Betänkande - A8-0022/2018Betänkande
A8-0022/2018

BETÄNKANDE om Europaparlamentets rekommendation till rådet om EU:s prioriteringar inför det 62:a mötet i FN:s kvinnokommission

5.2.2018 - (2017/2194(INI))

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Föredragande: Izaskun Bilbao Barandica, Ángela Vallina
PR_INI_RecommCFSP


Förfarande : 2017/2194(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A8-0022/2018
Ingivna texter :
A8-0022/2018
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION

till rådet om EU:s prioriteringar inför det 62:a mötet i FN:s kvinnokommission

(2017/2194(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av det 62:a mötet i FN:s kvinnokommission, dess prioriterade tema ”Utmaningar och möjligheter för att uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinnor och flickor på landsbygden” och temat ”Kvinnors deltagande i och tillgång till medier och informations- och kommunikationsteknik, och deras inverkan och användning som verktyg för kvinnors utveckling och egenmakt”,

–  med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking i september 1995, och den deklaration och handlingsplattform för kvinnors egenmakt som antogs i Peking samt påföljande slutdokument från FN:s särskilda sessioner, Peking +5, +10, +15 och +20, om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingdeklarationen och handlingsplattformen, vilka antogs den 9 juni 2000, den 11 mars 2005, den 2 mars 2010 respektive den 9 mars 2015,

–  med beaktande av artikel 157.4 i EUF-fördraget,

  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om att stärka flickor genom utbildning i EU[1],

  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2016 om situationen för kvinnliga flyktingar och asylsökande i EU[2],

  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om främjande av jämställdhet inom psykisk hälsa och klinisk forskning[3],

–  med beaktande av sin resolution av den 4 april 2017 om kvinnor och deras roller i landsbygdsområden[4],

–  med beaktande av FN-resolutionen Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015 i New York,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG[5],

–  med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av den allmänna rekommendationen nr 34 (2016) från kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor om landsbygdskvinnors rättigheter,

  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) och Europaparlamentets resolution av den 12 september 2017 om EU:s anslutning till konventionen[6],

  med beaktande av Parisavtalet av den 12 december 2015,

–  med beaktande av artikel 113 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0022/2018), och av följande skäl:

A.  Jämställdhet är en av EU:s grundläggande principer, vilket fastslås i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

B.  FN:s mål 5 för hållbar utveckling är att uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors egenmakt i hela världen, och målet bör införlivas helt i Agenda 2030 för att uppnå framsteg avseende alla hållbarhetsmål. Bland målen för hållbar utveckling finns ett mål om att fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor.

C.  Europeiska unionen och dess medlemsstater bör gå i spetsen för kvinnors och flickors egenmakt och är skyldiga att arbeta för att uppnå fullständig jämställdhet inom unionen och att främja detta mål i alla yttre förbindelser.

D.  De sociala och ekonomiska förhållandena och levnadsvillkoren har förändrats mycket under de senaste decennierna och varierar betydligt mellan de olika länderna.

E.   Uteblivna statliga åtgärder mot bristande jämställdhet äventyrar nuvarande och framtida framsteg på detta område. Att ta itu med traditionella könsobalanser och stereotyper och föreställningar är avgörande för kvinnors egenmakt och fattigdomsutrotning.

F.  Diskrimineringen av kvinnor drabbar även kvinnor på landsbygden. Huvuddelen av världens kvinnor lever på landsbygden och är därför mer utsatta för flerfaldig diskriminering på grund av ålder, klass, etnicitet, ras, funktionsnedsättning och könsidentitet.

G.  Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i landsbygdsområden omfattar många olika sysselsättningsmöjligheter, och begränsas således inte enbart till konventionellt jordbruksarbete.

H.  Kvinnor på landsbygden får ofta lägre betalt än män för samma arbete, deras arbete erkänns ofta inte formellt, vilket gäller t.ex. obetalt omsorgsarbete, och återspeglas inte i antalet kvinnor som är ägare av jordbruksföretag, trots att de är nyckelaktörer för att uppnå de ekonomiska, miljömässiga och sociala förändringar som krävs för en hållbar utveckling.

I.  Kvinnor på landsbygden som ofta är den huvudsakliga vårdgivaren i sina familjer och lokala samhällen har omfattande svårigheter att få barn- och äldreomsorg till sina anhöriga, vilket leder till en oproportionerlig börda för kvinnorna och hindrar deras integration på arbetsmarknaden. Tillhandahållandet av vårdtjänster av hög kvalitet är mycket viktigt för kvinnor och främjar balans mellan arbetsliv och privatliv.

J.  Kvinnor på landsbygden ställs inför många hinder som försvårar tillgången till lämpliga offentliga hälsovårdstjänster på grund av begränsad rörlighet och bristande tillgång till transportmedel eller hjälpmedel för att kontakta transportmedel (t.ex. mobiltelefon). Det krävs heltäckande hälsovårdstjänster för landsbygdskvinnornas fysiska, psykiska och känslomässiga välbefinnande (t.ex. för att motverka könsrelaterat våld). Tillgången till rätten till sexuell och reproduktiv hälsa och utbildning är mer begränsad i landsbygdsområden.

K.  Det är av stor betydelse för samhället som helhet att landsbygdsbefolkningen kan bo kvar, med särskild uppmärksamhet på områden med naturbetingade begränsningar, eftersom bevarandet av miljön och landskapet är beroende av det.

L.  Det finns en direkt koppling mellan bristande jämställdhet och miljöförstörelse.

M.  Klimatförändringarna och dess konsekvenser har en särskild och oproportionerligt negativ inverkan på kvinnor och flickor på landsbygden. Kvinnor på landsbygden är även kraftfulla aktörer bakom utvecklingen mot ett mer hållbart och miljövänligt jordbruk och kan spela en viktig roll för att skapa gröna arbetstillfällen. Att ge kvinnliga jordbrukare lika tillgång till mark och andra produktionsmedel är avgörande för att uppnå jämställdhet, livsmedelstrygghet och en effektiv klimatpolitik.

N.   Unga kvinnor på landsbygden utsätts fortfarande för ojämlikhet och diskriminering på flera grunder, och åtgärder måste vidtas för att främja en verklig jämställdhet mellan kvinnor och män, så att det ges fler arbetsmöjligheter, bland annat genom egenföretagande och inom sektorn för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, som gör det möjligt för dem att stanna kvar på landsbygden och därigenom trygga generationsskiftet och jordbrukets och landsbygdens fortlevnad.

O.  Jordbrukssektorn, inom vilken kvinnor spelar en viktig roll, är avgörande för landsbygdens livskraft och för generationsskiftet, den sociala sammanhållningen och den ekonomiska tillväxten. Jordbruket ska tillhandahålla säker, näringsrik och hälsosam mat och även bidra till ett omväxlande landskap, till att motverka klimatförändringarna och till att bevara den biologiska mångfalden och kulturarvet.

P.  Näringsintaget spelar en avgörande roll för flickors utveckling och välbefinnande. Näringsbrist leder till fysiska och psykiska problem såsom tillväxthämning, infertilitet, håglöshet, trötthet och koncentrationssvårigheter, vilket i sin tur minskar kvinnors ekonomiska potential och inverkar på hela familjens och samhällets välbefinnande.

Q.  Kvinnor på landsbygden måste kunna delta i offentligt beslutsfattande, och det krävs en jämn könsfördelning för att uppnå jämställdhet.

R.  När det gäller förebyggande av arbetsrisker gäller olika förhållanden för kvinnor och män. För att t.ex. bedöma skadliga effekter av kemiska produkter görs ofta beräkningar utifrån kroppsbyggnaden hos män – som i allmänhet har mer muskelmassa – och man ignorerar till och med de specifika rekommendationerna för gravida eller ammande kvinnor. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn till olika faktorer så att åtgärder kan vidtas för kvinnors hälsa inom jordbrukssektorn.

S.  Diskrimineringen påverkar även kvinnor inom mediesektorn. Medierna spelar en viktig roll för hela samhället och kvinnorna, som utgör minst halva befolkningen, bör i lika stor utsträckning medverka i skapandet av medieinnehåll och beslutsfattandet inom medieorganisationer.

T.  Mediesektorns roll är avgörande för att främja jämställdhet, eftersom medierna inte bara speglar utan även skapar beteendemönster och beteendenormer, och därmed i stor utsträckning formar den allmänna opinionen och kulturen.

U.  Mediebevakningen bidrar till att alla samhällsskikt får en bred förståelse för hur komplex kvinnors och mäns situation är.

V.  Kvinnor och barn påverkas oproportionerligt av konflikter och utgör den största flyktinggruppen antingen i läger eller på flykt för att söka säkerhet.

W.  I många samhällen har kvinnorna inte samma rättigheter till mark och egendom genom rättsliga medel, vilket förvärrar fattigdomen och begränsar kvinnors ekonomiska utveckling.

X.  Transkvinnor blir ofta oproportionerligt diskriminerade på grund av sin könsidentitet.

Y.  Starkare stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en förutsättning för jämställdhet och kvinnors egenmakt.

Z.  Sociala normer för kvinnors och mäns roller gör att kvinnor blir mer utsatta, framför allt vad gäller deras sexuella och reproduktiva hälsa, mot bakgrund av skadliga sedvänjor såsom kvinnlig könsstympning eller barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

Allmänna villkor för att stärka kvinnors och flickors egenmakt

a)  att bekräfta sitt orubbliga åtagande avseende Pekingplattformen,

b)  att eliminera alla former av diskriminering mot alla kvinnor och flickor överallt och att bekämpa alla former av våld som utgör allvarliga kränkningar av deras grundläggande rättigheter, vilka är en direkt konsekvens av sådan diskriminering,

c)  att involvera alla regeringar och kräva att de utarbetar program för avskaffande av sexuellt och könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor, t.ex. barnäktenskap, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning samt människohandel,

d)  att uppmana medlemsstaterna att motverka könsstereotyper och investera i kvinnors och flickors tillgång till individanpassad utbildning, livslångt lärande samt yrkesutbildning, särskilt på landsbygden och inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) samt entreprenörskap och innovation, eftersom dessa områden är viktiga verktyg för att genomföra målen för hållbar utveckling och främja jämställdhet inom jordbruks- och livsmedelssektorerna samt inom turism och andra näringsgrenar på landsbygden,

e)  att utforma politiska strategier för att utrota fattigdom och garantera en rimlig levnadsstandard för särskilt utsatta grupper, däribland kvinnor och flickor, i synnerhet genom sociala trygghetssystem,

f)  att främja informationsåtgärder, tekniska stödåtgärder samt utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna om yrkesstatus för de som hjälper makar eller makor i jordbruket, så att de kan få individuella rättigheter, däribland särskilt mammaledighet, socialförsäkringsskydd vid arbetsolyckor, tillgång till utbildning och pensionsrätter,

g)  att eliminera löneskillnaderna mellan könen, skillnaderna i inkomster (intäkter) under hela livet samt pensionsklyftan,

h)  att uppmana medlemsstaterna, liksom de regionala och lokala myndigheterna, att garantera allmän tillgång till adekvat barn- och äldreomsorg på landsbygden,

i)  att uppmana medlemsstaterna, liksom de regionala och lokala myndigheterna, att tillhandahålla inrättningar och offentliga och privata tjänster till rimliga priser och av hög kvalitet för vardagslivet, framför allt på landsbygden och särskilt hälso- och sjukvård, utbildning samt vård och omsorg; detta skulle kräva infrastrukturer på landsbygden för barnomsorg, hälso- och sjukvårdstjänster, utbildningsinstitutioner, äldreboenden och boenden för andra omsorgsbehövande, möjligheter till vikarier vid sjukdom och mammaledighet samt kulturella tjänster,

j)  att garantera att jämställdhetsperspektivet, som ett verktyg för att införliva principen om jämställdhet och motverka diskriminering, integreras i alla politiska strategier och program genom adekvata ekonomiska och mänskliga resurser,

k)  att mobilisera nödvändiga resurser för att uppnå jämställdhet genom att integrera jämställdhetsperspektivet i alla politiska strategier och åtgärder, inklusive genom könsbudgetering, som ett verktyg för att integrera principen om jämställdhet och motverka diskriminering,

l)  att garantera att parlamentet och dess utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män får delta fullt ut i beslutsprocessen avseende EU:s ståndpunkt vid det 62:a mötet i FN:s kvinnokommission,

  Egenmakt för landsbygdskvinnor

m)  att erinra sig att i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor införs skyldigheten att eliminera direkt och indirekt diskriminering av kvinnor genom rättsliga, politiska och programrelaterade åtgärder på alla områden i livet och att dess artikel 14 är den enda internationella skyldighet som berör landsbygdskvinnornas specifika behov,

n)   att säkerställa att flickor och kvinnor på landsbygden får en formell och informell utbildning, inklusive yrkesutbildning, som är tillgänglig, ekonomiskt överkomlig och av hög kvalitet, som gör att de kan förvärva nya eller utveckla sina färdigheter inom förvaltning, finanskunskap, ekonomi, marknadsföring, entreprenörskap och förvärva kunskaper om medborgarskap, samhälle och politik samt utbildning i teknik och hållbart jordbruk, för att garantera att kvinnor har samma möjligheter och frihet att välja den karriär som de önskar,

o)   att säkerställa att flickor och kvinnor på landsbygden lätt kan få tillgång till krediter och produktionsresurser och att de får stöd för sina företags- och innovationsinitiativ,

p)   att skydda rätten till och tillgången till en allmän hälso- och sjukvård av hög kvalitet som tar hänsyn till de fysiologiska skillnaderna mellan kvinnor och män och som är anpassad till behoven hos kvinnor och flickor på landsbygden, i synnerhet när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter,

q)  att fördöma alla former av våld mot kvinnor och garantera att offer som bor på landsbygden och i avlägsna områden inte förvägras lika tillgång till hjälp,

r)  att förbättra effektiviteten, insynen och demokratin inom de internationella, nationella, regionala och lokala institutioner som stöder och stärker den roll som kvinnor på landsbygden spelar, så att deras närvaro garanteras genom ett jämställt deltagande,

s)   att underlätta övergången från den informella ekonomin till den formella för kvinnor på landsbygden, och erkänna att kvinnor på landsbygden arbetar inom många olika områden och ofta ligger bakom utvecklingen mot ett hållbart och miljövänligt jordbruk, en tryggad livsmedelsförsörjning och skapandet av gröna arbetstillfällen,

t)  att planera och genomföra en klimattålig jordbrukspolitik som tar vederbörlig hänsyn till de specifika hot som kvinnor på landsbygden ställs inför till följd av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan,

u)  att garantera att kvinnor och flickor på landsbygden får delta i beslutsprocesser med avseende på planering och respons under alla faser av katastrofer och andra krissituationer, allt från tidig varning till biståndsinsatser, återhämtning, återställande och återuppbyggnad, och att garantera deras skydd och säkerhet i händelse av katastrofer och andra kriser,

v)  att vidta alla åtgärder som krävs för att se till att kvinnor på landsbygden kan leva i en säker, ren och hälsosam miljö,

w)  att tillhandahålla infrastruktur och offentliga tjänster som är av hög kvalitet och tillgängliga för kvinnor på landsbygden och lokalsamhällen och att investera i utveckling och underhåll av dessa,

x)  att underlätta digital utveckling eftersom den avsevärt kan bidra till att skapa nya arbetstillfällen, förenkla uppstarten som egenföretagare, öka konkurrenskraften och utvecklingen av turism samt skapa bättre balans mellan arbete och familjeliv,

y)  att stödja löpande verksamhet och inrättande av lokala samhällsgrupper som kan mötas regelbundet för att diskutera utvecklingsrelaterade problem och utmaningar och vidta konstruktiva åtgärder,

z)  att uppmana medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och det civila samhället att stödja och främja kvinnors deltagande i beslutsfattandet och i styrelserna för yrkesmässiga, entreprenörsmässiga och fackföreningsmässiga sammanslutningar och organisationer inom landsbygdspolitik-, hälso-, utbildnings- och jordbruksområdet liksom i förvaltningsorgan och representativa organ genom ett jämställt deltagande,

aa)  att erkänna och stödja den aktiva roll som kvinnor spelar på landsbygden och deras bidrag till ekonomin som entreprenörer, chefer för familjeföretag och främjare av hållbar utveckling,

ab)   att garantera landsbygdskvinnors äganderätt, särskilt till jordbruksföretag, och deras arvsrätt till mark, vilket är ett viktigt verktyg för deras ekonomiska egenmakt och för att de fullt ut ska kunna delta i och dra nytta av landsbygdsutvecklingen,

ac)   att säkerställa landsbygdskvinnors tillgång till produktionsresurser, e-plattformar, marknader, marknadsföringsmöjligheter och finansiella tjänster, och att främja lokala marknader, närmarknader och traditionella marknader – inklusive saluhallar – eftersom dessa är miljöer där kvinnor vanligtvis har större möjligheter att sälja sina produkter direkt, vilket resulterar i större ekonomisk egenmakt,

ad)  att främja sysselsättning för kvinnor inom STEM-sektorn, framför allt i positioner som bidrar till den cirkulära ekonomin och till att bekämpa klimatförändringarna,

ae)  att utveckla sysselsättningsfrämjande strategier, tjänster och program för att komma till rätta med den utsatta situationen för landsbygdskvinnor, som ofta arbetar inom den informella sektorn och riskerar olika former av diskriminering på grund av kön, ålder, klass, religion, etnicitet, funktionsnedsättning eller könsidentitet, och att tillhandahålla individanpassat stöd för att tillgodose deras behov och intressen,

af)  att inrätta stödprogram för att säkerställa att kvinnor och deras familjer har tillgång till allmänna socialförsäkringssystem som kan inverka på deras framtida pension och därmed minska pensionsklyftan, som beror på många olika faktorer,

ag)  att samla in könsuppdelade uppgifter och ta fram statistik över landsbygdskvinnors värderingar, situation, villkor och behov för att kunna utarbeta lämpliga politiska strategier och regelbundet övervaka situationen för kvinnor på landsbygden,

ah)  att uppmana till ratificering och genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inklusive artikel 6 om kvinnor med funktionsnedsättning och att garantera tillgången till varor, infrastruktur och tjänster,

ai)  att uppmana kommissionen, medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att tillhandahålla ekonomiskt överkomliga inrättningar av hög kvalitet liksom offentliga och privata tjänster specifikt inriktade på vardagslivet på landsbygden och att skapa de villkor som krävs för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv för kvinnor på landsbygden, framför allt genom att garantera lämplig barnomsorg och annan anhörigvård, tillgänglig hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik,

aj)  att understryka betydelsen av att inkludera skyddsåtgärder i EU:s politik avseende levnads- och arbetsförhållandena för kvinnor som är säsongsanställda inom jordbruket, särskilt vad gäller nödvändigheten av att de får socialt skydd, sjukförsäkring samt hälso- och sjukvård, och att uppmana regionala, lokala och nationella myndigheter samt andra institutioner att garantera migrerande arbetare och säsongsarbetare samt deras familjer, i synnerhet kvinnor och utsatta personer, deras grundläggande rättigheter, och att främja deras integrering i det lokala samhället,

Kvinnors deltagande i och tillgång till medier och informations- och kommunikationsteknik, och deras inverkan och användning som verktyg för kvinnors utveckling och egenmakt

ak)  att säkerställa tillgång till tillförlitlig internetinfrastruktur och tillförlitliga internettjänster via höghastighetsbredband; att investera i och främja användningen av ny teknik på landsbygden och inom jordbruket och att erkänna de betydelsefulla sociala, psykologiska och ekonomiska fördelarna med detta, att stå fast vid utvecklingen av ett helhetsperspektiv (”den digitala byn”), att främja lika möjligheter i fråga om tillgång till och utbildning i användningen av denna teknik,

al)  att rikta uppmärksamhet mot kvinnors närvaro och utveckling inom mediesektorn och mot icke-stereotypiskt medieinnehåll,

am)  att uppmuntra offentliga medieorganisationer att införa sin egen jämställdhetspolitik för att nå en jämn könsfördelning i beslutsfattande organ,

ao)  att säkerställa en effektiv kamp mot mediernas alltmer sexualiserade porträttering av kvinnor och flickor, med tillbörlig respekt för yttrandefriheten,

ap)  att uppmuntra medieorganisationer att motverka utvecklingen av en organisationskultur som ofta är oförenlig med balans mellan arbetsliv och privatliv,

aq)  att motverka lönegapet mellan kvinnor och män inom mediesektorn genom åtgärder mot diskriminering, som garanterar kvinnor och män lika lön för lika arbete,

ar)  att vidta alla nödvändiga åtgärder mot våld mot grävande journalister, med särskild uppmärksamhet riktad mot kvinnliga journalister som ofta är mer utsatta.

o

o    o

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

24.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Maria Arena, Heinz K. Becker, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Iratxe García Pérez, Arne Gericke, Anna Hedh, Mary Honeyball, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Florent Marcellesi, Angelika Mlinar, Angelika Niebler, Maria Noichl, Marijana Petir, João Pimenta Lopes, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Ángela Vallina, Elissavet Vozemberg-Vrionidi

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Catherine Bearder, Izaskun Bilbao Barandica, Lívia Járóka, Urszula Krupa, Edouard Martin, Clare Moody, Monika Vana

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Artis Pabriks

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

27

+

ALDE

Catherine Bearder, Izaskun Bilbao Barandica, Angelika Mlinar

EFDD

Daniela Aiuto

GUE/NGL

João Pimenta Lopes, Ángela Vallina, Malin Björk

PPE

Heinz K. Becker, Anna Maria Corazza Bildt, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Lívia Járóka, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Angelika Niebler, Michaela Šojdrová, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Jarosław Wałęsa

S&D

Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Mary Honeyball, David Martin, Clare Moody, Maria Noichl

VERTS/ALE

Florent Marcellesi, Ernest Urtasun, Monika Vana

1

-

PPE

Pabriks Artis

3

0

ECR

Arne Gericke, Urszula Krupa

PPE

Mariana Petir

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 14 februari 2018
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy