Förfarande : 2017/2088(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0157/2018

Ingivna texter :

A8-0157/2018

Debatter :

PV 28/05/2018 - 26
CRE 28/05/2018 - 26

Omröstningar :

PV 29/05/2018 - 7.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0211

BETÄNKANDE     
PDF 472kWORD 77k
2.5.2018
PE 613.625v02-00 A8-0157/2018

om genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitikens verktyg för unga jordbrukare i EU efter 2013 års reform

(2017/2088(INI))

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Föredragande: Nicola Caputo

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

Inledning

I detta betänkande görs en bedömning av läget avseende genomförandet av den nuvarande gemensamma jordbrukspolitikens mekanism för unga jordbrukare. Betänkandet innehåller ett flertal politiska rekommendationer som syftar till att förbättra det befintliga stödprogrammet och hjälpa unga jordbrukare att hantera de betydande hinder som existerar för deras möjligheter att börja bedriva jordbruksverksamhet.

Viktiga resultat(1)

1. Skapande av möjligheter för unga jordbrukare och nya aktörer

1.1 Fortsatt stöd till unga jordbrukare

På det hela taget uppfattas de nuvarande stöden allmänt som ett sätt för en ny generation av jordbrukare att etablera sig inom sektorn. I samband med den nya gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 rekommenderar föredraganden att stödet till verktyg för unga jordbrukare bevaras och att den maximala nivån för finansiering höjs med mer än 2 procent. Flera av fallstudieländerna rapporterade om att stödordningarna var övertecknade, dvs. att det inte fanns tillräckliga medel att tilldela alla de ansökningar som fått en positiv utvärdering.

2. Främjande av mobilitet inom markägande

Tillgången till mark är det största hindret för nya aktörer att etablera sig inom jordbrukssektorn i Europa. Detta har konstaterats i flera studier(2). Tillgången till mark är begränsad genom det låga utbudet i många regioner av mark som säljs eller utarrenderas samt konkurrensen från andra jordbrukare, investerare och privata användare. Problemet med tillgången till mark förvärras av den nuvarande direktstödsstrukturen som hämmar försäljning eller utarrendering av mark och stöder markspekulation.

2.1. Omvärdering av direktstödsstrukturen

Den nuvarande direktstödsstrukturen kräver en minimal aktiv användning av marken och subventioner beviljas till stor del på grundval av markägande. Befintliga jordbrukare uppmuntras att behålla tillgången till mark för att behålla tillgången till stöd, men inte till att säkerställa den bästa användningen av marken. Direktstöd används också av äldre jordbrukare som en form av pension. Föredraganden rekommenderar att man höjer de aktivitetsnivåer som krävs för att erhålla stöd och riktar stödet mot uppnåendet av specifika resultat (t.ex. produktion av särskilda miljövaror eller varor av social karaktär). Föredraganden ifrågasätter nyttan av att tillåta att stödrättigheter kan köpas och säljas separat från den mark som de ursprungligen hänför sig till. Denna praxis uppmuntrar investerare, snarare än jordbrukare, till att ackumulera stödrättigheter och höjer artificiellt markvärdet. EU bör ge medlemsstaterna större frihet att reglera sina marknader för mark för att begränsa förvärv av mark i investeringssyfte (i stället för produktiva syften). Det är viktigt att notera att Europeiska kommissionen för närvarande håller på att utvärdera bästa praxis för utländsk tillgång till jordbruksmark.

2.2. Omprövning av systemet för överlåtelse av gårdar (farm-exit scheme) och andra incitament för pensionering

Av resultaten från studien(3) framgår det att en sen överlåtelse av jordbruksföretag utgör ett hinder för både generationsväxling och unga människors tillgång till jordbruksmark i många medlemsstater. Den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken saknar incitament för äldre jordbrukare att överlåta sina jordbruksföretag till den yngre generationen. Trots de blandade erfarenheterna av systemet för förtida uttag av pension rekommenderas det att man omprövar genomförandet av åtgärder som skulle motivera äldre jordbrukare att överlåta sina jordbruksföretag till unga jordbrukare. Dessa åtgärder skulle kunna omfatta pensionsrelaterade föreskrifter (t.ex. hinder för individer att lyfta både statlig pension och jordbruksstöd), och pensionsmöjligheter för jordbrukare som vill gå i pension.

2.3. Kravet på säker och långsiktig tillgång till mark bör ses över

Mottagandet av stöd kan underlätta tillgången till mark och andra kapitalresurser. Oviljan hos markägare att utarrendera mark på lång sikt är ett betydande hinder i vissa regioner. Större flexibilitet i fråga om beviljande av stöd, särskilt när det gäller tillgång till mark, är nödvändig för att ett så stort antal nya aktörer som möjligt ska kunna starta jordbruksföretag.

3. Hantering av ytterligare hinder för nya aktörer

I undersökningen(4) identifierades också följande större hinder för nya aktörer: tillgång till kapital, låg lönsamhet samt utbildning/kompetensutveckling. Dessa iakttagelser stämmer överens med dem som gjorts inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet AGRI:s (EIP-AGRI) reflektionsgrupp om nya jordbrukare(5).

3.1. Ökande av tillgången till privat kapital

Unga jordbrukare som tar över befintliga jordbruksföretag eller nya aktörer som vill starta egna jordbruksföretag kan dra nytta av det ekonomiska stöd som tillhandahålls inom ramen för andra pelaren. Ytterligare finansiella resurser måste erhållas från privata långivare. Tillgången till dessa extra finansiella medel är inte tillräcklig och skapar ett av de största hindren för att starta jordbruksföretag. Därför rekommenderas förbättrad tillgång till finansiering. Detta skulle kunna uppnås genom subventionerade låneräntor för nya aktörer. Riktade finansieringsinstrument kan utvecklas på nationell nivå med hjälp av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Exempelvis Italien har nyligen inrättat ett finansieringsinstrument som underlättar tillgången till finansiering och investeringar i små och medelstora företag inom produktion, bearbetning och distribution av jordbruksprodukter (i åtta regioner). Liknande stöd kan riktas mot unga jordbrukare och nya aktörer. Genom att erbjuda inkomststabiliserande stöd eller garantier avseende lån till nya aktörer (t.ex. för att tackla variationer i vinst) skulle man också minska riskerna i samband med fluktuationer i råvarupriser och betydande skuldsättning. Omnibusförordningen, som ska genomföras i januari 2018, kommer att erbjuda dels möjligheter att få försäkringsersättning i händelse av frost, torka och översvämningar, dels instrument för inkomststabilitet för att hantera marknadsrisker.

3.2. Att öka företagarkompetensen hos nya aktörer och unga jordbrukare

Inom ramen för de nuvarande åtgärderna är det möjligt att finansiera rådgivningstjänster riktade till unga jordbrukare. Dessa tjänster har mottagits väl där de genomförts och de har lett till utvecklingen av nya färdigheter och inrättandet av bärkraftiga affärsplaner. För närvarande tillhandahålls emellertid största delen av direktstöden till nya aktörer genom ordningen för kapitalbidrag, vilken är uppdelad enligt jordbrukets geografiska läge, storleken på den planerade verksamheten, skapandet av ytterligare arbetstillfällen etc. Det finns ett behov av att göra ytterligare fortbildning tillgänglig för nya aktörer och unga jordbrukare, särskilt inom områdena för företagsledning och finansiella färdigheter. Föredraganden rekommenderar en omstrukturering av stöden i syfte att öka rådgivningstjänsterna och fortbildningsmöjligheterna. Föredraganden rekommenderar också att dessa fortbildningsmöjligheter skulle finnas tillgängliga redan innan officiellt stöd till nya aktörer beviljas (dvs. fortbildningsmöjligheter skulle finnas tillgängliga för både potentiella och verkliga nya aktörer som är i färd med att ta fram affärsplaner). Detta kommer att göra det möjligt för nya aktörer att i tillräcklig utsträckning förbereda sig för och förstå de skyldigheter som sammanhänger med att starta ett jordbruksföretag. Utbildning i företagsutveckling bör också behandla frågor om lönsamhet så att nuvarande och potentiella nya aktörer ska kunna upptäcka lämpliga marknadsmöjligheter. Unga människors tillgång till företagsutbildning förväntas främja den allmänna ekonomiska utvecklingen på landsbygden. Unga jordbrukare och nya aktörer som startar ett företag inom jordbrukssektorn behöver mer information om administrativa och tekniska aspekter på jordbruk samt tillgång till exempel på god praxis. I studien(6) betonades det att jordbrukarna sätter ett högt värde på rådgivningstjänster som är anpassade till situationen på gården. Sådana rådgivningstjänster bör kombinera tekniska aspekter på jordbruk med de administrativa och finansiella aspekter som hänför sig till den befintliga politiken.

3.3. Stöd för efterträdarplanering

I samtliga fallstudier kunde man konstatera brister i efterträdarplaneringen. För närvarande är stöden för fortbildning inriktade på nya aktörer snarare än hela familjeföretag. Mot bakgrund av jordbrukarnas medianålder är efterträdarplanering relevant för merparten av jordbruksföretagen. Tillhandahållande av rådgivning om affärsplanering, och i synnerhet efterträdarplanering, förväntas skynda på överlåtelseprocesserna och öka den övergripande ekonomiska lönsamheten för familjejordbruk i Europa.

