Förfarande : 2017/2199(IMM)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0398/2017

Ingivna texter :

A8-0398/2017

Debatter :

Omröstningar :

PV 12/12/2017 - 5.6

Antagna texter :

P8_TA(2017)0479

BETÄNKANDE     
PDF 370kWORD 52k
8.12.2017
PE 613.657v02-00 A8-0398/2017

om begäran om fastställelse av Eleonora Forenzas immunitet och privilegier

(2017/2199(IMM))

Utskottet för rättsliga frågor

Föredragande: Gilles Lebreton

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT
 MOTIVERING
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om begäran om fastställelse av Eleonora Forenzas immunitet och privilegier

(2017/2199(IMM))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Gabriele Zimmers begäran av den 20 juli 2017, tillkännagiven i kammaren den 11 september 2017, om fastställelse av Eleonora Forenzas immunitet och privilegier med anledning av en händelse som hon råkade ut för den 8 juli 2017 efter en demonstration i samband med G20-toppmötet i Hamburg,

–  efter att ha hört Eleonora Forenza i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 7 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0398/2017), och av följande skäl:

A.  Gabriele Zimmer, ledamot av Europaparlamentet och ordförande för GUE/NGL-gruppen, har i enlighet med artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 begärt att den parlamentariska immuniteten ska fastställas för Eleonora Forenza, ledamot i samma grupp, som i anslutning till en demonstration som ägde rum i samband med G20-mötet i Hamburg den 8 juli 2017 visiterades och greps av den tyska polisen tillsammans med en grupp andra aktivister. Visiteringen och gripandet skedde efter demonstrationen, när Eleonora Forenza och gruppen skulle äta lunch tillsammans.

B.  Parlamentet har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller vilken linje det avser att följa i ett beslut till följd av en begäran om fastställelse av immunitet från en ledamot(2).

C.  Artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier utesluter varandra(3). Ärendet i fråga rör inte ett yttrande av en ledamot av Europaparlamentet, utan ett beteende som förmodats utgöra en fara för den allmänna ordningen (påstått deltagande i ett upplopp). Därför är det uppenbart att artikel 9 i protokoll nr 7 är tillämplig.

D.  Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska Europaparlamentets ledamöter vad avser deras egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land, och vad avser alla andra medlemsstaters territorium immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring. Eleonora Forenza är en italiensk ledamot av Europaparlamentet som vid det aktuella tillfället befann sig i Tyskland, varför det senare fallet är tillämpligt.

E.  Enligt begäran om fastställelse av immuniteten uppgav Eleonora Forenza redan i sina första kontakter med den tyska polisen att hon var ledamot av Europaparlamentet. Hon uppvisade omedelbart handlingar som styrkte detta och lyckades även sätta den italienske konsuln i Hamburg i förbindelse med den polistjänsteman som ledde insatserna.

F.  Trots sin ställning som ledamot av Europaparlamentet utsattes Eleonora Forenza för en ingående kroppsvisitering av den tyska polisen för att sedan kvarhållas i över fyra timmar.

G.  Mot bakgrund av ovanstående måste den tyska polisen ha förstått att det var en ledamot av Europaparlamentet som man hade gripit. Detta utgör en kränkning av protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, särskilt artikel 9 första stycket led b.

H.  Med tanke på omständigheterna i ärendet står det klart att Eleonora Forenza inte greps på bar gärning, varför det undantag som föreskrivs i artikel 9 tredje stycket i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier inte är tillämpligt, och Forenzas immunitet äger således fullständig giltighet i detta fall.

1.  Europaparlamentet beslutar att fastställa Eleonora Forenzas immunitet och privilegier.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Förbundsrepubliken Tyskland och till Eleonora Forenza.

(1)

Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C‑200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C‑163/10, ECLI:EU:C:2011:543 tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.

(2)

Mål T-42/06, Gollnisch/parlamentet (se ovan), punkt 101.

(3)

De förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra etc. (se ovan), punkt 45.


MOTIVERING

1.  Bakgrund

Vid plenarsammanträdet den 11 september 2017 tillkännagav talmannen, i enlighet med artikel 9.1 i arbetsordningen, att han mottagit en skrivelse från Gabriele Zimmer, ordförande för GUE/NGL-gruppen, med en begäran om fastställelse av den parlamentariska immuniteten för Eleonora Forenza, ledamot av Europaparlamentet, med anledning av en händelse som hon råkade ut för i anslutning till en demonstration i samband med G20-toppmötet i Hamburg den 8 juli 2017(1).

Begäran har hänvisats till utskottet för rättsliga frågor i enlighet med artikel 9.1 i arbetsordningen.

Begäran om fastställelse av immuniteten i fråga innehåller en kortfattad rapport om händelsen som Eleonora Forenza delgav Gabriele Zimmer den 10 juli 2017. Ett utdrag ur denna rapport följer nedan:

Den 8 juli stoppades jag av polisen vid 16-tiden på Ludwig Erhard-Strasse i Hamburg när jag korsade Holstenwall tillsammans med min ackrediterade assistent [...] och 13 andra italienska aktivister. Demonstrationen hade precis tagit slut och vi var på väg till ett ställe för att äta lunch tillsammans. Jag vill påpeka att vi i det ögonblicket inte gjorde något annat än att lugnt promenera.

På Ludwig Erhard-Strasse bad polisen oss att visa upp våra id-handlingar, vilket vi omedelbart gjorde. Då blev vi plötsligt omringade av en grupp på 25–30 poliser som tvingade upp oss, min grupp och mig själv, mot väggen.

Jag påpekade omedelbart att jag var ledamot av Europaparlamentet och visade både mitt passerkort från Europaparlamentet och min laissez-passer för polismännen. Poliserna bara skrattade mig rakt upp i ansiktet och beslagtog alla mina handlingar, mitt passerkort och min laissez-passer. Jag fick tillbaka dem först när jag släpptes från uppsamlingsplatsen för gripna (Gefangenensammelstelle) runt kl. 20.

När jag frågade efter anledningen till denna behandling uppgav polisen att de hade fått uppgifter från underrättelsetjänsten att många italienare skulle komma till Hamburg för att delta i upploppen. Trots min ställning som ledamot av Europaparlamentet betraktades jag alltså som en ”farlig” individ eftersom jag rörde mig i en grupp och talade italienska. Detta var motivet till att man tillät att kvarhålla mig och arrestera personer i mitt sällskap.

Jag fick stå i över en halvtimme i gathörnet, omringad av poliser. Jag blev också grundligt kontrollerad med kroppsvisitering och genomsökning av mina väskor och mina personliga tillhörigheter. Samma sak hände alla andra, men ingenting påträffades som hade kunnat användas för att begå våldshandlingar, inte ens ett klädesplagg som vi hade kunnat maskera våra ansikten med. Efter kroppsvisiteringen kunde jag ringa den italienske konsuln i Hamburg och sätta honom i förbindelse med den ende engelsktalande polisen, som verkade vara den som ledde insatserna. Samtalet gav dock inget resultat, och jag förklarades vara ”arresterad” tillsammans med 14 andra aktivister, utan att få någon tydlig förklaring till vad som motiverade kvarhållandet av en ledamot av Europaparlamentet.

Efter att ha blivit arresterade förflyttades vi till två polisbussar och hölls i förvar i celler i ungefär tre timmar tillsammans med fyra andra personer på en mycket liten yta utan möjlighet att ringa någon eller få juridiskt bistånd. Därefter fördes vi under arrest till ett häkte i Hamburg.[...] Först flera timmar efter att jag stoppats försattes jag till slut på fri fot runt kl. 20, i kraft av min ställning. [...]

De 14 andra personerna i min grupp låstes in i celler [...].

Även efter frisläppandet hotade man flera gånger att kasta ut mig från häktet om jag fortsatte att vägra lämna lokalerna, vilket de facto hindrade mig från att utöva min rätt till granskning i egenskap av ledamot av Europaparlamentet. Jag fick inte heller lov att ladda min mobiltelefon eller ta emot stöd och information från det juridiska teamet.

Jag lämnade häktet först efter kl. 18 den 9 juli, när de flesta av de andra italienarna i min grupp släpptes utan åtal och utan någon dokumentation som förklarade varför de hade arresterats.

Samma kväll fick jag se ett twittermeddelande från Hamburgpolisens konto där man skröt över att ha gripit mig, en ledamot av Europaparlamentet. [...]

Den 24 juli 2017 lämnade Gabriele Zimmer in en begäran om fastställelse av Eleonora Forenzas immunitet, daterad den 20 juli 2017, i enlighet med artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 och artiklarna 7 och 9 i Europaparlamentets arbetsordning.

Den 21 november 2017 hörde utskottet för rättsliga frågor Forenza i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen.

2.  Lagstiftning och förfaranden som tillämpas på immuniteten för Europaparlamentets ledamöter

Artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier lyder som följer:

Artikel 8

Europaparlamentets ledamöter får inte förhöras kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

Artikel 9

Under Europaparlamentets sessioner ska dess ledamöter åtnjuta

a) vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land,

b) vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring.

Immuniteten ska även vara tillämplig på ledamöterna under resan till och från Europaparlamentets mötesplats.

Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning och kan inte hindra Europaparlamentet att utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet.

Artiklarna 5, 7 och 9 i Europaparlamentets arbetsordning lyder som följer:

Artikel 5 Immunitet och privilegier

1. Ledamöterna åtnjuter immunitet och privilegier i enlighet med protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

2. Parlamentet ska vid utövandet av sina befogenheter i frågor som rör immunitet och privilegier verka för att upprätthålla parlamentets integritet som en demokratisk lagstiftande församling och säkerställa ledamöternas oberoende när dessa utför sitt uppdrag. Parlamentarisk immunitet är inte en ledamots personliga privilegium, utan en garanti för hela parlamentets och dess ledamöters oberoende. [...]

Artikel 7 Fastställelse av immunitet och privilegier

1. Om det finns misstankar om att en ledamots eller en före detta ledamots immunitet och privilegier redan har kränkts eller kan komma att kränkas av en medlemsstats myndigheter, får en begäran lämnas in om att parlamentet i enlighet med artikel 9.1 ska besluta om huruvida någon kränkning av denna immunitet och dessa privilegier kan förväntas eller redan har skett.

2. En sådan begäran om fastställelse av immunitet och privilegier får inlämnas i synnerhet om det anses att omständigheterna skulle utgöra en administrativ eller annan begränsning av ledamöternas rörelsefrihet under resan till eller från parlamentets mötesplats, eller en administrativ eller annan begränsning av ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts under utförandet av uppdraget som ledamot, eller om dessa omständigheter skulle omfattas av artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

3. En begäran om fastställelse av en ledamots immunitet och privilegier ska inte vara tillåtlig om en begäran om upphävande eller fastställelse av den ledamotens immunitet redan har mottagits avseende samma sakförhållanden, oavsett om den tidigare begäran ledde till ett beslut eller inte. [...]

Artikel 9 Immunitetsförfaranden

1. Varje begäran ställd till talmannen från en i en medlemsstat behörig myndighet om upphävande av en ledamots immunitet, eller från en ledamot eller en före detta ledamot om fastställelse av immunitet och privilegier, ska tillkännages i kammaren och hänvisas till ansvarigt utskott.

2. Med den berörda ledamotens eller före detta ledamotens godkännande får begäran lämnas in av en annan ledamot, som ska få företräda ledamoten eller före detta ledamoten i alla faser av förfarandet.

Den ledamot som företräder den berörda ledamoten eller före detta ledamoten får inte delta i utskottets beslut.

3. Utskottet ska utan dröjsmål, men med hänsyn till hur komplicerade de olika ärendena är, pröva varje begäran om upphävande av immunitet och varje begäran om fastställelse av immunitet och privilegier.

4. Utskottet ska lägga fram ett förslag till motiverat beslut, i vilket utskottet ska rekommendera huruvida en begäran om upphävande av immuniteten eller en begäran om fastställelse av immunitet och privilegier ska bifallas eller avslås. Ändringsförslag är inte tillåtliga. Om ett förslag förkastas ska motsatt beslut anses fattat.

5. Utskottet får uppmana den berörda myndigheten att förse utskottet med alla upplysningar och preciseringar som det anser sig behöva för att kunna ta ställning till om immuniteten ska upphävas eller fastställas.

6. Den berörda ledamoten ska ges möjlighet att höras och att lämna in allt skriftligt material som han eller hon anser relevant för utskottets ställningstagande.

Den berörda ledamoten får inte vara närvarande då begäran om upphävande eller fastställelse av hans eller hennes immunitet diskuteras, förutom vid det möte då ledamoten hörs.

Utskottets ordförande ska inbjuda ledamoten att höras och ange datum och klockslag för ett sådant möte. Den berörda ledamoten får avsäga sig rätten att höras.

En ledamot som efter inbjudan inte infinner sig till mötet ska anses ha avsagt sig rätten att höras, såvida han eller hon inte meddelar förhinder att delta vid det datum och klockslag som föreslagits och anför skälen för detta. Utskottets ordförande ska besluta huruvida ett sådant meddelande om förhinder ska godtas med hänsyn till de anförda skälen. Den berörda ledamoten kan inte överklaga det beslutet.

Om utskottets ordförande godkänner meddelandet om förhinder ska han eller hon inbjuda den berörda ledamoten att höras vid ett nytt datum och klockslag. Om den berörda ledamoten inte heller hörsammar denna andra inbjudan ska förfarandet fortsätta utan att ledamoten hörs. Inga ytterligare meddelanden om förhinder eller begäranden om att få höras får därefter godtas.

7. Om en begäran om upphävande eller fastställelse av immunitet hänför sig till flera gärningar, får var och en av dessa gärningar bli föremål för ett enskilt beslut. I utskottets betänkande får det i undantagsfall föreslås att upphävandet eller fastställelsen av immuniteten endast ska beröra åtalet och att ledamoten, så länge som det inte finns någon lagakraftvunnen dom varken kan gripas, anhållas, häktas eller utsättas för någon annan åtgärd som skulle förhindra honom eller henne att utföra sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet. [...]

3.  Motivering till det föreslagna beslutet

Allmänt

I sin begäran åberopar Gabriele Zimmer både artikel 8 och artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Det handlar emellertid om två artiklar som utesluter varandra. Artikel 9 i protokollet ska tillämpas endast på rättsliga förfaranden som rör andra överträdelser än sådana som begås genom ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts. Dessa omfattas enbart av artikel 8 i protokollet(2). Eftersom det här inte rör sig om yttranden av en ledamot av Europaparlamentet, utan om ett beteende som förmodades utgöra en fara för den allmänna ordningen (påstått deltagande i ett upplopp), är det uppenbart att endast artikel 9 i protokollet är tillämplig.

Såsom tribunalen har angett syftar artikel 9 i ovannämnda protokoll till att ”säkerställa ledamöternas självständighet genom att förhindra att påtryckningar, i form av hot om arrestering eller lagföring, kan utövas gentemot dem under parlamentets sessioner”(3).

Tillämpningen av de nationella bestämmelser som gäller i kraft av artikel 9 första stycket led a medför en mängd olika regler, eller rentav skillnader i hur ledamöterna behandlas(4), men genom led b i samma bestämmelse fastställs i praktiken ett enhetligt och överstatligt regelsystem för ledamöter som befinner sig i ett annat land än det egna. Oavsett vilken nationalitet de tillhör och vilken medlemsstat det rör sig om åtnjuter de nämligen immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring.

Bestämmelsen i fråga är lika kategoriskt utformad som artikel 8 i protokollet om fastställelse av den så kallade absoluta immuniteten. Härav följer att det skulle vara möjligt att, när det gäller den immunitet som avses i artikel 9 första stycket led b i protokollet, tillämpa samma ansats som domstolen har förespråkat för att fastställa räckvidden för den absoluta immunitet som avses i artikel 8, det vill säga att den måste fastställas uteslutande i enlighet med Europeiska unionens lagstiftning(5). I likhet med artikel 8 medger alltså artikel 9 första stycket led b inget hänvisande till eventuella nationella bestämmelser.

När det gäller parlamentets interna förfarande får ledamöterna i enlighet med artiklarna 7 och 9 i arbetsordningen inge en begäran om fastställelse av deras immunitet inom ramen för artikel 9. Såsom tribunalen tydligt har slagit fast har parlamentet dock ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller vilken linje det avser att följa i ett beslut till följd av en begäran om fastställelse av immunitet enligt artikel 9 i protokollet(6).

Tillämpligheten av artikel 9 första stycket led b i protokollet på Eleonora Forenzas fall

I detta sammanhang anser utskottet för rättsliga frågor att sakförhållandena, sådana de framgår av Gabriele Zimmers begäran och hörandet av Eleonora Forenza, visar att den tyska polisen kroppsvisiterade och kvarhöll den senare med full kännedom om hennes ställning som ledamot av Europaparlamentet.

Eftersom Eleonora Forenza befann sig i en annan medlemsstat än den egna är samtliga villkor uppfyllda för att den immunitet som avses i artikel 9 första stycket led b i protokollet ska vara tillämplig på hennes fall. Härav följer att den tyska polisen genom att visitera och gripa Forenza medvetet överträdde de privilegier och den immunitet som hon åtnjuter.

Mot bakgrund av ovanstående framgår det att den tyska polisens kroppsvisitering och gripande av Forenza var rättsstridiga.

Slutligen, med tanke på omständigheterna i ärendet, står det klart att Eleonora Forenza inte greps på bar gärning, varför det undantag som föreskrivs i artikel 9 tredje stycket i protokollet inte är tillämpligt och Forenzas fall således fullständigt omfattas av den parlamentariska immunitet som avses i artikel 9 första stycket led b i protokollet.

4.  Slutsats

I enlighet med artikel 9.3 i arbetsordningen, och efter att ha granskat skälen för och emot fastställelsen av Eleonora Forenzas immunitet, rekommenderar utskottet för rättsliga frågor att Europaparlamentet ska fastställa Eleonora Forenzas immunitet och privilegier.

(1)

Enligt artikel 9.2 i arbetsordningen får, med den berörda ledamotens eller före detta ledamotens godkännande, en begäran om fastställelse lämnas in av en annan ledamot, som ska få företräda ledamoten eller den före detta ledamoten i alla faser av förfarandet.

(2)

De förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra etc. (se ovan), punkt 45.

(3)

Dom i målet Mote (se ovan), punkt 50, vilken återger tribunalens beslut i mål T-17/00 R, Rothley m.fl. mot parlamentet, ECLI:EU:T:2000:119, punkt 90.

(4)

I vissa länder har ledamöterna ingen immunitet. Så är exempelvis fallet i Förenade kungariket: se den första rapporten från den blandade kommittén om parlamentariska privilegier, 9 april 1999, HC 214-I 1998–99, punkt 242: Om en ledamot anklagas för en straffbar gärning krävs inget upphävande av immuniteten. Om en ledamot fängslas och inte kan närvara i plenum behöver de båda kamrarna endast underrättas om detta.

(5)

De förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra etc. (se ovan), punkt 26.

(6)

Dom i målet Gollnisch (se ovan), punkt 101.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

7.12.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

9

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marie-Christine Boutonnet, Jean-Marie Cavada, Gilles Lebreton, Evelyn Regner, Pavel Svoboda, Axel Voss, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Maria Arena, Anne-Marie Mineur, Pier Antonio Panzeri

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy