BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken

8.12.2017 - (COM(2016)0822 – C8-0012/2017 – 2016/0404(COD)) - ***I

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Andreas Schwab

Förfarande : 2016/0404(COD)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

A8-0395/2017

Ingivna texter :

A8-0395/2017

Debatter :

PV 13/06/2018 - 16
CRE 13/06/2018 - 16

Omröstningar :

PV 14/06/2018 - 7.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0263

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
MOTIVERING
YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken

(COM(2016)0822 – C8-0012/2017 – 2016/0404(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0822),

– med beaktande av artiklarna 294.2, 46, 53.1 och 62 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0012/2017),

– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av de motiverade yttranden från den tyska förbundsdagen, det tyska förbundsrådet, den franska nationalförsamlingen, den franska senaten och det österrikiska förbundsrådet som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 över tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

– med beaktande av yttrandet av den 31 maj 2017 från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén[1],

– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0395/2017).

1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Resultaten av den ömsesidiga utvärderingen avslöjade en brist på tydlighet när det gäller vilka kriterier som ska användas av de behöriga nationella myndigheterna vid proportionalitetsbedömningen av krav som begränsar tillträdet till och utövandet av reglerade yrken, samt en ojämn kontroll av sådana åtgärder på alla regleringsnivåer. För att undvika splittring av den inre marknaden och undanröja hinder för att starta och utöva viss verksamhet som anställd eller egenföretagare, är det därför nödvändigt att fastställa en gemensam metod på unionsnivå, för att undvika att oproportionerliga åtgärder antas.	(5) Resultaten av den ömsesidiga utvärderingen avslöjade en brist på tydlighet när det gäller vilka kriterier som ska användas av medlemsstaterna vid proportionalitetsbedömningen av krav som begränsar tillträdet till och utövandet av reglerade yrken samt en ojämn kontroll av sådana åtgärder på alla regleringsnivåer. För att undvika splittring av den inre marknaden och undanröja hinder för att starta och utöva viss verksamhet som anställd eller egenföretagare bör det finnas en gemensam metod på unionsnivå som förhindrar att oproportionerliga åtgärder antas.
Motivering
För att undvika motsägelse med begreppet behörig myndighet i direktiv 2005/36/EG är det lämpligt att låta medlemsstaterna själva avgöra de behöriga myndigheterna.
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 6a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(6a) Syftet med detta direktiv är att fastställa regler för proportionalitetsbedömningar före införande av yrkesregleringar i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad, samtidigt som öppenhet, en hög kvalitet på de yrkesmässiga tjänster som tillhandahålls och en hög konsumentskyddsnivå garanteras. I avsaknad av harmonisering bör detta direktiv inte påverka medlemsstaternas behörighet att reglera ett yrke inom ramen för principerna om icke-diskriminering och proportionalitet.
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) De verksamheter som omfattas av det här direktivet bör avse de reglerade yrken som omfattas av direktiv 2005/36/EG. Detta direktiv bör tillämpas som komplement till direktiv 2005/36/EG och utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i separata unionsakter om tillträde till och utövande av ett visst reglerat yrke.	(7) De verksamheter som omfattas av det här direktivet bör avse de reglerade yrken som omfattas av direktiv 2005/36/EG. Det här direktivet bör tillämpas på krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av befintliga reglerade yrken eller yrken som medlemsstaterna överväger att reglera. Det här direktivet bör tillämpas som komplement till direktiv 2005/36/EG och utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i separata unionsakter om tillträde till och utövande av ett visst reglerat yrke. Om kraven för tillträdet till eller utövandet av ett visst yrke har harmoniserats på unionsnivå bör medlemsstaterna i synnerhet undvika att i onödan utöka räckvidden för unionens rättsakter eller att införa ett överflöd av normer, administrativa förfaranden och avgifter eller straffavgifter, särskilt när dessa tillämpas på nationell, regional och lokal nivå, som går utöver det som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet.
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 7a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(7a) Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas behörighet att fastställa organisationen av och innehållet i sina system för utbildning och fortbildning, i synnerhet när det gäller deras möjlighet att till yrkesorganisationer delegera befogenheten att organisera eller utöva tillsyn över yrkesutbildning och fortbildning. Om yrkesutbildningen eller fortbildningen består av avlönad verksamhet bör emellertid etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster garanteras.
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Medlemsstaterna bör kunna förlita sig på ett gemensamt regelverk grundat på tydligt definierade rättsliga begrepp när det gäller olika sätt att reglera ett yrke inom hela unionen. Det finns flera sätt att reglera ett yrke, exempelvis genom att bara innehavare av en yrkeskvalifikation får tillträde till eller får utöva en viss verksamhet. Nationella bestämmelser kan även reglera en av formerna för utövande av ett yrke, nämligen genom att slå fast villkor för användningen av yrkestitlar.	(8) Medlemsstaterna bör kunna förlita sig på ett gemensamt regelverk grundat på tydligt definierade rättsliga begrepp när det gäller olika sätt att reglera ett yrke inom hela unionen. Det finns flera sätt att reglera ett yrke, exempelvis genom att bara innehavare av en yrkeskvalifikation får tillträde till eller får utöva en viss verksamhet. Medlemsstaterna bör även kunna införa krav som reglerar en av formerna för utövande av ett yrke genom att fastställa villkor för användningen av yrkestitlar eller genom att införa kvalifikationskrav för enbart egenföretagare, anställda yrkesutövare och företags chefer eller rättsliga ombud, särskilt när verksamheten utövas av en juridisk person i form av ett yrkesmässigt företag.
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 8a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(8a) Innan medlemsstaterna inför nya eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken bör de bedöma om bestämmelserna är icke-diskriminerande och proportionerliga. Bedömningens omfattning bör stå i proportion till den nya bestämmelsens art, innehåll och verkan, med hänsyn till regleringsmiljön för det aktuella reglerade yrket. Bestämmelser som inte begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, såsom redaktionella ändringar, bör inte bli föremål för bedömning.
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) Bevisbördan för att åtgärderna är motiverade och proportionerliga vilar på medlemsstaterna. De skäl för reglering som en medlemsstat anför som motivering bör därför åtföljas av en analys av lämpligheten och proportionaliteten hos den bestämmelse som antagits av den berörda staten och av särskilda bevis som underbygger argumenten.	(9) Bevisbördan för att åtgärderna är motiverade, icke-diskriminerande och proportionerliga vilar på medlemsstaterna. De skäl för reglering som en medlemsstat åberopar som motivering bör därför åtföljas av en analys av huruvida den bestämmelse som antas av den berörda medlemsstaten är icke-diskriminerande och proportionerlig och av specifika uppgifter till stöd för dess argumentation. Även om en medlemsstat inte nödvändigtvis måste kunna visa upp en särskild undersökning eller någon särskild form av bevis eller material för att fastslå att en sådan bestämmelse är proportionerlig innan den antas bör medlemsstaten göra en objektiv och ingående analys, med beaktande av de särskilda omständigheterna i medlemsstaten i fråga, som på grundval av samstämmiga uppgifter kan visa att det föreligger verkliga risker för uppnåendet av mål av allmänt intresse.
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) Det är lämpligt att regelbundet kontrollera proportionaliteten i bestämmelser som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken med mellanrum som är anpassade till den aktuella regleringen. En prövning av proportionaliteten i restriktiv nationell lagstiftning om reglerade yrken bör inte enbart grundas på syftet med lagstiftningen när den antogs utan även på dess effekter, utvärderade efter antagandet av den. Bedömningen av den nationella lagstiftningens proportionalitet bör grundas på utvecklingen på området sedan lagstiftningen antogs.	(10) Det är lämpligt att efter antagandet kontrollera proportionaliteten i de krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken med mellanrum som är anpassade till den aktuella regleringen. En prövning av proportionaliteten i restriktiv nationell lagstiftning om reglerade yrken bör inte enbart grundas på syftet med lagstiftningen när den antogs utan även på dess effekter, utvärderade efter antagandet av den. Bedömningen av den nationella lagstiftningens proportionalitet bör grundas på utvecklingen på området för reglerade yrken sedan lagstiftningen antogs.
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Medlemsstaterna bör utföra proportionalitetsbedömningarna på ett objektivt och oberoende sätt, även när ett yrke regleras indirekt genom att en viss yrkesorganisation ges befogenhet att göra detta. Även om en bedömning utförs av lokala myndigheter, tillsynsorgan eller yrkesorganisationer, vars större närhet till lokala förhållanden och specialkunskaper i vissa fall kan göra dem bättre lämpade att finna det bästa sättet att nå målen av allmänt intresse, finns det anledning till särskild uppmärksamhet när det politiska val som gjorts av sådana myndigheter eller organ innebär fördelar för etablerade näringsidkare på bekostnad av nya marknadsaktörer.	(11) Medlemsstaterna bör utföra proportionalitetsbedömningarna på ett objektivt och oberoende sätt, även när ett yrke regleras indirekt genom att en viss yrkesorganisation ges befogenhet att göra detta. Bedömningen kan omfatta ett yttrande från ett oberoende organ som av den berörda medlemsstaten anförtrotts uppgiften att avge ett sådant yttrande. Även om en bedömning utförs av lokala myndigheter, tillsynsorgan eller yrkesorganisationer, vars större närhet till lokala förhållanden och specialkunskaper i vissa fall kan göra dem bättre lämpade att finna det bästa sättet att nå målen av allmänt intresse, finns det särskild anledning till försiktighet när det politiska val som gjorts av sådana myndigheter eller organ innebär fördelar för etablerade näringsidkare på bekostnad av nya marknadsaktörer.
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 11a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(11a) Såsom framgår av fast rättspraxis får ingen nationell lagstiftning som begränsar etableringsfriheten leda till någon diskriminering på grund av medborgarskap eller hemvist. När medlemsstaterna inför nya eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken bör de förvissa sig om att dessa bestämmelser bygger på i förväg kända icke-diskriminerande och objektiva kriterier.
Motivering
Även icke-diskriminering bör tas i beaktande, såsom redan krävs enligt fast rättspraxis och artikel 59 i direktiv 2005/36/EG.
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Om rätten att starta och utöva viss verksamhet som anställd eller egenföretagare är förenad med villkor om efterlevnad av vissa bestämmelser om särskilda yrkeskvalifikationer, som direkt eller indirekt fastställs av medlemsstaterna, bör det säkerställas att sådana bestämmelser är motiverade av mål av allmänt intresse, i den mening som avses i fördraget, det vill säga allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsan eller av tvingande skäl av allmänintresse som erkänns som sådana i domstolens rättspraxis. Det är viktigt att se till att mål av allmänt intresse i tillräcklig omfattning kartläggs för att fastställa regleringens intensitet. För att exempelvis säkerställa en hög nivå på skyddet för folkhälsan bör medlemsstaterna ha ett visst utrymme för skönsmässig bedömning av hur starkt skydd för folkhälsan de vill ha, och på vilket sätt detta skydd ska uppnås. Det är också nödvändigt att klargöra att bland de tvingande skäl av allmänintresse som erkänns i domstolens rättspraxis återfinns bevarande av den ekonomiska jämvikten i det sociala trygghetssystemet; konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare; skyddet av en god rättskipning; rättvisa handelstransaktioner; bekämpning av bedrägerier och förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande; trafiksäkerhet; miljöskydd och skydd av stadsmiljö; djurhälsa; immateriella rättigheter; skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål. Enligt fast rättspraxis kan rent ekonomiska skäl med väsentligen protektionistiska syften samt rent administrativa skäl, såsom utförandet av kontroller eller insamling av statistik, inte utgöra ett tvingande skäl av allmänt intresse.	(12) Om rätten att starta och utöva verksamhet som anställd eller egenföretagare är förenad med villkor om efterlevnad av vissa krav på särskilda yrkeskvalifikationer som direkt eller indirekt fastställs av medlemsstaterna, bör det säkerställas att sådana krav är motiverade av mål av allmänt intresse, i den mening som avses i fördraget, det vill säga allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa eller av tvingande hänsyn till allmänintresset som erkänns som sådan i domstolens rättspraxis. Det är också nödvändigt att klargöra att tvingande hänsyn till allmänintresset som erkänns av domstolen omfattar bevarande av den ekonomiska jämvikten i systemet för social trygghet, konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare, skyddet av en god rättskipning, säkerställande av rättvisa handelstransaktioner, bekämpning av bedrägerier, förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande och effektiv skattekontroll, transportsäkerhet, kvalitetssäkring av hantverksarbete, främjande av forskning och utveckling, miljöskydd och skydd av stadsmiljö, djurhälsa, immateriella rättigheter, skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål. Enligt fast rättspraxis kan rent ekonomiska skäl, såsom främjande av den nationella ekonomin på bekostnad av de grundläggande friheterna, liksom rent administrativa skäl, såsom utförande av kontroller eller insamling av statistik, inte utgöra tvingande hänsyn till allmänintresset.
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 12a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12a) Det är viktigt att se till att mål av allmänt intresse definieras på lämpligt sätt för att i avsaknad av harmonisering fastställa lämplig nivå för regleringen inom proportionalitetens ramar. Om exempelvis riskerna för målet av allmänt intresse ökar, bör medlemsstaterna få ett rimligt utrymme för skönsmässig bedömning inom vilket de kan bestämma vilken skyddsnivå de vill ha och om nödvändigt stärka den befintliga regleringen. Att en medlemsstat inför mindre strikta regler än en annan betyder inte att den medlemsstatens regler är oproportionerliga och därför oförenliga med unionsrätten. Regleringen av yrken är av yttersta vikt för att skydda mål av allmänt intresse och säkerställa produkter och tjänster av hög kvalitet, men den bör också bland annat bidra till främjandet av en hög sysselsättningsnivå och en hög utbildnings- och fortbildningsnivå.
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Skäl 12b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12b) När det gäller skyddet av folkhälsan ska enligt artikel 168.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder. Detta betyder att en hög hälsoskyddsnivå för människor måste säkerställas även när unionen antar akter i enlighet med andra fördragsbestämmelser, i synnerhet när det gäller reglering av vårdyrkena, med hänsyn till hälso- och sjukvårdstjänsternas särart och det faktum att patienter skiljer sig från andra tjänstemottagare.
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Om en medlemsstat har för avsikt att reglera ett yrke eller att ändra befintliga bestämmelser bör hänsyn tas till arten av riskerna för det mål av allmänt intresse som eftersträvas, i synnerhet riskerna för konsumenter, yrkesutövare eller tredje parter. Det bör också erinras om att inom yrkesmässiga tjänster råder vanligtvis informationsasymmetri mellan konsumenter och yrkesutövare. Tjänstetillhandahållare har en hög nivå av tekniskt kunnande som konsumenterna inte nödvändigtvis har, varför konsumenterna har det svårt att bedöma kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls dem.	(13) Medlemsstaterna bör, för att se till att de bestämmelser de inför och de ändringar de gör i befintliga bestämmelser är proportionerliga, beakta de kriterier som är relevanta för det reglerade yrke som analyseras. Om en medlemsstat har för avsikt att reglera ett yrke eller att ändra befintliga bestämmelser bör hänsyn tas till arten av riskerna för de mål av allmänt intresse som eftersträvas, i synnerhet riskerna för tjänstemottagare, däribland konsumenter, yrkesutövare eller tredje parter. Det bör också erinras om att det inom yrkesmässiga tjänster vanligtvis råder informationsasymmetri mellan konsumenter och yrkesutövare, eftersom yrkesutövarna har en hög nivå av tekniskt kunnande som konsumenterna inte nödvändigtvis har.
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) För att uppfylla kraven på proportionalitet bör åtgärden vara ägnad att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås. En åtgärd bör endast anses vara ägnad att säkerställa förverkligandet av det eftersträvade målet, om den verkligen svarar mot en strävan att uppnå det målet på ett konsekvent och systematiskt sätt, exempelvis om liknande risker i samband med vissa verksamheter åtgärdas på ett jämförbart sätt och om eventuella undantag från de aktuella begränsningarna tillämpas i enlighet med det fastställda målet. Den nationella åtgärden bör dessutom bidra till uppnåendet av de mål som eftersträvas, och därför bör den inte anses vara lämplig om inte har någon inverkan på det anförda skälet.	(14) För att uppfylla kraven på proportionalitet bör åtgärden vara ägnad att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås. En åtgärd bör anses vara ägnad att säkerställa förverkligandet av det eftersträvade målet endast om den verkligen svarar mot en strävan att uppnå det målet på ett konsekvent och systematiskt sätt, exempelvis om liknande risker i samband med vissa verksamheter åtgärdas på ett jämförbart sätt och om eventuella undantag från de aktuella begränsningarna tillämpas i enlighet med det fastställda målet. Den nationella åtgärden bör dessutom i praktiken bidra till uppnåendet av det eftersträvade målet, och därför bör den inte anses vara lämplig om inte har någon inverkan på det anförda skälet.
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) Krav med anknytning till yrkeskvalifikationer bör betraktas som nödvändiga endast om befintliga åtgärder, såsom konsumentskyddsrätten, inte kan anses vara lämpliga och verkningsfulla för att uppnå det eftersträvade målet.	(15) Krav med anknytning till yrkeskvalifikationer bör betraktas som nödvändiga endast om befintliga åtgärder, såsom produktsäkerhetslagar eller konsumentskyddslagar, inte kan anses vara lämpliga och verkningsfulla för att uppnå det eftersträvade målet.
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) Bland de omständigheter som bör beaktas av de nationella myndigheterna är följande särskilt relevanta: sambandet mellan den yrkesmässiga verksamhet som ett yrke omfattar samt de kvalifikationer som krävs; graden av komplexitet i uppgifterna, särskilt när det gäller nivån, beskaffenheten och omfattningen av den utbildning eller den erfarenhet som krävs; Förefintligheten av andra sätt att uppnå samma yrkeskvalifikationer. räckvidden för den yrkesverksamhet som är förbehållen innehavare av en viss yrkeskvalifikation, särskilt huruvida den verksamhet som endast får utövas av vissa yrkesutövare kan delas med andra yrken; graden av självständighet vid utövandet av ett reglerat yrke, särskilt om de verksamheter som hänför sig till ett reglerat yrke utövas under en kvalificerad yrkesutövares överinseende och ansvar.	(16) Medlemsstaterna bör också beakta sambandet mellan den yrkesmässiga verksamhet som ett yrke omfattar och de kvalifikationer som krävs, graden av komplexitet i uppgifterna, särskilt när det gäller nivån på, beskaffenheten för och omfattningen av den utbildning eller den erfarenhet som krävs, förefintligheten av andra sätt att uppnå samma yrkeskvalifikationer, huruvida den verksamhet som är förbehållen vissa yrkesutövare får delas med andra yrkesutövare samt graden av självständighet vid utövandet av ett reglerat yrke, särskilt om den verksamhet som hänför sig till ett reglerat yrke utövas under en kvalificerad yrkesutövares överinseende och ansvar.
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Skäl 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) När en medlemsstat reglerar ett yrke bör hänsyn tas till det faktum att den tekniska utvecklingen kan minska informationsasymmetrin mellan konsumenter och yrkesutövare. Med tanke på den snabba tekniska och vetenskapliga utvecklingen kan därför uppdateringar av tillträdeskrav vara av särskilt stor betydelse för en rad yrken.	(17) Detta direktiv främjar vetenskapliga och tekniska framsteg, vilka vederbörligen måste beaktas, till exempel om tjänsten tillhandahålls på elektronisk väg. När en medlemsstat reglerar ett yrke bör hänsyn tas till det faktum att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen kan minska eller öka informationsasymmetrin mellan konsumenter och yrkesutövare. Med tanke på de snabba tekniska förändringarna och vetenskapliga framstegen kan uppdateringar av tillträdeskrav vara av särskilt stor betydelse för en rad yrken. Om den vetenskapliga och tekniska utvecklingen innebär en hög risk för målen av allmänt intresse är det upp till medlemsstaterna att vid behov uppmuntra yrkesutövarna att hålla jämna steg med denna utveckling.
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Skäl 18
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(18) De behöriga myndigheterna bör vederbörligen beakta åtgärdens ekonomiska effekt, inbegripet en kostnads-nyttoanalys med särskild hänsyn tagen till graden av konkurrens på marknaden, kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls samt inverkan på rätten till arbete och den fria rörligheten för personer och tjänster inom unionen. På grundval av denna analys bör medlemsstaterna särskilt kontrollera huruvida omfattningen av den begränsning av tillträde till eller utövande av reglerade yrken inom unionen står i proportion till betydelsen av de mål som eftersträvas och den förväntade nyttan.	(18) Medlemsstaterna bör vederbörligen beakta åtgärdens inverkan på den fria rörligheten för personer och tjänster inom unionen, på konsumenternas valmöjligheter och på kvaliteten på den tjänst som tillhandahålls. På denna grundval bör medlemsstaterna särskilt kontrollera huruvida omfattningen av begränsningen av tillträde till eller utövande av reglerade yrken inom unionen står i proportion till betydelsen av de mål som eftersträvas och den förväntade nyttan.
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Skäl 18a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(18a) Om medlemsstaterna anser att ett visst kriterium inte är relevant för bedömningen bör de vederbörligen motivera sitt beslut när de underrättar kommissionen i enlighet med detta direktiv.
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Skäl 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19) Medlemsstaterna bör jämföra den aktuella nationella åtgärden med de alternativa, mindre restriktiva lösningar som skulle låta samma mål uppnås men med färre begränsningar. Om åtgärderna är motiverade av konsumentskyddsskäl och om de risker som har identifierats är begränsade till förhållandet mellan yrkesutövaren och konsumenten utan att negativt påverka tredje parter, kan det eftersträvade målet uppnås genom mindre restriktiva åtgärder än att verksamheten förbehålls yrkesutövare, t.ex. genom skydd av yrkestiteln eller inskrivning i ett yrkesregister. Reglering genom förbehållen verksamhet bör endast användas om åtgärderna syftar till att förebygga en risk för allvarlig skada av allmänintresset.	(19) Medlemsstaterna bör jämföra den aktuella nationella åtgärden med de alternativa, mindre restriktiva lösningar som skulle låta samma mål uppnås men med färre begränsningar. Om åtgärderna är motiverade av konsumentskyddsskäl och om de risker som har identifierats är begränsade till förhållandet mellan yrkesutövaren och konsumenten utan att negativt påverka tredje parter, bör det eftersträvade målet uppnås genom mindre restriktiva åtgärder än att verksamheten förbehålls yrkesutövare. Om konsumenten till exempel har ett rimligt val mellan att anlita en kvalificerad yrkesutövare eller inte, bör mindre begränsande medel tillgripas, såsom skydd av yrkestiteln eller inskrivning i ett yrkesregister. Reglering genom förbehållna verksamheter och skyddade yrkestitlar bör övervägas om åtgärderna syftar till att förhindra en risk för att ett mål av allmänt intresse, såsom folkhälsan, ska lida allvarlig skada.
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Skäl 20
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(20) De nationella myndigheterna bör göra en helhetsbedömning av det sammanhang inom vilket den restriktiva åtgärden antas och genomförs, och i synnerhet undersöka den samlade verkan av om flera krav införs, utöver de särskilda yrkeskvalifikationerna. Rätten att starta och utöva viss verksamhet kan vara förenat med villkoret att följa vissa bestämmelser, såsom regler om yrkets organisation, obligatoriskt medlemskap i en yrkesorganisation, yrkesetik, tillsyn eller ansvar. Vid bedömningen av åtgärdernas samlade verkan av bör därför de behöriga myndigheterna även ta hänsyn till andra befintliga krav i den mån de är nödvändiga för utövande av yrket, såsom fortbildning, obligatoriskt medlemskap i organisationer, registrerings- eller tillståndsförfaranden, kvantitativa begränsningar, krav på viss associationsform eller ägarförhållanden, territoriella begränsningar, tvärsektoriella begränsningar och regler om oförenlig verksamhet, försäkringskrav samt krav på språkkunskaper. En åtgärd som en medlemsstat vidtagit kan inte anses vara nödvändig för att uppnå det eftersträvade målet om den väsentligen utgör en upprepning av krav som redan införts i samband med andra bestämmelser eller förfaranden.	(20) Medlemsstaterna bör göra en omfattande bedömning av det sammanhang inom vilket åtgärden antas och genomförs och i synnerhet undersöka verkan av de nya eller ändrade bestämmelserna i kombination med andra krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av yrket. Rätten att starta och utöva viss verksamhet kan vara förenad med villkoret att uppfylla flera krav, såsom regler om yrkets organisation, obligatoriskt medlemskap i en yrkesorganisation, yrkesetik, tillsyn eller ansvar. Vid bedömningen av åtgärdernas verkan bör därför medlemsstaterna ta hänsyn till de befintliga kraven i den mån de är nödvändiga för utövande av yrket, däribland kontinuerlig fortbildning, obligatoriskt medlemskap i organisationer, registrerings- eller tillståndsförfaranden, kvantitativa begränsningar, specifika krav på associationsform och på ägarförhållanden, territoriella begränsningar, sektorsövergripande begränsningar och regler om oförenlig verksamhet, försäkringskrav, krav på fast lägsta och/eller högsta taxa, krav på reklam samt krav på språkkunskaper.
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Skäl 20a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(20a) Att införa ytterligare krav kan vara lämpligt för att uppnå målen av allmänt intresse. Enbart den omständigheten att kravens enskilda eller kombinerade verkan bör bedömas betyder inte att kraven är uppenbart oproportionerliga. Skyldighet att genomgå kontinuerlig fortbildning kan till exempel vara lämpligt för att yrkesutövarna ska hålla sig à jour med utvecklingen på sina respektive områden, så länge det inte innebär diskriminerande och oproportionerliga villkor som missgynnar nya aktörer. På samma sätt kan obligatoriskt medlemskap i en yrkesorganisation anses lämpligt om yrkesorganisationer har fått i uppdrag av staten att skydda relevanta mål av allmänt intresse, till exempel genom att tillse att yrket utövas i enlighet med lagen eller genom att anordna eller utöva tillsyn över kontinuerlig fortbildning. Om en yrkesgrupps oberoende inte kan garanteras tillräckligt på andra sätt kan medlemsstaterna överväga att tillämpa skyddsåtgärder, till exempel att begränsa lekmäns innehav av andelar i bolag eller att bestämma att majoriteten av rösträtterna måste innehas av personer som utövar yrket, så länge skyddsåtgärderna inte går utöver vad som är nödvändigt för att skydda målet av allmänt intresse. För att garantera skyddet av mål av allmänt intresse och kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls kan medlemsstaterna överväga att införa krav på fast lägsta och/eller högsta taxa som tjänsteleverantörerna måste följa, särskilt för tjänster där detta är nödvändigt för en verkningsfull tillämpning av principen om kostnadsersättning, så länge sådana restriktioner är proportionerliga och undantag från den lägsta och/eller högsta taxan vid behov får medges. Om ytterligare krav införs som överlappar krav som redan har införts av en medlemsstat i samband med andra regler eller förfaranden, kan de inte anses vara proportionerliga för att uppnå det eftersträvade målet.
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Skäl 20b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(20b) Såsom framgår av fast rättspraxis intar människors liv och hälsa den främsta platsen bland de intressen som skyddas av fördraget. Därför bör medlemsstaterna ta vederbörlig hänsyn till målet att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor vid bedömningen av krav för hälso- och sjukvårdsyrken, såsom förbehållna verksamheter, skyddad yrkestitel, kontinuerlig fortbildning eller regler om geografisk fördelning eller organiseringen av yrket, yrkesetik samt tillsyn, med respekt för de minimikrav för utbildning som fastställs i direktiv 2005/36/EG. Medlemsstaterna bör i synnerhet se till att regleringen av hälso- och sjukvårdsyrken med konsekvenser för folkhälsan och patientsäkerheten är proportionerlig och bidrar till att garantera tillgången till hälso- och sjukvård – som erkänns som en grundläggande rättighet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – och till en säker, högkvalitativ och effektiv hälso- och sjukvård för medborgare på deras territorium. Vid fastställandet av strategier för hälso- och sjukvårdstjänster bör hänsyn tas till befolkningstäthet, geografiska förhållanden och befolkningens spridning i syfte att säkerställa tillgänglighet och hög kvalitet på tjänsterna, liksom tillräcklig och tryggad läkemedelsförsörjning, i enlighet med folkhälsobehoven på den berörda medlemsstatens territorium. Hänsyn bör även tas till behovet att säkerställa det yrkesmässiga oberoendet för yrkesutövare inom hälso- och sjukvård. Såsom anges i direktiv 2005/36/EG bör medlemsstaterna vidare kunna vägra partiellt tillträde för hälso- och sjukvårdsyrken med konsekvenser för folkhälsan eller patientsäkerheten, om detta motiveras av målet att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor och är lämpligt för att se till att det målet uppnås. Där försiktighetsprincipen gäller får medlemsstaterna inte avkrävas särskild bevisning för att motivera behovet av reglering.
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Skäl 20c (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(20c) Enligt avdelning II i direktiv 2005/36/EG får medlemsstaterna inte ålägga tjänsteleverantörer som är etablerade i en annan medlemsstat och tillhandahåller yrkesmässiga tjänster temporärt och tillfälligt krav eller begränsningar som förbjuds i det direktivet, såsom tillstånd från, registrering hos eller medlemskap i en yrkesorganisation eller motsvarande organ eller att ha företrädare på värdmedlemsstatens territorium. Medlemsstaterna får vid behov kräva att tjänsteleverantörer som tillfälligt vill tillhandahålla tjänster ska lämna in vissa uppgifter genom en skriftlig underrättelse innan de utför sin första tjänst och att denna underrättelse ska förnyas årligen. För att underlätta tillhandahållande av yrkesmässiga tjänster är det därför nödvändigt att upprepa, med hänsyn till tjänstens temporära eller tillfälliga natur, att krav såsom automatisk tillfällig registrering eller proformamedlemskap i en yrkesorganisation, yrkeslegitimation, tidigare underrättelser och dokumentationskrav, någon form av företagslokal, däribland ett kontor, liksom betalning av en avgift, bör vara proportionerliga. Dessa krav bör inte leda till en oproportionerlig börda för tjänsteleverantörer eller hindra utövandet av friheten att tillhandahålla tjänster eller göra det mindre attraktivt. Medlemsstaterna bör i synnerhet bedöma huruvida kravet på att lämna vissa uppgifter och handlingar i enlighet med direktiv 2005/36/EG och möjligheten att erhålla ytterligare uppgifter genom administrativt samarbete mellan medlemsstaterna via informationssystemet för den inre marknaden är proportionerliga och tillräckliga för att förhindra en allvarlig risk för att tjänsteleverantörer kringgår de gällande reglerna. Det här direktivet bör dock inte tillämpas på åtgärder som syftar till att säkerställa respekten för tillämpliga anställningsvillkor.
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Skäl 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) Det är nödvändigt för den inre marknadens funktion att medlemsstaterna lämnar information till allmänheten, intresseorganisationer och andra berörda parter innan de inför nya åtgärder som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken och ger dem möjlighet att lämna synpunkter.	(21) Det är nödvändigt för den inre marknadens funktion att medlemsstaterna lämnar information till allmänheten, intresseorganisationer och andra berörda parter innan de inför nya eller ändrar befintliga krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken. Medlemsstaterna bör genomföra bredare offentliga samråd med alla berörda parter och ge dem möjlighet att lämna synpunkter, i syfte att inhämta alla uppgifter som behövs för att utforma reformer av yrkesmässiga tjänster, särskilt vid reformer med större inverkan.
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Skäl 21a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(21a) Dessutom bör medlemsstaterna i sina bedömningar av icke-diskriminering, motivering och proportionalitet också ta full hänsyn till medborgarnas rätt till tillgång till rättslig prövning, som garanteras i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt första stycket i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna måste medlemsstaterna sörja för effektivt rättsligt skydd på de områden som omfattas av unionsrätten. Därmed bör nationella domstolar kunna bedöma proportionaliteten i de bestämmelser som omfattas av detta direktiv, i syfte att se till att alla fysiska och juridiska personer har rätt till ett effektivt rättsmedel mot begränsningar av friheten att välja yrke, utöva etableringsrätten och tillhandahålla tjänster. Det är upp till de nationella domstolarna att avgöra om begränsningarna går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen, med beaktande av all befintlig reglering och de skäl för reglering som medlemsstaten åberopat.
Motivering
Domstolsprövning är avgörande för att proportionalitetsprövningen ska fungera, så att allmänheten och företagen fullt ut kan utöva sina rättigheter, särskilt med tanke på hur lång tid överträdelseförfaranden tar.
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Skäl 22
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(22) För att underlätta utbytet av bästa praxis bör varje medlemsstat uppmuntra de behöriga myndigheterna att utbyta lämplig och regelbundet uppdaterad information med andra medlemsstater om yrkesreglering.	(22) För utbytet av bästa praxis bör medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att uppmuntra till utbyte av lämplig och regelbundet uppdaterad information med andra medlemsstater om yrkesreglering, liksom om effekterna av sådan reglering. Kommissionen bör underlätta detta utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna.
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Skäl 23
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(23) För att förbättra insynen och främja proportionalitetsbedömningar som bygger på jämförbara kriterier är det viktigt att medlemsstaternas information är lätt tillgänglig i databasen över reglerade yrken, så att alla berörda parter kan lämna synpunkter.	(23) För att förbättra insynen och främja proportionalitetsbedömningar som bygger på jämförbara kriterier bör de skäl som medlemsstaterna anför för att bestämmelser ska betraktas som icke-diskriminerande, motiverade och proportionerliga vara lättillgängliga i databasen över reglerade yrken, så att andra medlemsstater kan lämna synpunkter till kommissionen. Kommissionen bör ta vederbörlig hänsyn till dessa synpunkter i sin sammanfattande rapport, som tas fram i enlighet med direktiv 2005/36/EG.
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att avlägsna oproportionerliga begränsningar av tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.	(24) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att avlägsna oproportionerliga begränsningar av tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med principen om icke-diskriminering och proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv Artikel 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 1	Artikel 1
Syfte	Syfte
Detta direktiv innehåller bestämmelser om en gemensam ram för proportionalitetsbedömningar före införande av nya bestämmelser i lagar och andra författningar eller ändring av befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad.	Detta direktiv innehåller bestämmelser om en gemensam ram för proportionalitetsbedömningar före införande av nya eller ändring av befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad, samtidigt som en hög kvalitet på de yrkesmässiga tjänster som tillhandahålls och en hög konsumentskyddsnivå garanteras.
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv Artikel 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 2	Artikel 2
Tillämpningsområde	Tillämpningsområde
1. Det här direktivet ska tillämpas på krav i medlemsstaternas rättssystem som begränsar tillträdet till ett reglerat yrke eller utövandet av ett yrke eller en form därav, inbegripet användningen av yrkestitlar och den yrkesverksamhet som är tillåten med en sådan titel, som omfattas av räckvidden för direktiv 2005/36/EG.	1. Det här direktivet ska tillämpas på krav i medlemsstaternas rättssystem som begränsar tillträdet till eller utövandet av ett reglerat yrke eller en form därav, inbegripet användningen av yrkestitlar och den yrkesverksamhet som är tillåten med en sådan titel, inom räckvidden för direktiv 2005/36/EG.
2. Om särskilda bestämmelser om regleringen av ett visst yrke är fastställda i en separat unionsrättsakt, ska motsvarande bestämmelser i det här direktivet inte tillämpas.	2. Om särskilda krav rörande regleringen av ett visst yrke är fastställda i en separat unionsrättsakt, ska motsvarande bestämmelser i det här direktivet inte tillämpas.
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv Artikel 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 3	Artikel 3
Definitioner	Definitioner
I detta direktiv gäller de definitioner som fastställs i direktiv 2005/36/EG. Dessutom gäller följande definitioner:	I detta direktiv gäller de definitioner som fastställs i direktiv 2005/36/EG. Dessutom gäller följande definitioner:
(a) skyddad yrkestitel: en form av reglering av ett yrke där användningen av titeln i en eller flera former av yrkesverksamhet med stöd av lagar eller andra författningar direkt eller indirekt kräver en särskild yrkeskvalifikation inom det berörda området, och där missbruk av denna titel är belagd med sanktioner eller andra åtgärder.	(a) skyddad yrkestitel: en form av reglering av ett yrke där användningen av titeln i en eller flera former av yrkesverksamhet med stöd av bestämmelser i lagar och andra författningar direkt eller indirekt kräver en särskild yrkeskvalifikation inom det berörda området, och där missbruk av denna titel är belagd med påföljder eller andra åtgärder.
(b) förbehållna verksamheter: en form av reglering av ett yrke där tillträdet till en eller flera former av yrkesverksamhet med stöd av lagar eller andra författningar är direkt eller indirekt förbehållen medlemmar av ett reglerat yrke, inbegripet fall där verksamheten är delad med andra reglerade yrken.	(b) förbehållna verksamheter: en form av reglering av ett yrke där tillträdet till en eller flera former av yrkesverksamhet med stöd av bestämmelser i lagar och andra författningar är direkt eller indirekt förbehållen medlemmar av ett reglerat yrke vilka innehar en särskild yrkeskvalifikation, inbegripet fall där verksamheten är delad med andra reglerade yrken.
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv Artikel 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 4	Artikel 4
Förhandsbedömning av nya åtgärder	Förhandsbedömning av nya åtgärder och övervakning
1. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna, innan nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken införs, eller befintliga bestämmelser i lagar eller andra författningar ändras, bedömer bestämmelsernas proportionalitet i enlighet med de regler som fastställs i detta direktiv.	1. Medlemsstaterna ska genomföra en bedömning i enlighet med de regler som fastställs i detta direktiv innan de inför nya eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken.
	1a. Omfattningen av den bedömning som avses i punkt 1 ska stå i proportion till arten av, innehållet i och verkan av den bestämmelse som införs, mot bakgrund av de specifika regler som gäller för det berörda yrket.
2. Alla bestämmelser som avses i punkt 1 ska åtföljas av ett utförligt uttalande som gör det möjligt att bedöma om proportionalitetsprincipen har följts.	2. Alla bestämmelser som avses i punkt 1 ska åtföljas av ett utförligt uttalande som gör det möjligt att bedöma om principerna om icke-diskriminering och proportionalitet har följts.
3. Skälen för att anse att en bestämmelse är motiverad, nödvändig och proportionerlig ska styrkas med kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa bevis.	3. Skälen för att anse att en bestämmelse är icke-diskriminerande, motiverad och proportionerlig ska styrkas med kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa bevis.
	3a. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att den bedömning som avses i punkt 1 utförs på ett objektivt och oberoende sätt.
4. Medlemsstaterna ska övervaka proportionaliteten i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken regelbundet och med mellanrum som är lämpliga för den aktuella regleringen, med beaktande av utvecklingen sedan den aktuella åtgärden antogs.	4. Medlemsstaterna ska, med en regelbundenhet som är lämplig för den aktuella regleringen, övervaka efterlevnaden av bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken med hänsyn till principerna om icke-diskriminering och proportionalitet, med beaktande av utvecklingen sedan de aktuella bestämmelserna antogs.
5. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den proportionalitetsbedömning som avses i punkt 1 utförs på ett objektivt och oberoende sätt, inbegripet genom att oberoende granskningsorgan medverkar.	5. När det gäller reglering av hälso- och sjukvårdsyrken med konsekvenser för folkhälsan och patientsäkerheten ska medlemsstaterna ges ett utrymme för skönsmässig bedömning som är tillräckligt för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor. I detta syfte ska medlemsstaterna beakta gemenskapens regelverk, särskilt med avseende på den specifika karaktären för de yrken som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster, av det slag som erkänns av unionslagstiftaren och i domstolens rättspraxis.
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv Artikel 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 4a
	Icke-diskriminering
	När medlemsstaterna inför nya eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken ska de se till att bestämmelserna varken direkt eller indirekt är diskriminerande på grundval av medborgarskap eller hemvist.
Motivering
I linje med mål C-55/94 Gebhard är första steget i bedömningen av en nationell åtgärd att kontrollera att den är icke-diskriminerande. Denna skyldighet återkommer även i artikel 59.3 i direktiv 2005/36/EG.
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv Artikel 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 5	Artikel 5
Motivering med hänvisning till mål av allmänt intresse	Motivering med hänvisning till mål av allmänt intresse
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken som de avser att införa och ändringar av befintliga bestämmelser som de avser att göra är motiverade av mål av allmänt intresse.	1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken som de avser att införa och att de ändringar av befintliga bestämmelser som de gör är motiverade av mål av allmänt intresse.
2. De behöriga myndigheterna ska särskilt bedöma huruvida dessa bestämmelser är objektivt motiverade med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa, eller av tvingande skäl av allmänt intresse såsom bibehållen ekonomisk jämvikt i det sociala trygghetssystemet, konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare, säkerställandet av en god rättskipning, rättvisa handelstransaktioner, kamp mot bedrägerier och förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande, trafiksäkerhet, miljöskydd och skydd av stadsmiljö, djurhälsa, immateriella rättigheter, skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål.	2. Medlemsstaterna ska särskilt bedöma huruvida dessa bestämmelser är objektivt motiverade med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa, eller av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom exempelvis bevarande av den ekonomiska jämvikten i systemet för social trygghet, konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare, skyddet av en god rättskipning, säkerställande av rättvisa handelstransaktioner, bekämpning av bedrägerier, förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande och effektiv skattekontroll, transportsäkerhet, kvalitetssäkring av hantverksarbete, främjande av forskning och utveckling, miljöskydd och skydd av stadsmiljö, djurhälsa, immateriella rättigheter samt skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet och socialpolitiska och kulturpolitiska mål.
3. Skäl av rent ekonomisk karaktär med väsentligen protektionistiska syften eller effekter eller rent administrativa skäl ska inte utgöra sådana tvingande skäl av allmänt intresse som motiverar en begränsning av tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken.	3. Skäl av rent ekonomisk karaktär eller rent administrativa skäl ska inte utgöra sådan tvingande hänsyn till allmänintresset som motiverar en begränsning av tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken.
	3a. Medlemsstaterna ska ha ett rimligt utrymme för skönsmässig bedömning för att bestämma vilken skyddsnivå de vill ge mål av allmänt intresse, inom ramen för proportionalitetsprincipen.
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv Artikel 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 6	Artikel 6
Proportionalitet	Proportionalitet
1. Innan medlemsstaterna inför nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, eller ändrar befintliga bestämmelser, ska de bedöma om bestämmelserna är nödvändiga och lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet nås och att de inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå detta mål.	1. Medlemsstaterna ska se till att de bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken som de inför och att de ändringar av befintliga bestämmelser som de gör är lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet nås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå detta mål.
	1a. I synnerhet när medlemsstaterna utvärderar regleringen av hälso- och sjukvårdsyrken med konsekvenser för folkhälsan och patientsäkerheten ska de beakta gemenskapens regelverk, särskilt med avseende på den specifika karaktären för de yrken som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster, av det slag som erkänns av unionslagstiftaren och i domstolens rättspraxis. Vid regleringen av sådana yrken ska medlemsstaterna ha ett utrymme för skönsmässig bedömning som är tillräckligt för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor.
2. Vid bedömningen av bestämmelsernas nödvändighet och proportionalitet ska de behöriga myndigheterna särskilt beakta följande:	2. Innan medlemsstaterna antar de bestämmelser som avses i punkterna 1 och 1a ska de vid behov beakta följande:
(a) Karaktären av riskerna för de mål av allmänt intresse som eftersträvas, i synnerhet riskerna för konsumenter, yrkesutövare eller tredje parter.	(a) Karaktären av riskerna för de mål av allmänt intresse som eftersträvas, i synnerhet riskerna för tjänstemottagare, däribland konsumenter, yrkesutövare eller tredje parter.
(b) Bestämmelsens lämplighet, särskilt huruvida bestämmelsen är lämplig för att uppnå det eftersträvade målet och huruvida den verkligen på ett konsekvent och systematiskt sätt återspeglar det målet och därigenom åtgärdar de utpekade riskerna på ett liknande sätt som i jämförbara verksamheter.	(b) Bestämmelsens lämplighet, särskilt huruvida bestämmelsen är lämplig för att uppnå det eftersträvade målet och huruvida den verkligen på ett konsekvent och systematiskt sätt återspeglar det målet och därigenom åtgärdar de utpekade riskerna på ett liknande sätt som i jämförbara verksamheter.
(c) Bestämmelsens nödvändighet, särskilt om befintliga bestämmelser av specifik eller mer generell karaktär, t.ex. produktsäkerhetslagstiftning eller konsumentskyddsrätt, är otillräckliga för att skydda det mål som eftersträvas.	(c) Huruvida befintliga bestämmelser av specifik eller mer generell karaktär, såsom de som återfinns i produktsäkerhetslagar eller konsumentskyddslagar, är otillräckliga för att uppnå det eftersträvade målet.
(d) Sambandet mellan omfattningen på den verksamhet som ett yrke omfattar eller är förbehållet det yrket och de yrkeskvalifikationer som krävs.	(d) Sambandet mellan omfattningen av den verksamhet som ett yrke omfattar eller är förbehållen det yrket och de yrkeskvalifikationer som krävs.
(e) Sambandet mellan uppgifternas komplexitet och det nödvändiga innehavet av bestämda yrkeskvalifikationer, särskilt vad gäller nivån, beskaffenheten av och längden på den utbildning eller erfarenhet som krävs, samt förefintligheten av olika sätt att erhålla yrkeskvalifikationerna.	(e) Sambandet mellan komplexiteten i de berörda uppgifterna och kravet på dem som utför dessa att inneha specifika yrkeskvalifikationer, särskilt när det gäller nivån, beskaffenheten och längden på den utbildning eller erfarenhet som krävs, liksom förefintligheten av andra sätt att erhålla yrkeskvalifikationerna.
(f) Räckvidden för den yrkesverksamhet som är förbehållen innehavare av en viss yrkeskvalifikation, särskilt huruvida och varför verksamhet som är förbehållen vissa yrken får eller inte får delas med andra yrken.	(f) Huruvida och varför verksamhet som är förbehållen vissa yrken får eller inte får delas med andra yrken.
(g) Graden av självständighet vid utövandet av ett reglerat yrke och organisations- och tillsynsarrangemangens inverkan på uppnåendet av det eftersträvade målet, särskilt om de verksamheter som hänför sig till ett reglerat yrke utövas under en kvalificerad yrkesutövares överinseende och ansvar.	(g) Graden av självständighet vid utövandet av ett reglerat yrke och organisations- och tillsynsarrangemangens inverkan på uppnåendet av det eftersträvade målet, särskilt om de verksamheter som hänför sig till ett reglerat yrke utövas under en kvalificerad yrkesutövares överinseende och ansvar.
(h) Vetenskaplig och teknisk utveckling som kan minska informationsasymmetrin mellan yrkesutövare och konsumenter.	(h) Vetenskaplig och teknisk utveckling som kan minska eller öka informationsasymmetrin mellan yrkesutövare och konsumenter.
(i) Åtgärdens ekonomiska effekt, med särskild hänsyn tagen till graden av konkurrens på marknaden, kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls samt inverkan på den fria rörligheten för personer och tjänster inom unionen.	(i) Inverkan på den fria rörligheten för personer och tjänster inom unionen, på konsumenternas valmöjligheter och på kvaliteten på den tjänst som tillhandahålls.
(j) Möjligheten att använda mindre restriktiva medel för att uppnå målet av allmänt intresse.	(j) Möjligheten att använda mindre restriktiva medel för att uppnå målet av allmänt intresse.
(k) Den samlade verkan av restriktionerna för tillträdet till och utövandet av yrket, och särskilt hur vart och ett av dessa krav bidrar till och huruvida det är nödvändigt för att uppnå detta mål av allmänt intresse.	(k) Verkan av nya eller ändrade bestämmelser i kombination med andra bestämmelser som begränsar tillträdet till eller utövandet av yrket, och särskilt hur vart och ett av dessa krav bidrar till, och huruvida det är nödvändigt för, uppnåendet av detta mål av allmänt intresse.
	Om medlemsstaterna mot bakgrund av kraven på ett visst reglerat yrke anser att ett visst kriterium inte är relevant för bedömningen, ska de vederbörligen motivera sitt beslut när de underrättar kommissionen i enlighet med artikel 9.1.
3. Vid tillämpning av punkt 2 j ska de behöriga myndigheterna, när åtgärden motiveras av konsumentskydd och de risker som har identifierats är begränsade till förhållandet mellan yrkesutövaren och konsumenten utan att detta negativt påverkar tredje parter, särskilt bedöma huruvida målet kan uppnås genom en skyddad yrkestitel utan förbehållen verksamhet.	3. Vid tillämpningen av punkt 2 j ska medlemsstaterna, när åtgärderna motiveras av konsumentskyddet enbart och de risker som har identifierats är begränsade till förhållandet mellan yrkesutövaren och konsumenten och därför inte negativt påverkar tredje parter, särskilt bedöma huruvida målet kan uppnås genom mindre restriktiva medel än att verksamheten förbehålls yrkesutövare.
4. Vid tillämpning av punkt 2 k ska de relevanta behöriga myndigheterna särskilt bedöma den samlade verkan av att ställa något eller några av följande krav:	4. Vid tillämpningen av punkt 2 k ska medlemsstaterna bedöma de sannolika effekterna av nya eller ändrade bestämmelser i kombination med något av följande krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, med beaktande av att sådana effekter kan vara både positiva och negativa:
(a) Förbehållna verksamheter vid sidan av en skyddad yrkestitel.	(a) Förbehållna verksamheter, skyddad yrkestitel eller någon annan form av reglering i den mening som avses i artikel 3.1 a i direktiv 2005/36/EG.
(b) Krav på fortbildning.	(b) Krav på obligatorisk kontinuerlig fortbildning.
(c) Regler om organiseringen av yrket, yrkesetik och tillsyn.	(c) Regler om organiseringen av yrket, yrkesetik och tillsyn.
(d) Obligatoriskt medlemskap i organisationer eller registrerings- eller tillståndsförfaranden, särskilt när dessa krav förutsätter innehav av en viss yrkeskvalifikation.	(d) Obligatoriskt medlemskap i organisationer eller registrerings- eller tillståndsförfaranden, särskilt när dessa krav förutsätter innehav av en viss yrkeskvalifikation.
(e) Kvantitativa begränsningar, särskilt krav som begränsar antalet tillstånd att utöva yrket, eller fastställande av ett lägsta eller högsta antal anställda, chefer eller företrädare med särskilda yrkeskvalifikationer.	(e) Kvantitativa begränsningar, särskilt krav som begränsar antalet tillstånd att utöva yrket, eller fastställande av ett lägsta eller högsta antal anställda, chefer eller företrädare med särskilda yrkeskvalifikationer.
(f) Krav på viss associationsform eller krav som rör ägandeförhållanden eller ledning av ett företag, i den utsträckning dessa krav direkt hänger samman med utövandet av ett reglerat yrke.	(f) Specifika krav på associationsform eller krav som rör ägarförhållanden eller ledning av ett företag, i den utsträckning dessa krav direkt hänger samman med utövandet av ett reglerat yrke.
(g) Territoriella begränsningar, i synnerhet när yrket är reglerat i delar av en medlemsstats territorium på ett annat sätt.	(g) Territoriella begränsningar, i synnerhet om yrket regleras i delar av en medlemsstats territorium på ett sätt som skiljer sig från hur det regleras i andra delar.
(h) Krav som begränsar möjligheten att utöva ett reglerat yrke gemensamt eller i delägarskap, samt regler om oförenlig verksamhet.	(h) Krav som begränsar möjligheten att utöva ett reglerat yrke gemensamt eller i delägarskap, liksom regler om oförenlig verksamhet.
(i) Krav på försäkringsskydd eller annat personligt eller kollektivt skydd avseende yrkesmässigt skadeståndsansvar.	(i) Krav på försäkringsskydd eller annat personligt eller kollektivt skydd avseende yrkesmässigt skadeståndsansvar.
(j) Krav på språkkunskaper, i den mån de är nödvändiga för att utöva yrket.	(j) Krav på språkkunskaper, i den mån de är nödvändiga för att utöva yrket.
	(ja) Krav på fast lägsta och/eller högsta taxa.
	(jb) Krav på reklam.
	4a. Om bestämmelserna i punkt 4 rör reglering av hälso- och sjukvårdsyrken och har konsekvenser för patientsäkerheten, ska medlemsstaterna ta hänsyn till målet att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor.
	4b. Medlemsstaterna ska också säkerställa överensstämmelse med proportionalitetsprincipen avseende specifika krav som rör tillhandahållande av tjänster över gränserna enligt avdelning II i direktiv 2005/36/EG, inklusive följande:
	(a) Automatisk tillfällig registrering eller proformamedlemskap i en yrkesorganisation eller motsvarande organ, enligt vad som avses i artikel 6.1 a i direktiv 2005/36/EG, ett yrkeskort eller något annat likvärdigt krav.
	(b) En underrättelse som ska göras i förväg, i enlighet med artikel 7.1 i direktiv 2005/36/EG, dokument som krävs i enlighet med artikel 7.2 i direktiv 2005/36/EG eller något annat likvärdigt krav.
	(c) Krav på betalning av en avgift eller eventuella kostnader i samband med administrativa formaliteter som tjänsteleverantören ådrar sig.
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv Artikel 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 7	Artikel 7
Information och medverkan av berörda parter	Information och medverkan av berörda parter
Medlemsstaterna ska på lämpligt sätt informera medborgare, tjänstemottagare, intresseorganisationer och berörda parter utöver medlemmarna av yrkeskåren innan de inför nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar eller andra författningar, och ge dem möjlighet att lämna synpunkter.	1. Medlemsstaterna ska på lämpligt sätt informera medborgare, tjänstemottagare, intresseorganisationer, arbetsmarknadens parter och övriga berörda parter, inklusive medlemmar av yrkeskåren, innan de inför nya eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken.
	2. Medlemsstaterna ska genomföra offentliga samråd för att på lämpligt sätt involvera alla berörda parter och ge dem möjlighet att lämna synpunkter.
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv Artikel 7a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 7a
	Domstolsprövning
	Medlemsstaterna ska se till att det finns möjlighet till domstolsprövning i fall som rör bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken som omfattas av detta direktiv.
Motivering
För att allmänheten och företagen fullt ut ska kunna dra nytta av adekvata och proportionerliga regler är det lämpligt att föreskriva att nya regler måste kunna bli föremål för domstolsprövning, samtidigt som den nationella domstol som får i uppdrag att tillämpa proportionalitetsprincipen har alla nödvändiga upplysningar till sitt förfogande beträffande skälen för att anta den nya regleringen.
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv Artikel 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 8	Artikel 8
Informationsutbyte mellan behöriga myndigheter	Informationsutbyte mellan medlemsstater
1. För en effektiv tillämpning av detta direktiv ska medlemsstaterna, innan de inför nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar eller andra författningar, främja informationsutbyte med de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater i frågor som omfattas av detta direktiv, till exempel särskilda sätt att reglera ett yrke eller effekter av regleringen i liknande näringsgrenar, regelbundet eller i förekommande fall i enskilda ärenden.	1. För en effektiv tillämpning av detta direktiv ska medlemsstaterna, innan de inför nya eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, vidta nödvändiga åtgärder för att uppmuntra till utbyte av information med andra medlemsstater i frågor som omfattas av detta direktiv, till exempel särskilda sätt att reglera ett yrke eller effekter av regleringen i liknande näringsgrenar, regelbundet eller där så är lämpligt från fall till fall.
2. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen namnet på de behöriga myndigheter som är ansvariga för att lämna och ta emot information vid tillämpningen av punkt 1.	2. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen vilka myndigheter som är ansvariga för att lämna och ta emot information vid tillämpningen av punkt 1.
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv Artikel 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 9	Artikel 9
Öppenhet	Öppenhet
1. Skälen för att anse att bestämmelser som bedömts i enlighet med det här direktivet är motiverade, nödvändiga och proportionerliga, och som har lämnats till kommissionen i enlighet med artikel 59.5 och 59.6 i direktiv 2005/36/EG ska registreras av de behöriga myndigheterna i den databas över reglerade yrken som avses i artikel 59.1 i direktiv 2005/36/EG och därefter offentliggöras av kommissionen.	1. Skälen till att bestämmelser som bedömts i enlighet med det här direktivet anses vara icke-diskriminerande, motiverade och proportionerliga, som ska lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 59.5 i direktiv 2005/36/EG, ska registreras av medlemsstaterna i den databas över reglerade yrken som avses i artikel 59.1 i direktiv 2005/36/EG och därefter offentliggöras av kommissionen.
2. Medlemsstaterna och andra berörda parter får lämna synpunkter till kommissionen eller till den medlemsstat som har anmält bestämmelserna.	2. Medlemsstaterna och andra berörda parter får lämna synpunkter till kommissionen om bestämmelserna och skälen till att dessa anses vara icke-diskriminerande, motiverade och proportionerliga. Kommissionen ska ta vederbörlig hänsyn till dessa synpunkter i sin sammanfattande rapport, som tas fram i enlighet med artikel 59.8 i direktiv 2005/36/EG.
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Medlemsstaterna ska senast den sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.	Medlemsstaterna ska senast tolv månader efter dagen för offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

[1] EUT C 288, 31.8.2017, s. 43.

MOTIVERING

I. Inledning

Proportionalitetsprincipen har erkänts som en grundläggande princip för EU-rätten av fördragen och av domstolen, som har fastställt de konkreta kriterierna för hur den ska tillämpas. Det råder därför inga tvivel om att alla former av yrkesreglering bör vara proportionerliga och ändamålsenliga.

2013 befästes principen ytterligare i direktivet om yrkeskvalifikationer, enligt vilket nationella myndigheter måste bedöma proportionaliteten i sin befintliga reglering och överlämna information om detta till kommissionen. Kommissionens förslag, och de ändringar av det som föreslås av föredraganden, bör betraktas mot denna bakgrund. Kommissionen vill inrätta gemensamma ramar för proportionalitetsprövningar vid införande av ny reglering av yrken för att se till att de nationella myndigheterna i alla medlemsstater bedömer proportionaliteten i sin reglering på ett lika effektivt sätt.

Föredraganden välkomnar dessa strävanden att fördjupa den inre marknaden för tjänster och anser att förslaget inte bör bli ett instrument för ren (av)reglering. Mervärdet i yrkesreglering bör erkännas, och det bör betonas att smart reglering kan ha en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten i medlemsstaterna och i EU som helhet.

Föredraganden anser därför att ett flertal förbättringar behöver göras i kommissionens förslag för att direktivet ska bli ett medel för smart reglering på den inre marknaden för tjänster.

II. Föredragandens ståndpunkt

1. Erkännande av hälso- och sjukvårdstjänsternas särställning och garantera högsta hälsoskyddsnivå för människor vid reglering av yrken

Föredraganden anser att det är viktigt att skydda hälso- och sjukvårdssektorn och den höga kvaliteten på hälso- och sjukvården för allmänheten i EU, utan att samtidigt skada den inre marknaden. Föredraganden föreslår därför en särställning för vårdyrkena, så att de skyddas inom ramen för proportionalitetsprincipen.

2. Bestämmelser mot överreglering

Verksamheten inom ett antal yrken är redan harmoniserad på EU-nivå, men trots det inför medlemsstaterna ofta onödiga krav som inte föreskrivs i EU-rätten på området i fråga. Föredraganden föreslår införande av uttryckliga bestämmelser mot sådan överreglering, där EU-regler för reglerade yrken används som ursäkt för att lägga på allmänheten och företagen oberättigade bördor.

3. Ett rimligt utrymme för skönsmässig bedömning av medlemsstaterna med hänsyn till deras institutionella och processrättsliga autonomi

Yrkesreglering är en delad befogenhet enligt artiklarna 4, 46, 53.1 och 62 i EUF-fördraget. Det är viktigt att fastställa ett rimligt utrymme för medlemsstaterna att själva fatta beslut om reglering. Föredraganden föreslår därför att skyldigheten att anlita ett oberoende granskningsorgan ska tas bort, eftersom det kan medföra betydande extrakostnader om nya organ måste inrättas. Det klargörs i stället att det är upp till medlemsstaterna att avgöra om de vill begära in yttranden från ett oberoende organ.

Angående självbestämmanderätten i processuella frågor föreslår föredraganden att medlemsstaterna får ett rimligt utrymme för skönsmässig bedömning genom att föreslå att det inte ska finnas några krav på särskilda studier eller särskilt material. Beslutsfattarna bör kunna samla in bevis på det sätt de vill (genom utfrågningar, samråd eller liknande). Oavsett vilka sätt som väljs måste medlemsstaterna, enligt domstolens rättspraxis, tillhandahålla utförlig bevisning (mål C-148/15).

4. Icke-diskriminering

Trots att principen om icke-diskriminering på grund av medborgarskap och hemvist måste följas enligt väletablerad rättspraxis och enligt artikel 59 i direktiv 2005/36/EG nämns inte icke-diskriminering i kommissionens ursprungliga förslag. Därför föreslår föredraganden att denna princip ska ingå som ytterligare ett steg i den bedömning som de nationella myndigheterna gör.

5. Komplettering av listan över tvingande hänsyn

Ändringarna i listan över tvingande hänsyn till allmänintresset återspeglar endast rättspraxis från domstolen. Föredraganden föreslår att listan kompletteras med två nya skäl som fastställts av domstolen, nämligen kvalitetssäkring av hantverksarbeten, liksom forskning och utveckling, eftersom yrken som hantverkare, forskare och lärare tillför ett betydande mervärde för samhället och ekonomin i EU som helhet. Beroende på vilket allmänintresse som ska skyddas, och riskerna förknippade med det, anser föredraganden dessutom att det är viktigt att klargöra att medlemsstaterna får vidta nödvändiga åtgärder och stärka sin reglering om det föreligger en ökad risk.

6. Förtydligande av kriterierna för proportionalitetsprövning

I enlighet med fast rättspraxis får medlemsstaterna införa flera olika krav för tillträde till vissa yrken, till exempel medlemskap i en yrkesorganisation, fortbildning och liknande, som kan vara viktiga för att uppnå ett mål av allmänt intresse, och detta bör godtas så länge kraven inte är oproportionerliga. Föredraganden föreslår därför ett flertal förtydliganden av fall när sådana krav kan anses vara lämpliga. Teknisk och vetenskaplig utveckling bör uppmuntras, och i många fall innebär omvälvande teknik en modernisering av reglerade yrken genom att risken för konsumenten minskas. Trots det anser föredraganden att det finns fall då sådan utveckling innebär att yrkesutövarna måste genomgå ytterligare utbildning för att kunna klara av den nya tekniken. Dessutom anser föredraganden att man i stället för att stirra sig blind på den ekonomiska effekten som ett kriterium när proportionaliteten i en åtgärd bedöms i stället bör hitta en balans mellan begränsningar av en grundläggande frihet och målet av allmänt intresse. Sist men inte minst anser föredraganden att de som utför tjänster inom reglerade yrken redan måste uppfylla högre krav på yrkesmässigt oberoende och på fortbildning och livslångt lärande. Därför bör utövarna av dessa yrken kunna känna sig säkra på att endast proportionerliga åtgärder införs i medlemsstaterna där de tillhandahåller tjänster.

7. Möjlighet för allmänheten och företagen att utöva sina rättigheter genom rätt till domstolsprövning

Hur kommissionens initiativ ska tillämpas ger upphov till frågor, och det framgår inte om någon särskild åtgärd behöver vidtas om en berörd part ifrågasätter en viss bestämmelse eller bedömning. Föredraganden vill därför införa en bestämmelse om möjlighet till domstolsprövning av krav som styr tillträde till eller utövande av ett yrke enligt nationella förfaranden.

8. Mer omfattande offentliga samråd

Föredraganden anser att informationsskyldigheten i det ursprungliga förslaget inte är tillräcklig och inte omfattar alla berörda parter, mer specifikt yrkesutövarna i fråga, i lika stor utsträckning. Därför föreslås att alla berörda parter ska få likvärdig information och dessutom att möjlighet till mer omfattande offentliga samråd införs. Offentliga samråd är en väsentlig beståndsdel i öppen och evidensbaserad politikutformning.

9. Förtydligande av syftet med informationsutbyte mellan medlemsstaterna

Föredraganden föreslår ett förtydligande om att syftet med informationsutbyte mellan medlemsstater om regleringsmodeller endast är att underlätta välgrundade beslut och inte innebär att en viss nationell regleringsmodell automatiskt kan eller bör införas i en annan medlemsstat. I stället måste medlemsstaterna själva avgöra om de ska reglera eller inte utifrån sin egen regleringsmiljö.

10. Öppenhet och förstärkt roll för kommission i centraliseringen av information

Föredraganden välkomnar den ökade öppenheten i det ursprungliga förslaget, men föreslår att kommissionen får en central roll för att ta emot synpunkter från de nationella myndigheterna i syfte att undvika onödiga bilaterala konflikter mellan medlemsstaterna.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (13.10.2017)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken
(COM(2016)0822 – C8-0012/2017 – 2016/0404(COD))

Föredragande av yttrande: Françoise Grossetête

KORTFATTAD MOTIVERING

Kommissionen planerar att införa ett strukturerat förfarande för ett proportionalitetstest av de nya bestämmelser som medlemsstaterna antar för att utforma sina reglerade yrken.

Mot bakgrund av det uppdrag att verka i allmänhetens tjänst som hälso- och sjukvårdspersonalen anförtrotts anser föredraganden att vårdyrkenas särdrag inte beaktas tillfredsställande i förslaget till direktiv, och därför föreslås i förslaget till yttrande att vårdyrkena ska undantas från tillämpningsområdet för direktivet.

Kommissionens mål erkänns, liksom det faktum att kraven på proportionalitet i artikel 59 i direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer gäller även för åtgärder som rör hälso- och sjukvårdspersonal. Det anses dock att direktivets bestämmelser är tillräckliga och att de inte bör kompliceras genom införandet av ett systematiskt proportionalitetstest på förhand.

Föredraganden är medveten om att vissa medlemsstater har svårigheter med att genomföra proportionalitetsprincipen och förstår kommissionens vilja att klargöra reglerna. I detta fall, och i fråga om hälso- och sjukvårdspersonalen och behovet att skydda folkhälsan, anser föredraganden emellertid att kommissionens förslag skulle blir alltför komplicerade att genomföra och alltför byråkratiska. Det är inte lämpligt att anta en övergripande lagstiftning som är så tvingande för att lösa specifika problem.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 7a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(7a) Det är nödvändigt att se till att medlemsstaterna fullt ut lever upp till sitt ansvar enligt artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) när det gäller definitionen av deras hälso- och sjukvårdspolitik och hur de organiserar tillhandahållandet av hälso- och sjukvård genom reglerade yrken som har utsetts att göra detta. I detta syfte är det lämpligt att undanta dessa reglerade yrken från tillämpningsområdet för detta direktiv.
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) Bevisbördan för att åtgärderna är motiverade och proportionerliga vilar på medlemsstaterna. De skäl för reglering som en medlemsstat anför som motivering bör därför åtföljas av en analys av lämpligheten och proportionaliten hos den bestämmelse som antagits av den berörda staten och av särskilda bevis som underbygger argumenten.	(9) Bevisbördan för att åtgärderna är motiverade och proportionerliga vilar på medlemsstaterna. De skäl för reglering som en medlemsstat anför som motivering bör därför åtföljas av en analys av lämpligheten och proportionaliteten hos den bestämmelse som antagits av den berörda staten och av särskilda bevis som underbygger argumenten. Detta bör inte hindra medlemsstaterna från att vidta omedelbara åtgärder på hälso- och sjukvårdsområdet som de anser nödvändiga för att skydda folkhälsan.
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Om rätten att starta och utöva viss verksamhet som anställd eller egenföretagare är förenad med villkor om efterlevnad av vissa bestämmelser om särskilda yrkeskvalifikationer, som direkt eller indirekt fastställs av medlemsstaterna, bör det säkerställas att sådana bestämmelser är motiverade av mål av allmänt intresse, i den mening som avses i fördraget, det vill säga allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsan eller av tvingande skäl av allmänintresse som erkänns som sådana i domstolens rättspraxis. Det är viktigt att se till att mål av allmänt intresse i tillräcklig omfattning kartläggs för att fastställa regleringens intensitet. För att exempelvis säkerställa en hög nivå på skyddet för folkhälsan bör medlemsstaterna ha ett visst utrymme för skönsmässig bedömning av hur starkt skydd för folkhälsan de vill ha, och på vilket sätt detta skydd ska uppnås. Det är också nödvändigt att klargöra att bland de tvingande skäl av allmänintresse som erkänns i domstolens rättspraxis återfinns bevarande av den ekonomiska jämvikten i det sociala trygghetssystemet; konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare; skyddet av en god rättskipning; rättvisa handelstransaktioner; bekämpning av bedrägerier och förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande; trafiksäkerhet; miljöskydd och skydd av stadsmiljö; djurhälsa; immateriella rättigheter; skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål. Enligt fast rättspraxis kan rent ekonomiska skäl med väsentligen protektionistiska syften samt rent administrativa skäl, såsom utförandet av kontroller eller insamling av statistik, inte utgöra ett tvingande skäl av allmänt intresse.	(12) Om rätten att starta och utöva viss verksamhet som anställd eller egenföretagare är förenad med villkor om efterlevnad av vissa bestämmelser om särskilda yrkeskvalifikationer, som direkt eller indirekt fastställs av medlemsstaterna, bör det säkerställas att sådana bestämmelser är motiverade av mål av allmänt intresse, i den mening som avses i EUF-fördraget, det vill säga allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsan eller av tvingande skäl av allmänintresse som erkänns som sådana i domstolens rättspraxis. Där dessa mål gäller bör reglering av yrken betraktas mera som ett nödvändigt skydd av det allmänna intresset än ett hinder för konkurrens och fri rörlighet. Det är viktigt att se till att mål av allmänt intresse i tillräcklig omfattning kartläggs för att fastställa regleringens intensitet. Till exempel bör hänsyn tas till det faktum att människors liv och hälsa står i främsta rummet bland de värden och intressen som skyddas av EUF‑fördraget. För att säkerställa en hög nivå på skyddet för folkhälsan bör medlemsstaterna medges ett visst utrymme för skönsmässig bedömning av hur starkt skydd för folkhälsan de vill ha, och på vilket sätt detta skydd ska uppnås. Det är också nödvändigt att klargöra att bland de tvingande skäl av allmänintresse som erkänns i domstolens rättspraxis återfinns bevarande av den ekonomiska jämvikten i det sociala trygghetssystemet; konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare, inklusive patienter, och arbetstagare; skyddet av en god rättskipning; rättvisa handelstransaktioner; bekämpning av bedrägerier och förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande; trafiksäkerhet; miljöskydd och skydd av stadsmiljö; djurhälsa; immateriella rättigheter; skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål. Enligt fast rättspraxis kan rent ekonomiska skäl med väsentligen protektionistiska syften samt rent administrativa skäl, såsom utförandet av kontroller eller insamling av statistik, inte utgöra tvingande hänsyn till allmänintresset.
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 12a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12a) Där regleringen av ett yrke motiveras av skyddet av folkhälsan bör de särdrag som utmärker hälso- och sjukvård hållas i åtanke. Hälso- och sjukvårdstjänster skiljer sig avsevärt från andra tjänster, och patienter skiljer sig avsevärt från andra tjänstemottagare. Det bör således antas att hälso- och sjukvårdsyrken i regel är föremål för yrkesreglering.
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 12b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12b) Detta direktiv syftar till att göra en avvägning mellan dels tryggandet av målen av allmänt intresse och tjänsternas kvalitet, dels förbättrandet av tillträdet till och utövandet av reglerade yrken, vilket ligger i yrkesutövarnas eget intresse. Det är upp till medlemsstaterna att bestämma vilken skyddsnivå som de vill ska gälla för målen av allmänt intresse och det proportionerliga sätt på vilket denna nivå ska uppnås. Om en medlemsstat tillämpar mindre stränga regler än en annan medlemsstat betyder detta, enligt domstolens fasta rättspraxis, inte nödvändigtvis att de strängare reglerna är oproportionerliga.
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 18
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(18) De behöriga myndigheterna bör vederbörligen beakta åtgärdens ekonomiska effekt, inbegripet en kostnads-nyttoanalys med särskild hänsyn tagen till graden av konkurrens på marknaden, kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls samt inverkan på rätten till arbete och den fria rörligheten för personer och tjänster inom unionen. På grundval av denna analys bör medlemsstaterna särskilt kontrollera huruvida omfattningen av den begränsning av tillträde till eller utövande av reglerade yrken inom unionen står i proportion till betydelsen av de mål som eftersträvas och den förväntade nyttan.	(18) De behöriga myndigheterna bör vederbörligen beakta åtgärdens ekonomiska effekt, inbegripet en kostnads-nyttoanalys med särskild hänsyn tagen till graden av konkurrens på marknaden, kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls samt inverkan på rätten till arbete och den fria rörligheten för personer och tjänster inom unionen. Ingen av dessa rättigheter bör dock väga tyngre än skyddet för människors liv och hälsa, som förblir av största vikt. På grundval av denna analys bör medlemsstaterna särskilt kontrollera huruvida omfattningen av den begränsning av tillträde till eller utövande av reglerade yrken inom unionen står i proportion till betydelsen av de mål som eftersträvas och den förväntade nyttan.
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 20a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(20a) Enligt artikel 168.1 i EUF-fördraget ska en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder. Detta betyder att en hög hälsoskyddsnivå för människor måste säkerställas även när unionen antar akter enligt andra bestämmelser i EUF-fördraget.
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 20b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(20b) Att införa ytterligare krav kan tillföra ett mervärde till målen av allmänt intresse, och det faktum att deras kombinerade effekt bör bedömas betyder inte att kraven är oproportionerliga. Exempelvis kan krav på kontinuerlig yrkesutveckling vara lämpliga för att se till att yrkesutövare håller sig à jour med utvecklingen inom sina respektive områden och samtidigt bidra till en säker praxis i yrken med särskilda risker. Dessutom kan krav på kontinuerlig yrkesutveckling vara lämpliga om de omfattar den tekniska, vetenskapliga, lagstiftningsmässiga och etiska utvecklingen och motiverar yrkesutövarna att delta i livslångt lärande som är relevant för deras yrke. Om det är nödvändigt och lämpligt för att uppnå målet av allmänt intresse kan obligatoriskt medlemskap i branschorganisationer anses vara lämpligt, i synnerhet där branschorganisationer har ett offentligt uppdrag.
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 20c (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(20c) Detta direktiv bör respektera medlemsstaternas behörighet att reglera yrken på hälso- och sjukvårdsområdet på grundval av artikel 168.7 i EUF-fördraget, liksom medlemsstaternas avsikt att tillhandahålla och garantera hälso- och sjukvård och patientsäkerhet på en hög nivå. I detta syfte bör medlemsstaterna även kunna bestämma hur viktiga ekonomiska överväganden ska vara i förhållande till övriga relevanta proportionalitetskriterier.
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 20d (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(20d) Det proportionalitetskriterium som fastställs i detta direktiv kan tillämpas i lämplig omfattning och intensitet under en proportionalitetsbedömning som görs innan nya bestämmelser införs eller befintliga bestämmelser ändras. Den omfattning och intensitet som tillämpas vid bedömningen bör stå i proportion till innehållet i den bestämmelse som införs och dess verkan.
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att avlägsna oproportionerliga begränsningar av tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.	(24) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att avlägsna oproportionerliga begränsningar av tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med principen om icke-diskriminering och proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Artikel 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Detta direktiv innehåller bestämmelser om en gemensam ram för proportionalitetsbedömningar före införande av nya bestämmelser i lagar och andra författningar eller ändring av befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad.	Detta direktiv innehåller bestämmelser om en gemensam ram för proportionalitetsbedömningar före införande av nya väsentliga bestämmelser i lagar och andra författningar eller ändring av befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad, samtidigt som det även säkerställs att skyddet av medborgarna genom tillämpning av verifierade standarder och kvalifikationer för alla dessa reglerade yrken och yrkesutövare förblir av största vikt. Det påverkar inte medlemsstaternas befogenhet och utrymme för egen bedömning att besluta om och på vilket sätt ett yrke ska regleras inom ramen för principerna om icke-diskriminering och proportionalitet.
Motivering
För att iaktta subsidiaritetsprincipen och undvika ytterligare byråkrati och vara ”proportionell” måste proportionalitetsutvärderingen fokusera på enbart väsentliga ändringar.
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Det här direktivet ska tillämpas på krav i medlemsstaternas rättssystem som begränsar tillträdet till ett reglerat yrke eller utövandet av ett yrke eller en form därav, inbegripet användningen av yrkestitlar och den yrkesverksamhet som är tillåten med en sådan titel, som omfattas av räckvidden för direktiv 2005/36/EG.	1. Detta direktiv ska tillämpas på krav i medlemsstaternas rättssystem som begränsar tillträdet till ett reglerat yrke eller utövandet av ett yrke eller en form därav, inbegripet användningen av yrkestitlar och den yrkesverksamhet som är tillåten med en sådan titel, som omfattas av räckvidden för direktiv 2005/36/EG, utan att det påverkar punkt 1a i denna artikel.
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. Detta direktiv ska inte tillämpas på krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken inom hälso- och sjukvård i samband med tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive apotekstjänster och förskrivning, utlämning och tillhandahållande av läkemedel och medicintekniska produkter, vare sig de tillhandahålls via sjukvårdsinrättningar eller inte och oavsett hur de organiseras och finansieras på nationell nivå eller om de är offentliga eller privata.
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna, innan nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken införs, eller befintliga bestämmelser i lagar eller andra författningar ändras, bedömer bestämmelsernas proportionalitet i enlighet med de regler som fastställs i detta direktiv.	1. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna, innan nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken införs, eller befintliga bestämmelser i lagar eller andra författningar ändras, bedömer bestämmelsernas proportionalitet i enlighet med de regler som fastställs i detta direktiv, med full hänsyn till varje yrkes särdrag.
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Skälen för att anse att en bestämmelse är motiverad, nödvändig och proportionerlig ska styrkas med kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa bevis.	3. Skälen för att anse att en bestämmelse är motiverad, nödvändig och proportionerlig ska styrkas med kvalitativa och, om det är möjligt och relevant, kvantitativa bevis.
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken som de avser att införa och ändringar av befintliga bestämmelser som de avser att göra är motiverade av mål av allmänt intresse.	1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken som de avser att införa och ändringar av befintliga bestämmelser som de avser att göra är motiverade av mål av allmänt intresse, inklusive målet om skydd för människors liv och hälsa.
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. De behöriga myndigheterna ska särskilt bedöma huruvida dessa bestämmelser är objektivt motiverade med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa, eller av tvingande skäl av allmänt intresse såsom bibehållen ekonomisk jämvikt i det sociala trygghetssystemet, konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare, säkerställandet av en god rättskipning, rättvisa handelstransaktioner, kamp mot bedrägerier och förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande, trafiksäkerhet, miljöskydd och skydd av stadsmiljö, djurhälsa, immateriella rättigheter, skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål.	2. De behöriga myndigheterna ska särskilt bedöma huruvida dessa bestämmelser är objektivt motiverade med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa, eller av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom att bevara den ekonomiska jämvikten i systemet för social trygghet, skyddet av konsumenter, tjänstemottagare, däribland patienter, och arbetstagare, säkerställandet av en god rättskipning, rättvisa handelstransaktioner, kamp mot bedrägerier och förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande, trafiksäkerhet, miljöskydd och skydd av stadsmiljö, djurhälsa, immateriella rättigheter, skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål.
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Artikel 6 – punkt 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Vid bedömningen av bestämmelsernas nödvändighet och proportionalitet ska de behöriga myndigheterna särskilt beakta följande:	2. Vid bedömningen av bestämmelsernas nödvändighet och proportionalitet ska de behöriga myndigheterna tillämpa de kriterier som anges i denna punkt, med beaktande av de särskilda omständigheterna för det berörda yrket, bestämmelsens karaktär och det mål av allmänt intresse som eftersträvas. Relevansen av enskilda kriterier kan därför bero på vikten av de eftersträvade målen av allmänt intresse. De behöriga myndigheterna ska särskilt beakta följande:
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Artikel 6 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Karaktären av riskerna för de mål av allmänt intresse som eftersträvas, i synnerhet riskerna för konsumenter, yrkesutövare eller tredje parter.	(a) Karaktären av riskerna för de mål av allmänt intresse som eftersträvas, i synnerhet riskerna för konsumenter, tjänstemottagare, inklusive patienter, yrkesutövare eller tredje parter.
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Artikel 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Medlemsstaterna ska på lämpligt sätt informera medborgare, tjänstemottagare, intresseorganisationer och berörda parter utöver medlemmarna av yrkeskåren innan de inför nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar eller andra författningar, och ge dem möjlighet att lämna synpunkter.	Utöver medlemmarna av yrkeskåren ska medlemsstaterna på lämpligt sätt informera alla berörda parter, däribland medborgare, tjänstemottagare och intresseorganisationer, innan de föreslår nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, eller ändrar befintliga bestämmelser, så att de berörda parterna ges möjlighet att framföra sina synpunkter, vilka sedan ska beaktas på vederbörligt sätt. Denna process kan exempelvis ta formen av ett offentligt samråd vars resultat ska prägla innehållet i de antagna bestämmelserna.
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Skälen för att anse att bestämmelser som bedömts i enlighet med det här direktivet är motiverade, nödvändiga och proportionerliga, och som har lämnats till kommissionen i enlighet med artikel 59.5 och 59.6 i direktiv 2005/36/EG ska registreras av de behöriga myndigheterna i den databas över reglerade yrken som avses i artikel 59.1 i direktiv 2005/36/EG och därefter offentliggöras av kommissionen.	1. Skälen för att anse att bestämmelser som bedömts i enlighet med det här direktivet är motiverade, nödvändiga och proportionerliga, och som har lämnats till kommissionen i enlighet med artikel 59.5 och 59.6 i direktiv 2005/36/EG, ska registreras skyndsamt av de behöriga myndigheterna i den databas över reglerade yrken som avses i artikel 59.1 i direktiv 2005/36/EG och därefter offentliggöras snarast möjligt av kommissionen.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken
Referensnummer	COM(2016)0822 – C8-0012/2017 – 2016/0404(COD)
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren	IMCO 1.2.2017
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren	ENVI 1.2.2017
Föredragande av yttrande Utnämning	Françoise Grossetête 5.4.2017
Behandling i utskott	29.6.2017
Antagande	12.10.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	57 1 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marco Affronte, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Angélique Delahaye, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Jo Leinen, Peter Liese, Norbert Lins, Rupert Matthews, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Julia Reid, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Ivica Tolić, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Elena Gentile, Ulrike Müller, Christel Schaldemose, Bart Staes, Keith Taylor
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	John Howarth, Răzvan Popa, Sven Schulze

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

57	+
ALDE	Catherine Bearder, Gerben-Jan Gerbrandy, Valentinas Mazuronis, Ulrike Müller, Nils Torvalds
ECR	Mark Demesmaeker, Arne Gericke, Julie Girling, Urszula Krupa, Rupert Matthews, Bolesław G. Piecha, Jadwiga Wiśniewska
EFDD	Piernicola Pedicini
ENF	Sylvie Goddyn, Jean-François Jalkh
GUE/NGL	Lynn Boylan, Stefan Eck, Luke Ming Flanagan
NI	Zoltán Balczó
PPE	Pilar Ayuso, Ivo Belet, Birgit Collin-Langen, Angélique Delahaye, Herbert Dorfmann, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Peter Liese, Norbert Lins, Miroslav Mikolášik, Sven Schulze, Renate Sommer, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean
S&D	Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Jytte Guteland, John Howarth, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Gilles Pargneaux, Răzvan Popa, Christel Schaldemose, Daciana Octavia Sârbu, Damiano Zoffoli
VERTS/ALE	Marco Affronte, Benedek Jávor, Bart Staes, Keith Taylor

1	-
EFDD	Julia Reid

2	0
PPE	Annie Schreijer-Pierik
S&D	Elena Gentile

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken
Referenser	COM(2016)0822 – C8-0012/2017 – 2016/0404(COD)
Framläggande för parlamentet	12.1.2017
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren	IMCO 1.2.2017
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren	EMPL 1.2.2017	ENVI 1.2.2017	CULT 1.2.2017	JURI 1.2.2017
	PETI 1.2.2017
Inget yttrande avges Datum för beslutet.	EMPL 21.11.2017	CULT 27.2.2017	JURI 20.6.2017	PETI 28.2.2017
Föredragande Utnämning	Andreas Schwab 25.1.2017
Behandling i utskott	12.7.2017	21.11.2017
Antagande	4.12.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	33 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pascal Arimont, Sergio Gaetano Cofferati, Lara Comi, Daniel Dalton, Nicola Danti, Pascal Durand, Evelyne Gebhardt, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Nosheena Mobarik, Jiří Pospíšil, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Jasenko Selimovic, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Biljana Borzan, Birgit Collin-Langen, Kaja Kallas, Roberta Metsola, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Sabine Verheyen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Jonathan Bullock, Andrey Kovatchev, Rupert Matthews, Bogdan Brunon Wenta, Flavio Zanonato
Ingivande	8.12.2017

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

ALDE

ECR

EFDD

PPE

S&D

Verts/ALE

Kaja Kallas, Jasenko Selimovic, Matthijs van Miltenburg

Daniel Dalton, Rupert Matthews, Nosheena Mobarik, Anneleen Van Bossuyt

Robert Jarosław Iwaszkiewicz

Pascal Arimont, Birgit Collin-Langen, Lara Comi, Andrey Kovatchev, Roberta Metsola, Jiří Pospíšil, Andreas Schwab, Ivan Štefanec, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Lambert van Nistelrooij

Biljana Borzan, Sergio Gaetano Cofferati, Nicola Danti, Evelyne Gebhardt, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Catherine Stihler, Flavio Zanonato

Pascal Durand, Igor Šoltes

EFDD

ENF

Jonathan Bullock, Marco Zullo

Mylène Troszczynski

0	0

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy