BETÄNKANDE om Europaparlamentets rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om det moderniserade associeringsavtalet mellan EU och Chile

2.5.2018 - (2018/2018(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Charles Tannock

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION

till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om det moderniserade associeringsavtalet mellan EU och Chile

(2018/2018(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3 samt avdelning V, särskilt artiklarna 21 och 36, i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 218 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av det befintliga associeringsavtalet mellan Republiken Chile och Europeiska unionen,

–  med beaktande av att förhandlingar mellan Europeiska unionen och Chile om ett moderniserat associeringsavtal inleddes den 16 november 2017,

–  med beaktande av att rådet antog förhandlingsdirektiven för detta avtal den 13 november 2017,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från det 25:e sammanträdet i den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Chile av den 22 januari 2018,

–  med beaktande av sin rekommendation av den 14 september 2017 till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten avseende förhandlingarna om moderniseringen av handelspelaren i associeringsavtalet mellan EU och Chile[1],

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2017 om EU:s politiska förbindelser med Latinamerika[2],

–  med beaktande av förklaringen från forumet för civilsamhället EU–Celac den 11 maj 2015 Equality, rights and democratic participation for the peoples of Europe and Latin America and the Caribbean (jämlikhet, rättigheter och demokratiskt deltagande för befolkningarna i Europeiska unionen samt Latinamerika och Västindien),

–  med beaktande av artiklarna 108.4 och 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0158/2018), och av följande skäl:

A.  Chile och EU förenas av gemensamma värden och nära kulturella, ekonomiska och politiska band.

B.  Chile och EU har ett nära samarbete för att ta itu med regionala och globala utmaningar, såsom klimatförändringar, internationell säkerhet, hållbar utveckling och global styrning.

C.  Chile är en stark förespråkare för demokrati och mänskliga rättigheter, fri och öppen handel samt multilateralism. Landet är också en viktig medlem i Stillahavsalliansen, Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) och Sydamerikanska nationernas union (Unasur) samt ett höginkomstland och medlem av OECD.

D.  Chile har varit en viktig aktör i regionala frågor, till exempel som garant för fredsprocessen i Colombia och Santo Domingo-samtalen mellan Venezuelas regering och opposition. Chile beslutade att dra sig ur de venezuelanska samtalen när minimikraven för demokratiska presidentval och institutionell normalisering inte uppnåddes.

E.  Ett ramavtal om deltagande avseende Chiles deltagande i EU:s krishanteringsinsatser har varit i kraft sedan januari 2014. Chile deltar i Eufor Althea i Bosnien och Hercegovina samt i många av FN:s fredsbevarande insatser, vilket avspeglar landets engagemang för fred och säkerhet i världen.

F.  Det senaste parlaments- och presidentvalet är återigen ett bevis för den chilenska demokratins solida och mogna natur. Under de senaste årtiondena har Chile gynnats av en stark ekonomisk tillväxt och landet har varit en av Sydamerikas snabbast växande ekonomier. Reformarbeten i landet pågår fortfarande.

G.  Att abort nyligen avkriminaliserats under vissa omständigheter har visat på en ökad öppenhet i det chilenska samhället gentemot kvinnors och flickors egenmakt.

H.  Enligt 2016 års index för mänsklig utveckling placeras Chile i kategorin med en mycket hög mänsklig utveckling och landet intar förstaplatsen av länderna i Latinamerika och plats 38 i världen, före sju EU-medlemsstater.

I.  Det befintliga associeringsavtalet har varit avgörande för att de politiska förbindelserna mellan EU och Chile fördjupats och att handels- och investeringsflödena har ökat betydligt. Fortsatt respekt för rättsstatsprincipen och en stabil rättslig och politisk ram gör det möjligt för Chile och EU att utöva fri företagsamhet och främja en lämplig investeringsmiljö som inbegriper skydd för principen om rättssäkerhet.

J.  EU och Chile har ingått mer ambitiösa och övergripande avtal med andra partner under de senaste åren. Ett moderniserat associeringsavtal mellan EU och Chile har därför potential att avsevärt fördjupa den nuvarande relationen, däribland förbindelserna inom områdena utrikespolitik och säkerhet.

K.  Det framtida associeringsavtalet mellan EU och Chile måste till fullo återspegla den omdanande karaktären hos Agenda 2030 för hållbar utveckling och det internationella utvecklingssamarbetets roll för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås.

L.  Ett uppdaterat associeringsavtal, tillsammans med avtalen med Mexiko och Mercosur som för närvarande håller på att (om)förhandlas, skulle stärka EU:s roll som en viktig allierad i Latinamerika i en tid då andra aktörer i allt högre grad försöker få inflytande i regionen, såsom Kina och Ryssland.

M.  Den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Chile har vid upprepade tillfällen uttryckt sitt stöd för att modernisera associeringsavtalet, senast i den gemensamma förklaring som antogs vid dess 25:e sammanträde den 22 januari 2018.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

Allmänna principer

a)  att avsevärt stärka samarbetet mellan Chile och EU, två likasinnade partner i en omvärld med nya osäkerhetsfaktorer i internationella förbindelser, som bygger på våra gemensamma värden och principer om demokrati, kampen mot klimatförändringarna, säkerställande av jämställdhet, rättsstaten, god förvaltning samt respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

b)  att säkerställa att det moderniserade avtalet med Chile blir ambitiöst, omfattande och balanserat och medför märkbara fördelar för medborgarna, företagen och ekonomierna på båda sidor; att se till att det blir ett av de ledande avtalen bland de mest långtgående avtal som EU har ingått med tredjeländer,

c)  att stärka människorättsdimensionen inom samarbetet mellan EU och Chile mot bakgrund av EU:s och Chiles människorättsstrategi för 2016–2020; att införa ett gemensamt åtagande för att värna och främja de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna, jämställdhet mellan kvinnor och män samt rättigheter för minoriteter, såsom hbti-personer, och ursprungsbefolkningar, med verkställbara mekanismer för övervakning, regelbunden rapportering och tvistlösning; att uppmuntra Chile att hitta en lösning på tvisten med ursprungsbefolkningen Mapuchefolket och andra ursprungsbefolkningar; att fortsätta med praxisen att införa en klausul om mänskliga rättigheter i alla framtida associeringsavtal; att fortsätta den regelbundna dialogen mellan EU och Chile om mänskliga rättigheter i syfte att stärka den institutionella ramen och den offentliga politiken för att främja de mänskliga rättigheterna, inbegripet genom multilateralt samarbete,

d)  att förmå Chile att säkerställa rättssäkerhet och rättvisa rättsliga förfaranden i full överensstämmelse med internationella normer,

e)  att sträva efter att främja hållbar socioekonomisk utveckling, bekämpa fattigdom och minska ojämlikheten mot bakgrund av Chiles åtagande att uppnå målen för hållbar utveckling inom ramen för Agenda 2030,

f)  att hjälpa Chile att förbättra utbildningsstandarder och utbildningsprogram för att se till att personer med de lägsta inkomsterna har fullständig tillgång till högre utbildning; att stärka banden mellan universiteten och arbetsmarknaden för att överbrygga kompetensglappet och främja ungdomssysselsättningen,

g)  att främja skyddet av sociala och miljömässiga rättigheter och säkerställa ett effektivt genomförande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner samt utrotande av tvångsarbete och barnarbete,

Multilateralism samt regionalt och internationellt samarbete

h)  att stärka dialogen och samarbetet om regionala och globala utmaningar, såsom organiserad brottslighet, narkotikahandel, ökande ojämlikhet, migration, terrorism och klimatförändringar, inbegripet genomförandet av Agenda 2030; att stödja samarbete mellan EU och Chile kring migrationshantering och att inrätta mekanismer för återtagande av bland annat statslösa personer och tredjelandsmedborgare,

i)  att komma ihåg hur viktig den multilaterala agendan är och att inga bilaterala förhandlingar får undergräva strävan att uppnå framsteg multilateralt,

j)  att bidra till förstärkt multilateralism och internationellt samarbete i syfte att främja den internationella säkerheten och ta itu med globala utmaningar på ett effektivt sätt; att förbättra samordningen av bägge parters ståndpunkter i internationella organisationer och forum,

k)  att uppmuntra Chile till att fortsätta stödja åtgärder för regional integration och regionalt samarbete, framför allt Stillahavsalliansen, med tanke på dess goda resultat som en verklig och aktiv drivkraft för ekonomisk integration mellan regionens medlemmar, men även för Unasur och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac); att undersöka möjligheten för EU att få observatörsstatus i Stillahavsalliansen,

Politisk dialog och samarbete

l)  att föra en meningsfull och regelbunden dialog om alla frågor av relevans, som bygger vidare på och utvidgar de befintliga formaten; att mobilisera tillgängliga resurser genom partnerskapsinstrumentet i syfte att uppnå strategiska mål,

m)  att skapa förutsättningar för nära samarbete på området säkerhet och försvar, särskilt i fråga om förebyggande av konflikter, krishantering, sjöfartsskydd, nedrustning och icke-spridning; att möjliggöra ett ökat deltagande av Chile i uppdrag och insatser inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP),

n)  att möjliggöra ökat samarbete i kampen mot terrorism, organiserad brottslighet och it‑brottslighet samt förebyggande av radikalisering och gränsöverskridande brottslighet, utan att undergräva medborgerliga friheter och grundläggande rättigheter; att vidta åtgärder inom ramen för den globala kampen mot terrorism genom att intensifiera mekanismer, åtgärder och organ för globalt och regionalt samarbete i enlighet med internationell rätt och principerna i Förenta nationernas stadga,

o)  att förbättra samarbetet i kampen mot korruption, penningtvätt och skatteundandragande; att införa bestämmelser om god förvaltning i skattefrågor och öppenhetsstandarder som bekräftar parternas åtagande att tillämpa internationella standarder i kampen mot skatteundandragande och skatteflykt,

p)  att komma ihåg att korruption undergräver mänskliga rättigheter, jämlikhet, social rättvisa, handel och sund konkurrens, och därmed bromsar den ekonomiska tillväxten; att införa särskilda avsnitt där tydliga och kraftfulla åtaganden samt åtgärder anges för att bekämpa korruption i alla dess former och att genomföra internationella standarder och multilaterala konventioner mot korruption,

q)  att underlätta rörligheten mellan EU och Chile; att förbättra ungdoms- och studentutbyten, stipendieprogram och utbildningskurser, bland annat genom programmet Erasmus+; att vidta ytterligare insatser för att få till stånd ett ömsesidigt erkännande av akademiska examina och en modernisering av samt tillgång till och internationalisering av den högre utbildningen,

r)  att främja överföringen av vetenskapligt och tekniskt kunnande och intensifiera samarbetet på området forskning och samarbete genom fullt utnyttjande av befintliga program, såsom Horisont 2020,

s)   att främja och stärka förbindelserna på området internationellt samarbete som bygger på samförståndsavtalet om internationellt samarbete, vilket undertecknades 2015; att skapa innovativa mekanismer för att bredda och stärka trepartssamarbete och regionalt samarbete med tredje parter inom och utanför Latinamerika genom program såsom EUROsociAL+ och Euroclima+ samt samarbete i fråga om politiken på narkotikaområdet såsom Copolad,

t)  att ta fram en metod för att visa vilka effekter det moderniserade avtalet har för män och kvinnor och att låta dess resultat ligga till grund för utformningen av politiska åtgärder för att uppnå en jämn könsfördelning,

u)  att på nytt bekräfta det gemensamma åtagandet att uppfylla Parisavtalet om klimatförändringar och Agenda 2030 samt att föreskriva ett nära samarbete mellan EU och Chile om miljöskydd och kampen mot klimatförändringarna; att stärka partnerskapet när det gäller tekniskt och politiskt samarbete på viktiga miljöområden, däribland koldioxidutsläpp inom internationella transporter, bevarande av den biologiska mångfalden samt hållbar produktion och konsumtion; att uppmuntra till ökat samarbete inom den cirkulära ekonomin för att förbättra resurseffektivitet, hållbar användning av naturresurser, miljöinnovation och vattenförvaltning; att öka stödet till olika projekt som lindrar effekterna av klimatförändringarna,

v)  att stärka samarbetet inom forskning och utveckling samt om användning av EU-programmet Copernicus för satellitobservationer av jorden för miljöändamål,

w)  att främja kulturellt samarbete och att stödja diasporagrupper, både i Chile och EU, med målet att stödja utländska investeringar i både EU och i Chile,

x)  att bekräfta att tillgången till vatten är en mänsklig rättighet och att omöjliggöra saluföringen av vatten,

Institutionella bestämmelser

y)  att säkerställa att associeringsavtalet bygger på ett starkt parlamentariskt deltagande där de nuvarande bestämmelserna om samarbete och samarbetsmekanismerna stärks för att möjliggöra större insatser i och granskning av genomförandet, särskilt genom det befintliga interparlamentariska formatet inom ramen för den gemensamma parlamentarikerkommittén; att ge den gemensamma parlamentarikerkommittén möjlighet att begära relevant information om genomförandet av associeringsavtalet,

z)  att säkerställa ett lämpligt deltagande från det civila samhällets sida, både under förhandlingarna och i genomförandefasen av associeringsavtalet, inbegripet men inte begränsat till den gemensamma rådgivande kommittén; att betona att en institutionaliserad mekanism för att möjliggöra politisk dialog med deltagande av det civila samhällets organisationer i de båda regionerna måste inrättas,

aa)  att hålla parlamentet omedelbart och fullständigt informerat i alla skeden av förhandlingarna, i enlighet med artikel 218.10 i EUF-fördraget, bland annat genom att förse parlamentet med förhandlingstexter och protokoll från varje förhandlingsrunda; parlamentet välkomnar i detta avseende rådets beslut av den 22 januari 2018 att offentliggöra det förhandlingsmandat som gavs kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten i november 2017,

ab)  att betrakta det senaste offentliggörandet av förhandlingsdirektiven som ett viktigt precedensfall och att åta sig att offentliggöra alla förhandlingsdirektiv för internationella avtal i framtiden,

ac)  att påskynda avtalsförhandlingarna så att parlamentet kan ratificera associeringsavtalet innan den nuvarande valperioden upphör,

ad)  att på samtliga nivåer säkerställa respekten för den praxis som gäller sedan länge att inte tillämpa det nya avtalet provisoriskt förrän parlamentet har gett sitt godkännande.

2.   Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Republiken Chiles president, regering och parlament.

• [1]  Antagna texter, P8_TA(2017)0354.
• [2]  Antagna texter, P8_TA(2017)0345.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	24.4.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	45 0 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Goffredo Maria Bettini, Mario Borghezio, Elmar Brok, Klaus Buchner, Fabio Massimo Castaldo, Javier Couso Permuy, Eugen Freund, Michael Gahler, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Alojz Peterle, Kati Piri, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Michel Reimon, Sofia Sakorafa, Alyn Smith, Dobromir Sośnierz, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Charles Tannock, László Tőkés, Ivo Vajgl, Boris Zala
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Asim Ademov, Andrzej Grzyb, Juan Fernando López Aguilar, Antonio López-Istúriz White, Urmas Paet, Bodil Valero, Željana Zovko
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Arndt Kohn

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

45	+
ALDE	Petras Auštrevičius, Urmas Paet, Jozo Radoš, Ivo Vajgl
ECR	Charles Tannock
EFDD	Fabio Massimo Castaldo
ENF	Mario Borghezio
PPE	Asim Ademov, Michèle Alliot-Marie, Elmar Brok, Michael Gahler, Andrzej Grzyb, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Ramona Nicole Mănescu, Francisco José Millán Mon, Alojz Peterle, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, László Tőkés, Željana Zovko
S&D	Nikos Androulakis, Francisco Assis, Goffredo Maria Bettini, Eugen Freund, Arndt Kohn, Arne Lietz, Juan Fernando López Aguilar, Andrejs Mamikins, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Kati Piri, Boris Zala
VERTS/ALE	Klaus Buchner, Barbara Lochbihler, Michel Reimon, Alyn Smith, Bodil Valero

0	-

3	0
GUE/NGL	Javier Couso Permuy, Sofia Sakorafa
NI	Dobromir Sośnierz

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster