REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

30.11.2017 - (13076/2017 – C8‑0415/2017 – 2017/0193(NLE)) - ***

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Christofer Fjellner

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

(13076/2017 – C8‑0415/2017 – 2017/0193(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (13076/2017),

–  med beaktande av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (13073/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 192.1 och artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8‑0415/2017),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0386/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Schweiziska edsförbundet.

MOTIVERING

EU:s utsläppshandelssystem är en hörnsten i Europas ambitiösa klimatpolitik. Det har varit i kraft sedan 2005 och är världens största system med utsläppstak och handel med utsläppsrätter. Det omfattar industriella tillverkare, elproducenter och luftfart och är EU:s viktigaste instrument för att minska växthusgasutsläppen i överensstämmelse med Europeiska rådets mål för 2014, dvs. att fram till 2030 minska växthusgasutsläppen med minst 40 procent jämfört med 1990 års nivåer.

Sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem måste minska sina utsläpp med 43 procent jämfört med 2005, medan sektorer utanför systemet måste minska sina utsläpp med 30 procent. Marknadsmekanismen i EU:s utsläppshandelssystem ger möjlighet till flexibilitet och utsläppsminskningar på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt, samtidigt som den internationella konkurrenskraften hos EU:s energiintensiva industrier bevaras med fasta långsiktiga regler.

Nu kommer EU:s utsläppshandelssystem kopplas samman med det schweiziska utsläppshandelssystemet. Sammankopplingen av de två utsläppshandelssystemen gör det möjligt för deltagarna i ett av systemen att använda enheter från det sammankopplade systemet för fullgörande. På så sätt utvidgas marknaden, och möjligheten till utsläppsminskningar förbättras, vilket i sin tur innebär ökad effektivitet för utsläppshandeln och sänkta kostnader.

EU:s bidrag till de globala utsläppen av växthusgaser är endast tio procent och EU kan därför inte på egen hand stoppa den globala uppvärmningen. För att begränsa den globala uppvärmningen behöver vi en klimatpolitik som andra kommer att ta efter. Vi måste ha en kostnadseffektiv klimatpolitik som främjar sysselsättning, tillväxt och teknisk utveckling för att åstadkomma detta. Samarbete med länder över hela världen och sammankoppling av EU:s utsläppshandelssystem med andra utsläppshandelssystem har mycket stor betydelse och är ett av de effektivaste sätten att bekämpa klimatförändringar. Därför är sammankopplingen av EU:s utsläppshandelssystem med det schweiziska utsläppshandelssystemet ett viktigt första steg för att få andra utsläppare att ta sitt ansvar och uppfylla EU:s långsiktiga politiska mål att koppla samman fler utsläppshandelssystem med EU:s utsläppshandelssystem, och att effektivt uppnå våra klimatmål.

Det schweiziska utsläppshandelssystemet uppfyller kraven för sammankoppling med EU:s utsläppshandelssystem, i enlighet med artikel 25 i direktivet om EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det schweiziska utsläppshandelssystemet är förenligt med och utformat på nästan samma sätt som EU:s utsläppshandelssystem. Samma gaser och industrisektorer omfattas och samma gränsvärden för införande gäller. Det schweiziska utsläppshandelssystemet sätter också ett tak för utsläppen av växthusgaser och är sedan 2013 obligatoriskt för stora, energiintensiva industrier.

Dessutom är den årliga minskningen av antalet utsläppsrätter i det schweiziska utsläppshandelssystemet i linje med den årliga minskningen i EU:s utsläppshandelssystem. Samtidigt är fördelningsmetoderna för de båda systemen förenliga. Standardmetoden är auktionering och riktmärken som används när industrier erhåller gratis fördelning under en övergångsperiod. Den nuvarande perioden för handel omfattar samma år, 2013–2020, och påföljderna för att inte överlämna tillräckligt antal utsläppsrätter är likartade i de båda systemen.

Den enda stora skillnaden är att det schweiziska utsläppshandelssystemet ännu inte omfattar luftfart. Schweiz arbetar dock på ett införande av luftfart i sitt utsläppshandelssystem som återspeglar reglerna i EU:s utsläppshandelssystem. Detta är en central del av sammankopplingen tillsammans med införandet av bestämmelser som säkerställer förenlighet mellan de två systemen fram till 2030, även efter det att systemen har genomgått nuvarande översyn 2021.

Klimatförändringar är ett gränsöverskridande problem, som helst bör hanteras på EU-nivå och globalt. EU måste föregå med gott exempel och kombinera minskade utsläpp av växthusgaser med bevarad konkurrenskraft för att påverka och få andra aktörer runt om i världen att ta efter. Förslaget att koppla samman EU:s utsläppshandelssystem med det schweiziska utsläppshandelssystemet kommer att säkerställa detta. Sammankopplingen kommer att leda till en minskning av växthusgasutsläppen, samtidigt som den internationella konkurrenskraften hos EU:s energiintensiva industrier bevaras i den gradvisa övergången till en koldioxidsnål ekonomi, och incitament för långsiktiga investeringar i teknik med låga koldioxidutsläpp behålls.

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser
Referensnummer	13076/2017 – C8-0415/2017 – COM(2017)0427 – 2017/0193(NLE)
Datum för remiss / begäran om godkännande	24.11.2017
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ENVI 29.11.2017
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	AFET 29.11.2017	ITRE 29.11.2017
Inget yttrande avges        Beslut	AFET 14.9.2017	ITRE 11.10.2017
Föredragande        Utnämning	Christofer Fjellner 13.9.2017
Behandling i utskott	27.11.2017
Antagande	28.11.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	59 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Catherine Bearder, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Anneli Jäätteenmäki, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Norbert Lins, Susanne Melior, Rory Palmer, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, John Procter, Julia Reid, Frédérique Ries, Daciana Octavia Sârbu, Renate Sommer, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Ivica Tolić, Adina‑Ioana Vălean
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Nicola Caputo, Herbert Dorfmann, Christofer Fjellner, Eleonora Forenza, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Jan Huitema, Peter Jahr, Gesine Meissner, Ulrike Müller, Younous Omarjee, Christel Schaldemose, Bart Staes, Keith Taylor, Tiemo Wölken
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Richard Ashworth, Pál Csáky, Marco Valli, Tomáš Zdechovský
Ingivande	30.11.2017

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

59	+
ALDE	Catherine Bearder, Jan Huitema, Anneli Jäätteenmäki, Gesine Meissner, Ulrike Müller, Frédérique Ries
ECR	Richard Ashworth, Mark Demesmaeker, Arne Gericke, Julie Girling, Bolesław G. Piecha, John Procter
GUE/NGL	Stefan Eck, Eleonora Forenza, Kateřina Konečná, Younous Omarjee, Anja Hazekamp
PPE	Pilar Ayuso, Ivo Belet, Birgit Collin-Langen, Pál Csáky, Angélique Delahaye, Herbert Dorfmann, Christofer Fjellner, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Peter Jahr, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Renate Sommer, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean, Tomáš Zdechovský
S&D	Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nicola Caputo, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Rory Palmer, Pavel Poc, Christel Schaldemose, Daciana Octavia Sârbu, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Tiemo Wölken
VERTS/ALE	Marco Affronte, Margrete Auken, Bas Eickhout, Martin Häusling, Bart Staes, Keith Taylor

3	-
EFDD	Julia Reid, Marco Valli
ENF	Sylvie Goddyn

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster