:s system för tidig varning, för att förhindra uppkomst, återuppkomst och upptrappning av våldsamma konflikter.

31.  Europaparlamentet uppmanar EU att tillhandahålla stöd till organisationer (bland annat icke-statliga organisationer, organisationer som arbetar med utredningar med öppen källkod och det civila samhället) som digitalt eller på något annat sätt samlar in, bevarar och skyddar bevis för brott som har begåtts, i syfte att göra det enklare att lagföra dem internationellt.

32.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över förstörelsen av kulturarvsplatser i Syrien, Irak, Jemen och Libyen. Parlamentet noterar att 22 av världens 38 hotade kulturarvsplatser ligger i Mellanöstern. Parlamentet stöder kulturarvsinitiativets verksamhet och dess informationsverksamhet i Syrien och Irak i samband med förstörelsen av det arkeologiska arvet och kulturarvet.

33.  Europaparlamentet välkomnar EU:s insatser till stöd för den internationella, opartiska och oberoende mekanismen som inrättats av FN för att bistå vid utredningen av grova brott som begåtts i Syrien. Parlamentet understryker behovet av att inrätta en liknande oberoende mekanism i Irak. Parlamentet uppmanar EU och de medlemsstater som ännu inte har gjort det att bidra ekonomiskt till den internationella, opartiska och oberoende mekanismen.

34.  Europaparlamentet fördömer i skarpaste ordalag de fruktansvärda brott och kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av statliga och icke-statliga aktörer. Parlamentet är bestört över det stora antalet begångna brott, bland annat mord, tortyr, våldtäkt som vapen i krig, slaveri och sexuellt slaveri, rekrytering av barnsoldater, påtvingade religiösa omvändelser och systematisk ”rensning” och systematiskt dödande av religiösa minoriteter. Parlamentet påminner om att det i sin resolution av den 12 februari 2015 om den humanitära krisen i Irak och Syrien, särskilt med avseende på IS(47) betraktade situationen för religiösa minoriteter i de territorier som styrs av IS/Daish som folkmord. Parlamentet betonar att EU och dess medlemsstater bör stödja åtal mot medlemmar i icke-statliga grupper såsom IS/Daish genom att be FN:s säkerhetsråd att ge Internationella brottmålsdomstolen (ICC) behörighet i denna fråga eller säkerställa att rättvisa skipas genom en särskild domstol eller genom universell jurisdiktion.

35.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för ICC, Romstadgan, åklagarmyndigheten, åklagarens rätt att inleda utredningar på eget initiativ och de framsteg som gjorts när det gäller att inleda nya undersökningar, vilket är ett viktigt sätt att bekämpa straffrihet för massövergrepp. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ratificera Kampalaändringarna om aggressionsbrott och att föra upp ”massövergrepp” på förteckningen över brott som omfattas av EU:s behörighet. Parlamentet fördömer alla försök att undergräva dess legitimitet eller oberoende och uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta konsekvent för att stödja ICC:s utredningar och beslut i syfte att få slut på straffriheten för internationella brott, även när det handlar om att gripa personer som är efterlysta av ICC. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att konsekvent stödja ICC:s undersökningar, utredningar och beslut, och att vidta åtgärder för att förhindra och effektivt bemöta fall av bristande samarbete med ICC samt tillhandahålla tillräckliga medel. Parlamentet välkomnar mötet mellan företrädarna för EU och ICC i Bryssel den 6 juli 2016 som förberedelse av det andra rundabordssamtalet mellan EU och ICC, som gjorde det möjligt för berörd personal vid ICC och EU:s institutioner att identifiera gemensamma intresseområden, utbyta information om relevant verksamhet och säkerställa ett bättre samarbete med varandra. Parlamentet beklagar djupt de senaste tillkännagivandena om utträde ur Romstadgan, vilket är en utmaning med tanke på offrens möjligheter till rättslig prövning och något som bör fördömas kraftigt. Parlamentet anser att kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna bör fortsätta att uppmuntra tredjeländer att ratificera och tillämpa Romstadgan. Parlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att utse en särskild representant för EU med ansvar för internationell humanitär rätt och internationell rättskipning och att ge denna representant mandat att främja, integrera och företräda såväl EU:s åtagande att bekämpa straffrihet som ICC på alla EU:s utrikespolitiska områden. EU och dess medlemsstater uppmanas att stödja FN:s mekanismer och resolutioner rörande ansvarsskyldighet i FN:s multilaterala forum, bland annat FN:s råd för mänskliga rättigheter.

36.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att öka sina ansträngningar för att främja rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende på multilateral och bilateral nivå som en grundläggande princip för befästandet av demokratin. Parlamentet uppmanar EU att stödja opartisk rättskipning överallt i världen genom stöd till arbetet med lagstiftningsreformer och institutionella reformer i tredjeländer. Parlamentet uppmanar dessutom EU-delegationerna och medlemsstaternas ambassader att systematiskt övervaka rättegångar för att främja rättsväsendets oberoende.

37.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över och sin solidaritet med det ökande antalet migranter, flyktingar och asylsökande – däribland alltfler kvinnor – som är offer för konflikter, våld, förföljelse, misslyckanden från statsmakternas sida, fattigdom, irreguljär migration, människohandel och nätverk för människosmuggling. Parlamentet framhåller det brådskande behovet av konkreta åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migrationsströmmar och hitta långsiktiga lösningar som bygger på respekt för mänskliga rättigheter och människans värdighet. Man måste därför gripa sig an flyktingkrisens yttre dimension, bland annat genom att hitta varaktiga lösningar på konflikter i vårt grannskap genom att till exempel utveckla samarbete och partnerskap med de berörda tredjeländerna i enlighet med folkrätten och säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna i dessa länder. Parlamentet uttrycker djup oro över våldet mot underåriga migranter, bland annat försvunna, ensamkommande, underåriga migranter, och efterlyser program för vidarebosättning och familjeåterförening samt humanitära korridorer. Parlamentet uttrycker också djup oro över den svåra situationen för internflyktingar och deras ökande antal, och kräver att de garanteras ett säkert återvändande, vidarebosättning eller lokal integrering. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att tillhandahålla humanitärt bistånd när det gäller utbildning, bostäder och hälso- och sjukvård och inom andra humanitära områden till hjälp för de flyktingar som befinner sig närmast sitt hemland, och kräver att återvändandepolitiken genomförs korrekt. Parlamentet understryker att det behövs ett heltäckande och människorättsbaserat förhållningssätt till migration, och uppmanar EU att fördjupa sitt samarbete med FN, regionala organisationer, regeringar och icke-statliga organisationer. Medlemsstaterna uppmanas att fullt ut genomföra EU:s gemensamma asylpaket och den gemensamma migrationslagstiftningen, särskilt för att skydda utsatta asylsökande. Parlamentet understryker att begreppen säkra länder och säkra ursprungsländer inte får hindra individuella prövningar av asylansökningar. Parlamentet varnar för användningen av EU:s utrikespolitik som ett instrument för ”migrationshantering”. EU och medlemsstaterna uppmanas att säkerställa full insyn när det gäller de medel som anslås till tredjeländer för migrationssamarbete och att se till att sådant samarbete inte gynnar strukturer som kränker de mänskliga rättigheterna utan går hand i hand med insatserna för att förbättra människorättssituationen i dessa länder.

38.  Europaparlamentet anser att utvecklingssamarbete bör gå hand i hand med främjande av mänskliga rättigheter och demokratiska principer, inbegripet rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning. I detta sammanhang påminner parlamentet om FN:s uttalande att utvecklingsmålen inte kan uppnås fullt ut om man inte har ett människorättsbaserat förhållningssätt. Parlamentet påminner dessutom om att EU har åtagit sig att stödja partnerländerna och att i det sammanhanget ta hänsyn till deras situation i utvecklingshänseende och deras framsteg med mänskliga rättigheter och demokrati.

39.  Europaparlamentet konstaterar att kvinnor löper större risk för fattigdom eller social utestängning och uppmanar kommissionen att öka sina insatser för att bekämpa fattigdom och social utestängning inom ramen för sin utvecklingspolitik.

40.  Europaparlamentet påminner om att kriterium två i rådets gemensamma ståndpunkt 944/2008/Gusp föreskriver att medlemsstaterna ska behandla varje ansökan om vapenexportlicens med beaktande av bestämmelselandets respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner i detta sammanhang om kommissionens åtagande i EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati när det gäller säkerhetsstyrkor och genomförandet av EU:s människorättspolitik, inbegripet utveckling och genomförande av en policy för tillbörlig aktsamhet på detta område.

41.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på en gemensam EU-ståndpunkt om användningen av bestyckade drönare, där man säkerställer respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och tar upp frågor som den rättsliga ramen, proportionalitet, ansvarsskyldighet, skydd av civila och öppenhet. Parlamentet insisterar ännu en gång på att EU ska förbjuda utveckling, produktion och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan.

42.  Europaparlamentet anser att EU bör fortsätta att arbeta för att öka respekten för hbti-personers mänskliga rättigheter i enlighet med EU:s riktlinjer om detta ämne. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av riktlinjerna, bland annat genom utbildning av EU-personal i tredjeländer. Parlamentet fördömer att homosexualitet fortfarande är straffbart i 72 länder, är bekymrat över att 13 av dessa länder föreskriver dödsstraff och anser att våldsamma metoder och våldshandlingar mot personer på grund av deras sexuella läggning, såsom tvång att avslöja sin läggning offentligt, hatbrott och hatspråk både online och offline och korrigerande våldtäkt, inte får passera ostraffat. Parlamentet noterar att samkönade äktenskap eller samkönade registrerade partnerskap blivit lagligt i vissa länder och uppmuntrar till ett mer omfattande erkännande. Parlamentet fördömer kränkningar av kvinnors och minoritetsgruppers fysiska integritet, och uppmanar länderna att förbjuda dessa seder, straffa gärningsmännen och stödja offren.

43.  Europaparlamentet betonar den grundläggande vikten av att bekämpa korruption i alla dess former för att garantera rättsstatsprincipen, demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet fördömer skarpt allt beteende som underlättar för sådan korrupt praxis.

44.  Europaparlamentet påminner om att korruptionen dels hotar möjligheterna att på likvärdiga villkor ta del av mänskliga rättigheter, dels undergräver demokratiska processer såsom rättsstatsprincipen och en opartisk rättskipning. Parlamentet anser att EU i alla forum för dialog med tredjeländer bör framhålla vikten av integritet, ansvar och en korrekt förvaltning av offentliga angelägenheter, offentliga medel och allmän egendom, såsom föreskrivs i Förenta nationernas konvention mot korruption. Parlamentet rekommenderar EU att använda sin sakkunskap för att stödja tredjeländers åtgärder mot korruption på ett mer systematiskt och konsekvent sätt, genom att inrätta och befästa oberoende och effektiva institutioner för bekämpning av korruption. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att förhandla fram bestämmelser om korruptionsbekämpning i alla framtida handelsavtal som den förhandlar om med tredjeländer.

45.  Europaparlamentet framhåller de grundläggande skyldigheter och det grundläggande ansvar som stater och andra ansvariga har för att begränsa klimatförändring, förhindra dess negativa inverkan på de mänskliga rättigheterna och främja politisk samstämmighet för att se till att åtgärderna för begränsning av klimatförändring och klimatanpassning är adekvata, tillräckligt ambitiösa, icke-diskriminerande och i övrigt förenliga med skyldigheterna på människorättsområdet. Enligt FN:s uppskattningar kommer det att finnas många miljöflyktingar år 2050. Parlamentet betonar att det finns en koppling mellan handelspolitik, miljöpolitik och utvecklingspolitik, och att politiska åtgärder på dessa områden kan ha positiv och negativ inverkan på respekten för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet välkomnar det internationella engagemanget för att främja kopplingen mellan frågor som rör miljö- och naturkatastrofer och klimatförändringar och de mänskliga rättigheterna.

46.  Europaparlamentet understryker att markrofferiet i utvecklingsländerna har ökat betydligt under de senaste åren. Kampen mot exploatering och resursrofferi bör vara en prioriterad fråga. Parlamentet fördömer sådana metoder som markrofferi och urskillningslöst utnyttjande av naturresurser. Kommissionen uppmanas att vidta brådskande åtgärder som svar på den senaste tidens många resolutioner från parlamentet på detta område.

47.  Europaparlamentet betonar vikten av att se till att de mänskliga rättigheterna och tillgången till varor och tjänster som vatten och sanitet tas upp i social-, utbildnings-, hälso- och sjukvårds- och säkerhetspolitiken.

48.  Europaparlamentet uppmanar internationella institutioner, nationella regeringar, icke-statliga organisationer och enskilda att samverka för att fastställa ett lämpligt regelverk som ser till att alla människor i världen har tillgång till en minsta mängd vatten. Parlamentet betonar att vatten inte bör betraktas som en handelsvara utan som en fråga om utveckling och hållbarhet, och att privatisering av vatten inte undantar länderna från sitt ansvar när det gäller de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar länder där vatten är en av orsakerna till spänningar eller konflikter att samarbeta om delning av vattenresurser för att åstadkomma en situation som alla vinner på för hållbarhet och fredlig utveckling i regionen.

Utmaningar och aktiviteter i samband med demokratistöd

49.  Europaparlamentet betonar att EU bör fortsätta att aktivt stödja såväl demokratiska och effektiva människorättsinstitutioner som det civila samhället i deras ansträngningar för att främja demokratisering. Parlamentet välkomnar det ovärderliga stöd som tillhandahållits organisationer i det civila samhället över hela världen inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, som fortsätter att utgöra EU:s främsta instrument för genomförandet av dess externa människorättspolitik. Parlamentet välkomnar dessutom de ihärdiga insatser som görs inom det europeiska initiativet för demokrati för att främja demokrati och respekten för de grundläggande rättigheterna och friheterna i EU:s östra och södra grannskap.

50.  Europaparlamentet påminner om att erfarenheterna av och lärdomarna från övergångar till demokrati inom ramen för utvidgnings- och grannskapspolitiken kan ge ett positivt bidrag till fastställande av bästa praxis som skulle kunna användas för att stödja och befästa demokratiseringsprocesser på annat håll i världen.

51.  Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang sin uppmaning till kommissionen att ta fram EU-riktlinjer för demokratistöd.

52.  Europaparlamentet anser att EU bör öka sina ansträngningar för att utveckla en mer heltäckande syn på demokratiseringsprocesser, i vilka fria och rättvisa val bara utgör ett enskilt inslag, för att ge ett positivt bidrag till starkare demokratiska institutioner och ökat allmänt förtroende för valprocesser runtom i världen.

53.  Europaparlamentet välkomnar de åtta valobservatörsuppdrag och de åtta valexpertuppdrag som EU sände ut till olika håll av världen under 2016. Parlamentet framhåller att EU sedan 2015 har sänt ut 17 valobservatörsuppdrag och 23 valexpertuppdrag. Parlamentet upprepar sin positiva syn på EU:s fortsatta stöd till valprocesser och på att EU hjälper till vid val och stöder inhemska observatörer. Parlamentet välkomnar och stöder fullt ut arbetet inom gruppen för demokratistöd och valsamordning i detta avseende.

54.  Europaparlamentet påminner om vikten av att valobservatörsuppdragens rapporter och rekommendationer får en ordentlig uppföljning, eftersom detta är ett sätt att förbättra deras resultat och stärka EU:s stöd till demokratiska normer i de berörda länderna.

55.  Europaparlamentet välkomnar den utfästelse som kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna gjort i den nuvarande handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati, nämligen att mera energiskt och konsekvent gå in för kontakter med valadministrationsorgan, parlamentsinstitutioner och organisationer i det civila samhället i tredjeländer för att bidra till deras egenmakt och därmed till en förstärkning av de demokratiska processerna.

56.  Europaparlamentet betonar att utvidgningspolitiken är ett av de starkaste redskapen för att stärka respekten för demokratiska principer och mänskliga rättigheter mot bakgrund av den aktuella politiska utvecklingen i kandidatländer och potentiella kandidatländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för att stödja stärkandet av demokratiska politiska kulturer, respekten för rättsstatsprincipen, mediernas och rättsväsendets oberoende och kampen mot korruption i dessa länder. Parlamentet uttrycker sin övertygelse om att den reviderade europeiska grannskapspolitiken bör fortsätta att ha skyddet, främjandet och genomförandet av mänskliga rättigheter och demokratiska principer i centrum för sin verksamhet. Parlamentet upprepar att skyddet, det aktiva stödet för och genomförandet av mänskliga rättigheter och demokrati ligger i både partnerländernas och EU:s intresse. Parlamentet betonar dessutom att EU, särskilt i grannskapet, måste fullgöra sina åtaganden gentemot sina partner att stödja ekonomiska, sociala och politiska reformer, skydda mänskliga rättigheter och stödja inrättandet av rättsstaten, vilka utgör de bästa sätten att stärka den internationella ordningen och säkerställa stabilitet i grannskapet. Parlamentet påminner om att unionen för Medelhavsområdet kan och bör forma den politiska dialogen på detta område och bör arbeta för en stark agenda för mänskliga rättigheter och demokrati i regionen. Parlamentet påminner om att alla länder som strävar efter att ansluta sig till EU fullt ut måste garantera respekten för de mänskliga rättigheterna och absolut måste uppfylla Köpenhamnskriterierna, och att bristande efterlevnad kan leda till att förhandlingarna läggs på is.

57.  Europaparlamentet betonar att fredsbyggande omfattar åtgärder för att förhindra och dämpa konflikter och för att stärka motståndskraften hos politiska, socioekonomiska och säkerhetsrelaterade institutioner, i syfte att lägga grunden till hållbar fred och utveckling på lång sikt. Parlamentet understryker att främjande av rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och de mänskliga rättigheterna är grundläggande för att upprätthålla fred.

Säkerställande av en övergripande och sammanhängande strategi för mänskliga rättigheter och demokratistöd genom EU:s politik

58.  Europaparlamentet noterar att EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 har antagits. Parlamentet ser årsrapporten som ett oumbärligt redskap för granskning av, information om och debatt kring EU:s politik för mänskliga rättigheter och demokrati i världen och ett värdefullt instrument som ger en omfattande överblick över EU:s prioriteringar, åtgärder och utmaningar på detta område och som kan användas för att fastställa ytterligare sätt att hantera dem på ett effektivt sätt.

59.  Europaparlamentet upprepar med kraft sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att delta i en debatt med ledamöterna av Europaparlamentet vid två plenarsammanträden per år, den ena gången när årsrapporten läggs fram och den andra gången som svar på parlamentets betänkande. Parlamentet upprepar vikten av en fortlöpande interinstitutionell dialog, nämligen avseende uppföljningen av parlamentets brådskande resolutioner om mänskliga rättigheter. Parlamentet påminner om att skriftliga svar också spelar en viktig roll i de interinstitutionella förbindelserna, eftersom de möjliggör en systematisk och djupgående uppföljning av alla punkter som tagits upp av parlamentet och således bidrar till att förstärka den effektiva samordningen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att svara utförligt på skriftliga frågor och att ta upp människorättsfrågorna till dialog på högsta nivå med de berörda länderna.

60.  Europaparlamentet berömmer utrikestjänsten och kommissionen för deras uttömmande rapportering om vad EU gjort under 2016 inom området mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet menar ändå att det skulle gå att förbättra det nuvarande formatet för årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati genom att ge en bättre överblick över de konkreta resultaten av EU:s verksamhet för mänskliga rättigheter och demokrati i tredjeländer.

61.  Europaparlamentet upprepar att antagandet av EU:s strategiska ram och den första handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2012 var en viktig milstolpe för EU:s arbete med att sätta mänskliga rättigheter och demokrati i centrum för sina yttre förbindelser. Parlamentet välkomnar att rådet i juli 2015 antog en ny handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019 och genomförde en halvtidsöversyn 2017. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten, kommissionen, rådet och medlemsstaterna att se till att den nuvarande handlingsplanen genomförs effektivt och konsekvent, bland annat genom verkligt samarbete med organisationer i det civila samhället. Parlamentet betonar att medlemsstaterna bör redogöra för hur de har genomfört handlingsplanen. Parlamentet uppmärksammar särskilt att man måste få de redskap som används för att främja respekten för mänskliga rättigheter och demokrati runtom i världen att fungera mer effektivt och maximera deras lokala inverkan.

62.  Europaparlamentet upprepar att det behövs en fast samsyn och bättre samordning mellan medlemsstaterna och EU-institutionerna, samt ett verkligt samarbete med organisationer i det civila samhället på lokal, nationell och internationell nivå, för att man på ett enhetligt och konsekvent sätt ska kunna främja agendan för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet betonar med eftertryck att medlemsstaterna bör engagera sig mer i att genomföra handlingsplanen och EU:s strategiska ram, och ta dem som modell för att främja mänskliga rättigheter och demokrati, både bilateralt och multilateralt.

63.  Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis, har för att förbättra EU:s synlighet och effektivitet när det gäller att skydda och främja de mänskliga rättigheterna och demokratiska principerna runtom i världen och understryker hans roll i främjandet av ett enhetligt och konsekvent genomförande av EU:s politik för mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar att uppdraget för EU:s särskilda representant har förlängts till den 28 februari 2019 och upprepar sin begäran att uppdraget ska bli permanent. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att EU:s särskilda representant ska få rätt att handla på eget initiativ, bli synligare för allmänheten och ges tillräckliga personella och ekonomiska resurser för att kunna förverkliga hela sin potential i arbetet. Parlamentet föreslår dessutom att EU:s särskilda representant ska öka öppenheten i sin verksamhet och i sina planer, lägesrapporter och översyner.

64.  Europaparlamentet noterar att det arbete som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter utför och vad det lett till bara till viss del framgår av en översyn av årsrapporten om mänskliga rättigheter, hans sociala mediekonto och tillgängliga anföranden.

65.  Europaparlamentet stöder fullt ut landsstrategierna för mänskliga rättigheter, som gör det möjligt att anpassa EU:s åtgärder efter varje lands särskilda situation och behov. Parlamentet upprepar att dess ledamöter bör få tillgång till innehållet i strategierna. Parlamentet understryker med kraft att det är viktigt att beakta landsstrategierna för mänskliga rättigheter på alla nivåer av politiskt beslutsfattande gentemot tredjeländer. Parlamentet upprepar att landstrategier för mänskliga rättigheter bör motsvara EU-åtgärder som ska genomföras i varje land beroende på den specifika situationen och att de bör inbegripa mätbara framstegsindikatorer och möjligheten att vid behov justera dessa.

66.  Europaparlamentet välkomnar att det har utsetts kontaktpunkter för mänskliga rättigheter och jämställdhet vid alla EU-delegationer och GSFP-uppdrag. Parlamentet påminner om sin rekommendation till vice ordföranden/den höga representanten och till utrikestjänsten om att ta fram klara och tydliga riktlinjer för verksamheten vid delegationernas kontaktpunkter, så att de kan bli bättre, fungera som verkliga rådgivare i frågor om mänskliga rättigheter och arbeta effektivt.

67.  Europaparlamentet inser att människorättsdialoger med tredjeländer kan vara effektiva verktyg för bilateralt engagemang och samarbete för att främja och skydda mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar att det har inletts människorättsdialoger med alltfler länder, och lovordar och uppmuntrar dessutom det civila samhällets deltagande i förberedande dialoger. Parlamentet upprepar sin uppmaning att det bör utvecklas en heltäckande mekanism för övervakning och översyn av hur människorättsdialogerna fungerar.

68.  Europaparlamentet påminner om att EU har åtagit sig att sätta mänskliga rättigheter och demokrati i centrum för sina förbindelser med tredjeländer. Därför betonar parlamentet att främjandet av mänskliga rättigheter och demokratiska principer, bland annat genom villkorsklausuler om mänskliga rättigheter i internationella avtal, behöver stödjas i all EU-politik med en yttre dimension, såsom utvidgnings- och grannskapspolitiken, den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, politiken för miljö, utveckling, säkerhet, terrorismbekämpning, handel och migration samt politiken för rättsliga och inrikes frågor.

69.  Europaparlamentet påminner om att sanktioner är ett viktigt verktyg i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp). Parlamentet uppmanar med kraft rådet att tillämpa de sanktioner som föreskrivs i unionsrätten när så är nödvändigt för att uppnå målen för Gusp, särskilt för att skydda de mänskliga rättigheterna och befästa och stödja demokratin, och samtidigt se till att de inte får konsekvenser för civilbefolkningen. Parlamentet anser att dessa sanktioner bör inriktas mot tjänstemän som konstaterats vara ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i syfte att bestraffa deras brott och övergrepp.

70.  Europaparlamentet noterar kommissionens insatser för att infria sin utfästelse om att ta med bestämmelser om de mänskliga rättigheterna i sina konsekvensbedömningar av lagstiftningsförslag och andra förslag, genomförandeåtgärder och handels- och investeringsavtal. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förbättra konsekvensbedömningarnas kvalitet och att göra dem mer heltäckande samt att se till att människorättsfrågor systematiskt tas med i lagstiftningsförslag och andra förslag.

