Förfarande : 2017/0125(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0037/2018

Ingivna texter :

A8-0037/2018

Debatter :

PV 02/07/2018 - 15
CRE 02/07/2018 - 15

Omröstningar :

PV 13/03/2018 - 7.6
CRE 13/03/2018 - 7.6
PV 03/07/2018 - 11.7
CRE 03/07/2018 - 11.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0275

BETÄNKANDE     ***I
PDF 1071kWORD 191k
26.2.2018
PE 608.022v02-00 A8-0037/2018

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri

(COM(2017)0294 – C8-0180/2017 – 2017/0125(COD))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Françoise Grossetête

Föredragande av yttrande (*):

Ioan Mircea Paşcu, utskottet för utrikesfrågor

Esteban González Pons, budgetutskottet

(*) Associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 RESERVATION
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri

(COM(2017)0294 – C8-0180/2017 – 2017/0125(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0294),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 173 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0180/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 7 december 2017(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, budgetutskottet och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8–0378/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG(2)*

till kommissionens förslag

---------------------------------------------------------

xx

2017/0125(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 173,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(4),

med beaktande av konventionen om kemiska vapen av den 3 september 1992,

med beaktande av konventionen om förbud mot biologiska vapen och toxinvapen av den 19 april 1972,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 av den 27 juni 2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning(5),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)  I den europeiska försvarshandlingsplan som antogs den 30 november 2016 åtog sig kommissionen att komplettera, utnyttja och befästa medlemsstaternas gemensamma insatser när det gäller att utveckla försvarskapacitet för att bemöta utmaningarna på säkerhetsområdet och att främja en konkurrenskraftig, innovativ och effektiv europeisk försvarsindustri i hela unionen. Det föreslås särskilt att man ska lansera en europeisk försvarsfond för att stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling av försvarsmateriel och försvarsteknik, och därigenom främja synergieffekter och kostnadseffektivitet, och för att främja medlemsstaternas gemensamma inköp och gemensamma underhåll av försvarsmateriel. Fonden ska komplettera de nationella budgetar som redan används för detta ändamål och vara ett sätt att få medlemsstaterna att samarbeta och investera mer på försvarsområdet. Fonden ska stödja samarbetet under hela cykeln för utvecklingen av försvarsprodukter och teknik.

(1a)  För att inrätta en effektiv europeisk marknad för försvarsmateriel, och även för att detta program ska ha en verklig effekt, är det mycket viktigt att de främsta rättsliga förutsättningarna är uppfyllda, särskilt ett fullständigt genomförande av Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/81/EG(6).

(2)  För att bidra till ökad konkurrenskraft, innovationskapacitet och effektivitet inom unionens försvarsindustri samt till unionens strategiska oberoende bör ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram (nedan kallat programmet) inrättas. Programmet bör syfta till att stärka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri, vilket kommer att bidra till att förbättra försvarskapaciteten, bland annat it-försvaret, genom att stödja samarbete mellan medlemsstater och europeiska företag, däribland små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag, som befinner sig i ett utvecklingsskede när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik. Utvecklingsskedet som kommer efter forsknings- och teknikskedet innebär betydande risker och kostnader som hämmar det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten och har en negativ inverkan på konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri. Genom att stödja utvecklingsskedet skulle programmet bidra till ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och produktion och främja alla former av innovation, då det utöver resultat på försvarsområdet även kan förväntas positiva spridningseffekter på det civila området. Programmet bör komplettera den verksamhet som genomförs i enlighet med artikel 182 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) och omfattar inte produktionen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

(3)  För att bättre utnyttja stordriftsfördelar inom försvarsindustrin bör programmet stödja samarbete mellan företag vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik, vilket främjar standardisering av försvarssystemen och förbättrar deras driftskompatibilitet. För att främja en öppen och rättvis inre marknad bör programmet kraftfullt stödja gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag och underlätta utveckling av samarbete mellan nya partner.

(4)  Programmet bör omfatta en tvåårsperiod från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2020, samtidigt som finansieringsramen för genomförandet av programmet bör fastställas för denna period.

(4a)  För att finansiera programmet från unionens allmänna budget bör ett belopp på 500 miljoner euro i löpande priser öronmärkas för detta ändamål. Med tanke på att programmet är ett nytt initiativ som inte fanns med när den fleråriga budgetramen för 2014–20201(7) fastställdes, och för att undvika eventuella negativa konsekvenser för finansieringen av befintliga fleråriga program, bör detta belopp uteslutande tas från outnyttjade marginaler under taken i den fleråriga budgetramen och/eller genom utnyttjande av relevanta specialinstrument i den fleråriga budgetramen. Det slutliga beloppet bör godkännas av Europaparlamentet och rådet genom det årliga budgetförfarandet.

(5)  Programmet bör genomföras helt i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(8). Finansieringen får i synnerhet ges i form av bidrag. Finansieringsinstrument eller offentlig upphandling får användas där så är lämpligt, varvid mekanismer för kombinerad finansiering bör tas i beaktande.

(6)  Kommissionen bör vara ansvarig för genomförandet av programmet i enlighet med artikel 58.1 a i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. ▌

(7)  Med tanke på denna sektors speciella förhållanden kommer inga samarbetsprojekt mellan företag att inledas i praktiken förrän medlemsstaterna har enats om att stödja sådana projekt. Efter det att de har fastställt gemensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar, särskilt inom ramen för kapacitetsutvecklingsplanen i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och vid behov tagit hänsyn till samarbetsinitiativ på regional nivå, fastställer och konsoliderar medlemsstaterna försvarskraven och fastställer de tekniska specifikationerna för projektet. De bör också utse en projektledare som ansvarar för att leda arbetet med att utveckla ett samarbetsprojekt. Kommissionen bör höra projektledaren om vilka framsteg som gjorts med åtgärden innan den verkställer utbetalningen till stödmottagaren för den stödberättigande åtgärden, så att projektledaren kan säkerställa att stödmottagarna respekterar tidsfristerna.

▌(9)  Unionens finansiella stöd bör inte påverka exporten av produkter, utrustning eller teknik, och det bör inte heller påverka medlemsstaternas befogenheter när det gäller politiken för export av försvarsrelaterade produkter. Unionens finansiella stöd bör inte påverka medlemsstaternas politik för export av försvarsrelaterade produkter, som fastställs i rådets gemensamma ståndpunkt 944/2008/Gusp(9).

(10)  Eftersom målet för programmet är att främja konkurrenskraften och effektiviteten inom unionens försvarsindustri genom att minska riskerna i utvecklingsskedet av samarbetsprojekt, bör det omfatta de åtgärder som rör utvecklingen av försvarsprodukter eller försvarsteknik, nämligen fastställande av gemensamma tekniska specifikationer, utformning, prototyputveckling, provning, kvalificering, certifiering samt genomförbarhetsstudier och andra stödjande åtgärder. Detta kommer att gälla även för uppgraderingar av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik som utvecklas i unionen, vilket även inbegriper driftskompatibiliteten.

(11)  Eftersom syftet med programmet i synnerhet är att fördjupa samarbetet mellan företag i de olika medlemsstaterna, bör en åtgärd få finansiering genom programmet endast om den genomförs av minst tre företag som samarbetar och som är etablerade i minst tre olika medlemsstater.

(12)  Gränsöverskridande samarbete vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik har ofta hämmats av svårigheter att enas om gemensamma tekniska specifikationer eller standarder och att främja driftskompatibilitet. Att gemensamma tekniska specifikationer eller standarder har saknats eller endast funnits i begränsad omfattning har lett till ökad komplexitet, överlappningar, förseningar och alltför höga kostnader i utvecklingsskedet. Att man enas om gemensamma tekniska specifikationer eller standarder bör vara en grundförutsättning för att få ta del av unionens stöd inom ramen för detta program. Åtgärder som syftar till att stödja ett gemensamt fastställande av tekniska specifikationer eller standarder bör också vara berättigade till stöd inom ramen för programmet.

(13)  Eftersom programmet syftar till att öka konkurrenskraften och effektiviteten inom unionens försvarsindustri, vilket kommer att bidra till unionens strategiska oberoende, bör endast enheter som är etablerade i unionen och som står under faktisk kontroll av medlemsstaterna eller invånarna i medlemsstaterna kunna få stöd. Andra enheter som är etablerade i EU och som inte står under faktisk kontroll av medlemsstaterna eller invånarna i medlemsstaterna bör kunna få stöd om det i samband med en åtgärd som finansieras genom programmet finns nödvändiga mekanismer på plats för att säkerställa att den faktiska kontrollen av företaget genom ett tredjeland eller en enhet i ett tredjeland har undanröjts och dess tillgång till känslig information om åtgärden förhindrats. Företaget bör förse kommissionen med nödvändiga bevis för att de nödvändiga mekanismerna finns på plats. För att bedöma den faktiska kontrollen av ett företag är det nödvändigt att fastställa var och hur de strategiska kommersiella besluten fattas. Detta förutsätter en analys av företagets styrning som ger en helhetsbild av hur företaget fungerar. Det är även lämpligt att undersöka andra aspekter som kan påverka beslut om strategiska ekonomiska frågor, såsom aktieägarrättigheter, finansiella kopplingar och kommersiellt samarbete mellan företaget och aktieägare i tredjeländer. För att säkerställa skyddet av väsentliga försvars- och säkerhetsintressen i unionen och dess medlemsstater ska infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som används av stödmottagarna och underleverantörerna i de åtgärder som finansieras inom ramen för programmet dessutom inte vara belägna i ett land utanför unionen. De materiella, immateriella och mänskliga resurserna bör vara fria att användas utan restriktioner med avseende på tredjeländer.

(14)  Stödberättigande åtgärder som utvecklas inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet inom unionens institutionella ramverk säkerställer ett kontinuerligt fördjupat samarbete mellan företag i olika medlemsstater och bidrar därmed direkt till målen för programmet. Sådana projekt, särskilt projekt med väsentligt deltagande av små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag, och i synnerhet gränsöverskridande små och medelstora företag, bör därför vara berättigade till en högre finansieringsgrad.

(14a)  Stödberättigande åtgärder som tagits fram med väsentligt deltagande av små och medelstora företag och som verkar för att öppna upp leveranskedjan bidrar direkt till programmets mål.

(15)  Om ett konsortium av företag vill delta i en åtgärd som berättigar till stöd inom ramen för programmet och unionens ekonomiska bistånd ges i form av bidrag, ett finansieringsinstrument eller ett offentligt upphandlingskontrakt, bör konsortiet utse en av sina deltagare till samordnare som blir den huvudsakliga kontaktpersonen i kontakten med kommissionen.

(16)  Främjande av innovation och teknisk utveckling inom unionens försvarsindustri bör göra det möjligt att behålla och utveckla kompetensen och kunnandet inom unionens försvarsindustri och bidra till att stärka dess tekniska och industriella oberoende. Det bör även ske på ett sätt som stämmer överens med unionens säkerhetsintressen. Följaktligen bör åtgärdens bidrag till dessa intressen och till de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om vara ett kriterium vid tilldelning. Inom unionen fastställs gemensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar framför allt genom kapacitetsutvecklingsplanen. Vid Europeiska rådets möte den 19 och 20 december 2013 framhölls vikten av att ge nyckelkapacitet och avhjälpa kritiska brister genom konkreta projekt på områden såsom exempelvis fjärrstyrda luftfartygssystem, lufttankning, satellitkommunikation och cyberrymden. I sitt meddelande av den 30 november 2016 En europeisk försvarshandlingsplan betonade kommissionen dessutom behovet av största möjliga civil-militära samverkan, inte minst inom rymdpolitik, it-säkerhet, it-försvar och sjöfartsskydd. Andra processer i unionen, såsom den samordnade årliga försvarsöversikten och det permanenta strukturerade samarbetet, kommer att stödja genomförandet av relevanta prioriteringar genom fördjupat samarbete. I förekommande fall får också regionala eller internationella samarbetsinitiativ, till exempel inom ramen för Nato, ▌beaktas, under förutsättning att de gynnar unionens säkerhets- och försvarsintressen och inte hindrar någon medlemsstat från att delta.

(16a)  Medlemsstaterna arbetar enskilt och gemensamt med utveckling, produktion och operativ användning av luftfartyg, fordon och fartyg. Den operativa användningen omfattar tillslag mot militära mål. Forskning och utveckling med anknytning till utvecklingen av sådana system – militära och civila – har fått stöd från EU-fonder, och detta ska enligt planen fortsätta i framtiden, eventuellt även inom ramen för detta program. Ingenting i denna förordning hindrar en laglig användning av de tekniker och produkter som utvecklas därigenom.

(17)  För att säkerställa att de finansierade åtgärderna är genomförbara i praktiken bör medlemsstaternas skriftliga åtagande att på ett effektivt sätt bidra till finansieringen av åtgärden vara ett kriterium vid tilldelningen för sådana åtgärder.

(18)  För att säkerställa att de finansierade åtgärderna kommer att bidra till konkurrenskraften och effektiviteten inom den europeiska försvarsindustrin bör de vara marknadsorienterade och efterfrågestyrda, även i fråga om teknik med dubbla användningsområden, i syfte att konsolidera efterfrågan på försvarsmateriel i Europa. Att medlemsstaterna redan har åtagit sig att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken, eventuellt på ett samordnat sätt, bör beaktas i tilldelningskriterierna.

(19)  Det ekonomiska biståndet från unionen inom ramen för programmet bör inte överskrida 20 % av de sammanlagda biståndsberättigande kostnaderna för åtgärden när den gäller prototyper, vilket ofta är den mest kostsamma åtgärden under utvecklingsskedet. De biståndsberättigande kostnaderna bör dock täckas i sin helhet när det gäller andra åtgärder i utvecklingsskedet.

(20)  Eftersom unionens stöd syftar till att öka sektorns konkurrenskraft och endast avser det specifika utvecklingsskedet, bör unionen inte ha äganderätt eller immateriella rättigheter när det gäller de produkter eller den teknik som de finansierade åtgärderna resulterat i. De tillämpliga systemen för immateriella rättigheter kommer att fastställas av stödmottagarna i ett kontrakt. Vidare bör resultaten av de åtgärder som finansieras inom ramen för programmet inte underkastas någon restriktion av ett tredjeland eller en enhet i ett tredjeland.

(21)  Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen med avseende på antagandet av ett tvåårigt arbetsprogram i enlighet med målen för programmet. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(10). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. Eftersom man inom unionens politik ser små och medelstora företag som mycket viktiga när det gäller att säkerställa ekonomisk tillväxt, innovation, sysselsättning och social integration i unionen och eftersom de åtgärder som får stöd normalt kräver gränsöverskridande samarbete, är det viktigt att arbetsprogrammet återspeglar och möjliggör ett öppet, icke-diskriminerande och transparent gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag och att därför minst 15 % av den totala budgeten gynnar sådana åtgärder, vilket kommer att göra det möjligt för små och medelstora företag att inbegripas i åtgärdernas värdekedjor. Denna andel av den totala budgeten bör även komma medelstora börsnoterade företag till del. En projektkategori bör vara specifikt avsedd för små och medelstora företag.

(21a)  Alla åtgärder inom ramen för programmet omfattar enheter från minst tre medlemsstater. Användningen av ett system för generella överföringstillstånd inom ramen för programmet skulle väsentligen minska de administrativa omkostnader som följer av överföringar bland deltagarna. Medlemsstaterna bör därför offentliggöra generella överföringstillstånd avseende detta program. När så krävs för genomförandet av programmet bör unionens institutioner, organ och byråer samt projektledarna inbegripas i sådana tillstånd.

(21b)  För att säkerställa programmets framgång bör kommissionen sträva efter att upprätthålla en dialog med ett brett spektrum av Europas industrier, däribland små och medelstora företag och icke-traditionella leverantörer till försvarssektorn.

(22)  För att man ska kunna dra nytta av expertkunskapen inom försvarssektorn kommer Europeiska försvarsbyrån att få status som observatör i kommittén med företrädare för medlemsstaterna. Europeiska utrikestjänsten bör också medverka i kommittén med företrädare för medlemsstaterna.

(22a)  Europaparlamentet bör ges status som observatör i kommittén med företrädare från medlemsstaterna.

(23)  När det gäller att välja ut vilka åtgärder som ska finansieras genom programmet bör kommissionen ▌anordna konkurrensutsatta förslagsinfordringar i enlighet med vad som föreskrivs i förordning nr 966/2012. Efter en utvärdering av de mottagna förslagen med hjälp av oberoende experter, som bör väljas ut enligt ett insynsvänligt förfarande, ska kommissionen välja ut de åtgärder som ska finansieras inom ramen för programmet. Kommissionen bör se till att dess bestämmelser om undvikande av intressekonflikter tillämpas strikt på experterna. Vidare bör den sträva efter att se till att experterna hämtas från ett så brett urval av medlemsstater som möjligt. I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör genomförandebefogenheter delegeras till kommissionen när det gäller antagandet och genomförandet av arbetsprogrammet samt tilldelningen av finansiering till utvalda åtgärder. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(24)  Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av ovannämnda genomförandeakter med beaktande av deras betydande konsekvenser för genomförandet av den grundläggande rättsakten.

(25)  Kommissionen bör upprätta en rapport om genomförandet vid programmets slut, där den granskar den finansiella verksamheten när det gäller det ekonomiska resultatet och om möjligt effekterna av genomförandet. I denna rapport bör man också analysera små och medelstora företags och medelstora börsnoterade företags gränsöverskridande deltagande i projekt som omfattas av programmet samt små och medelstora företags och medelstora börsnoterade företags deltagande i den globala värdekedjan. Rapporten bör innehålla uppgifter om stödmottagarnas ursprung och om fördelningen av medel mellan företag och medlemsstater inom ramen för programmet, om detta är tekniskt möjligt. Slutligen bör rapporten, i anslutning till forskningsdelen av den europeiska försvarsfonden, föreslå lösningar för att minska unionens beroende av produkter och teknik från enheter i tredjeländer, inte minst sådana som identifierats vid genomförandet av denna förordning.

(25a)  I samband med förhandlingarna om Europeiska unionens fleråriga budgetram efter 2020 är det nödvändigt att skapa en stabil grund för denna typ av åtgärder, bland annat genom att införa en egen budgetrubrik samt anpassade genomförandeåtgärder.

(25b)  Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa ett så brett främjande som möjligt av programmet för att öka dess effektivitet och därmed förbättra försvarsindustrins konkurrenskraft och försvarskapaciteten i medlemsstaterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed fastställs ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram (nedan kallat programmet) för unionens åtgärder, som omfattar perioden 1 januari 2019–31 december 2020.

Artikel 2

Mål

Programmet ska ha följande mål:

(a)  Det ska främja konkurrenskraften, effektiviteten och innovationskapaciteten inom försvarsindustrin i hela unionen, vilket bidrar till unionens strategiska oberoende, genom stöd till åtgärder som genomförs i unionen och som befinner sig i ett utvecklingsskede.

(b)  Det ska stödja och stimulera samarbete mellan medlemsstater samt samarbete, även gränsöverskridande, mellan företag, inklusive små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag, vid utvecklingen av teknik eller produkter i enlighet med de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om inom unionen, särskilt i samband med kapacitetsutvecklingsplanen inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, för att undvika överlappningar och stärka försvarsindustrins värdekedjor och därigenom bidra till nytt gränsöverskridande samarbete mellan företag.

(c)  Det ska främja ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och utveckling för att på så vis stödja konkurrenskraften hos unionens försvarsindustri på den inre marknaden och den globala marknaden, bland annat genom konsolidering där detta är lämpligt.

(ca)  Det ska främja standardisering av försvarssystem samt dessas driftskompatibilitet och därigenom möjliggöra betydande stordriftsfördelar för medlemsstaterna.

Vid tillämpningen av denna förordning ska medelstora börsnoterade företag i den mening som avses i led b vara företag som inte är små och medelstora företag och som har högst 3 000 anställda. Personalstyrkan ska beräknas i enlighet med artiklarna 3, 4, 5och 6 i avdelning I i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG(11).

Artikel 3

Budget

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2019–2020 fastställs till 500 miljoner euro i löpande priser, som uteslutande ska tas från de outnyttjade marginalerna under taken i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och/eller genom utnyttjande av relevanta specialinstrument i den fleråriga budgetramen.

Artikel 4

Allmänna finansieringsbestämmelser

1.  Det ekonomiska biståndet från unionen får tillhandahållas genom sådana typer av finansiering som tas upp i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, i synnerhet bidrag och, när det är lämpligt, finansieringsinstrument och offentlig upphandling, bland annat genom mekanismer för kombinerad finansiering.

2.  De typer av finansiering som avses i punkt 1 i denna artikel och metoderna för genomförandet ska väljas ut på grundval av deras förmåga att uppnå de specifika målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och risken för intressekonflikt.

3.  Kommissionen ska genomföra unionens ekonomiska bistånd i enlighet med artikel 58.1 a i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ▌.

4.  ▌Medlemsstaterna ska utse en projektledare ▌. Kommissionen ska höra projektledaren om vilka framsteg som gjorts med åtgärden innan den verkställer utbetalningen till stödberättigade mottagare ▌.

Artikel 5

Typ av finansieringsinstrument

1.  De finansieringsinstrument som inrättats i enlighet med avdelning VIII i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 får användas för att underlätta tillgången till finansiering för enheter som genomför åtgärder i enlighet med artikel 6.

2.  Följande typer av finansieringsinstrument får användas:

a)  Kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

b)  Lån eller garantier.

c)  Riskdelningsinstrument.

Artikel 6

Stödberättigande åtgärder

1.  Programmet ska tillhandahålla stöd för stödmottagares åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede, såväl för nya produkter och ny teknik som för uppgraderingar av befintliga produkter och befintlig teknik som utvecklats i unionen, när det gäller följande:

(a)  Utformning av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik samt tekniska specifikationer utifrån vilka en sådan utformning har utvecklats.

(b)  Prototyputveckling av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik. En prototyp är en modell av en produkt eller teknik som kan visa elementets prestanda i driftsmiljö.

(c)  Provning av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik.

(d)  Kvalificering av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik; kvalificering är hela det förfarande som påvisar att utformningen av en produkt/en komponent/teknik uppfyller de angivna kraven. Detta förfarande tillhandahåller objektiva bevis på att särskilda krav för en utformning har uppfyllts.

(e)  Certifiering av en försvarsprodukt eller försvarsteknik. Certifiering är ett förfarande enligt vilket en nationell myndighet intygar att produkten/komponenten/tekniken överensstämmer med de tillämpliga bestämmelserna.

(f)  Studier, t.ex. genomförbarhetsstudier och andra kompletterande åtgärder.

2.  Åtgärden ska genomföras genom samarbete mellan minst tre företag som är etablerade i minst tre olika medlemsstater. Minst tre av de företag som är stödmottagare ska varken direkt eller indirekt stå under faktisk kontroll av samma enhet eller kontrollera varandra.

3  Vid tillämpning av punkt 2 ska ”faktisk kontroll” avse ett förhållande som bygger på rättigheter, avtal eller annat, som var för sig eller tillsammans och med hänsyn till faktiska eller rättsliga förhållanden ger möjligheter att direkt eller indirekt utöva ett avgörande inflytande på ett företag, särskilt genom

(a)  nyttjanderätt till ett företags samtliga tillgångar eller en del av dem,

(b)  rättigheter eller avtal som ger ett avgörande inflytande på sammansättningen av företagets olika organ, omröstningar eller beslut, eller som på annat sätt ger ett avgörande inflytande på företagets verksamhet.

4.  När det gäller åtgärderna i punkt 1 b–f ska åtgärden grundas på gemensamma tekniska specifikationer för att på så vis stärka systemens standardisering och driftskompatibilitet.

4a.  Produktrelaterade åtgärder som avser massförstörelsevapen och tillhörande stridsspetsteknik, produktrelaterade åtgärder som avser förbjudna vapen och förbjuden ammunition och vapen som inte är förenliga med internationell humanitär rätt, såsom klusterammunition i enlighet med konventionen om klusterammunition, antipersonella landminor i enlighet med konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring, brandvapen i enlighet med protokoll III till konventionen om vissa konventionella vapen samt helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig kontroll över besluten om måltavlor och attackernas utförande ska inte vara stödberättigande.

Artikel 7

Stödberättigade enheter

1.  Stödmottagare och deras underleverantörer ska vara offentliga eller privata företag som är etablerade i unionen och som inte står under faktisk kontroll av ett tredjeland eller en enhet i ett tredjeland i den mening som avses i artikel 6.3, antingen direkt eller indirekt via ett eller flera andra företag. Dessutom ska all infrastruktur samt alla anläggningar, tillgångar och resurser som används av deltagarna, inbegripet underleverantörer och andra tredje parter, i åtgärder som finansieras inom ramen för programmet vara belägna på unionens territorium under hela den tid som åtgärden pågår. Användningen av denna infrastruktur och av dessa anläggningar, tillgångar och resurser ska inte underkastas någon kontroll eller restriktion av ett tredjeland eller en enhet i ett tredjeland.

1a.  Om den faktiska kontrollen över företaget enligt artikel 6.3 ändras under åtgärdens genomförande ska företaget underrätta kommissionen, som ska bedöma om kriterierna för stödberättigande fortfarande är uppfyllda.

1b.  Genom undantag från punkt 1 kan ett företag som är etablerat i unionen och som står under faktisk kontroll av ett tredjeland eller en enhet i ett tredjeland i den mening som avses i artikel 6.3, antingen direkt eller indirekt via ett eller flera andra företag, vara stödberättigat om det i samband med en åtgärd som finansieras genom programmet finns nödvändiga mekanismer på plats för att framför allt säkerställa att samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)  Den faktiska kontrollen av företaget genom ett tredjeland eller en enhet i ett tredjeland har undanröjts.

(b)  Tillgången till känslig information om åtgärden har förhindrats.

(c)  Äganderätten till de immateriella rättigheterna från, och till resultaten av, åtgärden ska ligga kvar hos stödmottagaren under och efter åtgärdens genomförande och ska inte underkastas någon kontroll eller restriktion av ett tredjeland eller en enhet i ett tredjeland.

Företaget ska förse kommissionen med de nödvändiga bevisen för att mekanismerna finns på plats.

2.  Om stödmottagaren, enligt punkt 1, håller på att utarbeta en åtgärd som anges i artikel 6, inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet, ska den vara berättigad till den ökade finansiering som avses i artikel 11.2 när det gäller denna åtgärd.

2b.  Om det inte finns några lätt tillgängliga konkurrenskraftiga alternativ inom unionen och användningen inte skulle strida mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen, får stödmottagare och deras underleverantörer använda tillgångar, infrastruktur, anläggningar och resurser som är belägna eller innehas utanför medlemsstaternas territorium eller kontrolleras av tredjeländer.

Vid genomförandet av en stödberättigande åtgärd får stödmottagare och deras underleverantörer även samarbeta med företag som är etablerade utanför medlemsstaternas territorium eller som uteslutande kontrolleras av tredjeländer eller enheter i tredjeländer, om detta inte skulle strida mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen. Kostnaderna för denna verksamhet ska inte berättiga till finansiering inom ramen för programmet.

Artikel 8

Försäkran från de sökande

Samtliga sökande ska skriftligen försäkra att de är fullt medvetna om och efterlever tillämplig nationell lagstiftning och unionslagstiftning samt bestämmelser avseende verksamhet på försvarsområdet, däribland den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp, gemenskapsordningen för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden samt relevant nationell lagstiftning om exportkontroll.

Artikel 9

Konsortium

1.  Om unionens ekonomiska bistånd tillhandahålls i form av ett bidrag ska de medlemmar av ett konsortium som vill delta i en åtgärd utse en av medlemmarna till samordnare, vilket ska anges i bidragsavtalet. Samordnaren ska vara huvudkontaktpunkt mellan medlemmarna i konsortiet gentemot kommissionen eller det berörda finansieringsorganet, om inte annat föreskrivs i bidragsavtalet eller om samordnaren underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt bidragsavtalet. Unionens ekonomiska bistånd får även ges i form av ett finansieringsinstrument eller ett offentligt upphandlingskontrakt.

2.  De medlemmar av ett konsortium som deltar i en åtgärd ska ingå ett internt avtal som fastställer deras rättigheter och skyldigheter med avseende på genomförandet av åtgärden (i enlighet med bidragsavtalet), däribland utfärdande av de immateriella rättigheterna avseende de nya produkterna, utom i vederbörligen motiverade fall som anges i arbetsprogrammet eller i meddelandet om ansökningsomgång.

Artikel 10

Tilldelningskriterier

Åtgärder som föreslås för finansiering inom ramen för programmet ska utvärderas med avseende på de mål som fastställs i artikel 2 och på grundval av följande kumulativa kriterier:

(a)  Spetskompetens, industriprestanda och förmåga att visa upp betydande fördelar jämfört med befintliga produkter eller befintlig teknik.

(b)  Bidrag till innovation och teknisk utveckling av försvarsindustrin och därmed främjande av unionens industriella och strategiska oberoende på området för försvarsteknik.

(ba)  Bidrag till konkurrenskraften och tillväxten hos företag på försvarsområdet i hela unionen.

(c)  Bidrag till unionens säkerhets- och försvarspolitiska intressen genom att stärka den försvarsteknik som bidrar till att genomföra de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som unionens medlemsstater har enats om, särskilt i samband med kapacitetsutvecklingsplanen inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

(ca)  Bidrag till nytt gränsöverskridande samarbete mellan företag.

(d)  Praktisk genomförbarhet, framför allt genom att stödmottagarna visar att de återstående kostnaderna för den stödberättigande åtgärden täcks av andra finansieringssätt, t.ex. medlemsstaternas bidrag.

(da)  Den andel av åtgärdens totala budget som ska gå till deltagande för små och medelstora företag som är etablerade i Europeiska unionen, antingen som medlemmar av ett konsortium, som underleverantörer eller som andra företag i leveranskedjan.

(e)  För de åtgärder som beskrivs i artikel 6.1 b–e avses bidrag till konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin genom att stödmottagarna visar att medlemsstaterna har åtagit sig att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken på ett samordnat sätt, även genom gemensam upphandling i förekommande fall.

Artikel 11

Finansieringsgrad

1.  Det ekonomiska bistånd från unionen som föreskrivs i programmet får inte överstiga 20 % av de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden när det gäller prototyputveckling, i enlighet med artikel 126 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. I alla andra fall får biståndet täcka upp till de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden.

2.  När det gäller en åtgärd som utarbetas av en stödmottagare som avses i artikel 7.2 kan finansieringsgraden höjas med ytterligare 10 procentenheter.

2a.  När det gäller en åtgärd som avses i artikel 6.1 kan finansieringsgraden höjas med ytterligare 10 procentenheter om minst 15 % av dess totala stödberättigande kostnader avsatts till små och medelstora företag som är etablerade i unionen. Denna höjda finansieringsgrad får höjas ytterligare med en andel som är två gånger högre än den andel av åtgärdens totala stödberättigande kostnader som avsatts till små och medelstora företag etablerade i en annan medlemsstat än de medlemsstater där åtgärdens övriga deltagande företag som inte är små eller medelstora företag är etablerade.

2b.  När det gäller en åtgärd som avses i artikel 6.1 kan finansieringsgraden höjas med ytterligare 10 procentenheter om minst 30 % av åtgärdens totala stödberättigande kostnader avsatts till medelstora börsnoterade företag som är etablerade i unionen.

2c.  Indirekta stödberättigande kostnader ska fastställas genom tillämpning av en schablonsats på 25 % av de totala direkta stödberättigande kostnaderna, exklusive direkta stödberättigande kostnader för underentreprenad.

2d.  Det ekonomiska bistånd som unionen tillhandahåller inom ramen för programmet, inklusive höjd finansieringsgrad, ska inte täcka mer än 100 % av åtgärdens stödberättigande kostnader.

Artikel 12

Äganderätt och immateriella rättigheter

1.  Unionen ska inte äga de produkter eller den teknik som åtgärden resulterar i och ska inte heller ha någon fordran avseende de immateriella rättigheter, inklusive licensrättigheter, som gäller åtgärden.

1a.  Resultaten av de åtgärder som finansieras inom ramen för programmet ska inte underkastas någon kontroll eller restriktion av ett tredjeland eller en enhet i ett tredjeland.

1b.  Om unionens bistånd tillhandahålls i form av offentlig upphandling av en undersökning ska alla medlemsstater på uttrycklig begäran ha rätt till en kostnadsfri icke-exklusiv licens för användning av undersökningen.

Artikel 12a

Generella överföringstillstånd

1.  Vid genomförandet av detta program ska artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG(12) gälla.

2.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12 i denna förordning ska punkt 1 i denna artikel gälla på motsvarande sätt för unionens institutioner, organ och byråer och för de projektledare som avses i artikel 4.4 i denna förordning.

Artikel 13

Arbetsprogram

1.  Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 16a anta delegerade akter om fastställande av ett tvåårigt arbetsprogram för hela programmets löptid. ▌Detta arbetsprogram ska överensstämma med de mål som anges i artikel 2.

2.  Arbetsprogrammet ska i detalj ange de projektkategorier som ska finansieras inom ramen för programmet. Dessa kategorier ska stämma överens med de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som avses i artikel 2 b. Arbetsprogrammet ska även innehålla en projektkategori specifikt avsedd för små och medelstora företag.

3.  Arbetsprogrammet ska säkerställa att minst 15 % av den totala budgeten gynnar åtgärder som gör det möjligt för små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag att integreras i värdekedjorna över gränserna.

Artikel 14

Tilldelningsförfarande

1.  Vid genomförandet av programmet ska unionens finansiering beviljas efter de förslagsinfordringar som offentliggörs i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/12(13).

2.  Kommissionen ska med stöd av oberoende nationella EU-experter, som hämtas från ett så brett urval av medlemsstater som möjligt och som väljs ut enligt ett insynsvänligt förfarande, med beaktande av oförenligheter på grund av intressekonflikter, utvärdera de förslag som lämnas in till följd av meddelandet om ansökningsomgång på grundval av tilldelningskriterierna i artikel 10.

3.  Kommissionen ska efter varje ansökningsomgång tilldela finansiering för utvalda åtgärder genom en genomförandeakt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel 15

Årliga delbetalningar

Kommissionen får dela upp budgetåtaganden i årliga delbetalningar.

Artikel 16

Kommitté

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. Europeiska försvarsbyrån och Europaparlamentet ska inbjudas att bidra som observatörer.

2.  Om det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 16a

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 13.1 ska ges till kommissionen för en period på två år från och med den ... [dagen för denna förordnings ikraftträdande].

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 13.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 13.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 17

Övervakning och rapportering

1.  Kommissionen ska regelbundet övervaka programmets genomförande och årligen rapportera om de framsteg som gjorts i enlighet med artikel 38.3 e i förordning (EU) nr 966/2012. Kommissionen ska för detta ändamål vidta nödvändiga övervakningsåtgärder.

2.  För att stödja större effektivitet och ändamålsenlighet i unionens framtida politiska åtgärder ska kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport i efterhand och sända den till Europaparlamentet och rådet. Rapporten, som ska bygga på relevanta samråd med medlemsstaterna och de viktigaste berörda parterna, ska särskilt bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att nå målen i artikel 2. Den ska också innehålla en analys av små och medelstora företags och medelstora börsnoterade företags gränsöverskridande deltagande i projekt inom ramen för programmet samt små och medelstora företags och medelstora börsnoterade företags integrering i den globala värdekedjan. Rapporten ska innehålla uppgifter om stödmottagarnas ursprungsländer och om fördelningen av medel mellan företag och medlemsstater, om detta är tekniskt möjligt.

2a.  Den rapport som avses i punkt 2 ska föreslå lösningar för att minska unionens beroende av produkter och teknik från enheter i tredjeländer, inte minst sådana som identifierats vid genomförandet av denna förordning.

2b.  I god tid före utgången av detta program ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett nytt försvarsindustriellt utvecklingsprogram tillsammans med lämplig finansiering inom ramen för den nya fleråriga budgetramen.

Artikel 18

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.  Kommissionen ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav, eller vid behov återlämnande, av felaktigt utbetalda belopp samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

2.  Kommissionen och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, eller, när det gäller internationella organisationer, rätt att genomföra kontroller i enlighet med avtal som ingåtts med dessa, på grundval av handlingar samt på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt denna förordning.

3.  Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(14) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(15), göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller kontrakt som finansierats inom ramen för denna förordning.

Artikel 19

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar      På rådets vägnar

Ordförande            Ordförande

(1)

Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2)

* Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar markeras med symbolen ▌.

(3)

EUT C […], […], s. […].

(4)

EUT C […], […], s. […].

(5)

EUT L 200, 30.7.2005, s. 1.

(6)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).

(7)

Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

(8)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(9)

Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).

(10)

EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(11)

Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(12)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1).

(13)

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

(14)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(15)

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).


MOTIVERING

Den europeiska försvarsfonden, som föreslogs av kommissionen den 7 juni 2017, innehåller två delar som ska omfatta hela cykeln för försvarsindustriell utveckling. Den första delen ska finansiera gemensam forskning inom innovativ försvarsteknik. Den andra delen syftar till att förvärva försvarskapacitet genom samarbete, där det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet ingår. Detta är ett program som griper sig an försvarsindustrins utmaningar i Europa. De totala försvarsbudgetarna i medlemsstaterna är på väg ner, till skillnad från hos andra globala aktörer som Kina och Ryssland, och EU:s och Förenta staternas försvarsbudgetar står i ett storleksförhållande på 1:2. Samtidigt leder det bristande samarbetet på europeisk nivå till överlappningar i fråga om vapensystem och materiel och därmed även till stor budgetmässig ineffektivitet. Samarbetet är inte tillräckligt utvecklat, och avsaknaden av gemensamma specifikationer mellan medlemsstaterna är ett tecken på detta. Detta ger upphov till förseningar och extrakostnader vid utvecklingen av projekt som dock är av stort symbolvärde. Vidare är beroendet av tredjeländer i fråga om produkter eller teknik till skada för unionens strategiska oberoende.

Vår försvarsindustri har med andra ord hittills inte fått tillräckliga incitament att bli konkurrenskraftig på global nivå trots sin verkligt stora tekniska rikedom. Försvarsindustrin behöver mer Europa för att kunna tillhandahålla en billigare, tillförlitligare och mer oberoende teknik.

Paradoxalt nog är européernas säkerhetsbehov i en på många sätt instabil internationell kontext växande. Och specifika unionsinsatser på försvars- och säkerhetsområdet på global nivå är en garanti för stabilitet. Samarbete tillför med andra ord ett oumbärligt mervärde för att tillgodose medborgarnas behov av säkerhet och befästa unionens plats.

Föredraganden ser därför mycket positivt på kommissionens förslag att införa ett försvarsindustriellt utvecklingsprogram och anser det nödvändigt att man lyckas få igång det till januari 2019 om Europas försvarsindustri ska kunna garanteras några verkliga framtidsutsikter för perioden efter 2020. Därför måste rådet och parlamentet granska detta förslag skyndsamt.

Strategiskt oberoende som mål

Detta program måste bli ett sätt att stärka Europeiska unionens oberoende på försvarsområdet. Ett sådant strategiskt oberoende är nödvändigt för att garantera unionens handlingsfrihet i världen. Det kan bara stärkas genom bättre samarbete mellan medlemsstater och företag. Grunden för detta måste utgöras av medlemsstaternas gemensamma kapacitetsmässiga prioriteringar, en garanti för projektens bärkraft.

Målet om unionens försvarsmässiga oberoende bör därför införas i artikel 2 i förordningen. Nyckeln till oberoendet ligger i utvecklingen av Europas försvarsindustriella och försvarstekniska bas. För detta ändamål vill kommissionen att endast företag som står under faktisk kontroll av enheter inom EU ska kunna få finansiering via programmet för åtgärder som genomförs på unionens territorium. Även deras underleverantörer bör uppfylla kriteriet. För att göra detta grundläggande krav mer praktiskt slopas kravet i artikel 7 om att ägandet ska vara europeiskt till 50 %, då detta förefaller alltför stelbent och dåligt anpassat till företagen i sektorn. Likaså föreslås att produkter och teknik från tredjeländer ska kartläggas så att unionen kan minska sitt beroende av dessa.

Förstärkt industriell konkurrenskraft och innovation

Industrins konkurrenskraft är den rättsliga grunden för detta förslag till förordning och kommer att bedömas utifrån industrins förmåga till innovation och anpassning till den tekniska utvecklingen. Spetskompetens och industriprestanda är således väsentliga måttstockar för denna strategiska sektor. Regelverket för industrin i Europa måste utvecklas i riktning mot större driftskompatibilitet och bättre standardisering. Även detta är programmål som bör ta plats i artikel 2 i förordningen.

Företagssamordningarna på europeisk nivå uppvisar ett positivt facit, och därför bör programmet inte bestraffa företag som sedan länge verkar i denna riktning. Det är ett verkligt europeiskt samarbete som efterlyses, och kravet på gemensamma specifikationer är av överordnad betydelse för att en åtgärd ska kunna stödjas via programmet.

Försvarsindustrins konkurrenskraft kommer att få stora ekonomiska och mänskliga återverkningar, och programmet kommer att lätta de bördor som är kopplade till samarbetet.

Framskjuten plats för små och medelstora företag

Små och medelstora företag har redan en framträdande plats på försvars- och säkerhetsområdet i Europa. Storföretagen arbetar tillsammans med dem i alla sina projekt och de är enorma tillgångar för EU i stort. Men det är viktigt att gynna det gränsöverskridande samarbetet, inte minst för små och medelstora företag som saknar incitament att samarbeta. På så vis får alla medlemsstater med företag som skulle kunna medverka till teknisk spetskompetens på försvars- och säkerhetsområdet möjlighet att ta del av programmet genom nya samarbeten utan att det tillkommer alltför betungande bördor för industriprogram som redan nu är mycket komplexa.

Föredraganden vill därför att man slår ett extra slag för små och medelstora företag genom att förse dem med en särskild projektkategori och garantera att minst 10 % av den totala programbudgeten går till åtgärder som främjar gränsöverskridande deltagande bland små och medelstora företag (artikel 13).

Avpassad finansiering

Budgeten på 500 miljoner euro är anpassad till detta program, men föredraganden anser att omfördelningar från europeiska program såsom Egnos och Galileo, Copernicus, Iter och Fonden för ett sammanlänkat Europa är tänkbara bara under förutsättning att genomförandet av de programmen inte påverkas. Varje medlemsstat måste göra en insats, och marginalen i den nuvarande budgetramen måste också utnyttjas.


RESERVATION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri

i enlighet med artikel 52a.4 i arbetsordningen

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi, föredragande: Françoise Grossetête

Reservation framlagd av GUE/NGL-ledamöterna Neoklis Sylikiotis, Xabier Benito Ziluaga, João Ferreira, Sabine Lösing, Marisa Matias och Cornelia Ernst

Betänkandet förespråkar ytterligare militarisering av EU. Det subventionerar militärt oberoende via ökade investeringar i försvars- och militärrelaterad forskning och materiel, trots den ekonomiska krisen och miljökonsekvenserna, och strider mot artikel 41.2 i EU-fördraget, enligt vilken inga utgifter för operationer som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser får belasta unionens budget. Det förespråkar även samarbete mellan EU och Nato.

Vi motsätter oss betänkandet, eftersom det

–  formar EU till en global militär aktör,

–  syftar till att subventionera försvarssektorn och det militärindustriella komplexet och lär öka vapenexporten,

–  militariserar den civila politiken och använder industrin och konkurrenskraften som förevändning för att vidareutveckla EU:s försvarskapacitet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

–  främjar ytterligare civil-militärt samarbete.

Vi kräver

–  en radikal nedrustning i EU och globalt,

–  att inga militära anslag beviljas från EU:s budget,

–  att offentliga medel ska främja arbetstillfällen, återindustrialisering samt små och medelstora företag,

–  främjande av civil forskning och utveckling som tjänar folket och dess behov,

–  att all verksamhet ska hålla sig strikt till FN-stadgan och folkrätten,

–  uteslutande civila, fredliga konfliktlösningar och åtskillnad mellan civila och militära insatser,

–  åtskillnad mellan EU och Nato.


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (25.1.2018)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri

(COM(2017)294 – C8‑0180/2017 – 2017/0125(COD))

Föredragande av yttrande (*): Ioan Mircea Paşcu

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

KORTFATTAD MOTIVERING

Det är viktigt med försvar. Så skrev Europeiska rådet i december 2013, och därmed var försvarsfrågan utan tvekan återigen uppe på EU:s agenda. Insatserna inom säkerhet och försvar på EU-nivå har sedan dess utvidgats och fördjupats.

I juni 2016 lade vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherini fram den globala strategin med en ny ambitionsnivå som banade väg för en stadig ström av genomförandedokument och förslag, i vilka visionen om en starkare union utvecklades och där man beskriver exakt vad som ska göras för att det strategiska självbestämmande som Europa behöver ska uppnås.

Parlamentet tog 2015 och 2016 initiativ till ett pilotprojekt om GSFP-forskning, som 2017 kompletterades med en förberedande åtgärd för forskning inom försvarsområdet. Denna förberedande åtgärd ska pågå fram till 2019.

Sommaren 2017 inrättade kommissionen en europeisk försvarsfond för att stärka EU:s försvarskapacitet. Som en första åtgärd lade kommissionen fram ett förslag till förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionen och som ska löpa från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2020.

Inom EU:s försvar gör regeringarna endast upphandlingar, och det gör de utifrån strategiska, politiska och försvarskapacitetsrelaterade överväganden. Om EU engagerar sig på försvarsområdet ger det medlemsstaterna starkare incitament att utveckla och köpa in europeiska försvarsprodukter. EU:s engagemang är även ett stöd i det arbete som behövs för att bygga upp de transeuropeiska värdekedjor som finns i försvarsindustrin i dag. I det inte helt tillfredsställande läget på försvarsmarknaderna hindras transeuropeiska värdekedjor från att växa fram naturligt av de relaterade affärsriskerna. Om regeringarna arbetar tillsammans med att bygga upp försvarskapacitet så kommer även aktörerna i värdekedjan att göra det vid utvecklingen av försvarsprodukter.

Programmet fokuserar främst på det skede då försvarsprodukter utvecklas, vilket är ett avgörande skede i livscykeln för försvarskapacitet. Det är fram till detta skede som den framtida kapacitetens egenskaper och den största delen av ägarkostnaderna för den framtida livscykeln beslutas. När kapacitetsprogram utvecklas som multinationella program är det i detta skede som de flesta arrangemangen kring kostnads- och arbetsfördelning bestäms. För att främja samarbete på EU-nivå är det därför viktigt att skapa tillräckliga incitament i just detta skede. Det är dessutom viktigt eftersom insatser på EU-nivå ger upphov till en större europeisk marknad för europeiska försvarsprodukter, vilket ger stordrifts- och diversifieringsfördelar under hela försvarsprodukternas livscykel.

Föredraganden välkomnar kommissionens förslag. Föredraganden understryker att förslaget borde ha en betydande strukturerande verkan i uppbyggnaden av ett transeuropeiskt försvarssamarbete. Utvecklingen av en starkare och mer effektiv och konkurrenskraftig försvarsindustri – det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammets mål – skulle stärka EU:s tekniska självständighet och strategiska oberoende samtidigt som den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken skulle konsolideras, vilket har varit ett mål som parlamentet hela tiden stått bakom.

Föredraganden framhåller följande:

•  Handlingsfrihet och samarbete mellan medlemsstaterna och med EU, liksom satsningar på kapacitetsutvecklingsbehoven, bör ingå i programmets alla mål.

•  EU:s åtgärder inom programmet bör vidtas med målet att enheter från alla medlemsstater, särskilt de som gick med i EU 2004, ska få möjlighet att bli en del i de värdekedjor som finns i försvarsindustrin. Dessutom kan små och medelstora företag liksom tillverkningsföretag i underleverantörsledet spela en viktig roll i försvarsindustrins värdekedjor i många medlemsstater. De senare bör behandlas på samma sätt som små och medelstora företag om detta överensstämmer med programmens mål.

•  EU:s och Natos gemensamma förklaring och EU:s och Natos gemensamma åtgärder liksom behovet av samarbete med andra regionala och internationella samarbetsinitiativ, bör vid behov beaktas inom programmets åtgärder, samtidigt som medlemsstaternas och EU:s säkerhets- och försvarsintressen respekteras.

•  Den europeiska försvarsbyrån måste få en lämplig roll i hela programmet med beaktande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och förordning (EU) nr 182/2011.

•  EU bör inte finansiera åtgärder med anknytning till vissa försvarsprodukter (massförstörelsevapen och tillhörande stridsspetsteknik, förbjudna vapen och förbjuden ammunition och helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan och kontroll). EU bör inte finansiera åtgärder med anknytning till försvarsprodukter (handeldvapen och lätta vapen), om en åtgärd främst utvecklats i exportsyfte, det vill säga när ingen medlemsstat har efterfrågat åtgärden.

•  Verkligheten visar att det på grund av den komplicerade strukturen inom försvarsindustrin kommer att vara svårt att avgöra vilka som ska få stöd utifrån kriterier baserade på ägarskapsfördelningen.

•  Tilldelningskriterierna bör ändras så att målen och kriterierna för vilka som är berättigade till stöd blir bättre.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Beaktandeled 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

med beaktande av det permanenta strukturerade samarbetet inom säkerhet och försvar som 23 medlemsstater enades om den 13 november 2017, och som beskrivs i EU-fördraget, särskilt artiklarna 42.6 och 46, samt protokoll 10,

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  I den europeiska försvarshandlingsplan som antogs den 30 november 2016 åtog sig kommissionen att komplettera, utnyttja och befästa medlemsstaternas gemensamma insatser när det gäller att utveckla försvarskapacitet för att bemöta utmaningarna på säkerhetsområdet och att främja en konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri. Det föreslås särskilt att man ska lansera en europeisk försvarsfond för att stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling av försvarsmateriel och försvarsteknik. Fonden ska stödja samarbetet under hela cykeln för utvecklingen av försvarsprodukter och teknik.

(1)  I den europeiska försvarshandlingsplan som antogs den 30 november 2016 beskrev kommissionen alla de strukturproblem i den europeiska försvarssektorn som utgör hinder för ett effektivt utnyttjande av nationella resurser för att tillhandahålla den försvarskapacitet som behövs för en ändamålsenlig gemensam säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). Kommissionen åtog sig därför att komplettera, utnyttja och befästa medlemsstaternas gemensamma insatser när det gäller att utveckla och förvärva försvarskapacitet för att bemöta utmaningarna på säkerhetsområdet, att främja en konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri samt att bidra till unionens tekniska och industriella oberoende. Det föreslås särskilt att man ska lansera en europeisk försvarsfond för att stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling av försvarsmateriel och försvarsteknik. Fonden bör komplettera de nationella försvarsbudgetarna, och bör uppmuntra medlemsstaterna att investera mer på försvarsområdet. Fonden ska stödja samarbetet under hela cykeln för utvecklingen av försvarsprodukter och teknik. För att komplettera de nationella programmen bör den göra det möjligt för unionen att skapa en betydande hävstångseffekt för nationella investeringar i syfte att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och mellan deras industrier. För att uppnå dessa mål är det därför nödvändigt att på unionsnivå förbättra den institutionella ramen för samarbete mellan medlemsstater och företag i sektorn för försvarsindustriell utveckling.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(1a)  För att inrätta en effektiv europeisk marknad för försvarsutrustning, och även för att detta program ska ha en verklig effekt, är det mycket viktigt att de främsta regelmässiga förutsättningarna är uppfyllda, särskilt ett fullständigt genomförande av direktiv 2009/81/EG om försvarsupphandling.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  För att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet inom unionens försvarsindustri bör ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram (nedan kallat programmet) inrättas. Programmet bör syfta till att stärka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri, bland annat it-försvar, genom att stödja samarbetet mellan företag som befinner sig i ett utvecklingsskede när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik. Utvecklingsskedet som kommer efter forsknings- och teknikskedet innebär betydande risker och kostnader som hämmar det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten och har en negativ inverkan på konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri. Genom att stödja utvecklingsskedet skulle programmet bidra till ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och produktion och främja alla former av innovation. Programmet bör komplettera den verksamhet som genomförs i enlighet med artikel 182 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) och omfattar inte produktionen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

(2)  För att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet inom unionens försvarsindustri, i syfte att göra unionen strategiskt och tekniskt oberoende, bör ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram (nedan kallat programmet) inrättas. Programmet bör syfta till att definiera och genomföra den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik i enlighet med artikel 2.4 i EUF-fördraget, och är avsett att utveckla den moderna kapacitet som de väpnade styrkorna i medlemsstaterna behöver och att förbättra deras säkerhet. Detta programmet bör syfta till att stärka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri, bland annat it-försvar, genom att stödja samarbetet mellan företag, inklusive forskningscentrum, som befinner sig i ett utvecklingsskede när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik vilket bidrar till större effektivitet samt minskat resursslöseri och färre överlappningar på försvarsmarknaden. Utvecklingsskedet som kommer efter forsknings- och teknikskedet innebär betydande risker och kostnader som hämmar det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten och har en negativ inverkan på konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri. Genom att stödja utvecklingsskedet skulle programmet bidra till ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och produktion och främja alla former av innovation. Programmet såväl som en eventuell fortsättning av det efter 2020, oavsett form, bör komplettera den verksamhet som genomförs i enlighet med artikel 182 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) och omfattar inte produktionen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  För att bättre utnyttja stordriftsfördelar inom försvarsindustrin bör programmet stödja samarbete mellan företag vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

(3)  För att bättre utnyttja stordriftsfördelar inom försvarsindustrin bör programmet stödja samarbete mellan företag vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik, främja en mer integrerad marknad, göra investeringar lönsamma och undvika överlappningar av kapacitet och utgifter. Enligt vissa studier skulle unionen kunna spara mellan 25 och 100 miljarder euro per år genom ett förbättrat försvarssamarbete.

Motivering

En av de viktigaste målsättningarna med den här lagstiftningen är att minska slöseriet i medlemsstaternas försvarsutgifter.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Programmet bör genomföras i full överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/20126. Finansieringen får i synnerhet ges i form av bidrag. Finansieringsinstrument eller offentlig upphandling får användas därär lämpligt.

(5)  Programmet bör genomföras i full överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/20126. Finansieringen får i synnerhet ges i form av bidrag och offentlig upphandling för tillhandahållande av studier. Finansieringsinstrument skulle även kunna användas i framtiden baserat på erfarenheten från detta program, främst för den europeiska försvarsfondens kapacitet efter 2020. Inför nästa fleråriga budgetram bör kommissionen utnyttja finansiella resurser för kommande program. Kommissionen bör börja med förberedelserna, bedömningen och de relevanta förslagen så snart som möjligt.

_________________

_________________

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

Motivering

Offentlig upphandling bör endast användas för tillhandahållande av studier.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  Med tanke på denna sektors speciella förhållanden kommer inga samarbetsprojekt mellan företag att inledas i praktiken förrän medlemsstaterna har enats om att stödja sådana projekt. Efter det att de har fastställt gemensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar på unionsnivå och vid behov tagit hänsyn till samarbetsinitiativ på regional nivå, fastställer och konsoliderar medlemsstaterna de militära kraven och fastställer de tekniska specifikationerna för projektet. De får också utse en projektledare som ansvarar för att leda arbetet med att utveckla ett samarbetsprojekt.

(7)  Efter det att de har fastställt gemensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar på unionsnivå genom kapacitetsutvecklingsplanen och tagit hänsyn till den samordnade årliga försvarsöversynen, och i syfte att uppfylla unionens ambitionsnivå som rådet enades om i sina slutsatser av den 14 november 2016 och som Europeiska rådet godkände den 15 december 2016, fastställer och konsoliderar medlemsstaterna de militära kraven och fastställer de tekniska specifikationerna för projektet. De får också utse en projektledare som ansvarar för att leda arbetet med att utveckla ett samarbetsprojekt.

Motivering

Programmet måste vara baserat på de befintliga förfarandena för att identifiera de gemensamma försvarskapacitetsprioriteringarna.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)  Om en åtgärd som stöds genom programmet leds av en projektledare som utsetts av medlemsstaterna, bör kommissionen informera projektledaren innan den verkställer utbetalningen till stödmottagaren för den stödberättigande åtgärden, så att projektledaren kan säkerställa att stödmottagarna respekterar tidsfristerna.

(8)  Om en åtgärd som stöds genom programmet leds av en projektledare som utsetts av medlemsstaterna, bör kommissionen rådfråga projektledaren om hur åtgärderna har framskridit innan den verkställer utbetalningen till stödmottagaren för den stödberättigande åtgärden , så att projektledaren kan säkerställa att stödmottagarna respekterar tidsfristerna.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  Unionens finansiella stöd bör inte påverka exporten av produkter, utrustning eller teknik, och det bör inte heller påverka medlemsstaternas befogenheter när det gäller politiken för export av försvarsrelaterade produkter. Unionens finansiella stöd bör inte påverka medlemsstaternas politik för export av försvarsrelaterade produkter.

(9)  Unionens finansiella stöd bör inte påverka exporten av produkter, utrustning eller teknik, och det bör inte heller påverka medlemsstaternas befogenheter när det gäller politiken för export av försvarsrelaterade produkter. Unionens finansiella stöd bör inte påverka medlemsstaternas politik för export av försvarsrelaterade produkter som regleras genom beslut 2008/944/GUSP.

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10)  Eftersom målet för programmet är att främja konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri genom att minska riskerna i utvecklingsskedet av samarbetsprojekt, bör det omfatta de åtgärder som rör utvecklingen av försvarsprodukter eller försvarsteknik, nämligen fastställande av gemensamma tekniska specifikationer, utformning, prototyputveckling, provning, kvalificering, certifiering samt genomförbarhetsstudier och andra stödjande åtgärder. Detta kommer att gälla även för uppgraderingar av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik.

(10)  Eftersom målet för programmet är att främja den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik och konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri genom att minska riskerna i utvecklingsskedet av samarbetsprojekt, bör det omfatta de åtgärder som rör utvecklingen av försvarsprodukter eller försvarsteknik, nämligen fastställande av gemensamma tekniska specifikationer, utformning, prototyputveckling, provning, kvalificering, certifiering samt genomförbarhetsstudier och andra stödjande åtgärder. Detta kommer att gälla även för uppgraderingar av befintliga försvarsprodukter och befintlig europeisk försvarsteknik.

Motivering

Det handlar om den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik, och att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen är ett sätt för att uppnå detta övergripande mål.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11)  Eftersom syftet med programmet i synnerhet är att fördjupa samarbetet mellan företag i de olika medlemsstaterna, bör en åtgärd få finansiering genom programmet endast om den genomförs av minst tre företag som samarbetar och som är etablerade i minst två olika medlemsstater.

(11)  Eftersom syftet med programmet i synnerhet är att fördjupa samarbetet mellan företag i de olika medlemsstaterna, bör en åtgärd få finansiering genom programmet endast om den genomförs av minst tre företag som samarbetar och som är etablerade i minst tre olika medlemsstater.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  Gränsöverskridande samarbete vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik har ofta hämmats av svårigheter att enas om gemensamma tekniska specifikationer. Att gemensamma tekniska specifikationer har saknats eller endast funnits i begränsad omfattning har lett till ökad komplexitet, förseningar och alltför höga kostnader i utvecklingsskedet. Att man enas om gemensamma tekniska specifikationer bör vara en förutsättning för att få ta del av unionens stöd inom ramen för detta program. Åtgärder som syftar till att stödja ett gemensamt fastställande av tekniska specifikationer bör också vara berättigade till stöd inom ramen för programmet.

(12)  Gränsöverskridande samarbete vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik har ofta hämmats av svårigheter att enas om gemensamma tekniska specifikationer som främjar driftskompatibilitet. Att gemensamma tekniska specifikationer har saknats eller endast funnits i begränsad omfattning har lett till ökad komplexitet, förseningar och alltför höga kostnader i utvecklingsskedet. Att man enas om gemensamma tekniska specifikationer bör vara en förutsättning för att få ta del av unionens stöd inom ramen för detta program. Åtgärder som syftar till att stödja ett gemensamt fastställande av tekniska specifikationer bör också vara berättigade till stöd inom ramen för programmet.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  Eftersom programmet syftar till att öka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri, bör endast enheter som är etablerade i unionen och som utför praktisk kontroll av medlemsstaterna eller invånarna i medlemsstaterna kunna få stöd. För att säkerställa skyddet av väsentliga säkerhetsintressen i unionen och dess medlemsstater ska infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som används av stödmottagarna och underleverantörerna i de åtgärder som finansieras inom ramen för programmet dessutom inte vara belägna i ett land utanför unionen.

(13)  Eftersom programmet syftar till att öka konkurrenskraften, effektiviteten i samarbetet och integreringen avseende unionens försvarsindustri och till att stödja unionens strategiska och tekniska oberoende på försvarsområdet, bör endast enheter som är etablerade i unionen och som utför praktisk kontroll av medlemsstaterna eller invånarna i medlemsstaterna kunna få stöd som direkta stödmottagare eller underleverantörer. För att säkerställa skyddet av väsentliga säkerhetsintressen i unionen och dess medlemsstater ska infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som används av stödmottagarna och underleverantörerna i de åtgärder som finansieras inom ramen för programmet dessutom inte vara belägna i ett land utanför unionen, och de får inte heller kontrolleras eller begränsas av tredjeländer eller företag eller offentliga organ i tredjeländer. De materiella, immateriella och mänskliga resurserna bör vara fria att användas utan restriktioner med avseende på tredjeländer. Ett företag som kontrolleras av tredjeländer eller av enheter i tredjeland eller dotterbolag till företag som är belägna i tredje land i unionen bör få stöd om unionens stöd till fullo respekterar unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen och om de medlemsstater som deltar i programmet förser detta företag med säkerhetsgodkännanden.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Stödberättigande åtgärder som utvecklas inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet inom unionens institutionella ramverk säkerställer ett kontinuerligt fördjupat samarbete mellan företag i olika medlemsstater och bidrar därmed direkt till målen för programmet. Sådana projekt bör därför vara berättigade till en högre finansieringsgrad.

(14)  Stödberättigande åtgärder som utvecklas inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet inom unionens institutionella ramverk, som 23 medlemsstaters försvars- och utrikesministrar enades om och undertecknade den 13 november 2017, säkerställer ett kontinuerligt fördjupat samarbete mellan företag i olika medlemsstater och bidrar därmed direkt till målen för programmet. Sådana projekt bör därför vara berättigade till en högre finansieringsgrad.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Främjande av innovation och teknisk utveckling inom unionens försvarsindustri bör ske på ett sätt som stämmer överens med unionens säkerhetsintressen. Följaktligen bör åtgärdens bidrag till dessa intressen och till de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om vara ett kriterium vid tilldelning. Inom unionen fastställs gemmensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar framför allt genom kapacitetsutvecklingsplanen. Andra processer i unionen, såsom den samordnade årliga försvarsöversikten och det permanenta strukturerade samarbetet, kommer att stödja genomförandet av relevanta prioriteringar genom fördjupat samarbete. I förekommande fall får också regionala eller internationella samarbetsinitiativ, till exempel inom ramen för Nato, som gynnar unionens säkerhets- och försvarsintressen beaktas.

(16)  Främjande av innovation och teknisk utveckling inom medlemsstaternas försvarsindustri bör ske på ett sätt som stämmer överens med unionens säkerhetsintressen såsom de har definierats inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) inklusive den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Det bör även göra det möjligt för medlemsstaternas försvarsindustri att upprätthålla och utveckla kompetens och kunnande och bidra till att stärka unionens tekniska och industriella oberoende. Följaktligen bör åtgärdens bidrag till dessa intressen och till de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om vara ett kriterium vid tilldelning. Inom unionen fastställs gemensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar framför allt genom kapacitetsutvecklingsplanen. Andra processer i unionen, såsom den samordnade årliga försvarsöversikten och det permanenta strukturerade samarbetet, kommer att stödja genomförandet av relevanta prioriteringar genom fördjupat samarbete. Medlemsstaternas nationella genomförandeplaner för permanent strukturerat samarbete, bestående av konkreta åtgärder, bör samordnas med programmet. I förekommande fall bör också regionala eller internationella kooperativa kapacitetsinitiativ, till exempel inom ramen för Nato, som gynnar unionens säkerhets- och försvarsintressen beaktas, och inte leda till dubbelt arbete.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Skäl 16a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(16a)  Medlemsstaterna arbetar enskilt och gemensamt med att utveckla, producera och driva obemannade luftfartyg, fordon och fartyg. Den operativa användningen av dessa system omfattar tillslag mot militära mål. Forskning och utveckling i samband med att sådana system utvecklas – militära och civila – har fått stöd från unionens fonder, och meningen är att detta kommer att fortsätta i framtiden, eventuellt även inom ramen för detta program. Ingenting i denna förordning bör hindra en laglig användning av de tekniker och produkter som utvecklas inom programmet.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18)  För att säkerställa att de finansierade åtgärderna kommer att bidra till konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin bör de vara marknadsorienterade och efterfrågestyrda. Att medlemsstaterna redan har åtagit sig att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken, eventuellt på ett samordnat sätt, bör beaktas i tilldelningskriterierna.

(18)  För att säkerställa att de finansierade åtgärderna kommer att bidra till konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin bör de vara marknadsorienterade och efterfrågestyrda, i syfte att konsolidera den europeiska efterfrågan på försvarsmaterial. Att medlemsstaterna redan har åtagit sig att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken, eventuellt på ett samordnat sätt, bör beaktas i tilldelningskriterierna.

Motivering

Det måste undvikas att programmet betraktas som ett sätt att främja vår vapenexport (genom konkurrenskraft).

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)  Det ekonomiska biståndet från unionen inom ramen för programmet bör inte överskrida 20 % av de sammanlagda biståndsberättigande kostnaderna för åtgärden när den gäller prototyper, vilket ofta är den mest kostsamma åtgärden under utvecklingsskedet. De biståndsberättigande kostnaderna bör dock täckas i sin helhet när det gäller andra åtgärder i utvecklingsskedet.

(19)  Det ekonomiska biståndet från unionen inom ramen för programmet bör inte överskrida 30 % av de sammanlagda biståndsberättigande kostnaderna för åtgärden, inklusive en del av den indirekta kostnaden för åtgärden, i den mening som avses i artikel 126 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, när den gäller systemprototyper, vilket ofta är den mest kostsamma åtgärden under utvecklingsskedet. De biståndsberättigande kostnaderna bör dock täckas i sin helhet när det gäller andra åtgärder i utvecklingsskedet.

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)  Eftersom unionens stöd syftar till att öka sektorns konkurrenskraft och endast avser det specifika utvecklingsskedet, bör kommissionen inte ha äganderätt eller immateriella rättigheter när det gäller de produkter eller den teknik som de finansierade åtgärderna resulterat i. De tillämpliga systemen för immateriella rättigheter kommer att fastställas av stödmottagarna i ett kontrakt.

(20)  Eftersom unionens stöd syftar till att öka sektorns konkurrenskraft och endast avser det specifika utvecklingsskedet, bör unionen inte ha äganderätt eller immateriella rättigheter när det gäller de produkter eller den teknik som de finansierade åtgärderna resulterat i. De tillämpliga systemen för immateriella rättigheter kommer att fastställas av stödmottagarna i ett kontrakt. Resultaten av de åtgärder som fått finansiering via programmet bör inte kontrolleras eller begränsas av ett tredjeland eller en enhet i ett tredjeland.

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21)  Kommissionen bör inrätta ett flerårigt arbetsprogram i enlighet med målen för programmet. Kommissionen bör vid inrättandet av arbetsprogrammet biträdas av en kommitté med företrädare från medlemsstaterna (nedan kallad programkommittén). Eftersom man inom unionens politik ser små och medelstora företag som mycket viktiga när det gäller att säkerställa ekonomisk tillväxt, innovation, sysselsättning och social integration i unionen och eftersom de åtgärder som får stöd normalt kräver gränsöverskridande samarbete, är det viktigt att arbetsprogrammet återspeglar och möjliggör ett sådant gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag och att därför en andel av den totala budgeten gynnar sådana åtgärder.

(21)  Kommissionen bör inrätta ett flerårigt arbetsprogram i enlighet med målen för programmet, särskilt målet för konkurrenskraft. Kommissionen bör vid inrättandet av arbetsprogrammet biträdas av en kommitté med företrädare från medlemsstaterna i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011 (nedan kallad programkommittén). Eftersom man inom unionens politik ser små och medelstora företag som mycket viktiga när det gäller att säkerställa ekonomisk tillväxt, innovation, sysselsättning och social integration i unionen och eftersom de åtgärder som får stöd normalt kräver gränsöverskridande samarbete, är det viktigt att arbetsprogrammet återspeglar och betonar små och medelstora företags roll samt medelstora börsnoterade företags roll och deras gränsöverskridande deltagande, och att därför avsätta en andel på minst 20 % av den totala budgeten för sådana åtgärder.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25)  Kommissionen bör upprätta en rapport om genomförandet vid programmets slut, där den granskar den finansiella verksamheten när det gäller det ekonomiska resultatet och om möjligt effekterna av genomförandet. I denna rapport bör man också analysera små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande i projekt som omfattas av programmet samt små och medelstora företags deltagande i den globala värdekedjan.

(25)  Kommissionen bör upprätta en lägesrapport efter första året av genomförandet och en rapport om genomförandet vid programmets slut. I dessa rapporter bör man analysera utvecklingen av den industriella kompetensen och försvarskapaciteten samt även förenligheten med unionens och medlemsstaternas utrikespolitiska mål, den finansiella verksamheten när det gäller det ekonomiska resultatet och om möjligt effekterna av genomförandet. De bör också analysera och främja små och medelstora företags samt medelstora börsnoterade företags gränsöverskridande deltagande i projekt som omfattas av programmet samt deras deltagande i den globala värdekedjan. Rapporterna bör även innehålla information om stödmottagarnas ursprung.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Skäl 25a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(25a)  Kommissionen och medlemsstaterna bör garantera ett så brett främjande som möjligt av programmet för att öka dess effektivitet och därmed förbättra försvarsindustrins och försvarskapacitetens konkurrenskraft i medlemsstaterna.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Artikel 2 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Programmet ska ha följande mål:

I ett försök att gradvis utforma en gemensam försvarspolitik i enlighet med artikel 2.4 i EUF-fördraget för att öka samarbetet mellan medlemsstaterna och medlemsstaternas och unionens handlingsfrihet samt för att anpassa de utrikespolitiska och säkerhetsmässiga behoven till den operativa kapaciteten och i enlighet med de gemensamma försvarskapacitetsprioriteringar som medlemsstaterna enats om inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) ska programmet ha följande mål:

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Artikel 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Det ska främja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri genom stöd till åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede.

(a)  Det ska främja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri och det ska leda till tekniskt och industriellt oberoende genom stöd till åtgärder som vidtas på unionens territorium för försvarsteknik och försvarsprodukter som befinner sig i utvecklingsskedet.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Det ska stödja och stimulera samarbetet mellan företag, inklusive små och medelstora företag, vid utvecklingen av teknik eller produkter i enlighet med de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om inom unionen.

(b)  Det ska stödja, stimulera och balansera det gränsöverskridande samarbetet mellan företag, inklusive främja små och medelstora företags såväl som medelstora börsnoterade företags och forskningscentrums deltagande i värdekedjorna för försvarsteknik eller försvarsprodukter samtidigt som överlappning av industriell kompetens och utträngningseffekter för nationella försvarsinvesteringar ska undvikas. I förekommande fall och med hänsyn till att onödig överlappning bör undvikas ska regionala eller internationella samarbetsinitiativ, såsom dem inom ramen för Nato, som gynnar unionens säkerhets- och försvarsintressen, också beaktas.

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Artikel 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Det ska främja ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och utveckling.

(c)  Det ska främja ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och således bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och utveckling genom att uppmuntra produktion av undersökta produkter och tekniker och för att på så sätt stödja den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft på den inre och den globala marknaden, vid behov genom konsolidering.

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Artikel 2 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Det ska främja den driftskompatibilitet och förbättrade standardisering som krävs för att genomföra samarbetsprojekt och stödja en gemensam definition av tekniska specifikationer.

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Kommissionen ska genomföra unionens ekonomiska bistånd i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, antingen direkt eller indirekt genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros de enheter som anges i artikel 58.1 c i den förordningen.

3.  Kommissionen ska genomföra unionens ekonomiska bistånd i enlighet med artikel 58.1 a i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Om medlemsstaterna utser en projektledare ska kommissionen verkställa utbetalningen till stödberättigade mottagare efter det att den underrättat projektledaren.

4.  Medlemsstaterna ska utse en projektledare som fullgör kontraktet i deras namn och ska underrätta kommissionen om när utbetalningen till stödberättigade mottagare ska verkställas. De stödberättigade mottagarna i konsortiet ska utse en egen projektledare, som ska samarbeta med den projektledare som utsetts av medlemsstaterna.

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Programmet ska tillhandahålla stöd för stödmottagares åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede, såväl för nya produkter och ny teknik som för uppgraderingar av befintliga produkter och befintlig teknik, när det gäller följande:

1.  Programmet ska tillhandahålla stöd för stödmottagares åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede, såväl för nya produkter och ny teknik som för uppgraderingar av befintliga produkter och befintlig teknik, som kommer att skapa ett verkligt mervärde på unionens territorium enligt följande:

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – led -a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(-a)  Studier, t.ex. genomförbarhetsstudier och andra kompletterande åtgärder.

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Utformning av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik samt tekniska specifikationer utifrån vilka en sådan utformning har utvecklats.

(a)  Utformning av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik samt tekniska specifikationer utifrån vilka en sådan utformning har utvecklats, som kan innefatta deltester för att minska risken i en industriell eller representativ miljö.

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – led f

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  Studier, t.ex. genomförbarhetsstudier och andra kompletterande åtgärder.

(f)  Utveckling av tekniker eller tillgångar som effektiviserar hela livscykeln för försvarsprodukter och försvarsteknik.

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Åtgärden ska genomföras genom samarbete mellan minst tre företag som är etablerade i minst två olika medlemsstater. De företag som är stödmottagare ska varken direkt eller indirekt genomgå faktisk kontroll av samma enhet eller kontrollera varandra.

2.  Åtgärden ska genomföras genom samarbete mellan minst tre företag som är etablerade i minst tre olika medlemsstater och ska fortsätta att vara öppen för andra företag med bas i andra medlemsstater. Inget av dessa tre företag som är stödmottagare ska direkt eller indirekt genomgå faktisk kontroll av samma enhet eller kontrollera varandra.

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Resultaten av åtgärderna inom ramen för detta program ska under inga omständigheter kontrolleras av tredjeländer eller enheter som är etablerade utanför unionen.

Ändringsförslag    36

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  När det gäller åtgärderna i punkt 1 b–f ska åtgärden grundas på gemensamma tekniska specifikationer.

4.  När det gäller åtgärderna i:

 

(a)  punkt 1 a måste åtgärden utgå från ett gemensamt kapacitetskrav,

 

(b)  punkt 1 - a och punkterna 1 b–e ska åtgärden grundas på gemensamma tekniska specifikationer och främja driftskompatibilitet.

Ändringsförslag    37

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 4b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4b.  Produktrelaterade åtgärder som avser massförstörelsevapen och tillhörande stridsspetsteknik, produktrelaterade åtgärder avseende förbjudna vapen och förbjuden ammunition, vapen som inte är förenliga med internationell humanitär rätt, såsom klusterammunition, och relaterade aspekter i linje med konventionen om klustervapen, antipersonella landminor, och relaterade aspekter i linje med konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av truppminor och förstörelse av sådana, brandvapen, däribland vit fosfor, ammunition med utarmat uran och helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig kontroll, är inte stödberättigande. Produktrelaterade åtgärder som avser handeldvapen och lätta vapen, om de främst utvecklas för export, det vill säga när ingen medlemsstat har krävt att åtgärden utförs, är inte stödberättigade.

Ändringsförslag    38

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Stödmottagare ska vara företag som är etablerade i unionen och i vilka medlemsstater och/eller medborgare i medlemsstater äger mer än 50 % av företaget och utövar den faktiska kontrollen över det i den mening som avses i artikel 6.3, antingen direkt eller indirekt via ett eller flera andra företag. Dessutom ska all infrastruktur samt alla anläggningar, tillgångar och resurser som används av deltagarna, inbegripet underleverantörer och andra tredje parter, i åtgärder som finansieras inom ramen för programmet vara belägna på medlemsstaternas territorium under hela den tid som åtgärden pågår.

1.  Stödmottagare och deras underleverantörer ska vara offentliga eller privata företag som är etablerade i unionen. Infrastruktur samt alla anläggningar, tillgångar och resurser som används av stödmottagarna, inbegripet underleverantörer och andra tredje parter, i åtgärder som finansieras inom ramen för programmet ska vara belägna på medlemsstaternas territorium under hela den tid som åtgärden eller produktionen pågår. Användningen av denna infrastruktur och dessa anläggningar, tillgångar och resurser får inte kontrolleras eller begränsas av tredjeländer eller enheter i tredjeländer. Det företag som har den yttersta kontrollen över stödmottagarna bör ha sitt huvudkontor i unionen.

Ändringsförslag    39

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Genom undantag från punkt 1 och förutsatt att detta inte skulle strida mot unionens säkerhets- och försvarsintressen såsom dessa fastställs inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i EU-fördraget, och förutsatt att det finns tillräckliga garantier för att skydda dessa intressen, gäller följande:

 

(a)  Produkter, tillgångar eller tekniker som inte är belägna i unionen får användas av stödmottagare i situationer då det inte finns något likvärdigt alternativ i unionen, förutsatt att detta inte skulle strida mot unionens säkerhets- och försvarspolitiska intressen.

 

(b)  Stödmottagare får samarbeta med företag utanför unionens territorium när det gäller åtgärder som finansieras genom programmet. Dessa företag ska inte få finansiering genom programmet. Stödmottagarna ska få och behålla tillgång till alla immateriella rättigheter som hänför sig till de företags åtgärder som är etablerade utanför unionens territorium och som är nödvändiga för att skydda unionens och medlemsstaternas strategiska intresse som anges i denna förordning, i arbetsprogrammet och i genomförandeakter inom ramen för programmet.

 

(c)  Ett litet eller medelstort företag som är beläget i en EES-medlemsstat kan vara en underleverantör om det är nödvändigt för slutförandet av ett projekt, och om inte samma vara och/eller tjänst kan erhållas från ett litet eller medelstort företag i en medlemsstat.

Ändringsförslag    40

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b.  Om en enhet i leveranskedjan, oavsett på vilken underleverantörsnivå, deltar i ett kritiskt skede av processen eller i en betydande del av verksamheten, ska denna uppfylla samma kriterier för stödberättigande som stödmottagarna och deras underleverantörer.

Ändringsförslag    41

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1c.  Om en ändring sker när det gäller den effektiva kontrollen över ett företag som deltar i programmet bör det berörda företaget utan dröjsmål informera kommissionen och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det är etablerat.

Ändringsförslag    42

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Företag som har bankkonton, direkt eller genom dotterbolag eller deltagande företag, i rättsområden som klassificeras som skatteparadis av OECD eller unionen, ska inte få finansiering.

Ändringsförslag    43

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 2b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2b.  Medlemsstaterna bör, i samarbete med Europeiska försvarsorganisationen och utrikestjänsten, säkerställa att information om programmet distribueras på ett tillfredsställande sätt så att små och medelstora företag får tillgång till information som rör programmet.

Ändringsförslag    44

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Samtliga sökande ska skriftligen försäkra att de är fullt medvetna om och efterlever tillämplig nationell lagstiftning och unionslagstiftning samt bestämmelser avseende verksamhet på försvarsområdet.

En medlem av ett konsortium som vill delta i en åtgärd ska skriftligen försäkra att de är fullt medvetna om och efterlever tillämplig nationell lagstiftning och unionslagstiftning samt bestämmelser avseende verksamhet på försvarsområdet, inklusive rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/GUSP av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel, gemenskapens ordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transport av föremål med dubbla användningsområden och den relevanta nationella lagstiftningen om exportkontroll.

Ändringsförslag    45

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Om unionens ekonomiska bistånd tillhandahålls i form av ett bidrag ska de medlemmar av ett konsortium som vill delta i en åtgärd utse en av medlemmarna till samordnare, vilket ska anges i bidragsavtalet. Samordnaren ska vara huvudkontaktpunkt mellan medlemmarna i konsortiet gentemot kommissionen eller det berörda finansieringsorganet, om inte annat föreskrivs i bidragsavtalet eller om samordnaren underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt bidragsavtalet.

1.  Om unionens ekonomiska bistånd tillhandahålls i form av ett bidrag ska de medlemmar av ett konsortium som vill delta i en åtgärd utse en av medlemmarna till samordnare, vilket ska anges i bidragsavtalet. Samordnaren ska vara huvudkontaktpunkt mellan medlemmarna i konsortiet gentemot kommissionen eller det berörda finansieringsorganet, om inte annat föreskrivs i bidragsavtalet eller om samordnaren underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt bidragsavtalet. Samordnaren ska regelbundet rapportera till unionens institutioner om de finansierade åtgärdernas status.

Ändringsförslag    46

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  De medlemmar av ett konsortium som deltar i en åtgärd ska ingå ett internt avtal som fastställer deras rättigheter och skyldigheter med avseende på genomförandet av åtgärden (i enlighet med bidragsavtalet), utom i vederbörligen motiverade fall som anges i arbetsprogrammet eller i meddelandet om ansökningsomgång.

2.  De medlemmar av ett konsortium som deltar i en åtgärd ska ingå ett internt avtal som fastställer deras rättigheter och skyldigheter med avseende på genomförandet av åtgärden, inklusive utfärdandet av de immateriella rättigheter som är knutna till de nya produkterna (i enlighet med bidragsavtalet), utom i vederbörligen motiverade fall som anges i arbetsprogrammet eller i meddelandet om ansökningsomgång.

Ändringsförslag    47

Förslag till förordning

Artikel 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 10

Artikel 10

Tilldelningskriterier

Tilldelningskriterier

Åtgärder som föreslås för finansiering inom ramen för programmet ska utvärderas på grundval av följande kumulativa kriterier:

Åtgärder som föreslås för finansiering inom ramen för programmet ska utvärderas på ett öppet sätt, baserat på objektiva och mätbara parametrar och med hänsyn till programmets övergripande mål, och framför allt för att stödja, stimulera och förstärka det gränsöverskridande samarbetet mellan företag på grundval av följande kriterier:

 

(- a)  Bidrag till unionens säkerhets- och försvarspolitiska intressen genom att stärka den försvarsteknik som bidrar till att genomföra de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som unionens medlemsstater gemensamt har enats om inom ramen för kapacitetsutvecklingsplanen eller den samordnade årliga försvarsöversynen, och i tillämpliga fall, inom ramen för regionala och internationella samarbetsavtal.

(a)  Spetskompetens.

(a)  Bidrag till spetskompetens, resultat och konkurrens i industrin genom att visa att det föreslagna arbetet leder till mätbara förbättringar och stora fördelar jämfört med befintliga produkter eller befintlig teknik, eller när syftet med projektet är att utveckla en kritisk eller en banbrytande teknik.

 

(aa)  Praktisk genomförbarhet, framför allt genom att stödmottagarna visar att de återstående kostnaderna för den stödberättigande åtgärden täcks av annan finansiering, t.ex. bidrag från medlemsstaterna och finansiering från privata källor.

(b)  Bidrag till innovation och teknisk utveckling av försvarsindustrin och därmed främjande av unionens industriella oberoende på området för försvarsteknik.

(b)  Bidrag till innovation, särskilt genom att visa att de föreslagna åtgärderna omfattar banbrytande eller nyskapande koncept och metoder och nya lovande framtida förbättringar på det tekniska området eller tillämpning av teknisk eller koncept som tidigare inte har tillämpats i försvarssektorn och därmed till teknisk utveckling av försvarsindustrin och främjande av unionens industriella oberoende på området för försvarsteknik i förhållande till kapacitetskraven i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

 

(ba)  Bidrag till enhetliga tekniska specifikationer.

 

(bb)  Den andel av den totala budgeten för åtgärden som ska anslås på ett sätt som möjliggör deltagande av små och medelstora företag som är etablerade i unionen och som tillför mervärde, antingen som medlemmar i konsortiet eller som underleverantörer, särskilt små och medelstora företag som inte är etablerade i de medlemsstater där företag i konsortiet är etablerade.

 

(bc)  Bidrag till större effektivitet och minskade kostnader i den europeiska försvarsindustrin genom mindre dubbelarbete och färre överlappningar.

 

(bd)  Ökat eller nytt gränsöverskridande samarbete.

(c)  Bidrag till unionens säkerhets- och försvarspolitiska intressen genom att stärka den försvarsteknik som bidrar till att genomföra de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som unionens medlemsstater har enats om.

 

(d)  Praktisk genomförbarhet, framför allt genom att stödmottagarna visar att de återstående kostnaderna för den stödberättigande åtgärden täcks av andra finansieringssätt, t.ex. medlemsstaternas bidrag.

 

(e)  För de åtgärder som beskrivs i artikel 6.1 b–e avses bidrag till konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin genom att stödmottagarna visar att medlemsstaterna har åtagit sig att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken på ett samordnat sätt, även genom gemensam upphandling i förekommande fall.

(e)  För de åtgärder som beskrivs i artikel 6.1 b–e avses bidrag till en mer effektiv integrering av den europeiska försvarssektorn genom att stödmottagarna visar att medlemsstaterna har förklarat att de gemensamt använder, äger eller underhåller eller avser att gemensamt använda, äga eller underhålla den färdiga produkten eller tekniken på ett samordnat sätt.

(Leden c och d i kommissionens text har blivit leden –a respektive aa i parlamentets ändringsförslag. Leden –a och aa har också ändrats.)

Ändringsförslag    48

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Det ekonomiska bistånd från unionen som föreskrivs i programmet får inte överstiga 20 % av den totala kostnaden för åtgärden när det gäller prototyputveckling. I alla andra fall får biståndet täcka upp till den totala kostnaden för åtgärden.

1.  Det ekonomiska bistånd från unionen som föreskrivs i programmet får inte överstiga 30 % av den stödberättigande kostnaden för åtgärden när det gäller prototypåtgärder som definieras i artikel 6.1 b. I alla andra fall får biståndet täcka upp till den totala kostnaden för åtgärden.

Ändringsförslag    49

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  När det gäller en åtgärd som utarbetas av en stödmottagare som avses i artikel 7.2 kan finansieringsgraden höjas med ytterligare 10 procentenheter.

2.  När det gäller en åtgärd som utarbetas av en stödmottagare inom ramen för det permanenta strukturerade samarbete som avses i artikel 7.2 kan finansieringsgraden höjas med ytterligare 10 procentenheter.

Ändringsförslag    50

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Om ett konsortium utvecklar en åtgärd enligt definitionen i artikel 6.1 och åtar sig att anslå minst 5 % av åtgärdens stödberättigande kostnad till små och medelstora företag samt medelstora börsnoterade företag som är etablerade i unionen, får finansieringsgraden höjas med ytterligare procentenheter motsvarande den procentandel av åtgärdens kostnad som tilldelats dem, dock med högst 10 procentenheter. Denna ytterligare procentandel av finansieringen får höjas till en procentandel motsvarande den dubbla kostnaden för den åtgärd som tilldelas små och medelstora företag som är etablerade i andra medlemsstater än de medlemsstater där konsortiets företag som inte är små eller medelstora företag är etablerade.

Ändringsförslag    51

Förslag till förordning

Artikel 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska inte äga de produkter eller den teknik som åtgärden resulterar i och ska inte heller ha någon fordran avseende de immateriella rättigheter som gäller åtgärden.

Unionen ska inte äga de produkter eller den teknik som åtgärden resulterar i och ska inte heller ha någon fordran avseende de immateriella rättigheter som gäller åtgärden.

Ändringsförslag    52

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Arbetsprogrammet ska i detalj ange de projektkategorier som ska finansieras inom ramen för programmet.

2.  Arbetsprogrammet ska i detalj ange de projektkategorier som ska finansieras inom ramen för programmet, typen av finansiering och den tilldelade budgeten, inklusive den högsta finansieringsgraden, medlemsstaternas åtagande att finansiera deras genomförande samt de önskade kategorierna stödberättigande åtgärder enligt definitionen i artikel 6.1, i lämpliga fall inklusive utvärderingsmetoden inbegripet viktningar och minimikrav för fullgörandet av tilldelningskriterierna.

Ändringsförslag    53

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Arbetsprogrammet ska säkerställa att en trovärdig andel av den totala budgeten gynnar åtgärder som gör det möjligt för små och medelstora företag att delta över gränserna.

3.  Arbetsprogrammet, vars syfte är att främja det europeiska samarbetet, ska säkerställa att en lämplig andel på minst 20 % av den totala budgeten avsätts för särskilda åtgärder som gör det möjligt för små och medelstora företag och/eller medelstora börsnoterade företag att delta över gränserna – en specifik kategori projekt avsedda för små och medelstora företag och/eller medelstora börsnoterade företag ska fastställas av arbetsprogrammet.

Ändringsförslag    54

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Kommissionen ska med stöd av oberoende experter utvärdera de förslag som lämnas in till följd av meddelandet om ansökningsomgång på grundval av tilldelningskriterierna i artikel 10.

2.  Kommissionen ska med stöd av oberoende experter som ska godkännas på medlemsstaternas begäran utvärdera de förslag som lämnas in till följd av meddelandet om ansökningsomgång på grundval av kriterierna för stödberättigande och tilldelningskriterierna i artiklarna 6, 7, 9 och 10. Ett nära samarbete mellan regeringar (som enda kunder), industrier (som huvudleverantörer) och organisationer inom forskning och teknisk utveckling är avgörande för programmets framgång.

Ändringsförslag    55

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. Europeiska försvarsbyrån ska inbjudas som observatör.

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011 och ska bestå av företrädare för medlemsstaterna och ledas av en företrädare för kommissionen. Europeiska försvarsbyrån ska inbjudas att bidra som observatör. Även Europeiska utrikestjänsten ska genom sina relevanta strukturer bistå kommittén i dess arbete.

Motivering

Genom ändringen tydliggörs att EDA bör ha en företrädare i kommittén som har rätt att yttra sig men inte rösta. Detsamma gäller för utrikestjänsten. Detta motsvarar upplägget i EDA:s styrelse med ombytta roller för kommissionen och EDA.

Ändringsförslag    56

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Om det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

2.  Om det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Motivering

Eftersom försvaret ligger inom medlemsstaternas ansvarsområde bör kommissionen gå vidare endast om programkommittén avger ett positivt yttrande.

Ändringsförslag    57

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  För att stödja större effektivitet och ändamålsenlighet i unionens framtida politiska åtgärder ska kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport i efterhand och sända den till Europaparlamentet och rådet. Rapporten, som ska bygga på relevanta samråd med medlemsstaterna och de viktigaste berörda parterna, ska särskilt bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att nå målen i artikel 2. Den ska också innehålla en analys av små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande i projekt inom ramen för programmet samt små och medelstora företags deltagande i den globala värdekedjan.

2.  För att stödja större effektivitet och ändamålsenlighet i unionens framtida politiska åtgärder ska kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/kommissionens vice ordförande utarbeta en utvärderingsrapport i efterhand och sända den till Europaparlamentet och rådet. Rapporten, som ska bygga på relevanta samråd med medlemsstaterna och de viktigaste berörda parterna, ska särskilt bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att nå målen i artikel 2. Den ska också innehålla en analys av det gränsöverskridande deltagandet, även bland medelstora börsnoterade företag, i projekt inom ramen för programmet samt medelstora börsnoterade företags deltagande i värdekedjorna för försvarsteknik och försvarsprodukter. Rapporten bör också innehålla information om stödmottagarnas ursprung, och när så är möjligt, information om fördelningen av de immateriella rättigheter som skapas.

Ändringsförslag    58

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Kommissionen ska i slutet av programmets första år tillhandahålla en lägesrapport som ska innehålla en bedömning av programstyrningen, utnyttjandegrader, projekttilldelningsresultat, inbegripet små och medelstora företags och medelstora börsnoterade företags deltagande samt deras grad av gränsöverskridande deltagande, och den finansiering som beviljats i enlighet med artikel 190 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/12 enligt artikel 14.1.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri

Referensnummer

COM(2017)0294 – C8-0180/2017 – 2017/0125(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

15.6.2017

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

AFET

15.6.2017

Associerade utskott – tillkännagivande i kammaren

5.10.2017

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Ioan Mircea Paşcu

25.9.2017

Behandling i utskott

11.10.2017

22.11.2017

14.12.2017

 

Antagande

23.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

15

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Brando Benifei, Goffredo Maria Bettini, Victor Boştinaru, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Javier Couso Permuy, Andi Cristea, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Michael Gahler, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Alex Mayer, David McAllister, Tamás Meszerics, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Kati Piri, Jozo Radoš, Michel Reimon, Sofia Sakorafa, Alyn Smith, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, László Tőkés, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jakop Dalunde, Elisabetta Gardini, Ana Gomes, Andrzej Grzyb, Jo Leinen, Antonio López-Istúriz White, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Bodil Valero, Janusz Zemke

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Pascal Durand, Jonás Fernández, Bogdan Brunon Wenta, Tiemo Wölken, Bogdan Andrzej Zdrojewski

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

40

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Ilhan Kyuchyuk, Javier Nart, Jozo Radoš, Ivo Vajgl

EFDD

Fabio Massimo Castaldo

PPE

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Elisabetta Gardini, Andrzej Grzyb, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Alojz Peterle, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, László Tőkés, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski

S&D

Francisco Assis, Brando Benifei, Goffredo Maria Bettini, Victor Boştinaru, Andi Cristea, Jonás Fernández, Knut Fleckenstein, Ana Gomes, Jo Leinen, Andrejs Mamikins, Alex Mayer, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Kati Piri, Janusz Zemke

15

-

EFDD

James Carver

GUE/NGL

Javier Couso Permuy, Sabine Lösing, Sofia Sakorafa, Miguel Urbán Crespo

NI

Georgios Epitideios, Janusz Korwin-Mikke

S&D

Eugen Freund, Tiemo Wölken

VERTS/ALE

Jakop Dalunde, Pascal Durand, Tamás Meszerics, Michel Reimon, Alyn Smith, Bodil Valero

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från budgetutskottet (25.1.2018)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri.

(COM(2017)0294 – C8‑0180/2017 – 2017/0125(COD))

Rapporteur (*): Esteban González Pons

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

KORTFATTAD MOTIVERING

Idag står vi EU-medborgare inför en verklig utmaning när det gäller att upprätthålla säkerheten vid våra gränser på grund av ökad instabilitet och konflikt, inte bara i grannskapet utan i hela världen. Detta bör utgöra en del av en långsiktig strategi som gör det möjligt för EU att vara berett att möta morgondagens hot och skydda sina medborgare. Den senaste tidens händelser har visat att vi inte kan överlämna delar av denna strategiskt viktiga uppgift till våra trogna allierade.

Tekniskt ledarskap är en förutsättning för att vara en stark global aktör, men det bör inte ske på bekostnad av sociala åtgärder, och därför bör vi uppmuntra till samarbete som maximerar resultaten och kvaliteten på medlemsstaternas investeringar i försvarssektorn.

Precis som kommissionen påpekar finns det 178 olika vapensystem i EU, jämfört med 30 i USA. Det finns fler helikoptertillverkare i Europa än det finns regeringar som kan köpa dem. Trots att EU lägger ned hälften så mycket resurser på försvaret som USA är vi ändå inte ens hälften så effektiva. Konsekvenserna av detta bristande samarbete är mycket allvarliga, och beräknas kosta mellan 25 miljarder euro och 100 miljarder euro varje år.

Föredraganden välkomnar det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet (EDIDP) som ett första steg för att förbättra konkurrenskraften och innovationskapaciteten i EU:s försvarsindustri, och den början till minskat dubbelarbete samt avsaknaden av stordriftsfördelar. Dessutom anser föredraganden av yttrandet, vilket Europaparlamentet redan har krävt, att det behövs nya anslag för att finansiera detta, för att inte undergräva de pågående programmen och unionens prioriteringar.

Dessutom får vi inte glömma att forskning och utveckling på försvarsområdet också kan innebära fördelar för vårt samhälle – internet, GPS och till och med solglasögon var från början uppfinningar som användes i det militära.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  I den europeiska försvarshandlingsplan som antogs den 30 november 2016 åtog sig kommissionen att komplettera, utnyttja och befästa medlemsstaternas gemensamma insatser när det gäller att utveckla försvarskapacitet för att bemöta utmaningarna på säkerhetsområdet och att främja en konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri. Det föreslås särskilt att man ska lansera en europeisk försvarsfond för att stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling av försvarsmateriel och försvarsteknik. Fonden ska stödja samarbetet under hela cykeln för utvecklingen av försvarsprodukter och teknik.

(1)  I den europeiska försvarshandlingsplan som antogs den 30 november 2016 åtog sig kommissionen att komplettera, utnyttja och befästa medlemsstaternas gemensamma insatser när det gäller att utveckla och förvärva lämplig och tillräcklig försvarskapacitet för att kunna bemöta utmaningarna på säkerhetsområdet och främja en konkurrenskraftig, öppen, effektiv och innovativ europeisk försvarsindustri – genom att säkerställa en hållbar leveranskedja – samt bidra till unionens strategiska såväl som tekniska och industriella oberoende. Det föreslås särskilt att man ska lansera en europeisk försvarsfond, som ökar synergieffekterna och budgeteffektiviteten, för att stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling av försvarsmateriel och försvarsteknik. Fonden bör komplettera nationella budgetar som används för detta ändamål, och bör uppmuntra medlemsstaterna att investera mer på försvarsområdet och i unionens gemensamma försvarsstrategier. Fonden ska stödja samarbetet under hela cykeln för utvecklingen av försvarsprodukter och teknik.

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  För att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet inom unionens försvarsindustri bör ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram (nedan kallat programmet) inrättas. Programmet bör syfta till att stärka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri, bland annat it-försvar, genom att stödja samarbetet mellan företag som befinner sig i ett utvecklingsskede när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik. Utvecklingsskedet som kommer efter forsknings- och teknikskedet innebär betydande risker och kostnader som hämmar det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten och har en negativ inverkan på konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri. Genom att stödja utvecklingsskedet skulle programmet bidra till ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och produktion och främja alla former av innovation. Programmet bör komplettera den verksamhet som genomförs i enlighet med artikel 182 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF‑fördraget) och omfattar inte produktionen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

(2)  För att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet inom unionens försvarsindustri bör ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram (nedan kallat programmet) inrättas. Programmet bör syfta till att stärka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri och förbättra unionens oberoende i fråga om försvar och säkerhet, bland annat it-försvar, genom att stödja samarbetet mellan företag som befinner sig i ett utvecklingsskede när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik. Utvecklingsskedet som kommer efter forsknings- och teknikskedet innebär betydande risker och kostnader som hämmar det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten och har en negativ inverkan på konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri. Genom att stödja utvecklingsskedet skulle programmet bidra till ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och produktion och främja alla former av innovation. Programmet bör komplettera den verksamhet som genomförs i enlighet med artikel 182 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF‑fördraget) och omfattar inte produktionen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a)  För att finansiera programmet från unionens allmänna budget, bör ett belopp på 500 miljoner EUR i löpande priser öronmärkas för detta ändamål. Med tanke på att programmet är ett nytt initiativ som inte förutsågs när den fleråriga budgetramen för 2014–20201a fastställdes, och för att undvika eventuella negativa effekter på finansieringen av befintliga fleråriga program, bör detta belopp uteslutande tas från outnyttjade marginaler under taken i den fleråriga budgetramen och/eller genom att de särskilda instrumenten inom den fleråriga budgetramen mobiliseras. Det slutliga beloppet bör godkännas av Europaparlamentet och rådet genom det årliga budgetförfarandet.

 

______________________

 

1a Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Programmet bör genomföras helt i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/20126. Finansieringen får i synnerhet ges i form av bidrag. Finansieringsinstrument eller offentlig upphandling får användas där så är lämpligt.

(5)  Programmet bör genomföras helt i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/20126. Finansieringen får i synnerhet ges i form av bidrag. Finansieringsinstrument eller offentlig upphandling får användas där så är lämpligt. Kommissionen bör undersöka möjligheten att i större utsträckning utnyttja den potential som andra finansieringsformer än bidrag (finansieringsinstrument och offentlig upphandling) erbjuder, så att de blir en allt viktigare källa till finansiering av detta program inom ramen för nästa fleråriga budgetram.

_________________

_________________

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10)  Eftersom målet för programmet är att främja konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri genom att minska riskerna i utvecklingsskedet av samarbetsprojekt, bör det omfatta de åtgärder som rör utvecklingen av försvarsprodukter eller försvarsteknik, nämligen fastställande av gemensamma tekniska specifikationer, utformning, prototyputveckling, provning, kvalificering, certifiering samt genomförbarhetsstudier och andra stödjande åtgärder. Detta kommer att gälla även för uppgraderingar av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik.

(10)  Eftersom målet för programmet är att främja konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri genom att minska riskerna i utvecklingsskedet av samarbetsprojekt, bör det omfatta de åtgärder som rör utvecklingen av försvarsprodukter eller försvarsteknik, nämligen fastställande av gemensamma tekniska specifikationer, utformning, prototyputveckling, provning, kvalificering, certifiering, skydd av immateriella rättigheter samt genomförbarhetsstudier och andra stödjande åtgärder. Detta kommer att gälla även för uppgraderingar av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik som utvecklas i unionen av medlemsstaterna.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15)  Om ett konsortium av företag vill delta i en åtgärd som berättigar till stöd inom ramen för programmet och unionens ekonomiska bistånd ges i form av bidrag, bör konsortiet utse en av sina deltagare till samordnare som blir den huvudsakliga kontaktpersonen i kontakten med kommissionen.

(15)  Om ett konsortium av företag vill delta i en åtgärd som berättigar till stöd inom ramen för programmet och unionens ekonomiska bistånd ges i form av ett bidrag, ett finansieringsinstrument eller en offentlig upphandling, bör konsortiet utse en av sina deltagare till samordnare som blir den huvudsakliga kontaktpersonen i kontakten med kommissionen.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Främjande av innovation och teknisk utveckling inom unionens försvarsindustri bör ske på ett sätt som stämmer överens med unionens säkerhetsintressen. Följaktligen bör åtgärdens bidrag till dessa intressen och till de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om vara ett kriterium vid tilldelning. Inom unionen fastställs gemensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar framför allt genom kapacitetsutvecklingsplanen. Andra processer i unionen, såsom den samordnade årliga försvarsöversikten och det permanenta strukturerade samarbetet, kommer att stödja genomförandet av relevanta prioriteringar genom fördjupat samarbete. I förekommande fall får också regionala eller internationella samarbetsinitiativ, till exempel inom ramen för Nato, som gynnar unionens säkerhets- och försvarsintressen beaktas.

(16)  Främjande av innovation och teknisk utveckling inom unionens försvarsindustri bör göra det möjligt att upprätthålla och utveckla kompetens och kunnande inom unionens försvarsindustri och bidra till att stärka dess tekniska och industriella oberoende. Det bör även ske på ett sätt som stämmer överens med unionens säkerhetsintressen. Följaktligen bör åtgärdens bidrag till dessa intressen och till de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om vara ett kriterium vid tilldelning. Inom unionen fastställs gemensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar framför allt genom kapacitetsutvecklingsplanen. Andra processer i unionen, såsom den samordnade årliga försvarsöversikten och det permanenta strukturerade samarbetet, kommer att stödja genomförandet av relevanta prioriteringar genom fördjupat samarbete. I förekommande fall får också regionala eller internationella samarbetsinitiativ, till exempel inom ramen för Nato, som gynnar unionens säkerhets- och försvarsintressen beaktas.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18)  För att säkerställa att de finansierade åtgärderna kommer att bidra till konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin bör de vara marknadsorienterade och efterfrågestyrda. Att medlemsstaterna redan har åtagit sig att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken, eventuellt på ett samordnat sätt, bör beaktas i tilldelningskriterierna.

(18)  För att säkerställa att de finansierade åtgärderna kommer att bidra till konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin bör de vara marknadsorienterade och efterfrågestyrda, även när det gäller teknik med dubbla användningsområden. Att medlemsstaterna redan har åtagit sig att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken, eventuellt på ett samordnat sätt, bör beaktas i tilldelningskriterierna.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)  Det ekonomiska biståndet från unionen inom ramen för programmet bör inte överskrida 20 % av de sammanlagda biståndsberättigande kostnaderna för åtgärden när den gäller prototyper, vilket ofta är den mest kostsamma åtgärden under utvecklingsskedet. De biståndsberättigande kostnaderna bör dock täckas i sin helhet när det gäller andra åtgärder i utvecklingsskedet.

(19)  Det ekonomiska biståndet från unionen inom ramen för programmet bör inte överskrida 20 % av de sammanlagda kostnaderna för de åtgärder som gäller prototyper. De biståndsberättigande kostnaderna bör dock täckas i sin helhet när det gäller andra åtgärder i utvecklingsskedet.

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)  Eftersom unionens stöd syftar till att öka sektorns konkurrenskraft och endast avser det specifika utvecklingsskedet, bör kommissionen inte ha äganderätt eller immateriella rättigheter när det gäller de produkter eller den teknik som de finansierade åtgärderna resulterat i. De tillämpliga systemen för immateriella rättigheter kommer att fastställas av stödmottagarna i ett kontrakt.

(20)  Eftersom unionens stöd syftar till att öka sektorns konkurrenskraft och endast avser det specifika utvecklingsskedet, bör kommissionen inte ha äganderätt eller immateriella rättigheter när det gäller de produkter eller den teknik som de finansierade åtgärderna resulterat i. De tillämpliga systemen för immateriella rättigheter kommer att fastställas av stödmottagarna i ett kontrakt, i enlighet med nationell lagstiftning.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21)  Kommissionen bör inrätta ett flerårigt arbetsprogram i enlighet med målen för programmet. Kommissionen bör vid inrättandet av arbetsprogrammet biträdas av en kommitté med företrädare från medlemsstaterna (nedan kallad programkommittén). Eftersom man inom unionens politik ser små och medelstora företag som mycket viktiga när det gäller att säkerställa ekonomisk tillväxt, innovation, sysselsättning och social integration i unionen och eftersom de åtgärder som får stöd normalt kräver gränsöverskridande samarbete, är det viktigt att arbetsprogrammet återspeglar och möjliggör ett sådant gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag och att därför en andel av den totala budgeten gynnar sådana åtgärder.

(21)  Kommissionen bör inrätta ett flerårigt arbetsprogram i enlighet med målen för programmet. Kommissionen bör vid inrättandet av arbetsprogrammet biträdas av en kommitté med företrädare från medlemsstaterna (nedan kallad programkommittén). Eftersom man inom unionens politik ser små och medelstora företag som mycket viktiga när det gäller att säkerställa ekonomisk tillväxt, innovation, sysselsättning och social integration i unionen och eftersom de åtgärder som får stöd normalt kräver gränsöverskridande samarbete, är det viktigt att arbetsprogrammet återspeglar och möjliggör ett sådant gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag och att det därför fastställs en andel om minst 20 % av den totala budgeten som gynnar sådana åtgärder.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 22a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(22a)  Europaparlamentet bör ges status som observatör i kommittén med företrädare från medlemsstaterna.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25)  Kommissionen bör upprätta en rapport om genomförandet vid programmets slut, där den granskar den finansiella verksamheten när det gäller det ekonomiska resultatet och om möjligt effekterna av genomförandet. I denna rapport bör man också analysera små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande i projekt som omfattas av programmet samt små och medelstora företags deltagande i den globala värdekedjan.

(25)  Kommissionen bör upprätta en rapport om genomförandet vid programmets slut, där den granskar den finansiella verksamheten när det gäller det ekonomiska resultatet och om möjligt effekterna av genomförandet. I denna rapport bör man också analysera små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande i projekt som omfattas av programmet samt små och medelstora företags deltagande i den globala värdekedjan. Dessutom bör kommissionen utarbeta en interimsrapport om genomförandet vars slutsatser bör göras tillgängliga för medlagstiftarna i god tid före det slutliga antagandet av rättsakten för en fortsättning av det försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, som ska inrättas inom ramen för nästa fleråriga budgetram.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Det ska främja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri genom stöd till åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede.

(a)  Det ska främja unionens tekniska och industriella oberoende såväl som konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom dess försvarsindustri genom stöd till åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Det ska stödja och stimulera samarbetet mellan företag, inklusive små och medelstora företag, vid utvecklingen av teknik eller produkter i enlighet med de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om inom unionen.

(b)  Det ska stödja och stimulera samarbetet mellan företag, inklusive små och medelstora företag samt medelstora börsnoterade företag, vid utvecklingen av teknik eller produkter i enlighet med de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om , genom att främja förenlighet, driftskompatibilitet och standardisering, framför allt genom fastställande av gemensamma tekniska specifikationer på detta område.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Artikel 3 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2019–2020 fastställs till 500 miljoner euro i löpande priser.

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2019–2020 fastställs till 500 miljoner euro i löpande priser, som uteslutande ska tas från de outnyttjade marginalerna under taken i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och/eller genom att de särskilda instrumenten inom den fleråriga budgetramen mobiliseras.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Stödmottagare ska vara företag som är etablerade i unionen och i vilka medlemsstater och/eller medborgare i medlemsstater äger mer än 50 % av företaget och utövar den faktiska kontrollen över det i den mening som avses i artikel 6.3, antingen direkt eller indirekt via ett eller flera andra företag. Dessutom ska all infrastruktur samt alla anläggningar, tillgångar och resurser som används av deltagarna, inbegripet underleverantörer och andra tredje parter, i åtgärder som finansieras inom ramen för programmet vara belägna på medlemsstaternas territorium under hela den tid som åtgärden pågår.

1.  Stödmottagare och deras underleverantörer ska vara företag som är etablerade i unionen och i vilka medlemsstater och/eller medborgare i medlemsstater äger mer än 50 % av företaget och utövar den faktiska kontrollen över det i den mening som avses i artikel 6.3, antingen direkt eller indirekt via ett eller flera andra företag. Dessutom ska all infrastruktur samt alla anläggningar, tillgångar och resurser som används av deltagarna, inbegripet underleverantörer och andra tredje parter, i åtgärder som finansieras inom ramen för programmet vara belägna på unionens territorium under hela den tid som åtgärden pågår. Användningen av denna infrastruktur och av dessa anläggningar, tillgångar och resurser får inte kontrolleras eller begränsas av ett tredjeland eller en enhet utanför EU.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Om unionens ekonomiska bistånd tillhandahålls i form av ett bidrag ska de medlemmar av ett konsortium som vill delta i en åtgärd utse en av medlemmarna till samordnare, vilket ska anges i bidragsavtalet. Samordnaren ska vara huvudkontaktpunkt mellan medlemmarna i konsortiet gentemot kommissionen eller det berörda finansieringsorganet, om inte annat föreskrivs i bidragsavtalet eller om samordnaren underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt bidragsavtalet.

1.  Om unionens ekonomiska bistånd tillhandahålls i form av ett bidrag ska de medlemmar av ett konsortium som vill delta i en åtgärd utse en av medlemmarna till samordnare, vilket ska anges i bidragsavtalet. Samordnaren ska vara huvudkontaktpunkt mellan medlemmarna i konsortiet gentemot kommissionen eller det berörda finansieringsorganet, om inte annat föreskrivs i bidragsavtalet eller om samordnaren underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt bidragsavtalet. Unionens ekonomiska bistånd får även ges i form av ett finansieringsinstrument eller en offentlig upphandling.

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Artikel 10 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Åtgärder som föreslås för finansiering inom ramen för programmet ska utvärderas på grundval av följande kumulativa kriterier:

Åtgärder som föreslås för finansiering inom ramen för programmet ska utvärderas med avseende på de mål som ställs upp i artikel 2 och på grundval av följande kumulativa kriterier:

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Artikel 10 – stycke 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Spetskompetens.

(a)  Teknisk och industriell spetskompetens.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Artikel 10 – stycke 1 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba)  Antal medlemsstater som deltar i projektet.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Artikel 10 – stycke 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Bidrag till unionens säkerhets- och försvarspolitiska intressen genom att stärka den försvarsteknik som bidrar till att genomföra de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som unionens medlemsstater har enats om.

(c)  Bidrag till unionens säkerhets- och försvarspolitiska intressen genom att stärka den försvarsteknik som bidrar till genomförandet av de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som unionens medlemsstater har enats om inom ramen för kapacitetsutvecklingsplanen eller den samordnade årliga försvarsöversikten.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Artikel 10 – stycke 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Praktisk genomförbarhet, framför allt genom att stödmottagarna visar att de återstående kostnaderna för den stödberättigande åtgärden täcks av andra finansieringssätt, t.ex. medlemsstaternas bidrag.

(d)  Praktisk genomförbarhet, framför allt genom att stödmottagarna visar att de återstående kostnaderna för den stödberättigande åtgärden täcks av andra finansieringssätt, t.ex. medlemsstaternas bidrag, och de dubbla användningsområdena för den utvecklade tekniken.

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Arbetsprogrammet ska i detalj ange de projektkategorier som ska finansieras inom ramen för programmet.

2.  Arbetsprogrammet ska i detalj ange de projektkategorier som ska finansieras inom ramen för programmet och ska ha minst en projektkategori som är specifikt avsedd för små och medelstora företag.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Arbetsprogrammet ska säkerställa att en trovärdig andel av den totala budgeten gynnar åtgärder som gör det möjligt för små och medelstora företag att delta över gränserna.

3.  Arbetsprogrammet ska säkerställa att minst 20 % av den totala budgeten gynnar åtgärder som gör det möjligt för små och medelstora företag från flera olika medlemsstater att samarbeta.

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Kommissionen ska med stöd av oberoende experter utvärdera de förslag som lämnas in till följd av meddelandet om ansökningsomgång på grundval av tilldelningskriterierna i artikel 10.

2.  Kommissionen ska med stöd av oberoende nationella EU-experter utvärdera de förslag som lämnas in till följd av meddelandet om ansökningsomgång på grundval av tilldelningskriterierna i artikel 10.

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. Europeiska försvarsbyrån ska inbjudas som observatör.

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. Europeiska försvarsbyrån och Europaparlamentet ska inbjudas som observatörer.

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kommissionen ska regelbundet övervaka programmets genomförande och årligen rapportera om de framsteg som gjorts i enlighet med artikel 38.3 e i förordning (EU) nr 966/2012. Kommissionen ska för detta ändamål vidta nödvändiga övervakningsåtgärder.

1.  Kommissionen ska regelbundet övervaka och utvärdera programmets genomförande och årligen rapportera om de framsteg som gjorts i enlighet med artikel 38.3 e i förordning (EU) nr 966/2012. Kommissionen ska för detta ändamål vidta nödvändiga övervakningsåtgärder.

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  För att stödja större effektivitet och ändamålsenlighet i unionens framtida politiska åtgärder ska kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport i efterhand och sända den till Europaparlamentet och rådet. Rapporten, som ska bygga på relevanta samråd med medlemsstaterna och de viktigaste berörda parterna, ska särskilt bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att nå målen i artikel 2. Den ska också innehålla en analys av små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande i projekt inom ramen för programmet samt små och medelstora företags deltagande i den globala värdekedjan.

2.  För att stödja större effektivitet och ändamålsenlighet i unionens framtida politiska åtgärder ska kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport i efterhand och sända den till Europaparlamentet och rådet. Rapporten, som ska bygga på relevanta samråd med medlemsstaterna och de viktigaste berörda parterna, ska särskilt bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att nå målen i artikel 2. Den ska också innehålla en analys av små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande i projekt inom ramen för programmet samt små och medelstora företags deltagande i den globala värdekedjan. Den ska även utvärdera hur den vapenexport som drar nytta av programmet påverkas.

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  I god tid före utgången av detta program ska kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag om en fortsättning av det försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, tillsammans med lämplig finansiering inom ramen för den nya fleråriga budgetramen. Före det slutliga antagandet av den grundläggande rättsakten ska medlagstiftarna ha tillgång till resultaten från den interimsrapport om genomförandet som kommissionen ska utarbeta för detta ändamål.

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Programmet finansierar enheter som respekterar EU:s gällande lagstiftning samt tillämpliga internationella och europeiska bestämmelser, och stöder därför inte projekt enligt denna förordning som bidrar till penningtvätt, finansiering av terrorism, skatteflykt, skattebedrägeri och skatteundandragande.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri

Referensnummer

COM(2017)0294 – C8-0180/2017 – 2017/0125(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

15.6.2017

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

BUDG

15.6.2017

Associerat utskott – Tillkännagivande i kammaren

5.10.2017

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Esteban González Pons

14.7.2017

Antagande

24.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

10

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Richard Ashworth, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, André Elissen, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, John Howarth, Zbigniew Kuźmiuk, Siegfried Mureşan, Liadh Ní Riada, Jan Olbrycht, Răzvan Popa, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Monika Vana, Tiemo Wölken

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Xabier Benito Ziluaga, Ivana Maletić, Stanisław Ożóg, Ivan Štefanec

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Rosa Estaràs Ferragut, Heidi Hautala, Dietmar Köster, Monika Smolková

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

23

+

ALDE

Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Gérard Deprez

ECR

Zbigniew Kuźmiuk, Stanisław Ożóg

PPE

Rosa Estaràs Ferragut, José Manuel Fernandes, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Ivana Maletić, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Ivan Štefanec, Patricija Šulin, Inese Vaidere

S&D

Eider Gardiazabal Rubial, Răzvan Popa, Manuel dos Santos, Monika Smolková, Isabelle Thomas

VERTS/ALE

Indrek Tarand

10

-

ENF

André Elissen

GUE/NGL

Xabier Benito Ziluaga, Liadh Ní Riada

NI

Eleftherios Synadinos

S&D

Jens Geier, John Howarth, Dietmar Köster, Tiemo Wölken

VERTS/ALE

Heidi Hautala, Monika Vana

1

0

ECR

Richard Ashworth

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (24.1.2018)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri

(COM(2017)0294 – C8-0180/2017 – 2017/0125(COD))

Föredragande av yttrande: Anneleen Van Bossuyt

KORTFATTAD MOTIVERING

Bakgrund och kommissionens förslag

Europeiska rådet ställde sig bakom kommissionens europeiska försvarshandlingsplan, som antogs i november 2016, och kommissionen uppmanades att lägga fram förslag under första halvåret 2017. Ett centralt förslag i den europeiska försvarshandlingsplanen är att inrätta en europeisk försvarsfond för att stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling av försvarsmateriel och teknik. Därför bör fonden bestå av två skilda men komplementära fönster, närmare bestämt ett forskningsfönster och ett kapacitetsfönster.

Detta förslag om ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram faller inom kapacitetsfönstret och har som syfte att bidra till EU:s försvarsindustris innovationskapacitet och konkurrenskraft, för perioden från den 1 januari 2019 till den 31 december 2020.

Enligt kommissionens förslag kommer stödmottagare att vara företag som har etablerat sig i unionen, kommer unionen att bidra med finansiellt stöd, huvudsakligen i form av bidrag, bör stödberättigande åtgärder utföras genom ett samarbete mellan minst tre företag som är etablerade i minst två medlemsstater, kommer finansieringsgraden att uppgå till högst 20 procent av den totala kostnaden för åtgärden när det gäller prototyputveckling, kan stödmottagare som utvecklar en åtgärd inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet få ökad finansiering, ska budgeten för programmet vara 500 miljoner euro. Förslaget till förordning inbegriper åtgärder som rör unionens försvarsindustri och kommissionen använder artikel 173 (industripolitik) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättslig grund.

IMCO-föredragandens ståndpunkt

Föredraganden välkomnar i princip kommissionens förslag. Även om det främsta målet är att främja försvarsindustrins konkurrenskraft, kan ett sådant instrument stödjas även utifrån den inre marknadens perspektiv. Trots att de befintliga instrumenten för den inre marknaden erbjuder lösningar för effektivt samarbete mellan medlemsstaterna och för utveckling av stordriftsfördelar, är fragmenteringen av försvarsmarknaden bestående. Föredraganden är därför övertygad om att ytterligare åtgärder, till exempel riktad EU-finansiering, skulle kunna bidra till att frigöra ett antal projekt för samarbetsutveckling som annars inte skulle inledas och till att skapa en grund för en gradvist integrerande europeisk marknad inom denna sektor.

Samtidigt är det i den utsträckning som unionens medel används viktigt för föredraganden att den högsta nivån av insyn garanteras, trots försvarssektorns särskilda särdrag, och att programmet är så öppet som möjligt.

Vidare anser föredraganden att förslaget skulle kunna dra nytta av ett antal förbättringar och inför ändringar som är avsedda att åtgärda följande:

•  Att öka det antal deltagande företag och medlemsstater som krävs, från tre respektive två till åtta respektive sex. Kommissionens förslag om deltagandekrav sätter en väldigt låg tröskel på ett sådant sätt att stöd från unionen inte riktigt kan rättfärdigas. De projekt som finansieras bör i praktiken främja europeiskt samarbete, och detta kan bara uppnås om trösklarna för deltagande höjs.

•  Att bättre koppla samman programmets mål med tilldelningskriterierna, samt med utvärderings- och rapporteringskraven.

•  Att förtydliga tilldelningskriteriet som rör medlemsstaternas åtagande till gemensam upphandling, för att säkerställa att det inte råder några tvivel om i vilken utsträckning direktivet om försvarsupphandling (direktiv 2009/81/EG) tillämpas.

•  Att vid behov tillåta deltagande av företag i ett tredjeland, under förutsättning att detta föreskrivs i arbetsprogrammet. På detta sätt skulle viktiga projekt som bidrar till programmets mål och behöver deltagande från ett företag i ett tredjeland ändå kunna vara stödberättigande. I detta avseende kan tillvägagångssättet när det gäller immateriella rättigheter vara mer försiktigt.

•  Att tillåta viss flexibilitet i rättfärdigade undantagsfall vad gäller antalet deltagare, typen av deltagare och etableringsorten (trots att riktlinjen i huvudsak ska vara ökat samarbete mellan europeiska företag).

•  Att uppmuntra till ökat samarbete (stort antal deltagare och medlemsstater) och omfattande deltagande av små och medelstora företag, genom att lägga till tilldelningskriterier för dessa ändamål.

•  Att minska det största finansiella bidraget för åtgärder utöver prototyputveckling till högst 50 procent och öka det till 100 procent om dessa åtgärder genomförs av små och medelstora företag.

•  Att radera det ytterligare finansiella stödet (10 procent) för projekt inom det permanenta strukturerade samarbetet, för att stödet ska vara icke-diskriminerande och i syfte att uppmuntra till nytt samarbete mellan medlemsstaterna.

•  Att kräva årlig utvärdering och rapportering för detta tvååriga program, särskilt eftersom det ses som ett pilotprojekt för ett efterföljande flerårigt program och eftersom ingen omfattande konsekvensbedömning har genomförts för detta förslag.

•  Att minska budgeten för programmet från 500 miljoner till 355 miljoner euro. Enligt kommissionen kommer 145 miljoner euro att tas från den framgångsrika Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), som bland annat investerar i viktiga åtgärder för främjande av digitalisering.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  I den europeiska försvarshandlingsplan som antogs den 30 november 2016 åtog sig kommissionen att komplettera, utnyttja och befästa medlemsstaternas gemensamma insatser när det gäller att utveckla försvarskapacitet för att bemöta utmaningarna på säkerhetsområdet och att främja en konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri. Det föreslås särskilt att man ska lansera en europeisk försvarsfond för att stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling av försvarsmateriel och försvarsteknik. Fonden ska stödja samarbetet under hela cykeln för utvecklingen av försvarsprodukter och teknik.

(1)  I den europeiska försvarshandlingsplan som antogs den 30 november 2016 åtog sig kommissionen att komplettera, utnyttja och befästa medlemsstaternas gemensamma insatser när det gäller att utveckla försvarskapacitet för att bemöta utmaningarna på säkerhetsområdet och att främja en konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri samt skapa en mer integrerad försvarsmarknad i Europa som samtidigt och till rimligt pris kan möta medlemsstaternas olika säkerhetsbehov. Det föreslås särskilt att man ska lansera en europeisk försvarsfond för att stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling av försvarsmateriel och försvarsteknik. Fonden ska stödja samarbetet under hela cykeln för utvecklingen av försvarsprodukter och teknik. Den bör komplettera de nationella budgetar som avsatts för försvaret och uppmuntra medlemsstaterna att investera mer i försvarssektorn.

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  För att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet inom unionens försvarsindustri bör ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram (nedan kallat programmet) inrättas. Programmet bör syfta till att stärka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri, bland annat it-försvar, genom att stödja samarbetet mellan företag som befinner sig i ett utvecklingsskede när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik. Utvecklingsskedet som kommer efter forsknings- och teknikskedet innebär betydande risker och kostnader som hämmar det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten och har en negativ inverkan på konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri. Genom att stödja utvecklingsskedet skulle programmet bidra till ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och produktion och främja alla former av innovation. Programmet bör komplettera den verksamhet som genomförs i enlighet med artikel 182 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) och omfattar inte produktionen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

(2)  För att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet inom unionens försvarsindustri och befästa unionens strategiska oberoende bör ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram (nedan kallat programmet) inrättas. Programmet bör syfta till att stärka konkurrenskraften och prestandan inom unionens försvarsindustri, bland annat it-försvarsindustrin – med hänsyn tagen till utvecklingen i cyberattackernas snabbhet och avancerade natur – genom att stödja samarbetet mellan företag som befinner sig i ett utvecklingsskede när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik. Utvecklingsskedet som kommer efter forsknings- och teknikskedet innebär betydande risker och kostnader som hämmar det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten och har en negativ inverkan på konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri. Genom att stödja utvecklingsskedet skulle programmet bidra till ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och produktion och främja alla former av innovation. Programmet bör komplettera den verksamhet som genomförs i enlighet med artikel 182 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) och omfattar inte produktionen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  För att bättre utnyttja stordriftsfördelar inom försvarsindustrin bör programmet stödja samarbete mellan företag vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

(3)  Fragmenteringen av den europeiska försvarsmarknaden och det låga antalet samarbetsprojekt på försvarsområdet mellan medlemsstater leder till onödigt överlappande vad gäller kapaciteter och utgifter. För att bättre utnyttja stordriftsfördelar inom försvarsindustrin och stärka den inre marknaden för försvar bör programmet stödja samarbete mellan företag vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik, både på huvudentreprenörers och på leverantörers nivå, i de fall då gemensamt överenskomna kapacitetskrav konstateras och bristen på driftskompatibilitet och tekniska brister hanteras. Detta bör också förbättra den inre marknadens effektivitet inom försvarssektorn, vilket i slutändan skulle innebära att medlemsstaterna får bättre valuta för pengarna.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a)  Programmets budget bör inte på ett negativt sätt påverka genomförandet av de program från vilka de omfördelade medlen tas, och bör därför primärt finansieras utifrån den samlade marginalen för åtaganden, den samlade marginalen för betalningar och flexibilitetsinstrumentet.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 5a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5a)  När unionsmedel tillhandahålls genom programmet bör, i linje med målet att främja unionens strategiska oberoende, de produkter och tekniker som utvecklats inom ramen för programmet prioriteras när medlemsstaterna ska införskaffa produkter eller tekniker som finns att tillgå på den europeiska marknaden.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  Med tanke på denna sektors speciella förhållanden kommer inga samarbetsprojekt mellan företag att inledas i praktiken förrän medlemsstaterna har enats om att stödja sådana projekt. Efter det att de har fastställt gemensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar på unionsnivå och vid behov tagit hänsyn till samarbetsinitiativ på regional nivå, fastställer och konsoliderar medlemsstaterna de militära kraven och fastställer de tekniska specifikationerna för projektet. De får också utse en projektledare som ansvarar för att leda arbetet med att utveckla ett samarbetsprojekt.

(7)  Med tanke på denna sektors speciella förhållanden kommer inga samarbetsprojekt mellan företag att inledas i praktiken förrän medlemsstaterna har enats om att stödja sådana projekt. Efter det att de har fastställt gemensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och det permanenta strukturerade samarbetet på unionsnivå och vid behov tagit hänsyn till samarbetsinitiativ på regional nivå, fastställer och konsoliderar medlemsstaterna kraven på försvarsområdet och fastställer de tekniska specifikationerna för projektet.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10)  Eftersom målet för programmet är att främja konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri genom att minska riskerna i utvecklingsskedet av samarbetsprojekt, bör det omfatta de åtgärder som rör utvecklingen av försvarsprodukter eller försvarsteknik, nämligen fastställande av gemensamma tekniska specifikationer, utformning, prototyputveckling, provning, kvalificering, certifiering samt genomförbarhetsstudier och andra stödjande åtgärder. Detta kommer att gälla även för uppgraderingar av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik.

(10)  Eftersom målet för programmet är att främja konkurrenskraften inom och integrationen av unionens försvarsindustri och samarbetet mellan medlemsstater genom att bära vissa av riskerna i utvecklingsskedet av samarbetsprojekt, bör det omfatta de åtgärder som rör utvecklingen av försvarsprodukter eller försvarsteknik, nämligen fastställande av gemensamma tekniska specifikationer och standarder, utformning, prototyputveckling, provning, kvalificering, certifiering samt genomförbarhetsstudier och andra stödjande åtgärder. Detta bör gälla även för betydande utveckling av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11)  Eftersom syftet med programmet i synnerhet är att fördjupa samarbetet mellan företag i de olika medlemsstaterna, bör en åtgärd få finansiering genom programmet endast om den genomförs av minst tre företag som samarbetar och som är etablerade i minst två olika medlemsstater.

(11)  Eftersom syftet med programmet i synnerhet är att fördjupa samarbetet mellan offentliga eller privata företag i de olika medlemsstaterna, bör en åtgärd få finansiering genom programmet endast om den genomförs av minst tre företag som samarbetar och som är etablerade i minst tre olika medlemsstater.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  Gränsöverskridande samarbete vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik har ofta hämmats av svårigheter att enas om gemensamma tekniska specifikationer. Att gemensamma tekniska specifikationer har saknats eller endast funnits i begränsad omfattning har lett till ökad komplexitet, förseningar och alltför höga kostnader i utvecklingsskedet. Att man enas om gemensamma tekniska specifikationer bör vara en förutsättning för att få ta del av unionens stöd inom ramen för detta program. Åtgärder som syftar till att stödja ett gemensamt fastställande av tekniska specifikationer bör också vara berättigade till stöd inom ramen för programmet.

(12)  Gränsöverskridande samarbete vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik har ofta hämmats av svårigheter att enas om gemensamma tekniska specifikationer eller standarder och främja driftskompatibilitet. Att gemensamma tekniska specifikationer eller standarder har saknats eller endast funnits i begränsad omfattning har lett till ökad komplexitet, förseningar och alltför höga kostnader i utvecklingsskedet. Att man enas om gemensamma tekniska specifikationer eller standarder bör vara en förutsättning för att få ta del av unionens stöd inom ramen för detta program. Åtgärder som syftar till att stödja ett gemensamt fastställande av tekniska specifikationer eller standarder bör också vara berättigade till stöd inom ramen för programmet.

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  Eftersom programmet syftar till att öka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri, bör endast enheter som är etablerade i unionen och som utför praktisk kontroll av medlemsstaterna eller invånarna i medlemsstaterna kunna få stöd. För att säkerställa skyddet av väsentliga säkerhetsintressen i unionen och dess medlemsstater ska infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som används av stödmottagarna och underleverantörerna i de åtgärder som finansieras inom ramen för programmet dessutom inte vara belägna i ett land utanför unionen.

(13)  Eftersom programmet syftar till att öka det effektiva samarbetet och konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri och befästa unionens strategiska oberoende på försvarsområdet, bör endast enheter som är etablerade i unionen och som har sina verkställande ledningsstrukturer där kunna få finansiellt stöd. Företag som är etablerade i tredjeländer bör även kunna delta i projekten genom samarbete med stödmottagare, om de är belägna i ett tredjeland som anges i arbetsprogrammet. För att säkerställa skyddet av väsentliga försvars- och säkerhetsintressen i unionen och dess medlemsstater bör infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som används av stödmottagarna och underleverantörerna i de åtgärder som finansieras inom ramen för programmet dessutom inte vara belägna i ett tredjeland. Stödmottagarna och deras underleverantörer bör inte stå under tredjeländers eller enheters i tredjeländer kontroll, med avseende på det sätt som kontroll definieras inom till exempel konkurrenspolitik.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Stödberättigande åtgärder som utvecklas inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet inom unionens institutionella ramverk säkerställer ett kontinuerligt fördjupat samarbete mellan företag i olika medlemsstater och bidrar därmed direkt till målen för programmet. Sådana projekt bör därför vara berättigade till en högre finansieringsgrad.

(14)  Stödberättigande åtgärder som utvecklas inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet inom unionens institutionella ramverk säkerställer ett kontinuerligt fördjupat samarbete mellan företag i olika medlemsstater och bidrar därmed på ett effektivt sätt till målen för programmet. Sådana projekt bör därför vara berättigade till en högre finansieringsgrad.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Främjande av innovation och teknisk utveckling inom unionens försvarsindustri bör ske på ett sätt som stämmer överens med unionens säkerhetsintressen. Följaktligen bör åtgärdens bidrag till dessa intressen och till de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om vara ett kriterium vid tilldelning. Inom unionen fastställs gemensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar framför allt genom kapacitetsutvecklingsplanen. Andra processer i unionen, såsom den samordnade årliga försvarsöversikten och det permanenta strukturerade samarbetet, kommer att stödja genomförandet av relevanta prioriteringar genom fördjupat samarbete. I förekommande fall får också regionala eller internationella samarbetsinitiativ, till exempel inom ramen för Nato, som gynnar unionens säkerhets- och försvarsintressen beaktas.

(16)  Främjande av innovation och teknisk utveckling inom unionens försvarsindustri bör ske på ett sätt som stämmer överens med unionens säkerhetsintressen och som är i överensstämmelse med internationell rätt. Följaktligen bör åtgärdens bidrag till dessa intressen och till de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om vara ett kriterium vid tilldelning. Inom unionen fastställs gemensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar framför allt genom kapacitetsutvecklingsplanen. I den europeiska försvarshandlingsplan som kommissionen offentliggjorde den 30 november 2016 framhölls behovet av största möjliga samverkan mellan den civila och den militära sfären, inte minst inom rymdpolitik, it-säkerhet, it-försvar och sjöfartsskydd. Andra processer i unionen, såsom den samordnade årliga försvarsöversikten och det permanenta strukturerade samarbetet, kommer att stödja genomförandet av relevanta prioriteringar genom fördjupat samarbete. I förekommande fall bör också regionala eller internationella samarbetsinitiativ, till exempel de som genomförs inom ramen för Nato, som gynnar unionens säkerhets- och försvarsintressen beaktas.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18)  För att säkerställa att de finansierade åtgärderna kommer att bidra till konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin bör de vara marknadsorienterade och efterfrågestyrda. Att medlemsstaterna redan har åtagit sig att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken, eventuellt på ett samordnat sätt, bör beaktas i tilldelningskriterierna.

(18)  För att säkerställa att de finansierade åtgärderna bidrar till konkurrenskraften och effektiviteten inom den europeiska försvarsindustrin bör de vara marknadsorienterade och efterfrågestyrda. Att medlemsstaterna redan har åtagit sig att gemensamt utveckla, producera eller köpa in den färdiga produkten eller tekniken, eventuellt på ett samordnat sätt, bör beaktas i tilldelningskriterierna. I samtliga fall bör kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG1a respekteras fullt ut, inbegripet principerna om öppenhet och icke-diskriminering, och undantag bör endast tillåtas i enlighet med det direktivets strikta ram.

 

___________________

 

1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)  Det ekonomiska biståndet från unionen inom ramen för programmet bör inte överskrida 20 % av de sammanlagda biståndsberättigande kostnaderna för åtgärden när den gäller prototyper, vilket ofta är den mest kostsamma åtgärden under utvecklingsskedet. De biståndsberättigande kostnaderna bör dock täckas i sin helhet när det gäller andra åtgärder i utvecklingsskedet.

(19)  Det ekonomiska biståndet från unionen inom ramen för programmet bör inte överskrida 50 % av de sammanlagda biståndsberättigande kostnaderna för åtgärden när den gäller prototyper, vilket ofta är den mest kostsamma åtgärden under utvecklingsskedet. Upp till 75 % av de biståndsberättigande kostnaderna bör dock täckas av unionen när det gäller andra åtgärder i utvecklingsskedet och 100 % vad gäller åtgärder som utförs av små och medelstora företag.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 19a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(19a)  Ett av hindren för att göra den europeiska försvarsindustrin mer konkurrenskraftig och marknadsdriven är att medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna i en del fall väljer att införskaffa nya försvarsprodukter utan en lämplig offentlig upphandling för att dölja information om de införskaffade produkterna, även när det finns liten eller ingen anledning att göra detta. Följaktligen bör denna situation även analyseras inom ramen för programmet och lämpliga åtgärder vidtas för att göra den europeiska försvarsindustrin mer konkurrenskraftig och marknadsdriven utan ytterligare kostnader för programmet.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21)  Kommissionen bör inrätta ett flerårigt arbetsprogram i enlighet med målen för programmet. Kommissionen bör vid inrättandet av arbetsprogrammet biträdas av en kommitté med företrädare från medlemsstaterna (nedan kallad programkommittén). Eftersom man inom unionens politik ser små och medelstora företag som mycket viktiga när det gäller att säkerställa ekonomisk tillväxt, innovation, sysselsättning och social integration i unionen och eftersom de åtgärder som får stöd normalt kräver gränsöverskridande samarbete, är det viktigt att arbetsprogrammet återspeglar och möjliggör ett sådant gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag och att därför en andel av den totala budgeten gynnar sådana åtgärder.

(21)  Kommissionen bör inrätta ett tvåårigt arbetsprogram i enlighet med målen för programmet. Kommissionen bör vid inrättandet av arbetsprogrammet biträdas av en kommitté med företrädare från medlemsstaterna (nedan kallad programkommittén). Eftersom man inom unionens politik ser små och medelstora företag som mycket viktiga när det gäller att säkerställa ekonomisk tillväxt, innovation, sysselsättning och social integration i unionen och eftersom de åtgärder som får stöd normalt kräver gränsöverskridande samarbete, är det viktigt att arbetsprogrammet återspeglar och möjliggör ett sådant gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag och att därför en andel av den totala budgeten gynnar sådana åtgärder, eftersom små och medelstora företag är av central betydelse för den europeiska försvarsindustriella basen och värdekedjan. Samtidigt är de den mest utsatta delen av försvarsförsörjningskedjan när det gäller att få tillgång till nytt kapital som behövs för nya investeringar.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Skäl 22

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22)  För att man ska kunna dra nytta av expertkunskapen inom försvarssektorn kommer Europeiska försvarsbyrån att få status som observatör i kommittén med företrädare för medlemsstaterna. Europeiska utrikestjänsten bör också medverka i kommittén med företrädare för medlemsstaterna.

(22)  För att man ska kunna dra nytta av expertkunskapen inom försvarssektorn kommer Europeiska försvarsbyrån att få status som observatör i programkommittén. Europeiska utrikestjänsten bör också medverka i programkommittén.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25)  Kommissionen bör upprätta en rapport om genomförandet vid programmets slut, där den granskar den finansiella verksamheten när det gäller det ekonomiska resultatet och om möjligt effekterna av genomförandet. I denna rapport bör man också analysera små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande i projekt som omfattas av programmet samt små och medelstora företags deltagande i den globala värdekedjan.

(25)  Kommissionen bör upprätta en genomförande- och utvärderingsrapport i slutet av varje år under programmet, där den granskar och utvärderar den finansiella verksamheten när det gäller det ekonomiska resultatet och effekterna av genomförandet. I denna rapport bör man också analysera små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande i projekt som omfattas av programmet samt små och medelstora företags deltagande i den globala värdekedjan. Om man anser att andelen deltagande små och medelstora företag är för låg bör kommissionen undersöka orsakerna till detta och snarast föreslå adekvata nya åtgärder för att de små och medelstora företagen ska kunna öka sitt deltagande.

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Artikel 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Det ska främja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri genom stöd till åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede.

(a)  Det ska främja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri genom stöd till gränsöverskridande åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede.

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Artikel 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Det ska stödja och stimulera samarbetet mellan företag, inklusive små och medelstora företag, vid utvecklingen av teknik eller produkter i enlighet med de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om inom unionen.

(b)  Det ska öka, stödja och stimulera det gränsöverskridande samarbetet mellan medlemsstater och företag i syfte att stödja integrerade åtgärder på den inre försvarsmarknaden, inklusive medverkan av små och medelstora företag, vid utvecklingen av teknik eller produkter i enlighet med de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om inom unionen, inbegripet utvecklingen av kapacitet och lösningar för it-försvar och i syfte att undvika överlappningar samt främja driftskompatibilitet och standardisering.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Artikel 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Det ska främja ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och utveckling.

(c)  Det ska främja ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och utveckling, i enlighet med de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om för försvarsområdet i unionen.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Artikel 2 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Det ska bidra till unionens strategiska oberoende på försvarsområdet genom framväxten av en oberoende och konsoliderad europeisk försvarsindustri på den inre marknaden, med garanterad försörjningstrygghet.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Artikel 2 – led cb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(cb)  Det ska ge stöd till utvecklingen och införskaffandet av ny kompetens hos arbetstagarna i försvarssektorn.

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Artikel 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2019–2020 fastställs till 500 miljoner euro i löpande priser.

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2019–2020 fastställs till 500 miljoner euro i löpande priser, som ska tas från de outnyttjade marginalerna under taken i den fleråriga budgetramen för 2014–2020, och då i synnerhet använda sig av den samlade marginalen för åtaganden, den samlade marginalen för betalningar och flexibilitetsinstrumentet.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Programmet ska tillhandahålla stöd för stödmottagares åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede, såväl för nya produkter och ny teknik som för uppgraderingar av befintliga produkter och befintlig teknik, när det gäller följande:

1.  Programmet ska identifiera och tillhandahålla stöd för stödmottagares åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede, för nya produkter och ny teknik eller för betydande utveckling av befintliga produkter och befintlig teknik, när det gäller följande:

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Utformning av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik samt tekniska specifikationer utifrån vilka en sådan utformning har utvecklats.

(a)  Utformning av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik samt tekniska specifikationer eller standarder utifrån vilka en sådan utformning har utvecklats.

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Åtgärden ska genomföras genom samarbete mellan minst tre företag som är etablerade i minst två olika medlemsstater. De företag som är stödmottagare ska varken direkt eller indirekt genomgå faktisk kontroll av samma enhet eller kontrollera varandra.

2.  Åtgärden ska genomföras genom samarbete mellan minst tre företag som är etablerade i minst tre olika medlemsstater. De företag som är stödmottagare och de av dessas underleverantörer som deltar i åtgärden ska varken direkt eller indirekt kontrolleras av samma enhet eller utöva kontroll över varandra.

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  När det gäller åtgärderna i punkt 1 b–f ska åtgärden grundas på gemensamma tekniska specifikationer.

4.  När det gäller åtgärderna i punkt 1 b–f ska åtgärden grundas på gemensamma tekniska specifikationer eller standarder som främjar interoperabilitet.

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Stödmottagare ska vara företag som är etablerade i unionen och i vilka medlemsstater och/eller medborgare i medlemsstater äger mer än 50 % av företaget och utövar den faktiska kontrollen över det i den mening som avses i artikel 6.3, antingen direkt eller indirekt via ett eller flera andra företag. Dessutom ska all infrastruktur samt alla anläggningar, tillgångar och resurser som används av deltagarna, inbegripet underleverantörer och andra tredje parter, i åtgärder som finansieras inom ramen för programmet vara belägna på medlemsstaternas territorium under hela den tid som åtgärden pågår.

1.  Stödmottagare och deras underleverantörer ska vara offentliga eller privata företag som är etablerade i unionen, och deras verkställande ledningsstrukturer ska vara belägna i unionen. När det gäller de åtgärder som finansieras inom ramen för programmet ska all infrastruktur samt alla anläggningar och tillgångar som används av stödmottagarna, inbegripet underleverantörer och andra tredje parter, vara belägna på medlemsstaternas territorium under hela den tid som åtgärden pågår.

 

Stödmottagarna och deras underleverantörer ska inte kontrolleras av tredjeländer eller enheter i tredjeländer.

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Artikel 7a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 7a

 

Ytterligare villkor för deltagande

 

1. Om det är lämpligt och vederbörligen motiverat får i programmet föreskrivas ytterligare villkor i enlighet med bestämda politiska krav eller åtgärdens typ och mål, inbegripet villkor om antalet och typen av deltagare och deras etableringsort.

 

2. Om det är lämpligt får stödmottagare samarbeta med företag som är belägna i ett tredjeland som anges i arbetsprogrammet.

 

Samarbete som avses i första stycket villkoras med att företagen i fråga har relevant sakkunskap om den stödberättigande åtgärden.

 

Ett företag som kontrolleras av tredjeländer eller av enheter som är etablerade i tredjeländer får samarbeta med mottagare av en stödåtgärd om den medlemsstat där stödmottagaren är belägen lämnar tillräckliga garantier, i enlighet med ändamålsenliga nationella förfaranden eller avtalsbestämmelser, på så sätt att det företagets deltagande i åtgärden inte står i strid mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen såsom dessa har fastställts inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i enlighet med avdelning V i EU-fördraget.

 

Med avseende på tillämpningen av punkt 2 första och andra styckena är Natos medlemsländer alltid stödberättigade.

 

3. Stödberättigade åtgärder ska ligga i linje med de uppgifter som avses i artikel 42.1 i EU-fördraget för fredsbevarande insatser, konfliktförebyggande och förstärkning av den internationella säkerheten i enlighet med principerna i Förenta nationernas stadga.

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Artikel 10 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Bidrag till innovation och teknisk utveckling av försvarsindustrin och därmed främjande av unionens industriella oberoende på området för försvarsteknik.

(b)  Bidrag till innovation och teknisk utveckling av försvarsindustrin och bidrag till att förstärka den inre marknaden för försvar.

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Artikel 10 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Bidrag till unionens säkerhets- och försvarspolitiska intressen genom att stärka den försvarsteknik som bidrar till att genomföra de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som unionens medlemsstater har enats om.

(c)  Bidrag till den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) genom att stärka den försvarsteknik som bidrar till att genomföra de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna har enats om inom unionen, och i de fall så är lämpligt, på regional eller internationell nivå.

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Artikel 10 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Praktisk genomförbarhet, framför allt genom att stödmottagarna visar att de återstående kostnaderna för den stödberättigande åtgärden täcks av andra finansieringssätt, t.ex. medlemsstaternas bidrag. och

(d)  Praktisk genomförbarhet, framför allt genom att stödmottagarna visar att de återstående kostnaderna för den stödberättigande åtgärden täcks av andra finansieringssätt, t.ex. medlemsstaternas bidrag.

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Artikel 10 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e)  För de åtgärder som beskrivs i artikel 6.1 b–e avses bidrag till konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin genom att stödmottagarna visar att medlemsstaterna har åtagit sig att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken på ett samordnat sätt, även genom gemensam upphandling i förekommande fall.

(e)  För de åtgärder som beskrivs i artikel 6.1 b–e avses bidrag till konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin och förstärkandet av EU:s inre marknad för försvar genom att stödmottagarna visar att medlemsstaterna har åtagit sig att gemensamt utveckla, producera eller köpa in den färdiga produkten eller tekniken på ett samordnat sätt, även genom gemensam upphandling i förekommande fall, i enlighet med direktiv 2009/81/EG om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Artikel 10 – led ea (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ea)  Omfattande deltagande av små och medelstora företag som är etablerade i unionen och som bidrar med mervärde, antingen som medlemmar i konsortiet eller som underleverantörer, och i synnerhet av små och medelstora företag som inte är etablerade i de medlemsstater där konsortiets övriga företag är etablerade.

Ändringsförslag    36

Förslag till förordning

Artikel 10 – led eb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(eb)  Ökat eller nytt gränsöverskridande samarbete.

Ändringsförslag    37

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Det ekonomiska bistånd från unionen som föreskrivs i programmet får inte överstiga 20 % av den totala kostnaden för åtgärden när det gäller prototyputveckling. I alla andra fall får biståndet täcka upp till den totala kostnaden för åtgärden.

1.  Det ekonomiska bistånd från unionen som föreskrivs i programmet ska inte överstiga 50 % av den totala kostnaden för åtgärden när det gäller prototyputveckling, enligt vad som anges i artikel 6.1 b. För alla andra åtgärder som anges i artikel 6.1 a och c–eb ska biståndet inte överstiga 75 % av den totala kostnaden för åtgärden och 100 % ifall dessa åtgärder genomförs av små och medelstora företag.

Ändringsförslag    38

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Om ett konsortium åtar sig att avsätta minst 10 % av åtgärdernas totala stödberättigade kostnader åt små och medelstora företag som är etablerade i andra EU-medlemsstater än de där företagen i konsortiet är etablerade, kan det gynnas av en finansieringsgrad som ökas med 10 procentenheter.

Ändringsförslag    39

Förslag till förordning

Artikel 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska inte äga de produkter eller den teknik som åtgärden resulterar i och ska inte heller ha någon fordran avseende de immateriella rättigheter som gäller åtgärden.

Kommissionen ska inte äga de produkter eller den teknik som åtgärden resulterar i och ska inte heller ha någon fordran avseende de immateriella rättigheter som gäller åtgärden. De tekniska produkter som utvecklas eller tillverkas med hjälp av denna europeiska fond får inte vara föremål för tekniköverföring eller överföring av någon som helst immateriell rättighet till förmån för ett tredjeland utanför Europeiska unionen, och inte heller till förmån för någon ekonomisk aktör som inte kontrolleras av en medlemsstat.

Ändringsförslag    40

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett flerårigt arbetsprogram för hela programmets löptid. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2. Detta arbetsprogram ska överensstämma med de mål som anges i artikel 2.

1.  Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett tvåårigt arbetsprogram för hela programmets löptid. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

Ändringsförslag    41

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Arbetsprogrammet ska i detalj ange de projektkategorier som ska finansieras inom ramen för programmet.

2.  Arbetsprogrammet ska i detalj ange de projektkategorier som ska finansieras inom ramen för programmet och deras direkta förhållande till de mål som anges i artikel 2.

Ändringsförslag    42

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Arbetsprogrammet ska säkerställa att en trovärdig andel av den totala budgeten gynnar åtgärder som gör det möjligt för små och medelstora företag att delta över gränserna.

3.  Arbetsprogrammet ska säkerställa att en trovärdig andel av den totala budgeten gynnar åtgärder som gör det möjligt för små och medelstora företag att delta över gränserna, möjligen genom en särskild projektkategori inriktad på gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag.

Ändringsförslag    43

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Arbetsprogrammet ska ange alla tredjeländer där de företag som samarbetar med stödmottagare får vara belägna, för tillämpningen av artikel 7a.

Ändringsförslag    44

Förslag till förordning

Artikel 17 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Övervakning och rapportering

Övervakning, utvärdering och rapportering

Ändringsförslag    45

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kommissionen ska regelbundet övervaka programmets genomförande och årligen rapportera om de framsteg som gjorts i enlighet med artikel 38.3 e i förordning (EU) nr 966/2012. Kommissionen ska för detta ändamål vidta nödvändiga övervakningsåtgärder.

1.  Kommissionen ska regelbundet övervaka och utvärdera programmets genomförande och årligen rapportera om de framsteg som gjorts i enlighet med artikel 38.3 e i förordning (EU) nr 966/2012. Kommissionen ska för detta ändamål vidta nödvändiga övervakningsåtgärder.

Ändringsförslag    46

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  För att stödja större effektivitet och ändamålsenlighet i unionens framtida politiska åtgärder ska kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport i efterhand och sända den till Europaparlamentet och rådet. Rapporten, som ska bygga på relevanta samråd med medlemsstaterna och de viktigaste berörda parterna, ska särskilt bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att nå målen i artikel 2. Den ska också innehålla en analys av små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande i projekt inom ramen för programmet samt små och medelstora företags deltagande i den globala värdekedjan.

2.  För att stödja större effektivitet och ändamålsenlighet i unionens framtida politiska åtgärder ska kommissionen utarbeta årliga utvärderingsrapporter i efterhand och sända dem till Europaparlamentet och rådet. Rapporterna, som ska bygga på relevanta samråd med medlemsstaterna och de viktigaste berörda parterna, ska framför allt bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att nå målen i artikel 2 samt även granska hur effektiva och ändamålsenliga de åtgärder som får stöd är när det gäller ekonomiskt genomförande, resultat, kostnader och, där så är möjligt, inverkan. De ska också innehålla en analys av de olika tilldelningskriterier som anges i artikel 10 och lämna relevanta uppgifter, inbegripet information om små och medelstora företags, även små börsnoterade företags, deltagande i de genomförda projekten och i den globala värdekedjan.

 

Rapporterna ska också innehålla information om fördelningen av de immateriella rättigheter som skapas.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri

Referensnummer

COM(2017)0294 – C8-0180/2017 – 2017/0125(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

15.6.2017

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

IMCO

15.6.2017

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Anneleen Van Bossuyt

12.7.2017

Behandling i utskott

21.11.2017

4.12.2017

 

 

Antagande

23.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

8

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Dita Charanzová, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Maria Grapini, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Philippe Juvin, Antonio López-Istúriz White, Morten Løkkegaard, Eva Maydell, Marlene Mizzi, Nosheena Mobarik, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Jasenko Selimovic, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Mylène Troszczynski, Mihai Ţurcanu, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jan Philipp Albrecht, Edward Czesak, Roberta Metsola, Dariusz Rosati, Adam Szejnfeld, Josef Weidenholzer, Kerstin Westphal

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Tim Aker

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

28

+

ALDE

EFDD

PPE

 

 

S&D

 

 

Verts/ALE

Dita Charanzová, Morten Løkkegaard, Jasenko Selimovic

Marco Zullo

Pascal Arimont, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Philippe Juvin, Javi López, Eva Maydell, Roberta Metsola, Dariusz Rosati, Andreas Schwab, Ivan Štefanec, Adam Szejnfeld, Mihai Ţurcanu

Nicola Danti, Maria Grapini, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Marlene Mizzi, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Catherine Stihler, Josef Weidenholzer

Jan Philipp Albrecht, Igor Šoltes

8

-

ECR

EFDD

ENF

S&D

Edward Czesak, Daniel Dalton, Nosheena Mobarik, Anneleen Van Bossuyt

Tim Aker, Robert Jarosław Iwaszkiewicz

Mylène Troszczynski

Kerstin Westphal

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri

Referensnummer

COM(2017)0294 – C8-0180/2017 – 2017/0125(COD)

Framläggande för parlamentet

7.6.2017

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

15.6.2017

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

AFET

15.6.2017

BUDG

15.6.2017

IMCO

15.6.2017

 

Associerade utskott

       Tillkännagivande i kammaren

AFET

5.10.2017

BUDG

5.10.2017

 

 

Föredragande

       Utnämning

Françoise Grossetête

6.7.2017

 

 

 

Behandling i utskott

27.11.2017

11.1.2018

 

 

Antagande

21.2.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

49

12

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zigmantas Balčytis, Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, Jonathan Bullock, Cristian-Silviu Buşoi, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Angelo Ciocca, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, András Gyürk, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Christelle Lechevalier, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Nadine Morano, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Sven Schulze, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Cornelia Ernst, Gerben-Jan Gerbrandy, Françoise Grossetête, Janusz Korwin-Mikke, Werner Langen, Florent Marcellesi, Dominique Riquet, Davor Škrlec

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jan Keller, Stanisław Ożóg

Ingivande

26.2.2018


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

49

+

ALDE

Fredrick Federley, Gerben-Jan Gerbrandy, Morten Helveg Petersen, Dominique Riquet, Lieve Wierinck

ECR

Edward Czesak, Ashley Fox, Hans-Olaf Henkel, Zdzisław Krasnodębski, Stanisław Ożóg, Evžen Tošenovský

EFDD

Dario Tamburrano

ENF

Angelo Ciocca, Barbara Kappel

PPE

Bendt Bendtsen, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Françoise Grossetête, András Gyürk, Krišjānis Kariņš, Werner Langen, Janusz Lewandowski, Nadine Morano, Angelika Niebler, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Sven Schulze, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Hermann Winkler, Anna Záborská

S&D

Zigmantas Balčytis, José Blanco López, Adam Gierek, Theresa Griffin, Eva Kaili, Jan Keller, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Edouard Martin, Dan Nica, Miroslav Poche, Kathleen Van Brempt, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

12

-

EFDD

Jonathan Bullock

GUE/NGL

Xabier Benito Ziluaga, Cornelia Ernst, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis

NI

Janusz Korwin-Mikke

S&D

Martina Werner

VERTS/ALE

Reinhard Bütikofer, Jakop Dalunde, Florent Marcellesi, Davor Škrlec, Claude Turmes

2

0

ENF

Christelle Lechevalier

S&D

Patrizia Toia

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 9 mars 2018Rättsligt meddelande - Integritetspolicy