4. Administration av de genomförda åtgärderna

Man måste minska de administrativa hindren för unga jordbrukare och nya aktörer. Trots de berörda parternas positiva utvärdering av de genomförda åtgärderna är det nödvändigt att minska de administrativa förfaranden som hänför sig till befintliga åtgärder för unga jordbrukare. Den övergripande förvaltningen av direktstöd och åtgärder inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram anses vara svåra, särskilt för nya jordbrukare som inte är bekanta med stödsystemet. Det rekommenderas att den administrativa bördan minskas för nya aktörer genom förenklad administration (liknande ordningen för småbrukare som förenklar stödordningen och förbättrar jordbruksföretagens tillgång till den gemensamma jordbrukspolitiken).

Det rekommenderas också att EU:s jordbrukare ges mer flexibilitet så att de i sina affärsplaner ska kunna anpassa sig till de föränderliga villkoren på marknaderna. Ändringar i delbetalningarna bör övervägas (tidsplanen för utbetalningar skulle kunna ändras så att jordbrukarna beviljas stöd enligt finansieringsplanen, i stället för att utbetalningarna sker i efterhand).

5. Nya stödformer

5.1. Utbyte av praktisk kunskap

En särskild stödåtgärd för innovativa strategier när det gäller exempel på hur man kan engagera nya aktörer och stödja unga jordbrukare vid överlåtelsen av jordbruk bör övervägas. Det är viktigt att notera att det finns ett nytt Horisont 2020-projekt kallat Newbie – New Entrant netWork: Business models for Innovation, entrepreneurship and resilience in European agriculture (2018-2021) (affärsmodeller för innovation, entreprenörskap och återhämtningsförmåga inom det europeiska jordbruket (2018–2021) – genom vilket ett nätverk med nya aktörer i hela Europa kommer att inrättas för att uppmuntra utbyte av praktiska erfarenheter och möjligheter till företagsutveckling.

5.2 Inriktning på särskilda omfattningar och former av jordbruk

Nya aktörer deltar med större sannolikhet i jordbruksverksamheter inom ramen för småskaliga nischmarknader. Detta avspeglar utmaningarna gällande tillgången till mark och svårigheten att samla in tillräckligt med kapital för att kunna konkurrera på marknader där omfattningen betonas.

Slutsatser och rekommendationer

Föredraganden anser att följande centrala politikrelaterade rekommendationer bör införas:

– Det rekommenderas att stödet till den gemensamma jordbrukspolitikens verktyg för unga jordbrukare bevaras och den maximala nivån för finansiering höjs med mer än 2 procent.

– Tillgången till mark är det största hindret för unga jordbrukare och nya aktörer. Att ta itu med detta problem kräver en omprövning av direktstödssystemet och skapande av incitament för äldre jordbrukare att överlåta sina jordbruksföretag till en yngre generation.

– Det rekommenderas att man fokuserar på att ytterligare minska hinder för unga jordbrukare, såsom tillgången till kapital, brist på företagarkompetens och otillräcklig efterträdarplanering.

– Det rekommenderas också att de administrativa hindren minskas och att EU:s jordbrukare ges mer flexibilitet så att de i sina affärsplaner ska kunna anpassa sig till de föränderliga villkoren på marknaderna.

– Nya former av stöd bör beaktas, varvid man bör betona innovativa sätt att dela kunskap.

(1)

Resultaten bygger på den forskning som efterfrågades AGRI-utskottet och som har titeln Young farmers - Policy implementation after the 2013 CAP reform (Unga jordbrukare - genomförandet av åtgärderna efter reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2013): http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2017/602006/IPOL_STU(2017)6020

06_EN.pdf

(2)

- EIP Agri Focus Group on New Entrants to Farming (det europeiska innovationspartnerskapet AGRI:s (EIP-AGRI) reflektionsgrupp om nya jordbrukare): https://ec.europa.eu/eip/agriculture/sites/agri-eip/files/eip-agri_fg_new_entrants_final_report_2016_en.pdf

- Young farmers - Policy implementation after the 2013 CAP reform: http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2017/602006/IPOL_STU(2017)6020

06_EN.pdf

(3)

Young farmers - Policy implementation after the 2013 CAP reform: http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2017/602006/IPOL_STU(2017)6020

06_EN.pdf

(4)

Young farmers - Policy implementation after the 2013 CAP reform: http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2017/602006/IPOL_STU(2017)6020

06_EN.pdf

(5)

EIP Agri Focus Group on New Entrants to Farming: https://ec.europa.eu/eip/agriculture/sites/agri-eip/files/eip-agri_fg_new_entrants_final_report_2016_en.pdf

(6)

Young farmers - Policy implementation after the 2013 CAP reform: http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2017/602006/IPOL_STU(2017)6020

06_EN.pdf


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitikens verktyg för unga jordbrukare i EU efter 2013 års reform

(2017/2088(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2393 av den 13 december 2017 om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och (EU) nr 652/2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial(3),

–  med beaktande av studien Young farmers: Policy implementation after the 2013 CAP reform (Unga jordbrukare: Genomförandet av politiken efter reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2013), som beställts av Europaparlamentets utredningsavdelning B (struktur- och sammanhållningspolitik) och som presenterades vid AGRI- utskottets sammanträde den 23 november 2017,

–  med beaktande av sin utfrågning om genomförandet av politiken för unga jordbrukare efter reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2013, vilken anordnades den 23 november 2017,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2017: EU:s stöd till unga jordbrukare bör riktas så att det främjar generationsskifte på ett ändamålsenligare sätt,

–  med beaktande av sin resolution av den 27 april 2017 om nuläget för koncentrationen av jordbruksmark i EU: hur kan man förenkla tillgången till mark för jordbrukare?(4),

–  med beaktande av studien från Europeiska rådet för unga jordbrukare (CEJA) med titeln Unga jordbrukare är av avgörande betydelse i den framtida gemensamma jordbrukspolitiken, som offentliggjordes den 17 maj 2017,

–  med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande Stöd till unga europeiska jordbrukare (NAT-VI/012, 2017),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling samt yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0157/2018), och av följande skäl:

A.  Endast 6 % av alla personer som driver jordbruk i EU är yngre än 35 år, medan mer än hälften är över 55 år, med stora skillnader mellan medlemsstaterna.

B.  Dessa siffror har inte förändrats i någon större utsträckning under de senaste tio åren, andelen unga jordbrukare har minskat och den allt högre åldern bland jordbrukarna är ett stort problem. Generationsläget inom jordbruket varierar kraftigt i olika medlemsstater och kräver ett flexibelt och diversifierat tillvägagångssätt.

C.  I över 50 år har den gemensamma jordbrukspolitiken överallt stött en utveckling av jordbruket i riktning mot större gårdar, koncentration av jordbruksföretag och en tydlig kapitalisering av produktionsmedlen, vilket gör vissa jordbruksföretag svåra att överlåta till och/eller otillgängliga för yngre på grund av de stora belopp som krävs för ett övertagande.

D.  Den åldrande jordbruksbefolkningen är ett särskilt problem inom uppfödningssektorerna, framför allt inom får- och getsektorn på grund av den begränsade lönsamheten.

E.  Under perioden 2007–2013 minskade antalet unga jordbrukare i hela EU från 3,3 till 2,3 miljoner, och ytan av de gårdar som drivs av unga jordbrukare minskade under denna period från 57 till 53 miljoner hektar.

F.  Med tanke på de demografiska förändringarna såsom avfolkning och den åldrande befolkningen på landsbygden är det mycket viktigt att skapa förutsättningar för jordbruket att bli en modern och attraktiv sektor så att yngre personer uppmuntras att ge sig in i denna sektor.

G.  Det finns en verklig konkurrens om tillgången till mark mellan yngre personer som vill etablera sig och redan väletablerade jordbrukare, i vissa fall till och med mellan yngre personer och investmentbolag som har börjat intressera sig för jordbrukssektorn.

H.  I framtiden hotas hela den jordbruksutvecklingsmodell som präglas av familjeägda jordbruksföretag.

I.  I detta sammanhang spelar den gemensamma jordbrukspolitiken en oundgänglig roll.

J.  Generationsväxlingen inom jordbruket är på samma gång ett problem för den yngre generationen som vill etablera sig och ett problem för den nuvarande generationen av jordbrukare som vill avsluta sin verksamhet, och bristen på unga människor som arbetar inom jordbruket utgör ett hot mot landsbygdsområdenas ekonomiska och sociala hållbarhet, liksom mot EU:s livsmedelsoberoende och livsmedelstrygghet. En tillfredsställande ekonomisk situation är den viktigaste förutsättningen för yrkets attraktionskraft.

K.  Den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken bekräftade och införde ett antal verktyg som kan kombineras och anpassas till medlemsstaternas nationella situation, däribland den första pelarens obligatoriska stöd till unga jordbrukare (6,9 miljarder euro till 180 000 unga jordbrukare) och den andra pelarens åtgärder i form av startstöd, tillgång till finansiering och kredit samt möjligheten att inrätta ett tematiskt underprogram för unga jordbrukare (2,6 miljarder euro).

L.  Det är inte alla EU:s medlemsstater som har en verklig etableringspolitik för jordbruket och som använder alla de verktyg som den gemensamma jordbrukspolitiken erbjuder för att stödja unga jordbrukare, särskilt den andra pelarens nyetableringsstöd till unga jordbrukare.

M.  Unga kvinnor som tar över ansvaret för förvaltning av jordbruksföretag utgör endast en liten andel av antalet unga jordbrukare, men är inte en homogen grupp utan har olika behov när de påbörjar sin karriär inom detta område.

N.  Generationsväxling bör vara en av huvudprioriteringarna för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken, som utgör en gemensam politisk ram för nationella skräddarsydda strategier, och främjandet av generationsväxlingen är en oundgänglig förutsättning för att bevara jordbruket i hela EU och hålla landsbygden attraktiv och levande, samt i synnerhet för att stödja ett hållbart jordbruk som präglas av familjeföretag.

O.  Tillgång till mark har identifierats som ett av de största hindren för unga jordbrukare och nya aktörer, och är ett problem som har funnits i många år och som kräver verkliga lösningar. Tillgången hindras genom framför allt två faktorer, dels genom att jordbruksområden går förlorade genom hårdgörning, stadsbebyggelse, turism, infrastrukturprojekt, förändrad markanvändning samt ökenspridning genom klimatförändring, dels genom att mark koncentreras. Spekulativa prisökningar utgör allvarliga och alltmer alarmerande problem för nya aktörer och unga jordbrukare i många medlemsstater. De nuvarande stöden underlättar visserligen tillgången till finansiering eller kapital, men tar inte itu med den viktiga frågan om tillgång till mark för att etablera ett nytt jordbruk.

P.  Nya aktörer såsom unga jordbrukare är särskilt sårbara för prisfluktuationer och de har även svårt att få tillgång till finansiering från banker eller andra kreditprogram på grund av bristen på finansiella tillgångar att använda som garanti.

Q.  EU:s stöd till unga jordbrukare bör vara mer målinriktat för att säkerställa ett generationsskifte och bekämpa tillbakagången och koncentrationen i fråga om jordbruksföretag.

R.  Trots EU:s stödåtgärder kvarstår utmaningar avseende etablering av unga jordbrukare och generationsskiftet i EU:s jordbrukssektor.

S.  Bland nya aktörer finns fler kvinnor som är huvudjordbrukare än i jordbrukssektorn i allmänhet.

T.  Den demografiska situationen i vissa regioner i EU är mycket obalanserad då få eller inga unga människor bor där.

U.  Unga jordbrukare och nya aktörer utgör viktiga källor till innovation och entreprenörskap inom jordbruk, vilket medför fördelar som införande av ny kunskap och nya tekniker, utveckling av nya affärsmodeller baserat på slutanvändare, utveckling av mer hållbara jordbrukssystem, utveckling av nya organisationsmodeller (t.ex. andelsbruk, förfinansiering, crowdsourcing), ökning av kopplingarna mellan jordbruket och lokalsamhället samt tillämpning av traditionell kunskap för att utveckla affärsinnovationer (t.ex. produktion av hantverksmässiga livsmedel).

V.  En stor del av bergsregionerna ställs inför särskilda svårigheter på grund av färre investeringar, särskilda förhållanden och bristande åtgärder, vilket avskräcker unga människor från att stanna kvar eller starta företag i dessa regioner.

W.  Detta är en förutsättning för ett mer flexibelt tillvägagångssätt för nationella och/eller regionala myndigheter när de tillämpar mekanismen ”ung jordbrukare” i länder med sådana regioner.

X.  Nya aktörer tenderar att driva mindre jordbruk och har därför svårt att hålla konkurrenskraftiga priser och att producera de kvantiteter som krävs för att uppnå stordriftsfördelar.

Y.  80 % av GJP-bidragen fördelas till endast 20 % av EU:s jordbruk och den faktiska bidragsfördelningen kan vara ännu mer ojämlik eftersom den tillgängliga statistiken inte gör det möjligt att fastställa något om ägande och kontroll av jordbruk.

Z.  I manifestet för unga jordbrukare (Young Farmers Manifesto), som lanserades 2015 av Europeiska rådet för unga jordbrukare, efterlyses tillgång till mark och krediter genom offentliga stödåtgärder, reglering i syfte att minska otillbörliga affärsmetoder inom livsmedelskedjan, åtgärder för att minska inkomstvolatiliteten för unga jordbrukare samt stöd när det gäller investeringar och tillgång till mark i syfte att bevara och skydda mark och optimera unga jordbrukares markanvändning för livsmedelsproduktion.

AA.  Unga jordbrukare är nyckeln till en hållbar, diversifierad och inkluderande jordbrukssektor, och att främja deras tillträde till sektorn möjliggör en garanti för framtida livsmedelsproduktion och bevarandet av miljö och landsbygdsområden.

AB.  Den extrema prisvolatiliteten på jordbruksprodukter representerar ett starkt hinder för de som vill starta jordbruk och leder ofta till att de koncentrerar sig på nischad produktion där de kan skapa säkrare vinstmarginaler.

AC.  EU-lagstiftningen omfattar begreppen ”ung jordbrukare” och ”jordbrukare som inleder sin jordbruksverksamhet”.

AD.  Koncentrationsprocessen av odlingarna utmärks av en ständigt ökande intensitet, och mellan 2005 och 2015 minskade antalet jordbruksföretag med cirka 3,8 miljoner, medan den genomsnittliga storleken ökade med 36 %.

AE.  I Cork 2.0-deklarationen av den 6 september 2016 uttrycks oro när det gäller avfolkningen av landsbygden och ungdomars utflyttning samt behovet av att se till att landsbygdsregioner och landsbygdssamhällen (landsbygdsområden, gårdar, byar och mindre städer) förblir attraktiva platser att bo och arbeta på genom att man förbättrar tillgången till tjänster såsom skolor, sjukhus inbegripet mödravård, bredband och rekreationsinrättningar samt möjligheter för landsbygdsinvånare att främja företagande inom såväl traditionella landsbygdssektorer som nya ekonomiska sektorer.

AF.  Generationsväxlingen är främst beroende av en verklig vilja hos de folkvalda (på EU-nivå och nationellt) och de ansvariga näringsidkarna, i synnerhet den äldre generationen. Denna vilja kräver en gemensam politik som är ambitiös och konsekvent – vilket knappast är fallet i dag – och som kopplar samman den gemensamma jordbrukspolitikens verktyg med olika nationella politiska verktyg på så olika områden som markförvaltning, finansiering, markanvändningssystem och politiken i fråga om jordbruksföretagens struktur, beskattning, arvsrätt, pensionssystem, utbildning osv.

AG.  Numera tävlar unga jordbrukare i EU i en jordbrukssektor under ständig förändring, där innovation, forskning och precisionsjordbruk ger möjlighet att förbättra skördarna och samtidigt tillåter bättre resurshantering.

AH.  Antalet ansökningar som lämnats in för stöd för etablering av unga jordbrukare som förskrivs under andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken, har i vissa medlemsstater överstigit det totala etableringsantal som föreskrivits för programperioden 2014–2020.

AI.  Unga jordbrukare, som i likhet med alla jordbrukare i EU, producerar och marknadsför sina produkter på EU:s inre marknad har inte samma verksamhets- eller lånevillkor i de olika medlemsstaterna.

AJ.  Initiativ såsom EU:s åtgärder för smarta byar har upprättats.

AK.  Landsbygdsområdena måste förbli befolkade, både med yngre personer i arbetsför ålder och äldre personer.

Rekommendationer

Budget och tillgång till finansiering

1.  Europaparlamentet stöder upprätthållandet av en stark gemensam jordbrukspolitik efter nästa reform eftersom denna utgör det främsta incitamentet för ungdomar som vill börja arbeta inom jordbruket.

2.  Europaparlamentet vill se att de beslut som nyligen fattades i omnibusförordningen verkligen genomförs och rekommenderar att stödet till ordningen för unga jordbrukare fortsätter genom att den högsta nivån för nationella anslag ökas till över 2 % för det obligatoriska stödet enligt den första pelaren samt genom att stödet enligt den andra pelaren ökas i syfte att främja ett generationsskifte. Parlamentet betonar att förstärkningen av en startbidragsåtgärd för unga jordbrukare bör övervägas i varje framtida gemensam jordbrukspolitik.

3.  Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna inom ramen för omnibusförordningen ges möjlighet att öka den första pelarens anslag till unga jordbrukare med upp till 50 % inom de befintliga ramarna (tidigare 25 %) och rekommenderar att den period som företaget kan dra nytta av detta stöd utökas, i syfte att främja ett generationsskifte. Parlamentet välkomnar även beslutet att genom omnibusförordningen se över begränsningen av tillgången till stöd som förskrivs under den första pelaren, och öka den från fem till tio år från och med etableringen av företaget.

4.  Europaparlamentet välkomnar den möjlighet att dra nytta av stöden för landsbygdsutveckling för nyetablering som omnibusförordningen ger unga jordbrukare även i fall av gemensam etablering med andra jordbrukare, oberoende av om de är över 40 år i syfte att nå ett större generationsskifte, eller om de är unga jordbrukare genom att öka stödet.

5.  Europaparlamentet konstaterar att GJP-instrument för unga jordbrukare bör vara särskilt anpassade till unga jordbrukares särskilda behov, inbegripet deras ekonomiska och sociala behov.

6.  Europaparlamentet rekommenderar att stöden justeras även på grundval av de unga jordbrukarnas ålder och utbildning.

7.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av det garantiinstrument för jordbruket som kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) föreslog i mars 2015 och som bör göra det lättare för unga jordbrukare att få tillgång till krediter. Parlamentet rekommenderar att tillgången till finansiering förbättras genom subventionerade låneräntor för nya aktörer, även från privata ekonomiska operatörer, i synnerhet genom införandet av finansieringsinstrument för att tillhandahålla räntefria lån för unga jordbrukares investeringar. Det behövs även bättre samarbete med EIB och Europeiska investeringsfonden (EIF) för att främja skapandet av finansieringsinstrument som riktar sig till unga jordbrukare i samtliga medlemsstater.

8.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att främja framväxten av nya former av gräsrotsfinansiering inom jordbruket, vilket redan förekommer i EU i fråga om markleasing, som kan kombineras med dessa nya finansiella instrument.

9.  Europaparlamentet rekommenderar att man förbättrar jordbruksföretagens kreditvärdighet hos banker och kreditinstitut, bl.a. genom värdesättning av finansieringsinstrument som förskrivs i den gemensamma jordbrukspolitiken.

10.  Europaparlamentet rekommenderar att man ökar tillgängligheten till de möjligheter för unga jordbrukare som de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI) erbjuder utöver stödet från den gemensamma jordbrukspolitiken, när det gäller att utforma och genomföra finansieringsinstrument i form av lån, garantier och aktiefonder i syfte att underlätta tillgången till finansiering för unga jordbrukare. Parlamentet konstaterar att en stabil affärsplan för jordbruket vanligtvis är ett obligatoriskt krav för att få finansiering och anser att normerna för ansvarsfull utlåning bör tillämpas. Parlamentet understryker behovet av medling för jordbrukare och rekommenderar därför att stöd åtföljs av kvalificerad och oberoende finansiell rådgivning.

11.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste främja ordningen för unga jordbrukare på ett bättre sätt och efterlyser ett förbättrat samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter i syfte att sprida informationen om stödverktygen för unga jordbrukare.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå stödåtgärder för investeringar i smart jordbruk i syfte att öka unga jordbrukares tillgång till tekniska framsteg.

Administration och förenkling av de genomförda åtgärderna

13.  Europaparlamentet välkomnar att det genom reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2014–2020 infördes nya åtgärder för att stödja unga jordbrukare att starta jordbruksföretag. Parlamentet är oroligt för att storleken på de administrativa bördorna ofta leder till att åtgärderna inte sätts in. Parlamentet konstaterar att den samlade administrationen av direktstöd och åtgärder inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram upplevs vara mycket komplexa och svåra, särskilt för nya jordbrukare som inte är bekanta med stödsystemet. Det behövs insatser för att förenkla procedurerna och minska den tid det tar att godkänna en betalning.

14.  Europaparlamentet välkomnar de ändringar som införts i omnibusförordningen till stöd för ungdomar för att förbättra deras tillgång till finansieringsinstrument och som ger en ökning av det samlade gårdsstödet inom den första pelaren.

15.  Europaparlamentet begär att stöd för rådgivning görs till en rutinåtgärd, särskilt för unga personer som inte har vuxit upp på landsbygden.

16.  Europaparlamentet berömmer kommissionens avsikter att fördjupa sig i åtgärder för generationsskifte i samband med nästa reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, men anser att dessa nya initiativ bör åtföljas av en budget på EU-nivå som är tillräcklig för denna politik, eftersom den annars inte kommer att ge den stimulanseffekt som man vill uppnå.

17.  Europaparlamentet beklagar den bristande samordningen mellan stödet till unga jordbrukare och etableringsstödet, som förvaltas av olika myndigheter.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en mer övergripande metod som underlättar synergier mellan stödåtgärderna inom den första och den andra pelaren, varav de senare bör genomföras av alla medlemsstater.

19.  Europaparlamentet konstaterar att de flesta nybildade jordbruksföretagen befinner sig i en konkurrensutsatt miljö med snabbt föränderliga förhållanden. Parlamentet rekommenderar att EU:s jordbrukare ges mer flexibilitet så att de i sina affärsplaner ska kunna anpassa sig till de föränderliga villkoren på marknaderna. Parlamentet anser att förändringar i delbetalningar bör övervägas.

20.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna har möjlighet att tillämpa ytterligare instrument genom GJP:s båda pelare och uppmuntrar medlemsstater med särskilda geografiska utmaningar, såsom bergsområden eller i vissa fall mindre gynnade regioner, att överväga att införa en multiplikationsfaktor (t.ex. 2) som tar hänsyn till antalet skördar per år eller antalet grödor som kan odlas i området, när stöd beviljas till unga jordbrukare som önskar bedriva verksamhet i dessa regioner i syfte att ge incitament för aktiviteter i regionen i ett försök att bekämpa de demografiska utmaningarna.

21.  Europaparlamentet påpekar att otillbörliga affärsmetoder inom livsmedelskedjan, som gör det möjligt för köparen och/eller bearbetningsaktören eller handlaren att utnyttja sin starka förhandlingsposition gentemot sina leverantörer, är ett allvarligt hot mot jordbruksföretagens stabilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en tillfredsställande lagstiftning på EU-nivå.

22.  Europaparlamentet ber medlemsstaterna att utföra de regeländringar som krävs för att införa klassificeringen av stöd till uppstart och förbättring av jordbruksföretag för ungdomar som ett kapitalbidrag och inte ett löpande bidrag i all inhemsk lagstiftning.

23.  Europaparlamentet påpekar att jordbrukarna själva måste få bestämma över förvaltningen av den egna marken och att ett jordbruksföretag, precis som alla andra företag, måste ha frihet och flexibilitet för att fungera väl.

24.  Europaparlamentet betonar att stöd till unga jordbrukare inte bör fördröjas, utan betalas ut periodvis och förutsebart för att förhindra att de drar på sig skulder som hämmar deras projekt.

25.  Europaparlamentet kräver att man tillämpar ett resultatdrivet tillvägagångssätt som stimulerar utveckling av nya innovationer och bättre resurshantering i syfte att stärka motiverade unga jordbrukare.

26.  Europaparlamentet erinrar om att jordbruksföretag för att vara ekonomiskt bärkraftiga måste kunna växa till en kritisk storlek som är anpassad till den ekonomiska verkligheten på marknaden.

27.  Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att beakta mångfalden bland landområden, i synnerhet där förhållandena är svåra och där det behövs ett särskilt stöd.

Marktillgång och förhindrande av markrofferi

28.  Europaparlamentet konstaterar att tillgången till mark är ett av de största hindren för nya aktörer inom jordbrukssektorn i EU och att denna tillgång är begränsad som en följd av dels det låga utbudet av mark som säljs eller utarrenderas i många regioner, dels konkurrensen från andra jordbrukare, investerare och privata användare samt problem med att erhålla finansiering. Man bör ytterligare undersöka vilka omständigheter som begränsar tillgången till mark i varje medlemsstat. Parlamentet anser att problemet med tillgången till mark förvärras av den nuvarande direktstödsstrukturen, som eventuellt bidrar till högre arrende- och inköpskostnader, eftersom en minimal aktiv användning av marken är tillräckligt och subventioner till stor del beviljas på grundval av markägande. Parlamentet anser att vissa jordbrukare, både de som äger och arrenderar mark, uppmuntras att fortsätta att vara aktiva för att få fortsatt stöd, samtidigt som de låter tjänsteleverantörer utnyttja marken eller bedriver minimal jordbruksverksamhet på den. Man bör höja de aktivitetsnivåer som krävs och då ta hänsyn till nya jordbruksmetoder när man gör utbetalningar, i vilka stödet riktas mot uppnåendet av specifika resultat (t.ex. verklig arbetstid i jordbruket med hänsyn till ny innovation, produktion av särskilda miljövaror eller varor av social karaktär), samt införa ett förbud mot kombination av stöd och pensionsutbetalningar, något som inte kan motiveras.

29.  Europaparlamentet påminner om att för att ett hållbart jordbruk ska kunna åstadkommas måste unga jordbrukare kunna investera och erhålla jordbruksmark samt skaffa nya eller begagnade maskiner och optimera sin odlingsteknik.

30.  Europaparlamentet påminner om att ägarna måste vara fria att sälja till vem de vill och uppmanar kommissionen att underlätta överlåtelsen av mark, särskilt arvskiften, för att underlätta för de unga att etablera sig.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder mot spekulation med jordbruksmark, eftersom tillgången till mark är det största problemet för unga jordbrukare och nya aktörer inom jordbruket.

32.  Europaparlamentet ber kommissionen att sammanställa rekommendationer på EU-nivå för att främja en mer aktiv nationell politik för tillgången till mark utifrån bästa praxis.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera nya aktörer och unga jordbrukare i tillgången till jordbruksmark genom att fullt ut utnyttja de regleringsinstrument som redan har genomförts i vissa medlemsstater, i linje med kommissionens tolkningsmeddelande om förvärv av jordbruksmark och EU-lagstiftningen(5). Parlamentet anser i detta sammanhang att medlemsstaterna skulle kunna utveckla verktyg såsom markbanker för att ytterligare underlätta tillgången till mark och göra oanvänd mark tillgänglig för unga jordbrukare.

34.  Europaparlamentet anser det viktigt med ett undantag för unga jordbrukare från den nuvarande gränsen på 10 % för markinvesteringar som förskrivs i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om strukturfonder och riktlinjer för statligt stöd.

35.  Europaparlamentet begär att stödet i högre grad ska inriktas på isolerade områden, glesbefolkade områden eller de områden som har störst problem med bristande generationsväxling.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja delningen av bästa praxis avseende tillgång till mark i medlemsstaterna.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur jordbruksmarkens tillgänglighet och pris påverkas, direkt och indirekt, när personer som är bosatta utanför EU köper upp mark och jordbruksföretag.

38.  Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna inom ramen för sin nationella politik främjar tjänster för jordbruksrådgivning och förvaltning av jordbruksföretag för att stödja och underlätta mobilitet inom markägande och tjänster för efterträdarplanering.

39.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att inrätta ett stöd för överlåtande av jordbruksföretag för att hjälpa chefer för jordbruksföretag som är över 55 år och saknar efterträdare, som kan hamna i en svår situation efter pensionen, om de överlåter en del av eller hela sitt jordbruk till en eller flera unga personer.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa mekanismer som garanterar gemensamt ägande vid jordbruksföretag, där man särskilt uppmärksammar unga kvinnor för att säkerställa att deras rättigheter efterlevs.

41.  Europaparlamentet anser att definitionen av en aktiv jordbrukare inte får leda till någon administrativ börda i tillägg till den börda som orsakats av den senaste reformen eller begränsa tillträdet till jordbrukssektorn för unga personer genom att ställa överdrivna krav.

42.  Europaparlamentet konstaterar att sent övertagande är ett hinder för generationsväxling och unga människors tillgång till jordbruksmark i många medlemsstater. Parlamentet anser att den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken inte längre saknar incitament för äldre jordbrukare att överlåta sin verksamhet till den yngre generationen. Parlamentet rekommenderar att man omprövar genomförandet av åtgärder som skulle motivera äldre jordbrukare att överlåta sina jordbruksföretag till unga jordbrukare, däribland systemet för överlåtelse av gårdar och andra incitament för pensionering, i syfte att undvika att marken överlåts till grannjordbruk. Parlamentet betonar vikten av rättsliga strukturer såsom det franska GAEC-systemet för gemensam drift av jordbruksföretag, som kan göra det enklare för unga personer att etablera sig gemensamt och underlätta överlåtelsen mellan generationer.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra användningen av de möjligheter som landsbygdsutvecklingen erbjuder för att stödja nya åtgärder för att främja mobilitet inom markägande, såsom markbanker, initiativ för att förmedla jordbruksmark och andra initiativ som bedrivs på lokal nivå för att främja tillgången till mark för nya aktörer.

44.  Europaparlamentet anser att unga jordbrukare i hela EU bör ha tillgång till lån på samma villkor och till samma ränta, och att dessa inte bör variera. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att tillsammans med Europeiska investeringsbanken inrätta lämpliga stödåtgärder och utlåningsfaciliteter för unga jordbrukare.

45.  Europaparlamentet efterlyser främjandet av nya modeller för samarbete mellan olika generationer av jordbrukare genom partnerskap, andelsbruk, jordbruksmaskinkooperativ, långfristiga arrenden och andra långtidsöverenskommelser, överenskommelser mellan jordbruksföretag och medel för nationella eller regionala organisationer som ägnar sig åt att främja och underlätta matchningstjänster mellan unga och äldre jordbrukare (t.ex. tjänster för mobilitet inom markägande).

46.  Europaparlamentet anser att en större och mer omfattande organisation av jordbrukarna, genom inrättandet av kooperativ och partnerskap i producentorganisationer, inom de sektorer som på EU-nivå regleras genom förordningen om en samlad marknadsordning, kan bidra till ett mer lönsamt jordbruk och försvara jordbrukarnas och framför allt de unga jordbrukarnas inkomster, genom att stödja deras produktionsval och bättre värdesätta landsbygdsområdenas särdrag. Parlamentet anser att en strukturell reform av producentorganisationerna, i syfte att göra dem mer ansvariga, starkare och effektivare, och skapa mer omfattande partnerskap, effektivt kan bidra till att framför allt försvara och öka lönsamheten inom sektorn på sikt.

47.  Europaparlamentet konstaterar att det finns en skillnad mellan situationen för generationsskifte inom familjen och för nya aktörer. Parlamentet anser att yrkesutbildning och kurser måste anpassas till personer som avser att ta över familjeföretaget eller till personer som avser att starta ett nytt företag, utifrån deras behov.

48.  Europaparlamentet betonar att unga kvinnor bör uppmuntras att ta ansvar för förvaltning inom jordbruk och ges lämpligt stöd avseende tillgång till mark, krediter och utökad kunskap om regler och bestämmelser.

49.  Europaparlamentet anser att valet att reglera tillgången till jordbruksmark och att införa incitament eller inskränkningar i detta syfte är medlemsstaternas, i synnerhet för att hantera markrofferiet i EU och uppmuntra unga jordbrukare att starta jordbruksföretag.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och intressenter att bygga vidare på det nyligen antagna meddelandet om kriteriesystemet för marknaderna för jordbruksmark, för att säkerställa att EU-lagstiftningen verkligen sörjer för att behålla lika villkor för alla potentiella markköpare – inbegripet positiv särbehandling av jordbrukare i EU – så att det blir helt tydligt för EU-medlemsstaterna, inom ramen för de fyra grundläggande friheterna, vilka åtgärder för reglering av marknaden för jordbruksmark som är tillåtna och jordbrukarna därmed lättare kan erhålla mark för jord- och skogsbruksändamål. Parlamentet uppmanar kommissionen att skjuta upp det pågående överträdelseförfarandet som syftar till att bedöma EU-rättens förenlighet med medlemsstaternas lagstiftning om försäljning av jordbruksmark tills den slutliga versionen av det meddelande som innehåller de ovannämnda kriterierna offentliggörs.

51.  Europaparlamentet anser att den nationella politiken för jordbruksmark, stadsplanering och markanvändning (transportinfrastruktur osv.) måste utformas med beaktande av mark i träda och mark som överges, för att se till att denna mark åter kommer i bruk så att unga jordbrukare som vill etablera sig ska kunna erbjudas mer tillgänglig mark.

52.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tolkningsmeddelande om förvärv av jordbruksmark och EU-lagstiftningen, men poängterar att meddelandet inte i tillräcklig utsträckning återger hur aktieköp av företagskoncerner, som ofta bedriver transnationell verksamhet, ska regleras. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera meddelandet i detta hänseende.

53.  Europaparlamentet understryker betydelsen av konsekvens mellan lokala, nationella och europeiska åtgärder för unga jordbrukare och uppmanar medlemsstaterna att underlätta generationsskiftet genom till exempel arvs- och skattelagstiftning, regler om tillgång till mark, territoriell planering och strategier för överlåtelse av gårdar.

54.  Europaparlamentet ber medlemsstaterna att underlätta en rättvis tillgång till mark för kvinnor för att uppmuntra dem att etablera sig i landsbygdsområden och spela en aktiv roll i jordbrukssektorn.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att finansiera en studie av den aktuella situationen för markkoncentration i EU som beaktar företagskoncerner med dotterföretag som förvärvar och kontrollerar mark via aktieköp och som analyserar riskerna som markkoncentration medför, inte bara när det gäller tillgång till mark för unga jordbrukare och nya aktörer, utan också när det gäller livsmedelsförsörjning, arbetstillfällen, miljö, jordkvalitet och landsbygdsutveckling i allmänhet.

56.  Europaparlamentet anser att EU måste införa lagstiftning avseende markkvalitet, eftersom denna kontinuerligt försämras på grund av en olämplig jordbruksutveckling. Parlamentet påpekar att denna försämring av jorden får effekter på marknaden och priserna för mark samt på produktionskapaciteten hos den mark som överförs till de kommande generationerna av jordbrukare.

57.  Parlamentet konstaterar att det nuvarande betalningssystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken, framför allt de frikopplade stöden, inte främjar överlåtelse av jordbruksmark. Det skyddar inte heller i tillräcklig grad unga jordbruksaktörer från jordbruksprisernas volatilitet, något de är särskilt utsatta för eftersom de av uppenbara skäl startar från början och saknar erfarenhet samt kan ha begränsad tillgång till finansieringsinstrument.

Fortbildning, innovation och kommunikation

58.  Europaparlamentet konstaterar att det finns ett behov av att modernisera och öka värdet på den yrkesutbildning som tillhandahålls i landsbygdsområden med aktivt deltagande från nationella rådgivningstjänster. Parlamentet anser att tillgången till Europeiska socialfonden (ESF) bör underlättas och budgeten utökas för yrkesutbildning i landsbygdsområden.

59.  Europaparlamentet framhåller det senaste EU-initiativet, den europeiska solidaritetskåren, som skapar möjligheter för unga människor att utföra frivilligt eller betalt arbete i projekt inom naturresursområdet och inom olika områden såsom jordbruk, skogsbruk och fiske.

60.  Europaparlamentet rekommenderar att man uppmuntrar dessa ungdomar att ansluta sig till kooperativ, där de automatiskt kommer att kunna få omfattande rådgivning med avseende på saluföring och produktion liksom övriga aspekter med anknytning till deras jordbruksföretag.

61.  Europaparlamentet betonar behovet av att se över kriterierna för stöd till ungdomars etablering vid ett företag som de inte utövar kontroll över, i vilket fall det stöd som erhålls bör stå i proportion till den unga personens betydelse vid detta företag.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erbjuda fler fortbildnings- och rådgivningstillfällen för potentiella och redan aktiva unga jordbrukare, inbegripet om hur man startar nya företag samt för att få kunskaper om jordbruk, etablerad och ny teknik och entreprenörskap såsom marknadsföring, nätverkande, kommunikation, innovation, multifunktionalitet, diversifiering och finansiell sakkunskap.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erbjuda fler fortbildningstillfällen samt fler möjligheter och incitament till internationell rörlighet. Parlamentet vill se nya system av Erasmus-typ för yrkesutbildning för att förbättra unga jordbrukares färdigheter och erfarenheter, däribland när det gäller ny teknik och nya företagsmodeller, samt för att skapa en effektiv kunskapsöverföring.

64.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att främja en spridning av nätverk av forskare, akademiker, företagsledare och unga jordbrukare i Europa som vill ta fram nya modeller för ekonomisk utveckling för att finna innovativa lösningar på de nya jordbruksföretagens sociala och marknadsrelaterade behov.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillgängliggöra information till unga jordbrukare och nya aktörer om de innovativa och icke-konventionella tillvägagångssätt som är bäst lämpade för att starta ett nytt jordbruk, till exempel utveckling av nya affärsmodeller baserat på slutanvändare, utveckling av mer hållbara jordbrukssystem, utveckling av nya organisationsmodeller (t.ex. andelsbruk, förfinansiering, crowdsourcing), ökning av kopplingarna mellan jordbruket och lokalsamhället samt tillämpning av traditionell kunskap för att utveckla affärsinnovationer (t.ex. produktion av hantverksmässiga livsmedel).

66.  Europaparlamentet ber om att man, för att minska företagsdöden i så stor utsträckning som möjligt, använder sig av en mekanism för övervakning eller rådgivning till företag i syfte att fortsätta att stödja unga i beslutsfattandet, åtminstone under de tre första år som de driver sitt företag.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja initiativ såsom det franska projektet ”Demain je serai paysan” som syftar till att göra unga mer medvetna om yrket jordbrukare och att ge dem all den information de behöver för att kunna utbilda och etablera sig.

68.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att skapa ett klimat som främjar ungas inträde i jordbrukssektorn, genom kollektiva och solidariska strukturer såsom grupper för gemensam drift av jordbruksföretag (jordbrukarföreningar), kooperativ för gemensam användning av jordbruksutrustning, kooperativ för förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter, grupper för gemensamt arbetskraftsutnyttjande, avbytningstjänster, grupper för ömsesidig hjälp, grupper för lantbruksrådgivning och innovation, föreningar för jordbrukare och konsumenter, nätverk för jordbruksaktörer och icke jordbruksaktörer (Leader) osv. Parlamentet understryker att sådana organisationsformer ger tillfälle att dela erfarenheter, råd och vissa avgifter, vilket är viktigt för ungas likviditet och intäkter eftersom de ofta måste göra betydande investeringar när de startar sitt företag.

69.  Europaparlamentet konstaterar att man inte får diskriminera unga i landsbygdsområden i jämförelse med unga som bor i stadskärnorna, beträffande erbjudna tjänster och infrastruktur (t.ex. tillgång till höghastighetsbredband, skolor och förskolor, vägar etc.). Parlamentet anser därför att man bör säkerställa att unga jordbrukare i landsbygdsområden har möjlighet att utveckla sina företag och försörja sina familjer.

70.  Europaparlamentet vill se att man uppmuntrar kvinnors företagaranda och initiativ, i synnerhet genom att främja kvinnligt ägande, nätverk för kvinnliga unga jordbrukare, nya aktörer och nya företagare samt genom att skapa tillgång till finanssektorn för att underlätta investeringar och krediter för affärskvinnor på landsbygden, i syfte att göra det möjligt för dem att utveckla verksamheter som de kan leva på.

71.  Europaparlamentet anser att generationsväxlingen är beroende av att jordbrukaryrket ses som attraktivt, men främst av att de som vill leva av jordbruk har möjlighet att få en tillräcklig inkomst. Parlamentet understryker att ett bärkraftigt jordbruk är beroende av att den gemensamma jordbrukspolitiken tillåter en viss marknadsstyrning genom reglering, särskilt när marknaderna fungerar illa och ger upphov till kriser. Parlamentet påpekar att den nuvarande avregleringen av marknaderna har negativa följder för jordbrukets utveckling, avskräcker ungdomar från jordbrukaryrket och främst påverkar yngre jordbrukare som ofta har stora skulder på grund av sina investeringar i samband med företagsstarten.

Offentliga tjänster

72.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av moderna ekologiska jordbruksmetoder och nya företagsmodeller kommer att göra jordbruket mer attraktivt för unga jordbrukare. Parlamentet framhåller att unga jordbrukare måste ges utbildning och kunskaper i den senaste tekniken för att i synnerhet kunna hantera nuvarande och framtida miljöutmaningar. Parlamentet betonar behovet av att stödja innovativa och icke-konventionella tillvägagångssätt såsom agroekologi, nya affärsmodeller baserade på slutanvändare, digitala odlingsmetoder och smarta lösningar samt uppmanar kommissionen att se till att den gemensamma jordbrukspolitiken i framtiden återspeglar detta.

73.  Europaparlamentet konstaterar att unga jordbrukare bär på en stor potential för innovation och diversifiering eftersom de ofta har större kunskaper och bättre ledarförmåga och är mer benägna att ge sig in på nya marknader, utveckla nya produktionsmetoder och på bästa sätt använda tekniska framsteg och innovation inom jordbruket, vilket i synnerhet kan hjälpa till att bekämpa miljöproblemen i branschen. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att ge omfattande stöd till ungdomar som vill införa innovativa tekniker och produktionsprocesser, såsom precisionsjordbruk och resursbevarande jordbruk, som syftar till att förbättra lönsamheten och den miljömässiga hållbarheten inom jordbrukssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka forskningen kring jordbruksteknik och jordbruksmetoder som möjliggör ett hållbart jordbruk med en låg miljöpåverkan. Parlamentet betonar att skapande och bevarande av arbetstillfällen, främjande av innovationer samt digitalisering på området lantbruksutbildning är absolut nödvändigt för det europeiska jordbrukets konkurrenskraft i EU.

74.  Europaparlamentet betonar att jordbrukarna behöver tillgång till infrastruktur och betalbara och högkvalitativa offentliga inrättningar och tjänster, såsom hälsovård, skolor, höghastighetsbredband, bistånd, utbildning, postkontor, kollektivtrafik och bättre vägar. Parlamentet anser att samma villkor och levnadsstandard bör säkerställas för unga människor på landsbygden som för dem i stadsområden, för att inte ytterligare öka flykten från landsbygden och den territoriella klyftan.

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra ett stabilt åtagande om att upprätta direkta marknadsföringskanaler som möjliggör för unga jordbrukare att sälja sina produkter på lokala marknader på ett mer hållbart sätt och med större vinst.

76.  Europaparlamentet konstaterar att ett generationsskifte är nödvändigt för en hållbar vidareutveckling av jordbruket och landsbygden i Europa.

77.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en ”landsbygdsagenda”, som ska omfatta samordnade åtgärder inom ramen för de olika EU-övergripande, nationella, regionala och lokala landsbygdsutvecklingsstrategierna.

78.  Parlamentet framhåller att GJP behöver smarta tillvägagångssätt eftersom dessa nya lösningar gör livet på landsbygden och i byar attraktivt för unga människor.

Åtgärder för att stoppa utflyttningen från landsbygden

79.  Europaparlamentet ser det som nödvändigt att erbjuda unga jordbrukare utsikter på lång sikt för att förhindra utflyttningen från landsbygden. Parlamentet ber därför kommissionen och medlemsstaterna att undersöka nya initiativ för att inrätta den infrastruktur som krävs för att stödja nya entreprenörer och deras familjer i landsbygdsområden.

80.  Europaparlamentet rekommenderar i detta sammanhang att man överväger att harmonisera åtgärderna inom landsbygdsutvecklingsprogrammen och den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare samt EU:s sammanhållningspolitiska åtgärder och åtgärder på nationell, regional och lokal nivå, i syfte att göra åtgärderna mer effektiva.

81.  Europaparlamentet påminner om att innovation inte enbart avser jordbrukstekniker och nya maskiner, utan även utveckling av nya affärsmodeller, inklusive verktyg för marknadsföring och försäljning, utbildning samt insamling av data och information.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rikta direktstöd mot småskaliga företag och agroekologiska jordbruk i den kommande GJP-reformen eftersom detta ger unga jordbrukare och nya aktörer större fördelar.

83.  Europaparlamentet poängterar att landsbygdsområden också bör ha tjänster som lättar den börda som jordbruk medför, såsom professionell rådgivning, ekonomisk rådgivning och rådgivning om jordbruksförvaltning.

84.  Europaparlamentet betonar behovet av att tillhandahålla bredbandsuppkoppling på landsbygden och i avlägset belägna områden. Parlamentet välkomnar de olika initiativen på området ”smarta byar”, vars slutmål måste vara att skapa nya arbetstillfällen och sysselsättning för unga i landsbygdsområden, antingen i form av kompletterande verksamhet inom jordbruksföretag eller verksamhet utanför jordbrukssektorn (sociala tjänster, rörlighet, hälso- och sjukvård, turism, energi). Parlamentet anser att jordbrukets allt större produktivitet och de minskande priserna på jordbruksprodukter kommer att göra det allt svårare att få tillräckliga intäkter från grundläggande jordbruksverksamhet, särskilt på små gårdar.

85.  Europaparlamentet anser att alla framgångsrika strategier för generationsskifte och stöd till unga jordbrukare bör utgöras av ett helhetsgrepp där man underlättar för unga jordbrukare att få tillgång till mark, finansiering, rådgivning och utbildning och tar hänsyn till generationsövergripande skiften till fördel för både unga och äldre jordbrukare. Parlamentet understryker att detta ska leda till att jordbruket, som är avgörande för mänskligheten, blir ett attraktivt yrke för unga jordbrukare och samhället i stort.

86.  Europaparlamentet noterar att ett starkt främjande av unga jordbrukare och utveckling av nya ekonomiska verksamheter i EU:s jordbrukssektor är absolut nödvändigt för landsbygdens framtid och måste främjas inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020.

Miljö och hållbar utveckling

87.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en ökad samordning av miljöåtgärder och att se till att dessa är harmoniserade. Parlamentet påminner om att unga jordbrukare måste ha tydliga åtgärder som är enkla att genomföra.

88.  Europaparlamentet anser att om man ska kunna bevara befolkningsnivån i landsbygdsområden och säkerställa att människor där har en liknande levnadsstandard som människor i städer, måste de lagstiftningsmässiga och administrativa hindren avskaffas omgående så att jordbrukare får möjlighet att bedriva kompletterande jordbruksrelaterad och icke jordbruksrelaterad verksamhet, särskilt inom sociala tjänster, hälso- och sjukvård, turism, rörlighet för äldre samt energisektorn, vilket kan ge jordbrukare och deras familjer en tillräcklig inkomst och minska risken för avfolkning på landsbygden.

89.  Europaparlamentet kräver en ny dialog med samhället om jordbrukets och livsmedelsindustrins framtid i syfte att förmedla en realistisk bild av jordbruksverksamheten och förbättra kännedomen om yrket ”jordbrukare” samt om livsmedelsproduktion.

Annat

90.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att säkra jordbrukarnas intäkter i förhållande till olika klimatrisker, hälsorisker och ekonomiska risker och därigenom stärka jordbruksföretagens motståndskraft, i synnerhet genom att införa nya riskhanteringsverktyg och förstärka de befintliga.

91.  Europaparlamentet påminner om särdragen hos unionens yttersta randområden, vars unika miljö-, klimat- och hälsoförhållanden är mycket olika verkligheten på den europeiska kontinenten, och vill därför se att, i enlighet med vad som medges i artikel 349 i EUF-fördraget, större hänsyn tas till de yttersta randområdena och till deras särskilda behov och fördelar vid utarbetandet av den gemensamma jordbrukspolitikens instrument för unga jordbrukare, däribland vad gäller tillgång till finansiering.

92.  Europaparlamentet understryker att framför allt små företag och familjeföretag som har försvårande omständigheter och söker ytterligare inkomster i verksamheten bör få ännu mer stöd, exempelvis genom finansiering av rådgivningstjänster eller innovativa företagsmodeller.

93.  Europaparlamentet förespråkar att man i samband med generationsskiftet även beaktar skifte generationerna emellan till förmån för unga och äldre jordbrukare. Parlamentet noterar betydelsen av att jordbrukaren utarbetar en plan för överlåtelse av sin gård och noterar behovet av ett övergångsstöd för att underlätta denna överlåtelse.

º

º  º

94.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, samt till revisionsrätten och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.

(2)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 608.

(3)

EUT L 350, 29.12.2017, s. 15.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2017)0197.

(5)

EUT C 350, 18.10.2017, s. 5.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (22.3.2018)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitikens verktyg för unga jordbrukare i EU efter 2013 års reform

(2017/2088(INI))

Föredragande av yttrande: Mairead McGuinness

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 om ”nuläget för koncentrationen av jordbruksmark i EU: hur kan man förenkla tillgången till mark för jordbrukare?”,

A.  Bland nya aktörer i jordbruket finns fler kvinnor som blir huvudsakliga jordbrukare än inom jordbrukssektorn i allmänhet.

1.  Europaparlamentet anser att det, i synnerhet med tanke på att jordbrukarna i Europa blir allt äldre, är avgörande för EU:s jordbrukssektor att stödja en ny generation unga jordbrukare med att anta hållbara metoder, ha ett heltäckande synsätt samt öka medvetenheten om miljöfrågor, för att gå mot ett koldioxidsnålt och resurseffektivt samhälle och möta de många utmaningar som väntar, såsom klimatförändringar, bevarandet av naturresurserna (vatten och luft), förbättrandet av jordkvaliteten, ökandet av den biologiska mångfalden och främjandet av en hållbar jordbruksproduktion genom hela produktionskedjan, genom att utveckla produktionstekniker som ökar säkerheten och kvaliteten av varorna och fokuserar på hälsosamma och näringsrika livsmedel.

2.  Europaparlamentet anser att utveckling av moderna och miljövänliga jordbruksmetoder, liksom en förstärkning av korta saluföringskedjor som ökar betydelsen av de producenter inom värdekedjan som främjar livsmedelskvalitet, kommer att göra jordbruket mer attraktivt för unga jordbrukare.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en ökad samordning av miljöåtgärder samt harmonisering av dessa. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att unga jordbrukare har tydliga och enkla åtgärder att genomföra.

4.  Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att beakta mångfalden bland landområden, i synnerhet där förhållandena är svåra och där det behövs ett särskilt stöd.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka forskningen kring jordbruksteknik och jordbruksmetoder som möjliggör ett hållbart jordbruk med en låg miljöpåverkan.

6.  Europaparlamentet påminner om att för att ett hållbart jordbruk ska kunna åstadkommas måste unga jordbrukare kunna investera och erhålla åkermark samt skaffa nya eller begagnade maskiner och optimera sin odlingsteknik.

7.  Europaparlamentet påpekar att de nuvarande verktygen för unga jordbrukare och nya aktörer i den gemensamma jordbrukspolitiken bör stärkas och förenklas för att tillgodose de verkliga behoven hos unga jordbrukare, genom att införa nya instrument som gemensamma fonder och vinstgarantier för att skydda jordbrukarnas inkomster mot prisvolatiliteten på marknaden. Parlamentet konstaterar att dessa verktyg måste vara inriktade på unga jordbrukares och nya aktörers specifika behov, framför allt tillgången till mark, och deras ekonomiska och sociala behov, samt främja de projekt som har högst mervärde för jordbrukarna, som skyddar miljön och som gör en tydlig åtskillnad mellan nya aktörer och unga jordbrukare. Unga jordbrukare bör dessutom kunna diversifiera sin jordbruksverksamhet. Parlamentet understryker att de administrativa förfarandena för unga jordbrukare bör vara effektiva och enkla i syfte att minska den administrativa bördan för sökande och offentliga myndigheter. Parlamentet anser att användning av miljövänliga och klimatsmarta innovativa lösningar och tekniker för att stärka jordbrukens konkurrenskraft och livsmedelssäkerheten på lång sikt utgör en central fråga.

8.  Europaparlamentet anser att antalet år som företaget kan dra nytta av stödet bör ses över och förlängas till minst sju år snarare än fem i syfte att främja ett generationsskifte.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och finansiera forskning och användning av innovativa miljövänliga metoder och utveckling av förnybar energi i jordbruket samt uppmuntra till utbyte av god praxis jordbrukare emellan.

10.  Europaparlamentet betonar att generationsskiftet är en nyckel för att behålla en levande landsbygd och familjedrivna företag i hela Europa, som kan främja sysselsättning och hållbart företagande och innovation, och samtidigt garantera kontinuitet i jordbruksproduktionen, bevara natur- och kulturlandskapet och stärka lokalsamhällena.

11.  Europaparlamentet anser att de yngre jordbrukarnas ålder bör beaktas vid generationsskiftet och att en tidigare överlåtelse av gårdarna bör främjas.

12.  Europaparlamentet konstaterar att detta kräver att man har ett långsiktigt perspektiv, i synnerhet när det gäller tillgång till infrastruktur och tjänster, såsom hälsovård, sociala tjänster, utbildning, transporter, höghastighetsbredband, tillgång till kredit på hållbara villkor, lämpliga skattelättnader vid köp eller hyra av mark, minskad administrativ börda, förstärkning av redan befintliga, eller inrättande av nya, enheter som tillhandahåller tjänster till unga jordbrukare efter deras behov samt ny digital teknik. Parlamentet anser därför att man bör säkerställa att unga jordbrukare i landsbygdsområden har möjlighet att utveckla sina företag och försörja sina familjer.

13.  Europaparlamentet anser att en större och mer omfattande organisation av jordbrukarna, genom inrättandet av kooperativ och partnerskap i producentorganisationer, inom de sektorer som på EU-nivå regleras genom förordningen om en samlad marknadsordning, kan bidra till ett mer lönsamt jordbruk och försvara jordbrukarnas och framför allt de unga jordbrukarnas inkomster, genom att stödja deras produktionsval och bättre värdesätta landsbygdsområdenas särdrag. Parlamentet anser att en strukturell reform av producentorganisationerna, i syfte att göra dem mer ansvariga, starkare och effektivare, och mer omfattande partnerskap, effektivt kan bidra till att framför allt försvara och öka lönsamheten inom sektorn på sikt.

14.  Europaparlamentet betonar att unga jordbrukare och nya aktörer utgör viktiga källor till innovation och entreprenörskap inom jordbruket genom att föra med sig förtjänster såsom införande av ny kunskap, utveckling av nya affärsmodeller som utgår från slutanvändarna, utveckling av hållbarare jordbrukssystem, utveckling av nya organisationsmodeller (t.ex. andelsbruk, förfinansiering, gräsrotsfinansiering), ökade förbindelser mellan jordbruk och lokalsamhälle samt anpassning av traditionell kunskap i syfte att utveckla affärsinnovationer (t.ex. hantverksmässig livsmedelsproduktion).

15.  Europaparlamentet påpekar att otillbörliga affärsmetoder inom livsmedelskedjan, som gör det möjligt för köparen och/eller bearbetningsaktören eller handlaren att utnyttja sin starka förhandlingsposition gentemot sina leverantörer, är ett allvarligt hot mot jordbruksföretagens stabilitet, avskräcker den yngre generationen från att ta över sina föräldrars jordbruksföretag och hindrar en större inkludering av unga jordbrukare i generationsväxlingen på landsbygden. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att anta lämpliga bestämmelser på EU-nivå.

16.  Europaparlamentet tar hänsyn till det faktum att tillgång till mark har fastställts som det viktigaste hindret för unga jordbrukare och nya aktörer.

17.  Europaparlamentet påminner om att kunskapsöverföring till aktörer som ansvarar för genomförandet av miljöpolitik fortfarande utgör en viktig utmaning som utan dröjsmål måste antas med nödvändigt tekniskt och ekonomiskt stöd. Parlamentet understryker att unga jordbrukare måste ges utbildning och kunskaper, genom kvalitativa kurser med särskilt fokus på de kunskaper som saknas mest, för att kunna växa professionellt och finna de alltmer komplexa lösningar som krävs för att möta nuvarande och framtida miljömässiga, kvalitativa och ekonomiska utmaningar, däribland användning av den senaste tekniska utvecklingen inom jordbruket eller det hållbara jordbruket. Parlamentet anser att unga jordbrukares utbildningsnivå spelar en nyckelroll för att framgångsrikt bemästra de framtida utmaningarna och att högre utbildningsnivåer därför bör premieras genom ett högre finansiellt bidrag. Parlamentet understryker att denna utbildning bör främjas och stödjas av institutionerna i syfte att minska teknikklyftan. Parlamentet efterlyser i detta samband utveckling och överföring av kunskap samt innovationer. Parlamentet betonar att för att främja framgångsrika lösningar och innovation får inte den administrativa bördan öka.

18.  Europaparlamentet uppmuntrar till inrättande av ett Erasmus-liknande program för att förbättra unga jordbrukares färdigheter och erfarenhet. Parlamentet anser att ett sådant program bör vara inriktat på yrkesutbildning och skulle vara till nytta för unga jordbrukare och även främja programmet för unga jordbrukare.

19.  Europaparlamentet anser att den yrkesutbildning som tillhandahålls i landsbygdsområden måste moderniseras. Parlamentet anser att tillgången till Europeiska socialfonden (ESF) bör underlättas och budgeten utökas för yrkesutbildning i landsbygdsområden.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erbjuda fler fortbildningstillfällen för potentiella och redan aktiva unga jordbrukare, inbegripet kompetens för uppstart av jordbruksverksamhet, kompetens inom jordbruk, tekniska kunskaper samt entreprenörsfärdigheter såsom marknadsföring, nätverkande, kommunikation och ekonomi.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att säkra jordbrukarnas intäkter i förhållande till olika klimatrisker, hälsorisker och ekonomiska risker och därigenom stärka jordbruksföretagens motståndskraft, i synnerhet genom att införa nya riskhanteringsverktyg och förstärka de befintliga.

22.  Europaparlamentet understryker betydelsen av konsekvens mellan lokala, nationella och europeiska åtgärder för unga jordbrukare och uppmanar medlemsstaterna att underlätta generationsskiftet genom bland annat arvs- och skattelagstiftning, regler om tillgång till mark, territoriell planering och strategier för överlåtelse av gårdar. Parlamentet konstaterar att det nuvarande betalningssystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken, framför allt de frikopplade stöden, kan bidra till högre hyres- och inköpskostnader för mark, samtidigt som det inte främjar överlåtelse av jordbruksmark. Det skyddar inte heller i tillräcklig grad unga jordbruksaktörer från jordbruksprisernas volatilitet, eftersom de av uppenbara skäl är särskilt utsatta på grund av att de startar från början och saknar erfarenhet samt kan ha begränsad tillgång till finansieringsinstrument.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra ett stabilt åtagande om direkta marknadsföringskanaler som möjliggör för unga jordbrukare att sälja sina produkter på lokala marknader på ett mer hållbart sätt och med större vinst.

24.  Europaparlamentet begär att man omprövar genomförandet av åtgärder som skulle motivera äldre jordbrukare att överlåta sina jordbruksföretag till unga jordbrukare, däribland systemet för överlåtelse av gårdar och andra incitament för pensionering.

25.  Europaparlamentet anser att alla framgångsrika strategier för generationsskifte måste baseras på ett helhetsgrepp där man främjar goda miljörutiner samt syfta till att skapa nya arbetsmöjligheter för ungdomar, garantera kontinuitet i jordbruksproduktionen och stärka samhällen men samtidigt underlätta för unga jordbrukare att få tillgång till mark genom öppna förfaranden och rättvisa avtal, bankfinansiering, andra kreditsystem och subventionerad finansiering – som riktar sig till unga jordbrukare, i synnerhet för små företag – och främja erfarenhetsutbyte mellan unga jordbrukare från olika länder, enligt Erasmusmodellen, med rådgivning, jordbruksutbildning och rutiner för ett hållbart jordbruk. Parlamentet understryker att detta ska leda till att hållbart jordbruk, vilket är avgörande för mänskligheten, blir ett attraktivt och hållbart yrke för unga jordbrukare och samhället i stort. Parlamentet påminner att unga jordbrukares arbete bör erkännas som allmännyttigt i medborgarsamhället, och att de unga jordbrukarna bör ges erkännande för detta.

26.  Europaparlamentet påminner om särdragen hos unionens yttersta randområden, vars unika miljö-, klimat- och hälsoförhållanden är mycket olika verkligheten på den europeiska kontinenten, och vill därför se att, i enlighet med vad som medges i artikel 349 i EUF-fördraget, större hänsyn tas till de yttersta randområdena och till deras särskilda behov och fördelar vid utarbetandet av den gemensamma jordbrukspolitikens instrument för unga jordbrukare, däribland vad gäller tillgång till mark.

27.  Europaparlamentet understryker att framför allt små företag och familjeföretag som har försvårande omständigheter och söker ytterligare inkomster i verksamheten bör få ännu mer stöd, exempelvis genom finansiering av rådgivningstjänster eller innovativa företagsmodeller.

28.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att främja en spridning av nätverk av forskare, akademiker, företagsledare och unga jordbrukare i Europa som vill ta fram nya modeller för ekonomisk utveckling för att finna innovativa lösningar på de nya jordbruksföretagens sociala och marknadsrelaterade behov.

29.  Europaparlamentet förespråkar att man i samband med generationsskiftet även beaktar skifte generationerna emellan till förmån för unga och äldre jordbrukare. Parlamentet noterar betydelsen av att jordbrukaren utarbetar en plan för överlåtelse av sin gård och noterar behovet av ett övergångsstöd för att underlätta denna överlåtelse.

30.  Europaparlamentet betonar att införandet av en obligatorisk startbidragsåtgärd för unga jordbrukare bör övervägas i varje framtida gemensam jordbrukspolitik.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

20.3.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

61

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Ivo Belet, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Lukas Mandl, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Julia Reid, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Christofer Fjellner, Elena Gentile, Merja Kyllönen, Norbert Lins, Gesine Meissner, Ulrike Müller, Mihai Ţurcanu

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Fernando Ruas, Ruža Tomašić

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

61

+

ALDE:

Gerben-Jan Gerbrandy, Anneli Jäätteenmäki, Valentinas Mazuronis, Gesine Meissner, Ulrike Müller, Frédérique Ries

ECR:

Mark Demesmaeker, Arne Gericke, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, Ruža Tomašić, Jadwiga Wiśniewska

EFDD:

Piernicola Pedicini

ENF:

Sylvie Goddyn

GUE/NGL:

Stefan Eck, Kateřina Konečná, Merja Kyllönen

PPE:

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Birgit Collin-Langen, Angélique Delahaye, Christofer Fjellner, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Lukas Mandl, Fernando Ruas, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Ivica Tolić, Mihai Ţurcanu, Adina-Ioana Vălean

S&D:

Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Elena Gentile, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Pavel Poc, Daciana Octavia Sârbu, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Damiano Zoffoli

VERTS/ALE:

Marco Affronte, Margrete Auken, Bas Eickhout, Michèle Rivasi, Davor Škrlec

1

-

EFDD

Julia Reid

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

24.4.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

2

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Jacques Colombier, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Luke Ming Flanagan, Martin Häusling, Esther Herranz García, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Zbigniew Kuźmiuk, Norbert Lins, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Giulia Moi, Ulrike Müller, Maria Noichl, Laurenţiu Rebega, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Tibor Szanyi, Marc Tarabella, Maria Gabriela Zoană, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bas Belder, Franc Bogovič, Jens Gieseke, Karin Kadenbach, Elsi Katainen, Momchil Nekov, Ivari Padar, Tom Vandenkendelaere, Thomas Waitz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Stanisław Ożóg


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

33

+

ALDE

Ivan Jakovčić, Elsi Katainen, Ulrike Müller

ECR

Jørn Dohrmann, Zbigniew Kuźmiuk, Stanisław Ożóg, Laurenţiu Rebega

EFDD

Giulia Moi, Marco Zullo

ENF

Jacques Colombier, Philippe Loiseau

GUE/NGL

Matt Carthy

PPE

Franc Bogovič, Daniel Buda, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Jens Gieseke, Esther Herranz García, Jarosław Kalinowski, Norbert Lins, Mairead McGuinness, Tom Vandenkendelaere

S & D

Eric Andrieu, Nicola Caputo, Paolo De Castro, Karin Kadenbach, Momchil Nekov, Maria Noichl, Tibor Szanyi, Marc Tarabella, Maria Gabriela Zoană

2

-

GUE/NGL

Luke Ming Flanagan, Maria Lidia Senra Rodríguez

3

0

VERTS/ALE

Martin Häusling, Bronis Ropė, Thomas Waitz

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 18 maj 2018Rättsligt meddelande - Integritetspolicy