71.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd till EU:s starka engagemang för främjande av mänskliga rättigheter och demokratiska principer genom samarbete med FN:s och dess fackorgans strukturer, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), regionala organisationer som Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), Sydasiatiska sammanslutningen för regionalt samarbete (SAARC), Afrikanska unionen och Arabförbundet, och andra organisationer, i enlighet med artiklarna 21 och 220 i EU-fördraget.

72.  Europaparlamentet betonar att en förutsättning för att de ambitiösa målen i den nya handlingsplanen ska uppnås är att EU anslår tillräckligt med resurser och sakkunskap för detta ändamål, i form av både mänskliga resurser i delegationerna och högkvarteren och penningmedel.

73.  Europaparlamentet upprepar dessutom att det är ytterst viktigt att EU aktivt och konsekvent deltar i alla FN-mekanismer för mänskliga rättigheter, framför allt FN:s generalförsamlings tredje utskott och FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet erkänner de insatser som gjorts av utrikestjänsten, EU-delegationerna i New York och Genève och medlemsstaterna för att EU ska bli mer konsekvent i människorättsfrågor på FN-nivå. Parlamentet uppmanar EU att göra mer för att göra sin röst hörd, bland annat genom att intensifiera den allt vanligare tillämpningen av tvärregionala initiativ samt genom att agera som medförslagsställare till resolutioner och gå i bräschen för dem. Parlamentet betonar vikten av att EU intar en ledande roll för att verka för reformer inom FN i syfte att öka påverkan av och stärka det regelbaserade multilaterala systemet, säkerställa ett effektivare människorättsskydd samt främja folkrätten.

°

°  °

74.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 70:e generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och EU:s delegationschefer.

(1)

http://www.ohchr.org/Documents/ProfessionalInterest/cedaw.pdf

(2)

http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/69/167

(3)

https://treaties.un.org/doc/source/docs/A_RES_45_158-E.pdf

(4)

http://www.unhcr.org/3b66c2aa10

(5)

http://www.ohchr.org/Documents/Publications/GuidingPrinciplesBusinessHR_EN.pdf

(6)

http://www.un.org/en/development/desa/population/migration/generalassembly/docs/globalcompact/A_RES‌_71_1.pdf

(7)

https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld

(8)

https://www.coe.int/en/web/conventions/full-list/-/conventions/rms/090000168008482e

(9)

http://www.oecd.org/corporate/mne/oecdguidelinesformultinationalenterprises.htm

(10)

https://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/foraff/131181.pdf

(11)

http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10897-2015-INIT/sv/pdf

(12)

http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-11138-2017-INIT/en/pdf

(13)

https://ec.europa.eu/europeaid/sites/devco/files/staff-working-document-gender-2016-2020-20150922_en.pdf

(14)

http://europa.eu/globalstrategy/sites/globalstrategy/files/regions/files/eugs_review_web_0.pdf

(15)

http://europa.eu/globalstrategy/sites/globalstrategy/files/full_brochure_year_1.pdf

(16)

EUT L 76, 22.3.2011, s. 56.

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2011:076:0056:0058:SV:PDF

(17)

https://ec.europa.eu/anti-trafficking/sites/antitrafficking/files/communication_on_the_european_agenda_on_migration_en.pdf

(18)

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52016DC0385

(19)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/eu_guidelines_rights_of_child_0.pdf

(20)

https://ec.europa.eu/europeaid/sites/devco/files/european-consensus-on-development-final-20170626_en.pdf

(21)

 https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/eu_human_rights_guidelines_on_freedom_of_expression_online_and_offline_en.pdf

(22)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/137585.pdf

(23)

http://www.ceceurope.org/wp-content/uploads/2015/08/CofEU_119404.pdf

(24)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/guidelines_death_penalty_st08416_en.pdf

(25)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/20120626_guidelines_en.pdf

(26)

https://www.osce.org/odihr/19223?download=true

(27)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/137584.pdf

(28)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/eu_guidelines_on_human_rights_dialogues_with_third_countries.pdf

(29)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/guidelines_en.pdf

(30)

 https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/16173_08_en.pdf

(31)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/10019_08_en.pdf

(32)

EUT L 130, 19.5.2017, s. 1.

(33)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/eu_guidelines_hrd_en.pdf

(34)

http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10255-2016-INIT/en/pdf

(35)

Antagna texter, P8_TA(2017)0344.

(36)

Antagna texter, P8_TA(2016)0502.

(37)

Antagna texter, P8_TA(2016)0404.

(38)

Antagna texter, P8_TA(2016)0405.

(39)

Antagna texter, P8_TA(2016)0300.

(40)

Antagna texter, P8_TA(2016)0020.

(41)

Antagna texter, P8_TA(2016)0066.

(42)

EUT C 181, 19.5.2016, s. 69.

(43)

http://www.ohchr.org/EN/HRBodies/HRC/RegularSessions/Session31/Documents/A_HRC_31_56_en.doc

(44)

EUT C 153, 31.5.2013, s. 115.

(45)

EUT L 134, 29.5.2009, s. 1.

(46)

EUT L 101, 15.4.2011, s. 1.

(47)

Antagna texter, P8_TA(2015)0040.


EXPLANATORY STATEMENT

Scrutiny towards an EU Human Rights cycle

The main aim of this report is to look at the human rights and democracy challenges in third countries and the parliamentary scrutiny of human rights in external policies for the year 2016. The rapporteur also seeks to clarify the cycle of human rights policy-making within the European Union. The rapporteur sees the role of Parliament as essential for the mainstreaming of human rights in the EU’s external policy.

The rapporteur will therefore

–  scrutinise and comment on the human rights policy of the European Union while keeping a clear focus on the year 2016,

–  give an overview of the actions of the European Parliament in the area of human rights including the awarding of the Sakharov Prize for 2016 and the urgency resolutions adopted,

–  take into account the mid-term review of the 2015-2019 Action Plan which has just been completed by the Council and the Commission and which accompanies the 10-year strategic framework, 2012-2022,

The European Union’s external action and Human Rights

The European Union is founded on a strong engagement to promote and protect human rights, democracy and the rule of law worldwide. Sustainable peace, development and prosperity cannot exist without respect for human rights. This commitment underpins all internal and external policies of the European Union. The European Union actively promotes and defends universal human rights within its borders and when engaging in relations with non-EU countries. Over the years, the EU has adopted important reference documents on the promotion and protection of human rights and developed a range of diplomatic and cooperation tools to support the worldwide advancement of human rights.

The Lisbon Treaty

The Lisbon Treaty places human rights and democracy at the heart of the external relations of the European Union by stating that

The Union’s action on the international scene shall be guided by the principles which have inspired its own creation, development and enlargement, and which it seeks to advance in the wider world: democracy, the rule of law, the universality and indivisibility of human rights and fundamental freedoms, respect for human dignity, the principles of equality and solidarity, and respect for the principles of the United Nations Charter and international law. The Union shall seek to develop relations and build partnerships with third countries, and international, regional or global organisations which share the principles referred to in the first subparagraph. It shall promote multilateral solutions to common problems, in particular in the framework of the United Nations”. (Art 21(1) TEU)

The role of the Council and the HR/VP

Since the entry into force of the Lisbon Treaty, the external relations of the EU are mainly formulated and implemented by the High Representative of the Union for Foreign Affairs and Security Policy, who simultaneously serves as the Vice-President of the Commission. She is assisted by the European External Action Service (EEAS).

Strategic Framework on Human Rights 2012-2021 and Action Plans

In June 2012, the Council adopted a Strategic Framework on Human Rights and Democracy. The framework sets out the general human rights objectives of the EU. The framework defines the principles, objectives and priorities for improving the effectiveness and consistency of EU policy over ten years, 2012 - 2021. These principles include mainstreaming human rights into all EU policies.

The framework is operationalised by the periodic action plan, which accompanies the framework. This Action Plan sets concrete goals associated with timeframes and assigns relevant stakeholders. A first Action Plan for 2012-2014 was adopted which was then followed by a second action plan for 2015-2019. It builds upon the existing body of EU human rights and democracy support policies in the external action area, notably EU Guidelines, toolkits and other agreed positions, and the various external financing instruments. The current Action Plan contains 34 types of actions, which correspond to the following broader objectives: boosting ownership of local actors, addressing human rights challenges, ensuring a comprehensive human rights approach to conflict and crises, fostering better coherence and consistency and a more effective EU human rights and democracy support policy. A midterm review of the Action Plan has recently been adopted.

Human Rights Guidelines

EU Guidelines are not legally binding but they represent a strong political signal that they are priorities for the Union. Guidelines are pragmatic instruments of EU Human Rights policy and practical tools to help EU representations in the field better advance our Human Rights policy. There are 11 Guidelines.


ANNEX I: INDIVIDUAL CASES RAISED BY THE EUROPEAN PARLIAMENT

(JANUARY - DECEMBER 2016)

COUNTRY

Individual

BACKGROUND

ACTION TAKEN BY THE PARLIAMENT

BAHRAIN

 

 

Mohamed Ramadan

Ali Moosa

Mohammed Ramadan, a 32-year-old airport security guard, was arrested by the Bahraini authorities for allegedly taking part in a bombing in Al Dair on 14 February 2014, together with Ali Moosa, that killed a security officer and wounded several others.

 

A Bahraini court sentenced Ramadan and Moosa to death. However, both retracted their confession, claiming that they confessed after being tortured in the custody of the Criminal Investigations Directorate (CID). This sentence was upheld by the Court of Cassation, Bahrain’s highest court of appeal, in late 2015. A final date for the execution is still to be cleared.

In its Resolution of 4 February 2016, the European Parliament:

- Expresses its concern and disappointment over Bahrain’s return to the practice of capital punishment; calls for the reintroduction of the moratorium on the death penalty as a first step towards its abolition; calls on the Government of Bahrain, and in particular His Majesty Sheikh Hamad bin Isa Al Khalifa, to grant Mohammed Ramadan a royal pardon or to commute his sentence;

- Condemns firmly the continuing use of torture and other cruel or degrading treatment or punishment against prisoners by the security forces; is extremely worried about the prisoners’ physical and mental integrity; Expresses its concern about the use of anti-terrorism laws in Bahrain to punish political beliefs and convictions and prevent citizens from pursuing political activities; Stresses the obligation to ensure that human rights defenders are protected and allowed to conduct their work without hindrance, intimidation or harassment;

Ali Salman

Zainab al-Khawaja

Nabeel Rajab

 

During 2016, Bahrain has intensified its campaign of repression and persecution of human rights defenders and political opposition, with the re-arrest of Nabeel Rajab, in relation to twitter posts published in 2015 and faces up to 13 years of prison charge. Poor prison conditions have brought him to hospital in numerous occasions. Equally, it forced Zainab Al-Khawaja into exile after threats of re-arrest.

 

Bahrain has also targeted opposition groups, such as the Al-Wefaq, whose head, Ali Salman, has been in prison since July 2015

In its resolution, adopted on 7 July 2016, the European Parliament:

- Expresses grave concern about the ongoing campaign of repression against human rights defenders, political opposition and civil society, as well as the restriction of fundamental democratic rights, notably the freedoms of expression, association and assembly, political pluralism and the rule of law in Bahrain; calls for an end to all acts of violence, harassment and intimidation, including at judicial level, and to the censorship of human rights defenders, political opponents, peaceful protesters and civil society actors by state authorities and the security forces and services;

- Calls for the immediate and unconditional release of Nabeel Rajab and other human rights defenders jailed on allegations relating to their rights to free expression, assembly, and association, and for all charges against them to be dropped; calls on the authorities to guarantee the physical and psychological integrity of Nabeel Rajab and to provide him with all necessary medical treatment;

- notes with concern the Bahraini Government’s suppression of legitimate political opposition, including the extension of Sheikh Ali Salman’s sentence, the suspension of the Al-Wefaq National Islamic Society and the freezing of its assets; calls for greater basic freedoms for all Bahraini citizens; insists on an immediate halt to the suppression of different political opinions in the country and the repression of their leading representatives, regardless of their political or religious affiliation;

BRAZIL

 

 

Simiao Vilharva

Clodiodi de Souza

The Guarani-Kaiowá people

According to official local data, in the state of Mato Grosso do Sul, at least 400 indigenous people and 14 indigenous leaders have been murdered, including S. Vilharva and C. de Souza.

The Guarani-Kaiowá people is acutely affected by the poor and inadequate provision of appropriate health care, education and social services. At the same time, most of their lands are located in the Amazon region, and they are entitled by virtue of the Brazilian Constitution of 1988 and international legislations to their ancestral territories.

