Förfarande : 2017/0820(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0002/2018

Ingivna texter :

A8-0002/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 17/01/2018 - 10.3

Antagna texter :

P8_TA(2018)0008

BETÄNKANDE     
PDF 613kWORD 71k
12.1.2018
PE 615.276v02-00 A8-0002/2018

om utnämning av Tony James Murphy till ledamot av revisionsrätten

(C8‑0402/2017 – 2017/0820(NLE))

Budgetkontrollutskottet

Föredragande: Indrek Tarand

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT
 BILAGA 1: TONY JAMES MURPHYS MERITFÖRTECKNING
 BILAGA 2: TONY JAMES MURPHYS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om utnämning av Tony James Murphy till ledamot av revisionsrätten

(C8‑0402/2017 – 2017/0820(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8‑0402/2017),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet(A8-0002/2018) och av följande skäl:,

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 11 januari 2018 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Tony James Murphy till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


BILAGA 1: TONY JAMES MURPHYS MERITFÖRTECKNING

ARBETSLIVS-ERFARENHET

01/05/2015–i dag

Direktör för avdelning IV – Marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi

Europeiska revisionsrätten, Luxemburg (Luxemburg)

Ansvarsområdena omfattar bl.a. följande:

▪  Att bistå och ge råd till avdelningens ledamöter vid utförandet av deras plikter.

▪  Att organisera och förvalta avdelningens arbete.

▪  Att kontrollera kvaliteten på revisionsarbetet.

▪  Att samordna personalärenden (cirka 100 anställda som revisorer).

▪  Att representera revisionsrätten vid sammanträden och evenemang.

1 januari 2013–30 april 2017

Iliana Ivanovas kanslichef

Europeiska revisionsrätten, Luxemburg (Luxemburg)

Ansvar för förvaltningen av kansliet tillhörande Iliana Ivanova, bulgarisk ledamot av Europeiska revisionsrätten, vilket omfattar följande:

▪  Att ge stöd vid planering och fortlöpande övervakning av de revisionsuppgifter som ledamoten är rapporterande ledamot för.

▪  Att bistå vid utarbetandet av revisionsrättens olika publikationer på området finansiell revision, regelefterlevnadsrevision och effektivitetsrevision, på politikområdena ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, som omfattar sådana ämnen som ungdomssysselsättning och finansieringsinstrument.

▪  Att presentera särskilda rapporter för olika mottagare.

▪  Att bistå vid anordnandet av evenemang (dvs. högnivåsammanträden, konferenser, revisionsbesök).

▪  Att ge stöd till ledamoten vid förberedelserna inför och uppföljningen av sammanträden med revisionsrätten och avdelningarna, och även sedan oktober 2016 till förvaltningskommittén när ledamoten blev doyen för avdelningen.

▪  Att granska dokument som utfärdats av andra avdelningar och att understryka viktiga frågor.

▪  Att informera ledamoten om relevant intern och extern utveckling.

▪  Att skapa kontakter och upprätta goda arbetsförbindelser med andra kabinett, direktörer, ledningar, revisorer som deltar i arbetsuppgifter för vilka ledamoten är rapporterande ledamot, andra EU-institutioner såsom kommissionen och Europaparlamentet, nationella myndigheter och pressen.

1 april 2007–31 december 2012

Chef för enheten för internrevision

Europeiska kommissionen – generaldirektoratet för ekonomi och finans – enheten för internrevision (ECFIN 01), Luxemburg (Luxemburg).

Att förvalta en oberoende internrevision och rådgivningsverksamhet under generaldirektörens direkta ansvar. Tillsyn över och vägledning av enhetens personal som ansvarar för kvaliteten på och den tidsmässiga lägligheten hos revisionsberättelser och andra rapporter.

2008

Ordförande i revisionskommittén

Europeiska investeringsfonden (EIF).

Planerade och förvaltade, i egenskap av ordförande, revisionskommitténs sammanträden, vilket inbegrep att presentera årsrapporten vid EIF:s bolagsstämma.

2007

Ledamot i revisionskommittén

Europeiska investeringsfonden (EIF).

Jag nominerades till kommissionens representant i EIF:s revisionskommitté för räkenskapsåren 2007 och 2008 och agerade som ledamot år 2007.

1 juni 2003–31 mars 2007

Revisor

Europeiska kommissionen – generaldirektoratet för ekonomi och finans – enheten för internrevision (ECFIN 01), Luxemburg (Luxemburg).

▪  Nära samarbete med enhetschefen vid genomförandet av ECFIN 01:s riskbedömning och därefter upprättandet av en strategisk treårsplan och ett årligt arbetsprogram för enheten. Genomförde kvalitetssäkrings- och konsultuppdrag och var väldigt delaktig i utarbetandet av revisionsberättelser och andra rapporter från enheten (t.ex. verksamhetsberättelser och ett årligt yttrande om intern kontroll).

▪  Ansvarig för tillsyn över och granskning av det arbete som utfördes av andra kollegor vid enheten, förbindelser med revisionsrätten och även delaktig i regelbundna kontakter med tjänsten för internrevision.

1 november 1999–31 maj 2003

Avdelad nationell expert

Europeiska kommissionen – generaldirektoratet för ekonomi och finans – enheten för internrevision (ECFIN 01).

▪  Bistod vid utförandet av revisionsuppdrag som leddes av A-tjänstemän vid enheten.

▪  Ändring av arbetsrutiner och arbetsmetoder på grund av tidigare erfarenhet i avsaknad av något tillgängligt it-system för revisionsförvaltning.

1 september 1994–31 oktober 1999

Högre revisor (chef över flera revisorsteam)

Office of the Comptroller and Auditor General (Irländska revisionsrätten), Dublin, Irland.

▪  Chef för revisionsteam inom avdelningen för hälso- och sjukvård från september 1994 till oktober 1997. Ansvarig för revision av ett antal offentliga sjukhus och regionala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (årsbudgetar på mellan 3 miljoner euro och 450 miljoner euro).

▪  Förflyttades från och med november 1997 till avdelningen för utbildning och hade liknande ansvarsområden för olika enheter inom utbildningssektorn, inbegripet universitet, regionala utbildningsmyndigheter och halvstatliga organ.

1998–1999

Ordförande i revisionskommittén

Europarådet, Strasbourg (Frankrike)

Satt som ordförande vid kommitténs sammanträden och ansvarade för slutförandet av årsrapporten i samordning med andra kommittémedlemmar.

1997

Ledamot i revisionskommittén

Europarådet, Strasbourg (Frankrike)

Nominerades av Office of the Comptroller and Auditor General till att delta som ledamot i revisionskommittén.

1 oktober 1979–31 augusti 1994

Revisorspraktikant, assisterande revisor, revisor

Office of the Comptroller and Auditor General, Dublin, Irland.

▪  Utbildades inledningsvis som medlem av ett revisionsteam som deltog i revisionen av olika halvstatliga bolag, och var sedan medlem i ett revisionsteam som deltog i revisionen av olika regeringsdepartement och halvstatliga bolag och slutligen ledare för revisionsteamet som deltog i revisionen av Office of the Revenue Commissioners.

▪  Assistent till den irländska ledamoten i Eurocontrols revisionskommitté i Bryssel under räkenskapsåren 1991 och 1992.

UTBILDNING

1997–2006

Medlem av IRF (Internrevisorernas förening) och auktoriserad internrevisor efter examinationerna i november 2005.

 

1989

Medlem i The Association of Chartered Certified Accountants

 

1979–1984

Associerad medlem i The Association of Chartered Certified Accountants

 

1979

Utbildningsbevis (motsvarande Baccalaureate)

 

PERSONLIG KOMPETENS OCH KUNSKAPER

Modersmål

Engelska

 

 

Övriga språk

FÖRSTÅELSE

TALA

SKRIVA

Hörförståelse

Läsförståelse

Muntlig interaktion

Muntlig produktion

 

Iriska

 

 

Utbildningsbevis

Franska

B2

B2

B2

B2

B2

 

fullgjort nivåerna 4–8 vid kommissionen från augusti 2000 till juli 2002

Tyska

B2

B2

B2

B2

B2

 

fullgjort nivåerna 1–8 vid kommissionen från oktober 2002 till juli 2006

 

Nivåer: A1/A2 Användare på nybörjarnivå – B1/B2: Självständig användare – C1/C2: Avancerad användare

Gemensam europeisk referensram för språk

Kommunikations-färdigheter

▪  Utomordentlig laganda och stark förmåga att anpassa sig i en mångkulturell miljö.

▪  Har etablerat ett nätverk av yrkesmässiga kontakter inom revisionsrätten samt inom kommissionens, byråers och andra EU-organs revisions- och granskningsgemenskap.

▪  Erfarenhet av att hålla presentationer vid konferenser och seminarier.

Organisatoriska färdigheter/ledarskaps-färdigheter

▪  Förmåga att leda och motivera andra teammedlemmar.

▪  Förmåga att organisera och färdigställa rapporter med mervärde inom avtalade tidsfrister.

▪  God analytisk förmåga.

▪  Beslutsamt och pragmatiskt förhållningssätt gentemot problemlösning.

▪  Stark initiativförmåga.

Arbetsrelaterade färdigheter

▪  Utmärkta kunskaper om yrkesmässiga standarder och yrkesmässig praxis med anknytning till revisorsyrket.

▪  Utmärkta kunskaper om de interna kontrollstandarder som är tillämpliga inom kommissionen.

▪  Goda kunskaper om budgetförordningen och sektorsspecifik lagstiftning på området för sammanhållningspolitiken och marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi.

▪  Mycket god förmåga att uttrycka mig i skrift.

▪  Ett analytiskt och objektivt förhållningssätt till verksamheter som granskas.

▪  Samvetsgrann och uppvisar stort engagemang.

▪  Öppen för nya metoder och strategier.

Digitala färdigheter

▪  Van Microsoft Office-användare.

▪  Bekant med AMS och ASSYST.

▪  Har tidigare använt IDEA (ett programvaruverktyg för revision för extrahering och analys av data) i stor omfattning och Lotus Notes-baserade system för revisionshantering.


BILAGA 2: TONY JAMES MURPHYS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Yrkeserfarenhet

1.  Skulle du kunna redogöra för din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, både inom budgetplanering, budgetgenomförande eller budgetförvaltning och budgetkontroll eller revision.

Jag har lång och vittomspännande erfarenhet inom området offentlig revision som sträcker sig över mer än 35 år. Jag har fått denna erfarenhet på både nationell nivå och på EU-nivå, och den omfattar såväl intern som extern revision och har inbegripit deltagande i och ledande av finansiell revision, regelefterlevnadsrevision och förvaltningsrevision.

Jag inledde min karriär vid Office of the Comptroller and Auditor General, det irländska högre revisionsorganet, där jag fick min inledande utbildning inom revision i den offentliga sektorn och fick min yrkeskvalifikation som auktoriserad revisor.

Under min karriär vid det irländska högre revisionsorganet gick jag från att vara en revisorspraktikant till gruppledare och slutligen revisionschef. Jag deltog i revisionerna av olika regeringsdepartement, Office of the Revenue Commissioners och många enheter som finansieras med offentliga medel. Som revisionschef ansvarade jag för planering, utförande och rapportering avseende revisionerna av hälso- och utbildningsmyndigheterna i Irland, inbegripet hälsonämnder, sjukhus, universitet och lokala utbildningsnämnder. Under min tid vid det högre revisionsorganet fick jag även en introduktion till revision på EU-nivå i en mångkulturell miljö genom att jag var assistent till den irländska ledamoten vid Eurocontrols revisionskommitté i två år, och fick ett efterföljande mandat som ledamot vid Europarådets revisionskommitté, där jag var ordförande under det andra året.

För att få mer djupgående erfarenhet av revision inom den offentliga sektorn i en mångkulturell och flerspråkig miljö tillträdde jag i november 1999 en tjänst vid enheten för internrevision vid kommissionens GD Ekonomi och finans. Jag stannade kvar vid enheten fram till december 2012. Under denna tid erhöll jag kvalifikation som auktoriserad internrevisor och var enhetschef i nästan sex år. Dessutom utnämndes jag till Europeiska investeringsfondens revisionskommitté i egenskap av kommissionens kandidat för en tvåårsperiod.

Jag breddade min yrkeserfarenhet genom att flytta till Europeiska revisionsrätten i januari 2013 som kanslichef hos en ledamot av revisionsrätten som arbetade inom avdelning II. På denna tjänst deltog jag i hög grad i finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner för de kapitel i revisionsrättens årsrapport som avser ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Med anknytning till förvaltningsrevision deltog jag aktivt i en serie särskilda rapporter rörande ungdomssysselsättning och andra rörande finansieringsinstrument, finansiering av mikroentreprenörer, inre vattenvägar, stadstransport och utbildning. I denna egenskap bistod jag ledamoten vid presentationen av rapporter inför budgetkontrollutskottet och andra utskott inom Europaparlamentet, och jag hade otaliga kontakter och interaktioner med kommissionsanställda på hög nivå, däribland kommissionsledamöter.

Revisionsrätten utsåg mig till direktör för avdelning IV från och med maj 2017, och jag var chef för ca 100 anställda revisorer som arbetade med uppgifter på området forskning och innovation, EU-byråer och gemensamma företag, den inre marknaden och konkurrens, handel, tull och beskattning samt finansiell och ekonomisk styrning. I denna egenskap tillhandahöll jag stöd till de sex ledamöterna vid avdelning IV och jag ansvarade för kvalitetskontrollen av avdelningens rapporter. I denna produktion ingår revisionsförklaringen för Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, finansiell revision och laglighetskontroll och regelefterlevnadsrevision av EU-byråer och gemensamma företag och särskilda rapporter som omfattar de områden som anges ovan.

Om jag väljs tror jag att min breda yrkeserfarenhet och erfarenhet av ledarskap inom revision i den offentliga sektorn i nationella och internationella miljöer och mina två yrkeskvalifikationer inom redovisning och revision skulle medföra ett positivt bidrag till revisionsrättens arbete.

2.  Vilka har varit de mest betydande resultaten i ditt yrkesliv?

Under min långa erfarenhet inom revision i den offentliga sektorn har jag uppnått ett antal betydande resultat och jag skulle vilja lyfta fram följande tre:

–  Det irländska högre revisionsorganet gavs år 1994 mandat att genomföra revisionerna av ett stort antal offentliga organ som tidigare granskats av revisorer vid den lokala förvaltningen. Jag utsågs till revisionschef för en portfölj av dessa enheter som omfattade regionala hälso- och sjukvårdsmyndigheter och sjukhus med årliga finansieringsbudgetar på mellan 3 miljoner euro och 450 miljoner euro. Detta var en utmanande situation med tanke på att hälsosektorn var ett helt nytt område för det högre revisionsorganet och det inte fanns någon tidigare erfarenhet tillgänglig på detta område. Min främsta utmaning var att inom en väldigt kort tidsrymd utforma revisionsstrategin och utarbeta de revisionsprogram som skulle genomföras av mina team för att de skulle kunna ha möjlighet att avge ett revisionsuttalande om deras räkenskaper. Detta var nödvändigt att slutföra inom de föreskrivna tidsfristerna och även för att göra det möjligt för det högre revisionsorganet att lyfta eventuella frågor rörande laglighet, korrekthet och sund ekonomisk förvaltning. Dessa tidsfrister och rapporteringen av frågor hanterades med hjälp av en robust ram för revision vad gäller strategi och metod.

–  Det andra resultat jag skulle vilja lyfta fram är förknippat med min roll i utvecklingen av den interna revisionsfunktionen inom GD ECFIN. Internrevisionen höll just på att inrättas inom kommissionen när jag tillträdde i slutet av 1999 och internrevisionsfunktioner höll på att upprättas inom alla generaldirektorat. På grund av min tidigare erfarenhet inom det högre revisionsorganet spelade jag en nyckelroll i utvecklingen av arbetsprogrammet, revisionsmetoden och upprättandet av regler och förfaranden för internrevisionsfunktionen inom GD ECFIN så att internationella revisionsstandarder iakttogs. Detta genomfördes i samarbete med tjänsten för internrevision och de andra internrevisionsfunktionerna inom kommissionen genom regelbundna sammanträden med detta nätverk, kallat Auditnet, och relaterade arbetsgrupper som inrättats för att hantera specifika frågor. Senare, som enhetschef, gjordes en granskning av en extern revisionsbyrå som drog slutsatsen att enheten i allmänhet efterlevde tillämpliga internationella revisionsstandarder.

–  För det tredje skulle jag vilja hänvisa till min inblandning i serien med tre särskilda rapporter rörande ungdomssysselsättning som genomfördes vid min tid som kanslichef hos en ledamot av revisionsrätten. Denna inblandning omfattade analys, utarbetande och förtydligande av de huvudsakliga budskapen och utarbetande av en kommunikationsstrategi för att presentera dem för intressenter. Jag ansvarade även för ledningen av arbetet och organiseringen av teamen, i synnerhet för den första ungdomsgarantirapporten som jag var väldigt involverad i. Enligt min mening var detta ett väldigt relevant ämne för EU:s medborgare, i synnerhet unga människor med svårigheter att hitta sysselsättning. Den första revisionen rörde utformningen av EU:s ungdomsgaranti och var nyskapande med tanke på att den genomfördes innan det faktiska genomförandet av garantin och framhöll potentiella risker för efterföljande genomförande som redan skulle kunna beaktas av kommissionen, medlemsstaterna och budgetmyndigheterna, dvs. Europaparlamentet och rådet. I den tredje revisionen i serien granskades det faktiska genomförandet med avseende på de resultat som uppnåtts inom ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga i ett urval av medlemsstater. Mellan dessa två särskilda rapporter fanns ytterligare en med anknytning till insatsgrupper för ungdomars sysselsättning som inbegrep en omfördelning av EU-medel till åtgärder för hantering av ungdomssysselsättningen. Jag anser att denna serie rapporter lämnade ett verkligt bidrag till debatten om ungdomsgarantins framtida riktning. Alla tre rapporter mottogs väl av CONT‑utskottet och ledde till givande diskussioner och i slutändan till en revisionsrättskonferens på hög nivå i Europaparlamentets lokaler.

3.  Vad har du för yrkeserfarenheter från internationella mångkulturella och flerspråkiga organisationer eller institutioner baserade utanför ditt hemland?

En av mina målsättningar har varit att arbeta i en flerspråkig och mångkulturell miljö, och detta har visat sig vara en väldigt berikande erfarenhet. Jag började arbeta inom EU:s institutioner för 18 år sedan och har tillbringat tolv år inom GD ECFIN och ytterligare sex år vid revisionsrätten, som båda är baserade i Luxemburg. Utöver institutionerna har jag även fått internationell erfarenhet genom mitt deltagande i ett antal revisionskommittéer, däribland Eurocontrol i Bryssel och Europarådet i Strasbourg, samtidigt som jag jobbade hos det irländska högre revisionsorganet och slutligen i revisionskommittén vid Europeiska investeringsfonden i Luxemburg som kommissionens kandidat.

4.  Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare ledningsuppdrag, om ett sådant förfarande är tillämpligt?

Något sådant förfarande var inte tillämpligt under min karriär.

5.  Vilka av dina tidigare yrkespositioner var ett resultat av en politisk utnämning?

Inga.

6.  Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

De viktigaste besluten i mitt yrkesliv knyter an till mina betydande resultat. Eftersom alla dessa var knutna till revisioner inom den offentliga sektorn var det första viktiga beslutet att ansluta mig till det irländska högre revisionsorganet och erhålla yrkeskvalifikation som auktoriserad revisor, vilket var den främsta byggstenen för min efterföljande karriär inom revisioner inom den offentliga sektorn.

Det andra viktiga beslutet var att uppfylla min önskan att arbeta i en mångkulturell och flerspråkig miljö genom att ansluta mig till kommissionen. Detta var en berikande erfarenhet ur såväl ett yrkesmässigt som personligt perspektiv och lät mig samspela som kollega med yrkespersoner från olika kulturer och tankesätt, vilket har vidgat mina vyer.

För det tredje var ett viktigt beslut att ansluta mig till kansliet för en ledamot av revisionsrätten. Denna erfarenhet kompletterade min yrkeserfarenhet eftersom det, utöver att jag var inblandad i de tekniska aspekterna av revisioner, gav mig ökad insikt i revisionsrättens intressenters behov och förväntningar. Det gav mig även en möjlighet att samverka med Europaparlamentets ledamöter, i synnerhet CONT-utskottet, och med kommissionsledamöter och generaldirektörer inom kommissionen.

Oavhängighet

7.  Enligt fördraget måste revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

Som EU:s externa revisor och väktare av medborgarnas ekonomiska intressen är det en oberoende institution där det är av avgörande vikt att all personal respekterar institutionernas etiska riktlinjer och där styrningen görs av helt oberoende medlemmar.

Dels efterlyses i artiklarna 285 och 286 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att revisionsrättens ledamöter ska vara fullt oavhängiga, och dels är detta ett väsentligt krav i den viktiga revisionsstandard för den offentliga sektorn som är tillämplig för högre revisionsinstitutioner, Issai nr 1: Limaförklaringen. Enligt Issai nr 30, Etiska regler, krävs att personal vid högre revisionsorgan inte ska hindras av hinder för oberoende och objektivitet, vare sig dessa är verkliga eller uppfattade, som härstammar från politisk partiskhet, deltagande i ledningen, självgranskning, ekonomiska eller andra personliga intressen, eller förbindelser med, eller otillbörlig påverkan från, andra. Denna princip erkänns även i uppförandekoden för revisionsrättens ledamöter som alla revisionsrättens ledamöter måste acceptera och hålla sig till.

Om jag nomineras kommer jag, vid utförandet av mina eventuella plikter som ledamot av revisionsrätten, att fortsätta att efterleva de etiska standarder som jag för närvarande lyder under som direktör vid revisionsrätten och jag kommer att utföra mina plikter helt i linje med relevanta regler och föreskrifter. Jag vill understryka att oavhängighet och objektivitet är egenskaper som det har krävts av mig att jag respekterar till fullo under hela min yrkeskarriär med grund i de olika funktioner jag innehaft och som härstammar från de etiska förpliktelserna inom ramen för mitt medlemskap i professionella redovisnings- och revisionsorgan.

Om en situation skulle uppstå där det förelåg en verklig eller uppfattad intressekonflikt skulle jag omedelbart söka rådgivning hos revisionsrättens etikutskott genom samråd med revisionsrättens ordförande och följa eventuella beslut som fattas.

8.  Har du eller dina närmaste släktingar (föräldrar, syskon, officiell partner och barn) något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter?

Nej.

9.  Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem?

Ja.

10.  Är du för närvarande inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Nej.

11.  Har du någon aktiv eller verkställande politisk roll? Om så är fallet, på vilken nivå? Har du haft någon politisk position under de senaste 18 månaderna? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Nej.

12.  Kommer du att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti om du blir utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Ej tillämpligt.

13.  Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat?

Enligt min uppfattning måste kraftiga åtgärder vidtas för att visa att bedrägeri och korruption inte på något sätt kommer att tolereras när det gäller EU-medel. Sådana fall har en menlig negativ inverkan på medborgarnas uppfattning i förhållande till EU:s institutioners funktion och i synnerhet att skattebetalarnas pengar inte står under tillräcklig kontroll och granskning för att säkerställa att de används för det avsedda syftet.

I artikel 325 i EUF-fördraget föreskrivs tydligt att unionen och medlemsstaterna ska bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, och att revisionsrätten spelar en viktig roll i detta avseende.

I internationell standard för högre revisionsorgan (Issai) nr 1240 fastställs att huvudansvaret för förebyggande och upptäckande av bedrägerier ligger hos de som ansvarar för styrning och förvaltning av verksamheter, t.ex. kommissionen, myndigheterna i medlemsstaterna och mottagare av EU-medel. Revisionsrättens roll i kampen mot bedrägeri och korruption, i egenskap av EU:s oavhängiga revisor, är dock att upprätthålla en professionellt skeptisk inställning och ett professionellt omdöme genom hela revisionsprocessen och att identifiera eventuella väsentliga felaktigheter på grund av bedrägeri, och att skaffa bevis avseende riskerna och rapportera fall till Europeiska byrån‐ för bedrägeribekämpning tillsammans med lämpliga underlag.

Om ett fall rörande grova oegentligheter eller grovt bedrägeri kommer till min kännedom som inbegriper personer i min hemmedlemsstat skulle jag behandla detta på exakt samma sätt som andra fall i en annan medlemsstat. Jag skulle följa revisionsrättens standardförfarande för bedömning och rapportering av fall till Olaf, och jag skulle inleda detta omedelbart så att en eventuell följande utredning inte äventyras.

Fullgörande av arbetsuppgifter

14.  Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning? Hur skulle revisionsrätten kunna hjälpa till med att genomföra detta?

En sund ekonomisk förvaltningskultur bör ge medborgarna rimlig säkerhet om att otillräckliga pengar från skattebetalarna används på det mest ekonomiska, effektiva och ändamålsenliga sättet för att främja deras bästa. För att kunna lämna denna försäkran behövs en ram som förstärks genom ansvarsskyldighet och öppenhet och som inkluderar följande delar:

–  En tydlig riktning vad gäller strategier och målsättningar.

–  Tillräcklig administrativ kapacitet för att kunna leverera resultat.

–  En robust kontrollram som säkerställer att utgifter är lagliga och korrekta.

–  Demokratisk ansvarsskyldighet vad gäller öppen rapportering och publicering av de resultat som uppnåtts.

–  En styrningsstruktur som garanterar att etiska standarder upprätthålls.

Revisionsrättens revisioner bör bedöma dessa delar vid revision av sund ekonomisk förvaltning i syfte att fastställa brister och lämna rekommendationer för att åtgärda dessa i syfte att förbättra situationen för framtiden.

15.  Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (särskilt dess budgetkontrollutskott) för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och förbättra valuta för pengarna?

Enligt artikel 287 i EUF-fördraget ska revisionsrätten till Europaparlamentet och rådet avge en förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, vilken ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förklaring får kompletteras med särskilda bedömningar av varje större område i unionens verksamhet.

Enligt artikel 319 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet, på rekommendation av rådet, bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetens genomförande. I detta syfte ska rådet och Europaparlamentet i tur och ordning granska de räkenskaper och redovisningar samt den utvärderingsrapport som avses i artikel 318, revisionsrättens årsrapport tillsammans med de granskade institutionernas svar på revisionsrättens iakttagelser, den förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet som avses i artikel 287.1 andra stycket samt de av revisionsrättens särskilda rapporter som är av betydelse i detta sammanhang.

Med grund i kraven i fördragen ovan spelar revisionsrätten en viktig roll i att tillhandahålla Europaparlamentet och CONT-utskottet relevant information för att förbättra den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och förbättra valutan för pengarna. Det åligger revisionsrätten att säkerställa att denna information, med avseende på årsrapporten och de särskilda rapporterna, lämnas på ett tydligt och tidsmässigt lägligt sätt, varigenom de viktigaste frågorna som måste hanteras understryks för beaktande av CONT-utskottet i syfte att bidra till beslutsprocessen för EU:s politik. Den tidsmässiga lägligheten när det gäller framläggandet av rapporter är avgörande för CONT-utskottet så att relevanta resultat kan beaktas vid dess debatter om formulering av nya, eller förlängning av befintliga, politiska mål. Revisionsrätten gör fortlöpande förbättringar med avseende på tydlighet, relevans och tidsmässig läglighet och detta återspeglas i införandet av sådana tilläggsprodukter som översiktliga analyser, sammanfattningar och snabbrevisioner. En sådan anpassning från revisionsrättens sida till en föränderlig miljö är välkommen, och bör fortsätta i syfte att öka dess relevans och uppfylla dess intressenters förväntningar samtidigt som dess oavhängighet upprätthålls.

Med detta i beaktande är det avgörande med fortlöpande samverkan och kommunikation mellan revisionsrättens ledamöter och CONT-utskottet och jag kommer, om min kandidatur godkänns, att vara proaktiv i detta avseende, eftersom jag anser CONT-utskottet vara en viktig intressent för revisionsrätten. Utöver befintlig praxis rörande särskilda rapporter som presenteras inför CONT-utskottet är revisionsrättens ledamöters deltagande i CONT-utskottets uppdrag och samråd med CONT-utskottet för att öka relevansen hos de ämnen som inkluderas i revisionsrättens årliga arbetsprogram också en välkommen utveckling, som jag visar fullt stöd för och skulle delta i.

16.  Vilket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

Effektivitetsrevisioner kompletterar finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner och är lika viktiga för dessa i syfte att tillhandahålla information med anknytning till aspekter rörande ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet till beslutsfattare och chefer som genomför verksamheter och program. Med beaktande av nuvarande och sannolika framtida budgetbegränsningar är det avgörande att dessa tre aspekter maximeras i förhållande till utnyttjandet av EU-medel, och därigenom bidrar till god samhällsstyrning, ansvarsskyldighet och öppenhet.

Samtidigt som efterlevnad av regler och föreskrifter är ett nödvändigt krav är det extremt viktigt att avgöra huruvida EU-finansierade program/verksamheter faktiskt uppnår de politiska målsättningarna på ett så ekonomiskt och effektivt sätt som möjligt. Resultaten av effektivitetsrevisioner som inbegriper rekommendationer för att åtgärda brister bör övervägas och införlivas av ledningar i deras förfaranden i syfte att förbättra framtida resultat. Det är även viktigt att genomförandet av rekommendationer följs upp och CONT-utskottet har även en roll att spela i detta avseende, med grund i återkopplingar genom kommissionens och revisionsrättens uppföljningsrapporter.

Valet av tidpunkt för genomförande av effektivitetsrevisioner och beaktande av slutsatserna och resultaten måste planeras ordentligt så att de finns tillgängliga i god tid så att de kan tjäna som underlag för beslutsprocessen rörande utnyttjandet av EU-medel, för eventuella framtida översyner av föreskrifter, fastställande av politiska målsättningar och utformning av framtida program.

17.  Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

I enlighet med artikel 287 i EUF-fördraget ska revisionsrätten och de nationella revisionsorganen samarbeta i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende. Detta har uppnåtts och det finns ett väl utvecklat ramverk för samarbete bland dessa institutioner genom kontaktkommittén. Mervärdet genom samarbetet mellan revisionsrätten och högre revisionsorgan ligger i främjandet av ömsesidigt lärande, kunskapsutbyte, riktmärkning och utveckling av bästa praxis. Vidare har samarbete, genom att man undviker dubbelt revisionsarbete, potentialen att vara ett kostnadseffektivt sätt att förstärka revisionsresultaten samtidigt som den administrativa bördan för den som granskas minskas. Kontaktkommitténs regelbundna sammanträden utgör möjligheter till att diskutera dessa frågor och dela varandras arbetsprogram samt komma överens om genomförande av samarbetsinriktade revisioner.

Medan de nationella revisionsorganens främsta fokus ligger på revisioner av nationella medel finns ett mervärde i att sådant samarbete är relevant och effektivt eftersom EU-medel medfinansierar en stor del av den nationella politiken. Detta är särskilt relevant för politiska områden som genomförs inom ramen för delad förvaltning som berör ca 80 % av EU:s budget. Detta är det område där samarbetsinriktade revisioner skulle kunna vara mest fördelaktiga.

Med tanke på att revisionsrätten har en kontinuerlig direkt förbindelse med både CONT-utskottet och de nationella revisionsorganen kan den säkerställa att samarbete och samordning maximeras med avseende på revision av EU:s budget. I slutändan eftersträvar alla tre parter den mest effektiva, ändamålsenliga och ekonomiska användningen av offentliga medel och genom att samarbeta effektivt är slutresultatet större än summan av de enskilda delarna.

18.  Hur skulle du ytterligare utveckla revisionsrättens rapportering för att se till att Europaparlamentet får all nödvändig information om huruvida de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till kommissionen är korrekta?

Revisionsrätten har uttryckt oro rörande svagheter i de uppgifter som lämnats av medlemsstaterna. Brister inom robustheten hos system för övervakning och rapportering på medlemsstatsnivå har förekommit genomgående i revisionsrättens särskilda rapporter. Ett exempel på betydelsen av sådana uppgifter finns i generaldirektoratens årliga verksamhetsrapporter som innehåller en förvaltningsförklaring från generaldirektören och är en viktig del av kommissionens förvaltningsstruktur.

Med tanke på det aktuella fokuset på effektivitet och resultat med anknytning till EU-finansierade verksamheter är det mycket viktigt att fullständiga och tillförlitliga uppgifter finns tillgängliga på medlemsstatsnivå och att dessa rapporteras i hela sin omfattning på tidsmässigt läglig basis. Detta skulle göra det möjligt att bedöma resultaten av dessa verksamheter och göra dessa tillgängliga för beslutsfattare, så att de begränsade EU-medlen anslås där de har störst inverkan. Eftersom programplaneringscykeln ännu inte är kopplad till resultatrapportering medför denna situation svårigheter för CONT-utskottet vid fullgörandet av utskottets åligganden eftersom budgetar för framtida utgifter måste godkännas utan någon klar bild av resultaten och inverkan av befintliga program och verksamheter.

Det är viktigt att revisionsrätten fortsätter att uppmärksamma CONT-utskottet på frågan och lämna rekommendationer för att säkerställa att medlemsstaterna tar itu med dessa brister framgent och tillhandahålla relevant information med anknytning till effektivitet, med beaktande av sådana aspekter som administrativa bördor och kostnad/nytta.

Övriga frågor

19.  Kommer du att dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Ja


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Partiell förnyelse av revisionsrättens ledamöter – Irlands kandidat

Referensnummer

14272/2017 – C8-0402/2017 – 2017/0820(NLE)

Datum för remiss/begäran om godkännande

15.11.2017

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

CONT

16.11.2017

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Indrek Tarand

30.11.2017

 

 

 

Behandling i utskott

11.1.2018

 

 

 

Antagande

11.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

15

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Inés Ayala Sender, Martina Dlabajová, Ingeborg Gräßle, Arndt Kohn, Bogusław Liberadzki, Bart Staes, Indrek Tarand, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Brian Hayes, Marian-Jean Marinescu

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Norbert Erdős, Wolf Klinz, Sven Schulze, Lieve Wierinck

Ingivande

12.1.2018

Senaste uppdatering: 12 januari 2018Rättsligt meddelande - Integritetspolicy