BETÄNKANDE om Europaparlamentets sammansättning
26.1.2018 - (2017/2054(INL)) – 2017/0900(NLE))
Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Danuta Maria Hübner och Pedro Silva Pereira
- 001-005 (PDF - 313 KB)
- 001-005 (DOC - 57 KB)
- 006-006 (PDF - 10 KB)
- 006-006 (DOC - 48 KB)
- 007-007 (PDF - 10 KB)
- 007-007 (DOC - 48 KB)
- 008-013 (PDF - 25 KB)
- 008-013 (DOC - 56 KB)
- 014-014 (PDF - 10 KB)
- 014-014 (DOC - 49 KB)
- 015-015 (PDF - 11 KB)
- 015-015 (DOC - 49 KB)
- 016-016 (PDF - 99 KB)
- 016-016 (DOC - 48 KB)
- 017-017 (PDF - 191 KB)
- 017-017 (DOC - 49 KB)
- 018-018 (PDF - 177 KB)
- 018-018 (DOC - 49 KB)
- 019-025 (PDF - 29 KB)
- 019-025 (DOC - 39 KB)
- 026-029 (PDF - 186 KB)
- 026-029 (DOC - 54 KB)
- 030-037 (PDF - 206 KB)
- 030-037 (DOC - 41 KB)
- 038-038/REV1 (PDF - 100 KB)
- 038-038/REV1 (DOC - 48 KB)
- 038-039 (PDF - 184 KB)
- 038-039 (DOC - 50 KB)
- 040-042 (PDF - 17 KB)
- 040-042 (DOC - 26 KB)
- 043-043 (PDF - 96 KB)
- 043-043 (DOC - 48 KB)
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om Europaparlamentets sammansättning
(2017/2054(INL)) – 2017/0900(NLE))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av artikel 10 i EU-fördraget[1],
– med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014[2],
– med beaktande av sin resolution av den 11 november 2015 om reformen av vallagen i Europeiska unionen och det till denna fogade förslaget till rådets beslut om antagande av bestämmelserna om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet[3],
– med beaktande av Europeiska rådets beslut 2013/312/EU av den 28 juni 2013 om Europaparlamentets sammansättning,
– med beaktande av långfredagsavtalet av den 10 april 1998,
– med beaktande av artiklarna 46, 52 och 84 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A8-0007/2018), och av följande skäl:
A. Europaparlamentets sammansättning måste respektera kriterierna i artikel 14.2 första stycket i EU-fördraget, det vill säga att antalet företrädare för unionens medborgare inte får överstiga 750, plus talmannen, att medborgarna ska företrädas med degressiv proportionalitet, med minst sex ledamöter per medlemsstat, och att ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser.
B. I artikel 14.2 i EU-fördraget anges att Europaparlamentet ska vara sammansatt av företrädare för unionens medborgare.
C. I EU-fördraget och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt betonas, när det gäller unionsinstitutionerna, vikten av jämlikhet för och likabehandling av medborgare. Det är avgörande att stärka representationens jämlikhet, i syfte att öka Europaparlamentets legitimitet som det lagstiftande organ som representerar unionsmedborgarna.
D. Europaparlamentet har behandlat ett antal förslag om ett permanent system för fördelning av platserna på grundval av matematiska formler, som hade beställts av och presenterats för parlamentet.
E. Den brittiska regeringen meddelade den 29 mars 2017, i enlighet med artikel 50.2 i EU-fördraget, Europeiska rådet om sin avsikt att lämna Europeiska unionen. Den tvååriga tidsramen för förhandlingar om och ingående av ett avtal om utträde löper ut den 29 mars 2019, om inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket med enhällighet beslutar att förlänga denna period.
F. Om inte den nuvarande rättsliga situationen förändras kommer Förenade kungariket inte längre att vara medlem i Europeiska unionen vid tidpunkten för nästa val till Europaparlamentet 2019.
G. I sitt förslag av den 11 november 2015 till ett rådsbeslut om antagande av bestämmelser om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet angav parlamentet sin ståndpunkt i fråga om att upprätta en gemensam valkrets där listorna toppas av dem som varje politisk familj nominerat som kandidat till befattningen som kommissionens ordförande.
H. Ett flertal medlemsstater har nyligen uttalat sitt stöd för inrättandet av en gemensam valkrets från och med valet till Europaparlamentet 2019. En nödvändig förutsättning för införandet av en gemensam valkrets är en ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, som bör antas senast ett år före valet till Europaparlamentet i enlighet med Venedigkommissionens uppförandekod i valfrågor.
I. Införandet av en sådan valkrets skulle stärka idén om unionsmedborgarskapet och öka den europeiska karaktären av valen till Europaparlamentet.
J. Inte bara listor som inges av befintliga europeiska politiska partier bör vara tillåtliga som transnationella listor för valet till Europaparlamentet i den gemensamma valkretsen, utan även listor som inges av nationella politiska partier eller rörelser som inte är knutna till något europeiskt politiskt parti, om de uppfyller på förhand fastställda europeiska kriterier.
K. I sitt förslag av den 11 november 2015 till ett rådsbeslut om antagande av bestämmelser om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet efterlyste parlamentet införandet av en obligatorisk tröskel för valkretsarna, och för medlemsstater med en enda valkrets, som använder listsystemet och omfattar fler än ett visst antal platser. Parlamentet anser att denna tröskel måste fastställas med hänsyn till den nya tilldelningen av platser.
1. Europaparlamentet konstaterar att den nuvarande tilldelningen av platser i parlamentet, som fastställts genom Europeiska rådets beslut 2013/312/EU, endast gäller för valperioden 2014–2019. Parlamentet betonar därför att ett nytt beslut om Europaparlamentets sammansättning för valperioden 2019–2024 krävs.
2. Europaparlamentet är medvetet om att den nuvarande fördelningen av platser i flera fall inte överensstämmer med principen om degressiv proportionalitet och därför måste korrigeras i fråga om parlamentets sammansättning från och med valet till Europaparlamentet 2019.
3. Europaparlamentet konstaterar att ett antal medlemsstater anser att omröstningssystemet i rådet måste beaktas när beslut fattas om tilldelningen av platser i Europaparlamentet.
4. Europaparlamentet betonar att, samtidigt som de matematiska formlerna erbjuder en stor potential för ett permanent system för fördelning av platser i framtiden, är det politiskt ohållbart för parlamentet att föreslå ett permanent system i detta skede.
5. Europaparlamentet konstaterar att om inte den nuvarande rättsliga situationen förändras kommer Förenade kungariket inte längre att vara en medlemsstat vid tidpunkten för nästa val till Europaparlamentet 2019.
6. Europaparlamentet föreslår att en ny tilldelning av platserna i parlamentet, som respekterar de kriterier som fastställs i artikel 14 i EU-fördraget, tillämpas från och med nästa val till Europaparlamentet 2019. Om den ovannämnda rättsliga situationen rörande Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen ändras, bör den tilldelning av platser som tillämpas under valperioden 2014–2019 vara tillämplig fram till dess att Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen får rättsverkan.
7. Europaparlamentet understryker att de platser som Förenade kungariket lämnar vid sitt utträde ur Europeiska unionen kommer att underlätta antagandet av ett nytt system som reglerar tilldelning av platserna i parlamentet och som kommer att genomföra principen om degressiv proportionalitet. Vidare understryks att den nya tilldelning som föreslås skulle göra det möjligt att minska parlamentets storlek. Parlamentet konstaterar att användningen av bara en bråkdel av de platser som Förenade kungariket lämnar är tillräcklig för att säkerställa att ingen medlemsstat förlorar några platser och gör det möjligt att tilldela ett avsevärt antal platser till den gemensamma valkretsen.
8. Europaparlamentet understryker att en minskning av parlamentets storlek skulle lämna kvar ett antal platser för att tillgodose eventuella framtida utvidgningar av Europeiska unionen och ledamöter som väljs från transnationella listor i en gemensam valkrets.
9. Europaparlamentet påminner om att enligt långfredagsavtalet har befolkningen i Nordirland en inneboende rätt att inneha brittiskt medborgarskap, irländskt medborgarskap eller båda dessa, samt – i kraft av rätten till irländskt medborgarskap – även unionsmedborgarskap.
10. Europaparlamentet påminner om att degressiv proportionalitet, såsom den definieras i fördragen, är baserad på antalet platser per medlemsstat och inte på kandidaternas nationalitet.
11. Europaparlamentet uppmanar rådet att snabbt avsluta översynen av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet.
12. Europaparlamentet understryker att den reform av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet som föreslås av parlamentet kommer att öka den europeiska karaktären hos dessa val och sända en positiv signal om framtiden för det europeiska projektet.
13. Europaparlamentet understryker att reformen av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet kommer att skapa en rättslig grund för inrättandet av en gemensam valkrets.
14. Europaparlamentet anser att den föreslagna fördelningen på grundval av principerna i fördragen erbjuder en solid grund för en metod för att fastställa den framtida tilldelningen av platser med hänsyn till kriterierna i artikel 14 i EU-fördraget, särskilt principen om degressiv proportionalitet, och är rättvis, öppen och objektiv, ligger i linje med de senaste förändringarna i befolkningsutvecklingen och är begriplig för Europas medborgare.
15. Europaparlamentet lägger för Europeiska rådet fram det bifogade förslaget till Europeiska rådets beslut om fastställande av Europaparlamentets sammansättning, på grundval av sin initiativrätt enligt artikel 14.2 i EU-fördraget. Parlamentet understryker det brådskande behovet av att anta detta beslut, som måste godkännas av parlamentet, så att medlemsstaterna i god tid kan anta nödvändiga interna bestämmelser för att göra det möjligt för dem att anordna valet till Europaparlamentet för valperioden 2019–2024.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och det bifogade förslaget till Europeiska rådets beslut, tillsammans med det tidigare nämnda betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor, till Europeiska rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.
- [1] I den artikeln föreskrivs att ”[m]edborgarna ska företrädas direkt på unionsnivå i Europaparlamentet”.
- [2] Antagna texter, P7_TA(2013)0082.
- [3] Antagna texter, P8_TA(2015)0395.
BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
Förslag till
Europeiska rådets beslut
om Europaparlamentets sammansättning
EUROPEISKA RÅDET HAR FATTAT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14.2,
med beaktande av Europaparlamentets initiativ,
med beaktande av Europaparlamentets godkännande,
av följande skäl:
(1) I artikel 14.2 första stycket i fördraget om Europeiska unionen fastställs kriterierna för parlamentets sammansättning, det vill säga att antalet företrädare för unionens medborgare inte får överstiga 750, plus talmannen, att medborgarna ska företrädas med degressiv proportionalitet, med minst sex ledamöter per medlemsstat, och att ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser.
(2) I artikel 10 i fördraget om Europeiska unionen föreskrivs bland annat att unionens sätt att fungera ska bygga på representativ demokrati, där medborgarna ska företrädas direkt på unionsnivå i Europaparlamentet, och medlemsstaterna ska företrädas i rådet av sina regeringar, vilka själva ska vara demokratiskt ansvariga inför sina nationella parlament eller sina medborgare. Artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen, om Europaparlamentets sammansättning, är därför tillämplig inom ramen för de mera omfattande institutionella bestämmelser som fastställs i fördragen och som även inbegriper bestämmelserna om beslutsfattande i rådet.
(3) Den lämpliga rättsliga grunden för en gemensam valkrets som omfattar unionens hela territorium måste tillhandahållas genom ett rådsbeslut om antagande av bestämmelser om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, som i enlighet med artikel 223.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anger villkoren för inrättandet av en sådan gemensam valkrets.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen ska följande principer gälla:
– Vid tilldelning av platser i Europaparlamentet ska man fullt utnyttja de lägsta och högsta tröskelvärden per medlemsstat som fastställs i fördraget om Europeiska unionen, så att respektive befolkningsstorlek avspeglas så nära som möjligt.
– Degressiv proportionalitet ska definieras på följande sätt: Kvoten mellan befolkning och antalet platser för varje medlemsstat, före avrundning till heltal, ska variera beroende på staternas respektive befolkningsstorlek, så att varje ledamot i Europaparlamentet från en medlemsstat med större befolkningsstorlek företräder fler medborgare än en ledamot från en medlemsstat med mindre befolkningsstorlek, och omvänt att ju fler invånare en medlemsstat har, desto fler platser har den rätt till.
– Tilldelningen av platser ska återspegla befolkningsutvecklingen i medlemsstaterna.
Artikel 2
Den totala befolkningsstorleken i medlemsstaterna beräknas av kommissionen (Eurostat) utifrån de mest aktuella uppgifterna från medlemsstaterna och enligt en metod som fastställts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013[1].
Artikel 3
1. Antalet företrädare i Europaparlamentet valda i varje medlemsstat fastställs härmed, för parlamentets valperiod 2019–2024, enligt följande:
|
Belgien |
21 |
|
|
Bulgarien |
17 |
|
|
Tjeckien |
21 |
|
|
Danmark |
14 |
|
|
Tyskland |
96 |
|
|
Estland |
7 |
|
|
Irland |
13 |
|
|
Grekland |
21 |
|
|
Spanien |
59 |
|
|
Frankrike |
79 |
|
|
Kroatien |
12 |
|
|
Italien |
76 |
|
|
Cypern |
6 |
|
|
Lettland |
8 |
|
|
Litauen |
11 |
|
|
Luxemburg |
6 |
|
|
Ungern |
21 |
|
|
Malta |
6 |
|
|
Nederländerna |
29 |
|
|
Österrike |
19 |
|
|
Polen |
52 |
|
|
Portugal |
21 |
|
|
Rumänien |
33 |
|
|
Slovenien |
8 |
|
|
Slovakien |
14 |
|
|
Finland |
14 |
|
|
Sverige |
21 |
|
2. Om emellertid Förenade kungariket fortfarande är en av unionens medlemsstater vid inledningen av valperioden 2019–2024 ska det antal företrädare i Europaparlamentet från varje medlemsstat som påbörjar sitt mandat vara det som föreskrivs i artikel 3 i Europeiska rådets beslut 2013/312/EU[2] fram till dess att Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen får rättsverkan.
När Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen får rättsverkan ska det antal företrädare i Europaparlamentet valda i varje medlemsstat vara det som anges i punkt 1 i denna artikel.
De företrädare i Europaparlamentet som intar de extra platser som härrör från skillnaden mellan det antal platser som tilldelas den medlemsstaten enligt första och andra styckena i denna punkt ska inta sina platser i parlamentet vid samma tidpunkt.
Artikel 4
Efter ikraftträdandet av den lämpliga rättsliga grunden för transnationella listor ska det inrättas en gemensam valkrets som omfattar unionens hela territorium. Villkoren för en sådan gemensam valkrets ska anges i rådets beslut om antagande av bestämmelser om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet.
Om emellertid Förenade kungariket fortfarande är en av unionens medlemsstater vid inledningen av valperioden 2019–2024, och om det finns företrädare i Europaparlamentet som valts på transnationella listor, ska dessa tillträda sina platser först när Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen får rättsverkan.
Antalet företrädare som väljs i den gemensamma valkretsen ska fastställas på grundval av antalet medlemsstater.
Artikel 5
I tillräckligt god tid innan valperioden 2024–2029 inleds ska Europaparlamentet, i enlighet med artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen, för Europeiska rådet lägga fram ett förslag till uppdaterad tilldelning av platser.
Artikel 6
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i ...
På Europeiska rådets vägnar
Ordförande
.
MOTIVERING
Fördelningen av platser i parlamentet är en politiskt känslig fråga, eftersom den har direkt inverkan på medborgarnas representation i den enda EU-institution vars medlemmar väljs genom direkta val. Därför är det av yttersta vikt att se till att Europaparlamentets sammansättning bygger på rättvisa, öppna, objektiva, hållbara och opartiska principer.
Fördelningen av platser i Europaparlamentet måste göras i enlighet med de allmänna bestämmelserna i artikel 14 i EU-fördraget. Dessa bestämmelser gäller parlamentets storlek och det högsta och lägsta antal platser som ska tilldelas varje medlemsstat, och det slås också fast att platserna måste fördelas i enlighet med principen om degressiv proportionalitet. Denna princip definieras för närvarande i Europeiska rådets beslut 2013/312/EU.
Den nuvarande fördelningen av platserna i parlamentet följer bara till viss del principen om degressiv proportionalitet såsom den definierats i sekundärrätten. Den aktuella fördelningen har antagits som en ”pragmatisk lösning”, som också utformades för att delvis kompensera för den obalans som uppkommer på grund av rådets nuvarande omröstningssystem. Denna pragmatiska lösning utarbetades 2013 genom en politisk kompromiss, enligt principen att ingen ska vinna och ingen ska förlora mer än en plats. Denna politiska kompromiss innebar att Europaparlamentsledamöter från medlemsstater med en relativt liten befolkning i vissa fall företrädde fler medborgare per person än sina kollegor från medlemsstater med en relativt sett större befolkningsstorlek[1]. Det strider mot den nuvarande definitionen av principen om degressiv proportionalitet.
Europaparlamentet har alltid lagt stor vikt vid behovet av att överväga ett system för fördelning av platser i parlamentet i samband med en översyn av rådets omröstningssystem, i syfte att säkerställa den interinstitutionella balansen[2]. I Europeiska rådets beslut 2013/312/EU av den 28 juni 2013 om parlamentets sammansättning berörs denna fråga kort. Det måste dock noteras att en ändring av rådets omröstningsregler skulle kräva en ändring av fördragen.
Genom åren har parlamentet erkänt betydelsen av att inrätta ett permanent system för en rättvis, objektiv och öppen[3] fördelning av platser, före varje val till Europaparlamentet, i enlighet med bestämmelserna i fördragen. För att finna en lämplig metod har parlamentet beställt ett antal studier där olika matematiska modeller för platsfördelningen undersöks. Något permanent system har dock ännu inte införts.
I sin resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014[4] åtog sig parlamentet att föreslå ett system för fördelning av platser. Denna idé fångades upp av Europeiska rådet i artikel 4 i dess beslut från juni 2013 om Europaparlamentets sammansättning[5] (som godkändes av parlamentet). I beslutet slogs det fast att parlamentet skulle lägga fram ett förslag till utformning av ”... ett system som i framtiden gör det möjligt att före varje nytt val till Europaparlamentet fördela platserna mellan medlemsstaterna ...” senast i slutet av 2016. Av tvingande politiska skäl med koppling till den brittiska folkomröstningen den 23 juni 2016 kunde parlamentet inte lägga fram något förslag före 2016 års utgång, såsom krävdes enligt Europeiska rådets beslut.
Föredragandena har undersökt ett antal förslag om ett permanent system för fördelning av platserna i parlamentet på grundval av matematiska formler.[6] Bland de förslag som närmast motsvarar alla kriterier var FPS-metoden (fast, proportionell till befolkningsstorleken och kvadratroten ur befolkningsstorleken). Den ger intressanta resultat som förtjänar ytterligare analys och bör beaktas vid den framtida fördelningen av platser från och med valet 2024.
Samtidigt som denna och andra formler uppfyller de formella villkoren för att åstadkomma en sammansättning av parlamentet som fullt ut följer kraven i artikel 14.2 i EU-fördraget, erbjuder de inte någon lösning som också är politiskt acceptabel på lång sikt och i nuläget. Den nuvarande politiska situationen gör det mycket svårt att binda sig till ett permanent system för fördelning av platserna i parlamentet vid denna tidpunkt. Den politiska osäkerheten förvärras ytterligare av den rättsosäkerhet som följer av att artikel 50 åberopats av Förenade kungariket. Detta är fallet särskilt eftersom förfarandet för utarbetandet av Europeiska rådets beslut i bilagan till denna resolution ska vara avslutat senast sommaren 2018, på grund av rättsliga begränsningar i vissa medlemsstater. Vid denna tidpunkt kommer Förenade kungarikets utträde ur EU inte att ha slutförts. Det är därför i detta skede rättsligt och politiskt omöjligt att föreslå ett permanent system för fördelning av platserna i parlamentet.
Vidare har Europaparlamentet redan framhållit betydelsen av sambandet mellan ett permanent system för fördelning av platser och en översyn av omröstningssystemet i rådet, som inte kan uppnås utan en fördragsändring, och därför anser föredragandena att inrättandet av ett system bör skjutas upp till en tidpunkt då den politiska kontexten är mogen för en övergripande diskussion om den interinstitutionella balansen.
Föredragandenas förslag: en principbaserad lösning
Föredragandena lägger fram ett förslag till Europeiska rådets beslut om parlamentets sammansättning som erbjuder en fördelning av platser mellan medlemsstaterna som är rättvis, objektiv och grundad på klara principer. Med hänsyn till att medlemsstaterna i tillräckligt god tid före valet måste ha rättssäkerhet när det gäller det antal företrädare som de skulle välja för valperioden 2019–2024 föreslår föredragandena att bibehålla den nuvarande fördelningen av platser för den period då Förenade kungariket fortfarande är medlem i unionen. När Förenade kungariket formellt och juridiskt utträder ur unionen skulle den nya fördelningen träda i kraft.
Denna nya fördelning grundas på tre principer:
1. Respekt för principen om degressiv proportionalitet, som krävs enligt artikel 14 i EU-fördraget.
2. Ingen förlust av platser för någon medlemsstat.
3. En minimal omfördelning av de platser som frigörs genom Förenade kungarikets utträde ur EU.
Den föreslagna lösningen är ett möjligt alternativ i den aktuella politiska situationen och respekterar fullt ut de tre ovannämnda principerna och alla kriterier i artikel 14 i EU-fördraget. I föredragandenas förslag används ett minimalt antal brittiska platser som skulle förbli vakanta när Förenade kungarikets utträde ur EU formellt och rättsligt har avslutats, varigenom parlamentets storlek minskas till 705 ledamöter. Detta skulle innebära att 46 platser förblir tillgängliga för potentiella framtida utvidgningar eller för att delvis användas för en gemensam valkrets.
Dessutom rättar den nya principbaserade fördelningen till alla överträdelser av principen om degressiv proportionalitet, utan att detta medför någon förlust av platser för medlemsstaterna, samtidigt som storleken på parlamentet minskas.
Bilaga I illustrerar effekten av föredragandenas förslag på fördelningen av platser mellan medlemsstaterna. Framför allt visar den att den föreslagna lösningen respekterar principen om degressiv proportionalitet genom att uppfylla följande två kriterier:
(1) Ingen stat med mindre befolkningsstorlek ska tilldelas fler platser än en stat med större befolkningsstorlek.
(2) Förhållandet mellan befolkningsstorlek och platser ska öka med ökande befolkningsstorlek, före avrundning till heltal.
När det gäller frågan om den gemensamma valkretsen vill föredragandena framhålla att denna fråga bör regleras inom ramen för reformen av den europeiska vallagen. I sin resolution av den 11 november 2015 om en reform av Europeiska unionens vallag angav parlamentet möjligheten att upprätta en gemensam valkrets där listorna toppas av dem som varje politisk familj nominerat som kandidat till befattningen som kommissionens ordförande. Därför bör, när den rättsliga grunden har antagits, inrättandet av en gemensam valkrets och avsättandet av en del av platserna i parlamentet för detta ändamål övervägas inför framtida val.
- [1] De franska, brittiska och spanska ledamöterna av Europaparlamentet företrädde fler medborgare än de tyska; de nederländska ledamöterna företrädde fler medborgare än de rumänska; de svenska och österrikiska ledamöterna företrädde fler medborgare än de ungerska; de danska ledamöterna företrädde fler medborgare än de bulgariska, och de irländska ledamöterna företrädde fler medborgare än de slovakiska.
- [2] Denna fråga tas upp i parlamentets resolutioner P6_TA(2007)0429 och P7_TA-PROV(2014)0082.
- [3] Meddelande om fördelningen av platser i Europaparlamentet mellan EU:s medlemsstater
http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/note/join/2011/432760/IPOL-AFCO_NT(2011)432760_EN.pdf och en fördjupad analys av reformen av Europaparlamentet: sammansättning, förfarande och legitimitet: http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/IDAN/2015/510002/IPOL_IDA(2015)510002_EN.pdf - [4] P6_TA (2013) 0082.
- [5] Europeiska rådets beslut av den 28 juni 2013 om Europaparlamentets sammansättning.
- [6] Djupanalys av Europaparlamentets sammansättning, Utredningsavdelning C, PE583.117, och förslagen angående FPS-metoden av prof. Victoriano Ramírez González samt den lösning med “700 ledamöter, sammansättning utan förluster” som föreslagits av prof. Grimmett, prof. Pukelsheim, prof. Ramírez González, prof. Słomczyński och prof. Życzkowski
BILAGA
Principbaserad lösning för fördelning av platser i parlamentet för valperioden 2019–2024:
|
|
Befolkningsstorlek 2017[1] |
Nuvarande fördelning av platser |
Befolkningsstorlek per EP-ledamot |
Ny fördelning |
Befolkningsstorlek per EP-ledamot |
|
|
Tyskland |
82 064 489 |
96 |
854 838 |
96 |
854 838 |
|
|
Frankrike |
66 661 621 |
74 |
900 833 |
79 |
854 636 |
|
|
Förenade kungariket |
65 341 183 |
73 |
895 085 |
|
|
|
|
Italien |
61 302 519 |
73 |
839 761 |
76 |
806 612 |
|
|
Spanien |
46 438 422 |
54 |
859 971 |
59 |
800 662 |
|
|
Polen |
37 967 209 |
51 |
744 455 |
52 |
744 455 |
|
|
Rumänien |
19 759 968 |
32 |
617 499 |
33 |
617 499 |
|
|
Nederländerna |
17 235 349 |
26 |
662 898 |
29 |
615 548 |
|
|
Belgien |
11 289 853 |
21 |
537 612 |
21 |
537 612 |
|
|
Grekland |
10 793 526 |
21 |
513 977 |
21 |
513 977 |
|
|
Tjeckien |
10 445 783 |
21 |
497 418 |
21 |
497 418 |
|
|
Portugal |
10 341 330 |
21 |
492 444 |
21 |
492 444 |
|
|
Ungern |
9 830 485 |
21 |
468 118 |
21 |
468 118 |
|
|
Sverige |
9 998 000 |
20 |
499 900 |
21 |
476 095 |
|
|
Österrike |
8 711 500 |
18 |
483 972 |
19 |
458 500 |
|
|
Bulgarien |
7 153 784 |
17 |
420 811 |
17 |
420 811 |
|
|
Danmark |
5 700 917 |
13 |
438 532 |
14 |
407 208 |
|
|
Finland |
5 465 408 |
13 |
420 416 |
14 |
390 386 |
|
|
Slovakien |
5 407 910 |
13 |
415 993 |
14 |
386 279 |
|
|
Irland |
4 664 156 |
11 |
424 014 |
13 |
358 781 |
|
|
Kroatien |
4 190 669 |
11 |
380 970 |
12 |
349 222 |
|
|
Litauen |
2 888 558 |
11 |
262 596 |
11 |
262 596 |
|
|
Slovenien |
2 064 188 |
8 |
258 024 |
8 |
258 024 |
|
|
Lettland |
1 968 957 |
8 |
246 120 |
8 |
246 120 |
|
|
Estland |
1 315 944 |
6 |
219 324 |
7 |
187 992 |
|
|
Cypern |
848 319 |
6 |
141 387 |
6 |
141 387 |
|
|
Luxemburg |
576 249 |
6 |
96 042 |
6 |
96 042 |
|
|
Malta |
434 403 |
6 |
72 401 |
6 |
72 401 |
|
|
TOTALT |
510 860 699 |
751 |
|
705 |
|
|
- [1] I enlighet med rådets beslut 2016/2353/EU, Euratom.
RESERVATION (23.1.2018)
i enlighet med artikel 52a.4 i arbetsordningen
Kazimierz Ujazdowski för ECR-gruppen
Vi instämmer inte i beslutet att omfördela platser efter brexit. Europaparlamentet går miste om en enorm möjlighet att minska sitt ledamotsantal till 678 ledamöter. Ett mindre parlament skulle vara mer effektivt, och att minska budgeten skulle uppskattas mycket av våra medborgare. Dessutom redogjorde betänkandets författare, i motsats till de tidigare resolutionerna från Europaparlamentet, inte för de objektiva kriterierna för den nya fördelningen, och tilldelningen av platser är därför godtycklig.
ECR-gruppen motsätter sig också kraven på ett framtida skapande av en transnationell lista. Transnationellt valda ledamöter av Europaparlamentet, som skulle befinna sig utanför de traditionella valkretsarna, kommer bara att få medborgarna att känna sig ännu mer avlägsna från EU. Det är naivt att utgå ifrån att detta kommer att öka ansvarstagandet och deltagandet i valen till Europaparlamentet, när det tyvärr kommer att göra raka motsatsen.
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
|
Antagande |
23.1.2018 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
20 4 1 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Michał Boni, Mercedes Bresso, Elmar Brok, Fabio Massimo Castaldo, Pascal Durand, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Diane James, Ramón Jáuregui Atondo, Alain Lamassoure, Jo Leinen, Morten Messerschmidt, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Markus Pieper, Paulo Rangel, Helmut Scholz, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Barbara Spinelli, Claudia Țapardel, Josep-Maria Terricabras, Kazimierz Michał Ujazdowski, Guy Verhofstadt |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Max Andersson, Pervenche Berès, Roberto Gualtieri, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jérôme Lavrilleux, Georg Mayer, Rainer Wieland |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET I
om förslaget till Europeiska rådets beslut om Europaparlamentets sammansättning
|
21 |
+ |
|
|
ALDE |
Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Guy Verhofstadt |
|
|
EFDD |
Fabio Massimo Castaldo |
|
|
GUE/NGL |
Helmut Scholz, Barbara Spinelli |
|
|
PPE |
Michał Boni, Elmar Brok, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, Markus Pieper, Paulo Rangel, György Schöpflin |
|
|
S&D |
Pervenche Berès, Mercedes Bresso, Ramón Jáuregui Atondo, Jo Leinen, Claudia Țapardel, Pedro Silva Pereira |
|
|
VERTS/ALE |
Pascal Durand, Josep-Maria Terricabras |
|
|
4 |
- |
|
|
ECR |
Morten Messerschmidt, Kazimierz Michał Ujazdowski |
|
|
ENF |
Georg Mayer |
|
|
NI |
Diane James |
|
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET II
om utkastet till förslag till Europaparlamentets resolution
|
20 |
+ |
|
|
ALDE |
Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Guy Verhofstadt |
|
|
EFDD |
Fabio Massimo Castaldo |
|
|
GUE/NGL |
Helmut Scholz, Barbara Spinelli |
|
|
PPE |
Michał Boni, Elmar Brok, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, Paulo Rangel, György Schöpflin |
|
|
S&D |
Pervenche Berès, Mercedes Bresso, Ramón Jáuregui Atondo, Jo Leinen, Claudia Țapardel, Pedro Silva Pereira |
|
|
VERTS/ALE |
Pascal Durand, Josep-Maria Terricabras |
|
|
4 |
- |
|
|
ECR |
Morten Messerschmidt, Kazimierz Michał Ujazdowski |
|
|
ENF |
Georg Mayer |
|
|
NI |
Diane James |
|
|
1 |
0 |
|
|
PPE |
Markus Pieper |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster