BETÄNKANDE om kontrollen av EU-rättens tillämpning 2016

4.6.2018 - (2017/2273(INI))

Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Kostas Chrysogonos

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kontrollen av EU-rättens tillämpning 2016

(2017/2273(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 1, 2 och 3,

–   med beaktande av kommissionens 33:e årsrapport om kontrollen av unionsrättens tillämpning (2015) (COM(2016)0463),

–  med beaktande av kommissionens 34:e årsrapport om kontrollen av unionsrättens tillämpning (2016) (COM(2017)0370),

–  med beaktande av kommissionens rapport Utvärderingsrapport för projektet ”EU pilot” (COM(2010)0070),

–  med beaktande av kommissionens rapport Andra utvärderingsrapporten för EU Pilot-projektet (COM(2011)0930),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 oktober 2016 om kontroll av unionsrättens tillämpning: Årsrapport 2014[1],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 december 2016 EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning (C(2016)8600),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 mars 2002 om klagandens ställning i ärenden om överträdelser av gemenskapsrätten (COM(2002)0141),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 april 2012 Uppdatering av klagandens ställning i ärenden om unionsrättens tillämpning (COM(2012)0154),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2014 En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen (COM(2014)0158),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 maj 2015 Bättre lagstiftning för bättre resultat – En EU-agenda (COM(2015)0215),

–  med beaktande av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen[2],

–  med beaktande av rådets beslut 2001/470/EG av den 28 maj 2001 om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område[3],

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning[4],

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om 30:e och 31:a årsrapporterna om kontrollen av EU-rättens tillämpning (2012–2013)[5],

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter[6],

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2016 om en öppen, effektiv och oberoende EU-förvaltning[7] och sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om Europeiska unionens förvaltningsprocesslag[8],

–  med beaktande av kommissionens meddelanden av den 27 maj 2016 Förverkliga fördelarna med EU:s miljöpolitik genom en regelbunden granskning av dess genomförande (COM(2016)0316), och av den 3 februari 2017 Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik: Gemensamma utmaningar och hur vi kan samarbeta för att nå bättre resultat (COM(2017)0063),

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

–  med beaktande av artiklarna 52 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för konstitutionella frågor, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och utskottet för framställningar (A8-0197/2018), och av följande skäl:

A.  I artikel 17 i EUF-fördraget fastställs kommissionens grundläggande roll som ”fördragens väktare”.

B.  I artikel 2 i EU-fördraget föreskrivs att ”unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter”. Ett korrekt genomförande av unionslagstiftningen är därför av största vikt för att uppnå de politiska mål för EU som fastställs i fördragen och i sekundärrätten. I artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs också att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem.

C.  Enligt artikel 2 i EU-fördraget och artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna är jämställdhet mellan kvinnor och män ett av de grundläggande värden som Europeiska unionen bygger på, och i all sin verksamhet ska unionen syfta till att undanröja alla former av bristande jämställdhet och främja lika möjligheter och likabehandling.

D.  I artikel 3 i EU-fördraget föreskrivs att unionens mål bland annat är att främja fred, sina värden och folkens välfärd och att verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas och på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö, och att unionen ska bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.

E.  I enlighet med fast rättspraxis från Europeiska unionens domstol är medlemsstaterna skyldiga att förse kommissionen med tydlig och detaljerad information om hur de införlivar EU-direktiv i sin nationella lagstiftning. Enligt den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen och den gemensamma politiska förklaringen av den 27 oktober 2011 från Europaparlamentet, rådet och kommissionen kan medlemsstaterna, när de underrättar kommissionen om nationella införlivandeåtgärder, även behöva tillhandahålla dokument som förklarar hur de har införlivat direktiven i nationell rätt.

F.  Enligt artikel 4.3 i EU-fördraget och artiklarna 288 tredje stycket och 291.1 i EUF-fördraget är det medlemsstaterna som har det huvudsakliga ansvaret för att införliva, tillämpa och genomföra unionsrätten på ett korrekt sätt och inom angiven tid och att tillhandahålla tillräckliga rättsmedel för att säkerställa ett effektivt rättsligt skydd på de områden som omfattas av unionsrätten.

G.  En korrekt tillämpning av EU-rätten garanterar alla EU-medborgare fördelarna med unionens politik och företagen lika konkurrensvillkor.

H.  Efter antagandet i december 2019 av meddelandet EU:s lagstiftning: Bättre resultat genom bättre tillämpning har kommissionen beslutat att koncentrera sig på fall där medlemsstater inte anmäler åtgärder för införlivande eller åtgärderna på ett felaktigt sätt införlivar direktiv, inte följer en dom från EU-domstolen (enligt artikel 260.2 i EUF-fördraget), allvarligt skadar EU:s ekonomiska intressen eller inkräktar på EU:s exklusiva befogenheter.

I.  Enligt artikel 6.1 i EU-fördraget har stadgan samma rättsliga värde som fördragen och riktar sig till EU:s institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna när dessa tillämpar unionsrätten (artikel 51.1 i stadgan).

J.  EU Pilot-förfaranden ska möjliggöra närmare och mer konsekvent samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna, så att överträdelser av unionsrätten om möjligt kan lösas på ett tidigt stadium genom bilateral dialog utan att man behöver ta till formella överträdelseförfaranden.

K.  För att bemöta det nuvarande demokratiska underskottet och med hänsyn till Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, är det nödvändigt att införa ett nytt system med ett enda sammanhållet ramverk som bygger på befintliga instrument och mekanismer och som bör tillämpas på ett enhetligt sätt på alla EU:s institutioner och alla medlemsstater.

L.  Enligt den nya politik som antagits av kommissionen för att säkerställa respekten för EU-rätten är syftet med EU Pilot dock inte att förlänga överträdelseförfarandet, som i sig är ett sätt att inleda en dialog med en medlemsstat för att lösa problem.

M.  För att säkerställa ett mer strategiskt och effektivt sätt att kontrollera regelefterlevnad och hantera överträdelser har kommissionen, så som anges i dess meddelande Bättre resultat genom bättre tillämpning, beslutat att inleda överträdelseförfaranden utan att tillämpa EU Pilot-mekanismen, såvida det inte anses lämpligt att använda den i ett visst fall.

N.  2016 mottog kommissionen 3 783 nya klagomål om eventuella överträdelser av unionsrätten, och de medlemsstater som var föremål för flest klagomål var Italien (753), Spanien (424) och Frankrike (325).

O.  Enligt artikel 258 första och andra styckena i EUF-fördraget ska kommissionen avge ett motiverat yttrande till en medlemsstat om kommissionen anser att den medlemsstaten har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen. Kommissionen får föra ärendet vidare till domstolen om den berörda medlemsstaten inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som kommissionen angett.

P.  Under 2016 inledde kommissionen 847 nya överträdelseförfaranden på grund av sent införlivande av direktiv.

Q.  År 2016 pågick fortfarande 95 överträdelseförfaranden, där domstolen har fastställt de berörda medlemsstaternas bristande efterlevnad.

R.  I sin resolution av den 25 oktober 2016 om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter uppmanade parlamentet kommissionen att senast i september 2017 och på grundval av artikel 295 i EUF-fördraget lägga fram ett förslag om ingående av en unionspakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (EU:s pakt för DRG) i form av ett interinstitutionellt avtal som fastställer arrangemang för att underlätta samarbetet mellan unionens institutioner och medlemsstaterna inom ramen för artikel 7 i EU-fördraget.

S.  Enligt ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen ska parlamentet informeras om alla överträdelseförfaranden som baseras på formella underrättelser, men detta omfattar inte det informella EU Pilot-förfarande som genomförs innan formella överträdelseförfaranden inleds.

T.  I artikel 41 i stadgan anges att rätten till god förvaltning innebär att var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av institutionerna, och i artikel 298 i EUF-fördraget anges att unionens institutioner, organ och byråer ska stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration när de fullgör sina uppgifter.

U.  I sitt meddelande av den 3 februari 2017 Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik, hävdar kommissionen att den har haft en strukturerad och heltäckande dialog med medlemsstaterna om genomförandet av EU:s miljölagstiftning, och kommissionen erbjuder sig – utan att det påverkar dess befogenheter enligt EU-fördragen att kontrollera efterlevnaden – att underlätta medlemsstaternas ansträngningar genom en ny särskild ram.

V.  Artikel 157 i EUF-fördraget medger och artikel 19 i EUF-fördraget möjliggör lagstiftning för att bekämpa alla former av diskriminering, inklusive på grund av kön.

W.  Genom förklaring nr 19 till slutakten från den regeringskonferens som antog Lissabonfördraget har EU och medlemsstaterna förbundit sig ”att bekämpa alla slag av våld i hemmet (…), att förhindra och bestraffa dessa brottsliga handlingar samt att stödja och skydda brottsoffren”.

X.  EU har antagit lagstiftning mot människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn, med artiklarna 79 och 83 i EUF-fördraget som grund. Genom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap finansieras bland annat åtgärder som bidrar till att utrota våld mot kvinnor.

Y.  Ett antal av EU:s direktiv, i synnerhet de som fokuseras på jämställdhet tillämpas inte korrekt i ett antal medlemsstater vilket gör att personer av olika kön inte skyddas mot diskriminering i fråga om tillgång till sysselsättning och tillgång till varor och tjänster.

Z.  Könsbaserad diskriminering sammanfaller med andra typer av diskriminering, inklusive diskriminering på grund av ras och etnicitet, religion, funktionsnedsättning, hälsa, könsidentitet, sexuell läggning, ålder och/eller socioekonomiska villkor.

AA.  Av kvinnorna i EU har 33 procent utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld och 55 procent för sexuella trakasserier – 32 procent av dem på arbetsplatsen. Kvinnor är särskilt utsatta för sexuellt och fysiskt våld samt våld via nätet, nätmobbning och stalkning. Mer än hälften av alla kvinnliga mordoffer mördas av en partner eller släkting. Våld mot kvinnor är en av de mest utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i världen, oavsett offrens ålder, nationalitet, religion, utbildning eller ekonomiska och sociala ställning, och utgör ett stort hinder mot jämställdhet. Fenomenet kvinnomord minskar inte i medlemsstaterna.

AB.  Enligt EU:s hbt-undersökning upplevde lesbiska, bisexuella och transsexuella kvinnor en mycket stor risk för diskriminering på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. 23 procent av de lesbiska och 35 procent av transpersonerna har blivit fysiskt/sexuellt attackerade eller hotade med våld i hemmet eller på annan plats (på gatan, allmänna transportmedel, arbetsplatsen etc.) minst en gång de senaste fem åren.

AC.  Tillämpningen och verkställandet av EU:s jämställdhetslagstiftning i medlemsstaterna har visat sig medföra vissa specifika problem i samband med införlivandet och tillämpningen av de relevanta direktiven, t.ex. betydande brister i lagstiftningen och nationella domstolars inkonsekventa tillämpning av den.

AD.  Institutioner och mekanismer för jämställdhet är ofta marginaliserade i nationella förvaltningsstrukturer, eftersom de är uppdelade mellan olika politikområden och förhindras av komplicerade mandat och saknar kunnig personal, utbildning och uppgifter samt tillräckliga resurser och inte får tillräckligt stöd från de politiska ledarna.

AE.  Enligt den jämförande analys av antidiskrimineringslagstiftning i Europa som offentliggjordes 2017 av det europeiska nätverket av juridiska experter på jämställdhet och icke-diskriminering kvarstår – i de allra flesta länder – en allvarlig oro rörande uppfattning och medvetenhet, eftersom enskilda ofta inte är informerade om sin rätt till skydd mot diskriminering och om skyddsmekanismer. Enligt denna analys, och i fråga om verkställandet av EU:s antidiskrimineringsdirektiv, har ytterligare orosmoln uppstått, såsom avsaknaden av (eller alltför begränsad) rättslig status för organisationer och sammanslutningar för att delta i förfaranden för eller till stöd för offer för diskriminering och restriktiv tillämpning av omvänd bevisbörda samt ett antal hinder för effektiv tillgång till rättslig prövning, och dessa hindrar medborgarna att i praktiken fullt ut åtnjuta och skydda sina rättigheter som följer av bestämmelserna i antidiskrimineringslagstiftningen.

AF.  2017 års jämställdhetsindex från Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) visar endast på marginella förbättringar, vilket tydliggör att EU fortfarande har långt kvar till dess att jämställdhet uppnåtts, och det övergripande poängtalet är nu 66,2 poäng av 100, bara fyra poäng högre än för tio år sedan.

AG.  I fråga om beslutsfattande har ovannämnda uppgifter om jämställdhet visat på en förbättring med nästan tio poäng under det senaste årtiondet, och poängtalet är nu 48,5 poäng, men detta område har fortfarande det lägsta poängtalet av alla. Denna negativa siffra återspeglar framför allt den ojämna representationen av kvinnor och män inom politiken och pekar på ett demokratiskt underskott i EU:s förvaltning.

AH.  Eurofounds rapport om sysselsättningsklyftan mellan könen uppskattar att denna klyfta kostar EU runt 370 miljarder euro per år, vilket motsvarar 2,8 procent av EU:s BNP.

AI.  Enligt Eurofounds undersökning om arbetsvillkor visar den sammansatta indikatorn för avlönad och oavlönad arbetstid att kvinnors arbetstid är längre när avlönade och oavlönade arbetstimmar räknas samman.

AJ.  Trots EU:s engagemang för jämställdhet i beslutsfattande, finns det allvarliga brister i EU-byråernas styrelser när det gäller balansen mellan könen, som visar på bestående mönster av könssegregering.

AK.  Feminiseringen av fattigdom är ett faktum inom EU, och korrekt och fullständig tillämpning samt verkställande av EU:s jämställdhetslagstiftning bör gå hand i hand med politik som tar itu med den väldigt höga arbetslösheten, fattigdomen och sociala utestängningen bland kvinnor, fenomen som är tätt sammanlänkade med nedskärningar som berör offentlig service, t.ex. inom hälso- och sjukvård, utbildning, sociala tjänster och sociala förmåner. Avsaknaden av jämställdhetspolitik och bristande genomförande av jämställdhetslagstiftning försätter kvinnor ytterligare i fara och ökar risken för fattigdom och social marginalisering genom att de stängs ute från arbetsmarknaden.

AL.  Korrekt genomförande av den befintliga lagstiftningen är grundläggande för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Även om det omarbetade direktivet 2006/54/EG tydligt förbjuder såväl direkt som indirekt diskriminering, och trots att kvinnor i genomsnitt har en hög utbildningsnivå, var det könsmässiga lönegapet fortfarande 16,3 procent år 2015.

AM.  Principen om jämställdhet måste utgöra en väsentlig del av kontrollen av den befintliga unionsrättens tillämpning.

AN.  Insamlingen av uppgifter, som om möjligen är könsuppdelad, är mycket viktig för att utvärdera de framsteg som hittills gjorts avseende tillämpningen av EU-lagstiftningen.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut[9] att reagera snabbt på överträdelser och stöder kommissionens insatser för att lösa problem med genomförandet informellt. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra mekanismen för problemlösning inom ramen för EU Pilot.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över ökningen av det totala antalet överträdelseförfaranden 2016, som innebar att det största antalet sådana fall under de senaste fem åren uppnåddes.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens årsrapport från 2016 om kontrollen av unionsrättens tillämpning och konstaterar att de fyra områden där flest överträdelseförfaranden till följd av försenat införlivande inleddes mot medlemsstaterna 2016 enligt denna rapport var miljö, rättsliga frågor och konsumentfrågor, beskattning och den inre marknaden.

4.  Europaparlamentet påminner om att rätten att inge framställningar till parlamentet är en av hörnstenarna i unionsmedborgarskapet, i enlighet med artiklarna 20 och 227 i EUF-fördraget och artikel 44 i stadgan, och denna rätt rankas som näst viktigast för medborgarna enligt färska undersökningar. Parlamentet understryker betydelsen av framställningar som ett medel för medborgarna och unionsinvånarna att känna sig delaktiga i unionens verksamhet, och att uttrycka sina åsikter om fall där unionsrätten tillämpas felaktigt eller överträds eller där det finns eventuella luckor, och parlamentet uppmärksammar samtidigt dessa brister i förhoppning om att finna en snabb och effektiv lösning på de problem som tas upp. Parlamentet håller med kommissionen om att arbetet för att säkerställa ett effektivt genomförande av befintlig unionslagstiftning måste ges samma betydelse som arbetet med att utforma ny lagstiftning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förbättra sin hantering av framställningar genom att i tid besvara dem, och lämna utförliga svar.

5.  Europaparlamentet uppmärksammar studien som beställts av utskottet för framställningar från utredningsavdelning C om kontroll av unionsrättens tillämpning: verktyg och utmaningar, och välkomnar de konkreta rekommendationer om åtgärder som riktas till parlamentet. Parlamentet framhåller i detta avseende den nyligen offentliggjorda studien från utredningsavdelning C om faktisk tillgång till rättslig prövning, till följd av återkommande klagomål rörande behandlingen av flera framställningar. Parlamentet stöder kommissionens förslag att främja juridisk utbildning i ämnet EU-rätt för de olika medlemsstaterna, för att säkerställa enhetliga domar och därmed lika möjligheter i hela unionen.

6.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionens rapport för 2016 är mer insynsvänlig och ger fler statistiska uppgifter jämfört med tidigare rapporter. Parlamentet beklagar dock att rapporten inte ger någon exakt information om hur många framställningar som lett till inledande av ett EU Pilot-förfarande eller ett överträdelseförfarande, och uppmanar kommissionen att lämna särskild information om detta. Tyvärr får varken parlamentet eller framställarna medverka i dessa förfaranden. Kommissionen uppmanas på nytt att ge parlamentet information om alla EU Pilot-ärenden och överträdelseförfaranden som inletts, i syfte att förbättra öppenheten, krympa tidsramen för tvistlösning via framställningsutskottet, bygga upp medborgarnas förtroende för EU-projektet och slutligen ge EU Pilot-mekanismen ökad legitimitet, särskilt när det gäller överträdelseförfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt meddela sina beslut rörande överträdelseförfaranden och vilka olika åtgärder den vidtar, och att offentliggöra dagordningen och de viktigaste resultaten från paketmöten. Parlamentet är medvetet om domstolens domslut i mål C-39/05 P, C-52/05 P och C-562/14 P från maj 2017, där det kungjordes att handlingar inom EU Pilot-förfarandet inte bör offentliggöras om det föreligger en risk för att detta utlämnande av information skulle påverka överträdelseförfarandets karaktär, förändra dess förlopp eller underminera målen för förfarandet, men uppmanar kommissionen att offentliggöra handlingar som utbytts med medlemsstaterna när denna risk inte längre föreligger, främst när EU Pilot-förfarandena har avslutats. Parlamentet stöder i detta hänseende Europeiska ombudsmannens förslag om tidsramar för och insyn i det inledande skedet av överträdelseförfaranden inom ramen för EU Pilot. Parlamentet betonar vikten av att hålla alla berörda parter informerade och att öka insynen i EU Pilotförfaranden. Parlamentet beklagar att kommissionen brustit när det gäller att möta de farhågor som ledamöter tagit upp i EU Pilot-förfaranden, och uppmanar kommissionen att informera utskottet för framställningar om alla nya viktiga steg i sina utredningar och ha en kontinuerlig dialog med medlemsstaterna när det gäller oavslutade framställningar. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att i sin årsrapport inkludera statistik över genomförandet av såväl EU-förordningar som EU-direktiv.

7.  Europaparlamentet anser att det stora antalet överträdelseförfaranden visar att det fortfarande är en stor utmaning och en viktig prioritet att se till att EU:s lagstiftning tillämpas i rätt tid och på ett korrekt sätt i medlemsstaterna, med tanke på det nya, mer strategiska och effektiva sätt att kontrollera regelefterlevnad som antagits av kommissionen för 2016. Parlamentet anser att vissa av dessa överträdelser är resultatet av brist på resurser för den offentliga förvaltningen i vissa medlemsstater, ibland till följd av obetänksamma åtstramningsåtgärder.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att reagera snabbt på överträdelser och stöder kommissionens insatser för att lösa problem med genomförandet informellt. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra mekanismen för problemlösning inom ramen för EU Pilot.

9.  Europaparlamentet understryker att antalet klagomål inte har varit så högt sedan 2011, vilket innebär en ökning med 67,5 procent jämfört med förra året, med ett rekordantal på 3 783 nya klagomål och en minskning av antalet lösta klagomål. Dessutom pågick 1 657 överträdelseförfaranden fortfarande i slutet av 2016, samtidigt som 986 nya överträdelseförfaranden inleddes samma år, varav 847 avser försenat införlivande. Parlamentet noterar med oro att 95 överträdelseförfaranden fortfarande pågår efter domslut från EU-domstolen, eftersom kommissionen ansåg att de berörda medlemsstaterna inte ännu hade uppfyllt domarna enligt artikel 258 i EUF-fördraget, och att de områden som berörs mest totalt sett är sysselsättning och rättsliga frågor och konsumentfrågor, följt av inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, skatter och tullar och miljö.

10.  Europaparlamentet välkomnar minskningen av antalet nya EU Pilot-ärenden 2016 (790 jämfört med 881 för 2014) och det faktum att denna siffra nådde sin lägsta nivå sedan 2011, trots att kommissionen inte genomför EU Pilot-förfaranden i händelse av försenat införlivande av direktiv. Parlamentet noterar dock att andelen lösta ärenden sjönk något jämfört med 2015 (från 75 till 72 procent). Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra sina prioriteringar när det gäller dess tillsynspolitik, där kommissionen förklarar att den kommer att inrikta sina åtgärder för kontroll av efterlevnaden på områden där den kan göra verklig skillnad, och om politiska prioriteringar för att följa sådana ärenden som avslöjar systembrister i en medlemsstats rättssystem.

11.  Europaparlamentet noterar att kommissionens åtagande att verkställa EU-rätten på ett mer strategiskt sätt nyligen har lett till att överträdelseförfaranden har avslutats av politiska skäl. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förklara övervägandena bakom sådana beslut i framtida övervakningsrapporter.

12.  Europaparlamentet understryker att de flesta EU Pilot-ärenden som ledde till formella överträdelseförfaranden främst rörde politikområdena miljö, inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, energi och skatter och tullar. Parlamentet konstaterar även att Ungern, Tyskland, Spanien och Polen hade flest EU pilot-ärenden som drevs genom överträdelseförfaranden.

13.  Europaparlamentet erkänner att det främsta ansvaret för korrekt genomförande och tillämpning av EU-rätten ligger hos medlemsstaterna, men påpekar att detta inte befriar EU-institutionerna från deras skyldighet att respektera EU: s primärrätt när de utformar sekundärrätten, i synnerhet i fråga om rättsstaten och grundläggande rättigheter med avseende på stadgan.

14.  Europaparlamentet påpekar att korrekt genomförande och tillämpning av unionsrätten är grundläggande för att förverkliga EU:s politik enligt den princip om jämställdhet mellan kvinnor och män som fastställs i fördragen och för att mana till och främja ömsesidig tillit mellan offentliga institutioner på såväl EU-nivå som nationell nivå samt mellan institutioner och medborgare, och parlamentet erinrar även om att tillit och rättssäkerhet båda utgör grunden till ett gott samarbete och en effektiv tillämpning av unionsrätten.

15.  Europaparlamentet är oroat över att det fortfarande finns omfattande brister vid genomförandet av EU:s miljölagstiftning och kontrollen av hur den efterlevs i vissa medlemsstater, särskilt när det gäller områdena avfallshantering, infrastruktur för avloppsvattenrening och efterlevnaden av gränsvärdena för luftkvaliteten.

16.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, EU-medborgarna och andra berörda aktörer spelar i övervakningen och rapporteringen av brister i medlemsstaternas införlivande och tillämpning av EU-lagstiftning. Parlamentet välkomnar därför medborgarnas ökade engagemang i genomförandet av EU:s lagstiftning, inbegripet den avgörande rollen för visselblåsare i den privata och den offentliga sektorn. Parlamentet påminner om att det måste vara EU-medborgarnas rättighet att vara de första att på ett tydligt, tillgängligt och insynsvänligt sätt i god tid få veta huruvida det har antagits nationella lagar som införlivar unionslagstiftningen, och i så fall vilka, samt vilka nationella myndigheter som ansvarar för att genomföra dem korrekt.

17.  Europaparlamentet framhåller att kommissionen lägger stor vikt vid ett korrekt införlivande av EU-rätten i rätt tid i nationell lagstiftning och vid att det finns tydliga interna rättsliga ramar, och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att prioritera detta, så att överträdelser av EU-rätten undviks, samtidigt som allmänheten och företagen kan dra nytta av ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av den.

18.  Europaparlamentet påpekar dock att orealistiska tidsfrister för genomförande av lagstiftning kan göra det omöjligt för medlemsstaterna att hålla dessa, vilket antyder ett tyst godkännande av försenat genomförande. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU-institutionerna att enas om mer realistiska tidsplaner för genomförande av förordningar och direktiv, med beaktande av de nödvändiga perioderna för granskning och samråd. Parlamentet anser att kommissionen bör lägga fram rapporter, sammanfattningar och reviderad lagstiftning inom de tidsfrister som överenskommits av medlagstiftarna och i enlighet med de tillämpliga rättsliga bestämmelserna.

19.  Europaparlamentet understryker att det 2016 fanns 70 direktiv att införliva, en ökning från 56 direktiv 2015. Parlamentet uttrycker oro över att antalet nya ärenden på grund av försenat införlivande kraftigt ökat från 543 till 847. Parlamentet beklagar att det i slutet av 2016 fortfarande pågick 868 överträdelseärenden om sent införlivande, vilket innebär en ökning med 67,5 procent jämfört med de 518 pågående ärendena vid årsslutet 2015.

20.  Europaparlamentet ser med oro på att medlemsstaterna, liksom under 2015, inte alltid uppfyllde sitt åtagande att lägga fram förklarande dokument tillsammans med de nationella åtgärder som införlivar direktiven i deras rättsordning. Parlamentet anser att kommissionen i ett läge där en stor del av de förklarande dokument som lagts fram varit av ojämn kvalitet bör ge mer stöd till medlemsstaterna i utarbetandet av dessa förklarande dokument och jämförelsetabeller.

21.  Europaparlamentet understryker att om man inte säkerställer ett punktligt och korrekt införlivande av befintlig unionslagstiftning avseende principerna om kvinnors och mäns lika möjligheter och likabehandling i frågor som rör utbildning, anställning och yrkesutövning, lika lön för lika arbete och likabehandling av kvinnor och män vad gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, samt befintliga bestämmelser för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv och sätta stopp för alla former av våld mot kvinnor och flickor, så berövas i slutändan medborgare och företag de förmåner som de har rätt till enligt unionsrätten.

22.  Europaparlamentet betonar att EU är en union som bygger på rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna (artikel 2 i EU-fördraget). Parlamentet framhåller att medlemsstaterna vid genomförandet av EU-rätten fullt ut måste respektera de grundläggande värdena och rättigheterna i fördragen och stadgan. Parlamentet upprepar att det är ytterst viktigt att noga övervaka medlemsstaternas och EU-institutionernas handlingar och underlåtelser att handla.

23.  Europaparlamentet upprepar sin oro över antalet framställningar till parlamentet och klagomål till kommissionen angående problem som man trott hade lösts av kommissionen.

24.  Europaparlamentet betonar vikten av att skydda integriteten i EU:s rättsordning, som omfattar primärrätt, sekundärrätt och icke-bindande lagstiftning. Parlamentet efterlyser därför ett snabbt vidtagande av de lagstiftnings- och icke-lagstiftningsinitiativ som krävs för att medborgarna ska få se den europeiska pelaren för sociala rättigheter förverkligad. Parlamentet uppmanar kommissionen att agera så öppet och samstämmigt som möjligt i sina insatser för att inrätta en ny ram för ett korrekt genomförande av EU-lagstiftningen, såsom granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att skapa sådana ramar med särskild inriktning mot en rättvis och balanserad utveckling, sysselsättning, sociala frågor och inkludering i samband med den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

25.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen i sin resolution av den 25 oktober 2016 att lägga fram ett förslag om ingående av en unionspakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (EU:s pakt för DRG), för att på ett effektivt sätt slå samman sina relevanta årliga tematiska rapporter med resultatet av befintliga övervakningsmekanismer och verktyg för periodisk bedömning så att de alla kan presenteras i god tid. Parlamentet påminner om att kommissionen, i egenskap av fördragens väktare och med fullständig respekt för principerna om god och ändamålsenlig förvaltning i enlighet med artikel 298 i EUF-fördraget och artiklarna 41 och 47 i stadgan, har en skyldighet att övervaka att och bedöma huruvida unionsrätten genomförs korrekt och medlemsstaternas och alla unionsinstitutioners och unionsorgans respekt för principerna och målen enligt fördragen samt uppfylla sitt åtagande att aktivt hjälpa medlemsstaterna att införliva och genomföra vissa direktiv och förordningar. Parlamentet rekommenderar därför att denna uppgift beaktas som en del av cykeln för DRG-politiken från 2018, och att kommissionen slår samman sina relevanta årliga tematiska rapporter med resultatet av befintliga övervakningsmekanismer och verktyg för periodisk bedömning, så att de kan presenteras i god tid.

26.  Europaparlamentet påminner om att det vid flera tillfällen har uppmanat kommissionen att mer proaktivt övervaka, leda och stödja genomförandet av miljölagstiftning och miljöpolitik.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att aktivt hjälpa medlemsstaterna att införliva och genomföra lagstiftningen genom att utarbeta genomförandeplaner för vissa direktiv och förordningar.

28.  Europaparlamentet anser att parlamentet, med tanke på att det delar ansvaret för unionsrättens genomförande och efterlevnad i enlighet med det interinstitutionella avtalet, och utövar kontroll över kommissionen i enlighet med artikel 14 i EU-fördraget, automatiskt bör underrättas om alla EU Pilot-projekt och överträdelseförfaranden som inleds, och även ges adekvat tillgång till handlingar som rör båda dessa slags förfaranden, särskilt när de har sin grund i framställningar, samtidigt som man respekterar de sekretessbestämmelser som krävs för en god hantering av ärendena.

29.  Europaparlamentet skulle gärna se ett ökat deltagande från företrädare för medlemsstaterna när framställningsutskottet diskuterar framställningar.

30.  Europaparlamentet noterar att tillämpningen av unionsrätten i medlemsstaterna är otillfredsställande, vilket framgår av det stora antalet klagomål till kommissionen och det omfattande flödet av framställningar till Europaparlamentet. Parlamentet välkomnar att kommissionen i sitt meddelande från december 2016 förklarar att den har för avsikt att öka användningen av förebyggande verktyg, såsom paketmöten, genomförandeåtgärder, expertgrupper och specialiserade nätverk, inklusive Solvit-nätverket, och hjälpa medlemsstaterna att bygga upp sin kapacitet för att genomföra unionsrätten. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja bestämmelserna i artikel 197 i EUF-fördraget för att genomföra denna förnyade tillsynspolitik i fullt partnerskap med medlemsstaterna och EU-institutionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin hantering av framställningar genom att ge snabba och ingående svar.

31.  Europaparlamentet noterar att 95 överträdelseförfaranden fortfarande pågår, trots att EU-domstolen har slagit fast att medlemsstaterna underlåtit att följa bestämmelserna, och endast tre av dessa ärenden har överlämnats av kommissionen till EU-domstolen med stöd av artikel 260 i EUF-fördraget. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att säkerställa ett fullständigt och snabbt verkställande av domstolens beslut, och om så är nödvändigt, fullständigt utnyttja bestämmelserna i artikel 279 i EUF-fördraget för att förhindra att unionsrätten och domstolens befogenheter undergrävs. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med denna situation och regelbundet rapportera om framstegen i detta avseende till Europaparlamentet.

32.  Europaparlamentet understryker att alla EU-institutioner är bundna av fördragen och stadgan[10].

33.  Europaparlamentet rekommenderar att alla interparlamentariska debatter om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter ska inbegripa det civila samhället och medborgardeltagande, till exempel genom framställningar till parlamentet och det europeiska medborgarinitiativet.

34.  Europaparlamentet betonar att samförståndsavtal som ingås mellan EU-institutionerna och medlemsstater inte betraktas som unionsakter enligt artikel 288 i EUF-fördraget.

35.  Europaparlamentet betonar att effektivitet, insyn och ansvarsskyldighet är ytterst viktiga aspekter när EU-institutionerna utarbetar och genomför EU-lagstiftning. Parlamentet betonar särskilt principen om demokratisk ansvarsskyldighet – och den roll parlamentet spelar för att säkerställa detta – samt unionsmedborgarnas rätt till rättvisa och god förvaltning, som föreskrivs i artiklarna 41 och 47 i stadgan. Parlamentet påpekar att dessa rättigheter och principer innebär att medborgarna ska ges adekvat och enkel tillgång till förslag till rättsakter som berör dem. Parlamentet påminner om att dessa rättigheter och principer också bör vara av överordnad betydelse för medlemsstaterna när de föreslår utkast till akter för genomförande av unionsrätten. Parlamentet vill därför ha grundläggande kontroll över viktiga beslut som påverkar EU, dess medlemsstater och folk, till exempel beslut om nationella budgetar och reformer.

36.  Europaparlamentet är oroat över att de finanspolitiska åtgärder (bland annat sänkta utgifter för pensioner, hälsosystem och offentliga förvaltningar) och reformer som planeras i strukturanpassningsprogrammen inte har gett avsedda effekter.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, där så är möjligt och nödvändigt, stärka de av EU:s ekonomiska resurser, såsom Europeiska socialfonden, som avsätts för ”att förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och berörda parter och bidra till effektiv offentlig förvaltning” i syfte att främja social välfärd och ekonomisk utveckling och för att ge gynnande lagstiftning större genomslagskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut använda sig av artikel 197 i EUF-fördraget för att bidra till att stärka medlemsstaternas kapacitet att genomföra och verkställa EU-rätten.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma instrument för att hjälpa medlemsstaterna att erkänna problem med införlivandet, ta itu med dem på ett tidigt stadium i överträdelseförfarandena och hitta gemensamma lösningar.

39.  Europaparlamentet påminner om att den lagstiftning som ger upphov till de mest flagranta överträdelseförfarandena är resultatet av direktiv. Parlamentet påminner om att förordningar är direkt bindande och tillämpliga i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i så stor utsträckning som möjligt använda sig av förordningar när den avser att lägga fram lagstiftningsförslag. Parlamentet anser att ett sådant tillvägagångssätt skulle minska risken för överreglering.

40.  Europaparlamentet påminner om att förhandsavgöranden bidrar till att klargöra hur EU-rätten ska tillämpas. Parlamentet anser att användningen av detta förfarande möjliggör en enhetlig tolkning och ett enhetligt genomförande av EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmuntrar därför de nationella domstolarna att i händelse av tvivel hänskjuta frågor till EU-domstolen och på så sätt förebygga överträdelseförfaranden.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt sin kontroll över genomförandet av rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion[11] och att inleda överträdelseförfaranden när så behövs, med särskild vaksamhet gentemot felaktig eller bristfällig tillämpning.

42.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens fortsatta ansträngningar för att kontrollera efterlevnaden av EU:s miljöregler i syfte att säkerställa lika villkor för alla medlemsstater och ekonomiska aktörer och för att åtgärda brister i genomförandet och verkställandet av EU:s miljölagstiftning, bland annat att inleda överträdelseförfaranden om det är nödvändigt. Parlamentet understryker dock de kända begränsningarna när det gäller genomslagskraften för EU:s miljöregler, i synnerhet miljöansvarsdirektivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta parlamentets resolution om tillämpningen av miljöansvarsdirektivet. Parlamentet påpekar att medborgarnas rätt till en hälsosam miljö i vissa medlemsstater äventyras av brister i genomförandet och tillämpningen av EU:s miljölagstiftning, framför allt när det gäller förebyggande av skador på luft och vatten, avfallshantering och infrastruktur för rening av avloppsvatten. Parlamentet påminner om att ett fullständigt genomförande av EU:s miljölagstiftning skulle kunna innebära besparingar för EU:s ekonomi på 50 miljarder euro varje år, framför allt i form av lägre sjukvårdskostnader och direkta kostnader för miljön.

43.  Europaparlamentet betonar att EU:s regelverk även omfattar internationella avtal som EU har ingått. Parlamentet konstaterar med stor oro att EU:s miljöregler kanske inte står i överensstämmelse med Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen)[12] genom att de inte ger tillräcklig tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer och allmänheten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta hänsyn till slutsatserna och rekommendationerna från kommittén för kontroll av efterlevnaden av Århuskonventionen[13] och rådets ståndpunkt av den 13 juli 2017[14] och undersöka hur Århuskonventionen kan följas på ett sätt som är förenligt med de grundläggande principerna i unionens rättsordning och dess system för domstolsprövning.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt genomförandet av åtgärder som antas på området för asyl och migration, för att se till att de överensstämmer med principerna i stadgan, arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att övervinna eventuella svårigheter med genomförandet och att vid behov inleda nödvändiga överträdelseförfaranden. Parlamentet noterar med oro att vissa medlemsstater ignorerar sina skyldigheter vad gäller asyl och migration, särskilt när det gäller omfördelning av asylsökande. Parlamentet understryker att bristen på solidaritet mellan några medlemsstater när det gäller asyl och migration måste åtgärdas, så att alla medlemsstater uppfyller sina skyldigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med den ökande handeln med människor för arbetskraftsexploatering och sexuellt utnyttjande.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bemöta migrationssituationen och säkerhetsläget på ett verkningsfullt sätt och att driva igenom den europeiska migrationsagendan och de relaterade genomförandepaketen effektivt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra återvändandedirektivet (2008/115/EG)[15] på ett korrekt sätt och att regelbundet rapportera om genomförandet av den europeiska migrationsagendan.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera om arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej avtalats är förenliga med EU:s arbetsmarknadslagstiftning, inbegripet direktivet om deltidsarbetande, eftersom många framställningar som handlar om osäkra anställningar har mottagits under 2016.

47.  Europaparlamentet välkomnar att dess roll för att uppmärksamma kommissionen på brister i verkställandet av EU-rätten i medlemsstaterna genom parlamentsfrågor och framställningar erkänns i betänkandet. Parlamentet framhåller att om de nationella parlamenten närmare granskar sina respektive regeringar när dessa deltar i lagstiftningsprocessen kommer detta att främja en mer effektiv tillämpning av unionsrätten, i enlighet med fördragen.

48.  Europaparlamentet är oroat över att det, med tanke på de inkonsekventa översättningarna av många direktiv till EU:s officiella språk, är sannolikt att olika språkversioner leder till olika tolkningar av de respektive texterna, vilket i sin tur leder till att de införlivas på olika sätt i medlemsstaterna. Parlamentet beklagar att sådana skillnader i införlivandet och den rättsliga tolkningen av direktiv kanske inte upptäcks systematiskt, utan först när de klargörs genom domslut från EU-domstolen.

49.  Europaparlamentet påminner om att de nationella parlamenten har en viktig roll att spela, både under den förberedande granskningen av förslag till unionsrättsakter, och i granskningen av att medlemsstaterna genomför antagna unionsrättsakter på ett korrekt sätt. Parlamentet uppmanar de nationella parlamenten att fullgöra denna funktion på ett proaktivt sätt.

50.  Europaparlamentet anser att tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna alltid bör beaktas, i överensstämmelse med kommissionens strävanden efter en bättre och mer ändamålsenlig unionslagstiftning.

51.  Europaparlamentet upprepar återigen att det inom de relevanta generaldirektoraten (GD IPOL, GD EXPO och GD ERRS) bör inrättas ett fristående system för efterhandsbedömningar av de viktigaste unionsrättsakter som parlamentet antar enligt medbeslutandeförfarandet i det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt sin kontroll över genomförandet av EU-lagstiftning om fastställande av regler mot korruptionsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion, och att vidta lämpliga åtgärder för att hantera sådana fenomen.

53.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna och EU:s institutioner att en av EU:s prioriteringar är att säkerställa punktlig och korrekt tillämpning av lagstiftningen i medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av att upprätthålla principerna om tilldelning, subsidiaritet och proportionalitet, i enlighet med artikel 5 i EU-fördraget, samt principen om likhet inför lagen, i syfte att bättre kontrollera unionsrättens tillämpning. Parlamentet erinrar om vikten av att öka medvetenheten om de bestämmelser i de befintliga direktiven som hanterar olika aspekter av principen om jämställdhet och som omsätter denna princip i praktiken.

54.  Europaparlamentet uppmuntrar EU-institutionerna att alltid uppfylla sin skyldighet att respektera EU:s primärrätt när de fastställer bestämmelser i sekundärrätten, EU-rätten och icke-bindande lagstiftning, utvecklar politik och undertecknar avtal eller fördrag med institutioner utanför EU, att uppfylla sin skyldighet att med alla tillgängliga medel bistå medlemsstaterna i deras arbete för att införliva EU:s lagstiftning på alla områden och respektera unionens värden och principer, särskilt med tanke på den senaste tidens utveckling i medlemsstaterna.

55.  Europaparlamentet instämmer i kommissionens synsätt att klagomål från enskilda personer spelar en viktig roll för att upptäcka mer allmänna problem med bristande efterlevnad och tillämpning av EU-rätten som påverkar allmänhetens och företagens intressen.

56.  Europaparlamentet betonar att avsaknaden av en samstämd och heltäckande uppsättning kodifierade bestämmelser för god förvaltning i hela unionen gör det svårt för allmänheten och företagen att enkelt och fullständigt förstå sina rättigheter enligt unionsrätten. Parlamentet betonar därför att en kodifiering av bestämmelserna om god förvaltningssed i form av en förordning som anger de olika aspekterna av det administrativa förfarandet – inklusive underrättelser, bindande tidsfrister, rätten att bli hörd och rätten för var och en att ta del av sin akt – innebär att medborgarnas rättigheter och öppenheten stärks. Parlamentet anser att denna förordning skulle ge större tillgänglighet, tydlighet och konsekvens i tolkningen av befintliga bestämmelser, till nytta för allmänheten och företagen och för förvaltningen och dess personal.

57.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sina resolutioner av den 15 januari 2013 och den 9 juni 2016 efterlyste en förordning om en öppen, effektiv och oberoende EU-förvaltning grundad på artikel 298 i EUF-fördraget, men att denna begäran inte har följts upp med något förslag från kommissionen. Parlamentet uppmanar därför återigen kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en europeisk förvaltningsprocesslag, med beaktande av de steg som parlamentet hittills tagit i denna fråga.

58.  Europaparlamentet understryker att otillräcklig integrering av miljöhänsyn i andra politikområden är en av de bakomliggande orsakerna till undermåligt genomförande av miljölagstiftningen och miljöpolitiken.

59.  Europaparlamentet understryker behovet att upprätthålla en hög nivå i fråga om miljöskydd samt folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

60.  Europaparlamentet betonar att en effektiv kontroll av efterlevnaden av EU-bestämmelserna på områdena hälsa, livsmedelssäkerhet och miljö är viktigt för EU-medborgarna, eftersom det påverkar deras vardag och tjänar allmänintresset.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka överträdelser på miljöområdet med en gränsöverskridande dimension, särskilt när det gäller lagstiftningen om ren luft, inbegripet korrekt införlivande och tillämpning av EU-rätten i de framtida medlemsstaterna. Vidare uppmanas kommissionen att på ett lämpligt och tydligt sätt och i tid meddela klagandena om vilka argument de berörda medlemsstaterna anfört som svar på klagomålet.

62.  Europaparlamentet konstaterar att antalet överträdelseförfaranden på miljöområdet minskade under 2016 jämfört med 2015, men är oroat över att antalet förfaranden på området hälsa och livsmedelssäkerhet däremot ökade. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt detta.

63.  Europaparlamentet poängterar att jämställdhet mellan kvinnor och män är en av EU:s grundläggande principer som måste integreras i all politik.

64.  Europaparlamentet understryker den grundläggande roll som rättsstatsprincipen har när det gäller att ge legitimitet hos alla former av demokratisk samhällsstyrning. Parlamentet betonar att detta är en hörnsten i unionens rättsordning och att den som sådan är förenlig med idén om en union som bygger på rättsstatsprincipen.

65.  Europaparlamentet erinrar om att principen om jämställdhet – vad gäller lika lön för lika arbete – skrevs in i EU-fördragen år 1957 (se artikel 157 i EUF-fördraget) och betonar att artikel 153 i EUF-fördraget låter EU agera inom det bredare området för lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet.

66.  Europaparlamentet noterar med uppskattning att EU-domstolens breda tolkning av begreppet lika lön för lika arbete, såsom det formuleras i dess domslut och omfattande rättspraxis avseende den berörda artikeln, verkligen har ökat möjligheterna att bekämpa såväl direkt som indirekt lönediskriminering baserad på kön och minska det könsmässiga lönegapet, men betonar att det fortfarande återstår mycket att göra för att undanröja det kvarstående könsmässiga lönegapet i EU.

67.  Europaparlamentet beklagar djupt att införandet av rättsliga principer som förbjuder löneskillnader mellan kvinnor och män har visat sig inte vara tillräckliga i sig för att utrota det kvarstående könsmässiga lönegapet. Parlamentet betonar att det omarbetade direktiv 2006/54/EG kräver att medlemsstaterna ser till att samtliga bestämmelser i kollektivavtal, löneskalor, löneavtal och enskilda anställningskontrakt som strider mot principen om lika lön kan förklaras ogiltiga eller kan ändras.

68.  Europaparlamentet betonar att både medlemsstaterna och kommissionen bör ägna närmare uppmärksamhet åt alternativa instrument utöver de befintliga verktygen för genomförandet av EU-rätten, vilket skulle möjliggöra ett bredare genomförande av denna, i synnerhet bestämmelserna om lika betalning för lika arbete. Parlamentet betonar därför vikten av att nå överenskommelser i form av kollektivavtal för att säkerställa lika lön, föräldraledighet och andra näraliggande arbetstagarrättigheter.

69.  Europaparlamentet erinrar om sin resolution av den 15 januari 2013 i vilken parlamentet efterlyste ett antagande av en EU-förordning om en europeisk förvaltningsprocesslag i enlighet med artikel 298 i EUF-fördraget. Parlamentet noterar med besvikelse att kommissionen har underlåtit att följa upp parlamentets begäran om att lägga fram ett förslag till lagstiftningsakt om en förvaltningsprocesslag.

70.  Europaparlamentet erkänner vikten av att samla in uppgifter, som om möjligen är könsuppdelade, för att utvärdera de framsteg som gjorts för att stärka kvinnors rättigheter.

71.  Europaparlamentet beklagar kommissionens bristfälliga strategi när det gäller djurskydd, där kommissionen bortser från de allvarliga brister som har uppmärksammats av flera medborgare som utövat sin rätt att göra framställningar. Parlamentet upprepar sin begäran om en ny strategi på EU-nivå för att fylla alla befintliga luckor och säkerställa ett fullständigt och effektivt skydd av djurs välbefinnande genom tydlig och uttömmande lagstiftning som helt uppfyller kraven i artikel 13 i EUF-fördraget.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant granska framställningar som gäller skillnaderna i kvalitet hos livsmedelsprodukter av samma varumärke i olika medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta stopp för otillbörliga affärsmetoder och säkerställa att alla konsumenter behandlas lika.

73.  Europaparlamentet påpekar att diskriminering grundad på en medlemsstats officiella språk i skolor och offentlig förvaltning hindrar den fria rörlighet som föreskrivs i artikel 26.2 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka denna överträdelse av reglerna för den inre marknaden.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka att de nationella domstolarna uppfyller sitt ansvar att i enlighet med artikel 267 i EUF-fördraget begära förhandsavgöranden från EU-domstolen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga att upprätta ett register över alla domslut från nationella domstolar avseende tolkningen av EU-rätten i de fall ett förhandsavgörande från EU-domstolen inte har begärts.

75.  Europaparlamentet beklagar underlåtenheten att anta och genomföra adekvat och ändamålsenlig unionslagstiftning om arbetsvillkor och arbetstider, däribland arbete på allmänna helgdagar och söndagar samt arbete utan raster och viloperioder. Parlamentet påpekar att avsaknaden av en sådan enhetlig lagstiftning utgör ett hinder för att uppnå en god balans mellan arbetsliv och privatliv, och att detta i synnerhet får konsekvenser för kvinnorna och deras ställning på arbetsmarknaden.

76.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  Antagna texter, P8_TA(2016)0385.
• [2]  EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.
• [3]  EGT L 174, 27.6.2001, s. 25.
• [4]  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
• [5]  EUT C 316, 22.9.2017, s. 246.
• [6]  Antagna texter, P8_TA(2016)0409.
• [7]  Antagna texter, P8_TA(2016)0279.
• [8]  EUT C 440, 30.12.2015, s. 17.
• [9]  EUT C 18, 19.1.2017, s. 10.
• [10]  Dom av den 20 september 2016 av Europeiska unionens domstol i de förenade målen C-8/15 P till C-10/15 P, Ledra Advertising Ltd (C-8/15 P), Andreas Eleftheriou (C-9/15 P), Eleni Eleftheriou (C-9/15 P), Lilia Papachristofi (C-9/15 P), Christos Theophilou (C-10/15 P), Eleni Theophilou (C-10/15 P) mot Europeiskakommissionen och Europeiska centralbanken.
• [11]  EUT L 193, 19.7.2016, s. 1.
• [12]  EUT L 124, 17.5.2005, s. 4.
• [13]  ACCC/C/2008/32 (EU), del II, antagen den 17 mars 2017.
• [14]  11150/17, interinstitutionellt ärende: 2017/0151 (NLE).
• [15]  EUT L 348, 24.12.2008, s. 98.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (28.3.2018)

till utskottet för rättsliga frågor

över kontrollen av EU-rättens tillämpning 2016
(2017/2273(INI))

Föredragande: Marijana Petir

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att en verkningsfull tillämpning av EU-rätten, på samtliga områden och även av EU-institutionerna själva, är av största vikt för att uppnå de fördelar som EU:s politik erbjuder allmänheten och företagen och att en enhetlig tillämpning av EU-rätten i alla medlemsstater är avgörande för EU:s framgång. Parlamentet påpekar att den i vissa fall bristfälliga tillämpningen av EU-rätten ger upphov till illojal konkurrens bland medlemsstaterna.

2.  Europaparlamentet betonar att ansvaret för införlivande, genomförande och effektiv kontroll av efterlevnaden av lagstiftningen enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen vilar på kommissionen, medan medlemsstaterna har det främsta ansvaret för att införliva, tillämpa och genomföra EU-lagstiftningen på ett korrekt sätt.

3.  Europaparlamentet påminner om att ett fullständigt genomförande av EU:s miljölagstiftning skulle kunna innebära besparingar för EU:s ekonomi på 50 miljarder euro per år i form av lägre sjukvårdskostnader och direkta kostnader för miljön.

4.  Europaparlamentet betonar att enkla, tydliga och tillförlitliga rättsliga ramar på EU-nivå är grundläggande för en effektiv och enhetlig tillämpning av EU-rätten.

5.  Europaparlamentet understryker att otillräcklig integrering av miljöhänsyn i andra politikområden är en av de bakomliggande orsakerna till undermåligt genomförande av miljölagstiftningen och miljöpolitiken.

6.  Europaparlamentet påminner om att det vid flera tillfällen har uppmanat kommissionen att mer proaktivt övervaka, leda och stödja genomförandet av miljölagstiftning och miljöpolitik.

7.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen har behörigheten och skyldigheten att övervaka EU-rättens tillämpning och att inleda överträdelseförfaranden mot en medlemsstat som underlåtit att fullgöra en skyldighet enligt fördragen.

8.  Europaparlamentet är oroat över att det fortfarande finns omfattande brister vid genomförandet av EU:s miljölagstiftning och kontrollen av hur den efterlevs i vissa medlemsstater, särskilt när det gäller avfallshantering, infrastruktur för avloppsvattenrening och efterlevnaden av gränsvärdena för luftkvaliteten.

9.  Europaparlamentet anser att kommissionen, innan den inför ny lagstiftning, bör säkerställa en verkningsfull tillämpning av den befintliga EU-lagstiftningen i hela EU.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut[1] att reagera snabbt på överträdelser och stöder kommissionens insatser för att lösa problem med genomförandet informellt. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra mekanismen för problemlösning inom ramen för EU Pilot.

11.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över ökningen av det totala antalet överträdelseförfaranden 2016, som innebar att det största antalet sådana fall under de senaste fem åren uppnåddes.

12.  Europaparlamentet understryker behovet att upprätthålla en hög nivå i fråga om miljöskydd samt folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

13.  Europaparlamentet betonar att en effektiv kontroll av efterlevnaden av EU-bestämmelserna på området hälsa, livsmedelssäkerhet och miljö är viktigt för EU-medborgarna, eftersom det påverkar deras vardag och tjänar allmänintresset.

14.  Europaparlamentet noterar ökningen av antalet klagomål under perioden 2012–2016. Parlamentet betonar att allmänheten, företagen och det civila samhället på ett avgörande sätt bidrar till övervakningen av hur EU-lagstiftningen införlivas och genomförs, genom de uppgifter som de förmedlar till kommissionen om svårigheter som uppstår vid medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen. Parlamentet påpekar att en ökning av antalet klagomål om ineffektiv tillämpning av EU-rätten inte nödvändigtvis måste betyda att EU-rätten genomförs sämre i medlemsstaterna, utan också kan vara ett tecken på att medborgarna och företagen är bättre informerade om sina rättigheter enligt EU-lagstiftningen. Parlamentet understryker därför att tillgång till miljöinformation i enlighet med Århuskonventionen är nödvändigt för att göra det praktiskt möjligt för allmänheten och det civila samhället att väcka talan mot medlemsstaterna.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka överträdelser på miljöområdet med en gränsöverskridande dimension, särskilt när det gäller lagstiftningen om ren luft, inbegripet korrekt införlivande och tillämpning av EU-rätten i de framtida medlemsstaterna. Vidare uppmanas kommissionen att på ett lämpligt och tydligt sätt och i tid meddela klagandena om vilka argument de berörda medlemsstaterna anfört som svar på klagomålet.

16.  Europaparlamentet konstaterar att antalet överträdelseförfaranden på miljöområdet minskade under 2016 jämfört med 2015, men är oroat över att antalet förfaranden på området hälsa och livsmedelssäkerhet däremot ökade. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt detta.

17.  Europaparlamentet framhåller sin egen viktiga roll för att med hjälp av framställningar och frågor påtala brister i medlemsstaternas tillämpning av EU-rätten.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid utarbetandet och utvärderingen av lagstiftning ta större hänsyn till behovet att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag. När det gäller införlivandet av EU:s regler om offentlig upphandling och koncessioner bör små och medelstora företag kunna lämna anbud för offentliga kontrakt på ett enklare och billigare sätt, med full respekt för EU:s principer om öppenhet och konkurrens.

19.  Europaparlamentet välkomnar granskningen av genomförandet av miljöpolitiken som ett verktyg för att bidra till att förverkliga fördelarna med EU:s miljölagstiftning och miljöpolitik för företagen och allmänheten genom bättre genomförande.

20.  Europaparlamentet anser att tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna alltid bör beaktas, i överensstämmelse med kommissionens strävanden efter en bättre och mer ändamålsenlig unionslagstiftning[2].

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	27.3.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	50 10 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marco Affronte, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Alberto Cirio, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Peter Liese, Lukas Mandl, Valentinas Mazuronis, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, John Procter, Julia Reid, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Cristian-Silviu Buşoi, Nicola Caputo, Albert Deß, Eleonora Evi, Christofer Fjellner, Elena Gentile, Norbert Lins, Gabriele Preuß, Christel Schaldemose, Dubravka Šuica, Keith Taylor, Carlos Zorrinho

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

50	+
ALDE	Catherine Bearder, Gerben-Jan Gerbrandy, Anneli Jäätteenmäki, Valentinas Mazuronis, Frédérique Ries
ECR	Mark Demesmaeker, Arne Gericke, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, John Procter, Jadwiga Wiśniewska
EFDD	Eleonora Evi
GUE/NGL	Stefan Eck, Kateřina Konečná
PPE	Pilar Ayuso, Ivo Belet, Cristian-Silviu Buşoi, Alberto Cirio, Angélique Delahaye, Albert Deß, Christofer Fjellner, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, György Hölvényi, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Lukas Mandl, Annie Schreijer-Pierik, Dubravka Šuica, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean
S&D	Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nicola Caputo, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Elena Gentile, Pavel Poc, Gabriele Preuß, Christel Schaldemose, Daciana Octavia Sârbu, Damiano Zoffoli, Carlos Zorrinho

10	-
EFDD	Julia Reid
ENF	Sylvie Goddyn, Jean-François Jalkh
NI	Zoltán Balczó
VERTS/ALE	Marco Affronte, Bas Eickhout, Benedek Jávor, Michèle Rivasi, Davor Škrlec, Keith Taylor

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  EUT C 18, 19.1.2017, s. 10.
• [2]  COM(2017)0651, 24.10.2017.

YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (21.3.2018)

till utskottet för rättsliga frågor

över kontrollen av EU-rättens tillämpning 2016
(2017/2273(INI))

Föredragande av yttrande: Kazimierz Michał Ujazdowski

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet betonar att EU är en union som bygger på rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna (artikel 2 i EU-fördraget). Parlamentet framhåller att det är ytterst viktigt att noga övervaka medlemsstaternas och EU-institutionernas handlingar och underlåtelser att handla.

2.  Europaparlamentet betonar att ett effektivt genomförande av EU-rätten är grundläggande för att öka medborgarnas förtroende för EU:s politik och institutioner. Parlamentet påminner i detta avseende om att artikel 197 i EUF-fördraget förskriver att ”[m]edlemsstaternas faktiska genomförande av unionsrätten, som är väsentlig för att unionen ska fungera väl, ska betraktas som en fråga av gemensamt intresse”. Parlamentet vidhåller att unionsmedborgarna kommer att känna mer tilltro till unionsrätten om den genomförs på ett effektivt sätt i medlemsstaterna.

3.  Europaparlamentet medger att det främsta ansvaret för korrekt genomförande och tillämpning av unionsrätten ligger hos medlemsstaterna. Parlamentet noterar dock att detta inte fråntar EU-institutionerna deras skyldighet att respektera primär unionsrätt, särskilt när de producerar sekundär unionsrätt.

4.  Europaparlamentet välkomnar detta första betänkande om kontrollen av EU-rättens tillämpning efter ikraftträdandet av agendan för bättre lagstiftning 2015. Parlamentet påminner om att principen om bättre lagstiftning omfattar kravet att visa att det finns behov av lagstiftning på EU-nivå på ett sätt som står i strikt proportion till syftet med lagstiftningsåtgärderna, och att säkerställa att lagstiftningen genomförs korrekt på rätt nivå. Parlamentet betonar därför betydelsen av att upprätthålla principerna om tilldelning, subsidiaritet och proportionalitet, i enlighet med artikel 5 i EU-fördraget, samt rättssäkerhet och likhet inför lagen, i syfte att bättre kontrollera unionsrättens tillämpning.

5.  Europaparlamentet beklagar att en punktlig och korrekt tillämpning av lagstiftningen i medlemsstaterna fortfarande är ett allvarligt problem, vilket framgår av det stora antalet överklagandeförfaranden. Parlamentet beklagar de många negativa trender som avslöjas i detta betänkande, särskilt den betydande ökningen av antalet inledda överträdelseförfaranden, som motsvarar en ökning på 67,5 procent under de senaste året och en femårig topp, tillsammans med den registrerade ökningen av antalet klagomål och det minskade antalet lösta ärenden. Parlamentet konstaterar att enligt uppdelningen av pågående överträdelseförfaranden i slutet av 2016 var de fyra politikområden där flest överträdelseförfaranden inleddes mot medlemsstaterna den inre marknaden, miljö, finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen samt rörlighet och transport.

6.  Europaparlamentet noterar att kommissionens åtagande att verkställa EU-rätten på ett mer strategiskt sätt nyligen har lett till att överträdelseförfaranden har avslutats av politiska skäl. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förklara övervägandena bakom sådana beslut i framtida övervakningsrapporter.

7.  Europaparlamentet välkomnar minskningen av det totala antalet nya EU Pilot-ärenden, som har nått sin lägsta nivå sedan 2011. Parlamentet noterar kommissionens avsikt enligt sitt meddelande EU:s lagstiftning: Bättre resultat genom bättre tillämpning[1] att endast använda EU Pilot-mekanismen när den ger faktiskt mervärde i processen för att lösa överträdelseförfaranden. Parlamentet påpekar dock att EU Pilot är ett arbetsredskap som inte har någon juridisk status och som ger kommissionen ett utrymme för skönsmässig bedömning som inte uppfyller de berättigade kraven på öppenhet och ansvarighet. Parlamentet anser att dessa brister kan åtgärdas genom att man antar en förordning som klargör de enskilda klagandenas och kommissionens juridiska rättigheter eller skyldigheter.

8.  Europaparlamentet välkomnar att dess roll för att uppmärksamma kommissionen på brister i verkställandet av EU-rätten i medlemsstaterna genom parlamentsfrågor och framställningar erkänns i betänkandet. Parlamentet påpekar att om de nationella parlamenten närmare granskar sina respektive regeringar när dessa deltar i lagstiftningsprocessen kommer detta att främja en mer effektiv tillämpning av unionsrätten, i enlighet med fördragen.

9.  Europaparlamentet betonar att förutom effektivitet är insyn och ansvarsskyldighet ytterst viktiga aspekter när EU-institutionerna utarbetar och genomför EU-lagstiftning, vilket innebär att EU-lagstiftningen måste vara tydlig, förståelig, konsekvent, exakt och finnas omedelbart tillgänglig för medborgarna, samtidigt som även EU-domstolens rättspraxis beaktas, som lyfter fram behovet av förutsebarhet och förutsägbarhet i EU:s rättsregler[2].

10.  Europaparlamentet påminner om att det måste vara EU-medborgarnas rättighet att vara de första att på ett tydligt, tillgängligt och insynsvänligt sätt i god tid få veta huruvida det har antagits nationella lagar som införlivar unionslagstiftningen, och i så fall vilka, samt vilka nationella myndigheter som ansvarar för att genomföra dem korrekt. Parlamentet bekräftar den viktiga roll som arbetsmarknadens parter och organisationer från det civila samhället spelar för att övervaka och förbättra tillgången till domstolsprövning enligt EU-lagstiftningen.

11.  Europaparlamentet upprepar att det i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning finns en bestämmelse som uppmanar medlemsstaterna – när de vid införlivandet av EU-direktiv i nationell lagstiftning väljer att lägga till inslag som inte har något samband med den berörda unionsrättsakten – att göra dessa tillägg identifierbara antingen genom införlivandeakten eller genom tillhörande handlingar.

12.  Europaparlamentet är oroat över att det, med tanke på de inkonsekventa översättningarna av många direktiv till EU:s officiella språk, är sannolikt att olika språkversioner orsakar skiljande tolkningar av de respektive texterna, vilket i sin tur leder till att de införlivas på olika sätt i medlemsstaterna. Parlamentet beklagar därför att sådana skillnader i införlivandet och den rättsliga tolkningen av direktiv kanske inte upptäcks systematiskt, utan först när de klargörs genom domslut från EU-domstolen.

13.  Europaparlamentet påminner om att de nationella parlamenten har en viktig roll att spela, både under den förberedande granskningen av förslag till unionsrättsakter, och i granskningen av att medlemsstaterna genomför antagna unionsrättsakter på ett korrekt sätt. Parlamentet uppmanar de nationella parlamenten att fullgöra denna funktion på ett proaktivt sätt.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivt övervaka att de nationella domstolarna uppfyller sitt ansvar att enligt artikel 267 i EUF-fördraget begära förhandsavgöranden från EU-domstolen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga att upprätta ett register över alla domslut från nationella domstolar avseende tolkningen av EU-rätten i de fall ett förhandsavgörande från EU-domstolen inte har begärts.

15.  Europaparlamentet betonar öppenhetsprincipen, som ingår i EU:s fördrag, och unionsmedborgarnas rätt till rättvisa och god förvaltning, som föreskrivs i artiklarna 41 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet påpekar att dessa rättigheter och principer innebär att medborgarna ska ges adekvat och enkel tillgång till förslag till rättsakter som berör dem. Parlamentet påminner om att dessa rättigheter och principer också bör vara av överordnad betydelse för medlemsstaterna när de föreslår utkast till akter för genomförande av unionsrätten.

16.  Europaparlamentet uppmanar alla EU-institutioner som deltar i lagstiftningsprocessen att förbinda sig att förbättra kvaliteten på förslag till rättsakter, i linje med åtagandena i agendan för bättre lagstiftning. Parlamentet påminner om att det interinstitutionella avtalet om gemensamma riktlinjer för gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet från 1998 behöver anpassas, så att man ska kunna göra framsteg i riktning mot detta mål.

17.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att aktivt hjälpa medlemsstaterna att införliva och genomföra lagstiftningen genom att utarbeta genomförandeplaner för vissa direktiv och förordningar. Parlamentet uppmanar kommissionens att tillhandahålla utökad vägledning och stöd åt medlemsstaterna, med konkreta verktyg för att på bättre sätt åstadkomma resultat vid genomförandet av unionsrätten. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa medlemsstaterna om de får problem före genomförandet och införlivandet, och lösa dessa problem på lämpligt sätt genom att förbättra de offentliga myndigheternas institutionella kapacitet på en teknisk nivå.

18.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och andra berörda aktörer spelar i utarbetandet av lagstiftning och i övervakningen och rapporteringen av brister i medlemsstaternas införlivande och tillämpning av EU-lagstiftning. Parlamentet föreslår att de nationella myndigheterna och EU-institutionerna uppmuntrar denna roll.

19.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet också bör kunna övervaka kommissionens verkställande av förordningar på samma sätt som gäller för direktiv. Parlamentet uppmanar därför EU-institutionerna att samarbeta på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt enligt artikel 13.2 i EU-fördraget. Parlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att säkerställa att uppgifter om genomförandet av förordningar tydligt tillhandahålls i kommissionens framtida årsrapporter om kontroll av unionsrättens tillämpning. Parlamentet påminner medlemsstaterna om deras skyldighet att lämna in nationell lagstiftning som införlivar eller genomför förordningar till kommissionen enligt principen om lojalt samarbete i artikel 4.3 i EU-fördraget.

20.  Europaparlamentet upprepar återigen att det inom de relevanta generaldirektoraten (GD IPOL, GD EXPO och GD ERRS) bör inrättas ett fristående system för efterhandsbedömningar av de viktigaste unionsrättsakter som parlamentet antar enligt medbeslutandeförfarandet i det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

21.  Europaparlamentet upprepar att alla EU-institutioner är bundna av fördragen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, även när de agerar som medlemmar i grupper av internationella långivare.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt sin kontroll över genomförandet av EU-lagstiftning om fastställande av regler mot korruptionsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion, och att vidta lämpliga åtgärder för att hantera sådana fenomen.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	21.3.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gerolf Annemans, Michał Boni, Mercedes Bresso, Elmar Brok, Fabio Massimo Castaldo, Pascal Durand, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, Jo Leinen, Morten Messerschmidt, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Markus Pieper, Paulo Rangel, Helmut Scholz, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Barbara Spinelli, Claudia Țapardel, Kazimierz Michał Ujazdowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Max Andersson, Pervenche Berès, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jérôme Lavrilleux, Cristian Dan Preda, Jasenko Selimovic, Rainer Wieland

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

23	+
ALDE	Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jasenko Selimovic
ECR	Morten Messerschmidt, Kazimierz Michał Ujazdowski
EFDD	Fabio Massimo Castaldo
GUE/NGL	Helmut Scholz, Barbara Spinelli
PPE	Michał Boni, Elmar Brok, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, Markus Pieper, Paulo Rangel, György Schöpflin
S&D	Pervenche Berès, Mercedes Bresso, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jo Leinen, Pedro Silva Pereira, Claudia Țapardel
VERTS/ALE	Max Andersson, Pascal Durand

1	-
ENF	Gerolf Annemans

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

–  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  C(2016)8600, EUT C 18, 19.1.2017, s. 10.
• [2]  Domstolens dom av den 10 september 2009, Plantanol GmbH & Co. KG/Hauptzollamt Darmstadt, C-201/08, ECLI:EU:C:2009:539, punkt 46.

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (12.4.2018)

till utskottet för rättsliga frågor

över kontrollen av EU-rättens tillämpning 2016
(2017/2273(INI))

Föredragande: Marijana Petir

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 som förpliktigar medlemsstaterna att successivt genomföra principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet,

–  med beaktande av direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 som införde åtgärder för att förbättra säkerheten och hälsan på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar,

–  med beaktande av direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster,

–  med beaktande av rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG,

–  med beaktande av direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer,

–  med beaktande av direktiv 2011/99/EU av den 13 december 2011 om den europeiska skyddsordern, som har till syfte att ”skydda en person mot en annan persons brottsliga gärning som på något sätt kan utgöra en fara för den skyddade personens liv, fysiska, psykiska och sexuella integritet, värdighet, frihet eller sexuella integritet” och göra det möjligt för en behörig myndighet i en annan medlemsstat att upprätthålla skyddet av personen i fråga inom den andra medlemsstatens territorium; detta direktiv har förstärkts genom förordning (EU) nr 606/2013 av den 12 juni 2013 om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor, som säkerställer att civilskyddsåtgärder erkänns överallt i EU,

–  med beaktande av direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF, och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska unionen bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. I artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs också att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem.

B.  Enligt artikel 2 i EU-fördraget och artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna är jämställdhet mellan kvinnor och män ett av de grundläggande värden som Europeiska unionen bygger på, och i all sin verksamhet ska unionen syfta till att undanröja alla former av bristande jämställdhet och främja lika möjligheter och likabehandling.

C.  Artikel 157 i EUF-fördraget medger och artikel 19 i EUF-fördraget möjliggör lagstiftning för att bekämpa alla former av diskriminering, inklusive på grund av kön.

D.  Genom förklaring nr 19 till slutakten från den regeringskonferens som antog Lissabonfördraget har EU och medlemsstaterna förbundit sig ”att bekämpa alla slag av våld i hemmet (…), att förhindra och bestraffa dessa brottsliga handlingar samt att stödja och skydda brottsoffren”.

E.  EU har antagit lagstiftning mot människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn, med artiklarna 79 och 83 i EUF-fördraget som grund. Genom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap finansieras bland annat åtgärder som bidrar till att utrota våld mot kvinnor.

F.  EU:s direktiv som fokuserar särskilt på jämställdhet tillämpas inte korrekt i ett antal medlemsstater vilket gör att personer av olika kön inte skyddas mot diskriminering i fråga om tillgång till sysselsättning och tillgång till varor och tjänster.

G.  Könsbaserad diskriminering sammanfaller med andra typer av diskriminering, inklusive diskriminering på grund av ras och etnicitet, religion, funktionsnedsättning, hälsa, könsidentitet, sexuell läggning, ålder och/eller socioekonomiska villkor.

H.  Av kvinnorna i EU har 33 procent utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld och 55 procent för sexuella trakasserier – 32 procent av dem på arbetsplatsen. Kvinnor är särskilt utsatta för sexuellt och fysiskt våld samt våld via nätet, nätmobbning och stalkning. Mer än hälften av alla kvinnliga mordoffer mördas av en partner eller släkting. Våld mot kvinnor är en av de mest utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i världen, oavsett kvinnornas ålder, nationalitet, religion, utbildning eller ekonomiska och sociala ställning, och utgör ett stort hinder mot jämställdhet. Fenomenet kvinnomord minskar inte i medlemsstaterna.

I.  Enligt EU:s hbt-undersökning upplevde lesbiska, bisexuella och transsexuella kvinnor en mycket stor risk för diskriminering på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. 23 procent av de lesbiska och 35 procent av transpersonerna har blivit fysiskt/sexuellt attackerade eller hotade med våld i hemmet eller på annan plats (på gatan, allmänna transportmedel, arbetsplatsen etc.) minst en gång de senaste fem åren.

J.  Tillämpningen och verkställandet av EU:s jämställdhetslagstiftning i medlemsstaterna har visat sig medföra vissa specifika problem i samband med införlivandet och tillämpningen av de relevanta direktiven, t.ex. betydande brister i lagstiftningen och nationella domstolars inkonsekventa tillämpning av den.

K.  Institutioner och mekanismer för jämställdhet är ofta marginaliserade i nationella förvaltningsstrukturer, eftersom de är uppdelade mellan olika politikområden och förhindras av komplicerade mandat och saknar kunnig personal, utbildning och uppgifter samt tillräckliga resurser och inte får tillräckligt stöd från de politiska ledarna.

L.  Enligt den jämförande analys av antidiskrimineringslagstiftning i Europa som offentliggjordes 2017 av det europeiska nätverket av juridiska experter på jämställdhet och icke-diskriminering kvarstår – i de allra flesta länder – en allvarlig oro rörande uppfattning och medvetenhet, eftersom enskilda ofta inte är informerade om sin rätt till skydd mot diskriminering och om skyddsmekanismer. Enligt denna analys, och i fråga om verkställandet av EU:s antidiskrimineringsdirektiv, har ytterligare orosmoln uppstått, såsom avsaknaden av (eller alltför begränsad) rättslig status för organisationer och sammanslutningar för att delta i förfaranden för eller till stöd för offer för diskriminering och restriktiv tillämpning av omvänd bevisbörda samt ett antal hinder för effektiv tillgång till rättslig prövning, och dessa utgör hinder för att medborgarna fullt ut ska kunna åtnjuta och skydda sina rättigheter som följer av bestämmelserna i antidiskrimineringslagstiftningen.

M.  2017 års jämställdhetsindex från Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) visar endast på marginella förbättringar, vilket tydliggör att EU fortfarande har långt kvar till dess att jämställdhet uppnåtts, och det övergripande poängtalet är nu 66,2 poäng av 100, bara fyra poäng högre än för tio år sedan.

N.  I fråga om beslutsfattande har ovannämnda uppgifter om jämställdhet visat på en förbättring med nästan tio poäng under det senaste årtiondet, och poängtalet är nu 48,5 poäng, men detta område har fortfarande det lägsta poängtalet av alla. Denna negativa siffra återspeglar framför allt den ojämna representationen av kvinnor och män inom politiken och pekar på ett demokratiskt underskott i EU:s förvaltning.

O.  Eurofounds rapport om sysselsättningsklyftan mellan könen uppskattar att denna klyfta kostar EU runt 370 miljarder euro per år, vilket motsvarar 2,8 procent av EU:s BNP.

P.  Enligt Eurofounds undersökning om arbetsvillkor visar den sammansatta indikatorn för avlönad och oavlönad arbetstid att kvinnors arbetstid är längre när avlönade och oavlönade arbetstimmar räknas samman.

Q.  Trots EU:s engagemang för jämställdhet i beslutsfattande, finns det allvarliga brister i EU-byråernas styrelser när det gäller balansen mellan könen, som visar på bestående mönster av könssegregering.

R.  Feminiseringen av fattigdom är ett faktum inom EU, och korrekt och fullständig tillämpning samt verkställande av EU:s jämställdhetslagstiftning bör gå hand i hand med politik som tar itu med den väldigt höga arbetslösheten, fattigdomen och sociala utestängningen bland kvinnor, fenomen som är tätt sammanlänkade med nedskärningar som berör offentlig service, t.ex. inom hälso- och sjukvård, utbildning, sociala tjänster och sociala förmåner. Avsaknaden av jämställdhetspolitik och bristande genomförande av jämställdhetslagstiftning försätter kvinnor ytterligare i fara och ökar risken för fattigdom och social marginalisering genom att de stängs ute från arbetsmarknaden.

S.  Korrekt genomförande av den befintliga lagstiftningen är grundläggande för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Även om det omarbetade direktivet 2006/54/EG tydligt förbjuder såväl direkt som indirekt diskriminering, och trots att kvinnor i genomsnitt har en hög utbildningsnivå, var det könsmässiga lönegapet fortfarande 16,3 % år 2015.

T.  Principen om jämställdhet måste utgöra en väsentlig del av kontrollen av den befintliga unionsrättens tillämpning.

U.  Insamlingen av uppgifter, som om möjligen är könsuppdelad, är mycket viktig för att utvärdera de framsteg som hittills gjorts avseende tillämpningen av EU-lagstiftningen.

1.  Europaparlamentet poängterar att jämställdhet mellan kvinnor och män är en av EU:s grundläggande principer som måste integreras i all politik.

2.  Europaparlamentet understryker den grundläggande roll som rättsstatsprincipen har vad gäller legitimiteten hos alla former av demokratisk samhällsstyrning. Parlamentet betonar att detta är en hörnsten i unionens rättsordning och att den som sådan är förenlig med idén om en union som bygger på rättsstatsprincipen.

3.  Europaparlamentet erinrar om att principen om jämställdhet – vad gäller lika lön för lika arbete – skrevs in i EU-fördragen år 1957 (se artikel 157 i EUF-fördraget) och betonar att artikel 153 i EUF-fördraget låter EU agera inom det bredare området för lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet.

4.  Europaparlamentet påpekar att korrekt genomförande och tillämpning av unionsrätten är grundläggande för att förverkliga EU:s politik enligt den princip om jämställdhet mellan kvinnor och män som fastställs i fördragen och för att mana till och främja ömsesidig tillit mellan offentliga institutioner på såväl EU-nivå som nationell nivå samt mellan institutioner och medborgare, och parlamentet erinrar även om att tillit och rättssäkerhet båda utgör grunden till ett gott samarbete och en effektiv tillämpning av unionsrätten.

5.  Europaparlamentet upprepar kommissionens roll som ”fördragets väktare” och dess skyldighet att övervaka tillämpningen av unionsrätten, och betonar att medlemsstaterna har det främsta ansvaret för att sörja för att den tillämpas och efterlevs. Parlamentet påpekar att bristande genomförande, felaktig tillämpning och bristfällig tillsyn av befintlig unionslagstiftning på området jämställdhet mellan kvinnor och män påverkar unionens effektivitet och trovärdighet.

6.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna och EU:s institutioner att en av EU:s prioriteringar är att säkerställa punktlig och korrekt tillämpning av lagstiftningen i medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av att upprätthålla principerna om tilldelning, subsidiaritet och proportionalitet, i enlighet med artikel 5 i EU-fördraget, samt likhet inför lagen, i syfte att bättre kontrollera unionsrättens tillämpning. Parlamentet erinrar om vikten av att öka medvetenheten om de bestämmelser i de befintliga direktiven som hanterar olika aspekter av principen om jämställdhet och som omsätter denna princip i praktiken.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för ett punktligt införlivande och genomförande av lagstiftningen för att på så sätt genomföra jämställdhet i praktiken.

8.  Europaparlamentet understryker att om man inte säkerställer ett punktligt och korrekt införlivande av befintlig unionslagstiftning avseende principerna om kvinnors och mäns lika möjligheter och likabehandling i frågor som rör utbildning, anställning och yrkesutövning, lika lön för lika arbete och likabehandling av kvinnor och män vad gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, samt befintliga bestämmelser för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv och sätta stopp för alla former av våld mot kvinnor och flickor, så berövas i slutändan medborgare och företag de förmåner som de har rätt till enligt unionsrätten.

9.  Europaparlamentet betonar att en ändamålsenlig tillämpning av unionsrätten bidrar till att stärka EU-institutionernas trovärdighet. Parlamentet anser därför att kommissionens årsrapport, rätten att inge framställningar och det europeiska medborgarinitiativet är viktiga verktyg för att EU:s lagstiftare ska kunna hitta eventuella kryphål.

10.  Europaparlamentet erkänner vikten av att samla in uppgifter, som om möjligen är könsuppdelade, för att utvärdera de framsteg som gjorts för att stärka kvinnors rättigheter.

11.  Europaparlamentet understryker att överträdelseförfaranden är ett värdefullt verktyg för att säkerställa att unionsrätten tillämpas korrekt.

12.  Europaparlamentet upprepar att i och med ikraftträdandet av Lissabonfördraget har Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna blivit en bindande uppsättning grundläggande rättigheter inom EU, och att stadgan förbjuder all diskriminering, samt att detta förbud inte begränsas till några specifika områden, och att den riktar sig till EU:s institutioner, organ, och byråer och till medlemsstaterna när de tillämpar unionsrätten.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med den ökande handeln med människor för arbetskraftsexploatering och människohandel för sexuellt utnyttjande, som fortfarande utgör den mest utbredda formen av människohandel.

14.  Europaparlamentet noterar, med uppskattning riktad till Europeiska unionens domstol, att dess vida tolkning av begreppet lika lön för lika arbete, såsom det formuleras av domstolen och i dess omfattande rättspraxis avseende den berörda artikeln, verkligen har ökat möjligheterna att bekämpa såväl direkt som indirekt lönediskriminering baserad på kön och minska det könsmässiga lönegapet, men betonar att det fortfarande återstår mycket att göra för att undanröja det kvarstående könsmässiga lönegapet i EU.

15.  Europaparlamentet beklagar underlåtenheten att anta och genomföra unionslagstiftning som på ett korrekt sätt skulle kunna ta itu med arbetsvillkor och arbetstider, däribland arbete på allmänna helgdagar och söndagar samt arbete utan raster och viloperioder. Parlamentet påpekar att denna avsaknad av en enhetlig lagstiftning utgör ett hinder för att uppnå en god balans mellan arbetsliv och privatliv, och att detta i synnerhet får konsekvenser för kvinnorna och deras ställning på arbetsmarknaden.

16.  Europaparlamentet beklagar djupt att införandet av rättsliga principer som förbjuder löneskillnader mellan kvinnor och män har visat sig inte vara tillräckliga i sig för att utrota det kvarstående könsmässiga lönegapet. Parlamentet betonar att det omarbetade direktivet kräver att medlemsstaterna ser till att samtliga bestämmelser i kollektivavtal, löneskalor, löneavtal och enskilda anställningskontrakt som strider mot principen om lika lön kan förklaras ogiltiga eller kan ändras.

17.  Europaparlamentet understryker att förutom de befintliga verktygen för genomförandet av unionsrätten bör såväl medlemsstaterna som kommissionen ägna ytterligare uppmärksamhet åt alternativa instrument som skulle möjliggöra ett mer omfattande genomförande av unionsrätten, i synnerhet de bestämmelser som avser jämställda löner. Parlamentet betonar därför vikten av att nå överenskommelser i form av kollektivavtal för att säkerställa lika lön, föräldraledighet och andra näraliggande arbetstagarrättigheter.

18.  Europaparlamentet erinrar om sin resolution av den 15 januari 2013 i vilken parlamentet efterlyste ett antagande av en EU-förordning om en europeisk förvaltningsprocesslag i enlighet med artikel 298 i EUF-fördraget[1]. Parlamentet noterar med besvikelse att kommissionen har underlåtit att följa upp parlamentets begäran om att lägga fram ett förslag till lagstiftningsakt om en förvaltningsprocesslag.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	12.4.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	17 1 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Beatriz Becerra Basterrechea, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Florent Marcellesi, Angelika Mlinar, Marijana Petir, João Pimenta Lopes, Ángela Vallina, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Jadwiga Wiśniewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Lívia Járóka, Urszula Krupa, Kostadinka Kuneva, Nosheena Mobarik, Jordi Solé, Marc Tarabella, Mylène Troszczynski, Julie Ward
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Margrete Auken

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

17	+
ALDE	Beatriz Becerra Basterrechea, Angelika Mlinar
ECR	Nosheena Mobarik
EFDD	Daniela Aiuto
GUE/NGL	Kostadinka Kuneva, Ángela Vallina
PPE	Anna Maria Corazza Bildt, Marijana Petir, Elissavet Vozemberg-Vrionidi
S&D	Vilija Blinkevičiūtė, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Julie Ward, Marc Tarabella
VERTS/ALE	Margrete Auken, Florent Marcellesi, Jordi Solé

1	-
ENF	Mylène Troszczynski

5	0
ECR	Urszula Krupa, Jadwiga Wiśniewska
GUE/NGL	João Pimenta Lopes
PPE	Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Lívia Járóka

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  EUT C 440, 30.12.2015, s. 17.

YTTRANDE från utskottet för framställningar (23.3.2018)

till utskottet för rättsliga frågor

över kontrollen av EU-rättens tillämpning 2016
(2017/2273(INI))

Föredragande: Cecilia Wikström

FÖRSLAG

Utskottet för framställningar uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att rätten att inge framställningar till Europaparlamentet är en hörnsten i unionsmedborgarskapet i enlighet med artiklarna 20 och 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och denna rätt rankas som näst viktigast för medborgarna enligt färska undersökningar. Parlamentet understryker betydelsen av framställningar som ett medel för medborgarna och unionsinvånarna att känna sig delaktiga i unionens verksamhet, och att uttrycka sina åsikter om fall där unionsrätten tillämpas felaktigt eller överträds eller där det finns eventuella luckor, och parlamentet uppmärksammar samtidigt dessa brister i förhoppning om att finna en snabb och effektiv lösning på de problem som tas upp. Parlamentet håller med kommissionen om att arbetet för att säkerställa ett effektivt genomförande av befintlig unionslagstiftning måste ges samma betydelse som arbetet med att utforma ny lagstiftning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förbättra sin hantering av framställningar genom att i tid besvara dem, och lämna utförliga svar.

2.  Europaparlamentet uppmärksammar studien som beställts av utskottet för framställningar från utredningsavdelning C om kontroll av unionsrättens tillämpning: verktyg och utmaningar[1], och välkomnar de konkreta rekommendationer om åtgärder som riktas till parlamentet. Parlamentet framhåller i detta avseende den nyligen offentliggjorda studien från utredningsavdelning C om faktisk tillgång till rättslig prövning[2], till följd av återkommande klagomål rörande behandlingen av flera framställningar. Parlamentet stöder kommissionens förslag att främja juridisk utbildning i ämnet EU-rätt för de olika medlemsstaterna, för att säkerställa enhetliga domar och därmed lika möjligheter i hela unionen.

3.  Europaparlamentet noterar att framställare mycket ofta hänvisar till överträdelser av unionslagstiftningen, och att det under 2016 ingavs många framställningar som gällde den inre marknaden, rättslig prövning, grundläggande rättigheter och miljö.

4.  Europaparlamentet betonar att ett korrekt genomförande av unionsrätten är av största vikt för att uppnå de politiska mål för EU som fastställs i fördragen och i sekundärrätten, till exempel rättsstatsprincipen sådan den fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Parlamentet framhåller att bristfällig efterlevnad inte endast underminerar den inre marknadens effektivitet och får kostsamma följder, såsom oåterkalleliga miljöskador, utan även har direkt inverkan på individuella rättigheter och därmed påverkar unionens trovärdighet och bilden av EU. Parlamentet understryker i detta avseende att genomförande och efterlevnad bygger på den fördelning av befogenheter som anges i fördragen, och att medlemsstaterna och kommissionen därför har ett delat ansvar att genomföra och kontrollera efterlevnaden av unionsrätten, då kommissionen ytterst är fördragens väktare. Samtidigt påpekar parlamentet att alla EU-institutioner delar ansvaret för att se till att unionslagstiftningen genomförs och efterlevs, i enlighet med det interinstitutionella avtalet från 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionens rapport för 2016 är mer insynsvänlig och ger fler statistiska uppgifter jämfört med tidigare rapporter. Parlamentet beklagar dock att rapporten inte ger någon exakt information om hur många framställningar som lett till inledande av ett EU Pilot-förfarande eller ett överträdelseförfarande, och uppmanar kommissionen att lämna särskild information om detta. Tyvärr får varken parlamentet eller framställarna medverka i dessa förfaranden. Kommissionen uppmanas på nytt att ge parlamentet information om alla EU Pilot-ärenden och överträdelseförfaranden som inletts, i syfte att förbättra öppenheten, krympa tidsramen för tvistlösning via framställningsutskottet, bygga upp medborgarnas förtroende för EU-projektet och slutligen ge EU Pilot-mekanismen ökad legitimitet, särskilt när det gäller överträdelseförfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt meddela sina beslut rörande överträdelseförfaranden och vilka olika åtgärder den vidtar, och att offentliggöra dagordningen och de viktigaste resultaten från paketmöten. Parlamentet är medvetet om domstolens domslut i mål C-39/05 P, C-52/05 P och C-562/14 P från maj 2017, där det kungjordes att handlingar inom EU Pilot-förfarandet inte bör offentliggöras om det föreligger en risk för att detta utlämnande av information skulle påverka överträdelseförfarandets karaktär, förändra dess förlopp eller underminera målen för förfarandet, men uppmanar kommissionen att offentliggöra handlingar som utbytts med medlemsstaterna när denna risk inte längre föreligger, främst när EU Pilot-förfarandena har avslutats. Parlamentet stöder i detta hänseende Europeiska ombudsmannens förslag om tidsramar för och insyn i det inledande skedet av överträdelseförfaranden inom ramen för EU Pilot. Parlamentet betonar vikten av att hålla alla berörda parter informerade och att öka insynen i EU Pilotförfaranden. Parlamentet beklagar att kommissionen brustit när det gäller att möta de farhågor som ledamöter tagit upp i EU Pilot-förfaranden, och uppmanar kommissionen att informera utskottet för framställningar om alla nya viktiga steg i sina utredningar och ha en kontinuerlig dialog med medlemsstaterna när det gäller oavslutade framställningar. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att i sin årsrapport inkludera statistik över genomförandet av såväl EU-förordningar som EU-direktiv.

6.  Europaparlamentet anser att parlamentet, med tanke på att det delar ansvaret för unionsrättens genomförande och efterlevnad i enlighet med det interinstitutionella avtalet, och utövar kontroll över kommissionen i enlighet med artikel 14 i EU-fördraget, automatiskt bör underrättas om alla EU Pilot-projekt och överträdelseförfaranden som inleds, och även ges adekvat tillgång till handlingar som rör båda dessa slags förfaranden, särskilt när de har sin grund i framställningar, samtidigt som man respekterar de sekretessbestämmelser som krävs för en god hantering av ärendena.

7.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionen grundar sig på rättsstatsprincipen, och att genomförandet och tillämpningen av unionsrätten är själva kärnan i denna princip. Parlamentet uppmanar därför EU-institutionerna och medlemsstaterna att agera mer kraftfullt mot sena införlivanden, för att direktiven ska införlivas korrekt och i rätt tid, och unionsrätten respekteras till fullo. Parlamentet åtar sig i detta avseende att främja ett närmare samarbete och stärka banden till de nationella parlamenten i lagstiftningsprocessen, särskilt genom att bidra till antagande av lagstiftning som korrekt införlivar unionsrätten. Parlamentet understryker dessutom betydelsen av framställningsbaserade informationsuppdragsresor till medlemsstaterna, så att utredningen av framställarnas påståenden kan förbättras; uppdragsresorna är ett viktigt verktyg för parlamentet inte bara för att samla in bevis avseende huruvida unionsrätten har respekterats till fullo i en konkret situation, utan även en unik möjlighet att komma närmare medborgarna och visa att deras frågor och oro tas på allvar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att verkligen beakta rapporterna från parlamentets undersökningsuppdrag och resolutioner som har sin grund i framställningar. Parlamentet betonar behovet av uppföljning för att rätta till specifika fall av brister i tillämpningen och genomförandet av unionsrätten i medlemsstaterna.

8.  Europaparlamentet skulle gärna se ett ökat deltagande från företrädare för medlemsstaterna när framställningsutskottet diskuterar framställningar.

9.  Europaparlamentet välkomnar textens presentation av kommissionens reviderade strategi för kontrollen av unionsrättens tillämpning, då denna politik skisseras i 2016 års meddelande om bättre resultat genom bättre tillämpning. Parlamentet oroas över kommissionens avsikt att försöka få framställare att överklaga på nationell nivå när klagomålen inte gäller frågor som är mer principiellt viktiga, när de inte tar upp systemspecifika frågor och när de på ett tillfredsställande sätt kan hanteras genom andra mekanismer på EU-nivå eller på nationell nivå. Parlamentet uttrycker oro över att ovannämnda motivering för kommissionens tillsynspolitik skulle kunna göra att de medborgare som ser upp till EU som en beskyddare av deras rättigheter och i synnerhet till kommissionen i dess egenskap av fördragens väktare i enlighet med artikel 17 i EU-fördraget, blir besvikna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna ytterligare klargöranden om sina prioriteringar för tillsynspolitiken och om vad som menas med ”frågor som är mer principiellt viktiga”. Parlamentet vill att ovannämnda politik för kontroll av efterlevnaden ska omprövas, så att det säkerställs att den under inga omständigheter äventyrar behandlingen av vissa ärenden som skulle kunna lösas effektivare på EU-nivå. Parlamentet noterar kommissionens avsikt att inleda ett EU Pilot-förfarande endast om det bevisligen är meningsfullt i ett specifikt fall, och att gå vidare med överträdelseförfaranden utan att förlita sig till EU Pilot för att påskynda utredningarna av brott mot unionslagstiftningen. Parlamentet är dock oroat över att denna strategi kan leda till ineffektiva utredningar av klagomål som inkommit via framställningar i fall där åtgärder på EU-nivå skulle kunna visa sig mer lämpliga beroende på särskilda nationella omständigheter eller på de intressen som är involverade, och noterar den tydligt nedåtgående trenden i antalet inledda EU Pilot-förfaranden samma år.

10.  Europaparlamentet noterar den ihållande och försämrade situationen när det gäller sent införlivande av direktiv, där 847 nya överträdelseförfaranden avseende försenat införlivande tillkom under 2016, vilket innebar en ökning med över 60 procent jämfört med föregående år och ledde till att sammanlagt 868 ärenden om försenat införlivande pågick i slutet av 2016. Parlamentet är bekymrat över hur EU-domstolens domar efterlevs. Parlamentet noterar att 95 överträdelseförfaranden fortfarande pågår, trots att EU-domstolen har slagit fast att medlemsstaterna underlåtit att följa bestämmelserna, och endast tre av dessa ärenden har överlämnats av kommissionen till EU-domstolen med stöd av artikel 260 i EUF-fördraget. Parlamentet beklagar djupt att ett så obetydligt antal ärenden hänskjutits av kommissionen till domstolen på grundval av artikel 260. Parlamentet begär en fullständig och strikt tillämpning av det förfarande som föreskrivs i artikel 260.3 för ärenden om utebliven underrättelse, så att man kan säkerställa en snabb och effektiv mekanism för rättslig prövning. Parlamentet anser det vara av yttersta vikt att ett fullständigt och snabbt verkställande av EU-domstolens beslut säkerställs, och även att artikel 279 i EUF-fördraget används när så är nödvändigt. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om medlemsstaternas framsteg när det gäller att följa EU-domstolens domar.

11.  Europaparlamentet noterar att antalet klagomål till kommissionen ökat (3 783) och att 986 nya överträdelseförfaranden inleddes 2016, utöver de 1 657 pågående överträdelseförfaranden. Parlamentet beklagar den pågående oroande utvecklingen när det gäller medlemsstaternas införlivanderesultat och det ökande antalet situationer där unionslagstiftningen inte tillämpas korrekt eller inte tillämpas alls, vilket visar att förmågan att korrekt och i tid tillämpa unionslagstiftningen fortfarande är en utmaning. Parlamentet beklagar bristen på allmänt tillgänglig information om hur de 3 783 klagomål som inlämnades till kommissionen under år 2016 har handlagts, och om överträdelseförfarandenas längd i olika skeden, i olika medlemsstater och inom olika politikområden. Parlamentet efterlyser ett mer insynsvänligt genomförande av tillsynspolitiken. Kommissionen uppmuntras att vara mer aktiv när det gäller att samla in information och reagera på medborgarnas farhågor.

12.  Europaparlamentet konstaterar att antalet klagomål till kommissionen slog ett historiskt rekord 2016 och överträffade 2014 års nivå, efter en anmärkningsvärd nedgång 2015. Parlamentet beklagar att antalet överträdelseförfaranden på grund av medlemsstaternas sena införlivande ökat kraftigt (med mer än 50 %). Parlamentet betonar att miljöfrågorna även fortsatt är ett centralt politikområde när det gäller att inleda överträdelseförfaranden, med särskild betoning på vattenkvalitet, avfallshantering, luftkvalitet och biologisk mångfald.

13.  Europaparlamentet noterar att tillämpningen av unionsrätten i medlemsstaterna är otillfredsställande, vilket framgår av det stora antalet klagomål till kommissionen och det omfattande flödet av framställningar till Europaparlamentet. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt, som den presenterar i sitt meddelande från december 2016, att öka användningen av förebyggande verktyg såsom paketmöten, genomföranderiktlinjer, expertgrupper och specialiserade nätverk, t.ex. Solvit-nätverket, och att stödja kapacitetsuppbyggande åtgärder i medlemsstaterna för genomförande av unionsrätten. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sådana verktyg i fullständig överensstämmelse med principen om god och ändamålsenlig förvaltning, i enlighet med artikel 298 i EUF-fördraget och artikel 41 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja bestämmelserna i artikel 197 i EUF-fördraget för att genomföra denna förnyade tillsynspolitik i fullt partnerskap med medlemsstaterna och EU-institutionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att fullständigt genomföra 2016 års interinstitutionella avtal om bättre lagstiftning[3] och den gemensamma politiska förklaringen från 2011[4].

14.  Europaparlamentet rekommenderar att man inrättar kortare snabbspårsförfaranden för ärenden som avser eventuella brott mot unionslagstiftningen och anses brådskande, och där kommissionen kan behöva agera snabbt.

15.  Europaparlamentet betonar vikten av att skydda integriteten i EU:s rättsordning, som omfattar primärrätt, sekundärrätt och icke-bindande lagstiftning. Parlamentet efterlyser därför ett snabbt vidtagande av de lagstiftnings- och icke-lagstiftningsinitiativ som krävs för att medborgarna ska få se den europeiska pelaren för sociala rättigheter förverkligad. Parlamentet understryker att lagstiftningsinitiativ och icke-lagstiftningsinitiativ måste antas i tid, vilket både kommissionen och parlamentet har bekräftat.

16.  Europaparlamentet noterar att Eurobarometer 86 anger att den fria rörligheten för unionsmedborgare, som innebär att man kan bo, arbeta, studera och bedriva verksamhet var som helst i EU, är unionens mest positiva resultat, och att en majoritet av unionsmedborgarna är positiva till en gemensam EU-politik på områden som försvar, migration och terrorism. För att en sådan politik ska bli framgångsrik är det av yttersta vikt att den genomförs i rätt tid och på ett enhetligt sätt i samtliga medlemsstater. Parlamentet noterar med oro att vissa medlemsstater ignorerar sina skyldigheter vad gäller asyl och migration, särskilt när det gäller omfördelning av asylsökande och invandrare. Parlamentet understryker att bristen på solidaritet mellan några medlemsstater när det gäller asyl och migration måste åtgärdas, så att alla medlemsstater uppfyller sina skyldigheter.

17.  Europaparlamentet noterar kommissionens proaktiva arbete avseende tillämpningen av unionsrätten enligt paketet för bättre lagstiftning, och det stöd som erbjuds medlemsstaterna genom genomförandeplaner för nya direktiv. Parlamentet påpekar dock att medlemsstaterna bör leva upp till sitt ansvar att se till att bestämmelser som de har antagit tillsammans verkligen efterlevs, och undvika nationell överreglering när de genomför unionsrätten, så att inte medborgarna blandar ihop unionsrätten med den nationella lagstiftningen och får intrycket av att EU överreglerar.

18.  Europaparlamentet beklagar kommissionens bristfälliga strategi när det gäller djurskydd, där kommissionen bortser från de allvarliga brister som har uppmärksammats av flera medborgare som utövat sin rätt att göra framställningar. Parlamentet upprepar sin begäran om en ny strategi på EU-nivå för att åtgärda alla befintliga brister och säkerställa ett fullständigt och effektivt djurskydd genom tydlig och uttömmande lagstiftning som helt uppfyller kraven i artikel 13 i EUF-fördraget.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant granska framställningar som gäller skillnaderna i kvalitet hos livsmedelsprodukter av samma varumärke i olika medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta stopp för otillbörliga affärsmetoder och säkerställa att alla konsumenter behandlas lika.

20.  Europaparlamentet beklagar att medborgarnas rätt till hälsa i vissa medlemsstater äventyras av stora brister som fortsätter att prägla genomförandet och tillämpningen av EU:s miljölagstiftning, framför allt när det gäller avfallshantering, reningsverk och efterlevnad av gränsvärden för luftkvalitet.

21.  Europaparlamentet påpekar att diskriminering grundad på en medlemsstats officiella språk i skolor och offentlig förvaltning hindrar den fria rörlighet som föreskrivs i artikel 26.2 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka denna överträdelse av reglerna för den inre marknaden.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	21.3.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	19 1 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Margrete Auken, Beatriz Becerra Basterrechea, Soledad Cabezón Ruiz, Eleonora Evi, Takis Hadjigeorgiou, Peter Jahr, Svetoslav Hristov Malinov, Lukas Mandl, Notis Marias, Ana Miranda, Marlene Mizzi, Cristian Dan Preda, Gabriele Preuß, Sofia Sakorafa, Yana Toom, Jarosław Wałęsa, Cecilia Wikström
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Michela Giuffrida, Carlos Iturgaiz, Peter Kouroumbashev, Kostadinka Kuneva, Julia Pitera, László Tőkés
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Emil Radev

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

19	+
ALDE ECR EFDD GUE/NGL PPE   S&D   VERTS/ALE	Beatriz Becerra Basterrechea, Yana Toom, Cecilia Wikström       Carlos Iturgaiz, Peter Jahr, Svetoslav Hristov Malinov, Lukas Mandl, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Emil Radev, László Tőkés, Jarosław Wałęsa Soledad Cabezón Ruiz, Michela Giuffrida, Peter Kouroumbashev, Marlene Mizzi, Gabriele Preuß Margrete Auken, Ana Miranda

1	-
ECR	Notis Marias

4	0
EFDD GUE/NGL	Eleonora Evi Takis Hadjigeorgiou, Kostadinka Kuneva, Sofia Sakorafa

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2017/596799/IPOL_STU(2017)596799_EN.pdf
• [2]  http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2017/596818/IPOL_STU(2017)596818_EN.pdf
• [3]  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
• [4]  EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	15.5.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	19 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Max Andersson, Joëlle Bergeron, Marie-Christine Boutonnet, Jean-Marie Cavada, Kostas Chrysogonos, Mady Delvaux, Rosa Estaràs Ferragut, Enrico Gasbarra, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Heidi Hautala, Sylvia-Yvonne Kaufmann, António Marinho e Pinto, Emil Radev, Pavel Svoboda, Axel Voss, Francis Zammit Dimech
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Geoffroy Didier, Pascal Durand, Jytte Guteland, Virginie Rozière
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Dominique Bilde

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

19	+
ALDE	Jean-Marie Cavada, António Marinho e Pinto
EFDD	Joëlle Bergeron
GUE/NGL	Kostas Chrysogonos
PPE	Geoffroy Didier, Rosa Estaràs Ferragut, Emil Radev, Pavel Svoboda, Axel Voss, Francis Zammit Dimech
S&D	Mady Delvaux, Enrico Gasbarra, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Jytte Guteland, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Virginie Rozière
VERTS/ALE	Max Andersson, Pascal Durand, Heidi Hautala

2	-
ENF	Dominique Bilde, Marie-Christine Boutonnet

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster