BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen
22.5.2018 - (COM(2017/0772/2) – C8-0409/2017 – 2017/0309(COD)) - ***I
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Elisabetta Gardini
Föredragande av yttrande (*):
Željana Zovko, utskottet för utveckling
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen
(COM(2017)0772/2 – C8-0409/2017 – 2017/0309(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0772/2),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 196 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0409/2017),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av det motiverade yttrande från den tjeckiska deputeradekammaren som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,
– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för utveckling, budgetutskottet och utskottet för regional utveckling samt ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0180/2018), och av följande skäl:
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte använda omfördelningar för att finansiera nya politiska prioriteringar som läggs till under en pågående flerårig budgetram, eftersom detta oundvikligen kommer att ha en negativ inverkan på genomförandet av andra av unionens viktiga verksamheter.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tillräcklig finansiering till unionens civilskyddsmekanism i nästa fleråriga budgetram från och med 2021 med utgångspunkt i denna översyn av civilskyddsmekanismen.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till beslut Skäl 1 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(1) Unionens civilskyddsmekanism (nedan kallad civilskyddsmekanismen), som regleras genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU12, förstärker samarbetet mellan unionen och medlemsstaterna och underlättar samordningen på civilskyddsområdet i syfte att förbättra unionens insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor. |
(1) Unionens civilskyddsmekanism (nedan kallad civilskyddsmekanismen), som regleras genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU12, förstärker samarbetet mellan unionen, medlemsstaterna och deras regioner och underlättar samordningen på civilskyddsområdet i syfte att förbättra unionens insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor. | |||||||||||||||||||||||||||
_________________ |
_________________ | |||||||||||||||||||||||||||
12 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924). |
12 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924). | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till beslut Skäl 3 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(3) Naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor kan inträffa varsomhelst på jorden och ofta utan förvarning. Både naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor har blivit allt vanligare, allt allvarligare till sin natur och alltmer komplexa, samtidigt som de förvärras av klimatförändringarnas effekter och går över nationsgränser. De mänskliga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av en katastrof kan bli enorma. |
(3) Naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor kan inträffa varsomhelst på jorden och ofta utan förvarning. Både naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor har blivit allt vanligare, allt allvarligare till sin natur och alltmer komplexa, samtidigt som de förvärras av klimatförändringarnas effekter och går över nationsgränser. De mänskliga, miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna av en katastrof kan bli oanade i omfattning. Dessvärre är sådana katastrofer ibland avsiktliga, exempelvis vid terroristattacker. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till beslut Skäl 4 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(4) Den senaste tidens erfarenheter visar att det inte alltid räcker med frivilliga erbjudanden om ömsesidigt bistånd som samordnas och underlättas av civilskyddsmekanismen för att man ska kunna garantera att det finns tillräcklig kapacitet för att på ett tillfredsställande sätt tillgodose de grundläggande behoven hos de människor som drabbats av en katastrof eller för att garantera ett tillräckligt skydd för miljö och egendom. Detta gäller särskilt i de fall medlemsstater drabbas samtidigt av återkommande katastrofer och den kollektiva kapaciteten är otillräcklig. |
(4) Den senaste tidens erfarenheter visar att det inte alltid räcker med frivilliga erbjudanden om ömsesidigt bistånd som samordnas och underlättas av civilskyddsmekanismen för att man ska kunna garantera att det finns tillräcklig kapacitet för att på ett tillfredsställande sätt tillgodose de grundläggande behoven hos de människor som drabbats av en katastrof eller för att garantera ett tillräckligt skydd för miljö och egendom. Detta gäller särskilt i de fall medlemsstater drabbas samtidigt av återkommande eller oväntade naturkatastrofer eller mänskligt orsakade katastrofer och den kollektiva kapaciteten är otillräcklig. För att råda bot på dessa brister och framväxande faror bör alla unionsinstrument utnyttjas på ett fullständigt flexibelt sätt, bland annat genom främjande av det civila samhällets aktiva deltagande. Icke desto mindre bör medlemsstaterna vidta adekvata förebyggande åtgärder för att bevara en nationell kapacitet som är tillräcklig för att katastrofer ska kunna hanteras ordentligt. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till beslut Skäl 4a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(4a) Förebyggande av skogsbränder är av grundläggande betydelse för det globala åtagandet om minskade koldioxidutsläpp. Förbränningen av träd och torvrik mark vid skogsbränder leder nämligen till koldioxidutsläpp. Studier har visat att bränder ligger bakom 20 % av de globala koldioxidutsläppen, vilket är mer än de samlade utsläppen från alla transportsystem i världen (fordon, fartyg och flygplan). | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till beslut Skäl 5 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(5) Förebyggande är en viktig förutsättning för att man ska kunna skydda sig mot katastrofer och det behövs ytterligare åtgärder i detta avseende. För detta ändamål ska medlemsstaterna regelbundet utbyta riskbedömningar och sammanfattningar av sin katastrofriskhanteringsplanering i syfte att en åstadkomma en integrerad strategi för katastrofhantering som länkar samman förebyggande, beredskap och insatser till en helhet. Kommissionen bör dessutom kunna begära att medlemsstaterna lämnar särskilda förebyggande- och beredskapsplaner för särskilda katastrofer, i synnerhet för att maximera unionens samlade bistånd till katastrofriskhantering. Den administrativa bördan bör minskas och de förebyggande åtgärderna stärkas, bland annat genom att det skapas nödvändiga kopplingar till andra av unionens centrala politikområden och instrument, i synnerhet de europeiska struktur- och investeringsfonder som anges i skäl 2 i förordning nr 1303/201313. |
(5) Förebyggande är en viktig förutsättning för att man ska kunna skydda sig mot katastrofer och det behövs ytterligare åtgärder i detta avseende. För detta ändamål bör medlemsstaterna regelbundet utbyta riskbedömningar om sina nationella säkerhetsrisker och sammanfattningar av sin katastrofriskhanteringsplanering i syfte att en åstadkomma en integrerad strategi för hantering av naturkatastrofer och mänskligt orsakade katastrofer vilken länkar samman förebyggande, beredskap och insatser till en helhet. Kommissionen bör dessutom kunna begära att medlemsstaterna lämnar särskilda förebyggande- och beredskapsplaner för särskilda katastrofer, även sådana som orsakas av människor, i synnerhet för att maximera unionens samlade bistånd till katastrofriskhantering, särskilt via Europeiska miljöbyrån. Det är viktigt att minska den administrativa bördan och stärka de förebyggande åtgärderna, bland annat genom att stärka kopplingarna till och samarbetet med andra av unionens centrala politikområden och instrument, i synnerhet de europeiska struktur- och investeringsfonder som anges i skäl 2 i förordning nr 1303/201313. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till beslut Skäl 5a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(5a) Risk är ett negativt incitament för regioners utveckling. Förebyggande och riskhantering innebär omgestaltning av politiska strategier och institutionella ramar och förstärkning av lokal, nationell och regional kapacitet för att utforma och genomföra riskhanteringsåtgärder, där många olika aktörer samordnas. Det är mycket viktigt att utarbeta kartor över risker i regioner och/eller medlemsstater och att stärka insatskapaciteten och de förebyggande åtgärderna, med särskild tonvikt på klimatrisker. Det är mycket viktigt att riskkartorna beaktar både de risker som orsakas av de nuvarande klimatvariationerna och klimatförändringarnas prognostiserade utveckling. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till beslut Skäl 5b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(5b) När medlemsstaterna utarbetar sina riskbedömningar och sin riskhanteringsplanering bör de ta hänsyn till de specifika riskerna för vilda djur och växter och för djurskyddet. Kommissionen bör uppmuntra informationsspridning över hela Europa om drabbade djur i katastrofer. Utbildningsprogram och kurser bör vidareutvecklas i detta avseende. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till beslut Skäl 5c (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(5c) Skogsbrandssäsongen 2017 var ovanligt lång och intensiv i många medlemsstater och orsakade över 100 dödsfall enbart i en medlemsstat. Bristen på tillgängliga resurser, som togs upp i rapporten om kapacitetsbrister1a, och oförmågan hos den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer (”EERC” eller ”den frivilliga poolen”) att i god tid tillmötesgå samtliga 17 begäranden om bistånd vid skogsbränder visade att medlemsstaternas frivilliga bidrag inte räcker vid storskaliga nödsituationer som drabbar flera medlemsstater samtidigt. | |||||||||||||||||||||||||||
|
_________________ | |||||||||||||||||||||||||||
|
1a Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om framsteg och kvarvarande brister i den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer, av den 17 februari 2017. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till beslut Skäl 5d (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(5d) De naturligaste partnerna för fördjupat samarbete är angränsande medlemsstater som delar samma expertis och strukturer och som mest sannolikt kommer att drabbas av samma katastrofer och risker. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till beslut Skäl 6 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(6) Det behövs en förstärkning av den kollektiva förmågan när det gäller katastrofberedskap och katastrofinsatser, särskilt genom ömsesidigt bistånd i Europa. Förutom en förstärkning av de möjligheter som redan erbjuds genom den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer (EERC eller den frivilliga poolen), vilken hädanefter heter Europeiska civilskyddspoolen, bör kommissionen även inrätta rescEU. RescEU bör omfatta insatskapacitet vid nödsituationer som kan sättas in snabbt vid okontrollerade skogsbränder, stora översvämningar och jordbävningar samt fältsjukhus och sjukvårdsgrupper som följer Världshälsoorganisationens normer. |
(6) Det behövs en förstärkning av den kollektiva förmågan när det gäller katastrofberedskap och katastrofinsatser, särskilt genom ömsesidigt bistånd i Europa. Förutom en förstärkning av de möjligheter som redan erbjuds genom den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer (EERC eller den frivilliga poolen), vilken hädanefter heter Europeiska civilskyddspoolen, bör kommissionen även inrätta rescEU. RescEU bör omfatta insatskapacitet vid nödsituationer som kan sättas in snabbt vid okontrollerade skogsbränder, stora översvämningar och jordbävningar och vid terroristattacker och kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära attacker, samt fältsjukhus och sjukvårdsgrupper som följer Världshälsoorganisationens normer. Här är det viktigt att förstärka och ta tillvara den specifika kapaciteten hos lokala och regionala myndigheter, eftersom de är de första som ingriper vid en katastrof. Dessa myndigheter bör ta fram samarbetsmodeller där lokalsamfunden kan utbyta bästa praxis och ges möjlighet att delta i utvecklingen av sin egen motståndskraft mot naturkatastrofer. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till beslut Skäl 6a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(6a) Regionala och lokala myndigheters roll i förebyggande och hantering av katastrofer är av stor betydelse, och deras insatskapacitet måste på lämpligt sätt involveras i all verksamhet som bedrivs för samordning och insättande enligt detta beslut, i enlighet med medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar och i syfte att minimera överlappningar och främja driftskompatibilitet. Sådana myndigheter kan spela en viktig förebyggande roll och är också de första som reagerar efter en katastrof, tillsammans med sin frivilligkapacitet. Det finns därför ett behov av kontinuerligt samarbete på lokal, regional och gränsöverskridande nivå i syfte att upprätta gemensamma varningssystem för snabba insatser innan rescEU mobiliseras samt regelbundna offentliga informationskampanjer om tidiga svarsåtgärder. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till beslut Skäl 7 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(7) I de fall där den tillgängliga kapaciteten inte räcker till för att tillhandahålla effektiva katastrofinsatser bör unionen vara i stånd att stödja medlemsstaterna genom att bidra till finansieringen av leasing- eller hyresarrangemang i syfte att säkerställa snabb tillgång till erforderlig kapacitet eller genom att finansiera förvärv av sådan kapacitet. Detta skulle leda till att civilskyddsmekanismen blir betydligt mer effektiv, eftersom det säkerställs att det finns tillgång till kapacitet i sådana fall där man annars inte skulle kunna säkerställa effektiva katastrofinsatser, särskilt när det gäller katastrofer med vittomfattande konsekvenser som berör ett stort antal medlemsstater. Genom att unionen anskaffar kapacitet fås stordriftsfördelar och en bättre samordning vid katastrofinsatser. |
(7) I de fall där den tillgängliga materiella och tekniska kapaciteten inte räcker till för att tillhandahålla effektiva katastrofinsatser, även vid gränsöverskridande händelser, bör unionen vara i stånd att stödja medlemsstaterna genom att bidra till finansieringen av leasing- eller hyresarrangemang i syfte att säkerställa snabb tillgång till erforderlig kapacitet eller genom att finansiera förvärv av sådan kapacitet. Detta skulle leda till att civilskyddsmekanismen blir betydligt mer effektiv och insättningsbar, eftersom det säkerställs att det finns tillgång till materiell och teknisk kapacitet, även för räddning av äldre och funktionsnedsatta personer, i sådana fall där man annars inte skulle kunna säkerställa effektiva katastrofinsatser, särskilt när det gäller katastrofer med vittomfattande konsekvenser som berör ett stort antal medlemsstater, såsom gränsöverskridande epidemier. Genom att lämplig utrustning ställs till förfogande på förhand och genom att unionen anskaffar kapacitet fås stordriftsfördelar och en bättre samordning vid katastrofinsatser. En optimal och transparent användning av de ekonomiska resurserna bör säkerställas. | |||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
När kapacitet mobiliseras genom civilskyddsmekanismen är det ytterst viktigt att det sker snabbt, vilket framgår av de tragiska följderna av det sena insättandet av brandbekämpningsflyg vid de senaste skogsbränderna i södra Europa. Medfinansiering från EU bör alltid tillhandahållas med full insyn och ansvarsskyldighet. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till beslut Skäl 7a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(7a) Många medlemsstater lider brist på materiell och teknisk utrustning vid oväntade katastrofer. Civilskyddsmekanismen bör därför göra det möjligt att utvidga den materiella och tekniska basen där behov finns, inte minst när det handlar om att rädda funktionsnedsatta, äldre eller sjuka personer. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till beslut Skäl 9 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(9) I syfte att göra utbildning och övningar effektivare och att stärka samarbetet mellan medlemsstaternas nationella civilskyddsmyndigheter och organ bör det inrättas ett unionens kunskapsnätverk för civilskydd som grundar sig på befintliga strukturer. |
(9) Utbildning, forskning och innovation är viktiga aspekter av samarbetet på civilskyddsområdet. Utbildningen och övningarna bör effektiviseras, innovationen främjas mer och dialogen och samarbetet mellan medlemsstaternas nationella civilskyddsmyndigheter och organ stärkas på grundval av befintliga strukturer och genom deltagande av och informationsutbyte med kompetenscentrum, universitet och forskare och annan tillgänglig expertis i medlemsstaterna. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till beslut Skäl 9a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(9a) Samtidigt som förstärkt civilskydd är en av de viktigaste prioriteringarna i hela unionen med tanke på hur utvecklingen ser ut när det gäller katastrofer, både väderrelaterade och med koppling till den inre säkerheten, är det mycket viktigt att unionens verktyg kompletteras med en starkare territoriell och lokalt ledd dimension, eftersom lokala insatser är det snabbaste och effektivaste sättet att begränsa skadorna till följd av en katastrof. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till beslut Skäl 10 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(10) För att man ska få en fungerande rescEU-kapacitet krävs det att det anslås ytterligare medel som kan användas till att finansiera åtgärder som företas inom ramen för civilskyddsmekanismen. |
(10) För att man ska få en fungerande rescEU-kapacitet krävs det att det anslås ytterligare medel som kan användas till att finansiera åtgärder som företas inom ramen för civilskyddsmekanismen, men inte på bekostnad av finansieringsanslagen till annan viktig unionspolitik, exempelvis sådan som främjar rättigheter, jämlikhet och medborgarskap samt rättvisa och mänsklig utveckling i världen, bland annat alla medel som anslagits i synnerhet till program och projekt för jämställdhet och kvinnors egenmakt, med tanke på att genomförandet av en del av dessa program har varit ytterst framgångsrikt: betalningsanslagen för REC-programmet har under de senaste tre åren uppgått till över 99 %. | |||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Nya politiska förslag bör åtföljas av nya resurser. Föredraganden motsätter sig bestämt omfördelningar på bekostnad av framgångsrika, kroniskt underfinansierade program såsom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap (REC) och programmet Rättsliga frågor. En nyttjandegrad på nästan 100 % för REC-programmet innebär att inga nya resurser kan omfördelas från detta program utan att det påverkar specifika projekt och organisationer negativt. FEMM-utskottet har fortlöpande påpekat behovet av att öka finansieringen av REC med hänsyn till Daphne-programmet och jämställdhetsprogram. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till beslut Skäl 10a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(10a) Separat finansiering och separata budgetanslag bör garanteras för den reviderade civilskyddsmekanismen. Med hänsyn till behovet av att undvika negativa konsekvenser för finansieringen av befintliga fleråriga program bör den ökade finansieringen i samband med den riktade översynen av civilskyddsmekanismen under åren 2018, 2019 och 2020 uteslutande tas från alla tillgängliga medel inom ramen för rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/20131a, med särskild användning av flexibilitetsmekanismen. | |||||||||||||||||||||||||||
|
___________________ | |||||||||||||||||||||||||||
|
1a Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884). | |||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Nya politiska förslag bör åtföljas av nya resurser. Föredraganden motsätter sig bestämt omfördelningar på bekostnad av framgångsrika, kroniskt underfinansierade program såsom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Rättsliga frågor. Eventuella ytterligare medel som behövs bör i stället anslås med hjälp av flexibilitetsbestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till beslut Skäl 11 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(11) Civilskyddsmekanismens förfaranden behöver förenklas så att man kan garantera att medlemsstaterna kan få tillgång till det bistånd och den kapacitet de behöver för att så snabbt som möjligt reagera på naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor. |
(11) Civilskyddsmekanismens förfaranden behöver förenklas, rationaliseras och göras flexiblare så att man kan garantera att medlemsstaterna kan få snabb tillgång till det bistånd och den kapacitet de behöver för att så snabbt och effektivt som möjligt reagera på naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till beslut Skäl 12 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(12) För att man ska kunna dra största möjliga nytta av de befintliga finansieringsinstrumenten och hjälpa medlemsstaterna att tillhandahålla bistånd vid katastrofer utanför unionen krävs det att man medger en avvikelse från artikel 129.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/201214 i de fall där finansiering beviljas i enlighet med artiklarna 21, 22 och 23 i beslut nr 1313/2013/EU. |
(12) För att man ska kunna dra största möjliga nytta av de befintliga finansieringsinstrumenten och hjälpa medlemsstaterna att tillhandahålla bistånd, även vid katastrofer utanför unionen, krävs det att man medger en avvikelse från artikel 129.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/201214 i de fall där finansiering beviljas i enlighet med artiklarna 21, 22 och 23 i beslut nr 1313/2013/EU. Trots denna avvikelse bör finansieringen av civilskyddsåtgärder och av humanitärt bistånd i synnerhet förbli tydligt åtskild i en framtida finansieringsstruktur för unionen och vara i full överensstämmelse med de olika målen och rättsliga kraven i en sådan struktur. | |||||||||||||||||||||||||||
__________________ |
__________________ | |||||||||||||||||||||||||||
14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1). |
14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1). | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till beslut Skäl 13 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
(13) Det är viktigt att säkerställa att medlemsstater vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förebygga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor och för att mildra effekterna av sådana katastrofer. Det bör införas bestämmelser som förstärker kopplingen mellan förebyggande, beredskap och insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen. Man bör även säkerställa samstämmighet med annan relevant unionslagstiftning om förebyggande och katastrofriskhantering, bland annat när det gäller gränsöverskridande förebyggande åtgärder och insatser vid hot såsom allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa15. Man bör även säkerställa samstämmighet med internationella åtaganden såsom Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling. |
(13) Det är viktigt att säkerställa att medlemsstater vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förebygga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor och för att mildra effekterna av sådana katastrofer. Det bör införas bestämmelser som förstärker kopplingen mellan förebyggande, beredskap och insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen. Man bör även säkerställa samstämmighet med annan relevant unionslagstiftning om förebyggande och katastrofriskhantering, bland annat när det gäller gränsöverskridande förebyggande åtgärder och insatser vid hot såsom allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa15. Programmen för territoriellt samarbete inom ramen för sammanhållningspolitiken föreskriver särskilda åtgärder för att beakta motståndskraft mot katastrofer, riskförebyggande, riskhantering och ytterligare insatser för en starkare integration samt större synergieffekter. Vidare bör alla åtgärder vara samstämda med, och aktivt bidra till att fullgöra, internationella åtaganden såsom Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling. | |||||||||||||||||||||||||||
__________________ |
__________________ | |||||||||||||||||||||||||||
15 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1). |
15 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1). | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till beslut Skäl 13a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(13a) Det är mycket viktigt att de moduler som hittills varit registrerade i Cecis (det gemensamma kommunikations- och informationssystemet för olyckor) får finnas kvar för att kunna reagera på begäranden om bistånd och delta i utbildningssystemet på vanligt sätt. | |||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Detta ger en ram för insamling av kontrollerad information om situationen, för spridning till medlemsstaterna och för utbyte av erfarenheter från insatserna. Om de moduler som anmälts får finnas kvar skulle detta för Österrikes vidkommande betyda att de tio nuvarande modulerna med brandkårsförbund på delstatsnivå skulle kvarstanna i systemet. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till beslut Skäl 13b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(13b) Likaså är det viktigt att sammankoppla civilskyddsmekanismen, som är begränsad till tiden omedelbart efter en katastrof, med andra unionsinstrument som är inriktade på att åtgärda skadorna, såsom solidaritetsfonden. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till beslut Skäl 13c (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(13c) Det är mycket viktigt att ändra solidaritetsfonden genom att införa en skyldighet att återställa miljöskador och genom att använda BNP per capita i regionen eller medlemsstaten i stället för det totala BNP som indikator för godkännande, så att man förhindrar att stora, tätbefolkade regioner med låga välståndsnivåer inte kan dra nytta av fonden. Det är mycket viktigt att göra en ekonomisk värdering av den katastrofdrabbade miljön, särskilt områden med högt naturvärde såsom skyddade områden eller områden som ingår i nätverket Natura 2000, så att de kan återställas. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till beslut Skäl 13d (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||
|
(13d) Unionsåtgärder behöver även inriktas på att bistå med teknisk utbildning så att lokalsamhällenas kapacitet till självhjälp kan stärkas, vilket gör dem bättre rustade att göra en första insats och begränsa katastrofen. Riktad utbildning för personer som arbetar med medborgarnas säkerhet, såsom lokala ledare och personer verksamma inom social omsorg, hälso- och sjukvård, räddningstjänst och brandförsvar, samt lokala insatsgrupper på frivilligbasis som bör förfoga över snabbinsatsutrustning, kan hjälpa till att begränsa en katastrof och minska antalet dödsfall både under och efter katastrofen. | |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till beslut Artikel 1 – led 1 – led a Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 3 – punkt 1 – led e | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till beslut Artikel 1 – led 1 – led aa (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 3 – punkt 1 – led ea (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till beslut Artikel 1 – led 1 – led ab (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 3 – punkt 1 – led eb (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till beslut Artikel 1 – led 3 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 5 – punkt 1 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till beslut Artikel 1 – led 3a (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 5 – punkt 1 – led aa (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till beslut Artikel 1 – led 3b (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 5 – punkt 1 – led f | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
(http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1523544518145&uri=CELEX:32013D1313) | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till beslut Artikel 1 – led 4 – led a Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 6 – punkt 1 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till beslut Artikel 1 – led 4 – led aa (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 6 – punkt 1 – led d | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Beslutet att ändra originaltexten syftar till att klargöra åtgärdernas räckvidd i samband med den allmänna översynen av artikel 6. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till beslut Artikel 1 – led 4 – led b Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 6 – led b – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till beslut Artikel 1 – led 4 – led b Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 6 – led b – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Beslutet att inrätta eventuella särskilda samrådsmekanismer från kommissionens sida bör även inbegripa medlemsstaterna, som är en integrerad del av unionens civilskyddsmekanism. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till beslut Artikel 1 – led 4 – led ba (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 6 – punkt 3a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till beslut Artikel 1 – led 4a (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 8 – punkt 1 – led k | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
(http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013R1303&from=SV) | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till beslut Artikel 1 – led 4b (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 9 – punkt 1a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till beslut Artikel 1 – led 5 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 10 – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till beslut Artikel 1 – led 6 – led b Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 11 – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
För en del av medlemsstaterna, med sina frivilligsystem, går det inte att införa obligatorisk anmälningsskyldighet av kapacitet. Man måste ta hänsyn till att medlemsstater ibland inte kan ställa någon kapacitet till förfogande, exempelvis till följd av force majeure. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till beslut Artikel 1 – led 6 – led b Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 11 – punkt 1a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 41 Förslag till beslut Artikel 1 – led 6 – led b Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 11 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Med tanke på subsidiariteten är det mera ändamålsenligt om behoven undersöks på ort och ställe och om kommissionen här inte agerar på eget bevåg, utan tillsammans med medlemsstaterna. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 42 Förslag till beslut Artikel 1 – led 6 – led c Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 11 – punkt 7 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 43 Förslag till beslut Artikel 1 – led 6 – led c Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 11 – punkt 8 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 44 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 45 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 46 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 2a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 47 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 4 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 48 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 5 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 49 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 7 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 50 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 8 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 51 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 10 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 52 Förslag till beslut Artikel 1 – led 8 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12a – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
För att säkerställa en fullständig parlamentarisk kontroll och tillsyn av processen, och för att upptäcka eventuella ändringar med budgetkonsekvenser så tidigt som möjligt, föreslås det att Europaparlamentet och rådet erhåller uppdaterad information om hur förstärkningen av civilskyddsmekanismen fortlöper årligen, inbegripet obligatorisk information av budget- och kostnadsutvecklingen. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 53 Förslag till beslut Artikel 1 – led 8 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12a – stycke 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
För att säkerställa en fullständig parlamentarisk kontroll och tillsyn av processen, och för att upptäcka eventuella ändringar med budgetkonsekvenser så tidigt som möjligt, föreslås det att Europaparlamentet och rådet erhåller uppdaterad information om hur förstärkningen av civilskyddsmekanismen fortlöper årligen, inbegripet obligatorisk information av budget- och kostnadsutvecklingen. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 54 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 13 – punkt 1 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 55 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 56 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9a (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Föredraganden anser att artikel 13.1 a i beslut nr 1313/2013/EU måste ändras trots att det nya förslaget till beslut från kommissionen inte föreskriver något sådant. Genom ändringen skapas överensstämmelse med målen i kommissionens förslag. Inrättandet av ett Erasmus för civilskydd bidrar till en homogen europeisk utbildningsstandard baserad på likadana grundutbildningsnivåer för civilskyddspersonal från alla länder. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 57 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9b (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led f | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 58 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9c (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 13 – punkt 3a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Denna extra punkt syftar till att främja kunskaps- och erfarenhetsutbytet, däribland potentialen att utöka utbildningskapaciteten till tredjeländer (vilket även nämns i interimsutvärderingen), för att förbättra framtida insatser och samstämmigheten med Sendai-ramverket. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 59 Förslag till beslut Artikel 1 – led 11a (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 16 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Interimsutvärderingen av civilskyddsmekanismen kom fram till att mekanismens förmåga att nå målen, i en insatskontext stadd i förändring, påverkas av den luddiga definitionen av civilskyddsinsatser inom ramen för humanitära insatser. Denna ändring av det nuvarande beslutet syftar till att klargöra civilskyddsinsatsernas räckvidd vid mänskligt orsakade katastrofer och komplexa nödsituationer, där även humanitära biståndsinsatser är verksamma. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 60 Förslag till beslut Artikel 1 – led 12 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 19 – punkt 1 – stycke 2a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Nya politiska förslag bör åtföljas av nya resurser. Föredraganden motsätter sig bestämt omfördelningar på bekostnad av framgångsrika, kroniskt underfinansierade program såsom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Rättsliga frågor. Eventuella ytterligare medel som behövs bör i stället anslås med hjälp av flexibilitetsbestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 61 Förslag till beslut Artikel 1 – led 13 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 20 a – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 62 Förslag till beslut Artikel 1 – led 15 – led b Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 23 – punkt 2a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 63 Förslag till beslut Artikel 1 – led 16 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 26 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Mot bakgrund av kommissionens förslag till artikel 26.1, som gör det möjligt att finansiera civilskyddsinsatser från olika källor, syftar ändringsförslaget till att skapa en tydlig rågång mellan humanitära insatser och civilskyddsinsatser med tillhörande finansiering. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 64 Förslag till beslut Artikel 1 – led 18 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 32 – punkt 1 – led g | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 65 Förslag till beslut Bilaga I (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||
|
| |||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||
BILAGA I | ||||||||||||||||||||||||||||
VÄGLEDANDE TILLDELNING AV YTTERLIGARE MEDEL FÖR PERIODEN 2018–2020 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
2018 | ||||||||||||||||||||||||||||
2019 | ||||||||||||||||||||||||||||
2020 | ||||||||||||||||||||||||||||
TOTALT | ||||||||||||||||||||||||||||
Totala ytterligare anslag under rubrik 3* | ||||||||||||||||||||||||||||
ÅB | ||||||||||||||||||||||||||||
19,157 | ||||||||||||||||||||||||||||
115,2 | ||||||||||||||||||||||||||||
122,497 | ||||||||||||||||||||||||||||
256,854 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
BB | ||||||||||||||||||||||||||||
11 | ||||||||||||||||||||||||||||
56,56 | ||||||||||||||||||||||||||||
115,395 | ||||||||||||||||||||||||||||
182,955 | ||||||||||||||||||||||||||||
Totala ytterligare anslag under rubrik 4* | ||||||||||||||||||||||||||||
ÅB | ||||||||||||||||||||||||||||
2 | ||||||||||||||||||||||||||||
2 | ||||||||||||||||||||||||||||
2,284 | ||||||||||||||||||||||||||||
6,284 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
BB | ||||||||||||||||||||||||||||
0,8 | ||||||||||||||||||||||||||||
1,8 | ||||||||||||||||||||||||||||
2,014 | ||||||||||||||||||||||||||||
4,614 | ||||||||||||||||||||||||||||
Totala ytterligare anslag under rubrikerna 3 och 4 tillsammans* | ||||||||||||||||||||||||||||
ÅB | ||||||||||||||||||||||||||||
21,157 | ||||||||||||||||||||||||||||
117,2 | ||||||||||||||||||||||||||||
124,781 | ||||||||||||||||||||||||||||
263,138 | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
BB | ||||||||||||||||||||||||||||
11,8 | ||||||||||||||||||||||||||||
58,36 | ||||||||||||||||||||||||||||
117,409 | ||||||||||||||||||||||||||||
187,569 | ||||||||||||||||||||||||||||
(belopp angivna i miljoner euro) | ||||||||||||||||||||||||||||
* De fullständiga beloppen ska tillhandahållas via flexibilitetsmekanismen. | ||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||
Den ytterligare finansiering som behövs för denna översyn av civilskyddsmekanismen under åren 2018–2020 bör fastställas mer detaljerat i själva beslutet, genom en separat, detaljerad bilaga I. Eventuella ytterligare medel som behövs för att finansiera denna översyn av civilskyddsmekanismen bör anslås med hjälp av flexibilitetsbestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen. |
MOTIVERING
En oroande kontext
Naturkatastroferna i Europa och världen blir allt vanligare och intensivare och utgör ett allvarligt hot mot våra samhällen, ekonomier och ekosystem.
För att inse problemets omfattning räcker det att titta på naturkatastroferna under 2017. Bara i Europa orsakade de 200 dödsfall. Under 2017 spred sig bränder som ödelade kontinentens södra delar, brände upp över en miljon hektar och orsakade över 100 människors död på nätt och jämt sex månader. 2017 var också året då en serie tropiska stormar gång på gång slog till mot europeiska territorier på andra sidan Atlanten i Västindien och ansträngde det europeiska biståndet till det yttersta. Än mer oväntat drog våldsamma orkaner samma år in över Nordatlanten och orsakade allvarliga översvämningar och förödelse i den delen av Europa.
Forskningen målar upp ett framtidsscenario som ser ännu mer oroväckande ut, eftersom dessa fenomen väntas öka i intensitet. År som 2017 kommer inte längre att vara undantag, utan regel. Det rådet inget tvivel om att den största orsaken står att finna i klimatförändringarna, som har förvärrat de negativa konsekvenserna av extrema väderhändelser. Inte för inte har klimatförändringarna beskrivits som ”ett av de största globala hoten mot människors hälsa under 2000-talet”.
Utrymme för förbättringar
Inför detta scenario har Europeiska unionen inte varit overksam. EU har genom åren utvecklat ett gediget nät av katastrofhanteringsinsatser. Unionens civilskyddsmekanism har en huvudroll i detta system. Med sin understödjande roll har mekanismen hjälpt medlemsstaterna att optimera sina insatser för att förebygga katastrofer och minska riskerna. Den har satt in åtgärder både inom och utanför EU tack vare Centrumet för samordning av katastrofberedskap (ERCC). I den halvtidsutvärdering av mekanismen som gjordes för ett tag sedan framhålls den som ”ett konkret bevis för europeisk solidaritet”.
De senaste årens praktiska erfarenheter i samband med händelser som skogsbränderna 2017 och migrationskrisen 2015–2016 har emellertid satt fingret på mekanismens bristande effektivitet och genomslagskraft.
Den nuvarande modellen bygger på medlemsstaternas frivilliga deltagande, och dessa ställer i förväg sin kapacitet till förfogande för EERC (nedan kallat den europeiska civilskyddspoolen) i utbyte mot ekonomiskt stöd från unionen för att täcka utgifter för exempelvis anpassning, certifiering och transport. Detta system har emellertid visat sig otillräckligt för att hantera storskaliga nödsituationer som slår mot olika medlemsstater samtidigt. Den stora nackdelen med att förlita sig på i första hand nationell utrustning består i att denna inte är tillgänglig i EU om den måste sättas in nationellt.
För att Europeiska unionen ska kunna sörja för sina medborgares säkerhet vid katastrofer måste den luta sig mot en starkare mekanism som kan ge solida och tillförlitliga svar. Föredraganden tror på en ambitiösare mekanism.
En framtidsvision
Föredragandens vision för en fullt utvecklad europeisk civilskyddsmekanism bygger på tre grundläggande beståndsdelar.
1. En verklig europeisk civilskyddskapacitet. Den framtida mekanismen bör förses med ytterligare befintlig kapacitet utöver den som medlemsstaterna besitter samt med en egen kapacitet. En verklig europeisk civilskyddskapacitet bör inrättas. Den nya kapaciteten ska täppa till de luckor som kartlagts i de nationella krishanteringssystemen. Avsikten är inte att ersätta eller kopiera medlemsstaternas arbete, utan att komplettera deras insatser där detta är nödvändigt.
För att bygga upp denna kapacitet ska unionen finansiera inköp av ny utrustning, exempelvis brandbekämpningsflygplan. Den nya kapaciteten kan vara resultatet av hyresarrangemang eller av reparation eller anpassning av befintlig kapacitet, och här bör unionen bidra avsevärt. Det finns även andra exempel på ekonomiska incitament: Unionen skulle kunna ta på sig kostnaderna för den europeiska mekanismens insatser eller transportkostnaderna.
En del av dessa aspekter finns redan med i det nuvarande upplägget av den europeiska mekanismen – utgångsläget är med andra ord gott. Den låga samfinansieringsgrad som föreslås i det nuvarande systemet gör emellertid att incitamenten inte utnyttjas ordentligt.
2. Samstämmighet mellan kapaciteten och andra befintliga instrument. Den nya mekanismen bör även vara mer sammanhängande, både inom och utanför EU. Detta innebär att inrättandet av kapaciteten bör gå hand i hand med större förpliktelser för medlemsstaterna i fråga om förebyggande arbete. Det nya systemet uppmuntrar till att alla tar ansvar. Förebyggande kommer att ha en nyckelroll inom katastrofhanteringen och kommer att behöva utvecklas i framtiden. Således kommer den nya mekanismen, som föredraganden tänker sig den, inte att verka i avskildhet utan bygga på styrkan i andra europeiska instrument och fokusera på riskförebyggande.
Samstämmighet bör emellertid inte bara prägla det förebyggande arbetet utan även själva krishanteringen. Den nya mekanismen måste samordnas på bästa sätt med EU:s övriga befintliga katastrofinsatsinstrument, såsom instrumentet för humanitärt bistånd. En korrekt samordning mellan de båda instrumenten kommer att säkra en heltäckande europeisk insats som är mer sammanhängande och effektiv både utanför och inom EU:s gränser.
3. En korrekt resursfördelning. Som en direkt konsekvens av de båda föregående punkterna anser föredraganden att det i framtiden behövs ett större finansiellt åtagande från EU:s sida. Den nuvarande budgeten för mekanismen på 368 miljoner euro för perioden 2014–2020 framstår som futtig jämfört med de ekonomiska förluster på över 433 miljarder euro som extrema klimathändelser förorsakat i medlemsstaterna sedan 1980.
Föredraganden anser att ett större europeiskt finansiellt åtagande bör förenas med en lämplig samordnarroll för unionen. Det föreslås att EU ska ha hela ledningen och kontrollen över den eventuella nya europeiska civilskyddskapaciteten. Eftersom unionen helt ska stå för inköpen av utrustning inom den nya kapaciteten bör den även ha den i sin besittning.
Vidare anser föredraganden att ett ”Erasmus för civilskydd” bör inrättas för att stärka det redan befintliga samarbetet mellan medlemsstaterna.
Till sist vill föredraganden framhålla medborgarnas fortsatta tilltro till ett europeiskt civilskydd: Uppgifter från Eurobarometern har genom åren konstant visat att 90 % av respondenterna anser det viktigt att EU bidrar till att samordna katastrofhanteringen inom sitt territorium genom en civilskyddsroll. Merparten av EU-medborgarna (56 %) anser att det egna landet inte förfogar över tillräckliga resurser för att klara större katastrofer på egen hand. Dessa uppgifter vittnar om att ett civilskyddets Europa är något som medborgarna vill se.
YTTRANDE från utskottet för utveckling (25.4.2018)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen.
(COM(2017)0772/2 – C8‑0409/2017 – 2017/0309(COD))
Föredragande av yttrande: Željana Zovko (*)
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen
KORTFATTAD MOTIVERING
Europa och världen står inför ett växande antal katastrofer med stora mänskliga och materiella kostnader. De väderrelaterade katastroferna, inte minst översvämningar och skogsbränder, ökar i både frekvens och intensitet som en följd av klimatförändringarna. Europeiska unionens civilskyddsmekanism[1] syftar till att stödja, komplettera samt underlätta samordning av medlemsstaternas insatser med målet att stärka förebyggandet, beredskapen och katastrofhanteringen. Civilskyddsmekanismen kan aktiveras som reaktion på katastrofer både inom och utanför unionen (det sistnämnda står för över hälften av alla fall av aktivering av mekanismen). Som reaktion på katastrofer utanför unionen aktiveras civilskyddsmekanismen ofta parallellt med humanitärt EU-bistånd.
Kommissionens förslag[2] om ändring av beslutet om civilskyddsmekanismen behandlas just nu av parlamentet och rådet och syftar till att 1) stärka EU:s och medlemsstaternas förmåga att reagera på katastrofer genom att skapa en särskild reserv av resurser på EU-nivå (rescEU), som ska sättas in efter beslut av kommissionen, och även genom att eftersträva ett effektivare bidrag från medlemsstaterna till den europeiska civilskyddspoolen, 2) stärka inriktningen på förebyggande åtgärder och samstämmighet med annan EU-politik, och 3) främja ett förenklat och effektivt administrativt förfarande i mekanismens operativa arbete.
I detta yttrande från DEVE-utskottet till ENVI-utskottet ställer sig föredraganden bakom förstärkningen av EU:s och medlemsstaternas förmåga att reagera på katastrofer, men understryker samtidigt att subsidiaritetsprincipen måste respekteras till fullo. I enlighet med detta önskar föredraganden införa ett antal ändringar i kommissionens förslag och i det nuvarande beslutet, bland annat på grundval av slutsatserna av nyligen gjorda utvärderingar[3].
Målen med de viktigaste ändringarna är följande:
• Stärka civilskyddsmekanismens internationella samarbetsdimension, bland annat genom att utöka utbildningskapaciteten och kunskapsutbytet. Detta bör dessutom gynna internationella åtaganden om katastrofriskreducering (inte minst Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030).
• Lyfta fram behovet av att insatserna inom ramen för civilskyddsmekanismen vid mänskligt orsakade eller komplexa nödsituationer får en tydligt fastställd räckvidd i överensstämmelse med det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd; framhålla att dessa verksamheter – och deras finansieringsinstrument – bör förbli helt åtskilda även när synergieffekter och komplementaritet mellan instrumenten eftersträvas.
• Se till att kapaciteten på EU-nivå (rescEU) kompletterar, och inte ersätter, utvecklingen av civilskyddskapacitet på nationell nivå genom att behålla samfinansieringen av transportkostnader för resurser som inte ingår i den europeiska civilskyddspoolen.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till beslut Skäl 9 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(9) I syfte att göra utbildning och övningar effektivare och att stärka samarbetet mellan medlemsstaternas nationella civilskyddsmyndigheter och organ bör det inrättas ett unionens kunskapsnätverk för civilskydd som grunda sig på befintliga strukturer. |
(9) I syfte att göra utbildning och övningar effektivare och att stärka samarbetet mellan medlemsstaternas nationella civilskyddsmyndigheter och organ bör det inrättas ett unionens kunskapsnätverk för civilskydd som grunda sig på befintliga strukturer. Nätverket bör främja och stärka förbindelserna med internationella organisationer och tredjeländer för att öka samarbetet inom katastrofriskreducering samt bidra till åtagandena i Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till beslut Skäl 12 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(12) För att man ska kunna dra största möjliga nytta av de befintliga finansieringsinstrumenten och hjälpa medlemsstaterna att tillhandahålla bistånd vid katastrofer utanför unionen krävs det att man medger en avvikelse från artikel 129.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/201214 i de fall där finansiering beviljas i enlighet med artiklarna 21, 22 och 23 i beslut nr 1313/2013/EU. |
(12) För att man ska kunna dra största möjliga nytta av de befintliga finansieringsinstrumenten och hjälpa medlemsstaterna att tillhandahålla bistånd vid katastrofer utanför unionen krävs det att man medger en avvikelse från artikel 129.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/201214 i de fall där finansiering beviljas i enlighet med artiklarna 21, 22 och 23 i beslut nr 1313/2013/EU. Trots denna avvikelse bör finansieringen av civilskyddsåtgärder och av humanitärt bistånd i synnerhet förbli tydligt åtskild i en framtida finansieringsstruktur för unionen och vara i full överensstämmelse med de olika målen och rättsliga kraven i en sådan struktur. | |||||||||||||||
__________________ |
__________________ | |||||||||||||||
14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1). |
14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1). | |||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till beslut Skäl 13 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(13) Det är viktigt att säkerställa att medlemsstater vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förebygga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor och för att mildra effekterna av sådana katastrofer. Det bör införas bestämmelser som förstärker kopplingen mellan förebyggande, beredskap och insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen. Man bör även säkerställa samstämmighet med annan relevant unionslagstiftning om förebyggande och katastrofriskhantering, bland annat när det gäller gränsöverskridande förebyggande åtgärder och insatser vid hot såsom allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa15. Man bör även säkerställa samstämmighet med internationella åtaganden såsom Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling. |
(13) Det är viktigt att säkerställa att medlemsstater vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förebygga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor och för att mildra effekterna av sådana katastrofer. Det bör införas bestämmelser som förstärker kopplingen mellan förebyggande, beredskap och insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen. Man bör även säkerställa samstämmighet med annan relevant unionslagstiftning om förebyggande och katastrofriskhantering, bland annat när det gäller gränsöverskridande förebyggande åtgärder och insatser vid hot såsom allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa15. Vidare bör alla åtgärder vara samstämda med, och aktivt bidra till att fullgöra, internationella åtaganden såsom Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling. | |||||||||||||||
__________________ |
__________________ | |||||||||||||||
15 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1). |
15 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1). | |||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till beslut Artikel 1 – led 3a (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 5 – punkt 2 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||
Denna ändring av det nuvarande beslutet syftar till att ge kommissionen en aktivare roll i användningen av förebyggande expertuppdrag, även i tredjeländer, eftersom detta kan göra dem synligare och mer tillgängliga. Som framhålls i interimsutvärderingen kan dessa uppdrag – tillsammans med andra instrument – bidra till att öka det internationella samarbetet om civilskydd och förbättra samstämmigheten med Sendai-ramverket. | ||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 2 – led aa (nytt) | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 4 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 7 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9a (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 13 – punkt 3 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||
Denna ändring av det nuvarande beslutet syftar till att ge kommissionen en aktivare roll i användningen av beredskapsexpertuppdrag, även i tredjeländer, eftersom detta kan göra dem synligare och mer tillgängliga. Som framhålls i interimsutvärderingen kan dessa uppdrag – tillsammans med andra instrument – bidra till att öka det internationella samarbetet om civilskydd och förbättra samstämmigheten med Sendai-ramverket. | ||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9b (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 13 – punkt 3a (ny) | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||
Denna extra punkt syftar till att främja kunskaps- och erfarenhetsutbytet, däribland potentialen att utöka utbildningskapaciteten till tredjeländer (vilket även nämns i interimsutvärderingen), för att förbättra framtida insatser och samstämmigheten med Sendai‑nätverket. | ||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till beslut Artikel 1 – led 11a (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 16 – punkt 2 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||
Interimsutvärderingen av civilskyddsmekanismen kom fram till att mekanismens förmåga att nå målen, i en insatskontext stadd i förändring, påverkas av den luddiga definitionen av civilskyddsinsatser inom ramen för humanitära insatser. Denna ändring av det nuvarande beslutet syftar till att klargöra civilskyddsinsatsernas räckvidd vid mänskligt orsakade katastrofer och komplexa nödsituationer, där även humanitära biståndsinsatser är verksamma. | ||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till beslut Artikel 1 – led 15 – led b Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 23 – punkt 2a (ny) | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till beslut Artikel 1 – led 16 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 26 – punkt 2 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||
Mot bakgrund av kommissionens förslag till artikel 26.1, som gör det möjligt att finansiera civilskyddsinsatser från olika källor, syftar ändringsförslaget till att skapa en tydlig rågång mellan humanitära insatser och civilskyddsinsatser med tillhörande finansiering. |
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Unionens civilskyddsmekanism |
||||
Referensnummer |
COM(2017)0772 – C8-0409/2017 – 2017/0309(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 14.12.2017 |
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
DEVE 14.12.2017 |
||||
Associerade utskott – tillkännagivande i kammaren |
15.3.2018 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Željana Zovko 8.2.2018 |
||||
Behandling i utskott |
20.2.2018 |
20.3.2018 |
|
|
|
Antagande |
24.4.2018 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
21 0 1 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Ignazio Corrao, Mireille D’Ornano, Nirj Deva, Doru‑Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Cristian Dan Preda, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Eleni Theocharous, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská, Joachim Zeller, Željana Zovko |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Pál Csáky, Monika Vana |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
21 |
+ |
|
ALDE |
Paavo Väyrynen |
|
ECR |
Eleni Theocharous |
|
EFDD |
Ignazio Corrao, Mireille D'Ornano |
|
GUE/NGL |
Lola Sánchez Caldentey |
|
PPE |
Pál Csáky, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Cristian Dan Preda, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská, Joachim Zeller, Željana Zovko |
|
S&D |
Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Elly Schlein |
|
VERTS/ALE |
Maria Heubuch, Monika Vana |
|
0 |
- |
|
|
|
|
1 |
0 |
|
ECR |
Nirj Deva |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
- [1] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen.
- [2] Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen – 2017/0309 (COD).
- [3] Interimsutvärdering av unionens civilskyddsmekanism 2014–2016 (slutrapport), augusti 2017. Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om interimsutvärderingen av civilskyddsmekanismen för unionen för perioden 2014–2016 (SWD(2017) 287). Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 33/2017 Unionens civilskyddsmekanism: samordningen av insatser vid katastrofer utanför EU har i stort sett varit effektiv.
YTTRANDE från budgetutskottet (25.4.2018)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen
(COM(2017)0772/2 – C8-0409/2017 – 2017/0309(COD))
Föredragande av yttrande: José Manuel Fernandes
KORTFATTAD MOTIVERING
Föredraganden välkomnar förslaget om att ändra unionens befintliga civilskyddsmekanism i syfte att säkerställa att unionen kan tillhandahålla ett bättre stöd vid kriser och katastrofer till sina medborgare i och utanför Europa, inbegripet genom förbättrade katastrofförebyggande insatser. Han påminner om att civilskyddsmekanismen är ett av de mest konkreta uttrycken för EU:s grundläggande värde solidaritet.
Föredraganden understryker att det bästa skyddet är att investera i förebyggande åtgärder och katastrofberedskap, inte bara för att det har den största potentialen att rädda liv och förebygga mänskligt lidande, utan också för att man på så vis kan undvika uppkomsten av stora kostnader till följd av en katastrof. Enligt kommissionens egna beräkningar sparar 1 euro som satsats på katastrofberedskap upp till 7 euro i hjälparbetet.
Föredraganden är av den bestämda åsikten att en översyn av det nuvarande systemet borde ha gjorts för länge sedan. Bristerna i det nuvarande, frivilliga systemet har blivit plågsamt påtagliga i unionens reaktion på ett antal katastrofer den senaste tiden, särskilt genom bristen på tillgängliga resurser under skogsbränderna 2016 och 2017, som innebar att endast 10 av 17 ansökningar om bistånd vid skogsbränder kunde beviljas, och då ofta efter betydande förseningar, vilket ledde till att över 100 människor miste livet. Flera rapporter har dessutom pekat på de skillnader som råder i tillgången till viss kritisk insatskapacitet, särskilt när det gäller att bekämpa skogsbränder från flygplan, att tillhandahålla tak över huvudet och eventuellt andra typer av resurser.
Föredraganden anser att den föreslagna strukturen med två kompletterande pelare – bestående av dels en europeisk civilskyddspool av insatskapacitet som på förhand ställs till förfogande av medlemsstaterna, dels den så kallade rescEU, en särskild insatskapacitetsreserv med ledning och kontroll på unionsnivå, som är tänkt att fungera som en sista utväg – är det lämpligaste och effektivaste sättet att komma till rätta med begränsningarna i den nuvarande ramen. Genom att optimalt slå samman resurser och skapa stordriftsfördelar kommer den förbättrade civilskyddsmekanismen också att medföra betydande besparingar för medlemsstaterna.
Föredraganden påminner om att den totala kostnaden för kommissionens förslag beräknas till 280 miljoner euro för perioden 2018–2020, varav 256,9 miljoner euro under rubrik 3 – ”Säkerhet och medborgarskap”, 6,3 miljoner euro under rubrik 4 – ”Europa i världen” och 16,9 miljoner euro under rubrik 5 – ”Administrativa utgifter”. Av de föreslagna driftsutgifterna skulle 54 procent gå till beredskap, däribland för förvärv eller hyra av rescEU‑resurser, 37 procent till insatser och 9 procent till förebyggande åtgärder. Förslaget omfattar också rekrytering av ytterligare 100 anställda under tre år. Föredraganden anser att dessa förslag står i proportion till översynens omfattning och syfte.
Föredraganden ser positivt på den föreslagna användningen av flexibilitetsmekanismen för att täcka den största delen (88 procent) av de ytterligare resurser som behövs. Han motsätter sig dock bestämt den föreslagna omfördelningen av medel från befintliga program under rubrikerna 3 och 4 till ett belopp av 31,3 miljoner euro. Som budgetutskottet har framhållit vid ett flertal tillfällen bör betydande nya politiska förslag åtföljas av nya resurser. Dessutom uppvisar många av de berörda programmen, såsom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Rättsliga frågor, utmärkta genomförandenivåer och har varit underfinansierade i många år. Föredraganden föreslår därför att alla de ytterligare resurser som behövs under rubrikerna 3 och 4 finansieras med hjälp av flexibilitetsmekanismen, enligt vad som anges i en ny bilaga I.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Budgetutskottet uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 2a (ny) | |||||||||||||||||||
Förslag till resolution |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
2a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte använda omfördelningar för att finansiera nya politiska prioriteringar som läggs till under en pågående flerårig budgetram, eftersom detta oundvikligen kommer att ha en negativ inverkan på genomförandet av andra av unionens viktiga verksamheter. | ||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
Nya politiska förslag bör åtföljas av nya resurser. Föredraganden motsätter sig bestämt användningen av omfördelningar på bekostnad av framgångsrika, kroniskt underfinansierade program såsom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Rättsliga frågor. | |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 2b (ny) | |||||||||||||||||||
Förslag till resolution |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
2b. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tillräcklig finansiering till unionens civilskyddsmekanism inom ramen för nästa fleråriga budgetram som börjar 2021, med utgångspunkt i denna översyn. | ||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
För att bygga vidare på den pågående översynen av civilskyddsmekanismen, som stärker både politik och finansiering, är det viktigt att kommissionen, när den lägger fram sina nya förslag för nästa fleråriga budgetram, föreslår en ambitiös finansieringsram för civilskyddsmekanismen efter 2020. | |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till beslut Skäl 7 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(7) I de fall där den tillgängliga kapaciteten inte räcker till för att tillhandahålla effektiva katastrofinsatser bör unionen vara i stånd att stödja medlemsstaterna genom att bidra till finansieringen av leasing- eller hyresarrangemang i syfte att säkerställa snabb tillgång till erforderlig kapacitet eller genom att finansiera förvärv av sådan kapacitet. Detta skulle leda till att civilskyddsmekanismen blir betydligt mer effektiv, eftersom det säkerställs att det finns tillgång till kapacitet i sådana fall där man annars inte skulle kunna säkerställa effektiva katastrofinsatser, särskilt när det gäller katastrofer med vittomfattande konsekvenser som berör ett stort antal medlemsstater. Genom att unionen anskaffar kapacitet fås stordriftsfördelar och en bättre samordning vid katastrofinsatser. |
(7) I de fall där den tillgängliga kapaciteten inte räcker till för att tillhandahålla effektiva katastrofinsatser bör unionen vara i stånd att stödja medlemsstaterna genom att bidra till finansieringen av leasing- eller hyresarrangemang i syfte att säkerställa snabb tillgång till erforderlig kapacitet eller genom att finansiera förvärv av sådan kapacitet. Detta skulle leda till att civilskyddsmekanismen blir betydligt mer effektiv och insättningsbar, eftersom det säkerställs att det snabbt finns tillgång till kapacitet i sådana fall där man annars inte skulle kunna säkerställa effektiva katastrofinsatser, särskilt när det gäller katastrofer med vittomfattande konsekvenser som berör ett stort antal medlemsstater. Genom att unionen anskaffar kapacitet fås stordriftsfördelar och en bättre samordning vid katastrofinsatser. En optimal och transparent användning av de ekonomiska resurserna bör säkerställas. | ||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
När kapacitet mobiliseras genom civilskyddsmekanismen är det ytterst viktigt att det sker snabbt, vilket framgår av de tragiska följderna av det sena insättandet av brandbekämpningsflyg vid de senaste skogsbränderna i södra Europa. Medfinansiering från EU bör alltid tillhandahållas med full insyn och ansvarsskyldighet. | |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till beslut Skäl 10 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(10) För att man ska få en fungerande rescEU-kapacitet krävs det att det anslås ytterligare medel som kan användas till att finansiera åtgärder som företas inom ramen för civilskyddsmekanismen. |
(10) För att man ska få en fungerande rescEU-kapacitet krävs det att det anslås ytterligare medel som kan användas till att finansiera åtgärder som företas inom ramen för civilskyddsmekanismen, men inte på bekostnad av de finansieringsramar som anslagits till andra viktiga politikområden, till exempel sådana som främjar rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, rättvisa eller mänsklig utveckling i hela världen. | ||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
När kapacitet mobiliseras genom civilskyddsmekanismen är det ytterst viktigt att det sker snabbt, vilket framgår av de tragiska följderna av det sena insättandet av brandbekämpningsflyg vid de senaste skogsbränderna i södra Europa. Medfinansiering från EU bör alltid tillhandahållas med full insyn och ansvarsskyldighet. | |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till beslut Skäl 10a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(10a) Separat finansiering och separata budgetanslag bör garanteras för den reviderade civilskyddsmekanism. Med hänsyn till behovet av att undvika negativa konsekvenser för finansieringen av befintliga fleråriga program bör den ökade finansieringen för den riktade översynen av unionens civilskyddsmekanism under åren 2018, 2019 och 2020 uteslutande tas från alla tillgängliga medel inom ramen för rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/20131a, med särskild användning av flexibilitetsmekanismen. | ||||||||||||||||||
|
___________________ | ||||||||||||||||||
|
1a Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884). | ||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
Nya politiska förslag bör åtföljas av nya resurser. Föredraganden motsätter sig bestämt användningen av omfördelningar på bekostnad av framgångsrika, kroniskt underfinansierade program såsom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Rättsliga frågor. Eventuella ytterligare medel som behövs bör i stället anslås med hjälp av flexibilitetsbestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen. | |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till beslut Artikel 1 – led 8 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12a – stycke 1 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
För att säkerställa en fullständig parlamentarisk kontroll och tillsyn av processen, och för att upptäcka eventuella ändringar med budgetkonsekvenser så tidigt som möjligt, föreslås det att Europaparlamentet och rådet erhåller uppdaterad information om hur förstärkningen av civilskyddsmekanismen fortlöper årligen, inbegripet obligatorisk information om budget- och kostnadsutvecklingen. | |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till beslut Artikel 1 – led 8 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12a – stycke 1a (nytt) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
För att säkerställa en fullständig parlamentarisk kontroll och tillsyn av processen, och för att upptäcka eventuella ändringar med budgetkonsekvenser så tidigt som möjligt, föreslås det att Europaparlamentet och rådet erhåller uppdaterad information om hur förstärkningen av civilskyddsmekanismen fortlöper årligen, inbegripet obligatorisk information om budget- och kostnadsutvecklingen. | |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till beslut Artikel 1 – led 12 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 19 – punkt 1 – stycke 2a (nytt) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
Nya politiska förslag bör åtföljas av nya resurser. Föredraganden motsätter sig bestämt användningen av omfördelningar på bekostnad av framgångsrika, kroniskt underfinansierade program såsom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Rättsliga frågor. Eventuella ytterligare medel som behövs bör i stället anslås med hjälp av flexibilitetsbestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen. | |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till beslut Bilaga I (ny) | |||||||||||||||||||
|
| ||||||||||||||||||
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||
BILAGA I | |||||||||||||||||||
VÄGLEDANDE TILLDELNING AV YTTERLIGARE MEDEL FÖR PERIODEN 2018–2020 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
2018 | |||||||||||||||||||
2019 | |||||||||||||||||||
2020 | |||||||||||||||||||
TOTALT | |||||||||||||||||||
Totala ytterligare anslag under rubrik 3* | |||||||||||||||||||
ÅB | |||||||||||||||||||
19,157 | |||||||||||||||||||
115,2 | |||||||||||||||||||
122,497 | |||||||||||||||||||
256,854 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
BB | |||||||||||||||||||
11 | |||||||||||||||||||
56,56 | |||||||||||||||||||
115,395 | |||||||||||||||||||
182,955 | |||||||||||||||||||
Totala ytterligare anslag under rubrik 4* | |||||||||||||||||||
ÅB | |||||||||||||||||||
2 | |||||||||||||||||||
2 | |||||||||||||||||||
2,284 | |||||||||||||||||||
6,284 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
BB | |||||||||||||||||||
0,8 | |||||||||||||||||||
1,8 | |||||||||||||||||||
2,014 | |||||||||||||||||||
4,614 | |||||||||||||||||||
Totala ytterligare anslag under rubrikerna 3 och 4 tillsammans* | |||||||||||||||||||
ÅB | |||||||||||||||||||
21,157 | |||||||||||||||||||
117,2 | |||||||||||||||||||
124,781 | |||||||||||||||||||
263,138 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
BB | |||||||||||||||||||
11,8 | |||||||||||||||||||
58,36 | |||||||||||||||||||
117,409 | |||||||||||||||||||
187,569 | |||||||||||||||||||
(belopp angivna i miljoner euro) | |||||||||||||||||||
* De fullständiga beloppen ska tillhandahållas via flexibilitetsmekanismen. | |||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
Den ytterligare finansiering som behövs för denna översyn av civilskyddsmekanismen under åren 2018–2020 bör fastställas mer detaljerat i själva beslutet, genom en separat, detaljerad bilaga I. Eventuella ytterligare medel som behövs för att finansiera denna översyn av civilskyddsmekanismen bör anslås med hjälp av flexibilitetsbestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen. |
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Unionens civilskyddsmekanism |
||||
Referensnummer |
COM(2017)0772 – C8-0409/2017 – 2017/0309(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 14.12.2017 |
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 14.12.2017 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
José Manuel Fernandes 13.12.2017 |
||||
Behandling i utskott |
22.3.2018 |
|
|
|
|
Antagande |
24.4.2018 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
27 2 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jean Arthuis, Richard Ashworth, Reimer Böge, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, André Elissen, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, John Howarth, Bernd Kölmel, Vladimír Maňka, Siegfried Mureşan, Liadh Ní Riada, Jan Olbrycht, Răzvan Popa, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Indrek Tarand, Inese Vaidere, Monika Vana, Tiemo Wölken, Marco Zanni |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Jean-Paul Denanot, Anneli Jäätteenmäki, Ivana Maletić, Andrey Novakov, Tomáš Zdechovský |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
27 |
+ |
|
ALDE |
Jean Arthuis, Gérard Deprez, Anneli Jäätteenmäki |
|
ECR |
Bernd Kölmel |
|
GUE/NGL |
Liadh Ní Riada |
|
PPE |
Richard Ashworth, Reimer Böge, José Manuel Fernandes, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Ivana Maletić, Siegfried Mureşan, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Inese Vaidere, Tomáš Zdechovský |
|
S&D |
Jean-Paul Denanot, Eider Gardiazabal Rubial, John Howarth, Vladimír Maňka, Răzvan Popa, Manuel dos Santos, Tiemo Wölken |
|
VERTS/ALE |
Indrek Tarand, Monika Vana |
|
2 |
- |
|
ENF |
André Elissen, Marco Zanni |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (30.4.2018)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen
(COM(2017)0772 – C8‑0409/2017 – 2017/0309(COD))
Föredragande av yttrande: Daniel Buda
KORTFATTAD MOTIVERING
Den europeiska civilskyddsmekanismen är en viktig strategi för att EU snabbt ska kunna reagera på nödsituationer som kan uppstå på eller utanför EU:s territorium. Den möjliggör ett samordnat bistånd genom delning av resurserna i alla de deltagande länderna men måste förbättra sin kapacitet när det gäller förebyggande, beredskap, organisation och krishantering.
Föredraganden anser att EU:s civilskyddsmekanism spelar en viktig roll i genomförandet av artikel 196 i EUF-fördraget, som främjar samarbetet mellan medlemsstaterna i syfte att förbättra effektiviteten hos systemen för förebyggande av och skydd mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor.
I detta sammanhang välkomnar föredraganden det initiativ som lagts fram av kommissionen, som syftar till att förenkla samt förstärka den nuvarande solidaritetsmekanismen med en större ekonomisk insats från EU:s sida för att – vid sidan av de nationella kapaciteterna – skapa en ambitiös europeisk kapacitetsreserv för att stärka medlemsstaternas resurser.
Föredraganden vill lyfta fram det befintliga bidraget från de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. För att underlätta ett snabbt och effektivt insättande av bistånd anser han dessutom att utnyttjandet av resurser inom ramen för RescEU bör ha en regional strategi, särskilt genom att de lokala och regionala myndigheternas kapacitet stärks och involveras, så att man på ett bättre sätt kan ta hänsyn till de berörda regionernas olika särdrag.
Att utnyttja synergieffekter mellan olika EU-fonder är en viktig faktor för förbättrad ändamålsenlighet och ökad effektivitet inom hållbara katastrofförebyggande åtgärder och katastrofinsatser. Föredraganden uppmuntrar därför till bättre samarbete och samordning mellan de olika instrumenten, däribland Europeiska unionens solidaritetsfond, i ett integrerat tillvägagångssätt.
Föredraganden stöder även kommissionens förslag om att skapa ett nätverk av kompetens och sakkunskap i de olika medlemsstaterna på detta område, bland annat genom medverkan av kompetenscentrum och universitet.
Slutligen anser föredraganden att en bättre kommunikationsstrategi bör tas fram i syfte att göra åtgärderna och resultaten inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism synligare för medborgarna och öka deras förtroende för unionens kapacitet att förebygga och reagera på katastrofer.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till beslut Skäl 1 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(1) Unionens civilskyddsmekanism (nedan kallad civilskyddsmekanismen), som regleras genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU12, förstärker samarbetet mellan unionen och medlemsstaterna och underlättar samordningen på civilskyddsområdet i syfte att förbättra unionens insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor. |
(1) Unionens civilskyddsmekanism (nedan kallad civilskyddsmekanismen), som regleras genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU12, förstärker samarbetet mellan unionen, medlemsstaterna och deras regioner och underlättar samordningen på civilskyddsområdet i syfte att förbättra unionens insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor. | |||||||||||||||
_________________ |
_________________ | |||||||||||||||
12 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924). |
12 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924). | |||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till beslut Skäl 3 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(3) Naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor kan inträffa varsomhelst på jorden och ofta utan förvarning. Både naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor har blivit allt vanligare, allt allvarligare till sin natur och alltmer komplexa, samtidigt som de förvärras av klimatförändringarnas effekter och går över nationsgränser. De mänskliga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av en katastrof kan bli enorma. |
(3) Naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor kan inträffa varsomhelst på jorden. Både naturkatastrofer, som förvärras av klimatförändringarnas effekter, och katastrofer som orsakats av människor, inbegripet nya typer av hot, såsom hot med koppling till den inre säkerheten, har blivit allt vanligare, allt allvarligare till sin natur och alltmer komplexa, och går över nationsgränser. De mänskliga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av en katastrof är ofta enorma på medellång och lång sikt. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till beslut Skäl 4 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(4) Den senaste tidens erfarenheter visar att det inte alltid räcker med frivilliga erbjudanden om ömsesidigt bistånd som samordnas och underlättas av civilskyddsmekanismen för att man ska kunna garantera att det finns tillräcklig kapacitet för att på ett tillfredställande sätt tillgodose de grundläggande behoven hos de människor som drabbats av en katastrof eller för att garantera ett tillräckligt skydd för miljö och egendom. Detta gäller särskilt i de fall medlemsstater drabbas samtidigt av återkommande katastrofer och den kollektiva kapaciteten är otillräcklig. |
(4) Den senaste tidens erfarenheter visar att det inte alltid räcker med frivilliga erbjudanden om ömsesidigt bistånd som samordnas och underlättas av civilskyddsmekanismen för att man ska kunna garantera att det finns tillräcklig kapacitet för att på ett snabbt och tillfredställande sätt tillgodose de grundläggande behoven hos de människor som drabbats av en katastrof eller för att garantera ett tillräckligt skydd för miljö och egendom. Detta gäller särskilt i de fall medlemsstater och deras regioner, liksom medlemsstater och regioner i det nära grannskapet, drabbas av återkommande katastrofer samtidigt och den kollektiva kapaciteten är otillräcklig. Systemet bör förbättras, och medlemsstaterna bör vidta adekvata förebyggande åtgärder för att bevara och stärka de nationella kapaciteterna till en nivå som är tillräcklig för att reagera på katastrofer på ett korrekt sätt. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till beslut Skäl 5 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(5) Förebyggande är en viktig förutsättning för att man ska kunna skydda sig mot katastrofer och det behövs ytterligare åtgärder i detta avseende. För detta ändamål ska medlemsstaterna regelbundet utbyta riskbedömningar och sammanfattningar av sin katastrofriskhanteringsplanering i syfte att en åstadkomma en integrerad strategi för katastrofhantering som länkar samman förebyggande, beredskap och insatser till en helhet. Kommissionen bör dessutom kunna begära att medlemsstaterna lämnar särskilda förebyggande- och beredskapsplaner för särskilda katastrofer, i synnerhet för att maximera unionens samlade bistånd till katastrofriskhantering. Den administrativa bördan bör minskas och de förebyggande åtgärderna stärkas, bland annat genom att det skapas nödvändiga kopplingar till andra av unionens centrala politikområden och instrument, i synnerhet de europeiska struktur- och investeringsfonder som anges i skäl 2 i förordning nr 1303/201313. |
(5) Förebyggande är en viktig förutsättning för att man ska kunna skydda sig mot katastrofer, och det behövs ytterligare åtgärder i detta avseende på alla nivåer eftersom klimatförändringarnas effekter drabbar alla territorier och är gränsöverskridande till sin natur. För detta ändamål bör medlemsstaterna, i samarbete med sina lokala och regionala myndigheter, utbyta riskbedömningar och sammanfattningar av sin katastrofriskhanteringsplanering i syfte att åstadkomma en integrerad strategi för katastrofhantering, även vid gränsöverskridande händelser, som snarast möjligt länkar samman förebyggande, beredskap och insatser till en helhet, bland annat genom utbildning och yrkesutbildning. Kommissionen bör dessutom, i tillämpliga fall, begära att medlemsstaterna lämnar särskilda utbildnings-, förebyggande-, beredskaps- och evakueringsplaner för särskilda katastrofer, såsom jordbävningar, torka, värmeböljor, okontrollerade skogsbränder, översvämningar och vattenbrist, samt humanitära och tekniska katastrofer, i synnerhet för att maximera unionens samlade bistånd till katastrofriskhantering. Det är viktigt att minska den administrativa bördan och att stärka de förebyggande åtgärderna och den operativa kapaciteten, även på gränsöverskridande nivå, bland annat genom att förbättra kopplingarna till och samordningen med andra av unionens centrala politikområden och instrument, i synnerhet de europeiska struktur- och investeringsfonder som anges i artikel 1 och skäl 2 i förordning nr 1303/201313 och Europeiska unionens solidaritetsfond. I detta sammanhang är det viktigt att understryka att de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) redan bidrar till att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar och att det finns ett förhandsvillkor som är kopplat till det målet. | |||||||||||||||
_________________ |
_________________ | |||||||||||||||
13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320). |
13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320). | |||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till beslut Skäl 5a (nytt) | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
|
(5a) Unionens makroregionala strategier skulle kunna erbjuda goda samarbetsramar i syfte att upprätta operativa förebyggande åtgärder samt centrum för insatser och styrning, som också ger utrymme för samarbete på detta område med tredjeländer som omfattas av grannskapspolitiken. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till beslut Skäl 6 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(6) Det behövs en förstärkning av den kollektiva förmågan när det gäller katastrofberedskap och katastrofinsatser, särskilt genom ömsesidigt bistånd i Europa. Förutom en förstärkning av de möjligheter som redan erbjuds genom den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer (EERC eller den frivilliga poolen), vilken hädanefter heter Europeiska civilskyddspoolen, bör kommissionen även inrätta rescEU. RescEU bör omfatta insatskapacitet vid nödsituationer som kan sättas in snabbt vid okontrollerade skogsbränder, stora översvämningar och jordbävningar samt fältsjukhus och sjukvårdsgrupper som följer Världshälsoorganisationens normer. |
(6) Det behövs en förstärkning av den kollektiva förmågan när det gäller katastrofutbildning, katastrofberedskap och katastrofinsatser, särskilt genom effektivt ömsesidigt bistånd och samarbete i Europa, för att säkerställa mer förutsägbara insatser och avsevärt minska tiden det tar att sätta in bistånd. Förutom en förstärkning av de möjligheter som redan erbjuds genom den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer (EERC eller Civil Duty to Assist – den civila skyldigheten att bistå), vilken hädanefter heter Europeiska civilskyddspoolen, bör kommissionen även inrätta rescEU. RescEU bör omfatta en gemensam insatskapacitet som på förhand ställs till förfogande vid nödsituationer i samband med naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor, såsom okontrollerade skogsbränder, stora översvämningar, jordbävningar, terroristhot eller andra oförutsedda händelser, inbegripet akut brist på läkemedel, samt fältsjukhus och sjukvårdsgrupper som följer Världshälsoorganisationens normer, som kan sättas in snabbt samtidigt på olika platser. Operativ kapacitet inom ramen för rescEU bör tillgängliggöras på begäran för insatser för att åtgärda brister inom insatskapaciteten och förstärka insatser som tillhandahålls inom ramen för civilskyddspoolen. Särskilda åtgärder bör vidtas för insatser i de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna, med hänsyn till deras avlägsenhet och särdrag. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till beslut Skäl 6a (nytt) | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
|
(6a) De regionala och lokala myndigheternas roll i förebyggandet och hanteringen av katastrofer är av stor betydelse, och deras insatskapacitet måste på lämpligt sätt involveras i all verksamhet för samordning och insättande som utförs enligt detta beslut, i enlighet med medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar, i syfte att minimera överlappningar och främja driftskompatibilitet. Dessa myndigheter kan spela en viktig förebyggande roll, och de är också de första att agera efter en katastrof, tillsammans med sina frivilligarbetares kapacitet. Det finns således ett behov av kontinuerligt samarbete på lokal, regional och gränsöverskridande nivå i syfte att upprätta gemensamma varningssystem för snabbt ingripande innan rescEU mobiliseras, liksom regelbundna informationskampanjer riktade till allmänheten om vilka katastrofinsatser som först ska vidtas. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till beslut Skäl 6b (nytt) | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
|
(6b) För att främja ett snabbt och effektivt insättande av bistånd bör utnyttjandet av resurser inom ramen för RescEU också ha en territoriell dimension, och man bör beakta vikten av att anta en regional och, i tillämpliga fall, en lokalt ledd strategi, så att tillbörlig hänsyn tas till de berörda regionernas olika särdrag och skadorna till följd av en katastrof begränsas. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till beslut Skäl 7 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(7) I de fall där den tillgängliga kapaciteten inte räcker till för att tillhandahålla effektiva katastrofinsatser bör unionen vara i stånd att stödja medlemsstaterna genom att bidra till finansieringen av leasing- eller hyresarrangemang i syfte att säkerställa snabb tillgång till erforderlig kapacitet eller genom att finansiera förvärv av sådan kapacitet. Detta skulle leda till att civilskyddsmekanismen blir betydligt mer effektiv, eftersom det säkerställs att det finns tillgång till kapacitet i sådana fall där man annars inte skulle kunna säkerställa effektiva katastrofinsatser, särskilt när det gäller katastrofer med vittomfattande konsekvenser som berör ett stort antal medlemsstater. Genom att unionen anskaffar kapacitet fås stordriftsfördelar och en bättre samordning vid katastrofinsatser. |
(7) I de fall där den tillgängliga materiella och tekniska kapaciteten inte räcker till för att tillhandahålla effektiva katastrofinsatser, även vid gränsöverskridande händelser, bör unionen vara i stånd att stödja medlemsstaterna genom att bidra till finansieringen av leasing- eller hyresarrangemang i syfte att säkerställa snabb tillgång till erforderlig kapacitet eller genom att finansiera förvärv av sådan kapacitet. Detta skulle leda till att civilskyddsmekanismen blir betydligt mer effektiv, eftersom det säkerställs att det finns tillgång till materiell och teknisk kapacitet, även för räddning av äldre personer och funktionsnedsatta, i sådana fall där man annars inte skulle kunna säkerställa effektiva katastrofinsatser, särskilt när det gäller katastrofer med vittomfattande konsekvenser som berör ett stort antal medlemsstater. Genom lämplig utrustning som på förhand ställs till förfogande och genom att unionen anskaffar kapacitet fås stordriftsfördelar och en bättre samordning vid katastrofinsatser. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till beslut Skäl 9 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(9) I syfte att göra utbildning och övningar effektivare och att stärka samarbetet mellan medlemsstaternas nationella civilskyddsmyndigheter och organ bör det inrättas ett unionens kunskapsnätverk för civilskydd som grunda sig på befintliga strukturer. |
(9) Utbildning, forskning och innovation är viktiga aspekter av samarbete på civilskyddsområdet. I syfte att göra utbildning och övningar effektivare, främja innovation genom att integrera ny teknik såsom högteknologisk utrustning och de senaste forskningsresultaten för att säkerställa en effektivare övervakning av stads- och skogsområden, samt stärka dialogen och samarbetet mellan medlemsstaternas nationella civilskyddsmyndigheter och organ, inklusive på gränsöverskridande nivå, bör det inrättas ett unionens kunskapsnätverk för civilskydd som grundar sig på befintliga strukturer, med delaktighet av forskare, forsknings- och utbildningscentrum i medlemsstaterna, universitet och i tillämpliga fall kompetenscentrum och den civila sektorns organisationer. När det gäller de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna bör åtgärder vidtas för att se till att de också integreras i nätverket, tillsammans med stärkt utbildningssamarbete samt förebyggande kapacitet och insatskapacitet med tredjeländer i området. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till beslut Skäl 11 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(11) Civilskyddsmekanismens förfaranden behöver förenklas så att man kan garantera att medlemsstaterna kan få tillgång till det bistånd och den kapacitet de behöver för att så snabbt som möjligt reagera på naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor. |
(11) Civilskyddsmekanismens förfaranden behöver förenklas, effektiviseras och göras mer flexibla så att man kan garantera att medlemsstaterna kan få snabb tillgång till det bistånd och den kapacitet de behöver för att så snabbt och effektivt som möjligt reagera på naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till beslut Skäl 13 | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
(13) Det är viktigt att säkerställa att medlemsstater vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förebygga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor och för att mildra effekterna av sådana katastrofer. Det bör införas bestämmelser som förstärker kopplingen mellan förebyggande, beredskap och insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen. Man bör även säkerställa samstämmighet med annan relevant unionslagstiftning om förebyggande och katastrofriskhantering, bland annat när det gäller gränsöverskridande förebyggande åtgärder och insatser vid hot såsom allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa15. Man bör även säkerställa samstämdhet med internationella åtaganden såsom Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling. |
(13) Det är viktigt att säkerställa att medlemsstater och deras lokala och regionala myndigheter vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förebygga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor och för att mildra effekterna av sådana katastrofer, bland annat genom regelbunden förvaltning av skogsmarker, hantering av brännbart material och planering av skogarna. Det bör införas bestämmelser som förstärker kopplingen mellan förebyggande, beredskap och insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen. Man bör även säkerställa samstämdhet med annan relevant unionslagstiftning om förebyggande och katastrofriskhantering, bland annat när det gäller gränsöverskridande och interkommunala förebyggande åtgärder och åtgärder för tidig varning samt insatser vid hot såsom allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa15, däribland radioaktiva, biologiska eller kemiska olyckor. Programmen för territoriellt samarbete inom ramen för sammanhållningspolitiken erbjuder särskilda åtgärder för att täcka in motståndskraft mot katastrofer, riskförebyggande och riskhantering vid katastrofer, och därför behövs mer ansträngningar för en starkare integrering och större synergieffekter. Man bör även säkerställa samstämdhet med internationella åtaganden såsom Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Åtgärder för en bättre samordning med Europeiska unionens solidaritetsfond, för insatser vid naturkatastrofer, bör också upprättas. | |||||||||||||||
__________________ |
__________________ | |||||||||||||||
15 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1). |
15 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1). | |||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till beslut Skäl 13a (nytt) | ||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||
|
(13a) EU-åtgärder behöver även inriktas på att tillhandahålla stöd till tekniskt utbildning så att lokalsamhällenas kapacitet till självhjälp kan stärkas, vilket gör dem bättre rustade att göra en första insats och begränsa katastrofen. Riktad utbildning för personer som arbetar med medborgarnas säkerhet, såsom lokala ledare och personer verksamma inom den sociala omsorgen, hälso- och sjukvården, räddningstjänst och brandförsvar, samt lokala insatsgrupper på frivilligbasis som bör förfoga över snabbinsatsutrustning, kan hjälpa till att begränsa en katastrof och minska antalet dödsfall både under och efter katastrofen. | |||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till beslut Artikel 1 – led 1 – led -a (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 3 – punkt 1 – led c | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till beslut Artikel 1 – led 1 – led a Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 3 – punkt 1 – led e | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till beslut Artikel 1 – led 1 – led aa (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 3 – punkt 1 – led ea (nytt) | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till beslut Artikel 1 – led 3 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 5 – punkt 1 – led a | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till beslut Artikel 1 – led 3a (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 5 – punkt 1 – led aa (nytt) | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till beslut Artikel 1 – led 3b (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 5 – punkt 1 – led ab (nytt) | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till beslut Artikel 1 – led 3c (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 5 – punkt 1 – led h | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till beslut Artikel 1 – led 4 – led a Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 6 – led a | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till beslut Artikel 1 – led 4 – led b Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 6 – stycke 2 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till beslut Artikel 1 – led 4a (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 8 – punkt 1 – led k | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
(http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013R1303&from=SV) | ||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till beslut Artikel 1 – led 4b (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 9 – punkt 1a (ny) | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till beslut Artikel 1 – led 5 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 10 – punkt 1 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till beslut Artikel 1 – led 6 – led b Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 11 – punkt 1 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till beslut Artikel 1 – led 6 – led d Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 11 – punkt 10 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 2 – led c | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 4 – stycke 1 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 7 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 8 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till beslut Artikel 1 – led 7 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12 – punkt 9 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 13 – punkt 1 – stycke 1 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9a (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 13 – punkt 1 – led a | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9b (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 13 – punkt 1 – led f | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till beslut Artikel 1 – led 13 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 20a | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till beslut Artikel 1 – led 14 – led b – led i Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 21 – punkt 2 – led c | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till beslut Artikel 1 – led 16 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 26 – punkt 2 | ||||||||||||||||
|
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
En civilskyddsmekanism för unionen |
||||
Referensnummer |
COM(2017)0772 – C8-0409/2017 – 2017/0309(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 14.12.2017 |
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
REGI 14.12.2017 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Daniel Buda 7.12.2017 |
||||
Behandling i utskott |
24.1.2018 |
27.3.2018 |
|
|
|
Antagande |
26.4.2018 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
25 1 1 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Pascal Arimont, Victor Boştinaru, Rosa D’Amato, Aleksander Gabelic, Michela Giuffrida, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Iskra Mihaylova, Konstantinos Papadakis, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Ruža Tomašić, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Petras Auštrevičius, Daniel Buda, John Howarth, Ivana Maletić, Bronis Ropė, Damiano Zoffoli |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Marek Plura, Boris Zala |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
25 |
+ |
|
ALDE |
Petras Auštrevičius, Ivan Jakovčić, Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg |
|
EFDD |
Rosa D’Amato |
|
PPE |
Pascal Arimont, Daniel Buda, Ivana Maletić, Marek Plura, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Lambert van Nistelrooij |
|
S&D |
Victor Boştinaru, Aleksander Gabelic, Michela Giuffrida, John Howarth, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Liliana Rodrigues, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Boris Zala, Damiano Zoffoli |
|
VERTS/ALE |
Bronis Ropė, Monika Vana |
|
1 |
- |
|
NI |
Konstantinos Papadakis |
|
1 |
0 |
|
ECR |
Ruža Tomašić |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
4.4.2018
STÅNDPUNKT I FORM AV ÄNDRINGSFÖRSLAG
från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen
(COM)2017/0772 – C8‑0409/2017 – 2017/0309(COD))
För utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män: Angelika Mlinar (föredragande)
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män lägger fram följande ändringsförslag för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet som ansvarigt utskott:
Ändringsförslag 1 Förslag till beslut Skäl 4a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(4a) Jämställdhet är, i enlighet med fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna, ett av EU:s grundläggande värden som EU har åtagit sig att integrera i all sin verksamhet. I artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs principen om jämställdhetsintegrering, och det anges att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till beslut Skäl 5 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(5) Förebyggande är en viktig förutsättning för att man ska kunna skydda sig mot katastrofer och det behövs ytterligare åtgärder i detta avseende. För detta ändamål ska medlemsstaterna regelbundet utbyta riskbedömningar och sammanfattningar av sin katastrofriskhanteringsplanering i syfte att en åstadkomma en integrerad strategi för katastrofhantering som länkar samman förebyggande, beredskap och insatser till en helhet. Kommissionen bör dessutom kunna begära att medlemsstaterna lämnar särskilda förebyggande- och beredskapsplaner för särskilda katastrofer, i synnerhet för att maximera unionens samlade bistånd till katastrofriskhantering. Den administrativa bördan bör minskas och de förebyggande åtgärderna stärkas, bland annat genom att det skapas nödvändiga kopplingar till andra av unionens centrala politikområden och instrument, i synnerhet de europeiska struktur- och investeringsfonder som anges i skäl 2 i förordning nr 1303/20131. |
(5) Förebyggande är en viktig förutsättning för att man ska kunna skydda sig mot katastrofer och det behövs ytterligare åtgärder i detta avseende. För detta ändamål ska medlemsstaterna regelbundet utbyta riskbedömningar och sammanfattningar av sin katastrofriskhanteringsplanering i syfte att åstadkomma en integrerad strategi för katastrofhantering som länkar samman förebyggande, beredskap och insatser till en helhet. Medlemsstaterna bör säkerställa en övergripande jämställdhetsmedveten planering eftersom naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, liksom miljöpolitiken, påverkar kvinnor och män på olika sätt. För att utveckla en jämlik och verkningsfull katastrofriskreducering och stärka civilskyddsmekanismer måste jämställdhetsfrågor införlivas i alla faser, från förebyggande till beredskap och insatser, inbegripet gemensamma riskbedömningar och krishanteringsåtgärder, både i konfliktsituationer och situationer efter konflikter. Kommissionen bör dessutom kunna begära att medlemsstaterna lämnar särskilda förebyggande- och beredskapsplaner för särskilda katastrofer, i synnerhet för att maximera unionens samlade bistånd till katastrofriskhantering. Den administrativa bördan bör minskas och de förebyggande åtgärderna stärkas, bland annat genom att det skapas nödvändiga kopplingar till andra av unionens centrala politikområden och instrument, i synnerhet de europeiska struktur- och investeringsfonder som anges i skäl 2 i förordning nr 1303/20131. | ||||||||||||||||||
_____________________ |
_____________________ | ||||||||||||||||||
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320). |
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320). | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till beslut Skäl 7a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(7a) Unionen bör i all sin verksamhet ta hänsyn till att kvinnor, utöver de omedelbara effekterna av en katastrof, kan ha specifika hälso- och vårdbehov. Medlemsstaterna och unionen bör prioritera tillhandahållandet av nödvändig hälso- och sjukvård för gravida kvinnor. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till beslut Skäl 7b (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(7b) Sanitära och hygieniska inrättningar, tjänster och resurser bör finnas tillgängliga under alla faser av riskhanteringen, med särskild hänsyn till, och medvetenhet om, kvinnors och flickors särskilda behov. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till beslut Skäl 7c (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(7c) Kvinnor och flickor löper större risk att drabbas av fysiskt och sexuellt våld i nödsituationer. Därför är det avgörande att katastrofhanteringsprojekt omfattar åtgärder för att förebygga och på ett verkningsfullt sätt motverka könsrelaterat våld, såsom åtgärder för att trygga kvinnors säkerhet efter en katastrof samt ge offer för könsrelaterat våld stöd med hälso- och sjukvård, psykologiskt stöd och andra typer av stöd. Frågor som rör våld mot kvinnor och flickor bör integreras i befintliga utbildningskurser i och handledningar om riskreducering och katastrofberedskap. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till beslut Skäl 9a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(9a) I syfte att förebygga och på ett mer verkningsfullt sätt ta itu med de särskilda risker som kvinnor och flickor utsätts för i nödsituationer bör personal som arbetar med planering, utplacering och förvaltning inom katastrofriskhantering och civilskydd genomgå jämställdhetsutbildning. För detta ändamål är den pågående dialogen och samarbetet mellan unionens kunskapsnätverk för civilskydd, å ena sidan, och nätverk och organisationer för kvinnorättsförsvarare med sakkunskap inom miljökatastrofer, å andra sidan, av yttersta vikt för uppnåendet av ett heltäckande förhållningssätt till förebyggande, beredskap och insatser vid katastrofer i unionen och i medlemsstaterna. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till beslut Skäl 10 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(10) För att man ska få en fungerande rescEU-kapacitet krävs det att det anslås ytterligare medel som kan användas till att finansiera åtgärder som företas inom ramen för civilskyddsmekanismen. |
(10) För att man ska få en fungerande rescEU-kapacitet krävs det att det anslås ytterligare medel som kan användas till att finansiera åtgärder som företas inom ramen för civilskyddsmekanismen, men inte på bekostnad av de finansieringsramar som anslagits till andra viktiga EU-politikområden, till exempel sådana som främjar rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, rättvisa eller mänsklig utveckling i världen, framför allt alla medel som anslagits till program och projekt för jämställdhet och kvinnors egenmakt, med tanke på att genomförandet av en del av dessa program har varit exceptionellt framgångsrikt (betalningsbemyndigandena för REC-programmet uppgick till mer än 99 % under de senaste tre åren). | ||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
Nya politiska förslag bör åtföljas av nya resurser. Föredraganden motsätter sig bestämt omfördelningar på bekostnad av framgångsrika, kroniskt underfinansierade program såsom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap (REC) och programmet Rättsliga frågor. En nyttjandegrad på nästan 100 % för REC-programmet innebär att inga nya resurser kan omfördelas från detta program utan att det påverkar specifika projekt och organisationer negativt. FEMM-utskottet har fortlöpande påpekat behovet av att öka finansieringen av REC med hänsyn till Daphne-programmet och jämställdhetsprogram. | |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till beslut Skäl 10a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(10a) Separat finansiering och separata budgetanslag bör garanteras för den reviderade civilskyddsmekanismen. Med hänsyn till behovet av att undvika negativa konsekvenser för finansieringen av befintliga fleråriga program bör den ökade finansieringen för den riktade översynen av unionens civilskyddsmekanism under åren 2018, 2019 och 2020 uteslutande tas från alla tillgängliga medel inom ramen för rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/20131a, med särskild användning av flexibilitetsmekanismen. | ||||||||||||||||||
|
___________________ | ||||||||||||||||||
|
1a Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884). | ||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
Nya politiska förslag bör åtföljas av nya resurser. Föredraganden motsätter sig bestämt omfördelningar på bekostnad av framgångsrika, kroniskt underfinansierade program såsom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Rättsliga frågor. | |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till beslut Skäl 10b (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(10b) Vid planeringen och tilldelningen av finansiering och budgetering till den reviderade civilskyddsmekanismen bör man använda sig av jämställdhetsbudgetering, vilket inbegriper en jämställdhetsbaserad utvärdering som syftar till en bättre jämställdhetsintegrering av hanteringen av nödsituationer inom ramen för riskhanteringsinsatser och katastrofförebyggande åtgärder. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till beslut Artikel 1 – led 1 – led b Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 3 – punkt 2 – led a | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till beslut Artikel 1 – led 8 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 12a | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9a (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 13 – punkt 2a (ny) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
Denna nya punkt syftar till att införa ett jämställdhetstänk i unionens kunskapsnätverk för civilskydd genom kurser och handledningar. | |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till beslut Artikel 1 – led 9b (nytt) Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 13 – punkt 3a (ny) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
Denna nya punkt syftar till att införa ett jämställdhetstänk i insamlingen av uppgifter om katastrofer. För främjande och stärkande av samarbetet, är data och statistik av avgörande betydelse för att förstå och så småningom hantera katastrofrisker. Sendai-ramverket för katastrofriskreducering fastslår klart och tydligt att uppgifterna i fråga bör vara könsuppdelade. | |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till beslut Artikel 1 – led 12 Beslut nr 1313/2013/EU Artikel 19 – punkt 1 – stycke 2 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||
Nya politiska förslag bör åtföljas av nya resurser. Föredraganden motsätter sig bestämt omfördelningar på bekostnad av framgångsrika, kroniskt underfinansierade program såsom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Rättsliga frågor. |
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
En civilskyddsmekanism för unionen |
||||
Referensnummer |
COM(2017)0772 – C8-0409/2017 – 2017/0309(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 14.12.2017 |
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
FEMM 8.2.2018 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Angelika Mlinar 21.2.2018 |
||||
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Titel |
Unionens civilskyddsmekanism |
||||
Referensnummer |
COM(2017)0772 – C8-0409/2017 – 2017/0309(COD) |
||||
Framläggande för parlamentet |
23.11.2017 |
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 14.12.2017 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
AFET 14.12.2017 |
DEVE 14.12.2017 |
BUDG 14.12.2017 |
REGI 14.12.2017 |
|
|
FEMM 8.2.2018 |
|
|
|
|
Inget yttrande avges Beslut |
AFET 20.3.2018 |
|
|
|
|
Associerat/Associerade utskott Tillkännagivande i kammaren |
DEVE 15.3.2018 |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Elisabetta Gardini 16.1.2018 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
20.3.2018 |
|
|
|
|
Antagande |
17.5.2018 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
48 8 5 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Benedek Jávor, Urszula Krupa, Jo Leinen, Peter Liese, Lukas Mandl, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, John Procter, Julia Reid, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Ivica Tolić, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Damiano Zoffoli |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Nikos Androulakis, Nicola Caputo, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Karol Karski, Ulrike Müller, Stanislav Polčák, Bart Staes, Dubravka Šuica, Tiemo Wölken |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
John Flack, Jaromír Kohlíček, Miltiadis Kyrkos |
||||
Ingivande |
23.5.2018 |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
48 |
+ |
|
ALDE |
Gerben-Jan Gerbrandy, Anneli Jäätteenmäki, Valentinas Mazuronis, Ulrike Müller, Nils Torvalds |
|
ECR-gruppen |
Karol Karski, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha |
|
EFDD |
Piernicola Pedicini |
|
EPP |
Pilar Ayuso, Ivo Belet, Birgit Collin-Langen, Angélique Delahaye, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Esther Herranz García, György Hölvényi, Peter Jahr, Peter Liese, Lukas Mandl, Stanislav Polčák, Annie Schreijer-Pierik, Ivica Tolić, Dubravka Šuica, Adina-Ioana Vălean |
|
S&D |
Nikos Androulakis, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nicola Caputo, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Jytte Guteland, Miltiadis Kyrkos, Jo Leinen, Susanne Melior, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Pavel Poc, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Tiemo Wölken, Damiano Zoffoli |
|
8 |
- |
|
ALDE |
Jan Huitema |
|
ECR-gruppen |
John Flack, John Procter |
|
ENF-gruppen |
Sylvie Goddyn |
|
VERTS/ALE |
Bas Eickhout, Benedek Jávor, Davor Škrlec, Bart Staes |
|
5 |
0 |
|
EFDD |
Julia Reid |
|
GUE/ NGL |
Stefan Eck, Jaromír Kohlíček |
|
NI |
Zoltán Balczó |
|
EPP |
Julie Girling |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster