Förfarande : 2018/2008(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0267/2018

Ingivna texter :

A8-0267/2018

Debatter :

PV 13/09/2018 - 5
CRE 13/09/2018 - 5

Omröstningar :

PV 13/09/2018 - 10.15
CRE 13/09/2018 - 10.15
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0357

BETÄNKANDE     
PDF 542kWORD 89k
19.7.2018
PE 618.324v02-00 A8-0267/2018

om olika kvalitet på produkter på den inre marknaden

(2018/2008(INI))

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

Föredragande: Olga Sehnalová

Föredragande av yttrande (*):

Biljana Borzan, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

ERRATA/ADDENDA
ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 Motivering
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR TAGIT EMOT SYNPUNKTER FRÅN
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om olika kvalitet på produkter på den inre marknaden

(2018/2008(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2394 av den 12 december 2017 om samarbete mellan de nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen och om upphävande av förordning (EG) nr 2006/2004(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004(3),

–  med beaktande av kommissionens tillkännagivande av den 26 september 2017 om tillämpningen av EU:s livsmedels- och konsumentskyddslagstiftning på marknadsföring av produkter med kvalitetsskillnader – Det specifika fallet livsmedel,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 25 maj 2016 Vägledning om genomförandet/tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder (SWD(2016)0163),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 maj 2016 Ett helhetsgrepp på gränsöverskridande e-handel till nytta för enskilda och företag i EU (COM(2016)0320),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 oktober 2017 Kommissionens arbetsprogram 2018 – En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU (COM(2017)0650),

–  med beaktande av kommissionsordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen av den 13 september 2017,

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets ordförande av den 9 mars 2017, särskilt punkt 3,

–  med beaktande av resultatet av det 3 524:e mötet i rådet (jordbruk och fiske) den 6 mars 2017,

–  med beaktande av protokollet från det 2 203:e mötet i kommissionen av den 8 mars 2017,

–  med beaktande av informationsdokumentet om vilseledande förpackningar, som utarbetades av utredningsavdelning A i januari 2012,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om en ny dagordning för EU:s konsumentpolitik(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2012 om en strategi för att stärka sårbara konsumenters rättigheter(5), särskilt punkt 6,

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2014 om tillämpningen av direktivet om otillbörliga affärsmetoder 2005/29/EG(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(8), särskilt punkt 14,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(9), särskilt punkt 178,

–  med beaktande av sin större interpellation av den 15 mars 2017 om skillnader i fråga om produkters innehållsförteckning, sammansättning och smak mellan marknaderna i de central-/östeuropeiska och de västeuropeiska EU-medlemsstaterna(10),

–  med beaktande av informationsmeddelandet från Europaparlamentets utredningstjänst från juni 2017 Dual quality of branded food products: Addressing a possible east-west divide,

–  med beaktande av den undersökning om livsmedel och tjeckiska konsumenter som den tjeckiska myndigheten för jordbruks- och livsmedelskontroll genomförde i februari 2016,

–  med beaktande av den särskilda studien om olika kvalitet på och sammansättning av produkter som saluförs på Europeiska unionens inre marknad med hänsyn till konsumensskyddslagstiftningen (särskilt otillbörliga affärsmetoder), konkurrensrätten (särskilt osund konkurrens) och industriell äganderätt, som utarbetades av juridiska fakulteten vid Palackýuniversitetet i Olomouc 2017,

–  med beaktande av de olika undersökningar, studier och tester som genomförts de senaste åren av livsmedelsmyndigheterna i ett antal medlemsstater i Central- och Östeuropa,

–  med beaktande av Nielsen-rapporten The state of private label around the world från november 2014,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 april 2018 En ny giv för konsumenterna (COM(2018)0183),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 11 april 2018 om bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler (COM(2018)0185),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet(11),

–  med beaktande av artikel 17.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, om skydd av immateriell egendom,

–  med beaktande av den gemensamma skrivelsen av den 23 mars 2018 från Republiken Kroatien, Tjeckien, Ungern, Litauen, Republiken Polen och Republiken Slovakien till kommissionen om olika kvalitet på produkter på den inre marknaden inom ramen för den nya given för konsumenterna,

–  med beaktande av resultaten från de jämförande undersökningar som gjorts av konsumentskyddsmyndigheter och konsumentorganisationer i flera av EU:s medlemsstater,

–  med beaktande av kommissionens förslag att uppdatera direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder för att tydliggöra att nationella myndigheter kan bedöma och ta itu med vilseledande affärsmetoder som inbegriper saluföring av produkter som identiska i flera EU-länder samtidigt som det finns väsentliga skillnader i deras sammansättning eller egenskaper,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0267/2018), och av följande skäl:

A.  Företag bör när de marknadsför, säljer eller levererar produkter ge konsumenterna korrekt och lättbegriplig information om produkternas exakta sammansättning, även om lokala produkter och recept, så att de kan fatta ett välgrundat köpbeslut.

B.  En huvudprincip när det gäller varumärken bör vara att konsumenterna kan lita på en produkts sammansättning, värde och kvalitet, och det är därför tillverkarna som ska se till att dessa förväntningar uppfylls.

C.  Konsumenterna känner inte till att produkter av samma märke och med samma förpackning anpassas till lokala preferenser och lokal smak, och den varierande kvaliteten på produkter väcker farhågor om att vissa medlemsstater behandlas annorlunda än andra. EU har redan tagit fram märkningar i syfte att tillgodose konsumenternas särskilda förväntningar och ta hänsyn till särskilda produktionsförhållanden som erkänns genom användning av kvalitetsbegrepp.

D.  Direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder är unionens huvudsakliga rättsinstrument för att se till att konsumenterna inte utsätts för vilseledande reklam och andra otillbörliga metoder i transaktionerna mellan näringsidkare och konsumenter, däribland saluföring av identiskt märkta produkter på ett sätt som kan vilseleda konsumenterna.

E.  Otillbörliga affärsmetoder kan enligt direktivet om otillbörliga affärsmetoder vara helt förbjudna eller förbjudna under vissa omständigheter. Enligt kommissionens slutsatser leder införandet av metoder i förteckningen i bilaga I till direktivet om otillbörliga affärsmetoder, i tillämpliga fall, till ökad rättssäkerhet och således till sundare konkurrens mellan producenter på marknaden.

F.  Konsumenterna associerar varumärken och produkter med kvalitet och förväntar sig därför att produkter av samma märke och/eller med identiskt utseende också håller samma kvalitet oavsett om de säljs i det egna landet eller i en annan medlemsstat.

G.  Konsumenterna associerar också en jordbruks- eller livsmedelsprodukts varumärke och etikett eller förpackning med kvalitet och förväntar sig därför att produkter av samma märke, som säljs med samma etikett eller ser likadana ut, också både håller samma kvalitet och har samma sammansättning oavsett om de säljs i det egna landet eller i en annan medlemsstat. Alla jordbrukare i EU framställer produkter som ska uppfylla samma höga standarder, och kunderna förväntar sig att denna enhetliga kvalitet även ska gälla andra produkter i livsmedelskedjan, oavsett i vilken jurisdiktion de har sin hemvist.

H.  Alla EU-medborgare förtjänar likabehandling när det gäller de livsmedels- och icke-livsmedelsprodukter som säljs på den inre marknaden.

I.  Otillbörliga metoder på detta område måste stoppas så att konsumenterna inte vilseleds, och endast kraftfulla gemensamma åtgärder på EU-nivå kan lösa detta gränsöverskridande problem.

J.  Bedömningen av om en affärsmetod är otillbörlig enligt direktivet om otillbörliga affärsmetoder måste göras från fall till fall av medlemsstaterna, utom när det gäller de metoder som anges i bilaga I.

K.  Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker betonade i sitt tal om tillståndet i unionen 2017 att det är oacceptabelt att livsmedel som säljs till människor i vissa delar av Europa är av lägre kvalitet än i andra länder, trots att produkterna är identiskt märkta och förpackade.

L.  Direktivet om otillbörliga affärsmetoder har genomförts på mycket olika sätt i medlemsstaterna, varvid förfarandena och effektiviteten när det gäller lösningarna och genomförandet av direktivet i medlemsstaternas i hög grad skiljer sig åt.

M.  Märket är ofta den viktigaste faktorn vid fastställandet av en produkts värde.

N.  En stärkt och mer effektiv samarbetsram för tillsyn skulle öka konsumenternas förtroende och leda till färre konsumentskador.

O.  Alla konsumenter i EU har samma rättigheter, men analyser visar att vissa producenter och tillverkare har sålt produkter av olika kvalitet under samma varumärke och med vilseledande identiskt utseende, varvid vissa produkter i en del länder har innehållit mindre av huvudingrediensen eller har innehållit ingredienser av lägre kvalitet som ersättning för ingredienser av högre kvalitet. Detta problem är mer utbrett i de medlemsstater som gått med i EU sedan 2004. Genom analyserna framkom fall där samma produkter eller produkter med vilseledande identiskt utseende och lägre kvalitet eller skillnader i smak, konsistens eller andra organoleptiska egenskaper såldes till priser som varierade avsevärt från land till land. Även om detta inte bryter mot principerna för den fria marknadsekonomin eller mot de nuvarande märkningsbestämmelserna eller annan livsmedelslagstiftning utgör det missbruk av varumärkesidentitet och går därmed stick i stäv med principen att alla konsumenter ska behandlas lika.

P.  Det har förekommit avsevärda skillnader när det gäller produkter som barnmat, vilket gör att tillverkarnas principer och påståenden om att de anpassar sina produkter till lokala preferenser kan ifrågasättas. Vissa laboratorieresultat bekräftar att produkter av lägre kvalitet kan innehålla mindre hälsosamma kombinationer av ingredienser, vilket därmed strider mot principen om att alla konsumenter ska behandlas likvärdigt. Vissa producent- och tillverkarföreträdare har gått med på att ändra sina produktrecept i vissa länder så att identiska produkter erbjuds på hela den inre marknaden.

Q.  Dessa oacceptabla metoder har införts av välkända multinationella företag inom den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin som på detta sätt försöker maximera sina vinstmarginaler genom att utnyttja skillnaderna i köpkraft mellan olika medlemsstater.

R.  I förslaget om en ny giv för konsumenterna, en riktad översyn av EU:s direktiv på konsumentskyddsområdet efter ändamålsenlighetskontrollen av EU:s lagstiftning om konsumentskydd och saluföring, föreslog kommissionen en uppdatering av direktivet om otillbörliga affärsmetoder för att tydliggöra att nationella myndigheter kan bedöma och ta itu med sådana vilseledande affärsmetoder som innebär att produkter saluförs som identiska i olika medlemsstater, när det faktiskt finns stora skillnader i deras sammansättning eller egenskaper.

S.  Konsumenterna bör visserligen inte vilseledas, men produktdifferentiering och produktinnovation bör inte begränsas i sig.

T.  Den inre marknaden har gett aktörerna i livsmedelskedjan stora fördelar. Livsmedelshandeln är allt oftare gränsöverskridande och har avgörande betydelse för hur den inre marknaden fungerar.

U.  För att dra full nytta av den inre marknaden är det avgörande att EU:s befintliga livsmedels- och konsumentskyddslagstiftning tillämpas på ett bättre sätt så att man kan identifiera och åtgärda omotiverade varierande standarder och därmed skydda konsumenterna mot vilseledande information och affärsmetoder.

V.  Konsumentorganisationernas roll måste ständigt stärkas i detta avseende. De spelar en unik roll för att säkerställa konsumenternas förtroende och bör få ytterligare stöd genom fler rättsliga och ekonomiska åtgärder samt kapacitetsbyggande.

W.  Bevisade skillnader i fråga om ingredienser i jämförbara produkter skulle på lång sikt kunna utgöra en fara för konsumenthälsan, särskilt när det gäller utsatta konsumenter såsom barn och personer med särskild kosthållning och/eller hälsoproblem, och därigenom bidra till en försämring av medborgarnas hälsa. Detta gäller till exempel om fetthalten och/eller sockerinnehållet är högre än förväntat, om fett av animaliskt ursprung ersätts med fett av vegetabiliskt ursprung eller tvärtom, om socker ersätts med konstgjorda sötningsmedel eller om salthalten ökas. Märkning som inte ger en korrekt bild av de tillsatser som använts, eller av antalet ersättningsmedel för basingredienser, är vilseledande för konsumenterna och kan utgöra en hälsorisk.

X.  Det saknas lagstiftning om kvalitetsskillnader på EU-nivå, vilket gör det omöjligt att jämföra kvalitet eller identifiera fall av olika kvalitet och innebär att det inte finns några verktyg för att avhjälpa situationen. Kommissionens direktorat för hälsa och livsmedel: revision och analys har regelbundet rapporterat om brister i genomförandet och efterlevnaden av tillämpliga krav i EU:s livsmedelslagstiftning, till exempel när det gäller märkning av maskinurbenat kött(12) eller användning av livsmedelstillsatser(13).

Y.  Skillnader i sammansättning som eventuellt kan påverka konsumenthälsan kan påträffas inte bara i livsmedel, utan också i kosmetika, hygienprodukter och rengöringsmedel.

Z.  Arbetet med att ändra sammansättningen i syfte att minska innehållet av fett, socker och salt i livsmedel släpar efter i många länder i Central-, Öst- och Sydösteuropa.

1.  Europaparlamentet betonar att resultaten av åtskilliga tester och undersökningar som genomförts i flera medlemsstater, framför allt i Central- och Östeuropa, med olika laboratorietestningsmetoder, visar att det finns skillnader av olika omfattning, bland annat i sammansättningen och i de ingredienser som används, mellan produkter av samma märke och i till synes identiska förpackningar som saluförs och distribueras på den inre marknaden, vilket är till skada för konsumenterna. Parlamentet noterar att den stora majoriteten konsumenter är oroade över sådana skillnader, enligt en undersökning som gjorts på uppdrag av en nationell behörig myndighet. Utifrån resultaten av dessa tester och undersökningar drar parlamentet slutsatsen att konsumenterna är oroade över att det förekommer diskriminering mellan olika medlemsstaters marknader. Parlamentet betonar att ingen sådan diskriminering kan accepteras och att alla konsumenter i EU bör ha tillgång till samma produktkvalitet.

2.  Europaparlamentet framhåller att fallen av sådana stora skillnader inte bara gäller livsmedel utan ofta också icke-livsmedelsprodukter, bland annat tvätt- och rengöringsmedel, kosmetika, toalettartiklar och produkter avsedda för spädbarn.

3.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet 2013 uppmanade kommissionen att göra en djupgående undersökning för att bedöma om den gällande EU-lagstiftningen behövde anpassas och att informera parlamentet och konsumenterna om resultatet.

4.  Europaparlamentet välkomnar de initiativ som kommissionen nyligen har aviserat för att ta itu med denna fråga, särskilt dess åtagande att ta fram en gemensam testmetod och anslå en budget för dess utarbetande och genomförande och för insamlingen av ytterligare tillförlitliga och jämförbara uppgifter, och att uppdatera direktivet om otillbörliga affärsmetoder och inrätta kunskapscentrumet för livsmedelsbedrägerier och kvalitet.

5.  Europaparlamentet noterar det uppdrag som högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja har fått från Europeiska rådet för att ta upp frågan om olika kvalitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter att delta aktivt i pågående initiativ, bland annat i utvecklingen och införlivandet i sina arbetsmetoder av en gemensam testmetod och insamlingen av ytterligare uppgifter. Parlamentet betonar att det är viktigt att de parter som företräder konsumenternas intressen deltar aktivt och kan få yttranden utfärdade på sina vägnar, bland annat företrädarna för konsumentorganisationer, tillverkare och forskningsorganisationer som har utfört produkttester i medlemsstaterna. Parlamentet bör involveras i alla pågående initiativ som kan påverka försöken att ta itu med frågan om olika kvalitet.

6.  Europaparlamentet rekommenderar de berörda medlemsstaterna att utarbeta egna bedömningar av metoderna och effektiviteten när det gäller genomförandet av direktivet om otillbörliga affärsmetoder och annan befintlig lagstiftning som rör olika kvalitet på livsmedel och andra produkter, och att lämna in dem till kommissionen, så att den kan göra en objektiv bedömning av problemets allvar.

7.  Europaparlamentet gläder sig över att det har antagit ett pilotprojekt för 2018, som kommer att omfatta en rad marknadsundersökningar bland flera kategorier av konsumentprodukter. Syftet är att bedöma olika aspekter av kvalitetsskillnader. Parlamentet förväntar sig att projektet genomförs och offentliggörs i tid, i enlighet med den ursprungliga planen. Parlamentet anser att projektet dessutom bör förlängas till 2019 för att säkra en större kunskapsbredd och täcka andra sektorer än livsmedelssektorn. Parlamentsledamöterna bör göras med delaktiga i övervakningen av projektet. Parlamentet, kommissionen och medlemsstaterna uppmuntras att utnyttja alla verktyg som finns till förfogande, även pilotprojekt och nationella projekt, för att göra ytterligare bedömningar av olika aspekter av produkter av olika kvalitet.

8.  Europaparlamentet betonar att detaljerad information om vilken offentlig myndighet som har ansvar för att vidta åtgärder och om tillhörande administrativa eller rättsliga förfaranden, bland annat medborgarnas möjlighet att lämna in klagomål över nätet, är en förutsättning för att direktivet om otillbörliga affärsmetoder ska kunna genomföras effektivt. Parlamentet ser därför negativt på informationsbristerna i de berörda medlemsstaterna, eftersom de ansvariga myndigheterna i vissa medlemsstater inte lämnar information om olika kvalitet på produkter på sina webbplatser, trots att de hävdar att man måste ta itu med frågan.

9.  Europaparlamentet understryker att kommissionen redan har underrättats om en ny nationell märkning som är avsedd att varna konsumenterna om skillnader i livsmedels sammansättning.

10.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har startat ett utbildningsprogram på nätet som hjälper företagen att förstå och tillämpa konsumenträtten i EU på ett bättre sätt, för att ytterligare stärka konsumentskyddet i EU och hjälpa företagen.

Kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av EU:s livsmedels- och konsumentskyddslagstiftning på marknadsföring av produkter med kvalitetsskillnader

11.  Europaparlamentet noterar kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av EU:s livsmedels- och konsumentskyddslagstiftning på marknadsföring av produkter med kvalitetsskillnader. Parlamentet framhåller att syftet med tillkännagivandet är att hjälpa nationella myndigheter att avgöra om ett företag bryter mot EU:s livsmedels- och konsumentskyddslagstiftning när det säljer produkter med kvalitetsskillnader i olika länder och att ge dem råd om hur de ska samarbeta med varandra. Parlamentet är oroat över att den stegvisa strategi som nationella myndigheter enligt tillkännagivandet ska tillämpa för att avgöra om producenter bryter mot EU:s lagstiftning för närvarande inte tillämpas i praktiken av myndigheterna, vilket kan innebära att konsumenternas rättigheter kränks.

12.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att konsumenterna på den inre marknaden, där de har en allmän kunskap om principerna om fri rörlighet och lika tillgång till varor, a priori inte förväntar sig att märkesprodukter som säljs i olika länder ska skilja sig åt. Parlamentet påminner om kommissionens påpekande att studier om märkeslojalitet visar att märken enligt konsumenternas uppfattning fungerar som ett slags intyg på kontrollerad och konstant kvalitet. Parlamentet delar dessutom kommissionens uppfattning att detta förklarar varför vissa konsumenter förväntar sig att märkesprodukter ska hålla motsvarande, om inte exakt samma, kvalitet oavsett var och när de köps och att varumärkesinnehavare ska informera dem vid beslut om att ändra produktsammansättningen.

13.  Europaparlamentet anser därför inte att det räcker att tillhandahålla eventuell ytterligare information, inte ens i förpackningens huvudsakliga synfält, om inte konsumenten säkert förstår att produkten i fråga skiljer sig från till synes identiska produkter av samma märke som säljs i en annan medlemsstat.

14.  Europaparlamentet delar vidare kommissionens uppfattning i detta sammanhang att producenter inte nödvändigtvis behöver erbjuda identiska produkter i olika geografiska områden och att den fria rörligheten för varor inte innebär att varje produkt måste vara identisk överallt på den inre marknaden. Parlamentet betonar att näringsidkare får saluföra och sälja varor med olika sammansättning och egenskaper på grundval av legitima faktorer, förutsatt att EU-lagstiftningen respekteras fullt ut. Parlamentet betonar emellertid att sådana produkter inte får skilja sig i kvalitet när de erbjuds konsumenter på andra marknader.

15.  Europaparlamentet anser att tillhandahållande av korrekt och lättbegriplig information till konsumenterna är avgörande för att man ska komma till rätta med olika kvalitet på produkter. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att ett företag som avser att släppa ut en produkt med till viss del olika egenskaper på olika medlemsstaters marknader inte får märka produkten på ett till synes identiskt sätt.

16.  Europaparlamentet konstaterar att det kan finnas godtagbara skillnader i sammansättningen för enskilda varumärkesprodukter och att produkterna kan skilja sig åt på grund av regionala konsumentpreferenser, användning av lokala ingredienser, krav i nationell lagstiftning eller ändrad sammansättning. Parlamentet betonar att syftet inte är att fastställa eller harmonisera kraven på livsmedelskvalitet och att det inte är önskvärt att ålägga tillverkarna en exakt sammansättning för de enskilda produkterna. Parlamentet anser emellertid att konsumentpreferenser inte bör användas som ursäkt för en lägre kvalitet eller för att erbjuda olika kvalitetsklasser på olika marknader. Konsumenterna måste på ett tydligt sätt informeras och göras medvetna om sådana anpassningar för varje enskild produkt och inte bara rent generellt om att detta är etablerad praxis.

17.  Europaparlamentet anser att tillkännagivandet uppfattas vara avsett för framför allt livsmedel. Parlamentet anser att bestämmelserna om tillämpningen av konsumentskyddslagstiftningen bör tillämpas på alla livsmedels- och icke-livsmedelsprodukter som är tillgängliga på den inre marknaden i allmänhet och att produkternas märkning måste vara läsbar för konsumenterna och innehålla fullständig information.

18.  Europaparlamentet uppmärksammar 2016 års vägledning om tillämpningen av direktivet om otillbörliga affärsmetoder, där följande anges: ”Varor av samma märke med samma eller liknande förpackning kan skilja sig i sammansättningen beroende på tillverkningsplats och målmarknad, dvs. de kan variera mellan medlemsstaterna. Marknadsföring av produkter med olika sammansättning är enligt direktivet om otillbörliga affärsmetoder inte otillbörlig i sig.” Parlamentet betonar att kommissionens vägledningar är viktiga för att underlätta en korrekt och enhetlig tillämpning av direktivet om otillbörliga affärsmetoder, och uppmanar därför kommissionen att klargöra förhållandet mellan tillkännagivandet, vägledningen och dokumentet från undergruppen för den inre marknaden i högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja.

19.  Europaparlamentet konstaterar att det kan finnas olika krav för de nationella behöriga myndigheternas kontrollmetoder. Parlamentet understryker att det redan har gjorts olika analyser som skulle kunna ligga till grund för utformningen och genomförandet av den gemensamma testmetoden, även om metoderna för dessa skiljer sig åt och resultaten inte har bedömts på samma sätt. Parlamentet anser att syftet med arbetet att ta fram en metod under ledning av kommissionens gemensamma forskningscentrum bör anges tydligt, så att man säkerställer en enhetlig tolkning av den resulterande metoden, bland annat en definition av vad som utgör en ”betydande skillnad”, och gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att använda den. Parlamentet påpekar att fastställande av vilken av de olika produkterna som är mest standard och därmed ”referensprodukt” faktiskt skulle kunna hindra den samlade bedömningen eftersom det kan vara för svårt att avgöra.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att hjälpa de nationella tillsynsmyndigheterna att identifiera otillbörliga affärsmetoder vid saluföring av produkter. Kommissionen uppmanas att samordna de nationella behöriga myndigheterna i detta avseende. Parlamentet betonar att syftet med en sådan metod är att säkerställa insamling av tillförlitliga och jämförbara uppgifter från medlemsstaternas sida på gemensamma grunder och att bidra till en samlad bedömning av hur allvarligt och omfattande problemet med produkter av olika kvalitet är på den inre marknaden. Parlamentet påminner om att den faktiska karaktären av otillbörliga affärsmetoder förmodligen kommer att bedömas från fall till fall även i fortsättningen, eftersom fastställandet av i vilken grad konsumenterna vilseleds alltid bygger på en subjektiv bedömning från den behöriga myndighetens eller domstolens sida.

21.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att uppmana de behöriga myndigheterna att genomföra fler marknadstester i medlemsstaterna som inbegriper produktjämförelser mellan olika regioner och länder. Parlamentet framhåller emellertid att sådana tester, enligt kommissionens uppfattning, bör göras enligt en gemensam teststrategi som ännu inte är fullt utvecklad. Parlamentet betonar vikten av att hålla sig till tidsplanen så att resultaten av de tester som genomförts enligt en gemensam testmetod blir fullständiga, offentliggörs på alla officiella EU-språk i en databas som är tillgänglig för allmänheten och analyseras så snart som möjligt, dock senast före utgången av 2018. Dessutom betonar parlamentet att resultaten omedelbart måste offentliggöras i syfte att informera konsumenterna och producenterna så att de blir medvetna om detta. På så sätt kan man bidra till att minska förekomsten av produkter av olika kvalitet.

Andra aspekter av olika kvalitet

22.  Europaparlamentet understryker att egna varumärken har blivit ett nödvändigt inslag i konsumenternas varukorgar och att deras marknadsandel har ökat under det senaste årtiondet i de flesta produktkategorier i de flesta medlemsstater. Parlamentet anser att egna varumärken inte bör ge intryck av att vara märkesprodukter så att konsumenterna blir förvirrade. Parlamentet framhåller på nytt att kommissionen måste ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om egna varumärken så att man får slut på sammanblandningen av egna varumärken och märkesprodukter. Parlamentet konstaterar att den inre marknaden är tillgänglig för producenter och tillverkare, men att den också är mycket konkurrensutsatt, med vissa varumärken som är allmänt kända eller har gott renommé i hela unionen.

23.  Europaparlamentet påminner om att det upprepade gånger har uppmanat kommissionen att avgöra huruvida olika kvalitet får negativa återverkningar på den lokala och regionala produktionen, framför allt små och medelstora företag. Det är beklagligt att kommissionen ännu inte har presenterat några uppgifter.

24.  Europaparlamentet betonar att förfalskning av märkesprodukter innebär en hälso- och säkerhetsrisk för konsumenterna, underminerar konsumenternas förtroende för märkena och medför förlorade intäkter för producenterna. Parlamentet noterar att utbudet av förfalskningar som beslagtas inom EU fortfarande är stort och omfattar nästan alla slags varor.

25.  Europaparlamentet är oroat över de restriktioner som införts för näringsidkare när det gäller köp av varor, vilket kan få en negativ inverkan på konsumenternas valmöjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera vilka faktorer som bidrar till en fragmentering av den inre marknaden för varor och otillbörligt begränsar konsumenternas förmåga att dra full nytta av den inre marknaden, med inriktning på territoriella försörjningsbegränsningar och konsekvenserna av dessa. Kommissionen uppmanas att i tillämpliga fall utnyttja konkurrenslagstiftningen för att motverka sådana metoder.

26.  Europaparlamentet påpekar att nationella behöriga myndigheter endast kan välja ut prover och genomföra tester på den egna medlemsstatens territorium. Parlamentet betonar behovet av ett fördjupat, effektivt, öppet och snabbt gränsöverskridande samarbete och utbyte av uppgifter, bland annat utbyte av information om produkter som eventuellt inte uppfyller kraven och information om eventuella otillbörliga metoder, mellan nationella konsumentskyddsmyndigheter och livsmedelsmyndigheter, konsumentorganisationer och kommissionen, i syfte att ta itu med kvalitetsskillnader och förbättra och anpassa tillämpningen av lagstiftningen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att inta en mer aktiv roll i ett sådant samarbete. Parlamentet välkomnar antagandet av den ändrade förordningen om konsumentskyddssamarbete, som ger stärkta utrednings- och tillsynsbefogenheter, förbättrar informations- och uppgiftsutbytet samt tillgången till all relevant information och medför harmoniserade bestämmelser om vilka förfaranden som ska följas för samordning av utrednings- och tillsynsbefogenheterna i detta avseende.

27.  Europaparlamentet inser nyttan av samordnade tillsynsåtgärder, som är en viktig form av samordning av tillsynen enligt förordningen om konsumentskyddssamarbete, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka dem ytterligare och utöka deras tillämpningsområde.

Rekommendationer och ytterligare åtgärder

28.  Europaparlamentet betonar vikten av en bred och läglig offentlig debatt som leder till ökad medvetenhet hos konsumenterna om produkter och deras egenskaper. Parlamentet konstaterar att vissa tillverkare och innehavare av egna varumärken redan har meddelat ändringar av recepten eller tillämpning av EU:s gemensamma produktionsstandard. Parlamentet betonar industrins roll i att förbättra insynen och tydligheten i produkternas sammansättning och kvalitet samt ändringar av dessa. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ till att utarbeta en uppförandekod i detta avseende. Parlamentet anser att både producenter och återförsäljare, i deras eget intresse, bör göras ännu mer delaktiga, så att man så snart som möjligt kan hitta ett effektivt sätt att åtgärda den nuvarande situationen utan att tillgripa rättsliga åtgärder och göra det möjligt för Europas konsumenter att få tillgång till produkter av samma kvalitet på hela den inre marknaden. Parlamentet uppmanar tillverkarna att överväga att införa en logotyp på förpackningen som anger att samma varumärke har samma innehåll och kvalitet i alla medlemsstater.

29.  Europaparlamentet uppmanar konsumentorganisationerna, organisationerna i det civila samhället och de anmälda nationella organ som har ansvar för att genomföra direktivet om otillbörliga affärsmetoder och annan relevant lagstiftning att delta mer aktivt i den offentliga debatten och informera konsumenterna. Parlamentet är övertygat om att konsumentorganisationerna på ett avgörande sätt skulle kunna bidra till en lösning av problemet med olika kvalitet på produkter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att öka sitt stöd för nationella konsumentorganisationer genom finansiella och rättsliga mekanismer, så att de kan bygga upp kapacitet, utveckla sin testningsverksamhet och, tillsammans med de behöriga myndigheterna, bidra till att fall där produkter orättmätigt håller olika kvalitet, spåras upp och avslöjas. Parlamentet anser dessutom att man bör främja ett bättre gränsöverskridande informationsutbyte mellan konsumentorganisationer.

30.  Europaparlamentet anser att de behöriga myndigheterna utifrån tidigare erfarenheter hittills inte själva på ett effektivt sätt har kunnat ta itu med några specifika fall av olika kvalitet på nationell nivå eller genomföra gällande lagstiftning, eller också har de bara försökt göra det i minsta möjliga utsträckning, delvis på grund av att det saknas en uttrycklig rättslig bestämmelse på EU-nivå. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna har ansvar för att genomföra direktivet om otillbörliga affärsmetoder och att de därför bör göra det för att se till att konsumenterna inte vilseleds genom otillbörliga marknadsföringsmetoder. Parlamentet betonar att medlemsstaterna bör se till att de nationella behöriga myndigheterna har lämplig teknisk, ekonomisk och personalmässig kapacitet för att säkerställa ett effektivt genomförande. Medlemsstaterna uppmanas att ge konsumenterna möjlighet att lämna in klagomål och få dem behandlade, och att i största möjliga utsträckning informera konsumenterna om deras rättigheter och möjligheter inom ramen för gällande lagstiftning samt om försäljarnas skyldighet att lämna information om produkternas sammansättning och, i tillämpliga fall, ursprung.

31.  Europaparlamentet uppmärksammar att frågan om olika kvalitet har ett direkt samband med de väsentliga delarna av den inre marknadens funktion och konsumenternas förtroende, som båda står på spel, och därför krävs bland annat en lösning på unionsnivå via direkt verkställbara åtgärder. Parlamentet är övertygat om att åtgärder på unionsnivå skulle trygga den inre marknadens integritet, under förutsättning att det finns möjligheter till åtgärder på nationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga de nationella standarder för livsmedels- och icke-livsmedelsprodukter som finns i EU och att bedöma om de är relevanta i fall av olika kvalitet på den inre marknaden.

32.  Europaparlamentet anser att det snabbt måste utvecklas kapacitet och mekanismer på EU-nivå i form av en särskild övervaknings- och tillsynsenhet inom ett befintligt EU-organ (det gemensamma forskningscentrumet, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) eller annat organ), med minimal byråkrati, för att övervaka att sammansättningen och ingrediensernas proportioner är konsekventa i livsmedelsprodukter med identiskt varumärke och förpackning och för att bedöma jämförande laboratorieanalyser i syfte att identifiera otillbörliga affärsmetoder i marknadsföringen av livsmedelsprodukter.

33.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en ny giv för konsumenterna, där man försöker komma till rätta med produkter av olika kvalitet genom att ändra artikel 6 i direktivet om otillbörliga affärsmetoder så att det föreskrivs att marknadsföring av produkter som identiska med samma produkter som marknadsförs i flera andra medlemsstater, även om dessa produkter skiljer sig åt vad gäller sammansättning eller egenskaper, utgör en vilseledande affärsmetod. Parlamentet konstaterar emellertid att förslaget också innehåller vissa otydliga bestämmelser som måste förtydligas för att säkerställa en korrekt tolkning och tillämpning.

34.  Europaparlamentet betonar att lagstiftningsprocessen bör leda till en tydlig definition av vad som får anses utgöra olika kvalitet och hur respektive fall bör bedömas och hanteras av de behöriga myndigheterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang att en öppen förteckning över så kallade legitima faktorer skulle kunna äventyra de behöriga myndigheternas förmåga att göra bedömningar och tillämpa lagstiftningen. Parlamentet är oroat över att användningen av begreppet ”definierade konsumentpreferenser” när man bedömer huruvida en differentiering i produktsammansättningen är motiverad eller inte kan leda till motstridiga tolkningar av behöriga myndigheter.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka det uppdrag som det gemensamma forskningscentrumet har fått att utarbeta en gemensam europeisk metod för att jämföra egenskaperna hos icke-livsmedelsprodukter och riktlinjer för ökad produktinsyn inom ett år, och att utvärdera testresultaten. Parlamentet påpekar att det gemensamma forskningscentrumet – för att utbyta bästa praxis på området – också bör sträva efter att samarbeta med de myndigheter i medlemsstaterna som redan har genomfört sin egen produkttestning, men ännu inte har meddelat resultaten till andra medlemsstaters nationella myndigheter.

36.  Europaparlamentet påpekar att livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet samt skyddet för konsumenterna mot att vilseledas har högsta prioritet. Parlamentet påminner kommissionen om dess åtagande att säkerställa en bättre övervakning och en korrektare tillämpning av EU-lagstiftningen. Parlamentet anser att de behöriga nationella myndigheterna bör övervaka efterlevnaden av den gällande lagstiftningen inom dessa områden på ett effektivt sätt.

37.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att inrätta ett specialiserat direktorat inom den befintliga behöriga EU-byrån, med yrkesverksamma på området, som ska inspektera tillverkarnas fabriker och granska produktionsflödet i syfte att kontrollera att produktens sammansättning motsvarar den tillverkaren angett i fall där det uppstår en misstanke om olika kvalitet.

38.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att förbättra insynen i vetenskapliga studier på området livsmedelssäkerhet som svar på uttryck för oro bland allmänheten, i syfte att förbättra tillgången till den information som krävs för att fatta inköpsbeslut som stöds av en tillförlitlig, vetenskapligt grundad riskbedömning.

39.  Europaparlamentet uppmanar de nationella livsmedelsmyndigheterna att från fall till fall fastställa om en misstänkt diskriminerande metod faktiskt är olaglig, på grundval av bestämmelserna i direktivet om otillbörliga affärsmetoder och deras samspel med de krav på rättvisande information som anges i förordning nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna.

40.  Europaparlamentet konstaterar att alla EU-medborgare påverkas av kvalitetsskillnader, bland annat när de reser mellan medlemsstaterna.

41.  Europaparlamentet betonar emellertid att betydande skillnader i produkter för barn, såsom livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, inte kan motiveras med enbart hänvisning till regionala smakpreferenser.

42.  Europaparlamentet förkastar med kraft påståendet från vissa producenter om att förändringar i sammansättning och/eller kvalitet görs för att priserna ska överensstämma med konsumenternas förväntningar. Parlamentet framhåller att olika studier har visat att produkter av lägre kvalitet ofta är dyrare än motsvarande produkter av högre kvalitet i andra delar av EU.

43.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att principen om en cirkulär ekonomi ska tillämpas på produktförpackningar, och betonar att producenterna, om produktförpackningar i en medlemsstat följer denna princip, bör göra samordnade ansträngningar för att se till att så är fallet för alla deras produkter som saluförs under samma märke och i samma typ av förpackningar i och utanför EU.

44.  Europaparlamentet betonar att vissa fall av olika kvalitet på produkter beror på bristande efterlevnad av EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas myndigheter att så snart som möjligt se till att gällande EU-bestämmelser om livsmedelsmärkning följs, även när det gäller exempelvis maskinurbenat kött.

º

º  º

45.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.

(2)

EUT L 345, 27.12.2017, s. 1.

(3)

EUT L 304, 22.11.2011, s. 18.

(4)

EUT C 65, 19.2.2016, s. 2.

(5)

EUT C 264E, 13.9.2013, s. 11.

(6)

EUT C 93, 24.3.2017, s. 27.

(7)

EUT C 86, 6.3.2018, s. 40.

(8)

EUT C 11, 12.1.2018, s. 2.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2017)0027.

(10)

O-000019/2017.

(11)

EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(12)

http://ec.europa.eu/food/audits-analysis/overview_reports/details.cfm?rep_id=76

(13)

http://ec.europa.eu/food/audits-analysis/overview_reports/details.cfm?rep_id=115


Motivering

Även om varumärkesnamnet, förpackningens utformning och saluföringen vid första anblicken är densamma visar flera undersökningar i olika medlemsstater att det finns produkter på EU:s inre marknad som har helt olika sammansättning i fråga om receptet och den basråvara som används eller dess andel i produkten beroende på i vilket land de köps. Det kan heller inte uteslutas att dessa slutsatser om olika kvalitet på produkterna inte bara gäller livsmedel och drycker utan också kan gälla konsumentprodukter som tvätt- och rengöringsmedel eller hygienprodukter.

Frågan om olika kvalitet i olika medlemsstater eller på olika regionala och lokala marknader kan enligt en rättslig studie som genomförts av experter från juridiska fakulteten vid Palackýuniversitetet i Olomouc förekomma i form av följande åtgärder:

•  Tillverkaren släpper ut produkter på marknaden med olika smak och sammansättning (dvs. olika huvudingredienser) men med identiska eller liknande förpackningar (omöjliga för konsumenten att särskilja).

•  Tillverkaren släpper ut produkter på marknaden med olika kvalitet men med identiska eller liknande förpackningar (omöjliga för konsumenten att särskilja).

•  Tillverkaren släpper ut produkter på marknaden med olika vikt men med identiska eller liknande förpackningar (omöjliga för konsumenten att särskilja).

•  Tillverkaren använder en produkt med en sammansättning av högre kvalitet (t.ex. högre kötthalt eller högre kvalitet på ingredienserna i produkten) vid lanseringen av en ny produkt på en viss marknad för fånga konsumenternas uppmärksamhet och ”lära” dem att köpa/ta till sig produkten. Efter en viss tid ändras emellertid receptet utan att produktens förpackning ändras märkbart (med undantag för produktens finstilta innehållsförteckning på baksidan av etiketten).

Tillverkaren vidtar alla dessa åtgärder utan att på ett tydligt, kraftfullt och öppet sätt utan vilseledande göra konsumenterna uppmärksamma på att produkten har en annan sammansättning, vikt, kvalitet eller andra relaterade egenskaper.

Allt detta leder till en situation där konsumenter från ett land som vistas i en annan medlemsstat inte kan vara säkra på att en produkt som de vet har vissa egenskaper i deras hemland motsvarar den produkt de köper i den stat där de för närvarande vistas.

Föredragandens ståndpunkt

Föredraganden började noga följa frågan om olika kvalitet 2011 när en studie från den slovakiska konsumentorganisationen (ZSS) visade att sammansättningen av sex märkeslivsmedel och deras priser varierade kraftigt mellan sju EU-länder. Som uppföljning till denna studie vände sig föredraganden först till kommissionen med en fråga om huruvida kommissionen ansåg att produkters olika kvalitet är ett problem som rör den inre marknadens funktion och konsumentskyddet.

År 2015 var föredraganden med och anordnade en undersökning som genomfördes av universitetet för kemi och teknik i Prag, där man jämförde de kvalitativa egenskaperna hos 24 produkter från detaljhandelsmarknaderna i Tjeckien och Tyskland för att bedöma deras överensstämmelse eller brist på överensstämmelse. Betydande skillnader konstaterades i en tredjedel av proven. (I en produkt var till exempel huvudbeståndsdelen maskinurbenat fjäderfäkött när den såldes i Tjeckien, men på den tyska marknaden innehöll produkten fläskkött.) I undersökningen ifrågasattes också om det vanliga argumentet att olika länder har olika smak- och prispreferenser var relevant, eftersom priserna på de berörda produkterna nästan inte skiljde sig åt och smakpreferenserna, enligt den certifierade smakpanelen, inte motsvarade den marknad som produkterna påstods vara anpassade till.

Föredragandens avsikt är absolut inte att harmonisera produkter på den inre marknaden eller att ålägga tillverkare att ändra sammansättningen av sina produkter eller att ange de enskilda produkternas exakta sammansättning. Dessutom är föredraganden är också medveten om att det kan finnas objektiva faktorer som påverkar produkternas sammansättning.

Föredraganden är emellertid övertygad om att principen om lika tillgång till varor av hög kvalitet på ett icke-diskriminerande sätt på den inre marknaden bör vara en verklig rättighet för alla EU-medborgare. Om så inte är fallet skulle de väsentliga delarna av den inre marknadens funktion och konsumenternas förtroende kunna skadas allvarligt.

Föredraganden välkomnar de nya initiativ som kommissionen har aviserat för att ta itu med denna fråga, särskilt dess åtagande om att ta fram en gemensam testmetod på EU-nivå. Eftersom frågan om olika kvalitet på produkter är kopplad till den inre marknadens funktion är det uppenbart att det behövs uppgifter på EU-nivå och en gemensam strategi. Det var därför föredraganden redan 2013 genom Europaparlamentets resolution om en ny dagordning för EU:s konsumentpolitik föreslog att kommissionen skulle uppmanas att undersöka frågan om olika kvalitet på djupet, så att man kunde bedöma om det fanns ett behov av att anpassa den gällande EU-lagstiftningen.

Föredraganden betonar att konsumenterna tydligt och öppet bör informeras om att den produkt de köpt eller känner till från en annan medlemsstat är annorlunda för att undvika att konsumenterna vilseleds och får fel helhetsintryck av produkten. Det är också viktigt att öka konsumenternas medvetenhet om produkter och deras egenskaper och sammansättning.

Enligt föredraganden är försäljning av produkter till konsumenter i olika delar av EU som av konsumenterna lätt kan uppfattas som identiska produkter trots att de med avsikt har en annan sammansättning en otillbörlig affärsmetod och bör därför inte accepteras. Föredraganden anser därför att ett tillägg av en annan typ av vilseledande affärsmetoder till bilaga I till direktivet om otillbörliga affärsmetoder är det effektivaste sättet att komma till rätta med uppenbara fall av olika kvalitet i hela Europeiska unionen.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (22.6.2018)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över olika kvalitet på produkter på den inre marknaden

(2018/2008(INI))

Föredragande av yttrande (*): Biljana Borzan

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden(3),

–  med beaktande av artikel 17.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, om skydd av immateriell egendom,

–  med beaktande av kommissionens tillkännagivande av den 26 september 2017 Vägledning om tillämpningen av EU:s livsmedels- och konsumentskyddslagstiftning på marknadsföring av produkter med kvalitetsskillnader – Det specifika fallet livsmedel (C(2017)6532),

–  med beaktande av den gemensamma skrivelsen av den 23 mars 2018 från Republiken Kroatien, Tjeckien, Ungern, Litauen, Republiken Polen och Republiken Slovakien till kommissionen om olika kvalitet på produkter på den inre marknaden inom ramen för den nya given för konsumenterna,

–  med beaktande av kommissionsordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen av den 13 september 2017, där han betonade att det är oacceptabelt att det i vissa delar av EU säljs livsmedelsprodukter av sämre kvalitet än i andra, fastän förpackningen och varumärket är identiska,

–  med beaktande av de slutsatser som antogs vid rådets (jordbruk och fiske) möte den 6 mars 2017,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 april 2018 En ny giv för konsumenterna (COM(2018)0183),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bättre tillsyn över och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler (COM(2018)0185),

–  med beaktande av resultaten från de jämförande undersökningar som gjorts av konsumentskyddsmyndigheter och konsumentorganisationer i flera av EU:s medlemsstater,

–  med beaktande av kommissionens förslag att uppdatera direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder för att tydliggöra att nationella myndigheter kan bedöma och ta itu med vilseledande affärsmetoder som inbegriper saluföring av produkter som identiska i flera EU-länder samtidigt som det finns väsentliga skillnader i deras sammansättning eller egenskaper,

–  med beaktande av sin större interpellation av den 15 mars 2017 om skillnader i fråga om produkters innehållsförteckning, sammansättning och smak mellan marknaderna i de central-/östeuropeiska och de västeuropeiska EU-medlemsstaterna (O-000019/2017),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om en ny dagordning för EU:s konsumentpolitik(4), och av följande skäl:

A.  Resultaten av analyser som genomförts i flera medlemsstater visar att det finns betydande skillnader i fråga om sammansättning och kvalitet hos vissa produkter som saluförs under samma märke och i likadana förpackningar och som marknadsförs på samma sätt i hela EU. Dessa skillnader beror ofta på att billigare ingredienser av lägre kvalitet, som inte sällan också har lägre näringsvärde, har använts.

B.  Dessa analyser visar också att vissa produkter innehåller mindre av huvudingrediensen, innehåller ingredienser som anses vara mindre hälsosamma och av sämre kvalitet eller innehåller ingredienser med annorlunda smak, konsistens och andra organoleptiska egenskaper.

C.  Vid det ovannämnda mötet i rådet (jordbruk och fiske) presenterade flera medlemsstater undersökningsresultat som visade att produkter såldes inom EU med samma namn och i samma förpackning, men med olika kvalitet, smak och/eller ingredienser, och påpekade att denna praxis kan vilseleda konsumenterna och skapar illojal konkurrens.

D.  Produkter av samma märke kan ha olika egenskaper beroende på legitima faktorer som konsumentpreferenser i målregionerna, produktionsortens geografiska placering, särskilda lokala krav samt skillnader i fråga om råvarornas ursprung till följd av geografisk eller säsongsrelaterad tillgänglighet.

E.  Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet samt skyddet för konsumenterna mot att vilseledas har högsta prioritet.

F.  Bevisade skillnader i fråga om ingredienser i jämförbara produkter skulle på lång sikt kunna utgöra en fara för konsumenthälsan, särskilt när det gäller utsatta konsumenter såsom barn och personer med särskild kosthållning och/eller hälsoproblem, och därigenom bidra till en försämring av medborgarnas hälsa. Detta gäller till exempel om fetthalten och/eller sockerinnehållet är högre än förväntat, om fett av animaliskt ursprung ersätts med fett av vegetabiliskt ursprung eller tvärtom, om socker ersätts med konstgjorda sötningsmedel eller om salthalten ökas. Märkning som inte ger en korrekt bild av de tillsatser som använts eller antalet ersättningsmedel för basingredienser är vilseledande för konsumenterna och kan också utgöra en hälsorisk.

G.  Det saknas lagstiftning om kvalitetsskillnader på EU-nivå, vilket gör det omöjligt att jämföra kvalitet eller identifiera fall av olika kvalitet och innebär att det inte finns några verktyg för att avhjälpa situationen. Kommissionens direktorat för hälsa och livsmedel: revision och analys har regelbundet rapporterat om brister i genomförandet och efterlevnaden av tillämpliga krav i EU:s livsmedelslagstiftning, till exempel när det gäller märkning av maskinurbenat kött(5) eller användning av livsmedelstillsatser(6). Tillverkare av livsmedel och andra konsumentprodukter kan i allmänhet anpassa sina produkter på konsumenternas bekostnad genom att dra nytta av att EU-lagstiftningen tolkas på olika sätt och/eller att behöriga nationella myndigheter brister i genomförandet och tillsynen av denna. Det varierande innehållet i produkter som saluförs under samma varumärke och med samma förpackning minskar konsumenternas förtroende och tilliten till EU:s regelverk.

H.  Om det finns produkter på EU:s inre marknad som saluförs som identiska i flera medlemsstater men har väsentligt annorlunda sammansättning eller egenskaper urholkar detta fullständigt de grundläggande principer som den inre marknaden bygger på. Skyddsnivån för konsumenterna på den inre marknaden bör vara densamma i alla medlemsstater.

I.  Skillnader i sammansättning som eventuellt kan påverka konsumenthälsan kan påträffas inte bara i livsmedel, utan också i kosmetika, hygienprodukter och rengöringsmedel.

J.  Arbetet med att ändra sammansättningen i syfte att minska innehållet av fett, socker och salt i livsmedel släpar efter i många länder i Central-, Öst- och Sydösteuropa.

K.  Varumärket har en betydande inverkan på konsumenternas upplevelse av produkten, dess värde och dess kvalitet. Konsumenterna förväntar sig inte att märkesprodukter som säljs i olika länder på den inre marknaden kan ha olika egenskaper.

L.  Konsumenter i olika medlemsstater och/eller de som reser mellan medlemsstaterna har inte möjlighet att själva bedöma eventuella skillnader i smak och sammansättning hos vissa produkter om dessa skillnader inte redovisas på produktetiketten, och de kan därför inte fatta välgrundade inköpsbeslut eftersom de saknar relevant information, vilket kan snedvrida deras ekonomiska beteende.

M.  Ett flertal opinionsundersökningar har visat att konsumenterna blir upprörda över sådana kvalitetsskillnader, som får dem att känna sig som andra klassens unionsmedborgare.

1.  Europaparlamentet välkomnar anslaget på 2 miljoner euro till utarbetandet av gemensamma analysmetoder, och ser positivt på att EU:s budget för 2018 omfattar ett pilotprojekt som syftar till att bedöma olika aspekter av kvalitetsskillnader för flera produktkategorier. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna och de nationella myndigheterna att aktivt delta i pågående initiativ för att underlätta processen och att integrera dessa metoder i sina arbetsrutiner. Parlamentet betonar vikten av djupgående analys av livsmedelsprodukter – men också av icke-livsmedelsprodukter – i rätt tid, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att anslå ekonomiska medel i syfte att genomföra jämförande tester under en marknadskontrollperiod på minst två år för att avskräcka tillverkare som har ägnat sig åt denna vilseledande praxis.

2.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att inrätta ett specialiserat direktorat inom den befintliga behöriga EU-byrån, med yrkesverksamma på området, som ska inspektera tillverkarnas fabriker och granska produktionsflödet i syfte att kontrollera att produktens sammansättning motsvarar det som angetts av tillverkaren i fall där det uppstår en misstanke om kvalitetsskillnader. Detta nya direktorat bör inrätta en onlineplattform i form av ett europeiskt offentligt register som är uppdelat i en avdelning med uppgifter om alla produkter som av de behöriga myndigheterna befunnits vara av olika kvalitet och en annan avdelning med uppgifter som lämnats frivilligt av tillverkare om produkter som saluförs i EU. Parlamentet betonar att uppgifterna bör vara lättillgängliga för en enkel jämförelse, så att konsumenterna kan fatta välgrundade beslut före ett inköp.

3.  Europaparlamentet noterar kommissionens offentliggörande av EU-harmoniserade metoder för urval, provtagning och testning av livsmedel för att bedöma deras kvalitetsrelaterade egenskaper. Parlamentet framhåller åtagandet att till slutet av året göra EU-omfattande testresultat tillgängliga. Parlamentet vill att dess ledamöter ska bli mer delaktiga i processen, och betonar att det förutom enhetliga metoder för att testa olika kvalitet på livsmedels- och dryckesprodukter också måste utarbetas enhetliga metoder för utvärdering och tolkning av testresultaten.

4.  Europaparlamentet välkomnar debatten om olika kvalitet inom högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja, och betonar att så många berörda parter som möjligt bör delta.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att förbättra insynen i vetenskapliga studier på området livsmedelssäkerhet som svar på uttryck för oro bland allmänheten, i syfte att förbättra tillgången till den information som krävs för att fatta inköpsbeslut som stöds av en tillförlitlig, vetenskapligt grundad riskbedömning.

6.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av EU:s livsmedels- och konsumentskyddslagstiftning på marknadsföring av produkter med kvalitetsskillnader saknar ambitioner, eftersom konsumentskyddslagstiftningen bör tillämpas på alla produkter i allmänhet, och att tillkännagivandets förslag till åtgärder är otillräckliga för att ta itu med problemet med olika kvalitet på produkter på den inre marknaden. Parlamentet betonar att det är viktigt att ta fram tydliga och effektiva riktlinjer och stödåtgärder för konsumentmyndigheter och att det akut behövs korrigerande åtgärder för att bekämpa praxis som diskriminerar konsumenter. Parlamentet fastslår att konsumenterna inte får vilseledas, och uppmanar de nationella livsmedelsmyndigheterna att från fall till fall fastställa om denna praxis är olaglig, på grundval av bestämmelserna i direktivet om otillbörliga affärsmetoder och deras samspel med de krav på rättvisande information som anges i förordning nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna.

7.  Europaparlamentet är oroat över de territoriella begränsningar som näringsidkare drabbas av när de köper in varor. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast undersöka otillbörliga affärsmetoder mellan företag (B2B), till exempel när leverantörer tvingar stormarknader att köpa in sina produkter från en viss fabrik, vilket kan hindra konsumenterna från att köpa produkter av potentiellt högre kvalitet från en annan medlemsstat och kan snedvrida den inre marknaden.

8.  Europaparlamentet konstaterar att lokala producenter har svårt att få tillträde till den gemensamma marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att avgöra huruvida kvalitetsskillnader får negativa återverkningar på lokal och regional produktion.

9.  Europaparlamentet framhåller vikten av att öka konsumenternas medvetenhet och att förbättra tillgången till information. Parlamentet anser att denna information bör vara obligatorisk, och inte bara frivillig. Parlamentet uppmanar kommissionen och relevanta nationella organ att anordna kommunikationskampanjer som riktar sig till konsumenter i hela EU, med särskilt fokus på de västra medlemsstaterna, där medvetenheten kan vara lägre. Parlamentet konstaterar att alla EU-medborgare påverkas av kvalitetsskillnader, bland annat när de reser mellan medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar uttalandena från vissa tillverkare om att de ska ändra sina recept. Parlamentet efterlyser garantier för att sådana ändringar inte kommer att leda till en sänkning av produktkvaliteten i någon medlemsstat. Parlamentet betonar branschens roll för att tillhandahålla konsumenterna tydlig och korrekt information på förpackningar, avskaffa diskriminerande praxis och återupprätta konsumenternas förtroende. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att underlätta för producenter och varumärkesorganisationer att ta fram en uppförandekod.

10.  Europaparlamentet betonar att det är olämpligt att standardisera smaken på livsmedel i hela EU och de recept som används för att tillverka dem, eftersom livsmedelsrecept även avspeglar mångfalden av regionala smakpreferenser i EU. Parlamentet betonar dock att betydande skillnader i produkter för barn, såsom livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, inte kan motiveras med enbart hänvisning till regionala smakpreferenser. Parlamentet medger att andra produkter i vissa fall kan skilja sig åt av legitima skäl. Parlamentet betonar dock att konsumenterna tydligt och omedelbart bör informeras om eventuella skillnader. Parlamentet anser att livsmedel av samma märke ibland skiljer sig åt i fråga om smak och recept på grund av vissa villkor på de lokala marknaderna inom EU, och att användningen av lokala råvaror och behovet att ta hänsyn till nationell lagstiftning eller målsättningar om ändrad sammansättning kan leda till skillnader.

11.  Europaparlamentet understryker vikten av det civila samhället för att analysera, ifrågasätta och öka medvetenheten om kvalitetsskillnader. Parlamentet efterlyser ett utökat stöd till nationella konsumentorganisationer, särskilt i länder där de fortfarande är relativt svaga, så att de kan bygga upp kapacitet, utveckla sin testningsverksamhet och, tillsammans med de behöriga myndigheterna, bidra till övervakning och avslöjande av situationer med otillbörlig produktdifferentiering. Parlamentet efterlyser bättre skydd för institutionella och fristående visselblåsare på områdena för livsmedelssäkerhet och konsumenträttigheter.

12.  Europaparlamentet betonar att argument om konsumentpreferenser och ändrad sammansättning av livsmedel som inte åtföljs av tillräcklig och lämplig information, om exempelvis efterlevnad av gällande nationella bestämmelser, inte på något sätt kan motivera utsläppande av produkter av olika kvalitet på marknaden, eftersom dessa produkter inte återspeglar allmänna konsumentintressen och konsumenternas preferenser inte har fastställts på ett transparent sätt.

13.  Europaparlamentet förkastar kraftfullt påståendet från vissa producenter om att förändringar i sammansättning och/eller kvalitet görs för att priserna ska överensstämma med konsumenternas förväntningar. Parlamentet framhåller att olika studier har visat att produkter av lägre kvalitet ofta är dyrare än motsvarande produkter av högre kvalitet i andra delar av EU.

14.  Europaparlamentet anser att det på den inre marknaden i princip inte bör finnas någon skillnad i kvalitet eller näringsvärde mellan produkter som saluförs i en specifik och identisk förpackningstyp. Produkter av samma märke kan dock ha olika egenskaper beroende på legitima faktorer såsom produktionens geografiska placering, särskilda lokala krav eller skillnader i fråga om råvarornas ursprung till följd av geografisk eller säsongsrelaterad tillgänglighet, men konsumenterna bör vederbörligen informeras på ett tydligt och synligt sätt på produktens förpackning om alla variationer i sammansättning och egenskaper jämfört med originalreceptet. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ändring av lagstiftningen om märkning av produkter i detta syfte.

15.  Europaparlamentet uppmuntrar kraftfullt till tillämpning av principen om en cirkulär ekonomi på produktförpackningar, och betonar att producenterna, om produktförpackningar i en medlemsstat följer denna princip, bör göra samordnade ansträngningar för att se till att så är fallet för alla deras produkter som saluförs under samma märke och i samma typ av förpackningar i och utanför EU.

16.  Europaparlamentet insisterar på betydelsen av konceptet med en ”referensprodukt”, mot vilken konsumenternas förväntningar ska mätas. Parlamentet betonar att konsumenterna måste få tillräcklig information om sammansättningen av de produkter som de köper, så att de inte köper en produkt vars sammansättning skiljer sig från den som de hade tänkt köpa.

17.  Europaparlamentet betonar att vissa fall av olika kvalitet på produkter beror bristande verkställighet av EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas myndigheter att så snart som möjligt se till att gällande EU-bestämmelser om livsmedelsmärkning följs, även när det gäller exempelvis maskinurbenat kött.

18.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens senaste initiativ för att ta upp frågan om kvalitetsskillnader, särskilt uppdateringen av direktivet om otillbörliga affärsmetoder inom ramen för det förslag om konsumentskydd som kallas den nya given för konsumenter. Parlamentet beklagar dock att den föreslagna ändringen av artikel 6 i direktivet om otillbörliga affärsmetoder kanske inte medför ett tydligare rättsläge. Parlamentet anser att en ändring av bilaga I till direktivet om otillbörliga affärsmetoder, genom att praxis med olika kvalitet läggs till på den svarta listan, är det bästa sättet att ta itu med fall av kvalitetsskillnader på marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla rättsliga ramar som gör det möjligt för konsumenter att söka gottgörelse från producenterna när konsumenternas rättigheter har kränkts.

19.  Europaparlamentet konstaterar att olika kvalitet på produkter inte bara rör livsmedelsprodukter, utan även omfattar många olika sektorer, såsom kosmetikabranschen. Parlamentet efterlyser ytterligare ansträngningar för att införa icke-diskriminerande praxis mellan medlemsstaterna och regler för alla produkter på den inre marknaden.

20.  Europaparlamentet betonar behovet av ändamålsenlig och heltäckande lagstiftning med tydliga anvisningar om hur frågan om kvalitetsskillnader ska hanteras.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

20.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

51

9

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Lukas Mandl, Valentinas Mazuronis, Joëlle Mélin, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, John Procter, Frédérique Ries, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Ivica Tolić, Estefanía Torres Martínez, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Herbert Dorfmann, Eleonora Evi, Eleonora Forenza, Peter Jahr, Norbert Lins, Christel Schaldemose, Bart Staes, Dubravka Šuica

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Clare Moody, Thomas Waitz

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

51

+

ALDE:

Gerben-Jan Gerbrandy, Anneli Jäätteenmäki, Valentinas Mazuronis, Frédérique Ries

ECR:

Mark Demesmaeker, Arne Gericke, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, John Procter, Jadwiga Wiśniewska

EFDD:

Eleonora Evi

GUE/NGL:

Stefan Eck, Eleonora Forenza, Kateřina Konečná, Estefanía Torres Martínez

NI :

Zoltán Balczó

PPE:

Pilar Ayuso, Birgit Collin-Langen, José Inácio Faria, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, György Hölvényi, Peter Jahr, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Miroslav Mikolášik, Annie Schreijer-Pierik, Dubravka Šuica, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean

S&D:

Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Clare Moody, Massimo Paolucci, Pavel Poc, Christel Schaldemose, Claudiu Ciprian Tănăsescu

VERTS/ALE:

Marco Affronte, Margrete Auken, Bas Eickhout, Benedek Jávor, Bart Staes, Thomas Waitz

9

-

ENF

Sylvie Goddyn, Jean-François Jalkh, Joëlle Mélin

EPP

Herbert Dorfmann, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Julie Girling, Lukas Mandl, Renate Sommer

3

0

EPP

Francesc Gambús

S&D:

Simona Bonafè, Damiano Zoffoli

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(2)

EUT L 304, 22.11.2011, s. 18.

(3)

EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.

(4)

EUT C 65, 19.2.2016, s. 2.

(5)

http://ec.europa.eu/food/audits-analysis/overview_reports/details.cfm?rep_id=76

(6)

http://ec.europa.eu/food/audits-analysis/overview_reports/details.cfm?rep_id=115


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (17.5.2018)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över olika kvalitet på produkter på den inre marknaden

(2018/2008(INI))

Föredragande av yttrande: Momchil Nekov

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Konsumenterna associerar en jordbruks- eller livsmedelsprodukts varumärke och etikett eller förpackning med kvalitet och förväntar sig att produkter av samma märke, som säljs med samma etikett eller ser likadana ut, också håller samma kvalitet och har samma sammansättning oavsett om de säljs i det egna landet eller i en annan medlemsstat. Alla jordbrukare i EU framställer produkter som ska uppfylla samma höga standarder och kunderna förväntar sig att denna enhetliga kvalitet även ska gälla andra produkter i livsmedelskedjan, oavsett i vilken jurisdiktion de har sin hemvist.

B.  Otillbörliga metoder på detta område måste stoppas så att konsumenterna inte vilseleds, och endast kraftfulla gemensamma åtgärder på EU-nivå kan lösa detta gränsöverskridande problem.

C.  Jämförande organoleptiska prov och analyser av produktinnehåll och produktmärkning, där produkter har jämförts med samma produkter från andra länder, har nyligen utförts i godkända laboratorier i en rad EU-länder, däribland Bulgarien, Tjeckien, Kroatien, Ungern, Slovenien och Slovakien, på vissa produkter som saluförs i dessa länder. Ingen europeisk konsument bör behandlas som en andra klassens medborgare på den inre marknaden genom att erbjudas produkter med samma varumärke men med lägre kvalitet än i andra medlemsstater.

D.  Medlemsstaterna har inte var och en för sig möjlighet att jämföra alla livsmedelsprodukter med de produkter som finns att köpa i andra medlemsstater. Det behövs en kraftfull europeisk metod som godtas av alla aktörer i livsmedelskedjan, och ett gemensamt EU-organ eller system för anmälan eller utbyte av uppgifter skulle kunna ge omedelbar tillgång till information om en produkts sammansättning och ingredienser. Kommissionens fortsatta diskussioner med intressenter – såsom konsumentorganisationer, tillverkare av livsmedel från jordbruk och nationella myndigheter – och dessa intressenters fulla medverkan inom nätverket för konsumentskyddssamarbete är av avgörande vikt för att kunna utarbeta en gemensam metod för jämförande prover av livsmedelsprodukter i olika medlemsstater i syfte att skapa större klarhet kring problemets omfattning.

E.  Alla konsumenter i EU har samma rättigheter, och analyser visar att vissa producenter och tillverkare har sålt produkter av olika kvalitet under samma varumärke och med vilseledande identiskt utseende, varvid vissa produkter i en del länder har innehållit mindre av huvudingrediensen eller har innehållit ingredienser av lägre kvalitet som ersättning för ingredienser av högre kvalitet. Detta problem är mer utbrett i de medlemsstater som gått med i EU sedan 2004. Genom analyserna framkom fall där samma produkter eller produkter med vilseledande identiskt utseende och lägre kvalitet eller skillnader i smak, konsistens eller andra organoleptiska egenskaper såldes till priser som varierade avsevärt från land till land. Även om detta inte bryter mot principerna för den fria marknadsekonomin eller mot de nuvarande märkningsbestämmelserna eller annan livsmedelslagstiftning utgör det missbruk av varumärkesidentitet och går därmed stick i stäv med principen att alla konsumenter ska behandlas lika.

F.  Det har förekommit avsevärda skillnader när det gäller produkter som barnmat, vilket gör att tillverkarnas principer och påståenden om att de anpassar sina produkter till lokala preferenser kan ifrågasättas. Vissa laboratorieresultat bekräftar att produkter av lägre kvalitet kan innehålla mindre hälsosamma kombinationer av ingredienser, vilket därmed strider mot principen om att alla konsumenter ska behandlas likvärdigt. Vissa producent- och tillverkarföreträdare har gått med på att ändra sina produktrecept i vissa länder så att identiska produkter erbjuds på hela den inre marknaden.

G.  Dessa oacceptabla metoder har införts av välkända multinationella företag inom den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin som på detta sätt försöker maximera sina vinstmarginaler genom att utnyttja skillnaderna i köpkraft mellan olika medlemsstater.

H.  Konsumenter är inte medvetna om att produkter av samma varumärke och med samma förpackning anpassas till lokala smakpreferenser, och den varierande kvaliteten på produkter väcker farhågor om att vissa medlemsstater behandlas annorlunda än andra. EU har redan tagit fram märkningar i syfte att tillgodose konsumenternas särskilda förväntningar och ta hänsyn till särskilda produktionsförhållanden genom användning av kvalitetsbegrepp.

1.  Europaparlamentet välkomnar att det gemensamma forskningscentrumet (GFC) fått ett anslag på två miljoner euro för att utarbeta mer kraftfulla europeiska metoder som godtas av olika aktörer, fastställa riktlinjer för en harmoniserad teststrategi och använda dessa metoder för att genomföra jämförande prover av livsmedelsprodukter i olika medlemsstater. Parlamentet konstaterar att analyser på hög nivå redan har genomförts, vilket bör beaktas vid utformningen och genomförandet av dessa metoder. Parlamentet förväntar sig att testerna slutförs så snart som möjligt, helst under 2018. Parlamentet uppmanar de relevanta myndigheterna i medlemsstaterna att aktivt delta i dessa tester och att integrera dessa metoder i sina arbetsrutiner.

2.  Europaparlamentet påminner om att varor enligt den nuvarande lagstiftningen får saluföras med olika sammansättning eller egenskaper, under förutsättning att de fullt ut följer EU:s bestämmelser och inte marknadsförs på ett sätt som kan vilseleda konsumenter. Parlamentet understryker att konsumenterna har en viss uppfattning om de huvudsakliga egenskaperna hos märkesvaror och att skillnader i förhållande till specifika legitima förväntningar på en produkt måste framhållas, i synnerhet när produkten avsevärt avviker från dessa förväntningar. Parlamentet betonar att specifika åtgärder bör vidtas så snart som möjligt för att förbjuda metoder som inte fullständigt motiveras av behovet att använda lokala ingredienser, en anpassning till lokala smakpreferenser eller insatser för att förbättra folkhälsan genom ändrad sammansättning av näringsämnen, och som inte tydliggörs för konsumenterna.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av anslaget av EU-medel för analyser göra det obligatoriskt att offentliggöra analysresultaten på samtliga officiella EU-språk, så att konsumenterna får korrekt information om produkters kvalitet och kan göra välgrundade produktval.

4.  Europaparlamentet välkomnar allmänhetens intresse för frågan i de länder där analyserna genomfördes, och konstaterar att medborgarnas förtroende för den inre marknadens funktion står på spel, vilket skulle kunna få negativa konsekvenser både för unionen och för de olika intressenterna, även producenter och tillverkare.

5.  Europaparlamentet konstaterar att den inre marknaden är tillgänglig för producenter och tillverkare, men att den också är mycket konkurrensutsatt, med vissa varumärken som är allmänt kända eller har gott renommé i hela unionen.

6.  Europaparlamentet konstaterar att lokala producenter och tillverkare har svårt att delta i den gemensamma marknaden, bland annat på grund av otillräckliga resurser eller otillräckligt marknadstillträde och hård konkurrens på marknaden.

7.  Europaparlamentet anser att EU behöver förbättra de befintliga rättsliga ramar som omfattar nödvändiga bestämmelser för att säkerställa att konsumenter får information om livsmedelsprodukter och inte vilseleds genom otillbörliga affärsmetoder när de fattar inköpsbeslut, även till svar på oron bland EU-medborgare och inom olika sektorer över att produkter med vilseledande identiskt utseende men olika kvalitet och/eller ingredienser säljs under samma varumärke i olika medlemsstater, med tanke på dessa metoders negativa inverkan på den inre marknadens funktion.

8.  Europaparlamentet anser att medlemsstaternas myndigheter och konsumentskyddsorganisationer under tiden fullt ut bör utnyttja den nuvarande möjligheten till rättsliga åtgärder som beskrivs i kommissionens tillkännagivande av den 26 september 2017 om tillämpningen av EU:s livsmedels- och konsumentskyddslagstiftning på marknadsföring av produkter med kvalitetsskillnader (2017/C 327/01(1)) för att undvika störningar på den inre marknaden.

9.  Europaparlamentet anser dessutom att metoden att saluföra ”ett märke, en produkt, men olika innehåll och proportioner” måste stoppas genom en ändring av artikel 6 och förteckningen över metoder i bilaga I till direktiv 2005/29/EG(2) av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden. Parlamentet förespråkar starkt att sådana lagstiftningsändringar ska införas för att säkerställa att produkter av samma varumärke men med olika kvalitet eller ingredienser ska saluföras med olika etiketter, och att kraftfulla påföljder, däribland möjligen verksamhetsförbud på vissa marknader, ska utdömas för ekonomiska operatörer som fortsätter att använda sig av otillbörliga metoder.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras respektive myndigheter och laboratorier att utföra och tolka analyser som jämför sammansättning av livsmedel – i synnerhet produkter från internationella varumärken och egna varumärken – i enlighet med gemensamt överenskomna normer såsom de som utvecklats av det gemensamma forskningscentrumet inom ramen för ovanstående punkt, att ge producenter och tillverkare möjlighet att kommentera resultaten innan dessa offentliggörs och att förmedla resultaten på ett objektivt och tydligt sätt och göra rapporterna tillgängliga för allmänheten i sin helhet.

11.  Europaparlamentet anser att tillverkare inte bör vänta på att den nya lagstiftningen införs, utan proaktivt vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa insyn i sammansättningen av deras produkter och full respekt för konsumenterna. Parlamentet stöder aktivt deltagande från medborgarna i att identifiera och åtgärda produkter med kvalitetsskillnader genom ett europeiskt varningssystem. Parlamentet anser att fram till dess att praxis förändras skulle ett system kunna införas för att ange att ett lokalt recept har använts vid framställningen av en viss produkt på ett sätt som respekterar konsumenternas rätt att kunna göra välgrundade val och som kan bidra till att lyfta fram tillverkarinitiativ för att använda traditionella lokala metoder. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla idén om en ”referensprodukt” att jämföra lokalt eller regionalt anpassade recept med för att tydliggöra skillnaderna för konsumenterna, samt en offentlig databas för konsumentinformation som innehåller tillverkares och producenters specifika kriterier för produkter med annorlunda recept i en viss medlemsstat tillsammans med skälen till att sådana strategier används. Parlamentet berömmer i detta sammanhang initiativet från de producenter och tillverkare som har meddelat att de kommer att ändra sina recept.

12.  Europaparlamentet stöder producent- och tillverkarinitiativ för specifik produktmärkning och påminner om att EU-lagstiftningen redan tillåter införandet av kvalitetsmärkning, såsom ”skyddad ursprungsbeteckning” (SUB) och ”skyddad geografisk beteckning” (SGB) för produkter som har en särskild koppling till en viss region, ”garanterad traditionell specialitet” (GTS) för produkter som kännetecknas av en traditionell produktionsmetod samt bergsprodukter eller produkter från EU:s yttersta randområden. Parlamentet betonar att sådana system respekterar både konsumentens rätt till ett informerat val och en välfungerande inre marknad. Parlamentet anser att ett av sätten att bekämpa missbruk med koppling till varumärken är att främja korta leveranskedjor inom livsmedelsindustrin och att skapa lokala kvalitetsmärken. När livsmedelsprodukter från jordbruk och deras kvalitet ifrågasätts kastar detta en negativ skugga över jordbrukare och över livsmedelsberedningssystemet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, och i synnerhet nationella konsument- och livsmedelsmyndigheter, att säkerställa efterlevnaden av EU:s konsumentregelverk och att genomföra den europeiska säkerhets- och livsmedelsmärkningslagstiftningen på nationell nivå.

13.  Europaparlamentet uppmanar tillverkarna att överväga att införa en logotyp på förpackningen som anger att innehåll och kvalitet för en produkt med samma märke och förpackning är identiskt i alla medlemsstater.

14.  Europaparlamentet uppmanar till brådskande utveckling av kapacitet och mekanismer på EU-nivå i form av en särskild övervaknings- och tillsynsenhet inom ett befintligt EU-organ (det gemensamma forskningscentrumet, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) eller annat organ), med minimal byråkrati, för att övervaka att sammansättningen och ingrediensernas proportioner är konsekventa i livsmedelsprodukter med identiskt varumärke och förpackning och för att bedöma jämförande laboratorieanalyser i syfte att identifiera otillbörliga affärsmetoder i marknadsföringen av livsmedelsprodukter.

15.  Europaparlamentet efterlyser ett bättre samarbete mellan nationella myndigheter inom ramen för befintliga rättsliga bestämmelser, såsom nätverket för konsumentskyddssamarbete, vid behov med stöd av befintliga europeiska institutioner, i synnerhet Efsa, genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (Chafea) samt det gemensamma forskningscentrumet (GFC).

16.  Europaparlamentet understryker vikten av det civila samhället för att göra allmänheten mer medveten om tillverkares och producenters otillbörliga metoder, och efterlyser mer stöd till medborgaraktiviteter samt till institutionella och fristående visselblåsare på områdena för livsmedelssäkerhet och konsumenträttigheter.

17.  Europaparlamentet är oroat över att ”inga eller långsamma åtgärder” från EU:s sida riskerar att distansera medborgarna från ett EU som inte vidtar några konkreta åtgärder på kort sikt för att ta itu med denna fråga.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

16.5.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, José Bové, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Jacques Colombier, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Anja Hazekamp, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Laurenţiu Rebega, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Ricardo Serrão Santos, Czesław Adam Siekierski, Maria Gabriela Zoană, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Paul Brannen, Elsi Katainen, Gabriel Mato, Susanne Melior, Momchil Nekov, Annie Schreijer-Pierik, Ramón Luis Valcárcel Siso, Thomas Waitz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Birgit Collin-Langen

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

41

+

ALDE

Jan Huitema, Ivan Jakovčić, Elsi Katainen, Ulrike Müller

ECR

Beata Gosiewska, Zbigniew Kuźmiuk, James Nicholson, Laurenţiu Rebega

EFDD

Marco Zullo

ENF

Jacques Colombier, Philippe Loiseau

GUE/ NGL

Matt Carthy, Luke Ming Flanagan, Anja Hazekamp, Maria Lidia Senra Rodríguez

EPP

Daniel Buda, Birgit Collin-Langen, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Esther Herranz García, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Gabriel Mato, Mairead McGuinness, Annie Schreijer-Pierik, Czesław Adam Siekierski, Ramón Luis Valcárcel Siso

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Paul Brannen, Nicola Caputo, Susanne Melior, Momchil Nekov, Maria Noichl, Ricardo Serrão Santos, Maria Gabriela Zoană

Verts/ALE

José Bové, Bronis Ropė, Thomas Waitz

1

-

EFDD

John Stuart Agnew

1

0

S&D

Paolo De Castro

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Avstod

(1)

EUT C 327, 29.9.2017, s. 1.

(2)

EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.


BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR TAGIT EMOT SYNPUNKTER FRÅN

Denna förteckning har upprättats helt på frivillig grund och uteslutande på föredragandens ansvar. Föredraganden har fått information från följande enheter eller personer i samband med att förslaget till betänkande utarbetades:

Enhet och/eller person

Anec

Den europeiska konsumentorganisationen (BEUC)

Czech Confederation of Commerce and Tourism

dTest

EuroCommerce

European Heart Network

FoodDrinkEurope

Henkel

Independent Retail Europe

International Association for Soaps, Detergents and Maintenance Products

Nestlé

Potravinářská komora České republiky

Fackföreningen inom livsmedelsindustrin i Tjeckien

Universitetet för kemi och teknik i Prag

Verbraucherzentrale


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

12.7.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Dita Charanzová, Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Dennis de Jong, Pascal Durand, Maria Grapini, Liisa Jaakonsaari, Eva Maydell, Marlene Mizzi, Nosheena Mobarik, Jiří Pospíšil, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Jasenko Selimovic, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Richard Sulík, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Mihai Ţurcanu, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Biljana Borzan, Birgit Collin-Langen, Julia Reda, Marc Tarabella, Matthijs van Miltenburg, Sabine Verheyen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Asim Ademov, Isabella De Monte, Sylvie Goddyn, Kateřina Konečná


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

33

+

ALDE

Dita Charanzová, Matthijs van Miltenburg, Jasenko Selimovic

ECR

Daniel Dalton, Nosheena Mobarik, Richard Sulík, Anneleen Van Bossuyt

EFDD

Marco Zullo

GUE/NGL

Kateřina Konečná

PPE

Asim Ademov, Carlos Coelho, Birgit Collin-Langen, Anna Maria Corazza Bildt, Eva Maydell, Jiří Pospíšil, Andreas Schwab, Ivan Štefanec, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mihai Ţurcanu, Sabine Verheyen

S&D

Biljana Borzan, Sergio Gaetano Cofferati, Nicola Danti, Isabella De Monte, Maria Grapini, Liisa Jaakonsaari, Marlene Mizzi, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Catherine Stihler, Marc Tarabella

VERTS/ALE

Pascal Durand, Julia Reda

3

-

EFDD

John Stuart Agnew

ENF

Sylvie Goddyn, Mylène Troszczynski

1

0

GUE/NGL

Dennis de Jong

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 29 augusti 2018Rättsligt meddelande - Integritetspolicy