In its resolution of 24 November 2016, the European Parliament:

- Strongly condemns the violence perpetrated against the indigenous communities of Brazil; deplores the poverty and human rights situation of the Guarani-Kaiowá population in Mato Grosso do Sul;

- Calls on the Brazilian authorities to take immediate action to protect indigenous people’s security and to ensure that independent investigations are carried out into the murder and assault of indigenous people in their attempts to defend their human and territorial rights, so that the perpetrators can be brought to justice;

- Expresses concern about the proposed constitutional amendment 215/2000 (PEC 215), to which Brazilian indigenous peoples are fiercely opposed, given that, if approved, it will threaten indigenous land rights by making it possible for anti-Indian interests related to the agro-business, timber, mining and energy industries to block the new indigenous territories from being recognised;

CAMBODIA

 

 

Sam Rainsy

Kem Sokha

Hong Sok Hour

Pin Ratana

 

Sam Rainsy, the president of the leading opposition party, the CNRP, remains in self-emposed exile and faces trial in absentia, with the acting CNRP president, Kem Sokha, being under investigation. A senator from the opposition, Hong Sok Hour has been under arrest since August 2015.

In its resolution of 9 June 2016, the European Parliament:

- Expresses its deep concerns about the worsening climate for opposition politicians and human rights activists in Cambodia, and condemns all acts of violence, politically motivated charges, arbitrary detention, questioning, sentences and convictions in respect of these individuals;

- Urges the Cambodian authorities to revoke the arrest warrant for, and drop all charges against, opposition leader Sam Rainsy and CNRP members of the National Assembly and Senate, including Senator Hong Sok Hour; calls for the immediate release of the five human rights defenders still in preventive custody, namely Ny Sokha, Nay Vanda, Yi Soksan, Lim Mony and Ny Chakra, for these politicians, activists and human rights defenders to be allowed to work freely without fear of arrest or persecution, and for an end to political use of the courts to prosecute people on politically motivated and trumped-up charges; calls on the National Assembly to reinstate Sam Rainsy, Um Sam An and Hong Sok Hour immediately and to restore their parliamentary immunity;

- Urges the Cambodian authorities to drop all politically motivated charges and other criminal proceedings against ADHOC and other Cambodian human rights defenders, to cease all threats to apply repressive LANGO provisions, together with all other attempts to intimidate and harass human rights defenders and national and international organisations, and to release immediately and unconditionally all those jailed on politically motivated and trumped-up charges;

Ny Sokha, Nay Vanda and Yi Soksan, Ny Chakrya, Soen Sally, Ee Sarom, Thav Khimsan and Rong Chlun

Notable human rights advocates and staffers of national human rights organs and UN agencies are facing charges in politically motivated cases. This is also the case for trade union leaders, such as R. Chlun. This happens in a growing restrictive climate, as the promulgation of the Law on Associations and NGOs (LANGO) and that of the Law on Trade Unions tighten the space for these entities to act.

CHINA

 

 

Gui Minhai, Lui Bo, Zhang Zhiping, Lin Rongji and Lee Po

Gui Minhai, Lui Bo, Zhang Zhiping, Lin Rongji and Lee Po, associated with the publishing house Mighty Current and its bookstore, sold literary works critical of Beijing. They were allegedly abducted by China’s mainland authorities, from Hong Kong and other locations. In early January 2016, Gui Minhai released a media statement in mainland China, maintaining that the travelled voluntarily to mainland China, in what appeared to be a forced confession to an earlier conviction by China.

In the resolution of 04 February 2016, the European Parliament:

- Calls on the Chinese Government to report without delay any information relating to the missing booksellers, and to engage in immediate inclusive and transparent dialogue and communication on the matter between the mainland authorities and those in Hong Kong; notes as a positive development the communication from Lee Po and his reunification with his spouse;

- Expresses its concerns over allegations of mainland China’s law enforcement agencies operating in Hong Kong; recalls that it would be a violation of the Basic Law if mainland law enforcement agencies had been operating in Hong Kong; believes this would be inconsistent with the ‘one country, two systems’ principle; calls on China to respect the guarantees of autonomy granted to Hong Kong in the Basic Law.

Gui Minhai

Gui Minhai, a book publisher and shareholder of the publishing house and of a bookstore selling literary works critical of Beijing, disappeared in Pattaya, Thailand, on 17 October 2015 without trace. Between October and December 2015 four other Hong Kong residents (Lui Bo, Zhang Zhiping, Lam Wing-Kee and Lee Bo) who worked for the same bookstore also disappeared. Apart from Gui Minhai, the other four disappeared ones have returned to Hong kong. There is enough evidence to believe that Chinese authorities detained all detainees, forcing them to record fake confessions in front of TV cameras.

In its resolution of 24 November 2016, the European Parliament:

- Expresses its grave concern over the lack of knowledge of the whereabouts of Gui Minhai; calls for the immediate publication of detailed information on his whereabouts and calls for his immediate safe release and for him to be given the right to communication;

Larung Gar Tibetan Buddhist Academy

The Larung Gar Institute, the largest Tibetan Buddhist centre in the world founded in 1980, is currently facing extensive demolition by the Chinese Government with the objective of downsizing the academy by fifty percent, evicting around 4 600 residents by force and destroying around 1 500 dwellings. The evictees are to be forcibly enrolled in so-called ‘patriotic education’ exercises.

In its resolution of 15 December 2016, the European Parliament:

- Calls on the Chinese authorities to initiate a dialogue and to engage constructively on developments in Larung Gar with the local community and its religious leaders, and to address concerns regarding overcrowded religious institutes by allowing Tibetans to establish more institutes and build more facilities; calls for adequate compensation and the re-housing of Tibetans who have been evicted during the demolitions in Larung Gar at the place of their choice to continue their religious activities;

- Strongly condemns the imprisonment of Ilham Tohti who is serving a life sentence on alleged charges of separatism; deplores the fact that the due process of law was not respected and that he did not benefit from the right to a proper defence; urges the Chinese authorities to respect the norm of granting one visit per month for family members;

- Calls for the immediate and unconditional release of Ilham Tohti and of his supporters detained in relation to his case; further calls for Ilham Tohti’s teaching permit to be restored and for his free movement to be guaranteed within and outside China;

- Is worried about the adoption of the package of security laws and its impact on minorities in China, particularly the law on counter-terrorism that could lead to the penalisation of peaceful expression of Tibetan culture and religion and the law on the management of international NGOs which will come into effect on 1 January 2017 and will place human rights groups under the strict control of the government, as this constitutes a strictly top-down approach instead of encouraging partnership between local and central government and civil society;

Ilham Tohti

Uighur economics professor Ilham Tohti was sentenced to life imprisonment on 23 September 2014 on the charge of alleged separatism after being arrested in January of the same year. There are allegations that the due process of law was not respected, in particular with regard to the right to a proper defence.

In the Xinjiang region, in which the Muslim Uighur ethnic minority is mainly located, has experienced repeated outbreaks of ethnic unrest and violence. Ilham Tohti has always rejected separatism and violence and sought reconciliation based on respect for Uighur culture;

DJIBOUTI

 

 

Omar Ali Ewado

Omar Ali Ewado, was detained incommunicado from 29 December 2015 to 14 February 2016 for publishing a list of the victims of a massacre in which 27 people were killed and more than 150 wounded by the authorities at a cultural celebration in Buldugo on 21 December 2015 and those still missing.

In its resolution of 12 May 2016, the European Parliament:

- Deplores the killings carried out at the cultural ceremony on 21 December 2015 and the ensuing detentions and acts of harassment of human rights defenders and opposition members; expresses its condolences to the families of the victims and demands a full and independent inquiry with a view to identifying and bringing to justice those responsible; reiterates its condemnation of arbitrary detention and calls for the rights of the defence to be respected;

DRC

 

 

Fred Bauma, Yves Makwambala

F. Bauma and Y. Makwambala, human rights activists from the Filimbi (‘Whistle’) movement, were arrested for participating in a workshop intended to encourage Congolese young people to perform their civic duties peacefully and responsibly, were put in jail in May 2015. They were released on 23 August 2016 after a ruling by the Supreme Court of Justice.

In its resolution of 10 March 2016, the European Parliament:

- Expresses deep concern about the deteriorating security and human rights situation in the DRC, and in particular about the continual reports of increasing political violence and the severe restrictions and intimidation faced by human rights defenders, political opponents and journalists ahead of the upcoming electoral cycle; insists on the government’s responsibility to prevent any deepening of the current political crisis or escalation of violence and to respect, protect and promote the civil and political rights of its citizens;

- Strongly condemns any use of force against peaceful, unarmed demonstrators; recalls that freedom of expression, association and assembly is the basis of a dynamic political and democratic life; strongly condemns the increasing restrictions of the democratic space and the targeted repression of members of the opposition, civil society and the media; calls for the immediate and unconditional release of all political prisoners, including Yves Makwambala, Fred Bauma and other Filimbi and LUCHA activists and supporters, and the human rights defender Christopher Ngoyi;

EGYPT

 

 

Giulio Regeni

Giulio Regeni, a 28-year-old Italian doctoral student at Cambridge University, disappeared on 25 January 2016 after leaving his home in Cairo; his body was found on 3 February 2016 next to a road in the outskirts of Cairo. Giulio Regeni was conducting research in Egypt on trade union politics. According to the Italian ambassador to Cairo, G. Regeni was found to have been subjected to severe beating and torture

In its resolution of 10 March 2016, the European Parliament:

- Calls on the Egyptian authorities to provide the Italian authorities with all the documents and information necessary to enable a swift, transparent and impartial joint investigation into the case of Giulio Regeni in accordance with international obligations, and for every effort to be made to bring the perpetrators of the crime to justice as soon as possible;

- Underlines with grave concern that the case of Giulio Regeni is not an isolated incident, but that it occurred within a context of torture, death in custody and enforced disappearances across Egypt in recent years, in clear violation of Article 2 of the EU-Egypt Association Agreement, which states that the relations between the EU and Egypt are to be based on respect for democratic principles and fundamental human rights as set out in the Universal Declaration on Human Rights, which is an essential element of the agreement; calls, therefore, on the European External Action Service (EEAS) and the Member States to raise with the Egyptian authorities the routine practice of enforced disappearances and torture and to press for effective reform of Egypt’s security apparatus and judiciary;

ETHIOPIA

 

 

Bekele Gerba

B. Gerba, Deputy Chairman of the Oromo Federalist Congress (OFC), was arrested on 23 December 2015 and reportedly hospitalised shortly afterwards.

 

In its resolution of 21 January 2016, the European Parliament:

- Strongly condemns the recent use of excessive force by the security forces in Oromia and in all Ethiopian regions, and the increased number of cases of human rights violations; expresses its condolences to the families of the victims and urges the immediate release of all those jailed for exercising their rights to peaceful assembly and freedom of expression;

- Condemns the excessive restrictions placed on human rights work by the Charities and Societies Proclamation, which denies human rights organisations access to essential funding, endows the Charities and Societies Agency with excessive powers of interference in human rights organisations and further endangers victims of human rights violations by contravening principles of confidentiality;

 

Getachew Shiferaw, Yoanathan Teressa and Fikadu Mirkana

These leading activists were arbitrarily arrested, without the Ethiopian authorities presenting any charges when doing so.

 

Eskinder Nega, Temesghen Desalegn, Solomon Kebede, Yesuf Getachew, Woubshet Taye, Saleh Edris and Tesfalidet Kidane

Ethiopia continues to imprison journalists and opposition political party members for their views and opinions, with them having been convicted in unfair trials or are detained without charge.

 

Andargachew Tsege

The British-Ethiopian citizen and leader of an opposition party in exile was arrested in June 2014, after being condemned in absentia to death years earlier. He is still in the death row.

GAMBIA (The)

 

 

Solo Sandeng

Opposition leader and member of the United Democratic Party, was arrested on 14 April 2016 and died in detention shortly after his arrest in suspicious circumstances.

In its resolution of 12 May 2016, the European Parliament:

- Calls for the immediate release of all protestors arrested in relation to the 14 and 16 April 2016 protests; requests that the Government of the Republic of The Gambia ensure due process for any suspects detained on allegations of participating in the attempted unconstitutional change of government; calls on the authorities of The Gambia to guarantee the physical and psychological integrity of these suspects in all circumstances and to secure medical treatment for those injured without delay; expresses its concern regarding the testimonies of torture and ill-treatment of other prisoners;

Ousainou Darboe

O. Darboe was arrested and put in state custody, allegedly suffering from torture.

Alagie Abdoulie Ceesay, Ousman Jammeh, Sheikh Omar Colley, Imam Ousman Sawaneh and Imam Cherno Gassama

Director of the independent radio station Teranga FM, A.A. Ceesay, was arrested on 2 July 2015 by state authorities arbitrarily. The other individuals are former key political figures and religious personalities, and they have also suffered from arbitrary detention by state authorities.

HONDURAS

 

 

Berta Cáceres and Nelson García

On 3 March 2016 Berta Cáceres, a prominent environmentalist and indigenous rights leader and the founder of the Civic Council of Popular and Indigenous Organisations of Honduras (COPINH), was assassinated in her home by unidentified men. Shortly after, on 16 March 2016, Nelson García, also a member of COPINH, was murdered. Both human rights defenders had for many years had resisted the Agua Zacra hydroelectric dam in the Gualcarque River. The Honduran Government has been actively engaged in the investigation of both murderers. However, these deaths come to enlarge the list of human rights defenders killed between 2010 and 2016, amounting to 15 in late 2016.

In its resolution of 14 April 2016, the European Parliament:

- Condemns in the strongest terms the recent assassination of Berta Cáceres, Nelson García and Paola Barraza, as well as each of the earlier assassinations of other human rights defenders in Honduras; extends its sincere condolences to the families and friends of all of those human rights defenders;

- Calls, as a matter of urgency, for immediate, independent, objective and thorough investigations into these and previous murders in order to bring their intellectual and material authors to justice and to put an end to impunity; welcomes the fact that, at the request of the Honduran Government, the investigation into the murder of Ms Cáceres includes representatives of the UN High Commissioner for Human Rights and of the OAS; takes the view that instruments available within the framework of the UN and the IACHR, such as an independent international investigation, as requested by the victims, could help to ensure impartial and fair investigation of these murders;

- Expresses its deep concern at the climate of extreme violence, particularly against LGBTI people and those who defend their rights; stresses the need to carry out immediate, thorough and impartial investigations into the killings of active members of various LGBTI human rights organisations;

Paola Barraza

On 24 January 2016, Paola Barraza was murdered, who was a defender of LGBTI rights, a transexual woman and a member of the Arcoiris association. Her death increases the toll of other prominent LGBTI activists, amounting at least to seven in 2015, and at least 235 since 1994.

CHINA

 

 

Gui Minhai, Lui Bo, Zhang Zhiping, Lin Rongji and Lee Po

Gui Minhai, Lui Bo, Zhang Zhiping, Lin Rongji and Lee Po, associated with the publishing house Mighty Current and its bookstore, sold literary works critical of Beijing. They were allegedly abducted by China’s mainland authorities, from Hong Kong and other locations. In early January 2016, Gui Minhai released a media statement in mainland China, maintaining that the travelled voluntarily to mainland China, in what appeared to be a forced confession to an earlier conviction by China.

In the resolution of 04 February 2016, the European Parliament:

- Calls on the Chinese Government to report without delay any information relating to the missing booksellers, and to engage in immediate inclusive and transparent dialogue and communication on the matter between the mainland authorities and those in Hong Kong; notes as a positive development the communication from Lee Po and his reunification with his spouse;

- Expresses its concerns over allegations of mainland China’s law enforcement agencies operating in Hong Kong; recalls that it would be a violation of the Basic Law if mainland law enforcement agencies had been operating in Hong Kong; believes this would be inconsistent with the ‘one country, two systems’ principle; calls on China to respect the guarantees of autonomy granted to Hong Kong in the Basic Law.

INDIA

 

 

35 crew members, among which Estonians and Britons

On 12 October 2013 the 35-strong crew (including 14 Estonians and 6 Britons, as well as Indians and Ukrainians) of the US-based, Sierra Leone-flagged and privately owned ship the MV Seaman Guard Ohio were arrested in Tamil Nadu state (India) and charged with illegally possessing weapons in Indian waters. Despite attempts to drop the charges against them, the Supreme Court ordered the trial to proceed, which on 12 January 2016 sentenced the 35 sailors to a maximum of five years prison term and a fine of INR 3 000 (EUR 40).

In its resolution of 21 January 2016, the European Parliament:

- Calls on the Indian authorities to ensure that the case of the MV Seaman Guard Ohio crew is dealt with on a basis of full respect for the human and legal rights of the defendants, in line with the obligations enshrined in the various human rights charters, treaties and conventions that India has signed up to.

 

IRAQ

 

 

Yazidi and other minorities

August 2014 ISIS/Daesh attacked Yazidi communities around Sinjar city in Iraq’s Nineveh province, reportedly killing thousands. Several mass graves were found after Kurdish forces retook areas north of Mount Sinjar by December 2014. When the Kurdish forces retook Sinjar city in mid-November 2015, additional killing sites and apparent mass graves were discovered.

The European Parliament recognised on 4 February 2016 that ISIS/Daesh is committing genocide against Christians and Yazidis, among other minorities, which amount to war crimes, crimes against humanity and genocide.

In its resolution of 15 December 2016, the European Parliament:

- Strongly appeals to the international community, in particular to the UN Security Council, to consider the reported mass graves in Iraq as further evidence of genocide and to refer ISIS/Daesh to the International Criminal Court (ICC);

- Is particularly alarmed by the situation of women and children in the conflict, in particular the Yazidi women and children who are victims of persecution, executions, torture, sexual exploitation and other atrocities; insist that a full range of medical services should be made available, in particular for rape victims; calls, as a matter of urgency, for the EU and its Members States to work closely with the World Health Organisation (WHO) and to support it to this end; calls for the immediate release of all women and children who remain captives of ISIS/Daesh.

KAZAKHSTAN

 

 

Guzal Baidalinova and Yulia Kozlova

In December 2015 the Kazakh authorities detained Guzal Baidalinova, a journalist and the owner of the Nakanune.kz online news site, in connection with a criminal case on charges of ‘deliberately publishing false information’. On 29 February 2016 a court acquitted journalist Yulia Kozlova, who also writes for Nakanune.kz.

In its resolution of 10 March 2016, the European Parliament:

- Expresses its concerns about the climate for media and free speech in Kazakhstan; is very concerned about the pressure on independent media outlets and the possible negative implications of new draft legislation on the funding of civil society organisations; points out that freedom of speech for independent media, bloggers and individual citizens is a universal value that cannot be bargained away;

- Regrets the indiscriminate blocking of news, social media and other websites on the grounds that they feature unlawful content, and calls on the Kazakh authorities to ensure that any measure to restrict access to internet resources is based on law; is concerned about the amendments to the Communications Law adopted in 2014;

- Calls on the Kazakh authorities to quash the convictions of bloggers, including Ermek Narymbaev, Serikzhan Mambetalin and Bolatbek Blyalov; calls for the release of Guzal Baidalinova; calls for an end to the harassment of Seytkazy and Aset Matayev; points out, in this connection, that cases involving journalists should be public and that there should be no harassment during the proceedings;

- Is deeply worried about the disrespect and violation of prisoners’ rights in Kazakhstan’s prison system; is concerned about the physical and mental well-being of prisoners Vladimir Kozlov, Vadim Kuramshin (who won the Ludovic Trarieux International Human Rights Prize 2013) and Aron Atabek, who have been convicted on political grounds, and demands that they receive immediate access to necessary medical treatment and are allowed regular visits, including by family members, legal representatives and representatives of human rights and prisoners’ rights organisations;

 

Seytkazy Matayev and Aset Matayev

The head of the National Press Club and journalists’ union, Seytkazy Matayev, underwent a criminal investigation accused of corruption of public funds.

Ermek Narymbaev and Serikzhan Mambetalin, Bolatbek Blyalov

Ermek Narymbaev and Serikzhan Mambetalin were convcited on 22 January 2016 on charges of ‘inciting national discord’ to three years and two years in prison respectively. Bolatbek Blyalov was put under limited house arrest on similar grounds

Vladimir Kozlov, Vadim Kuramshin and Aron Atabek

V. Kozlov, C. Kuramshin and A. Atabek, human rights defenders and lawyers, were convicted on political grounds, and are being deprived of their rights as prisoners.

MALAWI

 

 

Persons with albanism

PWA are facing some of the most extreme forms of persecution and human rights violations, ranging from widespread societal discrimination, verbal abuse and exclusion from public services to killings, abductions, rape and mutilations; whereas human rights observers reported 448 attacks on albinos in 2015 alone across 25 African countries.

It is highly likely that these numbers are underestimated as the authorities do not systematically monitor and document such crimes or lack the capacity and resources to conduct thorough investigations.

In its resolution of 7 July 2017, the European Parliament:

- Expresses its deep concern at the continuous and widespread discrimination and persecution faced by persons with albinism in Africa, in particular following the recent rise in violence in Malawi; strongly condemns all killings, abductions, mutilations and other inhuman and degrading treatment suffered by PWA and expresses its condolences and solidarity to the families of the victims; condemns also any speculative trading in PWA’s body parts;

- Deplores the silence and inertia surrounding these events; recalls that the primary responsibility of a state is to protect its citizens, including vulnerable groups, and urges the Government of Malawi and the authorities of all the countries affected to take all the necessary measures to eliminate all forms of violence and discrimination against PWA and protect their dignity, human rights and well-being, as well as those of their family members.

MYANMAR

 

 

The Rohingya people

Approximately one million Rohingya are one of the world’s most persecuted minorities, and have been officially stateless since the 1982 Burmese Citizenship Law. The Rohingya are unwanted by the Myanmar authorities and by neighbouring countries, although some of the latter host large refugee populations.

The UN High Commissioner for Human Rights Zeid Ra’ad Al Hussein, in his report of 20 June 2016, described the continued serious rights violations against the Rohingya, including arbitrary deprivation of nationality, which renders them stateless, severe restriction of freedom of movement, threats to life and security, denial of the rights to health and education, forced labour, sexual violence and limitations on their political rights, ‘which may amount to crimes against humanity’.

In its resolution of 7 July 2016, the European Parliament:

- Reiterates its deepest concern about the plight of Rohingya refugees in South-East Asia and calls for regional and international mobilisation to provide them with urgent assistance in their extremely vulnerable situation; expresses its condolences to the families of victims of human traffickers, violence and lack of protection from official authorities in destination countries;

- Calls on the Government of Myanmar to safeguard the Rohingya people from any form of discrimination and to end impunity for violations against the Rohingya; recalls the long-overdue statement of 18 May 2015 by the spokesperson for Ms Suu Kyi’s party, the NLD, that the Government of Myanmar should grant citizenship to the Rohingya minority; calls on Ms Suu Kyi, a winner of the Sakharov Prize, to use her key positions in the Government of Myanmar to improve the situation of the Rohingya minority.

The Rohingya people

On 9 October 2016 gunmen attacked three police outposts near the Bangladesh border, leaving nine police officers dead and many weapons missing; whereas the Government of Myanmar claimed the gunmen were Rohingya militiamen and, following this, declared Maungdaw district an ‘operation zone’ with curfews and other severe restrictions, including for journalists and outside observers, who are not allowed to access the area.

According to human rights organisations, local sources report serious human rights abuses by government forces in the so-called operation zone. The Government of Myanmar has reported the deaths of 69 alleged militants and 17 members of the security forces, a claim which cannot be independently verified due to access restrictions.

In its resolution of 15 December 2016, the European Parliament:

- Is extremely concerned about the reports of violent clashes in northern Rakhine State and deplores the loss of lives, livelihoods and shelter and the reported disproportionate use of force by the armed forces of Myanmar; confirms that the Myanmar authorities have a duty to investigate the 9 October 2016 attacks and prosecute those responsible, but that this must be done in accordance with human rights standards and obligations;

- Recommends that the governments of the countries that cope with the influx of Rohingya refugees cooperate closely with the UNHCR, which has the technical expertise to screen for refugee status and the mandate to protect refugees and stateless people; urges those countries to respect the principle of non-refoulement and not to push the Rohingya refugees back, at least until a satisfactory and dignified solution for their situation has been found; calls in particular upon Bangladesh to allow the entry of Rohingya refugees, whilst acknowledging the efforts already made by Bangladesh to host several hundred thousand refugees.

NIGERIA

 

 

Victims of Boko Haram

Boko Haram killed at least 8 200 civilians in 2014 and 2015. It is estimated that more than 2,6 million people have been displaced and more than 14,8 million affected by the Boko Haram insurgency.

Around 270 schoolgirls were abducted by Boko Haram on 14-15 April 2014 from a school in Chibok, north-east Nigeria, and whereas the majority are still missing. It is feared that most were forced to either marry insurgents or to become insurgents themselves, subjected to sexual violence or sold into slavery, and non-Muslim girls were forced to convert to Islam. Boko Haram has abducted more than 2 000 women and girls since 2009, including around 400 from Damasak in Borno state on 24 November 2014.

In its resolution of 14 April 2016, the European Parliament:

- Strongly condemns the recent violence and attacks by Boko Haram, and calls on the Federal Government to protect its population and address the root causes of the violence by ensuring equal rights for all citizens, including by addressing the issues of inequality, control of fertile farmlands, unemployment and poverty; rejects any violent retaliation in breach of humanitarian law perpetrated by the Nigerian military; welcomes, however, the Nigerian Army’s ‘Safe Corridor’ programme designed to rehabilitate Boko Haram fighters;

- Calls on the Nigerian Government to develop a comprehensive strategy that addresses the root causes of terrorism, and to investigate, as promised, evidence that the Nigerian military might have committed human rights violations; welcomes the Abuja Security Summit, to take place in May 2016, and calls on all stakeholders to identify concrete, viable solutions to fight terrorism without sacrificing respect for human rights and democracy; further underlines the importance of regional cooperation in addressing the threat posed by Boko Haram;

PAKISTAN

 

 

Asia Bibi

Asia Bibi has been charged with a blasphemy crime and sentenced to death. Her case is embedded in a more general atmosphere of lack of freedom of religion and belief, where Christians and other minorities face not only persecution by extremists, but also legal discrimination, in particular through Pakistan’s blasphemy laws, which are discriminatory and are widely misused by those with personal and political motives.

Certain student unions at the universities and the Khatm-e-Nubuwwat Lawyers’ Forum, are reportedly the driving force behind the rise in prosecutions for blasphemy charges in the Pakistani courts and is against any attempts by legislators to reform the relevant law.

In its resolution of 14 April 2016, the European Parliament:

- Expresses deep concern at the systemic and grave violations of freedom of religion and belief in Pakistan; stresses the importance of respect for the fundamental rights of all religious and ethnic minorities living in Pakistan so that they can continue to live in dignity, equality and safety, and practise their religion in complete freedom without any kind of coercion, discrimination, intimidation or harassment, in accordance with the founding principles of Pakistan;

 

PHILIPPINES (The)

 

 

Victims of the war on drugs

During his election campaign and first days in office, President Duterte repeatedly urged law enforcement agencies and the public to kill suspected drug traffickers who did not surrender, as well as drug users.

Figures released by the Philippine National Police show that from 1 July to 4 September 2016 police killed over a thousand suspected drug pushers and users, and whereas further police statistics attribute the killing of over a thousand alleged drug dealers and users in the past two months to unknown gunmen; whereas, as reported by Al Jazeera, more than 15 000 drug suspects have been arrested, mostly on the basis of hearsay and allegations put forward by fellow citizens, and whereas almost 700 000 have surrendered ‘voluntarily’ to police and registered for treatment under the Tokhang programme in order to avoid being targeted by police or vigilantes.

In its resolution of 15 September 2016, the European Parliament:

- Understands that in the Philippines millions of people are negatively affected by the high level of drug addiction and its consequences; expresses its strongest concerns, however, at the extraordinarily high numbers killed during police operations and by vigilante groups in the context of an intensified anti-crime and anti-drug campaign targeting drug dealers and users, and urges the Government of the Philippines to put an end to the current wave of extrajudicial executions and killings;

- Urges the Philippine Government to condemn the actions of vigilante groups and to investigate their responsibility for the killings; urges the Philippine authorities to conduct an immediate, thorough, effective and impartial investigation in order to identify all those responsible, to bring them before a competent and impartial civil tribunal and to apply the penal sanctions provided for by the law.

RUSSIA

 

 

Ildar Dadin

In early December 2015 the Russian opposition activist Ildar Dadin was sentenced to three years in jail after organising a series of peaceful anti-war protests and assemblies, being the first person in Russia to be convicted under a tough public assembly law adopted in 2014.

Ildar Dadin was sentenced to two years and a half on appeal, and has reporterdly suffered repeated torture, beatings, inhumane treatment and threats of murder at the hands of the Russian authorities.

The number of political prisoners in Russia has significantly increased in recent years, which was in November 2016 of 102, according to the Memorial Human Rights Centre. At the same time, Russia is severely tightening its control and repression over human rights organisations.

In its resolution of 24 November 2016, the European Parliament:

- Urges the Russian authorities to conduct a thorough and transparent investigation of the allegations made by Ildar Dadin of torture and ill-treatment, with the participation of independent human rights experts; calls for an independent investigation into the allegations of torture, abuse and degrading and inhumane treatment on the part of state officials in Russian detention facilities, labour camps and prisons;

- Reminds Russia of the importance of full compliance with its international legal obligations, as a member of the Council of Europe and the Organisation for Security and Cooperation in Europe, and with fundamental human rights and the rule of law as enshrined in various international treaties and agreements that Russia has signed and is party to; underlines that the Russian Federation can be considered a reliable partner in the sphere of international cooperation only if it keeps up its obligations under international law; in this regard, expresses its concern over the presidential decree withdrawing Russia from the Rome Statute of the ICC;

RWANDA

 

 

Victoire Ingabire

On 30 October 2012 Victoire Ingabire, President of the Unified Democratic Forces (UDF), was sentenced to eight years’ imprisonment for conspiracy to harm the authorities using terrorism, and for minimising the 1994 genocide, on the basis of relations with the Democratic Forces for the Liberation of Rwanda (FDLR).

In September 2016 a delegation from the European Parliament was denied access to jailed opposition leader Victoire Ingabire.

Human rights organisations have denounced the first-instance trial of Victoire Ingabire, as serious irregularities were observed and she was treated unfairly. In its report, Amnesty International points to prejudicial public statements made by the Rwandan President in advance of her trial, and a reliance on confessions from detainees in Camp Kami where torture is alleged to be used.

In 2015, Ms Ingabire appealed to the African Court on Human and Peoples’ Rights, accusing the Rwandan Government of violating her rights. In March 2015, Rwanda withdrew from the jurisdiction of the African Court, claiming that Rwanda’s courts were capable of dealing with all local cases. On year later, the Rwandan Government withdrew its declaration allowing individuals to file complaints directly with the African Court on Human and Peoples’ Rights, only days before judges were to hear a case brought against the Rwandan Government by Victoire Ingabire.

In its resolution of 6 October 2016, the European Parliament:

- Strongly condemns politically motivated trials, the prosecution of political opponents and the prejudging of the outcome of the trial; urges the Government of Rwanda to extend economic and social achievements to the field of human rights in order to fully move towards a modern and inclusive democracy; urges the Rwandan authorities to ensure that Victoire Ingabire’s appeal process is fair and meets the standards set under Rwandan and international law; underlines that trials and the charges brought against accused persons cannot be based on vague and imprecise laws, and the misuse thereof, as is occurring in the case of Victoire Ingabire;

- Expresses its deep concerns at the Rwandan Supreme Court’s denial of appeal and judgement sentencing Victoire Ingabire to 15 years’ imprisonment and at the worsening conditions of her detention; believes that the appeal process conducted in Rwanda did not meet international standards, including Ms Ingabire’s right to presumption of innocence;

- Stresses that Rwanda’s withdrawal in March 2016 from the jurisdiction of the African Court on Human and Peoples’ Rights (ACHPR) just a few days prior to the hearing of the appeal case by Ms Ingabire is circumstantial and is aimed at limiting the direct access of individuals and NGOs to the Court;

- Urges the Rwandan authorities to step up their efforts to investigate the cases of Illuminée Iragena, John Ndabarasa, Léonille Gasangayire and other individuals who are feared to have been forcibly disappeared, to reveal their whereabouts and release or try them, if they are in detention, as well as to ensure the fairness of the trials of actual or suspected government opponents or critics, including those of Frank Rusagara, Joel Mutabazi, Kizito Mihigo and their respective co-accused;

Illuminée Iragena and Léonille Gasengayire

FDU-Inkingi, V. Ingabire’s party, is not able to register as a political party and several of its members were threatened, arrested or detained, including Illuminée Iragena and Léonille Gasengayire

SUDAN

 

 

Khalfálah Alafif Muktar, Arwa Ahmed Elrabie, Al-Hassan Kheiry, Imani-Leyla Raye, Abu Hureira Abdelrahman, Al-Baqir Al-Afif Mukhtar, Midhat Afifadeen and Mustafa Adam

On 29 February 2016 the NISS brutally raided the Khartoum Centre for Training and Human Development (TRACKS), a civil society organisation, following which the director Khalfálah Alafif Muktar and activists Arwa Ahmed Elrabie, Al-Hassan Kheiry, Imani-Leyla Raye, Abu Hureira Abdelrahman, Al-Baqir Al-Afif Mukhtar, Midhat Afifadeen and Mustafa Adam were arrested and charged with criminal conspiracy and waging war against the state, charges which carry the death penalty.

In its resolution of 6 October 2016, the European Parliament:

- Condemns the arbitrary arrest and detention of activists and the ongoing detention of human rights defenders and journalists in Sudan; urges the Government of Sudan to guarantee the peaceful exercise of the freedoms of expression, association and assembly; underlines that the National Dialogue will only succeed if carried out in an atmosphere in which the freedoms of expression, media, association and assembly are guaranteed;

- Reaffirms that freedom of religion, conscience or belief is a universal human right that needs to be protected everywhere and for everyone; demands that the Sudanese Government repeal any legal provisions that penalise or discriminate against individuals for their religious beliefs, especially in the case of apostasy and especially concerning Czech Christian aid worker Petr Jašek, Sudanese pastors Hassan Abduraheem Kodi Taour, Kuwa Shamal and Darfuri graduate student Abdulmonem Abdumawla Issa Abdumawla.

Petr Jašek, Hassan Abduraheem Kodi Taour, Kuwa Shamal and Abdulmonem Abdumawla Issa Abdumawla

Petr Jašek, Hassan Abduraheem Kodi Taour, Kuwa Shamal and Abdulmonem Abdumawla Issa Abdumawla were detained and faced trial on charges of highlighting alleged Christian suffering in war-ravaged areas of Sudan.

TAJIKISTAN

 

 

Abubakr Azizkhodzhaev, Zaid Saidov, Umarali Kuvatov and Maksud Ibragimov

Abubakr Azizkhodzhaev was detained in February 2016 after raising critical concerns about corrupt business practices. Zaid Saidov was sentenced to 29 years in prison in prosecutions linked to his having run for office in the November 2013 presidential elections. Umarali Kuvatov was killed in Istanbul in March 2015 and Maksud Ibragimov was stabbed and kidnapped in Russia before being returned to Tajikistan and sentenced in July 2015 to 17 years’ imprisonment.

In its resolution of 9 June 2016, the European Parliament:

- Calls for the release of all those imprisoned on politically motived charges, including Abubakr Azizkhodzhaev, Zaid Saidov, Maksud Ibragimov, IRPT deputy leaders Mahmadali Hayit and Saidumar Hussaini, and 11 other IRPT members;

- Urges the Tajik authorities to quash the convictions of, and to release, attorneys and lawyers, including Buzurgmehr Yorov, Nodira Dodajanova, Nuriddin Mahkamov, Shukhrat Kudratov and Firuz and Daler Tabarov;

- Urges the authorities of Tajikistan to give defence attorneys and political figures fair, open and transparent trials, to provide substantive protections and procedural guarantees in accordance with Tajikistan’s international obligations and to authorise the reinvestigation by international organisations of all reported violations of human rights and dignity; calls for all those imprisoned or detained to be granted access to independent legal services, together with the right to meet their family members regularly; recalls that, for every sentence issued, clear evidence must be presented to justify the criminal charges brought against the defendant.

Mahmadali Hayit, Saidumar Hussaini, Buzurgmehr Yorov, Nodira Dodajanova, Nuriddin Mahkamov, Shukhrat Kudratov and Firuz and Daler Tabarov

Tajikistan’s political opposition have been systematically targeted; In September 2015 the Islamic Renaissance Party of Tajikistan (IRPT) was banned after being linked to a failed coup earlier that month.

On 2 June 2016 the Supreme Court in Dushanbe sentenced Mahmadali Hayit and Saidumar Hussaini, deputy leaders of the banned IRPT, to life imprisonment on charges of having been behind an attempted coup in 2015.

Several lawyers who applied to act as defence attorneys for IRPT defendants have received death threats and have been arrested, detained and imprisoned; whereas the arrests of Buzurgmehr Yorov, Nodira Dodajanova, Nuriddin Mahkamov, Shukhrat Kudratov and Firuz and Daler Tabarov raise major concerns about compliance with international standards relating to the independence of lawyers, closed trials and limited access to legal representation.

THAILAND

 

 

Andy Hall

The workers’ rights defender Mr Andy Hall, an EU citizen, was sentenced on 20 September 2016 to a three-year suspended jail term and fined THB 150 000 after contributing to a report by Finnish NGO Finnwatch exposing labour rights violations in a Thai pineapple processing plant, Natural Fruit Company Ltd.

Andy Hall was formally indicted for criminal defamation and a computer crime relating to the online publication of the report, and whereas Mr Hall’s two criminal cases were allowed to proceed through the Thai judicial system.

On 18 September 2015 the Prakanong Court in Bangkok, ruling in favour of Mr Hall, upheld the dismissal of the other criminal defamation proceedings brought against him, which have been appealed by Natural Fruit Company Ltd and the Thai Attorney General and which are currently before the Supreme Court

In its resolution of 6 October 2016, the European Parliament:

- Calls on the Thai Government to take all necessary measures to ensure that the rights – including the right to a fair trial – of Mr Hall and other human rights defenders are respected and protected, and to create an enabling environment conducive to the enjoyment of human rights and, specifically, to ensure that the promotion and protection of human rights are not criminalised;

- Calls on the Thai authorities to ensure that the country’s defamation laws are compliant with the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), to which it is a state party, and also to revise the Computer Crime Act, the current wording of which is too vague.

UKRAINE

 

 

Crimean Tatars

The Russian Federation has illegally annexed Crimea and Sevastopol and therefore violated international law, including the UN Charter, the Helsinki Final Act, the 1994 Budapest Memorandum and the 1997 Treaty of Friendship, Cooperation and Partnership between the Russian Federation and Ukraine.

Targeted abuses have been registered against the Tatar community, the majority of which opposed the Russian takeover and boycotted the so-called referendum on 16 March 2014, particularly through the enforcement of Russia’s vague and overly broad ‘antiextremist’ legislation to intimidate or silence critics; whereas these abuses include abduction, forced disappearance, violence, torture and extrajudicial killings that the de facto authorities have failed to investigate and prosecute

In its resolution of 4 February 2016, the European Parliament:

- Condemns the severe restrictions on the freedoms of expression, association and peaceful assembly, including at traditional commemorative events such as the anniversary of the deportation of the Crimean Tatars by Stalin’s totalitarian Soviet Union regime and cultural gatherings of the Crimean Tatars; stresses that, in line with international law, the Tatars, as an indigenous people of Crimea, have the right to maintain and strengthen their distinct political, legal, economic, social and cultural institutions; calls for respect for the Mejlis as the legitimate representation of the Crimean Tatar community, and for avoidance of any harassment and systematic persecution of its members; expresses concern at the infringement of their property rights and liberties, their intimidation and incarceration, and disrespect of their civic, political and cultural rights; notes with equal concern the restrictive re-registration requirements for media outlets, as well as for civil society organisations;

- Calls on the Russian Federation authorities and the de facto authorities in Crimea, which are bound by international humanitarian law and international human rights law, to grant unimpeded access to Crimea for international institutions and independent experts from the OSCE, the United Nations and the Council of Europe, as well as for any human rights NGOs or news media outlets that wish to visit, assess and report on the situation in Crimea; calls on the Council and the EEAS to put pressure on Russia in this regard; welcomes the decision of the Secretary General of the Council of Europe to send his Special Representative for Human Rights to Crimea, as this was the first visit following the Russian annexation and is expected to provide a fresh assessment of the situation on the ground; looks forward to his findings; stresses that any international presence on the ground should be coordinated with Ukraine;

Crimean Tatars

On 26 April 2016 the so-called Supreme Court of Crimea ruled in favour of a request by the so-called Prosecutor-General of Crimea, Natalia Poklonskaya, accusing the Mejlis, which had been the representative body of the Crimean Tatars since its establishment in 1991 and had enjoyed full legal status since May 1999, of extremism, terrorism, human rights violations, illegal actions and acts of sabotage against the authorities

The Mejlis has now been declared an extremist organisation and included in the Russian Justice Ministry’s list of NGOs whose activities must be suspended. The activities of the Mejlis have consequently been banned in Crimea and in Russia.

The decision of the so-called Prosecutor-General and so-called Supreme Court of Crimea are intrinsic parts of the policy of repression and intimidation on the part of the Russian Federation, which is punishing this minority for its loyalty towards the Ukrainian state during the illegal annexation of the peninsula in 2014.

In its resolution of 12 May 2016, the European Parliament:

- Strongly condemns the decision of the so-called Supreme Court of Crimea to ban the Mejlis of the Crimean Tatar People, and demands its immediate reversal; considers this decision to constitute systemic and targeted persecution of the Crimean Tatars, and to be a politically motivated action aimed at further intimidating the legitimate representatives of the Tatar community; stresses the importance of this democratically elected decision-making body representing the Crimean Tatar people;

- Points out that the ban on the Mejlis of the Crimean Tatar People, which is the legitimate and recognised representative body of the indigenous people of Crimea, will provide fertile ground for stigmatising the Crimean Tatars, further discriminating against them and violating their human rights and basic civil liberties, and is an attempt to expel them from Crimea, which is their historical motherland; is concerned that the branding of the Mejlis as an extremist organisation may lead to additional charges in accordance with provisions of the Criminal Code of the Russian Federation;

- Recalls that the banning of the Mejlis means that it will be prohibited from convening, publishing its views in the mass media, holding public events or using bank accounts; calls for the EU to provide financial support for the activities of the Mejlis while it is in exile; calls for increased financing for human rights organisations working on behalf of Crimea;

VIETNAM

 

 

Lê Thu Hà, Nguyễn

Văn Đài, Trần Minh Nhật, Trần Huỳnh Duy Thức, Thích Quảng Độ,

Vietnamese lawyer and human rights activist, Lê Thu Hà, was arrested on 16 December 2015, at the same time as a prominent fellow human rights lawyer, Nguyễn Văn Đài, who was arrested for conducting propaganda against the state.

On 22 February 2016 human rights defender Trần Minh Nhật was attacked by a police officer at his home in Lâm Hà district, Lâm Đồng Province. Trần Huỳnh Duy Thức, who was imprisoned in 2009 after a trial with no meaningful defence, received a sentence of 16 years followed by five years under house arrest. There is serious concern for the deteriorating health of Buddhist dissident Thích Quảng Độ, who was currently under house arrest.

In its resolution of 9 June 2016, the European Parliament:

- Calls on the Government of Vietnam to put an immediate stop to all harassment, intimidation, and persecution of human rights, social and environmental activists; insists that the government respect these activists’ right to peaceful protest and release anyone still wrongfully held; asks for the immediate release of all activists who have been unduly arrested and imprisoned such as Lê Thu Hà, Nguyễn Văn Đài, Trần Minh Nhật, Trần Huỳnh Duy Thức and Thích Quảng Độ;

- Condemns the conviction and harsh sentencing of journalists and bloggers in Vietnam such as Nguyễn Hữu Vinh and his colleague Nguyễn Thị Minh Thúy, and Đặng Xuân Diệu, and calls for their release;

- Deplores the continuing violations of human rights in Vietnam, including political intimidation, harassment, assaults, arbitrary arrests, heavy prison sentences and unfair trials, perpetrated against political activists, journalists, bloggers, dissidents and human rights defenders, both on- and offline, in clear violation of Vietnam’s international human rights obligations;

Kim Quốc Hoa

The former editor-in-chief of the newspaper Người Cao Tuổi, had his journalist’s licence revoked in early 2015 and was later prosecuted under Article 258 of the criminal code for abusing democratic freedoms, after the newspaper exposed a number of corrupt officials.

ZIMBABWE

 

 

Promise Mkwananzi and Linda Masarira

In May 2016 thousands of demonstrators – informal traders, unemployed young people and, now, professional people – have taken to the streets in a number of urban centres across Zimbabwe to protest against job losses, mass unemployment and the government’s failure to meet people’s basic economic expectations, namely a labour market that provides jobs, a public workforce that is paid on time, a trustworthy stable currency and an affordable price regime.

The protest movement led by clergyman Evan Mawarire, using the hashtag #ThisFlag, has drawn support from churches and the middle class, which had hitherto tended to steer clear of street politics.

On 6 July 2016 the opposition movement #ThisFlag called for a national ‘stay-away’ day in protest against the government’s inaction against corruption, impunity and poverty. This resulted in a massive shutdown of most shops and businesses in the capital and led to a severe crackdown by the authorities.

Promise Mkwananzi, the leader of #Tajamuka, a social movement linked to the July stay-away, who was arrested and charged for inciting public violence, has been released on bail. #Tajamuka activist, Linda Masarira, was arrested during the protest in July 2016.

In its resolution of 15 September 2016, the European Parliament:

- Expresses serious concern about the increase in violence against demonstrators in Zimbabwe in recent months; notes with alarm the recently announced one-month ban on demonstrations; calls on the government and all parties in Zimbabwe to respect the right to demonstrate peacefully in order to address genuine concerns, and urges the Zimbabwean authorities to investigate allegations of excessive use of force and other human rights abuses by elements within the Zimbabwe police, and to hold them to account;

- Expresses its continued concern about the abduction of Itai Dzamara; demands that habeas corpus be respected and that those responsible for his abduction be brought to justice;


ANNEX II: LIST OF RESOLUTIONS

List of resolutions adopted by the European Parliament during the year 2016 and relating directly or indirectly to human rights violations in the world

Country

Date of adoption in plenary

Title

Africa

Ethiopia +(1)

21.01.2016

Ethiopia

Libya *(2)

04.02.2016

Situation in Libya

Egypt +

10.03.2016

Egypt, notably the case of Giulio Regeni

DRC +

10.03.2016

The Democratic Republic of the Congo

DRC *

01.12.2016

Situation in the Democratic Republic of the Congo

Nigeria +

14.04.2016

Nigeria

The Gambia +

12.05.2016

The Gambia

Djibouti +

12.05.2016

Djibouti

Malawi +

07.07.2016

Situation of persons with albinism in Africa, notably in Malawi

Somalia (no individual cases or minority) +

15.09.2016

Somalia

Zimbabwe +

15.09.2016

Zimbabwe

Sudan +

06.10.2016

Sudan

Rwanda +

06.10.2016

Rwanda, the case of Victoire Ingabire

Americas

Honduras +

14.04.2016

Honduras: situation of human rights defenders

Brazil +

24.11.2016

Situation of the Guarani-Kaiowá in the Brazilian state of Mato Grosso do Sul

Asia

North Korea (no individual cases or minority) +

21.01.2016

North Korea

India +

21.01.2016

EU citizens under detention in India, notably Estonian and UK seamen

China +

04.02.2016

The case of the missing book publishers in Hong Kong

Kazakhstan +

10.03.2016

Freedom of expression in Kazakhstan

Pakistan +

14.04.2016

Pakistan, in particular the attack in Lahore

Cambodia +

09.06.2016

Cambodia

Tajikistan +

09.06.2016

Tajikistan: situation of prisoners of conscience

Vietnam +

09.06.2016

Vietnam

Myanmar +

07.07.2016

Myanmar, notably the situation of the Rohingya

The Philippines +

15.09.2016

The Philippines

Thailand +

06.10.2016

Thailand, notably the situation of Andy Hall

China +

24.11.2016

The case of Gui Minhai, jailed publisher in China

Myanmar +

15.12.2016

The situation of the Rohingya minority in Myanmar

China +

15.12.2016

The cases of the Larung Gar Tibetan Buddhist Academy and Ilham Tohti

Europe

Ukraine +

04.02.2016

Human rights situation in Crimea, in particular of the Crimean Tatars

Ukraine +

12.05.2016

Crimean Tatars

Turkey *

27.10.2016

Situation of Journalists in Turkey

Russia +

24.11.2016

The case of Ildar Dadin, prisoner of conscience in Russia

Middle East

Bahrain +

04.02.2016

Bahrain: the case of Mohammed Ramadan

Bahrain +

07.07.2016

Bahrain

Syria *

06.10.2016

Situation in Syria

Iraq *

27.10.2016

Situation in Northern Iraq/Mosul

Syria *

26.11.2016

Situation in Syria

Iraq +

15.12.2016

Mass graves in Iraq

Yemen *

25.02.2016

Situation in Yemen

Cross-cutting issues

UNHRC sessions

21.01.2016

EU priorities for the UNHRC sessions in 2016

Persecution of religious minorities

04.02.2016

Systematic mass murder of religious minorities by ISIS

Migration

12.04.2016

The situation in the Mediterranean and the need for a holistic EU approach to migration

International Humanitarian Law

28.04.2016

Attacks on hospitals and schools as violations of international humanitarian law

Women & migration

08.03.2016

The situation of women refugees and asylum seekers in the EU

Trafficking

12.05.2016

Preventing and combating trafficking in human beings

Trafficking

05.07.2016

The fight against trafficking in human beings in the EU’s external relations

Torture

04.10.2016

Trade in certain goods which could be used for capital punishment, torture or other treatment or punishment

Migration

25.10.2016

Human rights in migration in third countries

Women

13.12.2016

Rights of Women in the Eastern Partnership States

Corporate liability and human rights

25.10.2016

Corporate liability for serious human rights abuses in third countries

Social and environmental standards and human rights

05.07.2016

Social and environmental standards, human rights and corporate responsibility

(1)

+ - urgency resolution according to rule 135, EP RoP

(2)

* - resolutions with human rights-related issues


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (7.11.2017)

till utskottet för utrikesfrågor

över årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 och Europeiska unionens politik på området

(2017/2122(INI))

Föredragande av yttrande: Jordi Solé

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  EU arbetar aktivt med att främja jämställdhet och med att jämställdhetsintegrera alla sina åtgärder.

B.  Vid väpnade konflikter tillhör kvinnor och barn, inbegripet kvinnor och barn på flykt, samhällets mest utsatta grupper.

C.  Sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter vilar på de grundläggande mänskliga rättigheterna och utgör väsentliga delar av människovärdet. Dessa rättigheter är ännu inte tryggade i alla delar av världen.

D.  Våld mot kvinnor och flickor är en av världens mest utbredda kränkningar av de mänskliga rättigheterna och förekommer i alla delar av samhället, oavsett ålder, utbildning, inkomst, social ställning eller ursprungs- eller bosättningsland, samt utgör ett stort hinder mot jämställdhet.

E.  Enligt EU:s jämställdhetsstrategi ska unionens handelspolitik jämställdhetsintegreras.

1.  Europaparlamentet påminner om att jämställdhet är en grundprincip för EU och medlemsstaterna och att jämställdhetsintegrering är ett av unionens huvudsakliga mål enligt fördragen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att som en grundläggande unionsprincip jämställdhetsintegrera all EU-lagstiftning, alla EU:s riktlinjer och åtgärder och all EU-finansiering, med särskild tonvikt vid EU:s utrikespolitik. Parlamentet framhåller vikten av att stärka EU-delegationernas roll och att ge Europeiska utrikestjänstens chefsrådgivare för jämställdhet en starkare ställning genom att anslå en särskild budget för hennes behörighetsområde.

2.  Europaparlamentet påminner om att EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet är ett av unionens grundläggande verktyg för att öka jämställdheten i tredjeländer, och anser därför att en andra handlingsplan bör ta formen av ett kommissionsmeddelande. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta parlamentets resolution om förnyelsen av handlingsplanen.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i handelsavtal med tredjeländer där kvinnornas rättigheter är begränsade eller obefintliga inbegripa klausuler om att dessa stater ska vidta aktiva åtgärder för att tillerkänna kvinnor sådana rättigheter.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ge fortsatt stöd till skydd för människorättsförsvarare, kvinnoorganisationer och kvinnliga ledare i egenskap av engagerade aktörer i arbetet med att främja, skydda och öka medvetenheten om kvinnors rättigheter.

5.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att inlemma resultaten från den 61: a sessionen i FN:s kvinnokommission (CSW) i sina strategier och att säkerställa att de ger en ny impuls till främjandet av kvinnors ekonomiska egenmakt i samband med åtgärderna mot den bristande jämställdheten i det föränderliga arbetslivet.

6.  Europaparlamentet påpekar att ökad egenmakt för kvinnor bidrar på ett positivt sätt till ett inkluderande, jämlikt och fredligt samhälle och en hållbar utveckling. Parlamentet understryker att det finns ett uttryckligt fokus på jämställdhet och kvinnors egenmakt i alla mål för hållbar utveckling och att ytterligare ansträngningar bör göras i strävan efter ett fullständigt förverkligande av kvinnors rättigheter och en faktisk tillämpning av strategier för ekonomisk och social egenmakt och kvinnors delaktighet i beslutsfattandet. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att ge egenmakt åt kvinnor från ursprungsbefolkningar.

7.  Europaparlamentet påpekar att kvinnor bör uppmuntras att organisera sig, via fackföreningar, och inte får diskrimineras när de söker företagsfinansiering.

8.  Europaparlamentet rekommenderar eftertryckligen att utbildning görs till en central del av Europeiska utrikestjänstens strategier, med målet att säkerställa att alla barn får fullständig och lika tillgång till utbildning, särskilt i samband med konflikter, humanitära kriser och migrationskriser, då barn kan berövas sin rätt till grundläggande utbildning. Parlamentet framhåller att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt flickors riskfria tillgång till utbildning.

9.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att främja kvinnors roll som fredsbyggare, att uppmuntra kvinnors medverkan i ledande ställningar och i beslutsfattandet och att och sätta dessa uppgifter i centrum för EU:s globala strategi och politiska dialoger, särskilt i samband med konfliktförebyggande arbete och främjandet av mänskliga rättigheter och demokratiska reformer i återuppbyggnaden efter konflikter.

10.  Europaparlamentet oroar sig över den utsatta situationen för migranter, flyktingar och asylsökande, särskilt kvinnor och barn och personer som tillhör marginaliserade grupper, och begär att det snabbt upprättas adekvata, säkra och lagliga migrationskanaler samtidigt som man vidtar alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av dessa personer, till exempel juridisk rådgivning, tillgång till hälso- och sjukvård, säkra platser för kvinnor och barn och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter, inbegripet säkra aborter, och till andra hälso- och sjukvårdstjänster. Parlamentet betonar att det behövs förfaranden för familjeåterförening där kvinnor och flickor som återförenas med sina familjer i EU får individuella rättigheter, så att man kan garantera att de inte är beroende av sitt förhållande – eventuellt präglat av missförhållanden – till en manlig familjemedlem för att få tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning eller arbete.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU eftertryckligen att stödja alla kvinnoorganisationer som varje dag hjälper kvinnor i samband med humanitära kriser och konflikter.

12.  Europaparlamentet fördömer alla former av våld mot kvinnor och barn och alla former av könsbaserat våld, bland annat människohandel, tvångsäktenskap, hedersrelaterade brott, kvinnlig könsstympning och användning av sexuellt våld som ett vapen i krig. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ratificera Istanbulkonventionen, som är det första lagligt bindande internationella instrumentet för att förhindra och bekämpa våld mot kvinnor, i alla dess delar i syfte att säkerställa samstämmighet mellan EU:s interna och externa åtgärder på detta område. Dessutom understryker parlamentet att religiösa, kulturella eller traditionsgrundade särdrag eller andra omständigheter inte på något sätt kan rättfärdiga diskriminering eller någon som helst form av våld. Parlamentet uppmanar EU att med hjälp av aktiva och effektiva strategier förebygga och bekämpa alla former av våld mot kvinnor och flickor och könsbaserat våld.

13.  Europaparlamentet betonar att ett av hindren för kvinnors ekonomiska egenmakt är våld mot kvinnor, särskilt de sexuella trakasserier och den sexism som många kvinnor utsätts för på arbetsplatsen.

14.  Europaparlamentet fördömer det faktum att det i vissa tredjeländer är lagligt med äktenskap mellan vuxna och minderåriga.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa människohandel på ett effektivt och verkningsfullt sätt. Parlamentet konstaterar att det finns forskning som visar att majoriteten av dem som utsätts för människohandel är kvinnor som, när de väl kommit till Europa, tvingas in i prostitution.

16.  Europaparlamentet poängterar tillgänglig sjuk- och hälsovård och universell respekt för och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter bidrar till mödravård och möjligheterna att undvika högriskförlossningar och minska spädbarns- och barnadödligheten. Parlamentet påpekar att familjeplanering och tillgång till adekvata hygienprodukter för kvinnor samt till mödra- och spädbarnsvård och säkra aborter är viktiga faktorer för att man ska kunna rädda livet på kvinnor och bidra till att undvika högriskförlossningar samt minska spädbarns- och barnadödligheten.

17.  Europaparlamentet fördömer och förkastar lagar, bestämmelser och påtryckningar från offentliga förvaltningar som på ett otillbörligt sätt begränsar yttrandefriheten, särskilt för kvinnor och andra diskriminerade genuskategorier.

18.  Europaparlamentet finner det oacceptabelt att kvinnors och flickors kroppar – särskilt deras sexuella och reproduktiva hälsa och därmed sammanhängande rättigheter – fortfarande utgör ett ideologiskt slagfält. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att erkänna kvinnors och flickors oförytterliga rätt till fysisk integritet och till självbestämmande över sina egna kroppar och fördömer de ofta förekommande kränkningarna av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, inbegripet nekad tillgång till familjeplanering, preventivmedel och säkra och lagliga aborter.

19.  Europaparlamentet fördömer fullständigt återinrättandet och utvidgningen av den amerikanska s.k. munkavleregeln och dess inverkan på kvinnors och flickors övergripande tillgång till hälso- och sjukvård och därmed sammanhängande rättigheter, inbegripet sexualundervisning och säkra och lagliga aborter. Parlamentet uppmanar åter EU och medlemsstaterna att täcka den brist på finansiering som Förenta staterna skapat på området sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter, särskilt med hjälp av finansiering som uttryckligen avsätts till arbetet med att säkerställa tillgången till familjeplanering och säkra och lagliga aborter, med användning av utvecklingsbistånd från både enskilda länder och EU.

20.  Europaparlamentet fördömer alla former av diskriminering och våld mot hbti-personer, särskilt kriminaliseringen av homosexualitet i vissa tredjeländer. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att öka och främja den globala medvetenheten om hbti-personers rättigheter via EU:s yttre åtgärder i syfte att få ett slut på den diskriminering som dessa personer dagligen utsätts.

21.  Europaparlamentet understryker att könsstereotyper hör till de främsta orsakerna till kränkningar av kvinnors rättigheter och bristande jämställdhet och uppmanar därför medlemsstaterna att genomföra nya offentliga informationskampanjer för att bekämpa våld mot kvinnor, sexuella övergrepp, nätmobbning och könsstereotyper. Parlamentet framhåller vikten av att engagera män och pojkar i dessa kampanjer, både som målgrupp och som aktörer som kan bidra till förändring.

22.  Europaparlamentet konstaterar att kvinnor löper större risk för fattigdom eller social utestängning och uppmanar kommissionen att satsa mer på åtgärder för att bekämpa fattigdom och social utestängning inom ramen för sin utvecklingspolitik.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

6.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

14

7

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Arena, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Arne Gericke, Mary Honeyball, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Florent Marcellesi, Angelika Niebler, Marijana Petir, Terry Reintke, Michaela Šojdrová, Anna Záborská, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Kostadinka Kuneva, Edouard Martin, Jordi Solé, Marc Tarabella, Mylène Troszczynski, Julie Ward

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ulrike Müller, Gabriele Preuß

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

14

+

ALDE

Ulrike Müller

GUE/NGL

Malin Björk, Kostadinka Kuneva

PPE

Anna Maria Corazza Bildt

S&D

Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Mary Honeyball, Edouard Martin, Gabriele Preuß, Marc Tarabella, Julie Ward

VERTS/ALE

Florent Marcellesi, Terry Reintke, Jordi Solé

7

-

ECR

Arne Gericke, Jana Žitňanská, Mylène Troszczynski, Angelika Niebler, Marijana Petir, Michaela Šojdrová, Anna Záborská

1

0

PPE

Agnieszka Kozłowska-Rajewicz

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

13.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Petras Auštrevičius, Victor Boştinaru, Klaus Buchner, James Carver, Lorenzo Cesa, Andi Cristea, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule-Pēterse, Tunne Kelam, Janusz Korwin-Mikke, Eduard Kukan, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, Alex Mayer, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Clare Moody, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Alojz Peterle, Tonino Picula, Julia Pitera, Jozo Radoš, Michel Reimon, Jordi Solé, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Charles Tannock, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl, Elena Valenciano

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ana Gomes, Urmas Paet, Soraya Post, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Traian Ungureanu, Marie-Christine Vergiat, Željana Zovko

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ignazio Corrao, Liliana Rodrigues, Renate Weber


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

43

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Iveta Grigule-Pēterse, Javier Nart, Urmas Paet, Jozo Radoš, Ivo Vajgl, Renate Weber

ECR

Charles Tannock

EFDD

Ignazio Corrao

GUE/NGL

Marie-Christine Vergiat

PPE

Michèle Alliot-Marie, Lorenzo Cesa, Michael Gahler, Tunne Kelam, Eduard Kukan, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Ramona Nicole Mănescu, Alojz Peterle, Julia Pitera, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Traian Ungureanu, Željana Zovko, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica

S&D

Victor Boştinaru, Andi Cristea, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Ana Gomes, Andrejs Mamikins, Alex Mayer, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Tonino Picula, Soraya Post, Liliana Rodrigues, Elena Valenciano

VERTS/ALE

Klaus Buchner, Barbara Lochbihler, Michel Reimon, Jordi Solé

1

NI

Janusz Korwin-Mikke

3

0

EFDD

James Carver

GUE/NGL

Sabine Lösing, Miguel Urbán Crespo

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy