BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning)
6.12.2017 - (COM(2016)0767 – C8‑0500/2016 – 2016/0382(COD)) - ***I
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: José Blanco López
(Omarbetning – artikel 104 i arbetsordningen)
- FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
- MOTIVERING
- BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR TAGIT EMOT SYNPUNKTER FRÅN
- BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR
- YTTRANDE från utskottet för utveckling
- YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
- YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
- YTTRANDE från utskottet för framställningar
- ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
- SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning)
(COM(2016)0767 – C8‑0500/2016 – 2016/0382(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0767),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0500/2016),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 26 april 2017[1],
– efter att ha hört Regionkommittén,
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter[2],
– med beaktande av skrivelsen av den ... 2017 från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för industrifrågor, forskning och energi i enlighet med artikel 104.3 i arbetsordningen,
– med beaktande av artiklarna 104 och 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för framställningar(A8-0392/2017), och av följande skäl:
A. Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller kommissionens förslag inte några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen med beaktande av rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Beaktandeled 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 194.2, |
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 194 och 191.1, | ||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(2) Att främja förnybara energiformer är ett av målen för unionens energipolitik. En ökad användning av energi från förnybara energikällor är, tillsammans med energisparande och förbättrad energieffektivitet, viktiga komponenter i det åtgärdspaket som krävs för att minska växthusgasutsläppen och uppfylla Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, samt unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, bl.a. det bindande målet att till 2030 minska utsläppen i unionen med minst 40 % under 1990 års nivåer. Det spelar också en viktig roll för att trygga energiförsörjningen, stimulera teknisk utveckling och innovation och ge möjligheter till sysselsättning och regional utveckling, särskilt i landsbygdsområden och isolerade områden eller regioner med låg befolkningstäthet. |
(2) Att främja förnybara energiformer är ett av målen för unionens energipolitik enligt artikel 194.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget). En ökad användning av energi från förnybara energikällor är, tillsammans med energisparande och förbättrad energieffektivitet, det viktigaste i det åtgärdspaket som krävs för att minska växthusgasutsläppen och uppfylla unionens åtagande inom ramen för Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, samt tillgodose behovet av att uppnå inhemska netto‑nollutsläpp senast 2050. Det spelar också en grundläggande roll för att trygga energiförsörjningen och rimliga priser för hållbar energi, stimulera teknisk utveckling och innovation, såväl som tekniskt och industriellt ledarskap samt skapa miljömässiga och sociala vinster, hälsovinster och ge stora möjligheter till sysselsättning och regional utveckling, särskilt i landsbygdsområden och isolerade områden eller i regioner med låg befolkningstäthet och i territorier som är på väg att delvis avindustrialiseras. | ||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 2a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(2a) Parisavtalet höjde avsevärt den globala ambitionsnivån i fråga om begränsning av klimatförändringar, i och med att de som undertecknat avtalet förband sig till att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen betydligt under 2 °C över förindustriell nivå och att fullfölja ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå. Unionen måste ställa sig in på åtskilligt större och snabbare utsläppsminskningar än vad som tidigare planerats för att vi senast 2050 ska ha gått över till ett energisystem med hög energieffektivitet och förnybar energi som grundval. Samtidigt går dessa minskningar att göra till lägre kostnad än vad som tidigare uppskattats, i och med att tekniken för förnybar energi såsom vindkraft och solkraft utvecklas och tas i bruk så snabbt. | ||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(3) Fler tekniska förbättringar, fler incitament för användning och utbyggnad av allmänna transportmedel, utnyttjande av energieffektiv teknik och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och kylsektorn samt inom transportsektorn är, tillsammans med energieffektivitetsåtgärder mycket effektiva sätt att minska utsläppen av växthusgaser i unionen och unionens beroende av importerad gas och olja. |
(3) Framför allt minskad energianvändning, fler tekniska förbättringar, kollektivtrafikutbyggnad, utnyttjande av energieffektiv teknik och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och kylsektorn samt inom transportsektorn är, tillsammans med energieffektivitetsåtgärder, mycket effektiva sätt att minska utsläppen av växthusgaser i unionen och unionens energiberoende. | ||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 4 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(4) Genom direktiv 2009/28/EG inrättades ett regelverk för främjande av användningen av energi från förnybara energikällor som anger bindande nationella mål för andelen energi från förnybara energikällor i energikonsumtionen och transportsektorn som ska nås senast 2020. Genom ett meddelande från kommissionen av den 22 januari 201412 fastställdes en ram för unionens framtida energi- och klimatpolitik och främjades en samsyn om hur denna politik ska utvecklas efter 2020. Kommissionen föreslog att unionsmålet för 2030 vad gäller andelen förnybar energi som används i unionen bör vara minst 27 %. |
(4) Genom direktiv 2009/28/EG inrättades ett regelverk för främjande av användningen av energi från förnybara energikällor som anger bindande nationella mål för andelen energi från förnybara energikällor i energikonsumtionen och transportsektorn som ska nås senast 2020. | ||||||||||||
__________________ |
| ||||||||||||
12 En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 (COM(2014) 15 final). |
| ||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 5 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(5) Vid Europeiska rådets möte i oktober 2014 godkändes detta mål, vilket innebär att medlemsstaterna får fastställa egna, mer ambitiösa nationella mål. |
utgår | ||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 6 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(6) Europaparlamentet har i sina resolutioner om ”En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 ” och ”Lägesrapport om förnybar energi” förespråkat ett bindande unionsmål för 2030 om att minst 30 % av den sammanlagda slutliga energianvändningen ska komma från förnybara energikällor och framhållit att detta mål bör nås med hjälp av nationella mål som tar hänsyn till den individuella situationen och potentialen i varje medlemsstat. |
(6) Europaparlamentet har i sin resolution av den 5 februari 2014 om en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 förespråkat ett bindande unionsmål för 2030 om att minst 30 % av den sammanlagda slutliga energianvändningen ska komma från förnybara energikällor och framhållit att detta mål bör nås med hjälp av nationella mål som tar hänsyn till den individuella situationen och potentialen i varje medlemsstat. I sin resolution av den 23 juni 2016 om lägesrapporten om förnybar energi gick Europaparlamentet längre då det med hänsyn till sin tidigare ståndpunkt angående ett unionsmål på minst 30 % betonade att det, mot bakgrund av Parisavtalet och av att tekniken för förnybar energi på sistone blivit avsevärt billigare, var önskvärt med åtskilligt högre ambitioner. | ||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 6a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(6a) Ambitionerna i Parisavtalet och den tekniska utvecklingen, inbegripet kostnadsminskningar för investeringar i förnybar energi, bör därför tas i beaktande. | ||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 7 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(7) Det är därför lämpligt att fastställa ett bindande unionsmål på en andel förnybar energi på minst 27 %. Medlemsstaterna bör fastställa sina bidrag till uppnåendet av detta mål som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner genom den styrningsprocessen som föreskrivs i förordning [styrning]. |
(7) Det är därför lämpligt att fastställa ett bindande unionsmål på en andel förnybar energi på minst 35 %, avsett att kompletteras med nationella mål. | ||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 7a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(7a) Medlemsstaternas mål för förnybar energi bör fastställas med beaktande av skyldigheterna enligt Parisavtalet om klimatförändringar, den enorma återstående potentialen för förnybar energi samt de investeringar som är nödvändiga för att energiomställningen ska bli verklighet. | ||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 7b (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(7b) Vid omvandlingen av unionsmålet om 35 % i form av enskilda mål för varje medlemsstat bör vederbörlig hänsyn tas till att fördelningen blir rättvis och lämplig, med beaktande av medlemsstaternas BNP, samt deras olika utgångslägen och potential, inbegripet den andel energi från förnybara energikällor som är avsedd att uppnås senast 2020. | ||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 8 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(8) Fastställandet av ett bindande unionsmål rörande förnybar energi för 2030 skulle fortsätta att främja utvecklingen av teknik som producerar förnybar energi och skapar säkerhet för investerare. Ett mål som fastställs på unionsnivå skulle ge ökad flexibilitet för medlemsstaterna att uppnå sina mål om minskade växthusgasutsläpp så kostnadseffektivt som möjligt i enlighet med sina specifika förhållanden, sin energimix och sin kapacitet att producera förnybar energi. |
(8) Fastställandet av ett bindande unionsmål rörande förnybar energi för 2030 skulle fortsätta att främja utvecklingen av teknik som producerar förnybar energi och skapar säkerhet för investerare. | ||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Skäl 8a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(8a) Medlemsstaterna bör överväga i vilken utsträckning användningen av olika typer av energikällor går att förena med målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C över förindustriell nivå samt med målet om en fossilfri och samtidigt koldioxidsnål ekonomi. Till kommissionen bör delegeras befogenhet att anta rättsakter om detta, där det, på grundval av återbetalningsperioden och resultaten jämfört med fossila bränslen, bedöms vilket respektive bidrag till dessa mål som olika typer av förnybara energikällor ger samt övervägs ett förslag till längsta tillåtna återbetalningsperiod som ett hållbarhetskriterium, i synnerhet för biomassa som innehåller lignocellulosa. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag är kopplat till hållbarhetskriterierna i artikel 26, som är ett av de centrala inslagen i omarbetningen av direktivet om förnybara energikällor. | |||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Skäl 10 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(10) Medlemsstaterna bör vidta ytterligare åtgärder om andelen förnybar energi på unionsnivå inte uppfyller unionens utveckling i riktning mot målet om en andel förnybar energi på minst 27 %. Enligt förordning [styrning] kan kommissionen vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa att målet uppnås, om den konstaterar en klyfta i ambitionsnivån i samband med bedömningen av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna. Om kommissionen konstaterar en skillnad mellan ambition och resultat i samband med bedömningen av lägesrapporterna om de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, bör medlemsstaterna tillämpa de åtgärder som föreskrivs i förordning [styrning], vilka ger dem tillräcklig valfrihet. |
utgår | ||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Skäl 15 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(15) Stödsystem för el som produceras från förnybara energikällor har visat sig vara ett effektivt sätt att främja utbyggnaden av förnybar energi. Om och när medlemsstaterna beslutar att införa stödsystem bör sådant stöd ges i en form som är så lite snedvridande som möjligt med tanke på elmarknadernas funktion. I detta syfte beviljar ett ökande antal medlemsstater stöd i en form där stödet ges utöver marknadsintäkterna. |
(15) Stödsystem för el som produceras från förnybara energikällor har visat sig vara ett effektivt sätt att främja utbyggnaden av förnybar energi. Om och när medlemsstaterna beslutar att införa stödsystem bör sådant stöd ges i en form som är så lite snedvridande som möjligt med tanke på elmarknadernas funktion. Om och när medlemsstaterna beslutar att införa stödsystem bör sådant stöd ges i en form som är så lite snedvridande som möjligt med tanke på elmarknadernas funktion, och samtidigt tar hänsyn till att olika former av teknik har olika egenskaper samt att små och stora producenter har olika möjligheter att svara på marknadssignaler. | ||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Skäl 16 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(16) Elproduktion från förnybara energikällor bör byggas ut till lägsta möjliga kostnad för konsumenter och skattebetalare. När medlemsstaterna utformar stödsystem och beviljar stöd bör de sträva efter att minimera de totala systemkostnaderna för utbyggnad, med full hänsyn tagen till behovet av nät- och systemutbyggnad, den energimix som blir följden samt teknikens potential på lång sikt. |
(16) Elproduktion från förnybara energikällor, jämte energilagring, bör byggas ut för att minimera de långsiktiga kostnaderna för energiomställningen för konsumenter och skattebetalare. När medlemsstaterna utformar stödsystem och beviljar stöd bör de sträva efter att minimera de totala systemkostnaderna för utbyggnad, med full hänsyn tagen till behovet av nät- och systemutbyggnad, den energimix som blir följden samt teknikens potential på lång sikt. Medlemsstaterna bör också bevilja stöd till anläggningar med hjälp av anbudsförfaranden, vilka får vara antingen teknikspecifika eller teknikneutrala. | ||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Skäl 16a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(16a) I sina slutsatser från oktober 2014 om den klimat- och energipolitiska ramen fram till 2030 framhöll Europeiska rådet vikten av en mer sammanlänkad inre energimarknad och behovet av tillräckligt stöd för att integrera allt högre nivåer av energi från intermittenta förnybara energikällor och på det sättet göra det möjligt för unionen att förverkliga sina ambitioner att gå i täten för energiomställningen. Det är därför viktigt att snarast öka sammanlänkningsgraden och närma sig de mål som Europeiska rådet enats om i syfte att maximera energiunionens fulla potential. | ||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Skäl 16b (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(16b) Vid utarbetandet av stödsystem för förnybar energi bör medlemsstaterna ta hänsyn till principerna om den cirkulära ekonomin och EU:s avfallshierarki. Förebyggande och återvinning av avfall bör vara det alternativ som prioriteras. Medlemsstaterna bör undvika att ta fram stödsystem som står i motsättning till målen om avfallsbehandling och som skulle leda till att återvinnbart avfall inte används effektivt. Medlemsstaterna bör också säkerställa att de åtgärder som införs inom ramen för denna förordning inte står i motsättning till målen för direktiv 2008/98/EU. | ||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Skäl 16c (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(16c) När det gäller användning av biotiska energikällor bör medlemsstaterna införa garantier för att skydda den biologiska mångfalden och motverka utarmning eller förlust av ekosystem samt förhindra alla avvikelser från befintliga användningsområden som indirekt eller direkt skulle ha en negativ inverkan på den biologiska mångfalden, jordmånen eller den övergripande växthusgasbalansen. | ||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Skäl 16d (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(16d) Medlemsstaterna bör främja och i första hand välja inhemska förnybara energikällor, och undvika snedvridning som leder till att alltför mycket resurser importeras från tredjeländer. Man bör i detta sammanhang ta i beaktande och främja ett livscykelperspektiv. | ||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Skäl 16e (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(16e) Lokalsamhällen som satsar på förnybar energi bör, tillsammans med städer och lokala myndigheter, ha rätt att delta i tillgängliga stödsystem på samma villkor som andra stora deltagare. Medlemsstaterna bör för detta ändamål få vidta åtgärder, såsom att ge information samt tekniskt och ekonomiskt stöd, via de gemensamma administrativa kontaktpunkter som avses i artikel 16 i detta direktiv, samt minska de administrativa kraven, inbegripa anbudskriterier som är inriktade på lokalsamhällen, skapa anpassade budgivningsperioder för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi eller tillåta att de får ersättning i form av direktstöd. | ||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Skäl 16f (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(16f) Vid planeringen av den infrastruktur som behövs för elproduktion från förnybara energikällor bör vederbörlig hänsyn tas till politiska åtgärder som avser deltagande från de personers sida som påverkas av projekten, inbegripet eventuella ursprungsbefolkningar, liksom också till deras markrättigheter. | ||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Skäl 16g (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(16g) Konsumenterna bör få utförlig information, bland annat om energieffektivitetsvinster för värme-/kylsystem och lägre driftskostnader för elfordon, så att de kan göra individuella val i fråga om förnybara energikällor och undvika teknologisk inlåsning. | ||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Skäl 16h (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(16h) När stöd ges till utvecklingen av marknaden för förnybara energikällor måste hänsyn tas till de negativa effekterna för andra marknadsaktörer. Stödsystemen bör därför minska risken för marknadssnedvridning och snedvridning av konkurrensen. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Biomassa, och särskilt skogsbiomassa, är en värdefull råvara för träindustrin som stärker Europas landsbygdsområden ekonomiskt. Den ökade efterfrågan på skogsbiomassa bör därför inte leda till marknadssnedvridning i den berörda sektorn. | |||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Skäl 17a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(17a) Medlemsstaterna bör visserligen åläggas att successivt och delvis låta projekt i andra medlemsstater få stöd, upp till en nivå som återspeglar de fysiska flödena mellan medlemsstaterna, men det bör förbli frivilligt att öppna stödsystemen med mer än denna obligatoriska andel. Medlemsstaterna har olika potential när det gäller energi från förnybara energikällor och använder på nationell nivå olika system för att stödja sådan energi. Flertalet medlemsstater har stödsystem som bidrar endast till sådan energi från förnybara energikällor som produceras på deras eget territorium. För att de nationella stödsystemen ska fungera korrekt är det synnerligen viktigt att medlemsstaterna kan kontrollera effekten av och kostnaderna för sina nationella stödsystem i förhållande till sin olika respektive potential. Ett viktigt sätt att uppnå målet för detta direktiv är att garantera korrekt fungerande nationella stödsystem i enlighet med direktiven 2001/77/EG och 2009/28/EG, för att upprätthålla investerarnas förtroende och låta medlemsstaterna utforma effektiva nationella åtgärder för att uppnå målen. Syftet med detta direktiv är att underlätta gränsöverskridande stöd till energi från förnybara energikällor utan att oproportionerligt påverka nationella stödsystem. Utöver att stödsystemen obligatoriskt öppnas till viss del införs här därför också frivilliga mekanismer för samarbete mellan medlemsstaterna, så att de kan enas om hur mycket en medlemsstat ska stödja energiproduktionen i en annan medlemsstat och i vilken omfattning produktionen av energi från förnybara energikällor bör inberäknas i det nationella övergripande målet för den ena eller den andra medlemsstaten. För att säkerställa effektiviteten i de båda åtgärderna för måluppnående, dvs. nationella stödsystem och samarbetsmekanismer, måste medlemsstaterna kunna fastställa huruvida och i vilken utsträckning deras nationella stödsystem ska gälla också för annan energi från förnybara energikällor som produceras i andra medlemsstater än för den obligatoriska minimiandelen av sådan energi, och kunna enas om detta genom att tillämpa de samarbetsmekanismer som föreskrivs i detta direktiv. | ||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Skäl 18 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(18) Bortsett från ändringar av stödsystem som görs för att anpassa dem till reglerna om statligt stöd bör politiken för stöd till förnybar energi vara stabil och undvika ständiga ändringar. Dessa ändringar har en direkt inverkan på kapitalfinansieringskostnaderna, kostnaderna för projektutveckling och därmed på de totala kostnaderna för utbyggnad av förnybar energi i unionen. Medlemsstaterna bör förhindra att en ändring av stöd som beviljas för projekt för förnybar energi har en negativ inverkan på projektens lönsamhet. I detta sammanhang bör medlemsstaterna främja en kostnadseffektiv stödpolitik och säkerställa stödpolitikens finansiella hållbarhet. |
(18) Om inte annat följer av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör politiken för stöd till förnybar energi vara förutsägbar och stabil och undvika ständiga eller retroaktiva ändringar. En oförutsägbar och instabil politik har en direkt inverkan på kapitalfinansieringskostnaderna, kostnaderna för projektutveckling och därmed på de totala kostnaderna för utbyggnad av förnybar energi i unionen. Medlemsstaterna bör i god tid på förhand meddela alla ändringar av stödet och vederbörligen samråda med intressenter. Medlemsstaterna bör i vilket fall som helst förhindra att en ändring av stöd som beviljas för projekt för förnybar energi har en negativ inverkan på projektens lönsamhet. I detta sammanhang bör medlemsstaterna främja en kostnadseffektiv stödpolitik och säkerställa stödpolitikens finansiella hållbarhet. | ||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Skäl 19 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(19) Medlemsstaternas skyldigheter att utarbeta utkast till handlingsplaner och lägesrapporter för förnybar energi samt kommissionens skyldighet att avlägga rapport om medlemsstaternas framsteg är nödvändiga för att öka öppenheten, skapa klarhet för investerare och konsumenter och möjliggöra en effektiv kontroll. Förordning [styrning] integrerar dessa skyldigheter i energiunionens styrningssystem, där planerings-, rapporterings- och övervakningsskyldigheter på energi- och klimatområdet förenklas. Öppenhetsplattformen för förnybar energi är också integrerad i den övergripande e-plattform som fastställs i förordning [styrning]. |
(19) Medlemsstaternas skyldigheter att utarbeta utkast till handlingsplaner och lägesrapporter för förnybar energi samt kommissionens skyldighet att avlägga rapport om medlemsstaternas framsteg är nödvändiga för att öka öppenheten, skapa klarhet för investerare och konsumenter och möjliggöra en effektiv kontroll. För att säkerställa att medborgarna står i centrum för energiomställningen bör medlemsstaterna, inom ramen för sina handlingsplaner för förnybar energi, utarbeta långsiktiga strategier för att göra det lättare för städer, lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och egenförbrukare att producera förnybar energi. Förordning [styrning] integrerar dessa skyldigheter i energiunionens styrningssystem, där långsiktiga strategier och planerings-, rapporterings- och övervakningsskyldigheter på energi- och klimatområdet förenklas. Öppenhetsplattformen för förnybar energi är också integrerad i den övergripande e-plattform som fastställs i förordning [styrning]. | ||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Skäl 20a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(20a) Förnybar havsenergi ger EU en unik möjlighet att minska sitt beroende av fossila bränslen, att bidra till uppnåendet av sina mål för minskade koldioxidutsläpp, och att skapa en ny näringsgren som ger arbetstillfällen på en stor del av EU:s territorium, inklusive i de yttersta randområdena. EU måste därför sträva efter att skapa regler och ekonomiska villkor som gynnar utbyggnaden av sådan energi. | ||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Skäl 24a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(24a) I sitt meddelande En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet av den 20 juli 2016 betonar kommissionen att avancerade biobränslen (som i meddelandets svenska version kallas ”avancerade biodrivmedel”) på medellång sikt kommer att vara särskilt viktiga för luftfarten. Den kommersiella luftfarten är fullständigt beroende av flytande bränslen, eftersom det inte finns några säkra eller certifierade alternativ för civilflyget. | ||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv Skäl 25 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(25) För att säkerställa att bilaga IX beaktar principerna vad gäller den avfallshierarki som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG17, unionens hållbarhetskriterier och behovet av att säkerställa att bilagan inte skapar ytterligare efterfrågan på mark och samtidigt främja användningen av avfall och restprodukter, bör kommissionen i sin regelbundna utvärdering av bilagan överväga införandet av ytterligare råvaror som inte allvarligt snedvrider marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter. |
(25) För att säkerställa att bilaga IX beaktar principerna vad gäller den cirkulära ekonomin, den avfallshierarki som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG1717, unionens hållbarhetskriterier, en livscykelbedömning av utsläpp och behovet av att säkerställa att bilagan inte skapar ytterligare efterfrågan på mark och samtidigt främja användningen av avfall och restprodukter, bör kommissionen regelbundet utvärdera bilagan och, i sina eventuella förslag till ändringar av den, överväga införandet av ytterligare råvaror som inte allvarligt snedvrider marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter. | ||||||||||||
__________________ |
__________________ | ||||||||||||
17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3). |
17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3). | ||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv Skäl 25a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(25a) I Europaparlamentets resolution av den 4 april 2017 om palmolja och avverkning av regnskogar uppmanades kommissionen att vidta åtgärder för att vegetabiliska oljor som driver på avskogningen, däribland palmolja, ska fasas ut som beståndsdel i biobränslen, helst till 2020. | ||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv Skäl 28 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(28) Importerad el som producerats från förnybara energikällor utanför unionen bör kunna räknas in i medlemsstaternas andelar förnybar energi. För att kunna garantera en adekvat effekt av skiftet från konventionell energi till energi från förnybara energikällor i unionen och i tredjeländer, är det lämpligt att se till att sådan import kan spåras och redovisas på ett tillförlitligt sätt. Avtal med tredjeländer om hur denna handel med el från förnybara energikällor ska organiseras kommer att övervägas. Om ett beslut som fattas enligt fördraget om energigemenskapen18 innebär att de relevanta bestämmelserna i detta direktiv är bindande för parterna i det fördraget, bör de bestämmelser om samarbete mellan medlemsstaterna som föreskrivs i detta direktiv vara tillämpliga på dem. |
(28) Importerad el som producerats från förnybara energikällor utanför unionen bör kunna räknas in i medlemsstaternas andelar förnybar energi. För att kunna garantera en adekvat effekt av skiftet från konventionell energi till energi från förnybara energikällor i unionen och i tredjeländer, är det lämpligt att se till att sådan import kan spåras och redovisas på ett tillförlitligt sätt och att den fullständigt överensstämmer med internationell rätt. Avtal med tredjeländer om hur denna handel med el från förnybara energikällor ska organiseras kommer att övervägas. Om ett beslut som fattas enligt fördraget om energigemenskapen18 innebär att de relevanta bestämmelserna i detta direktiv är bindande för parterna i det fördraget, bör de bestämmelser om samarbete mellan medlemsstaterna som föreskrivs i detta direktiv vara tillämpliga på dem. | ||||||||||||
__________________ |
__________________ | ||||||||||||
18 EUT L 198, 20.7.2006, s. 18. |
18 EUT L 198, 20.7.2006, s. 18. | ||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv Skäl 28a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(28a) När medlemsstaterna tillsammans med ett eller flera tredjeländer genomför gemensamma projekt som rör elproduktion från förnybara energikällor, är det lämpligt att dessa gemensamma projekt endast gäller nybyggda anläggningar eller anläggningar med nyligen ökad kapacitet. Detta kommer att hjälpa till att garantera att andelen energi från förnybara energikällor i tredjelandets totala energianvändning inte minskas på grund av importen av energi från förnybara energikällor till gemenskapen. Vidare bör de berörda medlemsstaterna underlätta det berörda tredjelandets inhemska användning av elproduktionen från de anläggningar som omfattas av det gemensamma projektet. Det berörda tredjelandet bör även uppmuntras av kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en strategi för energi från förnybara energikällor med ambitiösa mål. | ||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv Skäl 28b (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(28b) Genom detta direktiv inrättas en unionsram för främjande av energi från förnybara energikällor och det bidrar också till att unionen och medlemsstaterna eventuellt kan bli till nytta för att främja utvecklingen av sektorn för förnybar energi i tredjeländer. Unionen och medlemsstaterna bör främja forskning, utveckling och investeringar i produktion av förnybar energi i utvecklingsländerna och i andra partnerländer och därigenom stärka deras miljömässiga och ekonomiska hållbarhet och deras kapacitet att exportera förnybar energi. Import av förnybar energi från partnerländer kan dessutom hjälpa unionen och medlemsstaterna att uppfylla sina ambitiösa mål för minskning av koldioxidutsläppen. | ||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv Skäl 28c (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(28c) Utvecklingsländer har alltmer antagit strategier för förnybar energi på nationell nivå som ett led i sin strävan att producera energi från förnybara källor för att tillgodose den ökande efterfrågan på energi. Över 173 länder, däribland 117 utvecklingsländer eller tillväxtekonomier, hade fastställt mål för förnybar energi i slutet av 2015. | ||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv Skäl 28d (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(28d) Energianvändning i utvecklingsländerna har nära koppling till en rad sociala frågor: fattigdomsminskning, utbildning, hälsa, befolkningsökning, sysselsättning, företagsverksamhet, kommunikation, urbanisering och bristande möjligheter för kvinnor. Förnybar energi kan i hög grad möjliggöra hantering av utvecklings- och miljöutmaningar på en och samma gång. Under de senaste åren har det skett en betydande utveckling av alternativ energiteknik, både när det gäller prestanda och lägre kostnader. Dessutom ligger många utvecklingsländer särskilt bra till för att utveckla en ny generation energiteknik. Förnybar energi är inte bara bra för utvecklingen och miljön, utan kan även bidra till ökad säkerhet och ekonomisk stabilitet. Ökad användning av förnybara energikällor skulle minska beroendet av dyra importerade fossila bränslen och hjälpa många länder att förbättra sin betalningsbalans. | ||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv Skäl 31a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(31a) Produktionen av geotermisk energi kan, beroende på produktionsområdets geologiska egenskaper, leda till utsläpp av växthusgaser och andra ämnen från vätskeflöden och andra geologiska formationer under jord. Investeringar bör inriktas endast på sådan produktion av geotermisk energi som har låg miljöpåverkan och minskar växthusgasutsläppen, jämfört med konventionella källor. Därför bör kommissionen senast i december 2018 bedöma om det behövs ett lagstiftningsförslag för att reglera utsläppen av alla hälso- och miljöskadliga ämnen från geotermiska anläggningar, inklusive koldioxid, både under prospekterings- och driftsfasen. | ||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv Skäl 33 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(33) På nationell och regional nivå har bestämmelser och skyldigheter beträffande minimikrav för användning av energi från förnybara energikällor i nya och renoverade byggnader lett till en betydligt ökad användning av denna typ av energi. Dessa åtgärder bör också framhållas som föredömen i ett vidare unionssammanhang, samtidigt som man genom ändrade byggregler och byggnormer främjar energieffektivare anordningar för energi från förnybara energikällor. |
(33) På nationell, regional och lokal nivå har bestämmelser och skyldigheter beträffande minimikrav för användning av energi från förnybara energikällor i nya och renoverade byggnader lett till en betydligt ökad användning av denna typ av energi. Dessa åtgärder bör också framhållas som föredömen i ett vidare unionssammanhang, samtidigt som man genom ändrade byggregler och byggnormer främjar energieffektivare anordningar för energi från förnybara energikällor, i förening med åtgärder för energibesparing och energieffektivitet. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Ett av energiunionens mål är att principen om ”energi först” ska tillämpas. Denna princip måste således integreras i all EU-energilagstiftning och bör därför även tillämpas i politik för förnybar energi när det gäller byggnader. Detta ändringsförslag behövs av skäl som har med den inre logiken i texten att göra och sammanhänger oupplösligt med andra ändringsförslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv Skäl 35 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(35) För att säkerställa att nationella åtgärder för utveckling av förnybar värme och kyla baseras på en övergripande kartläggning och analys av den nationella potentialen för förnybar energi och spillenergi och sörjer för ökad integrering av förnybara energikällor och källor till spillvärme och spillkyla bör medlemsstaterna åläggas att göra en bedömning av sin nationella potential till förnybara energikällor och användning av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning, framför allt för att underlätta integreringen av förnybar energi i värme- och kylanläggningar och främja effektiv och konkurrenskraftig fjärrvärme och fjärrkyla enligt definitionen i artikel 2.41 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU21. För att säkerställa överensstämmelse med kraven på energieffektivitet för värme och kyla och minska den administrativa bördan bör denna utvärdering ingå i de övergripande bedömningar som genomförs och anmäls i enlighet med artikel 14 i det direktivet. |
(35) För att säkerställa att nationella åtgärder för utveckling av förnybar värme och kyla baseras på en övergripande kartläggning och analys av den nationella potentialen för förnybar energi och spillenergi och sörjer för ökad integrering av förnybara energikällor, i synnerhet genom stöd till innovativ teknik som värmepumpar, geotermisk värme och solvärme, och källor till spillvärme och spillkyla bör medlemsstaterna åläggas att göra en bedömning av sin nationella potential till förnybara energikällor och användning av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning, framför allt för att underlätta integreringen av förnybar energi i värme- och kylanläggningar och främja effektiv och konkurrenskraftig fjärrvärme och fjärrkyla enligt definitionen i artikel 2.41 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU21. För att säkerställa överensstämmelse med kraven på energieffektivitet för värme och kyla och minska den administrativa bördan bör denna utvärdering ingå i de övergripande bedömningar som genomförs och anmäls i enlighet med artikel 14 i det direktivet. | ||||||||||||
__________________ |
__________________ | ||||||||||||
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1). |
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1). | ||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv Skäl 36 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(36) Bristen på transparenta regler och samordning mellan olika organ för godkännande har visat sig hindra utvecklingen av energi från förnybara energikällor. Inrättandet av en gemensam administrativ kontaktpunkt som integrerar eller samordnar alla tillståndsförfaranden bör minska komplexiteten och öka effektiviteten och transparensen. Administrativa godkännandeförfaranden bör följa transparenta tidsplaner för anläggningar som utnyttjar energi från förnybara energikällor. Bestämmelser och riktlinjer som gäller planering bör utformas med tanke på sådan kostnadseffektiv och miljövänlig utrustning för värme, kyla och el som utnyttjar förnybara energikällor. Det här direktivet, särskilt bestämmelserna om tillståndsförfarandets varaktighet och hur det ska organiseras, bör gälla utan att det påverkar internationell rätt och unionsrätten. Detta gäller bl.a. bestämmelser om miljöskydd och människors hälsa. |
(36) Bristen på transparenta regler och samordning mellan olika organ för godkännande har visat sig hindra utvecklingen av energi från förnybara energikällor. Inrättandet av en gemensam administrativ kontaktpunkt som integrerar eller samordnar alla tillståndsförfaranden bör minska komplexiteten och öka effektiviteten och transparensen, inbegripet för egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. Administrativa godkännandeförfaranden bör följa transparenta tidsplaner för anläggningar som utnyttjar energi från förnybara energikällor. Bestämmelser och riktlinjer som gäller planering bör utformas med tanke på sådan kostnadseffektiv och miljövänlig utrustning för värme, kyla och el som utnyttjar förnybara energikällor. Det här direktivet, särskilt bestämmelserna om tillståndsförfarandets varaktighet och hur det ska organiseras, bör gälla utan att det påverkar internationell rätt och unionsrätten. Detta gäller bl.a. bestämmelser om miljöskydd och människors hälsa. | ||||||||||||
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv Skäl 43 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(43) Vid tillämpning av detta direktiv är ursprungsgarantiernas enda funktion att visa för slutkunden att en viss andel eller mängd energi har producerats från förnybara energikällor. En ursprungsgaranti kan, oberoende av vilken energi det gäller, överföras från en innehavare till en annan. I syfte att garantera att en enhet förnybar energi endast kan överlämnas en gång till en kund bör emellertid dubbelt räknande och dubbelt överlämnande av ursprungsgarantier undvikas. Energi från förnybara energikällor vars åtföljande ursprungsgaranti sålts separat av producenten bör inte överlämnas eller säljas till slutkunden som energi från förnybara energikällor. |
(43) Vid tillämpning av detta direktiv är ursprungsgarantiernas enda funktion att visa för slutkunden att en viss andel eller mängd energi har producerats från förnybara energikällor. En ursprungsgaranti kan, oberoende av vilken energi det gäller, överföras från en innehavare till en annan. I syfte att garantera att en enhet förnybar energi endast kan överlämnas en gång till en kund bör emellertid dubbelt räknande och dubbelt överlämnande av ursprungsgarantier undvikas. Energi från förnybara energikällor vars åtföljande ursprungsgaranti sålts separat av producenten bör inte överlämnas eller säljas till slutkunden som energi från förnybara energikällor. Det är viktigt att skilja mellan å ena sidan miljöcertifikat som används för stödsystem, å andra sidan ursprungsgarantier. | ||||||||||||
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv Skäl 45 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(45) Det är viktigt att tillhandahålla information om hur den el som fått stöd fördelas till slutkunderna. För att förbättra kvaliteten på denna information till konsumenterna bör medlemsstaterna säkerställa att ursprungsgarantier utfärdas för alla enheter förnybar energi som produceras. I syfte att undvika dubbel kompensation bör dessutom producenter av förnybar energi som redan erhåller ekonomiskt stöd inte beviljas ursprungsgarantier. Dessa ursprungsgarantier bör dock användas för offentliggörande, så att slutkonsumenterna kan få tydliga, tillförlitliga och tillräckliga bevis för att de relevanta energienheterna är producerade från förnybara energikällor. Dessutom bör ursprungsgarantierna, när det gäller el för vilken stöd beviljats, auktioneras ut på marknaden och intäkterna bör användas till att minska de offentliga subventionerna av förnybar energi. |
(45) Det är viktigt att tillhandahålla information om hur den el som fått stöd fördelas till slutkunderna. För att förbättra kvaliteten på denna information till konsumenterna bör medlemsstaterna säkerställa att ursprungsgarantier utfärdas för alla enheter förnybar energi som produceras. | ||||||||||||
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv Skäl 49 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(49) Möjligheterna att skapa ekonomisk tillväxt genom innovation och en hållbar konkurrenskraftig energipolitik har konstaterats. Produktionen av energi från förnybara energikällor är ofta beroende av lokala eller regionala små och medelstora företag. Investeringar i regional och lokal produktion av energi från förnybara energikällor skapar betydande möjligheter till tillväxt och sysselsättning i medlemsstaterna och deras regioner. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför stödja nationella och regionala utvecklingsåtgärder i dessa områden, uppmuntra utbyte av bästa metoder för produktion av energi från förnybara energikällor mellan lokala och regionala utvecklingsinitiativ och främja användningen av sammanhållningspolitiskt stöd på detta område. |
(49) Möjligheterna att skapa ekonomisk tillväxt genom innovation och en hållbar konkurrenskraftig energipolitik har konstaterats. Produktionen av energi från förnybara energikällor är ofta beroende av lokala eller regionala små och medelstora företag. Investeringar i regional och lokal produktion av energi från förnybara energikällor skapar betydande möjligheter till utveckling av det lokala näringslivet, hållbar tillväxt och kvalificerad sysselsättning i medlemsstaterna och deras regioner. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför främja och stödja nationella och regionala utvecklingsåtgärder i dessa områden, uppmuntra utbyte av bästa metoder för produktion av energi från förnybara energikällor mellan lokala och regionala utvecklingsinitiativ och i större utsträckning erbjuda tekniskt stöd och utbildningsprogram för att förbättra den tillsynsmässiga, tekniska och ekonomiska sakkunskapen på fältet och öka kunskaperna om tillgängliga finansieringsmöjligheter, inbegripet en mer riktad användning av EU-medel, såsom användningen av sammanhållningspolitiskt stöd på detta område. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta skäl hänger direkt samman med andra ändringar i texten samt återspeglar behovet av att stärka de lokala nivåerna när det gäller teknisk och ekonomisk know-how i syfte att säkerställa genomförandet av direktivets mål om att öka andelen förnybar energi i medlemsstaterna. Detta ändringsförslag behövs av skäl som har med den inre logiken i texten att göra och sammanhänger oupplösligt med andra ändringsförslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv Skäl 49a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(49a) Lokala och regionala myndigheter har ofta fastställt mål för förnybar energi som är mer ambitiösa än de nationella målen. Regionala och lokala åtaganden om att stimulera utvecklingen av förnybar energi och energieffektivitet får i dag stöd genom nätverk såsom initiativen borgmästaravtalet, smarta städer eller smarta samhällen och genom att handlingsplaner för hållbar energi tas fram. Sådana nätverk är oumbärliga och bör utvidgas eftersom de ökar medvetenheten och underlättar utbyte av bästa praxis och tillgängligt finansiellt stöd. Här bör kommissionen även stödja intresserade regioner och lokala myndigheter, som är föregångare på detta område, med att arbeta över gränserna genom att ge stöd till inrättandet av samarbetsmekanismer, såsom europeiska grupperingar för territoriellt samarbete som gör det möjligt för offentliga myndigheter i olika medlemsstater att samarbeta och tillhandahålla gemensamma tjänster och projekt, utan att det först krävs att ett internationellt avtal undertecknas och ratificeras av de nationella parlamenten. | ||||||||||||
Ändringsförslag 45 Förslag till direktiv Skäl 49b (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(49b) Lokala myndigheter och städer går i bräschen för att föra energiomställningen framåt och bygga ut systemet med förnybar energi. Eftersom de lokala självstyrelseorganen är den styresnivå som står närmast medborgarna är de avgörande för utverkandet av allmänhetens stöd för EU:s energi- och klimatmål samtidigt som de bygger ut mer decentraliserade och integrerade energisystem. Det är viktigt att säkerställa bättre tillgång till finansiering för städer, småstäder och regioner för att främja investeringar i lokal förnybar energi. | ||||||||||||
Ändringsförslag 46 Förslag till direktiv Skäl 49c (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(49c) Andra innovativa åtgärder för att attrahera fler investeringar i nya tekniker bör också övervägas, såsom energiprestandakontrakt och standardiseringsprocesser i offentlig finansiering. | ||||||||||||
Ändringsförslag 47 Förslag till direktiv Skäl 50 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(50) Vid främjandet av utvecklingen av marknaden för förnybara energikällor är det nödvändigt att ta i betraktande dess positiva inverkan på regionala och lokala utvecklingsmöjligheter, exportmöjligheter, social sammanhållning och sysselsättning, inte minst när det gäller små och medelstora företag och oberoende energiproducenter. |
(50) Vid främjandet av utvecklingen av marknaden för förnybara energikällor är det nödvändigt att ta i betraktande dess positiva inverkan på regionala och lokala utvecklingsmöjligheter, exportmöjligheter, social sammanhållning och sysselsättning, inte minst när det gäller små och medelstora företag och oberoende energiproducenter, såsom egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt kopplat till andra ändringsförslag som lagts fram med anledning av vissa bestämmelser som kommissionen har ändrat i sitt förslag. Detta ändringsförslag behövs av skäl som har med den inre logiken i texten att göra och sammanhänger oupplösligt med andra ändringsförslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 48 Förslag till direktiv Skäl 51 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(51) De yttersta randområdenas särställning erkänns i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Energisektorn i de yttersta randområdena kännetecknas ofta av isolering, begränsat utbud och beroende av fossila bränslen, samtidigt som dessa regioner har betydande lokala förnybara energikällor. De yttersta randområdena skulle därför kunna tjäna som exempel på tillämpningen av innovativ energiteknik för unionen. Det är därför nödvändigt att främja användningen av förnybar energi i syfte att uppnå en högre grad av energiautonomi för dessa regioner och erkänna deras specifika situation när det gäller potentialen för förnybar energi och behovet av offentligt stöd. |
(51) De yttersta randområdenas särställning erkänns i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Energisektorn i de yttersta randområdena kännetecknas ofta av isolering, begränsat och dyrare utbud samt beroende av fossila bränslen, samtidigt som dessa regioner har betydande lokala förnybara energikällor, i synnerhet biomassa och havsenergi. De yttersta randområdena skulle därför kunna tjäna som exempel på tillämpningen av innovativ energiteknik för unionen och bli områden med 100 % förnybar energi. Det är därför nödvändigt att anpassa strategin för förnybar energi i syfte att uppnå en högre grad av energiautonomi för dessa regioner, öka försörjningstryggheten och erkänna deras specifika situation när det gäller potentialen för förnybar energi och behovet av offentligt stöd. De yttersta randområdena bör dessutom kunna utnyttja sina resurser till fullo, med beaktande av strikta hållbarhetskriterier och i överensstämmelse med lokala villkor och behov, för att produktionen av förnybar energi ska öka och områdena bli mera självförsörjande med energi. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Att försörja de yttersta randområdena med fossila bränslen (80 % eller mer i vissa regioner) leder till merkostnader som skadar den lokala ekonomin och invånarnas köpkraft. Samtidigt är en del av dessa områden rika på biomassaresurser som de bör kunna utnyttja. | |||||||||||||
Ändringsförslag 49 Förslag till direktiv Skäl 52 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(52) Det är lämpligt att möjliggöra utvecklingen av decentraliserad teknik för energi från förnybara energikällor på icke-diskriminerande villkor och utan att hindra finansieringen av investeringar i infrastruktur. Utvecklingen mot en decentraliserad energiproduktion har många fördelar såsom utnyttjandet av lokala energikällor, förbättrad lokal trygg energiförsörjning, kortare transportsträckor och minskade förluster vid energitransmission. Sådan decentralisering främjar också samhällsutvecklingen och sammanhållningen genom att erbjuda inkomstkällor och skapa lokala arbetstillfällen. |
(52) Det är lämpligt att möjliggöra utvecklingen av decentraliserad teknik för energi från förnybara energikällor samt lagring av denna energi på icke-diskriminerande villkor och utan att hindra finansieringen av investeringar i infrastruktur. Utvecklingen mot en decentraliserad energiproduktion har många fördelar såsom utnyttjandet av lokala energikällor, förbättrad lokal trygg energiförsörjning, kortare transportsträckor och minskade förluster vid energitransmission. Sådan decentralisering främjar också samhällsutvecklingen och sammanhållningen genom att erbjuda inkomstkällor och skapa lokala arbetstillfällen. | ||||||||||||
Ändringsförslag 50 Förslag till direktiv Skäl 53 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(53) Med den ökande betydelsen av egenförbrukning av förnybar el behövs det en definition av egenförbrukare av förnybar energi och ett regelverk som ger egenförbrukare rätt att producera, lagra, använda och sälja el utan att drabbas av en orimlig börda. Kollektiv egenförbrukning bör tillåtas i vissa fall så att människor som bor i lägenhet t.ex. kan dra nytta av konsumentinflytande i samma utsträckning som hushåll i småhus. |
(53) Med den ökande betydelsen av egenförbrukning av förnybar el behövs det en definition av egenförbrukare av förnybar energi och ett regelverk som ger egenförbrukare rätt att producera, lagra, använda och sälja el utan att drabbas av en orimlig börda. Taxor och ersättning för egenförbrukning bör stimulera smartare teknik för integration av förnybar energi och motivera egenförbrukare av förnybar energi att fatta investeringsbeslut som gynnar både konsumenten och nätet. För att det ska gå att uppnå en sådan balans måste man säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi kan få ersättning för den egenproducerade el från förnybar energi som de matar in i nätet; en ersättning som återspeglar marknadsvärdet på den inmatade elen såväl som långsiktiga värden för nätet, miljön och samhället. Detta måste avse både de långsiktiga kostnaderna och vinsterna med egenförbrukning, med beaktande av att man på så vis undviker kostnader för nätet, samhället och miljön, i synnerhet om egenförbrukningen förenas med andra distribuerade energiresurser såsom energieffektivitet, energilagring, efterfrågeflexibilitet och lokala nät. Ersättningen bör fastställas på grundval av den kostnads-nyttoanalys av distribuerade energiresurser som anges i artikel 59 i [omarbetat direktiv 2009/72/EG i enlighet med förslaget COM(2016)0864]. | ||||||||||||
Ändringsförslag 51 Förslag till direktiv Skäl 53a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(53a) Kollektiv egenförbrukning bör tillåtas i vissa fall så att lägenhetsinvånare t.ex. kan dra nytta av konsumentinflytande i samma utsträckning som hushåll i enfamiljsbostäder. Genom att möjliggöra kollektiv egenförbrukning låter man också lokalsamhällen som satsar på förnybar energi främja energieffektiviteten på hushållsnivå och bidra till att bekämpa energifattigdom genom minskad energianvändning och lägre distributionstaxor. Medlemsstaterna bör ta fasta på denna möjlighet genom att, bland annat, utvärdera hur lokalsamhällen som satsar på förnybar energi kan bidra till att minska energifattigdomen och göra det möjligt för sådana hushåll att delta som annars kanske inte skulle kunna delta, t.ex. utsatta konsumenter och hyresgäster. | ||||||||||||
Ändringsförslag 52 Förslag till direktiv Skäl 53b (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(53b) Medlemsstaterna måste säkerställa att reglerna för konsumtion följs och att det införs eller skärps åtgärder för bekämpning av försäljning utan samtycke, ohederliga försäljningsmetoder och felaktiga argument avseende installation av utrustning för förnybar energi som i första hand drabbar de mest utsatta i samhället (äldre, personer i landsbygdsområden etc.). | ||||||||||||
Ändringsförslag 53 Förslag till direktiv Skäl 54 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(54) Lokalt medborgardeltagande i projekt för förnybar energi via lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har gett ett betydande mervärde när det gäller lokal acceptans av förnybar energi och tillgång till kompletterande privat kapital. Detta lokala deltagande kommer att bli desto viktigare i ett läge med ökande kapacitet för förnybar energi i framtiden. |
(54) Lokalt medborgardeltagande och de lokala myndigheternas deltagande i projekt för förnybar energi via lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har gett ett betydande mervärde när det gäller lokal acceptans av förnybar energi och tillgång till kompletterande privat kapital, vilket leder till lokala investeringar, ökad valfrihet för konsumenter, uppmuntran till deltagande i energiomställningen från de hushålls sida som annars kanske inte kan delta, främjande av energieffektivitet på hushållsnivå samt bättre bekämpning av energifattigdom genom minskad energiförbrukning och lägre distributionstaxor. Detta lokala deltagande kommer att bli desto viktigare i ett läge med ökande kapacitet för förnybar energi i framtiden. | ||||||||||||
Ändringsförslag 54 Förslag till direktiv Skäl 55a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(55a) Det är viktigt att medlemsstaterna säkerställer att nätkostnader och nätavgifter rättvist och utan snedvridning påförs alla användare av elsystemet. Alla nättariffer bör återspegla kostnaderna. | ||||||||||||
Ändringsförslag 55 Förslag till direktiv Skäl 57 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(57) Flera medlemsstater har vidtagit åtgärder inom värme- och kylsektorn för att nå sina mål för 2020 när det gäller förnybar energi. Eftersom det saknas bindande nationella mål för perioden efter 2020 kan det hända att de övriga nationella incitamenten inte är tillräckliga för att nå de långsiktiga målen för minskade koldioxidutsläpp för 2030 och 2050. För att man ska ligga i linje med dessa mål, stärka säkerheten för investerare och främja utvecklingen av en unionsmarknad för förnybar värme och kyla samtidigt som principen om energieffektivitet först respekteras, bör medlemsstaternas insatser uppmuntras när det gäller leverans av förnybar värme och kyla för att bidra till en gradvis ökning av andelen förnybar energi. Med tanke på fragmenteringen på vissa marknader för värme och kyla är det av yttersta vikt att säkerställa flexibilitet i utformningen av en sådan insats. Det är också viktigt att se till att en eventuell användning av förnybar värme och kyla inte har negativa bieffekter för miljön. |
(57) Flera medlemsstater har vidtagit åtgärder inom värme- och kylsektorn för att nå sina mål för 2020 när det gäller förnybar energi. För att man ska ligga i linje med dessa mål, stärka säkerheten för investerare och främja utvecklingen av en unionsmarknad för förnybar värme och kyla samtidigt som principen om energieffektivitet först respekteras, bör medlemsstaternas insatser uppmuntras när det gäller leverans av förnybar värme och kyla för att bidra till en gradvis ökning av andelen förnybar energi. Med tanke på fragmenteringen på vissa marknader för värme och kyla är det av yttersta vikt att säkerställa flexibilitet i utformningen av en sådan insats. Det är också viktigt att se till att en eventuell användning av förnybar värme och kyla inte har negativa bieffekter för miljön och för människors hälsa. | ||||||||||||
Ändringsförslag 56 Förslag till direktiv Skäl 59a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(59a) Hushållskonsumenter och lokalsamhällen som bedriver handel genom flexibilitet, egenförbrukning eller försäljning av egenproducerad el bör få ha kvar sina rättigheter som konsumenter, inbegripet rätten att teckna avtal med valfri leverantör och att byta leverantör. | ||||||||||||
Ändringsförslag 57 Förslag till direktiv Skäl 60 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(60) De potentiella synergieffekterna mellan insatser för att öka utnyttjandet av förnybar värme och kyla och de befintliga systemen enligt direktiven 2010/31/EU och 2012/27/EU bör betonas. Medlemsstaterna bör i möjligaste mån ha möjlighet att använda befintliga administrativa strukturer för att genomföra sådana insatser för att minska den administrativa bördan. |
(60) Användningen av effektiva värme- och kylsystem som baseras på förnybar energi bör gå hand i hand med en omfattande renovering av byggnader för att på så vis minska konsumenternas energiefterfrågan och energikostnader, och bidra till att minska energifattigdomen samt skapa kvalificerade lokala arbetstillfällen. Därför bör de potentiella synergieffekterna mellan insatser för att öka utnyttjandet av förnybar värme och kyla och de befintliga systemen enligt direktiven 2010/31/EU och 2012/27/EU betonas. Medlemsstaterna bör i möjligaste mån ha möjlighet att använda befintliga administrativa strukturer för att genomföra sådana insatser för att minska den administrativa bördan. | ||||||||||||
Ändringsförslag 58 Förslag till direktiv Skäl 61a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(61a) Det är viktigt att man på området intelligenta transporter satsar mer på utvecklingen och utbyggnaden av elektromobilitet i vägtrafiken, liksom att man påskyndar införandet av avancerad teknik för innovativ järnvägstrafik, genom att prioritera initiativet Shift 2 Rail, som gynnar ren kollektivtrafik. | ||||||||||||
Ändringsförslag 59 Förslag till direktiv Skäl 62 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(62) I den europeiska strategin för en utsläppssnål rörlighet från juli 2016 framhölls att livsmedelsbaserade biobränslen har en mycket begränsad roll när det gäller att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och att de bör fasas ut gradvis och ersättas med avancerade biobränslen. För att förbereda övergången till avancerade biobränslen och minimera de totala indirekta effekterna av förändrad markanvändning är det lämpligt att begränsa mängden biodrivmedel och flytande biobränslen, producerade från livsmedels- och fodergrödor, som kan tillgodoräknas när det gäller uppfyllandet av det unionsmål som anges i detta direktiv. |
(62) Om betesmark eller jordbruksmark som tidigare var avsedd för produktion av livsmedel och foder läggs om till produktion av biobränsle, måste man även i fortsättningen tillgodose efterfrågan på annat än bränsle, antingen genom att man intensifierar den nuvarande produktionen eller genom att man börjar använda icke-jordbruksmark på annat håll för produktionsändamål. Det sistnämnda fallet utgör indirekt ändring av markanvändning, och vid omställning av mark med stora kollager kan detta leda till betydande utsläpp av växthusgaser. I den europeiska strategin för en utsläppssnål rörlighet från juli 2016 framhölls att livsmedelsbaserade biobränslen har en mycket begränsad roll när det gäller att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och att de bör fasas ut gradvis och ersättas med avancerade biobränslen. För att förbereda övergången till avancerade biobränslen och minimera de totala indirekta effekterna av förändrad markanvändning är det lämpligt att begränsa mängden biodrivmedel och flytande biobränslen, producerade från livsmedels- och fodergrödor, som kan tillgodoräknas när det gäller uppfyllandet av det unionsmål som anges i detta direktiv, varvid man bör ge en särställning åt sådana grödobaserade biobränslen som har hög växthusgaseffektivitet och innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning. Ibruktagandet av avancerade biobränslen och elektromobilitet bör påskyndas. | ||||||||||||
Ändringsförslag 60 Förslag till direktiv Skäl 63a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(63a) Unionen och medlemsstaterna bör sikta på att öka andelen förnybara energikällor i energimixen, minska den totala energianvändningen inom transportväsendet och öka energieffektiviteten inom alla transportsektorer. Åtgärder för detta skulle kunna främjas både inom transportplanering och produktion av mer energieffektiva bilar. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Tanken med skälen 28 och 29 i direktiv 2009/28/EG återställs. Större minskningar av växthusgasutsläppen kräver åtgärder inom hela transportsektorn, både inom produktionen och leveranskedjorna. | |||||||||||||
Ändringsförslag 61 Förslag till direktiv Skäl 63b (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(63b) Bränsleeffektivitetsnormer för vägtransport skulle vara ett effektivt sätt att främja användningen av förnybara alternativ inom transportsektorn, ytterligare minska växthusgasutsläppen och på lång sikt nå fram till att fossila bränslen frångås inom transportsektorn. Bränsleeffektivitetsnormerna bör vidareutvecklas, i takt med teknikens och klimat- och energimålens utveckling. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Större minskningar av växthusgasutsläppen kräver åtgärder inom hela transportsektorn. Bränsleeffektivitetsnormer för vägtransport kan vara ett effektivt sätt att främja användningen av förnybara alternativ. | |||||||||||||
Ändringsförslag 62 Förslag till direktiv Skäl 64 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(64) Avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och el från förnybara energikällor för transporter kan bidra till lägre koldioxidutsläpp, främja en utfasning av fossila bränslen inom unionens transportsektor på ett kostnadseffektivt sätt och bl.a. förbättra energidiversifieringen inom transportsektorn och samtidigt främja innovation, tillväxt och sysselsättning i unionens ekonomi och minska beroendet av importerad energi. Bränsleleverantörernas inblandningsskyldighet bör främja en kontinuerlig utveckling av avancerade drivmedel, inklusive biobränslen, och det är viktigt att säkerställa att inblandningsskyldigheten också är ett incitament att förbättra prestanda vad gäller minskade växthusgasutsläpp för de levererade bränslen som ska uppfylla denna skyldighet. Kommissionen bör bedöma dessa bränslen med avseende på minskade växthusgasutsläpp, teknisk innovation och hållbarhet. |
(64) Avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och el från förnybara energikällor för transporter kan bidra till lägre koldioxidutsläpp, främja en utfasning av fossila bränslen inom unionens transportsektor på ett kostnadseffektivt sätt och bl.a. förbättra energidiversifieringen inom transportsektorn och samtidigt främja innovation, tillväxt och sysselsättning i unionens ekonomi och minska beroendet av importerad energi. Kaskadprincipen bör beaktas för att användningen av råvaror för produktion av avancerade biobränslen inte ska konkurrera med andra användningsområden, där råvarorna i så fall måste ersättas med mer utsläppsintensiva råvaror. Bränsleleverantörernas inblandningsskyldighet bör främja en kontinuerlig utveckling av avancerade drivmedel, inklusive biobränslen, och det är viktigt att säkerställa att inblandningsskyldigheten också är ett incitament att förbättra prestanda vad gäller minskade växthusgasutsläpp för de levererade bränslen som ska uppfylla denna skyldighet. Kommissionen bör bedöma dessa bränslen med avseende på minskade växthusgasutsläpp, teknisk innovation och hållbarhet. | ||||||||||||
Ändringsförslag 63 Förslag till direktiv Skäl 65a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(65a) För att andelen förnybar el inom transportsektorn ska kunna redovisas mer exakt bör en lämplig metod utarbetas samt olika tekniska och teknologiska lösningar för detta ändamål undersökas. | ||||||||||||
Ändringsförslag 64 Förslag till direktiv Skäl 66 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(66) Råvaror som har låg påverkan på indirekta ändringar av markanvändningen för biobränslen bör främjas för att de bidrar till en utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Särskilt råvaror för avancerade biobränslen, för vilka tekniken är mer innovativ och mindre utvecklad och därför kräver en högre stödnivå, bör tas med i en bilaga till detta direktiv. För att säkerställa att denna bilaga håller jämna steg med den senaste tekniska utvecklingen samtidigt som man undviker oavsiktliga negativa effekter bör en utvärdering äga rum efter antagandet av direktivet för att bedöma möjligheten att utsträcka bilagan till nya råvaror. |
(66) Råvaror som har låg påverkan på indirekta ändringar av markanvändningen för biobränslen bör främjas för att de bidrar till en utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Särskilt råvaror för avancerade biobränslen, för vilka tekniken är mer innovativ och mindre utvecklad och därför kräver en högre stödnivå, bör tas med i en bilaga till detta direktiv. För att säkerställa att denna bilaga håller jämna steg med den senaste tekniska utvecklingen samtidigt som man undviker oavsiktliga negativa effekter bör bilagan regelbundet utvärderas. | ||||||||||||
Ändringsförslag 65 Förslag till direktiv Skäl 68 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(68) För att fullt ut utnyttja biomassans potential att minska koldioxidutsläppen i ekonomin genom att använda den i material och för energiändamål, bör unionen och medlemsstaterna på ett hållbart sätt främja befintliga skogs- och jordbruksresurser i större utsträckning samt utveckla nya system för skogsbruks- och jordbruksproduktion. |
(68) För att fullt ut utnyttja biomassans potential att minska koldioxidutsläppen i ekonomin genom att använda den i material och för energiändamål, bör unionen och medlemsstaterna på ett hållbart sätt främja energianvändning endast i form av att befintliga skogs- och jordbruksresurser i större utsträckning tas i anspråk, samt utveckla nya system för skogsbruks- och jordbruksproduktion, förutsatt att kriterierna för hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp följs. | ||||||||||||
Ändringsförslag 66 Förslag till direktiv Skäl 69 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(69) Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör alltid produceras på ett hållbart sätt. De biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används för att uppnå det unionsmål som fastställs i detta direktiv och de som omfattas av stödsystem bör därför uppfylla hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp. |
(69) Förnybar energi bör alltid produceras på ett hållbart sätt. De biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används för att uppnå de mål som fastställs i detta direktiv och de former av förnybar energi som omfattas av stödsystem bör därför uppfylla hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp. | ||||||||||||
Ändringsförslag 67 Förslag till direktiv Skäl 71 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(71) Produktionen av jordbruksråvaror för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen och de stimulansåtgärder för användning av dessa produkter som föreskrivs i detta direktiv bör inte få leda till att landområden med biologisk mångfald förstörs. Sådana ändliga resurser, som i olika internationella fördrag anses vara viktiga för hela mänskligheten, bör bevaras. Därför är det nödvändigt att fastställa hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp varigenom biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bara kan bli föremål för stimulansåtgärder om det garanteras att jordbruksråvaran inte producerats i områden med biologisk mångfald eller, när det gäller områden som utsetts till naturskyddsområden eller till skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter, den relevanta behöriga myndigheten påvisar att produktionen av jordbruksråvaran inte inverkar negativt på dessa syften. Skogar bör betraktas som biologiskt rika enligt hållbarhetskriterierna, när de är naturskogar enligt den definition som FN:s organisation för livsmedel och jordbruk (FAO) använder i sin globala bedömning av skogsresurserna eller om de omfattas av nationell naturskyddslagstiftning. Områden där uttag av icke träbaserade skogsprodukter förekommer bör betraktas som biologiskt rika skogar, förutsatt att den mänskliga inverkan är liten. Andra typer av skog enligt de definitioner som används av FAO, t.ex. modifierad naturlig skog, halvnaturlig skog och planterad skog bör inte betraktas som naturskog. Med tanke på vissa typer av gräsmark med stor biologisk mångfald, såväl tempererade som tropiska, bland annat savanner med stor biologisk mångfald, stäpper, områden med buskvegetation och prärier, bör biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs av jordbruks råvaror från sådan mark inte kunna bli föremål för stimulansåtgärder enligt detta direktiv. Kommissionen bör, i enlighet med senaste vetenskapliga rön och tillämpliga internationella normer, ta fram kriterier för att fastställa vilka områden som utgör sådan gräsmark med stor biologisk mångfald. |
(71) Produktionen av jordbruksråvaror för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen och de stimulansåtgärder för användning av dessa produkter som föreskrivs i detta direktiv bör inte få leda till eller uppmuntra till att den biologiska mångfalden påverkas negativt, vare sig inom eller utanför unionen. Sådana ändliga resurser, som i olika internationella fördrag anses vara viktiga för hela mänskligheten, bör bevaras. Därför är det nödvändigt att fastställa hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp varigenom biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bara kan bli föremål för stimulansåtgärder om det garanteras att jordbruksråvaran inte producerats i områden med biologisk mångfald eller, när det gäller områden som utsetts till naturskyddsområden eller till skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter, den relevanta behöriga myndigheten påvisar att produktionen av jordbruksråvaran inte inverkar negativt på dessa syften. Skogar bör betraktas som biologiskt rika enligt hållbarhetskriterierna, när de är naturskogar enligt den definition som FN:s organisation för livsmedel och jordbruk (FAO) använder i sin globala bedömning av skogsresurserna eller om de omfattas av nationell naturskyddslagstiftning. Områden där uttag av icke träbaserade skogsprodukter förekommer bör betraktas som biologiskt rika skogar, förutsatt att den mänskliga inverkan är liten. Andra typer av skog enligt de definitioner som används av FAO, t.ex. modifierad naturlig skog, halvnaturlig skog och planterad skog bör inte betraktas som naturskog. Den biologiska mångfalden samt dessa skogars kvalitet, hälsa, hållbarhet och livskraft bör dock garanteras. Med tanke på vissa typer av gräsmark med stor biologisk mångfald, såväl tempererade som tropiska, bland annat savanner med stor biologisk mångfald, stäpper, områden med buskvegetation och prärier, bör biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs av jordbruks råvaror från sådan mark inte kunna bli föremål för stimulansåtgärder enligt detta direktiv. Kommissionen bör, i enlighet med senaste vetenskapliga rön och tillämpliga internationella normer, ta fram kriterier för att fastställa vilka områden som utgör sådan gräsmark med stor biologisk mångfald. | ||||||||||||
Ändringsförslag 68 Förslag till direktiv Skäl 72a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(72a) EU:s hållbarhetskriterier för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen måste säkerställa att omställningen till en koldioxidsnål ekonomi stöder målen i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och strikt vägleds av EU:s avfallshierarki. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
För att säkerställa att direktivet om förnybara energikällor ligger i linje med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och EU:s avfallshierarki är det nödvändigt att införa ett nytt hållbarhetskriterium. | |||||||||||||
Ändringsförslag 69 Förslag till direktiv Skäl 73 | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Dränerad torvmark är inte ett säkert kollager. Det verkar därför inte vara rimligt att undanta användning av torvmark för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. | |||||||||||||
Ändringsförslag 70 Förslag till direktiv Skäl 74a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(74a) Råmaterial framställda av jordbruksgrödor för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör framställas med hjälp av metoder som är förenliga med skyddet av jordbeskaffenheten och det organiska kolet i marken. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Enligt kommissionens konsekvensbedömning kan produktionen av agrobiomassa ha negativa effekter på jordarna (t.ex. i form av förlust av näringsämnen och organiska ämnen i marken, erosion, torvmarksdränering), tillgången på vatten och den biologiska mångfalden. Att bara tillämpa tvärvillkorskraven inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken räcker inte för att säkerställa skyddet av jordbeskaffenheten och bevarandet av det organiska kolet i marken. | |||||||||||||
Ändringsförslag 71 Förslag till direktiv Skäl 75 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(75) Det är lämpligt att införa unionsomfattande hållbarhetskriterier och kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser för biobränslen som används för elproduktion, uppvärmning och kylning i syfte att fortsätta att säkerställa stora minskningar av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslealternativ, undvika oavsiktliga konsekvenser från hållbarhetssynpunkt och främja den inre marknaden. |
(75) Det är lämpligt att införa unionsomfattande hållbarhetskriterier och kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser för biobränslen som används för elproduktion, uppvärmning och kylning i syfte att fortsätta att säkerställa stora minskningar av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslealternativ, undvika oavsiktliga konsekvenser från hållbarhetssynpunkt och främja den inre marknaden. Utan att det påverkar den oinskränkta aktningen för primära resurser med högt miljövärde, bör man kunna använda de yttersta randområdenas resurspotential för att öka produktionen av förnybar energi och områdenas energisjälvförsörjning. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
I detta direktiv bör inte utvinning av biomassa förbjudas i de yttersta randområdena, t.ex. primärskog, som utgör en av de viktigaste resurserna i dessa områden. Stränga hållbarhetskriterier som säkerställer en sådan verksamhets miljöintegritet gäller redan vid utvinning av sådana resurser. | |||||||||||||
Ändringsförslag 72 Förslag till direktiv Skäl 75a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(75a) För att säkerställa fullständig insyn i alla sektorer av energiproduktionen bör kommissionen senast den 31 december 2018 med hjälp av delegerade akter fastställa produktionskriterier för fossila bränslen och fossil energi. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Det finns ett stort behov av produktionskriterier för att garantera lika villkor mellan biobränslen och fossila bränslen. | |||||||||||||
Ändringsförslag 73 Förslag till direktiv Skäl 76 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(76) För att säkerställa att skörden, trots den ökade efterfrågan på biomassa från skogsbruk, sker på ett hållbart sätt i skogar där föryngring säkerställs, att särskild uppmärksamhet ägnas områden som uttryckligen har utsetts till områden för skydd av biologisk mångfald, landskap och specifika naturelement, att den biologiska mångfaldens resurser bevaras och att kollager spåras, bör träråvaror komma endast från skogar som skördas i enlighet med de principer för hållbart skogsbruk som tagits fram inom ramen för internationella skogsprocesser, t.ex. ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa (Forest Europe) och genomförs genom nationell lagstiftning eller bästa förvaltningspraxis på skogsbruksföretagsnivå. Aktörer bör vidta lämpliga åtgärder för att minimera riskerna med att använda icke hållbar skogsbiomassa för produktion av bioenergi. I detta syfte bör berörda aktörer införa en riskbaserad metod. I detta sammanhang är det lämpligt att kommissionen utvecklar en operativ vägledning för kontroll av efterlevnaden av den riskbaserade metoden, efter samråd med kommittén för styrning av energiunionen och ständiga kommittén för skogsbruk som inrättats genom rådets beslut 89/367/EEG24. |
(76) För att säkerställa att skörden, trots den ökade efterfrågan på biomassa från skogsbruk, sker på ett hållbart sätt i skogar där föryngring säkerställs, att särskild uppmärksamhet ägnas områden som uttryckligen har utsetts till områden för skydd av biologisk mångfald, landskap och specifika naturelement, att den biologiska mångfaldens resurser bevaras och att kollager spåras, bör träråvaror komma endast från skogar som skördas i enlighet med de principer för hållbart skogsbruk som tagits fram inom ramen för internationella skogsprocesser, t.ex. ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa (Forest Europe) och genomförs genom nationell lagstiftning eller bästa förvaltningspraxis på försörjningsbasnivå. Aktörerna bör säkerställa att det vidtas åtgärder för att negativa miljökonsekvenser av skörden undviks eller begränsas. I detta syfte bör berörda aktörer införa en riskbaserad metod. I detta sammanhang är det lämpligt att kommissionen utvecklar arrangemang för genomförandet av kraven, utgående från bästa praxis i medlemsstaterna, såväl som en operativ vägledning för kontroll av efterlevnaden av den riskbaserade metoden, efter samråd med kommittén för styrning av energiunionen och ständiga kommittén för skogsbruk som inrättats genom rådets beslut 89/367/EEG24. | ||||||||||||
Ändringsförslag 74 Förslag till direktiv Skäl 76a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(76a) Om något enda hållbarhetskriterium för biomassa från skogsbruk inte uppfylls i en medlemsstats nationella och/eller regionala lagstiftning eller kontrollsystem, bör mer information om det kriteriet tillhandahållas på försörjningsbasnivå, utan att det krävs ytterligare information om de kriterier som redan uppfylls på medlemsstatsnivå. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Då den riskbaserade metoden används tar man ett kriterium i sänder. Det tillvägagångssätt som föreslås skulle skydda den riskbaserade metodens syfte och samtidigt minska risken för att icke hållbar biomassa kommer till användning på grund av brister med avseende på ett enda kriterium. | |||||||||||||
Ändringsförslag 75 Förslag till direktiv Skäl 76b (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(76b) En ”riskbaserad metod” bör utföras, med början på nationell nivå. Om kraven i något enda kriterium inte kan uppfyllas genom nationell och/eller regional lagstiftning eller övervakning, bör information om detta ges på försörjningsbasnivå för att minska risken för produktion av ohållbar skogsbiomassa. | ||||||||||||
Ändringsförslag 76 Förslag till direktiv Skäl 76c (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
(76c) Uttaget för energiändamål har ökat och förväntas fortsätta öka, vilket leder till att mer av dessa råvaror importeras från tredjeländer och produceras inom unionen. Aktörerna bör säkerställa att hållbarhetskriterierna följs vid skörden. | ||||||||||||
Ändringsförslag 77 Förslag till direktiv Skäl 78 | |||||||||||||
| |||||||||||||
Ändringsförslag 78 Förslag till direktiv Skäl 80 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(80) På grundval av erfarenheterna från det praktiska genomförandet av unionens hållbarhetskriterier är det lämpligt att stärka den roll som spelas av frivilliga internationella och nationella certifieringssystem för kontroll av överensstämmelse med hållbarhetskriterierna på ett harmoniserat sätt. |
(80) På grundval av erfarenheterna från det praktiska genomförandet av unionens hållbarhetskriterier är det lämpligt att beakta den roll som spelas av frivilliga internationella och nationella certifieringssystem för kontroll av överensstämmelse med hållbarhetskriterierna på ett harmoniserat sätt. | ||||||||||||
Ändringsförslag 79 Förslag till direktiv Skäl 82 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(82) Frivilliga certifieringssystem spelar en allt större roll för att tillhandahålla bevis på efterlevnad av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp när det gäller biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Därför bör kommissionen kräva att frivilliga certifieringssystem, även de som redan har erkänts av kommissionen, regelbundet rapporterar om sin verksamhet. Sådana rapporter bör offentliggöras i syfte att öka insynen och förbättra kommissionens övervakning. Vidare skulle en sådan rapportering tillhandahålla den information som kommissionen behöver för att kunna rapportera om hur de frivilliga certifieringssystemen fungerar i syfte att kunna peka på bästa praxis och vid behov lägga fram ett förslag om hur denna bästa praxis bör främjas ytterligare. |
(82) Frivilliga certifieringssystem kan spela en viktig roll för att tillhandahålla bevis på efterlevnad av minimikriterier för hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp när det gäller biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Därför bör kommissionen kräva att frivilliga certifieringssystem, även de som redan har erkänts av kommissionen, regelbundet rapporterar om sin verksamhet. Sådana rapporter bör offentliggöras i syfte att öka insynen och förbättra kommissionens övervakning. Vidare skulle en sådan rapportering tillhandahålla den information som kommissionen behöver för att kunna rapportera om hur de frivilliga certifieringssystemen fungerar i syfte att kunna peka på bästa praxis och vid behov lägga fram ett förslag om hur denna bästa praxis bör främjas ytterligare. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Ursprungsgarantierna bör informera konsumenterna om uppfyllandet av kriterier för hållbarhet och minskad växthusgasutsläpp. | |||||||||||||
Ändringsförslag 80 Förslag till direktiv Skäl 84 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(84) För att undvika en orimligt stor administrativ börda bör en förteckning över normalvärden för vanliga produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen fastställas och denna förteckning bör uppdateras och utvidgas, när nya pålitliga uppgifter finns att tillgå. Ekonomiska aktörer bör alltid vara berättigade att tillgodoräkna sig de värden avseende minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som anges i förteckningen. När normalvärdet för minskade växthusgasutsläpp från en produktionskedja är lägre än det fastställda minimivärdet för minskade växthusgasutsläpp, bör producenter som önskar visa att de uppfyller minimivärdet ha skyldighet att visa att de faktiska utsläppen från produktionsprocessen är lägre än de som användes då normalvärdena räknades fram. |
(84) För att undvika en orimligt stor administrativ börda bör en förteckning över normalvärden för vanliga produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen fastställas och denna förteckning bör uppdateras och utvidgas, när nya pålitliga uppgifter finns att tillgå. Ekonomiska aktörer bör alltid vara berättigade att tillgodoräkna sig de värden avseende minskade direkta växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som anges i förteckningen. När normalvärdet för minskade direkta växthusgasutsläpp från en produktionskedja är lägre än det fastställda minimivärdet för minskade växthusgasutsläpp, bör producenter som önskar visa att de uppfyller minimivärdet ha skyldighet att visa att de faktiska utsläppen från produktionsprocessen är lägre än de som användes då normalvärdena räknades fram. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt anknutet till ändringsförslagen till artikel 25.1. | |||||||||||||
Ändringsförslag 81 Förslag till direktiv Skäl 85 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(85) Det är nödvändigt att fastställa tydliga regler för hur man ska beräkna minskningen av växthusgasutsläpp från biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen samt deras fossila motsvarigheter. |
(85) Det är nödvändigt att fastställa tydliga regler som baseras på objektiva och icke-diskriminerande kriterier för hur man ska beräkna minskningen av växthusgasutsläpp från biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen samt deras fossila motsvarigheter. | ||||||||||||
Ändringsförslag 82 Förslag till direktiv Skäl 95 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
(95) Efterfrågan på jordbruksråvaror i världen ökar. Denna ökande efterfrågan kommer delvis att tillgodoses genom att jordbruksarealen utökas. Att återställa allvarligt skadad mark, som följaktligen inte kan användas för jordbruksändamål i sitt nuvarande skick, är en metod för att utöka den areal som kan användas för grödor. Eftersom efterfrågan på jordbruksråvaror kommer att öka om man främjar biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen, bör hållbarhetssystemet främja utnyttjandet av återställd skadad mark. |
(95) Efterfrågan på jordbruksråvaror i världen ökar. Denna ökande efterfrågan kommer delvis att tillgodoses genom att jordbruksarealen utökas. Att återställa allvarligt skadad mark, som följaktligen inte kan användas för jordbruksändamål i sitt nuvarande skick, är en metod för att utöka den areal som kan användas för grödor. Eftersom efterfrågan på jordbruksråvaror kommer att öka om man främjar biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen och denna ökning kan medföra utsläpp till följd av indirekt ändring av markanvändning, bör hållbarhetssystemet främja utnyttjandet av återställd skadad mark. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt kopplat till ändringsförslagen till artikel 7.1. | |||||||||||||
Ändringsförslag 83 Förslag till direktiv Artikel 1 – stycke 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Genom detta direktiv upprättas en gemensam ram för främjande av energi från förnybara energikällor. Det anger ett bindande unionsmål för den totala andelen energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen (brutto) år 2030. Det innehåller också bestämmelser om ekonomiskt stöd för el framställd från förnybara energikällor, egenförbrukning av förnybar el och användning av förnybar energi inom sektorerna värme och kyla och transporter, regionalt samarbete mellan medlemsstaterna och med tredjeländer, ursprungsgarantier, administrativa förfaranden och information och utbildning. I direktivet fastställs dessutom hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. |
Genom detta direktiv upprättas en gemensam ram för främjande av energi från förnybara energikällor. Det anger bindande minimimål för unionens totala andel energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen (brutto) och för andelen energi från förnybara energikällor inom transportsektorn år 2030. Dessa unionsmål är avsedda att uppnås gemensamt av medlemsstaterna med hjälp av nationella mål. Det innehåller också bestämmelser om ekonomiskt stöd för el framställd från förnybara energikällor, egenförbrukning av förnybar el och användning av förnybar energi inom sektorerna värme och kyla och transporter, regionalt samarbete mellan medlemsstaterna och med tredjeländer, ursprungsgarantier, administrativa förfaranden och information och utbildning. I direktivet fastställs dessutom hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. | ||||||||||||
Ändringsförslag 84 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led a | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
a) energi från förnybara energikällor: energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi, (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och, geotermisk energi, omgivningsvärme, tidvattenenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas. |
a) energi från förnybara energikällor: energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi, (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och, geotermisk energi, omgivningsenergi, tidvattenenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas. | ||||||||||||
Ändringsförslag 85 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led b | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
b) omgivningsvärme: värmeenergi vid en lämplig temperaturnivå som utvinns eller hämtas med hjälp av värmepumpar som behöver el eller annan hjälpenergi för att fungera och som kan lagras i omgivningsluften, under den fasta jordytan eller i ytvatten. De rapporterade värdena ska fastställas på grundval av samma metod som används för rapportering av värmeenergi som utvinns eller hämtas med värmepumpar. |
b) omgivningsenergi: termisk energi vid en lämplig temperaturnivå som kan lagras i omgivningsluften, dock inte i frånluft, i ytvatten eller i avloppsvatten. De rapporterade värdena ska fastställas på grundval av samma metod som används för rapportering av värmeenergi som utvinns eller hämtas med värmepumpar. | ||||||||||||
Ändringsförslag 86 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led ba (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
ba) geotermisk energi: energi lagrad i form av värme under den fasta jordytan. | ||||||||||||
Ändringsförslag 87 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led c | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
c) biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk, inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av avfall, inbegripet industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung. |
c) biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk, inklusive bakterier, material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av avfall, inbegripet industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung. | ||||||||||||
Ändringsförslag 88 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led d | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
d) slutlig energianvändning (brutto): energiprodukter som för energiändamål levereras till industrin, transportsektorn, hushållen, servicesektorn, inbegripet offentliga tjänster, jordbruket, skogsbruket och fiskerinäringen, inbegripet användningen av el och värme inom energisektorn i samband med el- och värmeproduktion samt inbegripet förluster av el och värme vid distribution och transmission. |
d) slutlig energianvändning (brutto): energiprodukter som för energiändamål levereras till industrin, transportsektorn, hushållen, servicesektorn, inbegripet offentliga tjänster, jordbruket, skogsbruket och fiskerinäringen, inbegripet användningen av el och värme inom energisektorn i samband med el-, värme- och drivmedelsproduktion samt inbegripet förluster av el och värme vid distribution och överföring. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Effektivitetsförlusterna vid värme- och drivmedelsproduktionen kan vara betydande, vilket måste återspeglas i den slutliga energianvändningen (brutto). Detta ändringsförslag behövs av skäl som har med den inre logiken i texten att göra och sammanhänger oupplösligt med andra ändringsförslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 89 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led e | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
e) fjärrvärme eller fjärrkyla: distribution av värmeenergi i form av ånga, hetvatten eller kylda vätskor från en central produktionskälla, via ett nät, till ett flertal byggnader eller anläggningar i syfte att värma eller kyla ner utrymmen eller processer. |
e) fjärrvärme eller fjärrkyla: distribution av värmeenergi i form av ånga, hetvatten eller kylda vätskor från en central produktionskälla eller decentraliserade produktionskällor, via ett nät, till ett flertal byggnader eller anläggningar i syfte att värma eller kyla ner utrymmen eller processer. | ||||||||||||
Ändringsförslag 90 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led f | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
f) flytande biobränslen: vätskeformiga bränslen för andra energiändamål än för transportändamål, inbegripet el, uppvärmning och kylning, som framställs av biomassa. |
f) flytande biobränslen: vätskeformiga bränslen för andra energiändamål än för transportändamål, inbegripet el, uppvärmning och kylning, som framställs av biomassa eller genom biomassa. | ||||||||||||
Ändringsförslag 91 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led i | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
i) stödsystem: varje instrument, system eller mekanism som en medlemsstat eller en grupp av medlemsstater tillämpar och som främjar användning av energi från förnybara energikällor genom att minska kostnaden för denna energi, öka försäljningspriset eller öka försäljningsvolymen av sådan köpt energi, genom införande av kvoter för energi från förnybara energikällor. Detta omfattar, men är inte begränsat till, investeringsstöd, skattebefrielser eller skattelättnader, skatteåterbetalningar, stödsystem med kvoter för energi från förnybara energikällor, inklusive system med gröna certifikat, samt system med direkt prisstöd, däribland inmatningspriser och stödutbetalningar. |
i) stödsystem: varje instrument, system eller mekanism som en medlemsstat eller en grupp av medlemsstater tillämpar och som främjar användning av energi från förnybara energikällor genom att minska kostnaden för denna energi, öka försäljningspriset eller öka försäljningsvolymen av sådan köpt energi, genom införande av kvoter för energi från förnybara energikällor. Detta omfattar, men är inte begränsat till, forskningsstöd och investeringsstöd, skattebefrielser eller skattelättnader, skatteåterbetalningar, stödsystem med kvoter för energi från förnybara energikällor, inklusive system med gröna certifikat, samt system med direkt prisstöd, däribland inmatningspriser och stödutbetalningar. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Vissa medlemsstater ger med hjälp av forskningsstöd indirekt stöd till produktionen av förnybar energi. | |||||||||||||
Ändringsförslag 92 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led na (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
na) restavfall: avfall från en behandling eller ett återvinningsförfarande, inbegripet materialåtervinning, som inte kan återvinnas ytterligare och därför måste bortskaffas. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Det är nödvändigt att införa denna definition för att endast sådant avfall som inte längre kan materialåtervinnas eller återanvändas ska komma i fråga för användning som avancerade biobränslen. | |||||||||||||
Ändringsförslag 93 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led q | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
q) cellulosa från icke-livsmedel: material som främst består av cellulosa och hemicellulosa och har ett lägre lignininnehåll än material som innehåller både cellulosa och lignin. Det inbegriper rester från livsmedels- och fodergrödor (till exempel halm, stjälkar, agnar och skal), gräsartade energigrödor med lågt stärkelseinnehåll (till exempel rajgräs, jungfruhirs, miskantus, italienskt rör och täckgrödor före och efter huvudgrödor m.m.), industriella restprodukter (inbegripet från livsmedels- och fodergrödor efter att vegetabiliska oljor, socker, stärkelse och protein har utvunnits) samt material från biologiskt avfall. |
q) cellulosa från icke-livsmedel: material som främst består av cellulosa och hemicellulosa och har ett lägre lignininnehåll än material som innehåller både cellulosa och lignin. Det inbegriper rester från livsmedels- och fodergrödor (till exempel halm, stjälkar, agnar och skal), gräsartade energigrödor med lågt stärkelseinnehåll (till exempel rajgräs, jungfruhirs, miskantus, italienskt rör och täckgrödor före och efter huvudgrödor m.m., samt vallväxter såsom gräs, klöver, alfalfa), industriella restprodukter (inbegripet från livsmedels- och fodergrödor efter att vegetabiliska oljor, socker, stärkelse och protein har utvunnits) samt material från biologiskt avfall. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Vallväxter kan användas för produktion av biogas. | |||||||||||||
Ändringsförslag 94 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led u | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
u) biodrivmedel och flytande biobränslen som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning: biodrivmedel och flytande biobränslen vars råvaror för framställningen har producerats inom system som minskar förflyttningar av produktion i andra syften än framställning av biodrivmedel och flytande biobränslen och som producerats i överensstämmelse med hållbarhetskriterierna för biodrivmedel och flytande biobränslen i artikel 26. |
u) biodrivmedel och flytande biobränslen som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning: biodrivmedel och flytande biobränslen vars råvaror för framställningen har producerats på oanvänd marginell mark och förbättrat markens kolupptagning, varjämte produktionen skett inom system som minskar förflyttningar av produktion i andra syften än framställning av biodrivmedel och flytande biobränslen, vilket också innefattar högvärdigt proteinfoder, och som producerats i överensstämmelse med hållbarhetskriterierna för biodrivmedel och flytande biobränslen i artikel 26. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt kopplat till ett ändringsförslag till artikel 7.1. | |||||||||||||
Ändringsförslag 95 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led z | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
z) uppgradering: uppgradering av kraftverk som producerar förnybar energi, vilket bl.a. innebär att anläggningar eller driftsystem och driftsutrustning helt eller delvis byts ut, i syfte att ersätta kapacitet eller öka effektiviteten. |
z) uppgradering: uppgradering av kraftverk som producerar förnybar energi, vilket bl.a. innebär att anläggningar eller driftsystem och driftsutrustning helt eller delvis byts ut, i syfte att öka eller ersätta kapacitet och/eller öka effektiviteten. | ||||||||||||
Ändringsförslag 96 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led y | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
y) spillvärme eller spillkyla: värme eller kyla som genereras som biprodukt i industrianläggningar eller anläggningar för kraftproduktion och som skulle förflyktigas oanvända i luft eller vatten utan tillgång till ett fjärrvärme- eller kylsystem. |
y) spillvärme eller spillkyla: värme eller kyla som genereras som oundviklig biprodukt, antingen i industrianläggningar eller anläggningar för kraftproduktion (efter att högeffektiv kraftvärme producerats eller om det inte går att använda kraftvärme), eller inom tjänstesektorn, och som skulle förflyktigas oanvända i luft eller vatten utan tillgång till ett fjärrvärme- eller kylsystem. | ||||||||||||
Ändringsförslag 97 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led aa | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
aa) egenförbrukare av förnybar energi: en aktiv kund enligt definitionen i direktiv [MDI-direktivet] som konsumerar och får lagra och sälja förnybar el som produceras inom denna aktiva kunds fastighet, t.ex. ett flerfamiljshus, en kommersiell plats, en plats för gemensamma tjänster eller ett slutet distributionssystem; för sådana egenförbrukare av förnybar energi som inte är hushåll dock med förbehåll för att dessa verksamheter inte är deras primära kommersiella eller professionella verksamhet. |
aa) egenförbrukare av förnybar energi: en aktiv kund eller en grupp av kunder som agerar gemensamt enligt definitionen i direktiv [MDI-direktivet] som konsumerar och får lagra och sälja förnybar el som produceras inom eller i närheten av deras fastighet, t.ex. ett flerfamiljshus, ett bostadsområde, en industrianläggning en kommersiell plats, en plats för gemensamma tjänster eller inom samma slutna distributionssystem, även genom aggregatorer; för sådana egenförbrukare av förnybar energi som inte är hushåll dock med förbehåll för att dessa verksamheter inte är deras primära kommersiella eller professionella verksamhet. | ||||||||||||
Ändringsförslag 98 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led aaa (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
aaa) lokalsamhälle som satsar på förnybar energi: ett lokalt energisamhälle enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv ... [om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning), 2016/0380(COD)], som uppfyller kraven i artikel 22.1 i detta direktiv. | ||||||||||||
Ändringsförslag 99 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led bb | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
bb) egenförbrukning av förnybar energi: egenförbrukares produktion och förbrukning och, när detta är tillämpligt, lagring av förnybar el. |
bb) egenförbrukning av förnybar energi: egenförbrukares produktion och förbrukning och, när detta är tillämpligt, lagring av förnybar energi. | ||||||||||||
Ändringsförslag 100 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led cc | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
cc) energiköpsavtal: ett avtal enligt vilket en juridisk person avtalar om att köpa förnybar energi direkt från en energiproducent. |
cc) avtal om köp av förnybar energi: ett avtal enligt vilket en juridisk eller fysisk person avtalar om att köpa förnybar energi direkt från en energiproducent. | ||||||||||||
Ändringsförslag 101 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led dd | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
dd) livsmedels- och fodergrödor: stärkelserika grödor, socker och oljegrödor som produceras på jordbruksmark som huvudgröda exklusive restprodukter, avfall eller lignocellulosa. |
dd) livsmedels- och fodergrödor: stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och andra grödor som odlas främst för energiändamål på jordbruksmark som huvudgröda exklusive restprodukter och avfall. | ||||||||||||
Ändringsförslag 102 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led ee | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
ee) avancerade biobränslen: biobränslen som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX. |
ee) avancerade biobränslen: biobränslen som t.ex. produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX, och annan biomassa än livsmedels- eller fodergrödor om den överensstämmer med EU:s hållbarhetsbestämmelser. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Innovativ användning av biomassa bör uppmuntras om hållbarhetskriterierna är uppfyllda. | |||||||||||||
Ändringsförslag 103 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led ff | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
ff) avfallsbaserade fossila bränslen: flytande och gasformiga bränslen som produceras från avfallsflöden av icke-förnybart ursprung, inklusive gaser från avfallshantering och avgaser. |
utgår | ||||||||||||
Ändringsförslag 104 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led ffa (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
ffa) återvunna kolbaserade bränslen: flytande och gasformiga bränslen som produceras från oundvikliga avfallsflöden av icke-förnybart ursprung, inklusive gaser från avfallshantering och avgaser, och som leder till avsevärt minskade växthusgasutsläpp under hela sin livscykel. Om de produceras från avfallsflöden från fast avfall ska endast sådant avfall som inte går att återanvända eller som inte kan återvinnas mekaniskt användas, och avfallshierarkin ska följas fullt ut. Om de produceras från gasformiga processutsläpp måste dessa utsläpp vara en oundviklig och oavsiktlig konsekvens av tillverkningsprocessen. Andelen gasformigt avfall som används vid produktionen av dessa återvunna kolbaserade bränslen får inte tillgodoräknas inom ramen för andra utsläppsminskningssystem, såsom EU:s utsläppshandelssystem. | ||||||||||||
Ändringsförslag 105 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led jj | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
jj) skördetillstånd: en officiell handling som ger rätt att skörda skogsbiomassan. |
jj) skördetillstånd: ett rättsligt tillstånd eller en liknande rätt i nationell och/eller regional lagstiftning att skörda skogsbiomassan. | ||||||||||||
Ändringsförslag 106 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led mm | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
mm) skogsbruksföretag: ett eller flera skogsskiften och annan trädbevuxen mark som utgör en enda enhet ur skötsel- eller användningssynpunkt. |
mm) försörjningsbas: den geografiska region där råvaran i form av biomassa har sitt ursprung. | ||||||||||||
Ändringsförslag 107 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led nn | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
nn) bioavfall: biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall, livsmedels- och köksavfall från hushåll, restauranger, catering och detaljhandelslokaler och jämförbart avfall från livsmedelsindustrin. |
nn) bioavfall: biologiskt avfall enligt definitionen i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG. | ||||||||||||
Ändringsförslag 108 Förslag till direktiv Artikel 3 – rubriken | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Unionens bindande övergripande mål för 2030 |
Unionens bindande övergripande mål och nationella mål för 2030 | ||||||||||||
Ändringsförslag 109 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
1. Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030 är minst 27 %. |
1. Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030 är minst 35 %. | ||||||||||||
Ändringsförslag 110 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
1a. Varje medlemsstat ska säkerställa att andelen energi från förnybara energikällor inom alla transportslag år 2030 uppgår till minst 12 % av den slutliga energianvändningen inom medlemsstatens transportsektor. | ||||||||||||
|
För att minskade växthusgasutsläpp till följd av att det använts biodrivmedel och biogas ska kunna räknas med i insatserna för att uppnå detta mål ska de, vid en jämförelse med fossila bränslen i enlighet med de metoder som avses i artikel 28.1, uppfylla kriterierna i artikel 26.7. | ||||||||||||
Ändringsförslag 111 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
2. Medlemsstaternas respektive bidrag till detta övergripande mål för 2030 ska fastställas och meddelas kommissionen inom ramen för deras integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artiklarna 3–5 och 9–11 i förordning [styrning]. |
2. Medlemsstaterna ska fastställa mål för att uppnå detta övergripande mål för 2030 inom ramen för sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artiklarna 3–5 och 9–13 i förordning [styrning]. Om kommissionen vid utvärderingen av de slutliga integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med artikel 3 i förordning [styrning] konstaterar att medlemsstaternas mål är otillräckliga för att unionens bindande övergripande mål ska uppnås, ska de medlemsstater som har ett lägre mål än vad som föranleds av tillämpningen av formeln i bilaga Ia höja sitt mål i motsvarande mån. | ||||||||||||
|
Om en medlemsstat på grund av vederbörligen motiverade exceptionella omständigheter inte är på väg att uppnå sitt föreskrivna mål får medlemsstaten avvika från det föreskrivna målet med högst 10 %. I sådana fall ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om detta senast 2025. Om detta skulle äventyra uppnåendet av unionens bindande övergripande mål ska kommissionen och medlemsstaterna vidta korrigerande åtgärder av det slag som avses i artikel 27.4 i förordning [styrning] för att verkningsfullt avhjälpa bristen. | ||||||||||||
Ändringsförslag 112 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
2a. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella strategier överensstämmer med avfallshierarkin, liksom anges i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG. För att sådan överensstämmelse ska råda ska medlemsstaterna regelbundet se över sina bindande övergripande mål och motivera alla avvikelser i de rapporter som krävs enligt artikel 18 c i förordning ... [styrning]. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Medlemsstaterna måste bedöma om deras strategier för stöd till förnybar energi står i samklang med avfallslagstiftningen, i synnerhet när det gäller tillämpningen av avfallshierarkin. | |||||||||||||
Ändringsförslag 113 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 4 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
4. Kommissionen ska stödja medlemsstaternas höga ambitionsnivå genom en ram som skapar gynnsamma förutsättningar för ökad användning av unionsmedel, i synnerhet finansieringsinstrument, särskilt för att minska kostnaden för kapital för projekt för förnybar energi. |
4. Kommissionen ska stödja medlemsstaternas höga ambitionsnivå genom en ram som skapar gynnsamma förutsättningar för ökad användning av unionsmedel, i synnerhet finansieringsinstrument, särskilt för att minska kostnaden för kapital för projekt för förnybar energi och stödja sådana projekt med en gränsöverskridande dimension. | ||||||||||||
Ändringsförslag 114 Förslag till direktiv Artikel 4 – rubriken | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Ekonomiskt stöd till el från förnybara energikällor |
Stöd till energi från förnybara energikällor | ||||||||||||
Ändringsförslag 115 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
1. Inom ramen för reglerna om statligt stöd får medlemsstaterna tillämpa stödsystem för att nå det unionsmål som anges i artikel 3.1. Stödsystem för el från förnybara energikällor ska vara utformade så att man undviker onödig snedvridning av elmarknaden och säkerställer att producenter tar hänsyn till tillgång och efterfrågan på el samt eventuella nätbegränsningar. |
1. Medlemsstaterna får, i enlighet med artikel 194 i EUF-fördraget och om inte annat följer av artiklarna 107 och 108 i det fördraget, tillämpa stödsystem för att nå det unionsmål och de nationella mål som fastställs i artikel 3. Stödsystem för el från förnybara energikällor ska vara marknadsbaserade så att man undviker snedvridning av elmarknaden och de ska säkerställa att producenter tar hänsyn till tillgång och efterfrågan på el samt eventuella kostnader för systemintegration eller nätbegränsningar. | ||||||||||||
Ändringsförslag 116 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
1a. Medlemsstaterna kan tillämpa teknikneutrala eller teknikspecifika stödsystem. Teknikspecifika stödsystem kan användas särskilt av en eller flera av nedannämnda orsaker: | ||||||||||||
|
a) Den långsiktiga potentialen hos en viss teknik. | ||||||||||||
|
b) Behovet av teknisk eller regional diversifiering av energimixen. | ||||||||||||
|
c) Effektiv systemplanering och nätanslutning. | ||||||||||||
|
d) Nätbegränsningar och nätstabilitet. | ||||||||||||
|
e) Miljöbetingade begränsningar. | ||||||||||||
Ändringsförslag 117 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
2. Stöd till el från förnybara energikällor ska utformas så att det integrerar el från förnybara energikällor på elmarknaden och säkerställer att producenter av förnybar energi svarar på marknadens prissignaler och maximerar sina marknadsintäkter. |
2. Stöd till el från förnybara energikällor ska utformas så att det maximerar integrationen av el från förnybara energikällor på elmarknaden och säkerställer att producenter av förnybar energi svarar på marknadens prissignaler och maximerar sina marknadsintäkter, samtidigt som förnybara energikällor får ersättning för marknadssnedvridningar. | ||||||||||||
|
Medlemsstaterna får föreskriva undantag för småskaliga anläggningar på mindre än 500 kW och för demonstrationsprojekt. För el från vindkraft ska tröskelvärdet dock vara 3 MW installerad elproduktionskapacitet eller 3 produktionsenheter. | ||||||||||||
|
Utan hinder av de ovannämnda tröskelvärdena i denna punkt får medlemsstaterna, med hjälp av andra mekanismer och förfaranden, stödja lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. | ||||||||||||
Ändringsförslag 118 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 3 – stycke 1a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
Om stödet ges genom ett anbudsförfarande ska kraven i punkt 3a gälla. Dessa krav ska dock inte gälla för småskaliga anläggningar på mindre än 1 MW, och inte heller för vindkraftsprojekt med högst 6 produktionsenheter eller 6 MW eller för demonstrationsprojekt. | ||||||||||||
Ändringsförslag 119 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 3a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
3a. Om stöd till förnybar energi beviljas genom anbudsförfaranden ska medlemsstaterna, för att säkerställa en hög förverkligandegrad för projekten: | ||||||||||||
|
a) fastställa och offentliggöra icke-diskriminerande och öppna kriterier för förhandsurval och bestämmelser om projektets leveransperiod, | ||||||||||||
|
b) samråda med berörda parter för att se över förslaget till kravspecifikationer, | ||||||||||||
|
c) offentliggöra information om tidigare anbudsförfaranden, inbegripet projektens förverkligandegrad. | ||||||||||||
Ändringsförslag 120 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 3b (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
3b. Medlemsstaterna ska offentliggöra en långsiktig plan för de förväntade anslagen till stöd, varvid planen ska omfatta åtminstone de fem följande åren och innehålla en vägledande tidsplan, vid behov även med uppgifter om hur ofta anbudsförfaranden kommer att genomföras, samt om kapaciteten, budgeten eller det högsta stödbelopp som förväntas anslås per enhet samt stödberättigad teknik. | ||||||||||||
Ändringsförslag 121 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 3c (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
3c. Medlemsstaterna ska beakta särdragen hos lokalsamhällen som satsar på förnybar energi samt hos egenförbrukare när de utformar stödsystem, för att de ovannämnda ska kunna konkurrera på lika villkor. | ||||||||||||
Ändringsförslag 122 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 3d (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
3d. För att öka produktionen av energi från förnybara källor i de yttersta randområdena och på små öar får medlemsstaterna anpassa det ekonomiska stödet till projekt i dessa regioner för att beakta produktionskostnaderna till följd av deras särdrag i form av isolering och beroende av omvärlden. | ||||||||||||
Ändringsförslag 123 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 4 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
4. Medlemsstaterna ska utvärdera effektiviteten i sitt stöd till el från förnybara energikällor åtminstone vart fjärde år. Beslut om fortsättning eller förlängning av stöd och utformningen av nytt stöd ska grunda sig på resultaten av utvärderingarna. |
4. Medlemsstaterna ska utvärdera effektiviteten i sitt stöd till el från förnybara energikällor och de fördelningsmässiga konsekvenserna för olika konsumentgrupper, liksom också för den industriella konkurrenskraften, åtminstone vart fjärde år. | ||||||||||||
|
Vid utvärderingen ska hänsyn tas till vilka konsekvenser som eventuella ändringar av stödsystemen skulle kunna få för investeringar. Medlemsstaterna ska ta med denna utvärdering i sina nationella energi- och klimatplaner och uppdateringarna av dessa planer i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen]. | ||||||||||||
|
Långtidsplaneringen av besluten om stöd och utformningen av nytt stöd ska grunda sig på resultaten av utvärderingarna, med beaktande av hur effektiva besluten på det hela taget är för uppnåendet av målen för förnybar energi och andra mål såsom rimliga prisnivåer och energisamhällens utveckling, samt av de fördelningsmässiga konsekvenserna för olika konsumentgrupper, liksom också för den industriella konkurrenskraften. | ||||||||||||
Ändringsförslag 124 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 4a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
4a. Senast den ... [2021] och vart tredje år därefter ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om resultatet av anbudsförfarandena i Europeiska unionen, och framför allt se efter om förfarandena kan föra med sig | ||||||||||||
|
a) minskade kostnader, | ||||||||||||
|
b) bättre teknik, | ||||||||||||
|
c) hög förverkligandegrad, | ||||||||||||
|
d) deltagande på icke-diskriminerande villkor från små aktörers och lokala myndigheters sida. | ||||||||||||
Ändringsförslag 125 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 4b (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
4b. Senast den ... [sex månader efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] ska kommissionen se över riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi 2014-2020 (2014/C 200/01) för att de allmänna principerna i artikel 4 fullständigt ska tas med i dessa riktlinjer. | ||||||||||||
Ändringsförslag 126 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 4c (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
4c. Medlemsstaterna, ska, genom undantag från punkt 1 i denna artikel, säkerställa att det inte inrättas något stödsystem för energi från förnybara energikällor för kommunalt avfall som inte uppfyller kraven om separat insamling i direktiv 2008/98/EG. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Stödsystemen för förnybar energi bör inte bli till fördel för avfall som inte respekterar avfallshierarkin, och det bör framför allt inte ges något stöd till blandat avfall. De enda stödsystemen bör avse kommunalt restavfall, dvs. kommunalt avfall som insamlas separat, som inte kan materialåtervinnas eller återvinnas ytterligare och som är avsett endast för bortskaffande. | |||||||||||||
Ändringsförslag 127 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
1. Medlemsstaterna ska öppna stödet till el från förnybara energikällor för producenter i andra medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i denna artikel. |
1. Medlemsstaterna ska öppna stödet till el från förnybara energikällor för producenter i andra medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i denna artikel. Medlemsstaterna får begränsa sitt stöd till att omfatta endast anläggningar i sådana medlemsstater med vilka de har en direkt anslutning genom sammanlänkningar. | ||||||||||||
Ändringsförslag 128 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att minst 10 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2021 och 2025, och minst 15 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2026 och 2030, är öppet för anläggningar som är belägna i andra medlemsstater. |
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att minst 8 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2021 och 2025, och minst 13 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2026 och 2030, är öppet för anläggningar som är belägna i andra medlemsstater. Medlemsstaterna ska, i enlighet med artiklarna 7–13 i detta direktiv, själva få besluta i vilken mån de ska gå längre än dessa miniminivåer i sitt stöd till energi från förnybara energikällor som produceras i en annan medlemsstat. | ||||||||||||
Ändringsförslag 129 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 2a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
2a. Medlemsstaterna får begära att kommissionen undantar dem från den skyldighet som fastställs i denna artikel, inbegripet beslutet att inte tillåta att anläggningar belägna på deras territorier deltar i stödsystem som anordnas i andra medlemsstater, av en eller flera av följande orsaker: | ||||||||||||
|
a) Otillräcklig sammanlänkningskapacitet. | ||||||||||||
|
b) Otillräckliga naturresurser. | ||||||||||||
|
c) Skadeverkningar på energitryggheten eller på energimarknadens korrekta funktion i den medlemsstat som anhåller om undantaget. | ||||||||||||
|
Alla eventuella undantag som beviljas i enlighet med denna punkt ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och göras till föremål för översyn senast vid utgången av 2025. | ||||||||||||
Ändringsförslag 130 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
3. Stödsystem får öppnas för gränsöverskridande deltagande bland annat genom öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden, öppna certifikatsystem och gemensamma stödsystem. Tilldelningen av förnybar el som omfattas av stöd enligt öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden eller öppna certifikatsystem till medlemsstaternas respektive bidrag ska vara underkastad ett samarbetsavtal som fastställer bestämmelser för gränsöverskridande utbetalning av medel enligt principen om att energi bör räknas till godo för den medlemsstat som finansierar anläggningen. |
3. Stödsystem får öppnas för gränsöverskridande deltagande bland annat genom öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden, öppna certifikatsystem och gemensamma stödsystem. Tilldelningen av förnybar el som omfattas av stöd enligt öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden, öppna certifikatsystem till medlemsstaternas respektive bidrag ska vara underkastad ett samarbetsavtal som fastställer bestämmelser för gränsöverskridande system, inbegripet villkor för deltagande och utbetalning av medel med beaktande av olika skatter och avgifter, enligt principen om att energi bör räknas till godo för den medlemsstat som finansierar anläggningen. Samarbetsavtalet ska syfta till att harmonisera de administrativa ramvillkoren i samarbetsländerna för att säkerställa lika villkor. | ||||||||||||
Ändringsförslag 131 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 4 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
4. Kommissionen ska senast 2025 utvärdera nyttan av bestämmelserna i denna artikel för ett kostnadseffektivt införande av förnybar el i unionen. På grundval av denna utvärdering får kommissionen föreslå en höjning av de procentsatser som anges i punkt 2. |
4. Kommissionen ska bistå medlemsstaterna under hela förhandlingsprocessen och inrättandet av samarbetsavtalen genom att tillhandahålla information och analyser, inbegripet kvantitativa och kvalitativa data om samarbetets direkta och indirekta kostnader och fördelar, såväl som vägledning och teknisk sakkunskap under hela processen. För detta ändamål ska den uppmuntra till utbyte av bästa praxis och ta fram mallar för samarbetsavtal som underlättar förfarandet. | ||||||||||||
|
Kommissionen ska senast 2025 utvärdera nyttan av bestämmelserna i denna artikel för ett kostnadseffektivt införande av förnybar el i unionen. På grundval av denna utvärdering får kommissionen föreslå en ändring av de procentsatser som anges i punkt 2. | ||||||||||||
Ändringsförslag 132 Förslag till direktiv Artikel 6 – stycke 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Utan att det påverkar anpassningar som är nödvändiga för att följa reglerna om statligt stöd ska medlemsstaterna säkerställa att nivån på, och villkoren för, det stöd som beviljas för projekt som avser förnybar energi inte ändras på ett sätt som inverkar negativt på de rättigheter som ges inom ramen för stödet och ekonomin i understödda projekt. |
Medlemsstaterna ska säkerställa att nivån på, och villkoren för, det stöd som beviljas för nya eller befintliga projekt som avser förnybar energi inte ändras på ett sätt som inverkar negativt på de rättigheter som ges inom ramen för stödet, och inte heller ekonomin i understödda projekt. | ||||||||||||
|
Om andra regleringsinstrument ändras, och dessa ändringar påverkar understödda projekt som avser förnybar energi, ska medlemsstaterna säkerställa att ändringarna inte påverkar de understödda projektens ekonomi negativt. | ||||||||||||
Ändringsförslag 133 Förslag till direktiv Artikel 6 – stycke 1a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
Medlemsstaterna ska säkerställa att alla eventuella ändringar av stödsystem sker på grundval av långsiktig planering i enlighet med artikel 4.4 och tillkännages offentligt minst nio månader innan de träder i kraft och görs till föremål för ett insynsvänligt och inkluderande offentligt samråd. Alla större ändringar av ett befintligt stödsystem ska inbegripa en lämplig övergångsperiod innan det nya stödsystemet träder i kraft. | ||||||||||||
|
Om ändringar i lagstiftningen eller driften av nätet blir till avsevärd eller diskriminerande skada för ekonomin i understödda projekt ska medlemsstaterna säkerställa att dessa projekt får ersättning. | ||||||||||||
Ändringsförslag 134 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – stycke 4 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Vid beräkningen av en medlemsstats slutliga energianvändning (brutto) från förnybara energikällor ska bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen samt från biomassabränslen som konsumeras av transportsektorn, om dessa bränslen framställs ur livsmedels- eller fodergrödor, vara högst 7 % av den slutliga energianvändningen inom väg- och järnvägstransporter i den medlemsstaten. Detta gränsvärde ska sänkas till 3,8 % år 2030 i enlighet med den plan som anges i del A i bilaga X. Medlemsstaterna får fastställa ett lägre gränsvärde och får göra åtskillnad mellan olika typer av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs ur livsmedels- och fodergrödor, t.ex. genom att fastställa ett lägre gränsvärde för bidraget från sådana biodrivmedel producerade från oljegrödor som baseras på livsmedels- och fodergrödor, med hänsyn tagen till indirekt förändrad markanvändning. |
Vid beräkningen av en medlemsstats slutliga energianvändning (brutto) från förnybara energikällor ska bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen samt från biomassabränslen som konsumeras av transportsektorn, om dessa bränslen framställs ur livsmedels- eller fodergrödor, vara högst 7 % av den slutliga energianvändningen inom väg- och järnvägstransporter i den medlemsstaten, om inte dessa bränslen följer det tröskelvärde för minskade växthusgasutsläpp vilket fastställs i artikel 26.7, med hänsyn tagen till uppskattningar av de genomsnittliga utsläppen till följd av indirekt ändring av markanvändning vid produktion av råvaror för biodrivmedel och flytande biobränslen som anges i del A i bilaga VIII, eller som certifierats såsom biodrivmedel och flytande biobränslen som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning, utgående från metoder som tagits fram av kommissionen. Detta gränsvärde ska sänkas till 0 % år 2030 i enlighet med den plan som anges i del A i bilaga X. Biodrivmedel och flytande biobränslen med palmolja som råvara ska bidra med 0 % från och med 2021. Kommissionen ska senast den 31 december 2019 ta fram metoder för certifiering av biodrivmedel och flytande biobränslen som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning, enligt definitionen i artikel 2.2 u. Medlemsstaterna får fastställa ett lägre gränsvärde och ska göra åtskillnad mellan olika typer av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs ur livsmedels- och fodergrödor, t.ex. genom att fastställa ett lägre gränsvärde för bidraget från sådana biodrivmedel producerade från oljegrödor som baseras på livsmedels- och fodergrödor, med hänsyn tagen till indirekt förändrad markanvändning och andra oavsiktliga konsekvenser från hållbarhetssynpunkt. | ||||||||||||
Ändringsförslag 135 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – stycke 4a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att, utgående från vetenskapens senaste rön, ändra uppskattningarna av de genomsnittliga utsläppen till följd av indirekt ändring av markanvändning vid produktion av råvaror för biodrivmedel och flytande biobränslen av de slag som anges i del A i bilaga VIII. Kommissionen ska senast den 31 december 2019 se över uppskattningarna av de genomsnittliga utsläppen till följd av indirekt ändring av markanvändning vid produktion av råvaror för biodrivmedel och flytande biobränslen, varvid hänsyn ska tas till eventuellt minskade växthusgasutsläpp till följd av biprodukter i form av proteinfoder, och ska vid behov införa särskilda värden för palmolja, sojabönolja och andra oljeväxter. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag hänger direkt samman med ändringsförslagen till tidigare stycken och är nödvändigt för att det ska säkerställas att värdena i del A i bilaga VIII uppdateras utgående från vetenskapens senaste rön. | |||||||||||||
Ändringsförslag 136 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 2 – stycke 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
2. Vid tillämpning av punkt 1 a ska den slutliga elanvändningen (brutto) från förnybara energikällor beräknas som mängden el producerad i en medlemsstat från förnybara energikällor, inbegripet produktionen av el från egenförbrukare av förnybar energi och energisamhällen, dock med undantag av elproduktion från pumpkraftverk som använder tidigare uppumpat vatten. |
Vid tillämpning av punkt 1 a ska den slutliga elanvändningen (brutto) från förnybara energikällor beräknas som mängden el producerad i en medlemsstat från förnybara energikällor, inbegripet produktionen av el från egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, dock med undantag av elproduktion från pumpkraftverk som använder tidigare uppumpat vatten. | ||||||||||||
Ändringsförslag 137 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 3 – stycke 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Omgivningsvärmens energi som utvinns från värmepumpar ska beaktas vid tillämpning av punkt 1 b, under förutsättning att den slutliga nyttiggjorda mängden energi betydligt överskrider den mängd insatt primärenergi som krävs för att driva värmepumpen. Mängden värme som ska anses utgöra energi från förnybara energikällor enligt detta direktiv ska beräknas i enlighet med den metod som anges i bilaga VII. |
Omgivningsenergi och geotermisk energi som överförs med hjälp av värmepumpar för att producera värme och kyla ska beaktas vid tillämpning av punkt 1 b, under förutsättning att den slutliga nyttiggjorda mängden energi betydligt överskrider den mängd insatt primärenergi som krävs för att driva värmepumpen. Mängden värme som ska anses utgöra energi från förnybara energikällor enligt detta direktiv ska beräknas i enlighet med den metod som anges i bilaga VII. | ||||||||||||
Ändringsförslag 138 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 3 – stycke 4a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att fastställa metoder för beräkning av hur mycket förnybar energi som används för uppvärmning och kylning samt för fjärrvärme och fjärrkyla, samt för att se över bilaga VII om beräkningen av energi från värmepumpar. | ||||||||||||
Ändringsförslag 139 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 4 – led ba (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
ba) För uppnåendet av målet i artikel 3.1a ska bidraget från drivmedel till luftfarts- och sjöfartssektorn anses vara 2 respektive 1,2 gånger så stort som sitt energiinnehåll och bidraget av el från förnybara energikällor till vägfordon anses vara 2,5 gånger så stort som sitt energiinnehåll. | ||||||||||||
Ändringsförslag 140 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 5 – stycke 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i syfte att ändra förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX, för att lägga till råvaror men inte avföra dem. Varje delegerad akt ska grundas på en analys av den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen, med vederbörlig hänsyn tagen till principerna i fråga om den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, i enlighet med unionens hållbarhetskriterier, och med stöd för slutsatsen att råvarorna i fråga inte skapar någon ytterligare efterfrågan på mark och främjar användningen av avfall och restprodukter, samtidigt som man undviker en betydande snedvridande effekt på marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter, vilket medför en avsevärd minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslen och inte medför någon risk för negativa effekter på miljön och den biologiska mångfalden. |
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i syfte att ändra förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX. Varje delegerad akt ska grundas på en analys av den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen, med vederbörlig hänsyn tagen till principerna i fråga om den cirkulära ekonomin och den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, i enlighet med unionens hållbarhetskriterier, och med stöd för slutsatsen att råvarorna i fråga inte skapar någon ytterligare efterfrågan på mark och främjar användningen av avfall och restprodukter, samtidigt som man undviker en betydande snedvridande effekt på marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter, vilket medför en avsevärd minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslen baserat på en livscykelanalys av utsläppen och inte medför någon risk för negativa effekter på miljön och den biologiska mångfalden. | ||||||||||||
Ändringsförslag 141 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 5 – stycke 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Vartannat år ska kommissionen göra en utvärdering av förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX för att lägga till råvaror i linje med de principer som anges i denna punkt. Den första utvärderingen ska genomföras senast 6 månader efter [dagen för ikraftträdandet av detta direktiv]. Vid behov ska kommissionen anta delegerade akter i syfte att ändra förteckningen över råvaror i bilaga IX, delarna A och B för att lägga till råvaror, men inte för att avföra dem. |
Vartannat år ska kommissionen göra en utvärdering av förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX för att lägga till eller avföra råvaror i linje med de principer som anges i denna punkt. Den första utvärderingen ska genomföras senast sex månader efter [dagen för ikraftträdandet av detta direktiv]. Vid behov ska kommissionen anta delegerade akter i syfte att ändra förteckningen över råvaror i bilaga IX, delarna A och B för att lägga till råvaror eller för att avföra dem. | ||||||||||||
Ändringsförslag 142 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 5 – stycke 3a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
Om en råvara avförs från förteckningen i bilaga IX ska anläggningar som producerar avancerade biobränslen från denna råvara få fortsätta använda den i fem år efter ikraftträdandet av den delegerade akt med stöd av vilken råvaran avförs från bilaga IX, förutsatt att det handlar om ett avancerat biobränsle i enlighet med artikel 2 i detta direktiv. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Eftersom kommissionen bör kunna föreslå att en råvara avförs från bilaga IX, bör aktörerna ha möjlighet att anpassa sin produktionsprocess under en övergångsperiod för att trygga investeringar i viss mån. | |||||||||||||
Ändringsförslag 143 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 5a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
5a. När medlemsstaterna fastställer sin politik för att främja produktion av bränslen från råvaror som ingår i förteckningen i bilaga IX till detta direktiv, ska de ta vederbörlig hänsyn till den avfallshierarki som fastställs i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG, inklusive dess bestämmelser om ett livscykelstänkande vad avser den allmänna påverkan av generering och hantering av olika avfallsflöden. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Återinförande av formuleringen i artikel 2 i direktiv (EU) 2015/1513. | |||||||||||||
Ändringsförslag 144 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 5a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
5a. Kommissionen ska underlätta inrättandet av gemensamma projekt mellan medlemsstater, särskilt genom riktat tekniskt stöd och projektutvecklingsstöd. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag behövs av skäl som har med den inre logiken i texten att göra och sammanhänger oupplösligt med andra ändringsförslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 145 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
1. En eller flera medlemsstater får samarbeta med ett eller flera tredjeländer om alla typer av gemensamma projekt som rör elproduktion från förnybara energikällor. Detta samarbete får inbegripa privata aktörer. |
1. En eller flera medlemsstater får samarbeta med ett eller flera tredjeländer om alla typer av gemensamma projekt som rör elproduktion från förnybara energikällor. Detta samarbete får inbegripa privata aktörer, och det måste ske i full överensstämmelse med internationell rätt. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
För att säkerställa rättslig säkerhet vid verksamhet i tredjeländer bör godkända projekt fullständigt följa relevanta bestämmelser i internationell rätt, alltså ockuperade territoriers rätt till självbestämmande. | |||||||||||||
Ändringsförslag 146 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 2 – led ca (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
ca) Elen har producerats i enlighet med internationell rätt, inklusive människorättslagstiftning. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Bestämmelserna i det här direktivet bör inte oavsiktligt belöna elproduktion under sådana omständigheter som strider mot internationell rätt. | |||||||||||||
Ändringsförslag 147 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 3 – led e | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
e) Ansökan gäller ett gemensamt projekt som uppfyller kriterierna i punkt 2 b och c och som kommer att använda gränsöverföringsförbindelsen, efter att den tagits i drift, och en mängd el som inte överstiger den mängd som kommer att exporteras till unionen efter det att gränsöverföringsförbindelsen tagits i drift. |
e) Ansökan gäller ett gemensamt projekt som uppfyller kriterierna i punkt 2 b, c och ca och som kommer att använda gränsöverföringsförbindelsen, efter att den tagits i drift, och en mängd el som inte överstiger den mängd som kommer att exporteras till unionen efter det att gränsöverföringsförbindelsen tagits i drift. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Nödvändigt för samstämmighet med punkt 2 ca, som läggs till genom ändringsförslag 23. | |||||||||||||
Ändringsförslag 148 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 5 – led d | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
d) innehålla en skriftlig bekräftelse beträffande b och c från det tredjeland inom vars territorium anläggningen ska tas i drift och andelen eller mängden el som produceras av den anläggning som kommer att användas inom det tredje landet. |
d) innehålla en skriftlig bekräftelse beträffande punkt 2 b, c och ca ifrån det tredjeland inom vars territorium anläggningen ska tas i drift och andelen eller mängden el som produceras av den anläggning som kommer att användas inom det tredje landet. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Nödvändigt för samstämmighet med den föregående punkt 2 ca, som läggs till genom ändringsförslag 23. | |||||||||||||
Ändringsförslag 149 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 3a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
3a. Kommissionen ska underlätta inrättandet av gemensamma stödsystem mellan medlemsstater, särskilt genom förmedling av riktlinjer och bästa praxis. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag behövs av tvingande skäl som har med den inre logiken i texten att göra och sammanhänger oupplösligt med andra ändringsförslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 150 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 1 – stycke 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
1. Medlemsstaterna ska se till att de nationella reglerna för godkännande, certifiering och licensiering som gäller för anläggningar med tillhörande nätinfrastruktur för transmission och distribution, som producerar el, värme eller kyla från förnybara energikällor och för omvandlingen av biomassa till biodrivmedel eller andra energiprodukter, är proportionella och nödvändiga. |
Medlemsstaterna ska se till att de nationella regler för godkännande, certifiering och licensiering som gäller för anläggningar med tillhörande överförings- och distributionsnät, som producerar el, värme eller kyla från förnybara energikällor och för omvandlingen av biomassa till biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen eller andra energiprodukter, samt till förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, är proportionella och nödvändiga, och följer principen om ”energieffektivitet först”. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag behövs av skäl som har med den inre logiken i texten att göra och sammanhänger oupplösligt med andra ändringsförslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 151 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 1 – stycke 2 – led a | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
a) att administrativa förfaranden förenklas så långt det är möjligt och genomförs på lämplig administrativ nivå, |
a) att administrativa förfaranden förenklas så långt det är möjligt och genomförs på lämplig administrativ nivå och förutsägbara tidsramar anges för utfärdandet av de tillstånd och licenser som krävs, | ||||||||||||
Ändringsförslag 152 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 1 – stycke 2 – led d | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
d) att förenklade och mindre arbetskrävande godkännandeförfaranden, också i form av enkel anmälan om detta är tillåtet enligt gällande regelverk, fastställs för decentraliserade enheter för produktion av energi från förnybara energikällor. |
d) att förenklade och mindre arbetskrävande godkännandeförfaranden, också i form av enkel anmälan, fastställs för mindre projekt och för decentraliserade enheter för produktion och lagring av energi från förnybara energikällor samt för egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. | ||||||||||||
Ändringsförslag 153 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
3. Medlemsstaterna ska säkerställa att investerare har tillräcklig förutsägbarhet när det gäller det planerade stödet för energi från förnybara källor. I detta syfte ska medlemsstaterna utarbeta och offentliggöra en långsiktig plan med avseende på förväntade anslag för stöd som omfattar åtminstone de tre följande åren och för varje system ange en preliminär tidsplan, kapacitet, budget som förväntas avsättas samt ett samråd med berörda parter om stödets utformning. |
utgår | ||||||||||||
Ändringsförslag 154 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 4 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
4. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå tar med bestämmelser för integrering och utbyggnad av förnybar energi och användningen av värme och kyla från oundvikligt avfall vid planering, utformning, byggande och renovering av stadsinfrastruktur, industri- eller bostadsområden och energiinfrastruktur, inbegripet nät för el, fjärrvärme och fjärrkyla, naturgas och alternativa bränslen. |
4. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå tar med bestämmelser, dels för integrering och utbyggnad av förnybar energi, där det också ingår tidiga bedömningar av samhällsplanering, behov och lämplighet med beaktande av principen om ”energieffektivitet först” samt av utbud och efterfrågan, tillsammans med särskilda bestämmelser för egenförbrukning av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, dels för användningen av värme och kyla från oundvikligt avfall vid planering, utformning, byggande och renovering av stadsinfrastruktur, industri-, affärs- eller bostadsområden och energiinfrastruktur, inbegripet nät för el, fjärrvärme och fjärrkyla, naturgas och alternativa bränslen. Medlemsstaterna ska särskilt uppmuntra lokala och regionala administrativa organ att ta med uppvärmning och kylning från förnybara energikällor i planeringen av stadsinfrastrukturen, när så är lämpligt. | ||||||||||||
Ändringsförslag 155 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 5 – stycke 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Vid fastställandet av sådana regler eller i sina stödsystem får medlemsstaterna beakta nationella åtgärder till förmån för avsevärt ökad energieffektivitet och med anknytning till kraftvärme och till passiva byggnader eller byggnader med lågt eller inget behov av energitillförsel. |
Vid fastställandet av sådana regler eller i sina stödsystem får medlemsstaterna beakta nationella åtgärder till förmån för avsevärt ökad egenförbrukning av förnybar energi, lokal energilagring, energieffektivitet och med anknytning till kraftvärme och till passiva byggnader eller byggnader med lågt eller inget behov av energitillförsel. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag behövs av skäl som har med den inre logiken i texten att göra och sammanhänger oupplösligt med andra ändringsförslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 156 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 5 – stycke 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
I sina byggregler och byggnormer eller på andra sätt som har motsvarande verkan ska medlemsstaterna kräva att miniminivåer av energi från förnybara energikällor används i nya byggnader och i befintliga byggnader som genomgår betydande renoveringar, på ett sätt som beaktar resultaten av den kostnadsoptimeringsberäkning som utförts i enlighet med artikel 5.2 i direktiv 2010/31/EU. Medlemsstaterna ska tillåta att dessa miniminivåer uppnås, bland annat med hjälp av en avsevärd andel förnybara energikällor. |
I sina byggregler och byggnormer eller på andra sätt som har motsvarande verkan ska medlemsstaterna kräva att miniminivåer av energi från förnybara energikällor eller av anläggningar som producerar förnybar energi används i nya byggnader och i befintliga byggnader som genomgår betydande renoveringar , på ett sätt som beaktar resultaten av den kostnadsoptimeringsberäkning som utförts i enlighet med artikel 5.2 i direktiv 2010/31/EU. Medlemsstaterna ska tillåta att dessa miniminivåer uppnås bland annat med hjälp av fjärrvärme och fjärrkyla som producerats med en avsevärd andel förnybara energikällor, även sådana som produceras genom personlig eller kollektiv egenförbrukning av förnybar energi enligt definitionen i artikel 21, eller genom kraftvärme som baseras på förnybar energi, samt genom spillvärme och spillkyla. | ||||||||||||
Ändringsförslag 157 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 6 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
6. Medlemsstaterna ska säkerställa att nya offentliga byggnader, och befintliga sådana som genomgår betydande renoveringar, på nationell, regional och lokal nivå uppfyller en exemplarisk roll när det gäller detta direktiv från och med den 1 januari 2012. Medlemsstaterna får tillåta att denna skyldighet uppfylls bland annat genom att föreskriva att taken på offentliga eller blandade privata-offentliga byggnader används av tredje part för anläggningar som producerar energi från förnybara energikällor. |
6. Medlemsstaterna ska säkerställa att nya offentliga byggnader, och befintliga sådana som genomgår betydande renoveringar, på nationell, regional och lokal nivå uppfyller en exemplarisk roll när det gäller detta direktiv från och med den 1 januari 2012. Medlemsstaterna får tillåta att denna skyldighet uppfylls bland annat genom att normerna för nära-nollenergibyggnader följs, enligt kraven i direktivet om byggnaders energiprestanda, eller genom att föreskriva att taken på offentliga eller blandade privata-offentliga byggnader används av tredje part för anläggningar som producerar energi från förnybara energikällor. | ||||||||||||
Ändringsförslag 158 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 7 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
7. Medlemsstaterna ska i sina byggregler och byggnormer främja användningen av värme- och kylsystem som drivs med energi från förnybara energikällor och system som ger betydande sänkningar av energianvändningen. För att öka användningen av sådana system och sådan utrustning ska medlemsstaterna använda energi- eller miljömärkning eller andra lämpliga certifikat eller standarder utvecklade nationellt eller på unionsnivå, där sådana finns. |
7. Medlemsstaterna ska i sina byggregler och byggnormer främja användningen av värme- och kylsystem som drivs med energi från förnybara energikällor och system som ger betydande sänkningar av energianvändningen. Medlemsstaterna ska därför använda energi- eller miljömärkning eller andra lämpliga certifikat eller standarder utvecklade nationellt eller på unionsnivå, där sådana finns, och därutöver säkerställa att lämplig information och rådgivning ges om förnybara, mycket energieffektiva alternativ såväl som om vilka eventuella finansieringsinstrument och stimulansåtgärder som finns tillgängliga vid systembyte, för att främja ett ökat utbyte av gamla värmesystem, jämte framsteg med omställningen till lösningar som baseras på förnybar energi, i enlighet med kraven i direktivet om byggnaders energiprestanda. | ||||||||||||
Ändringsförslag 159 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 8 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
8. Medlemsstaterna ska göra en bedömning av sin potential vad gäller förnybara energikällor och användningen av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning. Denna bedömning ska ingå i den andra övergripande bedömning som krävs enligt artikel 14.1 i direktiv 2012/27/EU, för första gången den 31 december 2020 och därefter i uppdateringarna av den övergripande bedömningen. |
8. Medlemsstaterna ska göra en bedömning av sin potential vad gäller förnybara energikällor och användningen av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning. Vid bedömningen bör man särskilt överväga, dels en rumsanalys av områden där införandet lämpligen kan ske med låg ekologisk risk, dels potentialen för småskaliga hushållsprojekt. Denna bedömning ska ingå i den andra övergripande bedömning som krävs enligt artikel 14.1 i direktiv 2012/27/EU, för första gången den 31 december 2020 och därefter i uppdateringarna av den övergripande bedömningen. | ||||||||||||
Ändringsförslag 160 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 8a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
8a. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå i sina rörlighets- och transportplaner tar med bestämmelser om integration och ibruktagande av transportslag som använder förnybar energi. | ||||||||||||
Ändringsförslag 161 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 9 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
9. Medlemsstaterna ska undanröja administrativa hinder för företagens långfristiga energiköpsavtal i syfte att finansiera förnybar energi och underlätta spridningen av den. |
9. Medlemsstaterna ska göra en bedömning av vilka lagstiftningshinder och administrativa hinder och vilken potential som finns inom deras territorier för företagens långfristiga avtal om köp av förnybar energi i syfte att finansiera förnybar energi och underlätta spridningen av den, varvid de ska säkerställa att dessa avtal inte belastas av oskäliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsbaserade. Om ett sådant avtal om köp av förnybar energi ingås ska motsvarande antal ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras på företagskundens vägnar. Denna stödjande ram ska utgöra en del av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med förordning [styrning]. | ||||||||||||
Ändringsförslag 162 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
2. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska vägleda sökanden genom ansökningsprocessen på ett transparent sätt, förse sökanden med all nödvändig information, samordna och vid behov involvera andra myndigheter och fatta ett rättsligt bindande beslut i slutet av processen. |
2. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska vägleda sökanden genom ansökningsprocessen på ett transparent sätt, förse sökanden med all nödvändig information, samordna och vid behov involvera andra myndigheter och fatta ett rättsligt bindande beslut i slutet av processen. De sökande bör kunna lämna in alla relevanta handlingar i digital form. | ||||||||||||
Ändringsförslag 163 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
3. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska, i samarbete med systemansvariga för överförings- och distributionssystem, offentliggöra en handbok om förfaranden för projektutvecklare på området förnybar energi, även för småskaliga projekt och projekt som avser egenförbrukare. |
3. För att göra det lättare att få tag på den relevanta informationen ska den gemensamma administrativa kontaktpunkten, i samarbete med systemansvariga för överförings- och distributionssystem, inrätta en gemensam informationsplattform på internet med förklaring av förfaranden för projektutvecklare på området förnybar energi, även för småskaliga projekt, projekt som avser egenförbrukare av förnybar energi samt projekt som avser lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. Om medlemsstaten bestämmer sig för att ha flera gemensamma administrativa kontaktpunkter ska informationsplattformen dirigera den sökande till den kontaktpunkt som är relevant för dennes ansökan. | ||||||||||||
Ändringsförslag 164 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 4 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
4. Det tillståndsförfarande som avses i punkt 1 får inte överskrida en period på tre år, utom i de fall som anges i artiklarna 16.5 och 17. |
4. Det tillståndsförfarande som avses i punkt 1 får inte överskrida en period på tre år, utom i de fall som anges i artiklarna 16.4a, 16.5 och 17. | ||||||||||||
Ändringsförslag 165 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 4a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
4a. För anläggningar med en elproduktionskapacitet på mellan 50 kW och 1 MW får tillståndsförfarandet inte överskrida en period på ett år. I vederbörligen motiverade undantagsfall kan denna tidsgräns förlängas med ytterligare tre månader. | ||||||||||||
|
De tidsperioder som avses i punkterna 4 och 4a ska gälla utan hinder av överklaganden till domstol och andra rättsmedel och får förlängas med högst den tid som förfarandena med överklaganden och andra rättsmedel varar. | ||||||||||||
|
Medlemsstaterna ska säkerställa att de sökande kan anlita en mekanism för tvistlösning utanför domstol eller enkla och lättillgängliga rättsliga förfaranden för lösning av tvister om tillståndsförfaranden och utfärdande av tillstånd att bygga och driva anläggningar för produktion av förnybar energi. | ||||||||||||
Ändringsförslag 166 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 5 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
5. Medlemsstaterna ska underlätta uppgraderingen av befintliga anläggningar för förnybar energi bl.a. genom att säkerställa ett förenklat och snabbt tillståndsförfarande, som inte får överstiga ett år från och med den dag då begäran om uppgradering lämnas in till den gemensamma administrativa kontaktpunkten. |
5. Medlemsstaterna ska underlätta uppgraderingen av befintliga anläggningar för förnybar energi bl.a. genom att säkerställa ett förenklat och snabbt tillståndsförfarande, som inte får överstiga ett år från och med den dag då begäran om uppgradering lämnas in till den gemensamma administrativa kontaktpunkten. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.4 i elförordningen ska medlemsstaterna säkerställa att uppgraderade projekt behåller rätten till nättillträde och nätanslutning, åtminstone i de fall där kapaciteten är oförändrad. | ||||||||||||
Ändringsförslag 167 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
1. Demonstrationsprojekt och anläggningar med en elproduktionskapacitet på mindre än 50 kW ska tillåtas att ansluta sig till nätet efter en anmälan till den systemansvarige för distributionssystemet. |
1. Demonstrationsprojekt och anläggningar med en elproduktionskapacitet på mindre än 50 kW ska tillåtas att ansluta sig till nätet efter en anmälan till den systemansvarige för distributionssystemet. | ||||||||||||
|
Genom undantag från första stycket får den systemansvarige för distributionssystemet i motiverade fall besluta att en enkel anmälan inte ska tillåtas för projekt och anläggningar med en kapacitet på mellan 10,8 kW och 50kW, eller föreslå en alternativ lösning. Detta ska i förekommande fall göras inom två veckor efter anmälan och den sökande får då begära anslutning med stöd av standardförfarandena. Om den systemansvarige för distributionssystemet inte inom ovan utsatt tid avslår ansökan får anläggningen anslutas. | ||||||||||||
Ändringsförslag 168 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att information om stödåtgärder finns tillgänglig för alla relevanta aktörer, såsom konsumenter, byggare installatörer, arkitekter och leverantörer av värme-, kyl- och elutrustning och -system och fordon som kan drivas med energi från förnybara energikällor. |
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att information om stödåtgärder finns tillgänglig för alla relevanta aktörer, såsom konsumenter, i synnerhet utsatta låginkomstkonsumenter, egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, byggare, installatörer, arkitekter och leverantörer av värme-, kyl- och elutrustning och -system och fordon som kan drivas med energi från förnybara energikällor. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
I kommissionens förslag införs en ny konsumentkategori. Utsatta låginkomstkonsumenter såväl som egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi är känsliga konsumentgrupper som man måste ta särskild hänsyn till, eftersom det är mycket svårare för dem att få tag på lämplig och åtkomlig information om användningen av förnybar energi och fördelarna med detta. | |||||||||||||
Ändringsförslag 169 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 2a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
2a. Medlemsstaterna ska säkerställa att det ges information om hur intelligenta transportsystem och uppkopplade fordon bidrar till trafiksäkerheten, minskningen av trafikstockningar och bränsleeffektiviteten. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag behövs av skäl som har med den inre logiken i texten att göra och sammanhänger oupplösligt med andra ändringsförslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 170 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 6 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
6. Medlemsstaterna ska, med deltagande av lokala och regionala myndigheter, utveckla lämpliga program för information, ökad medvetenhet, vägledning eller utbildning för att informera medborgarna om fördelarna med att utveckla och använda energi från förnybara energikällor samt de praktiska detaljerna kring detta. |
6. Medlemsstaterna ska, med deltagande av lokala och regionala myndigheter, utveckla lämpliga program för information, ökad medvetenhet, vägledning eller utbildning för att informera medborgarna om hur de kan utöva sina rättigheter som aktiva kunder, samt om fördelarna med att utveckla och använda energi från förnybara energikällor samt de praktiska detaljerna kring detta , även med därtill hörande tekniska och ekonomiska aspekter, inklusive då användningen sker genom egenförbrukning eller inom ramen för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, liksom om fördelarna med samarbetsmekanismer mellan medlemsstaterna och olika former av gränsöverskridande samarbete. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag behövs av skäl som har med den inre logiken i texten att göra och sammanhänger oupplösligt med andra ändringsförslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 171 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 2 – stycke 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Medlemsstaterna ska säkerställa att inga ursprungsgarantier utfärdas till en producent som erhåller ekonomiskt stöd från ett stödsystem för samma energiproduktion från förnybara energikällor. Medlemsstaterna ska utfärda sådana ursprungsgarantier och föra över dem till marknaden genom att auktionera ut dem. Intäkterna från utauktioneringen ska användas till att kompensera för kostnaderna för stödet till förnybar energi. |
När det gäller nya energianläggningar som det fattats beslut om efter den ...[dagen för detta direktivs ikraftträdande] ska medlemsstaterna säkerställa att inga ursprungsgarantier utfärdas till en producent som erhåller ekonomiskt stöd från ett stödsystem för samma energiproduktion från förnybara energikällor, ifall detta skulle leda till dubbla ersättningar . Inga dubbla ersättningar ska anses föreligga i fall då | ||||||||||||
|
a) det ekonomiska stödet beviljas genom ett anbudsförfarande, eller ett miljöcertifieringssystem med omsättningsbara certifikat, | ||||||||||||
|
b) marknadsvärdet på ursprungsgarantierna ur administrativ synvinkel räknas in i nivån av ekonomiskt stöd, eller | ||||||||||||
|
c) ursprungsgarantierna inte utfärdas direkt till producenten, utan till en leverantör eller konsument som köper den förnybara energin antingen i ett konkurrensutsatt förfarande eller med stöd av ett långsiktigt avtal om företags köp av förnybar energi. | ||||||||||||
|
I andra fall än de som beskrivits ovan ska medlemsstaterna utfärda ursprungsgarantierna av statistiska skäl och omedelbart annullera dem. | ||||||||||||
Ändringsförslag 172 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 7 – stycke 1 – led aa (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
aa) huruvida och i vilken utsträckning den energikälla som energin producerades från uppfyller de hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp som avses i artikel 26. | ||||||||||||
Ändringsförslag 173 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 7 – stycke 1 – led b –led ii | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
ii) gas, eller |
ii) gas, inklusive vätgas, eller | ||||||||||||
Ändringsförslag 174 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 8 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
8. När en elleverantör ska styrka hur stor andel eller mängd energi från förnybara energikällor som ingår i dennes energimix vid tillämpningen av artikel 3 i direktiv 2009/72/EG ska leverantören göra detta genom ursprungsgarantier. På samma sätt ska ursprungsgarantier som skapas enligt artikel 14.10 i direktiv 2012/27/EG användas som underlag för eventuella krav på att påvisa mängden el som produceras från högeffektiv kraftvärme. Medlemsstaterna ska säkerställa att överföringsförluster beaktas fullt ut när ursprungsgarantier används för att påvisa användningen av förnybar energi eller el från högeffektiv kraftvärme. |
8. När en elleverantör ska styrka hur stor andel eller mängd energi från förnybara energikällor som ingår i dennes energimix vid tillämpningen av artikel 3 i direktiv 2009/72/EG ska leverantören göra detta genom ursprungsgarantier. På samma sätt ska ursprungsgarantier som skapas enligt artikel 14.10 i direktiv 2012/27/EG användas som underlag för eventuella krav på att påvisa mängden el som produceras från högeffektiv kraftvärme. Enligt punkt 2 ska det för el som produceras från högeffektiv kraftvärme med hjälp av förnybara energikällor utfärdas en enda ursprungsgaranti där bägge dessa egenskaper hos elproduktionen anges. Medlemsstaterna ska säkerställa att överföringsförluster beaktas fullt ut när ursprungsgarantier används för att påvisa användningen av förnybar energi eller el från högeffektiv kraftvärme. | ||||||||||||
Ändringsförslag 175 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
1. I relevanta fall ska medlemsstaterna göra en bedömning av behovet av en utbyggnad av nuvarande infrastrukturer inom gasnäten för att underlätta integreringen av gas från förnybara energikällor. |
1. I relevanta fall ska medlemsstaterna göra en bedömning av behovet av en utbyggnad av nuvarande infrastrukturer inom gasnäten för att underlätta integreringen av gas från förnybara energikällor. Systemansvariga för överförings- och distributionssystem ska ha ansvaret för att garantera en störningsfri drift av gasnätets infrastruktur, inbegripet underhåll och regelbunden rengöring av detta. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag behövs av skäl som har med den inre logiken i texten att göra och sammanhänger oupplösligt med andra ändringsförslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 176 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
3. Medlemsstaterna ska i relevanta fall och i enlighet med sin bedömning som ingår i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med bilaga I till förordning [styrning] om nödvändigheten av att bygga ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybara energikällor för att uppnå det unionsmål som avses i artikel 3.1 i detta direktiv, vidta åtgärder för att utveckla en fjärrvärmeinfrastruktur som lämpar sig för utvecklingen av produktion av värme och kyla i stora anläggningar för biomassa, solenergi och geotermisk energi. |
3. Medlemsstaterna ska i relevanta fall och i enlighet med sin bedömning som ingår i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med bilaga I till förordning [styrning] om nödvändigheten av att bygga ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybara energikällor för att uppnå det unionsmål som avses i artikel 3.1 i detta direktiv, vidta åtgärder för att utveckla en fjärrvärmeinfrastruktur som lämpar sig för utvecklingen av produktion av värme och kyla i stora anläggningar för hållbar biomassa, omgivningsvärme från stora värmepumpar, solenergi och geotermisk energi samt överskottsvärme från industrier och andra källor. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Hållbara energikällor som inte finns med i originaltexten läggs till. | |||||||||||||
Ändringsförslag 177 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi, enskilt eller genom aggregatorer, |
Medlemsstaterna ska säkerställa att slutkunder har rätt att bli egenförbrukare av förnybar energi. Med tanke på detta ska de säkerställa att sådana egenförbrukare, enskilt eller genom aggregatorer, | ||||||||||||
Ändringsförslag 178 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led a | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
a) är berättigade att utnyttja och, bl.a. genom energiköpsavtal, sälja sin överskottsproduktion av förnybar el utan att omfattas av oproportionerliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsrelaterade, |
a) är berättigade att utnyttja och, bl.a. genom energiköpsavtal och arrangemang för person-till-person-handel, sälja sin överskottsproduktion av förnybar el utan att omfattas av diskriminerande eller oproportionerliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsrelaterade, | ||||||||||||
Ändringsförslag 179 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led aa (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
aa) inom egna fastigheter avgifts- och skattefritt får förbruka sin egenproducerade förnybara el, | ||||||||||||
Ändringsförslag 180 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led ab (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
ab) får installera och driva ellagringssystem kombinerade med anläggningar som genererar förnybar el för egenförbrukning, utan att beläggas med några avgifter, inbegripet skatt och dubbla nätavgifter för lagrad el, som kvarblir inom deras fastigheter, | ||||||||||||
Ändringsförslag 181 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led c | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
c) inte betraktas som energileverantörer enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning avseende förnybar el som de matar in i nätet som inte överstiger 10 MWh för hushåll och 500 MWh för juridiska personer årligen, och |
c) inte betraktas som energileverantörer enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning avseende förnybar el som de matar in i nätet som inte överstiger 10 MWh för hushåll och 500 MWh för juridiska personer, utan att det påverkar de förfaranden som inrättats för att systemansvariga för distributionssystem ska övervaka och godkänna nätanslutning av deras produktionskapacitet, i enlighet med artiklarna 15–18. | ||||||||||||
Ändringsförslag 182 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led d | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
d) får ersättning för egenproducerad förnybar el som de matar in i nätet som motsvarar marknadsvärdet på den el som matas in. |
d) får ersättning för egenproducerad förnybar el som de matar in i nätet som motsvarar minst marknadspriset, varvid hänsyn kan tas till värdet på lång sikt för nätet, miljön och samhället, i linje med kostnads-nyttoanalysen för distribuerade energiresurser enligt artikel 59 i Europaparlamentets och rådets direktiv ... [om gemensamma regler för den inre marknaden för el]. | ||||||||||||
Ändringsförslag 183 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – stycke 2a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
Medlemsstaterna ska säkerställa att fördelningen av kostnaderna för nätstyrning och nätutveckling blir rättvis och proportionerlig och återspeglar nyttan med egenproduktion för hela systemet, medräknat värdet på lång sikt för nätet, miljön och samhället. | ||||||||||||
Ändringsförslag 184 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi som bor i ett och samma flerfamiljshus, eller är belägna på samma kommersiella plats eller plats för gemensamma tjänster eller i samma slutna distributionssystem, gemensamt får bedriva egenförbrukning som om de vore enskilda egenförbrukare av förnybar energi. I detta fall ska det tröskelvärde som anges i punkt 1 c tillämpas på varje berörd egenförbrukare av förnybar energi. |
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi som bor i ett och samma flerfamiljshus, bostadsområde, eller är belägna på samma kommersiella plats, industriplats eller plats för gemensamma tjänster eller i samma slutna distributionssystem, gemensamt får bedriva egenförbrukning som om de vore enskilda egenförbrukare av förnybar energi. I detta fall ska det tröskelvärde som anges i punkt 1 c tillämpas på varje berörd egenförbrukare av förnybar energi. | ||||||||||||
Ändringsförslag 185 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 2a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
2a. Medlemsstaterna ska göra en bedömning av de befintliga hindren för och utvecklingspotentialen hos egenförbrukning på sina territorier, i syfte att upprätta en ram för att främja och underlätta utvecklingen av egenförbrukning av förnybar energi. I den ramen ska bland annat ingå: | ||||||||||||
|
a) särskilda åtgärder för att möjliggöra egenförbrukning för alla konsumenter, också de som bor i låginkomsthushåll eller utsatta hushåll, eller de som bor i subventionerade bostäder eller hyresbostäder, | ||||||||||||
|
b) verktyg för att underlätta tillgången till finansiering, | ||||||||||||
|
c) incitament för fastighetsägare att skapa möjligheter till egenförbrukning för hyresgäster, | ||||||||||||
|
d) avveckling av alla oberättigade hinder i lagar och andra författningar för egenförbrukning av förnybar energi, även för hyresgäster. | ||||||||||||
|
Denna stödjande ram ska utgöra en del av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen]. | ||||||||||||
Ändringsförslag 186 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
3. Egenförbrukarens anläggning får förvaltas av en tredje part i fråga om installering, drift, inbegripet mätning, samt underhåll. |
3. Om en egenförbrukare av förnybar energi samtycker till detta får egenförbrukarens anläggning ägas av en tredje part, eller också får en tredje part sköta installering, drift, inbegripet mätning, samt underhåll av den. Ifrågavarande tredje part ska inte själv anses vara en egenförbrukare av förnybar energi. | ||||||||||||
Ändringsförslag 187 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – stycke -1 (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
Medlemsstaterna ska säkerställa att slutkunder, särskilt hushållskunder, får delta i ett lokalsamhälle som satsar på förnybar energi utan att vare sig gå miste om sina rättigheter som slutkunder eller påföras oskäliga villkor eller förfaranden som skulle leda till att de inte kan eller vill delta i ett sådant samhälle, för privata företag dock med förbehåll för att deltagandet inte är deras primära kommersiella eller professionella verksamhet. | ||||||||||||
Ändringsförslag 188 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – stycke 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har rätt att producera, konsumera, lagra och sälja förnybar energi, bl.a. genom energiköpsavtal, utan oproportionerliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsrelaterade. |
Medlemsstaterna ska säkerställa att lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har rätt att producera, konsumera, lagra och sälja förnybar energi, bl.a. genom energiköpsavtal, utan diskriminerande eller oproportionerliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsrelaterade. | ||||||||||||
Ändringsförslag 189 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – inledningen | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
I detta direktiv avses med ett lokalsamhälle som satsar på förnybar energi ett litet eller medelstort företag eller en organisation som drivs utan vinstsyfte, vars aktieägare eller medlemmar samarbetar inom produktion, distribution, lagring och leverans av energi från förnybara källor, som uppfyller minst fyra av följande kriterier: |
I detta direktiv avses med ett lokalsamhälle som satsar på förnybar energi ett litet eller medelstort företag eller en organisation som drivs utan vinstsyfte, vars aktieägare eller medlemmar samarbetar inom produktion, distribution, lagring eller leverans av energi från förnybara källor. | ||||||||||||
|
Behandling som lokalsamhälle som satsar på förnybar energi förutsätter att minst 51 % av platserna i styrelsen eller ledningen för enheten är förbehållna lokala medlemmar, dvs. företrädare för lokala offentliga och lokala privata socioekonomiska intressegrupper eller enskilda medborgare. | ||||||||||||
|
Ett lokalsamhälle av detta slag ska dessutom uppfylla minst tre av följande kriterier: | ||||||||||||
Ändringsförslag 190 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – led a | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
a) Aktieägarna eller medlemmarna är fysiska personer, lokala myndigheter inklusive kommuner eller små och medelstora företag som är verksamma på området förnybar energi. |
a) Aktieägarna eller medlemmarna är fysiska personer, lokala myndigheter, inbegripet kommuner, eller små och medelstora företag. | ||||||||||||
Ändringsförslag 191 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – led b | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
b) Minst 51 % av aktieägarna eller medlemmarna med rösträtt i enheten är fysiska personer. |
b) Minst 51 % av aktieägarna eller medlemmarna med rösträtt i enheten är fysiska personer eller offentliga organ. | ||||||||||||
Ändringsförslag 192 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – led c | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
c) Minst 51 % av aktierna eller vinstandelarna i enheten ägs av lokala medlemmar, dvs. företrädare för lokala offentliga och lokala privata socioekonomiska intressegrupper eller privatpersoner som har ett direkt intresse i lokalsamhällets verksamhet och dess effekter. |
c) Minst 51 % av aktierna eller vinstandelarna i enheten ägs av lokala medlemmar, dvs. företrädare för lokala offentliga och lokala privata socioekonomiska intressegrupper eller enskilda medborgare. | ||||||||||||
Ändringsförslag 193 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – led d | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
d) Minst 51 % av platserna i styrelsen eller ledningen för enheten är förbehållna lokala medlemmar, dvs. företrädare för lokala offentliga och lokala privata socioekonomiska intressegrupper eller privatpersoner som har ett direkt intresse i lokalsamhällets verksamhet och dess effekter. |
utgår | ||||||||||||
Ändringsförslag 194 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
Medlemsstaterna ska övervaka tillämpningen av dessa kriterier och vidta åtgärder för att varken missbruk eller negativ påverkan av konkurrensen ska förekomma. | ||||||||||||
Ändringsförslag 195 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
2. Utan att det påverkar reglerna för statligt stöd ska medlemsstaterna beakta särdragen i de lokalsamhällen som satsar på förnybar energi när de utformar stödsystem. |
2. Medlemsstaterna ska beakta särdragen i de lokalsamhällen som satsar på förnybar energi när de utformar stödsystem, samtidigt som de säkerställer lika villkor för alla producenter av el från förnybara energikällor. | ||||||||||||
Ändringsförslag 196 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 2a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
2a. Medlemsstaterna ska genomföra en bedömning av de befintliga hindren för och utvecklingspotentialen hos lokalsamhällen som satsar på förnybar energi på sina territorier i syfte att införa en stödjande ram för att främja och underlätta för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi att delta i produktion, användning, lagring och försäljning av förnybar energi. | ||||||||||||
|
Denna ram ska omfatta | ||||||||||||
|
a) mål och särskilda åtgärder för att hjälpa offentliga myndigheter att möjliggöra utveckling av lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och att delta direkt, | ||||||||||||
|
b) särskilda åtgärder för att säkerställa att alla konsumenter kan delta i lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, också de som bor i låginkomsthushåll eller utsatta hushåll, eller i subventionerade bostäder eller hyresbostäder, | ||||||||||||
|
c) verktyg för att underlätta tillgången till finansiering och information, | ||||||||||||
|
d) rättsligt och kapacitetsuppbyggande stöd till offentliga myndigheters arbete med att inrätta lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, | ||||||||||||
|
e) undanröjande av oberättigade rättsliga och administrativa hinder för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, | ||||||||||||
|
(f) regler för att säkerställa att konsumenter som deltar i lokalsamhällen som satsar på förnybar energi behandlas lika och utan diskriminering, samt får ett likvärdigt konsumentskydd som de som är anslutna till distributionsnäten. | ||||||||||||
|
Denna stödjande ram ska ingå i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med förordning [om styrningen av energiunionen]. | ||||||||||||
Ändringsförslag 197 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
1. I syfte att främja användningen av förnybar energi inom värme- och kylsektorn ska varje medlemsstat sträva efter att öka andelen förnybar energi som levereras för uppvärmning och kylning med minst 1 (en) procentenhet per år, uttryckt i nationell andel av den slutliga energianvändningen och beräknat enligt den metod som anges i artikel 7. |
1. I syfte att främja användningen av förnybar energi inom värme- och kylsektorn ska varje medlemsstat sträva efter att öka andelen förnybar energi som levereras för uppvärmning och kylning med minst 2 procentenheter per år, uttryckt i nationell andel av den slutliga energianvändningen och beräknat enligt den metod som anges i artikel 7. En medlemsstat som inte klarar av att uppnå denna procentuella andel ska offentligt tillkännage detta och ge kommissionen en motivering till att det gått så här. Medlemsstaterna ska prioritera bästa tillgängliga teknik. | ||||||||||||
Ändringsförslag 198 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 1a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
1a. Vid tillämpningen av punkt 1 gäller för medlemsstaterna, när de beräknar andelen förnybar energi som levereras för uppvärmning och kylning samt sina årligen erforderliga ökningar av denna andel, att de | ||||||||||||
|
a) under varje enskilt år får beräkna den uppnådda ökningen som om den i stället, antingen delvis eller i sin helhet, uppnåtts under vilket eller vilka som helst av de två föregående eller två efterföljande åren inom perioden mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2030, | ||||||||||||
|
b) får ta med spillvärme och spillkyla i beräkningen av den årliga ökning som avses i punkt 1, dock högst så, att det motsvarar 50 % av denna årliga ökning, | ||||||||||||
|
c) ska minska ökningen till 1 procentandel per år när de fått en andel på mellan 50 % och 80 % förnybar energi samt spillvärme och spillkyla inom sektorn för uppvärmning och kylning, | ||||||||||||
|
d) får fastställa en egen nivå för den årliga ökningen, och dessutom bestämma om huruvida de ska tillämpa den övre gränsen för spillvärme och spillkyla enligt led b från och med det år då deras andel för förnybar energi samt spillvärme och spillkyla inom sektorn för uppvärmning och kylning överskrider 80 %. | ||||||||||||
Ändringsförslag 199 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
2. Medlemsstaterna får ange och offentliggöra, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, en förteckning över åtgärder och genomförande enheter, exempelvis bränsleleverantörer, som ska bidra till den ökning som anges i punkt 1. |
2. Medlemsstaterna ska ange och offentliggöra, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, en förteckning över åtgärder och genomförande enheter, exempelvis bränsleleverantörer, som ska bidra till den ökning som anges i punkt 1. | ||||||||||||
Ändringsförslag 200 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 3 – inledningen | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
3. Den ökning som anges i punkt 1 får genomföras genom ett eller flera av följande alternativ: |
3. Den ökning som anges i punkt 1 får genomföras bland annat genom ett eller flera av följande alternativ: | ||||||||||||
Ändringsförslag 201 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 3 – led a | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
a) Fysisk inblandning av förnybar energi i den energi och det bränsle som levereras för uppvärmning och kylning. |
a) Fysisk inblandning av förnybar energi och/eller spillvärme och spillkyla i den energi och det bränsle som levereras för uppvärmning och kylning. | ||||||||||||
Ändringsförslag 202 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 3 – led b | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
b) Direkta åtgärder, såsom installering av högeffektiva system för förnybar värme och kyla i byggnader eller användning av förnybar energi för industriella uppvärmnings- och kylningsprocesser. |
b) Direkta åtgärder, såsom installering av högeffektiva system för förnybar värme och kyla i byggnader eller användning av förnybar energi eller spillvärme och spillkyla för industriella uppvärmnings- och kylningsprocesser. | ||||||||||||
Ändringsförslag 203 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 3 – led ca (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
ca) Andra politiska åtgärder med en likvärdig effekt i syfte att uppnå den årliga ökningen i punkt 1 eller 1a. | ||||||||||||
Ändringsförslag 204 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 3a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
3a. Vid genomförandet av de åtgärder som avses i punkterna a–d ovan ska medlemsstaterna kräva att åtgärderna får en sådan utformning att det säkerställs att alla konsumenter kan ta del av dem, särskilt konsumenter i låginkomsthushåll eller utsatta hushåll, som i annat fall kanske inte skulle ha tillräckligt med startkapital för att kunna dra nytta av dem. | ||||||||||||
Ändringsförslag 205 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 5 – led ba (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
ba) mängden spillvärme eller spillkyla som levererats för uppvärmning och kylning, | ||||||||||||
Ändringsförslag 206 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 5 – led c | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
c) andelen förnybar energi av den totala mängd energi som levererats för uppvärmning och kylning, och |
c) andelen förnybar energi och/eller spillvärme eller spillkyla av den totala mängd energi som levererats för uppvärmning och kylning, och | ||||||||||||
Ändringsförslag 207 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörer av fjärrvärme och fjärrkyla tillhandahåller information till slutkonsumenter om sina energiprestanda och andelen förnybar energi i sina system. Denna information ska överensstämma med de standarder som används enligt direktiv 2010/31/EU. |
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörer av fjärrvärme och fjärrkyla tillhandahåller information till slutkonsumenter om sina energiprestanda och andelen förnybar energi i sina system. Denna information ska tillhandahållas på årsbasis eller på begäran och överensstämma med de standarder som används enligt direktiv 2010/31/EU. | ||||||||||||
Ändringsförslag 208 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
2. Medlemsstaterna ska fastställa de åtgärder som är nödvändiga för att tillåta att kunder till sådana system för fjärrvärme eller fjärrkyla som inte är ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla” i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU kopplar bort sig från systemet för att själva producera värme eller kyla från förnybara energikällor, eller byter till en annan leverantör av värme eller kyla vilken har tillgång till det system som avses i punkt 4. |
2. Medlemsstaterna ska fastställa de åtgärder som är nödvändiga för att tillåta att kunder till sådana system för fjärrvärme eller fjärrkyla som inte är ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla” i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU, eller som, enligt sina investeringsplaner, inte kommer att bli ett sådant system inom de närmaste fem åren, kopplar bort sig från systemet för att själva producera värme eller kyla från förnybara energikällor. | ||||||||||||
Ändringsförslag 209 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
3. Medlemsstaterna får begränsa rätten att koppla sig bort från eller byta leverantör till kunder som kan visa att den planerade alternativa lösningen för uppvärmning eller kylning leder till betydligt bättre energiprestanda. Resultatutvärderingen av den alternativa leveranslösningen kan baseras på energicertifikat enligt definitionen i direktiv 2010/31/EU. |
3. Medlemsstaterna får begränsa rätten att koppla sig bort från en leverantör till kunder som kan visa att den planerade alternativa lösningen för uppvärmning eller kylning leder till betydligt bättre energiprestanda. Resultatutvärderingen av den alternativa leveranslösningen kan baseras på energicertifikat enligt definitionen i direktiv 2010/31/EU. | ||||||||||||
Ändringsförslag 210 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 4 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
4. Medlemsstaterna ska fastställa nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett icke-diskriminerande tillträde till fjärrvärme- och fjärrkylsystem för värme eller kyla som producerats med förnybara energikällor och för spillvärme eller spillkyla. Detta icke-diskriminerande tillträde ska möjliggöra direkt leverans av värme eller kyla från sådana källor till kunder som är anslutna till detta fjärrvärme- eller fjärrkylsystem av andra leverantörer än den systemansvarige för fjärrvärme- och fjärrkylsystemet. |
4. Medlemsstaterna ska fastställa nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett icke-diskriminerande tillträde till fjärrvärme- och fjärrkylsystem för värme eller kyla som producerats med förnybara energikällor och för spillvärme eller spillkyla, baserat på icke-diskriminerande kriterier som fastställs av den behöriga myndigheter i medlemsstaten. I dessa kriterier ska det tas hänsyn till vilka ekonomiska och tekniska möjligheter till genomförande det finns för de systemansvariga för fjärrvärme- och fjärrkylsystemet, och för dess anslutna kunder. | ||||||||||||
Ändringsförslag 211 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 5 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
5. En systemansvarig för ett fjärrvärme- eller fjärrkylsystem får vägra tillgång till leverantörer om systemet saknar nödvändig kapacitet på grund av andra leveranser av spillvärme eller spillkyla, av värme eller kyla från förnybara energikällor eller av värme eller kyla som produceras genom högeffektiv kraftvärme. Medlemsstaterna ska säkerställa att den systemansvarige för fjärrvärme- eller fjärrkylsystemet, om ett sådant avslag äger rum, tillhandahåller relevant information till den behöriga myndigheten enligt punkt 9 om åtgärder som skulle vara nödvändiga för att förstärka systemet. |
5. En systemansvarig för ett fjärrvärme- eller fjärrkylsystem får vägra leverantörer tillträde om ett eller flera av följande villkor uppfylls: | ||||||||||||
|
a) Systemet saknar nödvändig kapacitet på grund av andra leveranser av spillvärme eller spillkyla, av värme eller kyla från förnybara energikällor eller av värme eller kyla som produceras genom högeffektiv kraftvärme, eller tillträdet skulle bli ett hot mot fjärrvärmesystemets säkerhet. | ||||||||||||
|
b) Systemet utgör ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla”, i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU. | ||||||||||||
|
c) Tillträdet skulle leda till överhövan stora prishöjningar på värme eller kyla till slutkunderna, jämfört med vad det kostar för dem att använda den huvudsakliga lokala värmeförsörjningen, med vilken den förnybara energikällan eller spillvärmen eller spillkylan skulle konkurrera. | ||||||||||||
|
Medlemsstaterna ska säkerställa att den systemansvarige för fjärrvärme- eller fjärrkylsystemet, om ett sådant avslag äger rum, tillhandahåller relevant information till den behöriga myndigheten enligt punkt 9 om åtgärder som skulle vara nödvändiga för att förstärka systemet, inbegripet åtgärdernas ekonomiska konsekvenser. | ||||||||||||
Ändringsförslag 212 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 6 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
6. Nya fjärrvärme- eller fjärrkylsystem kan på begäran undantas från tillämpningen av punkt 4 under en bestämd tidsperiod. Den behöriga myndigheten ska besluta om sådana ansökningar om undantag från fall till fall. Undantag ska beviljas endast om det nya fjärrvärme- eller fjärrkylsystemet är ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla” i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU och om det utnyttjar potentialen för användning av förnybara energikällor och spillvärme eller spillkyla som fastställts genom den övergripande bedömning som gjorts enligt artikel 14 i direktiv 2012/27/EU. |
6. Nya fjärrvärme- eller fjärrkylsystem kan på begäran undantas från tillämpningen av punkt 4 under en bestämd tidsperiod. Den behöriga myndigheten ska besluta om sådana ansökningar om undantag från fall till fall. Undantag ska beviljas endast om det nya fjärrvärme- eller fjärrkylsystemet är ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla” i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU och om det utnyttjar potentialen för användning av förnybara energikällor, högeffektiv kraftvärme i den mening som avses i artikel 2.34 i direktiv 2002/27/EU, och spillvärme eller spillkyla som fastställts genom den övergripande bedömning som gjorts enligt artikel 14 i direktiv 2012/27/EU. | ||||||||||||
Ändringsförslag 213 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 7 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
7. Rätten att koppla bort sig eller byta leverantör kan utövas av enskilda kunder, av gemensamma företag som bildats av kunder eller av aktörer som agerar på uppdrag av kunder. I flerfamiljshus måste en sådan bortkoppling omfatta alla lägenheter i hela byggnaden. |
7. Rätten att koppla bort sig kan utövas av enskilda kunder, av gemensamma företag som bildats av kunder eller av aktörer som agerar på uppdrag av kunder. I flerfamiljshus måste en sådan bortkoppling omfatta alla lägenheter i hela byggnaden. | ||||||||||||
Ändringsförslag 214 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 8 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
8. Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga för eldistributionssystem minst två gånger per år, i samarbete med systemansvariga för fjärrvärme- eller fjärrkylsystem inom deras respektive område, utvärderar fjärrvärme- eller fjärrkylsystemens potential att tillhandahålla balanseringstjänster och andra systemtjänster, inklusive efterfrågeflexibilitet och lagring av överskottsel producerad från förnybara energikällor och om användningen av den fastställda potentialen skulle bli mer resurs- och kostnadseffektiv än alternativa lösningar. |
8. Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga för eldistributionssystem minst vart fjärde år, i samarbete med systemansvariga för fjärrvärme- eller fjärrkylsystem inom sitt respektive område, utvärderar fjärrvärme- eller fjärrkylsystemens potential att tillhandahålla balanseringstjänster och andra systemtjänster, inklusive efterfrågeflexibilitet och lagring av överskottsel producerad från förnybara energikällor och om användningen av den fastställda potentialen skulle bli mer resurs- och kostnadseffektiv än alternativa lösningar. | ||||||||||||
Ändringsförslag 215 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 9 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
9. Medlemsstaterna ska utse en eller flera oberoende myndigheter för att säkerställa att konsumenternas rättigheter och reglerna för drift av fjärrvärme- och fjärrkylsystem enligt denna artikel är klart definierade och efterlevs. |
9. Medlemsstaterna ska utse en eller flera behöriga myndigheter för att säkerställa att konsumenternas rättigheter och reglerna för drift av fjärrvärme- och fjärrkylsystem enligt denna artikel är klart definierade och efterlevs. | ||||||||||||
Ändringsförslag 216 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Med verkan från och med den 1 januari 2021 ska medlemsstaterna ålägga bränsleleverantörer att inkludera en minimiandel energi från avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, från avfallsbaserade fossila bränslen och från förnybar el i den totala mängden drivmedel som de levererar för konsumtion eller användning på marknaden under loppet av ett kalenderår. |
I syfte att uppnå det mål som avses i artikel 3 om att 12 % av den slutliga energianvändningen ska komma från förnybara energikällor ska medlemsstaterna, med verkan från och med den 1 januari 2021, ålägga bränsleleverantörer att inkludera en minimiandel energi från avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, från återvunna kolbaserade bränslen och från förnybar el i den totala mängden drivmedel som de levererar för konsumtion eller användning på marknaden under loppet av ett kalenderår. | ||||||||||||
Ändringsförslag 217 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Minimiandelen ska vara minst lika med 1,5 % år 2021 och öka till 6,8 % år 2030 enligt den plan som anges i del B i bilaga X. Inom denna totala andel ska bidraget från avancerade biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX vara minst 0,5 % av de drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden från och med den 1 januari 2021 och öka till minst 3,6 % senast 2030 i enlighet med den plan som anges i del C i bilaga X. |
Minimiandelen ska vara minst lika med 1,5 % år 2021 och öka till minst 10 % år 2030 enligt den plan som anges i del B i bilaga X. Inom denna totala andel ska bidraget från avancerade biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX vara minst 0,5 % av de drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden från och med den 1 januari 2021 och öka till minst 3,6 % senast 2030 i enlighet med den plan som anges i del C i bilaga X. | ||||||||||||
|
Bränsleleverantörer som enbart tillhandahåller bränslen i form av el och förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung behöver inte uppfylla kravet på en minsta andel avancerade biobränslen, andra biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX. | ||||||||||||
Ändringsförslag 218 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led a | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
a) Vid beräkningen av nämnaren, dvs. energiinnehållet i drivmedel för väg- och järnvägstransporter som levereras för konsumtion eller användning på marknaden, ska bensin, diesel, naturgas, biobränslen, biogas, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, avfallsbaserade fossila bränslen och el beaktas. |
a) Vid beräkningen av nämnaren, dvs. energiinnehållet i drivmedel för väg- och järnvägstransporter som levereras för konsumtion eller användning på marknaden, ska bensin, diesel, naturgas, biobränslen, biogas, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen och el beaktas. | ||||||||||||
Ändringsförslag 219 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led b – stycke 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
b) Vid beräkningen av täljaren ska energiinnehållet i avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, avfallsbaserade fossila bränslen som levereras till alla transportsektorer och förnybar el som levereras till vägfordon beaktas. |
Vid beräkningen av täljaren ska energiinnehållet i avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen som levereras till alla transportsektorer och förnybar el som levereras till vägfordon beaktas. | ||||||||||||
Ändringsförslag 220 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led b – stycke 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Vid beräkningen av täljaren ska bidraget från biobränslen och biogas som produceras från råvaror som ingår i del B i bilaga IX begränsas till 1,7 % av energiinnehållet i drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden och bidraget från bränslen som tillhandahålls inom luftfarts- och sjöfartssektorn anses vara 1,2 gånger så stort som deras energiinnehåll. |
Vid beräkningen av täljaren ska bidraget från biobränslen och biogas som produceras från råvaror som ingår i del B i bilaga IX begränsas till 1,7% av energiinnehållet i drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden. | ||||||||||||
|
Medlemsstaterna kan ändra det gränsvärde som fastställts för råvaror som ingår i del B i bilaga IX, om detta är på sin plats med beaktande av tillgången på råvaror. Eventuella ändringar ska underställas kommissionens godkännande. | ||||||||||||
|
Bidraget från drivmedel till luftfarts- och sjöfartssektorn ska anses vara 2 gånger respektive 1,2 gånger så stort som deras energiinnehåll, och bidraget från förnybar el till vägfordon ska anses vara 2,5 gånger så stort som dess energiinnehåll. | ||||||||||||
Ändringsförslag 221 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
1a. För att uppfylla skyldigheterna i denna artikel får medlemsstaterna utforma sina nationella strategier som en skyldighet att minska mängden växthusgasutsläpp, och de får även tillämpa dessa strategier på avfallsbaserade fossila bränslen, förutsatt att detta inte strider mot målen för den cirkulära ekonomin och att andelen energi från förnybara källor enligt punkt 1 uppnås. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
En skyldighet att minska mängden växthusgasutsläpp skulle vara bättre ur klimatsynvinkel, men kommissionen har kommit fram till att en sådan skyldighet skulle medföra en större administrativ börda. Medlemsstaterna bör ändå ha möjlighet att utforma sina strategier så att skyldigheten att blanda in förnybar energi utformas som ett mål för minskade växthusgasutsläpp, där hänsyn även tas till potentialen hos avfallsbaserade fossila bränslen att minska växthusgasutsläppen, förutsatt att den minsta andelen förnybar energi uppnås. | |||||||||||||
Ändringsförslag 222 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 2a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
2a. Från och med den 1 januari 2021 ska medlemsstaterna ålägga bränsleleverantörer att minska växthusgasutsläppen per levererad energienhet från bränslen och energi under hela livscykeln med upp till 20 % fram till den 31 december 2030, jämfört med den lägsta standard för bränslen som avses i rådets direktiv (EU) 2015/6521a. | ||||||||||||
|
____________________ | ||||||||||||
|
1a Rådets direktiv (EU) 2015/652 av den 20 april 2015 om fastställande av beräkningsmetoder och rapporteringskrav i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (EUT L 107, 25.4.2015, s. 26). | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Det ambitiösa målet om att minska växthusgasintensiteten i bränslen och drivmedel med upp till 20 % fram till 2030 är på sin plats, då man betänker hur stora minskningar av växthusgasutsläpp som åstadkommits med hjälp av redan etablerade grödobaserade biodrivmedel och tack vare att avancerade biobränslen och alternativa former av förnybar energi för transporter fått ett större genomslag på marknaden. Skyldigheten för bränsleleverantörer att minska växthusgasutsläppen från bränslen har visat sig vara ett effektivt redskap att öka klimateffektiviteten. | |||||||||||||
Ändringsförslag 223 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 3 – stycke 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
3. För att fastställa andelen förnybar el enligt punkt 1 kan antingen den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i unionen eller andelen el från förnybara energikällor i den medlemsstat där elen levereras, uppmätt två år före året i fråga, användas. I båda fallen ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras. |
För att fastställa andelen förnybar el enligt punkt 1 ska andelen el från förnybara energikällor i den medlemsstat där elen levereras, uppmätt två år före året i fråga, användas, såvida det finns tillräckliga bevis för att den förnybara elen innebär additionalitet. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att fastställa metoder, bland dem också metoder för hur medlemsstaterna ska fastställa sitt referensscenario, för att bevisa att additionalitet föreligger. | ||||||||||||
Ändringsförslag 224 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 3 – stycke 1a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
Genom undantag från första stycket ska el som fås genom direkt anslutning till en anläggning som producerar förnybar el och som levereras till vägfordon helt och hållet räknas som förnybar el vid beräkningen av andelen el för de ändamål som anges i punkt 1. Likaså ska el som fås genom långfristiga avtal om köp av förnybar el helt och hållet räknas som förnybar el. I vilket fall som helst ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras. | ||||||||||||
Ändringsförslag 225 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 3 – stycke 3 – led a – stycke 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
När el används för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, antingen direkt eller för produktion av mellanprodukter, kan antingen den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i unionen eller andelen el från förnybara energikällor i produktionslandet, uppmätt två år före året i fråga, användas för att fastställa andelen förnybar energi. I båda fallen ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras. |
När el används för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, antingen direkt eller för produktion av mellanprodukter, kan den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i produktionslandet, uppmätt två år före året i fråga, användas för att fastställa andelen förnybar energi. En motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 ska annulleras. | ||||||||||||
Ändringsförslag 226 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 4 – stycke 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Medlemsstaterna ska inrätta en databas som gör det möjligt att spåra drivmedel som är berättigade att räknas med i den täljare som anges i punkt 1 b och kräva att de berörda ekonomiska aktörerna för in uppgifter om de transaktioner som gjorts och om hållbarhetsegenskaperna hos de berättigade drivmedlen, inklusive deras växthusgasutsläpp under hela livscykeln, från produktionsplatsen till den drivmedelsleverantör som släpper ut drivmedlet på marknaden. |
Kommissionen ska inrätta en EU-databas som gör det möjligt att spåra drivmedel, inklusive el, som är berättigade att räknas med i den täljare som anges i punkt 1 b. Medlemsstaterna ska kräva att de berörda ekonomiska aktörerna för in uppgifter om de transaktioner som gjorts och om hållbarhetsegenskaperna hos de berättigade drivmedlen, inklusive deras växthusgasutsläpp under hela livscykeln, från produktionsplatsen till den drivmedelsleverantör som släpper ut drivmedlet på marknaden. | ||||||||||||
Ändringsförslag 227 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 4 – stycke 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
De nationella databaserna ska kopplas samman så att drivmedelstransaktioner mellan medlemsstater kan spåras. För att säkerställa kompatibilitet mellan nationella databaser ska kommissionen fastställa tekniska specifikationer för deras innehåll och användning genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31. |
Kommissionen ska fastställa tekniska specifikationer för deras innehåll och användning genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31. | ||||||||||||
Ändringsförslag 228 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 5 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
5. Medlemsstaterna ska rapportera om den samlade informationen från de nationella databaserna, inklusive växthusgasutsläpp under hela livscykeln i enlighet med bilaga VII i förordning [styrning]. |
5. Medlemsstaterna ska rapportera om den samlade informationen, inklusive växthusgasutsläpp under hela livscykeln i enlighet med bilaga VII i förordning [styrning]. Kommissionen ska varje år offentliggöra den samlade informationen från databasen. | ||||||||||||
Ändringsförslag 229 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 6 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
6. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att närmare specificera den metod som avses i punkt 3 b i denna artikel för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process, ange metoden för att utvärdera minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och avfallsbaserade fossila bränslen och fastställa miniminivåer för den minskning av växthusgasutsläpp som krävs för dessa drivmedel för de ändamål som avses i punkt 1 i denna artikel. |
6. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att närmare specificera den metod som avses i punkt 3 b i denna artikel för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process, ange metoden för att utvärdera minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och koldioxidsnåla fossila bränslen som genereras från gasformiga utsläpp som uppkommer som en oundviklig och oavsiktlig konsekvens av tillverkning eller produktion av produkter avsedda för kommersiell användning och/eller försäljning, och fastställa miniminivåer för den minskning av växthusgasutsläpp som krävs för dessa drivmedel för de ändamål som avses i punkt 1 i denna artikel. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Direktivet om förnybar energi bör säkerställa att kommissionen har nödvändiga befogenheter att främja användningen av koldioxidsnåla bränslen då dessa spelar en viktig roll i att minska mängden utvunnet fossilt kol i EU:s energimix, utöver att indirekt främja produktionen av förnybar el. | |||||||||||||
Ändringsförslag 230 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 7 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
7. Kommissionen ska senast den 31 december 2025, inom ramen för en bedömning vartannat år av framstegen i enlighet med förordning [styrning], bedöma huruvida skyldigheten i punkt 1 faktiskt främjar innovation och minskade växthusgasutsläpp inom transportsektorn, och huruvida de tillämpliga kraven på en minskning av växthusgasutsläppen för biodrivmedel och biogas är lämpliga. Kommissionen ska, om så är lämpligt, lägga fram ett förslag om ändring av den skyldighet som föreskrivs i punkt 1. |
7. Kommissionen ska senast den 31 december 2025, inom ramen för en bedömning vartannat år av framstegen i enlighet med förordning [styrning], bedöma huruvida skyldigheten i punkt 1 faktiskt säkerställer innovation och minskade växthusgasutsläpp inom transportsektorn, och huruvida de tillämpliga kraven på en minskning av växthusgasutsläppen för biodrivmedel och biogas är lämpliga. Vid bedömningen ska det även kontrolleras om bestämmelserna i denna artikel gör det möjligt att effektivt undvika dubbel redovisning av förnybar energi. Kommissionen ska, om så är lämpligt, lägga fram ett förslag om ändring av den skyldighet som föreskrivs i punkt 1. De ändrade skyldigheterna ska åtminstone kvarstå på nivåer som motsvarar den kapacitet för avancerade biobränslen som redan installerats eller som är under uppbyggnad under 2025. | ||||||||||||
Ändringsförslag 231 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – inledningen | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
I förslaget ingår viktiga nya inslag för hållbarhetskriterier och drivmedel. Därför måste det göras klart att begreppet finansiellt stöd också innefattar skatteincitament. | |||||||||||||
Ändringsförslag 232 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 1 – led c | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
The recast Renewable Energy Directive makes major changes to the coverage of the provisions on bioenergy sustainability, notably by extending many of the provisions, for the first time, to biomass fuels such as wood. It also proposes significant changes to the targets relating to biofuels and bioliquids. On this basis, changes are also required to clarify the coverage of the term 'financial support', which in some Member States either does not currently address or may not in future sufficiently address the multiple ways, in addition to direct subsidies, in which the production or use of biomass fuels and other types of bioenergy are promoted or encouraged. For example mechanisms such as tax breaks for the use of biomass fuels based on their supposed carbon neutrality, or blending mandates imposed on providers of biomass or other biofuels, are either already in operation or may be applied in future, and themselves have cost impacts. The terms of the provision on eligibility for financial support should therefore be broadened to ensure it is comprehensive and in line with the spirit of the original Directive. | |||||||||||||
Ändringsförslag 233 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 2 | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Framställningen av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen kan avleda restprodukter från befintlig materialanvändning till energiproduktion, och även avleda avfall från återvinning till energiproduktion, i motsättning till avfallshierarkin och målen med den cirkulära ekonomin. För att säkerställa att minskningen av koldioxidutsläpp inom transportsektorn stöder målen med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och att de är förenliga med EU:s avfallshierarki är det nödvändigt att införa ett nytt hållbarhetskriterium. | |||||||||||||
Ändringsförslag 234 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 2a (nytt) | |||||||||||||
| |||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag hänger direkt samman med den nya skyldigheten som berör drivmedel och ingår i artikel 25. | |||||||||||||
Ändringsförslag 235 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Biobränslen ska behöva uppfylla de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp som föreskrivs i punkterna 2–7 endast om de används i anläggningar som producerar el, värme eller kyla eller bränslen med en bränslekapacitet som uppgår till eller överskrider 20 MW när det gäller fasta biomassabränslen och med en elkapacitet som uppgår till eller överskrider 0,5 MW i fråga om gasformiga biomassabränslen. Medlemsstaterna får tillämpa hållbarhetskriteriet och kriteriet för minskade växthusgasutsläpp på anläggningar med lägre bränslekapacitet. |
Biobränslen ska behöva uppfylla de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp som föreskrivs i punkterna 2–7 endast om de används i anläggningar som producerar el, värme eller kyla eller bränslen med en sammanlagd installerad tillförd effekt som uppgår till eller överskrider 20 MW när det gäller fasta biomassabränslen och med en sammanlagd installerad tillförd effekt som uppgår till eller överskrider 2 MW i fråga om gasformiga biomassabränslen. Medlemsstaterna får tillämpa hållbarhetskriteriet och kriteriet för minskade växthusgasutsläpp på anläggningar med lägre bränslekapacitet. | ||||||||||||
Ändringsförslag 236 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 2 – led aa (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
aa) Skogar och annan skogbevuxen mark med stor biologisk mångfald som är rik på arter och inte skadad eller som den relevanta behöriga myndigheten har konstaterat ha stor biologisk mångfald, om det inte finns belägg för att råvaruproduktionen varit oskadlig ur naturskyddssynvinkel. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Skogar som inte är primärskogar kan också ha en betydande biologisk mångfald. | |||||||||||||
Ändringsförslag 237 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 2 – led c – inledningen | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
c) Gräsmark med stor biologisk mångfald, omfattande mer än en hektar, som är |
c) Gräsmark med stor biologisk mångfald, inklusive skogsängar och betesmarker, som är | ||||||||||||
Ändringsförslag 238 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 2 – led c – led ii | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
ii) icke naturlig, dvs. gräsmark som skulle upphöra att vara gräsmark i avsaknad av mänsklig verksamhet och som är rik på arter och inte skadad och som den relevanta behöriga myndigheten har konstaterat ha stor biologisk mångfald, om det inte finns belägg för att skörd av råvaran är nödvändig för att bevara markens status som gräsmark med stor biologisk mångfald. |
ii) icke naturlig, dvs. gräsmark som skulle upphöra att vara gräsmark i avsaknad av mänsklig verksamhet och som är rik på arter och inte skadad eller som den relevanta behöriga myndigheten har konstaterat ha stor biologisk mångfald, om det inte finns belägg för att skörd av råvaran är nödvändig för att bevara markens status som gräsmark med stor biologisk mångfald . | ||||||||||||
Ändringsförslag 239 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 4 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
4. Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från agrobiomassa som beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c ska inte framställas från råvaror som erhålls från mark som var torvmark i januari 2008. |
4. Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från agrobiomassa som beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c ska inte framställas från råvaror som erhålls från mark som var torvmark i januari 2008, om det inte finns verifierbara belägg för att odling och skörd av dessa råvaror inte medför dränering av tidigare odikad mark. | ||||||||||||
Ändringsförslag 240 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
5. Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa, beaktade för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, ska uppfylla följande krav för att minimera risken för användning av ohållbar skogsbiomassa i produktionen. |
5. Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa, beaktade för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, ska uppfylla följande krav för att minimera risken för användning av ohållbar skogsbiomassa i produktionen. | ||||||||||||
a) Det land där skogsbiomassan skördades har en nationell och/eller regional lagstiftning som är tillämplig inom skördeområdet samt övervaknings- och kontrollsystem som säkerställer att |
a) Det land där skogsbiomassan skördades har en nationell och/eller regional lagstiftning som är tillämplig inom skördeområdet samt övervaknings- och kontrollsystem som säkerställer att | ||||||||||||
i) skörden sker i enlighet med villkoren i skördetillståndet inom ett lagligen kungjort område, |
i) skörden sker i enlighet med villkoren i antingen skördetillståndet eller ett motsvarande bevis på den lagliga rätten att skörda inom ett på nationell eller regional nivå lagligen kungjort område, | ||||||||||||
ii) skogsföryngring sker på skördade arealer, |
skogsföryngring sker på skördade arealer, | ||||||||||||
iii) arealer med högt bevarandevärde, inbegripet våtmarker och torvmarker, skyddas, |
iii) arealer, som med stöd av internationell eller nationell rätt eller av relevant behörig myndighet utsetts för att gynna bevarandet av biologisk mångfald eller för naturvårdsändamål, inbegripet våtmarker och torvmarker, skyddas | ||||||||||||
iv) konsekvenserna av skogsskörd på jordbeskaffenhet och biologisk mångfald minimeras, |
iv) det vid skörden tas hänsyn till att jordbeskaffenhet och biologisk mångfald ska bevaras, så att skadeverkningarna minimeras, och | ||||||||||||
v) skörden överskrider inte skogens produktionskapacitet på lång sikt. |
v) skörden vidmakthåller eller förbättrar skogens produktionskapacitet på lång sikt, på nationell eller regional nivå. | ||||||||||||
b) När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i leden punkt 1 a, b och c om förvaltningssystem finns på skogsbruksföretagsnivå för att säkerställa att |
b) När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i punkt 1 a, b och c om ytterligare uppgifter om laglighet och skogsskötselpraxis tillhandahålls på försörjningsbasnivå för att säkerställa att | ||||||||||||
i) skogsbiomassan har skördats i enlighet med ett lagligt tillstånd, |
i) skörden sker i enlighet med villkoren för utfärdande av skördetillstånd eller motsvarande nationellt eller regionalt bevis på den lagliga rätten att skörda, | ||||||||||||
ii) skogsföryngring sker på skördade arealer, |
ii) skogsföryngring sker på skördade arealer, | ||||||||||||
iii) arealer med högt bevarandevärde, inbegripet torvmarker och våtmarker, kartläggs och skyddas, |
iii) arealer, som med stöd av internationell eller nationell rätt eller av relevant behörig myndighet utsetts för att gynna bevarandet av biologisk mångfald eller för naturvårdsändamål, inbegripet våtmarker och torvmarker, skyddas | ||||||||||||
iv) konsekvenserna av skogsskörd på jordbeskaffenhet och biologisk mångfald minimeras, |
iv) det vid skörden tas hänsyn till bevarandet av jordbeskaffenhet och biologisk mångfald, också i kringliggande områden, om dessa påverkas av skörden, | ||||||||||||
v) skörden överskrider inte skogens produktionskapacitet på lång sikt. |
v) skörden vidmakthåller eller förbättrar skogens produktionskapacitet på lång sikt, på nationell eller regional nivå, och | ||||||||||||
|
vi) lagstiftning om eller åtgärder för miljö- och naturskydd föreligger, och överensstämmer med unionens relevanta normer för miljö och natur. | ||||||||||||
Ändringsförslag 241 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 6 – stycke 1 – led ii | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
ii) Har lagt fram ett nationellt fastställt bidrag (NDC) för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar utsläpp från och upptag inom jordbruk, skogsbruk och markanvändning som säkerställer antingen att förändringar i kollager i samband med skörd av biomassa tillgodoräknas landets åtagande att minska eller begränsa utsläppen av växthusgaser i enlighet med det nationellt fastställda bidraget, eller att det finns nationell eller regional lagstiftning i enlighet med artikel 5 i Parisavtalet som är tillämplig när det gäller utvinning för att bevara och stärka kollager och kolsänkor. |
ii) Har lagt fram ett nationellt fastställt bidrag (NDC) för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar utsläpp från och upptag inom jordbruk, skogsbruk och markanvändning som säkerställer antingen att förändringar i kollager i samband med skörd av biomassa tillgodoräknas landets åtagande att minska eller begränsa utsläppen av växthusgaser i enlighet med det nationellt fastställda bidraget, eller att det finns nationell eller regional lagstiftning i enlighet med artikel 5 i Parisavtalet som är tillämplig när det gäller utvinning för att bevara och stärka kollager och kolsänkor, och att utsläppen från marksektorer inte överstiger upptaget. | ||||||||||||
Ändringsförslag 242 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 6 – stycke 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, om förvaltningssystem finns på skogsbruksföretagsnivå för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls. |
När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, om förvaltningssystem finns på försörjningsbasnivå för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller ökar. | ||||||||||||
Ändringsförslag 243 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 6 – stycke 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Kommissionen får, genom genomförandeakter som antagits i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2, fastställa bevisning som visar att de krav som anges i punkterna 5 och 6 efterlevs. |
Kommissionen ska senast den 1 januari 2021, genom genomförandeakter som antagits i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2, fastställa bevisning som visar att de krav som anges i punkterna 5 och 6 efterlevs. | ||||||||||||
Ändringsförslag 244 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 6 – stycke 4 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Kommissionen ska senast den 31 december 2023 utvärdera huruvida de kriterier som anges i punkterna 5 och 6 på ett effektivt sätt minimerar risken för användning av ohållbar skogsbiomassa och uppfyller de krav som gäller markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, på grundval av tillgängliga uppgifter. Kommissionen ska vid behov lägga fram ett förslag om ändring av de krav som föreskrivs i punkterna 5 och 6. |
Kommissionen ska senast den 31 december 2023, i nära samarbete med medlemsstaterna, utvärdera huruvida de kriterier som anges i punkterna 5 och 6 på ett effektivt sätt minimerar risken för användning av ohållbar skogsbiomassa och uppfyller de krav som gäller markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, på grundval av tillgängliga uppgifter. Kommissionen ska vid behov lägga fram ett förslag om ändring av de krav som föreskrivs i punkterna 5 och 6 för perioden efter 2030. | ||||||||||||
Ändringsförslag 245 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 7 – led a | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
a) minst 50 % för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i anläggningar som var i drift den 5 oktober 2015 eller tidigare, |
a) minst 50 % för biodrivmedel, drivmedel från biometan, och flytande biobränslen som produceras i anläggningar som var i drift den 5 oktober 2015 eller tidigare, | ||||||||||||
Ändringsförslag 246 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 7 – led b | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
b) minst 60 % för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i anläggningar där driften inleddes efter den 5 oktober 2015, |
b) minst 60 % för biodrivmedel, drivmedel från biometan och flytande biobränslen som produceras i anläggningar där driften inleddes efter den 5 oktober 2015, | ||||||||||||
Ändringsförslag 247 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 7 – led c | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
c) minst 70 % för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021, |
c) minst 65 % för biodrivmedel, drivmedel från biometan och flytande biobränslen som produceras i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021, | ||||||||||||
Ändringsförslag 248 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 7 – led d | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
d) minst 80 % för produktion av el, värme och kyla från biomassabränslen som används i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021 och 85 % för anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2026. |
d) minst 70 % för produktion av el, värme och kyla från biomassabränslen som används i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021 och 80 % för anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2026. | ||||||||||||
Ändringsförslag 249 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 7 – stycke 1a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
Medlemsstaterna får fastställa större minskningar av växthusgasutsläppen än de som föreskrivs i denna punkt. | ||||||||||||
Ändringsförslag 250 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 8 – stycke 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
El från biomassabränslen som produceras i anläggningar med en bränslekapacitet som uppgår till eller överskrider 20 MW ska beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c endast om elen framställs genom tillämpning av högeffektiv kraftvärmeteknik enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU. Vid tillämpning av punkt 1 a och b ska denna bestämmelse endast gälla för anläggningar som tas i drift efter [3 år från dagen för antagandet av detta direktiv]. Vid tillämpningen av punkt 1 c ska denna bestämmelse inte påverka offentligt stöd enligt stödsystem som godkänns senast [3 år efter dagen för antagandet av detta direktiv]. |
El från biomassabränslen som produceras i anläggningar med en installerad elkapacitet som uppgår till eller överskrider 20 MW ska beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c i denna artikel endast om elen framställs genom tillämpning av högeffektiv kraftvärmeteknik enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU eller i anläggningar som byggts om för att eldas med annat än fasta fossila bränslen. Vid tillämpning av punkt 1 a och b i denna artikel ska denna bestämmelse endast gälla för anläggningar som tas i drift efter [3 år från dagen för antagandet av detta direktiv]. Vid tillämpningen av punkt 1 c i denna artikel ska denna bestämmelse inte påverka offentligt stöd enligt stödsystem som godkänns senast [3 år efter dagen för antagandet av detta direktiv]. | ||||||||||||
Ändringsförslag 251 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 8 – stycke 2a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
Första stycket ska inte tillämpas på el från anläggningar som inte är ålagda att tillämpa högeffektiv kraftvärmeteknik enligt artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU1a, förutsatt att dessa anläggningar under normala driftsförhållanden inte använder annat än biomassabränslen som producerats av restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk. | ||||||||||||
|
____________________ | ||||||||||||
|
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1). | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
En hög omvandlingsverkningsgrad är en nyckelfaktor för hållbar bioenergi och bör säkerställas, men under vissa omständigheter, t.ex. klimatförhållanden, blir efterfrågan på värme otillräcklig för att det ska löna sig att investera i kraftvärme. Dessa omständigheter behandlas redan i artikel 14 i energieffektivitetsdirektivet (2012/27/EU), som tar upp främjandet av effektiviteten i uppvärmning och nedkylning. Man bör dock säkerställa att elproduktionsanläggningar uteslutande bör använda restprodukter, eftersom detta inte konkurrerar med annan materialanvändning. | |||||||||||||
Ändringsförslag 252 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 8a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
8a. Kommissionen ska vartannat år rapportera till Europaparlamentet och rådet om påverkan av och nyttan med de biodrivmedel som konsumeras i unionen, inklusive på produktionen av livsmedel, foder och andra material, och på den ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarheten både i unionen och i tredjeländer. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Ett återinförande av de rapporteringsbestämmelser (artikel 17.7 i det befintliga direktivet) som har avlägsnats i kommissionens förslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 253 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 8b (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
8b. Genom undantag från punkterna 1–8a i denna artikel och med hänsyn tagen till de yttersta randområdenas särdrag, enligt vad som fastställs i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska artikel 26 i detta direktiv inte tillämpas på sistnämnda områden. Senast den ... [sex månader efter dagen för ikraftträdandet för detta direktiv] ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag med kriterier för de yttersta randområdena om hållbarhet i anslutning till växthusgaser och minskad användning av dem. I kriterierna ska det tas hänsyn till särskilda lokala egenskaper. Framför allt bör de yttersta randområdena till fullo kunna använda sina resurser, i överensstämmelse med de strikta hållbarhetskriterierna, för att öka sin produktion av förnybar energi och bli mera energisjälvförsörjande. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Försörjningen av de yttersta randområdena med energi från fossila bränslen (80 % eller mer i vissa regioner) medför en merkostnad som skadar den lokala ekonomin och invånarnas köpkraft. Samtidigt förfogar dessa regioner över en stor mängd biomassaresurser som de bör kunna utnyttja. | |||||||||||||
Ändringsförslag 254 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 10 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
10. För de syften som avses i punkt 1 a, b och c får medlemsstaterna införa ytterligare hållbarhetskrav för biobränslen. |
10. För de syften som avses i punkt 1 a, b och c får medlemsstaterna införa ytterligare hållbarhetskrav för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. | ||||||||||||
Ändringsförslag 255 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 1 – led a | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
a) medger att partier med råvaror eller biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen med olika hållbarhetsegenskaper och egenskaper vad gäller utsläpp av växthusgaser kan blandas t.ex. i en behållare eller i en bearbetnings- eller logistikanläggning eller en infrastruktur eller plats för överföring och distribution, |
a) medger att partier med råvaror eller biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen med olika hållbarhetsegenskaper och egenskaper vad gäller utsläpp av växthusgaser kan blandas t.ex. i en behållare eller i en bearbetnings- eller logistikanläggning eller en infrastruktur eller plats för överföring och distribution, förutsatt att varje parti i sig uppfyller kraven i artikel 26 och att det finns lämpliga system för övervakning och mätning av enskilda partiers överensstämmelse, | ||||||||||||
Ändringsförslag 256 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 1a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
1a. För att underlätta gränsöverskridande handel och konsumentupplysning ska ursprungsgarantier för förnybar energi som inmatas i nätet innehålla information om hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp enligt vad som fastställs i artikel 26.2–26.7 och kunna överföras separat. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Ursprungsgarantierna bör informera konsumenterna om uppfyllandet av hållbarhetskriterierna och minskade växthusgasutsläpp. | |||||||||||||
Ändringsförslag 257 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 2 – led a | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
a) När bearbetningen av ett råvaruparti endast ger en produkt som är avsedd för framställning av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen, ska partiets storlek och de berörda kvantiteterna av hållbarhetsegenskaper och egenskaper som gäller minskade utsläpp av växthusgaser anpassas genom tillämpning av en omräkningsfaktor som anger förhållandet mellan massan av den produkt som är avsedd för framställning av biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen och massan av den råvara som kommer in i processen. |
a) När bearbetningen av ett råvaruparti endast ger en produkt som är avsedd för framställning av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen, ska partiets storlek och de berörda kvantiteterna av hållbarhetsegenskaper och egenskaper som gäller minskade utsläpp av växthusgaser anpassas genom tillämpning av en omräkningsfaktor som anger förhållandet mellan massan av den produkt som är avsedd för framställning av biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen och massan av den råvara som kommer in i processen, förutsatt att varje parti som ingår i blandningen uppfyller kraven i artikel 26. | ||||||||||||
Ändringsförslag 258 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
3. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller tillförlitlig information vad gäller efterlevnaden av de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser som föreskrivs i artikel 26.2–26.7 och att de på begäran gör de uppgifter som låg till grund för informationen tillgängliga för medlemsstaten. Medlemsstaterna ska kräva att de ekonomiska aktörerna ser till att informationen genomgår en tillfredsställande oberoende granskning och att de tillhandahåller bevis på att detta har gjorts. Granskningen ska kontrollera att de system som de ekonomiska aktörerna använder är korrekta, tillförlitliga och skyddade mot bedrägerier. Granskningen ska också innehålla en utvärdering av provtagningens frekvens och den metod som använts för den samt av uppgifternas tillförlitlighet. |
3. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller tillförlitlig information vad gäller efterlevnaden av de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser som föreskrivs i artikel 26.2–26.7 och att de på begäran gör de uppgifter som låg till grund för informationen tillgängliga för medlemsstaten. Medlemsstaterna ska kräva att de ekonomiska aktörerna ser till att informationen genomgår en tillfredsställande oberoende granskning och att de tillhandahåller bevis på att detta har gjorts. Granskningen ska kontrollera att de system som de ekonomiska aktörerna använder är korrekta, tillförlitliga och skyddade mot bedrägerier, samt att råvarorna inte avsiktligen ändrats eller tagits ur bruk så att partiet eller en del av det skulle kunna bli avfall eller restprodukt i enlighet med artikel 26.2–26.7. Granskningen ska också innehålla en utvärdering av provtagningens frekvens och den metod som använts för den samt av uppgifternas tillförlitlighet. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag hänger samman med strävan att säkerställa efterföljd av det gränsvärde som i artikel 25.1 uppställs för bidraget från biodrivmedel och biogas som producerats från de råvaror som ingår i del B i bilaga IX. | |||||||||||||
Ändringsförslag 259 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 3 – stycke 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
De skyldigheter som anges i denna punkt ska gälla oavsett om biodrivmedlen, de flytande biobränslena och biomassabränslena produceras inom unionen eller importeras. |
De skyldigheter som anges i denna punkt ska gälla oavsett om biodrivmedlen, de flytande biobränslena och biomassabränslena produceras inom unionen eller importeras. Konsumenterna ska upplysas om det geografiska ursprunget till biodrivmedlen, de flytande biobränslena och biomassabränslena. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Anknutet till den skyldighet beträffande drivmedel som ingår i artikel 25. | |||||||||||||
Ändringsförslag 260 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 4 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
4. Kommissionen får besluta att frivilliga nationella eller internationella system med normer för produktion av biomassaprodukter innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för de syften som anges i artikel 26.7, , och/eller visar att leveranserna av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 26.2, 26.3, 26.4, 26.5 och 26.6 och/eller att inga material avsiktligt har manipulerats eller kasserats så att leveranserna eller delar av dem skulle omfattas av bilaga IX. När aktörer visar att kraven i artikel 26.5 och 26.6 vad gäller skogsbiomassa är uppfyllda får de besluta att direkt lägga fram de bevis som krävs på skogsbruksföretagsnivå. Kommissionen får också erkänna skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter som erkänns genom internationella avtal eller ingår i förteckningar som utarbetats av mellanstatliga organisationer eller av Internationella naturskyddsunionen, vid tillämpning av artikel 26.3 b ii. |
4. Kommissionen får besluta att frivilliga nationella eller internationella system med normer för produktion av biomassaprodukter innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för de syften som anges i artikel 26.7, , och/eller visar att leveranserna av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 26.2, 26.3, 26.4, 26.5 och 26.6 och/eller att inga material avsiktligt har manipulerats eller kasserats så att leveranserna eller delar av dem skulle omfattas av bilaga IX. När aktörer visar att kraven i artikel 26.5 och 26.6 vad gäller skogsbiomassa är uppfyllda får de besluta att direkt lägga fram de bevis som krävs på försörjningsbasnivå. Kommissionen får också erkänna skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter som erkänns genom internationella avtal eller ingår i förteckningar som utarbetats av mellanstatliga organisationer eller av Internationella naturskyddsunionen, vid tillämpning av artikel 26.3 b ii. | ||||||||||||
Ändringsförslag 261 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 5 – stycke 3 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
För att säkerställa att efterlevnaden av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp kontrolleras på ett effektivt och harmoniserat sätt och framför allt förhindra bedrägerier får kommissionen ange detaljerade genomförandebestämmelser, inbegripet lämpliga normer för tillförlitlighet, öppenhet och oberoende granskning och kräva att samtliga frivilliga system ska tillämpa dessa normer. När kommissionen specificerar dessa standarder ska den särskilt uppmärksamma behovet av att minimera den administrativa bördan. Detta ska ske genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.3. Man ska i dessa akter ange en tidsram inom vilken frivilliga system måste tillämpa dessa normer. Kommissionen får upphäva beslut om godkännande av frivilliga system om dessa system inte tillämpar dessa normer inom föreskriven tid. |
För att säkerställa att efterlevnaden av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp kontrolleras på ett effektivt och harmoniserat sätt och framför allt förhindra bedrägerier får kommissionen ange detaljerade genomförandebestämmelser, inbegripet lämpliga normer för tillförlitlighet, öppenhet och oberoende granskning och kräva att samtliga frivilliga system ska tillämpa dessa normer. När kommissionen specificerar dessa standarder ska den särskilt uppmärksamma behovet av att minimera den administrativa bördan. Detta ska ske genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.3. Man ska i dessa akter ange en tidsram inom vilken frivilliga system måste tillämpa dessa normer. Kommissionen får upphäva beslut om godkännande av frivilliga system om dessa system inte tillämpar dessa normer inom föreskriven tid. Om en medlemsstat tar upp ett problem med driften av ett frivilligt system ska kommissionen undersöka saken och vidta lämpliga åtgärder. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Direkt anknutet till genomförandet av den skyldighet beträffande drivmedel som ingår i artikel 25. | |||||||||||||
Ändringsförslag 262 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 7a (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
7a. Kommissionen får när som helst pröva tillförlitligheten i uppgifter om att hållbarhetskriterierna uppfyllts eller växthusgasutsläpp undvikits, vilka insänts av ekonomiska aktörer som är verksamma på unionens marknad, antingen självmant eller på begäran av en medlemsstat. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Direkt anknutet till genomförandet av den skyldighet beträffande drivmedel som ingår i artikel 25. | |||||||||||||
Ändringsförslag 263 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 1 – stycke 1a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
Råvaror vars produktion har lett till direkt ändring av markanvändning, dvs. en övergång från en av följande markkategorier som används av IPCC, alltså skogsmark, gräsmark, våtmarker, bebyggda områden eller annan mark till åkermark eller jordbruksmark för fleråriga grödor samt när ett värde för utsläpp från direkt ändring av markanvändning (el) beräknas i enlighet med punkt 7 i del C i bilaga V, ska anses ge upphov till nollutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt anknutet till ändringsförslaget till artikel 7.1 | |||||||||||||
Ändringsförslag 264 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
2. Medlemsstaterna får till kommissionen överlämna rapporter med information om typiska värden för växthusgasutsläppen från odling av jordbruksråvaror för de områden på deras territorier som klassificeras som nivå 2 enligt den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts) eller som en mer disaggregerad Nuts-nivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003. Rapporterna ska åtföljas av en beskrivning av den metod och de uppgiftskällor som använts för att beräkna utsläppsnivån. Metoden ska beakta markegenskaperna, klimatet och förväntad skördenivå. |
2. Medlemsstaterna får till kommissionen överlämna rapporter med information om typiska värden för växthusgasutsläppen från odling av jord- och skogsbruksråvaror för de områden på deras territorier som klassificeras som nivå 2 enligt den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts) eller som en mer disaggregerad Nuts-nivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/200332. Rapporterna ska åtföljas av en beskrivning av den metod och de uppgiftskällor som använts för att beräkna utsläppsnivån. Metoden ska beakta markegenskaperna, klimatet och förväntad skördenivå. | ||||||||||||
Ändringsförslag 265 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 4 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
4. Kommissionen får, genom en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2, besluta att de rapporter som avses i punkterna 2 och 3 i den här artikeln innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för beräkningen av växthusgasutsläppen i samband med odling av råvaror för agrobiomassa som produceras i de områden som ingår i sådana rapporter , vid tillämpning av artikel 26.7. Därför kan dessa uppgifter användas i stället för de disaggregerade normalvärden för odling som anges i del D eller E i bilaga V för biodrivmedel och flytande biobränslen och i del C i bilaga VI för biomassabränslen. |
4. Kommissionen får, genom en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2, besluta att de rapporter som avses i punkterna 2 och 3 i den här artikeln innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för beräkningen av växthusgasutsläppen i samband med odling av råvaror för agrobiomassa och skogsbiomassa som produceras i de områden som ingår i sådana rapporter , vid tillämpning av artikel 26.7. Därför kan dessa uppgifter användas i stället för de disaggregerade normalvärden för odling som anges i del D eller E i bilaga V för biodrivmedel och flytande biobränslen och i del C i bilaga VI för biomassabränslen. | ||||||||||||
Ändringsförslag 266 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 5 – stycke 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
5. Kommissionen ska kontinuerligt granska bilaga V och bilaga VI i syfte att, när så är motiverat, lägga till eller ändra värden för produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Granskningen ska också omfatta ändringen av den metod som fastställs i bilaga V, del C och bilaga VI, del B. |
Kommissionen ska kontinuerligt granska bilaga V och bilaga VI i syfte att, när så är motiverat, lägga till eller ändra värden för produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen, utgående från den senaste tekniska utvecklingen och de senaste vetenskapliga rönen. Granskningen ska också omfatta ändringen av den metod som fastställs i bilaga V, del C och bilaga VI, del B. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Anknutet till den skyldighet beträffande drivmedel som ingår i artikel 25. | |||||||||||||
Ändringsförslag 267 Förslag till direktiv Artikel 30 – punkt 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
1. Kommissionen ska övervaka ursprunget för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används i unionen samt de konsekvenser som produktionen får på markanvändningen i unionen och i de viktigaste tredjeländer som tillhandahåller produkterna, inklusive konsekvenser som beror på förflyttning. Övervakningen ska grunda sig på medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner och motsvarande lägesrapporter som krävs i artiklarna 3, 15 och 18 i förordning [styrning], och på rapporter från relevanta tredjeländer och mellanstatliga organisationer samt på vetenskapliga studier och annan information av värde. Kommissionen ska också övervaka de förändringar av råvarupriser som är kopplade till användningen av biomassa för energiändamål och dithörande positiva och negativa effekter på livsmedelstryggheten. |
1. Kommissionen ska övervaka ursprunget för biodrivmedel och flytande biobränslen, och biomassabränslen som används i unionen samt de konsekvenser som produktionen av förnybar energi från dessa och andra källor får på markanvändningen i unionen och i de viktigaste tredjeländer som tillhandahåller produkterna, inklusive konsekvenser som beror på förflyttning. Övervakningen ska grunda sig på medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner och motsvarande lägesrapporter som krävs i artiklarna 3, 15 och 18 i förordning [styrning], och på rapporter från relevanta tredjeländer och mellanstatliga organisationer samt på vetenskapliga studier, satellitbaserade data och annan information av värde. Kommissionen ska också övervaka de förändringar av råvarupriser som är kopplade till användningen av biomassa för energiändamål och dithörande positiva och negativa effekter på livsmedelstryggheten och på konkurrerande materialanvändningar. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
En heltäckande lösning som möjliggör jämförelser bör väljas. | |||||||||||||
Ändringsförslag 268 Förslag till direktiv Artikel 32 – punkt 2 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 1 januari 2021. |
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.3, 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 1 januari 2021. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag behövs av skäl som har med den inre logiken i texten att göra och sammanhänger oupplösligt med andra ändringsförslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 269 Förslag till direktiv Artikel 32 – punkt 3 – stycke 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 |
Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.3, 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ändringsförslag behövs av skäl som har med den inre logiken i texten att göra och sammanhänger oupplösligt med andra ändringsförslag. | |||||||||||||
Ändringsförslag 270 Förslag till direktiv Bilaga Ia (ny) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
Bilaga Ia | ||||||||||||
|
1. Medlemsstaternas mål för 2030 ska vara summan av följande inslag, som vart och ett uttrycks i procentandelar: | ||||||||||||
|
a) Medlemsstaternas nationella bindande mål för 2020 enligt bilaga I till detta direktiv. | ||||||||||||
|
b) Ett schablonbidrag (”CFlat”). | ||||||||||||
|
c) Ett bidrag baserat på BNP per capita (”CGDP”). | ||||||||||||
|
d) Ett bidrag baserat på potentialen (”CPotential”). | ||||||||||||
|
e) Ett bidrag av vilket medlemsstatens sammanlänkningsnivå framgår (”CInterco”). | ||||||||||||
|
2. CFlat ska vara lika stort för varje medlemsstat. Samtliga medlemsstaters CFlat ska tillsammans bidra med 30 % av skillnaden mellan EU:s mål för 2030 respektive 2020. | ||||||||||||
|
3. CGDP ska tilldelas varje medlemsstat utgående från ett index för BNP per capita jämfört med medelvärdet för EU, varvid indexet för varje enskild medlemsstat ska uppgå till högst 150 % av medelvärdet för EU. Samtliga medlemsstaters CGDP ska tillsammans bidra med 30 % av skillnaden mellan EU:s mål för 2030 respektive 2020. | ||||||||||||
|
4. CPotential ska tilldelas varje medlemsstat utgående från skillnaden mellan dels medlemsstatens andel för förnybar energi 2030 enligt scenariet PRIMES EUCO3535, dels dess nationella bindande mål för 2020. Samtliga medlemsstaters CPotential ska tillsammans bidra med 30 % av skillnaden mellan EU:s mål för 2030 respektive 2020. | ||||||||||||
Ändringsförslag 271 Förslag till direktiv Bilaga V – del C – punkt 3 – led a – formel | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
UTSLÄPPSMINSKNING = (E F(t) – E B /E F(t)) |
UTSLÄPPSMINSKNING = (E F(t) – E B) /E F(t) | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Den föreslagna formeln är matematiskt felaktig. Den hittills gällande formeln är matematiskt korrekt och ger ett dimensionslöst enhetsvärde som resultat, som i relation till 100 % ger ett procenttal för växthusgasminskningen. | |||||||||||||
Ändringsförslag 272 Förslag till direktiv Bilaga V – del C – punkt 15 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
15. Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska vara direkt relaterade till produktionen av det biodrivmedel eller flytande biobränsle som de tillskrivs och ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används i energi- eller transportsektorn. |
15. Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används för att ersätta koldioxid av fossilt ursprung i kommersiella produkter och tjänster. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Det gällande rättsläget bör bevaras. Utsläppsminskningar även i andra sektorer än transportsektorn får inte åsidosättas. | |||||||||||||
Ändringsförslag 273 Förslag till direktiv Bilaga VII – led 1 – stycke 2 – strecksats 1 | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
– Qanvändbar = uppskattad totalmängd användbar värme som avges från värmepumpar som uppfyller de kriterier som anges i artikel 7.4 , tillämpat enligt följande: Endast värmepumpar för vilka SPF > 1,15 * 1/η ska beaktas, |
– Qanvändbar = uppskattad totalmängd användbar värme som avges från värmepumpar för produktion av värme och kyla som uppfyller de kriterier som anges i artikel 7.4 , tillämpat enligt följande: Endast värmepumpar för vilka SPF > 1,15 * 1/η ska beaktas, | ||||||||||||
Ändringsförslag 274 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led b | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
b) Biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall, men inte sådant källsorterat hushållsavfall som omfattas av återvinningsmålen enligt artikel 11.2 a i direktiv 2008/98/EG. |
utgår | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta ökar utsläppsminskningsmålens enhetlighet. | |||||||||||||
Ändringsförslag 275 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led c | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
c) Biologiskt avfall såsom det definieras i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG från privata hushåll som omfattas av separat insamling i enlighet med definitionen i artikel 3.11 i det direktivet. |
c) Biologiskt avfall såsom det definieras i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG, som omfattas av separat insamling i enlighet med definitionen i artikel 3.11 i det direktivet. | ||||||||||||
Ändringsförslag 276 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led d | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
d) Biomassafraktioner av industriellt avfall som inte lämpar sig för användning i livsmedels- och foderkedjan, inbegripet material från detalj- och partihandeln, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin samt fiske- och vattenbruksnäringen och med undantag för de råvaror som förtecknas i del B i denna bilaga. |
d) Biomassaavfall från annan förnybar industriell produktion som inte lämpar sig för användning i livsmedels- eller foderkedjan eller för upparbetning till annat material än livsmedel. Detta inbegriper material från detalj- och partihandeln, biobaserad kemisk produktion, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin samt fiske- och vattenbruksnäringen, med undantag för de råvaror som förtecknas i del B i denna bilaga. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Endast sådant produktionsavfall som inte på något sätt kan användas i nya former av livsmedel, foder och icke-livsmedelsprodukter kan anses vara avancerade biobränslen. Detta är i linje med principen om den cirkulära ekonomin och en effektiv resursanvändning. | |||||||||||||
Ändringsförslag 277 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led g | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
g) Avloppsslam från palmoljeframställning och tomma palmfruktsklasar. |
utgår | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Restprodukterna från sådan produktion av vegetabilisk olja som orsakar stor indirekt ändring av markanvändning bör inte betraktas som en lämplig råvara för produktion av avancerade biobränslen. | |||||||||||||
Ändringsförslag 278 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led h | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
h) Tallolja och tallbeck. |
utgår | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Tallolja används i betydlig utsträckning inom industrin. Utan någon konsekvensbedömning kan inte överflyttningseffekten utvärderas. | |||||||||||||
Ändringsförslag 279 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led j | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
j) Bagass. |
utgår | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Råvaror som redan används inom industrin och på vilka tillgången är begränsad bör inte främjas som avancerade biobränslen, eftersom det sannolikt leder till negativa klimatrelaterade och ekonomiska effekter, då de måste ersättas av andra råvaror inom de befintliga användningsområdena. | |||||||||||||
Ändringsförslag 280 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led o | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
o) Biomassafraktioner av avfall och rester från skogsbruk och skogsbaserad industri, såsom bark, grenar, förkommersiell gallring, blad, barr, trädtoppar, sågspån, kutterspån, svartlut, brunlut, fiberslam, lignin. |
o) Biomassafraktioner av restavfall och restprodukter från skogsbaserad industri, som inte leder till annan materialanvändning för restprodukterna än i dagens läge, såsom bark, grenar, förkommersiell gallring, blad, barr, trädtoppar, sågspån, kutterspån, svartlut, brunlut, fiberslam, lignin. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Detta skapar enhetlighet och stärker ytterligare genomförandet av ändringsförslaget till artikel 26 för en hierarki i användningen av skogsprodukter. | |||||||||||||
Ändringsförslag 281 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led p | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
p) Annan cellulosa från icke-livsmedel enligt definitionen i artikel 2 andra stycket led s. |
p) Annan cellulosa från icke-livsmedel enligt definitionen i artikel 2 andra stycket led ,, utom energigrödor som produceras på produktiv jordbruksmark. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Energigrödor som odlas på produktiv jordbruksmark måste uteslutas, eftersom de orsakar en jämförbar förändring av markanvändningen som när mark för livsmedels- och fodergrödor börjar användas för biobränslen. | |||||||||||||
Ändringsförslag 282 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led q | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
q) Annat material som innehåller både cellulosa och lignin enligt definitionen i artikel 2 andra stycket led r, utom sågtimmer och fanerstockar. |
q) Biomassa som innehåller både cellulosa och lignin från skottskog med kort omloppstid som växer på marginell jordbruksmark, samt avfall och rester från skogsjordbruk på utnyttjad jordbruksmark. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Definitionen var för bred, eftersom alla träbaserade material från skogsbruk, såsom avfall och restprodukter, redan täcks av led o. Enligt detta ändringsförslag bör led q begränsas och endast omfatta utnyttjad jordbruksmark, marginell mark för huvudsaklig användning samt rester och avfall från skogsjordbruk, grenar, bark, blad osv. | |||||||||||||
Ändringsförslag 283 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led a (nytt) | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
|
qa) Avskiljning och användning av kol för transportändamål, om energikällan är förnybar i enlighet med artikel 2.2 a. | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Fortsättning av den aktuella bestämmelsen. De befintliga lagstadgade bestämmelserna ska bevaras. Att ersätta fossilt kol och dess kaskadanvändning är ett relevant och allt viktigare bidrag till klimatskyddet. | |||||||||||||
Ändringsförslag 284 Förslag till direktiv Bilaga IX – del B – led c | |||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||
c) Melass som produceras som en biprodukt från raffinering av sockerrör eller sockerbetor, under förutsättning att bästa industristandarder för utvinning av socker har respekterats. |
utgår | ||||||||||||
Motivering | |||||||||||||
Melass är en biprodukt från sockerrör och används inom jordbruks- och livsmedelsindustrin framför allt för att framställa jäst. Om melass ingår i bilaga IX skulle detta leda till brist på råvaror, medan melass används på högre nivå, ur synvinkel av avfallshierarkin, om den inte används för energiproduktion. | |||||||||||||
Ändringsförslag 285 Förslag till direktiv Bilaga X – del A | |||||||||||||
Kalenderår |
Största andel | ||||||||||||
2021 |
7.0% | ||||||||||||
2022 |
6.7% | ||||||||||||
2023 |
6.4% | ||||||||||||
2024 |
6.1% | ||||||||||||
2025 |
5.8% | ||||||||||||
2026 |
5.4% | ||||||||||||
2027 |
5.0% | ||||||||||||
2028 |
4.6% | ||||||||||||
2029 |
4.2% | ||||||||||||
2030 |
3.8% | ||||||||||||
| |||||||||||||
Ändringsförslag | |||||||||||||
Del A: Största bidrag från flytande biobränslen, som framställs ur livsmedels- och fodergrödor, till EU:s mål för förnybar energi enligt artikel 7.1 | |||||||||||||
Kalenderår |
Minsta andel | ||||||||||||
2021 |
7.0% | ||||||||||||
2022 |
6.3% | ||||||||||||
2023 |
5.6% | ||||||||||||
2024 |
4.9% | ||||||||||||
2025 |
4.2% | ||||||||||||
2026 |
3.5% | ||||||||||||
2027 |
2.8% | ||||||||||||
2028 |
2.1% | ||||||||||||
2029 |
1.4% | ||||||||||||
2030 |
0% |
MOTIVERING
Utmaningen att fasa ut de fossila bränslena i ekonomin fram till 2050
Europaparlamentet har utfäst sig att arbeta för de europeiska medborgarna, deras livskvalitet och den ekonomiska och sociala utvecklingen.
Detta är ett bra tillfälle att skapa en tydlig och effektiv rättslig ram som är förenlig med målet om en utfasning av de fossila bränslena i ekonomin som fastställdes genom det historiska Parisavtalet som undertecknades 2015 och som är i kraft sedan november 2016.
I det nya direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor krävs det mer än någonsin långtgående ambitioner och insatser för en ren och säker energi som är tillgänglig för alla och som skapar sysselsättning.
Europa: ledande inom förnybar energi?
Den omfattande utveckling som sker och förväntas ske på världsmarknaden för förnybar energi utgör en viktig möjlighet för EU:s företag och för skapandet av kvalitetsarbetstillfällen i EU. Det är nödvändigt att utnyttja och främja den tekniska kunskap, den industristruktur och de kvalificerade yrkesmänniskor som har gjort det möjligt för EU att spela en central roll för den banbrytande utvecklingen av denna teknik på internationell nivå. Dessa tillgångar bör tas i bruk och främjas.
Användningen av förnybar energi bidrar även till att öka EU:s energioberoende och till att bättre trygga energiförsörjningen, vilket gör EU mindre utsatt visavi externa energileverantörer.
Under de senaste åren har det kunnat skönjas tecken på en avmattning av de nödvändiga investeringarna för att fasa ut de fossila bränslena i EU:s ekonomi. Ett exempel på detta är att investeringarna i förnybar energi sker i allt långsammare takt i Europa, vilket står i bjärt kontrast till de rekordinvesteringar som noteras i andra delar av världen.
Mot ett nytt regelverk som främjar förnybar energi
Mål som är förenligt med en total utfasning av fossila bränslen fram till 2050: 35%
Föredraganden välkomnar visserligen många av de nya bestämmelserna i kommissionens förslag, men beklagar att det mål på 27 % som har fastställts för den förnybara energins andel i EU saknar ambition.
Det måste betonas att det möte i Europeiska rådet i oktober 2014 där målet om en andel på minst 27 % förnybar energi fick stöd, ägde rum innan Parisavtalet undertecknades.
Samtidigt avviker inte ett övergripande mål på 27 % nämnvärt från referensnivån, som skulle uppgå till 24,3 % 2030 (en nivå som inte tar hänsyn till att kostnaderna för den mest mogna tekniken för förnybar energi sannolikt kommer att sjunka).
Det måste också nämnas att Europaparlamentet 2016 godkände en resolution, i vilken det begärde att det skulle ställas upp ett mål på minst 30 % förnybar energi och framhöll att målen borde vara avsevärt mer ambitiösa.
I dagsläget framstår även det mål som föreslagits av parlamentet som modest jämfört med de behov av en utfasning av de fossila bränslena i ekonomin som man kom överens om vid COP21, vilket äventyrar inte bara uppnåendet av Parismålen utan även EU:s ledarskap inom ren energi.
Ett flertal medlemsstater håller på att ställa upp mål som är betydligt högre än de som nämnts för 2030.
Enligt Irena (2016) är t.ex. en andel förnybar energi på 36 % på global nivå till 2030 inte bara möjligt utan också nödvändigt för att begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till 2oC.
På grund av detta föreslår föredraganden att det ska fastställas ett bindande mål för EU på en andel förnybar energi på 35 % i den slutliga bruttoenergianvändningen till 2030. Detta minimimål bör nås via en gemensam insats från alla medlemsstater som måste ställa upp nya bindande nationella mål, inbegripet i transportsektorn.
Nationella åtaganden för ren energi
Framgångarna för innevarande direktiv 2009/28/EG när det gäller att kraftfullt främja en mer utbredd användning av förnybar energi beror i stor utsträckning på att det har fastställts tydliga och tillförlitliga bindande nationella mål.
De bindande målen skapar säkerhet för investerarna och minskar behovet av finansiellt stöd. Dessutom fastställer de en tydlig ansvarsfördelning som gör det möjligt att tillämpa korrigerande åtgärder vid bristande genomförande.
Med tanke på att även kommissionen har kommit fram till att fastställandet av nationella bindande mål är det effektivaste instrumentet för att nå målet avseende förnybar energi till 2020 är det svårt att acceptera att de kan komma att slopas. Ett system med frivilliga nationella bidrag ger inget tydligt tecken på ambition.
En flexibel och säker ram för finansiellt stöd med europeisk inriktning
Kriterierna för upprättandet av de marknadsgrundade stödplanerna främjar större konkurrens och sänker kostnaderna för stödet till energi från förnybara källor.
Samtidigt måste det garanteras att medlemsstaterna själva kan besluta om sin tekniska diversifiering med beaktande av sociala, miljömässiga, geografiska och klimatmässiga faktorer. En sådan flexibilitet bidrar även till att sänka kostnaderna för integration i systemet för förnybar energi. Föredraganden föreslår därför att det ska fastställas allmänna gemensamma principer för systemen för stöd till förnybar energi.
Genom att stödsystemen öppnas för producenter av förnybar energi som är etablerade i andra medlemsstater harmoniseras och minskas kostnaderna för stödsystemen genom att konkurrensen ökar.
Mekanismerna för samarbete mellan medlemsstaterna uppvisar potentiella fördelar vad gäller kostnadseffektivt främjande av förnybar energi. Med målsättningen att dessa fördelar ska kunna förverkligas samtidigt som medlemsstaterna erbjuds flexibilitet föreslår föredraganden att kravet att öppna upp stödsystemen skulle kunna ersättas med genomförandet av gemensamma projekt.
Det regionala samarbetet bör stå i överensstämmelse med sammanlänkningsnivåerna, som är ytterst viktiga för att säkerställa en lämplig hantering av de varierande förnybara energikällorna och sänka kostnaderna för att integrera dem i energisystemet. Därför bör medlemsstater med mycket låga sammanlänkningsnivåer inte vara skyldiga att delta i detta öppningsförfarande.
Stärkande av den rättsliga förutsebarheten
De plötsliga ändringarna i politiken för stöd till energi från förnybara energikällor har skapat osäkerhet för investerarna. Flera länder har vidtagit retroaktiva åtgärder, vilket har minskat förtroendet och skapat osäkerhet i sektorn för förnybar energi och resulterat i bristande tillgång till finansiering för nya anläggningar. Detta har äventyrat uppnåendet av de mål som har fastställts för 2020 och har i många regioner försvagat en inhemsk spetsindustri. Det är mycket viktigt att säkerställa bilden av EU som ett attraktivt område för investeringar i förnybar energi, bl.a. tack vare ett rättsligt förutsebart regelverk. Av denna anledning stärks artikel 6 så att den inte längre innehåller några tvetydigheter och för att klargöra att den är tillämplig på såväl befintliga som framtida investeringar. Målsättningen är ett mer omfattande regelverk, och det fastställs övergångsperioder för den händelse regelverket ändras. Dessutom fastställs den ersättning som ska utgå om det sker yttre ändringar som är diskriminerande mot förnybara energikällor och som märkbart påverkar de understödda projektens ekonomiska lönsamhet.
Avskaffande av administrativa hinder
En annan faktor som försvårar utbredningen av förnybara energikällor i EU är de komplexa administrativa förfarandena med långa väntetider. De föreslagna gemensamma kontaktpunkterna är ett instrument som ofta efterfrågas av aktörerna i sektorn.
Högst tre år för att bevilja ett tillstånd kan vara realistiskt för större anläggningar, men förefaller vara en alltför lång tid för mindre anläggningar. Det krävs kortare tidsfrister för mindre omfattande projekt vars genomförande inte kräver samma omfattande samråd och utvärdering som större anläggningar.
Konsumenternas medverkan i energiomställningen
Sedan det innevarande direktivet godkändes har den tekniska utvecklingen och sänkningen av kostnaderna för viss teknik lett till att det uppstått nya energiförvaltningsformer som gör att konsumenten kan ställas i centrum för energipolitiken. Det är viktigt att ta med dessa nya medverkansformer i energisystemet och att främja dem. Således bör det nya direktivet inte bara tillåta utvecklingen av egenförbrukning och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, utan även aktivt främja sådana medverkansformer och se till att de inte diskrimineras eller konfronteras med alltför tungrodda förfaranden eller alltför höga avgifter. Förbrukning av egenproducerad förnybar energi som kvarstår utanför nätet bör inte vara föremål för någon typ av skatter eller pålagor.
Medel- och höginkomsttagare har ofta bättre tillgång till det startkapital som behövs för att investera i anläggningar för egenproduktion av förnybar energi.
I ett EU där 50 miljoner människor lever under förhållanden som kännetecknas av energifattigdom har dock användningen av förnybar energi en viktig roll att fylla för utvecklingen av en ny energisystemmodell som gynnar hela samhället.
De stödsystem som främjar egenproduktion bör därför utformas så att de når fram till alla konsumenter, inte minst till mer resurssvaga konsumenter.
De sektorsspecifika målens betydelse
Det måste ovillkorligen införas specifika mål för värme- och kylsektorn och för transportsektorn med tanke på den potential som finns för användning av förnybar energi inom dessa sektorer och om man beaktar att dessa sektorer står för omkring 75 %[1] av den slutliga energianvändningen i EU. Målen för utfasning av fossila bränslen kommer inte att nås om det inte görs större insatser inom dessa sektorer.
När det gäller värme- och kylsektorn bör det tillsammans med en högre bindande ambitionsnivå erbjudas flexibilitetsåtgärder för de medlemsstater där andelen förnybar energi redan är mycket hög.
Det införs även bestämmelser för att de åtgärder som vidtas i denna sektor särskilt ska beakta utsatta hushåll som riskerar att hamna i energifattigdom.
Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av den slutliga energianvändningen i EU, men den domineras fortfarande till 94 % av oljebaserade bränslen. I det innevarande direktivet fastställs det ett mål på 10 % förnybar energi i transportsektorn fram till 2020. För att utvecklingen ska gå framåt i denna sektor, som står för 35 % av samtliga koldioxidutsläpp i EU, är det nödvändigt att behålla det sektorsspecifika målet och uppdatera det för 2030. Därför är det viktigt att främja rörlighet med alternativa bränslen, t.ex. med eldrivna fordon.
Föredraganden anser att ambitionsnivån måste höjas i detta direktiv för att EU ska kunna fullgöra sitt åtagande för bekämpning av klimatförändringarna. En otillräcklig ambitionsnivå vad gäller förnybar energi sätter inte bara EU:s trovärdighet på spel, utan innebär i första hand en risk för vår framtida utveckling.
- [1] Källa: Eurostat 2014.
BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR TAGIT EMOT SYNPUNKTER FRÅN
1. Red Eléctrica Española (REE) |
|
2. Repsol |
|
3. Unión Fotovoltaica Española (UNEF) |
|
4. Dupont Industrial Biosciences |
|
5. Gas Natural Fenosa (GNF) |
|
6. European Commission |
|
7. Government of Denmark |
|
8. Government of the United Kingdom |
|
9. Government of Germany |
|
10. Statoil |
|
11. European Renewable Energies Federation (EREF) |
|
12. Danish Energy Association. DONG Energy |
|
13. Eurelectric |
|
14. ‘Clean Energy For All Europeans Package’: (dinner debate with Orgalime, Electrolux, Bosch, Diehl, and the European Forum for Manufacturing – EFM) |
|
15. Asociación Española de Operadores de Gases Licuados de Petróleo (AOGLP) |
|
16. European Union of Independent Tanker Owners (UPI) |
|
17. Falck Renewables |
|
18. Austrian Biomass Association |
|
19. Austrian Chamber of Agriculture |
|
20. Endesa |
|
21. Metsä Group |
|
22. Arizona Chemical |
|
23. Gas Distributors for Sustainability: GRDF, GNF, Italgas, Galp och Athenora |
|
24. ‘SolarPower Summit’: European Commission, Eurelectric, Greenpeace, SolarPower Europe, Energy Post, and others |
|
25. Acciona |
|
26. Abengoa |
|
27. EPURE |
|
28. European Biomass Association |
|
29. Association of Public Enterprises and Public Services Austria |
|
30. Government of Sweden |
|
31. COGEN Europe |
|
32. Siemens |
|
33. Seminar on ‘The transition towards a new energy model in Europe’: European Commission, PSOE, UNEF, Asociación Eólica Española, REE, Asociación de Comercializadores de Energía Independiente (ACIE), Asociación General de Consumidores (ASGECO), Iberdrola, Plataforma para un Nuevo Modelo Energético |
|
34. EPURE |
|
35. Fundación Renovables |
|
36. Climate Action Network (CAN) |
|
37. Ocean Energy Europe |
|
38. Wind Europe |
|
39. Greenpeace |
|
40. North Carolina office of the Southern Environmental Law Center |
|
41. Drax Power Station |
|
42. IDA Group |
|
43. APPA and APPA Biocarburantes |
|
44. Hydrogen Europe |
|
45. International Air Transport Association (IATA) |
|
47. Birdlife Europe |
|
48. Iberdrola |
|
49. Euroheat & Power |
|
50. EDF |
|
51. European Geothermal Energy Council |
|
52. European Solar Thermal Industry Federation |
|
53. European Hydrogen Association |
|
54. Greenpeace |
|
55. European Copper Institute |
|
56. ENGIE |
|
57. ‘3rd EU Energy Summit’: European Commission, Government of Belgium, Iberdrola, ENEL, 50 Hertz, Wind Europe, and others |
|
58. Government of the Canary Islands |
|
59. Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) |
|
60. Scania AB |
|
61. Eurochambres |
|
62. Center for European Policy (CEP) |
|
63. Confederation of European Paper Industries (CEPI) |
|
64. Innogy |
|
65. Arcelormittal |
|
66. Shell |
|
67. REScoop |
|
68. Oxfam |
|
69. EDSO |
|
70. Tesla |
|
71. ‘Biofuels Round Table’: European Commission, Leaders of Sustainable Biofuels (LSB), European Waste-to-Advanced Biofuels Association (EWABA), FEDIOL, ePURE, European Biodiesel Board (EBB), Transport & Environment, and others |
|
72. European Federation of Local Energy Companies (CEDEC) |
|
73. Austrian Federal Economic Chamber |
|
74. ENCE |
|
75. EDP Renovables |
|
76. Cámara de Comercio de España en Bélgica y Luxemburgo (desayuno-debate con Comisión Europea, Acciona y otras empresas españolas). |
|
77. Gobierno de España |
|
78. Paikallisvoima ry |
|
79. Rune Henriksen, member of the Norwegian Parliament |
|
80. EREF (breakfast debate with the European Commission and academics: Fraunhofer Institute Munich, IG Windkraft, and others) |
|
81. True North Venture Partners |
|
82. Eurobat |
|
83. Nordic Council (MPs from Denmark, Iceland, Finland, Norway, and Sweden) |
|
84. European Federation for Intelligent Energy Efficiency Services (EFIEES) |
|
85. European Biogas Association |
|
86. Seminario “Clean Energy Transition and the Revised Renewable Energy Directive”: European Commission, PSOE, ANPIER, Fundación Renovables, and others |
|
87. Council of European Energy Regulators (CEER) / Comisión Nacional de la Competencia (Spaniens konkurrensnämnd – CNMC) |
|
88. Snam S.p.A. |
|
89. Platform for Eletro-Mobility |
|
90. Association of Austrian electricity companies |
|
91. European Ventilation Industry Association (EVIA) |
|
92. FERN |
|
93. Total, ENI, and Neste |
|
94. Council of European Municipalities and Regions |
|
95. Airbus |
|
96. ABB - Wind Sector Initiative |
|
97. Government of Portugal |
|
98. Polish Electricity Association (PKEE) |
|
99. Government of the Netherlands |
|
100. Seminar on ‘Energy Union – the European Parliament decides’ |
|
BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR
D(2017)45796
Jerzy Buzek
Ordförande, utskottet för industrifrågor, forskning och energi
PHS 08B046
Bryssel
Ärende: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning)
(COM(2016)0767 – C8-0500/2016 – 2016/0382(COD))
Till ordföranden
Utskottet för rättsliga frågor har granskat det ovannämnda förslaget, i enlighet med artikel 104 om omarbetning i parlamentets arbetsordning.
I punkt 3 i denna artikel står följande:
”Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att förslaget inte innebär några andra ändringar i sak än dem som angetts som sådana, ska det informera det ansvariga utskottet om detta.
Det utskott som är ansvarigt för ärendet får i så fall bara behandla ändringsförslag om de berör de delar av förslaget som innehåller ändringar och uppfyller villkoren i artiklarna 169 och 170.
Ändringsförslag till delar av förslaget som inte har ändrats får emellertid, undantagsvis och från fall till fall, godtas av ordföranden i det utskott som ansvarar för ämnet, om han eller hon anser det nödvändigt av tvingande skäl som har att göra med textens följdriktighet eller på grund av att ändringsförslagen oupplösligt hör samman med andra tillåtliga ändringsförslag. Sådana skäl måste anföras i en skriftlig motivering till ändringsförslagen.”
Efter yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, som har granskat det omarbetade förslaget, och med hänsyn tagen till föredragandens rekommendationer, anser utskottet för rättsliga frågor att förslaget inte innebär några andra ändringar i sak än dem som angetts som sådana i förslaget eller i den rådgivande gruppens yttrande samt att förslaget, vad kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i tidigare rättsakter beträffar, enbart innebär att befintliga texter kodifieras, utan att på något sätt ändras i sak.
Sammanfattningsvis rekommenderar utskottet för rättsliga frågor enhälligt[1] och efter att ha diskuterat förslaget vid sitt sammanträde den 21 november 2017, att utskottet för transport och turism, som är ansvarigt utskott, behandlar ovannämnda förslag i enlighet med artikel 104.
Med vänlig hälsning
Pavel Svoboda
Bilaga: Yttrande från den rådgivande gruppen
BILAGA: YTTRANDE FRÅN DEN RÅDGIVANDE GRUPPEN, SAMMANSATTAV DE JURIDISKA AVDELNINGARNA VID EUROPAPARLAMENTET,
RÅDET OCH KOMMISSIONEN
|
JURIDISKA AVDELNINGARNAS RÅDGIVANDE GRUPP
|
|
Bryssel den 28.9.2017
YTTRANDE
TILL EUROPAPARLAMENTET
RÅDET
KOMMISSIONEN
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning)
COM(2016) 767 final/2 of 23.2.2017 - 2016/0382 (COD)
I enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter, särskilt punkt 9, sammanträdde den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, den 29 juni 2017 för att bland annat granska ovannämnda förslag från kommissionen.
Vid sammanträdet[2] behandlade gruppen förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv, som syftar till en omarbetning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, och konstaterade enhälligt följande:
1. Följande borde ha markerats med gråskuggning som normalt sett används för att markera innehållsmässiga ändringar:
– I skäl 2: strykningen av orden ”Kontroll av energiförbrukningen i Europa”.
– I skäl 3: strykningen av de avslutande orden ”inom transportsektorn, som svarar för de mest akuta energiförsörjningsproblemen, och påverka marknaden för drivmedel”.
– I skäl 20: strykningen av andra meningen i skäl 11 i direktiv 2009/28/EG, som lyder ”I detta sammanhang bör den energi som finns i haven och andra vattenförekomster i form av vågor, havsströmmar, tidvatten, temperaturgradientenergi och saltgradientenergi inkluderas”.
– I skäl 26: strykningen av orden ”nationella målen”, ”flexibilitetsåtgärder” samt ”men de kvarstår under medlemsstaternas kontroll för att inte påverka deras förmåga att nå sina nationella mål”.
– I skäl 27: strykningen av ordet ”öppenhetsplattformen”.
– I skäl 28: strykningen av sista ordet ”mål” i första meningen samt andra meningen i skäl 37 i direktiv 2009/28/EG, som lyder ”För att undvika en nettoökning av växthusgasutsläppen genom att man slutar använda befintliga förnybara energikällor och helt eller delvis ersätter dem med konventionella energikällor, bör endast el som producerats i sådana anläggningar för energi från förnybara energikällor som tagits i drift efter det att detta direktiv har trätt i kraft, eller genom ökad kapacitet i en anläggning som renoverats efter det datumet, kunna tas med i beräkningen”.
– I skäl 34: strykningen av orden ”föreskriver att sådana nivåer ska uppnås genom att en faktor för energi från förnybara energikällor tas med för att uppfylla minimikraven för energiprestanda i enlighet med direktiv 2002/91/EG, i samband med en kostnadsoptimal minskning av koldioxidutsläppen per byggnad”.
– I skäl 39: strykningen av de avslutande orden ”enheter för produktion av energi från förnybara energikällor”.
– I skäl 43: strykningen av sista meningen i skäl 52 i direktiv 2009/28/EG, som lyder ”Det är viktigt att skilja mellan miljöcertifikat som används för stödsystem, och ursprungsgarantier.”
– I skäl 44 strykningen av orden ”minsta procentandel”.
– I skäl 45 strykningen av orden ”särskilt när det gäller den mängd energi som kommer från förnybara energikällor och som producerats av nya anläggningar, bör kommissionen utvärdera effektiviteten hos de åtgärder som medlemsstaterna vidtar”.
– Att hela texten till skäl 56 i direktiv 2009/28/EG strukits.
– I artikel 48 strykningen av ordet ”kortvarig”.
– I skäl 52 strykningen av orden ”stödja demonstrations- och kommersialiseringsfasen”.
– I skäl 70 strykningen av de avslutande orden ”och utveckling av andra och tredje generationens biodrivmedel i gemenskapen och globalt samt intensifiering av jordbruksforskningen och kunskapsuppbyggandet inom dessa områden”.
– I skäl 72 strykningen av de två sista meningarna i direktiv 2009/28/EG, som lyder ”Beskogade områden med krontak som täcker mellan 10 och 30 % bör också ingå, om det inte kan visas att deras kollager är tillräckligt lågt för att motivera en omställning i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv. – Vid hänvisningen till våtmarker bör definitionen i konventionen om våtmarker av internationell betydelse, särskilt ”livsmiljö för våtmarksfåglar”, som antogs den 2 februari 1971 i Ramsar, beaktas.
– I skäl 81 strykningen av orden ”multilaterala och bilaterala avtal” och ”sådana avtal”.
– I skäl 95 strykningen av orden ”eller starkt förorenad” samt de sista sex meningarna i skäl 85 i direktiv 2009/28/EG, som lyder ”Även om biodrivmedel framställs av råmaterial från mark som redan används som åkermark, kan den nettoökning av efterfrågan på grödor som uppstått till följd av att biodrivmedel främjats medföra en nettoökning av odlingsarealen. Detta skulle kunna påverka mark med stora kollager, vilket skulle resultera i skadliga förluster av kollager. För att minska denna risk är det lämpligt att införa kompletterande åtgärder i syfte att uppmuntra en ökad produktivitet på mark som redan används för odling av grödor, användning av skadad mark och antagande av hållbarhetskrav, jämförbara med dem som fastställs i detta direktiv med avseende på användningen av biodrivmedel i gemenskapen, i andra jurisdiktioner där biodrivmedel används. Kommissionen bör utarbeta en konkret metodik för att minimera växthusgasutläpp som orsakas av indirekta ändringar i markanvändning. I detta syfte bör kommissionen analysera, på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön, särskilt möjligheten att inkludera en faktor för indirekta ändringar i markanvändningen vid beräkning av växthusgasutsläpp och behovet att ge incitament till hållbara biodrivmedel som minimerar effekterna av ändringar i markanvändningen och förbättrar biodrivmedlens hållbarhet med avseende på ändringar i indirekt markanvändning. Vid utarbetandet av denna metodik bör kommissionen bland annat ta upp de potentiella indirekta ändringarna i markanvändning som sker till följd av biodrivmedel som producerats av cellulosa från icke-livsmedel samt av material som innehåller både cellulosa och lignin.
– I skäl 100: strykningen av den nuvarande hänvisningen till rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.
– I skäl 101: strykningen av ”20 %”.
– I artikel 1 och artikel 2 j: strykningen av orden ”nationella” och ”nationellt”.
– I artikel 2 g: strykningen av orden ”eller gasformiga”.
– I artikel 7.1: ersättningen av den nuvarande hänvisningen till artikel 17.2–17.6 med en hänvisning till artikel 26.2–26.7.
– Strykningen av hela artikel 5.2 i direktiv 2009/28/EG.
– I artikel 7.3: strykningen av orden ”Aerotermisk, geotermisk och hydrotermisk”.
– I artikel 8.1: strykningen av orden ”och vidta åtgärder för”, ”efterlevnaden hos den av kraven i artikel 3.1, 3.2 och 3.4” och ”efterlevnaden av en annan”.
– I artikel 8.2 och artikel 12.1: strykningen av ordet ”tre”.
– I artikel 9.2 och 9.3 och i artikel 10.1: strykningen av ordet ”målet”.
– I artikel 9.4: strykningen av första meningen, som lyder ”Den tid som anges i punkt 3 d får inte utsträckas till efter 2020” och ”2020” i andra meningen.
– I artikel 10.3: strykningen av ”För beräkning av efterlevnaden av kraven i” och ”när det gäller nationella övergripande mål”.
– I artikel 13.1: ersättningen av den nuvarande hänvisningen till artikel 3 med en hänvisning till artikel 5.
– Strykningen av hela texten i artikel 13.1 a och b i direktiv 2009/28/EG.
– I artikel 19.3: ersättningen av ordet ”konsumenter” med ”kunder” och strykningen av de avslutande orden ”som kommer från anläggningar eller ökad kapacitet som tagits i drift efter den 25 juni”.
– I artikel 26.1: strykningen av ordet ”hållbarhetskriterierna”.
– I artikel 27.4: ersättningen av den nuvarande hänvisningen till artikel 17.2 med en hänvisning till artikel 26.7 och den nuvarande hänvisningen till artikel 17.3, 17.4 och 17.5 med en hänvisning till artikel 26.2, 26.3, 26.4, 26.5 och 26.6.
– I artikel 27.6 tredje stycket: strykningen av ordet ”öppenhetsplattform”.
– I artikel 27.6 femte stycket och artikel 27.7: ersättningen av den nuvarande hänvisningen till artikel 17.2–17.5 med en hänvisning till artikel 26.2–26.7.
– I artikel 28.1 och 28.4: ersättningen av den nuvarande hänvisningen till artikel 17.2 med en hänvisning till artikel 26.7.
– I artikel 28.5: strykningen av orden ”särskilt” och ”tillägg i”.
– I artikel 30.3: ersättningen av ”2018” med ”2026”.
– I artikel 30.4: ersättningen av den nuvarande hänvisningen till 2021 med en hänvisning till 2032.
– I artikel 32.2: ersättningen av ”5 oktober 2015” med ”1 januari 2021”.
– I artikel 32.2, 32.3 och 32.6: ersättning av den nuvarande hänvisningen till artikel 3.5 med en hänvisning till artikel 7.5 och tillägg av nya hänvisningar till artiklarna 19.11, 19.14 och 25.6.
– I del A i bilaga V: strykningen av ”52 %” i samband med ”etanol av sockerbetor”.
– I del B i bilaga V: strykningen av ”92 %” i samband med ”DME (dimetyleter) av odlad skog”.
– I del C.3 i bilaga V: strykningen av ”(EF – EB)/EF” i samband med ”DME (dimetyleter) av odlad skog”.
– Strykningen av hela texten i del C.8 b ii i direktiv 2009/28/EG.
– I del C.8 andra stycket i bilaga V: strykningen av ”10”.
– Strykningen av hela texten i del C.9 b i bilaga V i direktiv 2009/28/EG.
– Strykningen av hela texten i del C.9 andra stycket i bilaga V i direktiv 2009/28/EG.
– I del C.10 i bilaga V: strykningen av ”2009”.
– I del C.12 i bilaga V: strykningen av orden ”och lagring”.
– I del C.14 i bilaga V: strykningen av ordet ”upptag”.
– I del C.15 i bilaga V: strykningen av de avslutande orden ”ersätter koldioxid av fossilt ursprung som används i kommersiella produkter och tjänster”.
– I del C.18 i bilaga V: strykningen av texten ”eec + el + de fraktioner av ep, etd och eee ”.
– Strykningen av hela texten i del C.19 fjärde stycket i bilaga V i direktiv 2009/28/EG.
2. I artikel 27.5 andra stycket och artikel 27.6 första och femte stycket bör hänvisningen till artikel 31.3 ändras till en hänvisning till artikel 31.2.
Vid behandlingen var gruppen enig om att förslaget inte innehåller några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget eller i detta yttrande. Gruppen konstaterade vidare att förslaget i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i den tidigare rättsakten tillsammans med dessa ändringar endast gäller en kodifiering av den befintliga rättsakten som inte ändrar dess sakinnehåll.
F. DREXLER H. LEGAL L. ROMERO REQUENA
Juridisk rådgivare Juridisk rådgivare Generaldirektör
24.10.2017
- [1] Följande ledamöter var närvarande: Isabella Adinolfi, Max Andersson, Joëlle Bergeron, Marie‑Christine Boutonnet, Daniel Buda, Jean-Marie Cavada, Mady Delvaux, Rosa Estaràs Ferragut, John Flack, Enrico Gasbarra, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Gilles Lebreton, António Marinho e Pinto, Jiří Maštálka, Emma McClarkin, Emil Radev, Julia Reda, Evelyn Regner, Pavel Svoboda, József Szájer, Tiemo Wölken, Francis Zammit Dimech.
- [2] Gruppen arbetade utifrån den engelska språkversionen, som var textens originalversion.
YTTRANDE från utskottet för utveckling (24.10.2017)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning)
(COM(2016)0767 – C8-0500/2016 – 2016/0382(COD))
Föredragande av yttrande: Florent Marcellesi
KORTFATTAD MOTIVERING
Den europeiska klimat- och energipolitiken bör stå i samklang med målen för en konsekvent politik för utveckling, i den form de stadfästs i artikel 208 i Lissabonfördraget, samt med målen för hållbar utveckling. Omställningen till förnybar energi är avgörande för att man ska kunna uppnå dessa mål. Bioenergin kan spela endast en begränsad roll för att tillgodose EU:s efterfrågan på energi, och EU:s politik för bioenergi kommer helt säkert att tas som modell vid internationella förhandlingar. Mot bakgrund av detta anser föredraganden det vara av största vikt att förslaget till direktiv motsvarar strikta kriterier för social hållbarhet och miljöhållbarhet.
Därför bör förslaget till direktiv förstärkas på flera olika sätt.
Ambitionerna i klimathänseende bör byggas ut så att andelen för förnybar energi ökas till 45 % fram till 2030, med nationella bindande mål för att Parisavtalets mål ska kunna uppnås.
Helt och hållet markbaserade biodrivmedel bör frångås fram till 2030, för att minimera bioenergins negativa inverkan på rättigheterna till mark, rätten till livsmedel samt på biologisk mångfald, jordmån och indirekt ändring av markanvändning överlag. Andelen grödor för markbaserade biodrivmedel och flytande biobränslen som får räknas som insatser för uppnåendet av direktivets mål för transportdrivmedel bör hädanefter successivt minskas för att slutligen vara nere på noll år 2030.
Alla politiska incitament till biobränslen, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från livsmedels- och fodergrödor som odlas på produktiv jordbruksmark bör frångås.
Bestämmelserna om indirekt ändring av markanvändning bör skärpas, med tanke på hur industrigrödor som odlas för energiändamål kan bidra till indirekt ändring av markanvändning om de odlas på mark som använts för livsmedelsproduktion.
Det måste ses till att det omarbetade direktivet följer principen för avfallshierarki och kaskadprincipen.
Det behövs skärpta skyddsåtgärder för avancerade biobränslen, så att växthusgasutsläppen effektivt minskar och relevanta kraftfulla kriterier för miljöhållbarhet uppfylls, med incitament för användning av avfall och restprodukter för energiproduktion.
Det bör införas kriterier för social hållbarhet där det tas hänsyn till att det blir allt vanligare med konflikter om mark, exempelvis till följd av storskaliga investeringar i jordbruket för produktion av råvaror. Direktivet bör följaktligen stämma överens med internationella normer för rättigheterna till markägande, något som blir ännu viktigare i sådana länder där hävdvunna rättigheter inte klart erkänns i lagstiftningen och där naturvårdsprojekt brukar resultera i att ursprungsbefolkningar på landsbygden fördrivs.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 8 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(8) Fastställandet av ett bindande unionsmål rörande förnybar energi för 2030 skulle fortsätta att främja utvecklingen av teknik som producerar förnybar energi och skapar säkerhet för investerare. Ett mål som fastställs på unionsnivå skulle ge ökad flexibilitet för medlemsstaterna att uppnå sina mål om minskade växthusgasutsläpp så kostnadseffektivt som möjligt i enlighet med sina specifika förhållanden, sin energimix och sin kapacitet att producera förnybar energi. |
(8) Fastställandet av bindande unionsmål och nationella mål rörande förnybar energi för 2030 skulle fortsätta att främja utvecklingen av teknik som producerar förnybar energi och skapar säkerhet för investerare. |
Motivering | |
Uppfyllandet av Parisavtalets mål förutsätter en ökning av andelen energi från förnybara källor, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå. Medlemsstatsmål som stämmer överens med EU:s mål kommer att bidra till att man kan säkerställa att de globala EU-målen verkligen uppnås. | |
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 15a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15a) Användningen av biomassa till energi innebär avsevärda alternativkostnader som är kopplade till utarmningen eller förlusten av ekosystem. Medlemsstaterna bör varken subventionera eller förordna användning av råvaror för energiändamål, om detta skulle bli till skada för markrättigheterna, livsmedelsrättigheterna, den biologiska mångfalden, jordmånen eller den övergripande växthusgasbalansen. |
Motivering | |
2030-agendan är en transformativ politisk ram för att undanröja fattigdom och uppnå målen för hållbar utveckling globalt. Hädanefter måste EU-åtgärder för att genomföra Parisavtalet om klimatförändring vara förenliga med uppfyllandet av agendans 17 mål för hållbar utveckling och ta hänsyn till de grundläggande inbördes kopplingarna mellan agendans olika mål. | |
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 15b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15b) Främjandet av förnybara energikällor bör bygga på kaskadprincipen, särskilt om energin kommer från skogs- eller agrobiomassa, samt på den cirkulära ekonomin. System för stöd till användning av förnybara energikällor bör inte undergräva den cirkulära ekonomins principer eller avfallshierarkin, där avfallshanteringsalternativen rangordnas utifrån sin hållbarhet och högsta prioritet ges åt förebyggande och återvinning av avfall. |
Motivering | |
EU och dess medlemsstater måste genomföra 2030-agendan på alla interna och externa politikområden på ett övergripande och strategiskt sätt, och därvid balanserat och koherent integrera den hållbara utvecklingens tre dimensioner och beakta de inbördes kopplingarna mellan olika mål för hållbar utveckling liksom de nationella åtgärdernas mer generella konsekvenser på internationell och global nivå. | |
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 15c (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15c) När det gäller användning av biotiska energikällor bör medlemsstaterna införa garantier för att skydda den biologiska mångfalden och motverka utarmning eller förlust av ekosystem samt förhindra alla avvikelser från befintliga användningsområden som indirekt eller direkt skulle påverka den biologiska mångfalden, jordmånen eller den övergripande växthusgasbalansen. |
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 17 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(17) Öppnandet av stödsystem för gränsöverskridande deltagande begränsar de negativa effekterna på den inre energimarknaden och kan, under vissa förhållanden, hjälpa medlemsstaterna att uppnå unionsmålet på ett mer kostnadseffektivt sätt. Gränsöverskridande deltagande är också en naturlig följd av utvecklingen av unionens politik när det gäller förnybar energi, med ett bindande mål på unionsnivå som ersätter nationella bindande mål. Därför bör medlemsstaterna åläggas att successivt och delvis öppna stödet för projekt i andra medlemsstater och fastställa olika sätt på vilka detta successiva öppnande kan genomföras, samtidigt som efterlevnaden av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt säkerställs, inbegripet artiklarna 30, 34 och 110. |
(17) Öppnandet av stödsystem för gränsöverskridande deltagande begränsar de negativa effekterna på den inre energimarknaden och kan, under vissa förhållanden, hjälpa medlemsstaterna att uppnå unionsmålet på ett mer kostnadseffektivt sätt. Gränsöverskridande deltagande är också en naturlig följd av utvecklingen av unionens politik när det gäller förnybar energi, med ett bindande mål på unionsnivå som komplement till nationella bindande mål. Därför bör medlemsstaterna åläggas att successivt och delvis öppna stödet för projekt i andra medlemsstater och fastställa olika sätt på vilka detta successiva öppnande kan genomföras, samtidigt som efterlevnaden av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt säkerställs, inbegripet artiklarna 30, 34 och 110. |
Motivering | |
Uppfyllandet av Parisavtalets mål förutsätter en ökning av andelen energi från förnybara källor, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå. Medlemsstatsmål som stämmer överens med EU:s mål kommer att bidra till att man kan säkerställa att de globala EU-målen verkligen uppnås. | |
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 25 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(25) För att säkerställa att bilaga IX beaktar principerna vad gäller den avfallshierarki som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG25, unionens hållbarhetskriterier och behovet av att säkerställa att bilagan inte skapar ytterligare efterfrågan på mark och samtidigt främja användningen av avfall och restprodukter, bör kommissionen i sin regelbundna utvärdering av bilagan överväga införandet av ytterligare råvaror som inte allvarligt snedvrider marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter. |
(25) För att säkerställa att bilaga IX beaktar principerna vad gäller den avfallshierarki som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG25, unionens hållbarhetskriterier, kaskadprincipen och behovet av att säkerställa att bilagan inte skapar ytterligare efterfrågan på mark och samtidigt främja användningen av avfall och restprodukter, bör kommissionen i sin regelbundna utvärdering av bilagan överväga införandet av ytterligare råvaror som, utgående från en livscykelanalys och med hänsyn tagen till indirekta utsläpp till följd av eventuella omlokaliseringseffekter, kan bespara oss avsevärda växthusgasutsläpp och inte allvarligt snedvrider marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter. |
__________________ |
__________________ |
25 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3). |
25 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3). |
Motivering | |
Det finns få tillgängliga råvarumaterial som verkligen är utsläppsfria. Om råvaror inte skulle användas som de gör i dag utan skulle användas för att producera biodrivmedel kommer de andra användarna att påverkas. En analys om omlokaliseringar, där de material identifieras som skulle användas för att ersätta råvaror samt utsläppen i samband med dessa, är nödvändig för att man ska förstå hur klimatet påverkas av att dessa material används till alternativa bränslen. I enlighet med EU:s strategier för en cirkulär ekonomi och för skog bör kaskadprincipen beaktas i samband med biomassa. | |
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 50a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(50a) Genom detta direktiv inrättas en unionsram för främjande av energi från förnybara energikällor och det bidrar också till potentiella positiva effekter som unionen och medlemsstaterna kan få när det gäller att främja utvecklingen av sektorn för förnybar energi i tredjeländer. Unionen och medlemsstaterna bör främja forskning, utveckling och investeringar i produktion av förnybar energi i utvecklingsländerna och i andra partnerländer och därigenom stärka deras miljömässiga och ekonomiska hållbarhet och deras exportkapacitet av förnybar energi. Import av förnybar energi från partnerländerna kan dessutom hjälpa unionen och medlemsstaterna att uppfylla sina ambitiösa mål för minskning av koldioxidutsläppen. |
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 62 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(62) I den europeiska strategin för en utsläppssnål rörlighet från juli 2016 framhölls att livsmedelsbaserade biobränslen har en mycket begränsad roll när det gäller att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och att de bör fasas ut gradvis och ersättas med avancerade biobränslen. För att förbereda övergången till avancerade biobränslen och minimera de totala indirekta effekterna av förändrad markanvändning är det lämpligt att begränsa mängden biodrivmedel och flytande biobränslen, producerade från livsmedels- och fodergrödor, som kan tillgodoräknas när det gäller uppfyllandet av det unionsmål som anges i detta direktiv. |
(62) Om betesmark eller jordbruksmark som tidigare varit avsedd för produktion av livsmedel och foder leds om till produktion av biodrivmedel, måste man möta efterfrågan för andra ändamål än bränsleändamål även i fortsättningen, antingen genom att man intensifierar den nuvarande produktionen eller genom att man tar icke-jordbruksmark i bruk på annat håll. Användning av icke-jordbruksmark för jordbruksändamål innebär indirekt ändring av markanvändning och kan leda till avsevärda växthusgasutsläpp om kollagren i den mark vars användningsändamål förändras är stora. I den europeiska strategin för en utsläppssnål rörlighet från juli 2016 framhölls att livsmedelsbaserade biobränslen har en mycket begränsad roll när det gäller att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och att de bör fasas ut gradvis och ersättas med avancerade biobränslen. För att förbereda övergången till avancerade biobränslen och minimera de totala indirekta effekterna av förändrad markanvändning är det lämpligt att begränsa mängden biodrivmedel och flytande biobränslen, producerade från livsmedels- och fodergrödor, som kan tillgodoräknas när det gäller uppfyllandet av det unionsmål som anges i detta direktiv, liksom också att ta med en uppskattning av inverkan från indirekt ändring av markanvändning i beräkningen av växthusgasutsläppen. |
Motivering | |
Indirekt ändring av markanvändning är ett fenomen som måste erkännas uttryckligen och beaktas i direktivets bestämmelser. | |
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 64 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(64) Avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och el från förnybara energikällor för transporter kan bidra till lägre koldioxidutsläpp, främja en utfasning av fossila bränslen inom unionens transportsektor på ett kostnadseffektivt sätt och bl.a. förbättra energidiversifieringen inom transportsektorn och samtidigt främja innovation, tillväxt och sysselsättning i unionens ekonomi och minska beroendet av importerad energi. Bränsleleverantörernas inblandningsskyldighet bör främja en kontinuerlig utveckling av avancerade drivmedel, inklusive biobränslen, och det är viktigt att säkerställa att inblandningsskyldigheten också är ett incitament att förbättra prestanda vad gäller minskade växthusgasutsläpp för de levererade bränslen som ska uppfylla denna skyldighet. Kommissionen bör bedöma dessa bränslen med avseende på minskade växthusgasutsläpp, teknisk innovation och hållbarhet. |
(64) Avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och el från förnybara energikällor för transporter kan bidra till lägre koldioxidutsläpp, främja en utfasning av fossila bränslen inom unionens transportsektor på ett kostnadseffektivt sätt och bl.a. förbättra energidiversifieringen inom transportsektorn och samtidigt främja innovation, tillväxt och sysselsättning i unionens ekonomi och minska beroendet av importerad energi. Råvaror som inte används för livsmedelsproduktion kan emellertid medföra utsläpp som orsakas av ändring av markanvändningen eller andra indirekta utsläpp. För att man ska kunna ta hänsyn till indirekta utsläpp till följd av att vissa råvaror börjar användas för andra ändamål än tidigare, bör uppskattningar av dessa utsläpp ingå i beräkningen av växthusgasutsläppen. Dessa uppskattningar kan ändras om ytterligare uppgifter blir tillgängliga eller om marknaderna för dessa råvaror som inte används för livsmedelsproduktion ändras över tiden. De bör därför hållas under fortlöpande uppsikt. Bränsleleverantörernas inblandningsskyldighet bör främja en kontinuerlig utveckling av avancerade drivmedel, inklusive biobränslen, och det är viktigt att säkerställa att inblandningsskyldigheten också är ett incitament att förbättra prestanda vad gäller minskade växthusgasutsläpp för de levererade bränslen som ska uppfylla denna skyldighet. Kommissionen bör bedöma dessa bränslen med avseende på minskade växthusgasutsläpp, teknisk innovation och hållbarhet. |
Motivering | |
En analys av omlokaliseringar, där de material identifieras som skulle användas för att ersätta råvaror samt utsläppen i samband med dessa, är nödvändig för att man ska förstå hur klimatet påverkas av att dessa material används till alternativa bränslen. | |
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 69a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(69a) Produktion av biobränslen, och därigenom de mål och tidsplaner som berör dem, bör inte medföra någon ändring av markanvändningen och bör inte på något sätt påverka näringskedjan. |
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 69b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(69b) EU:s biobränslepolitik kan ha indirekta negativa effekter inte bara på miljön utan också på livet i lokalsamhällena, markrättigheter och livsmedelstryggheten om skyddsåtgärder för hållbarhet och mänskliga rättigheter inte vidtas. |
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 73 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(73) Råmaterial framställda av jordbruksgrödor för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör inte framställas på torvmark, eftersom odlingen av råvara på torvmark skulle leda till betydande kollagerförluster om marken dikas ytterligare för detta ändamål, och det är svårt att kontrollera att en sådan dränering inte sker. |
(73) Råmaterial framställda av jordbruksgrödor för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör inte framställas på torvmark eller våtmark, eftersom odlingen av råvara på torvmark eller våtmark skulle leda till betydande kollagerförluster om marken dikas ytterligare för detta ändamål, och det är svårt att kontrollera att en sådan dränering inte sker. |
Motivering | |
Torv- och våtmarker är livsmiljöer med högt bevarandevärde som rymmer några av de viktigaste lagringsplatserna för koldioxid i EU och världen. När de förstörs släpper de emellertid ut väldiga mängder växthusgaser. | |
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Skäl 73a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(73a) Restprodukter från jordbruk och skogsbruk för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör odlas och skördas med hjälp av metoder som är förenliga med skyddet av jordbeskaffenheten och det organiska kolinnehållet i marken. |
Motivering | |
EU:s jordbrukspolitik bör stå i samklang med EU:s åtaganden på området för klimatförändring och fattigdomsbekämpning. De miljöutmaningar som jordbruket vanligtvis tampas med förvärras av klimatförändringen. Mer än nånsin måste jordbrukarna bidra till lindring av klimatförändringen genom att använda hållbara jordbruksmetoder. | |
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Skäl 95a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(95a) Unionens och medlemsstaternas politik för biodrivmedel bör stå i samklang med FN:s mål för hållbar utveckling och principen om en konsekvent politik för utveckling, i den form den stadfästs i Lissabonfördraget. Framför allt bör unionen och medlemsstaterna se till att deras politik för biodrivmedel inte blir till skada för utvecklingsländer och respekterar de lokala invånarnas rättigheter till markägande, såsom det föreskrivs i Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder (nr 169) samt i FN:s frivilliga riktlinjer för ansvarsfull förvaltning av markinnehav, fiskeri och skog inom ramen för nationell livsmedelstrygghet, samt i principerna för ansvarsfulla investeringar i jordbruket och livsmedelssystem och i OECD:s och FAO:s vägledning om ansvarsfulla leveranskedjor inom jordbruket. |
Motivering | |
Parisavtalet ålägger parterna att när de vidtar åtgärder mot klimatförändringar respektera internationella skyldigheter på människorättsområdet och ursprungsbefolkningars rättigheter. Där står också att klimatåtgärder måste genomföras på rättvis basis och som ett led i hållbar utveckling och insatser för att utrota fattigdom. Eftersom EU:s politik för biodrivmedel kan sätta press på marken utomlands måste det ses till att den inte inkräktar på de lokala invånarnas nuvarande rättigheter till markägande. | |
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Skäl 99 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(99) För att ändra eller komplettera icke väsentliga delar av bestämmelserna i detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktion delegeras till kommissionen när det gäller förteckningen över råvaror för produktionen av avancerade biobränslen, som lämnar endast ett begränsat bidrag till bränsleleverantörernas skyldigheter på transportområdet; anpassningen av energiinnehållet i drivmedel till vetenskapliga och tekniska framsteg; metoden för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process; genomförandet av avtal om ömsesidigt erkännande av ursprungsgarantier; fastställande av regler för övervakning av hur systemet med ursprungsgarantier fungerar; och reglerna för beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel, flytande biobränslen liksom deras fossila motsvarigheter. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelsen av delegerade akter. |
(99) För att ändra eller komplettera icke väsentliga delar av bestämmelserna i detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktion delegeras till kommissionen när det gäller förteckningen över råvaror för produktionen av avancerade biobränslen, också i fråga om uppskattningar av vilka indirekta utsläpp den är förknippad med; anpassningen av energiinnehållet i drivmedel till vetenskapliga och tekniska framsteg; metoden för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process; genomförandet av avtal om ömsesidigt erkännande av ursprungsgarantier; fastställande av regler för övervakning av hur systemet med ursprungsgarantier fungerar; och reglerna för beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel, flytande biobränslen liksom deras fossila motsvarigheter. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelsen av delegerade akter. |
Motivering | |
Klargörande att indirekta utsläpp fullt ut beaktas i samband med de olika råvarorna. | |
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Skäl 101a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(101a) 1,4 miljarder människor i världen saknar tillgång till elektricitet. Cirka 3 miljarder människor använder traditionella bränslen såsom kol och ved för matlagning, och har ofta dålig ventilation i sina hem. Nästan 2 miljoner människor dör varje år i lunginflammation och kronisk lungsjukdom till följd av användning av sådana bränslen. |
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Skäl 101b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(101b) Utvecklingsländer har i allt större utsträckning antagit strategier för förnybar energi på nationell nivå i samband med sina ambitioner att producera energi från förnybara källor för att tillgodose den ökande efterfrågan på energi. Över 173 länder, däribland 117 utvecklingsländer eller tillväxtekonomier, hade fastställt mål för förnybar energi i slutet av 2015. |
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Skäl 101c (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(101c) Energianvändning i utvecklingsländerna har nära koppling till en rad sociala frågor: fattigdomsminskning, utbildning, hälsa, befolkningsökning, sysselsättning, företagande, kommunikation, urbanisering och bristande möjligheter för kvinnor. Förnybar energi har stor potential vad gäller att möjliggöra hantering av utvecklings- och miljöutmaningar på en och samma gång. Under de senaste åren har det skett en betydande utveckling av alternativ energiteknik, både när det gäller prestanda och lägre kostnader. Dessutom har många utvecklingsländer ett särskilt bra läge när det gäller att utveckla en ny generation energiteknik. Förnybar energi gynnar inte bara utvecklingen och miljön, den kan även bidra till ökad säkerhet och ekonomisk stabilitet. Ökad användning av förnybara energikällor skulle minska beroendet av dyra importerade fossila bränslen och skulle hjälpa många länder att förbättra sin betalningsbalans. |
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Artikel 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Genom detta direktiv upprättas en gemensam ram för främjande av energi från förnybara energikällor. Det anger ett bindande unionsmål för den totala andelen energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen (brutto) år 2030. Det innehåller också bestämmelser om ekonomiskt stöd för el framställd från förnybara energikällor, egenförbrukning av förnybar el och användning av förnybar energi inom sektorerna värme och kyla och transporter, regionalt samarbete mellan medlemsstaterna och med tredjeländer, ursprungsgarantier, administrativa förfaranden och information och utbildning. I direktivet fastställs dessutom hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. |
Genom detta direktiv upprättas en gemensam ram för främjande av energi från förnybara energikällor. Det anger obligatoriska unionsmål och nationella mål för den totala andelen energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen (brutto) år 2030. Det innehåller också bestämmelser om ekonomiskt stöd för el framställd från förnybara energikällor, egenförbrukning av förnybar el och användning av förnybar energi inom sektorerna värme och kyla och transporter, regionalt samarbete mellan medlemsstaterna och med tredjeländer, ursprungsgarantier, administrativa förfaranden och information och utbildning. I direktivet fastställs dessutom hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. |
Motivering | |
Uppfyllandet av Parisavtalets mål förutsätter en ökning av andelen energi från förnybara källor, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå. Medlemsstatsmål som stämmer överens med EU:s mål kommer att bidra till att man kan säkerställa att de globala EU-målen verkligen uppnås. | |
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led na (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(na) energigrödor: grödor som odlas på jordbruksmark som huvudgröda och i första hand för energiändamål, undantaget restprodukter och avfall. |
Motivering | |
Förtydligande av definition. | |
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Artikel 3 – rubriken | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Unionens bindande övergripande mål för 2030 |
Unionens och medlemsstaternas bindande övergripande mål för 2030 |
Motivering | |
Nödvändigt för konsekvens gentemot artikel 1. | |
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 3a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3a. I sin strävan att uppnå målen i punkt 3 ska medlemsstaterna säkerställa att deras nationella mål utformas för att överensstämma med den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, framför allt när det gäller förbrukningen av skogs- och agrobiomassa för energiändamål, och att principen om den cirkulära ekonomin jämte kaskadprincipen följs. I detta syfte ska medlemsstaterna regelbundet se över sina nationella mål för att säkerställa överensstämmelsen med dessa principer. |
Motivering | |
EU och dess medlemsstater måste genomföra 2030-agendan på alla interna och externa politikområden på ett övergripande och strategiskt sätt, och därvid beakta de inbördes kopplingarna mellan olika mål för hållbar utveckling liksom de nationella åtgärdernas mer generella konsekvenser på internationell och global nivå. I enlighet med detta bör dessa principerna om cirkulär ekonomi och kaskadanvändning tillämpas där så är relevant, inbegripet i det här direktivet, i syfte att agera som förebild för tredjeländer | |
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 2 – led ca (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(ca) Elen har producerats i enlighet med internationell rätt, inklusive människorättslagstiftning. |
Motivering | |
Bestämmelserna i det här direktivet bör inte oavsiktligt belöna elproduktion på villkor som strider mot internationell rätt. | |
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 3 – led e | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
e) Ansökan gäller ett gemensamt projekt som uppfyller kriterierna i punkt 2 b och c och som kommer att använda gränsöverföringsförbindelsen, efter att den tagits i drift, och en mängd el som inte överstiger den mängd som kommer att exporteras till unionen efter det att gränsöverföringsförbindelsen tagits i drift. |
e) Ansökan gäller ett gemensamt projekt som uppfyller kriterierna i punkt 2 b, c och ca och som kommer att använda gränsöverföringsförbindelsen, efter att den tagits i drift, och en mängd el som inte överstiger den mängd som kommer att exporteras till unionen efter det att gränsöverföringsförbindelsen tagits i drift. |
Motivering | |
Nödvändigt för samstämmighet med punkt 2 ca, som läggs till genom ändringsförslag 23. | |
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 5 – led d | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
d) innehålla en skriftlig bekräftelse beträffande b och c från det tredjeland inom vars territorium anläggningen ska tas i drift och andelen eller mängden el som produceras av den anläggning som kommer att användas inom det tredje landet. |
d) innehålla en skriftlig bekräftelse beträffande punkt 2 b, c och ca från det tredjeland inom vars territorium anläggningen ska tas i drift och andelen eller mängden el som produceras av den anläggning som kommer att användas inom det tredje landet. |
Motivering | |
Nödvändigt för samstämmighet med punkt 2 ca, som läggs till genom ändringsförslag 23. | |
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 11 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
11. Medlemsstaterna ska inte erkänna ursprungsgarantier utfärdade av ett tredjeland, utom i de fall då kommissionen har undertecknat ett avtal med detta tredjeland om ömsesidigt erkännande av ursprungsgarantier som utfärdas i unionen och kompatibla system för ursprungsgarantier inrättade i det landet, om det förekommer direkt import eller export av energi. Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 32 för att säkerställa att dessa avtal följs. |
11. Medlemsstaterna ska inte erkänna ursprungsgarantier utfärdade av ett tredjeland, utom i de fall då kommissionen har undertecknat ett avtal med detta tredjeland om ömsesidigt erkännande av ursprungsgarantier som utfärdas i unionen och kompatibla system för ursprungsgarantier inrättade i det landet, om det förekommer direkt import eller export av energi. Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 32 för att säkerställa att dessa avtal följs. Avtalen ska följa internationell rätt, inklusive människorättslagstiftning, samt alla relevanta kommissionsbeslut, jämte Europeiska unionens domstols rättspraxis. |
Motivering | |
Möjligheten att inkludera importerad el från förnybara källor i beräkningen av andelen förnybar energi bör följa internationell rätt och EU-rätten. Det bör inte få leda till att människorättsstandarderna sänks eller att det uppstår illojal konkurrens. | |
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led b – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) Vid beräkningen av täljaren ska energiinnehållet i avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, avfallsbaserade fossila bränslen som levereras till alla transportsektorer och förnybar el som levereras till vägfordon beaktas. |
b) Vid beräkningen av täljaren ska energiinnehållet i avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och förnybar el som levereras till alla transportsektorer beaktas. |
Motivering | |
2030-agendan och dess 17 mål för hållbar utveckling är universella och omfattar alla länder i alla utvecklingsstadier, på grundval av en kombination av nationellt och delat ansvar. Det är inte lämpligt att inkludera bestämmelser om fossila bränslen – inte ens avfallsbaserade – i direktivet om förnybar energi, särskilt i en situation där EU:s energipolitik kan komma att användas som förlaga vid internationella förhandlingar. | |
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led ca (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ca) Vid beräkningen av såväl täljaren som nämnaren ska endast biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras av råvaror som härrör från eller producerats i unionen tas med. |
Motivering | |
För hållbarhetens skull och med hänsyn till direkt och indirekt ändring av markanvändningen bör endast de biodrivmedel/flytande biobränslen som produceras av råmaterial (inklusive avfall) och som kommer från EU anses vara hållbara. | |
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 – led a – led v | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
v) skörden överskrider inte skogens produktionskapacitet på lång sikt. |
v) skörden upprätthåller eller förbättrar skogens produktionskapacitet på lång sikt. |
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 – led b – led i | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
i) skogsbiomassan har skördats i enlighet med ett lagligt tillstånd, |
i) skogsbiomassan har skördats lagenligt, |
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 – led b – led v | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
v) skörden överskrider inte skogens produktionskapacitet på lång sikt. |
v) skörden upprätthåller eller förbättrar skogens produktionskapacitet på lång sikt. |
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 6a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
6a. Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från agrobiomassa och skogsbiomassa, och som beaktas för de syften som avses i punkt 1 första stycket led a, b och c ska uppfylla följande krav |
|
a) Råvaran kommer från mark eller skog i fråga om vilken tredje parters nyttjande- och äganderätt respekterats genom att dessa tredje parters fria och väl underbyggda samtycke utverkats på förhand, varvid representativa institutioner eller organisationer medverkat, |
|
b) tredje parters mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter respekteras, och |
|
c) tredje parters tillgång till livsmedel och foder ställs inte på spel. |
|
Mot bakgrund av detta ska fullständig respekt för de lokala invånarnas rättigheter till markägande, i enlighet med ILO-konventionen nr 169 samt FN:s frivilliga riktlinjer för ansvarsfull förvaltning av markinnehav, fiskeri och skog inom ramen för nationell livsmedelstrygghet, principerna för ansvarsfulla investeringar i jordbruket och livsmedelssystem och OECD:s och FAO:s vägledning om ansvarsfulla leveranskedjor inom jordbruket vara en prioriterad fråga. |
|
Med begreppet tredje part avses i den här punkten lokalsamhällen och ursprungsbefolkningar eller eventuella andra personer som berörs av produktion eller skörd av råmaterial eller som påverkas av aktiviteter för att producera eller utvinna råmaterial. |
Motivering | |
Vid odling och skörd av biomassa bör tredje parters rättigheter skyddas, arbetsrätten följas och skydd erbjudas mot negativa konsekvenser för livsmedelstryggheten. | |
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 10 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
10. För de syften som avses i punkt 1 a, b och c får medlemsstaterna införa ytterligare hållbarhetskrav för biobränslen. |
10. För de syften som avses i punkt 1 a, b och c får medlemsstaterna införa ytterligare hållbarhetskrav för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. |
Motivering | |
Medlemsstaternas rätt att ställa upp kompletterande hållbarhetskrav bör inte begränsas till biomassabränslen. | |
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 3a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3a. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att inrätta adekvata, heltäckande och människorättsbaserade hållbarhetsgarantier för användningen av biobränslen för att hantera markrättighetsfrågor och andra rättighetsrelaterade konsekvenser av produktion och import av biobränslen. |
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 1 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) genom att använda normalvärdet när ett normalvärde för minskningen av växthusgasutsläppen för en produktionskedja fastställs i del A eller B i bilaga V för biodrivmedel och flytande biobränslen och i del A i bilaga VI för biomassabränslen när el-värdet för dessa biodrivmedel eller flytande biobränslen, som beräknas i enlighet med del C punkt 7 i bilaga V och för de biomassabränslen som beräknas i enlighet med punkt 7 i del B i bilaga VI, är lika med eller mindre än noll, |
a) genom att använda normalvärdet när ett normalvärde för minskningen av växthusgasutsläppen för en produktionskedja fastställs i del A eller B i bilaga V för biodrivmedel och flytande biobränslen och i del A i bilaga VI för biomassabränslen när el-värdet för dessa biodrivmedel eller flytande biobränslen, som beräknas i enlighet med del C punkt 7 i bilaga V och för de biomassabränslen som beräknas i enlighet med punkt 7 i del B i bilaga VI, är lika med eller mindre än noll, och från det värdet dra av normalvärdet för minskningen av växthusgasutsläpp, antingen genom indirekt ändrad markanvändning såsom anges i del A i bilaga VIII eller genom indirekta utsläpp såsom anges i del Ba i bilaga VIII. |
Motivering | |
Det finns få tillgängliga råvarumaterial som verkligen är utsläppsfria. Om råvaror inte skulle användas som de gör i dag utan skulle användas för att producera biodrivmedel kommer de andra användarna att påverkas. Indirekta uppskattningar av koldioxid, baserade på en analys om förflyttningar där de material identifieras som skulle användas för att ersätta råvaror samt utsläppen i samband med dessa, bör användas vid beräkningen av minskade växthusgasutsläpp för att spegla hur klimatet påverkas av användningen av detta material för alternativa bränslen. | |
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 1 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) genom att använda ett faktiskt värde som beräknas i enlighet med den metod som fastställs i del C i bilaga V för biodrivmedel och flytande biobränslen och i del B i bilaga VI för biomassabränslen , |
b) genom att använda ett faktiskt värde som beräknas i enlighet med den metod som fastställs i del C i bilaga V för biodrivmedel och flytande biobränslen och i del B i bilaga VI för biomassabränslen och från det värdet dra av normalvärdet för minskningen av växthusgasutsläpp, antingen genom indirekt ändrad markanvändning såsom anges i del A i bilaga VIII eller genom indirekta utsläpp såsom anges i del Ba i bilaga VIII, |
Motivering | |
Det finns få tillgängliga råvarumaterial som verkligen är utsläppsfria. Om råvaror inte skulle användas som de gör i dag utan skulle användas för att producera biodrivmedel kommer de andra användarna att påverkas. Indirekta uppskattningar av koldioxid, baserade på en analys om förflyttningar där de material identifieras som skulle användas för att ersätta råvaror samt utsläppen i samband med dessa, bör användas vid beräkningen av minskade växthusgasutsläpp för att spegla hur klimatet påverkas av användningen av detta material för alternativa bränslen. Detta ändringsförslag är oupplösligt förbundet med ändringsförslaget till artikel 25.1. | |
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 1 – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) genom att använda ett värde beräknat som summan av faktorerna i de formler som avses i del C punkt 1 i bilaga V, varvid de disaggregerade normalvärdena i del D eller E i bilaga V får användas för vissa faktorer, och faktiska värden beräknade i enlighet med den metod som fastställs i del C i bilaga V för alla övriga faktorer, eller |
c) genom att använda ett värde beräknat som summan av faktorerna i de formler som avses i del C punkt 1 i bilaga V, varvid de disaggregerade normalvärdena i del D eller E i bilaga V får användas för vissa faktorer, och faktiska värden beräknade i enlighet med den metod som fastställs i del C i bilaga V för alla övriga faktorer, och från det värdet dra av normalvärdet för minskningen av växthusgasutsläpp, antingen genom indirekt ändrad markanvändning såsom anges i del A i bilaga VIII eller genom indirekta utsläpp såsom anges i del Ba i bilaga VIII, eller |
Motivering | |
Det finns få tillgängliga råvarumaterial som verkligen är utsläppsfria. Om råvaror inte skulle användas som de gör i dag utan skulle användas för att producera biodrivmedel kommer de andra användarna att påverkas. Indirekta uppskattningar av koldioxid, baserade på en analys om förflyttningar där de material identifieras som skulle användas för att ersätta råvaror samt utsläppen i samband med dessa, bör användas vid beräkningen av minskade växthusgasutsläpp för att spegla hur klimatet påverkas av användningen av detta material för alternativa bränslen. | |
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 1 – led d | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
d) genom att använda ett värde beräknat som summan av faktorerna i de formler som avses i del B punkt 1 i bilaga V, varvid de disaggregerade normalvärdena i del C i bilaga VI får användas för vissa faktorer, och faktiska värden beräknade i enlighet med den metod som fastställs i del B i bilaga VI för alla övriga faktorer. |
d) genom att använda ett värde beräknat som summan av faktorerna i de formler som avses i del B punkt 1 i bilaga V, varvid de disaggregerade normalvärdena i del C i bilaga VI får användas för vissa faktorer, och faktiska värden beräknade i enlighet med den metod som fastställs i del B i bilaga VI för alla övriga faktorer, och från det värdet dra av normalvärdet för minskningen av växthusgasutsläpp genom indirekt ändrad markanvändning såsom anges i del A i bilaga VIII. |
Motivering | |
Det finns få tillgängliga råvarumaterial som verkligen är utsläppsfria. Om råvaror inte skulle användas som de gör i dag utan skulle användas för att producera biodrivmedel kommer de andra användarna att påverkas. Indirekta uppskattningar av koldioxid, baserade på en analys om förflyttningar där de material identifieras som skulle användas för att ersätta råvaror samt utsläppen i samband med dessa, bör användas vid beräkningen av minskade växthusgasutsläpp för att spegla hur klimatet påverkas av användningen av detta material för alternativa bränslen. | |
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv Artikel 30 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Kommissionen ska övervaka ursprunget för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används i unionen samt de konsekvenser som produktionen får på markanvändningen i unionen och i de viktigaste tredjeländer som tillhandahåller produkterna, inklusive konsekvenser som beror på förflyttning. Övervakningen ska grunda sig på medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner och motsvarande lägesrapporter som krävs i artiklarna 3, 15 och 18 i förordning [styrning], och på rapporter från relevanta tredjeländer och mellanstatliga organisationer samt på vetenskapliga studier och annan information av värde. Kommissionen ska också övervaka de förändringar av råvarupriser som är kopplade till användningen av biomassa för energiändamål och dithörande positiva och negativa effekter på livsmedelstryggheten. |
1. Kommissionen ska övervaka ursprunget för biodrivmedel och flytande biobränslen, och biomassabränslen som används i unionen samt de konsekvenser som produktionen av förnybar energi från dessa och andra källor har för markanvändningen i unionen och i de viktigaste tredjeländer som tillhandahåller produkterna, inklusive konsekvenser som beror på förflyttning. Övervakningen ska grunda sig på medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner och motsvarande lägesrapporter som krävs i artiklarna 3, 15 och 18 i förordning [styrning], och på rapporter från relevanta tredjeländer och mellanstatliga organisationer samt på vetenskapliga studier och annan information av värde. Kommissionen ska också övervaka de förändringar av råvarupriser som är kopplade till användningen av biomassa för energiändamål och dithörande positiva och negativa effekter på livsmedelstryggheten. |
Motivering | |
En heltäckande lösning som möjliggör jämförelser bör väljas. | |
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv Artikel 30 – punkt 2a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2a. Kommissionen ska senast den 31 december 2023 utvärdera huruvida de kriterier som anges i artikel 26 på ett effektivt sätt hindrar användningen av icke hållbar skogsbiomassa och agrobiomassa, stöder kaskadanvändning av biomassa och åtgärdar direkta och indirekta koldioxidutsläpp, inklusive från skogssektorn, och ska vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av de relevanta kraven. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag är direkt kopplat till införandet av nya hållbarhetskriterier för skogsbaserad och jordbruksbaserad bioenergi och till ändringsförslagen till artikel 26. | |
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led g | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
g) Avloppsslam från palmoljeframställning och tomma palmfruktsklasar. |
utgår |
Motivering | |
EU:s energipolitik bör vara förenlig med principerna om konsekvens i utvecklingspolitiken och uppfyllandet av målen i 2030-agendan. De här råvarorna hänger samman med produktionen av första generationens biodrivmedel, som inte är hållbara, och kommer att öka dessas ekonomiska värde, vilket äventyrar bl.a. rätten till mat och markrättigheter i utvecklingsländer. | |
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led i | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
i) Råglycerin. |
utgår |
Motivering | |
Denna råvara är kopplad till produktion av icke hållbar biodiesel. | |
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led p | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
p) Annan cellulosa från icke-livsmedel enligt definitionen i artikel 2 andra stycket led s. |
utgår |
Motivering | |
Det står inte i samklang med EU:s engagemang till förmån för Agenda 2030 för hållbar utveckling att man gynnar användningen av mark för energigrödor. | |
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led q | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
q) Annat material som innehåller både cellulosa och lignin enligt definitionen i artikel 2 andra stycket led r, utom sågtimmer och fanerstockar. |
utgår |
Motivering | |
För att skogarna inte ska skövlas eller överexploateras bör incitament ges endast till användning av material som verkligen utgörs av träavfall. |
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) |
||||
Referensnummer |
COM(2016)0767 – C8-0500/2016 – 2016/0382(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 1.3.2017 |
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
DEVE 15.6.2017 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Florent Marcellesi 6.4.2017 |
||||
Behandling i utskott |
30.8.2017 |
|
|
|
|
Antagande |
10.10.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
15 11 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Nirj Deva, Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, György Hölvényi, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Arne Lietz, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Maurice Ponga, Lola Sánchez Caldentey, Eleftherios Synadinos, Eleni Theocharous, Patrizia Toia, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská, Joachim Zeller, Željana Zovko |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Marina Albiol Guzmán, Thierry Cornillet, Brian Hayes, Cécile Kashetu Kyenge, Florent Marcellesi |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
15 |
+ |
|
ALDE |
Beatriz Becerra Basterrechea, Thierry Cornillet, Paavo Väyrynen |
|
EFDD |
Ignazio Corrao |
|
GUE/NGL |
Marina Albiol Guzmán, Lola Sánchez Caldentey |
|
S&D |
Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Cécile Kashetu Kyenge, Arne Lietz, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Patrizia Toia |
|
Verts/ALE |
Maria Heubuch, Florent Marcellesi |
|
11 |
- |
|
ECR |
Nirj Deva, Eleni Theocharous |
|
NI |
Eleftherios Synadinos |
|
PPE |
Brian Hayes, György Hölvényi, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Maurice Ponga, Bogdan Brunon Wenta, Joachim Zeller, Željana Zovko, Anna Záborská |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (13.11.2017)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning)
(COM(2016)0767 – C8–0500/2016 – 2016/0382(COD))
Föredragande av yttrande: Bas Eickhout
KORTFATTAD MOTIVERING
Unionen och dess medlemsstater har ratificerat Parisavtalet och därmed åtagit sig att hålla den genomsnittliga globala temperaturökningen på en nivå väl under 2 °C och samtidigt sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. En snabb övergång till förnybar energi är avgörande för att man ska kunna uppfylla dessa mål.
Kommissionens förslag innehåller ett övergripande EU-mål på minst 27 % förnybar energi. Detta motsvarar en ökning med bara 6 % under en tioårsperiod sett till den förväntade andelen förnybar energi år 2020 och innebär i praktiken att hastigheten för införandet av förnybar energi sänks jämfört med tidigare år. Föredraganden föreslår att man höjer ambitionsnivån till 35% förnybar energi år 2030 och inför obligatoriska nationella mål och att man tillämpar prioriterad åtkomst och ett system med ursprungsgarantier som endast fungerar som ett spårbarhets- och redovisningsverktyg.
När lagstiftare främjar användningen av vissa energikällor genom mål och subventioner bär de ansvaret för eventuella negativa konsekvenser för miljön och ekonomin som helhet, och därför måste tillräckliga skyddsåtgärder vidtas i enlighet med försiktighetsprincipen. Ur ett klimatperspektiv bör endast bioenergi som produceras från avfall och restprodukter främjas, där lämpliga åtgärder vidtas för att skydda jordbeskaffenheten, kolet i marken och den biologiska mångfalden och hänsyn tas till omflyttningen från andra användningsområden. En politik som riskerar att öka utsläppen eller minska den naturliga kolsänka som skogarna utgör kommer att motverka sitt syfte när det gäller att uppfylla Parisavtalets mål.
På transportområdet syftar förslaget till en långsam övergång från EU-stöd till grödobaserade biobränslen till EU-stöd till bättre förnybara drivmedel, såsom avancerade biobränslen och förnybar el. Taket för grödobaserade biobränslen som kan räknas med i målen för förnybar energi minskas gradvis från 7 % till 0% år 2030. Biodrivmedel och flytande biobränslen med palmolja som råvara bör bidra med 0 från och med 2021. Kommissionen bör ta fram metoder för certifiering av biodrivmedel och flytande biobränslen som innebär låg risk för indirekt ändring av markanvändning.
I förslaget åläggs bränsleleverantörerna också att gradvis blanda in 9% avancerade biobränslen, förnybar el och bränslen från avskiljning och användning av koldioxid i de drivmedel som de tillhandahåller fram till år 2030. Denna minimiandel bör motsvara en minskning av intensiteten i växthusgasutsläppen med minst 7 % jämfört med 2020. Det är viktigt att se till att dessa biobränslen medför betydande minskningar av växthusgasutsläppen Få råvaror är verkligen tillgängliga utan att ge upphov till utsläpp. Om material som i dag används inom andra områden leds om till produktion av biobränslen kommer de andra användningsområdena att påverkas. Uppskattningar av mängden indirekt kol, som grundar sig på en omflyttningsanalys där man fastställer vilka material som skulle användas för att ersätta råmaterialet och vilka utsläpp som är förknippade med detta, bör räknas med i tröskelvärdet för minskade utsläpp av växthusgaser för avancerade bränslen.
Det är inte lämpligt att ta med förordnanden om fossila bränslen – inte ens avfallsbaserade sådana – i direktivet om förnybar energi. Avfallsbaserade fossila bränslen bör främjas genom andra instrument inom ramen för unionens strategi för cirkulär ekonomi.
Förnybar el är det renaste bränsle som finns för transportsektorn och är för närvarande den mest hållbara skalbara lösningen. För en storskalig utbyggnad av de eldrivna transporterna behövs det emellertid incitament på såväl efterfråge- som utbudssidan. Ett tillräckligt nät av laddningsstationer är en avgörande faktor i främjandet av spridningen av elfordon.
Avancerade biobränslen väntas på lång sikt, och de kommer främst att spela en viktig roll för att minska växthusgasutsläppen inom luftfarten. Den förnybara energi som levereras till luftfarten kommer att räknas med i den totala inblandningsskyldigheten för transportsektorn.
Förslaget till yttrande syftar också till att förenkla och minska den administrativa bördan. En av åtgärderna som föreslås i detta sammanhang är att införa en gemensam EU-databas i stället för 28 nationella databaser där bränsleleverantörer dokumenterar de överföringar som görs för att fullgöra inblandningsskyldigheten.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(6) Europaparlamentet har i sina resolutioner om ”En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020−2030” och ”Lägesrapport om förnybar energi” förespråkat ett bindande unionsmål för 2030 om att minst 30 % av den sammanlagda slutliga energianvändningen ska komma från förnybara energikällor och framhållit att detta mål bör nås med hjälp av nationella mål som tar hänsyn till den individuella situationen och potentialen i varje medlemsstat. |
(6) Europaparlamentet har i sina resolutioner om ”En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020−2030” och ”Lägesrapport om förnybar energi” förespråkat ett bindande unionsmål för 2030 om att minst 30 % av den sammanlagda slutliga energianvändningen ska komma från förnybara energikällor och framhållit att detta mål bör nås med hjälp av nationella mål som tar hänsyn till den individuella situationen och potentialen i varje medlemsstat. I sin resolution om lägesrapporten om förnybar energi gick Europaparlamentet längre och ansåg att det mot bakgrund av Parisavtalet är önskvärt med en avsevärt högre ambition när det gäller unionens mål. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 8a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(8a) Medlemsstaterna bör överväga i vilken utsträckning användningen av olika typer av energikällor går att förena med målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C över förindustriell nivå samt med målet om en fossilfri och samtidigt koldioxidsnål ekonomi. Till kommissionen bör delegeras befogenhet att anta rättsakter där det, på grundval av återbetalningsperioden och resultaten jämfört med fossila bränslen, bedöms vilket respektive bidrag till dessa mål som olika typer av förnybara energikällor ger samt övervägs ett förslag till längsta tillåten återbetalningsperiod som ett hållbarhetskriterium, i synnerhet för biomassa som innehåller lignocellulosa. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag är kopplat till hållbarhetskriterierna i artikel 26, som är ett av de centrala inslagen i omarbetningen av direktivet om förnybara energikällor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 10 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 10a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(10a) Främjandet av energi från förnybara energikällor bör baseras på principerna om den cirkulära ekonomin och kaskadanvändning av resurser för att öka resurseffektiviteten för produkter och material samt minimera genereringen av avfall. Direktivet bör därför följa dessa principer och dessutom främja upparbetning av avfall till sekundära råvaror i linje med de mål som fastställs i direktiv 2008/98/EG. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Direktivet om förnybar energi bör inbegripa principerna om den cirkulära ekonomin och stimulera marknaden för sekundära råvaror. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 11 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(11) För att stödja medlemsstaternas ambitiösa bidrag till unionsmålet bör en finansieringsram som underlättar investeringar i projekt för förnybar energi i dessa medlemsstater inrättas, även genom användning av finansieringsinstrument. |
(11) För att hjälpa medlemsstaterna att uppnå sina mål bör en finansieringsram som underlättar investeringar i projekt för förnybar energi i dessa medlemsstater inrättas, även genom användning av finansieringsinstrument. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 13 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(13) Kommissionen bör underlätta utbyte av bästa praxis mellan de behöriga nationella eller regionala myndigheterna eller organen, till exempel genom regelbundna möten för att hitta en gemensam strategi för att främja en mer utbredd användning av kostnadseffektiva projekt som rör förnybar energi, uppmuntra investeringar i ny, flexibel och ren teknik och fastställa en lämplig strategi för att hantera avvecklingen av teknik som inte bidrar till att minska utsläppen eller ger tillräcklig flexibilitet, på grundval av transparenta kriterier och tillförlitliga prissignaler från marknaden. |
(13) Kommissionen bör underlätta utbyte av bästa praxis mellan de behöriga nationella eller regionala och lokala myndigheterna eller organen, till exempel genom regelbundna möten för att hitta en gemensam strategi för att främja en mer utbredd användning av kostnadseffektiva projekt som rör förnybar energi, uppmuntra investeringar i ny, flexibel och ren teknik och fastställa en lämplig strategi för att hantera avvecklingen av teknik som inte bidrar till att minska utsläppen eller ger tillräcklig flexibilitet, på grundval av transparenta kriterier och tillförlitliga prissignaler från marknaden. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 15 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(15) Stödsystem för el som produceras från förnybara energikällor har visat sig vara ett effektivt sätt att främja utbyggnaden av förnybar energi. Om och när medlemsstaterna beslutar att införa stödsystem bör sådant stöd ges i en form som är så lite snedvridande som möjligt med tanke på elmarknadernas funktion. I detta syfte beviljar ett ökande antal medlemsstater stöd i en form där stödet ges utöver marknadsintäkterna. |
(15) Stödsystem för el som produceras från förnybara energikällor har visat sig vara ett effektivt sätt att främja utbyggnaden av förnybar energi. Om och när medlemsstaterna beslutar att införa stödsystem bör sådant stöd ges i en form som är så lite snedvridande som möjligt med tanke på elmarknadernas funktion. I detta syfte beviljar ett ökande antal medlemsstater stöd i en form där stödet ges utöver marknadsintäkterna. För källor till biomassa, där konkurrens med materialtillverkare kan förekomma, bör stödsystemen vara så lite snedvridande som möjligt med tanke på biomassamarknadens funktion. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att åstadkomma en övergång till en cirkulär ekonomi bör stödsystemen för förnybar energi inte snedvrida konkurrensen mellan olika sektorer om att få leverera biomassa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 16 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(16) Elproduktion från förnybara energikällor bör byggas ut till lägsta möjliga kostnad för konsumenter och skattebetalare. När medlemsstaterna utformar stödsystem och beviljar stöd bör de sträva efter att minimera de totala systemkostnaderna för utbyggnad, med full hänsyn tagen till behovet av nät- och systemutbyggnad, den energimix som blir följden samt teknikens potential på lång sikt. |
(16) Elproduktion från förnybara energikällor, inbegripet energilagring, bör byggas ut med bästa möjliga kostnadseffektivitet för konsumenter och skattebetalare. När medlemsstaterna utformar stödsystem och beviljar stöd bör de sträva efter att minimera de totala systemkostnaderna för utbyggnad, med full hänsyn tagen till behovet av nät- och systemutbyggnad, inbegripet utveckling av högspänningsnät för kraftöverföring, den energimix som blir följden samt teknikens potential på lång sikt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 16a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(16a) Vid planeringen av den infrastruktur som behövs för elproduktion från förnybara energikällor bör vederbörlig hänsyn tas till politiska åtgärder i samband att de personer som påverkas av projekten, inbegripet eventuella ursprungsbefolkningar, deltar, liksom vederbörlig hänsyn bör tas till deras markrättigheter. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 16b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(16b) Konsumenterna bör få utförlig information, bland annat om energieffektivitetsvinster för värme-/kylsystem och lägre driftskostnader för elfordon, så att de kan göra individuella val i fråga om förnybara energikällor och undvika teknologisk inlåsning. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Skäl 17 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(17) Öppnandet av stödsystem för gränsöverskridande deltagande begränsar de negativa effekterna på den inre energimarknaden och kan, under vissa förhållanden, hjälpa medlemsstaterna att uppnå unionsmålet på ett mer kostnadseffektivt sätt. Gränsöverskridande deltagande är också en naturlig följd av utvecklingen av unionens politik när det gäller förnybar energi, med ett bindande mål på unionsnivå som ersätter nationella bindande mål. Därför bör medlemsstaterna åläggas att successivt och delvis öppna stödet för projekt i andra medlemsstater och fastställa olika sätt på vilka detta successiva öppnande kan genomföras, samtidigt som efterlevnaden av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt säkerställs, inbegripet artiklarna 30, 34 och 110. |
(17) Öppnandet av stödsystem för gränsöverskridande deltagande begränsar de negativa effekterna på den inre energimarknaden och kan, under vissa förhållanden, hjälpa medlemsstaterna att uppnå unionsmålet på ett mer kostnadseffektivt sätt. Gränsöverskridande deltagande är också en naturlig följd av utvecklingen av unionens politik när det gäller förnybar energi, med ett bindande mål på unionsnivå som kompletterar nationella bindande mål. Därför bör medlemsstaterna åläggas att successivt och delvis öppna stödet för projekt i andra medlemsstater och fastställa olika sätt på vilka detta successiva öppnande kan genomföras, samtidigt som efterlevnaden av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt säkerställs, inbegripet artiklarna 30, 34 och 110. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Skäl 20 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(20) Det är nödvändigt att fastställa transparenta och entydiga regler för hur man beräknar andelen energi från förnybara energikällor och för att definiera vilka källorna är. |
(20) Det är nödvändigt att fastställa transparenta och entydiga regler för hur man beräknar andelen energi från förnybara energikällor och för att definiera vilka källorna är. I detta sammanhang bör den energi som finns i haven och andra vattenförekomster i form av vågor, havsströmmar, tidvatten, temperaturgradientenergi och saltgradientenergi inkluderas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att behålla den hänvisning som är inkluderad i det befintliga direktivet med hänsyn till den potential som förnybar havsbaserad energi utgör. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Skäl 20a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(20a) Förnybar havsbaserad energi ger EU en unik möjlighet att minska sitt fossilberoende, varjämte de bidrar till uppnåendet av dess mål om minskade koldioxidutsläpp, och till uppkomsten av en ny näringsgren som skapar arbetstillfällen på en stor del av EU:s territorium, inklusive i de yttersta randområdena. EU bör därför eftersträva regleringsvillkor och ekonomiska villkor som gynnar ibruktagandet av sådan energi. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Skäl 24a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(24a) I sitt meddelande En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet av den 26 juli 2016 betonar kommissionen att avancerade biobränslen (som i meddelandets svenska version kallas ”avancerade biodrivmedel”) på medellång sikt kommer att vara särskilt viktiga för luftfarten. Den kommersiella luftfarten är fullständigt beroende av flytande bränslen, eftersom det inte finns några säkra eller certifierade alternativ för den civila luftfarten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Skäl 25 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(25) För att säkerställa att bilaga IX beaktar principerna vad gäller den avfallshierarki som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG17, unionens hållbarhetskriterier och behovet av att säkerställa att bilagan inte skapar ytterligare efterfrågan på mark och samtidigt främja användningen av avfall och restprodukter, bör kommissionen i sin regelbundna utvärdering av bilagan överväga införandet av ytterligare råvaror som inte allvarligt snedvrider marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter. |
(25) För att säkerställa att bilaga IX beaktar principerna vad gäller den cirkulära ekonomin, den avfallshierarki som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG1717, unionens hållbarhetskriterier, en livscykelbedömning av utsläpp och behovet av att säkerställa att bilagan inte skapar ytterligare efterfrågan på mark och samtidigt främja användningen av avfall och restprodukter, bör kommissionen regelbundet utvärdera bilagan och, i sina eventuella förslag till ändringar av den, överväga införandet av ytterligare råvaror som inte allvarligt snedvrider marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
__________________ |
__________________ | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3). |
17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Skäl 25a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(25a) I Europaparlamentets resolution av den 4 april 2017 om palmolja och avverkning av regnskogar uppmanas kommissionen att vidta åtgärder för att vegetabiliska oljor som driver på avskogningen, däribland palmolja, ska fasas ut som beståndsdel i biobränslen, helst till 2020. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Skäl 26 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(26) För att göra det möjligt att minska kostnaderna för att nå unionsmålet i direktivet och ge medlemsstaterna flexibilitet att fullgöra sin skyldighet att inte underskrida sina mål för 2020 efter 2020 , är det lämpligt både att stimulera medlemsstaternas användning av energi från förnybara energikällor som producerats i andra medlemsstater och att göra det möjligt för medlemsstaterna att ta med sådan energi från förnybara energikällor som använts i andra medlemsstater vid beräkningen av deras egen andel förnybar energi. Därför krävs det samarbetsmekanismer som komplement till skyldigheterna att öppna stödet för projekt i andra medlemsstater . Dessa mekanismer omfattar statistiska överföringar, gemensamma projekt mellan medlemsstaterna eller gemensamma stödsystem. |
(26) För att göra det möjligt att minska kostnaderna för att nå målen i direktivet och ge medlemsstaterna flexibilitet att fullgöra sin skyldighet att inte underskrida sina mål för 2020 efter 2020 , är det lämpligt både att stimulera medlemsstaternas användning av energi från förnybara energikällor som producerats i andra medlemsstater och att göra det möjligt för medlemsstaterna att ta med sådan energi från förnybara energikällor som använts i andra medlemsstater vid beräkningen av deras egen andel förnybar energi . Därför krävs det samarbetsmekanismer som komplement till skyldigheterna att öppna stödet för projekt i andra medlemsstater . Dessa mekanismer omfattar statistiska överföringar, gemensamma projekt mellan medlemsstaterna eller gemensamma stödsystem. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Skäl 27 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(27) Medlemsstaterna bör uppmuntras att bedriva samarbete i alla lämpliga former när det gäller de mål som fastställs i detta direktiv. Ett sådant samarbete kan genomföras på alla nivåer, bilateralt eller multilateralt. Utöver de mekanismer som påverkar beräkningen av målsatt andel förnybar energi och måluppfyllelse och som uttryckligen föreskrivs i detta direktiv, nämligen statistiska överföringar mellan medlemsstaterna, gemensamma projekt och gemensamma stödsystem, kan samarbete även ske i form av t.ex. utbyte av information och bästa praxis, vilket särskilt tas upp i e-plattformen som införs genom förordning [styrning], och annan frivillig samordning mellan alla typer av stödsystem. |
(27) Medlemsstaterna bör uppmuntras att bedriva samarbete i alla lämpliga former när det gäller de mål som fastställs i detta direktiv. Ett sådant samarbete kan genomföras på alla nivåer, bilateralt eller multilateralt. Utöver de mekanismer som påverkar beräkningen av målsatt andel förnybar energi och måluppfyllelse och som uttryckligen föreskrivs i detta direktiv, nämligen statistiska överföringar mellan medlemsstaterna, gemensamma projekt och gemensamma stödsystem, bör samarbete ske inom ramen för makroregionala partnerskap som införs genom förordning (EU) ... [[styrning], och kan ta formen av t.ex. utbyte av information och bästa praxis, vilket särskilt tas upp i e-plattformen, jämte annan frivillig samordning mellan alla typer av stödsystem. Kommissionens strategi för de transeuropeiska energinäten bör stödja målen i detta direktiv och införa ytterligare incitament för gränsöverskridande såväl som regionalt samarbete mellan medlemsstaterna inom förnybar energi. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ett av syftena med den europeiska energiunionen är att främja bättre utbyte och samordning mellan medlemsstaternas energipolitik. Detta bör också framgå av direktivet, i överensstämmelse med andra EU-verktyg för gränsöverskridande infrastrukturprojekt som TEN-E-strategin. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Skäl 28 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(28) Importerad el som producerats från förnybara energikällor utanför unionen bör kunna räknas in i medlemsstaternas andelar förnybar energi . För att kunna garantera en adekvat effekt av skiftet från konventionell energi till energi från förnybara energikällor i unionen och i tredjeländer, är det lämpligt att se till att sådan import kan spåras och redovisas på ett tillförlitligt sätt. Avtal med tredjeländer om hur denna handel med el från förnybara energikällor ska organiseras kommer att övervägas. Om ett beslut som fattas enligt fördraget om energigemenskapen18 innebär att de relevanta bestämmelserna i detta direktiv är bindande för parterna i det fördraget, bör de bestämmelser om samarbete mellan medlemsstaterna som föreskrivs i detta direktiv vara tillämpliga på dem. |
(28) Importerad el som producerats från förnybara energikällor utanför unionen bör kunna räknas in i medlemsstaternas mål. För att kunna garantera en adekvat effekt av skiftet från konventionell energi till energi från förnybara energikällor i unionen och i tredjeländer, är det lämpligt att se till att sådan import kan spåras och redovisas på ett tillförlitligt sätt. Avtal med tredjeländer om hur denna handel med el från förnybara energikällor ska organiseras kommer att övervägas. Om ett beslut som fattas enligt fördraget om energigemenskapen18 innebär att de relevanta bestämmelserna i detta direktiv är bindande för parterna i det fördraget, bör de bestämmelser om samarbete mellan medlemsstaterna som föreskrivs i detta direktiv vara tillämpliga på dem. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
__________________ |
__________________ | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
18 EUT L 198, 20.7.2006, s. 18. |
18 EUT L 198, 20.7.2006, s. 18. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Skäl 33 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(33) På nationell och regional nivå har bestämmelser och skyldigheter beträffande minimikrav för användning av energi från förnybara energikällor i nya och renoverade byggnader lett till en betydligt ökad användning av denna typ av energi. Dessa åtgärder bör också framhållas som föredömen i ett vidare unionssammanhang , samtidigt som man genom ändrade byggregler och byggnormer främjar energieffektivare anordningar för energi från förnybara energikällor. |
(33) På nationell, regional och lokal nivå har bestämmelser och skyldigheter beträffande minimikrav för användning av energi från förnybara energikällor i nya och renoverade byggnader lett till en betydligt ökad användning av denna typ av energi. Dessa åtgärder bör också framhållas som föredömen i ett vidare unionssammanhang , samtidigt som man genom ändrade byggregler och byggnormer främjar energieffektivare anordningar för energi från förnybara energikällor. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den lokala nivån spelar och kommer att spela en avgörande roll för att EU ska uppnå sina mål för energibesparingar och utbyggnad av förnybara energikällor, särskilt med tanke på direktivets mål att stödja lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Skäl 35 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(35) För att säkerställa att nationella åtgärder för utveckling av förnybar värme och kyla baseras på en övergripande kartläggning och analys av den nationella potentialen för förnybar energi och spillenergi och sörjer för ökad integrering av förnybara energikällor och källor till spillvärme och spillkyla bör medlemsstaterna åläggas att göra en bedömning av sin nationella potential till förnybara energikällor och användning av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning, framför allt för att underlätta integreringen av förnybar energi i värme- och kylanläggningar och främja effektiv och konkurrenskraftig fjärrvärme och fjärrkyla enligt definitionen i artikel 2.41 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU21. För att säkerställa överensstämmelse med kraven på energieffektivitet för värme och kyla och minska den administrativa bördan bör denna utvärdering ingå i de övergripande bedömningar som genomförs och anmäls i enlighet med artikel 14 i det direktivet. |
(35) För att säkerställa att nationella åtgärder för utveckling av förnybar värme och kyla baseras på en övergripande kartläggning och analys av den nationella potentialen för förnybar energi och spillenergi och sörjer för ökad integrering av förnybara energikällor, i synnerhet genom stöd till innovativ teknik som värmepumpar, geotermisk värme och solvärme, och källor till spillvärme och spillkyla bör medlemsstaterna åläggas att göra en bedömning av sin nationella potential till förnybara energikällor och användning av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning, framför allt för att underlätta integreringen av förnybar energi i värme- och kylanläggningar och främja effektiv och konkurrenskraftig fjärrvärme och fjärrkyla enligt definitionen i artikel 2.41 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU21. För att säkerställa överensstämmelse med kraven på energieffektivitet för värme och kyla och minska den administrativa bördan bör denna utvärdering ingå i de övergripande bedömningar som genomförs och anmäls i enlighet med artikel 14 i det direktivet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
__________________ |
__________________ | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1). |
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Skäl 45 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(45) Det är viktigt att tillhandahålla information om hur den el som fått stöd fördelas till slutkunderna . För att förbättra kvaliteten på denna information till konsumenterna bör medlemsstaterna säkerställa att ursprungsgarantier utfärdas för alla enheter förnybar energi som produceras. I syfte att undvika dubbel kompensation bör dessutom producenter av förnybar energi som redan erhåller ekonomiskt stöd inte beviljas ursprungsgarantier. Dessa ursprungsgarantier bör dock användas för offentliggörande, så att slutkonsumenterna kan få tydliga, tillförlitliga och tillräckliga bevis för att de relevanta energienheterna är producerade från förnybara energikällor. Dessutom bör ursprungsgarantierna, när det gäller el för vilken stöd beviljats, auktioneras ut på marknaden och intäkterna bör användas till att minska de offentliga subventionerna av förnybar energi. |
(45) Det är viktigt att tillhandahålla information om hur den förnybara energi som matas in i el- och gasnäten fördelas till slutkunderna. För att förbättra kvaliteten på denna information till konsumenterna bör medlemsstaterna säkerställa att ursprungsgarantier utfärdas för alla enheter förnybar energi som produceras och matas in i såväl el- som gasnätet. I syfte att undvika dubbel kompensation bör dessutom producenter av förnybar energi som redan erhåller ekonomiskt stöd inte beviljas ursprungsgarantier. Dessa ursprungsgarantier bör dock användas för offentliggörande, så att slutkonsumenterna kan få tydliga, tillförlitliga och tillräckliga bevis för att de relevanta energienheterna är producerade från förnybara energikällor. Dessutom bör ursprungsgarantierna, när det gäller förnybar energi för vilken stöd beviljats, auktioneras ut på marknaden och intäkterna bör användas till att minska de offentliga subventionerna av förnybar energi. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Medlemsstaterna måste säkerställa att ursprungsgarantierna utfärdas för alla enheter av både el och gas från förnybar energi. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Skäl 49a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(49a) Andra innovativa åtgärder för att attrahera mer investeringar i nya tekniker bör också övervägas, såsom energiprestandakontrakt och standardiseringsprocesser i offentlig finansiering. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Skäl 51 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(51) De yttersta randområdenas särställning erkänns i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Energisektorn i de yttersta randområdena kännetecknas ofta av isolering, begränsat utbud och beroende av fossila bränslen, samtidigt som dessa regioner har betydande lokala förnybara energikällor. De yttersta randområdena skulle därför kunna tjäna som exempel på tillämpningen av innovativ energiteknik för unionen. Det är därför nödvändigt att främja användningen av förnybar energi i syfte att uppnå en högre grad av energiautonomi för dessa regioner och erkänna deras specifika situation när det gäller potentialen för förnybar energi och behovet av offentligt stöd. |
(51) De yttersta randområdenas särställning erkänns i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Energisektorn i de yttersta randområdena kännetecknas ofta av isolering, begränsat och dyrare utbud samt beroende av fossila bränslen, samtidigt som dessa regioner har betydande lokala förnybara energikällor, i synnerhet biomassa. De yttersta randområdena skulle därför kunna tjäna som exempel på tillämpningen av innovativ energiteknik för unionen. Det är därför nödvändigt att anpassa strategin för förnybar energi i syfte att uppnå en högre grad av energiautonomi för dessa regioner, öka försörjningstryggheten och erkänna deras specifika situation när det gäller potentialen för förnybar energi och behovet av offentligt stöd. I de yttersta randområdena bör man dessutom kunna utnyttja resursernas fulla potential, med beaktande av strikta hållbarhetskriterier och i överensstämmelse med lokala villkor, i syfte att öka produktionen av förnybar energi och göra områdena mera energisjälvförsörjande. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Andelen energi från fossila bränslen i de yttersta randområdena (80 % eller mer i vissa regioner) medför en merkostnad som skadar den lokala ekonomin och invånarnas köpkraft. Samtidigt förfogar dessa regioner över en stor mängd biomassaresurser som de bör kunna utnyttja. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Skäl 53 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(53) Med den ökande betydelsen av egenförbrukning av förnybar el behövs det en definition av egenförbrukare av förnybar energi och ett regelverk som ger egenförbrukare rätt att producera, lagra, använda och sälja el utan att drabbas av en orimlig börda. Kollektiv egenförbrukning bör tillåtas i vissa fall så att människor som bor i lägenhet t.ex. kan dra nytta av konsumentinflytande i samma utsträckning som hushåll i småhus. |
(53) Med den ökande betydelsen av egenförbrukning av förnybar el behövs det en definition av egenförbrukare av förnybar energi och ett regelverk som ger egenförbrukare rätt att producera, lagra, använda och sälja el utan att drabbas av en orimlig börda. Kollektiv egenförbrukning bör tillåtas för dem som bor i lägenhet, vilka t.ex. kan dra nytta av konsumentinflytande i samma utsträckning som hushåll i småhus. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kollektiv egenförbrukning bör undantagslöst tillåtas för dem som bor i lägenhet. I och med att uttrycket ”i vissa fall” utgår får konsumenterna ökat inflytande och möjlighet att välja kollektiv egenförbrukning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Skäl 53a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(53a) Eftersom omkring 11 % av unionens befolkning och omkring 50 miljoner av dess hushåll lider av energifattigdom är politiken för förnybar energi mycket viktig för åtgärderna mot energifattigdomen och konsumenternas sårbarhet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Med en integrerad EU-politik bör sektorslagstiftningen även inriktas på de sociala riskerna i samband med energiomställningen, och medlemsstaterna bör uppmanas att stödja konsumenter som drabbas av energifattigdom. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Skäl 53b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(53b) Därför bör medlemsstaterna aktivt stödja en politik som särskilt riktar sig till låginkomsthushåll som riskerar att drabbas av energifattigdom eller personer i socialt boende. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Med en integrerad EU-politik bör sektorslagstiftningen även inriktas på de sociala riskerna i samband med energiomställningen, och medlemsstaterna bör uppmanas att stödja konsumenter som drabbas av energifattigdom. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv Skäl 55 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(55) Särdragen hos lokalsamhällen som satsar på förnybar energi när det gäller storlek, ägarförhållanden och antalet projekt kan hindra dem från att konkurrera på lika villkor med stora aktörer, dvs. konkurrenter med större projekt eller större projektportföljer. Åtgärder för att uppväga dessa nackdelar omfattar att göra det möjligt för energisamhällen att arbeta i energisystemet och underlätta deras marknadsintegrering. |
(55) Särdragen hos lokalsamhällen som satsar på förnybar energi när det gäller storlek, ägarförhållanden och antalet projekt kan hindra dem från att konkurrera på lika villkor med stora aktörer, dvs. konkurrenter med större projekt eller större projektportföljer. Åtgärder för att uppväga dessa nackdelar omfattar att göra det möjligt för energisamhällen att arbeta i energisystemet, slå samman sitt utbud och underlätta deras marknadsintegrering och marknadsdeltagande. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv Skäl 57 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv Skäl 62 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv Skäl 63a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(63a) Energieffektivitets- och energisparpolitik hör till de mest effektiva metoder som medlemsstaterna kan använda sig av för att öka andelen förnybar energi i sin ekonomi. Bränsleeffektivitet och byte av transportslag bör prioriteras i transportsektorn och externa kostnader bör helt och hållet tas med i bränslepriserna. Avancerade biobränslen förväntas få en viktig roll för att minska luftfartens växthusgasutsläpp, och därför måste inblandningsskyldigheten för sådana bränslen också uppfyllas just för bränsle som levereras till luftfarten. Strategier bör tas fram på unions- och medlemsstatsnivå för att uppmuntra till verksamhetsåtgärder som resulterar i lägre bränsleförbrukning inom sjöfarten och satsningar på forskning och utveckling som leder till fler vind- och soldrivna sjötransporter. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslaget är kopplat till ändringsförslagen till artikel 25. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv Skäl 63b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(63b) Unionen och medlemsstaterna bör sikta på att öka andelen förnybara energikällor i energimixen, minska den totala energianvändningen inom transportväsendet och öka energieffektiviteten inom alla transportsektorer. Åtgärder för detta skulle kunna främjas både inom transportplanering och produktion av mer energieffektiva bilar. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tanken med skälen 28 och 29 i direktiv 2009/28/EG återställs. Större minskningar av växthusgasutsläppen kräver åtgärder inom hela transportsektorn, både när det gäller produktion och leveranskedjor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv Skäl 63c (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(63c) Bränsleeffektivitetsnormer för vägtransport skulle vara ett effektivt sätt att främja användning av förnybara alternativ inom transportsektorn, åstadkomma större minskningar av växthusgasutsläpp och minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn på lång sikt. Bränsleeffektivitetsnormerna bör vidareutvecklas, i takt med teknikens och klimat- och energimålens utveckling. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Större minskningar av växthusgasutsläppen kräver åtgärder inom hela transportsektorn. Bränsleeffektivitetsnormer för vägtransport kan vara ett effektivt sätt att främja användningen av förnybara alternativ. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv Skäl 64 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(64) Avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och el från förnybara energikällor för transporter kan bidra till lägre koldioxidutsläpp, främja en utfasning av fossila bränslen inom unionens transportsektor på ett kostnadseffektivt sätt och bl.a. förbättra energidiversifieringen inom transportsektorn och samtidigt främja innovation, tillväxt och sysselsättning i unionens ekonomi och minska beroendet av importerad energi. Bränsleleverantörernas inblandningsskyldighet bör främja en kontinuerlig utveckling av avancerade drivmedel, inklusive biobränslen, och det är viktigt att säkerställa att inblandningsskyldigheten också är ett incitament att förbättra prestanda vad gäller minskade växthusgasutsläpp för de levererade bränslen som ska uppfylla denna skyldighet. Kommissionen bör bedöma dessa bränslen med avseende på minskade växthusgasutsläpp, teknisk innovation och hållbarhet. |
(64) Avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och el från förnybara energikällor för transporter kan bidra till lägre koldioxidutsläpp, främja en utfasning av fossila bränslen inom unionens transportsektor på ett kostnadseffektivt sätt och bl.a. förbättra energidiversifieringen inom transportsektorn och samtidigt främja innovation, tillväxt och sysselsättning i unionens ekonomi och minska beroendet av importerad energi. Kaskadprincipen bör beaktas för att användningen av råvaror för produktion av avancerade biobränslen inte ska konkurrera med andra användningsområden där råvarorna i så fall måste ersättas med mer utsläppsintensiva råvaror. Bränsleleverantörernas inblandningsskyldighet bör främja en kontinuerlig utveckling av avancerade drivmedel, inklusive biobränslen, och det är viktigt att säkerställa att inblandningsskyldigheten också är ett incitament att förbättra prestanda vad gäller minskade växthusgasutsläpp för de levererade bränslen som ska uppfylla denna skyldighet. Kommissionen bör bedöma dessa bränslen med avseende på minskade växthusgasutsläpp, teknisk innovation och hållbarhet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv Skäl 65 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(65) Främjandet av koldioxidsnåla fossila bränslen som produceras från fossila avfallsflöden kan också bidra till de politiska mål som gäller energidiversifiering och minskade koldioxidutsläpp inom transportsektorn. Det är därför lämpligt att ta med dessa bränslen i bränsleleverantörernas inblandningsskyldighet. |
(65) Främjandet av koldioxidsnåla gasformiga bränslen som produceras från fossila avfallsflöden kan också bidra till de politiska mål som gäller energidiversifiering och minskade koldioxidutsläpp inom transportsektorn. Det vore därför lämpligt att utveckla en metod för deras eventuella bidrag till uppnåendet av direktivets mål och unionens mål för minskade koldioxidutsläpp i stort. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv Skäl 65a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(65a) För att andelen förnybar el inom transportsektorn ska kunna redovisas mer tillförlitligt bör en lämplig metod utarbetas samt olika tekniska och teknologiska lösningar för detta ändamål undersökas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv Skäl 66 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(66) Råvaror som har låg påverkan på indirekta ändringar av markanvändningen för biobränslen bör främjas för att de bidrar till en utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Särskilt råvaror för avancerade biobränslen, för vilka tekniken är mer innovativ och mindre utvecklad och därför kräver en högre stödnivå, bör tas med i en bilaga till detta direktiv. För att säkerställa att denna bilaga håller jämna steg med den senaste tekniska utvecklingen samtidigt som man undviker oavsiktliga negativa effekter bör en utvärdering äga rum efter antagandet av direktivet för att bedöma möjligheten att utsträcka bilagan till nya råvaror. |
(66) Råvaror som har låg påverkan på indirekta ändringar av markanvändningen för biobränslen bör främjas för att de bidrar till en utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Särskilt råvaror för avancerade biobränslen, för vilka tekniken är mer innovativ och mindre utvecklad och därför kräver en högre stödnivå, bör tas med i en bilaga till detta direktiv. För att säkerställa att denna bilaga håller jämna steg med den senaste tekniska utvecklingen samtidigt som man undviker oavsiktliga negativa effekter bör bilagan regelbundet utvärderas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv Skäl 67 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(67) Kostnaden för att ansluta nya producenter av gas från förnybara energikällor till gasnäten bör baseras på objektiva, transparenta och icke-diskriminerande kriterier och vederbörlig hänsyn bör tas till den nytta som lokala producenter av gas från förnybara energikällor medför för gasnäten. |
(67) Kostnaden för att ansluta nya producenter av el och gas från förnybara energikällor till el- och gasnäten bör baseras på objektiva, transparenta och icke-diskriminerande kriterier och vederbörlig hänsyn bör tas till den nytta som anslutna producenter av el från förnybara energikällor och lokala producenter av gas från förnybara energikällor medför för el- och gasnäten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Genom detta ändringsförslag återinförs ordalydelsen i skäl 62 i direktiv 2009/28/EG. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv Skäl 68 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv Skäl 68a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(68a) Synergin mellan den cirkulära ekonomin, bioekonomin och främjandet av förnybar energi bör betonas ytterligare för att säkerställa att råvaruanvändningen blir den värdefullaste och miljöutfallet det bästa. De politiska åtgärder som unionen och medlemsstaterna vidtar för att främja produktion av förnybar energi bör alltid respektera principen om resurseffektivitet och en optimal användning av biomassa. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Direktivet om förnybar energi bör respektera principerna om den cirkulära ekonomin och bioekonomin samt främja marknaden för sekundära råvaror. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv Skäl 69 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv Skäl 71 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 45 Förslag till direktiv Skäl 72a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(72a) EU:s hållbarhetskriterier för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen måste säkerställa att övergången till en koldioxidsnål ekonomi stöder målen i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och strikt vägleds av EU:s avfallshierarki. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att säkerställa att direktivet om förnybara energikällor ligger i linje med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och EU:s avfallshierarki är det nödvändigt att införa ett nytt hållbarhetskriterium. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 46 Förslag till direktiv Skäl 73 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dränerad torvmark är inte ett säkert kollager. Det verkar därför inte vara rimligt att undanta användning av torvmark för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 47 Förslag till direktiv Skäl 74a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(74a) Råmaterial framställda av jordbruksgrödor för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör framställas med hjälp av metoder som är förenliga med skyddet av jordbeskaffenheten och det organiska kolet i marken. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Enligt kommissionens konsekvensbedömning kan produktionen av agrobiomassa ha negativa effekter på jordarna (t.ex. i form av förlust av näringsämnen och organiska ämnen i marken, erosion, torvmarksdränering), tillgången på vatten och den biologiska mångfalden. Att bara tillämpa tvärvillkorskraven inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken räcker inte för att säkerställa skyddet av jordbeskaffenheten och bevarandet av det organiska kolet i marken. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 48 Förslag till direktiv Skäl 75 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I detta direktiv bör inte utvinning av biomassa förbjudas i de yttersta randområdena, t.ex. primärskog, som utgör en av de viktigaste resurserna i dessa områden. Stränga hållbarhetskriterier som säkerställer en sådan verksamhets miljöintegritet gäller redan vid utvinning av sådana resurser. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 49 Förslag till direktiv Skäl 75a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(75a) För att säkerställa fullständig insyn i alla sektorer av energiproduktionen bör kommissionen senast den 31 december 2018 med hjälp av delegerade akter fastställa produktionskriterier för fossila bränslen och fossil energi. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det finns ett stort behov av produktionskriterier för att säkerställa lika villkor mellan biobränslen och fossila bränslen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 50 Förslag till direktiv Skäl 76 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 51 Förslag till direktiv Skäl 76a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(76a) Om ett enda hållbarhetskriterium för biomassa från skogsbruk inte uppfylls i en medlemsstats nationella och/eller regionala lagstiftning eller kontrollsystem, bör mer information om det kriteriet tillhandahållas på försörjningsbasnivå, utan att det krävs ytterligare information om de kriterier som redan uppfylls på medlemsstatsnivå. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den riskbaserade metoden utförs kriterium för kriterium. Det tillvägagångssätt som föreslås skulle skydda den riskbaserade metodens syfte och samtidigt minska risken för att icke hållbar biomassa kommer till användning på grund av brister med avseende på ett enda kriterium. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 52 Förslag till direktiv Skäl 76b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(76b) En ”riskbaserad metod” bör utföras, med början på nationell nivå. Om kraven i ett enda kriterium inte kan uppfyllas genom nationell och/eller regional lagstiftning eller nationella och/eller regionala övervakningssystem, bör information om detta ges på försörjningsbasnivå för att minska risken för produktion av ohållbar skogsbiomassa. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 53 Förslag till direktiv Skäl 76c (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(76c) Uttaget för energiändamål har ökat och förväntas öka även i fortsättningen, vilket leder till ökad import av råvaror från tredjeländer och till ökad produktion av dessa råvaror inom unionen. Aktörerna bör säkerställa att hållbarhetskriterierna följs vid skörden. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 54 Förslag till direktiv Skäl 78 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 55 Förslag till direktiv Skäl 80 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 56 Förslag till direktiv Skäl 82 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ursprungsgarantierna bör informera konsumenterna om iakttagandet av hållbarhetskriterier och minskningen av växthusgasutsläpp. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 57 Förslag till direktiv Skäl 84 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt kopplat till ändringsförslagen till artikel 25.1. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 58 Förslag till direktiv Skäl 85 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 59 Förslag till direktiv Skäl 95 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt kopplat till ändringsförslagen till artikel 7.1. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 60 Förslag till direktiv Skäl 101 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 61 Förslag till direktiv Artikel 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 62 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Biometan bör läggas till i huvuddefinitionen av energi från förnybara energikällor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 63 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det bör klarläggas att torv och annat material som är inneslutet i geologiska formationer eller fossiliserat inte ingår i definitionen. Bakterier är en form av förnybar biomassa som växer med eller utan fotosyntes. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 64 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led g | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I definitionen av biodrivmedel bör både vätskeformiga och gasformiga biodrivmedel finnas med. Biomassa kan fungera som biologisk katalysator som producerar bränsle direkt som en produkt av biomassans tillväxt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 65 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led na (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är nödvändigt att införa denna definition för att begränsa användningen av avfall som avancerade biobränslen enbart till avfall som inte längre kan återvinnas eller återanvändas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 66 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led q | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vallväxter kan användas för produktion av biogas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 67 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Denna bestämmelse bör inte tillämpas på industriell avskiljning av koldioxid och återanvändning av råvaror, eftersom koldioxidinnehållet inte skulle vara konstant. Den ändring som görs i definitionen av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung har koppling till artikel 25 där den kan räknas in med avseende på den nya inblandningsskyldigheten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 68 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt kopplat till ändringsförslagen till artikel 7.1. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 69 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2 – led y | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 70 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led aa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 71 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led dd | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 72 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led ee | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 73 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led ff | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 74 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led jj | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 75 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led mm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 76 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led nn | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 77 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led uua (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslaget är direkt kopplat till ändringsförslaget till bilaga IX. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 78 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led uub (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Av omsorg om konsekvensen bör begreppet avfallshierarki definieras på samma sätt i detta direktiv som i direktiv 2008/98/EG. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 79 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030 är minst 27 %. |
1. Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030 är minst 35 %. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 80 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Medlemsstaternas respektive bidrag till detta övergripande mål för 2030 ska fastställas och meddelas kommissionen inom ramen för deras integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artiklarna 3–5 och 9–11 i förordning [styrning]. |
utgår | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 81 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2a. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella strategier överensstämmer med avfallshierarkin, liksom anges i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG. För att sådan överensstämmelse ska råda ska medlemsstaterna regelbundet se över sin nationella politik och motivera alla avvikelser i de rapporter som krävs enligt artikel 18 c i förordning ... [styrning]. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Medlemsstaterna måste bedöma om deras politik för stöd till förnybar energi står i samklang med avfallslagstiftningen, i synnerhet när det gäller tillämpningen av avfallshierarkin. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 82 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
5. Om kommissionen i samband med utvärderingen av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med artikel 25 i förordning [styrning] konstaterar att unionsmålet inte nås gemensamt eller att den referens som avses i punkt 3 inte följs ska artikel 27.4 i den förordningen tillämpas. |
utgår | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 83 Förslag till direktiv Artikel 3a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 84 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Inom ramen för reglerna om statligt stöd får medlemsstaterna tillämpa stödsystem för att nå det unionsmål som anges i artikel 3.1. Stödsystem för el från förnybara energikällor ska vara utformade så att man undviker onödig snedvridning av elmarknaden och säkerställer att producenter tar hänsyn till tillgång och efterfrågan på el samt eventuella nätbegränsningar. |
1. Medlemsstaterna får tillämpa stödsystem för att uppnå de unionsmål och nationella mål som anges i artiklarna 3 och 3a, eller för att uppnå högre mål. Stödsystem för el från förnybara energikällor ska vara utformade så att man undviker onödig snedvridning av elmarknaden och säkerställer att producenter tar hänsyn till tillgång och efterfrågan på el samt eventuella nätbegränsningar. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 85 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Stöd till el från förnybara energikällor ska utformas så att det integrerar el från förnybara energikällor på elmarknaden och säkerställer att producenter av förnybar energi svarar på marknadens prissignaler och maximerar sina marknadsintäkter. |
2. Stöd till el från förnybara energikällor ska utformas så att det integrerar el från förnybara energikällor på elmarknaden och säkerställer att producenter av förnybar energi svarar på marknadens prissignaler och maximerar sina marknadsintäkter. Medlemsstaterna får föreskriva undantag för småskaliga anläggningar, liksom också för demonstrationsprojekt, om de kan påvisa att de administrativa kostnaderna för direkt eller indirekt försäljning på marknaden av den el som produceras skulle bli oproportionerliga. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 86 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2a. Stödsystem för el från biomassakällor ska vara utformade på ett sådant sätt att onödiga snedvridningar av råvarumarknaderna undviks. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att åstadkomma en övergång till en cirkulär ekonomi bör stödsystemen för förnybar energi inte snedvrida konkurrensen mellan olika sektorer om att få leverera biomassa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 87 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. Medlemsstaterna ska se till att stöd till el från förnybara energikällor beviljas på ett öppet, konkurrensutsatt, icke-diskriminerande och kostnadseffektivt sätt. |
3. Medlemsstaterna ska se till att stöd till el från förnybara energikällor beviljas genom öppna, konkurrensutsatta, icke-diskriminerande och kostnadseffektiva anbudsförfaranden, utom till småskaliga anläggningar, demonstrationsprojekt, och om medlemsstaterna kan påvisa att anbudsförfarandena inte kan göras konkurrensutsatta, eller inte skulle leda till ett tillfredsställande resultat, dvs. till att stödet blev större och/eller att färre av projekten kom att förverkligas. Stödet får innefatta teknikspecifika anbudsförfaranden. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 88 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 4a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4a. Medlemsstaterna, ska, genom undantag från punkt 1 i denna artikel, säkerställa att inget stödsystem för energi från förnybara energikällor tillhandahålls för kommunalt avfall som inte uppfyller kraven om separat insamling i direktiv 2008/98/EG. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Stödsystemen för förnybar energi bör inte tillhandahållas för avfall som inte respekterar avfallshierarkin, och det bör framför allt inte ges något stöd till blandat avfall. De enskilda stödsystemen bör avse kommunalt restavfall, dvs. kommunalt avfall som insamlas separat, som inte kan återanvändas eller återvinnas ytterligare och som utformats endast för bortskaffande. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 89 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Medlemsstaterna ska öppna stödet till el från förnybara energikällor för producenter i andra medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i denna artikel. |
1. Medlemsstaterna får öppna stödet till el från förnybara energikällor för producenter i andra medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i denna artikel. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Att införa ett obligatoriskt krav på att stödsystemen ska vara öppna på gränsöverskridande basis för anläggningar i andra medlemsstater är inte nödvändigtvis någon kostnadseffektiv lösning. Det leder dessutom till att marknaden koncentreras till de medlemsstater där vinsterna är störst. Investerarna kommer att söka efter den ort där det går ändamålsenligast och billigast att bedriva verksamhet. Detta kommer att bli till nackdel för vissa medlemsstater, framför allt för dem som släpar efter med att integrera förnybar energi. Om stödsystemen obligatoriskt öppnas skulle man bli tvungen att bygga ut den gränsöverskridande elöverföringen, med ökade överföringskostnader som påföljd. Detta skulle leda till behov av ytterligare stöd, och följaktligen till merkostnader. Till detta kommer ytterligare att det än så länge inte finns något system för att övervaka hur producenter från andra länder använder stödsystemen, och därför skulle det inledningsvis behövas en klarläggning av de nationell regleringsmyndigheternas roll. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 90 Förslag till direktiv Artikel 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utan att det påverkar anpassningar som är nödvändiga för att följa reglerna om statligt stöd ska medlemsstaterna säkerställa att nivån på, och villkoren för, det stöd som beviljas för projekt som avser förnybar energi inte ändras på ett sätt som inverkar negativt på de rättigheter som ges inom ramen för stödet och ekonomin i understödda projekt. |
Medlemsstaterna ska säkerställa att nivån på, och villkoren för, det stöd som beviljas för nya eller befintliga projekt som avser förnybar energi inte ändras på ett sätt som inverkar negativt på de rättigheter som ges inom ramen för stödet och ekonomin i understödda projekt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 91 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – stycke 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vid beräkningen av en medlemsstats slutliga energianvändning (brutto) från förnybara energikällor ska bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen samt från biomassabränslen som konsumeras av transportsektorn, om dessa bränslen framställs ur livsmedels- eller fodergrödor, vara högst 7 % av den slutliga energianvändningen inom väg- och järnvägstransporter i den medlemsstaten. Detta gränsvärde ska sänkas till 3,8 % år 2030 i enlighet med den plan som anges i del A i bilaga X. Medlemsstaterna får fastställa ett lägre gränsvärde och får göra åtskillnad mellan olika typer av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs ur livsmedels- och fodergrödor, t.ex. genom att fastställa ett lägre gränsvärde för bidraget från sådana biodrivmedel producerade från oljegrödor som baseras på livsmedels- och fodergrödor, med hänsyn tagen till indirekt förändrad markanvändning. |
Vid beräkningen av en medlemsstats slutliga energianvändning (brutto) från förnybara energikällor ska bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen samt från biomassabränslen som konsumeras av transportsektorn, om dessa bränslen framställs ur livsmedels- eller fodergrödor, vara högst 7 % av den slutliga energianvändningen inom väg- och järnvägstransporter i den medlemsstaten, om inte dessa bränslen följer det tröskelvärde för minskade växthusgasutsläpp vilket fastställs i artikel 26.7, med hänsyn tagen till uppskattningar av de genomsnittliga utsläppen till följd av indirekt ändring av markanvändning vid produktion av råvaror för biodrivmedel och flytande biobränslen som anges i del A i bilaga VIII, eller som certifierats såsom biodrivmedel och flytande biobränslen som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning utgående från metoder som tagits fram av kommissionen. Detta gränsvärde ska sänkas till 0 % år 2030 i enlighet med den plan som anges i del A i bilaga X. Biodrivmedel och flytande biobränslen med palmolja som råvara ska bidra med 0 % från och med 2021. Kommissionen ska ta fram metoder för certifiering av biodrivmedel och flytande biobränslen som innebär låg risk för indirekt ändring av markanvändning Medlemsstaterna får fastställa ett lägre gränsvärde och ska göra åtskillnad mellan olika typer av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs ur livsmedels- och fodergrödor, t.ex. genom att fastställa ett lägre gränsvärde för bidraget från sådana biodrivmedel producerade från oljegrödor som baseras på livsmedels- och fodergrödor, med hänsyn tagen till indirekt förändrad markanvändning och andra oavsiktliga konsekvenser från hållbarhetssynpunkt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 92 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – stycke 4a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag hänger direkt samman med ändringsförslagen till tidigare stycken och är nödvändigt för att det ska säkerställas att värdena i del A i bilaga VIII uppdateras utgående från vetenskapens senaste rön. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 93 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 5 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i syfte att ändra förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX, för att lägga till råvaror men inte avföra dem. Varje delegerad akt ska grundas på en analys av den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen, med vederbörlig hänsyn tagen till principerna i fråga om den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, i enlighet med unionens hållbarhetskriterier, och med stöd för slutsatsen att råvarorna i fråga inte skapar någon ytterligare efterfrågan på mark och främjar användningen av avfall och restprodukter, samtidigt som man undviker en betydande snedvridande effekt på marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter, vilket medför en avsevärd minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslen och inte medför någon risk för negativa effekter på miljön och den biologiska mångfalden. |
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i syfte att ändra förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX. Varje delegerad akt ska grundas på en analys av den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen, med vederbörlig hänsyn tagen till principerna i fråga om den cirkulära ekonomin och den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, i enlighet med unionens hållbarhetskriterier, och med stöd för slutsatsen att råvarorna i fråga inte skapar någon ytterligare efterfrågan på mark och främjar användningen av avfall och restprodukter, samtidigt som man undviker en betydande snedvridande effekt på marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter, vilket medför en avsevärd minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslen , baserat på en livscykelanalys av utsläppen, och inte medför någon risk för negativa effekter på miljön och den biologiska mångfalden. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 94 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 5 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vartannat år ska kommissionen göra en utvärdering av förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX för att lägga till råvaror i linje med de principer som anges i denna punkt. Den första utvärderingen ska genomföras senast 6 månader efter [dagen för ikraftträdandet av detta direktiv]. Vid behov ska kommissionen anta delegerade akter i syfte att ändra förteckningen över råvaror i bilaga IX, delarna A och B för att lägga till råvaror, men inte för att avföra dem. |
Vartannat år ska kommissionen göra en utvärdering av förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX för att lägga till eller avföra råvaror i linje med de principer som anges i denna punkt. Den första utvärderingen ska genomföras senast sex månader efter [dagen för ikraftträdandet av detta direktiv]. Vid behov ska kommissionen anta delegerade akter i syfte att ändra förteckningen över råvaror i bilaga IX, delarna A och B för att lägga till råvaror eller för att avföra dem. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 95 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 5 – stycke 3a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Om en råvara avförs från förteckningen i bilaga IX ska anläggningar som producerar avancerade biobränslen från denna råvara få fortsätta använda den i fem år efter ikraftträdandet av den delegerade akt med stöd av vilken råvaran avförs från bilaga IX, förutsatt att det handlar om ett avancerat biobränsle i enlighet med artikel 2 i detta direktiv. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Eftersom kommissionen bör kunna föreslå ett avförande av en råvara från bilaga IX, bör aktörerna ha möjlighet att anpassa sin produktionsprocess under en övergångsperiod för att trygga investeringar i viss mån. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 96 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 5a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5a. När medlemsstaterna fastställer sin politik för att främja produktion av bränslen från råvaror som ingår i förteckningen i bilaga IX, ska de ta vederbörlig hänsyn till den avfallshierarki som fastställs i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG, inklusive dess bestämmelser om ett livscykelstänkande vad avser den allmänna påverkan av generering och hantering av olika avfallsflöden. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Återinförande av formuleringen i artikel 2 i direktiv (EU) 2015/1513. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 97 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
a) dras av från den mängd förnybar energi som beaktas när man mäter andelen förnybar energi hos den medlemsstat som genomför överföringen, och |
a) dras av från den mängd förnybar energi som beaktas när man mäter förenligheten med det nationella målet för den medlemsstat som genomför överföringen, och | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den ändring som föreslås är nödvändig för att direktivet ska kunna anpassas till att nationella bindande mål återinförts i artikel 3a. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 98 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – led b | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
b) läggas till den mängd förnybar energi som beaktas när man mäter andelen förnybar energi hos den medlemsstat som tar emot överföringen. |
b) läggas till den mängd förnybar energi som beaktas när man mäter förenligheten med det nationella målet för den medlemsstat som tar emot överföringen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den ändring som föreslås är nödvändig för att direktivet ska kunna anpassas till att nationella bindande mål återinförts i artikel 3a. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 99 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 3 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
a) dras av från den mängd el, värme eller kyla från förnybara energikällor som beaktas vid beräkningen av andelen förnybar energi för den medlemsstat som utfärdar meddelandet enligt punkt 1, och |
a) dras av från den mängd el, värme eller kyla från förnybara energikällor som beaktas vid beräkningen av uppfyllandet av det nationella målet för den medlemsstat som utfärdar meddelandet enligt punkt 1, och | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den ändring som föreslås är nödvändig för att direktivet ska kunna anpassas till att nationella bindande mål återinförts i artikel 3a. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 100 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 2 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. El från förnybara energikällor som produceras i ett tredjeland ska beaktas endast vid beräkningen av medlemsstaternas andelar förnybar energi om samtliga följande villkor är uppfyllda: |
2. El från förnybara energikällor som produceras i ett tredjeland ska beaktas endast vid beräkningen av uppfyllandet av medlemsstaternas mål för förnybar energi om samtliga följande villkor är uppfyllda: | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den föreslagna ändringen är nödvändig för att anpassa direktivet till återinförandet av nationella bindande mål i artikel 3. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 101 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå tar med bestämmelser för integrering och utbyggnad av förnybar energi och användningen av värme och kyla från oundvikligt avfall vid planering, utformning, byggande och renovering av stadsinfrastruktur, industri- eller bostadsområden och energiinfrastruktur, inbegripet nät för el, fjärrvärme och fjärrkyla, naturgas och alternativa bränslen. |
4. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå tar med bestämmelser för integrering och utbyggnad av förnybar energi och användningen av värme och kyla från oundvikligt avfall vid planering, utformning, byggande och renovering av stadsinfrastruktur, industri- eller bostadsområden och energiinfrastruktur, inbegripet nät för el, fjärrvärme och fjärrkyla, naturgas och alternativa bränslen, och de ska uppmuntra relevanta lokala och regionala myndigheter att i planerna för stadsinfrastrukturen inbegripa lösningar för uppvärmning och kylning som baseras på förnybar energi. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 102 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 5 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I sina byggregler och byggnormer eller på andra sätt som har motsvarande verkan ska medlemsstaterna kräva att miniminivåer av energi från förnybara energikällor används i nya byggnader och i befintliga byggnader som genomgår betydande renoveringar , på ett sätt som beaktar resultaten av den kostnadsoptimeringsberäkning som utförts i enlighet med artikel 5.2 i direktiv 2010/31/EU. Medlemsstaterna ska tillåta att dessa miniminivåer uppnås, bland annat med hjälp av en avsevärd andel förnybara energikällor. |
I sina byggregler och byggnormer eller på andra sätt som har motsvarande verkan ska medlemsstaterna kräva att miniminivåer av energi från förnybara energikällor används i nya byggnader och i befintliga byggnader som genomgår betydande renoveringar , på ett sätt som beaktar resultaten av den kostnadsoptimeringsberäkning som utförts i enlighet med artikel 5.2 i direktiv 2010/31/EU. Medlemsstaterna ska tillåta att dessa miniminivåer uppnås, bland annat med hjälp av fjärrvärme och fjärrkyla samt annan lokal energiinfrastruktur som använder en avsevärd andel förnybar energi. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att säkerställa att det råder teknikneutralitet bör det vara möjligt att uppnå miniminivåerna för förnybar energi även genom fjärrvärme och fjärrkyla eller annan lokal energiinfrastruktur där en avsevärd andel förnybara energikällor används. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 103 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
8. Medlemsstaterna ska göra en bedömning av sin potential vad gäller förnybara energikällor och användningen av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning. Denna bedömning ska ingå i den andra övergripande bedömning som krävs enligt artikel 14.1 i direktiv 2012/27/EU, för första gången den 31 december 2020 och därefter i uppdateringarna av den övergripande bedömningen. |
8. Medlemsstaterna ska göra en bedömning av sin hållbara potential vad gäller förnybara energikällor, med en rumsanalys av områden där införandet lämpligen kan ske med låg ekologisk risk, och av potentialen för användning av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning. Denna bedömning ska ingå i den andra övergripande bedömning som krävs enligt artikel 14.1 i direktiv 2012/27/EU, för första gången den 31 december 2020 och därefter i uppdateringarna av den övergripande bedömningen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 104 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska vägleda sökanden genom ansökningsprocessen på ett transparent sätt, förse sökanden med all nödvändig information, samordna och vid behov involvera andra myndigheter och fatta ett rättsligt bindande beslut i slutet av processen. |
2. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska vägleda sökanden genom ansökningsprocessen på ett transparent sätt, förse sökanden med all nödvändig information, samordna och vid behov involvera andra myndigheter och, för varje ansökan, fatta ett rättsligt bindande beslut i slutet av processen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 105 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
5. Medlemsstaterna ska underlätta uppgraderingen av befintliga anläggningar för förnybar energi bl.a. genom att säkerställa ett förenklat och snabbt tillståndsförfarande, som inte får överstiga ett år från och med den dag då begäran om uppgradering lämnas in till den gemensamma administrativa kontaktpunkten. |
5. Medlemsstaterna ska underlätta uppgraderingen av befintliga anläggningar för förnybar energi bl.a. genom att säkerställa ett förenklat och snabbt tillståndsförfarande, som inte får överstiga ett år från och med den dag då en befogad begäran om uppgradering lämnas in till den gemensamma administrativa kontaktpunkten. Vid uppgradering ska medlemsstaterna säkerställa att rätten till nätet bevaras för det ursprungliga projektet, utan att det påverkar tillämpningen av gällande tekniska krav för anslutning till nätet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 106 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 5a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5a. Medlemsstaterna ska genom sina tillståndsförfaranden eller koncessionsförfaranden säkerställa att alla tankställen längs vägarna i stomnätet som inrättas genom förordning (EU) nr 1315/2013 senast den 31 december 2020 är utrustade med offentligt tillgängliga laddningsstationer för elfordon. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i detta direktiv för att utvidga tillämpningsområdet för denna punkt till att också omfatta bränslen som omfattas av artikel 25 i detta direktiv. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I kommissionens studie ”Clean Transport - Support to the Member States for the Implementation of the Directive on the Deployment of Alternative Fuels Infrastructure” övervägs det att konventionella bränslestationer ska åläggas erbjuda laddningsstationer för elfordon eller tankställen för komprimerad naturgas eller biometan, eftersom detta är ett mycket effektivt sätt att till låga kostnader stimulera användningen av elfordon och alternativa bränslen. Ett EU-omfattande grepp på frågan om infrastruktur för laddning och bränsletankning längsmed TEN-T:s stomnät kan bli utslagsgivande för resenärer som färdas över långa avstånd och använder fordon av det här slaget. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 107 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 2 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uppgradering ska tillåtas efter anmälan till den gemensamma administrativa kontaktpunkt som inrättats i enlighet med artikel 16, om inga betydande negativa miljömässiga eller sociala konsekvenser väntas. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska avgöra om anmälan är tillräcklig inom sex månader från det att den har mottagit anmälan. |
Uppgradering ska tillåtas efter anmälan till den gemensamma administrativa kontaktpunkt som inrättats i enlighet med artikel 16 i detta direktiv, om det säkerställts att kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU1a och i rådets direktiv 92/43/EEG1b uppfyllts, och , om inga betydande negativa miljömässiga eller sociala konsekvenser väntas. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska fatta ett beslut inom sex månader från det att den har mottagit anmälan. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
____________________ | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EG av den 13 december 2011 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1b Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 108 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6. Medlemsstaterna ska, med deltagande av lokala och regionala myndigheter, utveckla lämpliga program för information, ökad medvetenhet, vägledning eller utbildning för att informera medborgarna om fördelarna med att utveckla och använda energi från förnybara energikällor samt de praktiska detaljerna kring detta. |
6. Medlemsstaterna ska, med deltagande av lokala och regionala myndigheter, utveckla lämpliga program för information, ökad medvetenhet, vägledning eller utbildning för att informera medborgarna om fördelarna med att utveckla och använda energi från förnybara energikällor samt de praktiska detaljerna kring detta, inbegripet om användningen sker genom egenförbrukning eller inom ramen för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, liksom om fördelarna med samarbetsmekanismer mellan medlemsstaterna och olika former av gränsöverskridande samarbete. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Eftersom kommissionens förslag är inriktat på egenförbrukning och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi bör detta framgår av denna punkt för att medborgarna ska bli medvetna om alternativen och fördelarna på detta område. Kommissionen har fastställt att bristen på offentligt stöd är en av orsakerna till att medlemsstaterna inte vill använda sig av de samarbetsmekanismer, såsom gemensamma projekt, som anges i artikel 7 i det nuvarande direktivet. Av detta skäl bör informationsprogram och medvetenhetshöjande program inte endast vara inriktade på fördelarna med förnybar energi, utan också på samarbete över gränserna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 109 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 2 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Medlemsstaterna ska säkerställa att inga ursprungsgarantier utfärdas till en producent som erhåller ekonomiskt stöd från ett stödsystem för samma energiproduktion från förnybara energikällor. Medlemsstaterna ska utfärda sådana ursprungsgarantier och föra över dem till marknaden genom att auktionera ut dem. Intäkterna från utauktioneringen ska användas till att kompensera för kostnaderna för stödet till förnybar energi. |
utgår | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Systemet med ursprungsgarantier bör inte blandas ihop med stödsystem för förnybara energikällor, utan bör endast fungera som ett spårbarhets- och redovisningsverktyg för försäljning av energi från förnybara energikällor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 110 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 7 – stycke 1 – led b – led iia (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
iia) grönt väte, eller | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förnybara energikällor är mycket flyktiga. Genom att sammanlänka olika sektorer kan man maximera de förnybara energikällornas effektivitet. Överskottsenergi kan användas för att producera förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och kan senare användas exempelvis inom transport- eller kylsektorn. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 111 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 7 – stycke 1 – led fa (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
fa) om och i vilken utsträckning den energikälla från vilken energin producerats uppfyller de hållbarhetskriterier och medför de minskningar av växthusgasutsläppen som avses i artikel 26. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är nödvändigt att ursprungsgarantierna upplyser konsumenten om att kriterierna för hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp är uppfyllda. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 112 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. Medlemsstaterna ska i relevanta fall och i enlighet med sin bedömning som ingår i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med bilaga I till förordning [styrning] om nödvändigheten av att bygga ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybara energikällor för att uppnå det unionsmål som avses i artikel 3.1 i detta direktiv, vidta åtgärder för att utveckla en fjärrvärmeinfrastruktur som lämpar sig för utvecklingen av produktion av värme och kyla i stora anläggningar för biomassa, solenergi och geotermisk energi. |
3. Medlemsstaterna ska i relevanta fall och i enlighet med sin bedömning som ingår i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med bilaga I till förordning [styrning] om nödvändigheten av att bygga ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybara energikällor för att uppnå det unionsmål som avses i artikel 3.1 i detta direktiv, vidta åtgärder för att utveckla en fjärrvärmeinfrastruktur som lämpar sig för utvecklingen av produktion av värme och kyla i stora anläggningar för hållbar biomassa, omgivningsvärme från stora värmepumpar, solenergi och geotermisk energi samt värmeöverskott från industrier och andra källor. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hållbara energikällor som inte nämndes i originaltexten läggs till. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 113 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 3a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3a. Om inte annat följer av krav som rör underhållet av nätets tillförlitlighet och säkerhet ska medlemsstaterna, på grundval av transparenta och icke‑diskriminerande kriterier som fastställts av deras behöriga myndigheter | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
a) säkerställa att de systemansvariga för överförings- och distributionssystemen på sina territorier garanterar överföringen och distributionen av el från förnybara energikällor, | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
b) sörja för att el från förnybara energikällor får antingen prioriterad åtkomst eller garanterad åtkomst till elnätet, | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
c) säkerställa att de systemansvariga för överföringssystemen då de avgör inmatningsordningen mellan produktionsanläggningarna prioriterar anläggningar som använder förnybara energikällor, i den mån driftssäkerheten i det nationella elsystemet tillåter det och på grundval av transparenta och icke-diskriminerande kriterier. Medlemsstaterna ska säkerställa att lämpliga nät- och marknadsrelaterade driftsåtgärder vidtas så att andelen el från förnybara energikällor inte minskas mer än nödvändigt. Om betydande åtgärder vidtas för att minska andelen el från förnybara energikällor för att garantera säkerheten i det nationella elsystemet och en trygg energiförsörjning, ska medlemsstaterna säkerställa att de systemansvariga rapporterar till de behöriga tillsynsmyndigheterna om dessa åtgärder och anger vilka korrigeringsåtgärder de har för avsikt att vidta för att förhindra att andelen el från förnybara energikällor minskas mer än vad som är lämpligt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Prioriterad åtkomst till nätet för förnybara energikällor bör behållas i direktivet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 114 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I detta direktiv avses med ett lokalsamhälle som satsar på förnybar energi ett litet eller medelstort företag eller en organisation som drivs utan vinstsyfte, vars aktieägare eller medlemmar samarbetar inom produktion, distribution, lagring och leverans av energi från förnybara källor, som uppfyller minst fyra av följande kriterier: |
I detta direktiv avses med ett lokalsamhälle som satsar på förnybar energi ett litet eller medelstort företag eller en organisation som drivs utan vinstsyfte, vars aktieägare eller medlemmar samarbetar, vilket också kan ske över medlemsstaternas gränser, inom produktion, distribution, lagring och leverans av energi från förnybara källor, som uppfyller minst fyra av följande kriterier: | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 115 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
a) Aktieägarna eller medlemmarna är fysiska personer, lokala myndigheter inklusive kommuner eller små och medelstora företag som är verksamma på området förnybar energi. |
a) Aktieägarna eller medlemmarna är fysiska personer, regionala eller lokala myndigheter inklusive kommuner eller små och medelstora företag som är verksamma på området förnybar energi. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 116 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. I syfte att främja användningen av förnybar energi inom värme- och kylsektorn ska varje medlemsstat sträva efter att öka andelen förnybar energi som levereras för uppvärmning och kylning med minst 1 (en) procentenhet per år, uttryckt i nationell andel av den slutliga energianvändningen och beräknat enligt den metod som anges i artikel 7. |
1. I syfte att främja användningen av förnybar energi inom värme- och kylsektorn ska varje medlemsstat, i synnerhet genom att stödja innovativ teknik som värmepumpar, geotermisk värme och solvärme, sträva efter att öka andelen förnybar energi som levereras för uppvärmning och kylning med minst 1 (en) procentenhet per år, uttryckt i nationell andel av den slutliga energianvändningen och beräknat enligt den metod som anges i artikel 7. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 117 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 5 – led b | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
b) den totala mängd förnybar energi som levererats för uppvärmning och kylning, |
b) den totala mängd förnybar energi och spillvärme och spillkyla som levererats för uppvärmning och kylning, | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 118 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 5 – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
c) andelen förnybar energi av den totala mängd energi som levererats för uppvärmning och kylning, och |
c) andelen förnybar energi och spillvärme och spillkyla av den totala mängd energi som levererats för uppvärmning och kylning, och | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 119 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 5 – led d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
d) typen av förnybar energikälla. |
d) typen av förnybar energikälla, och/eller källa till spillvärme eller spillkyla. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att hjälpa medlemsstaterna med att låta potentialen med spillvärme komma till sin fulla rätt och ge nödvändigt stöd för dess användning måste en korrekt politisk ram införas. Spillvärme bör behandlas på ett liknande sätt som förnybar energi och möjliggöra för medlemsstaterna att uppnå sitt mål för förnybar energi för uppvärmning genom att införliva mer spillvärme i sina system. Spillvärme eller spillkyla bör därför beaktas fullt ut när skyldigheten enligt artikel 23 uppfylls. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 120 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Med verkan från och med den 1 januari 2021 ska medlemsstaterna ålägga bränsleleverantörer att inkludera en minimiandel energi från avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke‑biologiskt ursprung, från avfallsbaserade fossila bränslen och från förnybar el i den totala mängden drivmedel som de levererar för konsumtion eller användning på marknaden under loppet av ett kalenderår. |
1. Med verkan från och med den 1 januari 2021 ska medlemsstaterna ålägga bränsleleverantörer att inkludera en minimiandel energi från avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke‑biologiskt ursprung, från bränslen för avskiljning och användning av koldioxid och från förnybar el i den totala mängden drivmedel som de levererar för konsumtion eller användning på marknaden under loppet av ett kalenderår. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Definitionen av avfallsbaserade fossila bränslen är vilseledande och skulle kunna leda till att fossila bränslen eller allt avfall kom att betraktas som förnybar energi. I linje med kommissionens förslag har man beslutat att ge ett nytt namn åt denna bränslekategori. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 121 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Minimiandelen ska vara minst lika med 1,5 % år 2021 och öka till 6,8 % år 2030 enligt den plan som anges i del B i bilaga X. Inom denna totala andel ska bidraget från avancerade biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX vara minst 0,5 % av de drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden från och med den 1 januari 2021 och öka till minst 3,6 % senast 2030 i enlighet med den plan som anges i del C i bilaga X. |
Minimiandelen ska vara minst lika med 1,5 % år 2021 och öka till 9 % år 2030 enligt den plan som anges i del B i bilaga X. Minimiandelen för 2030 ska motsvara en minskning av växthusgasutsläppen på minst 7 % jämfört med 2020. Inom denna totala andel ska bidraget från avancerade biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX vara minst 0,5 % av de drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden från och med den 1 januari 2021 och öka till minst 3,6 % senast 2030 i enlighet med den plan som anges i del C i bilaga X. Minimiandelen förnybar energi som levereras för luftfart och sjöfart ska följa den plan som anges i del B i bilaga X. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 122 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
a) Vid beräkningen av nämnaren, dvs. energiinnehållet i drivmedel för väg- och järnvägstransporter som levereras för konsumtion eller användning på marknaden, ska bensin, diesel, naturgas, biobränslen, biogas, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, avfallsbaserade fossila bränslen och el beaktas. |
a) Vid beräkningen av nämnaren, dvs. energiinnehållet i drivmedel för väg- och järnvägstransporter som levereras för konsumtion eller användning på marknaden, ska bensin, diesel, naturgas, biobränslen, biogas, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och el beaktas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 123 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led b – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
b) Vid beräkningen av täljaren ska energiinnehållet i avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, avfallsbaserade fossila bränslen som levereras till alla transportsektorer och förnybar el som levereras till vägfordon beaktas. |
b) Vid beräkningen av täljaren ska energiinnehållet i avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, koldioxidsnåla bränslen som uppkommer som en oundviklig och oavsiktlig konsekvens vid tillverkning eller produktion av produkter som är avsedda att användas kommersiellt och/eller säljas, och som levereras till alla transportsektorer och förnybar el som levereras till vägfordon beaktas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Genom att avskilja dessa avfallsgaser med koldioxidavskiljning och återanvändning kan industrier återanvända koldioxidsnåla bränslen för att driva sektorer som inte är lämpliga för elektrifiering, exempelvis produktion av flygbränsle och kemikalier. De kan därför spela en viktig roll när det gäller att minska mängden utvunnen fossil koldioxid i EU:s energimix och ökar dessutom indirekt andelen förnybar energi i elnätet genom avledning av gas från kraftproduktion. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 124 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1a. För att uppfylla skyldigheterna i denna artikel får medlemsstaterna utforma sina nationella strategier som en skyldighet att minska mängden växthusgasutsläpp, och de får även tillämpa dessa strategier på avfallsbaserade fossila bränslen, förutsatt att detta inte strider mot målen för den cirkulära ekonomin och att andelen energi från förnybara källor enligt punkt 1 uppnås. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En skyldighet att minska mängden växthusgasutsläpp skulle vara bättre ur ett klimatperspektiv, men kommissionen har kommit fram till att en sådan skyldighet skulle medföra en större administrativ börda. Medlemsstaterna bör ändå ha möjlighet att utforma sina strategier så att skyldigheten att blanda in förnybar energi utformas som ett mål för minskade växthusgasutsläpp, där hänsyn även tas till potentialen hos avfallsbaserade fossila bränslen att minska växthusgasutsläppen, förutsatt att den minsta andelen förnybar energi uppnås. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 125 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 2a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2a. Från och med den 1 januari 2021 ska medlemsstaterna ålägga bränsleleverantörer att minska växthusgasutsläppen per energienhet från bränslen och energi under hela livscykeln med upp till 20 % fram till den 31 december 2030, jämfört med den lägsta standard för bränslen som avses i rådets direktiv (EU) 2015/6521a. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
____________________ | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Rådets direktiv (EU) 2015/652 av den 20 april 2015 om fastställande av beräkningsmetoder och rapporteringskrav i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (EUT L 107, 25.4.2015, s. 26). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det ambitiösa målet om att minska växthusgasintensiteten i bränslen och drivmedel med upp till 20 % fram till 2030 är på sin plats, då man betänker hur stora minskningar av växthusgasutsläpp som åstadkommits med hjälp av redan etablerade grödobaserade biodrivmedel och tack vare att avancerade biobränslen och alternativa former av förnybar energi för transporter fått ett större genomslag på marknaden. Skyldigheten för bränsleleverantörer att minska växthusgasutsläppen från bränslen har visat sig vara ett effektivt redskap att öka klimateffektiviteten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 126 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 3 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att fastställa andelen förnybar el enligt punkt 1 kan antingen den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i unionen eller andelen el från förnybara energikällor i den medlemsstat där elen levereras, uppmätt två år före året i fråga, användas. I båda fallen ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras. |
För att fastställa andelen förnybar el enligt punkt 1 ska andelen el från förnybara energikällor i den medlemsstat där elen levereras, uppmätt två år före året i fråga, användas. El som fås genom direkt anslutning till en anläggning som producerar förnybar el och som inte är ansluten till nätet kan emellertid räknas som förnybar el i sin helhet. En motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 i annulleras. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 127 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 3 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Andelen förnybar energi i flytande och gasformiga drivmedel ska fastställas på grundval av andelen förnybar energi i den totala mängd tillförd energi som används för att producera bränslet. |
Andelen förnybar energi i flytande och gasformiga drivmedel ska fastställas på grundval av andelen förnybar energi i den totala mängd tillförd energi som används för att producera drivmedlet. En motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 ska annulleras. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det föreslås att motsvarande ursprungsgarantier ska annulleras för användning av biobränslen och flytande biobränslen inom transportsektorn. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 128 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 3 – stycke 3 – led a – stycke 1 (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
a) När el används för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, antingen direkt eller för produktion av mellanprodukter, kan antingen den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i unionen eller andelen el från förnybara energikällor i produktionslandet, uppmätt två år före året i fråga, användas för att fastställa andelen förnybar energi. I båda fallen ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras. |
a) När el används för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, antingen direkt eller för produktion av mellanprodukter, ska andelen el från förnybara energikällor i produktionslandet, uppmätt två år före året i fråga, användas för att fastställa andelen förnybar energi. En motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 ska annulleras. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 129 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 3 – stycke 3 – led a – stycke 2 (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
El som fås genom direkt anslutning till en anläggning som producerar förnybar el som i) tas i drift efter eller samtidigt som anläggningen för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och ii) inte är ansluten till elnätet kan fullt ut räknas som förnybar el för produktion av detta förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung. |
El som fås genom direkt anslutning till en anläggning som uteslutande producerar förnybar el från förnybar energi som i) tas i drift efter eller samtidigt som anläggningen för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och ii) inte är ansluten till elnätet kan fullt ut räknas som förnybar el för produktion av detta förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 130 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 4 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Medlemsstaterna ska inrätta en databas som gör det möjligt att spåra drivmedel som är berättigade att räknas med i den täljare som anges i punkt 1 b och kräva att de berörda ekonomiska aktörerna för in uppgifter om de transaktioner som gjorts och om hållbarhetsegenskaperna hos de berättigade drivmedlen, inklusive deras växthusgasutsläpp under hela livscykeln, från produktionsplatsen till den drivmedelsleverantör som släpper ut drivmedlet på marknaden. |
Kommissionen ska inrätta en databas som gör det möjligt att spåra drivmedel, inbegripet el, som är berättigade att räknas med i den täljare som anges i punkt 1 b. Medlemsstaterna ska kräva att bränsleleverantörerna i databasen för in de totala årliga kvantiteter energi som de levererar till transportsektorn enligt definitionen i täljaren i punkt 1 a. Leverantörer av förnybar energi till transporter enligt definitionen i täljaren i punkt 1 b ska vara skyldiga att föra in uppgifter om de transaktioner som gjorts och om hållbarhetsegenskaperna hos de berättigade drivmedlen, inklusive deras växthusgasutsläpp under hela livscykeln, från produktionsplatsen till den drivmedelsleverantör som släpper ut drivmedlet på marknaden. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att förenkla och minska den administrativa bördan bör kommissionen upprätta en databas på unionsnivå. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 131 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 4 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
De nationella databaserna ska kopplas samman så att drivmedelstransaktioner mellan medlemsstater kan spåras. För att säkerställa kompatibilitet mellan nationella databaser ska kommissionen fastställa tekniska specifikationer för deras innehåll och användning genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31. |
Den databas som avses i första stycket i denna punkt ska tillåta spårning av drivmedelstransaktioner mellan medlemsstater. Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa tekniska specifikationer för databasens innehåll och användning. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 132 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
5. Medlemsstaterna ska rapportera om den samlade informationen från de nationella databaserna, inklusive växthusgasutsläpp under hela livscykeln i enlighet med bilaga VII i förordning [styrning]. |
5. Kommissionen ska varje år offentliggöra den samlade informationen från databasen, inklusive växthusgasutsläpp under hela livscykeln. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 133 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att närmare specificera den metod som avses i punkt 3 b i denna artikel för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process, ange metoden för att utvärdera minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och avfallsbaserade fossila bränslen och fastställa miniminivåer för den minskning av växthusgasutsläpp som krävs för dessa drivmedel för de ändamål som avses i punkt 1 i denna artikel. |
6. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att närmare specificera den metod som avses i punkt 3 b i denna artikel för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process, ange metoden för att utvärdera minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och koldioxidsnåla fossila bränslen som genereras från gasformiga utsläpp som uppkommer som en oundviklig och oavsedd konsekvens av tillverkning eller produktion av produkter avsedda för kommersiell användning och/eller försäljning, och fastställa miniminivåer för den minskning av växthusgasutsläpp som krävs för dessa drivmedel för de ändamål som avses i punkt 1 i denna artikel. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Direktivet om förnybar energi bör säkerställa att kommissionen har nödvändiga befogenheter att främja användningen av koldioxidsnåla bränslen då dessa spelar en viktig roll i att minska mängden utvunnen fossil koldioxid i EU:s energimix, utöver att indirekt främja produktionen av förnybar el. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 134 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
7. Kommissionen ska senast den 31 december 2025, inom ramen för en bedömning vartannat år av framstegen i enlighet med förordning [styrning], bedöma huruvida skyldigheten i punkt 1 faktiskt främjar innovation och minskade växthusgasutsläpp inom transportsektorn, och huruvida de tillämpliga kraven på en minskning av växthusgasutsläppen för biodrivmedel och biogas är lämpliga. Kommissionen ska, om så är lämpligt, lägga fram ett förslag om ändring av den skyldighet som föreskrivs i punkt 1. |
7. Kommissionen ska senast den 31 december 2025, såvida inte den senaste tekniska utvecklingen eller de senaste vetenskapliga rönen påkallar en tidigare anpassning av den skyldighet som fastställs i punkt 1 i denna artikel, inom ramen för en bedömning vartannat år av framstegen i enlighet med förordning [styrning], bedöma huruvida skyldigheten i punkt 1 faktiskt främjar innovation och minskade växthusgasutsläpp inom transportsektorn, och huruvida de tillämpliga kraven på en minskning av växthusgasutsläppen för biodrivmedel och biogas är lämpliga. Vid bedömningen ska det också ses efter om bestämmelserna i denna artikel gör det möjligt att effektivt undvika dubbel redovisning av förnybar energi. Kommissionen ska, om så är lämpligt, lägga fram ett förslag om ändring av den skyldighet som föreskrivs i denna artikel. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 135 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I förslaget ingår viktiga nya inslag för hållbarhetskriterier och transportbränslen. Därför måste det göras klart att begreppet finansiellt stöd också innefattar skatteincitament. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 136 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 1 – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
The recast Renewable Energy Directive makes major changes to the coverage of the provisions on bioenergy sustainability, notably by extending many of the provisions, for the first time, to biomass fuels such as wood. It also proposes significant changes to the targets relating to biofuels and bioliquids. On this basis, changes are also required to clarify the coverage of the term 'financial support', which in some Member States either does not currently address or may not in future sufficiently address the multiple ways, in addition to direct subsidies, in which the production or use of biomass fuels and other types of bioenergy are promoted or encouraged. For example mechanisms such as tax breaks for the use of biomass fuels based on their supposed carbon neutrality, or blending mandates imposed on providers of biomass or other biofuels, are either already in operation or may be applied in future, and themselves have cost impacts. The terms of the provision on eligibility for financial support should therefore be broadened to ensure it is comprehensive and in line with the spirit of the original Directive. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 137 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Framställningen av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen kan avleda restprodukter från befintlig materialanvändning till energiproduktion, och den kan även avleda avfall från återvinning till energiproduktion, i motsättning till avfallshierarkin och målen med den cirkulära ekonomin. För att säkerställa att minskade koldioxidutsläpp inom transportsektorn stöder målen med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och att de är förenliga med EU:s avfallshierarki är det nödvändigt att införa nya hållbarhetskriterier. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 138 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 2a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag hänger direkt samman med den nya skyldigheten som berör drivmedel och ingår i artikel 25. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 139 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 140 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 2 – led aa (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skogar som inte är primärskogar kan också ha en betydande biologisk mångfald. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 141 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 2 – led c – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 142 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 2 – led c – led ii | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 143 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 144 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 145 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 6 – stycke 1 – led ii | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 146 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 6 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 147 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 6 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 148 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 6 – stycke 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 149 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 7 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 150 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 7 – led b | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 151 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 7 – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 152 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 7 – led d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 153 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 7 – stycke 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Medlemsstaterna får fastställa större minskningar av växthusgasutsläppen än dem som föreskrivs i denna punkt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 154 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 8 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 155 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 8 – stycke 2a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En hög omvandlingsverkningsgrad är en nyckelfaktor för hållbar bioenergi och bör säkerställas, men under vissa omständigheter, t.ex. klimatförhållanden, blir efterfrågan på värme otillräcklig för att det ska löna sig att investera i kraftvärme. Dessa omständigheter behandlas redan i artikel 14 i energieffektivitetsdirektivet (2012/27/EU), som tar upp främjandet av effektiviteten i uppvärmning och nedkylning. Man bör dock säkerställa att elproduktionsanläggningar uteslutande bör använda restprodukter, eftersom detta inte konkurrerar med annan materialanvändning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 156 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 8a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ett återinförande av de rapporteringsbestämmelser (artikel 17.7 i det befintliga direktivet) som har avlägsnats i kommissionens förslag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 157 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 8b (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8b. Genom undantag från punkterna 1–8a i denna artikel och med hänsyn tagen till de yttersta randområdenas särdrag, enligt vad som fastställs i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska artikel 26 i detta direktiv inte tillämpas på dessa områden. Senast den ... [sex månader efter dagen för detta direktivs ikraftträdande] ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag med kriterier för de yttersta randområdena om hållbarhet i anslutning till växthusgaser och minskad användning av dem. I kriterierna ska det tas hänsyn till särskilda lokala egenskaper. Framför allt bör de yttersta randområdena till fullo kunna använda sina resurser, i överensstämmelse med de strikta hållbarhetskriterierna, för att öka sin produktion av förnybar energi och bli mera energisjälvförsörjande. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Andelen energi från fossila bränslen i de yttersta randområdena (80 % eller mer i vissa regioner) medför en merkostnad som skadar den lokala ekonomin och invånarnas köpkraft. Samtidigt förfogar dessa regioner över en stor mängd biomassaresurser som de bör kunna utnyttja. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 158 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 10 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
10. För de syften som avses i punkt 1 a, b och c får medlemsstaterna införa ytterligare hållbarhetskrav för biobränslen. |
10. För de syften som avses i punkt 1 a, b och c får medlemsstaterna införa ytterligare hållbarhetskrav för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 159 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 1 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 160 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 1a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ursprungsgarantierna bör informera konsumenterna om uppfyllandet av kriterier för hållbarhet och minskad växthusgasutsläpp. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 161 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 2 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 162 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag hänger samman med strävan att säkerställa efterföljd av det gränsvärde som i artikel 25.1 uppställs för bidraget från biodrivmedel och biogas som producerats från de råvaror som ingår i del B i bilaga IX. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 163 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 3 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Direkt anknutet till artikel 25 med dess skyldighet beträffande drivmedel. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 164 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 165 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 5 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Direkt anknutet till genomförandet av den skyldighet beträffande drivmedel som ingår i artikel 25. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 166 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 7a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Direkt anknutet till genomförandet av den skyldighet beträffande drivmedel som ingår i artikel 25. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 167 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 1 – stycke 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt anknutet till ändringsförslaget till artikel 7.1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 168 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 169 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 170 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 5 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Anknutet till den skyldighet beträffande drivmedel som ingår i artikel 25. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 171 Förslag till direktiv Artikel 30 – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Anknutet till verkställandet av artikel 26. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 172 Förslag till direktiv Artikel 30 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Anknutet till genomförandet av artikel 26. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 173 Förslag till direktiv Artikel 30 – punkt 2a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt anknutet till ändringsförslagen till artikel 25.1. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 174 Förslag till direktiv Artikel 30 – punkt 2b (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt kopplat till ändringsförslagen till artikel 26. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 175 Förslag till direktiv Artikel 30 – punkt 3 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt kopplat till ändringsförslagen till artiklarna 25 och 26. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 176 Förslag till direktiv Artikel 32 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 1 januari 2021. |
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.4, 25.6 och 28.5 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 1 januari 2021. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt kopplat till ändringsförslaget till artikel 25.1. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 177 Förslag till direktiv Artikel 32 – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. |
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.4, 25.6 och 28.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt kopplat till ändringsförslaget till artikel 25.1. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 178 Förslag till direktiv Artikel 32 – punkt 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. |
6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.4, 25.6 och 28.5 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag är direkt kopplat till ändringsförslaget till artikel 25.1. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 179 Förslag till direktiv Bilaga V – del C – punkt 3 – led a – formel | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
UTSLÄPPSMINSKNING = (E F(t) – E B /E F(t)) |
UTSLÄPPSMINSKNING = (E F(t) – E B) /E F(t) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den föreslagna formeln är matematiskt felaktig. Den hittills gällande formeln är matematiskt korrekt och ger ett dimensionslöst enhetsvärde som resultat, som i relation till 100 % ger ett procenttal för växthusgasminskningen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 180 Förslag till direktiv Bilaga V – del C – punkt 15 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
15. Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska vara direkt relaterade till produktionen av det biodrivmedel eller flytande biobränsle som de tillskrivs och ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används i energi- eller transportsektorn |
15. Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används för att ersätta koldioxid av fossilt ursprung i kommersiella produkter och tjänster | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det gällande rättsläget bör bevaras. Utsläppsminskningar även i andra sektorer än transportsektorn får inte åsidosättas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 181 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led b | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
b) Biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall, men inte sådant källsorterat hushållsavfall som omfattas av återvinningsmålen enligt artikel 11.2 a i direktiv 2008/98/EG. |
utgår | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ökar utsläppsminskningsmålens enhetlighet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 182 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
c) Biologiskt avfall såsom det definieras i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG från privata hushåll som omfattas av separat insamling i enlighet med definitionen i artikel 3.11 i det direktivet. |
c) Biologiskt avfall såsom det definieras i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG som omfattas av separat insamling i enlighet med definitionen i artikel 3.11 i det direktivet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 183 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
d) Biomassafraktioner av industriellt avfall som inte lämpar sig för användning i livsmedels- och foderkedjan, inbegripet material från detalj- och partihandeln, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin samt fiske- och vattenbruksnäringen och med undantag för de råvaror som förtecknas i del B i denna bilaga. |
d) Restprodukter av biomassa från annan förnybar industriell produktion som inte lämpar sig för användning i livsmedels- och foderkedjan eller för upparbetning till annat material än livsmedel. Detta inbegriper material från detalj- och partihandeln, biobaserad kemisk produktion, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin samt fiske- och vattenbruksnäringen, med undantag för de råvaror som förtecknas i del B i denna bilaga. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Endast sådant produktionsavfall som inte på något sätt kan användas i nya former av livsmedel, foder och icke-livsmedelsprodukter kan anses vara avancerade biobränslen. Detta är i linje med principen om den cirkulära ekonomin och en effektiv resursanvändning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 184 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led g | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
g) Avloppsslam från palmoljeframställning och tomma palmfruktsklasar. |
utgår | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Restprodukterna från produktion av vegetabilisk olja med stor Iluc-effekt bör inte betraktas som en lämplig råvara för produktion av avancerade biobränslen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 185 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led h | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
h) Tallolja och tallbeck. |
utgår | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tallolja används i betydlig utsträckning inom industrin. Utan någon konsekvensbedömning kan inte överflyttningseffekten utvärderas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 186 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led j | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
j) Bagass. |
utgår | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Råvaror som redan används inom industrin och som har begränsad tillgänglighet bör inte främjas som avancerade biobränslen, eftersom det sannolikt leder till negativa klimatrelaterade och ekonomiska effekter, då de måste ersättas av andra råvaror inom de befintliga användningsområdena. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 187 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led o | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
o) Biomassafraktioner av avfall och rester från skogsbruk och skogsbaserad industri såsom bark, grenar, förkommersiell gallring, blad, barr, trädtoppar, sågspån, kutterspån, svartlut, brunlut, fiberslam, lignin. |
o) Biomassafraktioner av avfall och rester från skogsbaserad industri som inte leder till överflyttning av resternas befintliga materialanvändning, såsom bark, grenar, förkommersiell gallring, blad, barr, trädtoppar, sågspån, kutterspån, svartlut, brunlut, fiberslam, lignin. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta skapar enhetlighet och stärker ytterligare genomförandet av ändringsförslaget till artikel 26 för en hierarki i användningen av skogsprodukter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 188 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led p | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
p) Annan cellulosa från icke-livsmedel enligt definitionen i artikel 2 andra stycket led s. |
p) Annan cellulosa från icke-livsmedel enligt definitionen i artikel 2 andra stycket led s, utom energigrödor som produceras på produktiv jordbruksmark. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Energigrödor som odlas på produktiv jordbruksmark måste uteslutas, eftersom sådan odling förändrar markanvändningen på motsvarande sätt som när livsmedels- och fodergrödor odlas för produktion av biodrivmedel. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 189 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led q | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
q) Annat material som innehåller både cellulosa och lignin enligt definitionen i artikel 2 andra stycket led r, utom sågtimmer och fanerstockar. |
q) Biomassa som innehåller både cellulosa och lignin från skottskog med kort omloppstid som växer på marginell jordbruksmark samt avfall och rester från jordbruks- och skogsvårdssystem på utnyttjad jordbruksmark. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Definitionen var för bred, eftersom alla träbaserade material från skogsbruk, såsom avfall och rester, redan täcks av led o. Enligt detta ändringsförslag bör led q begränsas och endast omfatta utnyttjad jordbruksmark, marginell mark för huvudsaklig användning samt rester och avfall från jordbruks- och skogsvårdssystem, grenar, bark, löv osv. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 190 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led qa (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
qa) Avskiljning och användning av kol för transportändamål, om energikällan är förnybar i enlighet med artikel 2.2 a. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fortsättning av den aktuella bestämmelsen. De befintliga lagstadgade bestämmelserna ska bevaras. Att ersätta fossilt kol och dess kaskadanvändning är ett relevant och allt viktigare bidrag till klimatskyddet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 191 Förslag till direktiv Bilaga IX – del B – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
c) Melass som produceras som en biprodukt från raffinering av sockerrör eller sockerbetor, under förutsättning att bästa industristandarder för utvinning av socker har respekterats. |
utgår | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Melass är en biprodukt från sockerrör och används inom jordbruks- och livsmedelsindustrin framför allt för att framställa jäst. Om melass ingår i bilaga IX skulle detta medföra en brist på råvaror, eftersom alternativa energikällor till melass medför en högre återvinningsgrad enligt avfallshierarkin. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 192 Förslag till direktiv Bilaga X – del A | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kalenderår |
Största andel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2021 |
7.0% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 |
6.7% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2023 |
6.4% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2024 |
6.1% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2025 |
5.8% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2026 |
5.4% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2027 |
5.0% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2028 |
4.6% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2029 |
4.2% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2030 |
3.8% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Del A: Största bidrag från flytande biobränslen, som framställs ur livsmedels- och fodergrödor, till EU:s mål för förnybar energi enligt artikel 7.1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kalenderår |
Minsta andel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2021 |
7.0% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 |
6.3% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2023 |
5.6% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2024 |
4.9% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2025 |
4.2% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2026 |
3.5% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2027 |
2.8% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2028 |
2.1% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2029 |
1.4% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2030 |
0% |
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) |
||||
Referensnummer |
COM(2016)0767 – C8-0500/2016 – 2016/0382(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 1.3.2017 |
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 1.3.2017 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Bas Eickhout 7.3.2017 |
||||
Behandling i utskott |
29.6.2017 |
|
|
|
|
Antagande |
23.10.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
32 29 4 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Catherine Bearder, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Benedek Jávor, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Jo Leinen, Peter Liese, Norbert Lins, Rupert Matthews, Joëlle Mélin, Susanne Melior, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Estefanía Torres Martínez, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Guillaume Balas, Mireille D’Ornano, Christofer Fjellner, Eleonora Forenza, Martin Häusling, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Merja Kyllönen, Gesine Meissner, Marijana Petir, Bart Staes |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
32 |
+ |
|
ALDE |
Catherine Bearder, Gerben-Jan Gerbrandy, Nils Torvalds |
|
ECR |
Julie Girling, Rupert Matthews |
|
GUE/NGL |
Stefan Eck, Eleonora Forenza, Kateřina Konečná, Merja Kyllönen, Estefanía Torres Martínez |
|
S&D |
Guillaume Balas, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Jo Leinen, Susanne Melior, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Pavel Poc, Evelyn Regner, Daciana Octavia Sârbu, Damiano Zoffoli |
|
VERTS/ALE |
Marco Affronte, Margrete Auken, Bas Eickhout, Martin Häusling, Benedek Jávor, Bart Staes |
|
29 |
- |
|
ALDE |
Jan Huitema, Anneli Jäätteenmäki, Gesine Meissner |
|
ECR |
Arne Gericke, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, Jadwiga Wiśniewska |
|
EFDD |
Mireille D'Ornano, Piernicola Pedicini |
|
ENF |
Sylvie Goddyn, Joëlle Mélin |
|
PPE |
Pilar Ayuso, Birgit Collin-Langen, Angélique Delahaye, Christofer Fjellner, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Esther Herranz García, György Hölvényi, Peter Jahr, Peter Liese, Norbert Lins, Marijana Petir, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Adina-Ioana Vălean |
|
4 |
0 |
|
ECR |
Mark Demesmaeker |
|
PPE |
José Inácio Faria |
|
S&D |
Jytte Guteland, Gilles Pargneaux |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (13.10.2017)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning)
(COM(2016)0767 – C8-0500/2016 – 2016/0382(COD))
Föredragande av yttrande: Marijana Petir
KORTFATTAD MOTIVERING
I förslaget till yttrande från Europaparlamentets utskott för jordbruk och landsbygdens utveckling om ändring av direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor fokuserar föredraganden i huvudsak på teman som är av vikt för det europeiska jord- och skogsbruket, liksom på teman som får konsekvenser för jordbrukare, jordbruksproduktion och landsbygdsområden.
Mot bakgrund av vad EU påtagit sig i och med ratificeringen av Parisavtalet och det ofta uttalade åtagandet om att uppnå Europas klimat- och energipolitiska mål anser föredraganden att medlemsstaterna bör fastställa ett gemensamt mål om att andelen energi från förnybara källor bör uppgå till minst 27 % av den slutliga energianvändningen (brutto) inom Europeiska unionen. Detta mål bör gälla i hela Europa.
Förutom det ovannämnda målet anser föredraganden att medlemsstaterna bör ha kvar en andel för första generationens biodrivmedel på 7 % av den slutliga energianvändningen (brutto) inom transportsektorn fram till 2030. För att inte indirekta ändringar av markanvändningen ska få skadeverkningar bör användningen av biodrivmedel som ger upphov till sådana ändringar begränsas och sedan minskas. Detta gäller framför allt biodrivmedel med utsläpp på mer än 160 gram koldioxidekvivalenter/MJ.
Föredraganden anser att det bör tas hänsyn till varje medlemsstats särdrag och att medlemsstaterna, vid beräkningen av den slutliga energianvändningen (brutto) från förnybara källor, från och med 2021 måste få möjlighet att själva oberoende fastställa vilka nivåer som ska gälla för deras bidrag från biodrivmedel och flytande biobränslen samt för biomassabränslen som förbrukas vid transporter, om dessa drivmedel och bränslen producerats på jordbruksmark från grödor som används för framställning av livsmedel och foder. Medlemsstaterna bör också kunna skilja mellan olika slag av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen, med beaktande av vilka indirekta ändringar av markanvändningen de ger upphov till.
Samtidigt måste unionen stödja ”högeffektiva biodrivmedel” som leder till samproduktion av värdefulla råvaror såsom proteinrikt foder. Sådana biodrivmedel måste också undantas från begränsningar, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå.
Inom transportsektorn anser föredraganden att det sektorsvisa målet för användningen av förnybar energi, alltså ett innehåll av minst 15 % biodrivmedel hos alla bränsleleverantörer, inom väg- och järnvägstransporter på europeisk nivå bör vara mera ambitiöst än vad kommissionen föreslagit, vilket också gäller för målen för avancerade biobränslen under perioden fram till 2030.
Då förteckningen över råvaror för avancerade biobränslen ses över och ändras anser föredraganden att kommissionen bör förverkliga eventuella ändringar i samförstånd med Europaparlamentet och rådet och inte med hjälp av delegerade akter, såsom det står i förslaget.
Apropå skogsbruket och dess bidrag till EU:s gemensamma mål välkomnar föredraganden att det införts hållbarhetskriterier för biomassa. Kriterierna bör dock inte fastställas på nivån av skogsbruksföretag utan snarare bedömas utgående från försörjningsområdet för biomassa. Samma principer bör gälla för importerad biomassa. Skogsbruket faller inte inom EU:s behörighet och därför är det inte juridiskt möjligt för EU att kräva att enskilda skogsägare ska komma med uppgifter om hur de sköter sina skogar.
Dessutom är det varken lämpligt eller logiskt att kräva skogsägarna på sådana uppgifter om deras skogar för bara ett enda användningsändamål för trävaror (alltså energi), eftersom skogsbruk inte bedrivs bara för energianskaffningsändamål utan också för leverans av värdefulla råvaror till många andra näringsgrenar. I sin nuvarande utformning skulle förslaget således medföra en omotiverad administrativ och juridisk börda för bra många skogsägare. I stället bör EU:s tillvägagångssätt bygga på gällande lagstiftning och befintliga initiativ från medlemsstaterna.
Avslutningsvis anser föredraganden att genomförandet av direktivet och uppnåendet av målen bör få stöd i form av en gedigen övervakning med hjälp av en central databas som skulle leda till samkörning av nationella databaser med tanke på övervakningen av spårbarheten för biodrivmedel på europeisk nivå. Ambitiösa mål och en bred insyn i systemet för övervakning av genomförandet av dessa mål är av central betydelse för en framgångsrik europeisk klimat- och energipolitik.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(2) Att främja förnybara energiformer är ett av målen för unionens energipolitik. En ökad användning av energi från förnybara energikällor är, tillsammans med energisparande och förbättrad energieffektivitet, viktiga komponenter i det åtgärdspaket som krävs för att minska växthusgasutsläppen och uppfylla Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, samt unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, bl.a. det bindande målet att till 2030 minska utsläppen i unionen med minst 40 % under 1990 års nivåer . Det spelar också en viktig roll för att trygga energiförsörjningen, stimulera teknisk utveckling och innovation och ge möjligheter till sysselsättning och regional utveckling, särskilt i landsbygdsområden och isolerade områden eller regioner med låg befolkningstäthet. |
(2) Att främja förnybara energiformer är ett av målen för unionens energipolitik. En ökad användning av energi från förnybara energikällor är, tillsammans med energisparande och förbättrad energieffektivitet, viktiga komponenter i det åtgärdspaket som krävs för att minska växthusgasutsläppen och uppfylla Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, samt unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, bl.a. det bindande målet att till 2030 minska utsläppen i unionen med minst 40 % under 1990 års nivåer . Det spelar också en viktig roll för att trygga energiförsörjningen, stimulera teknisk utveckling och innovation och ge möjligheter till sysselsättning och hållbar regional och lokal utveckling, bl.a. i landsbygdsområden, avsides belägna områden, isolerade områden, geografiskt problematiska områden eller regioner med låg befolkningstäthet. Minskade utsläpp av växthusgaser är av avgörande betydelse men bör inte konkurrera med andra miljöskyddsmål. |
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 3a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3a) För att på ett ömsesidigt konsekvent sätt uppnå flera av EU:s mål kopplade till jordbrukssektorn, bl.a. begränsning av klimatförändringarna och anpassning till dem, luftkvalitet, bevarande av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster, långsiktig livsmedelstrygghet och stöd till landsbygdsekonomier, krävs integrerad utveckling som syftar till att åstadkomma en hållbar och utsläppssnål sektor för jordbruk och markanvändning. Denna övergång kommer att kräva förändringar av investeringar och incitament, som stöds genom EU-åtgärder, såsom den gemensamma jordbrukspolitiken. |
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 6a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6a) Europaparlamentet uppmanade i sin resolution av den 23 juni 2016 om lägesrapporten om förnybar energi1a kommissionen att se till att direktivet om förnybar energi fram till 2020 genomförs fullständigt och att lägga fram en ambitiös lagstiftningsram för perioden efter 2020, samt betonade att det behövs ett stabilt regelverk på lång sikt, med bl.a. mål för förnybar energi på EU-nivå och nationell nivå, i överensstämmelse med det mest effektiva sättet att uppnå unionens klimatmål på lång sikt (för 2050). |
|
____________________ |
|
1a Antagna texter, P8_TA(2016)0292. |
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 6b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6b) Biodrivmedel som är resultatet av proteinproduktion kan användas och värderas som första generationens biodrivmedel. De har inte bara en positiv inverkan på åkermark, miljö och utsläppen av växthusgaser från transportsektorn, utan de ingår även i en cirkulär ekonomi eftersom samprodukterna återvinns. Samprodukterna från dessa grödor minskar också EU:s importberoende och frigör åkermark i tredjeländer. |
Motivering | |
Biodrivmedel med ursprung i EU är biprodukter från produktion av högvärdiga proteingrödor, som det råder ett stort behov av inom EU, eftersom Europa fortfarande till 70 % är beroende av importerat sojamjöl för att tillgodose sitt stigande behov av kreatursfoder. Inom EU:s industri för biodrivmedel från raps och spannmål produceras nu årligen 13 miljoner ton högvärdigt proteinmjöl, som man i annat fall skulle nödgas importera. Det här är ett konkret exempel på en positiv cirkulär ekonomi. Om importen från Nord- och Sydamerika minskar kommer tillgången på foder och livsmedel i dessa regioner att öka, vilket blir till nytta för konsumenter i hela världen och således bidrar till en tryggare global livsmedelsförsörjning. | |
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 6c (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6c) Förnybar energi bör betraktas som en europeisk gemensam tillgång som tjänar medborgare, hushåll och samhällen. Därför bör både unionen och medlemsstaterna införa ett regelverk och specifika åtgärder kring förnybar energi för att uppnå detta. |
Motivering | |
Definitionen av förnybar energi som en europeisk gemensam tillgång syftar till att inrikta alla regleringsbeslut på i första hand sociala mål snarare än ekonomiska vinster. | |
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 6d (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6d) Principen för cirkulär ekonomi kan tillämpas på alla grödor som genererar samprodukter som kan användas och komma till sin rätt som biodrivmedel, men erinras bör dock att produktionen av biodrivmedel inte får träda i stället för dessa grödors främsta syfte. |
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 9 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(9) De nationella mål som har ställts upp för 2020 bör utgöra medlemsstaternas minimibidrag till den nya ramen för 2030. Under inga omständigheter bör den nationella andelen förnybar energi understiga detta bidrag och, om detta inträffar, bör de berörda medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att denna referens bibehålls samt bidra till de finansieringsinstrument som avses i förordning [styrning]. |
(9) De nationella mål samt de indirekta målvärden som har ställts upp för 2020 bör utgöra medlemsstaternas minimibidrag till den nya ramen för 2030. Under inga omständigheter bör den nationella andelen förnybar energi i energisektorn understiga detta bidrag och, om detta inträffar, bör de berörda medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att denna referens bibehålls samt bidra till de finansieringsinstrument som avses i förordning [styrning]. |
Motivering | |
Udział energii ze źródeł odnawialnych w transporcie, który zostanie osiągnięty w 2020 r., należy traktować jako minimalną podstawę na okres po 2020 r., a obniżenie wspomnianych wielkości powinno być niedopuszczalne. W związku z powyższym, zgodnie z aktualnymi postanowieniami dyrektywy 2009/28/WE, należy utrzymać i w dalszym ciągu zwiększać obowiązkową wartość docelową wynoszącą 10% zużycia paliwa transportowego pochodzącego z zasobów odnawialnych. Ma to zasadnicze znaczenie, gdyż pozwala uniknąć utrudnień w procesie dekarbonizacji w transporcie i tym samym nałożenia większego ciężaru na pozostałe sektory, które nie są objęte systemem handlu uprawnieniami do emisji. | |
By możliwe było osiągnięcie założeń COP21, należy zwrócić uwagę na sektory źródłowe, które emitują najwięcej gazów cieplarnianych. W tym zakresie sektor transportu emituje jedną czwartą unijnych gazów cieplarnianych i w związku z tym jest drugim pod względem wielkości emitentem (23,2%), bezpośrednio po sektorze „Spalania paliwa i ulotnych emisji z paliw - bez transportu” (55,1%). | |
Ponadto sama Komisja w swoim raporcie na temat postępów związanych z energią odnawialną (COM(2015)293) potwierdziła pozytywny wpływ docelowego 10-procentowego poziomu wykorzystania energii odnawialnej w transporcie, stwierdzając, że „Dyrektywa w sprawie energii odnawialnej, przewidująca prawnie wiążący 20-procentowy docelowy poziom w UE, 10-procentowe wykorzystanie energii odnawialnej w transporcie oraz wiążące cele krajowe na 2020 r., stanowi integralną część unijnej polityki energetycznej. Stała się ona kluczową siłą napędową europejskich inwestycji globalnych w technologie odnawialne. | |
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 11a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(11a) Medlemsstaterna bör undanröja alla hinder och påföljder för egenförbrukning och för små producenter. Offentliga stödsystem bör inrättas för småskaliga projekt (privatpersoner, bostadsföreningar, grannkollektiv, byalag, små eller medelstora gårdsbruk eller företag, offentliga förvaltningar eller samhällsnyttiga organisationer). Stöd till dessa sektorer bör prioriteras. |
Motivering | |
Detta förtydligande är nödvändigt med tanke på att vissa medlemsstater har infört alla möjliga hinder för egenförbrukning, vilket motverkar gynnandet av förnybar energi. | |
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 13 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(13) Kommissionen bör underlätta utbyte av bästa praxis mellan de behöriga nationella eller regionala myndigheterna eller organen, till exempel genom regelbundna möten för att hitta en gemensam strategi för att främja en mer utbredd användning av kostnadseffektiva projekt som rör förnybar energi, uppmuntra investeringar i ny, flexibel och ren teknik och fastställa en lämplig strategi för att hantera avvecklingen av teknik som inte bidrar till att minska utsläppen eller ger tillräcklig flexibilitet, på grundval av transparenta kriterier och tillförlitliga prissignaler från marknaden. |
(13) Kommissionen bör underlätta utbyte av bästa praxis mellan de behöriga nationella, regionala eller lokala myndigheterna eller organen, till exempel genom regelbundna möten för att hitta en gemensam strategi för att främja en mer utbredd användning av kostnadseffektiva projekt som rör förnybar energi, uppmuntra investeringar i ny, flexibel och ren teknik och fastställa en lämplig strategi för att hantera avvecklingen av teknik som inte bidrar till att minska utsläppen eller ger tillräcklig flexibilitet, på grundval av transparenta kriterier och tillförlitliga prissignaler från marknaden. |
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 15a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15a) Eftersom omkring 11 % av unionens befolkning lider av energifattigdom bör politiken för förnybar energi vara utformad på ett sådant sätt att den effektivt stöder unionens övergripande åtgärder för att ta itu med energifattigdomen och konsumenternas sårbarhet. |
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 33 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(33) På nationell och regional nivå har bestämmelser och skyldigheter beträffande minimikrav för användning av energi från förnybara energikällor i nya och renoverade byggnader lett till en betydligt ökad användning av denna typ av energi. Dessa åtgärder bör också framhållas som föredömen i ett vidare unionssammanhang , samtidigt som man genom ändrade byggregler och byggnormer främjar energieffektivare anordningar för energi från förnybara energikällor. |
(33) På nationell, regional och lokal nivå har bestämmelser och skyldigheter beträffande minimikrav för användning av energi från förnybara energikällor i nya och renoverade byggnader lett till en betydligt ökad användning av denna typ av energi. Dessa åtgärder bör också framhållas som föredömen i ett vidare unionssammanhang , samtidigt som man genom ändrade byggregler och byggnormer främjar energieffektivare anordningar för energi från förnybara energikällor. |
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 37 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(37) Utdragna administrativa förfaranden är ett stort administrativt hinder och blir dyra. Förenklingen av tillståndsförfarandena, tillsammans med en tydlig tidsfrist för de beslut som ska fattas av respektive myndigheter vad gäller anläggningen av projektet, bör stimulera till en effektivare hantering av förfarandena och därigenom minska de administrativa kostnaderna. |
(37) Utdragna administrativa förfaranden är ett stort administrativt hinder och blir dyra. Förenklingen av tillståndsförfarandena, tillsammans med en tydlig tidsfrist för att underlätta de slutliga beslut som ska fattas av respektive myndigheter vad gäller anläggningen av projektet, bör stimulera till en effektivare hantering av förfarandena och därigenom minska de administrativa kostnaderna. |
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Skäl 50a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(50a) När stöd ges till utvecklingen av marknaden för förnybara energikällor måste hänsyn tas till de negativa effekterna för andra marknadsaktörer. Stödprogram bör därför minimera risken för marknadsstörningar och snedvridning av konkurrensen. |
Motivering | |
Biomassa, och särskilt skogsbiomassa, är en värdefull råvara för träindustrin som stärker Europas landsbygdsområden ekonomiskt. Den ökade efterfrågan på skogsbiomassa bör därför inte leda till marknadsstörningar i den berörda sektorn. | |
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Skäl 51 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(51) De yttersta randområdenas särställning erkänns i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Energisektorn i de yttersta randområdena kännetecknas ofta av isolering, begränsat utbud och beroende av fossila bränslen, samtidigt som dessa regioner har betydande lokala förnybara energikällor. De yttersta randområdena skulle därför kunna tjäna som exempel på tillämpningen av innovativ energiteknik för unionen. Det är därför nödvändigt att främja användningen av förnybar energi i syfte att uppnå en högre grad av energiautonomi för dessa regioner och erkänna deras specifika situation när det gäller potentialen för förnybar energi och behovet av offentligt stöd. |
(51) De yttersta randområdenas särställning erkänns i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Energisektorn i de yttersta randområdena kännetecknas ofta av isolering, begränsat och dyrare utbud samt beroende av fossila bränslen, samtidigt som dessa regioner har betydande lokala förnybara energikällor, i synnerhet biomassa. De yttersta randområdena skulle därför kunna tjäna som exempel på tillämpningen av innovativ energiteknik för unionen. Det är därför nödvändigt att anpassa strategin för förnybar energi i syfte att uppnå en högre grad av energiautonomi för dessa regioner, öka försörjningstryggheten och erkänna deras specifika situation när det gäller potentialen för förnybar energi och behovet av offentligt stöd. I de yttersta randområdena bör man dessutom ha möjlighet att utnyttja resursernas fulla potential, med beaktande av strikta hållbarhetskriterier och i överensstämmelse med lokala villkor, för att produktionen av förnybar energi ska öka och områdena bli mera självförsörjande med energi. |
Motivering | |
Andelen energi från fossila bränslen i de yttersta randområdena (80 % eller mer i vissa regioner) medför en merkostnad som skadar den lokala ekonomin och invånarnas köpkraft. Samtidigt förfogar vissa av de här regionerna över en stor mängd biomassaresurser som de bör ha möjlighet att utnyttja. | |
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Skäl 57 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(57) Flera medlemsstater har vidtagit åtgärder inom värme- och kylsektorn för att nå sina mål för 2020 när det gäller förnybar energi. Eftersom det saknas bindande nationella mål för perioden efter 2020 kan det hända att de övriga nationella incitamenten inte är tillräckliga för att nå de långsiktiga målen för minskade koldioxidutsläpp för 2030 och 2050. För att man ska ligga i linje med dessa mål, stärka säkerheten för investerare och främja utvecklingen av en unionsmarknad för förnybar värme och kyla samtidigt som principen om energieffektivitet först respekteras, bör medlemsstaternas insatser uppmuntras när det gäller leverans av förnybar värme och kyla för att bidra till en gradvis ökning av andelen förnybar energi. Med tanke på fragmenteringen på vissa marknader för värme och kyla är det av yttersta vikt att säkerställa flexibilitet i utformningen av en sådan insats. Det är också viktigt att se till att en eventuell användning av förnybar värme och kyla inte har negativa bieffekter för miljön. |
(57) Flera medlemsstater har vidtagit åtgärder inom värme- och kylsektorn för att nå sina mål för 2020 när det gäller förnybar energi. Eftersom det saknas bindande nationella mål för perioden efter 2020 kan det hända att de övriga nationella incitamenten inte är tillräckliga för att nå de långsiktiga målen för minskade koldioxidutsläpp för 2030 och 2050. För att man ska ligga i linje med dessa mål, stärka säkerheten för investerare och främja utvecklingen av en unionsmarknad för förnybar värme och kyla samtidigt som principen om energieffektivitet först respekteras, bör medlemsstaternas insatser uppmuntras när det gäller leverans av förnybar värme och kyla för att bidra till en gradvis ökning av andelen förnybar energi. Med tanke på fragmenteringen på vissa marknader för värme och kyla är det av yttersta vikt att säkerställa flexibilitet i utformningen av en sådan insats. Det är också viktigt att se till att en eventuell användning av förnybar värme och kyla inte har negativa bieffekter för miljön, särskilt när det gäller luftkvaliteten, antingen inom eller utanför unionen. |
Motivering | |
Ändringsförslaget syftar till att säkerställa att det reviderade direktivet främjar användning av förnybara bränslen som är särskilt fördelaktiga inte bara när det gäller minskade växthusgasutsläpp utan även när det gäller luftkvalitet. | |
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Skäl 63a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(63a) Forskning och utveckling bör främjas när det gäller grödor som odlas för biodrivmedel i syfte att förbättra och bättre förstå fördelarna med dessa grödor för biologisk mångfald, proteinförsörjning och minskade utsläpp. Forskning och utveckling inom jordbruksteknik och jordbruksmetoder för att öka avkastningen bör dessutom främjas, med tanke på både det tryck som jordbrukarna utsätts för och det faktum att ökad avkastning har visat sig minska utsläppen. |
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Skäl 65 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(65) Främjandet av koldioxidsnåla fossila bränslen som produceras från fossila avfallsflöden kan också bidra till de politiska mål som gäller energidiversifiering och minskade koldioxidutsläpp inom transportsektorn. Det är därför lämpligt att ta med dessa bränslen i bränsleleverantörernas inblandningsskyldighet. |
utgår |
Motivering | |
Stöd till avfallsbaserade fossila bränslen ökar de fossila bränslenas konkurrenskraft, något som ju motverkar både målet om minskade växthusgasutsläpp och främjandet av användningen av förnybar energi, medräknat agrobiomassa och skogsbiomassa. I princip framstår det inte som konsekvent att ta med fossilbaserade bränslen i detta direktiv. Detta gäller i ännu högre grad eftersom det inte finns några uppskattningar av eller krav på deras prestanda när det gäller minskade växthusgasutsläpp, och inte heller om deras hållbarhet. | |
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Skäl 66 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(66) Råvaror som har låg påverkan på indirekta ändringar av markanvändningen för biobränslen bör främjas för att de bidrar till en utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Särskilt råvaror för avancerade biobränslen, för vilka tekniken är mer innovativ och mindre utvecklad och därför kräver en högre stödnivå, bör tas med i en bilaga till detta direktiv. För att säkerställa att denna bilaga håller jämna steg med den senaste tekniska utvecklingen samtidigt som man undviker oavsiktliga negativa effekter bör en utvärdering äga rum efter antagandet av direktivet för att bedöma möjligheten att utsträcka bilagan till nya råvaror. |
(66) Råvaror som har låg påverkan på indirekta ändringar av markanvändningen för biobränslen bör främjas för att de bidrar till en utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Särskilt råvaror för avancerade biobränslen, för vilka tekniken är mer innovativ och mindre utvecklad och därför kräver en högre stödnivå, bör tas med i en bilaga till detta direktiv. Råvaror som kan komma i fråga för avancerade biobränslen uppfyller principen för avfallshierarki och orsakar ingen betydande snedvridning av marknaden för produkter, avfall och restprodukter. För att säkerställa att denna bilaga håller jämna steg med den senaste tekniska utvecklingen samtidigt som man undviker oavsiktliga negativa effekter bör en utvärdering äga rum efter antagandet av direktivet för att bedöma möjligheten att utsträcka bilagan till nya råvaror. |
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Skäl 68 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(68) För att fullt ut utnyttja biomassans potential att minska koldioxidutsläppen i ekonomin genom att använda den i material och för energiändamål , bör unionen och medlemsstaterna på ett hållbart sätt främja befintliga skogs- och jordbruksresurser i större utsträckning samt utveckla nya system för skogsbruks- och jordbruksproduktion . |
(68) För att fullt ut utnyttja biomassans potential att minska koldioxidutsläppen i ekonomin genom att använda den i material och för energiändamål, bör unionen och medlemsstaterna på ett hållbart sätt främja befintliga skogs- och jordbruksresurser i större utsträckning samt utveckla nya system för skogsbruks- och jordbruksproduktion, och pröva om det går att stödja hållbart skogsbruk i samband med produktionen av lokal energi, t.ex. torv, för att maximera långsiktiga minskade växthusgasutsläpp. |
Motivering | |
För att uppnå minskade växthusgasutsläpp på ett kostnadseffektivt och holistiskt sätt krävs en strategi som syftar till att skapa synergier mellan skogsbruk och lokalt tillgänglig energi, t.ex. torv. | |
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Skäl 69 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(69) Biodrivmedel, , flytande biobränslen och biomassabränslen bör alltid produceras på ett hållbart sätt. De biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används för att uppnå det unionsmål som fastställs i detta direktiv och de som omfattas av stödsystem bör därför uppfylla hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp . |
(69) Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör alltid produceras på ett hållbart sätt, och åtgärder bör vidtas för att säkerställa att råvaruanvändningen faktiskt blir miljövänlig. De biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används för att uppnå det unionsmål som fastställs i detta direktiv och de som omfattas av stödsystem bör därför uppfylla hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp . |
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Skäl 71 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(71) Produktionen av jordbruksråvaror för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen och de stimulansåtgärder för användning av dessa produkter som föreskrivs i detta direktiv bör inte få leda till att landområden med biologisk mångfald förstörs. Sådana ändliga resurser, som i olika internationella fördrag anses vara viktiga för hela mänskligheten, bör bevaras. Därför är det nödvändigt att fastställa hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp varigenom biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bara kan bli föremål för stimulansåtgärder om det garanteras att jordbruksråvaran inte producerats i områden med biologisk mångfald eller, när det gäller områden som utsetts till naturskyddsområden eller till skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter , den relevanta behöriga myndigheten påvisar att produktionen av jordbruksråvaran inte inverkar negativt på dessa syften. Skogar bör betraktas som biologiskt rika enligt hållbarhetskriterierna, när de är naturskogar enligt den definition som FN:s organisation för livsmedel och jordbruk (FAO) använder i sin globala bedömning av skogsresurserna eller om de omfattas av nationell naturskyddslagstiftning. Områden där uttag av icke träbaserade skogsprodukter förekommer bör betraktas som biologiskt rika skogar , förutsatt att den mänskliga inverkan är liten. Andra typer av skog enligt de definitioner som används av FAO, t.ex. modifierad naturlig skog, halvnaturlig skog och planterad skog bör inte betraktas som naturskog. Med tanke på vissa typer av gräsmark med stor biologisk mångfald, såväl tempererade som tropiska, bland annat savanner med stor biologisk mångfald, stäpper, områden med buskvegetation och prärier, bör biodrivmedel , flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs av jordbruks råvaror från sådan mark inte kunna bli föremål för stimulansåtgärder enligt detta direktiv. Kommissionen bör, i enlighet med senaste vetenskapliga rön och tillämpliga internationella normer, ta fram kriterier för att fastställa vilka områden som utgör sådan gräsmark med stor biologisk mångfald. |
(71) Produktionen av jordbruksråvaror för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen och de stimulansåtgärder för användning av dessa produkter som föreskrivs i detta direktiv bör inte få leda till att landområden med biologisk mångfald förstörs. Dessa ändliga resurser, som i olika internationella fördrag och liknande anses vara viktiga för hela mänskligheten, bör i stället bevaras. Därför är det nödvändigt att fastställa hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp varigenom biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bara kan bli föremål för stimulansåtgärder om det garanteras att jord- eller skogsbruksråvaran inte producerats i områden med biologisk mångfald eller, när det gäller områden som utsetts till naturskyddsområden eller till skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter , den relevanta behöriga myndigheten påvisar att produktionen av jord- eller skogsbruksråvaran inte inverkar negativt på dessa syften. Den hållbara produktionen av jordbruksråvaror för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör bygga på lokal och regional resursförädling. Lokala och regionala värdekedjor bör därför samtidigt stärkas. Skogar bör betraktas som biologiskt rika enligt hållbarhetskriterierna, när de är naturskogar enligt den definition som FN:s organisation för livsmedel och jordbruk (FAO) använder i sin globala bedömning av skogsresurserna eller om de omfattas av nationell naturskyddslagstiftning. Områden där uttag av icke träbaserade skogsprodukter förekommer bör betraktas som biologiskt rika skogar , förutsatt att den mänskliga inverkan är liten. Andra typer av skog enligt de definitioner som används av FAO, t.ex. modifierad naturlig skog, halvnaturlig skog och planterad skog bör inte betraktas som naturskog. Med tanke på vissa typer av gräsmark med stor biologisk mångfald, såväl tempererade som tropiska, bland annat savanner med stor biologisk mångfald, stäpper, områden med buskvegetation och prärier, bör biodrivmedel , flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs av jordbruks råvaror från sådan mark inte kunna bli föremål för stimulansåtgärder enligt detta direktiv. Kommissionen bör, i enlighet med senaste vetenskapliga rön och tillämpliga internationella normer, ta fram kriterier för att fastställa vilka områden som utgör sådan gräsmark med stor biologisk mångfald. |
Motivering | |
En hållbar produktion av jordbruksråvaror för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen är endast möjlig om den bygger på lokala eller regionala värdekedjor. | |
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Skäl 73 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(73) Råmaterial framställda av jordbruksgrödor för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör inte framställas på torvmark, eftersom odlingen av råvara på torvmark skulle leda till betydande kollagerförluster om marken dikas ytterligare för detta ändamål, och det är svårt att kontrollera att en sådan dränering inte sker. |
(73) Produktion av råmaterial framställda av jordbruksgrödor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör inte leda till dikning av tidigare odikad torvmark eller våtmark, eftersom odlingen av råvara på torvmark eller våtmark då skulle leda till betydande kollagerförluster om marken dikas ytterligare för detta ändamål. |
Motivering | |
Det går inte att utesluta att tidigare odikad torvmark används för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen, men markförändringar, såsom dikning av tidigare odikad torvmark eller våtmark, bör inte få förekomma, eftersom de inte är hållbara. | |
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Skäl 74 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(74) Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör unionsjordbrukare följa en omfattande uppsättning miljökrav för att kunna få direktstöd. Uppfyllandet av dessa krav kan mest effektivt kontrolleras inom ramen för jordbrukspolitiken. Dessa krav bör inte tas med i hållbarhetssystemet eftersom hållbarhetskriterierna för bioenergi bör fastställa regler som är objektiva och generellt tillämpliga. Kontrollen av överensstämmelse enligt detta direktiv skulle också riskera att orsaka en onödig administrativ börda. |
utgår |
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Skäl 75 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
75. Det är lämpligt att införa unionsomfattande hållbarhetskriterier och kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser för biobränslen som används för elproduktion, uppvärmning och kylning i syfte att fortsätta att säkerställa stora minskningar av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslealternativ, undvika oavsiktliga konsekvenser från hållbarhetssynpunkt och främja den inre marknaden. |
(75) Det är lämpligt att införa unionsomfattande hållbarhetskriterier och kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser för biobränslen som används för elproduktion, uppvärmning och kylning i syfte att fortsätta att säkerställa stora minskningar av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslealternativ, undvika oavsiktliga konsekvenser från hållbarhetssynpunkt och främja den inre marknaden. Utan att det på något sätt skadar primära resurser med högt miljövärde, bör man i de yttersta randområdena kunna utnyttja sina resurser för att öka produktionen av förnybar energi och områdenas energioberoende. |
Motivering | |
I detta direktiv bör inte utvinning av biomassa förbjudas i de yttersta randområdena, t.ex. primärskog, som utgör en av de viktigaste resurserna i dessa områden. Stränga hållbarhetskriterier som säkerställer en sådan verksamhets miljöintegritet gäller redan vid utvinning av sådana resurser. | |
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Skäl 76 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(76) För att säkerställa att skörden, trots den ökade efterfrågan på biomassa från skogsbruk, sker på ett hållbart sätt i skogar där föryngring säkerställs, att särskild uppmärksamhet ägnas områden som uttryckligen har utsetts till områden för skydd av biologisk mångfald, landskap och specifika naturelement, att den biologiska mångfaldens resurser bevaras och att kollager spåras, bör träråvaror komma endast från skogar som skördas i enlighet med de principer för hållbart skogsbruk som tagits fram inom ramen för internationella skogsprocesser, t.ex. ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa (Forest Europe) och genomförs genom nationell lagstiftning eller bästa förvaltningspraxis på skogsbruksföretagsnivå. Aktörer bör vidta lämpliga åtgärder för att minimera riskerna med att använda icke hållbar skogsbiomassa för produktion av bioenergi. I detta syfte bör berörda aktörer införa en riskbaserad metod. I detta sammanhang är det lämpligt att kommissionen utvecklar en operativ vägledning för kontroll av efterlevnaden av den riskbaserade metoden, efter samråd med kommittén för styrning av energiunionen och ständiga kommittén för skogsbruk som inrättats genom rådets beslut 89/367/EEG24. |
(76) För att säkerställa att skörden, trots den ökade efterfrågan på biomassa från skogsbruk, sker på ett hållbart sätt i skogar där föryngring säkerställs, att särskild uppmärksamhet ägnas områden som uttryckligen har utsetts till områden för skydd av biologisk mångfald, landskap och specifika naturelement, att den biologiska mångfaldens resurser bevaras och att kollager spåras, bör träråvaror komma endast från skogar som skördas i enlighet med de principer för hållbart skogsbruk som tagits fram inom ramen för internationella skogsprocesser, t.ex. ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa (Forest Europe) och genomförs genom nationell lagstiftning eller bästa förvaltningspraxis på skogsbruksföretagsnivå. Beskogning av jordbruksmark, trädmonokulturer, främmande arter och alla arter som kan anses invasiva bör alltid undvikas. Aktörer bör vidta lämpliga åtgärder för att minimera riskerna med att använda icke hållbar skogsbiomassa för produktion av bioenergi. I detta syfte bör berörda aktörer införa en riskbaserad metod. I detta sammanhang är det lämpligt att kommissionen utvecklar en operativ vägledning för kontroll av efterlevnaden av den riskbaserade metoden, efter samråd med kommittén för styrning av energiunionen och ständiga kommittén för skogsbruk som inrättats genom rådets beslut 89/367/EEG24. |
_________________ |
_________________ |
24 Rådets beslut 89/367/EEG av den 29 maj 1989 om inrättande av en ständig kommitté för skogsbruk (EGT L 165, 15.6.1989, s. 14). |
24 Rådets beslut 89/367/EEG av den 29 maj 1989 om inrättande av en ständig kommitté för skogsbruk (EGT L 165, 15.6.1989, s. 14). |
Motivering | |
Detta förtydligande är nödvändigt, dels för att bevara jordbruksmark för livsmedelsproduktion, dels på grund av att förlust av jordbruksmark eller ensidigt skogsbruk, ibland med främmande arter som gör stor skada på marken, gör det omöjligt att uppfylla det som anges i den första delen av detta skäl. | |
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Skäl 78 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(78) Biobränslen bör omvandlas till el och värme på ett effektivt sätt för att maximera försörjningstryggheten och minskningen av växthusgasutsläppen samt för att begränsa utsläppen av luftföroreningar och minimera trycket på de begränsade biomassaresurserna. Av denna anledning bör offentligt stöd till anläggningar med en bränslekapacitet på minst 20 MW vid behov endast ges för högeffektiva kraftvärmeanläggningar enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU. Nuvarande stödsystem för biomassabaserad el bör dock tillåtas tills de löper ut för alla anläggningar för biomassa. Dessutom bör el som produceras med biomassa i nya anläggningar med en bränslekapacitet på 20 MW eller mer endast räknas när det gäller mål för förnybar energi och skyldigheter i fråga om högeffektiva kraftvärmeanläggningar. Enligt reglerna för statligt stöd bör medlemsstaterna dock tillåtas att bevilja offentligt stöd för produktion av förnybar energi till anläggningar, och räkna den el de producerar mot de mål och skyldigheter som gäller förnybar energi, för att undvika ett ökat beroende av fossila bränslen med högre klimat- och miljöpåverkan där medlemsstaterna, efter att ha uttömt alla tekniska och ekonomiska möjligheter att installera högeffektiva kraftvärmeverk som drivs med biomassa, skulle möta ett betydande hot mot en trygg elförsörjning. |
78. Biobränslen bör omvandlas till el och värme på ett effektivt sätt för att maximera försörjningstryggheten och minskningen av växthusgasutsläppen samt för att begränsa utsläppen av luftföroreningar och minimera trycket på de begränsade biomassaresurserna. Av denna anledning bör offentligt stöd till anläggningar med en bränslekapacitet på minst 20 MW vid behov endast ges för högeffektiva kraftvärmeanläggningar enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU. Nuvarande stödsystem för biomassabaserad el bör dock tillåtas tills de löper ut för alla anläggningar för biomassa. Dessutom bör el som produceras med biomassa i nya anläggningar med en bränslekapacitet på 20 MW eller mer endast räknas när det gäller mål för förnybar energi och skyldigheter i fråga om högeffektiva kraftvärmeanläggningar. Enligt reglerna för statligt stöd bör medlemsstaterna dock tillåtas att bevilja offentligt stöd för produktion av förnybar energi till anläggningar, och räkna den el de producerar mot de mål och skyldigheter som gäller förnybar energi, för att undvika ett ökat beroende av fossila bränslen med högre klimat- och miljöpåverkan där medlemsstaterna, efter att ha uttömt alla tekniska och ekonomiska möjligheter att installera högeffektiva kraftvärmeverk som drivs med biomassa, skulle möta ett betydande hot mot en trygg elförsörjning. Stödet till anläggningar för produktion av förnybar energi från biomassa i de yttersta randområdena som är starkt beroende av energiimport bör i synnerhet förbättras, under förutsättning att produktionen sker under iakttagande av strikta hållbarhetskriterier som anpassats till dessa regioners särskilda förhållanden. |
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Skäl 78a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(78a) Trots den allmänna regeln om hänsyn och stöd till el från anläggningar för biomassabränslen med en kapacitet på minst 20 MW endast om de alstrar högeffektiv kraftvärme måste hänsyn tas till omständigheter som påverkar tillämpningen av denna teknik. Kraftvärme är inte alltid det kostnadseffektivaste alternativet på landsbygden och i isolerade områden som är mycket beroende av jordbruk, fiske och skogsbruk eller där klimatförhållandena ger låg värmeefterfrågan. Kravet på högeffektiv kraftvärme bör på dessa orter bli föremål för en särskild kostnads-nyttoanalys. |
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Skäl 84 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(84) För att undvika en orimligt stor administrativ börda bör en förteckning över normalvärden för vanliga produktionskedjor för biodrivmedel , flytande biobränslen och biomassabränslen fastställas och denna förteckning bör uppdateras och utvidgas, när nya pålitliga uppgifter finns att tillgå. Ekonomiska aktörer bör alltid vara berättigade att tillgodoräkna sig de värden avseende minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som anges i förteckningen. När normalvärdet för minskade växthusgasutsläpp från en produktionskedja är lägre än det fastställda minimivärdet för minskade växthusgasutsläpp, bör producenter som önskar visa att de uppfyller minimivärdet ha skyldighet att visa att de faktiska utsläppen från produktionsprocessen är lägre än de som användes då normalvärdena räknades fram. |
(84) För att undvika en orimligt stor administrativ börda bör en förteckning över normalvärden för vanliga produktionskedjor för biodrivmedel , flytande biobränslen och biomassabränslen fastställas och denna förteckning bör uppdateras och utvidgas, när nya pålitliga uppgifter finns att tillgå. Ekonomiska aktörer bör alltid vara berättigade att tillgodoräkna sig de värden avseende minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som anges i förteckningen. När normalvärdet för minskade växthusgasutsläpp från en produktionskedja är lägre än det fastställda minimivärdet för minskade växthusgasutsläpp, bör producenter som önskar visa att de uppfyller minimivärdet ha skyldighet att visa att de faktiska utsläppen från produktionsprocessen är lägre än de som användes då normalvärdena räknades fram och att transportsträckan från ursprungsområdet är hållbar. När transportsträckan omfattar ett land behöver en driftsansvarig visa endast ursprungslandet. |
Motivering | |
För att undvika administrativ börda bör ekonomiska aktörer tillåtas använda ursprungsområdet som bevis i stället för att kartlägga faktiska transportvägar (transportkilometer). Normalvärdena i bilaga VI anger att gränsen för minskade växthusgasutsläpp från biomassa beror på transportsträckan och omfattar upp till 2 500 km. Lokalproducerad flis brukar transporteras bara något tiotal mil. Anläggningar som använder lokal biomassa kan därför inte få ohållbar biomassa som inte uppfyller kriterierna för minskade växthusgasutsläpp. | |
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Skäl 85 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(85) Det är nödvändigt att fastställa tydliga regler för hur man ska beräkna minskningen av växthusgasutsläpp från biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen samt deras fossila motsvarigheter. |
(85) Det är nödvändigt att fastställa tydliga och vetenskapligt objektiva regler för hur man ska beräkna minskningen av växthusgasutsläpp från biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen samt deras fossila motsvarigheter. |
Motivering | |
Kommissionen har tidigare använt felaktiga värden i beräkningarna. Det är viktigt att alla regler är vetenskapligt objektiva. | |
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) energi från förnybara energikällor: energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi, (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och , geotermisk energi , omgivningsvärme, tidvattenenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas. |
a) energi från förnybara energikällor: energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och geotermisk energi, omgivningsvärme, tidvattenenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk, biogas samt biometan. |
Motivering | |
Det krävs ett förtydligande av begreppet ”biometan” inom ramen för definitionen av förnybar energi som inte fullt ut kan ingå i definitionen av biogas. | |
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led g | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
g) biodrivmedel: vätskeformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål. |
g) biodrivmedel: vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål. |
Motivering | |
I definitionen av biodrivmedel bör både vätskeformiga och gasformiga biodrivmedel finnas med. | |
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led q | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
q) cellulosa från icke-livsmedel: material som främst består av cellulosa och hemicellulosa och har ett lägre lignininnehåll än material som innehåller både cellulosa och lignin. Det inbegriper rester från livsmedels- och fodergrödor (till exempel halm, stjälkar, agnar och skal), gräsartade energigrödor med lågt stärkelseinnehåll (till exempel rajgräs, jungfruhirs, miskantus, italienskt rör och täckgrödor före och efter huvudgrödor m.m.), industriella restprodukter (inbegripet från livsmedels- och fodergrödor efter att vegetabiliska oljor, socker, stärkelse och protein har utvunnits) samt material från biologiskt avfall. |
q) cellulosa från icke-livsmedel: material som främst består av cellulosa och hemicellulosa och har ett lägre lignininnehåll än material som innehåller både cellulosa och lignin. Det inbegriper rester från livsmedels- och fodergrödor (till exempel halm, stjälkar, agnar och skal), gräsartade energigrödor (till exempel rajgräs, jungfruhirs, miskantus, italienskt rör och täckgrödor före och efter huvudgrödor m.m.), industriella restprodukter (inbegripet från livsmedels- och fodergrödor efter att vegetabiliska oljor, socker, stärkelse och protein har utvunnits) samt material från biologiskt avfall. |
Motivering | |
Direktivet bör uppmuntra till användning av högavkastande gräsartade energigrödor (minskade utsläpp av växthusgaser, utveckling av biometan). | |
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led aa | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
aa) egenförbrukare av förnybar energi: en aktiv kund enligt definitionen i direktiv [MDI-direktivet] som konsumerar och får lagra och sälja förnybar el som produceras inom denna aktiva kunds fastighet, t.ex. ett flerfamiljshus, en kommersiell plats, en plats för gemensamma tjänster eller ett slutet distributionssystem; för sådana egenförbrukare av förnybar energi som inte är hushåll dock med förbehåll för att dessa verksamheter inte är deras primära kommersiella eller professionella verksamhet. |
aa) egenförbrukare av förnybar energi: en aktiv kund enligt definitionen i direktiv [MDI-direktivet] eller en grupp kunder som agerar gemensamt, som konsumerar och får lagra och sälja förnybar energi som produceras inom denna aktiva kunds fastighet, t.ex. ett flerfamiljshus, en kommersiell plats, en plats för gemensamma tjänster, ett gårdsbruk eller ett slutet distributionssystem; för sådana egenförbrukare av förnybar energi som inte är hushåll dock med förbehåll för att dessa verksamheter inte är deras primära kommersiella eller professionella verksamhet. |
Motivering | |
I definitionen måste förnybar gas ingå. | |
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led bb | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
bb) egenförbrukning av förnybar energi: egenförbrukares produktion och förbrukning och, när detta är tillämpligt, lagring av förnybar el. |
bb) egenförbrukning av förnybar energi: egenförbrukares produktion och förbrukning och, när detta är tillämpligt, lagring av förnybar energi. |
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led dd | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
dd) livsmedels- och fodergrödor: stärkelserika grödor, socker och oljegrödor som produceras på jordbruksmark som huvudgröda exklusive restprodukter, avfall eller lignocellulosa. |
dd) livsmedels- och fodergrödor: stärkelserika grödor, socker och oljegrödor som produceras på jordbruksmark som huvudgröda exklusive restprodukter, avfall eller lignocellulosa. Mellanliggande grödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, anses inte utgöra huvudgrödor. |
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led dda (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
dda) mycket hållbara grödobaserade biodrivmedel: biodrivmedel som |
|
– framställs av spannmål, andra stärkelserika grödor, sockerarter och oljeväxter, baljväxter och |
|
– minskar mängden växthusgasutsläpp med minst 65% jämfört med fossila bränslen enligt den metod som anges i artikel 28.1, och |
|
– ger upphov till högvärdigt protein, andra fodermedel eller cellulosahaltiga biprodukter, och som |
|
– producerats från råvaror som erhållits i enlighet med kraven och normerna i artikel 93 i Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 1306/20131a och endast i begränsad utsträckning påverkar livsmedels- och vattentillgången, den biologiska mångfalden samt bevarandet av ekosystembalans och god jordbeskaffenhet, eller uppfyller motsvarande krav ifall de importerats från tredjeländer. |
|
___________________ |
|
1a Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT 347, 20.12.2013, s. 549). |
Motivering | |
Grödobaserade biodrivmedel i samband med vilka växthusgasutsläppen uppfyller kriterierna i artikel 26.7, liksom biodrivmedel från råvaror som producerats i enlighet med den gemensamma jordbrukspolitikens strikta tvärvillkor och ger upphov till värdefulla samprodukter, bör inte tas med vid de beräkningar som avses i artiklarna 3 och 7. | |
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led jj | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
jj) skördetillstånd: en officiell handling som ger rätt att skörda skogsbiomassan. |
jj) skördetillstånd: en officiell rätt att skörda skogsbiomassan i enlighet med medlemsstaternas lagstiftning. |
Motivering | |
Den lagliga rätten att skörda ges utifrån nationella villkor. Vissa medlemsstater beviljar inte officiella handlingar till aktörerna, utan tillåter i stället skördar på annat sätt. Begreppet ”officiell handling” i denna mening är också tvetydigt och det bör därför klargöras att skörden alltid ska vara föremål för rättsliga villkor. Dessa olika metoder bör återspeglas i texten till rättsakten. | |
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led nn | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
nn) bioavfall: biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall, livsmedels- och köksavfall från hushåll, restauranger, catering och detaljhandelslokaler och jämförbart avfall från livsmedelsindustrin. |
nn) bioavfall: biologiskt avfall enligt definitionen i artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG1a. |
|
____________________ |
|
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3). |
Motivering | |
För att unionslagstiftningen ska bli konsekvent måste det hänvisas till respektive definitioner i andra relevanta delar av unionslagstiftningen. | |
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led qqa (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
qqa) biometan: förnybar gas med samma fysiska egenskaper som naturgas och som härrör från uppgraderingen av biogas som produceras genom anaerob nedbrytning eller från omvandlingen av kraft till gas genom uppgradering. |
Motivering | |
Det krävs ett förtydligande av begreppet ”biometan” inom ramen för definitionen av förnybar energi som inte fullt ut kan ingå i definitionen av biogas. | |
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led qqb (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
qqb) biprodukt: definieras såsom i artikel 5.1 av direktiv .../2017 om ändring av direktiv 2008/98/EG. |
Motivering | |
För att uppnå större harmonisering och förenkling av den rättsliga ramen och därmed av rättssäkerheten måste samstämmigheten mellan direktivet om förnybar energi och annan relevant EU-lagstiftning säkerställas. För att ytterligare stärka en samstämmig tolkning och tillämpning av direktivet om förnybar energi och annan relevant EU-lagstiftning bör således definitionen av ”biprodukt”, såsom den fastställs i ramdirektivet om avfall, införas i direktivet om förnybar energi. | |
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 2 – led qqc (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
qqc) avfallshierarki: definieras såsom i artikel 4.1 av direktiv .../2017 om ändring av direktiv 2008/98/EG. |
Motivering | |
För att uppnå större harmonisering och förenkling av den rättsliga ramen och därmed av rättssäkerheten måste samstämmigheten mellan direktivet om förnybar energi och annan relevant EU-lagstiftning säkerställas. För att ytterligare stärka en samstämmig tolkning och tillämpning av direktivet om förnybar energi och annan relevant EU-lagstiftning bör således definitionen av ”avfallshierarki”, såsom den fastställs i ramdirektivet om avfall, införas i direktivet om förnybar energi. | |
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030 är minst 27 %. |
1. Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att |
|
a) andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030 är minst 27 %, |
|
b) bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen samt från biomassabränslen som förbrukas av transportsektorn, om dessa bränslen framställs ur livsmedels- eller fodergrödor, uppgår till högst det gränsvärde som fastställs i artikel 7.1 för beräkningen av unionens slutliga energianvändning (brutto) inom transportsektorn år 2030, och |
|
c) medlemsstaterna ska också gemensamt säkerställa att andelen förnybar energi inom transportsektorn under 2030 uppgår till minst 12 % av hela EU:s slutliga energianvändning inom transportsektorn. |
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Från och med den 1 januari 2021 får andelen energi från förnybara energikällor av varje medlemsstats slutliga energianvändning (brutto) inte vara lägre än vad som anges i den tredje kolumnen i tabellen i del A i bilaga I. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att denna referens följs. |
3. Från och med den 1 januari 2021 får andelen energi från förnybara energikällor av varje medlemsstats slutliga energianvändning (brutto) inte vara lägre än vad som anges i den tredje kolumnen i tabellen i del A i bilaga I. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att denna referens följs, och dessa åtgärder ska omfatta följande: |
|
a) Användning av biodrivmedel som uppkommer vid beredning av högvärdigt proteinkoncentrat, andra fodermedel eller cellulosahaltiga biprodukter och som stöder målen i fråga om livsmedelstrygghet och övergången till en biobaserad och cirkulär ekonomi inom unionen. |
|
b) Utfasning av att man i biodrivmedel och flytande biobränslen använder sådana vegetabiliska oljor som i tredjeländer föranleder ändringar av markanvändningen, avskogning och växthusgasutsläpp. |
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. Kommissionen ska stödja medlemsstaternas höga ambitionsnivå genom en ram som skapar gynnsamma förutsättningar för ökad användning av unionsmedel, i synnerhet finansieringsinstrument, särskilt för att minska kostnaden för kapital för projekt för förnybar energi. |
4. Kommissionen ska stödja medlemsstaternas höga ambitionsnivå genom en ram som skapar gynnsamma förutsättningar för ökad användning av unionsmedel, i synnerhet finansieringsinstrument, särskilt för att minska kostnaden för kapital för projekt för förnybar energi och avancerade bioraffinaderier. |
Ändringsförslag 45 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Inom ramen för reglerna om statligt stöd får medlemsstaterna tillämpa stödsystem för att nå det unionsmål som anges i artikel 3.1. Stödsystem för el från förnybara energikällor ska vara utformade så att man undviker onödig snedvridning av elmarknaden och säkerställer att producenter tar hänsyn till tillgång och efterfrågan på el samt eventuella nätbegränsningar. |
1. Inom ramen för reglerna om statligt stöd får medlemsstaterna tillämpa stödsystem för att nå det unionsmål som anges i artikel 3.1. Stödsystem för el från förnybara energikällor ska vara utformade så att man undviker onödig snedvridning av elmarknaden och säkerställer att producenter tar hänsyn till tillgång och efterfrågan på el samt eventuella nätbegränsningar. Medlemsstaterna får ta hänsyn till särdragen hos egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, liksom också till situationen för låginkomsthushåll. Medlemsstaterna får vid utformningen av stödsystemen ta hänsyn till särdragen hos olika former av teknik för förnybar energi. |
Ändringsförslag 46 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Stöd till el från förnybara energikällor ska utformas så att det integrerar el från förnybara energikällor på elmarknaden och säkerställer att producenter av förnybar energi svarar på marknadens prissignaler och maximerar sina marknadsintäkter. |
2. Stöd till el från förnybara energikällor ska utformas så att det integrerar el från förnybara energikällor på elmarknaden, under hänsynstagande till särdragen hos egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, liksom också till situationen för låginkomsthushåll. Detta tillvägagångssätt ska säkerställa att producenter av förnybar energi svarar på marknadens prissignaler och det maximerar deras marknadsintäkter. I samband med kraftvärmepannor som drivs med förnybar energi ska stödsystemen också ta hänsyn till värmeefterfrågan. |
Ändringsförslag 47 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 3a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3a. Genom undantag från punkt 3 får medlemsstaterna ha tidsbegränsade stödsystem för småskaliga anläggningar, liksom i sådana fall där det dokumenterats att konkurrensen är otillräcklig. Stöd i enlighet med punkt 2 får begränsas till anläggningar som ligger över den gräns som fastställs i artikel 11 i förordningen om elmarknaden. |
Ändringsförslag 48 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. Medlemsstaterna ska utvärdera effektiviteten i sitt stöd till el från förnybara energikällor åtminstone vart fjärde år. Beslut om fortsättning eller förlängning av stöd och utformningen av nytt stöd ska grunda sig på resultaten av utvärderingarna. |
4. Medlemsstaterna ska utvärdera effektiviteten i sitt stöd till el från förnybara energikällor åtminstone vart fjärde år. Utvärderingen ska också ta hänsyn till konsekvenserna för investeringar och de konsekvenser som möjliga ändringar av stödsystem skulle kunna få för investeringar. Den långsiktiga planering som styr besluten om stöd och utformningen av nytt stöd ska grunda sig på resultaten av utvärderingarna. |
Ändringsförslag 49 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 4a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4a. Kommissionen ska vart tredje år rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur reglerna för stödsystem fungerar, och då särskilt fokusera på små aktörers marknadstillträde, incitamentnivån för investeringar och stöd till en hög förverkligandegrad på lång sikt. Den första rapporten ska överlämnas 2021 och till fullo återspegla riktlinjerna för statligt stöd för perioden efter 2020. |
Ändringsförslag 50 Förslag till direktiv Artikel 5 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Artikel 5 |
utgår |
Öppnande av stödsystem för förnybar el |
|
1. Medlemsstaterna ska öppna stödet till el från förnybara energikällor för producenter i andra medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i denna artikel. |
|
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att minst 10 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2021 och 2025, och minst 15 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2026 och 2030, är öppet för anläggningar som är belägna i andra medlemsstater. |
|
3. Stödsystem får öppnas för gränsöverskridande deltagande bland annat genom öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden, öppna certifikatsystem och gemensamma stödsystem. Tilldelningen av förnybar el som omfattas av stöd enligt öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden eller öppna certifikatsystem till medlemsstaternas respektive bidrag ska vara underkastad ett samarbetsavtal som fastställer bestämmelser för gränsöverskridande utbetalning av medel enligt principen om att energi bör räknas till godo för den medlemsstat som finansierar anläggningen. |
|
4. Kommissionen ska senast 2025 utvärdera nyttan av bestämmelserna i denna artikel för ett kostnadseffektivt införande av förnybar el i unionen. På grundval av denna utvärdering får kommissionen föreslå en höjning av de procentsatser som anges i punkt 2. |
|
Ändringsförslag 51 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – stycke 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Vid beräkningen av en medlemsstats slutliga energianvändning (brutto) från förnybara energikällor ska bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen samt från biomassabränslen som konsumeras av transportsektorn, om dessa bränslen framställs ur livsmedels- eller fodergrödor, vara högst 7 % av den slutliga energianvändningen inom väg- och järnvägstransporter i den medlemsstaten. Detta gränsvärde ska sänkas till 3,8 % år 2030 i enlighet med den plan som anges i del A i bilaga X. Medlemsstaterna får fastställa ett lägre gränsvärde och får göra åtskillnad mellan olika typer av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs ur livsmedels- och fodergrödor, t.ex. genom att fastställa ett lägre gränsvärde för bidraget från sådana biodrivmedel producerade från oljegrödor som baseras på livsmedels- och fodergrödor, med hänsyn tagen till indirekt förändrad markanvändning. |
Vid beräkningen av en medlemsstats slutliga energianvändning (brutto) från förnybara energikällor ska från och med den 1 januari 2021 bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen samt från andra biomassabränslen än mycket hållbara grödobaserade biodrivmedel som konsumeras av transportsektorn, om dessa bränslen framställs ur livsmedels- eller fodergrödor, vara högst 7 % av den slutliga energianvändningen inom väg- och järnvägstransporter i den medlemsstaten. Detta gränsvärde ska sänkas till 3,8 % år 2030 i enlighet med den plan som anges i del A i bilaga X. Medlemsstaterna får fastställa ett lägre gränsvärde och får göra åtskillnad mellan olika typer av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs ur livsmedels- och fodergrödor, t.ex. genom att fastställa ett lägre gränsvärde för bidraget från sådana biodrivmedel producerade från oljegrödor som baseras på livsmedels- och fodergrödor, med hänsyn tagen till indirekt förändrad markanvändning. |
Ändringsförslag 52 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – stycke 4a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Vid beräkningen av en medlemsstats slutliga energianvändning (brutto) från förnybara energikällor ska från och med den 1 januari 2021 gränsvärdet i fjärde stycket byggas ut med en bestämmelse om att bidraget från mycket hållbara grödobaserade biodrivmedel får vara högst 7 % av den slutliga energianvändningen inom väg- och järnvägstransporter i den medlemsstaten. |
Ändringsförslag 53 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 4a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4a. I syfte att främja den slutliga energianvändningen (brutto) från förnybara energikällor inom transportsektorn kan medlemsstaterna tillämpa nationella stödsystem som främjar användning av hållbara biodrivmedel, biomassabränslen samt förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, oavsett om de produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX eller från andra råvaror som inte är livsmedels- eller fodergrödor. |
Motivering | |
I juli 2016 föreslog kommissionen bindande nationella mål för minskade växthusgasutsläpp inom de sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Ambitiösa minskningsmål kan för vissa medlemsstater skapa ett behov av att införa mycket höga kvoter för energi från förnybara energikällor eller andra åtgärder för att främja hållbara biodrivmedel i syfte att nå sina mål för minskade växthusgasutsläpp inom de sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Biodrivmedel baserade enbart på råvaror förtecknade i bilaga IX kan inte täcka detta behov. | |
Ändringsförslag 54 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 5 – stycke 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i syfte att ändra förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX, för att lägga till råvaror men inte avföra dem. Varje delegerad akt ska grundas på en analys av den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen, med vederbörlig hänsyn tagen till principerna i fråga om den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, i enlighet med unionens hållbarhetskriterier, och med stöd för slutsatsen att råvarorna i fråga inte skapar någon ytterligare efterfrågan på mark och främjar användningen av avfall och restprodukter, samtidigt som man undviker en betydande snedvridande effekt på marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter, vilket medför en avsevärd minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslen och inte medför någon risk för negativa effekter på miljön och den biologiska mångfalden. |
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i syfte att ändra förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX. Varje delegerad akt ska grundas på en analys av den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen, med vederbörlig hänsyn tagen till principerna i fråga om den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, i enlighet med unionens hållbarhetskriterier, och med stöd för slutsatsen att råvarorna i fråga inte skapar någon ytterligare efterfrågan på mark och främjar användningen av avfall och restprodukter, samtidigt som man undviker en betydande snedvridande effekt på marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter, vilket medför en avsevärd minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslen och inte medför någon risk för negativa effekter på miljön och den biologiska mångfalden. |
Motivering | |
EU-lagstiftningen om förnybar energi bör också garantera att principen om kaskadanvändning av resurserna följs. | |
Ändringsförslag 55 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 5 – stycke 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Vartannat år ska kommissionen göra en utvärdering av förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX för att lägga till råvaror i linje med de principer som anges i denna punkt. Den första utvärderingen ska genomföras senast 6 månader efter [dagen för ikraftträdandet av detta direktiv]. Vid behov ska kommissionen anta delegerade akter i syfte att ändra förteckningen över råvaror i bilaga IX, delarna A och B för att lägga till råvaror, men inte för att avföra dem. |
utgår |
Motivering | |
Det är Europaparlamentet och rådet som bör ha behörighet att ändra bilaga IX, inte kommissionen. Att ändra reglerna och lägga hinder i vägen för lika villkor skulle dessutom kunna uppfattas som ett negativt budskap av investerarna. Man bör ta lärdom av erfarenheterna från den befintliga lagstiftningen när det gäller uppnåendet av EU:s mål för förnybar energi för 2020 inom transportsektorn. | |
Ändringsförslag 56 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 5 – stycke 3a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Drivmedel från råvaror och råvaruhärledda produkter som medför ohållbara följdverkningar, såsom avskogning, i tredjeländer bör utgöra en så liten del som möjligt av den förnybara energin inom transportsektorn, tills motsvarande effektiva förebyggande åtgärder har införts. Dessa åtgärder i tredjeländer ska utvärderas utifrån en rapport från kommissionen när de har vidtagits. |
Ändringsförslag 57 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 8 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
8. Medlemsstaterna ska göra en bedömning av sin potential vad gäller förnybara energikällor och användningen av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning. Denna bedömning ska ingå i den andra övergripande bedömning som krävs enligt artikel 14.1 i direktiv 2012/27/EU, för första gången den 31 december 2020 och därefter i uppdateringarna av den övergripande bedömningen. |
8. Medlemsstaterna ska göra en bedömning av sin potential vad gäller förnybara energikällor, där det bör ingå en fysisk analys av områden där insatsen av sådan energi lämpligen kan göras med låg ekologisk risk, samt av potentialen för användning av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning. Denna bedömning ska ingå i den andra övergripande bedömning som krävs enligt artikel 14.1 i direktiv 2012/27/EU, för första gången den 31 december 2020 och därefter i uppdateringarna av den övergripande bedömningen. |
Ändringsförslag 58 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska vägleda sökanden genom ansökningsprocessen på ett transparent sätt, förse sökanden med all nödvändig information, samordna och vid behov involvera andra myndigheter och fatta ett rättsligt bindande beslut i slutet av processen. |
2. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska vägleda sökanden genom ansökningsprocessen på ett transparent sätt, förse sökanden med all nödvändig information, samordna och vid behov involvera andra myndigheter och underlätta processen så att den sökande kan få ett rättsligt bindande beslut. De sökande bör kunna lämna in alla relevanta handlingar i digital form. |
Ändringsförslag 59 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska, i samarbete med systemansvariga för överförings- och distributionssystem, offentliggöra en handbok om förfaranden för projektutvecklare på området förnybar energi, även för småskaliga projekt och projekt som avser egenförbrukare. |
3. Medlemsstaten ska, i samarbete med den gemensamma administrativa kontaktpunkten och systemansvariga för överförings- och distributionssystem, inrätta en gemensam informationsplattform på internet med all relevant information om förfaranden för projektutvecklare på området förnybar energi, även för småskaliga projekt och projekt som avser egenförbrukare. Om medlemsstaten bestämmer sig för att ha flera gemensamma administrativa kontaktpunkter ska informationsplattformen dirigera den sökande till den kontaktpunkt som är relevant för dennes ansökan. |
Ändringsförslag 60 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. Det tillståndsförfarande som avses i punkt 1 får inte överskrida en period på tre år, utom i de fall som anges i artiklarna 16.5 och 17. |
4. Det tillståndsförfarande som avses i punkt 1 får inte överskrida en period på tre år, utom i de fall som anges i artiklarna 16.5 och 17. Medlemsstaterna ska sträva efter att minska längden på tillståndsförfarandet så att det går snabbare än den tidsperiod som anges i denna punkt, i synnerhet när det gäller småskaliga anläggningar. |
Ändringsförslag 61 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 2 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Uppgradering ska tillåtas efter anmälan till den gemensamma administrativa kontaktpunkt som inrättats i enlighet med artikel 16, om inga betydande negativa miljömässiga eller sociala konsekvenser väntas. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska avgöra om anmälan är tillräcklig inom sex månader från det att den har mottagit anmälan. |
Uppgradering ska tillåtas efter anmälan till den gemensamma administrativa kontaktpunkt som inrättats i enlighet med artikel 16, om efterlevnad av kraven i rådets direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön och rådets direktiv 92/43/EEG har säkerställts och om inga betydande negativa miljömässiga eller sociala konsekvenser väntas. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska avgöra ärendet inom sex månader från det att den har mottagit anmälan. |
Motivering | |
Detta skulle bidra till att säkerställa att uppgradering av befintliga anläggningar för förnybar energi även i fortsättningen efterlever miljölagstiftningen och blir föremål för granskning. | |
Ändringsförslag 62 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 7 – stycke 1a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Minskade växthusgasutsläpp kan specificeras. |
Motivering | |
Vissa producenter överskrider kravet på minskade växthusgasutsläpp – kvaliteten på biometanet måste anges för konsumenterna. | |
Ändringsförslag 63 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Medlemsstaterna ska i relevanta fall och i enlighet med sin bedömning som ingår i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med bilaga I till förordning [styrning] om nödvändigheten av att bygga ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybara energikällor för att uppnå det unionsmål som avses i artikel 3.1 i detta direktiv, vidta åtgärder för att utveckla en fjärrvärmeinfrastruktur som lämpar sig för utvecklingen av produktion av värme och kyla i stora anläggningar för biomassa, solenergi och geotermisk energi. |
3. Medlemsstaterna ska i relevanta fall och i enlighet med sin bedömning som ingår i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med bilaga I till förordning [styrning] om nödvändigheten av att bygga ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybara energikällor för att uppnå det unionsmål som avses i artikel 3.1 i detta direktiv, vidta åtgärder för att utveckla en fjärrvärmeinfrastruktur som lämpar sig för utvecklingen av produktion av värme och kyla i stora anläggningar för biomassa, solenergi och geotermisk energi samt från spillvärme och spillkyla. |
Ändringsförslag 64 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi som bor i ett och samma flerfamiljshus, eller är belägna på samma kommersiella plats eller plats för gemensamma tjänster eller i samma slutna distributionssystem, gemensamt får bedriva egenförbrukning som om de vore enskilda egenförbrukare av förnybar energi. I detta fall ska det tröskelvärde som anges i punkt 1 c tillämpas på varje berörd egenförbrukare av förnybar energi. |
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi som bor i ett och samma flerfamiljshus, eller är belägna på samma gårdsbruk, kommersiella plats eller plats för gemensamma tjänster eller i samma slutna distributionssystem, gemensamt får bedriva egenförbrukning som om de vore enskilda egenförbrukare av förnybar energi. I detta fall ska det tröskelvärde som anges i punkt 1 c tillämpas på varje berörd egenförbrukare av förnybar energi. |
Motivering | |
Jordbrukare är viktiga egenförbrukare av förnybar energi. | |
Ändringsförslag 65 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
I detta direktiv avses med ett lokalsamhälle som satsar på förnybar energi ett litet eller medelstort företag eller en organisation som drivs utan vinstsyfte, vars aktieägare eller medlemmar samarbetar inom produktion, distribution, lagring och leverans av energi från förnybara källor, som uppfyller minst fyra av följande kriterier: |
I detta direktiv avses med ett lokalsamhälle som satsar på förnybar energi ett lokalt baserat litet eller medelstort företag eller en lokalt baserad organisation som drivs utan vinstsyfte, vars aktieägare eller medlemmar samarbetar inom produktion, distribution, lagring och leverans av energi från förnybara källor, som i första hand representerar lokala intressen och uppfyller minst fyra av följande kriterier: |
Ändringsförslag 66 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt -1 (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
-1. Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att andelen energi från förnybara källor inom all transport gradvis ökar från minst 12 % år 2030, uttryckt i nationell andel av den slutliga energianvändningen och beräknat enligt den metod som anges i artikel 7. Medlemsstaterna får fastställa mer ambitiösa nationella mål. De får fortfarande fritt välja mellan olika energikällor, bland dem också hållbara biodrivmedel, för uppnåendet av dessa mål. |
Ändringsförslag 67 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Med verkan från och med den 1 januari 2021 ska medlemsstaterna ålägga bränsleleverantörer att inkludera en minimiandel energi från avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, från avfallsbaserade fossila bränslen och från förnybar el i den totala mängden drivmedel som de levererar för konsumtion eller användning på marknaden under loppet av ett kalenderår. |
Med verkan från och med den 1 januari 2021 ska medlemsstaterna fastställa bränsleleverantörernas inblandningsskyldighet för andelen förnybar energi från biodrivmedel, avancerade biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och från förnybar el i den totala mängden drivmedel som de levererar för konsumtion eller användning på marknaden under loppet av ett kalenderår. direktiv (EU) 2015/1513 |
|
Medlemsstaterna får tillämpa en inblandningsskyldighet för grödoproducerade biodrivmedel. För de sistnämnda ska medlemsstaterna få genomföra stimulansåtgärder för att främja användningen, exempelvis genom att fastställa en särskild inblandningsskyldighet inom ramen för det gränsvärde som fastställs i artikel 7. |
Ändringsförslag 68 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Minimiandelen ska vara minst lika med 1,5 % år 2021 och öka till 6,8 % år 2030 enligt den plan som anges i del B i bilaga X. Inom denna totala andel ska bidraget från avancerade biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX vara minst 0,5 % av de drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden från och med den 1 januari 2021 och öka till minst 3,6 % senast 2030 i enlighet med den plan som anges i del C i bilaga X. |
Minimiandelen avancerade biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, från mycket hållbara grödobaserade biodrivmedel och från förnybar el ska vara minst lika med 1,5 % år 2021 och öka till 8,3 % år 2030 enligt den plan som anges i del B i bilaga X. Inom denna totala andel ska bidraget från avancerade biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX vara minst 0,5 % av de drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden från och med den 1 januari 2021 och öka till minst 4,6 % senast 2030 i enlighet med den plan som anges i del C i bilaga X. |
Ändringsförslag 69 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) Vid beräkningen av nämnaren, dvs. energiinnehållet i drivmedel för väg- och järnvägstransporter som levereras för konsumtion eller användning på marknaden, ska bensin, diesel, naturgas, biobränslen, biogas, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, avfallsbaserade fossila bränslen och el beaktas. |
a) Vid beräkningen av nämnaren, dvs. energiinnehållet i drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden, ska bensin, diesel, naturgas, biobränslen, biogas, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, avfallsbaserade fossila bränslen och el beaktas. |
Motivering | |
I nämnaren bör hela transportsektorn beaktas såsom täljare. | |
Ändringsförslag 70 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led b – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Vid beräkningen av täljaren ska energiinnehållet i avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, avfallsbaserade fossila bränslen som levereras till alla transportsektorer och förnybar el som levereras till vägfordon beaktas. |
Vid beräkningen av täljaren ska energiinnehållet i avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung som levereras till alla transportsektorer och förnybar el som levereras till vägfordon beaktas. |
Motivering | |
Det är inte lämpligt att i beräkningen av andelen förnybar energi ta med något som helst fossilt bränsle som producerats utan att det använts någon förnybar energi. På det sättet skulle ju de fossila bränslena bli konkurrenskraftigare, vilket i sin tur skulle motverka det övergripande klimat- och energimålet om att minska användningen av fossila energikällor. | |
Ändringsförslag 71 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led b – stycke 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Vid beräkningen av täljaren ska bidraget från biobränslen och biogas som produceras från råvaror som ingår i del B i bilaga IX begränsas till 1,7 % av energiinnehållet i drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden och bidraget från bränslen som tillhandahålls inom luftfarts- och sjöfartssektorn anses vara 1,2 gånger så stort som deras energiinnehåll. |
Vid beräkningen av täljaren ska bidraget från biobränslen och biogas som produceras från råvaror som ingår i del B i bilaga IX begränsas till 4 % av energiinnehållet i drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden och bidraget från bränslen som tillhandahålls inom luftfarts- och sjöfartssektorn anses vara 1,3 gånger så stort som deras energiinnehåll. Användningen av råvaror som innefattas i del B av bilaga IX måste överensstämma med principen om avfallshierarki som fastställts i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG. |
Motivering | |
Bidraget från biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som ingår i del B i bilaga IX bör bli mera ambitiöst och begränsas till 4 % av energiinnehållet i drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden. Bidraget från biodrivmedel och biogas inom luftfarten och sjöfarten bör också motiveras. | |
Ändringsförslag 72 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 2a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2a. När medlemsstaterna fastställer sina nationella system ska de beakta tillgången på råvaror, teknik och produkter, enligt vad som rapporteras i deras tvååriga lägesrapporter enligt förordningen om styrning. |
Ändringsförslag 73 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 2b (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2b. Från och med den 1 januari 2021 ska medlemsstaterna ålägga bränsleleverantörerna att minska växthusgasutsläppen under hela livscykeln per energienhet bränsle och energi som levereras, med upp till 20 % fram till den 31 december 2030, jämfört med den lägsta standard för bränslen som avses i rådets direktiv (EU) 2015/6521a. |
|
____________________ |
|
1a Rådets direktiv (EU) 2015/652 av den 20 april 2015 om fastställande av beräkningsmetoder och rapporteringskrav i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (EUT L 107, 25.4.2015, s. 26). |
Motivering | |
Det ambitiösa målet att minska växthusgasintensiteten i bränslen med upp till 20 % fram till 2030 är på sin plats, med tanke på hur stora besparingar av växthusgasutsläpp som åstadkommits med hjälp av redan etablerade, grödobaserade biodrivmedel och tack vare att avancerade biobränslen och alternativa former av förnybar energi för transporter fått ett större genomslag på marknaden. Skyldigheten för bränsleleverantörer att minska växthusgasutsläppen från bränslen har visat sig verkningsfullt kunna öka klimateffektiviteten. | |
Ändringsförslag 74 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 3 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
För att fastställa andelen förnybar el enligt punkt 1 kan antingen den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i unionen eller andelen el från förnybara energikällor i den medlemsstat där elen levereras, uppmätt två år före året i fråga, användas. I båda fallen ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras. |
För att fastställa andelen förnybar el enligt punkt 1 kan andelen el från förnybara energikällor i den medlemsstat där elen levereras, uppmätt två år före året i fråga, användas. Om additionalitet i fråga om el kan bevisas, kan helt förnybar el redovisas som sådan. Kommissionen ska ge vägledning om ett förfarande för att bevisa additionalitet. I båda fallen ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras. |
Ändringsförslag 75 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 3 – stycke 3 – led a – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
När el används för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, antingen direkt eller för produktion av mellanprodukter, kan antingen den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i unionen eller andelen el från förnybara energikällor i produktionslandet, uppmätt två år före året i fråga, användas för att fastställa andelen förnybar energi. I båda fallen ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras. |
När el används för direktproduktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung kan den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i produktionslandet, uppmätt två år före året i fråga, användas för att fastställa andelen förnybar energi. I båda fallen ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras. |
Ändringsförslag 76 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 4 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska inrätta en databas som gör det möjligt att spåra drivmedel som är berättigade att räknas med i den täljare som anges i punkt 1 b och kräva att de berörda ekonomiska aktörerna för in uppgifter om de transaktioner som gjorts och om hållbarhetsegenskaperna hos de berättigade drivmedlen, inklusive deras växthusgasutsläpp under hela livscykeln, från produktionsplatsen till den drivmedelsleverantör som släpper ut drivmedlet på marknaden. |
Medlemsstaterna ska från och med den 1 januari 2021 inrätta en databas som gör det möjligt att spåra drivmedel som är berättigade att räknas med i den täljare som anges i punkt 1 b och kräva att de berörda ekonomiska aktörerna för in uppgifter om de transaktioner som gjorts och om hållbarhetsegenskaperna hos de berättigade drivmedlen, inklusive deras växthusgasutsläpp under hela livscykeln, från produktionsplatsen till den drivmedelsleverantör som släpper ut drivmedlet på marknaden. Medlemsstaterna ska också införa korrigerande åtgärder, avsedda att tillämpas om de ekonomiska aktörerna inte fullgör sina skyldigheter. |
Motivering | |
Nationella databaser som gör det möjligt att spåra drivmedel bör stå klara att tas i drift när direktivet träder i kraft. | |
Ändringsförslag 77 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 4 – stycke 1a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Senast den 31 december 2021 ska kommissionen inrätta en enda databas på unionsnivå för dubbelkontroll av spårbarheten, för att säkerställa samkörningen av de nationella databaserna. |
Motivering | |
En enda europeisk databas för dubbelkontroll av spårbarheten vore utslagsgivande för att säkerställa att de nationella systemen är samkörda, så att eventuella bedrägerier kan förebyggas och undvikas. Databasen bör vara klar att tas i drift senast vid utgången av 2021. | |
Ändringsförslag 78 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 6 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
6. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att närmare specificera den metod som avses i punkt 3 b i denna artikel för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process, ange metoden för att utvärdera minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och avfallsbaserade fossila bränslen och fastställa miniminivåer för den minskning av växthusgasutsläpp som krävs för dessa drivmedel för de ändamål som avses i punkt 1 i denna artikel. |
6. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att närmare specificera den metod som avses i punkt 3 b i denna artikel för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process, ange metoden för att utvärdera minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och fastställa miniminivåer för den minskning av växthusgasutsläpp som krävs för dessa drivmedel för de ändamål som avses i punkt 1 i denna artikel. |
Ändringsförslag 79 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 7 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
7. Kommissionen ska senast den 31 december 2025, inom ramen för en bedömning vartannat år av framstegen i enlighet med förordning [styrning], bedöma huruvida skyldigheten i punkt 1 faktiskt främjar innovation och minskade växthusgasutsläpp inom transportsektorn, och huruvida de tillämpliga kraven på en minskning av växthusgasutsläppen för biodrivmedel och biogas är lämpliga. Kommissionen ska, om så är lämpligt, lägga fram ett förslag om ändring av den skyldighet som föreskrivs i punkt 1. |
7. Kommissionen ska senast den 31 december 2025, inom ramen för en bedömning vartannat år av framstegen i enlighet med förordning [styrning], bedöma huruvida skyldigheten i punkt 1 faktiskt främjar innovation och minskade växthusgasutsläpp inom transportsektorn, och huruvida de tillämpliga kraven på en minskning av växthusgasutsläppen för biodrivmedel och biogas är lämpliga. Vid bedömningen ska det även kontrolleras om bestämmelserna i denna artikel gör det möjligt att effektivt undvika dubbel redovisning av förnybar energi. Kommissionen ska, om så är lämpligt, lägga fram ett förslag om ändring av den skyldighet som föreskrivs i punkt 1. |
Ändringsförslag 80 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 1 – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) Möjlighet att få finansiellt stöd för användning av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen . |
c) Möjlighet att få finansiellt stöd, skatteincitament eller andra politiska åtgärder för användning av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. |
Ändringsförslag 81 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Biobränslen ska behöva uppfylla de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp som föreskrivs i punkterna 2–7 endast om de används i anläggningar som producerar el, värme eller kyla eller bränslen med en bränslekapacitet som uppgår till eller överskrider 20 MW när det gäller fasta biomassabränslen och med en elkapacitet som uppgår till eller överskrider 0,5 MW i fråga om gasformiga biomassabränslen. Medlemsstaterna får tillämpa hållbarhetskriteriet och kriteriet för minskade växthusgasutsläpp på anläggningar med lägre bränslekapacitet. |
Biobränslen ska behöva uppfylla de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp som föreskrivs i punkterna 2–7 endast om de används i anläggningar som producerar el, värme eller kyla eller bränslen med en bränslekapacitet som uppgår till eller överskrider 20 MW när det gäller fasta biomassabränslen och med en bränslekapacitet som uppgår till eller överskrider 2,0 MW i fråga om gasformiga biomassabränslen. Medlemsstaterna får tillämpa hållbarhetskriteriet och kriteriet för minskade växthusgasutsläpp på anläggningar med lägre bränslekapacitet. |
Ändringsförslag 82 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
De hållbarhetskriterier som anges i punkterna 2–6 och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp som anges i punkt 7 ska gälla oavsett biomassans geografiska ursprung. |
De hållbarhetskriterier som anges i punkterna 2–6 och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp som anges i punkt 7 ska gälla oavsett om biomassan har sitt geografiska ursprung inom eller utanför unionens gränser. |
Ändringsförslag 83 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 4a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Genom undantag från de föregående styckena ska artikel 26 inte tillämpas på de yttersta randområdena på grund av områdenas särdrag, enligt vad som anges i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kommissionen ska, senast sex månader efter detta direktivs ikraftträdande, för parlamentet och rådet lägga fram ett lagförslag om hållbarhetskriterier med avseende på växthusgaser och kriterier för minskade växthusgasutsläpp i de yttersta randområdena. Dessa kriterier ska beakta lokala särdrag. Dessa regioner bör i synnerhet kunna utnyttja den fulla potentialen hos sina resurser, med beaktande av strikta hållbarhetskriterier, så att de kan öka sin produktion av förnybar energi och bli mer självförsörjande med energi. |
Motivering | |
Andelen energi från fossila bränslen i de yttersta randområdena (80 % eller mer i vissa regioner) medför en merkostnad som skadar den lokala ekonomin och invånarnas köpkraft. Samtidigt förfogar dessa regioner över en stor mängd biomassaresurser som de bör ha möjlighet att utnyttja. | |
Ändringsförslag 84 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 2 – stycke 1 – led b – stycke 1 – led iia (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iia) till område med högt eller mycket högt bevarandevärde, vilket erkänts med hjälp av internationella eller nationella certifieringssystem, inbegripet platser med enastående universellt värde för mänskligheten, |
Ändringsförslag 85 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 2 – stycke 1 – led c – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) Gräsmark med stor biologisk mångfald , omfattande mer än en hektar, som är |
c) Gräsmark med stor biologisk mångfald, inbegripet skogbevuxna ängar och betesmarker, som är |
Ändringsförslag 86 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från agrobiomassa som beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c ska inte framställas från råvaror som erhålls från mark som var torvmark i januari 2008. |
4. Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från agrobiomassa som beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c ska inte framställas från råvaror som erhålls från mark som var torvmark i januari 2008, om det inte påvisas att odling och skörd av dessa råvaror inte medför dränering av tidigare odikad mark. |
Motivering | |
Jordens befolkning, och med den också den globala efterfrågan på livsmedel, växer hela tiden. Därför måste jordbruksmarken bevaras i gott produktionsskick för att trygga livsmedelsförsörjningen i alla medlemsstater. I förslaget utgår man också från att all energianvändning av agrobiomassa som odlats på torvmarker är ohållbar. Det finns dock redan olika sätt att använda torvmarker som redan används för jordbruksändamål och nya sätt är på väg att tillkomma. Alla dessa sätt medför klimatfördelar och andra miljöfördelar, bl.a. för biologisk mångfald och vattenskydd. | |
Ändringsförslag 87 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 – led a – led i | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
i) skörden sker i enlighet med villkoren i skördetillståndet inom ett lagligen kungjort område, |
i) skörden sker i enlighet med villkoren i skördetillståndet eller motsvarande bevis för att skörden skett med stöd av laga rätt inom det lagligen kungjorda nationella eller regionala området, |
Motivering | |
Olika länder har olika praxis och förfaranden för att garantera att skörden gått lagligt till. | |
Ändringsförslag 88 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 – led a – led iii | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
iii) arealer med högt bevarandevärde, inbegripet våtmarker och torvmarker, skyddas, |
iii) arealer som i internationell eller nationell rätt eller av relevant behörig myndighet utsetts för att främja bevarandet av den biologiska mångfalden eller för naturskyddsändamål, också i våtmarker och torvmarker, skyddas, |
Motivering | |
Här skapas tydlighet med tanke på genomförandet och konsekvens med artikel 26.2 b och skäl 76. | |
Ändringsförslag 89 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 – led a – led iv | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
iv) konsekvenserna av skogsskörd på jordbeskaffenhet och biologisk mångfald minimeras, |
iv) det vid skörden tas hänsyn till bevarandet av jordbeskaffenhet och biologisk mångfald, och |
Motivering | |
”Minimera” är ett luddigt begrepp som är svårt att bevisa och övervaka i praktiken. Därför bör detta begrepp undvikas i texten till en rättsakt. | |
Ändringsförslag 90 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 – led a – led v | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
v) skörden överskrider inte skogens produktionskapacitet på lång sikt. |
v) skörden upprätthåller eller förbättrar skogens produktionskapacitet på lång sikt på landsnivå eller regional nivå. |
Motivering | |
Produktionskapacitet är ett statiskt begrepp, medan produktivitet innefattar tanken att kapaciteten inte är linjär och förhandsbestämd, utan att en god skogsvård kan öka både uttaget och tillväxten. Om man också beaktar skogarnas mångsidiga roll och vilka socioekonomiska tjänster de ger i vissa geografiska regioner kan man dra slutsatsen att ett hållbart skördeuttag bäst kan uppnås på regional eller nationell nivå. Denna bestämmelse bör gälla för alla skogar på landsnivå eller regional nivå. | |
Ändringsförslag 91 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 – led b – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i leden punkt 1 a, b och c om förvaltningssystem finns på skogsbruksföretagsnivå för att säkerställa att |
b) När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i leden punkt 1 a, b och c om ytterligare uppgifter om laglighet och skogsskötselpraxis tillhandahålls på försörjningsbasnivå för att säkerställa att |
Motivering | |
Olika länder har olika praxis och förfaranden för att garantera att skörden gått lagligt till. Skördeprocessen innefattar vanligen olika förfaranden som tillsammans utgör ett skördetillstånd. | |
Ändringsförslag 92 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 – led b – led i | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
i) skogsbiomassan har skördats i enlighet med ett lagligt tillstånd, |
i) skörden sker i enlighet med villkoren i skördetillståndet eller motsvarande bevis för att skörden skett med stöd av laga rätt, |
Motivering | |
Olika länder har olika praxis och förfaranden för att garantera att skörden gått lagligt till. | |
Ändringsförslag 93 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 – led b – led iii | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
iii) arealer med högt bevarandevärde, inbegripet torvmarker och våtmarker, kartläggs och skyddas, |
iii) arealer som enligt lag eller av relevant behörig myndighet utsetts för att främja bevarandet av den biologiska mångfalden eller för naturskyddsändamål, inbegripet våtmarker och torvmarker, skyddas, vilket också gäller områden som utsetts i internationell eller nationell rätt såväl som av europeiska, nationella och regionala myndigheter, |
Motivering | |
Här skapas tydlighet med tanke på genomförandet och konsekvens mellan artikel 26.2 b och skäl 76. | |
Ändringsförslag 94 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 – led b – led iv | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
iv) konsekvenserna av skogsskörd på jordbeskaffenhet och biologisk mångfald minimeras, |
iv) det vid skörden tas hänsyn till bevarandet av jordbeskaffenhet och biologisk mångfald, och |
Motivering | |
”Minimera” är ett luddigt begrepp som är svårt att bevisa i praktiken. Det är mer praktiskt att kräva att en aktör ska visa sig följa en sådan skogsskötselpraxis att det i samband med skörden också tas hänsyn till att jordbeskaffenhet och biologisk mångfald ska bevaras. | |
Ändringsförslag 95 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5 – led b – led v | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
v) skörden överskrider inte skogens produktionskapacitet på lång sikt. |
v) skörden upprätthåller eller förbättrar skogens produktionskapacitet på lång sikt på landsnivå eller regional nivå. |
Motivering | |
Produktionskapacitet är ett statiskt begrepp, medan produktivitet innefattar tanken att kapaciteten inte är linjär och förhandsbestämd, utan att en god skogsvård kan öka både uttaget och tillväxten. Om man också beaktar skogarnas mångsidiga roll och vilka socioekonomiska tjänster de ger i vissa geografiska regioner kan man dra slutsatsen att ett hållbart skördeuttag bäst kan uppnås på regional eller nationell nivå. Det bör inte finnas några skillnader mellan medlemsstater och tredjeländer. | |
Ändringsförslag 96 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 6 – stycke 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, om förvaltningssystem finns på skogsbruksföretagsnivå för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls. |
När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, om ytterligare uppgifter tillhandahålls på grundval av lämpliga inventarieuppgifter för att påvisa att långsiktiga kollager på försörjningsbasnivå bibehållits eller ökat. |
Motivering | |
Kollager måste mätas och bedömas med långsiktiga intervall för att få tillförlitliga uppgifter om tillväxt och/eller avkastning. Uppgifterna bör utgå från lämpliga inventeringar från områden som är tillräckligt stora för att vara tillförlitliga. Den här ändringen ligger i linje med logiken i artikel 2, där ”skogsbruksföretagsnivå” ersätts med ”försörjningsbasnivå”. | |
Ändringsförslag 97 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 6 – stycke 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Kommissionen ska senast den 31 december 2023 utvärdera huruvida de kriterier som anges i punkterna 5 och 6 på ett effektivt sätt minimerar risken för användning av ohållbar skogsbiomassa och uppfyller de krav som gäller markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, på grundval av tillgängliga uppgifter. Kommissionen ska vid behov lägga fram ett förslag om ändring av de krav som föreskrivs i punkterna 5 och 6. |
Kommissionen ska senast den 31 december 2026, i samarbete med ständiga kommittén för skogsbruk, utvärdera huruvida de kriterier som anges i punkterna 5 och 6 på ett effektivt sätt minimerar risken för användning av ohållbar skogsbiomassa och uppfyller de krav som gäller markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, på grundval av tillgängliga uppgifter. Kommissionen ska vid behov lägga fram ett förslag om ändring av de krav som föreskrivs i punkterna 5 och 6 för perioden efter 2030. |
Motivering | |
Det är för tidigt med en utvärdering år 2023 och eventuella ändringar för perioden efter 2030 orsakar onödig osäkerhet samt administrativa bördor och kostnader. Det är bättre att anpassa utvärderingen och eventuella ändringsförslag för perioden efter 2030 till tidtabellen för hela direktivet i samarbete med ständiga kommittén för skogsbruk. | |
Ändringsförslag 98 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 7 – stycke 1 – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) minst 70 % för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021, |
c) minst 60 % för produktion av el, värme och kyla från biogas och gasformiga biomassabränslen som produceras i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021. |
Motivering | |
Det skulle kunna leda till en godtycklig och oberättigad ökning av gränsvärdena för minskning av växthusgasutsläppen från 2021 för biodrivmedel och flytande biobränslen och från 2026 för fasta biomassabränslen. | |
Ändringsförslag 99 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 7 – stycke 1 – led d | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
d) minst 80 % för produktion av el, värme och kyla från biomassabränslen som används i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021 och 85 % för anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2026. |
d) minst 80 % för produktion av el, värme och kyla från fasta biomassabränslen som används i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021. Kommissionen ska, med beaktande av teknikens framsteg, bedöma om det bör fastställas ett tröskelvärde på minst 85 % för anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2026. Kommissionen ska vid behov föreslå en översyn av denna punkt genom en delegerad akt. |
Motivering | |
Biogas, t.ex. biometan från en biogasanläggning, är intressant när det gäller växthusgaser, men också när det gäller den cirkulära ekonomin och hållbart jordbruk. Biogasproduktion gör det möjligt att utnyttja flytgödsel och att hantera jordbruksutsläpp mer effektivt. Denna process gör det också möjligt att tillverka effektiva ekologiska gödningsmedel. Ett alltför högt tröskelvärde skulle kunna begränsa spridningen av denna teknik, som har ett flertal ekonomiska, miljömässiga och klimatrelaterade fördelar. | |
Ändringsförslag 100 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 9 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
9. Med avseende på de syften som anges i punkt 1 a, b och c får medlemsstaterna inte av andra skäl som rör hållbarhet vägra att beakta biodrivmedel och flytande biobränslen som erhållits i enlighet med den här artikeln. |
9. Med avseende på de syften som anges i punkt 1 a, b och c får medlemsstaterna inte av andra skäl som rör hållbarhet vägra att beakta biomassabränslen, biodrivmedel och flytande biobränslen som erhållits i enlighet med den här artikeln. |
Motivering | |
I förslaget från kommissionen framhävs biomassa särskilt och specifika bestämmelser avseende detta råmaterial har införts. Tillägget i det här ändringsförslaget är viktigt av omsorg om tydligheten. | |
Ändringsförslag 101 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 10 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
10. För de syften som avses i punkt 1 a, b och c får medlemsstaterna införa ytterligare hållbarhetskrav för biobränslen. |
10. För de syften som avses i punkt 1 a, b och c får medlemsstaterna införa ytterligare hållbarhetskrav för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. |
|
Dessa ytterligare kriterier ska vara motiverade med hänsyn till den inre marknadens funktion. |
|
Hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp ska tillämpas på samma sätt för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras i EU och sådana som importeras från tredjeländer. |
Motivering | |
I enlighet med bestämmelsen i artikel 194.2 i EUF-fördraget bör medlemsstaterna inte fråntas möjligheten att vid behov införa ytterligare hållbarhetskrav i syfte att minska eller eliminera de negativa effekterna av att man främjar användningen av biodrivmedel och flytande biobränslen, vid sidan om användningen av biomassabränslen. | |
Ändringsförslag 102 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 3 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller tillförlitlig information vad gäller efterlevnaden av de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser som föreskrivs i artikel 26.2–26.7 och att de på begäran gör de uppgifter som låg till grund för informationen tillgängliga för medlemsstaten. Medlemsstaterna ska kräva att de ekonomiska aktörerna ser till att informationen genomgår en tillfredsställande oberoende granskning och att de tillhandahåller bevis på att detta har gjorts. Granskningen ska kontrollera att de system som de ekonomiska aktörerna använder är korrekta, tillförlitliga och skyddade mot bedrägerier. Granskningen ska också innehålla en utvärdering av provtagningens frekvens och den metod som använts för den samt av uppgifternas tillförlitlighet. |
Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller tillförlitlig information vad gäller efterlevnaden av de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser som föreskrivs i artikel 26.2–26.7 och att de på begäran gör de uppgifter som låg till grund för informationen tillgängliga för medlemsstaten. Medlemsstaterna ska kräva att de ekonomiska aktörerna ser till att informationen genomgår en tillfredsställande oberoende granskning och att de tillhandahåller bevis på att detta har gjorts. Upp till biomassans första samlingspunkt kan första- eller andrapartsrevision användas. Granskningen ska kontrollera att de system som de ekonomiska aktörerna använder är korrekta, tillförlitliga och skyddade mot bedrägerier. Granskningen ska också innehålla en utvärdering av provtagningens frekvens och den metod som använts för den samt av uppgifternas tillförlitlighet. |
Ändringsförslag 103 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 4 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Kommissionen får besluta att frivilliga nationella eller internationella system med normer för produktion av biomassaprodukter innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för de syften som anges i artikel 26.7, , och/eller visar att leveranserna av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 2626.2, 26.3, 26.4, 26.5 och 26.6 och/eller att inga material avsiktligt har manipulerats eller kasserats så att leveranserna eller delar av dem skulle omfattas av bilaga IX. När aktörer visar att kraven i artikel 26.5 och 26.6 vad gäller skogsbiomassa är uppfyllda får de besluta att direkt lägga fram de bevis som krävs på skogsbruksföretagsnivå. Kommissionen får också erkänna skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter som erkänns genom internationella avtal eller ingår i förteckningar som utarbetats av mellanstatliga organisationer eller av Internationella naturskyddsunionen, vid tillämpning av artikel 26.3 b ii. |
Kommissionen får besluta att frivilliga nationella eller internationella system med normer för produktion av biomassaprodukter innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för de syften som anges i artikel 26.7, , och/eller visar att leveranserna av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 2626.2, 26.3, 26.4, 26.5 och 26.6 och/eller att inga material avsiktligt har manipulerats eller kasserats så att leveranserna eller delar av dem skulle omfattas av bilaga IX. När aktörer visar att kraven i artikel 26.5 och 26.6 vad gäller skogsbiomassa är uppfyllda får de besluta att direkt lägga fram de bevis som krävs på försörjningsbasnivå. Kommissionen får också erkänna skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter som erkänns genom internationella avtal eller ingår i förteckningar som utarbetats av mellanstatliga organisationer eller av Internationella naturskyddsunionen, vid tillämpning av artikel 26.3 b ii. |
Motivering | |
En försörjningsbasnivå bör genomgående finnas kvar i hela direktivet. | |
Ändringsförslag 104 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 5 – stycke 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
För att säkerställa att efterlevnaden av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp kontrolleras på ett effektivt och harmoniserat sätt och framför allt förhindra bedrägerier får kommissionen ange detaljerade genomförandebestämmelser, inbegripet lämpliga normer för tillförlitlighet, öppenhet och oberoende granskning och kräva att samtliga frivilliga system ska tillämpa dessa normer. När kommissionen specificerar dessa standarder ska den särskilt uppmärksamma behovet av att minimera den administrativa bördan. Detta ska ske genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.3. Man ska i dessa akter ange en tidsram inom vilken frivilliga system måste tillämpa dessa normer. Kommissionen får upphäva beslut om godkännande av frivilliga system om dessa system inte tillämpar dessa normer inom föreskriven tid. |
För att säkerställa att efterlevnaden av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp kontrolleras på ett effektivt och harmoniserat sätt och framför allt förhindra bedrägerier får kommissionen ange detaljerade genomförandebestämmelser, inbegripet lämpliga normer för tillförlitlighet, öppenhet och oberoende granskning och kräva att samtliga frivilliga system ska tillämpa dessa normer. När kommissionen specificerar dessa standarder ska den särskilt uppmärksamma behovet av att minimera den administrativa bördan och möjligheten att använda första- eller andrapartsrevision upp till biomassans första samlingspunkt. Detta ska ske genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.3. Man ska i dessa akter ange en tidsram inom vilken frivilliga system måste tillämpa dessa normer. Kommissionen får upphäva beslut om godkännande av frivilliga system om dessa system inte tillämpar dessa normer inom föreskriven tid. |
Ändringsförslag 105 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 7a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
7a. Kommissionen får när som helst pröva tillförlitligheten i uppgifter om att hållbarhetskriterierna uppfyllts eller växthusgasutsläpp undvikits, vilka insänts av ekonomiska aktörer som är verksamma på unionens marknad, eller på begäran av en medlemsstat. |
Motivering | |
Det bör göras klart att kommissionen, antingen på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat, bör ha befogenhet och möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder, i syfte att säkerställa trovärdigheten i systemet och respekten för gällande lag samt för att förhindra eventuella bedrägerier. | |
Ändringsförslag 106 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Medlemsstaterna får till kommissionen överlämna rapporter med information om typiska värden för växthusgasutsläppen från odling av jordbruksråvaror för de områden på deras territorier som klassificeras som nivå 2 enligt den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts) eller som en mer disaggregerad Nuts-nivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/200333 Rapporterna ska åtföljas av en beskrivning av den metod och de uppgiftskällor som använts för att beräkna utsläppsnivån. Metoden ska beakta markegenskaperna, klimatet och förväntad skördenivå. |
2. Senast 2021 ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna rapporter med information om typiska värden för växthusgasutsläppen från odling av jordbruksråvaror för de områden på deras territorier som klassificeras som nivå 2 enligt den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts) eller som en mer disaggregerad Nuts-nivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/200333 Rapporterna ska åtföljas av en beskrivning av den metod och de uppgiftskällor som använts för att beräkna utsläppsnivån. Metoden ska beakta markegenskaperna, klimatet och förväntad skördenivå. |
_________________ |
_________________ |
33 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1). |
33 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1). |
Ändringsförslag 107 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 5 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Kommissionen ska kontinuerligt granska bilaga V och bilaga VI i syfte att, när så är motiverat, lägga till eller ändra värden för produktionskedjor för biodrivmedel , flytande biobränslen och biomassabränslen . Granskningen ska också omfatta ändringen av den metod som fastställs i bilaga V, del C och bilaga VI, del B |
Kommissionen ska kontinuerligt granska bilaga V och bilaga VI i syfte att, när så är motiverat, lägga till men inte ändra värden för produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Granskningen ska också omfatta ändringen av den metod som fastställs i bilaga V, del C och bilaga VI, del B |
Motivering | |
Kommissionen bör inte ha befogenhet att ändra vare sig värden för produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen eller de metoder som fastställs i del C i bilaga V och i del B i bilaga VI, utan att diskutera förslagen om detta med Europaparlamentet och rådet, eftersom dessa är medlagstiftare. | |
Ändringsförslag 108 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 5 – stycke 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Om kommissionens granskning visar att ändringar av bilaga V eller bilaga VI bör göras har kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32. |
Om kommissionens granskning visar att ändringar av bilaga V eller bilaga VI bör göras ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag om ändring av bilaga V eller VI. |
Motivering | |
Kommissionen bör inte ha befogenhet att ändra vare sig värden för produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen eller de metoder som fastställs i del C i bilaga V och i del B i bilaga VI, utan att diskutera förslagen om detta med Europaparlamentet och rådet, eftersom dessa är medlagstiftare. | |
Ändringsförslag 109 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 6 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
6. När så är nödvändigt för att säkerställa en enhetlig tillämpning av bilaga V, del C, och bilaga VI, del B får kommissionen anta genomförandeakter som innehåller detaljerade tekniska specifikationer inklusive definitioner , omvandlingsfaktorer, beräkning av årliga utsläpp och/eller minskade utsläpp från odling orsakade av förändringar i kollager ovan och under jord på redan odlad mark, beräkning av utsläppsminskningar genom avskiljning av koldioxid, ersättning av koldioxid och geologisk lagring av koldioxid . Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2 . |
6. När så är nödvändigt för att säkerställa en enhetlig tillämpning av bilaga V, del C, och bilaga VI, del B får kommissionen anta genomförandeakter som innehåller detaljerade tekniska specifikationer inklusive definitioner. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2 . |
Motivering | |
Kommissionen bör inte ha befogenhet att ändra vare sig värden för produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen eller de metoder som fastställs i del C i bilaga V och i del B i bilaga VI, utan att diskutera förslagen om detta med Europaparlamentet och rådet, eftersom dessa är medlagstiftare. | |
Ändringsförslag 110 Förslag till direktiv Artikel 32 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 1 januari 2021 . |
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 1 januari 2021 . |
Motivering | |
De delegerade akter som avses i artikel 7.5 och 7.6 bör utgå från denna punkt. | |
Ändringsförslag 111 Förslag till direktiv Artikel 32 – punkt 3 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. |
Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. |
Motivering | |
De delegerade akter som avses i artikel 7.5 och 7.6 bör utgå från denna punkt. | |
Ändringsförslag 112 Förslag till direktiv Artikel 33 – punkt 1 – stycke 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till de direktiv som upphävs genom detta direktiv ska anses som hänvisningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur denna uppgift ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda. |
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till de direktiv som upphävs genom detta direktiv ska anses som hänvisningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur denna uppgift ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda. Medlemsstaterna ska besluta om ett sanktionssystem för bristande efterlevnad. |
Ändringsförslag 113 Förslag till direktiv Bilaga V – del C – punkt 1 – led a – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
E = eec + el + ep + etd + eu – esca – eccs – eccr , |
E = eec + el + ep + etd + eu – esca – eccs – eccru , |
Motivering | |
eccru = utsläppsminskningar genom avskiljning och ersättning av koldioxid eller användning. | |
Ändringsförslag 114 Förslag till direktiv Bilaga V – del C – punkt 6 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
6. I den beräkning som avses i punkt 3 ska minskade utsläpp genom förbättrade jordbruksmetodet, såsom övergång till begränsad jordbearbetning eller direkt sådd, förbättrat växelbruk, användning av täckgrödor, inklusive hantering av skörderester, och användning av organiska jordförbättringsmedel (t.ex. kompost och rötrester från fermentering av gödsel), beaktas endast om det tillhandahålls pålitliga och kontrollerbara bevis för att inlagringen av kol i marken har ökat, eller om det är rimligt att förvänta sig att den har ökat under den period då de berörda råvarorna odlades, samtidigt som hänsyn tas till utsläppen om dessa metoder leder till ökad användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel. |
6. I den beräkning som avses i punkt 3 ska minskade utsläpp genom förbättrade jordbruksmetoder, såsom övergång till begränsad jordbearbetning eller direkt sådd, förbättrat växelbruk, användning av täckgrödor, inklusive odling och användning av organiska jordförbättringsmedel (t.ex. kompost och rötrester från metanjäsning), beaktas endast om det tillhandahålls pålitliga och kontrollerbara bevis för att inlagringen av kol i marken har ökat, eller om det är rimligt att förvänta sig att den har ökat under den period då de berörda råvarorna odlades, samtidigt som hänsyn tas till utsläppen om dessa metoder leder till ökad användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel eller bidrar till att minska användningen av kvävehaltiga gödningsmedel som tillverkats av fossila resurser. |
Motivering | |
Samtliga fördelar med metanjäsning bör beaktas i den mån de bidrar till EU:s politiska mål. Metanjäsning gör det möjligt att tillverka ekologiska gödningsmedel som ersätter kvävehaltiga gödningsmedel . Därför hör denna metod hemma i den cirkulära ekonomin och i hållbart jordbruk. Eftersom metanjäsning nämndes i kommissionens ändringar bör denna del av bilagan också ändras. | |
Ändringsförslag 115 Förslag till direktiv Bilaga V – del C – punkt 11 – stycke 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
När man ska redovisa användningen av sådan el som inte producerats i bränsleproduktionsanläggningen ska växthusgasutsläppen vid produktion och distribution av denna el antas motsvara de genomsnittliga utsläppen vid produktion och distribution av el i en angiven region. Med undantag från denna bestämmelse får producenter använda sig av ett genomsnittsvärde för en enskild anläggning för elproduktion när det gäller el som producerats av den anläggningen, förutsatt att den inte är ansluten till elnätet. |
När man ska redovisa användningen av sådan el som inte producerats i bränsleproduktionsanläggningen ska växthusgasutsläppen vid produktion och distribution av denna el antas motsvara de genomsnittliga utsläppen vid produktion och distribution av el i en angiven region. Med undantag från denna bestämmelse får producenter använda sig av ett genomsnittsvärde för en enskild anläggning för elproduktion när det gäller el som producerats av den anläggningen. |
Ändringsförslag 116 Förslag till direktiv Bilaga V – del C – punkt 15 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
15. Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska vara direkt relaterade till produktionen av det biodrivmedel eller flytande biobränsle som de tillskrivs och ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används i energi- eller transportsektorn. |
15. Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning eller användning av koldioxid, eccru, som uppkommit vid produktionen av biodrivmedel eller flytande biobränsle ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid som används för kommersiella ändamål. |
Motivering | |
Kommissionens föreslagna ändringar av metoden för att beräkna minskningar av växthusgasutsläpp skulle hindra avskiljning och ersättning eller användning av koldioxid i stället för att främja detta. Denna teknikneutrala ändring skulle stimulera avskiljning och ersättning av koldioxid, oavsett slutanvändning. | |
Ändringsförslag 117 Förslag till direktiv Bilaga V – del C – punkt 18 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Vid beräkningen i punkt 17 ska de utsläpp som fördelas bestå av eec + e l + esca + de fraktioner av e p, e td, eccs, och eccr som äger rum till och med det processteg där en samprodukt bildas. Om samprodukter redan har fått en sådan ”tilldelning” i samband med ett tidigare processteg i livscykeln, ska i detta syfte fraktionen av de utsläpp som kopplas till det senaste processteget i produktionen av det mellanliggande bränslet användas i stället för de totala utsläppen vid beräkning av utsläpp från drivmedelsproduktionen. |
Vid beräkningen i punkt 17 ska de utsläpp som fördelas bestå av eec + e l + esca + de fraktioner av e p, e td, eccs, och eccru som äger rum till och med det processteg där en samprodukt bildas. Om samprodukter redan har fått en sådan ”tilldelning” i samband med ett tidigare processteg i livscykeln, ska i detta syfte fraktionen av de utsläpp som kopplas till det senaste processteget i produktionen av det mellanliggande bränslet användas i stället för de totala utsläppen vid beräkning av utsläpp från drivmedelsproduktionen. |
Ändringsförslag 118 Förslag till direktiv Bilaga Va (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Bilaga Va |
|
Produktionskriterier för fossil energi |
|
1. För varje kWh fossil energi som släpps ut på EU-marknaden måste en motsvarande mängd (1 kWh) förnybar energi bevisas. Bevis kan lämnas i form av certifikat om lämpliga investeringar i anläggningar för produktion av förnybar energi eller genom inbetalningar till en fond som används för att öka produktionen av förnybar energi. |
|
2. Kol-, naturgas-, och oljeindustrierna ska lämna årliga rapporter till kommissionen om sin faktiska produktion av fossila bränslen och de växthusgasutsläpp som denna ger upphov till. Dessa rapporterade värden ska användas som ett jämförelsetal för fossila bränslen i samband med minskningar av växthusgasutsläpp från biodrivmedel, klassificerade enligt ursprungsregion och använd mängd i den berörda medlemsstaten. |
|
3. Kol-, naturgas- och mineraloljeindustrierna ska lämna en årlig rapport till kommissionen om vilka mängder av olja och gas som förlorats till följd av läckage. Rapporten ska innehålla en beräkning av industriernas utsläpp, som ska läggas till växthusgasutsläppens värde (jämförelsetal för fossila bränslen). |
|
4. Kol-, naturgas- och mineraloljeindustrierna ska lämna en årlig rapport till kommissionen om vilka mängder av olja och gas som förlorats till följd av olyckor eller katastrofer. Rapporten ska innehålla en beräkning av industriernas utsläpp, som ska läggas till växthusgasutsläppens värde (ett jämförelsetal för fossila bränslen). |
|
5. Kol-, naturgas- och mineraloljeindustrierna ska lämna en årlig rapport till kommissionen om efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna, minimilöner och arbetstagarnas fysiska hälsa per produktionsanläggning och region, samt om vilka säkerhetsåtgärder som vidtagits för att skydda befolkningens hälsa och liv i respektive region. |
|
6. Kommissionen ska årligen offentliggöra de mottagna rapporterna. |
|
7. Särskilda krav ska införas för högriskanvändning av fossila bränslen (t.ex. djuphavsmiljöer, oljesand) i fråga om eventuell förorening av hav/stränder/mark, samt en skyldighet om fullständig rekultivering av områden som berörs av oljesandsproduktion eller kolproduktion och om avloppsvattenrening. I annat fall påförs kännbara böter. |
|
8. Kol-, naturgas- och oljeindustrierna ska lämna en årlig rapport till kommissionen om befintliga ekonomiskt hållbara resurser, nya fyndigheter, ekonomisk omfattning och säkrade lager för framtida generationer. |
|
9. Bevis på att bästa tillgängliga miljöanpassade metoder för produktions- och försörjningsteknik använts vid utvinning av kol, naturgas och olja. |
|
10. Obligatoriska årliga minskningar av växthusgasutsläpp med minst 2,5 % i samband med oljeprospektering, oljeproduktion, oljetransport och oljeraffinering. |
|
11. Oljebolagen bör öka sin materialåtervinning av olja (t.ex. från plastprodukter eller plastavfall) med minst 5 % per år. |
Motivering | |
Information om produktionskriterier för att släppa ut fossila bränslen och fossila energikällor på EU-marknaden är nödvändig för att säkerställa rättvis konkurrens och garantera kontroll och insyn. | |
Ändringsförslag 119 Förslag till direktiv Bilaga VI – del B – punkt 1 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
E = eec + el + ep + etd + eu - esca– eccs - eccr, |
E = eec + el + ep + etd + eu - esca– eccs - eccru, |
Ändringsförslag 120 Förslag till direktiv Bilaga VI – del B – punkt 1 – stycke 2 – led 9 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
eccr = utsläppsminskningar genom avskiljning och ersättning av koldioxid. |
eccru = utsläppsminskningar genom avskiljning och ersättning av koldioxid eller användning. |
Ändringsförslag 121 Förslag till direktiv Bilaga VI – del B – punkt 6 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
6. I den beräkning som avses i punkt 3 ska minskade utsläpp genom förbättrade jordbruksmetodet, såsom övergång till begränsad jordbearbetning eller direkt sådd, förbättrat växelbruk, användning av täckgrödor, inklusive hantering av skörderester, och användning av organiska jordförbättringsmedel (t.ex. kompost och rötrester från fermentering av gödsel), beaktas endast om det tillhandahålls pålitliga och kontrollerbara bevis för att inlagringen av kol i marken har ökat, eller om det är rimligt att förvänta sig att den har ökat under den period då de berörda råvarorna odlades, samtidigt som hänsyn tas till utsläppen om dessa metoder leder till ökad användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel. |
6. I den beräkning som avses i punkt 3 ska minskade utsläpp genom förbättrade jordbruksmetoder, såsom övergång till begränsad jordbearbetning eller direkt sådd, förbättrat växelbruk, användning av täckgrödor, inklusive odling och användning av organiska jordförbättringsmedel (t.ex. kompost och rötrester från metanjäsning), beaktas endast om det tillhandahålls pålitliga och kontrollerbara bevis för att inlagringen av kol i marken har ökat, eller om det är rimligt att förvänta sig att den har ökat under den period då de berörda råvarorna odlades, samtidigt som hänsyn tas till utsläppen om dessa metoder leder till ökad användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel eller bidrar till att minska användningen av kvävehaltiga gödningsmedel som tillverkats av fossila resurser. |
Motivering | |
Samtliga fördelar med metanjäsning bör beaktas i den mån de bidrar till EU:s politiska mål. Metanjäsning gör det möjligt att tillverka ekologiska gödningsmedel som ersätter kvävehaltiga gödningsmedel. Därför hör denna metod hemma i den cirkulära ekonomin och i hållbart jordbruk. Eftersom metanjäsning nämndes i kommissionens ändringar bör denna del av bilagan också ändras. | |
Ändringsförslag 122 Förslag till direktiv Bilaga VI – del B – punkt 11 – stycke 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
När man ska redovisa användningen av sådan el som inte producerats i produktionsanläggningen för gasformigt biomassabränsle ska växthusgasutsläppen vid produktion och distribution av denna el antas motsvara de genomsnittliga utsläppen vid produktion och distribution av el i en angiven region. Med undantag från denna bestämmelse får producenter använda sig av ett genomsnittsvärde för en enskild anläggning för elproduktion när det gäller el som producerats av den anläggningen, förutsatt att den inte är ansluten till elnätet. |
När man ska redovisa användningen av sådan el som inte producerats i produktionsanläggningen för gasformigt biomassabränsle ska växthusgasutsläppen vid produktion och distribution av denna el antas motsvara de genomsnittliga utsläppen vid produktion och distribution av el i en angiven region. Med undantag från denna bestämmelse får producenter använda sig av ett genomsnittsvärde för en enskild anläggning för elproduktion när det gäller el som producerats av den anläggningen. |
Ändringsförslag 123 Förslag till direktiv Bilaga VI – del B – punkt 11 – stycke 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
När man ska redovisa användningen av sådan el som inte producerats i produktionsanläggningen för fast biomassabränsle ska växthusgasutsläppen vid produktion och distribution av denna el antas motsvara ECF(el) för den fossila motsvarigheten som fastställs i punkt 19 i denna bilaga. Med undantag från denna bestämmelse får producenter använda sig av ett genomsnittsvärde för en enskild anläggning för elproduktion när det gäller el som producerats av den anläggningen, förutsatt att den inte är ansluten till elnätet22. |
När man ska redovisa användningen av sådan el som inte producerats i produktionsanläggningen för fast biomassabränsle ska växthusgasutsläppen vid produktion och distribution av denna el antas motsvara ECF(el) för den fossila motsvarigheten som fastställs i punkt 19 i denna bilaga. Med undantag från denna bestämmelse får producenter använda sig av ett genomsnittsvärde för en enskild anläggning för elproduktion när det gäller el som producerats av den anläggningen22. |
__________________ |
__________________ |
22 Produktionskedjan för fast biomassa konsumerar och producerar samma handelsvaror i olika steg i försörjningskedjan. Användning av olika värden för elförsörjning genom produktionsanläggningar för fast biomassa och det motsvarande fossila bränslet skulle ge en konstgjord minskning av växthusgasutsläppen i dessa produktionskedjor. |
22 Produktionskedjan för fast biomassa konsumerar och producerar samma handelsvaror i olika steg i försörjningskedjan. Användning av olika värden för elförsörjning genom produktionsanläggningar för fast biomassa och det motsvarande fossila bränslet skulle ge en konstgjord minskning av växthusgasutsläppen i dessa produktionskedjor. |
Ändringsförslag 124 Förslag till direktiv Bilaga VI – del B – punkt 15 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
15. Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska vara direkt relaterade till produktionen av det biomassabränsle som de tillskrivs och ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används för att ersätta koldioxid av fossilt ursprung som används i energi- eller transportsektorn. |
15. Den minskning av koldioxidutsläppen som åstadkoms genom produktionen av det biodrivmedel eller flytande biobränsle som minskningen tillskrivs , antingen den åstadkoms via avskiljning och ersättning av koldioxid eller användning av koldioxid, eccru, ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används för kommersiella ändamål. |
Motivering | |
Man bör undvika att begränsa möjligheterna att använda koldioxid som utvinns vid produktion av biodrivmedel, detta för att uppmuntra aktörer att börja använda teknik för avskiljning av koldioxid. | |
Ändringsförslag 125 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) Biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall, men inte sådant källsorterat hushållsavfall som omfattas av återvinningsmålen enligt artikel 11.2 a i direktiv 2008/98/EG. |
utgår |
Motivering | |
Blandat avfall kan inte ingå i den avancerade kategorin. Den organiska komponenten måste avskiljas. | |
Ändringsförslag 126 Förslag till direktiv Bilaga IX – del A – led ga (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ga) Restprodukter från utvinning av olivolja, förutsatt att industrinormerna för råvaruförädling följts. |
Motivering | |
Om råvarorna för produktion av avancerade biobränslen utökas med nya restprodukter från jordbruket skulle det europeiska jordbruket eventuellt kunna bidra mer till att minska koldioxidutsläppen från transporter i EU. | |
Ändringsförslag 127 Förslag till direktiv Bilaga IX – del B – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) Melass som produceras som en biprodukt från raffinering av sockerrör eller sockerbetor, under förutsättning att bästa industristandarder för utvinning av socker har respekterats. |
c) Melass som produceras som en samprodukt från raffinering av sockerrör eller sockerbetor, under förutsättning att bästa industristandarder för utvinning av socker har respekterats. |
Motivering | |
Termen ”biprodukt” finns inte definierad i metoderna. Därför bör den korrekta facktermen ”samprodukt” användas. | |
Ändringsförslag 128 Förslag till direktiv Bilaga X – del B | |
Kalenderår |
Minsta andel |
2021 |
1,5 % |
2022 |
1,85 % |
2023 |
2,2 % |
2024 |
2,55 % |
2025 |
2,9 % |
2026 |
3,6 % |
2027 |
4,4 % |
2028 |
5,2 % |
2029 |
6,0 % |
2030 |
6,8 % |
| |
Ändringsförslag | |
Del B: Minsta andel energi från avancerade biobränslen och biogas som produceras från de råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung och förnybar el, enligt vad som avses i artikel 25.1 | |
Kalenderår |
Minsta andel |
2021 |
3,0 % |
2022 |
3,35 % |
2023 |
3,70 % |
2024 |
4,05 % |
2025 |
4,40 % |
2026 |
5,10 % |
2027 |
5,90 % |
2028 |
6,70 % |
2029 |
7,50 % |
2030 |
8,30 % |
Motivering | |
EU behöver ambitiösare mål för avancerade former av förnybar energi. | |
Ändringsförslag 129 Förslag till direktiv Bilaga X – del C | |
Kalenderår |
Minsta andel |
2021 |
0,5 % |
2022 |
0,7% |
2023 |
0,9 % |
2024 |
1,1 % |
2025 |
1,3 % |
2026 |
1,75 % |
2027 |
2,2 % |
2028 |
2,65 % |
2029 |
3,1 % |
2030 |
3,6 % |
| |
Ändringsförslag | |
Del C: Minsta andel energi från avancerade biobränslen och biogas som produceras från de råvaror som förtecknas i bilaga IX del A, enligt vad som avses i artikel 25.1 | |
Kalenderår |
Minsta andel |
2021 |
0,5 % |
2022 |
0,7% |
2023 |
0,9 % |
2024 |
1,1 % |
2025 |
2,3 % |
2026 |
2,75 % |
2027 |
3,2 % |
2028 |
3,65 % |
2029 |
4,1 % |
2030 |
4,6 % |
Motivering | |
EU behöver ambitiösare mål för avancerade former av förnybar energi. |
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) |
||||
Referensnummer |
COM(2016)0767 – C8-0500/2016 – 2016/0382(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 1.3.2017 |
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
AGRI 1.3.2017 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Marijana Petir 15.2.2017 |
||||
Antagande |
2.10.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
26 17 1 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Albert Deß, Diane Dodds, Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Nuno Melo, Giulia Moi, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Marijana Petir, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Ricardo Serrão Santos, Czesław Adam Siekierski, Tibor Szanyi, Marc Tarabella, Marco Zullo |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Franc Bogovič, Angélique Delahaye, Norbert Lins, Hannu Takkula, Tom Vandenkendelaere |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
26 |
+ |
|
PPE |
Franc Bogovič, Daniel Buda, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Esther Herranz García, Peter Jahr, Norbert Lins, Nuno Melo, Marijana Petir, Czesław Adam Siekierski |
|
S&D |
Clara Eugenia Aguilera García, Paolo De Castro, Viorica Dăncilă |
|
ECR |
Richard Ashworth, Jørn Dohrmann, Zbigniew Kuźmiuk, James Nicholson |
|
ALDE |
Jan Huitema, Ivan Jakovčić, Ulrike Müller, Hannu Takkula |
|
ENF |
Edouard Ferrand, Philippe Loiseau |
|
NI |
Diane Dodds |
|
17 |
- |
|
S&D |
Eric Andrieu, Nicola Caputo, Jean-Paul Denanot, Maria Noichl, Ricardo Serrão Santos, Tibor Szanyi, Marc Tarabella |
|
GUE/NGL |
Matt Carthy, Luke Ming Flanagan, Anja Hazekamp, Maria Lidia Senra Rodríguez |
|
Verts/ALE |
José Bové, Martin Häusling, Bronis Ropė |
|
EFDD |
John Stuart Agnew, Giulia Moi, Marco Zullo |
|
1 |
0 |
|
ECR |
Beata Gosiewska |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
YTTRANDE från utskottet för framställningar (3.10.2017)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning)
(COM(2016)0767 – C8–0500/2016 – 2016/0382(COD))
Föredragande av yttrande: Eleonora Evi
KORTFATTAD MOTIVERING
I detta förslag behandlas främst frågor kopplade till de problem som medborgarna har uppmärksammat i framställningar om förnybar energi.
Hållningen i förslaget är att man stöder en övergripande ram för förnybar energi som är utformad på ett sådant sätt att man kan nå målen för 2030 för att man på ett tillförlitligt sätt ska kunna uppfylla de långsiktiga målen för 2050, nämligen att all energi ska komma från förnybara energikällor senast 2050.
Det mål som kommissionen föreslår om minst 27 % förnybar energi år 2030 tillvaratar inte potentialen i EU. Enligt beräkningar som gjorts skulle 45 % av den sammanlagda slutliga energianvändningen i EU år 2030 kunna komma från förnybara källor. Med tanke på att EU måste nå det nuvarande målet om att 20 % av EU:s energianvändning ska komma från förnybara energikällor, som bygger på rättsligt bindande nationella mål fram till 2020, skulle ett mål på 35% för 2030, såsom anges i detta förslag, innebära en mycket viktig förbättring i vilket fall som helst. En sådan insats krävs för att man på ett tillförlitligt sätt ska kunna närma sig de långsiktiga målen för 2050.
Vidare anges det i förslaget att strategier för förnybar energi bör komplettera och på ett effektivt sätt stärka de övergripande åtgärder som EU vidtar för att ta itu med energifattigdom och konsumenternas sårbarhet, eftersom omkring 11 % av EU:s befolkning lider av energifattigdom. Dessa uppgifter har hämtats från olika studier som tydligt visar att problemets omfattning beror på stigande energipriser, låg inkomst och bostäder med låg energieffektivitet.
Detta förslag syftar till ett återinförande av nationella bindande mål. Förordandet av bindande mål för förnybar energi på medlemsstatsnivå som ska nås senast 2030 överensstämmer med de synpunkter som Europaparlamentet redan har framfört i sina senaste resolutioner. Nationella bindande mål för energi från förnybara energikällor skulle också bidra avsevärt till en stabilare politisk ram och minska de risker som är förknippade med investeringar i förnybar energi. Dessutom fann kommissionen vid sin Refit-utvärdering av den 30 november 2016 av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG att nationella bindande mål har varit den främsta drivkraften i många medlemsstater bakom strategier för och investeringar i förnybar energi.
Den definition av förnybar energi som en europeisk gemensam tillgång som har tagits med i detta förslag syftar till att inrikta alla regleringsbeslut på i första hand demokratiska och sociala mål snarare än ekonomiska vinster. Vidare är bestämmelserna om ekonomiskt stöd i detta förslag främst inriktade på egenförbrukare av förnybar energi, lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och låginkomsthushåll som riskerar att drabbas av energifattigdom. Syftet med dessa bestämmelser är att se till att energiomställningen leder till ett demokratiskt och mer decentraliserat energisystem till förmån för samhället som helhet och ökar medborgarnas, hushållens och lokalsamhällenas aktiva medverkan samt skyddar de mest utsatta medborgarna.
Många berörda aktörer har kritiserat de extremt snäva gränser som följer av reglerna för statligt stöd. Därför innehåller detta förslag en uppmaning om att man i största möjliga mån undantar el från förnybara energikällor från reglerna för statligt stöd för att gynna utvecklingen och spridningen av förnybara energikällor i hela EU, särskilt när det gäller projekt som genomförs av egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi.
Retroaktiva ändringar i politiken för stödsystem för förnybar energi ökar avsevärt de risker som upplevs vara förknippade med utvecklingen av projekt inom sektorn för förnybar energi och är aldrig lämpliga ur ett politiskt och ekonomiskt perspektiv. Studier visar också på att upprätthållandet av en stabil och transparent ram är avgörande för en framgångsrik och effektiv utveckling av projekt för förnybar energi. Därför syftar detta förslag till att förhindra retroaktiva ändringar för att säkerställa stabila stödsystem. Bestämmelser fastställs för att klargöra att en ändring av stöd som beviljas för projekt för förnybar energi ska göras till föremål för ett öppet och inkluderande offentligt samråd och att en sådan ändring endast ska företas för att förbättra den rättsliga grunden så att EU:s mål och de nationella bindande målen för förnybara energikällor kan uppnås.
Eftersom förnybar energi måste behandlas som en prioriterad fråga, innehåller förslaget bestämmelser om prioriterad inmatning och prioriterad tillgång, som grundar sig på den nuvarande rättsliga ramen. Vidare konstaterade kommissionen i sin Refit-utvärdering av den 30 november 2016 av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG även att tillämpningen av bestämmelser om prioriterad inmatning och prioriterad tillgång för förnybar el har bidragit väsentligt till inmatningen av förnybar el, vilket stöder projekt för förnybar energi ekonomiskt och bidrar till uppfyllandet av de nationella målen.
Subventioner av fossila bränslen förekommer fortfarande i medlemsstaterna. Detta står klart i strid med de åtgärder som EU vidtar för att främja användningen av energi från förnybara källor i syfte att uppnå sina mål senast 2030 och 2050. I detta förslag efterlyses därför ett avlägsnande av alla stödsystem och åtgärder som direkt eller indirekt gynnar användningen av förorenande källor.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för framställningar uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi ansvarigt utskott att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(2) Att främja förnybara energiformer är ett av målen för unionens energipolitik. En ökad användning av energi från förnybara energikällor är, tillsammans med energisparande och förbättrad energieffektivitet, viktiga komponenter i det åtgärdspaket som krävs för att minska växthusgasutsläppen och uppfylla Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, samt unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, bl.a. det bindande målet att till 2030 minska utsläppen i unionen med minst 40 % under 1990 års nivåer. Det spelar också en viktig roll för att trygga energiförsörjningen, stimulera teknisk utveckling och innovation och ge möjligheter till sysselsättning och regional utveckling, särskilt i landsbygdsområden och isolerade områden eller regioner med låg befolkningstäthet . |
(2) Att främja förnybara energiformer är ett av målen för unionens energipolitik. En ökad användning av energi från förnybara energikällor är, tillsammans med energisparande och förbättrad energieffektivitet, viktiga komponenter i det åtgärdspaket som krävs för att minska växthusgasutsläppen och uppfylla Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, samt unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, bl.a. det bindande målet att till 2030 minska utsläppen i unionen med minst 40 % under 1990 års nivåer . Det spelar också en viktig roll för att trygga energiförsörjningen, stimulera teknisk utveckling och innovation och ge möjligheter till sysselsättning och hållbar utveckling på det regionala och lokala planet, särskilt i låginkomstpräglade landsbygdsområden och isolerade områden, öregioner eller regioner med låg befolkningstäthet. |
Motivering | |
Några av fördelarna med projekt för förnybar energi är minskade utgifter för fossila bränslen och skapandet av gröna arbetstillfällen, som främst bidrar till en hållbar utveckling på lokal nivå. Den oro som medborgarna ger uttryck för i sina framställningar om förnybar energi är ofta kopplad till den lokala nivån. | |
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(3) Fler tekniska förbättringar, fler incitament för användning och utbyggnad av allmänna transportmedel, utnyttjande av energieffektiv teknik och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och kylsektorn samt inom transportsektorn är, tillsammans med energieffektivitetsåtgärder mycket effektiva sätt att minska utsläppen av växthusgaser i unionen och unionens beroende av importerad gas och olja. |
(3) Fler tekniska förbättringar, fler incitament för användning och utbyggnad av allmänna transportmedel, utnyttjande av energieffektiv teknik och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och kylsektorn samt inom transportsektorn är , tillsammans med energieffektivitetsåtgärder mycket effektiva sätt att minska utsläppen av växthusgaser i unionen och unionens beroende av importerat kol och importerad gas och olja. |
Motivering | |
Unionens beroende av importerat kol är ett oroväckande faktum som bör inkluderas i skälet. | |
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 6 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(6) Europaparlamentet har i sina resolutioner om ”En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030” och ”Lägesrapport om förnybar energi” förespråkat ett bindande unionsmål för 2030 om att minst 30 % av den sammanlagda slutliga energianvändningen ska komma från förnybara energikällor och framhållit att detta mål bör nås med hjälp av nationella mål som tar hänsyn till den individuella situationen och potentialen i varje medlemsstat. |
(6) Europaparlamentet har i sin resolution av den 5 februari 2014 om en ram för klimat- och energipolitiken fram till 20301a förespråkat ett bindande unionsmål för 2030 om att minst 30 % av den sammanlagda slutliga energianvändningen ska komma från förnybara energikällor och framhållit att detta mål bör nås med hjälp av nationella mål som tar hänsyn till den individuella situationen och potentialen i varje medlemsstat. Vidare uppmanade Europaparlamentet i sin resolution av den 23 juni 2016 om lägesrapporten om förnybar energi1b kommissionen att se till att direktivet om förnybar energi fram till 2020 genomförs fullständigt och att lägga fram en ambitiös lagstiftningsram för perioden efter 2020, och betonade behovet av ett stabilt regelverk på lång sikt, med bl.a. mål för förnybar energi på nationell nivå och EU-nivå som överensstämmer med det mest effektiva sättet att uppnå unionens klimatmål på lång sikt (för 2050). |
|
_________________ |
|
1a Antagna texter, P7_TA(2014)0094. |
|
1b Antagna texter, P8_TA(2016)0292. |
Motivering | |
Man måste tydligare framhäva den ståndpunkt som Europaparlamentet företräder avseende förnybar energi och politiken för förnybar energi i sina resolutioner. | |
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 6a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6a) Eftersom omkring 11 % av unionens befolkning lider av energifattigdom har politiken för förnybar energi en viktig roll och bör vara utformad på ett sådant sätt att den inriktar sig framför allt på låginkomsthushåll och effektivt stöder unionens övergripande åtgärder för att ta itu med energifattigdomen och konsumenternas sårbarhet. |
Motivering | |
Dessa uppgifter härrör från en studie om energifattigdomen i Europa och sätt att bekämpa den, som har offentliggjorts av kommissionen, och från en senare studie från mars 2017, som har offentliggjorts av det europeiska nätverket mot fattigdom (EAPN) och Europiska federationen för offentliganställdas förbund (Epsu). Båda studierna visar tydligt på att problemets omfattning beror på stigande energipriser, låg inkomst och bostäder med låg energieffektivitet. På grund av problemets svåra konsekvenser för EU-medborgarna är jag starkt övertygad om att detta skäl måste läggas till. | |
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 6b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6b) Förnybar energi bör fastställas som en europeisk gemensam tillgång som står till tjänst för medborgare som organiserat sig såsom enskilda personer, hushåll, kooperativ eller lokalsamhällen. Därför bör det tas initiativ som involverar dem närmare genom att öka deras medvetenhet, få dem att välja dessa energikällor, och sätta dem i centrum för beslutsfattandet, särskilt på lokal och regional nivå. Unionen och medlemsstaterna bör säkerställa tillgången till överkomligt prissatt teknik för förnybar energi och ge konsumenterna garantier för källan till den energi som finns att tillgå, samt effektivisera de administrativa förfarandena för att således främja förnybar energi. Unionen och medlemsstaterna bör införa särskilda åtgärder för förnybar energi, varvid syftet bör vara att med trovärdighet och konsekvens uppnå högsta nivå för social rättvisa. |
Motivering | |
Definitionen av förnybar energi som en europeisk gemensam tillgång syftar till att inrikta alla regleringsbeslut på i första hand demokratiska och sociala mål snarare än ekonomiska vinster. | |
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 7 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(7) Det är därför lämpligt att fastställa ett bindande unionsmål på en andel förnybar energi på minst 27 %. Medlemsstaterna bör fastställa sina bidrag till uppnåendet av detta mål som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner genom den styrningsprocessen som föreskrivs i förordning [styrning]. |
(7) Det är därför lämpligt att fastställa ett bindande unionsmål på en andel förnybar energi på minst 35 %. Medlemsstaterna bör fastställa sina bidrag till uppnåendet av detta mål som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner genom den styrningsprocessen som föreskrivs i förordning (EU) .../... [styrning]. |
Motivering | |
Enligt framställning nr 0829/2013 är t.ex. vindkraftverk effektivare än kolkraftverk, och framställaren presenterar en egen beräkning av kostnaderna för energiproduktion. Med tanke på detta bör unionsmålet vad gäller andelen förnybar energi som används i unionen vara minst 35 % för att minska slutkostnaden för energi. | |
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 8 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(8) Fastställandet av ett bindande unionsmål rörande förnybar energi för 2030 skulle fortsätta att främja utvecklingen av teknik som producerar förnybar energi och skapar säkerhet för investerare. Ett mål som fastställs på unionsnivå skulle ge ökad flexibilitet för medlemsstaterna att uppnå sina mål om minskade växthusgasutsläpp så kostnadseffektivt som möjligt i enlighet med sina specifika förhållanden, sin energimix och sin kapacitet att producera förnybar energi. |
(8) Fastställandet av ett övergripande bindande unionsmål rörande förnybar energi för 2030, som ska uppnås av de enskilda medlemsstaterna och av medlemsstaterna tillsammans med hjälp av bindande nationella mål, skulle fortsätta att främja utvecklingen av teknik som producerar förnybar energi och skapar säkerhet för investerare . Ett mål som fastställs på unionsnivå, som kompletteras av nationella bindande mål på nationell nivå, skulle hjälpa medlemsstaterna att bättre fastställa hur de kan uppnå sina mål om minskade växthusgasutsläpp så kostnadseffektivt som möjligt i enlighet med sina specifika förhållanden, sin energimix och sin kapacitet att producera förnybar energi. |
Motivering | |
Förordandet av nationella bindande mål för energi från förnybara energikällor, som ska nås senast 2030, överensstämmer med de synpunkter som Europaparlamentet har framfört i sina senaste resolutioner. Nationella bindande mål för energi från förnybara energikällor skulle också bidra avsevärt till en stabilare politisk ram och minska de risker som är förknippade med investeringar i förnybar energi. Kommissionen konstaterade i sin Refit-utvärdering av direktiv 2009/28/EG att nationella bindande mål har varit den främsta drivkraften i många medlemsstater för strategier för och investeringar i förnybar energi. | |
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 10 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(10) Medlemsstaterna bör vidta ytterligare åtgärder om andelen förnybar energi på unionsnivå inte uppfyller unionens utveckling i riktning mot målet om en andel förnybar energi på minst 27 %. Enligt förordning [styrning] kan kommissionen vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa att målet uppnås, om den konstaterar en klyfta i ambitionsnivån i samband med bedömningen av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna. Om kommissionen konstaterar en skillnad mellan ambition och resultat i samband med bedömningen av lägesrapporterna om de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, bör medlemsstaterna tillämpa de åtgärder som föreskrivs i förordning [styrning], vilka ger dem tillräcklig valfrihet. |
(10) Medlemsstaterna bör vidta ytterligare åtgärder om andelen förnybar energi på unionsnivå inte uppfyller unionens utveckling i riktning mot målet om en andel förnybar energi på minst 35 %. Enligt förordning (EU) …/… [styrning] kan kommissionen vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa att målet uppnås, om den konstaterar en klyfta i ambitionsnivån i samband med bedömningen av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna. Om kommissionen konstaterar en skillnad mellan ambition och resultat i samband med bedömningen av lägesrapporterna om de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, bör medlemsstaterna tillämpa de åtgärder som föreskrivs i förordning EU) …/… [styrning], vilka ger dem tillräcklig valfrihet. |
Motivering | |
Enligt framställning nr 0829/2013 är t.ex. vindkraftverk effektivare än kolkraftverk, och framställaren presenterar en egen beräkning av kostnaderna för energiproduktion. Med tanke på detta bör unionsmålet vad gäller andelen förnybar energi som används i unionen vara minst 35 % för att minska slutkostnaden för energi. | |
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 11 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(11) För att stödja medlemsstaternas ambitiösa bidrag till unionsmålet bör en finansieringsram som underlättar investeringar i projekt för förnybar energi i dessa medlemsstater inrättas, även genom användning av finansieringsinstrument. |
(11) För att stödja medlemsstaternas ambitiösa bidrag till unionsmålet bör en finansieringsram som underlättar investeringar i projekt för förnybar energi i samtliga medlemsstater inrättas, även genom användning av finansieringsinstrument och en ändring av reglerna för statligt stöd, och denna ram bör främst vara inriktad på stöd till egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och syfta till att säkerställa att energiomställningen leder till ett demokratiskt och mer decentraliserat energisystem till förmån för samhället som helhet och ökar medborgarnas, hushållens och lokalsamhällenas aktiva medverkan samt skyddar de mest sårbara medborgarna som riskerar att drabbas av energifattigdom. |
Motivering | |
Det ekonomiska stödet bör främst riktas till egenförbrukare av förnybar energi, lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och låginkomsthushåll som riskerar att drabbas av energifattigdom för att man ska kunna nå demokratiska, sociala och miljömässiga mål. | |
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 15 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(15) Stödsystem för el som produceras från förnybara energikällor har visat sig vara ett effektivt sätt att främja utbyggnaden av förnybar energi. Om och när medlemsstaterna beslutar att införa stödsystem bör sådant stöd ges i en form som är så lite snedvridande som möjligt med tanke på elmarknadernas funktion. I detta syfte beviljar ett ökande antal medlemsstater stöd i en form där stödet ges utöver marknadsintäkterna. |
(15) Stödsystem för el som produceras från förnybara energikällor har visat sig vara ett effektivt sätt att främja utbyggnaden av förnybar energi. Om och när medlemsstaterna beslutar att införa stödsystem bör sådant stöd ges i en form som framför allt inriktar sig på att hjälpa låginkomsthushåll som drabbats av energifattigdom, samt på egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. I detta syfte beviljar ett ökande antal medlemsstater stöd i en form där stödet ges utöver marknadsintäkterna. |
Motivering | |
Stödsystem för el från förnybara källor bör utformas på ett sådant sätt att främst demokratiska, sociala och miljömässiga mål uppnås, och detta ändringsförslag är direkt kopplat till den logik som genomsyrar hela förslaget. | |
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 17 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(17) Öppnandet av stödsystem för gränsöverskridande deltagande begränsar de negativa effekterna på den inre energimarknaden och kan, under vissa förhållanden, hjälpa medlemsstaterna att uppnå unionsmålet på ett mer kostnadseffektivt sätt. Gränsöverskridande deltagande är också en naturlig följd av utvecklingen av unionens politik när det gäller förnybar energi, med ett bindande mål på unionsnivå som ersätter nationella bindande mål. Därför bör medlemsstaterna åläggas att successivt och delvis öppna stödet för projekt i andra medlemsstater och fastställa olika sätt på vilka detta successiva öppnande kan genomföras, samtidigt som efterlevnaden av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt säkerställs, inbegripet artiklarna 30, 34 och 110. |
(17) Öppnandet av stödsystem för gränsöverskridande deltagande begränsar de negativa effekterna på den inre energimarknaden och kan, under vissa förhållanden, hjälpa medlemsstaterna att uppnå unionsmålet och sina respektive nationella mål på ett mer kostnadseffektivt sätt. Gränsöverskridande deltagande är också en naturlig följd av utvecklingen av unionens politik när det gäller förnybar energi, med ett mål på unionsnivå som medlemsstaterna ska nå var och en för sig och gemensamt, och medlemsstaterna bör bära huvudansvaret för att nå sina nationella bindande mål för energi från förnybara energikällor senast 2030. Därför bör medlemsstaterna åläggas att successivt och delvis öppna stödet för projekt i andra medlemsstater och fastställa olika sätt på vilka detta successiva öppnande kan genomföras, samtidigt som efterlevnaden av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt säkerställs, inbegripet artiklarna 30, 34 och 110. Medlemsstaterna bör dock prioritera tillvaratagandet av hela potentialen för förnybar energi på lokal nivå innan de öppnar stödsystemen för gränsöverskridande deltagande. |
Motivering | |
Projekt på lokal nivå bör prioriteras eftersom de skapar ett större mervärde än internationella projekt, vilket framgår av olika studier. Lokala projekt uppmuntrar också medborgare att engagera sig och delta aktivt i utbyggnaden av förnybara energikällor. | |
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 18 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(18) Bortsett från ändringar av stödsystem som görs för att anpassa dem till reglerna om statligt stöd bör politiken för stöd till förnybar energi vara stabil och undvika ständiga ändringar. Dessa ändringar har en direkt inverkan på kapitalfinansieringskostnaderna, kostnaderna för projektutveckling och därmed på de totala kostnaderna för utbyggnad av förnybar energi i unionen. Medlemsstaterna bör förhindra att en ändring av stöd som beviljas för projekt för förnybar energi har en negativ inverkan på projektens lönsamhet. I detta sammanhang bör medlemsstaterna främja en kostnadseffektiv stödpolitik och säkerställa stödpolitikens finansiella hållbarhet. |
(18) Politiken för stöd till förnybar energi vara stabil och undvika ständiga och retroaktiva ändringar. Dessa ändringar har en direkt inverkan på kapitalfinansieringskostnaderna, kostnaderna för projektutveckling och därmed på de totala kostnaderna för utbyggnad av förnybar energi i unionen. Medlemsstaterna bör förhindra att en ändring av stöd som beviljas för projekt för förnybar energi har en negativ inverkan på projektens lönsamhet. I detta sammanhang bör medlemsstaterna främja en kostnadseffektiv stödpolitik och säkerställa stödpolitikens finansiella hållbarhet och upprätthållandet av en stabil och transparent politisk ram, som är avgörande för en framgångsrik och effektiv utveckling och spridning av förnybara energialternativ i hela unionen. Medlemsstaterna bör också upphöra med alla åtgärder som direkt eller indirekt gynnar användningen av förorenande källor. |
Motivering | |
Studier visar på att upprätthållandet av en stabil och transparent ram är avgörande för en framgångsrik utveckling av projekt för förnybar energi. Stabiliteten i ovannämnda ramverk är avgörande för att undvika att den offentliga politiken väljer att uppmuntra till fortsatt användning av traditionella källor, såsom fossila bränslen och kärnkraft, som bevisligen har en mycket negativ inverkan på miljön. Subventioner av fossila bränslen förekommer fortfarande i medlemsstaterna. Detta står i strid med de åtgärder som EU vidtar för att främja förnybara energikällor i syfte att nå sina mål senast 2030 och 2050. | |
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Skäl 19 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(19) Medlemsstaternas skyldigheter att utarbeta utkast till handlingsplaner och lägesrapporter för förnybar energi samt kommissionens skyldighet att avlägga rapport om medlemsstaternas framsteg är nödvändiga för att öka öppenheten, skapa klarhet för investerare och konsumenter och möjliggöra en effektiv kontroll. Förordning [styrning] integrerar dessa skyldigheter i energiunionens styrningssystem, där planerings-, rapporterings- och övervakningsskyldigheter på energi- och klimatområdet förenklas. Öppenhetsplattformen för förnybar energi är också integrerad i den övergripande e-plattform som fastställs i förordning [styrning]. |
(19) Medlemsstaternas skyldigheter att utarbeta utkast till handlingsplaner och lägesrapporter för förnybar energi samt kommissionens skyldighet att avlägga rapport om medlemsstaternas framsteg är nödvändiga för att öka öppenheten, skapa klarhet för konsumenter och investerare och möjliggöra en effektiv kontroll. Förordning (EU) ... /... [styrning] integrerar dessa skyldigheter i energiunionens styrningssystem, där planerings-, rapporterings- och övervakningsskyldigheter på energi- och klimatområdet förenklas. Öppenhetsplattformen för förnybar energi är också integrerad i den övergripande e-plattform som fastställs i förordning (EU) ... /... [styrning]. |
Motivering | |
De framställningar som inkommit gäller först och främst konsumenter och bara i andra hand investerare. Därför är det lämpligt att kasta om prioritetsordningen. | |
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Skäl 26 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(26) För att göra det möjligt att minska kostnaderna för att nå unionsmålet i direktivet och ge medlemsstaterna flexibilitet att fullgöra sin skyldighet att inte underskrida sina mål för 2020 efter 2020 , är det lämpligt både att stimulera medlemsstaternas användning av energi från förnybara energikällor som producerats i andra medlemsstater och att göra det möjligt för medlemsstaterna att ta med sådan energi från förnybara energikällor som använts i andra medlemsstater vid beräkningen av deras egen andel förnybar energi . Därför krävs det samarbetsmekanismer som komplement till skyldigheterna att öppna stödet för projekt i andra medlemsstater. Dessa mekanismer omfattar statistiska överföringar, gemensamma projekt mellan medlemsstaterna eller gemensamma stödsystem. |
(26) För att göra det möjligt att minska kostnaderna för att nå både målen på unionsnivå och de nationella bindande målen i direktivet och ge medlemsstaterna flexibilitet att fullgöra sin skyldighet att inte underskrida sina mål för 2020 efter 2020, är det lämpligt både att stimulera medlemsstaternas användning av energi från förnybara energikällor som producerats i andra medlemsstater och att göra det möjligt för medlemsstaterna att ta med sådan energi från förnybara energikällor som använts i andra medlemsstater vid beräkningen av deras egen andel förnybar energi. Därför krävs det samarbetsmekanismer som komplement till skyldigheterna att öppna stödet för projekt i andra medlemsstater. Dessa mekanismer omfattar statistiska överföringar, gemensamma projekt mellan medlemsstaterna eller gemensamma stödsystem. |
Motivering | |
Förordandet av nationella bindande mål för energi från förnybara energikällor, som ska nås senast 2030, överensstämmer med de synpunkter som Europaparlamentet redan har framfört i sina senaste resolutioner. Nationella bindande mål för energi från förnybara energikällor skulle också bidra avsevärt till en stabilare politisk ram och minska de risker som är förknippade med investeringar i förnybar energi. Instabiliteten i ramverket för förnybar energi och den därmed sammanhängande risken med att utveckla projekt för förnybar energi har tydligt kommit till uttryck i EU-medborgarnas framställningar. | |
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Skäl 28 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(28) Importerad el som producerats från förnybara energikällor utanför unionen bör kunna räknas in i medlemsstaternas andelar förnybar energi. För att kunna garantera en adekvat effekt av skiftet från konventionell energi till energi från förnybara energikällor i unionen och i tredjeländer, är det lämpligt att se till att sådan import kan spåras och redovisas på ett tillförlitligt sätt. Avtal med tredjeländer om hur denna handel med el från förnybara energikällor ska organiseras kommer att övervägas. Om ett beslut som fattas enligt fördraget om energigemenskapen18 innebär att de relevanta bestämmelserna i detta direktiv är bindande för parterna i det fördraget, bör de bestämmelser om samarbete mellan medlemsstaterna som föreskrivs i detta direktiv vara tillämpliga på dem. |
(28) Importerad el som producerats från förnybara energikällor utanför unionen bör kunna räknas in i medlemsstaternas mål för förnybar energi . För att kunna garantera en adekvat effekt av skiftet från konventionell energi till energi från förnybara energikällor i unionen och i tredjeländer, är det lämpligt att se till att sådan import kan spåras och redovisas på ett tillförlitligt sätt. Avtal med tredjeländer om hur denna handel med el från förnybara energikällor ska organiseras kommer att övervägas. Om ett beslut som fattas enligt fördraget om energigemenskapen18 innebär att de relevanta bestämmelserna i detta direktiv är bindande för parterna i det fördraget, bör de bestämmelser om samarbete mellan medlemsstaterna som föreskrivs i detta direktiv vara tillämpliga på dem. |
__________________ |
__________________ |
18 EUT L 198, 20.7.2006, s. 18. |
18 EUT L 198, 20.7.2006, s. 18. |
Motivering | |
Förordandet av nationella bindande mål för energi från förnybara energikällor, som ska nås senast 2030, överensstämmer med de synpunkter som Europaparlamentet redan har framfört i sina senaste resolutioner. Nationella bindande mål för energi från förnybara energikällor skulle också bidra avsevärt till en stabilare politisk ram och minska de risker som är förknippade med investeringar i förnybar energi. Instabiliteten i ramverket för förnybar energi och den därmed sammanhängande risken med att utveckla projekt för förnybar energi har tydligt kommit till uttryck i EU-medborgarnas framställningar. | |
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Skäl 31 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(31) Överensstämmelsen mellan målen i detta direktiv och unionens övriga miljölagstiftning bör säkerställas. Särskilt under förfarandena för bedömning, planering och licensiering av anläggningarna för energi från förnybara energikällor, bör medlemsstaterna beakta all miljölagstiftning på unionsnivå samt förnybara energikällors bidrag för att uppfylla miljö- och klimatmål, särskilt i jämförelse med anläggningar för energi från icke-förnybara energikällor. |
(31) Överensstämmelsen mellan målen i detta direktiv och unionens övriga miljölagstiftning bör säkerställas. Särskilt under förfarandena för bedömning, planering och licensiering av anläggningarna för energi från förnybara energikällor, bör medlemsstaterna säkerställa att all miljölagstiftning på unionsnivå tillämpas korrekt i syfte att öka förnybara energikällors bidrag för att uppfylla miljö- och klimatmål, särskilt i jämförelse med anläggningar för energi från icke-förnybara energikällor. Medlemsstaterna bör också se till att anläggningar för förnybar energi förverkligas och drivs på ett sätt som överensstämmer fullt ut med skyddet av de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. |
Motivering | |
Mot bakgrund av de situationer som medborgarna har fördömt i sina framställningar kan det ständiga utskottet för framställningar inte godta att medlemsstaterna bara ”beaktar” EU:s miljölagstiftning. Det är av yttersta vikt att man understryker att medlemsstaterna måste se till att EU:s miljölagstiftning respekteras fullt ut när en anläggning för förnybar energi godkänns, byggs och drivs. Medlemsstaterna måste se till att EU-medborgarnas rättigheter inte undergrävs. Detta framgår också tydligt av de framställningar som Europaparlamentet har tagit emot. | |
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Skäl 37 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(37) Utdragna administrativa förfaranden är ett stort administrativt hinder och blir dyra. Förenklingen av tillståndsförfarandena, tillsammans med en tydlig tidsfrist för de beslut som ska fattas av respektive myndigheter vad gäller anläggningen av projektet, bör stimulera till en effektivare hantering av förfarandena och därigenom minska de administrativa kostnaderna. |
(37) Utdragna administrativa förfaranden är ett stort administrativt hinder och blir dyra. Förenklingen av tillståndsförfarandena, tillsammans med en tydlig tidsfrist för de beslut som ska fattas av respektive myndigheter vad gäller anläggningen av projektet, bör stimulera till en effektivare hantering av förfarandena och därigenom minska de administrativa kostnaderna. Kortare tidsfrister för utfärdande av tillstånd för projekt och ett bättre anmälningsförfarande skulle öka insynen för de personer som ansöker om tillstånd. |
Motivering | |
Det framgår tydligt av de framställningar som inkommit att bristen på insyn och den långa väntetiden för dem som ansöker om tillstånd är problematiska. | |
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Skäl 53 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(53) Med den ökande betydelsen av egenförbrukning av förnybar el behövs det en definition av egenförbrukare av förnybar energi och ett regelverk som ger egenförbrukare rätt att producera, lagra, använda och sälja el utan att drabbas av en orimlig börda. Kollektiv egenförbrukning bör tillåtas i vissa fall så att människor som bor i lägenhet t.ex. kan dra nytta av konsumentinflytande i samma utsträckning som hushåll i småhus. |
(53) Med den ökande betydelsen av egenförbrukning av förnybar el behövs det en definition av egenförbrukare av förnybar energi och ett regelverk som ger egenförbrukare rätt att producera, lagra, använda och sälja el utan att drabbas av en orimlig börda. Kollektiv egenförbrukning bör tillåtas för människor som bor i lägenhet, vilka t.ex. kan dra nytta av konsumentinflytande i samma utsträckning som hushåll i småhus. |
Motivering | |
När det gäller kollektiv egenförbrukning för medborgarna anser jag att det vore bättre att anta en bestämmelse med allmän räckvidd genom att man avlägsnar alla former av undantag, som uttrycket ”i vissa fall” är ett exempel på. | |
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Skäl 54 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(54) Lokalt medborgardeltagande i projekt för förnybar energi via lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har gett ett betydande mervärde när det gäller lokal acceptans av förnybar energi och tillgång till kompletterande privat kapital. Detta lokala deltagande kommer att bli desto viktigare i ett läge med ökande kapacitet för förnybar energi i framtiden. |
(54) Lokalt medborgardeltagande i projekt för förnybar energi via lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har gett ett betydande mervärde när det gäller lokal acceptans av förnybar energi och tillgång till kompletterande privat kapital. Detta lokala deltagande måste inledas direkt eftersom det kommer att bli desto viktigare i ett läge med ökande kapacitet för förnybar energi i framtiden. |
Motivering | |
Bristen på deltagande på lokal nivå är en av de viktigaste punkterna som EU-medborgarna klagar över i de framställningar som lämnats in till utskottet för framställningar under dessa år. Det är också ett viktigt steg att stimulera och initiera processer med ett nedifrånperspektiv (bottom-up) för att framgångsrikt marknadsföra användningen av förnybara energikällor. | |
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Skäl 66a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(66a) Prioriterad tillgång och garanterad tillgång för el från förnybara energikällor har är viktigt förintegreringen av förnybara energikällor i den inre marknaden för el. Kraven på upprätthållande av nätets och inmatningens tillförlitlighet och säkerhet kan skilja sig åt beroende på det nationella nätets särdrag och dess säkra drift. Prioriterad tillgång till nätet ger anslutna producenter av el från förnybara energikällor säkerhet om att de vid varje tidpunkt kan sälja och överföra el från förnybara energikällor i enlighet med anslutningsreglerna närhelst källan blir tillgänglig. Målen i detta direktiv kräver dock en varaktig ökning av överföringen och distributionen av el som producerats från förnybara energikällor utan att detta påverkar nätsystemets tillförlitlighet eller säkerhet. I detta syfte bör medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att möjliggöra större genomträngning av el från förnybara energikällor, bland annat genom att ta hänsyn till särdragen hos intermittenta energikällor och energikällor som ännu inte kan lagras. I den mån som målen i detta direktiv så kräver, bör anslutning av nya anläggningar för energi från förnybara energikällor tillåtas så snart som möjligt. För att påskynda förfarandena för anslutning till elnätet bör medlemsstaterna kunna ge prioriterad anslutning eller reservera anslutningsmöjligheter åt nya anläggningar som producerar el från förnybara energikällor. |
Motivering | |
Förnybara energikällor måste prioriteras. Kommissionen konstaterade i sin Refit-utvärdering av direktiv 2009/28/EG att tillämpningen av bestämmelser om prioriterad inmatning och prioriterad tillgång för förnybar el har bidragit väsentligt till inmatningen av förnybar el, vilket stöder projekt för förnybar energi ekonomiskt och bidrar till att man gör framsteg mot de nationella målen. | |
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Skäl 101 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(101) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att minst 27 % av unionens slutliga energianvändning (brutto) ska täckas av energi från förnybara energikällor senast 2030 , inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare , på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
(101) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att minst 35 % av unionens slutliga energianvändning (brutto) ska täckas av energi från förnybara energikällor senast 2030, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på unionsnivå , kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen . I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
Motivering | |
Enligt framställning nr 0829/2013 är t.ex. vindkraftverk effektivare än kolkraftverk, och framställaren presenterar en egen beräkning av kostnaderna för energiproduktion. Med tanke på detta bör unionsmålet för andelen förnybar energi som används i unionen vara minst 35 % för att minska slutkostnaden för energi. | |
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Artikel 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Genom detta direktiv upprättas en gemensam ram för främjande av energi från förnybara energikällor. Det anger ett bindande unionsmål för den totala andelen energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen (brutto) år 2030. Det innehåller också bestämmelser om ekonomiskt stöd för el framställd från förnybara energikällor, egenförbrukning av förnybar el och användning av förnybar energi inom sektorerna värme och kyla och transporter, regionalt samarbete mellan medlemsstaterna och med tredjeländer, ursprungsgarantier, administrativa förfaranden och information och utbildning. I direktivet fastställs dessutom hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel , flytande biobränslen och biomassabränslen . |
Genom detta direktiv upprättas en gemensam ram för främjande av energi från förnybara energikällor. Det anger ett minsta bindande unionsmål, tillsammans med nationella bindande mål för medlemsstaterna, för den totala andelen energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen (brutto) år 2030. Det innehåller också bestämmelser om ekonomiskt stöd för el framställd från förnybara energikällor, samt till lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, åtgärder mot energifattigdom, skapande av sysselsättning av hög kvalitet inom sektorn, egenförbrukning av förnybar el och användning av förnybar energi inom sektorerna värme och kyla och transporter, regionalt samarbete mellan medlemsstaterna och med tredjeländer, ursprungsgarantier, administrativa förfaranden och information och utbildning, samt tillträde till energinätet för energi från förnybara energikällor. I direktivet fastställs dessutom hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel , flytande biobränslen och biomassabränslen . |
Motivering | |
Förordandet av nationella bindande mål för energi från förnybara energikällor, som ska nås senast 2030, överensstämmer med de synpunkter som Europaparlamentet har framfört i sina senaste resolutioner. Nationella bindande mål för energi från förnybara energikällor skulle också bidra avsevärt till en stabilare politisk ram och minska de risker som är förknippade med investeringar i förnybar energi. Kommissionen konstaterade i sin Refit-utvärdering av direktiv 2009/28/EG att nationella bindande mål har varit den främsta drivkraften i många medlemsstater för strategier för och investeringar i förnybar energi. | |
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030 är minst 27 %. |
1. Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030 är minst 35 %. |
Motivering | |
Enligt framställning nr 0829/2013 är t.ex. vindkraftverk effektivare än kolkraftverk, och framställaren presenterar en egen beräkning av kostnaderna för energiproduktion. Med tanke på detta bör unionsmålet för andelen förnybar energi som används i unionen vara minst 35 % för att minska slutkostnaden för energi. | |
. | |
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Medlemsstaternas respektive bidrag till detta övergripande mål för 2030 ska fastställas och meddelas kommissionen inom ramen för deras integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artiklarna 3–5 och 9–11 i förordning [styrning]. |
2. Medlemsstaterna ska nå detta övergripande mål för 2030 som fastställts på unionsnivå genom att uppfylla nationellt bindande mål för förnybar energi. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla åtgärder som låter framgå deras nationella bindande mål för energi från förnybara källor, inom ramen för sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artiklarna 3–5 och 9–11 i förordning (EU .../... [styrning]. För att uppnå de mål som fastställs i punkterna 1 och 2 i denna artikel får medlemsstaterna bland annat vidta följande åtgärder: |
|
a) Stödsystem. |
|
b) Åtgärder för samarbete mellan olika medlemsstater och med tredjeländer i syfte att uppnå sina nationella övergripande mål i enlighet med artiklarna 5 och 11–13. |
Motivering | |
Förordandet av nationella bindande mål för energi från förnybara energikällor, som ska nås senast 2030, överensstämmer med de synpunkter som Europaparlamentet har framfört i sina senaste resolutioner. Nationella bindande mål för energi från förnybara energikällor skulle också bidra avsevärt till en stabilare politisk ram och minska de risker som är förknippade med investeringar i förnybar energi. Kommissionen konstaterade i sin Refit-utvärdering av direktiv 2009/28/EG att nationella bindande mål har varit den främsta drivkraften i många medlemsstater för strategier för och investeringar i förnybar energi. | |
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. Kommissionen ska stödja medlemsstaternas höga ambitionsnivå genom en ram som skapar gynnsamma förutsättningar för ökad användning av unionsmedel, i synnerhet finansieringsinstrument, särskilt för att minska kostnaden för kapital för projekt för förnybar energi. |
4. Kommissionen ska stödja medlemsstaternas höga ambitionsnivå genom en ram som skapar gynnsamma förutsättningar för ökad användning av unionsmedel, i synnerhet finansieringsinstrument, särskilt för att minska kostnaden för kapital för projekt för förnybar energi och underlätta uppnåendet av unionens och de nationella bindande målen för 2030, och ska för detta ändamål senast den ... [ett år efter det direktivets ikraftträdande] lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett finansieringsinstrument som ska söka att minska de höga riskbetingande kapitalkostnaderna för unionens projekt för förnybar energi |
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Inom ramen för reglerna om statligt stöd får medlemsstaterna tillämpa stödsystem för att nå det unionsmål som anges i artikel 3.1. Stödsystem för el från förnybara energikällor ska vara utformade så att man undviker onödig snedvridning av elmarknaden och säkerställer att producenter tar hänsyn till tillgång och efterfrågan på el samt eventuella nätbegränsningar. |
1. Medlemsstaterna ska tillämpa stödsystem för att nå eller överskrida det unionsmål som anges i artikel 3.1. Stödsystem för el från förnybara energikällor ska vara utformade särskilt för att hjälpa låginkomsthushåll som drabbats av energifattigdom samt egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och säkerställa att producenter tar hänsyn till tillgång och efterfrågan på el samt eventuella nätbegränsningar. Medlemsstaterna ska undvika alla retroaktiva ändringar av stödsystem för förnybar energi för att säkerställa att ett tydligt rättsläge för konsumenter och investerare och upprätthålla en stabil och transparent politisk ram för utveckling av projekt för förnybar energi. Medlemsstaterna ska också avskaffa stödsystem och åtgärder som direkt eller indirekt gynnar användningen av förorenande källor. |
Motivering | |
Retroaktiva ändringar i politiken för stödsystem för förnybara energikällor ökar avsevärt de risker som upplevs vara förknippade med framtagandet av projekt för förnybar energi. Ytterligare problem som hänger samman med sådana ändringar anges i studien för utskottet för framställningar om politiken i fråga om solenergi, utifrån perspektivet i de framställningar som har tagits emot. EESK påtalade i sitt yttrande av den 26 april 2017 över omarbetningen av detta direktiv att nationella subventioner fortfarande tillämpas för fossila bränslen. Detta står i strid med de åtgärder som EU vidtar för att främja förnybara energikällor i syfte att nå sina långsiktiga mål senast 2030 och 2050. | |
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1a. Stöd till el från förnybara källor, särskilt till projekt som genomförs av egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, ska i största möjliga mån undantas från reglerna för statligt stöd för att gynna utvecklingen och spridningen av förnybara energikällor i hela unionen. |
Motivering | |
Många berörda aktörer betonade att reglerna för statligt stöd medför extremt snäva gränser och att de därför måste ändras för att utvecklingen av förnybara energikällor i hela EU ska kunna främjas på ett effektivt sätt. Den särskilda inriktningen på projekt som genomförs på lokal nivå av egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi är direkt kopplad till den logik som genomsyrar hela förslaget. | |
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Stöd till el från förnybara energikällor ska utformas så att det integrerar el från förnybara energikällor på elmarknaden och säkerställer att producenter av förnybar energi svarar på marknadens prissignaler och maximerar sina marknadsintäkter. |
2. Stöd till el från förnybara energikällor ska utformas särskilt för att hjälpa låginkomsthushåll som drabbats av energifattigdom jämte egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, samt så att det integrerar el från förnybara energikällor på elmarknaden och säkerställer bärkraftigheten i projekt med anknytning till energi från förnybara källor och i alltmer effektiv och hållbar teknik. |
Motivering | |
Stödsystem bör främst vara inriktade på egenförbrukare av förnybar energi, lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och låginkomsthushåll som riskerar att drabbas av energifattigdom, särskilt mot bakgrund av de positiva sociala och miljömässiga externa effekter som decentraliserad produktion av energi från förnybara källor medför. Enligt uppskattningar skulle 112 miljoner så kallade prosumenter kunna tillgodose 19 % av elbehovet i Europa 2030, och hälften av EU-medborgarna skulle kunna täcka 45 % av elbehovet i Europa 2050. | |
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Medlemsstaterna ska se till att stöd till el från förnybara energikällor beviljas på ett öppet, konkurrensutsatt, icke-diskriminerande och kostnadseffektivt sätt. |
3. Medlemsstaterna ska se till att stöd till el från förnybara energikällor beviljas på ett öppet och kostnadseffektivt sätt. |
Motivering | |
Stödet bör först och främst uppfylla målen i artiklarna 1 och 3.1 i direktivet och hänvisningarna till logiken om konkurrenskraft gentemot icke-förnybara energikällor bör utgå. | |
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Medlemsstaterna ska öppna stödet till el från förnybara energikällor för producenter i andra medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i denna artikel. |
1. Medlemsstaterna får besluta att öppna stödet till el från förnybara energikällor för producenter i andra medlemsstater när det är nödvändigt för att bidra till att uppnå de fastställda målen för politiken för förnybar energi och klimatpolitiken. |
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att minst 10 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2021 och 2025, och minst 15 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2026 och 2030, är öppet för anläggningar som är belägna i andra medlemsstater. |
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att minst 5 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2021 och 2025, och minst 10 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2026 och 2030, är öppet för anläggningar som är belägna i andra medlemsstater. |
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv Artikel 6 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Utan att det påverkar anpassningar som är nödvändiga för att följa reglerna om statligt stöd ska medlemsstaterna säkerställa att nivån på, och villkoren för, det stöd som beviljas för projekt som avser förnybar energi inte ändras på ett sätt som inverkar negativt på de rättigheter som ges inom ramen för stödet och ekonomin i understödda projekt. |
Medlemsstaterna ska säkerställa att nivån på, och villkoren för, det stöd som beviljas för nya eller befintliga projekt som avser förnybar energi inte ändras på ett retroaktivt sätt som inverkar negativt på de rättigheter som ges inom ramen för stödet och ekonomin i understödda projekt. Medlemsstaterna ska säkerställa att det upprätthålls en stabil och insynsvänlig ram för politiken och att varje översyn av stödet till projekt som avser förnybar energi inriktas på att ge konsumenter och investerare ökad rättssäkerhet, samt på den rättsliga ram för uppnåendet av unionens mål, vilken ges i detta direktiv. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla eventuella ändringar av stödsystem offentliggörs åtminstone tolv månader före ikraftträdandet av detta direktiv och görs till föremål för ett insynsvänligt och inkluderande offentligt samråd. Alla större ändringar av ett befintligt stödsystem ska inbegripa en lämplig övergångsperiod innan det nya stödsystemet träder i kraft. |
Motivering | |
Retroaktiva ändringar av stödsystem är aldrig lämpliga ur ett politiskt och ekonomiskt perspektiv, också på grund av de kostnader och den effektivitetsförlust, även ekonomiskt, som sådana medför. Europaparlamentet måste efterlysa stabila stödsystem och kräva att medlemsstaterna antar bästa praxis för stödsystem för förnybara energikällor och i synnerhet att de genomför öppna och inkluderande offentliga samrådsförfaranden som syftar till att säkerställa medborgarnas fulla deltagande. Detta framgår tydligt av en systematisk analys av de problem som medborgarna har uppmärksammat i sina framställningar. | |
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv Artikel 6 – stycke 1a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Medlemsstaterna ska garantera att understödda projekt får tillräcklig kompensation när rättigheterna och ekonomin i betydande grad påverkas av andra lagstiftningsändringar som verkar diskriminerande på energiprojekt. |
Motivering | |
En stabil rättslig ram har varit det främsta önskemålet i de inkomna framställningarna. Medlemsstaterna måste säkerställa att principerna för EU-rätten, såsom rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar, respekteras. | |
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 2 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Vid tillämpning av punkt 1 a ska den slutliga elanvändningen (brutto) från förnybara energikällor beräknas som mängden el producerad i en medlemsstat från förnybara energikällor, inbegripet produktionen av el från egenförbrukare av förnybar energi och energisamhällen, dock med undantag av elproduktion från pumpkraftverk som använder tidigare uppumpat vatten. |
Vid tillämpning av punkt 1 a ska den slutliga elanvändningen (brutto) från förnybara energikällor beräknas som mängden el producerad i en medlemsstat från förnybara energikällor, inbegripet produktionen av el från egenförbrukare av förnybar energi och energisamhällen som satsar på förnybar energi, dock med undantag av elproduktion från pumpkraftverk som använder tidigare uppumpat vatten. |
Motivering | |
Detta element är oupplösligt förbundet med andra delar av direktivet. | |
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) dras av från den mängd förnybar energi som beaktas när man mäter andelen förnybar energi hos den medlemsstat som genomför överföringen, och |
a) dras av från den mängd förnybar energi som beaktas när man mäter uppfyllandet av det nationella målet hos den medlemsstat som genomför överföringen, och |
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) läggas till den mängd förnybar energi som beaktas när man mäter andelen förnybar energi hos den medlemsstat som tar emot överföringen. |
b) läggas till den mängd förnybar energi som beaktas när man mäter uppfyllandet av det nationella målet hos den medlemsstat som tar emot överföringen. |
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla den andel eller mängd el, värme eller kyla från förnybara energikällor som produceras av ett gemensamt projekt på deras territorium, som tagits i drift efter den 25 juni 2009, eller genom ökad kapacitet i en anläggning som renoverats efter det datumet, vilket ska medräknas med avseende på den övergripande nationella andelen förnybar energi i en annan medlemsstat vid tillämpningen av detta direktiv. |
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla den andel eller mängd el, värme eller kyla från förnybara energikällor som produceras av ett gemensamt projekt på deras territorium, som tagits i drift efter den 25 juni 2009, eller genom ökad kapacitet i en anläggning som renoverats efter det datumet, vilket ska medräknas med avseende på det övergripande nationella målet för förnybar energi i en annan medlemsstat vid tillämpningen av detta direktiv. |
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 3 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) specificera den andel eller mängd el, värme eller kyla som produceras i anläggningen och som ska medräknas med avseende på den övergripande nationella andelen förnybar energi i en annan medlemsstat, |
b) specificera den andel eller mängd el, värme eller kyla som produceras i anläggningen och som ska medräknas med avseende på det övergripande nationella målet för förnybar energi i en annan medlemsstat, |
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 3 – led d | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
d) specificera den tid, angivet i fullständiga kalenderår, under vilken den el, värme eller kyla som produceras i anläggningen från förnybara energikällor ska medräknas med avseende på den övergripande nationella andelen förnybar energi i den andra medlemsstaten. |
d) specificera den tid, angivet i fullständiga kalenderår, under vilken den el, värme eller kyla som produceras i anläggningen från förnybara energikällor ska medräknas med avseende på det övergripande nationella målet för förnybar energi i den andra medlemsstaten. |
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 1 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) den mängd el, värme eller kyla som under året producerats från förnybara energikällor i anläggningen och som ska medräknas med avseende på den nationella övergripande andelen förnybar energi i en annan medlemsstat i enlighet med villkoren i anmälan. |
b) den mängd el, värme eller kyla som under året producerats från förnybara energikällor i anläggningen och som ska medräknas med avseende på det nationella övergripande målet för förnybar energi i en annan medlemsstat i enlighet med villkoren i anmälan. |
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 3 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) dras av från den mängd el, värme eller kyla från förnybara energikällor som beaktas vid beräkningen av andelen förnybar energi för den medlemsstat som utfärdar meddelandet enligt punkt 1, och |
a) dras av från den mängd el, värme eller kyla från förnybara energikällor som beaktas vid beräkningen av uppfyllandet av målet för förnybar energi för den medlemsstat som utfärdar meddelandet enligt punkt 1, och |
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 3 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) läggas till den mängd el, värme eller kyla från förnybara energikällor som beaktas vid beräkningen av andelen förnybar energi för den medlemsstat som tar emot meddelandet enligt punkt 2. |
b) läggas till den mängd el, värme eller kyla från förnybara energikällor som beaktas vid beräkningen av uppfyllandet av målet för förnybar energi för den medlemsstat som tar emot meddelandet enligt punkt 2. |
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 2 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. El från förnybara energikällor som produceras i ett tredjeland ska beaktas endast vid beräkningen av medlemsstaternas andelar förnybar energi om samtliga följande villkor är uppfyllda: |
2. El från förnybara energikällor som produceras i ett tredjeland ska beaktas endast vid beräkningen av uppfyllandet av medlemsstaternas nationella mål för förnybar energi om samtliga följande villkor är uppfyllda: |
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. Den andel eller mängd el som produceras i en anläggning inom ett tredjelands territorium och som vid tillämpningen av detta direktiv ska medräknas i en eller flera medlemsstaters övergripande nationella energiandel, ska anmälas till kommissionen. När mer än en medlemsstat är berörd ska fördelningen mellan medlemsstaterna av denna andel eller mängd anmälas till kommissionen. Andelen eller mängden får inte överstiga den andel eller mängd som faktiskt exporterats till och använts i unionen , motsvarande den mängd som anges i punkt 2 a i och ii i denna artikel och som uppfyller de villkor som anges i punkt 2 a. Denna anmälan ska göras av varje medlemsstat när denna andel eller mängd producerad el ska tas med vid beräkningen av dess övergripande nationella mål. |
4. Den andel eller mängd el som produceras i en anläggning inom ett tredjelands territorium och som vid tillämpningen av detta direktiv ska medräknas i en eller flera medlemsstaters övergripande nationella energimål, ska anmälas till kommissionen. När mer än en medlemsstat är berörd ska fördelningen mellan medlemsstaterna av denna andel eller mängd anmälas till kommissionen. Andelen eller mängden får inte överstiga den andel eller mängd som faktiskt exporterats till och använts i unionen , motsvarande den mängd som anges i punkt 2 a i och ii i denna artikel och som uppfyller de villkor som anges i punkt 2 a. Denna anmälan ska göras av varje medlemsstat när denna andel eller mängd producerad el ska tas med vid beräkningen av dess övergripande nationella mål. |
Ändringsförslag 45 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 5 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) specificera den andel eller mängd el som produceras i anläggningen som ska medräknas i en medlemsstats nationella andel förnybar energi samt motsvarande finansiella arrangemang, med förbehåll för kraven på konfidentialitet, |
b) specificera den andel eller mängd el som produceras i anläggningen som ska medräknas i en medlemsstats nationella mål för förnybar energi samt motsvarande finansiella arrangemang, med förbehåll för kraven på konfidentialitet, |
Ändringsförslag 46 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 5 – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) ange den period, i hela kalenderår, under vilken elen ska anses ingå i beräkningen av medlemsstatens övergripande nationella andel förnybar energi, och |
c) ange den period, i hela kalenderår, under vilken elen ska anses ingå i beräkningen av medlemsstatens övergripande nationella mål för förnybar energi, och |
Ändringsförslag 47 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 1 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) den mängd el som producerades under det året från förnybara energikällor i den anläggning som ska tas med i beräkningen av landets övergripande nationella andel förnybar energi i enlighet med villkoren i anmälan enligt artikel 11, och |
b) den mängd el som producerades under det året från förnybara energikällor i den anläggning som ska tas med i beräkningen av landets övergripande nationella mål för förnybar energi i enlighet med villkoren i anmälan enligt artikel 11, och |
Ändringsförslag 48 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. För beräkning av de nationella övergripande andelarna förnybar energi enligt detta direktiv , ska den enligt punkt 1 b anmälda mängden el producerad från förnybara energikällor läggas till den mängd energi från förnybara energikällor som ska beaktas vid beräkningen av andelarna förnybar energi för den medlemsstat som utfärdat den skriftliga anmälan. |
3. För mätning av uppfyllandet av de nationella övergripande målen för förnybar energi enligt detta direktiv, ska den enligt punkt 1 b anmälda mängden el producerad från förnybara energikällor läggas till den mängd energi från förnybara energikällor som ska beaktas vid beräkningen av målen för förnybar energi för den medlemsstat som utfärdat den skriftliga anmälan. |
Ändringsförslag 49 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 1 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt artikel 5, får två eller fler medlemsstater på frivillig basis besluta att slå samman eller delvis samordna sina nationella stödsystem. Då kan en viss mängd energi från förnybara energikällor som produceras inom territoriet för en deltagande medlemsstat beaktas vid beräkning av den nationella andelen förnybar energi för en annan deltagande medlemsstat, om de berörda medlemsstaterna: |
1. Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt artikel 5, får två eller fler medlemsstater på frivillig basis besluta att slå samman eller delvis samordna sina nationella stödsystem. Då kan en viss mängd energi från förnybara energikällor som produceras inom territoriet för en deltagande medlemsstat beaktas vid beräkning av det nationella målet för förnybar energi för en annan deltagande medlemsstat, om de berörda medlemsstaterna: |
Ändringsförslag 50 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. I syfte att beräkna de övergripande nationella andelarna förnybar energi enligt detta direktiv ska den mängd el, värme eller kyla som producerats från förnybara energikällor och som anmälts i enlighet med punkt 2, omfördelas mellan de berörda medlemsstaterna i enlighet med den anmälda fördelningsnyckeln. |
3. I syfte att beräkna de övergripande nationella målen för förnybar energi enligt detta direktiv ska den mängd el, värme eller kyla som producerats från förnybara energikällor och som anmälts i enlighet med punkt 2, omfördelas mellan de berörda medlemsstaterna i enlighet med den anmälda fördelningsnyckeln. Kommissionen ska underlätta inrättandet av gemensamma stödsystem mellan medlemsstater, särskilt genom spridning av riktlinjer och bästa praxis. |
Ändringsförslag 51 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 1 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska se till att de nationella reglerna för godkännande, certifiering och licensiering som gäller för anläggningar med tillhörande nätinfrastruktur för transmission och distribution, som producerar el, värme eller kyla från förnybara energikällor och för omvandlingen av biomassa till biodrivmedel eller andra energiprodukter, är proportionella och nödvändiga. |
Medlemsstaterna ska se till att de nationella reglerna för godkännande, certifiering och licensiering som gäller för anläggningar med tillhörande nätinfrastruktur för transmission och distribution, som producerar el, värme eller kyla från förnybara energikällor och för omvandlingen av biomassa till biodrivmedel eller andra energiprodukter, är proportionella, nödvändiga och förenklade, och ger företräde till offentliga organ, konsumenter av energi från förnybara källor och egenförbrukare av förnybar energi. Medlemsstaterna bör för detta ändamål utarbeta enkla administrativa bestämmelser i enlighet med artikel 16. |
Motivering | |
Ett av direktivets mål är att utveckla egenförbrukning och självförsörjande energisamhällen. | |
Ändringsförslag 52 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 1 – stycke 2 – led d | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
d) att förenklade och mindre arbetskrävande godkännandeförfaranden, också i form av enkel anmälan om detta är tillåtet enligt gällande regelverk, fastställs för decentraliserade enheter för produktion av energi från förnybara energikällor. |
d) att förenklade och mindre arbetskrävande godkännandeförfaranden, också i form av enkel anmälan om detta är tillåtet enligt gällande regelverk, fastställs för decentraliserade enheter för produktion av energi från förnybara energikällor, samt för egenförbrukare av förnybar energi, lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och energilagring. |
Ändringsförslag 53 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Medlemsstaterna ska säkerställa att investerare har tillräcklig förutsägbarhet när det gäller det planerade stödet för energi från förnybara källor. I detta syfte ska medlemsstaterna utarbeta och offentliggöra en långsiktig plan med avseende på förväntade anslag för stöd som omfattar åtminstone de tre följande åren och för varje system ange en preliminär tidsplan, kapacitet, budget som förväntas avsättas samt ett samråd med berörda parter om stödets utformning. |
3. Medlemsstaterna ska säkerställa att investerare har tillräcklig förutsägbarhet när det gäller det planerade stödet för energi från förnybara källor. I detta syfte ska medlemsstaterna utarbeta och offentliggöra en långsiktig plan med avseende på förväntade anslag för stöd som omfattar åtminstone de fem följande åren och för varje system ange en preliminär tidsplan, kapacitet, budget som förväntas avsättas samt ett samråd med berörda parter om stödets utformning. |
Motivering | |
En stabil rättslig ram har varit det främsta önskemålet i de inkomna framställningarna. Medlemsstaterna måste säkerställa att principerna för EU-rätten, såsom rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar, respekteras. | |
Ändringsförslag 54 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 8 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
8. Medlemsstaterna ska göra en bedömning av sin potential vad gäller förnybara energikällor och användningen av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning. Denna bedömning ska ingå i den andra övergripande bedömning som krävs enligt artikel 14.1 i direktiv 2012/27/EU, för första gången den 31 december 2020 och därefter i uppdateringarna av den övergripande bedömningen. |
8. Medlemsstaterna ska göra en bedömning av sin hållbara potential vad gäller förnybara energikällor, där det måste ingå en fysisk analys av områden som är lämpliga för införande med låg ekologisk risk, och av potentialen för användning av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning. Denna bedömning ska ingå i den andra övergripande bedömning som krävs enligt artikel 14.1 i direktiv 2012/27/EU, för första gången den 31 december 2020 och därefter i uppdateringarna av den övergripande bedömningen. |
Motivering | |
Ändringsförslaget tar upp många av de farhågor som medborgare aktualiserat i framställningar. Medlemsstaterna måste ta hänsyn till den ekologiska inverkan från anläggningar för förnybar energi när de bedömer sin potential vad gäller förnybara energikällor. Detta är mycket viktigt om högre nivåer av rättssäkerhet och social acceptans ska uppnås. Denna strategi syftar till att garantera att EU:s miljölagstiftning och alla medborgares relaterade grundläggande rättigheter respekteras fullt ut, i syfte att undvika konflikter mellan det civila samhället, projektutvecklare och myndigheter. | |
Ändringsförslag 55 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska, i samarbete med systemansvariga för överförings- och distributionssystem, offentliggöra en handbok om förfaranden för projektutvecklare på området förnybar energi, även för småskaliga projekt och projekt som avser egenförbrukare. |
3. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska, i samarbete med systemansvariga för överförings- och distributionssystem, offentliggöra en handbok om förfaranden för projektutvecklare på området förnybar energi, även för småskaliga projekt och projekt som avser egenförbrukare samt projekt för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. |
Ändringsförslag 56 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 5 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
5. Medlemsstaterna ska underlätta uppgraderingen av befintliga anläggningar för förnybar energi bl.a. genom att säkerställa ett förenklat och snabbt tillståndsförfarande, som inte får överstiga ett år från och med den dag då begäran om uppgradering lämnas in till den gemensamma administrativa kontaktpunkten. |
5. Medlemsstaterna ska underlätta uppgraderingen av befintliga anläggningar för förnybar energi bl.a. genom att säkerställa ett förenklat och snabbt tillståndsförfarande, som inte får överstiga ett år från och med den dag då en befogad begäran om uppgradering lämnas in till den gemensamma administrativa kontaktpunkten. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag är oupplösligt förbundet med ändringen av artikel 17.2. Tillägget av ”befogad” skulle hjälpa till att säkerställa att försöket att underlätta uppgradering av befintliga anläggningar är förenligt med relevant EU-lagstiftning på miljöområdet och inte resulterar i otillräcklig hänsyn till miljöpåverkan. | |
Ändringsförslag 57 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 2 – stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Uppgradering ska tillåtas efter anmälan till den gemensamma administrativa kontaktpunkt som inrättats i enlighet med artikel 16, om inga betydande negativa miljömässiga eller sociala konsekvenser väntas. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska avgöra om anmälan är tillräcklig inom sex månader från det att den har mottagit anmälan. |
Uppgradering ska tillåtas efter anmälan till den gemensamma administrativa kontaktpunkt som inrättats i enlighet med artikel 16, om efterlevnad av kraven i Europaparlamentet och rådets direktiv 2014/52/EU (MKB-direktivet), samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG1b (direktivet om strategisk miljöbedömning) och artiklarna 6.3 och 6.4 rådets direktiv 92/43/EEG (livsmiljödirektivet) har säkerställts och om inga betydande negativa miljömässiga eller sociala konsekvenser väntas. Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska avgöra ärendet inom sex månader från det att den har mottagit anmälan. |
|
_________________ |
|
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EG av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, EUT L 124, 25.4.2014, s. 1. |
|
1b Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, EGT L 197, 21.7.2001, s. 30. |
|
1c Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. |
Motivering | |
Ändringsförslaget tar upp många av de farhågor som medborgare aktualiserat i framställningar. Tillägget av en uttrycklig hänvisning till behovet av att efterleva direktivet om miljökonsekvensbedömning, direktivet om strategisk miljöbedömning och habitatdirektivet skulle hjälpa till att säkerställa att uppgradering av befintliga anläggningar för förnybar energi även i fortsättningen blir föremål för tillräcklig miljögranskning. | |
Ändringsförslag 58 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att information om stödåtgärder finns tillgänglig för alla relevanta aktörer, såsom konsumenter, byggare, installatörer, arkitekter och leverantörer av värme-, kyl- och elutrustning och -system och fordon som kan drivas med energi från förnybara energikällor. |
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att information om stödåtgärder finns tillgänglig för alla relevanta aktörer, såsom konsumenter, särskilt sårbara konsumenter med låg inkomst, egenförbrukare av förnybar energi, lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, byggare, installatörer, arkitekter och leverantörer av värme-, kyl- och elutrustning och -system och fordon som kan drivas med energi från förnybara energikällor. |
Motivering | |
Konsumenter med låg inkomst, sårbara konsumenter, egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen är grupper med direkt koppling till de framställningar som PETI-utskottet mottagit, och inkluderingen av dessa är oupplösligt förbunden med andan i de andra ändringsförslag som lagts fram av De gröna, t.ex. ändringsförslaget gällande artikel 15. | |
Ändringsförslag 59 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. Medlemsstaterna ska ge allmänheten tillgång till information om certifieringssystem eller motsvarande kvalifikationssystem som avses i punkt 3. Medlemsstaterna får också ge tillgång till förteckningen över installatörer som är kvalificerade eller certifierade i enlighet med de bestämmelser som avses i punkt 3. |
4. Medlemsstaterna ska ge allmänheten tillgång till information om certifieringssystem eller motsvarande kvalifikationssystem som avses i punkt 3. Medlemsstaterna ska ge tillgång till förteckningen över installatörer som är kvalificerade eller certifierade i enlighet med de bestämmelser som avses i punkt 3. |
Motivering | |
Det är oerhört viktigt att allmänheten har tillgång till certifierade installatörer om syftet är ett främja förnybara resurser. | |
Ändringsförslag 60 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. I relevanta fall ska medlemsstaterna göra en bedömning av behovet av en utbyggnad av nuvarande infrastrukturer inom gasnäten för att underlätta integreringen av gas från förnybara energikällor. |
1. Medlemsstaterna ska göra en bedömning av behovet av en utbyggnad av nuvarande infrastrukturer inom gasnäten för att underlätta integreringen av gas från förnybara energikällor. Systemansvariga för överförings- och distributionssystem ska ha ansvaret för att garantera en störningsfri drift av gasnätets infrastruktur, inbegripet underhåll och regelbunden rengöring av detta. |
Motivering | |
Systemansvariga måste ansvara för infrastrukturen för att garantera integreringen av gas från förnybara källor, som har en koppling till andra delar av direktivet. | |
Ändringsförslag 61 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 1a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1a. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att utveckla nätinfrastrukturen för överföring och distribution, intelligenta nät, lagringsanläggningar och elsystemet för att möjliggöra en säker drift av elsystemet, eftersom detta tillgodoser ytterligare utveckling av elproduktion från förnybara energikällor, inklusive sammankopplingar mellan medlemsstaterna, och mellan medlemsstaterna och tredjeländer. Medlemsstaterna ska även vidta lämpliga åtgärder för att påskynda godkännandeförfarandena för nätinfrastruktur och samordna godkännande av nätinfrastruktur med hjälp av administrativa förfaranden och planeringsförfaranden. |
|
Om inte annat följer av krav som rör underhållet av nätets tillförlitlighet och säkerhet ska medlemsstaterna, på grundval av transparenta och icke-diskriminerande kriterier som fastställts av de behöriga nationella myndigheterna, |
|
a) säkerställa att de systemansvariga för överförings- och distributionssystemen på sina territorier garanterar överföringen och distributionen av el från förnybara energikällor, |
|
b) sörja för att el från förnybara energikällor antingen får prioriterad åtkomst eller garanterad åtkomst till elnätet, |
|
c) säkerställa att de systemansvariga för överföringssystemen då de avgör inmatningsordningen mellan produktionsanläggningarna prioriterar anläggningar som använder intermittenta förnybara energikällor, i den mån säkerheten för driften av det nationella elsystemet tillåter det och på grundval av transparenta och icke-diskriminerande kriterier, |
|
d) säkerställa att specifika, transparenta och icke-diskriminerande åtgärder vidtas som syftar till att uppnå högsta möjliga säkerhet i det nationella elsystemet, |
|
säkerställa att lämpliga nät- och marknadsrelaterade driftsåtgärder vidtas så att andelen el från förnybara energikällor inte minskas mer än nödvändigt. |
Motivering | |
Förnybara energikällor måste prioriteras. Kommissionen konstaterade i sin Refit-utvärdering av direktiv 2009/28/EG att tillämpningen av bestämmelser om prioriterad inmatning och prioriterad tillgång för förnybar el har bidragit väsentligt till inmatningen av förnybar el, vilket stöder projekt för förnybar energi ekonomiskt och bidrar till att man gör framsteg mot de nationella målen. | |
Ändringsförslag 62 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi, enskilt eller genom aggregatorer, |
Medlemsstaterna ska säkerställa att hushållskunder har rätt att bli egenförbrukare av förnybar energi, både enskilt och kollektivt, Medlemsstaterna ska säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi, |
Ändringsförslag 63 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) är berättigade att utnyttja och, bl.a. genom energiköpsavtal, sälja sin överskottsproduktion av förnybar el utan att omfattas av oproportionerliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsrelaterade, |
a) är berättigade att utnyttja och, bl.a. genom energiköpsavtal, sälja sin överskottsproduktion av förnybar el utan att beskattas eller omfattas av oproportionerliga förfaranden och avgifter , varvid vederbörlig hänsyn ska tas till all nytta som decentraliserad produktion av energi från förnybara källor för med sig, |
Motivering | |
Man måste se till att ingen skatt införs. Många framställare betonade att detta är en relevant fråga och att införandet av en skatt, enligt dem, skulle göra det ekonomiskt olönsamt med egenförbrukning av el från förnybara källor. | |
Ändringsförslag 64 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led aa (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
aa) är berättigade att förbrukar den energi de själva producerat från förnybara källor, utan att beläggas med några avgifter eller skatter, |
Motivering | |
En stabil rättslig ram har varit det främsta önskemålet i de inkomna framställningarna. Konsumenträttigheter är ett annat viktigt önskemål. Medlemsstaterna måste säkerställa att principerna för EU-rätten, såsom rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar, respekteras. | |
Ändringsförslag 65 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 3a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3a. Medlemsstaterna ska föreskriva särskilda åtgärder som syftar till att främja och underlätta utvecklingen av egenförbrukningen av förnybar energi och till att undanröja alla befintliga hinder. |
Motivering | |
Medlemsstaterna måste främja egenförbrukning av förnybar energi, särskilt med tanke på de positiva sociala och miljömässiga externa effekter som decentraliserad produktion av energi från förnybara källor har. Detta ändringsförslag är direkt kopplat till den logik som genomsyrar hela förslaget. | |
Ändringsförslag 66 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Utan att det påverkar reglerna för statligt stöd ska medlemsstaterna beakta särdragen i de lokalsamhällen som satsar på förnybar energi när de utformar stödsystem. |
2. Medlemsstaterna ska beakta särdragen i de lokalsamhällen som satsar på förnybar energi när de utformar stödsystem och särskilt inkludera samhällen med låginkomsthushåll som lider av energifattigdom. |
Motivering | |
Projekt som genomförs på lokal nivå av egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och som erhåller stöd från ett stödsystem bör i största möjliga mån undantas från reglerna för statligt stöd för att gynna utvecklingen och spridningen av förnybara energikällor i hela EU. Bland framställarna återfinns företrädare för små och medelstora företag, organisationer och enskilda medborgare som delar visionen om ett hållbart energisamhälle, och förverkligandet av denna vision bör uppmuntras i största möjliga mån, särskilt när det gäller bidraget från lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. |
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) |
||||
Referensnummer |
COM(2016)0767 – C8-0500/2016 – 2016/0382(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 1.3.2017 |
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
PETI 1.3.2017 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Eleonora Evi 23.1.2017 |
||||
Behandling i utskott |
21.6.2017 |
|
|
|
|
Antagande |
7.9.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
18 8 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Margrete Auken, Beatriz Becerra Basterrechea, Pál Csáky, Eleonora Evi, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Peter Jahr, Rikke Karlsson, Jude Kirton-Darling, Svetoslav Hristov Malinov, Notis Marias, Roberta Metsola, Marlene Mizzi, Julia Pitera, Gabriele Preuß, Virginie Rozière, Sofia Sakorafa, Jarosław Wałęsa, Cecilia Wikström, Tatjana Ždanoka |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Michela Giuffrida, Demetris Papadakis, Ángela Vallina |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Frank Engel, Monika Hohlmeier, Maria Lidia Senra Rodríguez, Marco Zullo |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
18 |
+ |
|
ALDE ECR EFDD GUE/NGL PPE S&D
VERTS/ALE |
Beatriz Becerra Basterrechea, Cecilia Wikström Rikke Karlsson Eleonora Evi, Marco Zullo Sofia Sakorafa, Ángela Vallina, Maria Lidia Senra Rodríguez Roberta Metsola Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Michela Giuffrida, Jude Kirton-Darling, Marlene Mizzi, Demetris Papadakis, Gabriele Preuß, Virginie Rozière, Margrete Auken, Tatjana Ždanoka |
|
8 |
- |
|
ECR PPE |
Notis Marias Pál Csáky,Engel Frank, Monika Hohlmeier, Peter Jahr, Svetoslav Hristov Malinov, Cristian Dan Preda, Julia Pitera Jaroslaw Wałęsa |
|
0 |
0 |
|
- |
- |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Titel |
Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) |
||||
Referensnummer |
COM(2016)0767 – C8-0500/2016 – 2016/0382(COD) |
||||
Framläggande för parlamentet |
30.11.2016 |
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 1.3.2017 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
DEVE 15.6.2017 |
ECON 1.3.2017 |
ENVI 1.3.2017 |
TRAN 1.3.2017 |
|
|
REGI 1.3.2017 |
AGRI 1.3.2017 |
PETI 1.3.2017 |
|
|
Inget yttrande avges Beslut |
ECON 31.1.2017 |
REGI 24.1.2017 |
|
|
|
Föredragande Utnämning |
José Blanco López 2.2.2017 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
28.2.2017 |
22.6.2017 |
4.9.2017 |
|
|
Antagande |
28.11.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
43 14 7 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Zigmantas Balčytis, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Jonathan Bullock, Cristian-Silviu Buşoi, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Angelo Ciocca, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Fredrick Federley, Adam Gierek, Theresa Griffin, András Gyürk, Rebecca Harms, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Christelle Lechevalier, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Michel Reimon, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Carlos Zorrinho |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Eugen Freund, Gerben-Jan Gerbrandy, Gunnar Hökmark, Jude Kirton‑Darling, Rupert Matthews, Clare Moody, Luděk Niedermayer, Markus Pieper, Dennis Radtke, Dominique Riquet, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Albert Deß |
||||
Ingivande |
6.12.2017 |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
43 |
+ |
|
ALDE |
Fredrick Federley, Gerben-Jan Gerbrandy, Angelika Mlinar, Morten Helveg Petersen, Dominique Riquet, Lieve Wierinck |
|
ECR |
Hans-Olaf Henkel |
|
ENF |
Barbara Kappel |
|
PPE |
Cristian-Silviu Buşoi, Albert Deß, Christian Ehler, András Gyürk, Gunnar Hökmark, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Angelika Niebler, Luděk Niedermayer, Markus Pieper, Dennis Radtke, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Hermann Winkler, Pilar del Castillo Vera |
|
S&D |
Zigmantas Balčytis, José Blanco López, Eugen Freund, Adam Gierek, Theresa Griffin, Eva Kaili, Jude Kirton-Darling, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Edouard Martin, Clare Moody, Dan Nica, Miroslav Poche, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Carlos Zorrinho |
|
14 |
- |
|
ECR |
Edward Czesak, Zdzisław Krasnodębski, Evžen Tošenovský |
|
EFDD |
Jonathan Bullock |
|
ENF |
Angelo Ciocca, Christelle Lechevalier |
|
GUE/NGL |
Xabier Benito Ziluaga, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis |
|
VERTS |
Reinhard Bütikofer, Jakop Dalunde, Rebecca Harms, Michel Reimon, Claude Turmes |
|
7 |
0 |
|
ECR |
Rupert Matthews, Anneleen Van Bossuyt |
|
EFDD |
David Borrelli, Dario Tamburrano, Marco Zullo |
|
GUE/NGL |
Jaromír Kohlíček |
|
PPE |
Jerzy Buzek |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster