BETÄNKANDE med ett förslag till resolution som inte avser lagstiftning om utkastet till rådets beslut om uppsägning av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna

5.3.2018 - (14423/2017 – C8‒0447/2017 – 2017/0241(NLE) – 2017/2266(INI))

Fiskeriutskottet
Föredragande: João Ferreira

EUROPAPARLAMENTETS FÖRSLAG TILL RESOLUTION SOM INTE AVSER LAGSTIFTNING

om utkastet till rådets beslut om uppsägning av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna

(14423/2017 – C8‒0447/2017 – 2017/0241(NLE) – 2017/2266(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (14423/2017),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna[1],

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43 samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8‒0447/2017),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den ...[2] om förslaget till rådets förordning,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999[3] (IUU-förordningen), särskilt artikel 8.8,

–  med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0055/2018), och av följande skäl:

A.  I partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna (nedan kallad Komorerna) anges att endera parten kan säga upp avtalet i fall av allvarliga omständigheter, såsom bristande efterlevnad av de åtaganden som parterna gjort när det gäller att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske).

B.  Olagligt fiske utgör ett allvarligt hot mot världens marina tillgångar, eftersom det utarmar fiskbestånd, förstör marina livsmiljöer, försätter laglydiga fiskare i en orättvist ofördelaktig situation och förstör försörjningen för kustsamhällen, särskilt i utvecklingsländer.

C.  Europeiska unionen bör göra allt den kan för att se till att de avtal om hållbart fiske som ingås med tredjeländer gagnar både EU och berörda tredjeländer, inklusive deras lokalbefolkning och fiskerinäring.

D.  Det övergripande målet med protokollet om ingående av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna var att stärka samarbetet mellan EU och Komorerna i fiskerifrågor på ett sätt som gynnade båda parter, genom att fastställa en partnerskapsram inom vilken man kunde verka för en politik för hållbart fiske samtidigt som fiskeresurserna i Komorernas exklusiva ekonomiska zon utnyttjades på ett hållbart sätt. Dessutom ville man säkerställa en lämplig andel av de tillgängliga fiskeöverskotten, som skulle motsvara EU-flottornas intressen.

E.  Det första fiskeavtal som ingicks mellan EEG och Komorerna är från 1988, och sedan dess har fiskeflottorna i EEG/EU:s medlemsstater haft möjlighet att fiska i detta lands vatten med stöd av senare protokoll om tillämpningen av avtalet.

F.  Enligt Unctrads rapport om fiskeexport och ekonomisk utveckling i de minst utvecklade länderna har inte det sektoriella samarbetet kommit förbi det grundläggande stadiet, och har haft väldigt lite effekt för fiskeribranschen, landningsvillkoren, övervaknings- och kontrollkapaciteten, den vetenskapliga utvecklingen eller den tekniska utbildningen av fiskare och observatörer. Det pris som EU betalar till Komorerna per ton fisk (tonfisk) är cirka 15 % lägre än det uppskattade partihandelspriset per ton.

G.  Komorerna underrättades den 1 oktober 2015 om att landet skulle kunna komma att identifieras som ett icke-samarbetande tredjeland eftersom det underlåtit att utöva lämplig kontroll över fartyg som är registrerade under komorisk flagg. Trots att Komorerna identifierades som ett icke-samarbetande tredjeland i maj 2017 och fördes in i förteckningen över sådana länder i juli 2017 av EU, som utfärdade ett ”rött kort”, har landet ännu inte vidtagit de korrigerande åtgärder som behövs för att lösa de konstaterade problemen och bekämpa IUU-fiske.

H.  Det föregående protokollet inom ramen för fiskeavtalet med Komorerna löpte ut den 30 december 2016, och det har inte förnyats på grund av bristande åtagande från Komorernas sida om att bekämpa IUU-fiske. Protokollet hade en finansieringsram på 600 000 EUR per år, varav 300 000 EUR var öronmärkta för stöd till fiskeripolitiken på Komorerna i syfte att främja hållbarhet och sund förvaltning av fiskeresurserna i deras vatten.

I.  EU är djupt engagerat i arbetet för att bekämpa olagligt fiske och all form av verksamhet som bygger på sådant fiske, vilket fastställs i EU:s förordning.

J.  EU och dess medlemsstater söker samarbete med Komorerna på en rad områden. EU:s beslut om uppsägning av partnerskapsavtalet om fiske kan dras tillbaka (om erforderliga korrigeringsåtgärder vidtas) och uppsägningen av avtalet hindrar inte en framtida förhandling om ett nytt avtal eller om någon annan form av partnerskap på fiskeriområdet.

K.  Bekämpning av IUU-fiske kan inte enbart bygga på en identifiering av icke-samarbetande tredjeländer, utan man måste också finna lösningar för att komma till rätta med de situationer som identifierats. Utan hjälp utifrån kommer Komorerna inte att kunna förbättra sin havsförvaltningspolitik avseende i synnerhet fiskresurserna, särskilt vad gäller landningsförhållanden, övervaknings- och kontrollkapacitet, vetenskaplig utveckling och teknisk utbildning för fiskare och observatörer.

L.  I 2030-agendan för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling har man för första gången infört ett mål för bevarande och hållbar användning av haven och de marina resurserna (mål 14).

1.  Europaparlamentet beklagar att Komorerna har underlåtit att vidta de korrigerande åtgärder som behövs för att lösa de konstaterade problemen och bekämpa IUU-fiske, trots varningarna från EU.

2.  Europaparlamentet upprepar vikten av att bedriva en effektiv flaggstatskontroll då avsaknaden av en sådana är en grundläggande orsak till IUU-fiske. Parlamentet anser att Komorerna bör fullgöra sina skyldigheter enligt internationell rätt vad gäller övervakning och kontroll av fartyg som för landets flagg. Parlamentet är av den bestämda åsikten att sådan brist på övervakning och tillstånd att fiska gör det möjligt för sådana fartyg att ostraffat ägna sig åt IUU-fiske.

3.  Europaparlamentet anser att Komorerna bör fortsätta att samarbeta med EU och ta detta tillfälle i akt att införa de åtgärder som är nödvändiga för att förbättra landets förmåga att ta itu med olagligt fiske.

4.  Europaparlamentet beklagar att det under de nästan trettio år som EU har haft fiskeavtal med Komorerna, vilket har innehållit ett avsnitt om samarbete och stöd till fiskerisektorn i detta land, inte har kunnat noteras några mer påtagliga resultat för utvecklingen av Komorernas fiskerisektor, inklusive vad gäller bl.a. övervaknings- och kontrollkapacitet, vetenskaplig utveckling eller teknisk utbildning för fiskare och observatörer.

5.  Europaparlamentet framhåller behovet av en bättre samordning mellan tillgängliga verktyg för utvecklingssamarbete, framför allt Europeiska utvecklingsfonden (EUF), och det övergripande stödet till kapacitetsutveckling inom fiskerisektorn.

6.  Europaparlamentet påminner om att Komorerna, i enlighet med det partnerskapsavtal om fiske som har ingåtts med EU och andra internationella instrument samt inom ramen för 2030-agendan och målen om en hållbar utveckling, även har en skyldighet att respektera principerna för gott styre inom fisket och för ansvarsfullt fiske, upprätthålla fiskebestånden samt bevara de marina ekosystemen inom sin exklusiva ekonomiska zon.

7.  Europaparlamentet betonar att IUU-fiske behöver bekämpas globalt och att det behövs incitament för stater att ta sina förpliktelser på allvar och genomföra nödvändiga reformer av sin fiskerisektor.

8.  Europaparlamentet betonar att bekämpningen av IUU-fiske inte bara bör bestå i en identifiering av icke-samarbetande tredjeländer, samt att det för att verkligen bekämpa alla former av olagligt fiske krävs att det tas fram metoder för att hjälpa länder att ändra sin havsförvaltningspolitik, särskilt små östater under utveckling såsom Komorerna.

9.  Europaparlamentet håller med kommissionen och rådet om att de åtgärder som avses i artikel 38.8 i IUU-förordningen, enligt vilka ett avtal ska upphöra att gälla om ett land inte uppfyller sina åtaganden i fråga om bekämpning av IUU-fiske, behöver tillämpas för att säga upp gällande bilaterala fiskeavtal med Komorerna.

10.  Europaparlamentet noterar de andra konsekvenser som avses i artikel 38.8 i IUU‑förordningen, avseende bland annat förbud mot charteravtal, omflaggning och privata avtal.

11.  Europaparlamentet framhåller emellertid att uppsägningen inte får innebära slutet på samarbetet mellan EU och Komorerna på fiskeriområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter att så snart som möjligt återupprätta dessa förbindelser, och att därvidlag utgå från att fiskesamhällena och det icke-industriella och småskaliga fisket utgör en central faktor för utvecklingen i landet, bland annat genom att främja investeringar och teknisk assistans inom följande områden:

  system för förvaltning och styrning av fiskerifrågor, lagstiftning, institutionell struktur, kapacitetsuppbyggnad för mänskliga resurser (fiskare, forskare, inspektörer och andra) och förstärkning av det kommersiella och kulturella värdet på traditionella komoriska fiskeredskap och fiskarter,

  kompetens inom övervakning och vetenskaplig forskning, kustskydd, övervakning, kontroll och kvalitetskontroll,

  aktivering av strukturer för kylning, distribution och fiskberedning,

  uppbyggnad och förstärkning av hamnarnas landnings- och säkerhetsinfrastruktur,

  förnyelse av den småskaliga komoriska fiskeflottan med avseende på säkerheten, vistelsetiden till havs och fångstkapaciteten.

12.  Europaparlamentet efterlyser införandet av en klausul enligt vilken förfarandet ska avbrytas och det röda kortet dras tillbaka om Komorerna åtgärdar sina brister, varvid gemenskapsflottan ska kunna återvända.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för en återgång till normalläge, och att effektivare bekämpa IUU-fisket och göra det möjligt för EU-flottan att återvända till fiskezonen så snart villkoren för ett nytt protokoll har omförhandlats.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inom sina respektive ansvarsområden hålla parlamentet omedelbart och fullt informerat om all eventuell utveckling inom denna process.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Unionen Komorerna.

• [1]  EUT L 290, 20.10.2006, s. 7.
• [2]  Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(0000)0000.
• [3]  EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.

MOTIVERING

Unionen Komorerna (Komorerna) är en ögrupp bestående av tre huvudöar, som ligger i västra Indiska oceanen, vid Afrikas ostkust. Till ögruppen, som har varit självständig sedan 1975, hör även en fjärde ö, Mayotte, som har valt att tillhöra Frankrike.

Enligt uppgifter från 2013 har ögruppen 734 000 invånare. Med tanke på den historiska kontexten, politisk instabilitet och svårigheter att få tillgång till resurser, räknas Komorerna till de minst utvecklade länderna, med en ekonomi som i hög grad är beroende av bidrag och tekniskt stöd utifrån.

Fiskerisektorn är den näst viktigaste näringen i landet, strax efter jordbruket, och anses ha strategisk betydelse. Den står för 10 % av arbetstillfällena och 8 % av BNP (siffror från 2013). Dessa siffror visar emellertid en minskning av sektorns betydelse när det gäller sysselsättning och ekonomi, till följd av dess sårbarhet för yttre faktorer – all inhemsk verksamhet (8 000 fiskare) är småskalig och icke-industriell, med små glasfiberbåtar på 6−7 meter med en motorstyrka på maximalt 25 hp och med mycket anspråkslös teknisk utrustning, eller kanoter som saknar motor.

De bestånd som kan utnyttjas i Komorernas exklusiva ekonomiska zon – främst stor pelagisk fisk (tonfisk och svärdfisk) – uppskattas till 33 000 ton per år, men de årliga fångsterna från lokala fiskare ligger på cirka 16 000 ton. Övrig fisk fångas av utländska industriella flottor, som landar fångsten på andra platser. Även fiskberedningen sker utanför Komorerna, inbegripet av den fisk som fångas av den lokala flottan.

De bilaterala fiskeförbindelserna mellan EU (och dess föregångare) och Komorerna går tillbaka till 1988. Dessa förbindelser har dock sedan 2006 reglerats av ett partnerskapsavtal inom fiskerisektorn, som erbjuder ekonomiska fördelar inom två områden: en för tillgång till fiskeresurser, och en som gäller sektorsstöd för att utveckla den lokala kapaciteten.

Avtalet som behandlas i detta betänkande gäller ett totalt ekonomiskt bidrag på 1 845 750 euro, varav cirka 49 procent skulle vara sektorstöd. Genom avtalet har 45 licenser för notfartyg för tonfisk och 25 för ytlångrevsfartyg beviljats (fördelade mellan Spanien, Frankrike och Portugal). Avtalet föreskriver vidare att de EU-fartyg som bedriver fiske inom ramen för det anställer ett minimiantal komorier, och det innehåller även en exklusivitetsklausul i vilken man fastställer vilka arter som får fiskas.

Trots villkoren i avtalet och tillhörande protokoll har genomförandet begränsats på grund av olika hinder – främst relaterade till piratdåd –, vilket har lett till att dessa licenser inte har utnyttjats. Samtidigt har Komorernas inblandning i aktiviteter som strider mot förordningen om olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-förordningen), i synnerhet tillåtandet av flaggutbyte för fartyg som deltar i IUU-fiske, lett till att EU i oktober 2015 varnade Komorerna för att de skulle kunna komma att betecknats som ett icke-samarbetande land – vilket också blev fallet i maj och juni 2017 (då landet fick ”rött kort”).

På grund av uteblivna reaktioner från Komorernas myndigheter under hela denna process föreslår kommissionen och rådet att detta avtal sägs upp.

Föredraganden motsätter sig generellt sett inte detta, men anser att två frågor måste tas i beaktande: den mycket osäkra sociala situationen i Komorerna, och en rad undersökningar från FN-organ, som kritiserar EU:s starka position i fråga om utformningen av avtal och prissättningen på fisk (lägre pris än det uppskattade grossistpriset för tonfisk), och som pekar på att partnerskapsavtalen inte har kunnat bidra till utvecklingen av den lokala näringen.

Föredraganden betonar att under nästan 30 år av fiskeriavtal mellan EU och Komorerna – som har omfattat delar som handlar om samarbete och stöd till utvecklingen av fiskerisektorn i detta land – har man inte kunnat uppnå mätbara resultat i fråga om utvecklingen av Komorernas fiskerisektor, inbegripet områden såsom övervakning och kontroll, vetenskaplig utveckling och teknisk utbildning för fiskeriarbetare och observatörer.

Denna utvärdering gör det nödvändigt att inom ramen för detta beslut lägga fram förslag som syftar till att bidra till att säkra fortsatt stöd till utvecklingen och till att förbättra villkoren för fisket i Komorerna och närbesläktade aktiviteter och livskvaliteten för fiskare och fiskesamhällen.

I det fortsatta samarbetet mellan EU och Komorerna, och särskilt när det gäller utvecklingspolitiken, är det viktigt att EU och dess medlemsstater prioriterar åtgärder som rör de strategiska prioriteringarna för detta land, där fiskerisektorn är central. EU bör därför fortsätta att främja överföringar som gör det möjligt för Komorerna att bland annat

  förbättra sitt rättsliga system och den institutionella strukturen med avseende på fiskeriförvaltning, kapacitetsuppbyggnad för mänskliga resurser (fiskare, forskare, inspektörer etc.) och det kommersiella och kulturella värdet av Komorernas traditionella redskap och fiske,

  utveckla sin kapacitet med avseende på övervakning och vetenskaplig kompetens, kustskydd, fiskerikontroll och kvalitetskontroll,

  inrätta eller renovera anläggningar för kylning, distribuering och beredning av fisk,

  bygga och stärka hamnarnas landnings- och säkerhetsinfrastruktur,

  och främja förnyelsen av den småskaliga flottan med avseende på säkerheten, vistelsetiden till havs och fisket.

Föredraganden anser att de avtal om hållbart fiske som EU ingår med tredjeländer bör gynna båda parter, och att åtgärder för att stärka tredjelandets suveränitet över sitt fiske, utvecklingen av tillhörande ekonomiska aktiviteter och skydd av de marina resurserna, samhällena och fiskeriarbetarna bör vara en prioritering i dessa avtal. Denna typ av utveckling, och inte en utarmning av resurserna, är det mest effektiva och rättvisa sättet att bekämpa IUU-fiske.

Föredragaren begär vidare att Europaparlamentet informeras omedelbart om den framtida utvecklingen i denna process.

YTTRANDE från utskottet för utveckling (21.2.2018)

till fiskeriutskottet

över utkastet till rådets beslut om uppsägning av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna
(2017/2266(INI))

Föredragande av yttrande: Norbert Neuser

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar fiskeriutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i det förslag till resolution som antas:

A.  Det senaste protokollet till partnerskapsavtalet om fiske, vilket löpte ut den 31 december 2016, hade en finansieringsram på 600 000 EUR per år, varav 300 000 EUR var öronmärkta för stöd till fiskeripolitiken på Komorerna i syfte att främja hållbarhet och sund förvaltning av fiskeresurserna i deras vatten.

B.  Olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) som påverkar kustområdena i Komorerna har negativa effekter på det lokala fisket och den biologiska mångfalden, samt hotar inkomsterna och levebrödet för småskaliga fiskare samt livsmedelssäkerheten och den hållbara utvecklingen i Komorerna, vilket i slutändan leder till att fattigdomen förvärras.

C.  De maritima resurserna är inte obegränsade. Afrika går varje år miste om flera miljarder dollar genom IUU-fiske.

D.  Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation uppgår det olagliga fisket till cirka 26 miljoner ton fisk per år, eller mer än 15 % av världens fångster. Olagligt överfiske undergräver återhämtningen av fiskbestånden, hotar den biologiska mångfalden, det marina ekosystemet och livsmedelssäkerheten samt orsakar betydande ekonomiska förluster.

E.  En hållbar förvaltning av marina ekosystem är avgörande för att begränsa klimatförändringarnas skadliga effekter. I Parisavtalet understryks hur akut det är att vända trenden med överproduktion.

F.  I 2030-agendan för hållbar utveckling har man för första gången infört ett mål för bevarande och hållbar användning av haven och de marina resurserna (mål 14).

1.  Europaparlamentet påpekar att IUU-fisket utgör ett stort ekonomiskt och miljömässigt problem mot såväl havs- som sötvattensfisket i hela världen genom att vara ett hot mot hållbarheten i fiskebestånden och livsmedelsförsörjningen samt mot den ekologiska mångfalden i världshaven. Parlamentet betonar att IUU-fiske även underminerar fiskerifövaltningens arbete och utgör en otillbörlig konkurrens för fiskare, i synnerhet från småskaliga flottor, och andra som är verksamma i enlighet med lagen, vilket får allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser. Parlamentet konstaterar att omfattande IUU-fiske är vanligare i länder med svagt styre.

2.  Europaparlamentet betonar att utvecklingsländer är särskilt utsatta för IUU-fiske på grund av deras begränsade kapacitet för kontroll och övervakning av sina vatten, vilket ytterligare destabiliserar förvaltningen av deras fiske. Parlamentet understryker att IUU‑fisket berövar utvecklingsländer inkomster och livsmedel, i synnerhet när det sker i samma fiskeområden som småskaliga och lokala fiskare verkar i.

3.  Europaparlamentet välkomnar EU:s nolltolerans mot olagligt fiske i hela världen.

4.  Europaparlamentet beklagar att i motsats till det sektorstöd som ges i enlighet med protokollet till partnerskapsavtalet om fiske har de komoriska myndigheterna misslyckats med att vidta lämpliga åtgärder för att upprätta ett nationellt register över fiskefartyg och utarbeta och införa en robust nationell handlingsplan och rättslig ram mot IUU-fiske i komoriska vatten och av komoriskflaggade fartyg, vilket har medfört att Komorerna har betecknats som ett icke-samarbetande land enligt IUU-förordningen.

5.  Europaparlamentet beklagar att utöver den komoriska statens brist på kapacitet att hantera IUU-fiske, har kommissionen rapporterat om bristande styre/otillräcklig politisk vilja att samarbeta från de komoriska nationella myndigheternas sida.

6.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av utvecklingsländernas kapacitet i administrativa frågor, men även när det gäller kartläggning och utvärdering av resurser. Parlamentet vill även se åtgärder för att hjälpa dem att upprätta tillförlitlig och objektiv statistik, för att kunna utforma politik och strategier inom ekonomi och för övervakning och skydd av olagligt fiske.

7.  Europaparlamentet påminner om att Komorerna, i enlighet med det partnerskapsavtal om fiske som har ingåtts med EU och andra internationella instrument samt inom ramen för 2030-agendan och målen om en hållbar utveckling, även har en skyldighet att respektera principerna för gott styre inom fisket och för ansvarsfullt fiske, upprätthålla fiskebestånden samt bevara de marina ekosystemen inom sin exklusiva ekonomiska zon.

8.  Europaparlamentet påminner om att i synnerhet delmål 4 i mål 14 för hållbar utveckling syftar till att införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, IUU-fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med sin politiska, och för fisket sektorspecifika, dialog med de komoriska myndigheterna, vilket ska leda till att de uppfyller bestämmelserna i IUU-förordningen och, i slutändan, till att landet tas bort från förteckningen över icke-samarbetande stater. Parlamentet vill under tiden se att det stöd som EU ger till Komorerna genom andra ekonomiska instrument omformuleras så att inte befolkningen måste betala för denna situation.

10.  Europaparlamentet kräver att fiskekontrollmyndigheter i hela världen ska ges tillräckliga mänskliga, ekonomiska och tekniska resurser för att fullt ut kunna tillämpa lagar och regleringar inom fisket.

11.  Europaparlamentet är övertygat om att kampen mot IUU-fiske i stor utsträckning är beroende av ett enhetligt agerande på internationell nivå, från bland annat flaggstater, kuststater, hamnstater och marknadsstater. Parlamentet anser att detta agerande bör bygga på en enhetlig tillämpning av internationella lagar och regleringar om IUU-fiske och på ett brett och exakt informationsutbyte. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att, liksom EU, vidta åtgärder för att stänga marknaderna för IUU-fångad fisk.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	20.2.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	21 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Ignazio Corrao, Mireille D’Ornano, Nirj Deva, Doru‑Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, György Hölvényi, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Arne Lietz, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Cristian Dan Preda, Lola Sánchez Caldentey, Eleftherios Synadinos, Eleni Theocharous, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská, Željana Zovko
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Thierry Cornillet, Paul Rübig, Rainer Wieland

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

21	+
ALDE	Thierry Cornillet, Paavo Väyrynen
ECR	Nirj Deva, Eleni Theocharous
EFDD	Ignazio Corrao, Mireille D’Ornano
GUE/NGL	Lola Sánchez Caldentey
PPE	György Hölvényi, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Cristian Dan Preda, Paul Rübig, Bogdan Brunon Wenta, Rainer Wieland, Željana Zovko, Anna Záborská
S&D	Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Arne Lietz, Norbert Neuser, Vincent Peillon
Verts/ALE	Maria Heubuch

1	-
NI	Eleftherios Synadinos

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	27.2.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 0 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Clara Eugenia Aguilera García, Alain Cadec, David Coburn, Linnéa Engström, João Ferreira, Sylvie Goddyn, Mike Hookem, Carlos Iturgaiz, Werner Kuhn, António Marinho e Pinto, Gabriel Mato, Norica Nicolai, Liadh Ní Riada, Ulrike Rodust, Annie Schreijer-Pierik, Remo Sernagiotto, Isabelle Thomas, Ruža Tomašić, Peter van Dalen, Jarosław Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Izaskun Bilbao Barandica, José Blanco López, Nicola Caputo, Ole Christensen, Rosa D’Amato, Norbert Erdős, John Flack, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Anja Hazekamp, Maria Heubuch, Czesław Hoc, Yannick Jadot, France Jamet, Seán Kelly, Verónica Lope Fontagné, Linda McAvan, Francisco José Millán Mon, Nosheena Mobarik, Cláudia Monteiro de Aguiar, Rolandas Paksas, Daciana Octavia Sârbu, David-Maria Sassoli, Maria Lidia Senra Rodríguez, Nils Torvalds
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Liliana Rodrigues

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

20	+
ALDE	António Marinho e Pinto, Norica Nicolai
ECR	Peter van Dalen, Remo Sernagiotto, Ruža Tomašić
ENF	Sylvie Goddyn
GUE/NGL	João Ferreira, Liadh Ní Riada
PPE	Alain Cadec, Norbert Erdős, Carlos Iturgaiz, Werner Kuhn, Gabriel Mato, Annie Schreijer-Pierik, Jarosław Wałęsa
S&D	Clara Eugenia Aguilera García, Liliana Rodrigues, Ulrike Rodust, Isabelle Thomas
VERTS/ALE	Linnéa Engström

0	-

2	0
EFDD	David Coburn, Mike Hookem

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster