Förfarande : 2017/2222(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0387/2017

Ingivna texter :

A8-0387/2017

Debatter :

PV 14/12/2017 - 3
CRE 14/12/2017 - 3

Omröstningar :

PV 14/12/2017 - 8.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0502

BETÄNKANDE     
PDF 667kWORD 155k
30.11.2017
PE 610.643v03-00 A8-0387/2017

om överläggningarna i utskottet för framställningar under året 2016, artikel 216.7 i arbetsordningen

(2017/2222(INI))

Utskottet för framställningar

Föredragande: Notis Marias

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om överläggningarna i utskottet för framställningar under året 2017, artikel 216.7 i arbetsordningen

(2017/2222(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om resultatet av överläggningarna i utskottet för framställningar,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens årsrapport för 2016,

–  med beaktande av artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 24 och 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 228 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, om rätten att inge framställningar till Europaparlamentet,

–  med beaktande av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om överträdelseförfarandet, särskilt artiklarna 258 och 260,

  med beaktande av artiklarna 52 och 216.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A8-0387/2017), och av följande skäl:

A.  Under 2016 mottogs 1 569 framställningar – jämfört med 1 431 under 2015 – varav 1 110 framställningar (70,8 %) förklarades tillåtliga.

B.  6 132 användare av parlamentets webbportal för framställningar gav sitt stöd åt en eller flera framställningar under 2016, jämfört med 902 under 2015, och stödet per framställning och användare låg på 18 810 under 2016, jämfört med 1 329 under 2015.

C.  Antalet mottagna framställningar är lågt i förhållande till EU:s totala folkmängd. Dock visar antalet att en del av EU:s medborgare känner till och använder sig av rätten att inge framställningar och att de förväntar sig att EU-institutionerna genom framställningsförfarandet uppmärksammas på frågor som är angelägna för dem och som faller inom EU:s behörighetsområde. Mer behöver dock göras för att öka medvetenheten om och främja rätten att inge framställningar till Europaparlamentet.

D.  Rätten att inge en framställning till Europaparlamentet ger EU:s medborgare och invånare möjlighet att lämna in en officiell begäran direkt till sina företrädare, och därför bör denna rättighet skyddas väl och värdesättas. Denna rättighet är oerhört viktig för att säkerställa att EU:s medborgare och invånare deltar aktivt inom Europeiska unionens verksamhetsområde.

E.  Europaparlamentet har länge gått i täten för den internationella utvecklingen av framställningsprocessen och har alltjämt det mest öppna och transparenta systemet i Europa, vilket framför allt gör det möjligt för framställarna att delta fullt ut i institutionens verksamhet.

F.  Utskottet har en central roll när det gäller att ge makt åt EU-medborgarna. Denna roll bidrar till att stärka parlamentets anseende och auktoritet i valmanskårens ögon genom att göra det möjligt för institutionen att pröva och bättre kontrollera hur EU‑lagstiftningen genomförs av medlemsstaterna och de andra EU-institutionerna.

G.  Ett aktivt deltagande kan endast utgå från att det inom alla EU-institutioner finns ett demokratiskt och transparent förfarande som gör det möjligt för parlamentet och utskottet för framställningar att utföra sitt arbete på ett medborgarvänligt och ändamålsenligt sätt.

H.  De som inger och stöder framställningar är engagerade medborgare som i sin tur förväntar sig att EU-institutionerna ska tillföra ett mervärde när det gäller att lösa deras problem. Om EU-institutionerna misslyckas med att på lämpligt sätt ta itu med framställningarna kan det uppstå frustration och därmed missnöje gentemot unionen.

I.  Medborgarna vänder sig ofta till utskottet för framställningar som en sista instans när andra organ och institutioner på regional och nationell nivå inte kan lösa deras problem.

J.  Framställningarna gör det möjligt för parlamentet att lyssna på de problem som EU‑medborgarna ställs inför och att bidra till att lösa dem. Genom framställningarna bör man också utvärdera hur EU-lagstiftningen påverkar människors vardagsliv.

K.  Framställningarna är en användbar informationskälla för att bland annat upptäcka överträdelser av EU-lagstiftningen och luckor och inkonsekvenser i EU-lagstiftningen med avseende på målet att säkerställa ett fullständigt skydd av de grundläggande rättigheterna för alla medborgare.

L.  Framställningarna tillhandahåller en mängd viktig information på olika områden till nytta för andra parlamentsutskott, även i samband med deras lagstiftningsverksamhet. Hela parlamentet är ansvarigt för att tillförsäkra den grundläggande rätten att inge framställningar genom att se till att framställningarna behandlas på lämpligt sätt.

M.  Alla framställningar bör bedömas och behandlas noga, och alla framställare har rätt att få ett svar från utskottet för framställningar som till fullo beaktar de frågor som tas upp, med fullständig respekt för rätten till god förvaltning, som fastställs i artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

N.  Enligt kriterierna för framställningars tillåtlighet, vilka anges i artikel 227 i EUF‑fördraget och artikel 215 i parlamentets arbetsordning, ska framställningar uppfylla de formella villkoren för tillåtlighet, nämligen att framställaren, som ska vara en unionsmedborgare eller person bosatt i EU, berörs av en fråga som hör till Europeiska unionens verksamhetsområde. 459 framställningar förklarades otillåtliga, eftersom de inte uppfyllde de formella kraven.

O.  För att säkerställa ett effektivt arbete i utskottet för framställningar bör ogrundade eller otillåtliga framställningar snabbt avslutas, varvid en motivering bör skickas till framställaren. Det är här angeläget att inte arbetsbördan i utskottet inte blir alltför betungande. Förvaltningsförfarandet för behandling av framställningar bör alltid ha framställarnas bästa för ögonen.

P.  Framställningsprocessens särskilda interaktiva natur liksom medborgarnas centrala roll i denna process gör varje fall unikt och utesluter en förutbestämd tidsram. Förfaranden av detta slag kräver särskild flexibilitet och PR-kompetens från administrationens sida.

Q.  Ett stort antal framställningar diskuteras offentligt vid framställningsutskottets sammanträden. Framställarna har rätt att presentera sina framställningar, och deltar ofta fullt ut i diskussionen, och bidrar därmed aktivt till utskottets arbete. Under 2016 var 201 framställare närvarande vid utskottets överläggningar, varav 61 framställare deltog aktivt genom att yttra sig.

R.  De uppgifter som tillhandahålls av medborgare i framställningar och under utskottssammanträden – och som kompletteras av expertis från kommissionen, medlemsstaterna och andra organ – är avgörande för utskottets arbete.

S.  De vanligaste ämnen som togs upp i framställningar under 2016 hänförde sig till den inre marknaden (särskilt tillhandahållandet av tjänster och fri rörlighet för personer), grundläggande rättigheter (särskilt barns rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning), sociala frågor (arbetsvillkor), miljöfrågor (avfallshantering, föroreningar och miljöskydd) och den specifika frågan om brexit (förlust av förvärvade rättigheter och folkomröstningens mandat).

T.  Framställningsportalen på parlamentets webbplats, som lanserades i slutet av 2014, är i drift. 1 067 framställningar (68 % av de som mottagits) lämnades in via webbportalen under 2016, jämfört med 992 under 2015. Det har gjorts tekniska förbättringar, bland annat förbättringar av sökfunktionen, vilket gynnar både användarna och portalens administratörer. Sammanfattningar av framställningarna laddas upp kort efter det att de antagits. Inställningar som rör konfidentialitet och hanteringen av personuppgifter har setts över och en uppsättning vanliga frågor har införts. Sammanfattningar av framställningar från 2015 och 2016 har laddats upp med hjälp av ett nytt migreringsverktyg. En process för optimering av sökmotorer har utförts. Dessutom har ett stort antal förfrågningar om tekniskt stöd från användare hanterats med framgång. Det är aktuellt att införa fler etapper i projektet. Härigenom skulle det bli möjligt med inslag såsom automatisk elektronisk underrättelse om att en framställning förts upp på utskottets föredragningslistor tillsammans med en webbstreaminglänk liksom även efterföljande uppladdning av hithörande protokoll och videoklipp från de berörda debatterna, till förmån för både framställare och dem som stöder de berörda framställningarna.

U.  Det europeiska medborgarinitiativet är ett viktigt verktyg för att stärka medborgarnas delaktighet i EU:s politiska beslutsfattande som bör utnyttjas fullt ut för att öka medborgarnas förtroende för EU:s institutioner och bidra till skapandet av en verklig europeisk union för alla. Kommissionens lagstiftningsförslag av den 13 september 2017 om att se över den aktuella förordningen 211/2011 om det europeiska medborgarinitiativet (COM(2017)0482) utgör starten för en mycket nödvändig översynsprocess för att göra detta verktyg mer tillgängligt och användbart för EU:s medborgare.

V.  Fyra undersökningsresor enligt artikel 216a i parlamentets arbetsordning var planerade. Undersökningsresor är centrala redskap för utskottet för framställningar, både eftersom de ger ett unikt tillfälle att samla in information från olika berörda parter i komplexa frågor och eftersom de samtidigt bidrar till att konkret synliggöra parlamentets arbete bland medborgare i hela Europa. Två undersökningsresor ägde rum – en till Spanien, efter att man mottagit flera framställningar från unionsmedborgare med avseende på eventuella överträdelser av ramdirektivet om vatten, och en till Slovakien om användningen av de europeiska strukturfonderna på långtidsboenden för personer med funktionsnedsättning i Slovakien. Två andra planerade undersökningsresor – en till Irland och en till Italien – ställdes in.

W.  Utskottet för framställningar har ansvar för förbindelserna med Europeiska ombudsmannens kansli, som ansvarar för att undersöka klagomål från unionsmedborgare om eventuella administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och organ.

X.  Europeiska ombudsmannen, Emily O’Reilly, lade fram sin årsrapport för 2015 för utskottet för framställningar vid dess sammanträde den 20 juni 2016, och årsrapporten från utskottet för framställningar är delvis baserad på ombudsmannens årsrapport.

Y.  Utskottet för framställningar är medlem i Europeiska ombudsmannanätverket, vilket också omfattar Europeiska ombudsmannen, nationella och regionala ombudsmän och liknande organ i medlemsstaterna, kandidatländerna och andra länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och syftar till att främja informationsutbytet om EU:s lagstiftning och politik och att utbyta bästa praxis.

Z.  147 av de mottagna framställningarna (varav 120 under 2016) kan hänföras till olika frågor – huvudsakligen skyddet av medborgerliga rättigheter – som uppkommit i samband med folkomröstningen i Förenade kungariket om utträde ur Europeiska unionen.

AA.  De riktlinjer för utskottet för framställningar som antogs i januari 2016, och som genomförts sedan dess, har skapat klarhet och struktur i utskottets arbete och i behandlingen av framställningar.

AB.  Översynen av parlamentets arbetsordning (antagen vid plenarsessionen i december 2016) omfattar också ändringar i, och förtydliganden av, framställningsförfarandet.

AC.  Ett rent formellt tillvägagångssätt vid behandlingen av framställningar som rör miljöbedömningar äventyrar det korrekta genomförandet av EU:s miljölagstiftning i medlemsstaterna och trovärdigheten för kommissionen, som bör utöva ändamålsenlig tillsyn för att säkerställa att medborgarnas grundläggande rättigheter skyddas fullt ut.

1.  Europaparlamentet framhäver den mycket viktiga roll som utskottet för framställningar har som kontaktpunkt, där unionsmedborgare och invånare i EU kan lämna in sina anmälningar om överträdelser och brister i tillämpningen av EU-lagstiftningen i medlemsstaterna samt luckor och inkonsekvenser i EU-lagstiftningen. Parlamentet understryker behovet av att till fullo garantera att de frågor som tas upp behandlas på ett tidigt, uttömmande, opartiskt och rättvist sätt av institutionerna.

2  Europaparlamentet konstaterar att framställningar utgör en viktig källa till förstahandsinformation inte bara om kränkningar och brister i medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen, utan också om potentiella kryphål i EU:s lagstiftning och förslag från medborgarna till ny lagstiftning som skulle kunna antas, eller eventuella förbättringar av den lagstiftning som redan är i kraft.

3.  Europaparlamentet framhåller att en ändamålsenlig behandling av framställningarna utmanar och i slutändan stärker både kommissionens och parlamentets förmåga att reagera på och lösa problem med anknytning till införlivande och felaktig tillämpning av lagstiftning. Kommissionen betraktar genomförandet av EU-lagstiftningen som en prioriterad fråga och är angelägen om att medborgarna ska se att denna lagstiftning påverkar deras vardagsliv på ett positivt sätt.

4.  Europaparlamentet efterlyser en tydlig definitionsmässig åtskillnad mellan statusen och rättigheterna för framställarna och dem som stöder dem, i enlighet med öppenhetsprinciperna.

5.  Europaparlamentet anser fortfarande att det är en särskild skyldighet att se till att det inte dröjer oproportionellt länge innan otillåtliga eller ogrundade framställningar förklaras vara otillåtliga eller avslutas. Parlamentet betonar behovet av att noggrant motivera för framställaren varför framställningen är otillåtlig eller avslutas på grund av att den saknar grund.

6.  Europaparlamentet framhåller att ändamålsenlig tillämpning av EU-lagstiftningen bidrar till att stärka EU-institutionernas trovärdighet. Parlamentet påminner om att rätten att göra framställningar, såsom föreskrivs i Lissabonfördraget, är en viktig del av unionsmedborgarskapet och ett verkligt lackmustest när det gäller att granska tillämpningen av EU-lagstiftningen och upptäcka möjliga kryphål. Parlamentet uppmanar utskottet för framställningar att inrätta regelbundna möten med sina motparter i respektive nationella sammanhang om viktiga framställningar i syfte att öka medvetenheten, både i EU och i medlemsstaterna, om EU-medborgarnas problem samt ytterligare stärka deras rättigheter genom bättre lagstiftning – och tillämpning – på EU‑nivå. Parlamentet ser därför gärna att alla berörda myndigheter på nationell nivå och EU-nivå prioriterar att beslutsamt åta sig att behandla framställningar och hitta lösningar på de problem som tas upp i dem.

7.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att framställningar erbjuder en unik möjlighet att ta upp situationer där EU-lagstiftningen inte efterlevs och att utreda dem med hjälp av Europaparlamentets politiska kontroll. Parlamentet påminner kommissionen om att framställningsutskottets begäranden om hjälp bör följas upp ordentligt, och upprepar sin uppmaning till kommissionen att förbättra kvaliteten på sina svar, även under utskottssammanträden, vad gäller både innehållet och analysen, samt att se till att unionsmedborgarnas frågor behandlas korrekt och på ett transparent sätt. Parlamentet påminner om att det sätt på vilket problemen i framställningarna behandlas har en avgörande inverkan på medborgarna, på den faktiska efterlevnaden av rätten att inge framställningar i enlighet med EU-lagstiftningen och på allmänhetens syn på EU-institutionerna. Parlamentet insisterar på att kommissionen identifierar medel för att förstärka samarbetet med medlemsstaternas myndigheter när det gäller att besvara förfrågningar om genomförandet och efterlevnaden av EU-lagstiftningen.

8.  Europaparlamentet anser att det faktum att nationella domstolar har det yttersta ansvaret för att säkerställa ett korrekt genomförande av EU-lagstiftningen i medlemsstaterna ingalunda utesluter att kommissionen, i sin egenskap av fördragens väktare, får en mer proaktiv roll när det gäller att säkerställa efterlevnaden av EU-lagstiftningen, särskilt i fall rörande miljö- och folkhälsoskydd, där försiktighetsprincipen bör gälla.

9.  Europaparlamentet understryker behovet av att företrädare för rådet och kommissionen med högsta möjliga befattningar närvarar vid sammanträden och utfrågningar i utskottet för framställningar, om innehållet i de frågor som diskuteras kräver att dessa institutioner deltar.

10.  Europaparlamentet uppmanar de kommissionstjänstemän som är närvarande vid sammanträdena i utskottet för framställningar att vara beredda att delta i en riktig dialog med framställarna och inte nöja sig med att läsa upp det svar som skrivits och skickats ut före sammanträdet.

11.  Europaparlamentet begär att man undersöker möjligheten att använda telekonferenstjänster. Parlamentet uppmuntrar till användning av ny audiovisuell teknik för att göra det möjligt för framställarna att spela en större roll i utskottets arbete genom att i realtid delta i behandlingen av deras framställning.

12.  Europaparlamentet tar avstånd från kommissionens återkommande tolkning av parlamentets 27:e årsrapport om kontroll av gemenskapsrättens tillämpning (2009). Enligt denna tolkning får kommissionen avsluta behandlingen av ärenden där det ännu inte tagits något formellt steg i riktning mot överträdelseförfaranden eller avbryta aktiva överträdelseförfaranden i sådana fall som behandlas i nationell domstol. Parlamentet påminner om att parlamentet i punkt 11 i sin årliga resolution om verksamheten i utskottet för framställningar av den 15 december 2016(1) återigen tog avstånd från kommissionens ursprungliga strategi i ovannämnda rapport. Denna ståndpunkt hade parlamentet redan tidigare uttryckt i sin resolution(2) av den 14 september 2011, där kommissionen särskilt i punkterna 1, 23 och 32 uppmanades att inom sitt behörighetsområde göra mer för att säkerställa ett konsekvent genomförande av EU‑lagstiftningen och att använda överträdelsemekanismer oberoende av förekomsten av rättsliga förfaranden på nationell nivå.

13.  Europaparlamentet noterar med oro, med hänvisning till kommissionens årliga rapport av den 6 juli 2017 om kontroll av unionsrättens tillämpning 2016 (COM(2017)0370), att antalet öppna överträdelseärenden har ökat betydligt med hela 21 procent jämfört med föregående år. Kommissionen uppmanas att följa upp parlamentets krav på informationsutbyte om läget i pågående överträdelseförfaranden. Parlamentet framhåller att framställningarna har en viktig roll när det gäller att upptäcka bristfälligt genomförande eller sent införlivande av EU-lagstiftningen. Parlamentet påminner kommissionen om att utskottet för framställningar har åtagit sig att besvara medborgarnas förväntningar i god tid och på ett ansvarsfullt sätt och att samtidigt säkerställa demokratisk kontroll och korrekt tillämpning av EU-lagstiftningen.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lämna exakt statistik över antalet framställningar som ledde till att ett EU Pilot-förfarande eller ett överträdelseförfarande inleddes. Parlamentet begär vidare att få rapporter om fall som rör pågående förfaranden och/eller förfaranden och de handlingar som utbytts under EU Pilot-förfaranden och överträdelseförfaranden när dessa har avslutats med tillämpning av rättspraxis vid Europeiska unionens domstol, i syfte att underlätta en strukturerad dialog och minska den tid det tar att lösa tvister. Kommissionen uppmanas vidare att diskutera dessa rapporter med utskottet för framställningar och att på ett proaktivt sätt involvera den vice talman som ansvarar för tillämpning och förenkling av lagstiftningen.

15.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att korrekt använda de befogenheter som hänger samman med dess roll som fördragens väktare, eftersom denna roll är av yttersta vikt för att EU ska fungera väl när det gäller medborgarna och EU:s lagstiftande organ. Parlamentet ser gärna att överträdelseförfaranden hanteras i god tid, så att man utan dröjsmål sätter stopp för situationer där EU-lagstiftningen inte respekteras.

16.  Europaparlamentet anser att samarbetet med andra parlamentsutskott är av yttersta vikt. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till antagandet av riktlinjer för utskottet för framställningar, där man fastställer principen att inrätta ett framställningsnätverk tillsammans med de andra utskotten. Parlamentet välkomnar att riktlinjerna för ett sådant nätverk har antagits. Parlamentet lyfter fram det frågeformulär som skickats till alla utskott i syfte att bättre förstå deras förfaranden i samband med hanteringen av framställningar som lämnats in för yttrande eller för kännedom. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att det första nätverkssammanträdet på personalnivå ägde rum under 2016 och på ledamotsnivå två gånger under 2017. Parlamentet ser positivt på de framsteg som gjorts i samordningen mellan utskottet för framställningar och andra utskott och den tematiska fördelningen av politikområden inom varje berört utskott, vilken kommer att möjliggöra en bättre uppföljning av de framställningar som skickats till andra utskott. Parlamentet efterlyser en förstärkning av PETI-utskottets nätverk i syfte att effektivisera framställningarna i det pågående lagstiftningsarbetet. Parlamentet rekommenderar att den personal som arbetar för Europaparlamentets ledamöter erbjuds särskild utbildning om rätten att inge framställningar. Tanken är att det därmed ska bli möjligt att bättre hjälpa de väljare som är intresserade av att fullfölja processen.

17.  Europaparlamentet beklagar djupt att stadgan om de grundläggande rättigheterna endast är tillämplig i EU:s medlemsstater när dessa tillämpar EU-lagstiftningen. Parlamentet upprepar att många medborgare finner att tillämpningen av stadgan är otydlig och bristfällig. Parlamentet beklagar att Europeiska unionens domstol har tolkat artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna på ett sätt som är försiktigt men ändå gör det möjligt att utvidga stadgans tillämpningsområde till att omfatta nationella bestämmelser som genomför EU-lagstiftningen samt bestämmelser som säkerställer en effektiv tillämpning av EU:s bestämmelser. Parlamentet anser att de flesta EU-medborgarna har förväntningar på rättigheterna i stadgan som vida överskrider det nuvarande tillämpningsområdet. Parlamentet betonar att en för smal eller inkonsekvent tolkning av artikel 51 ökar avståndet mellan medborgarna och EU. Parlamentet vädjar till kommissionen att vidta åtgärder för att säkerställa att tolkningen av tillämpningsområdet för artikel 51 är så konsekvent och bred som möjligt. Parlamentet välkomnar att Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter infört ett interaktivt verktyg som ger enkel tillgång till information om vilka myndigheter man ska vända sig till i varje medlemsstat med förfrågningar om grundläggande rättigheter.

18.  Europaparlamentet noterar framställarnas oro i fråga om deras framtida rättigheter efter folkomröstningen i Förenade kungariket om utträde ur Europeiska unionen. Denna oro framgick tydligt i ett stort antal framställningar avseende Förenade kungariket. Parlamentet påminner om sin resolution av den 5 april 2017(3), där det understryks att utträdesavtalet måste godkännas av Europaparlamentet och där det kräver en rättvis behandling av medborgare i EU-27 som bor eller har bott i Förenade kungariket och brittiska medborgare som bor eller har bott i EU-27, och anser att deras respektive rättigheter och intressen måste prioriteras fullt ut i förhandlingarna. Parlamentet noterar att det alltjämt finns en oro över om de brittiska medborgare som varit bosatta i ett annat EU-land i mer än 15 år ska ha rösträtt eller inte. Utskottet för framställningar har spelat en aktiv roll när det gäller att försvara EU-medborgarnas och de brittiska medborgarnas rättigheter genom att bidra till parlamentets resolutioner av den 5 april 2017 och den 3 oktober 2017(4) om läget i förhandlingarna med Förenade kungariket efter det att landet meddelat sin avsikt att lämna EU och genom att beställa en studie om effekterna av brexit för rätten att inge framställningar och om framställningsutskottets behörighet, ansvar och verksamhet samt genom att behandla framställningar om brexit och medborgerliga rättigheter vid utskottets sammanträde den 21 juni 2017. Parlamentet stöder kommissionens åtagande att fullt ut garantera rättigheterna för unionsmedborgare som är bosatta i Förenade kungariket under brexitförhandlingarna och efter det att landet har gått ur Europeiska unionen. Kommissionen uppmanas att garantera fullständiga rättigheter för brittiska medborgare som är bosatta i övriga EU, så att medborgare inte används som brickor i ett spel eller får sina rättigheter undergrävda som ett resultat av förhandlingarna.

19.  Europaparlamentet framhåller det viktiga arbete som utskottet för framställningar kontinuerligt utfört när det gäller framställningar om situationen för personer med funktionsnedsättning, samt betonar att utskottet är villigt att fortsätta stödja arbetet med att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. EU-institutionerna uppmanas att föregå med gott exempel i denna fråga och att säkerställa att medlemsstaternas genomförandeåtgärder överensstämmer fullständigt och konsekvent med EU:s lagstiftning och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller att det den 22−23 september 2016 genomfördes en undersökningsresa till Slovakien för att samla in information om investeringar i institutioner för personer med funktionsnedsättning och att det då rekommenderades att kommissionen skulle titta närmare på den aktuella situationen.

20.  Europaparlamentet påminner om utskottets arbete för att stödja ratificeringen och ett snabbt genomförande av Marrakechfördraget från 2013 om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp. Parlamentet betonar i detta avseende betydelsen av den korta resolutionen av den 3 februari 2016 om ratificeringen av Marrakechfördraget(5), där en snabb reaktion från alla berörda parter efterlystes för att lösa det låsta läget i syfte att underlätta ratificering på EU-nivå. Parlamentet och rådet har nått en överenskommelse om kommissionens lagstiftningsförslag om genomförandet av Marrakechfördraget, som har blivit bindande(6).

21.  Europaparlamentet vill uppmärksamma två årsrapporter – årsrapporten om utskottets samtliga åtgärder under 2015(7) samt Europeiska ombudsmannens årsrapport för 2015(8) – och flera yttranden från utskottet, t.ex. över gränsöverskridande erkännande av adoptioner(9), över EU:s alternativ för att förbättra tillgången till läkemedel(10), över genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen(11), över kontrollen av unionsrättens tillämpning: årsrapport 2014(12) och över situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2015(13).

22.  Europaparlamentet framhåller utskottets stöd för det europeiska medborgarinitiativet. Parlamentet noterar kommissionens förslag till översyn av förordningen i syfte att öka medborgarinitiativets betydelse som ett verktyg för demokratiskt deltagande. Parlamentet beklagar att kommissionen misslyckades med att ta vederbörlig hänsyn till den senaste tidens arbete om en icke-lagstiftningresolution om det europeiska medborgarinitiativet, i synnerhet yttrandet från utskottet för framställningar, och att den därmed också misslyckats med att respektera det interinstitutionella avtalet fullt ut. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att ta hänsyn till yttrandet från utskottet för framställningar under det kommande lagstiftningsförfarandet, för att uppnå ett fullständigt och effektivt deltagande av unionsmedborgarna i EU:s beslutsfattande genom det europeiska medborgarinitiativet.

23.  Europaparlamentet understryker sitt nära samarbete med Europeiska ombudsmannen och sitt engagemang i Europeiska ombudsmannanätverket. Parlamentet understryker även de utmärkta förbindelserna mellan ombudsmannen och utskottet för framställningar inom ramen för det institutionella samarbetet. Parlamentet uppskattar särskilt ombudsmannens regelbundna bidrag till utskottets arbete under hela året. Parlamentet betonar ombudsmannens avgörande bidrag för att förbättra beslutsfattande- och förvaltningsprocesserna på EU-nivå, som så snart som möjligt kommer att bli helt öppna och opartiska och lämpade för att skydda medborgarnas rättigheter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Parlamentet stöder den sittande ombudsmannens arbete inom hennes olika befogenhetsområden, inklusive hennes egna initiativ och strategiska undersökningar som främjar inte bara ett gott styre, utan även ett bättre demokratiskt funktionssätt för unionen. Parlamentet välkomnar de initiativ som tagits av Europeiska ombudsmannen för att dra större nytta av nätverkets potential och öka dess synlighet.

24.  Europaparlamentet välkomnar utmärkelsen för god förvaltning som inrättades av Europeiska ombudsmannens kansli under 2016 som ett sätt att erkänna anställda, byråer och organ inom EU:s institutioner som ägnar sig åt att främja god förvaltning när de utför sitt dagliga arbete. Parlamentet ser gärna att den aktuella kodexen för god förvaltningssed uppgraderas till en bindande förordning som bör innehålla bland annat konkreta bestämmelser för att förebygga intressekonflikter på alla nivåer inom EU:s institutioner, byråer och organ.

25.  Europaparlamentet betonar den mångfald av ämnen som tas upp i de ingivna framställningarna och som rör allt från den inre marknaden, rättsliga frågor, energi och transport till grundläggande rättigheter, hälsa, miljörätt, funktionshinder och djurhälsa samt de olika följder som brexit får för allmänheten. Parlamentet understryker att antalet framställningar som mottogs under 2016 (1 569) ökade med 10 procent, och begär att EU-institutionerna på lämpligt sätt tillsätter personal till de tjänsteenheter som hanterar framställningar, särskilt sekretariatet för utskottet för framställningar.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera en uttömmande analys av överensstämmelsen med EU-lagstiftningen för de miljöbedömningar som genomförts av medlemsstaterna om tillstånd att genomföra infrastrukturprojekt för vilka medborgarna via framställningar har betonat de allvarliga riskerna för människors hälsa och för miljön.

27.  Europaparlamentet lyfter fram de många framställningar som rör barnavårdsmyndigheters praxis och skyddet av barnets rättigheter, särskilt de ärenden som har gränsöverskridande följder. Parlamentet är medvetet om det arbete som utförts av utskottets arbetsgrupp för frågor om barns välfärd. Parlamentet uppmärksammar det korta resolutionsförslaget ”Att skydda barnets bästa (över gränserna) i Europa” som antogs i mars 2016. Parlamentet har tagit del av förslaget att omarbeta Bryssel IIa-förordningen om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsfrågor och frågor om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn, samt noterar att många av de frågor som tas upp i framställningar – såsom de som rör de förfaranden och den praxis som medlemsstaternas behöriga myndigheter i praktiken använder vid beslut med gränsöverskridande konsekvenser för minderåriga och effektiviteten i förfarandet för att återlämna barn efter det att de förts bort vid internationella vårdnadstvister – måste granskas ordentligt för att lösa de befintliga problemen.

28.  Europaparlamentet understryker det konstanta och stora antalet framställningar om djurs välbefinnande och beklagar återigen förseningen i genomförandet av Europeiska unionens strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012–2015. Parlamentet anser att det är nödvändigt att ta fram en ny strategi på EU-nivå för att överbrygga alla befintliga luckor och säkerställa ett fullständigt och effektivt skydd av djurs välbefinnande genom tydlig och uttömmande lagstiftning som helt uppfyller kraven i artikel 13 i EUF-fördraget.

29.  Europaparlamentet beklagar att det inte har skett några betydande framsteg när det gäller icke-medborgares valrättigheter i Estland och Lettland till följd av framställning 0747/2016. Parlamentet framhåller att eventuella onödiga förseningar kan orsaka bristande tillit till EU-institutionerna.

30.  Europaparlamentet betonar att Solvit-nätverket spelar en viktig roll i fråga om att ge medborgarna och företagen ett instrument för att hantera problem som rör myndigheters eventuella överträdelser av EU-lagstiftningen i andra medlemsstater. Kommissionen och de enskilda medlemsstaterna uppmanas att främja Solvit för att göra det mer användbart och synligt för medborgarna. Parlamentet välkomnar i detta avseende handlingsplanen för att förstärka Solvit-nätverket, som kommissionen offentliggjorde i maj 2017. Kommissionen uppmanas att säkerställa ett snabbt genomförande av denna handlingsplan och rapportera tillbaka till parlamentet om dess resultat.

31.  Europaparlamentet framhåller de förbättringar som gjorts på webbportalen för framställningar. Parlamentet betonar att det behövs ytterligare tekniska förbättringar av webbportalen för att se till att utskottet för framställningar är väl förberett för att kunna hantera oförutsedda situationer, t.ex. en plötslig ökning av antalet inlämnade framställningar. Parlamentet anser att den pågående tekniska utvecklingen av portalen, och den ökade tekniska kapaciteten, är oerhört viktig för ett smidigt framställningsförfarande. Parlamentet understryker portalens betydelse som lättillgänglig kommunikationsportal för både medborgare och framställare, men även för användare av mobila enheter och för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet ser fram emot ett snabbt genomförande av projektets återstående faser, vilket kommer att möjliggöra en stärkt interaktiv upplevelse och ökad realtidsinformation för framställare och dem som stöder framställningar.

32.  Europaparlamentet efterlyser en mer fokuserad och aktiv press- och kommunikationstjänst och en aktivare närvaro på sociala medier och ser gärna att utskottets arbete blir mer lyhört för allmänhetens önskemål.

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till dessa parlaments utskott för framställningar och deras ombudsmän eller liknande behöriga organ.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2016)0512.

(2)

EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 66.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2017)0102.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2017)0361.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2016)0037.

(6)

EUT L 242, 20.9.2017, s. 1. och s. 6.

(7)

Yttrande antaget den 30 november 2016.

(8)

Yttrande antaget den 11 november 2016.

(9)

Yttrande antaget den 21 april 2016.

(10)

Yttrande antaget den 15 november 2016.

(11)

Yttrande antaget den 27 april 2016.

(12)

Yttrande antaget den 22 april 2016.

(13)

Yttrande antaget den 12 oktober 2016.


MOTIVERING

I enlighet med artikel 216.7 i Europaparlamentets arbetsordning ska utskottet för framställningar årligen rapportera om resultatet av sina överläggningar. Syftet med detta betänkande är att sammanfatta utskottets arbete under 2016.

Arbetet i utskottet för framställningar har sitt ursprung i medborgarnas rätt att göra framställningar, och har ingen direkt koppling till kommissionens lagstiftningsprogram.

Enligt statistik lämnades 1 569 framställningar in till Europaparlamentet år 2016, vilket innebär en ökning med 9,6 procent jämfört med 2015, då 1 431 framställningar togs emot. Användarna av webbportalen för framställningar har möjlighet att ge sitt stöd åt framställningar. Under 2015 gav 902 användare sitt stöd åt en eller flera framställningar, medan det under 2016 var sju gånger så många användare (6 132) som gav sitt stöd åt framställningar.

Statistisk analys av de framställningar som togs emot under 2016 jämfört med 2015

Framställningarnas format

Siffrorna i de två tabellerna visar att framställningarnas format procentuellt sett förblev oförändrat. Enligt statistik lämnades under 2015 och 2016 cirka två tredjedelar av framställningarna in med e-post via webbportalen för framställningar och nästan en tredjedel via ordinarie post.

2016

Framställningens format

Antal framställningar

%

e-post

1067

68,0

ordinarie post

501

32,0

2015

Framställningens format

Antal framställningar

%

e-post

992

69,3

ordinarie post

439

30,7

Behandling av framställningar per kalenderår

Behandling av framställningar

Budgetår

Antal framställningar

Öppet förfarande

Avslutade framställningar

2016

1,569

625

39.8 %

944

60.2 %

2015

1,431

239

16.7 %

1,192

83.3 %

2014

2,715

289

10.6 %

2,426

89.4 %

2013

2,891

367

12.7 %

2,524

87.3 %

2012

1,986

162

8,2 %

1,824

91.8 %

2011

1,414

81

5,7 %

1,333

94.3 %

2010

1,656

51

3,1 %

1,605

96.9 %

2009

1,924

18

0,9 %

1,906

99.1 %

2008

1,886

32

1,7 %

1,854

98.3 %

2007

1,506

29

1,9 %

1,477

98.1 %

2006

1,021

7

0,7 %

1,014

99.3 %

2005

1,016

3

0,3 %

1,013

99.7 %

2004

1,002

4

0,4 %

998

99.6 %

2003

1,315

0

0 %

1,315

100 %

2002

1,601

0

0 %

1,601

100 %

2001

1,132

0

0 %

1,132

100 %

2000

908

0

0 %

908

100 %

Tabellen illustrerar behandlingen av framställningar från 2000 till 2016. Den visar att majoriteten av framställningarna avslutas inom ett år från det att behandlingen inleds. Mindre än en tiondel av framställningarna hålls öppna i mer än fyra år, och vissa särskilda framställningar hålls öppna i mer än tio år (fyra framställningar från 2004, tre framställningar från 2005, sju framställningar från 2006). De flesta av dessa öppna framställningar har koppling till pågående överträdelseförfaranden vid domstolen eller till frågor som utskottets ledamöter vill följa noga.

Resultat för framställningar

2016

Beslut om tillåtlighet

Antal framställningar

%

Tillåtliga

1110

70,8

Otillåtliga

450

28,6

Drogs tillbaka före beslut

10

0,6

2015

Beslut om tillåtlighet

Antal framställningar

%

Tillåtliga

943

65,9

Otillåtliga

483

33,8

Drogs tillbaka före beslut

5

0,3

Som tabellen visar, har antalet framställningar som förklarats tillåtliga ökat med 4,9 procentenheter mellan 2015 och 2016. Antalet framställningar som har förklarats otillåtliga har samtidigt minskat med 5,2 procentenheter. Detta är en trend som noterades redan för perioden 2014 till 2015.

Antal framställningar per land

Följande två tabeller illustrerar förändringar i antalet framställningar per land, totalt och i procent, från 2015 till 2016. De åtta länderna med flest antal framställningar förblev de samma, men ordningen ändrades. Det skedde en ökning med 4,8 procentenheter av antalet framställningar från Italien. Det skedde även en betydande ökning av antalet framställningar från Förenade kungariket: Under 2015 kom 3 procent av framställningarna från Förenade kungariket, och under 2016 låg siffran på 7,4 procent. (en ökning med 4,4 procentenheter).

Det skedde också vissa förändringar i botten av listan. Under 2015 var det de tre baltiska staterna som lämnade in minst antal framställningar, medan det under 2016 var Luxemburg, Slovenien och Lettland.

Andelen framställningar som togs emot från tredjeländer låg kvar på samma nivå.

2016

Berört land

Framställningarna

%

Italien

329

17,1

Tyskland

209

10,9

Spanien

157

8,2

Förenade kungariket

142

7,4

Rumänien

91

4,7

Polen

66

3,4

Frankrike

60

3,1

Grekland

54

2,8

Övriga EU‑länder

236

12,4

Övriga länder

82

4,3

2015

Berört land

Framställningarna

%

Spanien

213

12,9

Italien

203

12,3

Tyskland

153

9,3

Rumänien

104

6,3

Polen

57

3,5

Förenade kungariket

49

3,0

Frankrike

47

2,8

Grekland

40

2,4

Övriga EU‑länder

228

13,7

Övriga länder

66

4,0

Antal framställningar per land under 2016

 

Språk i framställningarna

Under 2016 lämnades det in framställningar på 22 av Europeiska unionens officiella språk. Tabellerna visar förändringar i den ordning som språken användes i framställningar från 2015 till 2016. Tyska var det flitigast använda språket under 2015, medan det under 2016 var det tredje mest använda språket. Engelska intog första platsen (från 18,8 procent till 23,6 procent), italienska flyttade upp till andra plats från 18,2 procent till 22,9 procent. Dessa tre länder stod tillsammans med Spanien för mer än tre fjärdedelar (76,4 procent) av de mottagna framställningarna. De baltiska språken var de tre minst använda språken (två framställningar på estniska respektive litauiska, en framställning på lettiska).

2016

Framställningens språk

Antal framställningar

%

Engelska

371

23,6

Italienska

360

22,9

Tyska

296

18,9

Spanska

172

11,0

Franska

87

5,5

Rumänska

71

4,5

Polska

62

4,0

Grekiska

39

2,5

Andra

111

7,1

2015

Framställningens språk

Antal framställningar

%

Tyska

306

21,4

Engelska

269

18,8

Italienska

260

18,2

Spanska

230

16,1

Franska

71

5,0

Rumänska

71

5,0

Polska

66

4,6

Andra

158

11,0

Antal framställningar per språk under 2016

 

Framställarnas nationalitet

I fråga om nationalitet skedde de största ökningarna mellan 2015 och 2016 i antalet framställningar från Förenade kungariket (ökning med 3,7 procentenheter) och Italien (ökning med 4,8 procentenheter), varvid Italien intog förstaplatsen.

2016

Huvudframställarens nationalitet

Antal fram-ställningar

%

Italien

376

23,9

Tyskland

298

18,9

Spanien

180

11,4

Förenade kungariket

138

8,8

Rumänien

97

6,2

Polen

77

4,9

Frankrike

71

4,5

Grekland

66

4,2

Övriga

270

17,2

2015

Huvudframställarens nationalitet

Antal fram-ställningar

%

Tyskland

294

20,5

Italien

275

19,1

Spanien

225

15,7

Rumänien

104

7,2

Polen

91

6,3

Förenade kungariket

74

5,1

Frankrike

63

4,4

Grekland

40

2,8

Andra

270

18,8

Antal framställningar per nationalitet under 2016

 

Som vi ser har de största förändringarna vad gäller de relevanta uppgifterna om antalet framställningar per land, språk och nationalitet skett för Italien/italienska och Förenade kungariket/engelska. Motivet bakom dessa ökningar har att göra med att de två vanligaste ämnena för framställningar fördes fram i Italien och Förenade kungariket.

Framställningarnas vanligaste ämnen

Till skillnad från de senaste åren är det vanligaste ämnet för framställningarna inre marknadsfrågor. Anledningen till detta är det stora antalet framställningar som tagits emot om påstådda brott mot de grundläggande rättigheterna för innehavare av statsägda marina koncessioner i Italien och införlivandet av direktiv nr 123/2006/EG (tjänstedirektivet) i Italien.

2016

Framställningarnas ämnen

Antal framställningar

%

Den inre marknaden

266

10,5

Rättsliga frågor

179

7,1

Grundläggande rättigheter

178

7,0

Miljö

158

6,2

Egendom & återlämning

115

4,5

Hälsa

111

4,4

Sociala frågor

93

3,7

Sysselsättning

72

2,8

Transporter

52

2,0

Utbildning & kultur

47

1,9

2015

Framställningarnas ämnen

Antal framställningar

%

Miljö

174

9,2

Rättsliga frågor

142

7,5

Den inre marknaden

140

7,4

Grundläggande rättigheter

84

4,4

Transporter

84

4,4

Hälsa

78

4,1

Sysselsättning

75

4,0

Sociala frågor

60

3,2

Utbildning & kultur

57

3,0

Egendom & återlämning

32

1,7

De vanligaste ämnena i framställningar under 2016

 

Webbportalen för framställningar

Webbportalen för framställningar upprättades i slutet av 2014 och har på ett betydande sätt förbättrat handläggningen av framställningar. Portalen gör det möjligt för framställaren att skapa ett användarkonto för att inge framställningar, ladda upp relevanta styrkande handlingar och uttrycka sitt stöd för eller delta i befintliga tillåtliga framställningar. På portalen hittar medborgarna även information om arbetet i utskottet för framställningar och andra tillgängliga instanser för klagomål via nätverk som finns tillgängliga inom EU eller nationellt, såsom Solvit, Europeiska ombudsmannen, nationella ombudsmän eller de nationella parlamentens utskott för framställningar. Det stora antalet inkommande framställningar om italienska strandkoncessioner och efter den brittiska folkomröstningen har krävt snabba svar, både från utskottssekretariatet och relevanta tekniska tjänsteavdelningar inom parlamentet. Portalens möjligheter har visat sig vara begränsade i dess nuvarande utformning. Ytterligare teknisk utveckling är nödvändig för ett smidigt framställningsförfarande.

Förbindelser med kommissionen

Kommissionen är den första motparten i utskottet för framställningar vid behandlingen av framställningar, då den är den EU-institution som säkerställer tillämpningen och efterlevnaden av EU-lagstiftningen. De båda institutionernas berörda enheter har etablerat goda arbetsrelationer under de senaste åren. Även om kommissionens svarstid för framställningar har förbättrats (i genomsnitt tre till fyra månader) anser utskottet att det finns behov av ytterligare framsteg när det gäller kommissionens svar. Utskottet upprepar sin begäran om regelbundna uppdateringar om utvecklingen i överträdelseförfaranden och för tillgång till relevanta handlingar i god tid från kommissionen om överträdelser och EU:s pilotförfaranden som rör befintliga framställningar.

Som en del av den strukturerade dialogens årliga cykel deltog förste vice ordförande Timmermans, kommissionsledamot med ansvar för kontakter mellan institutionerna, rättsstatsprincipen och stadgan om de grundläggande rättigheterna, i en ingående diskussion under utskottets sammanträde den 19 april 2016. Under mötet lovade vice ordföranden att undersöka sätt att biträda utskottet för framställningar när det gäller kontakterna med medlemsstaternas nationella myndigheter. Utskottet insisterar på att kommissionen måste hitta sätt att förbättra samarbetet med medlemsstaternas myndigheter.

Förbindelser med rådet

Utskottet för framställningar gläds åt att rådet är företrätt vid utskottets sammanträden, men beklagar att denna närvaro inte resulterar i ett mer aktivt samarbete, som skulle göra det möjligt att lösa de framställningar för vilka samarbetet med medlemsstaterna är avgörande. Utskottet noterar emellertid flera medlemsstaters ansatser att aktivt bidra till diskussionen om sina respektive framställningar under utskottssammanträdena.

Förbindelser med Europeiska ombudsmannen

Utskottet för framställningar har goda förbindelser med Europeiska ombudsmannens kontor. Kontoret var vid flera tillfällen representerat i utskottet för framställningar, såsom vid utfrågningen om insyn och informationsfrihet inom EU:s institutioner den 21 juni 2016 och workshopen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning med utgångspunkt i inkomna framställningar den 9 november 2016. Ombudsmannen Emily O’Reilly lade fram sin årsrapport för 2015 under utskottets möte den 20 juni 2016.

Utskottet för framställningar välkomnar flera initiativ som Europeiska ombudsmannen har inlett i syfte att dra större nytta av möjligheterna inom Europeiska ombudsmannanätverket, som utskottet för framställningar är medlem i. 2016 inrättades till exempel ombudsmannens utmärkelse för god förvaltning, och utmärkelsen delades ut för första gången den 30 mars 2017 inom flera kategorier, såsom medborgarfokus vid tillhandahållande av tjänster. Utmärkelsen bidrar till att höja kvaliteten inom EU:s administration i allmänhetens intresse.

Undersökningsresor

•  Den 8–10 februari 2016 genomfördes en undersökningsresa i Spanien till följd av mottagandet av flera framställningar om en möjlig överträdelse av vattenramdirektivet (direktiv 2000/60/EG) gällande den spanska förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt för floderna Ebro och Tajo. Reserapporten, som antogs den 13 juli 2016, understryker vikten av samstämmighet mellan varje enskild miljökonsekvensbedömning för olika delar av floden och den strategiska miljöbedömningen av förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt för varje flod.

•  Den 22–23 september 2016 genomfördes en undersökningsresa till Slovakien i syfte att söka svar på frågor kopplade till EU:s påverkan på livskvaliteten hos personer med funktionsnedsättning som är institutionaliserade och därför inte är integrerade i samhället. Att man valde att studera detta ämne i Republiken Slovakien berodde på att man ville åstadkomma geografisk balans sett till utskottets tidigare resor. Fokus för resan var användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för underhåll (renovering, utbyggnad eller nybyggnad) av långtidsboenden för personer med funktionsnedsättning i Slovakien sett till de grundläggande rättigheterna. I reserapporten, som antogs den 29 november 2016, uppmanas kommissionen att ytterligare undersöka situationen med investeringar i institutioner för personer med funktionsnedsättning i Slovakien och att stödja en systematisk utvärdering av framstegen och effektiviteten vad gäller övergången från institutionsvård till samhällsbaserade vårdtjänster, samt uppmuntras Europaparlamentets budgetutskott att undersöka frågan närmare.

•  Man hade planerat för ytterligare två undersökningsresor: Till Irland den 17−19 maj 2016 och till Taranto (Italien) den 2–4 november 2016. Båda resorna ställdes in.

Offentliga utfrågningar

•  Den 23 februari 2016 organiserade utskottet för framställningar en utfrågning, Taking Citizen’s concerns seriously: broadening the scope of the EU Charter on Fundamental Rights (Article 51) (Att ta medborgarnas intressen på allvar: En utvidgning av tillämpningsområdet för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 51)). Ett växande antal framställningar som skickats in till parlamentet efter ikraftträdandet av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna i december 2009 har åberopat stadgan som den rättsliga grunden för den påstådda överträdelsen av deras grundläggande rättigheter. Utfrågningen gav insikter om hur effektivt skyddet som erbjuds medborgarna inom ramen för det nuvarande systemet för skydd av de grundläggande rättigheterna fungerar i EU och medlemsstaterna. Under utfrågningen gjordes en redogörelse för den forskningsstudie som beställts av utredningsavdelning C om tolkningen av artikel 51 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt dilemmat med en striktare eller bredare tillämpning av stadgan på nationella åtgärder.

•  Den 15 mars 2016 organiserades en utfrågning, Union Citizenship in practice: Our common values, rights and democratic participation (Unionsmedborgarskapet i praktiken: våra gemensamma värderingar, rättigheter och vårt demokratiska deltagande), tillsammans med utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för konstitutionella frågor.

•  Den 21 juni 2016 ägde en tredje utfrågning rum, Transparency and freedom of information within the EU institutions (Insyn och informationsfrihet inom EU:s institutioner). Mot bakgrund av att medborgare i flera ingivna framställningar har klagat på bristande öppenhet på nationell och europeisk nivå, i synnerhet vad gäller miljöfrågor, var syftet med utfrågningen att undersöka framgångar och brister i EU:s rättsliga ram och praxis i frågan. Man diskuterade möjliga förbättringar och behovet av ett balanserat tillvägagångssätt mellan öppenhet och konfidentialitet vid förhandlingar på EU-nivå och praxis inom EU-institutionerna och det civila samhället.

•  Utskottets fjärde offentliga utfrågning behandlade Obstacles to EU citizen’s freedom to move and work in the Internal Market (Hinder för EU-medborgares rätt att flytta och arbeta på den inre marknaden), och hölls den 11 oktober 2016.

•  Slutligen bör det nämnas att en majoritet av samordnarna från utskottet för framställningar beslutade att för tredje året i rad inte organisera någon offentlig utfrågning om tyska krigsskadestånd, som åberopats i framställning nr 2214/2014.

Viktiga frågor

Brexit

Utskottet för framställningar har tagit emot ett stort antal framställningar om brexit (147 framställningar mellan januari 2016 och juni 2017, 120 framställningar 2016) som omfattar konstellationer av EU-medborgare i Storbritannien, brittiska medborgare i EU och brittiska medborgare i Storbritannien. De farhågor som framförs i den stora majoriteten av dessa framställningar är genomförandet av de rättigheter som EU-medborgarskapet för med sig. Utskottet för framställningar stöder kommissionens åtagande att fullt ut garantera de berörda EU-medborgarnas rättigheter under Brexit-förhandlingarna och efter det att Storbritannien har gått ur Europeiska unionen.

Frågor rörande funktionsnedsättning

Flera framställningar som Europaparlamentet har tagit emot illustrerar de svårigheter som personer med funktionsnedsättning möter inom flera områden, såsom tillgång till kollektivtrafik, användning av teckenspråk, finansiering och tillgång till utbildning. Fyra studier om olika ämnen med koppling till frågor som rör funktionsnedsättning har beställts av utskottet för framställningar och genomförts av utredningsavdelning C:

•  European Structural and Investment Funds and People with Disabilities: Focus on the Situation in Slovakia (De europeiska struktur- och investeringsfonderna och personer med funktionsnedsättning: fokus på situationen i Slovakien) (september 2016), en förberedelse inför undersökningsresan till Slovakien,

•  The protection role of the Committee on Petitions in the context of the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities - 2016 Update (Utskottet för framställningars skyddande roll i samband med genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – uppdatering för 2016) (november 2016),

•  The European Structural and Investment Funds and People with Disabilities in the European Union (De europeiska struktur- och investeringsfonderna och personer med funktionsnedsättning) (november 2016),

•  The Marrakesh Treaty (Marrakechfördraget) (november 2016).

Den 3 februari 2016 antog Europaparlamentet en resolution med titeln Ratificeringen av Marrakechfördraget, på grundval av mottagna framställningar, i vilken man uppmanar rådet och medlemsstaterna att påskynda ratificeringsprocessen. Utskottet för framställningar välkomnar varmt det faktum att parlamentet och rådet har nått en överenskommelse om kommissionens lagstiftningsförslag om genomförandet av Marrakech-fördraget.

Den 9 november 2016 hölls en workshop, The Rights of Persons with disabilities as illustrated in petitions (rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med utgångspunkt i inkomna framställningar), anordnad av utredningsavdelning C. Workshopen utgjorde en del av de årliga evenemang som utskottet för framställningar har för avsikt att organisera när det gäller dess skyddande roll i samband med genomförandet av FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

22.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

18

2

9

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marina Albiol Guzmán, Margrete Auken, Beatriz Becerra Basterrechea, Heinz K. Becker, Andrea Cozzolino, Pál Csáky, Rosa Estaràs Ferragut, Eleonora Evi, Peter Jahr, Rikke Karlsson, Jude Kirton-Darling, Notis Marias, Roberta Metsola, Marlene Mizzi, Cristian Dan Preda, Gabriele Preuß, Laurenţiu Rebega, Virginie Rozière, Yana Toom, Jarosław Wałęsa, Cecilia Wikström, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Demetris Papadakis, Julia Pitera, Sven Schulze, Igor Šoltes, Ángela Vallina

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Martina Anderson, Inés Ayala Sender


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

18

+

ALDE Group

ECR Group

EFDD Group

GUE/NGL Group

S&D Group

Verts/ALE Group

Beatriz Becerra Basterrechea, Yana Toom, Cecilia Wikström

Rikke Karlsson

Eleonora Evi

Marina Albiol Guzmán, Martina Anderson, Ángela Vallina

Inés Ayala Sender, Andrea Cozzolino, Jude Kirton-Darling, Marlene Mizzi, Demetris Papadakis, Gabriele Preuß, Virginie Rozière

Margrete Auken, Igor Šoltes, Tatjana Ždanoka

2

-

ECR Group

ENF Group

Notis Marias

Laurenţiu Rebega

 

9

0

PPE Group

Heinz K. Becker, Pál Csáky, Rosa Estaràs Ferragut, Peter Jahr, Roberta Metsola, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Sven Schulze, Jarosław Wałęsa

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy