BETÄNKANDE om en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem

23.2.2018 - (2017/2067(INI))

Utskottet för transport och turism
Föredragande: István Ujhelyi

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem

(2017/2067(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 november 2016 En europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem, en milstolpe mot samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet (COM(2016)0766),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag[1], och förlängning av tidsfristen för befogenheten att anta delegerade akter,

–  med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande av den 11 oktober 2017 om samverkande intelligenta transportsystem[2],

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 31 maj 2017 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem, en milstolpe mot samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet[3],

–  med beaktande av rapporterna från plattformen för införande av samverkande ITS, i synnerhet certifikat- och säkerhetspolicyn för samverkande ITS,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 november 2017 Att rädda liv: öka bilsäkerheten i EU[4],

–  med beaktande av förklaringen från Amsterdam av den 14 april 2016 om samarbete på området för uppkopplad och automatiserad körning,

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2017 Internetkonnektivitet för tillväxt, konkurrenskraft och sammanhållning: ett europeiskt gigabitsamhälle och 5G[5],

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0036/2018), och av följande skäl:

A.  Den europeiska strategin för samverkande intelligenta transportsystem (nedan kallad strategin) hänger nära samman med kommissionens politiska prioriteringar, i synnerhet dess agenda för sysselsättning, tillväxt och investeringar, målet att skapa ett gemensamt europeiskt transportområde, den digitala inre marknaden och strategin för energiunionen.

B.  Medlemsstaternas myndigheter och industrisektorn måste svara på det trängande behovet att göra transporter säkrare, renare, mer effektiva, hållbara, multimodala och tillgängliga för alla vägtrafikanter, också för de mest utsatta och för personer med nedsatt rörlighet.

C.  Den positiva trend som uppvisats inom trafiksäkerheten i EU under det senaste årtiondet har stannat av och 92 % av alla trafikolyckor beror delvis på den mänskliga faktorn, och det är viktigt att samverkande ITS‑teknik används för att vissa förarassistenssystem ska fungera effektivt. Vägtransporter tar fortfarande upp mest utrymme i städerna och står för huvuddelen av olyckorna och transportutsläppen i form av buller, växthusgaser och luftföroreningar.

D.  Systemet med samverkande ITS kommer att ge trafikanter och trafikledare möjlighet att gemensamt utnyttja och använda information och att samordna sina åtgärder mer effektivt.

E.  It-säkerheten i samverkande ITS är en nyckelfaktor i genomförandet och fragmenterade säkerhetslösningar kan äventyra interoperabiliteten och säkerheten för slutanvändarna, det finns därför ett klart behov av åtgärder på EU-nivå.

F.  Algoritmisk ansvarsskyldighet och transparens innebär att det genomförs tekniska och operativa åtgärder som säkerställer transparensen och den icke-diskriminerande karaktären i ett automatiserat beslutsfattande och processen för beräkning av sannolikheten för ett enskilt beteende. Transparensen bör ge enskilda individer meningsfull information om den berörda logiken och om innebörden av processen och dess konsekvenser. Detta bör inbegripa information om de data som används för utbildning i analyser och göra det möjligt för enskilda individer att förstå och övervaka de beslut som påverkar dem.

G.  EU bör uppmuntra och vidareutveckla digital teknik inte bara för att minska misstag orsakade av den mänskliga faktorn och andra ineffektiviteter, utan även för att minska kostnaderna och optimera användningen av infrastruktur genom att avhjälpa trafikstockningarna och därmed minska koldioxidutsläppen.

H.  Den samverkande faktorn kommer tack vare digitala och mobila anslutningar att avsevärt förbättra trafiksäkerheten, trafikflödet, hållbarheten och multimodaliteten. Samtidigt kommer den att skapa en enorm ekonomisk potential och minska trafikolyckor och energiförbrukning. Samverkande ITS är av grundläggande betydelse för utvecklingen av autonoma fordon och styrsystem.

I.  Uppkopplad och automatiserad körning är en viktig digital utveckling inom sektorn, och samordning med all ny teknik som används inom sektorn, såsom de europeiska globala satellitbaserade navigationssystemen Galileo och Egnos, har nu nått en hög teknisk kapacitet.

J.  EU är skyldig att respektera Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7 och 8 om rätten till respekt för privatlivet och skyddet av personuppgifter.

K.  I flera länder över hela världen (t.ex. Förenta staterna, Australien, Japan, Korea och Kina) kommer ny digital teknik snart att kunna tas i bruk, och fordon och tjänster med samverkande ITS finns redan på marknaden.

Allmän ram

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem och det intensiva arbete som kommissionen har utfört tillsammans med experter från såväl offentlig som privat sektor och som ligger till grund för meddelandet. Parlamentet stöder resultaten och vill därför att det snabbt ska införas interoperabla tjänster för samverkande ITS i hela Europa.

2.  Europaparlamentet betonar att det behövs ett tydligt rättsligt ramverk för att stödja införandet av samverkande ITS, och ser fram emot en kommande delegerad akt enligt ITS-direktivet (direktiv 2010/40/EU) för att stödja tjänstekontinuitet, säkerställa interoperabilitet och stödja bakåtkompatibilitet.

3.  Europaparlamentet noterar de stora möjligheter som samverkande ITS erbjuder för att förbättra bränsleeffektiviteten, sänka kostnaderna för individuella transporter och minska trafikens negativa effekt på miljön.

4.  Europaparlamentet poängterar att digital teknik och relaterade affärsmodeller inom vägtransportväsendet för med sig stora möjligheter och konstaterar att strategin är en viktig milstolpe på vägen mot utveckling av samverkande ITS och i förlängningen helt uppkopplad och automatiserad rörlighet. Parlamentet noterar att samverkande, uppkopplade och automatiserade fordon kan stärka den europeiska industrins konkurrenskraft, göra transporter sammanhängande och säkra, minska trafikstockningar, energiförbrukningen och utsläppen samt förbättra sammanlänkningen av de olika transportslagen. Parlamentet anser att infrastrukturkrav därför måste fastställas för att säkerställa att de berörda systemen fungerar på ett säkert och effektivt sätt.

5.  Europaparlamentet konstaterar att EU-företag bör dra nytta av sin fördelaktiga ställning på den globala arenan i utvecklingen och tillämpningen av teknik för samverkande ITS. Parlamentet understryker det brådskande behovet av att ta fram en ambitiös EU-strategi som samordnar nationella och regionala ansträngningar, förebygger fragmentering, påskyndar införandet av samverkande ITS-teknik som har visat sig ha säkerhetsfördelar och som maximerar samverkan mellan olika sektorer, såsom transport, energi och telekommunikation. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att presentera en särskild tidsplan med tydliga mål för vad EU behöver uppnå mellan 2019 och 2029, prioritera införandet av de samverkande ITS-tjänster som har den högsta säkerhetspotentialen enligt den förteckning över tjänster som har sammanställts av plattformen för samverkande ITS i dess rapport om den andra fasen senast 2019, och se till att dessa tjänster finns i alla nya fordon i hela Europa.

6.  Europaparlamentet betonar att man behöver införa en enhetlig ram med sociala, miljömässiga och säkerhetsmässiga regler i syfte att upprätthålla arbetstagarnas och konsumenternas rättigheter och säkerställa sund konkurrens i sektorn.

7.  Europaparlamentet välkomnar resultaten från den andra fasen av plattformen för samverkande ITS och understryker dessa resultats betydelse[6].

8.  Europaparlamentet understryker att meddelandet visserligen utgör en viktig milstolpe på vägen mot en EU-strategi för samverkande, uppkopplade och automatiserade fordon, men att samverkande ITS och dessa olika begrepp inte bör blandas ihop.

9.  Europaparlamentet understryker att man måste se till att utvecklingen och införandet av uppkopplade och automatiserade fordon och samverkande ITS till fullo överensstämmer med och stöder målen för utfasning av fossila bränslen i transportsystemet och nollvision för trafiksäkerheten.

10.  Europaparlamentet påminner om att samverkande ITS är system som gör att olika ITS-stationer (fordon, vägutrustning, trafikkontrollcentraler och mobil utrustning) kan kommunicera och dela information genom en standardiserad kommunikationsarkitektur och att det därför är absolut nödvändigt att de olika systemen är interoperabla.

11.  Europaparlamentet påminner om att uppkopplade fordon är fordon som använder samverkande ITS‑teknik som gör det möjligt för vägfordon att kommunicera med andra fordon, med trafiksignaler och med såväl hållbar väginfrastruktur som horisontell infrastruktur, som bör stärkas och anpassas, men som också kan erbjuda innovativa system för laddning under färd samt kommunicera säkert med fordon och med andra trafikanter. Parlamentet påminner om att den mänskliga faktorn ligger bakom 92 % av alla trafikolyckor och att det är viktigt att använda samverkande ITS‑teknik för att vissa förarassistenssystem ska fungera effektivt.

12.  Europaparlamentet påminner om att automatiserade fordon är fordon som kan köra och manövrera självständigt i verkliga trafiksituationer och där ett eller flera av de primära körreglagen (styrning, gas, broms) sköts automatiskt under en längre tid.

13.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att införa skyddssystem under övergångsfasen när uppkopplade och automatiserade fordon och traditionella ouppkopplade fordon samexisterar, för att inte äventyra trafiksäkerheten. Vissa förarassistenssystem bör vidareutvecklas och göras obligatoriska.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga hur man ska hantera samexistensen på vägarna mellan samverkande, uppkopplade och automatiserade fordon och ouppkopplade fordon och förare, med tanke på fordonsparkens höga ålder och på att den återstående andelen människor som inte är uppkopplade innebär att man måste räkna med ett fortsatt stort antal fordon som inte hör till systemet.

15.  Europaparlamentet beklagar att det saknas en tydlig tidsplan för rekommenderade tjänster för dag 1,5 och framåt, samt att det saknas en fullständig konsekvensbedömning och exakta uppgifter om införandeinitiativen för utveckling av samverkande ITS-tjänster och potentiella utvidgningar av tjänsterna.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera de samverkande ITS-tjänster som ger högsta möjliga säkerhet, och att utarbeta de definitioner och krav som behövs, samt att snarast uppdatera den europeiska principförklaringen om användargränssnitt för informations- och kommunikationssystem i fordon, eftersom samspelet mellan mänsklig förare och maskin är viktigt[7]

.

17.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som uppkopplade och automatiserade fordon, samverkande ITS och ny teknik spelar för uppnåendet av klimatmålen, och behovet av att säkerställa att utvecklingen och införandet av dem kommer att överensstämma helt med och stödja målet att utfasa fossila bränslen i transportsystem. Parlamentet välkomnar användningen av samverkande ITS som ett sätt att göra trafiken effektivare, minska bränsleförbrukningen och vägtransporternas påverkan på miljön (exempelvis i fråga om koldioxidutsläpp) och optimera användningen av infrastruktur i städerna.

18.  Europaparlamentet framhåller de möjligheter som erbjuds av innovativ teknik, såsom automatiserad körning och körning i fordonskolonner (gruppering av flera fordon), så att man i högre grad kan utnyttja de aerodynamiska effekterna och därmed minska bränsleförbrukningen och utsläppen. Parlamentet begär ytterligare stöd till forskning och utveckling på detta område, framför allt om nödvändig digital infrastruktur.

19.  Europaparlamentet understryker att vägtrafikanter behöver erbjudas fler valmöjligheter, mer användarvänliga och anpassade produkter till överkomliga priser och mer information. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att underlätta utbytet av bästa praxis som bland annat syftar till att uppnå ekonomisk effektivitet. Parlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att gå med i plattformen C-Roads, eftersom den är avsedd att fylla en viktig samordnande funktion i genomförandet av strategin, förutsatt att den iakttar teknikneutralitet, som behövs för att främja innovationer, och understryker att man behöver se till att avancerade digitala verktyg införs i omfattande utsträckning och på ett samordnat sätt i medlemsstaterna, och att de också omfattar kollektivtrafik. Parlamentet uppmanar biltillverkare att inleda införandet av samverkande ITS för att genomföra strategin.

20.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att ta fram statistik som kompletterar existerande sådan, för att på ett bättre sätt kunna utvärdera digitaliseringsframstegen inom olika områden i vägsektorn. Parlamentet framhåller att det behövs ytterligare investeringar i forskning om sensorsystem och betonar att man vid utvecklingen av samverkande ITS måste ägna särskild uppmärksamhet åt stadstrafiken, vars trafikflöden skiljer sig markant från trafiken utanför städerna. Parlamentet konstaterar att stadskörning särskilt kräver större samverkan med motorcyklister, cyklister, fotgängare och andra sårbara trafikanter, däribland personer med funktionsnedsättning.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt vinnlägga sig om att se till att yrkesutbildningen och den högre utbildningen tillgodoser den kunskap som kommer att behövas inom de näringsgrenar som kommer att utveckla ITS-strategin. Parlamentet efterlyser framtidsanalyser om nya yrken och arbetstillfällen som är knutna till detta nya rörlighetsparadigm, och utbytet av god praxis i utvecklingen av modeller för samarbete mellan näringsliv och utbildningssystem som är tänkta att skapa integrerade utrymmen för utbildning, innovation och produktion.

22.  Europaparlamentet anser att samverkande ITS-tjänster bör integreras i rymdstrategin för Europa eftersom användningen av samverkande ITS bör bygga på geolokaliseringsteknik, t.ex. satellitbaserad positionsbestämning.

23.  Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna bör beakta införandet av samverkande ITS-tjänster i ett bredare perspektiv med rörlighet som en tjänst (MaaS), och integrering med andra transportsätt, särskilt för att undvika bieffekter, dvs. en ökning av andelen av vägtransporter.

Integritets- och uppgiftsskydd

24.  Europaparlamentet framhåller att EU-rätten måste tillämpas på integritets- och uppgiftsskydd för uppgifter inom samverkande ITS och uppkopplade ekosystem, och därför bör det prioriteras att dessa uppgifter endast används i syften som rör samverkande ITS och inte lagras eller används i andra syften. Parlamentet betonar att smarta fordon till fullo bör uppfylla alla krav i den allmänna dataskyddsförordningen och relevanta bestämmelser, och att leverantörer av samverkande ITS-tjänster måste meddela förare lättillgänglig information och tydliga villkor och bestämmelser, så att förarna kan ge ett fritt och informerat samtycke till all behandling av deras personuppgifter i enlighet med dataskyddsförordningens bestämmelser och begränsningar.

25.  Europaparlamentet betonar att det behövs en mycket större öppenhet och insyn samt algoritmisk ansvarsskyldighet i databehandling och dataanalyser som görs av företagen. Parlamentet erinrar om att den allmänna dataskyddsförordningen redan nu föreskriver en rätt att informeras om logiken i databehandlingen. Parlamentet betonar dessutom att det inte får finnas några ”körspärrar” i bilarna, vilket skulle innebära att användarna inte kan köra sina egna smarta bilar om de vägrar ge sitt samtycke, och uppmanar att man möjliggör ett ”offlineläge” i smarta bilar, som gör det möjligt för användarna att stänga av överföringen av personuppgifter till andra enheter utan att hindra körning av bilen.

26.  Europaparlamentet uppmärksammar att uppgiftsskydd och sekretess måste beaktas under hela behandlingen av uppgifter. Parlamentet betonar att genomförandet av inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard bör vara utgångspunkten när ITS-tillämpningar och -system utformas. Parlamentet påminner om att anonymiseringsteknik kan öka användarnas förtroende för de tjänster de använder.

It-säkerhet

27.  Europaparlamentet framhåller vikten av att höga standarder för it-säkerhet tillämpas i arbetet med att förebygga hackande och it-angrepp i alla medlemsstater, särskilt med tanke på den avgörande betydelsen av säkra kommunikationer inom samverkande ITS. Parlamentet konstaterar att it-säkerhet är en ytterst viktig utmaning att ta itu med när transportsystem blir alltmer digitaliserade och uppkopplade. Parlamentet framhäver att automatiserade och uppkopplade fordon och databaser där uppgifterna behandlas och/eller lagras riskerar att hackas eller utsättas för it-angrepp och att alla svaga punkter och risker som är tänkbara och kan fastställas mot bakgrund av utvecklingsnivån bör uteslutas genom utarbetande av en gemensam politik för säkerhet med strikta säkerhetsstandarder samt en politik för certifikat för införandet av samverkande ITS.

28.  Europaparlamentet understryker att lika höga och harmoniserade säkerhetskrav bör gälla i EU och alla medlemsstater och vid alla tänkbara samarbetsarrangemang med tredjeländer. Parlamentet påpekar dock att dessa standarder inte ska hindra tredje parters reparatörer tillgång till inbyggda system, för att säkerställa att fordonsägare inte är beroende av biltillverkarna för att utföra nödvändiga kontroller och/eller reparationer av inbyggd programvara.

Kommunikationsteknik och kommunikationsfrekvenser

29.  Europaparlamentet anser att en teknikneutral hybridkommunikationsmetod som säkerställer interoperabilitet och bakåtkompatibilitet som kombinerar kompletterande kommunikationsteknik är den lämpligaste metoden, och att den mest lovande hybridkommunikationen verkar vara en kombination av trådlös korthållskommunikation och cellulär teknik och satellitteknik, som garanterar bästa möjliga stöd för införandet av grundläggande samverkande ITS-tjänster.

30.  Europaparlamentet noterar att sambandet mellan uppkopplade personbilar och de europeiska satellitnavigeringssystemen Egnos och Galileo tas upp i strategin. Parlamentet föreslår därför att strategier som är inriktade på uppkopplade bilar ska tas med i rymdteknik. Parlamentet anser att interoperabilitet är avgörande för både säkerhet och konsumenternas val och understryker att fordonens förmåga att kommunicera med 5 G och satellitnavigeringssystem måste tas med i hybridkommunikationen i framtiden, i enlighet med vad som anges i kommissionens handlingsplan för 5G.

31.  Europaparlamentet uppmuntrar biltillverkare och telekomföretag som stöder samverkande ITS-tjänster att samarbeta bland annat för ett smidigt införande av kommunikationsteknik, vägavgifter och smarta digitala färdskrivartjänster för samverkande ITS-tjänster, utan hinder mellan dessa tjänster.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att tillhandahålla finansiering för forskning och innovation (Horisont 2020), särskilt för att bana väg för långsiktig utveckling av infrastruktur som är lämplig för utbyggnad av samverkande ITS.

33.  Europaparlamentet betonar betydelsen av sensorsystem för att tillhandahålla uppgifter om exempelvis fordonets dynamik, trafikstockningar och luftkvalitet. Parlamentet efterlyser ökade och ordentligt samordnade investeringar i medlemsstaterna för att säkerställa fullständig driftskompatibilitet för de sensorer som används och undersöka hur de eventuellt kan användas för andra användningsområden än säkerhet, till exempel fjärranalys av utsläpp.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att se till att information om förorenande utsläpp från sensorer i fordon samlas in och görs tillgänglig för de behöriga myndigheterna.

Gemensam europeisk strategi

35.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och lokala myndigheter, fordonstillverkare, väghållare och ITS-industrin att genomföra samverkande ITS senast 2019, och rekommenderar att kommissionen, lokala myndigheter och medlemsstaterna fastställer ordentlig finansiering inom Fonden för ett sammanlänkat Europa, de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Europeiska fonden för strategiska investeringar för uppgradering och underhåll av den framtida väginfrastrukturen genom ett övergripande tematiskt tillvägagångssätt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att tillhandahålla finansiering för forskning och innovation (Horisont 2020) i full överensstämmelse med öppenhetsprincipen och att tillhandahålla regelbunden information om EU:s medfinansiering.

36.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att stödja initiativ och åtgärder som främjar mer forskning och undersökningar om utvecklingen av samverkande ITS i EU:s transportpolitik. Parlamentet anser att om inga betydande framsteg görs innan 2022 kan det komma att krävas lagstiftningsåtgärder som inför ”minimiregler” och verkställer integration i detta sammanhang.

37.  Europaparlamentet betonar att den fysiska väginfrastrukturen måste vara av god kvalitet, och att den successivt bör kompletteras med digital infrastruktur. Parlamentet framhåller att den framtida väginfrastrukturen bör uppgraderas och underhållas.

38.  Europaparlamentet betonar att det bör skapas ett verkligt kombinerat transportsystem, där alla slags transportmedel integreras i en enda rörlighetstjänst som använder realtidsinformation, där man beaktar tjänster för ett integrerat biljettsystem och delad rörlighet samt gång och cykling, som gör det möjligt för människor och gods att färdas smidigt från dörr till dörr och som ökar den övergripande effektiviteten för transporter liksom deras hållbarhet och varaktighet. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att säkerställa och främja samarbete och investeringar på EU-nivå avseende digitalisering av transportindustrin, med befintliga och nya medel, för att integrera intelligenta transportsystem i de olika transportslagen (samverkande ITS, ERTMS, Sesar, RIS[8]). Parlamentet understryker att informations-, boknings- och biljettsystem måste integreras så att man kan skapa attraktiva transportkedjor från dörr till dörr.

39.  Europaparlamentet förespråkar att man i denna planeringsprocess ska utnyttja den vision som användarna av passagerar- och varutransporter, har som en grundläggande källa till information för att utvidga tillämpningen av samverkande ITS-system och skapa affärsmodeller som är knutna till detta nya koncept med hållbar integrerad rörlighet.

40.  Europaparlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att på ett korrekt sätt tillämpa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt det kommande direktivet om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster, i syfte att få till stånd obehindrad tillgång till samverkande ITS för alla medborgare.

41.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen snabbt upprättar en lämplig rättslig ram för att uppnå EU-omfattande gränsöverskridande interoperabilitet samt en ram som fastställer bestämmelser om ansvar för användningen av olika former av uppkopplade transporter. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast vid utgången av året offentliggöra ett lagstiftningsförslag om tillgång till uppgifter och resurser i fordon. Parlamentet rekommenderar att detta förslag ska möjliggöra för bilindustrins hela värdekedja och slutanvändare att dra nytta av digitalisering och garantera lika villkor och maximal säkerhet med avseende på lagring av uppgifter i fordon och rättvis, snabb och obegränsad tillgång för alla tredje parter till dessa uppgifter för att skydda konsumenters rättigheter, främja innovation och säkerställa rättvis och icke-diskriminerande konkurrens på denna marknad i överensstämmelse med principen om teknikneutralitet. Parlamentet betonar behovet att bidra till modernisering av all infrastruktur i städer och på landsbygden som är knuten till kollektivtrafiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det i samtliga fall råder full överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen och att årligen informera parlamentet om sin övervakning.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en övergripande strategi för teknisk harmonisering och standardisering av data, för att säkerställa kompabiliteten mellan samverkande ITS, stordriftsfördelar för tillverkare och bättre konsumentkomfort.

43.  Europaparlamentet understryker vikten av att inleda en dialog med arbetsmarknadens parter och konsumentrepresentanter i ett tidigt skede för att skapa en anda av öppenhet och förtroende i syfte att hitta en bra balans mellan positiva och negativa effekter för sociala villkor och anställningsvillkor och konsumenters rättigheter. Parlamentet konstaterar att en färdplan för införande av samverkande ITS måste fastställas av forumet för e-säkerhet, på samma sätt som för eCall-systemet.

44.  Europaparlamentet anser att det behövs ett genomgripande skifte i riktning mot en koldioxidsnål ekonomi för att man ska kunna fullgöra de internationella klimatåtagandena och uppnå EU:s interna mål. Parlamentet understryker därför att man behöver förnya fördelningskriterierna för olika EU-fonder i syfte att främja minskade koldioxidutsläpp och energieffektiva åtgärder, också inom samverkande ITS. Parlamentet anser att EU-medel inte på några villkor får anslås till projekt som inte är förenliga med målen och strategierna för att minska koldioxidutsläppen.

45.  Europaparlamentet uppmanar biltillverkarna att förse konsumenterna med tillräcklig och klar information om deras rättigheter, samt om säkerhetsfördelarna och säkerhetsbegränsningarna med ny C-ITS-teknik Parlamentet uppmuntrar användning av informationskampanjer för att nuvarande förare ska bekanta sig med ny C-ITS-teknik och för att bygga upp det nödvändiga förtroendet bland slutanvändare och nå acceptans hos allmänheten. Parlamentet anser att användningen av samverkande ITS kan förbättra transportsystemets säkerhet och effektivitet och samtidigt säkerställa efterlevnaden av bestämmelserna för uppgiftsskydd och personlig integritet.

°

°  °

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT L 207, 6.8.2010, s. 1.
• [2]  COTER-VI/028.
• [3]  EUT C 288, 31.8.2017, s. 85.
• [4]  Antagna texter, P8_TA(2017)0423.
• [5]  Antagna texter, P8_TA(2017)0234.
• [6]  Plattformen för samverkande ITS, slutfas II: https://ec.europa.eu/transport/sites/transport/files/2017-09-c-its-platform-final-report.pdf
• [7]  Kommissionens rekommendation av den 26 maj 2008 om säkra och effektiva informations- och kommunikationssystem i fordon: uppdatering av den europeiska principförklaringen om användargränssnitt. EUT L 216, 12.8.2008, s. 1.Finns på: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32008H0653
• [8]  Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar), flodinformationstjänster (RIS).

MOTIVERING

Inledning

Världen står inför en oerhört snabb industriell och digital revolution, något som även berör EU, men varken den europeiska ekonomin eller det europeiska samhället är tillräckligt förberedda. Det finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller utvecklingsnivå och beredskap, men digitalisering och teknisk utveckling får inte leda till att denna obalans ökar. Alla EU-medborgare måste kunna dra lika stor nytta av den moderna industriella revolutionen och de fördelar den medför. Transportsektorn står likaså inför omstörtande förändringar, och EU måste bidra med meningsfulla och långsiktiga strategier för att bemöta dem. Vi måste redan nu uppfylla kraven när det gäller säkerhet, effektivitet och hållbarhet. Framsteg inom digital teknik i transportsektorn möjliggör datautbyte i realtid mellan olika transportmedel, vilket bland annat minskar antalet olyckor, rationaliserar transportsystemen och minskar utsläppen av skadliga ämnen. Den nya tekniken, däribland samverkande intelligenta transportsystem (samverkande ITS) som behandlas i detta betänkande, innebär både dramatiska framsteg och väsentligt arbete för de europeiska beslutsfattarna, bland annat i fråga om harmonisering av lagstiftningen som hittills inte samordnats och oavbrutet ger upphov till nya problem. En sak som är säker är att kommissionen och EU-institutionerna ligger efter på detta område, och att de inte kan hålla jämna steg med den tekniska revolutionens snabba utveckling. Att lösa denna situation är en verklig och brådskande uppgift. Vi måste inse att EU behöver ett parallellt samarbete, och inte isolerad konkurrens på de områden av den digitala utvecklingen som påverkar transportsektorn. Det är det enda sättet att bemöta de utmaningar inom den globala utvecklingen som exempelvis Förenta staterna och Kina ger upphov till, dvs. länder som har kommit längre i utvecklingen av samverkande ITS-teknik. Den moderna industriella revolutionen erbjuder således både fantastiska möjligheter att utveckla våra transportsystem och att göra dem säkra, men kräver även kontinuerligt och ansvarsfullt lagstiftningsarbete.

Bakgrund

Både kommissionen och Europaparlamentet har arbetat med frågan om intelligenta transportsystem och fordon under nästan tio år. Införandet av intelligenta bilar och eCall-systemet är en viktig del av denna process. Föredraganden välkomnar lagstiftningsförfarandet som lett till att Europaparlamentet kommer att lägga fram ett yttrande om förbättring av bilsäkerheten, körkort och körkortsutbildning samt om den europeiska strategin för utsläppssnål rörlighet. Ändringen av direktiv 2010/40/EU om utvidgningen av tillämpningen av delegerade akter är av stor vikt. De kompletterar strategin som fastställs i kommissionens meddelande om införandet av intelligenta transportsystem (COM(2016)0766).

Föredraganden anser att det är viktigt att ett antal forsknings- och utvecklingsprogram och gemenskapsinitiativ i EU, bland annat programmen C-Roads och Gear 2030, genomförs parallellt. De resultat som uppnåtts inom ramen för programmet för ITS-plattformen 2016–2017 är av särskilt intresse – som en del av detta har resultatet av det arbete som utförts av åtta arbetsgrupper nyligen offentliggjorts av kommissionen.

Det är av yttersta vikt att samtliga industrisektorer samarbetar – telekommunikations-, biltillverknings-, energi- och transportsektorerna – för att resultaten av digitala framsteg ska kunna utnyttjas och tillämpas på lämpligt sätt. Likaledes är samarbetet mellan de europeiska institutionerna och medlemsstaternas deltagande väsentligt. Föredraganden välkomnar yttrandena från Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. De flesta fordon som används i EU är gamla och tillverkades med teknik som inte möjliggör uppkoppling till den senaste tekniken och digitala dialogen. Detsamma gäller de offentliga vägnät som inte tillhör det transeuropeiska nätet och inte är motorvägar. Det är legitimt att undra hur vi ska se till att dessa fordon kan kopplas upp och vem som ska betala för det.

Vem betalar färjkarlen?

Årligen skulle nästan tre miljarder euro krävas för att finansiera införandet av samverkande tjänster för ”dag 1”, för att göra det möjligt att koppla upp omkring 30 miljoner bilar. Medel från FSE, ESI-fonderna och Efsi finns tillgängliga för att finansiera utvecklingen av bredbandsnät och transportinfrastruktur. Dessutom genomförs för närvarande forsknings- och utvecklingsprojekt inom ramen för Horisont 2020. Föredraganden är övertygad om att utvecklingen går mycket snabbare än vad som framgår av måldatumen i den strategiska planeringen. Det är därför nödvändigt att involvera medlemsstaterna och fatta beslut om finansiering. Den största frågan är hur vi ska ta den digitala teknikens roll i beaktande i nästa budgetplaneringsomgång.

Säkerhet

Föredraganden ställer sig positiv till kommissionens förslag om att införa både dagprotokollen ”dag 1” och ”dag 1,5” och det första paketet 2019, och välkomnar även de ambitiösa målen. Föredraganden beklagar emellertid avsaknaden av ett exakt tidsschema och en genomförbarhetsstudie, vilket krävs för att uppnå detta. Föredraganden stöder slutsatserna från den expertgrupp som hanterar säkerhet under den andra fasen för plattformen för samverkande ITS, i vilka det anges att alla fordon måste uppfylla ett antal minimikrav[1]. Föredraganden är övertygad om att denna teknik och automatiseringen enbart kommer att vara meningsfulla om alla fordon är uppkopplade mot transportsystemet. För att uppnå detta mål måste vi göra framsteg stegvis. Under övergångsperioden, innan hela samverkande ITS är tillgängligt, är det av största vikt att ta fram ett säkerhetsprotokoll som inbegriper den mänskliga faktorn och ger tillräckligt med tid för människa-maskin-interaktion[2].

Datasäkerhet

Snabbt datautbyte i realtid i stor skala kommer att öka i mycket stor utsträckning och bli normen, vilket ger upphov till frågor rörande användning av lämplig teknik och datasäkerhet. Att utvidga den befintliga EU-lagstiftningen till att omfatta automatisering är centralt. Kommissionen har lagt fram ett förslag om it-säkerhet, där inrättandet av ett nytt europeiskt certifieringssystem som säkerställer att digitala produkter och tjänster kan användas på ett säkert sätt ingår. Föredraganden anser även att en av de viktigaste framtida arbetsuppgifterna består i att på ett precist sätt fastställa åtkomst till data som genereras av fordon i rörelse och frågan om åtkomst till ”tredje parts” data. Åsikter och förslag från samtliga berörda parter bör tas i beaktande, och vi måste hitta de bästa gemensamma lösningarna.

Frågor rörande kommunikationsteknik och frekvens

Om vi tittar på hela EU och samtidigt de program som genomförts under de senaste månaderna syns enorma skillnader i fråga om genomförandet. I ena änden av skalan har vi internettäckning med ett värde på 0 (där det inte finns någon wi-fi och där den allmänna täckningen är max 2G), och i den andra änden hittar vi ”kolonner” av lastbilar och långtradare. Vi måste iaktta försiktighet för att inte fördjupa den digitala klyftan ytterligare. När det gäller teknikfrågan är vi ense om att blandad användning av befintlig teknik kan vara ett svar, så länge som ingen teknik utesluts. Yrkesorganisationer och kommissionen säkerställer kontinuerligt samordning på detta område.

Andra viktiga områden och anmärkningar

Framtidens rörlighet i städer är också en viktig del av automatiseringen, och utvecklingen av rörligheten i städer bör vara en central fråga. Att organisera städer och kringliggande regioner i intelligenta transportnät är en central del av regional utveckling. Vi pratar alltid enbart om uppkoppling av fordon och infrastruktur. Men hur är det med dem som utsätts för risker, dvs. fotgängare, cyklister och motorcyklister? Hur kan dessa aktörer integreras i de intelligenta och samverkande systemen? När vi rör oss mot fullständig automatisering får vi inte glömma bort att bestämmelserna för att erhålla körkort kommer att förändras och att nya färdigheter måste läras ut. På vilket sätt bör körkortsutbildningen kompletteras?

• [1]  Plattformen för samverkande ITS, slutfas II. https://ec.europa.eu/transport/sites/transport/files/2017-09-c-its-platform-final-report.pdf.
• [2]  Europeiska kommissionen (2008), den europeiska principförklaringen om användargränssnitt: https://goo.gl/zXSXHe.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (2.2.2018)

till utskottet för transport och turism

över en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem
(2017/2067(INI))

Föredragande av yttrande: Christel Schaldemose

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet påminner om den europeiska strategin för utsläppssnål rörlighet som antogs i juli 2016 och som framhåller de möjligheter som samverkande, uppkopplade och automatiserade fordon erbjuder i samband med upprättandet av ett ekosystem för mobilitet och därmed för en minskning av energiförbrukningen och utsläppen från vägtransporter, vilka fortfarande utgör merparten av transportsektorns utsläpp.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta den allt större betydelsen av livscykelutsläpp, inklusive vid energitillförsel, tillverkning och slutskede, genom att lägga fram heltäckande förslag som leder tillverkare mot optimala lösningar, för att säkerställa att utsläpp i tidigare och senare led inte urholkar fördelarna med den förbättrade operativa användningen av uppkopplade och automatiserade fordon.

3.  Europaparlamentet välkomnar den europeiska strategin för samverkande intelligenta transportsystem (nedan kallade samverkande ITS) som en gemensam handlingsram. Parlamentet stöder helhjärtat utformningen av ett lämpligt rättsligt ramverk på EU-nivå för utbyggnad av samverkande ITS, inklusive i de territorier i EU som inte ligger på det europeiska fastlandet, och för underlättande av investeringar i den infrastruktur som krävs. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de möjligheter som ges i ITS-direktivet (2010/40/EU) i detta avseende.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i strategin för samverkande ITS även inbegripa stadstransporter i luften och på vattenvägar, med fokus på multimodalitet och integrering av olika transportslag, så att transporter kan göras mer effektiva och hållbara.

5.  Europaparlamentet betonar att man måste prioritera offentligt stöd för samverkande ITS vad gäller dess potential att förbättra kollektiva transportsätt och samåkning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna i detta avseende att bedriva ett nära samarbete med lokala och regionala myndigheter som tillhandahåller kollektivtrafiktjänster för att undersöka de möjligheter som samverkande ITS erbjuder i fråga om kollektivtrafik och intermodala transporter, så att privata och offentliga transporter i hög grad kan integreras i syfte att främja en mer hållbar rörlighet.

6.  Europaparlamentet är övertygat om att införandet av samverkande ITS bör fokusera på användaren och att medborgarna bör kunna ansluta sig till dessa system med sina egna bilar.

7.  Europaparlamentet välkomnar de möjligheter som samverkande ITS ger i fråga om att förbättra upprätthållandet av trafiksäkerheten och trafikbestämmelserna. Parlamentet välkomnar också fördelarna med kommunikationen i samverkande ITS, såsom säkrare körning genom att förare ges snabb och korrekt information om trafiksituationen, farliga områden och andra problem som uppstår runt omkring dem, och korrekt och heltäckande information om den aktuella trafiksituationen direkt från fordon till trafiklednings- och informationscentrumen, så att de snabbt och effektivt kan hantera och påverka trafikflödet och öka säkerheten.

8.  Europaparlamentet påpekar att upprättandet av samverkande ITS som bygger på kommunikation (utbyte av data), inte bara mellan enskilda fordon utan även mellan fordon och infrastruktur, är ytterligare en stor utmaning på området för bilelektronik och ITS. Parlamentet betonar att samverkande ITS gör så att fordon kan kommunicera direkt med varandra och så att fordon och ITS-enheter kan sända information till trafikinfrastrukturen, som sedan vidarebefordrar denna information till trafiklednings- och informationscentrumen, varigenom trafikens miljöpåverkan kan minskas.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo utnyttja potentialen hos samverkande ITS för att vidta förebyggande åtgärder mot smog och höga ozonhalter och minska bullernivåer och utsläpp av partiklar, kväveoxider och koldioxid.

10.  Europaparlamentet påminner om att slutanvändarens acceptans av alternativa bränslen i hög grad beror på tillgången till påfyllnings- och laddningsinfrastruktur, och framhåller att man genom att tillgängliggöra information om sådan infrastruktur (t.ex. lediga laddningsstationer i närheten) skulle kunna stimulera efterfrågan. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i högre grad prioritera sådana tjänster.

11.  Europaparlamentet noterar att samverkande ITS medför stora möjligheter att förbättra bränsleeffektiviteten, sänka kostnaderna för individuella transporter och minska trafikens negativa miljöpåverkan.

12.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som uppkopplade och automatiserade fordon, samverkande ITS och ny teknik spelar för uppnåendet av klimatmålen, och behovet av att säkerställa att utvecklingen och införandet av dem kommer att överensstämma helt med och stödja målet att utfasa fossila bränslen i transportsystem. Parlamentet välkomnar användningen av samverkande ITS som ett sätt att göra trafiken effektivare, minska bränsleförbrukningen och vägtransporternas påverkan på miljön (exempelvis i fråga om koldioxidutsläpp) och optimera användningen av infrastruktur i städerna.

13.  Europaparlamentet framhåller de möjligheter som erbjuds av innovativ teknik, såsom automatiserad körning och körning i fordonskolonner (gruppering av flera fordon), så att man i högre grad kan utnyttja de aerodynamiska effekterna och därmed minska bränsleförbrukningen och utsläppen. Parlamentet begär ytterligare stöd till forskning och utveckling på detta område, framför allt om nödvändig digital infrastruktur.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av driftskompatibilitet och anser att kommissionen bör underlätta driftskompatibla system på ett teknikneutralt sätt.

15.  Europaparlamentet betonar betydelsen av sensorsystem för att tillhandahålla uppgifter om exempelvis fordonets dynamik, trafikstockningar och luftkvalitet. Parlamentet efterlyser ökade och ordentlig samordnade investeringar i medlemsstaterna för att säkerställa fullständig driftskompatibilitet för de sensorer som används och undersöka hur de eventuellt kan användas för andra användningsområden än säkerhet, till exempel fjärranalys av utsläpp.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att se till att information om förorenande utsläpp från sensorer i fordon samlas in och görs tillgänglig för de behöriga myndigheterna.

17.  Europaparlamentet understryker att samverkande ITS kan främja integrationen av självkörande fordon, i syfte att övervinna problemet med den så kallade ”sista länken”, dvs. avståndet från transportnavet till slutdestinationen.

18.  Europaparlamentet framhåller att samverkande ITS kan förbättra trafiksäkerheten betydligt genom att minska mänskliga misstag, som fortfarande är den främsta orsaken till trafikolyckor.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra det lättare för offentliga och privata aktörer, t.ex. sådana som tillhandahåller digitala kartor och navigationstjänster, att få tillgång till trafikdata, eftersom dessa tjänster är avgörande för att möjliggöra intermodala transporter, effektivare planering av rutter och automatiserad körning. Parlamentet understryker dock att slutanvändarnas förtroende för skyddet av personuppgifter och personlig integritet är avgörande för att de ska acceptera utbyte av enskilda uppgifter. Parlamentet stöder därför kommissionens strategi för ”inbyggt uppgiftsskydd och uppgiftsskydd som standard”, såsom den fastställs i strategin för samverkande ITS.

20.  Europaparlamentet understryker att samarbete på lokal och regional nivå vid utvecklingen och genomförandet av samverkande ITS och, vid behov, harmoniserad samverkande ITS i hela EU, inklusive i de territorier i EU som inte ligger på det europeiska fastlandet, är av avgörande betydelse.

21.  Europaparlamentet betonar att införandet av gränsöverskridande samverkande ITS är ett av EU:s mål, och att åtgärder som vidtas med detta mål i åtanke lägger grunden för användning i hela Europa av samverkande ITS. Parlamentet anser att teknik för samverkande system har utvecklats inom ramen för europeiska vetenskaps- och forskningsprojekt, och testas runt om i Europa. Parlamentet framhåller att största delen av den teknik som krävs och är lämplig för samverkande system redan har standardiserats av Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi) och Internationella standardiseringsorganisationen (ISO).

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta återkopplingen och resultaten från pilotprojekten inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa.

23.  Europaparlamentet påpekar att systematisk uppbyggnad av ett intelligent transportsystem som skapar förutsättningar för säker, smidig, ekonomisk och miljövänlig rörlighet för personer och varor är en viktig utmaning för dagens samhälle. Parlamentet anser att ett sätt att bemöta denna utmaning kan vara att skapa ett stabilt, långsiktigt partnerskap mellan relevanta europeiska och nationella organ och forskningsinstitut, vilket skulle föra utvecklingen av teknik och transportsystem till en punkt där deras dagliga användning kan bidra till uppnåendet av de långsiktiga målen i EU:s politik.

24.  Europaparlamentet konstaterar att betydande medel för samverkande, uppkopplade och automatiserade fordon redan har gjorts tillgängliga på EU-nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att de medel som krävs för införandet av samverkande ITS tillhandahålls på lång sikt, och att samtidigt säkerställa kompatibilitet och interoperabilitet mellan de olika systemen på internationell nivå.

25.  Europaparlamentet anser att det behövs ett genomgripande skifte i riktning mot en koldioxidsnål ekonomi för att man ska kunna fullgöra de internationella klimatåtagandena och uppnå EU:s interna mål. Parlamentet understryker därför att man behöver förnya fördelningskriterierna för olika EU-fonder i syfte att främja minskade koldioxidutsläpp och energieffektiva åtgärder, också inom samverkande ITS. Parlamentet anser att EU-medel inte på några villkor får anslås till projekt som inte är förenliga med målen och strategierna för att minska koldioxidutsläppen.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till uppgiftsskydd, ansvarsbestämmelser och terrorismbekämpning vid utvecklingen av samverkande ITS.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	24.1.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	50 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marco Affronte, Pilar Ayuso, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Seb Dance, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Susanne Melior, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, John Procter, Julia Reid, Frédérique Ries, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Elena Gentile, Martin Häusling, Norbert Lins, Nuno Melo, Ulrike Müller, Christel Schaldemose, Bart Staes, Keith Taylor, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Jiří Maštálka

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

50	+
ALDE	Gerben-Jan Gerbrandy, Anneli Jäätteenmäki, Ulrike Müller, Frédérique Ries
ECR	Mark Demesmaeker, Arne Gericke, Julie Girling, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, John Procter, Jadwiga Wiśniewska
EFDD	Piernicola Pedicini
GUE/NGL	Stefan Eck, Jiří Maštálka
EPP	Pilar Ayuso, Ivo Belet, Birgit Collin-Langen, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Nuno Melo, Annie Schreijer-Pierik, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean
S&D	Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Seb Dance, Elena Gentile, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Gilles Pargneaux, Christel Schaldemose, Daciana Octavia Sârbu, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Damiano Zoffoli, Carlos Zorrinho
Verts/ALE	Marco Affronte, Martin Häusling, Bart Staes, Keith Taylor

1	-
EFDD	Julia Reid

1	0
PPE	Renate Sommer

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (5.12.2017)

till utskottet för transport och turism

över en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem
(2017/2067(INI))

Föredragande av yttrande: Matthijs van Miltenburg

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens strategi för samverkande intelligenta transportsystem (nedan kallade samverkande ITS). Parlamentet erkänner potentialen, för både användare, inbegripet de särskilda behoven för personer med funktionsnedsättning, och företag, att använda uppgifter inom transportsektorn smartare. Parlamentet anser att samverkande ITS på ett värdefullt sätt bidrar till att göra transporterna säkrare, mer effektiva, mer användarvänliga‑ och miljövänliga‑ och hållbarare genom bättre energieffektivitet, lägre utsläpp och minskad risk för olyckor.

2.  Europaparlamentet uppmanar EU, för att säkra den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften i medlemsstaterna, att genom högre standarder främja sin ledande ställning inom samverkande ITS. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att påskynda införandet av teknik relaterad till samverkande ITS. I detta avseende understryker parlamentet att det behövs säkra, konkurrenskraftiga, tillgängliga, kontinuerliga och tillförlitliga tjänster av hög kvalitet i hela unionen.

3.  Europaparlamentet bedömer det som nödvändigt att redan från början se till att konsumenternas rätt till integritet och skyddet av personuppgifter respekteras fullt ut i enlighet med EU:s regelverk om uppgiftsskydd. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att säkerställa ett korrekt genomförande av den allmänna dataskyddsförordningen. Biltillverkare uppmanas att informera konsumenterna på ett korrekt och tydligt sätt om deras rättigheter, samt om säkerhetsfördelarna och säkerhetsbegränsningarna med ny samverkande ITS-teknik. Parlamentet uppmanar dessutom biltillverkare att aldrig sälja, behålla, använda eller behandla uppgifter som registreras i bilar för andra ändamål utan uttryckligt medgivande i förväg.

4.  Europaparlamentet konstaterar att man för en framgångsrik utveckling och tillämpning av samverkande intelligenta transportsystem måste ägna särskild uppmärksamhet åt it-säkerhet. Parlamentet framhåller behovet av att utveckla en gemensam politik för säkra kommunikationer för samverkande ITS, däribland strikta säkerhetsstandarder, för att skydda transportsystemet mot hackande och it-angrepp.

5.  Europaparlamentet understryker vikten av teknikneutralitet, bakåtkompatibilitet, teknisk harmonisering och standardisering av data och definitioner avseende samverkande ITS, också för att garantera en öppen marknad. Parlamentet anser dessutom att interoperabilitet är avgörande för både säkerheten och konsumenternas val. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna säkerställa en framgångsrik utbyggnad och interoperabilitet på alla nivåer.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en övergripande strategi för teknisk harmonisering och standardisering av data, där så är lämpligt, för att säkerställa kompabiliteten mellan samverkande ITS, stordriftsfördelar för tillverkare och bättre konsumentkomfort.

7.  Europaparlamentet välkomnar strategins fokus på användardeltagande. Kommissionen uppmanas att underlätta utbyte av bästa praxis. Parlamentet understryker att det behövs särskilda gränsöverskridande pilotprojekt för samverkande ITS, som ska stödjas med lämplig finansiering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast ansluta sig till plattformen C-Roads, för att gemensamt arbeta med interoperabiliteten.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionen förslag att förlänga tidsfristen för befogenheten att anta delegerade akter enligt direktiv 2010/40/EU (ITS-direktivet).

9.  Europaparlamentet välkomnar att förordningen om typgodkännandekrav för montering av eCall-system som bygger på 112-tjänsten[1] i fordon träder i kraft 2018. Parlamentet påminner i detta sammanhang kommissionen om dess skyldighet att bedöma behovet av krav på en driftskompatibel, säker och standardiserad plattform med öppen tillgång.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	4.12.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	32 1 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pascal Arimont, Sergio Gaetano Cofferati, Lara Comi, Daniel Dalton, Nicola Danti, Pascal Durand, Evelyne Gebhardt, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Nosheena Mobarik, Jiří Pospíšil, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Jasenko Selimovic, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Lucy Anderson, Biljana Borzan, Birgit Collin-Langen, Kaja Kallas, Roberta Metsola, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Sabine Verheyen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Jonathan Bullock, Rupert Matthews, Bogdan Brunon Wenta, Flavio Zanonato

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

32	+
ALDE	Kaja Kallas, Jasenko Selimovic, Matthijs van Miltenburg
ECR	Daniel Dalton, Nosheena Mobarik, Rupert Matthews, Anneleen Van Bossuyt
EFDD	Marco Zullo
PPE	Pascal Arimont, Birgit Collin-Langen, Lara Comi, Roberta Metsola, Jiří Pospíšil, Andreas Schwab, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Lambert van Nistelrooij, Ivan Štefanec
S&D	Lucy Anderson, Biljana Borzan, Sergio Gaetano Cofferati, Nicola Danti, Evelyne Gebhardt, Liisa Jaakonsaari, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Catherine Stihler, Flavio Zanonato
Verts/ALE	Pascal Durand, Igor Šoltes

1	-
EFDD	Jonathan Bullock

2	0
EFDD	Robert Jarosław Iwaszkiewicz
ENF	Mylène Troszczynski

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/758 av den 29 april 2015 om typgodkännandekrav för montering av eCall-system som bygger på 112-tjänsten i fordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 77).

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (29.1.2018)

till utskottet för transport och turism

över en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem
(2017/2067(INI))

Föredragande av yttrande: Maria Grapini

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  EU är skyldig att respektera Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7 och 8 om rätten till respekt för privatlivet och skyddet av personuppgifter.

B.  De uppgifter som sänds från samverkande intelligenta transportsystem (C-ITS) är personuppgifter som hänför sig till en identifierad eller identifierbar fysisk person, och C-ITS-meddelanden förmedlas för en rad olika tjänster och mellan olika aktörer.

C.  C-ITS grundar sig på insamling, behandling och utbyte av ett stort antal olika uppgifter från offentliga och privata källor, fordon, användare och infrastruktur, och det är viktigt att man väljer den förteckning av samverkande ITS-tjänster som passar bäst för behandling vid samråd i ett tidigt skede med medlemsstater, lokala myndigheter, fordonstillverkare och vägoperatörer.

D.  Genomförandet av systemen kommer att grunda sig på geolokaliseringsteknik, t.ex. satellitbaserad positionsbestämning och kontaktlös teknik som underlättar tillhandahållandet av en rad olika offentliga och/eller kommersiella tjänster, och systemen måste vara förenliga med EU:s regelverk om integritets- och personuppgiftsskydd, ha stränga regler om konfidentialitet, och även överensstämma med målen och metoderna i rymdstrategin för Europa.

E.  It-säkerheten för samverkande ITS är en nyckelfaktor för genomförandet men fragmenterade säkerhetslösningar kan äventyra interoperabiliteten och säkerheten för slutanvändarna, vilket innebär att det finns ett klart behov av åtgärder på EU-nivå.

F.  Algoritmisk ansvarsskyldighet och transparens innebär att det genomförs tekniska och operativa åtgärder som säkerställer transparensen och den icke-diskriminerande karaktären i ett automatiserat beslutsfattande och processen för beräkning av sannolikheten för ett enskilt beteende. Transparensen bör ge enskilda individer meningsfull information om den berörda logiken, innebörden av processen och dess konsekvenser. Detta bör inbegripa information om de data som används för utbildning i analyser och göra det möjligt för enskilda individer att förstå och övervaka de beslut som påverkar dem.

1.  Europaparlamentet betonar att unionens bestämmelser om uppgiftsskydd, dvs. den allmänna dataskyddsförordningen, tillämplig från och med den 25 maj 2018, och direktivet om integritet och elektronisk kommunikation (2002/58/EG) är helt tillämpliga i all behandling av personuppgifter för samverkande ITS, särskilt när det gäller principerna om ändamålsbegränsning, dataminimering och de registrerades rättigheter, eftersom C-ITS-meddelanden indirekt kan leda till identifiering av användare.

2.  Europaparlamentet betonar att när det gäller smarta bilar ska uppgifterna bara bearbetas i själva bilen eller bilarna, och endast i den utsträckning det är tekniskt nödvändigt för C-ITS, och måste raderas omedelbart därefter. Parlamentet betonar att ytterligare bearbetning eller överföring till andra registeransvariga endast ska vara möjligt efter ett informerat, frivilligt, tydligt och aktivt samtycke från användare och passagerare till insamling och bearbetning av deras uppgifter. Parlamentet betonar dessutom att det inte får finnas några ”körspärrar” i bilarna, vilket skulle innebära att användarna inte kan köra sina egna smarta bilar om de vägrar ge sitt samtycke, och uppmanar att man möjliggör ett ”offlineläge” i smarta bilar, som gör det möjligt för användarna att stänga av överföringen av personuppgifter till andra enheter utan att hindra körning av bilen.

3.  Europaparlamentet betonar att skyddet av integritet och personuppgifter är avgörande för att säkerställa att slutanvändarna godkänner de nya tjänsterna. Parlamentet påpekar att om den tjänst som tillhandahålls bygger på lokaliseringsuppgifter måste den lämna relevant information till användaren, som måste få möjlighet att återkalla sitt samtycke.

4.  Europaparlamentet betonar att det behövs en mycket större öppenhet och insyn samt algoritmisk ansvarsskyldighet i databehandling och dataanalyser som görs av företagen. Parlamentet erinrar om att den allmänna dataskyddsförordningen redan nu föreskriver om rätten att informeras om logiken i databehandlingen.

5.  Europaparlamentet betonar att datasäkerhetsfrågor bör beaktas inte bara under den egentliga driften av C-ITS-anordningar, utan även i de databaser där uppgifterna behandlas och/eller lagras. Parlamentet understryker att lämpliga tekniska, administrativa och organisatoriska krav, däribland obligatorisk totalsträckskryptering, bör fastställas för alla skeden av behandlingen för att säkerställa en tillräcklig säkerhetsnivå.

6.  Europaparlamentet betonar att i fråga om C-ITS utgör producenterna den viktigaste utgångspunkten för en sådan skärpning av ansvarssystemen som resulterar i bättre kvalitet på produkterna och en säkrare miljö när det gäller extern åtkomst och möjlighet till uppdateringar.

7.  Europaparlamentet uppmärksammar att uppgiftsskydd och sekretess måste beaktas under hela behandlingen. Parlamentet betonar att genomförandet av inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard bör vara utgångspunkten för utformningen av ITS-tillämpningar och -system. Parlamentet påminner om att anonymiseringsteknik kan öka användarnas förtroende för de tjänster de använder.

8.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen kommer att inrätta en rättslig ram för uppgiftsskydd genom att anta delegerade akter enligt ITS-direktivet (2010/40/EU), och uppmanar därför kommissionen att säkerställa högsta skyddsnivå i full överensstämmelse med både Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och EU:s regelverk.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	25.1.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	50 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Asim Ademov, Jan Philipp Albrecht, Michał Boni, Caterina Chinnici, Daniel Dalton, Rachida Dati, Frank Engel, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Jussi Halla-aho, Sophia in ‘t Veld, Dietmar Köster, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Juan Fernando López Aguilar, Monica Macovei, Roberta Metsola, Péter Niedermüller, Ivari Padar, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Sergei Stanishev, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Udo Voigt, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Tomáš Zdechovský, Auke Zijlstra
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Ignazio Corrao, Pál Csáky, Dennis de Jong, Maria Grapini, Anna Hedh, Lívia Járóka, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Ska Keller, Gilles Lebreton, Jeroen Lenaers, Sander Loones, Angelika Mlinar, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, John Procter, Emil Radev, Barbara Spinelli, Jaromír Štětina, Axel Voss
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Anna Záborská

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

50	+
ALDE	Nathalie Griesbeck, Sophia in ‘t Veld, Angelika Mlinar, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Cecilia Wikström
ECR	Daniel Dalton, Jussi Halla-aho, Sander Loones, Monica Macovei, John Procter
EFDD	Ignazio Corrao
ENF	Gilles Lebreton
GUE/NGL	Dennis de Jong, Cornelia Ernst, Barbara Spinelli, Marie-Christine Vergiat
NI	Udo Voigt
PPE	Asim Ademov, Michał Boni, Pál Csáky, Rachida Dati, Kinga Gál, Lívia Járóka, Barbara Kudrycka, Jeroen Lenaers, Roberta Metsola, Emil Radev, Csaba Sógor, Jaromír Štětina, Traian Ungureanu, Anna Záborská, Tomáš Zdechovský
S&D	Caterina Chinnici, Tanja Fajon, Ana Gomes, Maria Grapini, Sylvie Guillaume, Anna Hedh, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Dietmar Köster, Cécile Kashetu Kyenge, Juan Fernando López Aguilar, Péter Niedermüller, Ivari Padar, Birgit Sippel, Sergei Stanishev, Josef Weidenholzer
VERTS/ALE	Jan Philipp Albrecht, Ska Keller, Bodil Valero

3	-
ENF	Auke Zijlstra
PPE	Frank Engel, Axel Voss

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	20.2.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	39 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Marian-Jean Marinescu, Renaud Muselier, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Wim van de Camp, Marie-Pierre Vieu, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jakop Dalunde, Michael Detjen, Markus Ferber, Rolandas Paksas, Jozo Radoš, Evžen Tošenovský, Henna Virkkunen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Olle Ludvigsson

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

39	+
ALDE	Izaskun Bilbao Barandica, Jozo Radoš, Dominique Riquet, Pavel Telička
ECR	Jacqueline Foster, Tomasz Piotr Poręba, Evžen Tošenovský, Roberts Zīle
EFDD	Daniela Aiuto, Rolandas Paksas
ENF	Marie-Christine Arnautu
PPE	Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Markus Ferber, Dieter-Lebrecht Koch, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Renaud Muselier, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Henna Virkkunen, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp
S&D	Lucy Anderson, Isabella De Monte, Michael Detjen, Ismail Ertug, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Olle Ludvigsson, Gabriele Preuß, Christine Revault d'Allonnes Bonnefoy, István Ujhelyi, Janusz Zemke
Verts/ALE	Michael Cramer, Jakop Dalunde, Keith Taylor

1	-
EFDD	Jill Seymour

1	0
GUE/NGL	Marie-Pierre Vieu

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster