BETÄNKANDE om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi

27.11.2017 - (2015/2129(INI))

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Anna Maria Corazza Bildt

Ändringsförslag

• 001-008 (PDF - 229 KB)
• 001-008 (DOC - 63 KB)

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

Förfarande

I enlighet med Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2015 om sexuella övergrepp mot barn på internet begärde utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor tillstånd att utarbeta ett betänkande om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi, och tillståndet beviljades i maj 2015.

I enlighet med artikel 28 i direktiv 2011/93/EU var kommissionen skyldig att senast den 18 december 2015 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning om i vilken utsträckning medlemsstaterna har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv och en rapport med en bedömning av genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 25.

På grund av förseningar i vissa medlemsstaters införlivande av direktivet har kommissionen skjutit upp offentliggörandet av dessa rapporter med ett år och lade fram dem för parlamentet först den 16 december 2016.

Direktiv 2011/93/EU – bakgrund, räckvidd och införlivande

Sexuella övergrepp mot barn online och offline är en växande tragedi och vissa offer är endast två år. Det handlar om gränsöverskridande brottslighet som kräver gränsöverskridande samarbete. Kriminella nätverk som ägnar sig åt sexuella övergrepp mot barn på internet är sofistikerade och det är svårt för våra brottsbekämpande myndigheter att arbeta med lagstiftning som inte alltid är framtidssäker. Direktiv 2011/93/EU (nedan kallat direktivet) är ett övergripande rättsligt instrument, som innehåller bestämmelser om materiell straffrätt och straffprocessrätt, administrativa åtgärder och politiska strategier. Medlemsstaterna ges tydliga minimistandarder för sanktioner och åtgärder för att förebygga missbruk, bekämpa straffrihet och skydda offren.

De viktigaste förbättringar som direktivet medför är en mer detaljerad definition av barnpornografi, skärpta straffrättsliga påföljder, kriminalisering av innehav och förvärv av material med sexuella övergrepp mot barn på internet, införande av ett nytt brott, ”gromning”, och bestämmelser för att avlägsna och/eller blockera webbplatser som innehåller material med sexuella övergrepp mot barn. Medlemsstaterna hade en tidsfrist på två år för införlivandet av direktivet, som löpte ut den 18 december 2013.

I kommissionens genomföranderapporter gör en bedömning av i vilken utsträckning medlemsstaterna har införlivat direktivet i sin nationella lagstiftning, men kan dock i detta skede inte utvärdera genomförandet av dess bestämmelser i praktiken. Trots medlemsstaternas stora ansträngningar för att införliva detta komplicerade rättsliga instrument samt den förbättring som denna process inneburit när det gäller att skydda barn från sexuella övergrepp är kommissionens generella slutsats att det fortfarande finns stort utrymme för direktivet att nå sin fulla potential.

Föredraganden identifierar de områden där medlemsstaterna bör göra mer och förtydligar vissa bestämmelser i direktivet för att underlätta ett korrekt och fullständigt genomförande av medlemsstaterna: utredning och lagföring; förebyggande; stöd till och skydd av offer; blockering och avlägsnande av webbplatser som innehåller material med sexuella övergrepp mot barn.

Föredraganden rekommenderar också medlemsstaterna att göra mer än att bara fullgöra skyldigheten att införliva direktivet, och uppmuntrar dem att bygga kapacitet och utbyta bästa praxis. Föredraganden tar upp situationen för migrerande barn, och särskilt ensamkommande barn, som är särskilt utsatta för övergrepp, människohandel och sexuellt utnyttjande, och parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att skydda försvunna barn. I förslaget till betänkande, tar hon även upp nya former av brott, till exempel hämndporr och sexutpressning, som sprids på nätet och berör många ungdomar – det får särskilt allvarliga konsekvenser för flickor som ibland till och med begår självmord.

Utredning och lagföring

I direktiv 2011/93/EU fastställs en skyldighet för medlemsstaterna att ge brottsbekämpande myndigheter och åklagare effektiva verktyg för att utreda sexuella övergrepp mot barn och att i ett tidigt skede identifiera de barn som utsatts för brott. I direktivet föreskrivs också en utvidgad behörighet för sexuella övergrepp mot barn och avskaffande av principen om dubbel straffbarhet.

Utredning och lagföring av sexuella övergrepp mot barn på internet innebär fortfarande en utmaning för de brottsbekämpande myndigheterna och rättsväsendet. De experter som lade fram bevis inför LIBE-utskottet tog upp flera faktorer som gör att de utredningsmetoder som används på internet blir mindre effektiva: kryptering av meddelanden online, skillnader mellan de tillämpliga bestämmelserna om lagring av uppgifter i medlemsstaterna, den ökade användningen av anonymiseringsverktyg och användning av molnlagring. I sådana situationer är det ofta oklart vilket land som har jurisdiktion och vilken lagstiftning som ska gälla för insamling av bevis. I detta sammanhang är ett utökat internationellt samarbete och EU-samarbete nödvändigt.

Föredraganden uppmanar därför medlemsstaterna att öka sitt polissamarbete och rättsliga samarbete samt att fullt ut utnyttja de befintliga EU-instrument för samarbete som tillhandahålls av Europol och Eurojust så att framgångsrika utredningar och lagföring av gärningsmän kan garanteras. För detta ändamål betonar hon att Europol och Eurojust bör ges lämpliga resurser så att de kan fullfölja sitt uppdrag på detta område

Hon uppmanar också medlemsstaterna att utbyta bästa praxis när det gäller utredningsverktyg och åtalsrutiner.

Förebyggande

I direktivet föreskrivs särskilda bestämmelser om förebyggande åtgärder, allt från informations- och upplysningskampanjer och utbildning till diskvalifikation på grund av fällande domar samt förebyggande interventionsprogram för förövare för att motverka återfall.

Kommissionens rapport om införlivande och utredningstjänstens studie uppmärksammade att det är bestämmelserna om förebyggande åtgärder som vållar medlemsstaterna de största bekymren.

Det har visat sig svårt att åstadkomma ett utbyte av information om fällande domar mot personer som begått sexuella övergrepp mot barn mellan medlemsstaterna, eftersom direktivet inte kräver att medlemsstaterna ska skicka information till den medlemsstat som begär det, och i vissa medlemsstater anges kompletterande villkor för att skicka information enligt den nationella lagstiftningen. Föredraganden anser att det måste ske ytterligare utveckling på detta område, och parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att uppdatera sina listor över förövare och utbyta information om fällande domar och diskvalifikation med andra medlemsstater för att förhindra att gärningsmän flyttar obemärkt från en medlemsstat till en annan för att arbeta eller volontärarbeta med barn eller på inrättningar för barn.

Identifiering av offer

Sexuella övergrepp mot barn är brott som är särskilt svåra att offentliggöra och anmäla. Möjligheten att själv anmäla är begränsad eftersom barnen är för unga, för traumatiserade eller för beroende av gärningsmannen, vilket gör att de är ovilliga att lämna ut uppgifter. I detta avseende spelar hjälplinjer för barn en viktig roll eftersom de ger stöd som är anpassat till barnens behov och hjälper barnen att anmäla brottet. Det är också viktigt att medlemsstaterna upprättar väl fungerande telefonjourer för att hitta försvunna barn och ökar samarbetet i gränsöverskridande fall. Identifieringen av barn som är offer för sexuella övergrepp på nätet beror mycket på de brottsbekämpande myndigheternas utredningskapacitet, dvs. om de utnyttjar ny teknik och har utbildad personal. Medlemsstaterna bör investera mer i utvecklingen och användningen av nya kriminaltekniska verktyg för att bli mer effektiva och rädda de barn som fallit offer.

Stöd till och skydd av offer

I direktiv 2011/93/EU föreskrivs dessutom att medlemsstaterna i sin straffprocesslagstiftning ska införa bestämmelser som garanterar skydd under hela det straffrättsliga förfarandet av de barn som är brottsoffer och även se till att de får hjälp och stöd. Föredraganden anser att medlemsstaterna fullt ut bör genomföra direktiv 2012/29/EU om brottsoffers rättigheter och vidta flera särskilda åtgärder för att offer för sexuella övergrepp mot barn ska få ett effektivare skydd, också genom att stärka den roll som nationella telefonjourer spelar och utbyta bästa praxis.

Avlägsnande och/eller blockering

Artikel 25 i direktivet syftar till att säkerställa förebyggande av sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering och minska sekundär viktimisering genom att minska tillgången till material med övergrepp mot barn på nätet. Det innebär att medlemsstaterna omedelbart måste avlägsna material på webbplatser vars servrar ligger på deras territorium samt försöka se till att de avlägsnas om de ligger på servrar utanför EU. Medlemsstaterna har införlivat denna bestämmelse genom åtgärder som bygger på direktivet om e-handel (förfaranden för anmälan och avlägsnande) eller genom straffrättsliga åtgärder då materialet finns på deras territorium. Medlemsstaterna har införlivat direktivet vad gäller material vars servrar ligger utanför deras territorium, antingen genom åtgärder som inbegriper upprättandet av en telefonjour som har rätt att bedöma material och via nätverket för INHOPE-jourlinjer eller Europol eller Interpol kontakta det land där servern ligger.

Artikel 25.2 inför möjligheten för medlemsstaterna att minska tillgången till material med sexuella övergrepp mot barn genom blockerande åtgärder. Endast hälften av medlemsstaterna har valt att införliva denna bestämmelse. Svarta listor över webbplatser med material med övergrepp mot barn används vanligtvis för att blockera dem. Olika skyddsåtgärder som garanterar yttrandefriheten har föreskrivits.

De bevis som samlades in i samband med utarbetandet av denna rapport visade att blockering är mer effektivt i praktiken eftersom det går snabbare än ett avlägsnande. Om det finns tillräckliga garantier för att skydda grundläggande friheter bör medlemsstaterna använda dem i större utsträckning.

Samarbetet med tjänsteleverantörer inom informationssamhället är mycket viktigt för att störa tillgången till material med sexuella övergrepp mot barn på nätet. Utan deras aktiva deltagande, ofta på frivillig basis, kommer det inte vara möjligt att avlägsna och blockera. Föredraganden anser att branschen och berörda aktörer på internet måste ta sin del av ansvaret och utveckla innovativa lösningar för att kunna bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet.

Källor:

Förutom kommissionens genomföranderapporter har föredraganden samlat in information från bland annat följande källor:

–  En utfrågning som hölls i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor den 25 april 2017.

–  En efterhandsbedömning av Europaparlamentets utredningstjänst, som offentliggjordes i april 2017.

–  En utfrågning som anordnades av PPE-gruppen om bekämpning av sexuella övergrepp mot barn på internet den 29 juni 2016.

–  En studie från utredningsavdelning C om medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor, förberedd för LIBE-utskottet, om att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på internet, som offentliggjordes i oktober 2015.

–  Möte med Georges Benyam Dawit Mezmur, ordförande för FN:s kommitté för barnets rättigheter.

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi

(2015/2129(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 3 och 6 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 82.2 och 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 7, 8, 24, 47, 48 och 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989 och dess protokoll,

–  med beaktande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp av den 25 oktober 2007,

–  med beaktande av Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet av den 23 november 2001,

–  med beaktande av Europarådets antagande av sin strategi för barnets rättigheter (2016–2021),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF[1],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF[2],

–  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om 25:e årsdagen av FN:s konvention om barnets rättigheter[3],

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om sexuella övergrepp mot barn på internet[4],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 maj 2012 Europeisk strategi för ett bättre internet för barn (COM(2012)0196) och med beaktande av kommissionens rapport av den 6 juni 2016 Slutlig utvärdering av det fleråriga EU‑programmet för att skydda barn som använder internet och annan kommunikationsteknik (Säkrare Internet) COM(2016)0364),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 16 december 2016 med en utvärdering av i vilken utsträckning medlemsstaterna har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i direktiv 2011/93/EU (COM(2016)0871) och kommissionens rapport av den 16 december 2016 med en utvärdering av genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 25 i direktiv 2011/93/EU (COM(2016)0872),

–  med beaktande av Europols rapport från 2016 med en hotbildsbedömning av internetstödd organiserad brottslighet (iOCTA),

–  med beaktande av rapporten från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter av den 27 februari 2017 om ett barnvänligt rättsväsende: perspektiv och erfarenheter från barn som deltar i civilrättsliga eller straffrättsliga förfaranden som brottsoffer, vittnen eller parter i nio EU-medlemsstater.

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 april 2017 Att skydda migrerande barn (COM(2017)0211),

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och av artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8‑0368/2017), och av följande skäl:

A.  Sexuella övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjande av barn utgör allvarliga kränkningar av de grundläggande rättigheterna, framför allt av barns rätt till det skydd och den omvårdnad de behöver för sitt välbefinnande, i enlighet med vad som föreskrivs i FN:s konvention från 1989 om barnets rättigheter och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

B.  Barnets bästa måste prioriteras i genomförandet av åtgärder för att bekämpa dessa brott, enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter.

C.  Direktiv 2011/93/EU är ett övergripande rättsligt instrument som innehåller bestämmelser om materiell straffrätt och straffrättsliga förfaranden, åtgärder för stöd och skydd av offer och för förebyggande, inbegripet administrativa åtgärder, och dess genomförande kräver en nära medverkan av aktörer från olika sektorer, t.ex. brottsbekämpande myndigheter, rättsväsendet, föräldra- och familjeföreningar som spelar en viktig roll för skyddet av barn, icke-statliga organisationer, internetleverantörer och andra.

D.  Kommissionens genomföranderapport ger ingen statistik över avlägsnande och blockering av webbplatser som innehåller eller sprider bilder på sexuella övergrepp mot barn. Framför allt saknas statistik över hur snabbt innehållet tas bort, hur ofta rapporter följs upp av brottsbekämpande myndigheter, hur mycket avlägsnandet försenas av hänsyn till pågående utredningar, eller hur ofta sådana lagrade uppgifter faktiskt används av rättsväsendet eller brottsbekämpande myndigheter.

E.  Ett av de största problemen när det gäller att utreda sexuella övergrepp mot barn och lagföra förövarna är att de inte anmäls av offren. Pojkar är mindre benägna att anmäla övergrepp.

F.  Barn som har fallit offer för sexuella övergrepp eller sexuellt utnyttjande drabbas av flera varaktiga fysiska och/eller psykiska trauman som kan följa dem långt in i vuxenlivet.

G.  Sexuella övergrepp mot och sexuellt utnyttjande av barn på internet är ett växande fenomen och nya former av brottslighet, såsom ”hämndporr” och sexutpressning, har tillkommit på internet och måste hanteras med konkreta åtgärder av medlemsstaterna.

H.  Brottsbekämpande myndigheter står inför utmaningar såsom peer-to-peer-nätverk och privata nätverk där material med sexuella övergrepp mot barn utbyts. Redan i tidig ålder måste flickor och pojkar göras medvetna om riskerna och vikten av att respektera andras värdighet och integritet i den digitala tidsåldern.

I.  Migrerande barn – i synnerhet flickor, men även en stor andel pojkar[5] – är särskilt utsatta för sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande. Det är människohandlare, människosmugglare, narkotikahandlare, prostitutionsnätverk och andra enskilda eller nätverk som utnyttjar deras sårbarhet på vägen till Europa och när de väl är där.

J.  Sexturismindustrin drabbar många barn, särskilt flickor, men även en stor andel pojkar.

K.  För att vara förenliga med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna måste de åtgärder som vidtas enligt skäl 47 i direktiv 2011/93/EU, vad gäller blockering och avlägsnande av webbplatser online, respektera de garantier som anges i artikel 25 i det direktivet.

L.  Systematiska granskningar och metaanalyser har visat att barn med funktionsnedsättning löper cirka tre gånger så stor risk att falla offer för fysiskt eller sexuellt våld jämfört med barn utan funktionsnedsättning.

M.  Termen ”barnpornografi” bör inte användas för att definiera överträdelser av artiklarna 5 och 2 c i direktiv 2011/93/EU och kan ha negativa följder för barn som fallit offer för människohandel.

Huvudsakliga slutsatser och rekommendationer

1.  Europaparlamentet fördömer otvetydigt alla former av sexuella övergrepp mot eller sexuellt utnyttjande av barn samt våld mot och övergrepp av barn på alla nivåer. Parlamentet välkomnar Europarådets antagande av sin strategi för barnets rättigheter (2016−2021). Parlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner och medlemsstater att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra alla former av fysiskt och psykiskt våld, inklusive fysiska och sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande, och att skydda barnen från dem. Parlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner och medlemsstater att vidta samlade och effektiva åtgärder för att utrota sexuella övergrepp, sexuellt utnyttjande och, mer allmänt, alla sexualbrott mot barn. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att uttryckligen behandla skydd av barn som en prioritering i planeringen och genomförandet av politiska åtgärder som kan påverka dem negativt.

2.  Europaparlamentet anser att direktiv 2011/93/EU utgör en stabil och heltäckande rättslig ram för bekämpande av sexuella övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjande av barn. Parlamentet beklagar att det har varit så svårt för medlemsstaterna att införliva och tillämpa direktivet, särskilt vad gäller bestämmelserna om förebyggande, utredning och åtal samt skydd av och stöd till brottsoffren, och att man ännu inte har utnyttjat direktivets fulla potential. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anstränga sig mer för ett fullständigt och korrekt införlivande av direktivet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att införlivandet omsätts i ett konkret genomförande så att skydd av och stöd till barn som är brottsoffer och nolltolerans för sexuella övergrepp mot barn säkerställs.

3.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte kunde lägga fram sina genomföranderapporter inom den tidsfrist som anges i artikel 28 i direktiv 2011/93/EU och att de två utvärderingsrapporter som kommissionen har lagt fram endast beskriver medlemsstaternas införlivande i nationell lagstiftning och inte gör någon fullständig bedömning av efterlevnaden av direktivet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta och förse kommissionen med all relevant information om genomförandet av direktivet, inbegripet statistik.

4.  Parlamentet betonar att termen ”material med sexuella övergrepp mot barn” är lämpligare än ”barnpornografi” för sådana brott mot barn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda termen ”material med sexuella övergrepp mot barn” i stället för ”barnpornografi”. Parlamentet betonar emellertid att den nya terminologin inte på något sätt får begränsa de brott som anges som ”barnpornografi” i artikel 5 i direktiv 2011/92/EU i förhållande till artikel 2 c.

5.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sin genomföranderapport inte anger om INHOPE-systemets effektivitet bedömts när den överlämnar rapporter till motparter i tredjeländer.

6.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har samlat in uppgifter om de typer av blockeringar som har använts. Parlamentet beklagar att uppgifter om antalet webbplatser på blockeringslistorna i varje land inte har offentliggjorts. Parlamentet beklagar djupt att det inte finns någon bedömning av användningen av säkerhetsmetoder, såsom kryptering, för att säkerställa att blockeringslistorna inte läcker och får en allvarlig kontraproduktiv effekt. Parlamentet välkomnar att kommissionen, efter att ha förordat obligatorisk blockering 2011, nu uttryckligen har övergett denna ståndpunkt.

Materiella straffrättsliga bestämmelser (artiklarna 3, 4 och 5 i direktivet)

7.  Europaparlamentet konstaterar att de materiella straffrättsliga bestämmelserna i direktiv 2011/93/EU har införlivats av medlemsstaterna. Parlamentet är dock oroat över att vissa medlemsstater inte fullt ut har införlivat bestämmelserna om brott som har samband med sexuellt utnyttjande (artikel 4), brott som rör sexuella övergrepp vid missbruk av en erkänd förtroendeställning eller av makt eller inflytande (artikel 3.5 i) eller missbruk av barnets särskilt utsatta situation (artikel 3.5 ii), samt om juridiska personers ansvar (artikel 12).

8.  Europaparlamentet anser framför allt att medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att motverka straffriheten för de förövare som begår sexuella övergrepp mot barn liksom de fysiska eller juridiska personer som underlättar, bidrar till eller medverkar till brott i form av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att medlemsstaterna säkerställer både fysiska och juridiska personers ansvar då en person som är medlem av denna juridiska enhet brister i övervakningen eller kontrollen och således möjliggör eller underlättar brottet.

9.  Europaparlamentet är särskilt bekymrat över de hot och risker som internet innebär för barn, i synnerhet när det gäller rekryteringen av barn på nätet, samt gromning och andra sorters uppmaningar. Parlamentet anser att man därför måste hitta metoder för att identifiera, rapportera och utreda sådan farlig verksamhet. Parlamentet betonar behovet av ökat skydd för barn på nätet, och av att man samtidigt genomför program som höjer medvetenheten och informerar om de faror som förekommer på nätet.

10.  Europaparlamentet ser med oro på de ökande direktsändningarna med sexuella övergrepp mot barn och på hur skickliga och innovativa gärningsmännen är när det gäller användning av avancerad teknik. Parlamentet anser att samtliga medlemsstater därför bör sträva efter att utveckla innovativa tekniska applikationer för att upptäcka och blockera tillträdet till sådant material, samtidigt som möjligheten att betala för sådana tjänster begränsas.

11.  Europaparlamentet betonar behovet av att hantera nya former av brottslighet på nätet såsom hämndporr och sexuell utpressning, som berör många ungdomar, särskilt tonårsflickor. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och rättsväsendet att vidta konkreta åtgärder för att bekämpa denna nya form av brottslighet, och uppmanar internetbranschen, telefonjourer, icke-statliga organisationer och alla berörda organ, att ta sitt gemensamma ansvar samtidigt som man strävar efter att erbjuda lösningar för att komma till rätta med dessa brott, inbegripet ett bättre utnyttjande av tillgänglig teknik och utveckling av ny teknik som underlättar identifieringen av personer som begår brott på internet.

12.  Europaparlamentet upprepar varje individs rätt att bestämma över hur hans eller hennes personuppgifter ska användas, särskilt den exklusiva rätten att kontrollera användningen och utlämnandet av personuppgifter och rätten att bli glömd, dvs. möjligheten att snabbt få innehåll som kan skada individens värdighet raderat.

13.  Europaparlamentet betonar att medlemsstater som ännu inte har kriminaliserat nätstalkning eller förledande av barn på nätet och inte heller nätgromning, måste göra detta. Parlamentet påminner om att nätstalkning betyder att vuxna kommunicerar via internet med en minderårig eller en person som de vuxna tror är minderårig i syfte att i ett senare skede begå en kriminell eller brottslig handling mot vederbörande.

14.  Europaparlamentet beklagar att ingen statistik har tillhandahållits om användningen av straffrättsliga förfaranden för att beslagta utrustning i relevanta fall.

Utredning och lagföring

15.  Europaparlamentet konstaterar att flera av medlemsstaterna inte har genomfört kravet på att lagföra brott inom en tillräckligt lång tidsperiod efter det att brottsoffret har uppnått myndighetsålder. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att den lagstadgade gränsen inom vilken dessa brott kan anmälas och åtal kan väckas är tillräckligt lång, och att de åtminstone börjar den dag då brottsoffret blir myndigt, i syfte att säkerställa möjligheten att lagföra brottet.

16.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att tillämpa artikel 17 för att säkerställa att medlemsstaterna har jurisdiktion i fråga om brott som begås med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) till vilken åtkomsten skett från deras territorium, oavsett om tekniken är baserad inom deras territorium. Parlamentet understryker nödvändigheten av att utarbeta en konkret ram för en gemensam europeisk strategi om jurisdiktion i cyberrymden, vilket påpekades vid justitie- och inrikesministrarnas informella möte den 26 januari 2016.

17.  Europaparlamentet beklagar djupt att inte alla brott som anges i direktiv 2011/92/EU ingår i medlemsstaternas nationella lagstiftning när det gäller extraterritoriell behörighet. Parlamentet beklagar likaså att vissa medlemsstater garanterar att brott i form av sexuella övergrepp som begås utomlands lagförs utan att offret har lämnat in ett klagomål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att åtgärda dessa brister på ett effektivt sätt.

18.  Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att anslå tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser till de brottsbekämpande och rättsliga myndigheterna så att de kan bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjande av barn, inklusive särskild utbildning för poliser och utredare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka de resurser som avsätts för identifiering av offer, och uppmanar med eftertryck de nio medlemsstater som ännu inte införlivat artikel 15.4 i direktiv 2011/93/EU som rör identifiering av offer att utan dröjsmål göra detta, och att verkställa den genom att tillsätta särskilda utredningsenheter utrustade med lämpliga verktyg och resurser.

19.  Europaparlamentet beklagar att exakta statistiska uppgifter om hur många brott som begås på området för sexuella övergrepp mot barn och i synnerhet sexuellt utnyttjande av barn fortfarande saknas på grund av den höga andelen oanmälda brott, nya brottsformer och skillnaderna mellan de definitioner och metoder som används i medlemsstaterna.

20.  Europaparlamentet betonar att några av de brottsbekämpande och rättsliga myndigheternas största problem vid utredning och åtal av sexuella övergrepp mot barn på nätet, oftast handlar om att utredningarna är gränsöverskridande och beroendet av elektroniska bevis. Parlamentet noterar i synnerhet behovet av att förbättra digitala utredningstekniker för att hålla jämna steg med den snabba tekniska utvecklingen.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka samarbetet mellan deras brottsbekämpande myndigheter, bl.a. genom ökad användning av gemensamma utredningsgrupper. Myndigheterna måste inse att ett alltför stort beroende av telefonjourer och branschen kan vara kontraproduktivt, eftersom det innebär att bekämpandet av material med sexuella övergrepp mot barn läggs över på externa aktörer.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa bestämmelserna i direktiv 2011/93/EU på ett framtidssäkert sätt. Parlamentet uppmanar branschen och leverantörer av internettjänster att använda modern teknik och att investera i innovativa lösningar för att öka möjligheterna att identifiera och lagföra förövare, för att upplösa kriminella nätverk på internet samt för att skydda offren.

23.  Europaparlamentet ser med oro på internetleverantörers användning av en teknik som kallas Carrier-Grade Network Address Translation (CGN) och som gör det möjligt för flera användare att samtidigt dela en och samma IP-adress, vilket därmed hotar säkerheten på nätet och möjligheten att fastställa ansvar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att få internetleverantörer och nätoperatörer att vidta de åtgärder som krävs för att begränsa antalet användare per IP-adress, att stegvis avskaffa användningen av CGN-teknik och göra de investeringar som krävs för att omgående införa nästa generations IP-adresser, dvs. version 6 (IPv6).

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sitt polisära och rättsliga samarbete samt att utnyttja EU:s befintliga instrument för samarbete som tillhandahålls av Europol – i synnerhet inom ramen för analysprojektet (AP) Twins och Europeiska it-brottscentrumet – och Eurojust för att garantera framgångsrika utredningar och lagföring av gärningsmän och eventuella medbrottslingar. Parlamentet betonar att Europol och Eurojust bör ges lämpliga resurser för att de ska kunna fullgöra sin uppgift i detta avseende och uppmuntrar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sitt polisära och rättsliga samarbete för att bekämpa människohandel och människosmuggling med migrerande barn som är särskilt sårbara för övergrepp, människohandel och sexuellt utnyttjande, i synnerhet flickor, men även pojkar. Parlamentet efterlyser förstärkt samarbete och snabbt informationsutbyte mellan myndigheter för att spåra försvunna barn samt driftskompatibilitet mellan databaser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa en helhetssyn som omfattar alla berörda aktörer och att öka samarbetet med brottsbekämpande myndigheter, sociala tjänster och det civila samhället. Parlamentet bekräftar det civila samhällets viktiga roll för att identifiera utsatta barn, med tanke på det bristande förtroende för brottsbekämpande myndigheter som migrantbarn har visat.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar för att bekämpa barnsexturism och lagföra gärningsmän och deras medbrottslingar, med beaktande av alla berörda aktörers ansvar.

27.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör uppmuntras till att utveckla ett specialiserat internationellt nätverk för att bekämpa sexturism, åtföljt av statliga åtgärder såsom införande av finansieringsprogram för att stödja familjer och barn som bor i riskområden.

Förebyggande (artiklarna 22, 23 och 24 i direktivet)

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa effektiva förebyggande åtgärder och interventionsprogram, inbegripet regelbundna utbildningsprogram, för alla tjänstemän, utbildare och intressenter som kommer i kontakt med barn för att bättre bedöma risken för att de ska begå brott.

29.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att genomföra lämpliga åtgärder, såsom kampanjer för att höja medvetenheten hos allmänheten, förebyggande kampanjer, utbildning och särskilda utbildningsprogram för myndigheter, föräldrar, lärare, barn och minderåriga – även i samarbete med föräldraföreningar som arbetar aktivt med skydd av barn och minderåriga samt relevanta organisationer i det civila samhället – för att främja betydelsen av familjevärderingar (t.ex. ömsesidigt ansvar, respekt och omsorg), mänsklig värdighet, självkänsla, icke-våld och, mer generellt, barnens rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande.

30.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att inrätta ett flerstegssystem för skydd av barn baserat på barnets bästa och med fullständig respekt för barnets grundläggande rättigheter, för att sända ett tydligt budskap om att allt slags fysiskt, sexuellt och emotionellt våld mot barn är oacceptabelt och straffbart. 

31.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis om läromaterial och utbildningsprogram för alla berörda aktörer, såsom lärare, föräldrar, utbildare och brottsbekämpande myndigheter, för att öka medvetenheten om gromning och andra hot mot barns säkerhet på nätet. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att införa ambitiösa utbildningsprogram som riktar sig till både föräldrar och ungdomar i syfte att ge dem egenmakt genom att göra dem medvetna om farorna med internet och uppmuntra dem till att rapportera händelser som de har bevittnat eller utsatts för, framför allt via telefonjourer för barn. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att ge föräldrar vägledning så att de kan bedöma de risker som deras barn kan ställas inför och upptäcka tidiga tecken på eventuella sexuella övergrepp på nätet. Parlamentet uppmanar tjänsteleverantörerna att intensifiera sina insatser för att öka medvetenheten om riskerna med att använda internet, i synnerhet för barn, genom att ta fram interaktiva verktyg och informationsmaterial.

32.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att i sin lagstiftning införa obligatoriska kontroller i brottsregistret av personer som söker arbete eller volontärarbete som innebär tillgång till barn, och att systematiskt utbyta information om enskilda personer som utgör en risk för barn.

33.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utbyta information om personer som förgripit sig sexuellt på barn för att förhindra att de obemärkt rör sig från en medlemsstat till en annan för att arbeta eller volontärarbeta med barn eller vid inrättningar för barn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra utbytet av information om fällande domar och diskvalifikation, och att säkerställa en systematisk och konsekvent insamling av uppgifter i nationella register över förövare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 22 i direktiv 2011/93/EU och att tillhandahålla effektiva akademiskt granskade interventionsprogram och interventionsåtgärder för personer som fruktar att de kan komma att begå sexuella övergrepp mot barn och andra brott som avses i artiklarna 3–7 i direktivet.

34.  Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater har utvecklat särskilda operativa system och kriminalteknisk kapacitet för att utreda sexuella övergrepp mot barn. Parlamentet konstaterar dock att de flesta medlemsstaterna inte har specialiserade utredningstjänster eller ekonomiska medel för att köpa in kriminaltekniskt material, såsom särskild programvara för att utredningar online ska kunna utföras. Parlamentet rekommenderar därför att EU stödjer dessa tjänster genom att tillhandahålla tillräckliga medel där de behövs.

35.  Europaparlamentet noterar att i de flesta fallen rapporteras inte sexuella övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjande av barn till de brottsbekämpande myndigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att förbättra och stärka barns anmälningar av dessa brott samt planera att införa systematiska mekanismer för direktrapportering.

36.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa eller förstärka telefonjourer som ger hjälp och stöd till barn som har utsatts för sexuella övergrepp eller sexuellt utnyttjande, och som bidrar till arbetet med barnens grundläggande rätt att bli hörda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att dessa telefonjourer finns tillgängliga dygnet runt via olika kommunikationsmedel, att de är konfidentiella, gratis för barnen, men även att telefonjourerna har en tydlig ställning i systemen för skydd av barn, samt att sådana telefonjourer garanteras strukturell och långsiktig finansiering.

Stöd till och skydd av brottsoffer (artiklarna 18, 19 och 20 i direktivet)

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra direktiv 2012/29/EU om brottsoffers rättigheter, att vidta särskilda åtgärder för att skydda barn som är brottsoffer och att utbyta bästa praxis för att se till att barn får lämplig hjälp och stöd under hela det straffrättsliga förfarandet och därefter.

38.  Europaparlamentet välkomnar den bästa praxis som tillämpas i vissa medlemsstater för att skydda barn, såsom bland annat Barnhuset i Sverige. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fokusera på att säkerställa att rättshjälp, psykologiskt stöd och hjälp finns, och att förhindra sekundär viktimisering av barn. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra informationskampanjer på både regional och nationell nivå för att främja stöd till barn som är brottsoffer och att främja en kulturell förändring i den allmänna opinionen så att attityder där man skuldbelägger offren undviks, vilket kan orsaka ytterligare trauman hos barn som utsatts för övergrepp. 

Avlägsnande och blockering (artikel 25)

39.  Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna har infört lagstiftning och administrativa åtgärder för att avlägsna webbsidor som innehåller material med sexuella övergrepp mot barn och vars servrar ligger på deras territorium. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra artikel 25 i direktiv 2011/93/EU samt prioritera ett snabbt avlägsnande vid källan av material med sexuella övergrepp mot barn och med relevanta garantier. Parlamentet beklagar att endast hälften av medlemsstaterna har infört bestämmelser i sin lagstiftning som gör det möjligt att blockera tillträdet till sådana webbsidor för användare inom deras territorium. Parlamentet påminner om att i kampen mot spridning av material med sexuella övergrepp mot barn är åtgärder för att avlägsna materialet mer effektiva än blockering, eftersom blockering inte raderar innehållet.

40.  Europaparlamentet beklagar och uttrycker oro över att, även om kommissionen har nämnt att medlemsstaterna 16 år efter ikraftträdandet av direktiv 2000/31/EG (e-handelsdirektivet) inte har fungerande förfaranden för ”anmälan och avlägsnande”, inte har angett vilka åtgärder som kommer att vidtas för att kräva att dessa medlemsstater efterlever EU:s lagstiftning.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att samla in de uppgifter som krävs för att fastställa vilka förfaranden som tillämpas i de medlemsstater som inte har fungerande förfaranden för anmälan och avlägsnande eller straffrättsliga förfaranden, och att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstaterna om de inte uppfyller skyldigheterna i direktiv 2000/31/EG.

42.  Parlamentet beklagar att kommissionen varken har bedömt blockeringslistornas säkerhet, de tekniker som används för blockering i de länder som har infört åtgärderna, genomförandet av säkerhetsåtgärder, såsom kryptering, för lagring och kommunikation av blockeringslistor eller gjort meningsfulla analyser av åtgärdens ändamålsenlighet.

43.  Europaparlamentet noterar att obligatorisk blockering inte är ett krav enligt direktiv 2011/92/EU. Parlamentet inser att blockering inte är någon unik teknik och att den inte heller är tillförlitlig. Parlamentet rekommenderar att material med övergrepp mot barn, utnyttjande av barn och sexuella övergrepp mot barn avlägsnas vid källan genom effektiva rättsliga och brottsbekämpande åtgärder.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i samarbete med internetbranschen, påskynda de förfaranden för anmälan och avlägsnande som fortfarande tar för lång tid, och att upprätta partnerskap med internetbranschen, Europol och Eurojust för att förhindra att nätverk och system hackas och missbrukas för att distribuera material med sexuella övergrepp mot barn.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i de fall då innehåll finns att tillgå från tredje länder, öka sitt samarbete med berörda tredjeländer och med Interpol för att säkerställa ett snabbt avlägsnande av innehållet i fråga.

46.  Europaparlamentet rekommenderar att svarta listor över webbplatser med material med sexuella övergrepp mot barn regelbundet uppdateras av de behöriga myndigheterna och meddelas internetleverantörer för att undvika till exempel överblockering och säkerställa proportionalitet. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna utbyter sådana svarta listor över webbplatser med Europol och Europeiska it-brottscentrumet samt med Interpol. Parlamentet anser att den nyutvecklade tekniken hashing, med bland annat automatisk bilddetektering och bildigenkänning, skulle kunna tillämpas i detta sammanhang. Parlamentet betonar att all teknik som används bör kontrolleras noggrant för att undanröja eller åtminstone minimera risken för hackning, missbruk eller kontraproduktiva effekter.

47.  Europaparlamentet uppmuntrar INHOPE-nätverket att arbeta tillsammans med sina medlemmar för att skapa en anonym rapporteringsmekanism om dolda nätverk, t.ex. de darknet som hittats på TOR-nätverket, vilken ger samma höga grad av anonymitet som pressorganisationer tillhandahåller visselblåsare, för att ge användare av sådana nätverk möjlighet att träda fram med information eller rapporter om material med sexuella övergrepp mot barn.

48.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att göra det obligatoriskt för internetleverantörer att aktivt rapportera om material med sexuella övergrepp mot barn som upptäcks i deras infrastruktur till de brottsbekämpande myndigheterna, och till nationella telefonjourer. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sin finansiering via Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) för att ge telefonjourer tillräckliga resurser så att de kan fullgöra sitt uppdrag och hantera olagligt innehåll på nätet.

49.  Europaparlamentet erkänner den aktiva och stödjande roll som organisationer i det civila samhället spelar i kampen mot material med sexuella övergrepp mot barn på internet, såsom INHOPE-nätverket av telefonjourer, inklusive Internet Watch Foundation i Förenade kungariket. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med INHOPE identifiera och genomföra bästa praxis, särskilt i fråga om statistisk rapportering och effektiv samverkan med brottsbekämpande myndigheter. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att inrätta sådana telefonjourer och anser att de bör ges rätt att aktivt söka material med sexuella övergrepp mot barn på nätet.

50.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att utan dröjsmål inrätta säkra och barnanpassade rapporterings- och rådgivningsmekanismer, såsom telefonjourer eller datajourer med e-postadresser eller applikationer för datorplattor eller smarttelefoner som internetanvändare kan rapportera till – även anonymt – om material med sexuella övergrepp mot barn som de hittar på nätet, och som snabbt kan bedöma det rapporterade innehållet för att omedelbart tillämpa förfaranden för anmälan och avlägsnande och ta bort innehåll som finns på servrar utanför deras territorium. Parlamentet efterfrågar ett tydligt erkännande och stärkande av telefonjourerna och uppmuntrar medlemsstaterna att förse dem med tillräckliga resurser, inklusive lämplig budget och utbildad personal med sakkunskap. Parlamentet anser att dessa telefonjourer bör få söka aktivt efter material med sexuella övergrepp mot barn på nätet och ta emot anmälningar från allmänheten.

51.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja och stödja EU:s informationsprogram för att allmänheten ska kunna uppmärksamma myndigheterna på onlinematerial som är olagligt eller skadligt för barn.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta hålla parlamentet regelbundet underrättad om läget när det gäller medlemsstaternas efterlevnad av direktivet, med uppdelade och jämförbara uppgifter om medlemsstaternas resultat i arbetet med att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot och sexuellt utnyttjande av barn på nätet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en mer omfattande rapport om genomförandet av direktivet, som innehåller ytterligare information och statistik om avlägsnande och blockering av webbplatser med material med sexuella övergrepp mot barn, statistik om hur snabbt olagligt innehåll avlägsnas efter en period på 72 timmar och om de brottsbekämpande myndigheternas uppföljning av de anmälda överträdelserna, förseningar i avlägsnande av hänsyn till pågående utredningar, information om rättsliga och brottsbekämpande myndigheters användning av lagrade uppgifter och om de åtgärder som vidtagits av telefonjourer efter det att de brottsbekämpande myndigheterna har uppmanats kontakta värdtjänsteleverantören. Parlamentet ger behörigt utskott i uppdrag att hålla en utfrågning om läget när det gäller genomförandet och eventuellt överväga att anta ytterligare ett betänkande om uppföljningen av genomförandet av direktivet.

°

°  °

53.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  EUT L 335, 17.12.2011, s. 1.
• [2]  EUT L 315, 14.11.2012, s. 57.
• [3]  EUT C 289, 9.8.2016, s. 57.
• [4]  EUT C 316, 30.8.2016, s. 109.
• [5]  Studier visar att särskilt pojkar kan dra sig för att avslöja sexuella övergrepp, bland annat på grund av orsaker kopplade till samhällets syn på män. Se t.ex. den studie som gjorts av enheten för efterhandsbedömningar vid Europaparlamentets utredningstjänst, PE 598.614, s. 16, samt Schaefer, G.A., I.A, Ahlers, C.J., och Bahls C, Child sexual abuse and psychological impairment in victims: results of an online study initiated by victims, Journal of Child Sex Abuse, vol. 21, nr 3, 2012, s. 343–360.

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (4.7.2017)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi
(2015/2129(INI))

Föredragande av yttrande: Sabine Verheyen

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att bekämpandet av sexuella övergrepp mot barn och minderåriga och barnpornografi bör prioriteras av medlemsstaterna och att det behövs en heltäckande och sektorsövergripande strategi med nolltolerans. Åtgärder som informationskampanjer, förebyggande kampanjer, utbildning för myndigheter, föräldrar, lärare, barn och minderåriga, i samarbete med framför allt föräldraföreningar som aktivt arbetar för skydd av barn och minderåriga samt med relevanta civilsamhällesorganisationer, är lika nödvändiga i kampen mot dessa brott som stödet till brottsoffer och deras familjer, utredningen av brott, borttagandet av material med sexuella övergrepp mot barn och lagföringen av förövarna.

2.  Europaparlamentet noterar kommissionens rapporter om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi[1], och håller med om att trots den senaste utvecklingen finns det fortfarande utrymme för förbättringar, tills dess att direktivet uppnår sin fulla verkan i alla medlemsstater. Barnets bästa måste komma i främsta rummet vid genomförandet av direktivet. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att hjälpa medlemsstaterna att korrekt och fullständigt införliva och genomföra direktivet i hela EU så att barn kan dra fördel av dess fulla mervärde.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge prioritet åt att förebygga sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn, och att öka samarbetet med utbildningsinstitutioner, stöd- och informationspunkter vad gäller sexuella övergrepp, internationella och icke-statliga organisationer samt civilsamhällesorganisationer och privata aktörer, för att fastställa effektiva och innovativa förebyggande åtgärder, inbegripet utarbetande av utbildningsmaterial i denna fråga.

4.  Europaparlamentet noterar med oro att de främsta utmaningarna för medlemsstaterna med att genomföra direktiv 2011/93 rör bestämmelserna om förebyggande åtgärder och interventionsåtgärder samt hjälp, stöd och skyddsåtgärder för barn som är brottsoffer. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att i sin genomföranderapport informera om bästa praxis för de åtgärder som vidtagits i olika medlemsstater och deras betydelse i kampen mot sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande av barn och bilder med sexuella övergrepp mot barn.

5.  Europaparlamentet menar att sexuella övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjande av barn både på och utanför nätet, däribland material med sexuella övergrepp mot barn, fortfarande är ett stort problem och ett allvarligt brott samt utgör en kränkning av brottsoffrens grundläggande rättigheter. Dessa brott skadar barn fysiskt, psykiskt och socialt på både kort och lång sikt, med en kontinuerlig risk för upprepad viktimisering och stigmatisering av brottsoffren genom internet.

6.  Europaparlamentet menar att det brådskar med heltäckande politiska åtgärder mot de nya formerna av sexuell exploatering av barn och övergrepp på internet, såsom kontaktsökning i olovligt syfte, sexuell utpressning, kommersiell webbsändning, hämndporr, voyeurism och gromning, inbegripet insatser och resurser för att identifiera och tillhandahålla tjänster för offer. Parlamentet rekommenderar kommissionen att i detta avseende göra ytterligare en bedömning av huruvida målen i direktiv 2011/93 har uppnåtts och om direktivet är ändamålsenligt med tanke på de nya digitala och tekniska utmaningarna och hoten.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar de medlemsstater som fortfarande inte helt har genomfört artiklarna 18, 19 och 20 och 22, 23 och 24 i direktivet att göra det omgående och framför allt att vidta förebyggande åtgärder gällande systematisk vidareutbildning för tjänstemän som sannolikt kommer i kontakt med barn och minderåriga.

8.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att genomföra bestämmelserna om hjälp, stöd och skyddsåtgärder för barn och minderåriga som är sexualbrottsoffer (artiklarna 18,19 och 20) och att intensifiera sina insatser för att snabbt identifiera brottsoffer och erbjuda dem psykologiskt stöd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att med hänsyn till barnets bästa säkerställa att barn som är sexualbrottsoffer anses som särskilt utsatta offer i enlighet med direktivet om brottsoffers rättigheter[2] genom särskilda stöd- och skyddsåtgärder, t.ex. möjligheten att få vittna bakom stängda dörrar och att bistås endast av personer som har fått särskild utbildning för detta.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med artikel 23 tillhandahålla lämplig utbildning och att bygga upp kompetens för att gripa sig an de nya hoten i onlinemiljön och den utbredda användningen av och tillgången till mobil teknik och internet, särskild inom rättsväsendet och polisen, så att förövare kan utredas och lagföras ordentligt och brottsoffer kan få hjälp.

10.  Europaparlamentet upprepar att tillräckliga medel, mänskliga resurser och utredningsbefogenheter och utredningsverktyg, inbegripet högteknologisk kapacitet, behövs för att förebygga illegalt innehåll online, för att bättre och snabbare kunna identifiera offer och förövare och för att reagera på de nya företeelserna och tilltagande tendenserna online, däribland nya distributions- och transaktionsmodeller för material med sexuella övergrepp mot barn.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja och stödja utbyte av bästa praxis och erfarenheter i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att frivilliga initiativ från relevanta aktörer kan utgöra värdefullt stöd i bekämpandet av sådana brott, men att de inte kan ersätta effektiv lagstiftning.

12.  Europaparlamentet håller med om att material, kanaler och kampanjer med information för både barn och vuxna, särskilt föräldrar och personer som kommer i kontakt med barn, måste främjas på gräsrotsnivå för att ge hjälp med att förstå och förebygga riskerna på nätet, tillhandahålla en säker internetmiljö och främja en positiv internetupplevelse för barn.

13.  Europaparlamentet betonar att de förebyggande åtgärderna framför allt bör omfatta teknikrelaterade aspekter, i syfte att säkerställa ett säkrare internet och digital kompetens. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att överväga att införa utbildningsinitiativ i sina program och läroplaner på ett åldersanpassat sätt, för att främja mediekompetens och internetsäkerhet och för att tidigt lära barn och minderåriga hur man förebygger sexuella övergrepp, bland annat hur man identifierar och skyddar sig mot den fara som material på internet kan utgöra, hur man känner igen olämpligt beteende och hur man anmäler det. Medlemsstaterna uppmanas vidare att anta bestämmelser om att tillämpa stränga tekniska åtgärder, såsom åldersanpassade sekretessinställningar, kryptering och föräldrakontroll som standardalternativ, för att säkerställa största möjliga skydd för barn och minderåriga.

14.  Europaparlamentet framhåller att med tanke på it-brottslighetens snabbt föränderliga karaktär och den snabba teknikutvecklingen behövs en ständigt anpassningsbar strategi för forskning och utveckling av mekanismer och avancerad teknik, inklusive utveckling av mjukvara, som gör det möjligt att tidigt upptäcka, blockera och ta bort illegalt innehåll på internet, såsom innehåll med sexuella övergrepp mot barn. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att förstärka sina insatser och konstant anpassa sina planer för förebyggande av sexuella övergrepp mot barn och sina åtgärder för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn och barnpornografi på internet, och uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaternas insatser.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att noga övervaka medlemsstaternas införlivandeåtgärder och att snabbt inleda ett överträdelseförfarande om åtgärderna inte är in enlighet med direktivet.

16.  Europaparlamentet betonar att föräldrarna har en roll att spela i förebyggandet av sexuell exploatering av barn och minderåriga, genom att ställa upp riktlinjer, övervaka barns och minderårigas användning av internet och sociala medier och informera sina barn och ungdomar om farorna med barnpornografi.

17.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta tillgången till offentliga medel för icke-statliga organisationer för förebyggande arbete och utbildningsverksamhet om sexuell exploatering av barn och minderåriga på internet och barnpornografi, och att ge dessa frågor större offentlig uppmärksamhet.

18.  Europaparlamentet påminner om att sexuell exploatering av barn och minderåriga på internet är en ständigt ökande och skrämmande företeelse med långsiktiga återkommande konsekvenser för brottsoffren, som löper parallellt med teknikutvecklingen, och att enligt det internationella nätverket för telejourer (Inhope) sjunker den genomsnittliga åldern i barnpornografiskt material stadigt. Peer-to-peer-nätverk, Deep Web och Darknet ger en hög grad av anonymitet för förövare och används därför för att utbyta material med sexuella övergrepp mot barn.

19.  Europaparlamentet uppmuntrar medie- och reklambranschen att skydda barns och minderårigas värdighet och oskuldsfullhet i sina produktioner genom samregleringsmekanismer, uppförandekoder och andra frivilliga åtgärder.

20.  Europaparlamentet rekommenderar behöriga nationella myndigheter att utarbeta svarta listor över webbplatser som innehåller barnpornografi och förmedla dessa till internetleverantörer genom säkra kanaler. Borttagandet av illegalt innehåll ska grunda sig på tydliga och transparenta kriterier som ger en tillfredsställande nivå av rättslig klarhet och som överensstämmer med direktivet och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Eftersom detta är en global fråga som sträcker sig över nationsgränserna måste sådana svarta listor över webbplatser utbytas mellan medlemsstaterna, genom förstärkt samarbete med Interpol, Europol och dess europeiska it-brottscentrum samt med tredjeländer. Sådana listor bör också vara riktade och uppdateras regelbundet.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i enlighet med artikel 24.4 säkerställa att dömda gärningsmän blir föremål för en bedömning av vilken fara de utgör och risken för återfall. Parlamentet uppmuntrar rättsvårdande myndigheter att regelbundet utbyta sådana bedömningar och uppgifter ur kriminalregistret om sexualförbrytare som förgripit sig på barn för att förhindra att de obemärkt rör sig från en medlemsstat till en annan, särskilt för att professionellt eller ideellt arbeta med barn och minderåriga eller vid inrättningar för barn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera informationsutbytet om fällande domar och verksamhetsförbud, och att förbättra insamlingen av uppgifter i nationella register över förövare.

22.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att regelbundet samla in data och sprida faktauppgifter om de nuvarande nivåerna och metoderna för sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn och att se till att barn, föräldrar och enskilda som arbetar med barn får rätt kunskaper och verktyg för att begränsa och förhindra denna fara.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till Europarådets beslut, med särskild hänvisning till den parlamentariska församlingens rekommendation 2092 (2016) om att bekämpa översexualiseringen av barn.

24.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att i samarbete med nationella telefonjourer göra det obligatoriskt för internetleverantörerna att rapportera och ta bort material med sexuella övergrepp mot barn och barnpornografi som upptäckts i deras infrastruktur till de rättsvårdande myndigheterna, och till nationella telefonjourer, och uppmanar internetleverantörerna att spara bevis på grundval av ett rättsstatligt förfaringssätt och i överensstämmelse med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och FN:s barnkonvention. Parlamentet betonar den viktiga roll som informations- och kommunikationstekniken och internetleverantörer har när det gäller att se till att olagligt innehåll på nätet snabbt och effektivt tas bort på begäran av ansvarig brottsbekämpande myndighet.

25.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att skyndsamt införa säker och barnorienterad rapportering och rådgivning, såsom telefon- och datorjourer med e-postadresser eller appar för surfplattor eller smarttelefoner, dit internetanvändare även anonymt kan anmäla material med sexuella övergrepp mot barn som de upptäckt på internet, och där man snabbt kan bedöma det rapporterade innehållet och tillämpa förfarandena för anmälan och avlägsnande och ta bort innehåll på värdsservrar utanför territoriet. Sådana hjälplinjer bör proaktivt få söka efter material med sexuella övergrepp mot barn, såsom är fallet för Internet Watch Foundation i Storbritannien. Medlemsstaterna uppmanas att uppnå bättre samarbete mellan hjälp- och jourlinjer för skydd av barn och minderåriga som utsätts för sexuell exploatering och sexuella övergrepp.

26.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att i sin lagstiftning införa obligatoriska bakgrundskontroller för personer som ansöker om att professionellt eller ideellt arbeta med barn eller som söker arbete som innebär hantering av material med sexuella övergrepp på barn, och att systematiskt utbyta information om enskilda personer som utgör en risk för barn.

27.  Europaparlamentet välkomnar att omkring hälften av medlemsstaterna har valt att, förutom åtgärder som syftar till att snabbt ta bort webbplatser som innehåller material med sexuella övergrepp mot barn i enlighet med artikel 25.1, vidta åtgärder som är frivilliga enligt artikel 25.2 i direktivet, för att blockera tillträdet till webbplatser som innehåller eller sprider barnpornografi. Medlemsstater som ännu inte vidtagit sådana åtgärder uppmuntras att göra det. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med en möjlig framtida översyn överväga att införa strängare åtgärder i artikel 25.2, och menar att EU-medel, också forskningsmedel, bör användas till att kartlägga nya tekniska lösningar med hög potential på detta område. Att ta bort illegalt innehåll är ett effektivt sätt att bekämpa sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och minderåriga och barnpornografi.

28.  Europaparlamentet noterar med oro resultaten i Internet Watch Foundations årsrapport som offentliggjordes i början av april 2017. Enligt rapporten ligger nu 60 procent av webbsidorna som visar bilder på sexuella övergrepp mot barn på internetdomäner i Europa, vilket är en ökning med 19 procent sedan 2015, och antalet webbadresser med sexuella övergrepp har ökat kraftigt i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sitt samarbete och utbyte av information och bästa praxis för att minska tillgången på material med sexuella övergrepp mot barn på internet.

29.  Europaparlamentet betonar att när medlemsstaterna inför åtgärder som begränsar de grundläggande rättigheterna på internet i enlighet med artikel 25 ska principerna om öppenhet, nödvändighet och proportionalitet säkerställas i enlighet med EU-rätten och nationell lagstiftning. Medlemsstaterna ska uppge skälen till begränsningarna samt möjligheten att överklaga.

30.  Europaparlamentet betonar att medvetenheten om farorna och riskerna med barns exponering i sociala medier måste öka.

31.  Europaparlamentet betonar att barns personuppgifter måste skyddas på lämpligt sätt och att barn och föräldrar måste informeras om riskerna med och följderna av att barns personuppgifter används på internet.

32.  Europaparlamentet håller med om att det är mycket viktigt med engagemang från många olika aktörer och med samarbete mellan den privata och offentliga sektorn, inbegripet det civila samhället, rättsvårdande myndigheter, inrättningar som arbetar med barn, socialtjänsten, aktörer inom det privata näringslivet, såsom teknikindustrin, för att effektivt upptäcka och bekämpa olagligt material och spridning av material med sexuella övergrepp på barn på nätet.

33.  Europaparlamentet framhåller också behovet av gränsöverskridande utredningar och internationellt samarbete med EU:s strategiska partner och rättsvårdande myndigheter för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn på internet.

34.  Europaparlamentet upprepar att exakt statistik och uppgifter om antalet begångna brott, särskilt inom området sexuella övergrepp mot barn, fortfarande saknas på grund av den höga andelen oanmälda fall, att brottskategorierna är nya och olika definitioner och metoder i medlemsstaterna.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, på grundval av ett rättsstatligt förfaringssätt och i överensstämmelse med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och FN:s barnkonvention, och i samarbete med innehålls- och tjänsteleverantörer påskynda förfaranden för anmälan och borttagande av innehåll som inbegriper sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn, inklusive barnpornografi, i syfte att tillhandahålla tillfredsställande skydd. Ingreppen bör begränsas till vad som är nödvändigt och proportionerligt och möjligheten till rättslig prövning bör tas med. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta och öka utbytet av bästa praxis på detta område och uppmanar vidare medlemsstaterna att stärka sitt samarbete för att effektivt ta itu med dessa frågor.

36.  Europaparlamentet framhåller att det finns ett växande hot mot barn som berörs av flyktingkrisen. De utsätts för en ökad risk för sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp, särskilt ensamkommande minderåriga barn, då många uppges saknade efter ankomsten. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med denna företeelse och att vidta effektiva åtgärder för att förbättra situationen och stärka skyddet av barn.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka medvetenheten bland allmänheten om vikten av att bekämpa sexuella övergrepp mot och sexuell exploatering av barn och minderåriga samt barnpornografi, genom att främja och fullt ut delta i initiativ och informationskampanjer, såsom Europadagen om skydd för barn mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp, inrättad av Europarådet.

38.  Europaparlamentet uppmuntrar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att inrätta stödtjänster, inklusive onlinetjänster, för att tillhandahålla stöd, information och utbildning om hur man känner igen tecknen på sexuella övergrepp och sexuell exploatering och hur man ska reagera när man observerar ett oroväckande beteende som ännu inte utgör övergrepp.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att illegalt innehåll inte bara tas bort snabbt utan också att det förblir borta.

40.  Europaparlamentet stöder ett rättighetsbaserat förhållningssätt till skyddet av barn, med beaktande av internationell rättsordning. Parlamentet påminner om att i 2011 års EU-agenda för barnets rättigheter betraktas ”fördragen, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och FN-konventionen om barnets rättigheter som grund för alla EU-insatser som på något sätt berör barn.”

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	29.6.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	22 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Isabella Adinolfi, Silvia Costa, Angel Dzhambazki, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Santiago Fisas Ayxelà, Morten Løkkegaard, Michel Reimon, Remo Sernagiotto
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Lefteris Christoforou, Andrejs Mamikins, Jana Žitňanská

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

22	+
ALDE	María Teresa Giménez Barbat, Morten Løkkegaard
ECR	Angel Dzhambazki, Remo Sernagiotto, Jana Žitňanská
EFDD	Isabella Adinolfi
PPE	Lefteris Christoforou, Santiago Fisas Ayxelà, Svetoslav Hristov Malinov, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver
S&D	Silvia Costa, Giorgos Grammatikakis, Krystyna Łybacka, Andrejs Mamikins, Luigi Morgano, Momchil Nekov
Verts/ALE	Michel Reimon, Helga Trüpel

1	-
S&D	Petra Kammerevert

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  EGT L 335, 17.12.2011, s. 1.
• [2]  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF, EUT L 315, 14.11.2012, s. 57.

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (4.7.2017)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi
(2015/2129(INI))

Föredragande av yttrande: Clare Moody

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Forskning visar att sexuella övergrepp mot barn drabbar fler flickor än pojkar (utbredningsnivån är 13,2 % för flickor och 5,7 % för pojkar) och övergreppen begås huvudsakligen av män. Könsaspekten måste speglas i arbetet med att förebygga sexuella övergrepp mot barn och skydda barn mot sådana övergrepp.

B.  Exponering för pornografi kan öka barns och ungdomars sårbarhet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering. Statistik visar att 12 % av webbplatserna är pornografiska sidor som ibland också kan gömma barnpornografiska videor. Alla, oavsett ålder, har fri tillgång till dessa webbplatser och kan ladda ned videor om de så önskar.

C.  Offer för sexuella övergrepp utsätts för allvarliga fysiska och psykiska risker som kan påverka deras privata och sociala liv.

D.  Flickor som flyr undan konflikter och förföljelse löper större risk för våldtäkt, sexuella övergrepp och sexuell exploatering samt tvångsäktenskap, och forskning visar att vissa flyktingbarn som utsätts för brott inte rapporterar detta till myndigheterna på grund av språkhinder, kulturella tabun, rädsla för att inte nå sina slutdestinationer och andra faktorer.

1.  Europaparlamentet är bekymrat över att en överväldigande majoritet av dem som drabbas av att erotiskt eller pornografiskt material sprids utan samtycke, både på nätet och via sociala medier, såsom fenomenet med så kallad hämndporr – en form av övergrepp och förföljelse som ökar snabbt – är kvinnor och flickor, varav vissa ännu inte uppnått den legala åldern för samtycke. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att övervaka internet i syfte att snabbt och effektivt bekämpa ”hämndporr” , och att införa en rad rättsliga åtgärder för att förhindra och bestraffa denna nya form av brottslighet. Internetbranschen uppmanas att ta ett gemensamt ansvar för denna företeelse. Parlamentet betonar behovet av utbildning och information för alla, särskilt för flickor och pojkar, med tanke på de eventuella konsekvenserna av att registrera intima bilder, t.ex. foton och videofilmer av sig själva, och göra dem tillgängliga för andra. Parlamentet framhåller att lärare, ungdomsledare, socialarbetare och frivilligarbetare måste få information och utbildning i ämnet, och att rättsvårdande myndigheters kapacitet att ta itu med dessa risker på ett genusmedvetet sätt, måste stärkas.

2.   Europaparlamentet uppmuntrar de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att inkludera utbildning av flickor och pojkar om relationer som grundar sig på samtycke, respekt och ömsesidighet i deras allmänna sex- och samlevnadsundervisning, eftersom forskning har visat att rättighetsbaserad allmän sex- och samlevnadsundervisning är ett lämpligt och effektivt sätt att skydda barn och ungdomar mot risken för övergrepp och sexuell exploatering.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstater som inte har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning (Bulgarien, Kroatien, Ungern, Italien, Litauen, Rumänien, Slovakien och Spanien) att införa det. Medlemsstaterna bör kräva en betoning på samtycke och respekt i sex- och samlevnadsundervisningen.

4.  Europaparlamentet understryker vikten av att skolor undervisar i digital kompetens och säkerhet på nätet, vilket är oumbärligt för barn, men också för föräldrar och andra som kommer i kontakt med barn. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra informationskampanjer om internetsäkerhet och etiskt beteende på internet när det gäller sin egen och andras integritet. Parlamentet konstaterar att utbildningsprogram och programinnehåll som behandlar dessa frågor också måste rikta sig till män och pojkar och bekämpa könsstereotyper, sexism och beteenden som leder till trakasserier på nätet.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med rättsliga myndigheter och polismyndigheter förbättra föräldrakontrollsystem genom användning av ny teknik, inklusive appar för smarta telefoner, för att bättre skydda barn.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att redan i tidig ålder öka medvetenheten bland alla flickor och pojkar kring hur man skyddar sig på nätet och vikten av att respektera andras värdighet och integritet i den digitala tidsåldern. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis om utbildningsmaterial och utbildningsprogram för alla berörda aktörer, såsom lärare, utbildare och rättsvårdande myndigheter, om gromning och andra sorts hot mot barns säkerhet på nätet, särskilt mot flickor. Parlamentet påminner om att det är lika viktigt att öka medvetenheten bland föräldrar och andra anhöriga som att öka medvetenheten bland barnen själva.

7.  Europaparlamentet anser att avlägsnande av innehåll även fortsättningsvis måste vara en prioritet, men inser att det kan kan ta lång tid. Parlamentet anser därför att snabba mekanismer för stängning bör införas och förfaranden för att avlägsna innehåll bör påskyndas.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta den tydliga könsdimensionen i andelen anmälningar, där pojkar och män anmäler övergrepp i mindre utsträckning än flickor och kvinnor, vilka i sin tur ofta skjuter upp anmälan på eget initiativ.

9.  Europaparlamentet rekommenderar att vid införlivandet av artikel 15 eller vid ändring av lagstiftningen om preskriptionstider för anmälan på eget initiativ av sexuella övergrepp mot minderåriga, bör bestämmelser om preskriptionstider löpa från det datum då offret uppnår myndighetsålder istället för från det datum då brottet begicks.

10.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de nio medlemsstater som ännu inte har införlivat artikel 15.4 om identifiering av offer att omgående göra det, och att tillämpa den genom att t.ex. inrätta specialiserade utredningsgrupper, investera i kriminaltekniska verktyg och delta i gränsöverskridande utredningar.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka samarbetet och utbyta uppgifter för identifiering av barn som utsatts för sexuella övergrepp, inbegripet försvunna barn, och särskilt flickor, som är särskilt sårbara för människohandel och sexuellt utnyttjande.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att investera i kontinuerliga transnationella program för identifiering av barn som utsatts för brott genom att bistå medlemsstaterna i deras kriminaltekniska kapacitet och samarbeta på detta område, även när det gäller att utveckla specialiserad personal och utrustning.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, när de identifierar potentiella offer, uppmärksamma utsatta grupper av barn i större utsträckning, exempelvis romska barn, barn med psykiska funktionshinder och flyktingbarn, särskilt ensamkommande barn och asylsökande barn i förvar som riskerar att utsättas för sexuella övergrepp och sexuell exploatering vid inrättningar, i flyktingläger eller på centrum för asylsökande. Parlamentet betonar därför betydelsen av åtgärder, såsom att genomföra bakgrundskontroller av personal, socialarbetare och frivilligarbetare som kommer i kontakt med barn, inrätta anmälningssystem och tillhandahålla stöd till brottsoffren. Parlamentet upprepar i detta avseende att stödåtgärder för offren inte bara är viktiga i samband med att sexuella övergrepp eller sexuell exploatering utreds, utan även i ett senare skede, för att hjälpa dem att övervinna posttraumatisk stress och få lämplig medicinsk och psykologisk rådgivning samt rättshjälp. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra kommunikationsmöjligheterna för domare, allmänna åklagare och poliser vid utredningar av sexuella övergrepp mot eller sexuell exploatering av barn, med fokus på kommunikation med barn med särskilda behov, och att främja andra åtgärder som är inriktade på att förebygga sekundär viktimisering.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera åtgärder för att skydda barn som utsatts för sexuella övergrepp och att förbättra den roll som nationella hjälptelefoner spelar, med ett jämställdhetsfrämjande perspektiv.

15.  Europaparlamentet vidhåller betydelsen av ett korrekt införlivande av artikel 20.3 a och uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att göra en konservativ tolkning av ”omotiverat dröjsmål” när barn som utsatts för brott intervjuas. Parlamentet uppmärksammar den goda praxis i Sverige som innebär att barn hörs inom två veckor efter det att brottet anmälts. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för korrekt införlivande av den bestämmelse som fastställer nödvändiga processrättsliga villkor för att skydda barn mot en sekundär viktimisering.

16.  Europaparlamentet noterar med oro att människohandeln och sexturismindustrin drabbar ett stort antal minderåriga flickor. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar för att bekämpa barnsexturism och människohandel och att fokusera på researrangörer och myndigheter i syfte att öka medvetenheten bland resenärer om allvaret i dessa brott är.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att anta lagstiftning som gör det möjligt att fälla resenärer som är skyldiga till att ha åkt till ett tredjeland för sexuella ändamål som inbegriper minderåriga och sedan återvänt till EU.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta lagstiftning som gör det möjligt att fälla researrangörer som gjort sig skyldiga till främjande av sexturism som inbegriper barn.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge ökade resurser till att lära barn hur de söker hjälp och hur de identifierar förövare och samtidigt lära vuxna hur de upptäcker övergrepp och stöder barn i enskilda tjänster, samt ökade resurser till utredningsexperter som måste bli medvetna om hur könsskillnader påverkar det sätt på vilket flickor och pojkar reagerar på sexuella övergrepp. Parlamentet understryker dessutom behovet av att bekämpa ihållande könsstereotyper och den ökade sexualiseringen av barn i medierna.

20.  Europaparlamentet betonar att det förebyggande arbetet i EU är otillräckligt och uppmanar medlemsstaterna att genomföra artikel 22 i direktivet och inrätta interventionsprogram för dem som är rädda för att de kanske kommer att begå brott. Kommissionen uppmanas med eftertryck att inrätta regelbundna gränsöverskridande utbyten av bästa praxis om förebyggande program. Medlemsstaterna uppmanas, i enlighet med artikel 24.1, att inrätta obligatoriska interventionsprogram för alla dömda förövare för att förhindra återfall.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar till diskussion mellan tjänstemän med ansvar för barnskyddsfrågor, barnläkare, utbildningsinstitutioner samt barn- och ungdomsorganisationer i samband med att fall av övergrepp mot barn utreds så att de kan spela en aktiv roll när det gäller att öka medvetenheten i denna fråga.

22.  Europaparlamentet erkänner det som det samverkande nätverket INHOPE med 46 jourlinjer har åstadkommit, vars syfte är att eliminera sexuella övergrepp mot barn på internet. Kommissionen uppmanas att hjälpa medlemsstaterna att se till att det finns en sådan jourlinje i varje medlemsstat och att harmonisera relevanta protokoll.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att använda jämställdhetsintegrerad forskning och statistik om sexuella övergrepp och sexuell exploatering av barn för ett ökat utbyte av bästa praxis vid beslutsfattande och programgenomförande.

24.  Europaparlamentet noterar bristen på forskning om övergrepp mot unga hbti-personer. Parlamentet betonar behovet av ytterligare forskning på detta område, med beaktande av det våld och de sexuella trakasserier som hbti-personer utsätts för, samt hemlösa ungdomars sårbarhet, varav många är unga hbti-personer som rymt hemifrån.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	26.6.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	18 0 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Mary Honeyball, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Florent Marcellesi, Maria Noichl, Marijana Petir, João Pimenta Lopes, Ernest Urtasun, Jana Žitňanská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Catherine Bearder, Stefan Eck, Eleonora Forenza, Edouard Martin, Clare Moody, Mylène Troszczynski, Julie Ward, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	James Carver, Claudia Schmidt, Molly Scott Cato, Axel Voss, Branislav Škripek

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

18	+
EPP	Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Claudia Schmidt, Axel Voss
S&D	Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Mary Honeyball, Edouard Martin, Clare Moody, Maria Noichl, Julie Ward
VERTS/ALE	Florent Marcellesi, Molly Scott Cato, Ernest Urtasun
ALDE	Catherine Bearder
GUE/NGL	Stefan Eck, Eleonora Forenza, João Pimenta Lopes
EFDD	Marco Zullo

0	-

5	0
EPP	Marijana Petir
ECR	Branislav Škripek, Jana Žitňanská
EFDD	James Carver
ENF	Mylène Troszczynski

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	13.11.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	46 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Asim Ademov, Jan Philipp Albrecht, Monika Beňová, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Cornelia Ernst, Laura Ferrara, Lorenzo Fontana, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Brice Hortefeux, Filiz Hyusmenova, Sophia in ‘t Veld, Dietmar Köster, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Juan Fernando López Aguilar, Roberta Metsola, Claude Moraes, Soraya Post, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Sergei Stanishev, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Harald Vilimsky, Josef Weidenholzer, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský, Auke Zijlstra
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Miriam Dalli, Gérard Deprez, Maria Grapini, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Marek Jurek, Miltiadis Kyrkos, Jeroen Lenaers, Andrejs Mamikins, Emilian Pavel, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Othmar Karas, Iuliu Winkler

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

46	+
ALDE	Gérard Deprez, Nathalie Griesbeck, Filiz Hyusmenova, Sophia in 't Veld
ECR	Jussi Halla-aho, Marek Jurek, Helga Stevens
EFDD	Laura Ferrara, Kristina Winberg
ENF	Lorenzo Fontana, Harald Vilimsky
PPE	Asim Ahmedov Ademov, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Kinga Gál, Monika Hohlmeier, Brice Hortefeux, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Othmar Karas, Barbara Kudrycka, Jeroen Lenaers, Roberta Metsola, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Traian Ungureanu, Iuliu Winkler, Tomáš Zdechovský
S&D	Monika Beňová, Miriam Dalli, Ana Gomes, Maria Grapini, Dietmar Köster, Cécile Kashetu Kyenge, Miltiadis Kyrkos, Juan Fernando López Aguilar, Andrejs Mamikins, Claude Moraes, Emilian Pavel, Soraya Post, Birgit Sippel, Sergei Stanishev, Josef Weidenholzer
VERTS/ALE	Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Bodil Valero

1	-
ENF	Auke Zijlstra

1	0
GUE/NGL	Cornelia Ernst

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster