Förfarande : 2017/2069(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0385/2017

Ingivna texter :

A8-0385/2017

Debatter :

PV 11/12/2017 - 19
CRE 11/12/2017 - 19

Omröstningar :

PV 12/12/2017 - 5.14
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0487

BETÄNKANDE     
PDF 699kWORD 112k
30.11.2017
PE 606.039v03-00 A8-0385/2017

om rapporten om EU-medborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring

(2017/2069(INI))

Utskottet för framställningar

Föredragande: Beatriz Becerra Basterrechea

Föredragande av yttrande (*):

Csaba Sógor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR FÅTT INFORMATION FRÅN
 YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om rapporten om EU-medborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring

(2017/2069(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 24 januari 2017 Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring – Rapport om EU-medborgarskapet 2017 (COM(2017)0030),

–  med beaktande av den rapport som har utarbetats enligt artikel 25 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om arbetet för ett väl fungerande EU-medborgarskap 2013–2016,

–  med beaktande av resultatet från det offentliga samrådet om EU-medborgarskap som genomfördes av kommissionen 2015, och resultatet från 2015 års Eurobarometerundersökningar om valrättigheter och om medborgarskap,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av artiklarna 2, 6 och 9–12 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), artiklarna 18–25 i EUF-fördraget och artiklarna 11, 21 och 39–46 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rättsstatsprincipen, som fastslås i artikel 2 i EU-fördraget,

–  med beaktande av artikel 3.2 i EU-fördraget, i vilken rätten till fri rörlighet för personer fastställs,

–  med beaktande av rätten att göra framställningar, som fastställs i artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 165 i EU-fördraget,

–  med beaktande av den rätt att göra framställningar som fastställs i artikel 227 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av protokoll nr 1 till EUF-fördraget om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 till EUF-fördraget om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 29 februari 2017 om strategin för den inre marknaden(1) och särskilt dokumentet om resultatet av Solvitcentrumens informella möte i Lissabon den 18 september 2015(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om rapporten om EU-medborgarskapet 2013 – EU-medborgare: dina rättigheter, din framtid(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2016 om EU-kunskap i skolan(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 oktober 2016 om kontroll av unionsrättens tillämpning: Årsrapport 2014(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2017 med rekommendationer till kommissionen om gränsöverskridande aspekter av adoptioner(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 mars 2017 om genomförandet av programmet ”Ett Europa för medborgarna”,(7),

–  med beaktande av förslaget till rådets förordning om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsfrågor och frågor om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn (omarbetning) (COM(2016)0411),

–  med beaktande av sin rapport till följd av verksamheten vid arbetsgruppen för frågor om barns välfärd, och i synnerhet dess slutsatser(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2016 om verksamheten i utskottet för framställningar under 2015(9),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för framställningar av den 23 februari 2017(10) och yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor av den 1 juni 2017(11) om kommissionens rapport om kontrollen av unionsrättens tillämpning 2015,

–  med beaktande av de utfrågningar som utskottet för framställningar anordnade under 2016 och 2017, särskilt LIBE:s, PETI:s och EMPL:s gemensamma offentliga utfrågning den 11 maj 2017 om situationen och rättigheterna för EU-medborgare i Förenade kungariket, den offentliga utfrågningen den 11 oktober 2016 om hinder för EU-medborgares rätt att flytta och arbeta på den inre marknaden, den offentliga utfrågningen den 4 maj 2017 om bekämpande av diskriminering samt skydd av minoriteter, den gemensamma offentliga utfrågning som anordnades den 15 mars 2016 av kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor och konsumentfrågor och Europaparlamentets utskott LIBE, PETI, AFCO och JURI om EU-medborgarskap i praktiken och den gemensamma utfrågningen om statslöshet som anordnades av LIBE och PETI den 29 juni 2017,

–  med beaktande av utfrågningen i PETI den 22 februari 2016 om en eventuell utvidgning av tillämpningsområdet för EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna (artikel 51), utfrågningen den 21 juni 2016 om öppenhet och informationsfrihet inom EU:s institutioner samt utfrågningen den 22 juni 2017 om återupprättande av allmänhetens förtroende för och tillit till det europeiska projektet, samt de tidigare utfrågningarna under denna valperiod om rätten att göra framställningar (23 juni 2015) och om det europeiska medborgarinitiativet (26 februari 2015),

–  med beaktande av de studier som beställdes av Europaparlamentets utredningsavdelning C 2016 och 2017 på begäran av utskottet för framställningar: Obstacles to the right of free movement and residence for EU citizens and their families (hinder för rätten till fri rörlighet och uppehållsrätt för EU-medborgare och deras familjer), Discrimination(s) as emerging from the petitions received (diskriminering så som den beskrivs i mottagna framställningar), The impact of Brexit in relation to the right to petition and on the competences, responsibilities and activities of the Committee on Petitions (brexits konsekvenser med avseende på rätten att göra framställningar och för framställningsutskottets ansvarsområden och verksamhet) och The protection role of the Committee on Petitions in the context of the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (den skyddande funktion som utskottet för framställningar har vid genomförandet av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar och yttrandena från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0385/2017), och av följande skäl:

A.  EU-medborgarskapet och dess närstående rättigheter infördes ursprungligen 1992 genom Maastrichtfördraget och stärktes ytterligare genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft i december 2009, samt genom EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

B.  Utövandet av medborgarskap förutsätter att alla mänskliga rättigheter, särskilt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, redan är garanterade och kan åtnjutas.

C.  En heltäckande strategi för att uppnå målen i EU-fördragen, såsom full sysselsättning och social utveckling, är avgörande för att man ska kunna möjliggöra ett verkligt åtnjutande av de rättigheter och friheter som följer av EU-medborgarskapet.

D.  Tillgång till EU-medborgarskap fås genom medborgarskap i en medlemsstat, som regleras av nationell lagstiftning. Samtidigt medför denna institution rättigheter och skyldigheter som fastställs av EU-lagstiftningen och inte är avhängiga medlemsstaterna. Av ovannämnda skäl är det dessutom så att dessa rättigheter och skyldigheter inte kan begränsas på ett obefogat sätt av medlemsstaterna, inbegripet av deras regionala och lokala myndigheter. När det gäller tillgång till nationellt medborgarskap bör medlemsstaterna följa principerna i EU-lagstiftningen, exempelvis principerna om proportionalitet och icke-diskriminering, som båda är väl definierade i Europeiska unionens domstols rättspraxis. Enligt fördragen ska alla EU-medborgare få lika uppmärksamhet från EU:s institutioner.

E.  EU:s medborgare litar på att medlemsstaterna, inklusive regionala och lokala myndigheter, tillämpar såväl gemenskapsrätten som deras nationella lagstiftning, eftersom detta är en förutsättning för att medborgarna effektivt ska kunna utöva de rättigheter som deras EU-medborgarskap ger dem.

F.  Insatser för att främja EU-medborgarskapet är kopplade till en förbättrad demokrati inom EU, ett åtnjutande i praktiken av de grundläggande rättigheterna och friheterna och varje medborgares möjlighet att delta i det demokratiska livet i EU.

G.  Alla unilaterala ändringar av en medlemsstats landsgräns utgör allra minst ett brott mot artiklarna 2, 3.2 och 4.2 i EU-fördraget och äventyrar också åtnjutandet av alla de rättigheter som EU-medborgarskapet medför.

H.  Lissabonfördraget konsoliderade EU-medborgarskapets oförytterliga rättigheter och garantier, inklusive bland annat frihet att resa, arbeta och studera i en annan medlemsstat, att delta i det europeiska politiska livet, att främja jämlikhet och respekt för mångfald och att skyddas från diskriminering, särskilt sådan som utövas på grund av nationalitet. Utövandet av rätten till fri rörlighet inom EU har ökat konstant under de senaste årtiondena och har gett upphov till blandade familjer med olika nationaliteter, ofta med barn. Detta är en positiv trend för konsolideringen av EU-medborgarskapet som en institution i sig, men är även förenat med specifika behov och utmaningar på olika områden, däribland rättsliga aspekter.

I.  Förenade kungarikets planerade utträde ur EU (brexit) har framhävt vikten av EU-medborgarskapets rättigheter och deras avgörande roll i miljontals EU-medborgares dagliga liv och har ökat medvetenheten i EU om den potentiella förlust av rättigheter som brexit skulle medföra för båda sidor, särskilt när det gäller de tre miljoner EU-medborgare som är bosatta i Förenade kungariket och de 1,2 miljoner brittiska medborgare som är bosatta i EU.

J.  Den senaste händelseutvecklingen i Förenade kungariket, den humanitära flyktingkrisen, åtstramningspolitikens förödande sociala och ekonomiska konsekvenser, den höga arbetslösheten, den utbredda fattigdomen och utbredningen av främlingsfientlighet och rasism i Europa har urholkat förtroendet för EU-systemet och hela det europeiska projektet.

K.  Rätten till fri rörlighet och dess utövande spelar en central roll för EU-medborgarskapet och kompletterar de andra friheterna på EU:s inre marknad. Unga européer fäster särskilt stor vikt vid fri rörlighet, som med avseende på medvetenhet och popularitet bland EU-medborgare är rankad som det mest positiva som EU har uppnått efter säkerställandet av fred.

L.  Enligt många framställningar har flera medlemsstater brutit mot den fria rörligheten och utövandet av den genom att de har utvisat eller hotat med att utvisa EU-medborgare från sitt territorium.

M.  Framställningar och klagomål till kommissionen och Solvit har visat att EU-medborgare upplever avsevärda svårigheter med att utöva sina grundläggande rättigheter och friheter på grund av omfattande ekonomiska och sysselsättningsmässiga problem, som förvärrats av de åtstramningsåtgärder som vidtagits på EU- och medlemsstatsnivå, administrativa bördor och byråkrati i medlemsstater, samt av felaktig information och/eller brist på samarbete mellan nationella myndigheter.

N.  Principen om icke-diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, som fastslås i artikel 21 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, är det främsta uttrycket för EU-medborgarskap. Den är också avgörande för ett framgångsrikt utövande av den fria rörligheten, vilket framgår av framställningar.

O.  Respekt för de rättigheter som personer i minoritetsgrupper har är enligt fördragen ett av EU:s grundläggande värden. Ungefär 8 procent av EU:s medborgare tillhör en nationell minoritet, och ungefär 10 procent talar ett regionalt språk eller ett minoritetsspråk. Minoriteter måste skyddas på ett mer verkningsfullt sätt.

P.  En förstärkning av de medborgerliga rättigheterna och de demokratiska institutionerna inbegriper bekämpning av diskriminering och bristande jämställdhet, i linje med målen för hållbar utveckling.

Q.  Kvinnors underrepresentation i beslutsfattande ställningar, särskilt på det politiska området och i företag på styrelsenivå, hindrar kompetensutveckling och försvagar kvinnors deltagande i det demokratiska livet i EU.

R.  Det finns fortfarande många hinder för kvinnors deltagande och ledarskap inom politiskt beslutsfattande, till exempel ihållande stereotypa könsroller och konsekvenserna av den senaste ekonomiska krisen i kombination med dess negativa återverkningar på jämställdhetsfrågor.

S.  Det finns fortfarande betydande brister i fråga om skydd av offer för könsrelaterat våld och våld i hemmet i hela EU vid gränsöverskridande familjetvister.

T.  Den diskriminering som kvinnor i hela EU utsätts för är ett hinder för jämställdhet. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade som väljare och i ledande ställningar, oavsett om det rör sig om förtroendeuppdrag, offentlig förvaltning, den akademiska världen, medier eller den privata sektorn. Det faktum att kvinnor i många fall utsätts för diskriminering på flera grunder och i oproportionellt hög grad drabbas av fattigdom och socialt utanförskap hindrar dem från att till fullo utöva sina medborgerliga rättigheter.

U.  Rätten att göra framställningar till Europaparlamentet enligt artiklarna 20 och 227 i EUF-fördraget och artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är en av grundstenarna i EU-medborgarskapet, rangordnad som den näst mest kända bland EU-medborgarskapets rättigheter, och måste skapa en förbindelselänk mellan medborgarna och EU:s institutioner genom en process som ska vara öppen, demokratisk och transparent.

V.  EU-medborgarnas grundläggande rättigheter skulle kunna säkerställas genom ett nytt sätt att tolka artikel 51 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

W.  EU-medborgare är direkt representerade i Europaparlamentet och har en demokratisk rätt att kandidera och rösta i val till Europaparlamentet, även om de är bosatta i en annan medlemsstat. Underlättandet för och främjandet av rätten för de EU-medborgare som har utövat sin rätt till fri rörlighet att rösta i val till Europaparlamentet och lokala val varierar i medlemsstaterna. Många olika framställningar tar upp förekomsten av byråkratiska hinder och brister av administrativ eller annan karaktär i samband med utövandet av rätten att rösta i nationella eller regionala val i hemmedlemsstaten för personer som är bosatta i en annan medlemsstat. Vissa medborgare hindras i sitt utövande av denna demokratiska rättighet, t.ex. personer med funktionsnedsättning i medlemsstater som har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning men inte uppfyllt sin skyldighet att reformera vallagstiftningen för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att utöva sin rösträtt.

X.  Medborgare har rätt att, tillsammans med andra EU-medborgare från alla medlemsstater, organisera eller stödja ett europeiskt medborgarinitiativ, vilket bör ge dem möjlighet att bidra till fastställandet av EU:s lagstiftningsagenda. Medborgarinitiativet är ett viktigt instrument för direktdemokrati som gör det möjligt för medborgarna att delta aktivt i utformningen av EU:s politik och lagstiftning. Initiativet bör vara transparent och ändamålsenligt. Utövandet av denna rätt har hittills inte varit tillfredsställande.

Y.  Upprättandet av Schengenområdet och införlivandet av Schengenregelverket i EU:s regelverk har i betydande grad stärkt den fria rörligheten i EU och är en av de största landvinningarna i det europeiska integrationsprojektet. Europeiska unionens råd bekräftade i sina slutsatser nr 9166/3/11 och 9167/3/11 av den 9 juni 2011 det framgångsrika slutförandet av utvärderingen av Bulgariens och Rumäniens tekniska beredskap att ansluta sig till Schengenområdet.

Z.  Säkerhet är en av de viktigaste frågorna för EU-medborgarna. EU bör se till att medborgarna känner att deras frihet skyddas och deras säkerhet garanteras inom hela EU, och samtidigt säkerställa att deras friheter och rättigheter respekteras och skyddas överallt inom EU. Terrorism är ett globalt hot som behöver hanteras effektivt på lokal och nationell nivå och på EU-nivå i syfte att garantera EU-medborgarnas säkerhet.

AA.  Enligt kommissionens konsekvensbedömning som åtföljer rådets direktiv (EU) 2015/637 av den 20 april 2015 om samordnings- och samarbetsåtgärder för underlättande av konsulärt skydd till icke-företrädda unionsmedborgare i tredjeländer(12) är det nästan sju miljoner EU-medborgare som reser till eller bor på platser utanför EU där deras eget land inte har någon ambassad eller något konsulat. Antalet icke-företrädda EU-medborgare förväntas öka till minst tio miljoner fram till 2020. EU-medborgare som är bosatta på ett tredjelands territorium där deras ursprungsmedlemsstat inte är representerad har rätt till skydd från varje annan medlemsstats diplomatiska eller konsulära myndigheter på samma villkor som den statens medborgare.

1.  Europaparlamentet tar del av kommissionens rapport om EU-medborgarskapet 2017, som innehåller en uppräkning av nya prioriteringar efter verksamhetsområde för kommande år. Parlamentet erinrar om att medlemsstaterna och EU:s institutioner gemensamt bär ansvaret för att EU:s lagstiftning tillämpas korrekt. Parlamentet framhåller i detta avseende den avgörande roll som kommissionen spelar i egenskap av fördragens väktare vid tillämpningen av artiklarna 258–260 i EUF-fördraget. Parlamentet understryker att prioriteringar på ett effektivt sätt måste ta upp de frågor som ligger medborgarna om hjärtat, och att det behövs väldefinierade, konkreta åtaganden och åtgärder för de kommande tre åren. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att skynda på sin strategi för att säkerställa efterlevnad av EU-lagstiftningen genom att använda alla tillgängliga verktyg och mekanismer.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rätten att göra framställningar, rätten att hänskjuta ärenden till Europeiska ombudsmannen och rätten att få tillgång till handlingar och register är grundläggande, konkreta aspekter av EU-medborgarskapet som ger ökad insyn i beslutsfattandet. Parlamentet vill därför se att dessa rättigheter främjas och lyfts fram som centrala inslag i kommissionens rapport om EU-medborgarskapet och återspeglas korrekt i den.

3.  Europaparlamentet framhåller att det faktiska utövandet av rätten att göra framställningar har underlättats tack vare den förbättrade behandlingen av framställningar i Europaparlamentet och lanseringen av portalen för utskottet för framställningar i slutet av 2014, som innebär att framställningar kan lämnas in på ett okomplicerat sätt och hanteras mer effektivt, vilket framgår av årsrapporterna från utskottet för framställningar. Parlamentet begär att nästa steg i projektet ska slutföras enligt planerna utan dröjsmål, eftersom detta kommer att möjliggöra för framställare och personer som gett framställningen sitt stöd att följa upp framställningsprocessen på ett mycket mer interaktivt sätt.

4.  Europaparlamentet understryker att ett framgångsrikt utövande av medborgarskapets rättigheter förutsätter att alla rättigheter och friheter som fastställs i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna upprätthålls av medlemsstaterna. Parlamentet framhåller att demokratisk och delaktighetsbaserad styrning, största möjliga insyn och direkt deltagande från samtliga medborgare i beslutsprocesserna i slutändan stärker EU-medborgarskapet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre informera EU-medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter och att underlätta lika tillgång till och respekt för dessa rättigheter både i deras ursprungsländer och i andra medlemsstater. Parlamentet framhåller att vissa medlemsstater i dag har valt att inte tillämpa delar av EU-fördragen, vilket leder till faktiska skillnader i de medborgerliga rättigheterna.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt att det under nästan ett decennium inte har gjorts några betydande framsteg avseende antagandet av det EU-övergripande direktivet mot diskriminering. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner och medlemsstaterna att som högsta prioritet återuppta förhandlingarna om detta. Parlamentet noterar kommissionens åtagande att aktivt stödja slutförandet av dessa förhandlingar.

6.  Europaparlamentet beklagar att det under lång tid inte har gjorts några framsteg med 2008 års förslag till direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att anta förslaget så snart som möjligt.

7.  Europaparlamentet anser att EU:s politik på antidiskrimineringsområdet bör bli mer effektiv och att kvarstående hinder bör undanröjas. Parlamentet rekommenderar att kommissionen uppdaterar de första två antidiskrimineringsdirektiven, nämligen rådets direktiv 2000/43/EG och rådets direktiv 2000/78/EG, för att anpassa dem till den nuvarande versionen av fördragen och till EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

8.  Europaparlamentet begär att ett effektivt regelverk och samordningsåtgärder ska antas på EU- och medlemsstatsnivå som kan säkerställa höga nivåer av socialt skydd och varaktiga arbetstillfällen med skälig ersättning. Parlamentet anser att detta är avgörande för att man ska kunna stärka de grundläggande rättigheter och friheter som följer av EU-medborgarskapet.

9.  Europaparlamentet betonar att de åtstramningsåtgärder som antagits på EU- och medlemsstatsnivå har förvärrat de ekonomiska och sociala skillnaderna, och därmed allvarligt begränsat det praktiska utövandet av de grundläggande rättigheter och friheter som följer av EU-medborgarskapet.

10.  Europaparlamentet påminner om sin resolution och kommissionens förslag till ett övergripande direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster, däribland olika transportsätt. Parlamentet rekommenderar att lagstiftarna skyndar på sitt arbete med att anta en europeisk rättsakt om tillgänglighet. Parlamentet välkomnar det interinstitutionella avtal som ingåtts om tillämpningen av Marrakechfördraget på EU:s upphovsrättslagstiftning, vilket utskottet för framställningar har förespråkat sedan 2011, och upprepar sin uppmaning till EU och medlemsstaterna att utan dröjsmål ratificera Marrakechfördraget. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och underteckna dess protokoll. Parlamentet stöder en utökad användning av ömsesidigt erkända EU-intyg om funktionsnedsättning i så många medlemsstater som möjligt. Medlemsstaterna uppmuntras att underlätta rörligheten för personer med funktionsnedsättning och funktionsbegränsning i EU. Parlamentet betonar att EU:s webbplatser behöver göras mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta mer aktiva åtgärder för att bekämpa såväl diskriminering mot hbti-personer som homofobi genom att fastställa konkreta åtgärder som ska vidtas på nationell nivå och på EU-nivå. Parlamentet uppmanar samtidigt EU-institutionerna att noggrant övervaka hbti-personers rättigheter och främja erkännandet av gränsöverskridande rättigheter för hbti-personer och deras familjer i EU.

12.  Europaparlamentet påminner om att principen om jämställdhet mellan kvinnor och män endast kan genomföras om man strategiskt integrerar jämställdhetsperspektivet i all EU-politik, inklusive genom EU:s strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja fullständig tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta effektiva åtgärder för att stoppa diskriminering och bekämpa diskriminerande uttalanden som riktas mot kvinnor i EU och som uppmuntrar till könsstereotyper. Parlamentet betonar på nytt att man behöver investera i medborgar-, samhälls- och jämställdhetsutbildning i hela Europa. Parlamentet uppmärksammar de löne- och pensionsskillnader som finns mellan kvinnor och män i EU och som hindrar miljontals kvinnor från att bli verkligt ekonomiskt självständiga. Parlamentet framhåller att unga människor, särskilt kvinnor och flickor, behöver delta i politiken, och begär att kommissionen och medlemsstaterna ska göra mer för att stimulera deras deltagande.

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att EU ska underteckna och slutföra sin anslutning till Istanbulkonventionen, men beklagar att begränsningen till två områden, dels frågor som rör straffrättsligt samarbete, dels asyl och principen om ”non-refoulement”, föranleder rättslig osäkerhet om vad EU:s anslutning egentligen innebär. Parlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att skynda på förhandlingarna om ratificering och genomförande av Istanbulkonventionen. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att snarast ratificera denna konvention, och uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor. Parlamentet välkomnar kommissionens framläggande av paketet om balans mellan arbete och privatliv, och uppmanar alla institutioner att genomföra dessa åtgärder så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja kvinnors tillträde till och medverkan i ledande positioner, och att vidta särskilda åtgärder för att tillgodose behoven hos utsatta personer som drabbas av intersektionell diskriminering på flera grunder, så att dessa kan utöva sina medborgerliga rättigheter, till exempel genom lämpliga strategier. Parlamentet uppmanar rådet att intensifiera ansträngningarna för att häva blockeringen av direktivet om kvinnor i bolagsstyrelser. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att anta sitt strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019 i form av ett meddelande.

14.  Europaparlamentet påminner om att traditionella minoriteter och majoritetsbefolkningar har levt sida vid sida i århundraden på den europeiska kontinenten. Parlamentet understryker att EU:s institutioner måste spela en mer aktiv roll i skyddet av minoriteter, exempelvis genom att främja medvetandehöjande möten, seminarier och resolutioner och genom att inom EU:s institutioner vidta konkreta administrativa åtgärder. Parlamentet anser att EU bör fastställa höga standarder för minoritetsskydd genom att utgå från standarder som har kodifierats i internationella rättsinstrument, såsom Europarådets rättsinstrument, och ge dessa standarder en fast förankring i en rättslig ram med garantier för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter i hela EU. Parlamentet uppmuntrar alla medlemsstater att utan ytterligare dröjsmål till fullo ratificera ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, samt att genomföra fördragen så som det är avsett. Parlamentet erinrar också om att de principer som utvecklats inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) måste genomföras. Parlamentet beklagar djupt all retorik som uppmanar till diskriminering på grund av nationalitet. Parlamentet uppmuntrar nationella regeringar att hitta hållbara lösningar och främja en kultur av språklig mångfald i alla medlemsstater och i EU som helhet, även utöver de officiella EU-språken, eftersom både fördragen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna hänvisar till skyddet av nationella minoriteter och till diskriminering på grund av språk.

15.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att så många romer i Europa drabbas av diskriminerande födelseregistrering och därför saknar identitetshandlingar och nekas tillgång till viktiga grundläggande tjänster i de länder där de är bosatta, vilket också leder till att de inte kan åtnjuta sina rättigheter i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta omedelbara korrigerande åtgärder i detta avseende för att garantera att de kan åtnjuta sina grundläggande mänskliga rättigheter och alla rättigheter som EU-medborgarskapet medför. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och övervaka situationen i medlemsstaterna och ta initiativ till rättsligt bindande lagstiftning om identifiering och skydd av personer vars medborgarskap inte har erkänts och som saknar möjlighet att få identitetshandlingar.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå särskilda åtgärder för att undanröja hinder för fri rörlighet, i linje med parlamentets resolutioner av den 15 mars 2017 om hinder för unionsmedborgares fria rörlighet och frihet att arbeta på den inre marknaden(13) och av den 28 april 2016 om att skydda barnets bästa i hela EU utgående från framställningar till Europaparlamentet(14).

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet övervaka tillämpningen av direktiv 2004/38/EG i medlemsstaterna och att vidta lämpliga åtgärder för att avlägsna potentiella hinder för den fria rörligheten. Parlamentet välkomnar verktyget för e-lärande om EU-medborgares rätt till fri rörlighet, som hjälper lokala myndigheter att bättre förstå de rättigheter och skyldigheter som den fria rörligheten medför.

18.  Europaparlamentet uppskattar kommissionens ansträngningar för att göra fler informations- och stödcentrum om EU och de rättigheter som EU ger sina medborgare, såsom nätverket Europa direkt, Ditt Europa-portalen och e-juridikportalen, tillgängliga och mer åtkomliga, i syfte att bättre informera enskilda som utövar sina rättigheter som EU-medborgare. Parlamentet uppskattar kommissionens förslag om en gemensam digital ingång för att ge medborgarna enkel åtkomst online till informations-, stöd- och problemlösningstjänster när det gäller utövandet av rättigheter på den inre marknaden.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka Solvit-nätverket genom att förbättra samverkan mellan kommissionens avdelningar och nationella centrum i syfte att säkerställa en bättre uppföljning av olösta och återkommande ärenden och närmare förbindelser mellan EU:s olika verktyg för att se till att EU-rätten följs, till exempel EU Pilot och Chap. Parlamentet uppmanar samtidigt medlemsstaterna att bland EU:s medborgare främja Solvit-nätverket och dess tjänster liksom andra mekanismer för prövning och medborgardeltagande, såväl på EU-nivå (till exempel via parlamentets utskott för framställningar, Europeiska ombudsmannen och EU:s medborgarinitiativ), som på nationell nivå (till exempel via regionala eller lokala ombudsmän, utskott för framställningar eller lagstiftningsinitiativ på gräsrotsnivå).

20.  Europaparlamentet stöder kommissionens åtagande i rapporten om EU-medborgarskapet 2017 om att anordna en EU-omfattande informations- och upplysningskampanj för att öka EU-medborgarnas kunskap om deras rättigheter. Parlamentet påpekar att medborgarna bör ha tillgång till all information som behövs för att EU-medborgarskapet verkligen ska kunna stärkas, och att denna information bör presenteras på ett tydligt och begripligt sätt, så att de kan fatta välgrundade beslut om utövandet av sina rättigheter enligt fördragen och enligt EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet beklagar i detta sammanhang den bristande insynen i och avsaknaden av transparens vid förhandlingar om avtal som påverkar grundläggande aspekter i utövandet av medborgarskap, såsom det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) och det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta). Parlamentet rekommenderar främjandet av öppenhet och proaktivt konsulärt stöd som de mest lämpliga verktygen i detta syfte, i kombination med lämpligt offentliggörande av nödvändig information för att underlätta för nyanlända att etablera sig.

21.  Europaparlamentet erinrar om att tillgång till hälso- och sjukvård, samordning av system för social trygghet och erkännande av yrkeskvalifikationer i andra medlemsstater är områden som ofta ställer till med problem för EU-medborgare. Parlamentet begär att kommissionen på ett kraftfullt sätt ska se till att reglerna efterlevs för att komma till rätta med dessa förhållanden.

22.  Europaparlamentet är oroat över det allt större politiska missnöjet hos allmänheten som en följd av åtstramningspolitik och begränsningar av rättigheter och friheter. Parlamentet betonar att kampen mot främlingsfientlighet, rasism, diskriminering och hatpropaganda, som har ökat bland annat som en följd av just åtstramningspolitiken och begränsningarna av rättigheter och friheter, måste prioriteras.

23.  Europaparlamentet är medvetet om att åtgärder för att förbättra valdeltagandet i val till Europaparlamentet är ett ansvar som delas mellan EU och medlemsstaterna. Parlamentet uppmuntrar de senare att främja det demokratiska deltagandet genom att i olika kanaler och på ett lättillgängligt språk informera medborgarna mer om deras rättigheter att kandidera och rösta i lokala val och val till Europaparlamentet, och genom att avlägsna eventuella hinder för deras deltagande, såsom ekonomisk, social och språklig diskriminering, orättvisa metoder eller korruption. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att avlägsna hinder för tillträde för personer med funktionsnedsättning och att underlätta röstning i alla val för de medborgare som bor, arbetar eller studerar långt ifrån sin röstningslokal, till exempel genom att använda elektroniska lösningar för identifiering och röstning.

24.  Europaparlamentet anser att reformen av vallagen skulle kunna vara en möjlighet för EU att bli mer demokratiskt. Parlamentet framhåller att tusentals européer delar denna uppfattning. Parlamentet påminner om att man måste främja deltagandet i val till Europaparlamentet genom att göra politiska partier på europeisk nivå synligare, och att en förstärkning av den europeiska karaktären på valen till Europaparlamentet är ett gemensamt ansvar för EU och dess medlemsstater. Parlamentet uppmuntrar rådet att vid översynen av ovannämnda akt införa bestämmelser om listor med ett jämställdhetsperspektiv och en jämn könsfördelning. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder som respons på klagomål om utövandet av rösträtten i val till Europaparlamentet och lokala val, att så snart som möjligt påbörja arbetet med att utforma en konkret handlingsplan för införande av elektronisk röstning i val till Europaparlamentet, och att göra det systemet mer allmänt tillgängligt för alla EU-medborgare. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att göra allt de kan för att uppmuntra statslösa personer som är permanent bosatta i en av EU:s medlemsstater att skaffa medborgarskap i den medlemsstat där de är bosatta så att de kan åtnjuta fullständiga rättigheter som EU-medborgare. Parlamentet anser att EU-medborgare som flyttar till och bosätter sig i en annan medlemsstat bör ha möjlighet att utöva sin rösträtt i de nationella valen i sina ursprungsländer. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som fråntar sina egna medborgare rösträtten när dessa väljer att bosätta sig i en annan medlemsstat under en längre tid att lätta på kraven för dessa medborgare och låta dem få behålla sin rätt att rösta i nationella val. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna utöva sin rösträtt utan att på något sätt diskrimineras. Parlamentet stöder möjligheten att införa ett europeiskt identitetskort som ett komplement till nationella identitetshandlingar.

25.  Europaparlamentet uppmanar de politiska partierna på europeisk nivå att effektivt ta itu med problemet med det minskade valdeltagandet och den växande klyftan mellan medborgarna och EU-institutionerna. Parlamentet anser att införandet av gränsöverskridande listor för val av en del av ledamöterna av Europaparlamentet skulle bidra till att stärka begreppet EU-medborgarskap. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utarbeta en konkret handlingsplan för införande av elektronisk röstning inför valet till Europaparlamentet 2019. Parlamentet anser att nomineringen från politiska partier på europeisk nivå av kandidater som representerar hela EU till posten som kommissionsordförande är ett viktigt steg på vägen mot att skapa ett verkligt europeiskt offentligt rum, men är övertygat om att en europeisering av valkampanjen endast kan åstadkommas via alleuropeiska aktiviteter och nätverk som för samman lokala och nationella medier, särskilt offentliga medier (radio, tv, seminarier, internet).

26.  Europaparlamentet tar del av kommissionens senaste meddelande (COM(2017)0482) om det europeiska medborgarinitiativet, som innehåller ett förslag till ändring av förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 i syfte att förbättra dess funktion. Parlamentet hoppas att ändringen av förordningen kommer att resultera i ett europeiskt medborgarinitiativ som är mer transparent, effektivt och användarvänligt, och som samtidigt säkerställer ett demokratiskt och bredare deltagande av medborgarna i den europeiska debatten och fastställandet av den europeiska agendan. Parlamentet betonar den viktiga lagstiftningsmässiga roll som parlamentet kommer att spela och vikten av ett gott samarbete med kommissionen under ändringen av förordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa bestämmelser som syftar till att se över villkoren för juridisk tillåtlighet, kraven för registrering och behandlingsförfarandena för ett europeiskt medborgarinitiativ.

27.  Europaparlamentet anser att det är i EU-medborgarskapets intresse att kommissionen vidtar åtgärder för att stärka den europeiska kulturella dimensionen. Parlamentet uppmuntrar programmet ”Ett Europa för medborgarna” att finansiera mer innovativa projekt som kan ha en systemeffekt. Parlamentet föreslår att programmet ”Lär känna Europa” ska utvecklas parallellt med och som ett komplement till ”Ett Europa för medborgarna”.

28.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att, i syfte att stärka EU-medborgarskapet och utövandet av detta, uppmuntra lokala myndigheter att utnämna kommunalråd med ansvar för EU-frågor, eftersom det är den nivå som är närmast medborgarna.

29.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att införa ett register för inkommande ärenden i alla sina huvudkontor, inklusive i sina kontor i medlemsstaterna, så att medborgarna tryggt kan vända sig till vilken EU-institution som helst skriftligen och personligen.

30.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att i samarbete med leverantörer av samhällsomfattande posttjänster införa ett meddelandesystem med certifiering av innehåll, datum och avsändare, så att medborgare tryggt kan vända sig till de europeiska institutionerna skriftligen utan att vara personligen närvarande.

31.  Europaparlamentet är övertygat om att den grundläggande rätten till yttrande- och informationsfrihet, som fastställs i artikel 11 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, fria medier och tillgång till en mångfald av röster i samhället och i medier är en oumbärlig del av en sund demokrati och därför utgör en konstitutionell grund för EU-medlemskapet enligt artiklarna 2 och 6 i EU-fördraget. Parlamentet understryker att det behövs en tydligt definierad EU-politik för att ta itu med anti-EU-propaganda och felaktig information, samt för att främja de offentliga mediernas oberoende i förhållande till regeringar. Parlamentet föreslår att en minimitid i offentliga radio- och tv-sändningar i alla medlemsstater ska ägnas åt innehåll med koppling till EU-frågor. Parlamentet föreslår att EU-institutionerna ska gå vidare med att inrätta europeiska tv-kanaler som sänder i alla medlemsstater och på alla officiella EU-språk, och med att utbilda medborgarna i mediekompetens från en tidig ålder. Parlamentet stöder spridningen av press och multimediaproduktioner på alla officiella EU-språk, och understryker i detta sammanhang behovet av att ytterligare öka medvetenheten bland europeiska journalister.

32.  Europaparlamentet vidhåller att språklig mångfald och transparens är viktiga verktyg för att föra medborgarna närmare EU och involvera dem i dess verksamhet. Parlamentet noterar att 30 procent av de undersökningar som Europeiska ombudsmannen avslutade under 2016 avsåg tillgång till handlingar, och rekommenderar därför att rätten att få tillgång till handlingar främjas och att så många handlingar som möjligt översätts till alla officiella EU-språk. Parlamentet stöder en intensivare dialog med medborgarna och uppmuntrar till offentliga debatter för att förbättra medborgarnas förståelse av hur EU påverkar deras dagliga liv och möjliggöra för dem att delta i diskussioner genom inslag i tv-program för särskilda målgrupper. Parlamentet efterlyser ett övergripande direktiv om visselblåsning, där man fastställer lämpliga kanaler och förfaranden för att rapportera fall.

33.  Europaparlamentet stöder främjandet av en anda inom EU-institutioner och nationella institutioner av att verka i allmänhetens tjänst, och anser att EU bör föregå med gott exempel genom att tillämpa högsta möjliga förvaltnings- och transparensstandarder, i enlighet med artikel 41 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet föreslår att lokala EU-kontor i medlemsstaterna ska omvandlas till kontaktpunkter som erbjuder omfattande tjänster till EU-medborgare, för att minska byråkratin och de hinder som byråkratin medför för utövandet av de rättigheter som följer av EU-medborgarskapet. Parlamentet framhåller betydelsen av projektet ”endast en gång”, som eliminerar onödiga bördor för europeiska företag som uppmanas att tillhandahålla samma uppgifter och handlingar upprepade gånger i sina gränsöverskridande verksamheter.

34.  Europaparlamentet betonar att tillgång till utbildning spelar en avgörande roll i arbetet med att informera framtida medborgare om deras rättigheter. Parlamentet betonar att man måste främja utvecklingen av överförbara färdigheter som ökar den interkulturella förståelsen och det aktiva deltagandet i olika samhällen genom programmet Erasmus+. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ge mer utrymme för samhällsutbildning med särskilt fokus på EU-medborgarskap och också på EU-frågor i sina läroplaner, och att anpassa lärarutbildningen i enlighet med detta. Parlamentet påminner om att lärare och utbildningspersonal behöver ges stöd i fråga om att integrera information om EU-rättigheter och EU-medborgarskap i undervisningen. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att ytterligare främja och utveckla internetbaserade plattformar så att utbildningspersonal kan få tillgång till innovativt flerspråkigt utbildningsmaterial som hjälper dem att inspirera och motivera elever att lära sig om EU. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lansera en strategi för utbildning i europeiskt medborgarskap som innehåller föreslagna riktlinjer för att utveckla en läroplan som skulle kunna omfatta studiebesök på EU:s institutioner.

35.  Europaparlamentet påminner om att en medlemsstats utträde ur unionen enligt EU:s gällande lagstiftning innebär att medborgarna i denna medlemsstat förlorar sitt EU-medborgarskap. Parlamentet beklagar att Förenade kungarikets utträde ur EU kommer att vara första gången i historien som medborgare fråntas de rättigheter som de tilldelats genom EU-fördragen. Parlamentet understryker att denna förlust av rättigheter förväntas få en allvarlig inverkan på deras dagliga liv. Parlamentet betonar att alla avtal bör bygga på principerna om rättvisa, symmetri, rättvis behandling, ömsesidighet och icke-diskriminering, samt på full respekt för integriteten i EU:s lagstiftning, inklusive EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och dess verkställighetsram. Parlamentet uppmanar med kraft de båda förhandlande parterna att prioritera alla berörda medborgare och garantera deras rättigheter. Parlamentet uppmanar de förhandlande parterna att i möjligaste mån upprätthålla alla härledda sociala, ekonomiska och familjemässiga rättigheter, i synnerhet rätten till sjukvård, efter det brittiska utträdet.

36.  Europaparlamentet anser att en europeisk allmän helgdag bör införas den 9 maj i syfte att stärka en europeisk känsla av att tillhöra den europeiska familjen.

37.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se till att deras nationella lagstiftning är tillräckligt tydlig och detaljerad för att säkerställa att medborgarnas och deras familjemedlemmars rätt till fri rörlighet respekteras, att gå vidare med korrekt utbildning av behöriga nationella myndigheter i detta avseende och att sprida korrekt information till berörda parter på ett exakt sätt, samt att främja ett gott samarbete och ett snabbt informationsutbyte med andra nationella förvaltningar, särskilt i fråga om gränsöverskridande försäkringar och pensioner. Parlamentet efterlyser ett bättre samarbete mellan värdmedlemsstater och berörda konsulat för att garantera ett lämpligt stödnätverk och rättvis behandling i gränsöverskridande fall, särskilt när det rör sig om vårdnad av barn. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om gränsöverskridande erkännande av adoptionsbeslut.

38.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens råd och Europeiska rådet att låta alla länder som uppfyller de nödvändiga tekniska kriterierna bli medlemmar i Schengenområdet, så att alla EU-medborgare kan åtnjuta sin fria rörlighet utan att hindras av gränskontroller.

39.  Europaparlamentet påminner om att EU:s lagstiftning om säkerhet bör vara up-to-date, ändamålsenlig och effektiv när det gäller att förebygga, upptäcka och reagera på framväxande säkerhetshot. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av den europeiska säkerhetsagendan, bättre efterlevnad av EU:s befintliga rättsliga instrument på detta område samt effektivare informationsutbyte och samordning mellan medlemsstaterna och med EU:s byråer. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att stärka säkerhetssamarbetet mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av oinskränkt respekt för grundläggande rättigheter i kampen mot terrorismen. Parlamentet betonar att en harmonisering av EU:s interna och externa åtgärder på säkerhetsområdet är väsentlig för ett effektivt skydd av EU-medborgarna.

40.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att intensifiera insatserna för att utveckla en ändamålsenlig och genuin säkerhetsunion som kan hantera alla aspekter av terroristhotet.

41.  Europaparlamentet anser att avradikalisering och förebyggande av radikalisering är en absolut prioritering för EU och förespråkar kraftfullt ett stärkande av specifika sektorsövergripande program som är inriktade på utbildning, frivillig- och kulturverksamhet, ungdomsarbete och avradikaliseringsprogram inom institutioner, lokalsamhällen, det civila samhället, religiösa samfund och regionala förvaltningar. Parlamentet anser att en övergripande politik på detta område bör kompletteras med långsiktiga proaktiva avradikaliseringsprocesser på det rättsliga området. Parlamentet betonar att man behöver ta fram strategier för social inkludering och politik som bekämpar diskriminering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta ett helhetsgrepp på problematiken med radikalisering och att dra nytta av den sakkunskap som finns inom nätverket för kunskapsspridning om radikalisering, som inrättades på initiativ av kommissionen. Parlamentet understryker att förebyggandet av radikalisering också kan stödjas genom åtgärder som finansieras av EU-program såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och Ett Europa för medborgarna.

42.  Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt och effektivt genomförande av direktiv (EU) 2015/637 för att säkerställa konsulärt skydd för EU-medborgare som befinner sig i tredjeländer där deras medlemsstater inte är representerade.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till ett nytt, säkrare format för en provisorisk EU-resehandling för icke företrädda EU-medborgare utanför EU vars pass har stulits, förkommit, förstörts eller är tillfälligt oåtkomliga, i syfte att garantera deras hemresa.

44.  Europaparlamentet betonar att brottsoffer och offer för terrorism måste garanteras en lämplig nivå av rättigheter utan diskriminering i hela EU och att de bör behandlas med respekt och värdighet och få lämpligt stöd i enlighet med sina egna och sina familjers behov. Parlamentet understryker att allt fler EU-medborgare har drabbats av terrordåd i ett annat land än det egna, och begär därför att protokoll ska utarbetas i medlemsstaterna utan dröjsmål för att hjälpa EU-medborgare som är medborgare i en annan medlemsstat i händelse av ett terrordåd, i linje med förslaget till direktiv 2015/0281(COD) om bekämpande av terrorism. Parlamentet betonar att det behövs ett särskilt direktiv om skydd av offer för terrorism.

45.  Europaparlamentet beklagar förekomsten av gränsöverskridande hinder i medborgerliga och sociala frågor, t.ex. familjerätt och pensioner, som hindrar många medborgare från att fullt ut dra nytta av sitt EU-medborgarskap.

46.  Europaparlamentet beklagar att föräldrar och barn inte har samma möjlighet till rättslig prövning i alla medlemsstater vid separation eller skilsmässa, vilket har medfört att hundratals föräldrar i Europa har kontaktat utskottet för framställningar för att uppmana det att vara mer aktivt trots dess mycket begränsade behörighet på detta område.

47.  Europaparlamentet efterlyser ett stärkt samarbete mellan medlemsstaterna i syfte att säkerställa att offer för könsrelaterat våld skyddas och att hänsyn tas till barnets bästa vid gränsöverskridande familjetvister.

48.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av den europeiska solidaritetskåren för unga EU-medborgare, och begär att initiativet ska ges tillräcklig finansiering så att arbetstillfällen av god kvalitet inte ersätts med obetalt volontärarbete.

49.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta samordnings- och samarbetsåtgärder för att på ett effektivt sätt ta itu med frågor om dubbelbeskattning och skattemässig diskriminering i gränsöverskridande fall och att bättre beakta de verkliga förhållandena för gränsöverskridande rörlighet bland arbetstagare. Parlamentet anser att frågor om dubbelbeskattning för närvarande inte beaktas i tillräcklig utsträckning eftersom de hanteras via befintliga bilaterala skatteavtal eller unilaterala åtgärder av en medlemsstat, och att de kräver samordnade och snabba åtgärder på EU-nivå.

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

Rådets dokument 6622/16.

(2)

Rådets dokument 14268/15.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2014)0233.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2016)0106.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2016)0385.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2017)0013.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2017)0063.

(8)

PE 601.177v04-00.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2016)0512.

(10)

PE 597.698v03-00.

(11)

PE 603.107v02-00.

(12)

EUT L 106, 24.4.2015, s. 1.

(13)

Antagna texter, P8_TA(2017)0083.

(14)

Antagna texter, P8_TA(2016)0142.


MOTIVERING

Kommissionens tredje rapport om EU-medborgarskap, som offentliggörs med några månaders försening, sammanfaller med 25-årsjubileet av införandet av begreppet EU-medborgarskap i EU:s Maastrichtfördrag 1992. Den sammanfaller också med en utmaning som saknar motstycke: följderna av en medlemsstats utträde för de rättigheter som EU‑medborgarskapet medför, efter den folkomröstning som hölls i Förenade kungariket den 23 juni 2016. Dessa två milstolpar påminner EU om att det är dags för en grundlig utvärdering av de viktigaste framstegen och de pågående utmaningarna. Det är dags att identifiera de områden där mer arbete återstår att göras, och att enas om en daglig, faktisk och saklig innebörd av EU-medborgarskapet, så att medborgarna kan dra full nytta av de rättigheter och fördelar som det ger: det kompletterar deras nationella medborgarskap och överlappar ibland med rättigheter som garanteras av nationella bestämmelser.

Rapporten om EU-medborgarskapet 2017(1) är ett framåtblickande dokument som anger kommissionens prioriteringar för 2017–2019 och följer efter de rapporter från 2010 och 2013 som har utarbetats av Europaparlamentets utskott för framställningar som svar på motsvarande rapporter från kommissionen. Inför utarbetandet av denna rapport samrådde kommissionen med det civila samhället genom att anordna ett riktat samråd och två undersökningar om EU-medborgarskap och flera evenemang med nyckelintressenter, däribland en gemensam offentlig utfrågning med Europaparlamentets utskott för framställningar, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för rättsliga frågor den 15 mars 2016.

Det slutliga målet med EU:s medborgarskapsstrategier är att alla EU-medborgare ska kunna känna sig hemmastadda var de än befinner sig i EU och kunna dra fördel av sin status som EU-medborgare, även när de befinner sig i sitt eget land (enligt en undersökning från European Citizen Action Service (ECAS) är det endast cirka 20 procent av européerna som drar fördel av gränsöverskridande resor inom EU och åtnjuter sådana rättigheter). Detta innebär en förstärkning av EU-medborgarnas rättigheter och säkerställande av att EU‑medborgarna verkligen kan uppskatta dem i vardagslivet. Det innebär också ett främjande av EU:s gemensamma värderingar: jämlikhet och icke-diskriminering, och medborgarnas deltagande i det demokratiska livet i EU, liksom ett europeiskt offentligt utrymme för säkerhet, fred och varaktigt välstånd, där de kan uttrycka sina farhågor och idéer om utvecklingen i EU.

I det nuvarande förslaget till betänkande granskas kommissionens förslag till åtgärder utifrån de framställningar som inkommit till utskottet för framställningar under perioden 2014–2016. Framställningar ger en direkt återkoppling från medborgare om genomförandet av olika strategier. De är en pålitlig barometer som mäter graden av tillfredsställelse med Europeiska unionen och används därför av kommissionen vid kontroll av medlemsstaternas tillämpning av unionslagstiftningen.

Kommissionen har kommit fram till att EU-medborgarna har blivit mer medvetna om sina medborgerliga rättigheter under de senaste åren. Rätten att göra framställningar, en rätt som är förankrad i Lissabonfördraget och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, är en av dessa rättigheter, och av resultaten att döma från genomförda undersökningar verkar den vara en av de mer kända, tillsammans med personers rätt till fri rörlighet.

– Exempel på diskriminering av alla slag har varit ett återkommande ämne i framställningar: diskriminering på grund av kön, nationalitet, sexuell läggning, ålder, språk och etniskt ursprung. Här måste man framhålla frågorna om jämställdhet mellan kvinnor och män och skydd av minoritetsrättigheter (förlust av medborgarskap, utbildning, språk, utövande av valrättigheter). En annan fråga är problemen som tas upp av par som består av hbti-personer i samband med resor mellan medlemsstater, eftersom det fortfarande är medlemsstaterna själva som beslutar huruvida de enligt lag ska erkänna förhållanden mellan två personer av samma kön på sina territorium (och i synnerhet huruvida de ska tillåta äktenskap och/eller registrerade partnerskap för samkönade par) och fastställer vilka (finansiella eller andra) konsekvenser sådana förhållanden får, särskilt när det gäller föräldraskap. Utskottet för framställningar har tagit emot ett flertal framställningar som tar upp diskriminering avseende de svårigheter som personer med funktionsnedsättning stöter på i alla aspekter av vardagslivet: på arbetsplatsen, rörlighetsproblem (bland annat tillgänglighet till transporter och byggnader, passagerarrättigheter), hälsovård, tillgång till utbildning, avinstitutionalisering, statuserkännande, pensioner, parkeringstillstånd, EU-intyg om funktionsnedsättning (som för närvarande endast är i pilotstadiet), sociala förmåner, valrättigheter, tillgång till sysselsättning och slutligen frågor med koppling till tillämpningen av Marrakechfördraget i EU. Det är ett tydligt krav i hela EU att det stagnerade övergripande antidiskrimineringsdirektivet ska antas. Dessutom behöver översynen av artikel 51 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna ses över för att en korrekt behandling i utskottet av framställningar om grundläggande rättigheter ska kunna säkerställas.

– Särskilt med avseende på minoriteter återstår det mycket arbete för att EU ska kunna säkerställa det effektiva skyddet av dessa värden när det gäller minoriteter. När det till exempel gäller nationella inhemska minoriteter har EU inte kunnat utfärda påföljder eller förhindra sådana diskriminerande beteenden som inverkar negativt på de språk som talas av personer som tillhör sådana grupper och på de kulturer som de är en del av. Även om rättigheterna för sådana minoriteter främst bör garanteras av medlemsstaterna, förväntar sig EU-medborgarna att mer görs på EU-nivå, ett faktum som bland annat bekräftas av flera framställningar som har lämnats in till Europaparlamentet i detta avseende.

– Med tanke på att ett utträde enligt gällande EU-lagstiftning medför förlust av EU-medborgarskapet, och att delar av Förenade kungariket inte kan förhandla separat om att stanna kvar i EU eftersom förhandlingar gäller en medlemsstat i sin helhet, blir det bara ännu mer slående att brexit är en enorm utmaning för medborgerliga rättigheter. EU-institutionerna måste ta itu med denna utmaning genom brexit-förhandlingarna på ett sätt som är det mest fördelaktiga för EU-medborgarna. Utskottet för framställningar har tagit emot ett stort antal framställningar om brexit (147 framställningar mellan januari 2016 och juni 2017) som omfattar konstellationer av EU-medborgare i Förenade kungariket, brittiska medborgare i EU och brittiska medborgare i Förenade kungariket som vill behålla fördragsrättigheterna. Den stora majoriteten av dessa framställningar hänvisar till EU-medborgarskapet: man beklagar sig över en eventuellt ofrivillig förlust av rättigheter och uttrycker oro för de praktiska följderna av brexit för familjer som är bosatta i Förenade kungariket eller i EU och för pensionärer, och föreslår till och med bevarande av EU-medborgarskapet och dess rättigheter för brittiska medborgare efter utträdet, eller ett särskilt system i EU för dessa medborgare.

Deltagandet i det demokratiska livet i EU och åtnjutandet av valrättigheter för EU‑medborgare som är bosatta utomlands i en annan medlemsstat har ofta varit föremål för framställningar, inte minst eftersom det är ett område där EU och lokala myndigheter gemensamt måste vidta åtgärder för efterlevnaden av sådana rättigheter. Samtidigt är de problem som tas upp i framställningarna exempel på diskriminering på grund av nationalitet; svårigheter med det förfarande som ska följas av medlemsstater för att möjliggöra för sina medborgare att rösta utomlands; komplexiteten i den lokala lagstiftningen i värdmedlemsstaterna, som medför ytterligare formaliteter och villkor för EU-medborgare som önskar rösta i lokala val. Problemet med att flera medlemsstater tar ifrån sina medborgare deras rösträtt har upprepade gånger diskuterats i sammanträden i utskottet för framställningar och tagits upp i andra utskott, som arbetar för den riktning som översynen av vallagen i medlemsstaterna bör ta i fråga om val till Europaparlamentet. Det europeiska medborgarinitiativet, ett viktigt verktyg som har införts av EU för att låta medborgarna delta aktivt i de europeiska institutionernas verksamhet, har upprepade gånger felbehandlats och granskas för närvarande av kommissionen efter en rad resolutioner från domstolen.

I Europeiska unionens domstols rättspraxis fästs allt större vikt vid EU-medborgarskapet och den fria rörligheten sätts i främsta rummet såsom den grundläggande rättighet som ger upphov till ett stort antal andra väsentliga rättigheter. Fri rörlighet är en av EU:s mest omhuldade landvinningar och en av de mest populära och välkända rättigheterna, eftersom den ger EU-medborgarna möjligheter att resa, studera, göra affärer, arbeta och bo i andra EU-länder. Under senare år har det kommit allt fler framställningar om problem som de EU-medborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet stöter på. Enligt statistiken avser cirka 25 procent av det totala antalet inlämnade framställningar problem som är kopplade till den fria rörligheten. De vanligaste problemområdena i framställningar är sociala rättigheter och ett utvidgat ansvar för arbetstagare i EU; konsumenträttigheter på den digitala inre marknaden, där europeiska konsumenter fortfarande stöter på svårigheter i samband med gränsöverskridande handel online i EU avseende leveranser, bedrägerier, garantier; erkännande av yrkeskvalifikationer; möjligheter för arbetstagare att flytta med sina sociala förmåner och rättigheter inom EU – i teorin och i praktiken; och hinder för tillgång till sociala förmåner för EU-medborgare (stöd, ackumulerade bidrag, rätt till gränsöverskridande hälsovård). Européer tycker fortfarande att det är svårt att flytta till eller leva i ett annat EU-land, oftast på grund av långsamma eller otydliga administrativa förfaranden, brist på information och svårigheter att få tillgång till privata tjänster. Medborgare stöter också på svårigheter i samband med planering av gränsöverskridande resor med mer än ett transportsätt (multimodalt resande), kontakter med offentliga myndigheter och tillgång till gränsöverskridande hälsovård.

– Mot bakgrund av ovanstående kan man inte nog betona vikten av att hitta lösningar på dessa problem så snart som möjligt, eftersom det inte är en fråga om enbart utövande av rättigheter som garanteras i fördragen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, utan snarare problem som är direkt kopplade till bilden av EU och dess popularitet och acceptans hos medborgarna, eftersom det berör deras centrala intressen och mycket ofta deras vardagsliv. Det är i slutändan ett sätt att återupprätta deras förtroende för och tillit till det europeiska projektet, en känsla som verkar ha mattats av under de senaste åren, vilket återspeglas i valresultat över hela kontinenten.

Som slutsats innehåller rapporten en lång uppräkning av de problem som kommissionen har behandlat, men det saknas en realistisk diagnos och konkreta och balanserade mål, och väldefinierade åtaganden för att uppnå dem under de kommande tre åren. Det som har uppnåtts är naturligtvis positivt och man kan vara hoppfull om framtida åtgärder, men man måste också konstatera att innehållet i rapporten ger uttryck för en vilja att agera oavsett EU-medborgarnas vilja genom att räkna upp tidigare, nuvarande och framtida projekt och politiska prioriteringar. Det kan vara mer produktivt för uppnåendet av de avsedda resultaten om man ersätter denna uppräkning med effektiva och ändamålsenliga konkreta åtgärder.

(1)

Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring – Rapport om EU-medborgarskapet 2017, COM(2017)0030.


BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR FÅTT INFORMATION FRÅN

Enhet och/eller person

European Citizen Action Service (ECAS)

 

Europaparlamentets utredningstjänst

 

 


YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (9.11.2017)

till utskottet för framställningar

över rapporten om EU-medborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring

(2017/2069(INI))

Föredragande av yttrande (*): Csaba Sógor

(*)  Associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för framställningar att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 31 januari 2017 om EU-medborgarskapet 2017 Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring (COM(2017)0030),

–  med beaktande av stadgan om utbildning i demokratiskt medborgarskap och utbildning om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av resultatet från det offentliga samråd om EU-medborgarskap som genomfördes av kommissionen 2015 och av resultatet från 2015 års Eurobarometerundersökningar om valrättigheter och om medborgarskap,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020,

  med beaktande av Köpenhamnskriterierna och den uppsättning EU-regler som ett kandidatland måste uppfylla om det önskar bli medlem i unionen (EU:s regelverk),

–  med beaktande av de utfrågningar som anordnats av utskottet för framställningar under 2016 och 2017, alltså den gemensamma offentliga utfrågningen den 11 maj 2017 tillsammans med utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för sysselsättning och sociala frågor om situationen och rättigheterna för EU-medborgare i Förenade kungariket, den offentliga utfrågningen den 11 oktober 2016 om hinder för unionsmedborgares fria rörlighet och frihet att arbeta på den inre marknaden, den offentliga utfrågningen den 4 maj 2017 om bekämpning av diskriminering och skydd av minoriteter och den gemensamma offentliga utfrågningen den 15 mars 2016 tillsammans med kommissionen (GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor) och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för rättsliga frågor, om unionsmedborgarskapet i praktiken: våra gemensamma värderingar, rättigheter och demokratiska deltagande.

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier,

–  med beaktande av de studier som 2016 och 2017 beställdes av parlamentets utredningsavdelning C på begäran av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för framställningar, om hinder för rätten till fri rörlighet och vistelse för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar,

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska unionens råd nr 9166/3/11 och 9167/3/11 av den 9 juni 2011 om slutförande av utvärderingsprocessen och Bulgariens och Rumäniens tekniska beredskap att ansluta sig till Schengenområdet,

–  med beaktande av den anmälan som Förenade kungarikets premiärminister gjorde till Europeiska rådet den 29 mars 2017 i enlighet med artikel 50.2 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 april 2017 om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda ur Europeiska unionen (2017/2593(RSP))(1),

–  med beaktande av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter samt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk,

–  med beaktande av den studie Towards a Comprehensive EU Protection System for Minorities som 2016 beställdes av parlamentets utredningsavdelning C på begäran av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (nedan kallad Istanbulkonventionen),

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som antogs i New York den 13 december 2006 och ratificerades av EU den 23 december 2010,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2010 EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU (COM(2010)0636),

–  med beaktande av kommissionens meddelanden om integreringen av romerna (COM(2010)0133, COM(2012)0226, COM(2013)0454, COM(2015)0299, COM(2016)0424), inklusive meddelandet En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2011)0173),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 april 2016 Att genomföra den europeiska säkerhetsagendan mot terrorism och bana väg för en säkerhetsunion,

–  med beaktande av rådets direktiv (EU) 2015/637 om samordnings- och samarbetsåtgärder för underlättande av konsulärt skydd till icke-företrädda unionsmedborgare i tredjeländer och om upphävande av beslut 95/553/EG, EUT L 106, 24.4.2015, och av följande skäl:

A.  Lissabonfördraget har inneburit stora framsteg för unionsmedborgarna, eftersom det har befäst de rättigheter och garantier som är knutna till EU-medborgarskapet, gett stadgan rättsverkan och fört området med frihet, säkerhet och rättvisa in i EU:s lagstiftningsbehörighet.

B.  Fördraget om Europeiska unionen fastställer att unionen bör erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

C.  Enligt artikel 21 i stadgan ska all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning vara förbjuden.

D.  Vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet söker Europeiska unionen bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Principen om icke-diskriminering är det primära uttrycket för unionsmedborgarskapet.

E.  Rätten till likabehandling är en grundprincip för Europeiska unionen och en grundläggande rättighet för alla människor. Artikel 9 i EU-fördraget, i vilken unionsmedborgarskapet fastställs, säger uttryckligen att unionen i all sin verksamhet ska respektera principen om jämlikhet mellan sina medborgare, som ska få lika uppmärksamhet från unionens institutioner, organ och byråer. Ungefär 8 procent av unionsmedborgarna tillhör en nationell minoritet, och ungefär 10 procent talar ett regionalt språk eller ett minoritetsspråk. EU har ingen rättslig ram som garanterar deras rättigheter såsom medlemmar av en minoritet och de kan behandlas olika, beroende på i vilken medlemsstat de bor. Skydd av minoriteter är inte detsamma som strategier mot diskriminering. Likabehandling är en grundläggande rättighet för alla medborgare, inte ett privilegium.

F.  Enligt kommissionen rapport om EU-medborgarskapet 2017 har sedan 2012 har allt fler människor rapporterat att de upplevt någon form av diskriminering.

G.  Likabehandlingsorganen är avgörande för att bekämpa diskriminering och säkerställa ett verkningsfullt genomförande av lagstiftningen om likabehandling. De nationella likabehandlingsorganen saknar europeiska normer som säkerställer att organen får ett tillräckligt brett mandat och åtnjuter finansiellt och organisatoriskt oberoende för att kunna utföra sina uppgifter.

H.  Unionsmedborgarskapet kompletterar och ersätter inte det nationella medborgarskapet. I artikel 20 i EUF-fördraget föreskrivs att varje person som är medborgare i en medlemsstat ska vara unionsmedborgare, med de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen och stadgan.

I.  Fri rörlighet är en av EU:s fyra grundläggande friheter. Den fastslås i fördragen som en hörnsten för europeisk integration och är en av de rättigheter som unionsmedborgarna sätter mest värde på.

J.  Rätten till fri rörlighet och utövandet av denna rättighet står i centrum för unionsmedborgarskapet. Unionsmedborgarna riskerar fortfarande att stöta på ett antal kvarstående eller nya hinder för sin rätt till fri rörlighet och bosättning, såsom orimliga krav på dokumentation, tungrodda förfaranden för att erhålla uppehållsrätt, svårigheter att få tillgång till hälso- och sjukvård och långdragna förfaranden för att få möjlighet till anställning eller få sina yrkeskvalifikationer erkända. Vissa unionsmedborgare har utvisats eller meddelats utvisningsbeslut inom EU.

K.  Upprättandet av Schengenområdet och införlivandet av Schengenregelverket i EU-ramarna stärker i betydande grad den fria rörligheten i EU och är en av de största landvinningarna i det europeiska integrationsprojektet. Europeiska unionens råd bekräftade i sina slutsatser nr 9166/3/11 och 9167/3/11 av den 9 juni 2011 det framgångsrika slutförandet av utvärderingsprocessen och Bulgariens och Rumäniens tekniska beredskap att ansluta sig till Schengenområdet.

L.  Säkerhet är något av det som EU-medborgarna upplever som viktigast. EU bör ge sina medborgare en känsla av att deras frihet skyddas och deras säkerhet tryggas överallt på EU:s territorium, och samtidigt se till att deras fri- och rättigheter respekteras och värnas i lika måtto. Terrorismen utgör ett världsomfattande hot som man effektivt måste ta itu med på lokal och nationell nivå, liksom också på EU-nivå, av omsorg om unionsmedborgarnas säkerhet.

M.  Enligt kommissionens konsekvensbedömning till direktiv (EU) 2015/637 reser nästan 7 miljoner unionsmedborgare till eller bor på platser utanför EU där deras eget land inte har en ambassad eller ett konsulat. Antalet icke företrädda unionsmedborgare förväntas öka till minst tio miljoner fram till 2020. Unionsmedborgare på ett tredjelands territorium där deras ursprungsmedlemsstat inte är representerad har rätt till skydd av varje annan medlemsstats diplomatiska eller konsulära myndigheter på samma villkor som den statens medborgare.

N.  Lissabonfördraget har stärkt unionsmedborgarskapet, bland annat genom införandet av det europeiska medborgarinitiativet, genom vilket medborgarna har möjlighet att begära åtgärder från EU:s sida. Användningen av medborgarinitiativet har hittills varit förenat med praktiska och juridiska utmaningar för organisatörerna och har inte uppfyllt förväntningarna när det gäller påverkan på lagstiftningen.

O.  Erfarenheten visar att föranslutningsländerna vill respektera Köpenhamnskriterierna om demokrati, rättsstatliga principer och grundläggande rättigheter och att främja minoriteternas situation. För närvarande finns det inga lämpliga ramar som kan garantera uppfyllandet av dessa kriterier efter anslutningen och på så sätt skydda unionsmedborgarna mot eventuella konsekvenser av brott mot Köpenhamnskriterierna.

P.  För närvarande har EU, med undantag för överträdelseförfaranden, bara verktyg med begränsad effekt för att reagera på systematiska och institutionella utslag av diskriminering, rasism och främlingsfientlighet riktade mot minoriteter i alla medlemsstater. Överträdelseförfarandena gäller inte hot som inte omfattas av EU:s sekundärlagstiftning.

Q.  EU:s romska medborgare utgör den största och mest utsatta minoritetsgruppen i EU. Romerna utsätts för diskriminering och social utestängning på flera nivåer i Europa. EU:s icke-bindande lagstiftningsverktyg, såsom EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer, har spelat en begränsad roll för att se till att medlemsstaterna respekterar sina skyldigheter att följa grundläggande människorättsnormer om skydd av minoriteter och för att åtgärda institutionella former av diskriminering.

R.  Unionsmedborgare med funktionsnedsättning stöter fortfarande på många hinder för att få tillgång till anställning, utbildning och fortbildning, löper större risk att drabbas av fattigdom och socialt utanförskap än personer utan funktionsnedsättning och har svårt att delta fullt ut i samhället och åtnjuta sina rättigheter.

S.  Det är fortfarande mycket vanligt med våld mot kvinnor i EU. EU och dess medlemsstater måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att främja och skydda alla kvinnors rättigheter.

T.  Enligt artikel 25 i stadgan erkänner och respekterar unionen ”rätten för äldre att leva ett värdigt och oberoende liv och att delta i det sociala och kulturella livet”.

U.  Eftersom medborgare som flyttar från sina ursprungsländer till en annan medlemsstat löper risk att förlora sin rösträtt kan unionsmedborgare hindras från att utöva sin rätt att flytta till en annan medlemsstat och bosätta sig där.

V.  Varje stat får, inom folkrättsliga gränser, suveränt besluta om vilka som är dess medborgare. Statslösa personer riskerar ofta frihetsberövande och utblottning. Det finns en stark koppling mellan unionsmedborgarskap och statslöshet eftersom statslösa personer som är bosatta i en medlemsstat kan bli medborgare i den och således unionsmedborgare, eller också förlora sitt medborgarskap i en medlemsstat och därmed också sitt unionsmedborgarskap.

W.  Vissa av de viktigaste konsekvenserna av Förenade kungarikets förväntade utträde ur Europeiska unionen kommer att beröra den rättsliga ställningen, rättigheterna och skyldigheterna för brittiska medborgare bosatta i EU och för unionsmedborgare bosatta i Förenade kungariket från och med den tidpunkt då utträdet får verkan.

X.  Miljontals medborgare, som har använt sig av rätten att bo, bilda familj, arbeta, studera och pensionera sig i Förenade kungariket och i EU-27, och har gjort avgörande livsval på grundval av dessa rättigheter, känner nu stor osäkerhet och oro för sin framtid.

1.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens råd och Europeiska rådet att låta alla länder som uppfyller de nödvändiga tekniska kriterierna bli medlemmar i Schengenområdet, så att alla unionsmedborgare kan åtnjuta sin fria rörlighet utan att hindras av gränskontroller.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet övervaka tillämpningen av direktiv 2004/38/EG i medlemsstaterna och att vidta lämpliga åtgärder för att avlägsna potentiella hinder för den fria rörligheten. Parlamentet välkomnar verktyget för e-lärande om unionsmedborgares rätt till fri rörlighet, som hjälper lokala myndigheter att bättre förstå de rättigheter och skyldigheter som den fria rörligheten medför.

3.  Europaparlamentet påminner om att EU:s lagstiftning om säkerhet bör vara tidsenlig, ändamålsenlig och effektiv när det gäller att förebygga, upptäcka och reagera på framväxande säkerhetshot. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av den europeiska säkerhetsagendan, bättre efterlevnad av EU:s befintliga rättsliga instrument på detta område samt effektivare informationsutbyte och samordning mellan medlemsstaterna och med EU:s byråer. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att stärka säkerhetssamarbetet mellan medlemsstaterna och stöder till fullo ett effektivare informationsutbyte bland medlemsstaterna och med EU:s byråer. Parlamentet betonar vikten av oinskränkt respekt för grundläggande rättigheter i kampen mot terrorismen. Parlamentet betonar att harmoniseringen av EU:s interna och externa åtgärder på säkerhetsområdet är väsentlig för ett effektivt skydd av unionsmedborgarna.

4.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att intensifiera insatserna för att utveckla en ändamålsenlig och genuin säkerhetsunion som hanterar alla aspekter av terroristhotet.

5.  Europaparlamentet anser att avradikalisering och förebyggande av radikalisering är en absolut prioritering för EU och förespråkar starkt att man stärker särskilda sektorsövergripande program som är inriktade på utbildning, frivillig- och kulturverksamhet, ungdomsarbete och avradikaliseringsprogram inom institutioner, lokalsamhällen, det civila samhället, religiösa samfund och regionala förvaltningar. Parlamentet anser att en övergripande politik på detta område bör kompletteras med långsiktig proaktiva avradikaliseringsprocesser på det juridiska området. Parlamentet betonar behovet att utveckla strategier för social integration och politik som bekämpar diskriminering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta ett helhetsgrepp på problematiken med radikalisering och att dra nytta av den sakkunskap som finns inom RAN-nätverket, som inrättades på initiativ av kommissionen. Parlamentet understryker att förebyggandet av radikalisering också kan få stöd genom åtgärder som finansieras av EU-program såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och Ett Europa för medborgarna.

6.  Europaparlamentet betonar att skyddet av de grundläggande rättigheterna är en förutsättning för att unionsmedborgarna fullt ut ska kunna delta i unionens demokratiska liv. Parlamentet påminner om sin resolution av den 25 oktober 2016 med förslag om att ingå en unionspakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(2) som ytterligare ett verktyg för att förbättra skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna – inbegripet medborgerliga rättigheter – och för att öka medborgarnas förtroende för EU-institutionerna.

7.  Europaparlamentet konstaterar att unionsmedborgare får vända sig till Europeiska ombudsmannen, vilket är en av de huvudsakliga rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet.

8.  Europaparlamentet påminner om att de flesta klagomål som Europeiska ombudsmannen tog emot under perioden 1 januari 2013–30 juni 2016 avsåg en påstådd brist på insyn, så som kommissionen belyser i sin rapport av den 24 januari 2017 om arbetet för ett väl fungerande EU-medborgarskap 2013−2016 (COM(2017)0032). Parlamentet är övertygat om att insyn och integritet i EU-institutionerna är en väsentlig förutsättning för att skapa förtroende och tillit hos unionsmedborgarna, föra dem närmare EU och låta dem ta del av EU:s verksamhet, samt göra det möjligt för dem att fullt ut åtnjuta och utöva sina rättigheter till följd av unionsmedborgarskapet. Parlamentet påpekar att medborgarna bör ha tillgång till all nödvändig information, som bör presenteras så tydligt och begripligt som möjligt. Alla EU:s institutioner och organ uppmanas att ta itu med de kvarlevande bristerna, i linje med bestämmelserna i bland annat artiklarna 9 och 10.3 i EU-fördraget, artikel 15 i EUF-fördraget och artiklarna 41–42 i stadgan.

9.  Europaparlamentet konstaterar att medborgarutbildning och interkulturell dialog ökar medborgarnas förståelse för vikten av deltagande i samhället och politiken. Dessutom ger utbildning i mänskliga rättigheter medborgarna en ökad medvetenhet om sina rättigheter och lär dem respektera andras rättigheter. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i skolornas kursplaner ta med utbildning i demokratiskt medborgarskap och mänskliga rättigheter, för att ge eleverna kunskap, förståelse och kompetens, men också beredvillighet att själva agera i samhället för att försvara och främja de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten.

10.  Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt och effektivt genomförande av direktiv (EU) 2015/637 för att säkerställa konsulärt skydd för unionsmedborgare som befinner sig i tredjeländer där deras medlemsstater inte är representerade.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till ett nytt, säkrare format för den provisoriska EU-resehandlingen för icke företrädda EU-medborgare utanför EU vilkas pass har stulits, förkommit, förstörts eller är tillfälligt oåtkomliga, i syfte att garantera deras hemresa.

12.  Europaparlamentet betonar att medborgarinitiativet är ett innovativt verktyg för deltagandedemokrati i Europeiska unionen som medborgarna kan använda för att uttrycka sin vilja och forma utvecklingen av EU:s politik. Parlamentet påpekar dock att det finns betydande brister i medborgarinitiativets funktionssätt som måste åtgärdas för att det ska bli mer verkningsfullt. Parlamentet uttrycker oro över kommissionens uppföljning av framgångsrika initiativ.

13.  Europaparlamentet betonar att brottsoffer och offer för terrorism måste garanteras en lämplig nivå av rättigheter utan åtskillnad i hela EU och att de bör behandlas med respekt och värdighet och få lämpligt stöd enligt sina egna och sina familjers behov. Parlamentet understryker att ett ökande antal unionsmedborgare har drabbats av terrordåd i något annat land än det egna, och efterlyser därför snarast upprättande av protokoll i medlemsstaterna för att hjälpa utländska unionsmedborgare i händelse av ett terrordåd, i linje med direktiv 2015/0281/EU om bekämpande av terrorism. Parlamentet betonar behovet av ett särskilt direktiv till skydd för offer för terrorism.

14.  Europaparlamentet anser att EU måste utöka sina insatser för att garantera skyddet av sina grundläggande värden och av minoriteternas rättigheter, för att hänvisningar till minoriteter och till jämlikhet mellan alla unionsmedborgare i artikel 2 respektive 9 i EU-fördraget ska få en konkret verklighetsförankring.

15.  Europaparlamentet framhåller att nationella, etniska, religiösa och språkliga minoriteter i flera århundraden levt tillsammans eller jämsides med majoritetskulturer i Europa. Parlamentet anser att det i hög grad skulle stärka banden mellan medborgarna och det europeiska projektet om EU iakttog EU-fördragets krav på att respektera, skydda och stärka Europas kulturella och språkliga mångfald i EU såväl mellan som inom medlemsstaterna. Parlamentet anser att EU bör fastställa strikta normer för minoritetsskydd, och då börja med normer som kodifierats i internationella rättsinstrument, såsom Europarådets rättsinstrument, och att dessa normer bör få en fast förankring i en rättslig ram med garantier för demokrati, rättsstat och grundläggande rättigheter överallt i Europa. Parlamentet uppmuntrar de medlemsstater som ännu inte gjort det att utan ytterligare dröjsmål ratificera ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, samt genomföra fördragen med ärligt uppsåt. Parlamentet erinrar också om att de principer som utvecklats inom ramen för OSSE måste genomföras.

16.  Europaparlamentet beklagar att det inte på länge gjorts några framsteg med förslaget från 2008 till direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Parlamentet uppmanar än en gång rådet att anta förslaget så snart som möjligt.

17.  Europaparlamentet konstaterar att enligt EU-förordningen om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020 ska detta program främja och skydda barnets rättigheter, i syfte att nå det mål som anges i artikel 3.3 i EU-fördraget.

18.  Europaparlamentet anser att den systematiska diskrimineringen av romska medborgare i deras hemländer, liksom vräkningarna och utvisningarna av dem när de utövar sin rätt till fri rörlighet och bosättning i en annan medlemsstat, strider mot den grundläggande rätten till frihet från diskriminering på grund av etniskt ursprung och rätten att flytta till och bosätta sig i en annan medlemsstat, så att grundvalarna för unionsmedborgarskapet på prov. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utföra registrering av födelse utan diskriminering och att omedelbart vidta korrigeringsåtgärder för att säkerställa identifieringen av alla sina medborgare för att undvika att romer nekas tillgång till alla viktiga grundläggande tjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, via sina lokala myndigheter, aktivt verka för att varje barn säkert ska registreras. Kommissionen uppmanas att bedöma och övervaka situationen i medlemsstaterna, dela med sig exempel på bästa praxis om identifiering och skydd av personer vars medborgarskap inte har erkänts och som saknar möjlighet att få identitetshandlingar, samt dra i gång medvetandehöjande kampanjer om vikten av registrering av födelse.

19.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport om EU-medborgarskapet 2017 och betonar att man måste prioritera ökat och förbättrat medborgardeltagande. Parlamentet beklagar dock att rapporten saknar hänvisningar till rätten att göra framställningar, rätten att vända sig till Europeiska ombudsmannen eller rätten att få tillgång till handlingar, och inte heller nämner hur dessa rättigheter ska stärkas.

20.  Europaparlamentet fördömer alla former av diskriminering och våld i EU mot homosexuella, transpersoner, bisexuella och intersexuella (hbti-personer). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta lagar och politik för att bekämpa homo- och transfobi. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en agenda som tillförsäkrar lika rättigheter och möjligheter på grund av sexuell läggning och könsidentitet, med samtidigt respekt för medlemsstaternas befogenheter.

21.  Europaparlamentet förklarar att fria medier och fri tillgång till ett öppet internet är en avgörande del av demokratin.

22.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet den 13 juni 2017 av EU:s anslutning till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. men beklagar dock att begränsningen till två områden, nämligen frågor som rör straffrättsligt samarbete samt asyl och principen om ”non-refoulement”, föranleder rättslig osäkerhet om vad EU:s anslutning egentligen innefattar. Medlemsstaterna uppmanas kraftfullt att skynda på förhandlingarna om att ratificera och genomföra Istanbulkonventionen. För att blir mer verkningsfulla bör åtgärder mot våld mot kvinnor åtföljas av åtgärder som främjar kvinnors ekonomiska oberoende. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidare behandla könsrelaterade ekonomiska ojämlikheter och frågan om balans mellan arbetsliv och privatliv.

23.  Europaparlamentet instämmer med att EU:s lagstiftning om likabehandling kräver att det inrättas nationella likabehandlingsorgan. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå riktlinjer för medlemsstaterna om hur dessa organ bör fungera och hur de ska kunna garanteras det oberoende, den effektivitet, de befogenheter och de resurser de behöver, bland dem också Equinet, för att kunna ta itu med diskriminering och främja likabehandling. Parlamentet uppmanar de nationella likabehandlingsorganen, liksom också Equinet, att utföra sina uppgifter och stärka sitt samarbete för att ta itu med diskriminering och främja likabehandling. Parlamentet påminner om vikten av programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap 2014–2020 för att ge ytterligare praktiskt stöd till diskrimineringsbekämpning på gräsrotsnivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att i ett meddelande ta med funktionsnedsättning i sitt strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019. Parlamentet påminner om att EU grundar sig på principen om jämställdhet mellan kvinnor och män, och att denna princip kan förverkligas endast genom en strategisk integrering i all EU-politik. Parlamentet konstaterar de oproportionerliga konsekvenserna för kvinnor av multipel diskriminering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta med regionala och lokala myndigheter, brottsbekämpande organ, nationella likabehandlingsorgan och organisationer i det civila samhället för att stärka övervakningen av samverkan mellan olika diskrimineringsgrunder.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, i deras egenskap av att ha undertecknat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, integrera tillgänglighet, delaktighet, icke-diskriminering och jämställdhet i unionslagstiftningen, så att unionsmedborgare med funktionsnedsättning kan åtnjuta sina grundläggande rättigheter på samma villkor som andra.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda alla tillgängliga finansiella, lagstiftningsrelaterade och stödjande verktyg för att främja ett åldersvänligt samhälle och ett hälsosamt åldrande för unionsmedborgarna, bland annat med hjälp av inkluderande arbetsmarknader, innovativa och flexibla arbetsscheman, tillgång till yrkesutbildning, tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet samt utveckling av produkter och tjänster för e-hälsa.

26.  Europaparlamentet välkomnar initiativet om den europeiska solidaritetskåren, som skapar möjligheter för unga att arbeta som volontärer i projekt i det egna landet eller utomlands, liksom också initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete, som gör det möjligt för européer att delta i program för humanitärt bistånd i hela världen

27.  Europaparlamentet anser att medborgare som flyttar till och bosätter sig i en annan EU-medlemsstat bör ha möjlighet att utöva sin rätt att rösta i de nationella valen i sina ursprungsländer. Parlamentet rekommenderar de medlemsstater som fråntar sina egna medborgare rösträtten när dessa väljer att bosätta sig i en annan medlemsstat under en längre tid att lätta på kraven för dessa medborgare och låta dem få behålla sin rätt att rösta i nationella val.

28.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att man måste slå vakt om rättigheterna och intressena för medborgare i EU-27 som bor eller har bott i Förenade kungariket och brittiska medborgare som bor eller har bott i EU-27 och behandla detta som en absolut prioritet i förhandlingarna om avtalet om utträde. Parlamentet anser dessutom att skyldigheterna för Förenade kungariket och EU i detta avseende bör baseras på ömsesidighet, jämlikhet, symmetri, icke-diskriminering, rättvis behandling samt fullständig respekt för EU-rättens integritet, inbegripet stadgan och dess efterlevnadsram.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

6.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

6

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Asim Ahmedov Ademov, Gerard Batten, Monika Beňová, Malin Björk, Michał Boni, Daniel Dalton, Rachida Dati, Raymond Finch, Kinga Gál, Ana Gomes, Sylvie Guillaume, Monika Hohlmeier, Filiz Hyusmenova, Sophia in ‘t Veld, Dietmar Köster, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Juan Fernando López Aguilar, Monica Macovei, Roberta Metsola, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Marie-Christine Vergiat, Udo Voigt, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Auke Zijlstra

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Pál Csáky, Miriam Dalli, Gérard Deprez, Marek Jurek, Jeroen Lenaers, Elly Schlein, Barbara Spinelli, Axel Voss

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Max Andersson, André Elissen, György Hölvényi, Karin Kadenbach, Peter Kouroumbashev, Julia Reda, Sofia Ribeiro, Bart Staes, Julie Ward, Wim van de Camp

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

44

+

ALDE

Gérard Deprez, Filiz Hyusmenova, Sophia in ‘t Veld, Cecilia Wikström

ECR

Helga Stevens

GUE/NGL

Malin Björk, Barbara Spinelli, Marie-Christine Vergiat

PPE

Asim Ahmedov Ademov, Michał Boni, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Pál Csáky, Rachida Dati, Kinga Gál, Monika Hohlmeier, György Hölvényi, Barbara Kudrycka, Jeroen Lenaers, Roberta Metsola, Sofia Ribeiro, Csaba Sógor, Traian Ungureanu, Wim van de Camp, Axel Voss

S&D

Monika Beňová, Miriam Dalli, Ana Gomes, Sylvie Guillaume, Karin Kadenbach, Dietmar Köster, Peter Kouroumbashev, Cécile Kashetu Kyenge, Juan Fernando López Aguilar, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Elly Schlein, Birgit Sippel, Julie Ward, Josef Weidenholzer

VERTS/ALE

Max Andersson, Julia Reda, Judith Sargentini, Bart Staes

6

-

EFDD

Gerard Batten, Raymond Finch, Kristina Winberg

ENF

André Elissen, Auke Zijlstra

NI

Udo Voigt

3

0

ECR

Daniel Dalton, Marek Jurek, Monica Macovei

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Antagna texter, P8_TA(2017)0102.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2016)0409.


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (23.10.2017  )

till utskottet för framställningar

över rapporten om EU-medborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring

(2017/2069(INI))

Föredragande av yttrande: Krystyna Łybacka

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för framställningar att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker den roll som teoretisk och praktisk utbildning och kultur och idrott har för att främja de rättigheter som hänger ihop med EU-medborgarskapet, ett aktivt medborgarskap och solidaritet samt för att stärka våra gemensamma europeiska värderingar, med utgångspunkt i artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 9 i fördraget om Europeiska unionen. Parlamentet inser att EU-program såsom ”Erasmus+”, ”Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap”, ”Europa för medborgarna” och ”Kreativa Europa” bidrar till de ovannämnda målen genom nationsöverskridande och interkulturellt samarbete och utbyte.

2.  Europaparlamentet framhåller att programmet ”Ett Europa för medborgarna” främjar en bättre förståelse för medborgarnas rättigheter och skyldigheter inom EU. Parlamentet rekommenderar därför att nästa generation av programmet antas med en rättslig grund som ger parlamentet möjlighet att delta som en medlagstiftare på jämbördig nivå med rådet, och att det ges mer personalmässiga och ekonomiska resurser så att antalet projekt som får stöd kan ökas.

3.  Europaparlamentet framhäver vikten av att främja utveckling av överförbar kompetens genom ”Erasmus+” som verkar för interkulturell förståelse och aktivt deltagande i olikartade samhällen.

4.  Europaparlamentet erinrar om att fortlöpande insatser krävs för att göra EU-medborgarna mer medvetna om sina rättigheter och för att se till att dessa rättigheter tillämpas enhetligt i hela EU, och poängterar de möjligheter som ges genom unionsmedborgarskapet. Parlamentet framhåller utbildningsinstitutioners roll för att göra ungdomar mer medvetna om sina EU-rättigheter och för att verka för ett aktivt medborgarskap. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att tillhandahålla en gemensam ram för undervisning om EU i skolan, och uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att se till att sådana ramar verkligen inkluderas i skolornas läroplaner. Parlamentet delar vidare kommissionens åsikt att arbetet med att främja medvetenheten om EU-medborgarskapsrättigheter kräver samarbete på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet betonar i detta sammanhang att tillräcklig och särskild utbildning bör ges på alla nivåer, och i synnerhet på regional och lokal nivå.

5.  Europaparlamentet anser att för att alla EU-medborgare verkligen ska garanteras lika rättigheter bör utbildningssystemen erbjudas till rimlig kostnad, vara inkluderande med särskilt avseende på missgynnade och utsatta grupper och erbjuda högkvalitativ utbildning som uppmuntrar ett aktivt medborgarskap och ett livslångt lärande som svarar mot ekonomiska och samhälleliga behov.

6.  Europaparlamentet påminner om behovet av att ge lärare och utbildningspersonal stöd vad gäller att göra information om unionsrättigheter och unionsmedborgarskap till en integrerad del av undervisningen. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att ytterligare främja och utveckla internetbaserade plattformar såsom ”School Education Gateway”, ”Teacher Academy” och ”Open Educational Europe”, så att de som arbetar med utbildning kan få tillgång till innovativt flerspråkigt utbildningsmaterial, inklusive sådant som är anpassat för elever med särskilda behov, som hjälper dem att inspirera och motivera studenter att lära sig fakta om EU.

7.  Europaparlamentet understryker den roll som rörlighet kan ha i ungdomars personliga utveckling, genom att främja utbildning och kulturellt utbyte och på så sätt förbättra förståelsen av ett aktivt medborgarskap och hur det kan praktiseras. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja EU-program som främjar rörlighet.

8.  Europaparlamentet värdesätter kulturens, konstens och vetenskapens betydelse som viktiga inslag i ett aktivt unionsmedborgarskap. Parlamentet framhåller deras roll för att stärka medborgarnas gemensamma känsla av att höra till unionen, öka ömsesidig förståelse och stimulera interkulturell dialog.

9.  Europaparlamentet uppmanar till ökad kunskap om europeiska värderingar och medborgerliga rättigheter i EU bland studerande i alla åldrar, genom formell och informell utbildning för att öka den interkulturella förståelsen och solidariteten i Europa.

10.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att sprida kunskap om kultur och europeiska värderingar bland migranter för att underlätta deras integration, och att främja interkulturell dialog genom att framhäva migranternas ursprungskulturer och stärka medborgerliga nyckelkompetenser bland dem.

11.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att stärka medborgarnas politiska engagemang i det demokratiska livet i EU. Parlamentet uppmuntrar till främjande av demokratiskt deltagande genom att intensifiera medborgardialogen, förbättra medborgarnas förståelse av vilken roll EU-lagstiftningen spelar i deras vardag, och lyfta fram deras aktiva och passiva rätt att rösta i lokala val och i EU-val oavsett var de är bosatta i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta sammanhang utnyttja sociala medier och digitala verktyg med särskild betoning på att öka deltagande av unga människor och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet efterlyser utveckling och tillämpning av verktyg för e-demokrati, såsom online-plattformar, för att mer direkt involvera medborgarna i EU:s demokratiska liv och på så sätt främja deras engagemang.

12.  Europaparlamentet erinrar om betydelsen av att utvidga och fördjupa den strukturerade dialogen med medborgarna om deras rättigheter, och därigenom identifiera de hinder som medborgarna stöter på i utövandet av dessa rättigheter, och att förbättra övervakningen av och effektiviteten hos EU:s program och initiativ på detta område.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av den roll som spelas av medier och informationssamhällets tjänster, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att skapa en rättslig ram som främjar mångfald och oberoende för medierna och tillgång till objektiv information för medborgarna.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla specifika kriterier med särskild hänsyn till utbildningsaspekterna, för att utvärdera genomförandet och resultaten av de europeiska program som främjar ett aktivt medborgarskap.

15.  Europaparlamentet framhåller behovet av att medborgare med funktionsnedsättning och utsatta medborgare kan dra full nytta av de rättigheter och möjligheter som EU-medborgarskapet ger. Parlamentet uppmuntrar alla EU-medlemsstater att tillämpa ett EU-intyg om funktionsnedsättning för att göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att röra sig inom EU. Parlamentet betonar behovet av att förbättra EU-webbplatsers tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

16.  Europaparlamentet stöder en översyn av det europeiska medborgarinitiativet i syfte att göra det mer lättillgängligt och lättanvänt. Parlamentet understryker behovet av att stärka det europeiska medborgarinitiativets funktion och allmänhetens medvetenhet om medborgarinitiativet, för att maximera dess potential att främja allmänhetens deltagande och demokratisk debatt.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra EU-arbetsplanen för ungdomsfrågor 2016–2018 genom att fokusera på att främja ett aktivt medborgarskap och på att stärka den sociala integreringen och ungdomars deltagande i det demokratiska livet och samhällslivet i EU.

18.  Europaparlamentet understryker att den höga ungdomsarbetslösheten och osäkra framtidsutsikter fortfarande utgör en stor källa till oro för Europas ungdomar. Parlamentet påminner i detta sammanhang om målen i förklaringen och färdplanen från Bratislava att ”skapa en lovande ekonomisk framtid för alla, värna vårt sätt att leva och ge ungdomar bättre möjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina insatser för att stödja ungdomar genom att ge dem nya möjligheter när det gäller utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning.

19.  Europaparlamentet betonar den roll som praktik och lärlingsutbildning kan ha för att hjälpa studenter och unga som nyligen tagit sin examen att skaffa sig praktiska kunskaper och yrkeserfarenheter. Parlamentet stöder i detta sammanhang inrättande av en enda centraliserad plattform för gränsöverskridande lärlings- och praktikplatser, vilket föreslagits i offentliga samråd.

20.  Europaparlamentet framhåller volontärarbetets betydelse som ett viktigt inslag i program som främjar ett aktivt medborgarskap. Parlamentet uppmuntrar utveckling av kursplaner som omfattar utbildningsinnehåll och samhällsengagemang samt erkännande av volontärarbete som en meriterande verksamhet.

21.  Europaparlamentet understryker att volontärarbete inte får ersätta avlönat arbete, och betonar den grundläggande tanken att avlönade arbetstillfällen ger en känsla av att tillhöra en gemenskap där man är involverad och kan delta i det offentliga livet och även kan skapa medborgarengagemang.

22.  Europaparlamentet lyfter fram idrottens, särskilt breddidrottens, roll för att bidra till ett aktivt medborgarskap genom att främja ömsesidig förståelse och respekt och samtidigt slå ett slag för EU:s värderingar och principer. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att stödja idrottsinitiativ som slår vakt om utövande av ett aktivt medborgarskap och medborgerliga värderingar, och därigenom utvecklar en gemensam känsla av tillhörighet.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med sitt stöd till åtgärder och initiativ som främjar medborgerliga rättigheter och ett aktivt medborgarskap. Parlamentet betonar att nya initiativ på detta område bör komplettera befintliga initiativ, och inte får påverka nuvarande programbudgetar.

24.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att lansera ett verktyg för e-lärande som lokala och regionala myndigheter kan använda för att underlätta bättre förståelse och lämpligt genomförande av reglerna om fri rörlighet, och att skapa en ”gemensam digital ingång” för att tillhandahålla information online för medborgare och företag på EU:s inre marknad. Parlamentet konstaterar att dessa verktyg bör ge enhetlig och användarvänlig information om medborgerliga rättigheter i EU och deras praktiska genomförande. Parlamentet påpekar att dessa verktyg bör vara sammankopplade med befintliga instrument på detta område, såsom ”Europa direkt” och ”Ditt Europa”.

25.  Europaparlamentet betonar vikten av utbyte och spridning av bästa praxis för att främja kunskap om EU:s medborgerliga rättigheter och medborgarnas deltagande i samhällslivet och det politiska livet i hela EU.

26.  Europaparlamentet understryker vikten av att Europaparlamentets ledamöter och andra framstående personer inom EU försöker öka medvetenheten om unionsmedborgarnas rättigheter, särskilt bland ungdomar.

27.  Europaparlamentet stöder framställning och spridning av produktioner för press och multimedia på alla officiella EU-språk, med inriktning att göra unionsmedborgarna mer medvetna om sina rättigheter och öka deras förmåga att genomdriva dessa rättigheter på ett effektivt sätt.

28.  Europaparlamentet håller med om tanken att unionsmedborgarskapet bidrar till att skapa ett mer sammanhållet europeiskt samhälle, och därigenom främjar ömsesidig förståelse, interkulturell dialog och gränsöverskridande samarbete.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

10.10.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Damian Drăghici, Angel Dzhambazki, María Teresa Giménez Barbat, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Rupert Matthews, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michel Reimon, Remo Sernagiotto

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Miltiadis Kyrkos, Jarosław Wałęsa, Patricija Šulin

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

24

+

ALDE

Mircea Diaconu, María Teresa Giménez Barbat

ECR

Angel Dzhambazki, Remo Sernagiotto

EFDD

Isabella Adinolfi

GUE/NGL

Nikolaos Chountis, Curzio Maltese

PPE

Andrea Bocskor, Svetoslav Hristov Malinov, Michaela Šojdrová, Patricija Šulin, Sabine Verheyen, Jarosław Wałęsa, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski

S&D

Silvia Costa, Damian Drăghici, Miltiadis Kyrkos, Krystyna Łybacka, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Julie Ward

Verts/ALE

Michel Reimon, Helga Trüpel

2

-

ECR

Rupert Matthews

ENF

Dominique Bilde

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (16.11.2017)

till utskottet för framställningar

över rapporten om EU-medborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring

(2017/2069(INI))

Föredragande av yttrande: Cristian Dan Preda

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för framställningar att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens fortlöpande insatser för att säkerställa att rättigheterna i samband med unionsmedborgarskapet respekteras, och uppmuntrar till deras ytterligare skydd genom tillämpning av bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan) och relevanta bestämmelser i EU:s fördrag. Parlamentet påminner om att i enlighet med artikel 9 i EU-fördraget och artikel 20 i EUF-fördraget ska en person som är medborgare i en medlemsstat vara unionsmedborgare. Parlamentet är övertygat om att unionsmedborgarna kommer att kunna utöva sina rättigheter till fullo endast om medborgarna känner till dem och om medlemsstaterna och EU-institutionerna gör ett fast åtagande att skydda dem. Kommissionen uppmanas att främja strategier och genomföra kampanjer och insatser för att öka medvetenheten om medborgarnas rättigheter och tillgängliga verktyg för att utöva dessa.

2.  Europaparlamentet har åtagit sig att stärka den demokratiska dimensionen hos val till Europaparlamentet genom att reformera den gällande europeiska vallagen, i syfte att öka medborgarnas deltagande i och förtroende för EU:s demokratiska system. Ökad insyn, medvetande, effektiv och icke-diskriminerande tillgång till information samt förnyelse av demokratisk praxis, nya omröstningssystem, inbegripet e-demokrativerktyg, och en minskad digital klyfta mellan medlemsstaterna i fråga om den digitala infrastrukturen kommer att främja utvecklingen av ett verkligt europeiskt offentligt rum. Parlamentet är övertygat om att bättre och mer fokuserad information om EU-politiken och EU-lagstiftningens påverkan på medborgarnas vardag skulle förbättra valdeltagandet i val till Europaparlamentet. Parlamentet påminner om att man måste främja deltagandet i val till Europaparlamentet genom att öka synligheten för politiska partier på europeisk nivå, samt om att en förstärkning av den europeiska karaktären hos val till Europaparlamentet är ett gemensamt ansvar för EU och dess medlemsstater.

3.  Europaparlamentet varnar för möjlig rättsosäkerhet i fråga om rättigheterna för unionsmedborgare som lever i Storbritannien, och för britter som lever i EU, till följd av Storbritanniens utträde ur EU. Alla odelbara rättigheter bör med prioritet garanteras i avtalet om Storbritanniens utträde och avtalet om de framtida förbindelserna mellan EU och Storbritannien, och en överenskommelse om dessa rättigheter och andra – såsom tillgång till hälso- och sjukvård – bör nås snart. Parlamentet betonar att varje avtal bör grundas på principen om ömsesidighet och icke-diskriminering. I detta avseende hänvisar parlamentet till sin resolution av den 5 april 2017 om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda ur Europeiska unionen(1).

4.  Europaparlamentet påminner om att under perioden 1 januari 2013 till 30 juni 2016 avsåg de flesta klagomål som mottogs av Europeiska ombudsmannen en påstådd brist på insyn, vilket kommissionen framhöll i sin rapport av den 24 januari 2017 om arbetet för ett väl fungerande EU-medborgarskap 2013–2016(2). Parlamentet är övertygat om att fullständig insyn och integritet i EU-institutionerna är en väsentlig förutsättning för att skapa förtroende och tillit hos EU-medborgarna och göra det möjligt för dem att fullt ut åtnjuta och utöva sina medborgerliga rättigheter. Alla EU:s institutioner och organ uppmanas att ta itu med de kvardröjande bristerna, i linje med bestämmelserna i bland annat artiklarna 9 och 10.3 i EU-fördraget, artikel 15 i EUF-fördraget och artiklarna 41–42 i EU-stadgan.

5.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att se över förordningen om det europeiska medborgarinitiativet i syfte att förbättra dess sätt att fungera. I detta avseende uppmanas kommissionen att, utöver de nödvändiga tekniska ändringarna, inkludera förslag som syftar till att se över villkoren för den juridiska tillåtligheten och kraven för registrering av ett medborgarinitiativ samt förfarandena för handläggningen av det, med utgångspunkt i tribunalens domar i målen ”Minority SafePack” (T-646/13) och ”Stop TTIP” (T-754/14). Parlamentet ger sitt starka stöd åt denna förordning, som är ett viktigt verktyg för deltagardemokrati och som – om den används med sin fulla potential – skulle kunna öka medborgarnas förtroende för EU:s institutioner och bidra till skapandet av en mer inkluderande europeisk union.

6.  Europaparlamentet anser, med tanke på att onlinevärlden och de sociala medierna har allt större inverkan på medborgarnas vardag, att EU-institutionerna bör fortsätta att ta fram nya mekanismer och politiska riktlinjer som är inriktade på att skydda enskildas grundläggande rättigheter i den digitala miljön, med särskild tonvikt på deras yttrandefrihet, rätt till integritet och skydd av gott rykte, personuppgifter och personligt anseende, särskilt när det gäller minderåriga.

7.  Unionsmedborgarnas säkerhet och kampen mot terrorismen bör vara EU:s främsta prioritering. EU:s steg i riktning mot att förstärka säkerhetsunionen välkomnas. Europaparlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av driftskompatibilitet mellan EU:s informationssystem på områdena säkerhet, migration och gränsförvaltning, vilka alla bör vara förenliga med EU:s principer om uppgiftsskydd. Parlamentet påminner om behovet av att nå en bra balans mellan säkerhet och skydd av de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar att samordningen mellan EU:s interna och externa åtgärder på säkerhetsområdet är av central betydelse för effektivt skydd av unionsmedborgarna och för deras förtroende för EU:s förmåga att erbjuda säkerhet. Parlamentet påminner om att konsulärt skydd är avgörande när det gäller att säkerställa ett sådant skydd utomlands, och anser att i linje med kommissionens rekommendationer bör ytterligare steg tas i riktning mot en harmonisering och modernisering av bestämmelserna om provisoriska resehandlingar.

8.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att på nytt inleda processen för EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i enlighet med skyldigheterna enligt artikel 6 i EU-fördraget, genom att undersöka lösningar för att bemöta de invändningar som kom till uttryck i yttrandet från Europeiska unionens domstol av den 18 december 2014. EU:s anslutning till konventionen skulle innebära en avsevärd förbättring för skyddet av EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och skulle bidra till att åstadkomma ett sammanhängande system för skyddet av de mänskliga rättigheterna i Europa.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

28.9.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

14

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michał Boni, Mercedes Bresso, Elmar Brok, Pascal Durand, Danuta Maria Hübner, Diane James, Ramón Jáuregui Atondo, Alain Lamassoure, Morten Messerschmidt, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Markus Pieper, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Barbara Spinelli, Claudia Țapardel

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Gerolf Annemans, Pervenche Berès, Jérôme Lavrilleux, Cristian Dan Preda, Jasenko Selimovic, Rainer Wieland

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

14

+

ALDE

Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jasenko Selimovic

PPE

Michał Boni, Elmar Brok, Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, Jérôme Lavrilleux, Markus Pieper, Cristian Dan Preda, György Schöpflin

S&D

Mercedes Bresso, Ramón Jáuregui Atondo, Pedro Silva Pereira, Claudia Țapardel

5

-

ECR

Morten Messerschmidt

ENF

Gerolf Annemans

GUE/NGL

Barbara Spinelli

NI

Diane James

VERTS/ALE

Pascal Durand

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Antagna texter, P8_TA(2017)0102.

(2)

COM(2017)0032.


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (26.9.2017)

till utskottet för framställningar

över rapporten om EU-medborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring

(2017/2069(INI))

Föredragande av yttrande: Ángela Vallina

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för framställningar att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag    1

Förslag till resolution

Beaktandeled 6a (nytt)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

– med beaktande av förslaget till rådets förordning om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsfrågor och frågor om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn (omarbetning) (COM(2016)0411),

Ändringsförslag    2

Förslag till resolution

Skäl Aa (nytt)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Aa. Att stärka medborgarnas rättigheter och de demokratiska institutionerna handlar även om att bekämpa diskriminering och bristande jämställdhet i linje med målen för hållbar utveckling.

Ändringsförslag    3

Förslag till resolution

Skäl Ha (nytt)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Ha. Kvinnors underrepresentation i beslutsfattande ställningar, särskilt inom politiken och i företagsstyrelser, hindrar kapacitetsutveckling och försvagar kvinnors deltagande i det demokratiska livet i EU.

Ändringsförslag    4

Förslag till resolution

Skäl Hb (nytt)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Hb. Kvinnors deltagande och ledarskap i det politiska beslutsfattandet påverkas fortfarande av olika hinder, såsom seglivade könsstereotyper och konsekvenserna av den senaste ekonomiska krisen tillsammans med dess negativa återverkningar på jämställdhetsfrågor.

Ändringsförslag    5

Förslag till resolution

Skäl Hd (nytt)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Hd. Det förekommer alltjämt stora skillnader i skyddet av offer för könsrelaterat våld och våld i hemmet i EU i samband med gränsöverskridande familjerättsliga tvister.

Ändringsförslag    6

Förslag till resolution

Skäl Ja (nytt)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Ja. Diskrimineringen av kvinnor i hela EU är ett hinder för jämlikheten. Kvinnor är fortsatt underrepresenterade som väljare och i ledande befattningar, vare sig det gäller valda poster, offentlig förvaltning, den akademiska världen, media eller den privata sektorn. Den utbredda multipla diskrimineringen av kvinnor och det oproportionerligt höga antalet kvinnor som är drabbade av fattigdom och social utestängning hindrar dem från att fullt ut utöva sina medborgerliga rättigheter.

Ändringsförslag    7

Förslag till resolution

Punkt 1

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

1. Europaparlamentet tar fasta på kommissionens rapport om EU-medborgarskapet 2017, som innehåller en förteckning över prioriteringar efter verksamhetsområde. Parlamentet uttrycker tvivel om huruvida dessa prioriteringar bemöter medborgarnas oro på ett effektivt sätt. Parlamentet beklagar bristen på väldefinierade, konkreta åtaganden under de kommande tre åren.

1. Europaparlamentet tar fasta på kommissionens rapport om EU-medborgarskapet 2017, som innehåller en förteckning över prioriteringar efter verksamhetsområde. Parlamentet uttrycker tvivel om huruvida dessa prioriteringar bemöter medborgarnas oro på ett effektivt sätt. Parlamentet beklagar bristen på väldefinierade, konkreta åtaganden under de kommande tre åren. Parlamentet anser att integreringen av jämställdhet inte har uppmärksammats tillräckligt som prioritering, eftersom den bara förekommer som en sekundär punkt i sluttemat ”Öka säkerheten och främja jämlikheten”.

Ändringsförslag    8

Förslag till resolution

Punkt 4

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

4. Europaparlamentet beklagar att det under nästan ett decennium har gjorts få framsteg avseende antagandet av det EU-övergripande direktivet mot diskriminering. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner att slutföra relevanta förhandlingar så snart som möjligt.

4. Europaparlamentet beklagar att det under nästan ett decennium har gjorts få framsteg avseende antagandet av det EU-övergripande direktivet mot diskriminering. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner att slutföra relevanta förhandlingar så snart som möjligt, varvid vederbörlig uppmärksamhet bör ägnas åt att integrera jämställdhetsdimensionen.

Ändringsförslag    9

Förslag till resolution

Punkt 6b (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

6b. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att underteckna och fullborda EU:s anslutning till Istanbulkonventionen och bekräftar sitt stöd för att EU ska ansluta sig till Istanbulkonventionen brett och förbehållslöst. Parlamentet efterlyser förbättringar i insamlingen av uppdelade uppgifter om alla former av våld som omfattas av konventionen, i samarbete med Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE), så att det kan tas fram en gemensam metod för att jämföra databaser och analyser. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater som ännu inte gjort det att snabbt ratificera Istanbulkonventionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett direktiv om våld mot kvinnor.

Ändringsförslag    10

Förslag till resolution

Punkt 6c (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

6c. Europaparlamentet uppmanar rådet att öka ansträngningarna för att häva blockeringen av direktivet om kvinnor i styrelser.

Ändringsförslag    11

Förslag till resolution

Punkt 6d (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

6d. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder för att ta tag i behoven hos sårbara medborgare som är utsatta för intersektionell, multipel diskriminering som hindrar dem från att utöva sina rättigheter eller delta fullt ut i samhället, exempelvis kvinnor med funktionsnedsättning, etniska minoriteter, invandrar- och flyktingkvinnor och sådana som är drabbade av fattigdom och social utestängning.

Ändringsförslag    12

Förslag till resolution

Punkt 6e (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

6e. Europaparlamentet upprepar att arbetet med att se till att de som är utsatta för intersektionell, multipel diskriminering, såsom kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, kan utöva sina medborgerliga rättigheter kräver ett helhetsgrepp med riktade politiska strategier, från intersektionell uppgiftsinsamling till utbildningsprogram och åtgärder för social inkludering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utforma och offentliggöra strategier för att bekämpa intersektionell diskriminering.

Ändringsförslag    13

Förslag till resolution

Punkt 6f (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

6f. Europaparlamentet framhåller behovet av att bekämpa det könsrelaterade våldet mot kvinnor, flickor och hbti-personer inom politiken och i det offentliga rummet i stort, bland annat trakasserier och hot på nätet.

Ändringsförslag    14

Förslag till resolution

Punkt 6g (nytt)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

6g. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att anta sitt strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019 i form av ett meddelande. Parlamentet erinrar om att EU grundar sig på principen om jämställdhet mellan kvinnor och män och att denna princip kan förverkligas endast genom en strategisk integrering i all EU-politik.

Ändringsförslag    15

Förslag till resolution

Punkt 6h (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

6h. Europaparlamentet gläds åt att kommissionen lagt fram paketet för balans mellan arbetsliv och privatliv och uppmanar alla institutioner att leverera resultat i fråga om dessa åtgärder så snart som möjligt.

Ändringsförslag    16

Förslag till resolution

Punkt 6j (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

6j. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för ytterligare samarbete i situationer där arbetstagare erhåller förmåner och betalar in avgifter i olika EU-länder genom att stärka det gränsöverskridande informationsutbytet mellan de olika socialförsäkringsmyndigheterna, så att alla avgiftsinbetalningar kan beaktas i vederbörlig ordning vid beräkningen av pensionsrättigheter. Parlamentet vill uppmärksamma de fortsatta löne- och pensionsklyftorna mellan könen i EU, som i kombination med åtstramningsåtgärder och nedskärningar i den offentliga sektorn undergräver möjligheten till verklig ekonomisk självständighet för miljontals kvinnor.

Ändringsförslag    17

Förslag till resolution

Punkt 6k (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

6k. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt använda EU-fonder som verktyg för att förbättra jämställdheten. I synnerhet begär parlamentet att jämställdhetsintegrering ska tillämpas i den gemensamma jordbrukspolitiken och i sammanhållningspolitiken för landsbygden.

Ändringsförslag    18

Förslag till resolution

Punkt 6l (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

6l. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta att jämställdhetsintegrera all EU-politik genom att ägna särskild uppmärksamhet åt konsekvensbedömningar och efterhandsutvärderingar av lagstiftning och politik.

Ändringsförslag    19

Förslag till resolution

Punkt 9a (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ständigt främja kvinnors representation i ledande befattningar, särskilt inom politiskt beslutsfattande och i företagsstyrelser, och att göra det lättare för kvinnor att ikläda sig en ledarroll genom att undanröja stereotyper och uppmuntra kvinnors deltagande i utbildning på arbetsplatsen, tillsammans med andra politiska verktyg såsom balans mellan arbetsliv och privatliv, så att de kan utöva sina rättigheter som EU-medborgare fullt ut.

Ändringsförslag    20

Förslag till resolution

Punkt 9b (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9b. Europaparlamentet poängterar att högkvalitativ medborgarutbildning – formell, informell och icke-formell – för alla åldrar är avgörande för ett tryggt utövande av demokratiska medborgerliga rättigheter och ett fungerande demokratiskt samhälle och för att diskriminering, fördomar och bristande jämställdhet ska kunna övervinnas. Parlamentet upprepar att det behövs satsningar på medborgarskap, medborgarutbildning och jämställdhetsutbildning över hela Europa.

Ändringsförslag    21

Förslag till resolution

Punkt 9c (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

9c. Europaparlamentet lyfter fram betydelsen av politiskt deltagande för barn och unga, särskilt kvinnor och flickor. Parlamentet vill att kommissionen och medlemsstaterna ska göra mer för att garantera barns rättigheter och stimulera deras deltagande.

Ändringsförslag    22

Förslag till resolution

Punkt 10a (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

10a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att satsa på ytterligare åtgärder för att se till att kvinnor har rättvis och lika tillgång till alla politiska, kulturella och sociala områden, en nödvändig förutsättning för ett faktiskt utövande av medborgerliga rättigheter i EU.

Ändringsförslag    23

Förslag till resolution

Punkt 11

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

11. Europaparlamentet anser att reformen av vallagen på grundval av parlamentets lagstiftningsinitiativ är ett tillfälle för unionen att bli mer demokratisk som inte får missas. Parlamentet framhåller att tusentals européer delar denna uppfattning, vilket bevisas av det europeiska medborgarinitiativet ”Let me Vote”, som syftar till att göra det möjligt för medborgare att rösta på sin bosättningsort. Parlamentet ser positivt på att kommissionen undersöker möjligheterna för icke-nationella EU-medborgare som har utövat sin rätt till fri rörlighet att rösta i nationella val i det land där de är bosatta. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en konkret åtgärdsplan för införandet av elektronisk röstning i samband med valet till Europaparlamentet 2019.

11. Europaparlamentet anser att reformen av vallagen på grundval av parlamentets lagstiftningsinitiativ är ett tillfälle för unionen att bli mer demokratisk som inte får missas. Parlamentet framhåller att tusentals européer delar denna uppfattning, vilket bevisas av det europeiska medborgarinitiativet ”Let me Vote”, som syftar till att göra det möjligt för medborgare att rösta på sin bosättningsort. Parlamentet ser positivt på att kommissionen undersöker möjligheterna för icke-nationella EU-medborgare som har utövat sin rätt till fri rörlighet att rösta i nationella val i det land där de är bosatta. Parlamentet uppmanar rådet att inkludera listor med jämn könsfördelning, där kvinnliga och manliga kandidater alternerar, i nästa översyn av den europeiska vallagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en konkret åtgärdsplan för införandet av elektronisk röstning i samband med valet till Europaparlamentet 2019.

Ändringsförslag    24

Förslag till resolution

Punkt 12

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

12. Europaparlamentet uttrycker sin övertygelse om att fria medier och tillgång till en mångfald av röster i samhället och i media är en oumbärlig del av en sund demokrati. Parlamentet understryker behovet av en definierad EU-politik för att ta itu med anti-EU-propaganda och felaktig information. Parlamentet föreslår att EU-institutionerna fortsätter att skapa en europeisk tv-kanal som sänder i alla medlemsstater.

12. Europaparlamentet uttrycker sin övertygelse om att fria medier och tillgång till en mångfald av röster i samhället och i media är en oumbärlig del av en sund demokrati och att mediekompetens är avgörande och bör utvecklas redan i tidig ålder. Parlamentet understryker behovet av en definierad EU-politik för att ta itu med anti-EU-propaganda och felaktig information. Parlamentet föreslår att EU-institutionerna fortsätter att skapa en europeisk tv-kanal som sänder i alla medlemsstater.

Ändringsförslag    25

Förslag till resolution

Punkt 12a (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

12a.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att satsa på åtgärder för att bekämpa diskriminerande uttalanden om kvinnor samt könsstereotyper.

Ändringsförslag    26

Förslag till resolution

Punkt 15a (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

15a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla ordentliga verktyg för jämställdhetsintegrering, samarbeta nära med lokala myndigheter och lokalsamfund i syfte att förebygga och utreda kränkningar samt tillhandahålla nödvändig omsorg och assistans för kvinnor som utsatts för sexuellt utnyttjande, diskriminering och marginalisering på arbetsmarknaden.

Ändringsförslag    27

Förslag till resolution

Punkt 15b (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

15b. Europaparlamentet uppmanar till förstärkt samarbete mellan medlemsstaterna för att säkerställa att offer för könsrelaterat våld får skydd och att barnets bästa tillgodoses vid gränsöverskridande familjerättsliga tvister.

Ändringsförslag    28

Förslag till resolution

Punkt 15c (ny)

 

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

15c. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta verkningsfulla åtgärder för att öka kvinnors och flickors möjligheter att delta i EU-program som inbegriper gränsöverskridande rörlighet i egenskap av studerande, lärare och forskare.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

25.9.2017

 

 

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

22.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

2

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marina Albiol Guzmán, Margrete Auken, Beatriz Becerra Basterrechea, Heinz K. Becker, Andrea Cozzolino, Pál Csáky, Eleonora Evi, Peter Jahr, Rikke Karlsson, Jude Kirton-Darling, Svetoslav Hristov Malinov, Notis Marias, Marlene Mizzi, Cristian Dan Preda, Gabriele Preuß, Laurenţiu Rebega, Virginie Rozière, Yana Toom, Jarosław Wałęsa, Cecilia Wikström, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michela Giuffrida, Demetris Papadakis, Julia Pitera, Sven Schulze, Igor Šoltes, Ángela Vallina

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Martina Anderson, Inés Ayala Sender


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

23

+

ALDE

ECR

PPE

 

S&D

 

VERTS/ALE

Beatriz Becerra Basterrechea, Yana Toom, Cecilia Wikström

Rikke Karlsson

Heinz K. Becker, Pál Csáky, Peter Jahr, Svetoslav Hristov Malinov, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Sven Schulze, Jarosław Wałęsa

Inés Ayala Sender, Andrea Cozzolino, Michela Giuffrida, Jude Kirton-Darling, Marlene Mizzi, Demetris Papadakis, Gabriele Preuß, Virginie Rozière

Margrete Auken, Igor Šoltes, Tatjana Ždanoka

2

-

ECR

ENF

Notis Marias

Laurenţiu Rebega

4

0

EFDD

GUE/NGL

Eleonora Evi

Marina Albiol Guzmán, Martina Anderson, Ángela Vallina

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy