Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Syftet med detta direktiv är att avlägsna hinder mot utövandet av grundläggande friheter, såsom den fria rörligheten för kapital och etableringsfriheten, som följer av skillnader i nationell lagstiftning om och nationella förfaranden för förebyggande omstrukturering, insolvens och en andra chans. Detta direktiv syftar till att avlägsna sådana hinder genom att säkerställa att livskraftiga företag i ekonomiska svårigheter har tillgång till effektiva nationella ramar för förebyggande omstrukturering som ger dem möjlighet att fortsätta att driva sin verksamhet, att hederliga entreprenörer ges en andra chans sedan deras skulder har avskrivits fullständigt efter en rimlig tidsperiod och att förfarandena för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning görs effektivare, särskilt med avseende på att förkorta dem.

(1)  Syftet med detta direktiv är att bidra till en väl fungerande inre marknad och att avlägsna hinder mot utövandet av grundläggande friheter, såsom den fria rörligheten för kapital och etableringsfriheten, som följer av skillnader i nationell lagstiftning om och nationella förfaranden för förebyggande omstrukturering, insolvens och en andra chans. Utan att det påverkar arbetstagarnas grundläggande rättigheter och friheter syftar detta direktiv till att avlägsna sådana hinder genom att säkerställa att livskraftiga företag och entreprenörer i ekonomiska svårigheter, inklusive enskilda entreprenörer som är ekonomiskt livskraftiga, har tillgång till effektiva nationella ramar för förebyggande omstrukturering som ger dem möjlighet att fortsätta att driva sin verksamhet, att hederliga överskuldsatta entreprenörer ges en andra chans sedan deras skulder har avskrivits fullständigt efter det att de har varit föremål för ett insolvensförfarande och att förfarandena för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning görs effektivare, särskilt med avseende på att förkorta dem.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  Omstrukturering bör göra det möjligt för företag i ekonomiska svårigheter att helt eller delvis fortsätta verksamheten, genom att ändra sammansättningen av eller villkoren för eller strukturen på verksamhetens tillgångar och skulder eller kapitalstruktur, inbegripet genom försäljning av tillgångar eller delar av verksamheten. Ramar för förebyggande omstrukturering bör framförallt ge företag möjlighet att omstrukturera i ett tidigt skede och undvika insolvens. Dessa ramar bör bevara så mycket som möjligt av tillgångarna till förmån för borgenärer, ägare och ekonomin som helhet och bör förhindra förluster av arbetstillfällen, kunskaper och färdigheter. De bör också förhindra ackumulering av nödlidande lån. Alla berörda parters rättigheter bör skyddas i omstruktureringsprocessen. Samtidigt bör verksamheter som inte är livskraftiga och saknar utsikter att överleva likvideras så snabbt som möjligt.

(2)  Omstrukturering och resultatet av lämpliga och genomförbara expertrapporter bör göra det möjligt för företag och entreprenörer som har personligt betalningsansvar i ekonomiska svårigheter att helt eller delvis fortsätta verksamheten, genom att ändra sammansättningen av eller villkoren för eller strukturen på verksamhetens tillgångar och skulder eller kapitalstruktur, inbegripet genom försäljning av tillgångar eller hela eller delar av verksamheten. Ramar för förebyggande omstrukturering bör framför allt ge företag möjlighet att snabbt omstrukturera i ett tidigt skede och undvika insolvens och avveckling av livskraftiga företag. Dessa ramar för ett snabbt förebyggande bör förhindra förluster av arbetstillfällen, kunskaper och färdigheter och bevara så mycket som möjligt av tillgångarna både till förmån för borgenärer, jämfört med vad de skulle erhålla vid likvidation av företagets tillgångar, och till förmån för ägare och ekonomin som helhet. De bör också förhindra ackumulering av nödlidande lån. Alla berörda parters rättigheter bör skyddas i omstruktureringsprocessen, även arbetstagarnas. Samtidigt bör verksamheter som inte är livskraftiga och saknar utsikter att överleva likvideras så snabbt som möjligt. Tillgången till snabba förfaranden för förebyggande omstrukturering skulle säkerställa att åtgärder vidtas innan ett företag kommer i betalningssvårigheter, vilket skulle bidra till att minska risken för att lån blir nödlidande i konjunkturnedgångar och minska deras negativa inverkan på den finansiella sektorn. En betydande procentandel av företag och arbetstillfällen skulle kunna bevaras om förebyggande åtgärder fanns i alla medlemsstater där företagens anläggningar, tillgångar eller borgenärer är placerade.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller de många olika förfaranden gäldenärer i ekonomiska svårigheter har till förfogande för att omstrukturera sin verksamhet. Vissa medlemsstater har ett begränsat antal förfaranden, vilket innebär att företagen endast kan omstruktureras i ett relativt sent skede, i samband med insolvensförfaranden. I andra medlemsstater är det möjligt att inleda en omstrukturering i ett tidigare skede, men de tillgängliga förfarandena är antingen inte tillräckligt effektiva eller också är de mycket formella, särskilt vad gäller användningen av utomrättsliga förfaranden. De nationella regler som handlar om att ge entreprenörer en andra chans, särskilt genom avskrivning av skulder som de ådragit sig under sin verksamhet, skiljer sig också åt mellan medlemsstaterna. Skillnaderna avser avskrivningsperiodens längd och villkoren för att bevilja avskrivning.

(3)  Det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller de många olika förfaranden gäldenärer i ekonomiska svårigheter har till förfogande för att omstrukturera sin verksamhet. Vissa medlemsstater har ett begränsat antal förfaranden, vilket innebär att företagen endast kan omstruktureras i ett relativt sent skede, i samband med insolvensförfaranden. I andra medlemsstater är det möjligt att inleda en omstrukturering i ett tidigare skede, men de tillgängliga förfarandena är antingen inte tillräckligt effektiva eller också är de mycket formella, särskilt vad gäller användningen av utomrättsliga förfaranden. Förebyggande lösningar är en växande trend i modern insolvensrätt. Trenden går mot att privilegiera metoder som, till skillnad från den klassiska metoden att likvidera en verksamhet i kris, syftar till att verksamheten ska återhämta sig eller åtminstone till att rädda de enheter som fortfarande är ekonomiskt livskraftiga. Denna metod bidrar ofta till att bevara arbetstillfällen eller undvika onödiga förluster av arbetstillfällen. De nationella regler som handlar om att ge entreprenörer en andra chans, särskilt genom avskrivning av skulder som de ådragit sig under sin verksamhet, skiljer sig också åt mellan medlemsstaterna. Skillnaderna avser avskrivningsperiodens längd och villkoren för att bevilja avskrivning. Dessutom sträcker sig deltagandet från rättsliga eller administrativa myndigheters sida, eller de förvaltare som utses av dem, från att vara minimalt i vissa medlemsstater till ett fullständig deltagande i andra.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Överdrivet långa förfaranden för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning i flera medlemsstater är en viktig faktor som leder till låga utdelningsgrader, samtidigt som investerare avskräcks från att göra affärer i jurisdiktioner där förfaranden riskerar att ta för lång tid.

(5)  Överdrivet långa förfaranden för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning i flera medlemsstater är en viktig faktor som leder till låga utdelningsgrader, samtidigt som investerare avskräcks från att göra affärer i jurisdiktioner där förfaranden riskerar att ta för lång tid och vara alltför kostsamma.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  Alla dessa skillnader innebär merkostnader för investerare när de bedömer risken för att gäldenärer ska komma i ekonomiska svårigheter i en eller flera medlemsstater och kostnaderna för att omstrukturera företag som har verksamhet, borgenärer eller tillgångar i en annan medlemsstat, vilket allra tydligast är fallet vid omstrukturering av internationella företagskoncerner. Många investerare nämner osäkerhet om insolvensregler eller risken för långdragna eller komplexa insolvensförfaranden i ett annat land som huvudskäl för att inte investera eller inte ingå en affärsförbindelse med en motpart utanför sitt eget land.

(6)  Alla dessa skillnader innebär merkostnader för investerare när de bedömer risken för att gäldenärer ska komma i ekonomiska svårigheter i en eller flera medlemsstater eller när de bedömer risken vid förvärv av lönsam verksamhet inom företag i ekonomiska svårigheter och kostnaderna för att omstrukturera företag som har verksamhet, borgenärer eller tillgångar i en annan medlemsstat, vilket allra tydligast är fallet vid omstrukturering av internationella företagskoncerner. Många investerare nämner osäkerhet om insolvensregler eller risken för långdragna eller komplexa insolvensförfaranden i ett annat land som huvudskäl för att inte investera eller inte ingå en affärsförbindelse med en motpart utanför sitt eget land. Denna osäkerhet har således en avskräckande effekt som hindrar företagens etableringsfrihet och främjandet av entreprenörskap och äventyrar en väl fungerande inre marknad. Framför allt små och medelstora företag har i de flesta fall inte de resurser som behövs för att bedöma riskerna med gränsöverskridande verksamhet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7.  Dessa skillnader leder till ojämlika villkor för att få tillgång till kredit och till olika grader av utdelning i medlemsstaterna. En högre grad av harmonisering på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans är därför oundgängligt för en väl fungerande inre marknad i allmänhet och för en fungerande kapitalmarknadsunion i synnerhet.

7.  Dessa skillnader leder till ojämlika villkor för att få tillgång till kredit och till olika grader av utdelning i medlemsstaterna. En högre grad av harmonisering på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans är därför oundgängligt för en väl fungerande inre marknad i allmänhet och för en fungerande kapitalmarknadsunion i synnerhet, för en livskraftig ekonomisk verksamhet och följaktligen för bevarandet och skapandet av arbetstillfällen. Samtidigt skulle en högre grad av harmonisering i ännu högre utsträckning bidra till en gemensam handelsrätt inom EU.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8a)  Det är allmänt vedertaget att omstruktureringar, i synnerhet om de är omfattande och får betydande konsekvenser, bör förklaras och motiveras för intressenterna, inklusive valet av planerade åtgärder i förhållande till målen och alternativa lösningar, och bör säkerställa att arbetstagarföreträdarna involveras fullt ut och på lämpligt sätt på alla nivåer. Förklaringen och motiveringen bör utarbetas i god tid så att intressenterna kan förbereda sig för samråd innan ett företagsbeslut fattas1a.

_________________

1a Antagna texter P7_TA(2013)0005. Information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

13.  Särskilt små och medelstora företag skulle gynnas av en mer samstämmig strategi på unionsnivå, eftersom de inte har de medel som krävs för att klara av höga omstruktureringskostnader och dra fördel av de effektivare omstruktureringsförfarandena i vissa medlemsstater. Små och medelstora företag har ofta inte råd att anlita yrkesmässig rådgivning, särskilt om de står inför ekonomiska svårigheter, och därför bör verktyg för tidig varning inrättas för att varna gäldenärer om att de måste agera skyndsamt. För att hjälpa sådana företag att omstrukturera till låga kostnader bör förlagor till omstruktureringsplaner också utarbetas på nationell nivå och hållas tillgängliga online. Gäldenärer bör kunna använda och anpassa dessa förlagor efter sina egna behov och efter sina företags särskilda egenskaper.

13.  Företag, särskilt små och medelstora företag, vilka utgör 99 % av alla företag i unionen, skulle gynnas av en mer samstämmig strategi på unionsnivå, eftersom de i oproportionell grad styrs mot likvidation snarare än mot omstrukturering och måste bära dubbelt så höga kostnader som större företag för gränsöverskridande förfaranden jämfört med inhemska förfaranden. Små och medelstora företag och arbetstagarföreträdare har, särskilt om de står inför ekonomiska svårigheter, ofta inte de medel som krävs för att klara av höga omstruktureringskostnader och dra fördel av de effektivare omstruktureringsförfarandena i vissa medlemsstater. För att hjälpa sådana företag att omstrukturera till låga kostnader bör checklistor för omstruktureringsplaner även utarbetas på nationell nivå och göras tillgängliga elektroniskt. När medlemsstaterna utarbetar sådana checklistor bör de beakta i synnerhet de små och medelstora företagens behov och särskilda egenskaper. Med tanke på de små och medelstora företagens begränsade medel för att anlita sakkunniga bör det införas verktyg för tidig varning så att gäldenärer uppmärksammas på att de måste agera skyndsamt.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13a)  Borgenärer och arbetstagare bör ha rätt att föreslå en alternativ omstruktureringsplan. Medlemsstaterna bör fastställa på vilka villkor de har rätt att föreslå en sådan plan.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13b)  För att trygga ett mer konsekvent tillvägagångssätt, bör kommissionen överväga att inrätta ett register över insolvensförfaranden i unionen, vilket skulle skapa större transparens för borgenärer och förenkla tillgången till information, i synnerhet för små och medelstora företag och för arbetstagare.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15)  Överskuldsättning hos konsumenter är ett stort ekonomiskt och socialt problem som är nära förknippat med minskningen av den alltför stora skuldsättningen. Det är ofta inte möjligt att göra en tydlig åtskillnad mellan en entreprenörs konsumentskulder och dennes företagsskulder. En ordning med en andra chans för entreprenörer skulle inte vara effektiv om de skulle tvingas gå igenom olika förfaranden med olika tillträdesvillkor och skuldavskrivningsperioder för att få sina företagsskulder respektive sina personliga, icke-företagsskulder avskrivna. Därför bör medlemsstaterna kunna tillämpa bestämmelserna om skuldavskrivning i detta direktiv även på konsumenter, även om det inte innehåller bindande regler om konsumenters överskuldsättning.

(15)  Överskuldsättning hos konsumenter är ett stort ekonomiskt och socialt problem som är nära förknippat med minskningen av den alltför stora skuldsättningen. Det är ofta inte möjligt att göra en tydlig åtskillnad mellan en entreprenörs konsumentskulder och dennes företagsskulder. En ordning med en andra chans för entreprenörer skulle inte vara effektiv om de skulle tvingas gå igenom olika förfaranden med olika tillträdesvillkor och skuldavskrivningsperioder för att få sina företagsskulder respektive sina personliga, icke-företagsskulder avskrivna. Därför uppmanas medlemsstaterna att så snart som möjligt börja tillämpa bestämmelserna om skuldavskrivning i detta direktiv även på konsumenter, även om det inte innehåller bindande regler om konsumenters överskuldsättning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15a)  För att skapa större tydlighet bör medlemsstaterna och kommissionen genomföra en studie för att identifiera de viktigaste indikatorerna på personlig överskuldsättning. På grundval av studiens resultat bör medlemsstaterna och kommissionen anta åtgärder för att inrätta ett system med verktyg för tidig varning avseende konsumenters överskuldsättning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Ju tidigare gäldenären kan upptäcka sina ekonomiska svårigheter och vidta lämpliga åtgärder, desto större än sannolikheten för att en förestående insolvens kan undvikas eller, om det är fråga om en verksamhet där livskraften permanent är skadad, desto mer ordnat och effektivt kan avvecklingen ske. Tydlig information om tillgängliga förfaranden för förebyggande omstrukturering och verktyg för tidig varning bör därför inrättas för att ge gäldenärer incitament att vidta åtgärder när de erfar ekonomiska problem. Möjliga mekanismer för tidig varning bör omfatta redovisnings- och övervakningsskyldigheter för gäldenären eller gäldenärens ledning samt rapporteringsskyldigheter enligt låneavtal. Dessutom kan tredje parter som har relevant information, såsom revisorer och skatte- och socialförsäkringsmyndigheter, uppmuntras eller åläggas enligt nationell lagstiftning att flagga för en negativ utveckling.

(16)  Ju tidigare gäldenären, entreprenören eller arbetstagarföreträdaren kan upptäcka de ekonomiska svårigheterna och vidta lämpliga åtgärder, desto större är sannolikheten för att en förestående insolvens kan undvikas eller, om det är fråga om en verksamhet där livskraften permanent är skadad, desto mer ordnat och effektivt kan avvecklingen ske. Tydlig information om tillgängliga förfaranden för förebyggande omstrukturering och verktyg för tidig varning bör därför inrättas för att ge gäldenärer incitament att vidta åtgärder när de erfar ekonomiska problem. Möjliga mekanismer för tidig varning bör omfatta redovisnings- och övervakningsskyldigheter för gäldenären eller gäldenärens ledning samt rapporteringsskyldigheter enligt låneavtal. Dessutom kan tredje parter som har relevant information, såsom revisorer och skatte- och socialförsäkringsmyndigheter, uppmuntras eller åläggas enligt nationell lagstiftning att flagga för en negativ utveckling. Arbetstagarföreträdarna bör ha tillgång till relevant information och ha rätt att framföra sina betänkligheter till andra berörda aktörer. Medlemsstaterna bör se till att det finns möjlighet att använda ny it-teknik för meddelanden och onlinekommunikation, och bör informera om det system för tidig varning som finns på en särskild webbplats.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16a)  Fasen för tidig varning, som syftar till att förutse en kris, är tänkt som ett hjälpmedel för att uppmärksamma gäldenärers svårigheter och ge dem möjlighet till en snabb analys av och lösning på de ekonomiska och finansiella problemen i företaget genom att ge tillgång till olika slags verktyg – som är frivilliga att tillgå – utan att påtvinga bestämda åtgärder eller nödvändigtvis avslöja krisen för tredje parter. Det är därför viktigt att låta medlemsstaterna besluta om huruvida bestämmelserna om obligatorisk övervakning ska begränsas till små och medelstora företag. Just de små och medelstora företagen är nämligen sällan i stånd att inleda omstruktureringsprocesser på egen hand på grund av ett antal faktorer som undergräver deras konkurrenskraft, till exempel underdimensionering, svag företagsstyrning, brister inom verksamhetsdriften och bristande övervakning och planering, och de har mindre möjligheter att stå för kostnaderna.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17)  En ram för omstrukturering bör finnas tillgänglig för gäldenärer så att de kan ta itu med sina ekonomiska svårigheter i ett tidigt skede, när det fortfarande verkar möjligt att förhindra insolvens och säkra en fortsättning av verksamheten. En omstruktureringsram bör finnas tillgänglig innan en gäldenär blir insolvent i enlighet med nationell rätt, dvs. innan gäldenären uppfyller villkoren för att bli föremål för ett kollektivt insolvensförfarande som normalt innebär att gäldenären helt berövas rådigheten över sina tillgångar och att en förvaltare utses. Ett test av företagets livskraft bör inte vara en nödvändig förutsättning för att inleda förhandlingar och för att bevilja avbrytande av verkställighetsåtgärder. Bedömningen av ett företags livskraft bör i stället oftast vara en fråga för berörda borgenärer som mestadels går med på vissa justeringar av sina fordringar. För att undvika att förfarandena missbrukas bör det dock vara sannolikt att gäldenärens ekonomiska svårigheter leder till insolvens och omstruktureringsplanen bör kunna förhindra gäldenärens insolvens och säkra verksamhetens livskraft.

(17)  En ram för omstrukturering bör finnas tillgänglig för gäldenärer så att de kan ta itu med sina ekonomiska svårigheter i ett tidigt skede, när det fortfarande verkar möjligt att förhindra insolvens och säkra en fortsättning av verksamheten. En omstruktureringsram bör finnas tillgänglig innan en gäldenär blir insolvent i enlighet med nationell rätt, dvs. innan gäldenären uppfyller villkoren för att bli föremål för ett kollektivt insolvensförfarande som normalt innebär att gäldenären helt berövas rådigheten över sina tillgångar och att en förvaltare utses. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att begränsa tillgången till nätverket för omstrukturering för företag som av en domstol i en medlemsstat konstateras ha brutit mot sina redovisnings- eller bokföringsskyldigheter. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att bevilja tillgång till ramarna för omstrukturering på begäran av borgenärer och arbetstagarföreträdare. Ett test av företagets livskraft bör inte vara en nödvändig förutsättning för att inleda förhandlingar och för att bevilja avbrytande av verkställighetsåtgärder. Bedömningen av ett företags livskraft bör i stället oftast vara en fråga för berörda borgenärer som mestadels går med på vissa justeringar av sina fordringar. För att undvika att förfarandena missbrukas bör det dock vara sannolikt att gäldenärens ekonomiska svårigheter leder till insolvens, och omstruktureringsplanen bör kunna förhindra gäldenärens insolvens och säkra verksamhetens livskraft.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17a)  Att redovisnings- och bokföringsskyldigheter iakttas anses vara ett effektivt sätt att göra företag och entreprenörer medvetna om att de riskerar att inte kunna betala sina skulder på förfallodagen. Det är lämpligt att föreskriva att medlemsstaterna ska få begränsa tillgången till omstruktureringsförfaranden till de företag och entreprenörer som iakttar sådana redovisnings- och bokföringsskyldigheter.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18)  För att främja effektivitet och minska förseningar och kostnader, bör nationella ramar för förebyggande omstrukturering omfatta flexibla förfaranden som begränsar rättsliga och administrativa myndigheters deltagande till fall där det är nödvändigt och står i proportion till syftet att skydda intressena för borgenärerna och andra berörda parter som kan komma att påverkas. För att undvika onödiga kostnader och betona det faktum att förfarandet tillämpas i ett tidigt skede, bör gäldenärer i princip behålla kontrollen över sina tillgångar och den dagliga driften av verksamheten. Det bör inte i varje fall vara obligatoriskt att utse en förvaltare, oavsett om det är en medlare som stöder förhandlingarna om en omstruktureringsplan eller en insolvensförvaltare som övervakar gäldenärens agerande, utan detta bör ske från fall till fall beroende på omständigheterna i ärendet eller gäldenärens särskilda behov. Det bör vidare inte behövas ett domstolsbeslut för att inleda en omstruktureringsprocess, som kan vara informell så länge tredje parters rättigheter inte påverkas. En viss nivå av övervakning bör dock säkerställas när det behövs för att skydda en eller flera borgenärers eller andra berörda parters berättigade intressen. Detta kan särskilt vara fallet när den rättsliga eller administrativa myndigheten beviljar ett generellt avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder eller när det förefaller nödvändigt att påtvinga en klass borgenärer en omstruktureringsplan som den inte samtycker till.

(18)  För att främja effektivitet och minska förseningar och kostnader, bör nationella ramar för förebyggande omstrukturering omfatta flexibla förfaranden som begränsar rättsliga och administrativa myndigheters deltagande till fall där det är nödvändigt och står i proportion till syftet att skydda intressena för borgenärerna och andra berörda parter som kan komma att påverkas. För att undvika onödiga kostnader och betona det faktum att förfarandet tillämpas i ett tidigt skede, bör gäldenärer i princip behålla kontrollen över sina tillgångar och den dagliga driften av verksamheten. Det bör inte i varje fall vara obligatoriskt att utse en förvaltare, oavsett om det är en medlare som stöder förhandlingarna om en omstruktureringsplan eller en insolvensförvaltare som övervakar gäldenärens agerande, utan detta bör ske från fall till fall beroende på omständigheterna i ärendet eller gäldenärens särskilda behov. Medlemsstaterna bör själva få fastställa villkoren för sådana utnämningar. En förvaltare bör emellertid utses när ett avbrytande beviljas, när omstruktureringsplanen behöver bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet med hjälp av en av klassöverskridande ”cram-down” eller om det begärs av gäldenären eller en majoritet av borgenärerna. Det bör vidare inte behövas ett domstolsbeslut för att inleda en omstruktureringsprocess, som kan vara informell så länge tredje parters rättigheter inte påverkas. En viss nivå av övervakning bör dock säkerställas när det behövs för att skydda en eller flera borgenärers eller andra berörda parters berättigade intressen. Detta kan särskilt vara fallet när den rättsliga eller administrativa myndigheten beviljar ett generellt avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder eller när det förefaller nödvändigt att påtvinga en klass borgenärer en omstruktureringsplan som den inte samtycker till. Medlemsstaterna bör dessutom säkerställa att arbetstagarföreträdarna får klar och tydlig information.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)  En gäldenär bör kunna ansöka om att den rättsliga eller administrativa myndigheten beviljar ett tillfälligt avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder, vilket även bör innebära att skyldigheten att ansöka om inledande av insolvensförfaranden förklaras vilande, om sådana åtgärder kan påverka förhandlingarna negativt och hindra utsikterna till en omstrukturering av gäldenärens verksamhet. Avbrytandet av verkställighetsåtgärder skulle kunna vara allmänt, det vill säga påverka samtliga borgenärer, eller vara riktat mot enskilda borgenärer. För att uppnå en lämplig balans mellan gäldenärens och borgenärernas rättigheter, bör ett avbrytande beviljas för en period av högst fyra månader. Komplexa omstruktureringar kan dock ta längre tid. Medlemsstaterna bör kunna besluta att den rättsliga eller administrativa myndigheten i sådana fall får förlänga denna period, om det finns bevis för att förhandlingarna om omstruktureringsplanen går framåt och att det inte är till otillbörlig skada för borgenärerna. Den rättsliga eller administrativa myndigheten bör vara övertygad om att det finns en stor sannolikhet för att en omstruktureringsplan kommer att antas för att bevilja ytterligare förlängningar. Medlemsstaterna bör säkerställa att ansökningar om förlängning av den inledande varaktigheten av avbrytandet görs inom en rimlig tidsfrist så att den rättsliga eller administrativa myndigheten kan meddela ett beslut inom skälig tid. Om en rättslig eller administrativ myndighet inte fattar ett beslut om förlängning av ett avbrytande innan det löper ut bör avbrytandet upphöra att ha verkan den dag då avbrytandeperioden löper ut. I rättssäkerhetens intresse bör avbrytandets totala varaktighet inte överstiga tolv månader.

(19)  En gäldenär bör kunna ansöka om att den rättsliga eller administrativa myndigheten beviljar ett tillfälligt avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder, om sådana åtgärder kan påverka förhandlingarna negativt och hindra utsikterna till en omstrukturering av gäldenärens verksamhet. En sådan ansökan bör vara möjlig endast om skyldigheten att ansöka om insolvens ännu inte har uppstått. Avbrytandet av verkställighetsåtgärder skulle kunna vara allmänt, det vill säga påverka samtliga borgenärer, eller vara riktat mot enskilda borgenärer, men enbart de borgenärer som deltar i förhandlingarna. För att uppnå en lämplig balans mellan gäldenärens och borgenärernas rättigheter, bör ett avbrytande beviljas för en period av högst fyra månader. Komplexa omstruktureringar kan dock ta längre tid. Medlemsstaterna bör kunna besluta att den rättsliga eller administrativa myndigheten i sådana fall får förlänga denna period, om det finns bevis för att förhandlingarna om omstruktureringsplanen går framåt och att det inte är till otillbörlig skada för borgenärerna. Medlemsstaterna bör fastställa de närmare villkoren för att förlänga ett avbrytande. Den rättsliga eller administrativa myndigheten bör vara övertygad om att det finns en stor sannolikhet för att en omstruktureringsplan kommer att antas för att bevilja ytterligare förlängningar. Medlemsstaterna bör säkerställa att ansökningar om förlängning av den inledande varaktigheten av avbrytandet görs inom en rimlig tidsfrist så att den rättsliga eller administrativa myndigheten kan meddela ett beslut inom skälig tid. Om en rättslig eller administrativ myndighet inte fattar ett beslut om förlängning av ett avbrytande innan det löper ut bör avbrytandet upphöra att ha verkan den dag då avbrytandeperioden löper ut. I rättssäkerhetens intresse bör avbrytandets sammanlagda varaktighet inte överstiga tio månader. Om ett företag emellertid har flyttat sitt säte till en annan medlemsstat inom de tre månader som föregår dess ansökan om avbrytande, bör avbrytandets sammanlagda varaktighet vara begränsad till två månader.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)  För att säkerställa att borgenärer inte lider skada bör avbrytande inte beviljas eller, om det har beviljats bör det inte förlängas eller det bör upphävas, om borgenärer otillbörligt skadas av avbrytandet av verkställigheten. Vid fastställandet av om det föreligger otillbörlig skada för borgenärer får rättsliga eller administrativa myndigheter beakta om avbrytandet skulle bevara boets sammanlagda värde, om gäldenären handlar i ond tro eller i avsikt att orsaka skada eller generellt handlar mot borgenärsförsamlingens berättigade förväntningar. En enskild borgenär eller en klass borgenärer skulle till exempel lida otillbörlig skada av avbrytandet om värdet av deras fordringar skulle försämras avsevärt till följd av avbrytandet jämfört med om inget avbrytande beviljades, eller om borgenären skulle få nackdelar jämfört med andra borgenärer med en jämförbar ställning.

(20)  För att säkerställa att borgenärer inte lider skada bör avbrytande av verkställighetsåtgärder inte beviljas om det är till otillbörlig skada för borgenärer eller om den rättsliga skyldigheten att ansöka om insolvens redan har uppstått. Om ett avbrytande har beviljats under sådana omständigheter bör det inte förlängas, eller också bör det upphävas. Vid fastställandet av om det föreligger otillbörlig skada för borgenärer får rättsliga eller administrativa myndigheter beakta om avbrytandet skulle bevara boets sammanlagda värde, om gäldenären handlar i ond tro eller i avsikt att orsaka skada eller generellt handlar mot borgenärsförsamlingens berättigade förväntningar. En enskild borgenär eller en klass borgenärer skulle till exempel lida otillbörlig skada av avbrytandet om värdet av deras fordringar skulle försämras avsevärt till följd av avbrytandet jämfört med om inget avbrytande beviljades, eller om borgenären skulle få nackdelar jämfört med andra borgenärer med en jämförbar ställning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23)  Borgenärer bör ha rätt att överklaga avbrytandet sedan det har beviljats av en rättslig eller administrativ myndighet. Om avbrytandet inte längre är nödvändigt för att underlätta antagandet av en omstruktureringsplan, till exempel på grund av att det är uppenbart att det saknas stöd för omstruktureringen hos den majoritet av borgenärer som krävs enligt nationell lagstiftning, bör borgenärer också kunna begära att avbrytandet upphävs.

(23)  Borgenärer bör ha rätt att överklaga avbrytandet sedan det har beviljats av en rättslig eller administrativ myndighet. Om avbrytandet inte längre är nödvändigt för att underlätta antagandet av en omstruktureringsplan, till exempel på grund av att det är uppenbart att det saknas stöd för omstruktureringen hos den majoritet av borgenärer som krävs enligt nationell lagstiftning, bör borgenärer också kunna begära att avbrytandet upphävs. Dessutom bör enskilda borgenärer, eller en klass borgenärer, ha samma rätt att överklaga avbrytandet om de otillbörligt skadas av planen, eller är utsatta borgenärer som står inför betydande ekonomiska svårigheter.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(24)  Alla borgenärer som berörs av omstruktureringsplanen och, om det medges enligt nationell rätt, aktieägare, bör ha rätt att rösta om antagandet av en omstruktureringsplan. Parter som inte berörs av omstruktureringsplanen bör inte ha rösträttigheter avseende planen och deras stöd bör inte heller krävas för godkännandet av planen. Röstningen kan ha formen av ett formellt röstningsförfarande eller ett samråd och godkännande mellan en erforderlig majoritet av berörda parter. Om röstningen har formen av ett samråd och godkännande, bör de berörda parter vars godkännande inte var nödvändigt emellertid erbjudas möjlighet att ansluta sig till omstruktureringsplanen.

(24)  Alla borgenärer som berörs av omstruktureringsplanen, även arbetstagare, och, om det medges enligt nationell rätt, aktieägare, bör ha rätt att rösta om antagandet av en omstruktureringsplan. Parter som inte berörs av omstruktureringsplanen bör inte ha rösträttigheter avseende planen, och deras stöd bör inte heller krävas för godkännandet av planen. Röstningen kan ha formen av ett formellt röstningsförfarande eller ett samråd och godkännande mellan en erforderlig majoritet av berörda parter. Om röstningen har formen av ett samråd och godkännande, bör de berörda parter vars godkännande inte var nödvändigt emellertid erbjudas möjlighet att ansluta sig till omstruktureringsplanen. Medlemsstaterna bör också, i den mån det medges av nationell lagstiftning och praxis, säkerställa att planen bekräftas av arbetstagarna om den leder till förändringar i arbetsorganisationen eller anställningsavtalen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25)  För att säkerställa att rättigheter som i allt väsentligt är likartade behandlas lika och att omstruktureringsplaner antas utan att otillbörligen skada berörda parters rättigheter, bör berörda parter behandlas i separata klasser som återspeglar kriterierna för klassbildning enligt nationell lagstiftning. Som ett minimum bör borgenärer med säkerhet och borgenärer utan säkerhet alltid behandlas i separata klasser. Nationell lagstiftning kan föreskriva att säkrade fordringar kan delas in i fordringar med säkerhet och fordringar utan säkerhet, grundat på säkerhetsvärdering. Nationell lagstiftning kan även föreskriva särskilda regler som ger stöd för klassbildning i fall där icke diversifierade eller på annat sätt särskilt utsatta borgenärer, såsom arbetstagare eller små leverantörer, skulle dra nytta av att sådan klass bildades. Nationell lagstiftning bör under alla omständigheter säkerställa att frågor som är av särskild betydelse för klassbildning ges lämplig behandling, såsom fordringar från anknutna parter, och bör innehålla regler som behandlar villkorade fordringar eller bestridda fordringar. Den rättsliga eller administrativa myndigheten bör undersöka klassbildning när en omstruktureringsplan ges in för bekräftelse, men medlemsstaterna skulle kunna föreskriva att dessa myndigheter även får undersöka klassbildning i ett tidigare skede om den som föreslår planen söker bekräftelse eller vägledning i förväg.

(25)  För att säkerställa att rättigheter som i allt väsentligt är likartade behandlas lika och att omstruktureringsplaner antas utan att otillbörligen skada berörda parters rättigheter, bör berörda parter behandlas i separata klasser som återspeglar kriterierna för klassbildning enligt nationell lagstiftning. Arbetstagarna bör betraktas som en separat klass om de berörs av planen. Som ett minimum bör borgenärer med säkerhet och borgenärer utan säkerhet alltid behandlas i separata klasser. Nationell lagstiftning kan föreskriva att säkrade fordringar kan delas in i fordringar med säkerhet och fordringar utan säkerhet, grundat på säkerhetsvärdering. Nationell lagstiftning kan även föreskriva särskilda regler som ger stöd för klassbildning i fall där icke diversifierade eller på annat sätt särskilt utsatta borgenärer, såsom arbetstagare eller små leverantörer, skulle dra nytta av att sådan klass bildades. Nationell lagstiftning bör under alla omständigheter säkerställa att frågor som är av särskild betydelse för klassbildning ges lämplig behandling, såsom fordringar från anknutna parter, och bör innehålla regler som behandlar villkorade fordringar eller bestridda fordringar. Den rättsliga eller administrativa myndigheten bör undersöka klassbildning när en omstruktureringsplan ges in för bekräftelse, men medlemsstaterna skulle kunna föreskriva att dessa myndigheter även får undersöka klassbildning i ett tidigare skede om den som föreslår planen söker bekräftelse eller vägledning i förväg.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26)  Erforderliga majoriteter bör fastställas i nationell rätt för att säkerställa att en minoritet av berörda parter i varje klass inte kan hindra antagandet av omstruktureringsplaner som inte otillbörligen försämrar deras rättigheter och intressen. Utan en majoritetsregel som binder borgenärer med säkerhet som inte samtycker skulle en tidig omstrukturering i många fall inte vara möjlig, till exempel i fall där en finansiell omstrukturering behövs men företaget annars är livskraftigt. För att säkerställa att parterna kan yttra sig om antagandet av omstruktureringsplaner i proportion till de intressen de har i företaget, bör den erforderliga majoriteten baseras på beloppet av borgenärernas fordringar eller andelsinnehavarnas intressen i varje enskild klass.

(26)  Erforderliga majoriteter bör fastställas i nationell rätt för att säkerställa att en minoritet av berörda parter i varje klass inte kan hindra antagandet av omstruktureringsplaner som inte otillbörligen försämrar deras rättigheter och intressen. Utan en majoritetsregel som binder borgenärer med säkerhet som inte samtycker skulle en tidig omstrukturering i många fall inte vara möjlig, till exempel i fall där en finansiell omstrukturering behövs men företaget annars är livskraftigt. För att säkerställa att alla parter behandlas rättvist vid antagandet av omstruktureringsplaner bör den erforderliga majoriteten motsvara både större delen av borgenärernas fordringar eller andelsinnehavarnas intressen i varje enskild klass och en majoritet av borgenärerna i denna klass.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28)  En omstruktureringsplan bör alltid betraktas som antagen om den majoritet som krävs i varje berörd klass stöder planen, men en omstruktureringsplan som inte stöds av den erforderliga majoriteten i varje berörd klass bör ändå kunna bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet under förutsättning att den stöds av minst en berörd klass av borgenärer och att klasser som inte samtycker inte otillbörligt skadas enligt den föreslagna planen (mekanismen för klassöverskridande ”cram-down”). Planen bör särskilt följa regeln om absolut prioritet, som säkerställer att en klass borgenärer som inte samtycker till planen tillgodoses fullständigt innan en lägre prioriterad klass borgenärer kan få någon utdelning eller behålla något intresse enligt omstruktureringsplanen. Regeln om absolut prioritet bör ligga till grund för det värde som ska fördelas mellan borgenärerna vid omstruktureringen. Som en följd av regeln om absolut prioritet bör ingen klass av borgenärer enligt omstruktureringsplanen kunna få eller behålla ekonomiska värden eller förmåner som överstiger det fulla beloppet av den klassens fordringar eller intressen. Regeln om absolut prioritet gör det möjligt att fastställa, jämfört med kapitalstrukturen i företaget under omstrukturering, den värdetilldelning som parterna ska få enligt omstruktureringsplanen på grundval av värdet av företaget som pågående verksamhet.

(28)  En omstruktureringsplan bör alltid betraktas som antagen om den majoritet som krävs i varje berörd klass och majoriteten av borgenärerna stöder planen, men en omstruktureringsplan som inte stöds av den erforderliga majoriteten bör ändå kunna bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet under förutsättning att den stöds av majoriteten av de berörda borgenärerna och att klasser som inte samtycker inte otillbörligt skadas enligt den föreslagna planen (mekanismen för klassöverskridande ”cram-down”). En sådan bekräftelse bör också krävas om planen medför en förlust av mer än 25 % av arbetsstyrkan. Planen bör särskilt följa regeln om absolut prioritet, som säkerställer att en klass borgenärer som inte samtycker till planen tillgodoses fullständigt innan en lägre prioriterad klass borgenärer kan få någon utdelning eller behålla något intresse enligt omstruktureringsplanen. Regeln om absolut prioritet bör ligga till grund för det värde som ska fördelas mellan borgenärerna vid omstruktureringen. Som en följd av regeln om absolut prioritet bör ingen klass av borgenärer enligt omstruktureringsplanen kunna få eller behålla ekonomiska värden eller förmåner som överstiger det fulla beloppet av den klassens fordringar eller intressen. Regeln om absolut prioritet gör det möjligt att fastställa, jämfört med kapitalstrukturen i företaget under omstrukturering, den värdetilldelning som parterna ska få enligt omstruktureringsplanen på grundval av värdet av företaget som pågående verksamhet. Dessutom bör korrekt information till arbetstagarföreträdarna vara ett villkor för bekräftelse.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(29)  Samtidigt som aktieägares eller andra andelsinnehavares berättigade intressen bör skyddas, bör medlemsstaterna säkerställa att aktieägare inte otillbörligen kan blockera antagandet av omstruktureringsplaner som skulle kunna återställa gäldenärens livskraft. Antagandet av en omstruktureringsplan bör till exempel inte villkoras av en överenskommelse bland andelsinnehavare out-of-the-money, det vill säga andelsinnehavare som vid en värdering av företaget inte skulle få någon betalning eller annan ersättning om den normala rangordningen av prioriterade fordringar i en likvidation tillämpades. Medlemsstaterna kan använda sig av olika metoder för att uppnå detta mål, till exempel att ge andelsinnehavare rätt att rösta om en omstruktureringsplan. Om andelsinnehavare emellertid har rätt att rösta om en omstruktureringsplan, bör en rättslig eller administrativ myndighet kunna bekräfta planen trots att en eller flera klasser av andelsinnehavare inte samtycker till den, genom en mekanism för klassöverskridande ”cram-down”. Flera klasser av andelsinnehavare kan behövas om det finns olika klasser av andelsinnehav med olika rättigheter. Andelsinnehavare i små och medelstora företag som inte är rena investerare utan ägare till företaget och bidrar till företaget på andra sätt såsom med ledningskompetens kanske saknar incitament att omstrukturera under sådana förhållanden. Därför bör mekanismen för klassöverskridande ”cram-down” vara frivillig för den som föreslår planen.

(29)  Samtidigt som aktieägares eller andra andelsinnehavares berättigade intressen bör skyddas, bör medlemsstaterna säkerställa att aktieägare inte otillbörligen kan blockera antagandet av omstruktureringsplaner som skulle kunna återställa gäldenärens livskraft och som stöds av en majoritet av klasserna. Antagandet av en omstruktureringsplan bör till exempel inte villkoras av en överenskommelse bland andelsinnehavare out-of-the-money, det vill säga andelsinnehavare som vid en värdering av företaget inte skulle få någon betalning eller annan ersättning om den normala rangordningen av prioriterade fordringar i en likvidation tillämpades. Medlemsstaterna kan använda sig av olika metoder för att uppnå detta mål, till exempel att ge andelsinnehavare rätt att rösta om en omstruktureringsplan. Om andelsinnehavare emellertid har rätt att rösta om en omstruktureringsplan, bör en rättslig eller administrativ myndighet kunna bekräfta planen trots att en eller flera klasser av andelsinnehavare inte samtycker till den, genom en mekanism för klassöverskridande ”cram-down”. Flera klasser av andelsinnehavare kan behövas om det finns olika klasser av andelsinnehav med olika rättigheter. Andelsinnehavare i små och medelstora företag som inte är rena investerare utan ägare till företaget och bidrar till företaget på andra sätt såsom med ledningskompetens kanske saknar incitament att omstrukturera under sådana förhållanden. Därför bör mekanismen för klassöverskridande ”cram-down” vara frivillig för den som föreslår planen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(29a)  För att kunna genomföra omstruktureringsplanen bör den göra det möjligt för andelsinnehavare i små och medelstora företag att tillhandahålla icke-monetärt omstruktureringsstöd genom att de utnyttjar till exempel sin erfarenhet, sitt anseende och sina affärskontakter.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(31)  En omstruktureringsplans framgång kan ofta bero på om det finns finansiella resurser för att stödja för det första företagets verksamhet under omstruktureringsförhandlingarna och för det andra genomförandet av omstruktureringsplanen efter det att den har bekräftats. Ny finansiering och tillfällig finansiering bör därför undantas från talan om återvinning som syftar till att förklara sådan finansiering ogiltig, annulleringsbar eller icke verkställbar som en återvinningsgrundande handling i samband med senare insolvensförfaranden. Nationell insolvenslagstiftning om återvinningstalan om och när gäldenären sedermera blir insolvent eller som föreskriver att nya långivare kan ådra sig civilrättsliga, förvaltningsrättsliga eller straffrättsliga påföljder för kreditgivning till låntagare i ekonomiska svårigheter äventyrar tillgången till finansiering som är nödvändig för att nå framgång med förhandlingar om och genomförande av en omstruktureringsplan. Till skillnad från vad som är fallet för ny finansiering som bör bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet som en del av en omstruktureringsplan, vet parterna när tillfällig finansiering beviljas inte om planen slutligen kommer att bekräftas eller inte. En begränsning av skyddet för tillfällig finansiering till fall där planen antagits av borgenärer eller bekräftats av en rättslig eller administrativ myndighet skulle avskräcka från tillhandahållandet av tillfällig finansiering. För att undvika missbruk bör endast finansiering skyddas som är rimligen och omedelbart nödvändig för att gäldenärens verksamhet ska kunna försätta att drivas eller överleva, eller för att bevara eller öka värdet på verksamheten i avvaktan på bekräftelsen av en omstruktureringsplan. Skydd mot talan om återvinning och skydd mot personlig ansvarighet är minimigarantier som tillerkänns tillfällig finansiering och ny finansiering. Att uppmuntra nya långivare att ta den ökade risk det innebär att investera i en livskraftig gäldenär i ekonomiska svårigheter kan dock kräva ytterligare incitament, såsom till exempel att ge sådan finansiering prioritet åtminstone över fordringar utan säkerhet i ett senare insolvensförfarande.

(31)  En omstruktureringsplans framgång kan ofta bero på om det finns finansiella resurser för att stödja för det första företagets verksamhet under omstruktureringsförhandlingarna och för det andra genomförandet av omstruktureringsplanen efter det att den har bekräftats. Ny finansiering och tillfällig finansiering bör därför undantas från talan om återvinning som syftar till att förklara sådan finansiering ogiltig, annulleringsbar eller icke verkställbar som en återvinningsgrundande handling i samband med senare insolvensförfaranden. Nationell insolvenslagstiftning om återvinningstalan om och när gäldenären sedermera blir insolvent eller som föreskriver att nya långivare kan ådra sig civilrättsliga, förvaltningsrättsliga eller straffrättsliga påföljder för kreditgivning till låntagare i ekonomiska svårigheter äventyrar tillgången till finansiering som är nödvändig för att nå framgång med förhandlingar om och genomförande av en omstruktureringsplan. Till skillnad från vad som är fallet för ny finansiering som bör bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet som en del av en omstruktureringsplan, vet parterna när tillfällig finansiering beviljas inte om planen slutligen kommer att bekräftas eller inte. En begränsning av skyddet för tillfällig finansiering till fall där planen antagits av borgenärer eller bekräftats av en rättslig eller administrativ myndighet skulle avskräcka från tillhandahållandet av tillfällig finansiering. För att undvika missbruk bör endast finansiering skyddas som är rimligen och omedelbart nödvändig för att gäldenärens verksamhet ska kunna försätta att drivas eller överleva, eller för att bevara eller öka värdet på verksamheten i avvaktan på bekräftelsen av en omstruktureringsplan. Skydd mot talan om återvinning och skydd mot personlig ansvarighet är minimigarantier som tillerkänns tillfällig finansiering och ny finansiering.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(32)  Berörda parter bör kunna överklaga ett beslut om bekräftelse av en omstruktureringsplan. För att säkerställa att planen är effektiv, minska osäkerhet och undvika oberättigade förseningar bör överklaganden dock inte ha uppskjutande verkan på verkställigheten av planen. Om det fastställs att en minoritet av borgenärer har lidit oberättigad skada till följd av planen bör medlemsstaterna överväga att som ett alternativ till att undanröja planen tillerkänna de borgenärer som inte samtyckte till planen ekonomisk ersättning, vilken bör betalas av gäldenären eller de borgenärer som röstade för planen.

(32)  Berörda parter bör kunna överklaga ett beslut om bekräftelse av en omstruktureringsplan. För att säkerställa att omstruktureringsplanen är effektiv, minska osäkerhet och undvika oberättigade förseningar bör överklaganden dock inte ha uppskjutande verkan på verkställigheten av planen. Om det fastställs att en minoritet av borgenärer har lidit oberättigad skada till följd av planen bör medlemsstaterna överväga att som ett alternativ till att undanröja planen tillerkänna de borgenärer som inte samtyckte till omstruktureringsplanen ekonomisk ersättning, vilken bör betalas av gäldenären eller de borgenärer som röstade för planen, med undantag för klassen arbetstagare.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(34)  Arbetstagare bör åtnjuta fullständigt arbetsrättsligt skydd under förfarandena för förebyggande omstrukturering. Detta direktiv bör, särskilt, inte påverka arbetstagares rättigheter som garanteras av rådets direktiv 98/59/EG68, rådets direktiv 2001/23/EG69, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG70, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG71 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG72. De skyldigheter i fråga om information till och samråd med arbetstagare i nationell lagstiftning som genomför de ovannämnda direktiven behålls helt oförändrade. Detta innefattar skyldigheter att informera och samråda med arbetstagarnas representanter om beslutet att använda en ram för förebyggande omstrukturering i enlighet med direktiv 2002/14/EG. Med hänsyn till behovet att säkerställa en lämplig skyddsnivå för arbetstagare bör medlemsstaterna i princip utesluta arbetstagares utestående fordringar såsom dessa definieras i direktiv 2008/94/EG från avbrytande av verkställighet, oberoende av om dessa fordringar har uppkommit innan eller efter det att avbrytandet beviljades. Sådant avbrytande bör vara tillåtet endast för de belopp och den period som betalningen av sådana fordringar effektivt garanteras på andra sätt enligt nationell rätt. Om medlemsstaterna utvidgar den garanti för betalning av arbetstagares utestående fordringar som fastställs i direktiv 2008/94/EG till att omfatta förebyggande omstruktureringsförfaranden som inrättas genom detta direktiv, är det inte längre berättigat att utesluta arbetstagares fordringar från avbrytandet av verkställighet eftersom de täcks av garantin. Om det i nationell rätt finns begränsningar av garantiinstitutioners ansvar, antingen vad avser garantins längd eller det belopp som betalas ut till arbetstagare, bör arbetstagare kunna driva in sina fordringar gentemot arbetsgivaren vid eventuella underskott även under den tid avbrytandet av verkställighet pågår.

(34)  Arbetstagare bör åtnjuta fullständigt arbetsrättsligt skydd under förfarandena för förebyggande omstrukturering. Detta direktiv bör, särskilt, inte påverka arbetstagares rättigheter som garanteras av rådets direktiv 98/59/EG68, rådets direktiv 2001/23/EG69, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG70, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG71 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG72. De skyldigheter i fråga om information till och samråd med arbetstagare i nationell lagstiftning som genomför de ovannämnda direktiven behålls helt oförändrade. Detta innefattar skyldigheter att informera och samråda med arbetstagarföreträdarna om beslutet att använda en ram för förebyggande omstrukturering i enlighet med direktiv 2002/14/EG. Med hänsyn till behovet att säkerställa en lämplig skyddsnivå för arbetstagare bör medlemsstaterna vara skyldiga att utesluta arbetstagares utestående fordringar från avbrytande av verkställighet, oberoende av om dessa fordringar har uppkommit innan eller efter det att avbrytandet beviljades. Sådant avbrytande bör vara tillåtet endast för de belopp och den period som betalningen av sådana fordringar effektivt garanteras på en liknande nivå på andra sätt enligt nationell rätt. Om det i nationell rätt finns begränsningar av garantiinstitutioners ansvar, antingen vad avser garantins längd eller det belopp som betalas ut till arbetstagare, bör arbetstagare kunna driva in sina fordringar gentemot arbetsgivaren vid eventuella underskott även under den tid avbrytandet av verkställighet pågår.

__________________

__________________

68 Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).

68 Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).

69 Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).

69 Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).

70 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29).

70 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29).

71 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens (EUT L 283, 28.10.2008, s. 36).

71 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens (EUT L 283, 28.10.2008, s. 36).

72 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28).

72 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28).

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(34a)  Arbetstagarna och deras företrädare bör få tillgång till alla handlingar och uppgifter om den föreslagna omstruktureringsplanen så att de kan göra en grundlig bedömning av de olika scenarierna. Dessutom bör arbetstagarna och deras företrädare ha rätt att aktivt delta i alla samråds- och godkännandefaser under utarbetandet av planen och bör garanteras tillgång till sakkunnig rådgivning i samband med omstruktureringen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(35)  Om en omstrukturering medför en överlåtelse av delar av företag eller verksamheter bör arbetstagares rättigheter som grundar sig på anställningsavtal eller anställningsförhållanden, vilket särskilt inbegriper rätten till lön, skyddas i enlighet med artiklarna 3 och 4 i direktiv 2001/23/EG, utan att det påverkar de särskilda regler som är tillämpliga i fall av insolvensförfaranden enligt artikel 5 i det direktivet och särskilt de möjligheter som medges i artikel 5.2 i det direktivet. Dessutom, och utan att det påverkar rätten till information och samråd, inklusive om beslut som kan medföra väsentliga förändringar i arbetsorganisationen eller anställningsavtalen i syfte att nå en överenskommelse om sådana beslut, vilka garanteras enligt direktiv 2002/14/EG, bör enligt det här direktivet arbetstagare som påverkas av omstruktureringsplanen ha rätt att rösta om planen. I fråga om röstning om omstruktureringsplanen bör medlemsstaterna få besluta att placera arbetstagare i en separat klass från övriga borgenärer.

(35)  Om en omstrukturering medför en överlåtelse av delar av företag eller verksamheter bör arbetstagares rättigheter som grundar sig på anställningsavtal eller anställningsförhållanden, vilket särskilt inbegriper rätten till lön, skyddas i enlighet med artiklarna 3 och 4 i direktiv 2001/23/EG, men det bör endast vara möjligt att tillämpa artikel 5 i det direktivet i händelse av insolvens och inte i händelse av en omstruktureringsplan. Dessutom, och utan att det påverkar rätten till information och samråd, inklusive om beslut som kan medföra väsentliga förändringar i arbetsorganisationen eller anställningsavtalen i syfte att nå en överenskommelse om sådana beslut, vilka garanteras enligt direktiv 2002/14/EG, bör enligt det här direktivet arbetstagare som påverkas av omstruktureringsplanen ha rätt att rösta om den, och deras godkännande bör vara bindande för bekräftelsen av planen. I fråga om röstning om omstruktureringsplanen bör medlemsstaterna placera arbetstagare i en separat klass från övriga borgenärer och säkerställa att denna klass beviljas förmånsrätt.

Motivering

Artikel 5 i direktiv 2001/23/EG tillämpas ”om överlåtaren är föremål för konkursförfarande eller något motsvarande insolvensförfarande, som inletts i syfte att likvidera överlåtarens tillgångar” och kan därmed inte tillämpas i händelse av en omstruktureringsplan.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(35a)  Varje föreslagen omstrukturering bör förklaras i sin helhet för arbetstagarföreträdarna, som bör få sådan information om omstruktureringen att de kan göra en ingående bedömning och vid behov förbereda sig för samråd.1a

_________________

1a Antagna texter P7_TA(2013)0005, Information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(36)  För att ytterligare främja förebyggande omstruktureringar är det viktigt att säkerställa att företagsledare inte avskräcks från att göra rimliga affärsmässiga bedömningar eller ta rimliga affärsmässiga risker, särskilt om det skulle öka chanserna för att omstrukturera potentiellt livskraftiga företag. Om företaget har finansiella svårigheter, bör företagsledare vidta åtgärder som att anlita professionell rådgivning, däribland om omstrukturering och insolvens, exempelvis genom att vid behov använda verktyg för tidig varning, skydda företagets tillgångar i syfte att maximera värdet och undvika förlust av centrala tillgångar, se över verksamhetens struktur och funktion för att undersöka livskraften och minska utgifterna, inte utsätta företaget för typer av transaktioner som kan bli föremål för återvinning om det inte är affärsmässigt berättigat, fortsätta att handla under omständigheter där det är lämpligt för att maximera företagets värde som pågående verksamhet samt förhandla med borgenärer och ingå förebyggande omstruktureringsförfaranden. Om gäldenären är nära insolvens är det också viktigt att skydda borgenärernas berättigade intressen från ledningsbeslut som kan inverka på sammansättningen av gäldenärens bo, särskilt om sådana beslut kan leda till ytterligare värdeminskningar av den del av boet som är tillgänglig för omstrukturering eller utdelning till borgenärer. Det är därför nödvändigt att företagsledare under sådana omständigheter undviker varje uppsåtligt eller grovt oaktsamt handlande som leder till personlig vinning på bekostnad av intressenter och att de inte godkänner transaktioner till undervärde eller vidtar åtgärder som leder till att en eller flera intressenter otillbörligt prioriteras framför andra. I detta direktiv bör med företagsledare avses personer som är ansvariga för att fatta beslut om företaget ledning.

(36)  För att ytterligare främja förebyggande omstruktureringar är det viktigt att säkerställa att företagsledare och entreprenörer inte avskräcks från att göra rimliga affärsmässiga bedömningar eller ta rimliga affärsmässiga risker, särskilt om det skulle öka chanserna för att omstrukturera potentiellt livskraftiga företag. Om företaget har finansiella svårigheter, bör företagsledare vidta åtgärder som att anlita professionell rådgivning, däribland om omstrukturering och insolvens, exempelvis genom att vid behov använda verktyg för tidig varning, skydda företagets tillgångar i syfte att maximera värdet och undvika förlust av centrala tillgångar, se över verksamhetens struktur och funktion för att undersöka livskraften och minska utgifterna, inte utsätta företaget för typer av transaktioner som kan bli föremål för återvinning om det inte är affärsmässigt berättigat, fortsätta att handla under omständigheter där det är lämpligt för att maximera företagets värde som pågående verksamhet samt förhandla med borgenärer och ingå förebyggande omstruktureringsförfaranden. Företagsledarna bör också fullgöra alla sina skyldigheter gentemot borgenärer, arbetstagarföreträdare och andra intressenter. Om gäldenären är nära insolvens är det också viktigt att skydda borgenärernas berättigade intressen från ledningsbeslut som kan inverka på sammansättningen av gäldenärens bo, särskilt om sådana beslut kan leda till ytterligare värdeminskningar av den del av boet som är tillgänglig för omstrukturering eller utdelning till borgenärer. Det är därför nödvändigt att företagsledare under sådana omständigheter undviker varje uppsåtligt eller grovt oaktsamt handlande som leder till personlig vinning på bekostnad av intressenter och att de inte godkänner transaktioner till undervärde eller på annat sätt avsiktligen minskar värdet på företaget eller vidtar åtgärder som leder till att en eller flera intressenter otillbörligt prioriteras framför andra. I detta direktiv bör med företagsledare avses personer som är ansvariga för att fatta beslut om företagets ledning. Bristande efterlevnad bör kunna leda till en längre skuldavskrivningsperiod eller strängare villkor för skuldavskrivning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(37)  De olika möjligheterna till en andra chans i medlemsstaterna kan uppmuntra överskuldsatta entreprenörer att flytta mellan medlemsstaterna i syfte att utnyttja kortare skuldavskrivningsperioder eller mer attraktiva villkor för skuldavskrivning, vilket leder till rättslig osäkerhet och kostnader för borgenärerna när de ska driva in sina fordringar. Effekterna av en konkurs, särskilt det sociala stigmat, de rättsliga följderna, såsom att entreprenörer utesluts från att starta och driva företagsverksamhet, och den fortlöpande oförmågan att betala av sina skulder, är vidare faktorer som i hög grad avskräcker entreprenörer från att starta en verksamhet eller söka en andra chans, trots att det finns belägg för att entreprenörer som har försatts i konkurs har större förutsättningar att bli framgångsrika andra gången. Det bör därför vidtas åtgärder för att minska de negativa effekterna av överskuldsättning och konkurs för entreprenörer, särskilt genom att möjliggöra en fullständig skuldavskrivning efter en viss tid och genom att begränsa varaktigheten av näringsförbud som åläggs i samband med gäldenärens överskuldsättning.

(37)  De olika möjligheterna till en andra chans i medlemsstaterna kan uppmuntra överskuldsatta entreprenörer att flytta mellan medlemsstaterna i syfte att utnyttja kortare skuldavskrivningsperioder eller mer attraktiva villkor för skuldavskrivning, vilket leder till rättslig osäkerhet och kostnader för borgenärerna när de ska driva in sina fordringar. Effekterna av en konkurs, särskilt det sociala stigmat, de rättsliga följderna, såsom att entreprenörer utesluts från att starta och driva företagsverksamhet, och den fortlöpande oförmågan att betala av sina skulder, är vidare faktorer som i hög grad avskräcker entreprenörer från att starta en verksamhet eller söka en andra chans, trots att det finns belägg för att entreprenörer som har försatts i konkurs har större förutsättningar att bli framgångsrika andra gången. Det bör därför vidtas åtgärder för att minska de negativa effekterna av överskuldsättning och konkurs för entreprenörer, särskilt genom att möjliggöra en fullständig skuldavskrivning efter en viss tid och genom att begränsa varaktigheten av näringsförbud som åläggs i samband med gäldenärens överskuldsättning. Skuldavskrivningsperioden bör vara fem år från och med den dag då gäldenären gör sin första ansökan, och medlemsstaterna bör kunna fastställa en längre period om det rör sig om en andra eller därpå följande skuldavskrivningsperiod.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(38)  En fullständig skuldavskrivning eller näringsförbud som löper ut efter en kort tid är inte lämpligt i alla fall, till exempel om gäldenären är ohederlig eller har handlat i ond tro. Medlemsstaterna bör ge rättsliga eller administrativa myndigheter tydliga riktlinjer om hur de ska bedöma huruvida en entreprenör är hederlig. När de fastställer huruvida gäldenären varit ohederlig kan de rättsliga eller administrativa myndigheterna till exempel beakta skuldernas art och omfattning, vid vilken tidpunkt de uppstod, vilka ansträngningar gäldenären har gjort för att betala skulderna och uppfylla rättsliga skyldigheter, inbegripet offentliga tillståndskrav och korrekt bokföring, samt om gäldenären har handlat på ett sätt som hindrat åtgärder från borgenärers sida. Näringsförbud kan ha längre eller obestämd varaktighet i situationer där entreprenören utövar vissa yrken som betraktas som känsliga i medlemsstaterna eller om han eller hon har dömts för brottslig verksamhet. I sådana fall skulle det vara möjligt för entreprenörer att åtnjuta skuldavskrivning men ändå för en längre eller obestämd tidsperiod åläggas förbud mot att utöva ett visst yrke.

(38)  En fullständig skuldavskrivning eller näringsförbud som löper ut efter en kort tid är inte lämpligt i alla fall ens om ett insolvensförfarande genomförts, till exempel om gäldenären är ohederlig eller har handlat i ond tro. Medlemsstaterna bör ge rättsliga eller administrativa myndigheter tydliga riktlinjer och kriterier avseende metoden för att bedöma huruvida en entreprenör är hederlig. När de fastställer huruvida gäldenären varit ohederlig kan de rättsliga eller administrativa myndigheterna till exempel beakta skuldernas art och omfattning, vid vilken tidpunkt de uppstod, vilka ansträngningar gäldenären har gjort för att betala skulderna och uppfylla rättsliga skyldigheter, inbegripet offentliga tillståndskrav och korrekt bokföring, samt om gäldenären har handlat på ett sätt som hindrat åtgärder från borgenärers sida. Näringsförbud kan ha längre eller obestämd varaktighet i situationer där entreprenören utövar vissa yrken som betraktas som känsliga i medlemsstaterna eller om han eller hon har dömts för brottslig verksamhet. I sådana fall skulle det vara möjligt för entreprenörer att åtnjuta skuldavskrivning men ändå för en längre eller obestämd tidsperiod åläggas förbud mot att utöva ett visst yrke.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(39)  Det är nödvändigt att bevara och öka insynen och förutsägbarheten i förfarandena när det gäller att ge resultat som gynnar företagens fortlevnad och ger entreprenörer en andra chans, eller som tillåter en effektiv avveckling av icke livskraftiga företag. Det är också nödvändigt att förkorta de överdrivet långa insolvensförfarandena i många medlemsstater, vilka leder till rättsosäkerhet för borgenärer och investerare och låga utdelningsgrader. Med tanke på de förstärkta mekanismer för samarbete mellan domstolar och förvaltare i gränsöverskridande ärenden som inrättats genom förordning (EU) 2015/848, bör professionalismen hos alla berörda aktörer bringas till jämförbara höga nivåer i hela unionen. För att uppnå dessa mål bör medlemsstaterna säkerställa att ledamöter vid de rättsliga och administrativa myndigheterna har lämplig utbildning samt är specialiserade på och har erfarenhet av insolvensfrågor. En sådan specialisering av personal inom rättväsendet bör leda till att det kan fattas beslut med potentiellt betydande ekonomiska och sociala konsekvenser inom en kort tidsperiod och bör inte betyda att dessa personer enbart har att hantera frågor om omstrukturering, insolvens och en andra chans. Ett effektivt sätt att uppnå detta mål kan till exempel vara att inrätta specialdomstolar eller specialavdelningar i enlighet med den nationella lagstiftning som reglerar rättsväsendets organisation.

(39)  Specialiserade förvaltare och domare i insolvensärenden samt tillgången till digitala verktyg kan i hög grad bidra till att minska förfarandenas längd, minska kostnaderna och förbättra stödet eller tillsynen. Det är nödvändigt att bevara och öka insynen och förutsägbarheten i förfarandena när det gäller att ge resultat som gynnar företagens fortlevnad och ger hederliga entreprenörer en andra chans, eller som tillåter en snabb och effektiv avveckling av icke livskraftiga företag. Det är också nödvändigt att förkorta de överdrivet långa insolvensförfarandena i många medlemsstater, vilka leder till rättsosäkerhet för borgenärer och investerare och låga utdelningsgrader. För att förkorta de överdrivet långa insolvensförfarandena är det också nödvändigt att integrera digitala kommunikationsverktyg i dessa förfaranden. Med tanke på de förstärkta mekanismer för samarbete mellan domstolar och förvaltare i gränsöverskridande ärenden som inrättats genom förordning (EU) 2015/848, bör professionalismen och specialiseringen hos alla berörda aktörer bringas till jämförbara höga nivåer i hela unionen. För att uppnå dessa mål bör medlemsstaterna säkerställa att ledamöter vid de rättsliga och administrativa myndigheterna har lämplig utbildning samt är specialiserade på och har erfarenhet av insolvensfrågor. En sådan specialisering av personal inom rättsväsendet bör leda till att det kan fattas beslut med potentiellt betydande ekonomiska och sociala konsekvenser inom en kort tidsperiod och bör inte betyda att dessa personer enbart har att hantera frågor om omstrukturering, insolvens och en andra chans. Ett effektivt sätt att uppnå detta mål kan till exempel vara att inrätta specialdomstolar eller specialavdelningar i enlighet med den nationella lagstiftning som reglerar rättsväsendets organisation.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

40.  Medlemsstaterna bör också säkerställa att de förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans som utses av rättsliga och administrativa myndigheter får lämplig utbildning och står under lämplig tillsyn när de utför sina uppgifter, att de utses på ett öppet sätt med beaktande av behovet att säkerställa effektiva förfaranden och att de utför sina uppgifter med integritet. Förvaltare bör också ansluta sig till frivilliga uppförandekoder som syftar till att säkerställa att de har lämpliga kvalifikationer och utbildning, att det råder öppenhet i fråga om deras uppgifter och att det finns regler för fastställande av deras ersättning och tecknande av yrkesansvarsförsäkring, samt tillsyns- och regleringsmekanismer som bör omfatta en lämplig och effektiv ordning för att ålägga sanktioner för de som har brustit vid fullgörandet av sina uppgifter. Sådana standarder kan uppnås utan att man i princip behöver skapa nya yrken eller kvalifikationer.

40.  Medlemsstaterna bör också säkerställa att de förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans som utses av rättsliga och administrativa myndigheter får lämplig utbildning och står under lämplig tillsyn när de utför sina uppgifter, att de utses på ett öppet sätt med beaktande av behovet att säkerställa effektiva förfaranden och att de utför sina uppgifter med integritet för att uppnå huvudmålet att återupprätta verksamhetens livskraft. Förvaltare bör rädda företag och inte avveckla dem, och de bör också ansluta sig till etiska regler som syftar till att garantera att de har lämpliga kvalifikationer och utbildning och säkerställa öppenhet i fråga om deras uppgifter och regler för fastställande av deras ersättning och tecknande av yrkesansvarsförsäkring samt tillsyns- och regleringsmekanismer som bör omfatta en lämplig och effektiv ordning för att ålägga sanktioner för de som har brustit vid fullgörandet av sina uppgifter. Sådana standarder kan uppnås utan att man i princip behöver skapa nya yrken eller kvalifikationer. Medlemsstaterna bör säkerställa att information om de administrativa myndigheter som utövar tillsyn eller kontroll över förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans offentliggörs.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

42.  Det är viktigt att samla tillförlitliga uppgifter om hur förfarandena för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning fungerar för att övervaka genomförandet och tillämpningen av detta direktiv. Medlemsstaterna bör därför samla in och aggregera uppgifter som är tillräckligt detaljerade för att möjliggöra en korrekt bedömning av hur direktivet fungerar i praktiken.

42.  Det är viktigt att samla tillförlitliga uppgifter om hur förfarandena för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning fungerar för att övervaka genomförandet och tillämpningen av detta direktiv. Medlemsstaterna bör därför öka sina insatser för att samla in, aggregera och tillhandahålla kommissionen sådana uppgifter. Uppgifterna bör vara tillräckligt detaljerade för att möjliggöra en korrekt bedömning av hur direktivet fungerar i praktiken.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(46a)  Arbetstagarna bör inte bära den börda som förfaranden för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning innebär, och skulder gentemot dem, såsom obetalda löner, bör alltid tillgodoses först. För att garantera den fortsatta produktionen och sysselsättningen och på ett bättre sätt bekämpa taktiska eller bedrägliga tillvägagångssätt från ledningens sida bör arbetstagarna även informeras och rådfrågas i inledningsskedet av förfaranden för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(47a)  Det bör göras en ytterligare bedömning för att utvärdera om det är nödvändigt att lägga fram lagstiftningsförslag för att hantera insolvens som omfattar personer som inte utövar en näringsverksamhet, en affärsverksamhet, ett hantverk eller ett yrke som kan jämföras med verksamhet som bedrivs av en arbetsgivare och som – i egenskap av konsumenter eller användare av varor eller offentliga eller privata tjänster – i god tro tillfälligt eller permanent är oförmögna att betala sina skulder när de förfaller till betalning. Sådana lagstiftningsförslag bör föreskriva att tillgång till grundläggande varor och tjänster garanteras för dessa personer så att de har anständiga levnadsvillkor.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  förfaranden för förebyggande omstrukturering som är tillgängliga för gäldenärer i ekonomiska svårigheter när det råder sannolikhet för insolvens,

(a)  snabba förfaranden för förebyggande omstrukturering som är tillgängliga för gäldenärer i ekonomiska svårigheter när det råder sannolikhet för insolvens och en genuin möjlighet att hindra företaget från att genomgå ett insolvensförfarande,

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  förfaranden som leder till avskrivning av skulder som överskuldsatta entreprenörer ådragit sig och som ger dem möjlighet att starta en ny verksamhet,

(b)  förfaranden som leder till avskrivning av skulder som överskuldsatta entreprenörer ådragit sig efter det att de har genomgått ett insolvensförfarande och som ger dem möjlighet att starta en ny verksamhet,

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  insolvensförfarande: ett kollektivt insolvensförfarande som innebär att gäldenären helt eller delvis berövas rådigheten över sina tillgångar och att en förvaltare utses.

(1)  insolvensförfarande: ett kollektivt insolvensförfarande som innebär att gäldenären helt eller delvis berövas rådigheten över sina tillgångar och att en insolvensförvaltare utses.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2a)  sannolikhet för insolvens: en situation där gäldenären inte är insolvent enligt nationell rätt men där det finns ett verkligt och allvarligt hot mot gäldenärens framtida möjligheter att betala sina skulder när de förfaller.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  kontrakt för senare verkställighet: kontrakt mellan gäldenären och en eller flera borgenärer enligt vilka båda sidor fortfarande har skyldigheter att uppfylla vid den tidpunkt då avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder beslutas.

(5)  väsentliga verkställighetskontrakt: kontrakt mellan gäldenären och en eller flera borgenärer enligt vilka båda sidor fortfarande har skyldigheter att uppfylla vid den tidpunkt då avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder beslutas och är nödvändiga för att upprätthålla den dagliga driften av verksamheten, inbegripet eventuella leveranser om ett inställande av leveranserna skulle leda till att företagets verksamhet stannar av.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  klassbildning: gruppering av berörda borgenärer och andelsinnehavare i en omstruktureringsplan på ett sätt som återspeglar de berörda fordringarnas och intressenas rättigheter och senioritet, med beaktande av möjliga befintliga förmånsrätter, panträtter eller avtal mellan borgenärer, och deras behandling enligt omstruktureringsplanen.

(6)  klassbildning: gruppering av berörda borgenärer och andelsinnehavare i en omstruktureringsplan på ett sätt som återspeglar de berörda fordringarnas och intressenas rättigheter och senioritet, med beaktande av möjliga befintliga förmånsrätter, panträtter eller avtal mellan borgenärer, och deras behandling enligt omstruktureringsplanen. Vid antagandet av en omstruktureringsplan delas borgenärerna in i olika klasser av borgenärer i enlighet med medlemsstaternas bestämmelser, där fordringar med säkerhet och fordringar utan säkerhet som ett minimum behandlas i separata klasser.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)  klassöverskridande ”cram-down”: bekräftelse av en rättslig eller administrativ myndighet av en omstruktureringsplan trots att en eller flera berörda klasser av borgenärer inte samtycker till planen.

(8)  klassöverskridande ”cram-down”: en rättslig eller administrativ myndighets bekräftelse av en omstruktureringsplan trots att flera berörda klasser av borgenärer inte samtycker till planen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11)  ny finansiering: alla nya medel, oberoende av om de tillhandahålls av en befintlig eller en ny borgenär, som är nödvändiga för att genomföra en omstruktureringsplan, som har överenskommits i den omstruktureringsplanen och därefter bekräftats av en rättslig eller administrativ myndighet.

(11)  ny finansiering: alla nya medel, inbegripet beviljande av kredit, oberoende av om de tillhandahålls av en befintlig eller en ny borgenär, som är nödvändiga för att genomföra en omstruktureringsplan och som har överenskommits i den omstruktureringsplanen och därefter bekräftats av en rättslig eller administrativ myndighet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  tillfällig finansiering: alla nya medel, oberoende av om de tillhandahålls av en befintlig eller en ny borgenär, som är rimligen och omedelbart nödvändiga för att gäldenärens verksamhet ska kunna försätta att drivas eller överleva, eller för att bevara eller öka värdet på den verksamheten i avvaktan på bekräftelsen av en omstruktureringsplan.

(12)  tillfällig finansiering: alla nya medel, inbegripet beviljande av kredit, oberoende av om de tillhandahålls av en befintlig eller en ny borgenär, som är rimligen och omedelbart nödvändiga för att gäldenärens verksamhet ska kunna försätta att drivas eller överleva, eller för att bevara eller öka värdet på den verksamheten i avvaktan på bekräftelsen av en omstruktureringsplan.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  överskuldsatt entreprenör: en fysisk person som utövar en näringsverksamhet, en affärsverksamhet, ett hantverk eller ett yrke och som inte endast tillfälligt är oförmögen att betala sina skulder när de förfaller till betalning.

(13)  överskuldsatt entreprenör: en fysisk person som utövar en näringsverksamhet, en affärsverksamhet, ett hantverk eller ett yrke och som inte endast tillfälligt är oförmögen att betala sina skulder när de förfaller till betalning, även en entreprenör som är oförmögen att betala de skulder han eller hon som fysisk person har ådragit sig i samband med finansieringen av starten av sin affärsverksamhet och en person vars affärsverksamhet uteslutande är en sidoverksamhet och vars yrkesmässiga och personliga skulder inte rimligtvis kan åtskiljas.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  fullständig skuldavskrivning: annullering av utestående skulder till följd av ett förfarande som omfattar realisering av tillgångar och/eller en återbetalnings-/skuldsaneringsplan.

(14)  fullständig skuldavskrivning: annullering av utestående skulder till följd av ett insolvensförfarande.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15)  förvaltare på området för omstrukturering: en person eller ett organ som utses av en rättslig eller administrativ myndighet för att utföra en eller flera av följande uppgifter:

(15)  förvaltare på området för omstrukturering: en person eller ett organ som enligt nationell rätt har behörighet att utföra en eller flera av följande uppgifter:

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Bistå gäldenären eller borgenärerna med att utarbeta eller förhandla om en omstruktureringsplan.

(a)  Bistå gäldenären eller borgenärerna med att utarbeta eller förhandla om en omstruktureringsplan eller en överlåtelseplan för verksamhetens livskraftiga delar.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15a)  återbetalningsplan: en plan som anger specifika betalningsbelopp och betalningsdatum för en gäldenärs betalningar till borgenärerna som en del av en omstruktureringsplan.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15b)  livskraftig: förmåga att uppvisa en skälig kapitalavkastning efter att ha täckt alla kostnader inklusive avskrivning och finansieringskostnader.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 3

Artikel 3

Tidig varning

Tidig varning och tillgång till information

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer och entreprenörer har tillgång till verktyg för tidig varning som kan upptäcka en försämring av verksamhetsutvecklingen och signalera till gäldenären eller entreprenören att de måste agera skyndsamt.

1.  Medlemsstaterna ska utveckla och säkerställa tillgången till klara och tydliga verktyg för tidig varning som kan upptäcka en försämring av verksamhetsutvecklingen och signalera till gäldenären, entreprenören eller arbetstagarföreträdaren att de måste agera skyndsamt. Medlemsstaterna får i detta avseende använda sig av ny it-teknik för meddelanden och onlinekommunikation.

1a. Verktyg för tidig varning kan omfatta följande:

(a) Redovisnings- och övervakningsskyldigheter för gäldenären eller gäldenärens ledning.

(b) Rapporteringsskyldigheter enligt låneavtal.

(c) Regelbundna rapporterings- eller informationsskyldigheter för tredje parter, såsom revisorer, skatte- och socialförsäkringsmyndigheter eller vissa typer av borgenärer, såsom banker.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer och entreprenörer har tillgång till relevant aktuell, tydlig, koncis och användarvänlig information om tillgången till verktyg för tidig varning och alla medel som står till deras förfogande för att omstruktureras i ett tidigt skede eller för att erhålla avskrivning av personliga skulder.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer, entreprenörer och arbetstagarföreträdare har tillgång till relevant aktuell, tydlig, koncis och användarvänlig information om tillgången till verktyg för tidig varning och alla medel som står till deras förfogande för att omstruktureras i ett tidigt skede eller för att erhålla avskrivning av personliga skulder.

2a. Medlemsstaterna ska på en särskild webbplats och på ett användarvänligt sätt offentliggöra hur gäldenärer och entreprenörer kan få tillgång till verktyg för tidig varning i sina medlemsstater. Medlemsstaterna ska säkerställa att framför allt små och medelstora företag har tillgång till denna information.

2b. Medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagarföreträdarna får tillgång till relevant och aktuell information om verksamhetsläget och att de kan informera gäldenärer och entreprenörer om sina farhågor när det gäller verksamhetsläget och behovet av att eventuellt använda omstruktureringsmekanismer.

3.  Medlemsstaterna får begränsa den tillgång som avses i punkterna 1 och 2 till små och medelstora företag eller till entreprenörer.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 4

Artikel 4

Tillgång till ramar för förebyggande omstrukturering

Tillgång till ramar för förebyggande omstrukturering

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer i ekonomiska svårigheter, om det råder sannolikhet för insolvens, har tillgång till en effektiv ram för förebyggande omstrukturering som ger dem möjlighet att omstrukturera sina skulder eller sin verksamhet, återupprätta sin livskraft och undvika insolvens.

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer i ekonomiska svårigheter, om det råder sannolikhet för insolvens, har tillgång till en effektiv ram för förebyggande omstrukturering som ger dem möjlighet att omstrukturera sina skulder eller sin verksamhet, återupprätta sin livskraft och undvika insolvens eller hitta andra lösningar för att undvika insolvens och på så sätt bevara arbetstillfällen och upprätthålla affärsverksamheten.

1a. Medlemsstaterna får föreskriva att tillgången till omstruktureringsförfaranden ska begränsas till företag som inte har dömts genom en lagakraftvunnen dom för allvarligt åsidosättande av sina redovisnings- och bokföringsskyldigheter enligt nationell rätt.

2.  Ramar för förebyggande omstrukturering kan bestå av ett eller flera förfaranden eller en eller flera åtgärder.

2.  Ramar för förebyggande omstrukturering kan bestå av ett eller flera förfaranden eller en eller flera åtgärder, antingen utanför domstol eller efter beslut av en administrativ eller rättslig myndighet.

3.  Medlemsstaterna ska inrätta bestämmelser som begränsar rättsliga eller administrativa myndigheters medverkan till fall där det är nödvändigt och proportionerligt så att varje berörd parts rättigheter tillvaratas.

3. Medlemsstaterna får inrätta bestämmelser som begränsar rättsliga eller administrativa myndigheters medverkan till fall där det är nödvändigt och proportionellt samtidigt som det säkerställs att varje berörd parts rättigheter tillvaratas.

4.  Ramar för förebyggande omstrukturering ska vara tillgängliga på ansökan av gäldenären, eller av borgenärer med gäldenärens medgivande.

4. Ramar för förebyggande omstrukturering ska vara tillgängliga på ansökan av gäldenären.

4a. Medlemsstaterna får också föreskriva att omstruktureringsramar ska finnas tillgängliga på begäran av borgenärer och arbetstagarföreträdare med gäldenärens medgivande.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 5

Artikel 5

Gäldenär som fortfarande råder över sina tillgångar

Gäldenär som fortfarande råder över sina tillgångar

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer som får tillgång till förfaranden för förebyggande omstrukturering helt eller åtminstone delvis behåller kontrollen över sina tillgångar och den dagliga driften av verksamheten.

1  Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer som får tillgång till förfaranden för förebyggande omstrukturering helt eller åtminstone delvis behåller kontrollen över sina tillgångar och den dagliga driften av verksamheten.

2.  Det ska inte vara obligatoriskt att en rättslig eller administrativ myndighet i alla fall utser en förvaltare på området för omstrukturering.

2.  Oavsett om tillsynen av ett omstruktureringsförfarande av en förvaltare på området för omstrukturering är obligatorisk eller inte, ska det under alla omständigheter omfattas av nationell rätt så att de berörda parternas rättigheter garanteras.

3.  Medlemsstaterna får kräva att en förvaltare på området för omstrukturering utses i följande fall:

3.  Medlemsstaterna ska kräva att en förvaltare på området för omstrukturering utses i åtminstone följande fall:

(a)  Om gäldenären beviljas ett generellt avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder i enlighet med artikel 6.

(a)  Om gäldenären beviljas ett avbrytande av verkställighetsåtgärder i enlighet med artikel 6.

(b)  Om omstruktureringsplanen behöver bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet genom en klassöverskridande ”cram-down” i enlighet med artikel 11.

(b)  Om omstruktureringsplanen behöver bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet genom en klassöverskridande ”cram-down” i enlighet med artikel 11.

(ba)  Om det begärs av gäldenären eller av en majoritet av borgenärerna.

3a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärens arbetstagarföreträdare får klar och tydlig information om omstruktureringsförfarandet och regelbundet informeras om hur det fortskrider.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 6

Artikel 6

Avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder

Avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer som förhandlar om en omstruktureringsplan med sina borgenärer får omfattas av ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder om och i den utsträckning ett sådant avbrytande är nödvändigt för att stödja förhandlingarna om omstruktureringsplanen.

1.  Om skyldigheten för gäldenären att ansöka om insolvens ännu inte har uppstått, ska medlemsstaterna säkerställa att gäldenärer som förhandlar om en omstruktureringsplan med sina borgenärer får omfattas av ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder om och i den utsträckning ett sådant avbrytande är nödvändigt för att stödja förhandlingarna om omstruktureringsplanen och förutsatt att företaget sannolikt kan undgå ett insolvensförfarande.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder får beslutas avseende alla typer av borgenärer, inbegripet borgenärer med säkerhet och prioriterade borgenärer. Avbrytandet kan vara generellt och omfatta samtliga borgenärer eller begränsat och omfatta en eller flera enskilda borgenärer, i enlighet med nationell rätt.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder får beslutas avseende alla typer av borgenärer, inbegripet borgenärer med säkerhet och prioriterade borgenärer, förutsatt att gäldenären inkluderar dessa borgenärer i förhandlingarna om en omstruktureringsplan. Avbrytandet kan vara generellt och omfatta samtliga borgenärer eller begränsat och omfatta en eller flera enskilda borgenärer, i enlighet med nationell rätt.

3.  Punkt 2 ska inte tillämpas på arbetstagares utestående fordringar utom och i den utsträckning medlemsstaterna på andra sätt säkerställer att betalningen av sådana fordringar garanteras med en skyddsnivå som är åtminstone lika hög som den som föreskrivs i relevant nationell lagstiftning som införlivar direktiv 2008/94/EG.

3.  Punkt 2 ska inte tillämpas på arbetstagares utestående fordringar utom och i den utsträckning medlemsstaterna på andra sätt säkerställer att betalningen av sådana fordringar garanteras en liknande skyddsnivå.

4.  Medlemsstaterna ska begränsa varaktigheten av avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder till en period som inte får överstiga fyra månader.

4.  Avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder är begränsat till en period som inte får överstiga fyra månader.

5.  Medlemsstaterna får dock ge rättsliga eller administrativa myndigheter möjlighet att på begäran av gäldenären eller av borgenärer förlänga den inledande varaktigheten av avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder eller att bevilja ett nytt avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder. Sådan förlängd eller ny period av avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder får endast beviljas om det finns bevis för att

5.  Medlemsstaterna får dock ge rättsliga eller administrativa myndigheter möjlighet att på begäran av gäldenären eller av borgenärerna förlänga den inledande varaktigheten av avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder eller bevilja ett nytt avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder. Medlemsstaterna ska fastställa de villkor som gäller för en förlängning eller en ny period av avbrytande. En sådan förlängning eller ny period av avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder ska beviljas endast om det finns bevis för att

(-a)  borgenärer med säkerhet som berörs av planen har gått med på en sådan förlängning eller ny period,

(a)  relevanta framsteg i förhandlingarna om omstruktureringsplanen har gjorts, och

(a)  relevanta framsteg i förhandlingarna om omstruktureringsplanen har gjorts,

(b)  ett fortsatt avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder inte otillbörligt skadar några berörda parters rättigheter eller intressen.

(b)  ett fortsatt avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder inte otillbörligt skadar några berörda parters rättigheter eller intressen, och

(ba)  en skyldighet för gäldenären att ansöka om insolvens enligt nationell rätt ännu inte har uppstått.

6.  Varje ytterligare förlängning får beviljas endast om de villkor som avses i punkt 5 a och b är uppfyllda och omständigheterna i ärendet visar en stor sannolikhet för att en omstruktureringsplan kommer att antas.

6.  Varje ytterligare förlängning ska beviljas endast om de villkor som avses i punkt 5 a–ba är uppfyllda och omständigheterna i ärendet visar en stor sannolikhet för att en omstruktureringsplan kommer att antas.

7.  Den sammanlagda varaktigheten av avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder, inbegripet förlängningar och förnyelser, får inte överstiga tolv månader.

7.  Den sammanlagda varaktigheten av avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder, inbegripet förlängningar och förnyelser, får inte överstiga tio månader. Den sammanlagda varaktigheten av avbrytandet ska begränsas till två månader om företagets säte har flyttats till en annan medlemsstat inom en tremånadersperiod före inlämnandet av en ansökan om att inleda ett omstruktureringsförfarande.

8.  Medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga eller administrativa myndigheter får upphäva avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder helt eller delvis

8.  Medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga eller administrativa myndigheter får besluta att inte bevilja ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder eller får upphäva avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder helt eller delvis

(a)  om det blir uppenbart att en andel av borgenärer som enligt nationell rätt skulle kunna blockera antagandet av omstruktureringsplanen inte stöder en fortsättning av förhandlingarna, eller

(a)  om det blir uppenbart att en andel av borgenärer som enligt nationell rätt skulle kunna blockera antagandet av omstruktureringsplanen inte stöder en fortsättning av förhandlingarna, eller

(b)  om gäldenären eller förvaltaren på området för omstrukturering begär det.

(b)  om gäldenären eller förvaltaren på området för omstrukturering eller majoriteten av de berörda borgenärerna begär det, eller

(ba)  om en enskild borgenär eller en enskild klass borgenärer lider eller skulle lida otillbörlig skada av ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder, eller

(bb) om en utsatt borgenär skulle stå inför betydande ekonomiska svårigheter.

9.  Medlemsstaterna ska säkerställa att om en enskild borgenär eller en enskild klass borgenärer lider eller skulle lida otillbörlig skada av ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder, får den rättsliga eller administrativa myndigheten, på begäran av de berörda borgenärerna, besluta att inte bevilja avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder eller att upphäva ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder som redan beslutats avseende den borgenären eller klassen av borgenärer.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Ett generellt avbrytande som omfattar samtliga borgenärer ska förhindra att insolvensförfaranden inleds på begäran av en eller flera borgenärer.

utgår

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna får avvika från punkt 1 om gäldenären blir illikvid och därmed oförmögen att betala sina skulder när de förfaller till betalning under avbrytandeperioden. I så fall ska medlemsstaterna säkerställa att omstruktureringsförfaranden inte avslutas automatiskt och att en rättslig eller administrativ myndighet, efter att ha prövat utsikterna att uppnå en överenskommelse om en framgångsrik omstruktureringsplan inom avbrytandeperioden, kan besluta att inledandet av insolvensförfarandet ska skjutas upp och att avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder ska fortsätta att gälla.

3.  Medlemsstaterna får avvika från punkt 1 om gäldenären blir illikvid och därmed oförmögen att betala sina skulder när de förfaller till betalning under avbrytandeperioden. I så fall ska medlemsstaterna säkerställa att omstruktureringsförfaranden inte avslutas automatiskt och att en rättslig eller administrativ myndighet, efter att ha prövat utsikterna att uppnå en överenskommelse om en framgångsrik omstruktureringsplan eller en ekonomiskt livskraftig överlåtelse av verksamhet inom avbrytandeperioden, kan besluta att inledandet av insolvensförfarandet ska skjutas upp och att avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder ska fortsätta att gälla.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer som omfattas av avbrytandet under avbrytandeperioden inte får hålla inne en prestation eller avsluta, påskynda eller på annat sätt ändra kontrakt för senare verkställighet till skada för gäldenärer vad avser skulder som uppstod före avbrytandet. Medlemsstaterna får begränsa tillämpningen av denna bestämmelse till väsentliga kontrakt som är nödvändiga för fortsättningen av den dagliga driften av verksamheten.

4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer som omfattas av avbrytandet under avbrytandeperioden inte får hålla inne en prestation eller avsluta, påskynda eller på annat sätt ändra väsentliga verkställighetskontrakt till skada för gäldenären vad avser skulder som uppstod före avbrytandet, förutsatt att det inte medför allvarliga ekonomiska svårigheter för borgenärerna. Enligt denna punkt är verkställighetskontrakt väsentliga om de är nödvändiga för att upprätthålla den dagliga driften av verksamheten, inbegripet eventuella leveranser om ett inställande av leveranserna skulle leda till att företagets verksamhet stannar av.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer inte får hålla inne en prestation eller avsluta, påskynda eller på annat sätt ändra kontrakt för senare verkställighet till skada för gäldenärer med stöd av en kontraktsklausul som föreskriver om sådana åtgärder, endast av det skälet att gäldenären har gått in i omstruktureringsförhandlingar, att det har ansökts om avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder, att sådant avbrytande har beslutats eller att någon liknande händelse som har samband med avbrytandet har ägt rum.

(5)  Medlemsstaterna får kräva att borgenärer inte får hålla inne en prestation eller avsluta, påskynda eller på annat sätt ändra verkställighetskontrakt till skada för gäldenärer med stöd av en kontraktsklausul som föreskriver om sådana åtgärder, endast av det skälet att gäldenären har gått in i omstruktureringsförhandlingar, att det har ansökts om avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder, att sådant avbrytande har beslutats eller att någon liknande händelse som har samband med avbrytandet har ägt rum, såvida de inte omfattas av avbrytandet och kan styrka att det skulle få betydande negativa konsekvenser för dem.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ingenting hindrar gäldenären från att inom ramen för den löpande affärsverksamheten betala fordringar från, eller skulder till, icke berörda borgenärer och fordringar från berörda borgenärer som uppstår efter det att avbrytandet har beviljats och som fortsätter att uppstå under avbrytandeperioden.

utgår

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 8

Artikel 8

Omstruktureringsplaners innehåll

Omstruktureringsplaners innehåll

1.  Medlemsstaterna ska kräva att omstruktureringsplaner som ges in till en rättslig eller administrativ myndighet för bekräftelse innehåller åtminstone följande information:

1.  Medlemsstaterna ska kräva att omstruktureringsplaner bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet och säkerställa att dessa planer lämnas till arbetstagarföreträdarna för information och samråd. Omstruktureringsplanerna ska innehålla åtminstone följande information:

(a)  Gäldenärens identitet eller den gäldenärens verksamhet för vilken omstruktureringsplanen föreslås.

(a)  Gäldenärens identitet eller den gäldenärens verksamhet för vilken omstruktureringsplanen föreslås.

(b)  En värdering av gäldenärens eller gäldenärens verksamhets nuvärde samt en motiverad redogörelse för skälen till och omfattningen av gäldenärens ekonomiska svårigheter.

(b)  En värdering av gäldenärens eller gäldenärens verksamhets marknadsvärde, inbegripet en utvärdering av de finansiella skyldigheterna och de finansiella flödena under omstruktureringsplanens varaktighet, vid den tidpunkt då planen lämnas in för bekräftelse samt av gäldenärens eller gäldenärens verksamhets förväntade likvidationsvärde, gjorda av en juridisk expert, och en motiverad redogörelse för skälen till och omfattningen av gäldenärens ekonomiska svårigheter, inbegripet en beskrivning av tillgångar och skulder.

(c)  Berörda parters identitet, oberoende av om de namnges individuellt eller beskrivs med hänvisning till en eller flera skuldkategorier, samt deras fordringar eller intressen som omfattas av omstruktureringsplanen.

(c)  Berörda parters identitet, oberoende av om de namnges individuellt eller beskrivs med hänvisning till en eller flera skuldkategorier, samt deras fordringar eller intressen som omfattas av omstruktureringsplanen.

(d)  De klasser som de berörda parterna har grupperats i med avseende på antagandet av planen, tillsammans med skälen för att så har skett och information om de respektive värdena av borgenärer och medlemmar i varje klass.

(d)  De klasser som de berörda parterna har grupperats i på grundval av objektiva kriterier med avseende på antagandet av planen, tillsammans med skälen för att så har skett och information om de respektive värdena av borgenärer och medlemmar i varje klass.

(e)  Icke berörda parters identitet, oberoende av om de namnges individuellt eller beskrivs med hänvisning till en eller flera skuldkategorier, tillsammans med en redogörelse för skälen till varför planen inte föreslås beröra dem.

(e)  Icke berörda parters identitet, oberoende av om de namnges individuellt eller beskrivs med hänvisning till en eller flera skuldkategorier, tillsammans med en redogörelse för skälen till varför planen inte föreslås beröra dem.

(ea)  Identiteten på förvaltaren på området för omstrukturering, i tillämpliga fall.

(f)  Villkoren i planen, inbegripet men inte begränsat till

(f)  Villkoren i planen, inbegripet men inte begränsat till

i)  dess föreslagna varaktighet,

i)  dess föreslagna varaktighet,

ii)  varje förslag enligt vilket skulder läggs om eller efterskänks eller konverteras till andra former av förpliktelser,

ii)  varje förslag enligt vilket skulder läggs om eller efterskänks eller konverteras till andra former av förpliktelser,

iia)  varje förslag till avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder som en del av omstruktureringsplanen,

iib)  villkoren för information till och samråd med arbetstagarföreträdarna i enlighet med unionsrätten och nationell rätt,

iic)  organisatoriska aspekter som rör konsekvenser i samband med anställning, till exempel uppsägningar, förkortad arbetstid eller liknande.

(g)  Ett yttrande eller en motiverad redogörelse från den person som är ansvarig för att föreslå omstruktureringsplanen som förklarar varför verksamheten är livskraftig och hur genomförandet av den föreslagna planen sannolikt leder till att gäldenären kan undvika insolvens och återupprätta sin livskraft på lång sikt, samt anger de förväntade nödvändiga förutsättningarna för dess framgång.

(g)  Ett yttrande eller en motiverad redogörelse från den person som är ansvarig för att föreslå omstruktureringsplanen som förklarar varför verksamheten är livskraftig och hur genomförandet av den föreslagna planen sannolikt leder till att gäldenären kan undvika insolvens och/eller återupprätta sin livskraft på lång sikt, samt anger de förväntade nödvändiga förutsättningarna för dess framgång. Medlemsstaterna får föreskriva att yttrandet eller den motiverade redogörelsen ska bekräftas av en utomstående expert, till exempel en förvaltare på området för omstrukturering.

1a.  Medlemsstaterna får besluta huruvida borgenärer ska ha rätt att föreslå en alternativ omstruktureringsplan. Om en medlemsstat beslutar sig för detta, ska den fastställa på vilka villkor borgenärerna har rätt att föreslå en alternativ omstruktureringsplan.

2.  Medlemsstaterna ska hålla en förlaga till omstruktureringsplan tillgänglig online. Förlagan ska innehålla åtminstone den information som krävs enligt nationell rätt och ska ge allmän men praktisk information om hur förlagan ska användas. Förlagan ska hållas tillgänglig på det eller de officiella språken i medlemsstaten. Medlemsstaterna ska sträva efter att hålla förlagan tillgänglig på andra språk, särskilt språk som används i internationella affärer. Förlagan ska vara utformad på ett sådant sätt att den kan anpassas till behoven och omständigheterna i varje enskilt fall.

2.  Medlemsstaterna ska göra en checklista för omstruktureringsplaner tillgänglig online. Checklistan ska innehålla åtminstone den information som krävs enligt nationell rätt och ska ge allmän och praktisk information om de omstruktureringsförfaranden som finns i medlemsstaten. Checklistan ska göras tillgänglig på det eller de officiella språken i medlemsstaten. Medlemsstaterna ska sträva efter att göra checklistan tillgänglig på andra språk, särskilt språk som används i internationella affärer. Förlagan ska vara utformad på ett sådant sätt att den kan anpassas till behoven och omständigheterna i varje enskilt fall.

3.  Parterna får välja om de vill använda förlagan till omstruktureringsplan eller inte.

3a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagarnas rättigheter och fordringar inte påverkas av omstruktureringsplanen, om inte annat följer av artikel 6.3 i detta direktiv. Medlemsstaterna ska också säkerställa att omstruktureringsplanen inte får någon inverkan på fonder eller planer för tjänstepension.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 9

Artikel 9

Antagande av omstruktureringsplaner

Antagande av omstruktureringsplaner

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att varje berörd borgenär har rätt att rösta om antagandet av en omstruktureringsplan. Medlemsstaterna får också bevilja sådana rösträttigheter till berörda andelsinnehavare, i enlighet med artikel 12.2.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att varje berörd borgenär, även arbetstagare, har rätt att rösta om antagandet av en omstruktureringsplan efter att ha blivit vederbörligen informerad om förfarandet och dess potentiella följder. Medlemsstaterna får också bevilja berörda andelsinnehavare sådana rösträtter, i enlighet med artikel 12.2. Borgenärer som inte berörs av omstruktureringsplanen ska inte ha rösträtt när det gäller antagandet av planen.

1a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att planer som omfattar åtgärder som kommer att leda till förändringar i arbetsorganisationen eller anställningsavtalen bekräftas av arbetstagarna om en sådan bekräftelse föreskrivs i nationell lagstiftning och praxis.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att berörda parter behandlas i separata klasser som återspeglar kriterierna för klassbildning. Klasserna ska bildas på ett sådant sätt att varje klass omfattar fordringar och intressen med rättigheter som är tillräckligt likartade för att motivera att medlemmarna i klassen betraktas som en homogen grupp med enhetliga intressen. Som ett minimum ska fordringar med säkerhet och fordringar utan säkerhet behandlas i separata klasser vid antagandet av en omstruktureringsplan. Medlemsstaterna får också föreskriva att arbetstagare behandlas i en egen separat klass.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att berörda parter behandlas i separata klasser som återspeglar kriterierna för klassbildning enligt nationell rätt. Klasserna ska bildas på ett sådant sätt att varje klass omfattar fordringar och intressen med rättigheter som är tillräckligt likartade för att motivera att medlemmarna i klassen betraktas som en homogen grupp med enhetliga intressen. Som ett minimum ska fordringar med säkerhet och fordringar utan säkerhet behandlas i separata klasser vid antagandet av en omstruktureringsplan. Medlemsstaterna ska också föreskriva att arbetstagare behandlas i en egen separat klass i de fall de berörs av planen. Dessutom får medlemsstaterna föreskriva att andelsinnehavare behandlas i en egen separat klass.

3.  Klassbildning ska prövas av den rättsliga eller administrativa myndigheten när en ansökan om bekräftelse av omstruktureringsplanen ges in.

3.  Rösträtter och klassbildning ska prövas av en rättslig eller administrativ myndighet när en ansökan om bekräftelse av omstruktureringsplanen ges in. Medlemsstaterna får föreskriva att rösträtter och klassbildning ska prövas av en rättslig eller administrativ myndighet i ett tidigare skede.

4.  En omstruktureringsplan ska anses ha antagits av berörda parter under förutsättning att en majoritet uttryckt som beloppet av deras fordringar eller intressen erhålls i var och en av klasserna. Medlemsstaterna ska föreskriva den majoritet som krävs för antagandet av en omstruktureringsplan, vilken i vart fall inte får vara högre än 75 % av beloppet av fordringarna eller intressena i varje klass.

4.  En omstruktureringsplan ska anses ha antagits av berörda parter under förutsättning att en majoritet uttryckt som beloppet av deras fordringar eller intressen och en majoritet av borgenärer erhålls i var och en av klasserna. Medlemsstaterna ska fastställa vilka majoriteter som ska krävas för antagandet av en omstruktureringsplan.

5.  Medlemsstaterna får föreskriva att en röstning om antagandet av en omstruktureringsplan har formen av ett samråd och godkännande mellan en erforderlig majoritet av berörda parter i varje klass.

5.  Medlemsstaterna får föreskriva att en röstning om antagandet av en omstruktureringsplan har formen av ett samråd och godkännande mellan en erforderlig majoritet av berörda parter i varje klass.

6.  Om den nödvändiga majoriteten inte nås i en eller flera röstningsklasser som inte samtycker till planen, får planen ändå bekräftas om den iakttar de krav för klassöverskridande ”cram-down” som anges i artikel 11.

6.  Om den nödvändiga majoriteten inte nås i en eller flera röstningsklasser som inte samtycker till planen, får planen ändå bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet om den iakttar de krav för klassöverskridande ”cram-down” som anges i artikel 11.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 10

Artikel 10

Bekräftelse av omstruktureringsplaner

Bekräftelse av omstruktureringsplaner

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att följande omstruktureringsplaner kan bli bindande för parterna endast om de bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet:

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att följande omstruktureringsplaner kan bli bindande för parterna endast om de bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet:

(a)  Omstruktureringsplaner som påverkar intressena för berörda parter som inte samtycker till planen.

(a)  Omstruktureringsplaner som påverkar intressena för berörda parter som inte samtycker till planen.

(b)  Omstruktureringsplaner genom vilka ny finansiering tillhandahålls.

(b)  Omstruktureringsplaner genom vilka ny finansiering tillhandahålls.

(ba)  Omstruktureringsplaner som medför en förlust av mer än 25 % av arbetsstyrkan.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de villkor enligt vilka en omstruktureringsplan kan bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet är tydligt angivna och omfattar åtminstone följande:

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de villkor enligt vilka en omstruktureringsplan kan bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet är tydligt angivna i deras nationella rätt och omfattar åtminstone följande:

(a)  Omstruktureringsplanen har antagits i enlighet med artikel 9 och har meddelats alla kända borgenärer som sannolikt kommer att påverkas av den.

(a)  Omstruktureringsplanen har antagits i enlighet med kraven i artikel 9 och har meddelats alla kända borgenärer som sannolikt kommer att påverkas av den.

(b)  Omstruktureringsplanen iakttar testet om borgenärers bästa intresse.

(b)  Omstruktureringsplanen iakttar testet om borgenärers bästa intresse.

(c)  Varje ny finansiering är nödvändig för att genomföra omstruktureringsplanen och skadar inte otillbörligen borgenärernas intressen.

(c)  Varje ny finansiering är nödvändig och proportionell för att genomföra omstruktureringsplanen.

(ca)  Arbetstagarföreträdarna har informerats och rådfrågats.

3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga eller administrativa myndigheter får vägra att bekräfta en omstruktureringsplan om planen inte har rimliga utsikter att förhindra gäldenärens insolvens och säkra verksamhetens livskraft.

3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga eller administrativa myndigheter ska vägra att bekräfta en omstruktureringsplan om planen inte har rimliga utsikter att förhindra gäldenärens insolvens och säkra verksamhetens livskraft.

4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att om det krävs att en rättslig eller administrativ myndighet bekräftar en omstruktureringsplan för att denna ska bli bindande, ska ett beslut fattas utan onödigt dröjsmål efter det att ansökan om bekräftelse gavs in och under alla omständigheter senast 30 dagar efter det att ansökan gavs in.

4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att om det krävs att en rättslig eller administrativ myndighet bekräftar en omstruktureringsplan för att denna ska bli bindande, ska ett beslut fattas inom rimlig tid och utan onödigt dröjsmål efter det att ansökan om bekräftelse gavs in.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 11

Artikel 11

Klassöverskridande ”cram-down”

Klassöverskridande ”cram-down”

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att en omstruktureringsplan som inte godkänns av var och en av klasserna av berörda parter får bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet på begäran av en gäldenär eller på begäran av en borgenär med gäldenärens samtycke och göras bindande för en eller flera klasser som inte samtycker till planen, om omstruktureringsplanen

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att en omstruktureringsplan som inte godkänns av var och en av klasserna av berörda parter får bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet på begäran av en gäldenär eller, när så föreskrivs i nationell rätt, på begäran av en borgenär med gäldenärens samtycke och göras bindande för en eller flera klasser som inte samtycker till planen, om omstruktureringsplanen

(a)  uppfyller villkoren i artikel 10.2,

(a)  uppfyller villkoren i artikel 10.2, samtidigt som det säkerställs att alla krav som fastställs i nationell rätt är uppfyllda,

(b)  har godkänts av minst en klass av berörda borgenärer som inte är en aktieinnehavarklass eller någon annan klass som, vid en värdering av företaget, inte skulle få någon betalning eller annan ersättning om den normala rangordningen av prioriterade fordringar i en likvidation tillämpades,

(b)  har godkänts av majoriteten klasser av berörda borgenärer bland vilka det inte finns någon andelsinnehavarklass eller någon annan klass som, vid en värdering av företaget, inte skulle få någon betalning eller annan ersättning om den normala rangordningen av prioriterade fordringar i en likvidation tillämpades,

(c)  iakttar regeln om absolut prioritet.

(c)  iakttar regeln om absolut prioritet.

2.  Medlemsstaterna får variera det minsta antal berörda klasser som krävs för att godkänna planen som föreskrivs i punkt 1 b.

2.  Medlemsstaterna får öka det minsta antal berörda klasser som krävs för att godkänna den plan som anges i punkt 1 b så länge som detta minsta antal fortfarande motsvarar majoriteten av klasserna.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att om det finns en sannolikhet för insolvens får aktieägare och andra andelsinnehavare med intressen i gäldenären inte otillbörligen hindra antagandet eller genomförandet av en omstruktureringsplan som skulle återupprätta verksamhetens livskraft.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att om det finns en sannolikhet för insolvens får aktieägare och andra andelsinnehavare med intressen i gäldenären inte otillbörligen hindra eller skapa hinder för antagandet eller genomförandet av en omstruktureringsplan som skulle återupprätta verksamhetens livskraft.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 12a

Arbetstagare

Medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagarnas rättigheter, inbegripet de rättigheter som fastställs i detta direktiv, inte undergrävs av omstruktureringsprocessen och att det finns oberoende övervakning av efterlevnaden av relevant unionsrätt och nationell rätt. Dessa rättigheter ska särskilt omfatta

(1)  rätten till kollektiv förhandling och stridsåtgärder, och

(2)  rätten till information och samråd, inbegripet framför allt tillgång till information om alla förfaranden som skulle kunna påverka arbetstagarnas anställning eller förmåga att driva in sina löner och alla framtida betalningar, bland annat tjänstepension.

Medlemsstaterna ska även säkerställa att arbetstagarna alltid behandlas som en prioriterad klass borgenärer med säkerhet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Ett likvidationsvärde ska fastställas av den rättsliga eller administrativa myndigheten om en omstruktureringsplan överklagas på grund av en påstådd överträdelse av testet om borgenärers bästa intresse.

1.  Ett likvidationsvärde ska fastställas av den rättsliga eller administrativa myndigheten om en omstruktureringsplan eller en avyttringsplan överklagas på grund av en påstådd överträdelse av testet om borgenärers bästa intresse.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att omstruktureringsplaner som bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet är bindande för varje part som identifieras i planen.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att omstruktureringsplaner som bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet är bindande för samtliga parter som identifieras i planen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  bekräfta planen och bevilja ekonomisk ersättning till de borgenärer som inte samtyckte till planen, vilken ska betalas av gäldenären eller av de borgenärer som röstade för planen.

(b)  bekräfta planen och bedöma om det är möjligt att bevilja ekonomisk ersättning till de borgenärer som inte samtyckte till planen och som lidit oberättigad skada till följd av planen och vid behov besluta att en sådan ersättning ska betalas av gäldenären.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna får kräva att de transaktioner som avses i punkt 2 e ska godkännas av en förvaltare på området för omstrukturering eller av en rättslig eller administrativ myndighet för att kunna omfattas av det skydd som avses i punkt 1.

3.  Medlemsstaterna ska kräva att de transaktioner som avses i punkt 2 e ska godkännas av en förvaltare på området för omstrukturering eller av en rättslig eller administrativ myndighet för att kunna omfattas av det skydd som avses i punkt 1.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 18

Artikel 18

Företagsledares skyldigheter

Företagsledares uppgifter och skyldigheter

Medlemsstaterna ska föreskriva regler för att säkerställa att företagsledare har följande skyldigheter om det finns en sannolikhet för insolvens:

1. Medlemsstaterna ska föreskriva regler för att säkerställa att företagsledare och entreprenörer har följande skyldigheter om det finns en sannolikhet för insolvens:

(a)  Att vidta omedelbara åtgärder för att minimiera förlusterna för borgenärer, arbetstagare, aktieägare och andra intressenter.

(a)  Att vidta omedelbara åtgärder för att minimera förlusterna för borgenärer, arbetstagare, aktieägare och andra intressenter.

(b)  Att ta vederbörlig hänsyn till borgenärers och andra intressenters intressen.

(b)  Att ta vederbörlig hänsyn till borgenärers, arbetstagares och andra intressenters intressen.

(ba)  Att fullgöra alla sina skyldigheter gentemot borgenärer, arbetstagare, andra intressenter samt staten och dess förlängningar.

(c)  Att vidta rimliga åtgärder för att undvika insolvens.

(c)  Att vidta rimliga åtgärder för att undvika insolvens.

(d)  Att undvika uppsåtligt eller grovt oaktsamt handlande som hotar företagets livskraft.

(d)  Att undvika uppsåtligt eller grovt oaktsamt handlande som hotar företagets livskraft.

(da)  Att inte avsiktligen minska värdet på företagets nettotillgångar.

2.  Underlåtenhet att fullgöra de skyldigheter som anges i punkt 1 ska beaktas vid fastställandet av skuldavskrivningsperioden och skuldavskrivningsvillkoren i enlighet med artikel 22.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att överskuldsatta entreprenörers skulder får avskrivas fullständigt i enlighet med detta direktiv.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att skulder tillhörande entreprenörer med ärligt uppsåt får avskrivas fullständigt i enlighet med detta direktiv.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1a.  En fullständig skuldavskrivning ska tillämpas endast när den skuldsatta entreprenören har uppfyllt kraven i artikel 18 i detta direktiv. Entreprenörer som bryter mot arbetsrätten eller konkurrensrätten ska inte kunna beviljas fullständig skuldavskrivning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2a.  Medlemsstaterna ska ge entreprenörer som fått en andra chans företagsstöd och tillhandahålla förnyelseåtgärder som hjälper dem att återupprätta sin entreprenörskapacitet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 20

Artikel 20

Skuldavskrivningsperiod

Skuldavskrivningsperiod

1.  Den tidsperiod efter vilken överskuldsatta entreprenörers skulder får avskrivas fullständigt ska vara högst tre år räknat från

1.  Den tidsperiod efter vilken överskuldsatta entreprenörers skulder för första gången får avskrivas fullständigt ska vara högst fem år räknat från

(a)  den dag då den rättsliga eller administrativa myndigheten beslutade att inleda ett sådant förfarande, vid ett förfarande som avslutas med likvidation av en överskuldsatt gäldenärs tillgångar, eller

(a)  den dag då den rättsliga eller administrativa myndigheten beslutade att inleda ett sådant förfarande, vid ett förfarande som avslutas med likvidation av en överskuldsatt gäldenärs tillgångar, eller

(b)  den dag då återbetalningsplanen började genomföras, vid ett förfarande som omfattar en återbetalningsplan.

(b)  den dag då återbetalningsplanen började genomföras, vid ett förfarande som omfattar en återbetalningsplan.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att överskuldsatta entreprenörers skulder är avskrivna när skuldavskrivningsperioden löper ut utan att de på nytt behöver ansöka till en rättslig eller administrativ myndighet.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att överskuldsatta entreprenörers skulder är avskrivna när skuldavskrivningsperioden löper ut.

2a.  Medlemsstaterna får föreskriva längre skuldavskrivningsperioder för entreprenörer som ansöker om ett andra eller därpå följande skuldavskrivningsförfarande.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Med avvikelse från artiklarna 19, 20 och 21 får medlemsstaterna behålla eller införa bestämmelser som begränsar tillgången till skuldavskrivning eller föreskriver längre perioder för att erhålla fullständig skuldavskrivning eller längre näringsförbudsperioder under vissa väldefinierade omständigheter och om sådana begränsningar är berättigade av hänsyn till ett allmänt intresse, särskilt

1.  Med avvikelse från artiklarna 19, 20 och 21 ska medlemsstaterna behålla eller införa bestämmelser som begränsar tillgången till skuldavskrivning eller föreskriver längre perioder för att erhålla fullständig skuldavskrivning eller längre näringsförbudsperioder under vissa väldefinierade omständigheter och om sådana begränsningar är berättigade av hänsyn till ett allmänt intresse, särskilt

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  om den överskuldsatta entreprenören agerade ohederligt eller i ond tro gentemot borgenärerna när denne blev skuldsatt eller under indrivningen av skulderna,

(a)  om den överskuldsatta entreprenören agerade ohederligt eller i ond tro gentemot borgenärerna när denne blev skuldsatt eller under indrivningen av skulderna; kommissionen ska ta fram riktlinjer för medlemsstaterna som fastställer ett antal kriterier för vad som är ohederligt agerande eller ond tro,

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  om den överskuldsatta entreprenören inte följer en återbetalningsplan eller någon annan rättslig skyldighet som syftar till att skydda borgenärernas intressen,

(b)  om den överskuldsatta entreprenören i allt väsentligt inte följer en återbetalningsplan eller någon annan rättslig skyldighet som syftar till att skydda borgenärernas intressen, med hänsyn till mikro- och småföretags svårigheter att följa insolvens- och omstruktureringsförfaranden,

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(da)  om entreprenörerna eller deras företagsledare har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 18 i detta direktiv eller om entreprenörerna eller deras företagsledare har brutit mot arbetsrätten eller konkurrensrätten.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna får föreskriva längre skuldavskrivningsperioder i fall där en överskuldsatt entreprenörs stadigvarande bostad är utesluten från möjligheten till realisering av tillgångar för att trygga försörjningen för den överskuldsatta entreprenören och hans eller hennes familj.

2.  Medlemsstaterna får föreskriva längre skuldavskrivningsperioder för att trygga försörjningen för en överskuldsatt entreprenör och hans eller hennes familj om entreprenörens stadigvarande bostad är utesluten från de realiserbara tillgångarna.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna får utesluta vissa skuldkategorier, såsom skulder med säkerhet eller skulder som härrör från straffrättsliga påföljder eller utomobligatoriskt ansvar, från skuldavskrivning eller föreskriva en längre skuldavskrivningsperiod om sådan uteslutning eller längre period är berättigad av hänsyn till ett allmänt intresse.

3.  Medlemsstaterna får utesluta vissa skuldkategorier från skuldavskrivning, såsom skulder med säkerhet eller skulder som härrör från straffrättsliga påföljder eller skadeståndsansvar utanför avtalsförhållanden, eller föreskriva en längre skuldavskrivningsperiod för dessa kategorier, om sådana uteslutningar eller längre perioder är berättigade med hänsyn till allmänintresset.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Med avvikelse från artikel 21 får medlemsstaterna föreskiva längre eller obestämda näringsförbudsperioder om den överskuldsatta entreprenören tillhör en viss yrkeskategori som omfattas av särskilda etiska regler eller om näringsförbud har beslutats av en domstol i ett straffrättsligt förfarande.

4.  Med avvikelse från artikel 21 får medlemsstaterna föreskriva längre näringsförbudsperioder eller näringsförbud på obestämd tid om den överskuldsatta entreprenören tillhör en yrkeskategori som omfattas av särskilda etiska regler och han eller hon har överträtt dessa regler, eller om näringsförbudet har beslutats av en domstol i ett straffrättsligt förfarande.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4a.  När det gäller punkt 1 a ska kommissionen ta fram riktlinjer för medlemsstaterna som fastställer ett antal kriterier för vad som är ohederligt agerande eller ond tro i detta sammanhang.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att om en överskuldsatt entreprenör har yrkesmässiga skulder som uppkommit inom ramen för dennes handel, företag, hantverk eller yrkesverksamhet och personliga skulder som uppkommit utanför denna verksamhet, ska alla skulder behandlas i ett och samma förfarande med avseende på att uppnå skuldavskrivning.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att om en överskuldsatt entreprenör har yrkesmässiga skulder som uppkommit inom ramen för dennes handel, företag, hantverk eller yrkesverksamhet och personliga skulder som uppkommit utanför denna verksamhet, ska yrkesmässiga skulder behandlas separat från personliga skulder med avseende på att uppnå skuldavskrivning. Om det finns förfaranden för att uppnå skuldavskrivning för både yrkesmässiga och personliga skulder, får dessa förfaranden samordnas med avseende på att uppnå skuldavskrivning i enlighet med detta direktiv.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna får avvika från punkt 1 och föreskriva att yrkesmässiga och personliga skulder ska behandlas i separata förfaranden, under förutsättning att dessa förfaranden kan samordnas med avseende på att uppnå skuldavskrivning i enlighet med detta direktiv.

utgår

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att medlare, insolvensförvaltare och andra förvaltare som utsetts i frågor som rör omstrukturering, insolvens och en andra chans får nödvändig grundutbildning och fortbildning så att det säkerställs att de tillhandahåller sina tjänster på ett effektivt, opartiskt, oberoende och kompetent sätt i förhållande till parterna.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att medlare, insolvensförvaltare och andra förvaltare som utsetts i frågor som rör omstrukturering, insolvens och en andra chans får grundutbildning och fortbildning samt de kvalifikationer som krävs så att det säkerställs att de tillhandahåller sina tjänster på ett effektivt, opartiskt, oberoende och kompetent sätt i förhållande till parterna.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1a.  Kommissionen ska underlätta utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna i syfte att förbättra utbildningskvaliteten inom unionen, bland annat med hjälp av nätverkande, erfarenhetsutbyte och verktyg för kapacitetsuppbyggnad, och ska vid behov anordna utbildning för ledamöterna vid de rättsliga och administrativa myndigheter som handlägger frågor om omstrukturering, insolvens och en andra chans.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna ska på varje sätt de finner lämpligt uppmuntra förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans att utarbeta och ansluta sig till frivilliga uppförandekoder och andra effektiva tillsynsmekanismer som avser tillhandahållandet av sådana tjänster.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans och andra effektiva tillsynsmekanismer som avser tillhandahållandet av sådana tjänster följer lagstadgade uppförandekoder, som minst ska omfatta bestämmelser om utbildning, yrkeskvalifikationer, licensiering, registrering, personligt ansvar, försäkring och gott anseende.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2a.  Medlemsstaterna ska fastställa effektiva påföljder för underlåtelse att fullgöra förvaltarnas skyldigheter enligt denna artikel och annan relevant unionsrätt eller nationell rätt.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1а.  Medlemsstaterna ska säkerställa att information om de myndigheter som utövar tillsyn eller kontroll över förvaltare på området för omstrukturering offentliggörs.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 27a

Tillgänglig information till entreprenörer som får en andra chans

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att entreprenörer som får en andra chans har tillgång till relevant, aktuell, tydlig, koncis och användarvänlig information om tillgången till administrativt, rättsligt, företagsrelaterat eller finansiellt stöd som är skräddarsytt för dem och om alla medel som står till deras förfogande för att underlätta etableringen av en ny verksamhet.

2.  Medlemsstaterna ska varje år meddela kommissionen vilken information som ska tillhandahållas enligt punkt 1.

3.  Kommissionen ska på ett användarvänligt sätt på sin webbplats offentliggöra den information som ska tillhandahållas enligt punkt 1 och som mottagits i enlighet med punkt 2.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1a.  Alla ändringar av platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen enligt definitionen i rådets förordning (EU) 2015/848 ska vara otillåtna under omstruktureringsförfaranden.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Meddelanden till borgenärer.

(c)  Meddelanden till borgenärer, inbegripet arbetstagarföreträdare.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(ga)  Antal förlorade arbetstillfällen, överlåtelse av hela eller delar av verksamheten, partiell uppsägning, omstruktureringsavtalens påverkan på sysselsättningen, överträdelser av företagsledares skyldigheter samt nivån av offentlig finansiering.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(gb)  Antal gäldenärer som efter att ha undergått ett förfarande som avses i led a iii startade en ny verksamhet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(gc)  Genomsnittlig tid från det att förfarandet avslutades till dess att den nya verksamheten startades, för de gäldenärer som startade en ny verksamhet efter att ha undergått ett förfarande som avses i led a ii och iii.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(gd)  Antal förlorade arbetstillfällen, överlåtelse av hela eller delar av verksamheten, partiell uppsägning och omstruktureringsavtalens påverkan på sysselsättningen samt nivån av offentlig finansiering.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(ge)  Antal förlorade arbetstillfällen, överlåtelse av hela eller delar av verksamheten samt omstruktureringsavtalens påverkan på sysselsättningen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(gf)  Antal bedrägliga omstrukturerings- och insolvensförfaranden och införda verkställighetsmekanismers funktion.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna ska sammanställa statistik från de aggregerade uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 för hela kalenderår som avslutas den 31 december varje år, första gången med uppgifter som samlats in för det första hela kalenderår som följer på den [datum då genomförandeåtgärder börjar tillämpas]. Denna statistik ska meddelas kommissionen årligen på grundval av ett standardiserat formulär för uppgiftsöverföring, senast den 31 mars det kalenderår som följer på det år för vilket uppgifterna samlades in.

3.  Medlemsstaterna ska sammanställa statistik från de aggregerade uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 för hela kalenderår som avslutas den 31 december varje år, första gången med uppgifter som samlats in för det första hela kalenderår som följer på den [datum då genomförandeåtgärder börjar tillämpas]. Denna statistik ska meddelas kommissionen årligen, senast den 31 mars det kalenderår som följer på det år för vilket uppgifterna samlades in, på grundval av ett standardiserat formulär för uppgiftsöverföring. Medlemsstaterna ska offentliggöra denna statistik på en användarvänlig webbplats.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4a.  Kommissionen ska samla den information som föreskrivs i punkterna 1–3 i denna artikel på sin webbplats på ett allmänt tillgängligt, kostnadsfritt och användarvänligt sätt.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 30a

Rapporteringsskyldighet

1.  Varje gäldenär som deltar i ett förfarande för omstrukturering, insolvens eller skuldavskrivning i en medlemsstat och som också är verksam i en annan medlemsstat ska vid inledandet av något av dessa förfaranden informera den behöriga myndigheten, förvaltningen eller domstolen i båda medlemsstaterna om detta.

2.  Gäldenären är skyldig att informera den förvaltning eller domstol som deltar i förfarandet för omstrukturering, insolvens eller skuldavskrivning om företagets verksamhet, omfattning och uppbyggnad i en annan medlemsstat eller i tredjeländer.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(aa)  Direktiv 2008/94/EG.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Senast den [fem år från den dag då genomförandeåtgärder börjar tillämpas] och därefter vart sjunde år, ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av detta direktiv, inbegripet om huruvida ytterligare åtgärder för att konsolidera och stärka den rättsliga ramen för omstrukturering, insolvens och en andra chans bör övervägas.

Senast den [tre år från den dag då genomförandeåtgärder börjar tillämpas] och därefter vart femte år, ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen och verkan av detta direktiv. På grundval av denna utvärdering ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag efter översynen av detta direktiv, där ytterligare åtgärder för att konsolidera och harmonisera den rättsliga ramen för omstrukturering, insolvens och en andra chans övervägs, särskilt när det gäller till exempel villkoren för att inleda insolvensförfaranden, en gemensam definition av insolvens, företrädesordningen och talan om återvinning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Syftet med detta direktiv är att avlägsna hinder mot utövandet av grundläggande friheter, såsom den fria rörligheten för kapital och etableringsfriheten, som följer av skillnader i nationell lagstiftning om och nationella förfaranden för förebyggande omstrukturering, insolvens och en andra chans. Detta direktiv syftar till att avlägsna sådana hinder genom att säkerställa att livskraftiga företag i ekonomiska svårigheter har tillgång till effektiva nationella ramar för förebyggande omstrukturering som ger dem möjlighet att fortsätta att driva sin verksamhet, att hederliga entreprenörer ges en andra chans sedan deras skulder har avskrivits fullständigt efter en rimlig tidsperiod och att förfarandena för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning görs effektivare, särskilt med avseende på att förkorta dem.

(1)  Syftet med detta direktiv är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att avlägsna hinder mot utövandet av grundläggande friheter, såsom den fria rörligheten för kapital och etableringsfriheten, som följer av skillnader i nationell lagstiftning om och nationella förfaranden för förebyggande omstrukturering, insolvens och en andra chans, och därigenom bidra till inrättandet av en verklig kapitalmarknadsunion. Detta direktiv syftar till att avlägsna sådana hinder genom att säkerställa att livskraftiga företag i ekonomiska svårigheter har tillgång till effektiva nationella ramar för förebyggande omstrukturering som ger dem möjlighet att fortsätta att driva sin verksamhet, att hederliga entreprenörer ges en andra chans sedan deras skulder har avskrivits fullständigt efter en rimlig tidsperiod och att förfarandena för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning görs effektivare, särskilt med avseende på att förkorta dem. Förebyggande lösningar som ibland kallas för prepackförfaranden ingår i den växande trenden med en modern insolvenslagstiftning som gynnar metoder som, till skillnad från den klassiska metoden att likvidera ett företag i kris, syftar till att företaget ska återhämta sig ekonomiskt eller åtminstone till att rädda de delar som fortfarande är ekonomiskt bärkraftiga och på så sätt bidra till att bevara arbetstillfällen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  Omstrukturering bör göra det möjligt för företag i ekonomiska svårigheter att helt eller delvis fortsätta verksamheten, genom att ändra sammansättningen av eller villkoren för eller strukturen på verksamhetens tillgångar och skulder eller kapitalstruktur, inbegripet genom försäljning av tillgångar eller delar av verksamheten. Ramar för förebyggande omstrukturering bör framförallt ge företag möjlighet att omstrukturera i ett tidigt skede och undvika insolvens. Dessa ramar bör bevara så mycket som möjligt av tillgångarna till förmån för borgenärer, ägare och ekonomin som helhet och bör förhindra förluster av arbetstillfällen, kunskaper och färdigheter. De bör också förhindra ackumulering av nödlidande lån. Alla berörda parters rättigheter bör skyddas i omstruktureringsprocessen. Samtidigt bör verksamheter som inte är livskraftiga och saknar utsikter att överleva likvideras så snabbt som möjligt.

(2)  Omstrukturering bör göra det möjligt för företag i ekonomiska svårigheter att helt eller delvis fortsätta verksamheten, genom att ändra sammansättningen av eller villkoren för eller strukturen på verksamhetens tillgångar och skulder eller kapitalstruktur, inbegripet genom försäljning av tillgångar eller delar av eller hela verksamheten om detta bidrar lika mycket till att tillgodose borgenärernas fordringar som en likvidation av tillgångarna. Ramar för förebyggande omstrukturering bör framför allt ge företag möjlighet att omstrukturera i ett tidigt skede och undvika insolvens. Dessa ramar bör bevara så mycket som möjligt av tillgångarna till förmån för borgenärer jämfört med vad de skulle erhålla vid en likvidation av tillgångarna, ägare och ekonomin som helhet och bör förhindra onödiga förluster av arbetstillfällen, kunskaper och färdigheter. De bör också förhindra ackumulering av nödlidande lån, som hanteras effektivast med en övergripande och samordnad strategi som kombinerar olika kompletterande politiska åtgärder på nationell nivå och, där så är lämpligt, på unionsnivå. Alla berörda parters rättigheter bör skyddas i omstruktureringsprocessen. Samtidigt bör verksamheter som inte är livskraftiga och saknar utsikter att överleva likvideras så snabbt som möjligt.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Överdrivet långa förfaranden för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning i flera medlemsstater är en viktig faktor som leder till låga utdelningsgrader, samtidigt som investerare avskräcks från att göra affärer i jurisdiktioner där förfaranden riskerar att ta för lång tid.

(5)  Överdrivet långa förfaranden för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning i flera medlemsstater är en viktig faktor som leder till låga utdelningsgrader, samtidigt som investerare avskräcks från att göra affärer i jurisdiktioner där förfaranden riskerar att ta för lång tid och vara orimligt kostsamma.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  Alla dessa skillnader innebär merkostnader för investerare när de bedömer risken för att gäldenärer ska komma i ekonomiska svårigheter i en eller flera medlemsstater och kostnaderna för att omstrukturera företag som har verksamhet, borgenärer eller tillgångar i en annan medlemsstat, vilket allra tydligast är fallet vid omstrukturering av internationella företagskoncerner. Många investerare nämner osäkerhet om insolvensregler eller risken för långdragna eller komplexa insolvensförfaranden i ett annat land som huvudskäl för att inte investera eller inte ingå en affärsförbindelse med en motpart utanför sitt eget land.

(6)  Alla dessa skillnader innebär merkostnader för investerare när de bedömer risken för att gäldenärer ska komma i ekonomiska svårigheter i en eller flera medlemsstater eller när de bedömer risken vid förvärv av lönsam verksamhet inom företag i ekonomiska svårigheter och kostnaderna för att omstrukturera företag som har verksamhet, borgenärer eller tillgångar i en annan medlemsstat, vilket allra tydligast är fallet vid omstrukturering av internationella företagskoncerner. Många investerare nämner osäkerhet om insolvensregler eller risken för långdragna eller komplexa insolvensförfaranden i ett annat land som huvudskäl för att inte investera eller inte ingå en affärsförbindelse med en motpart utanför sitt eget land. Denna osäkerhet har således en avskräckande effekt som hindrar företagens etableringsfrihet och viljan att bedriva entreprenörsverksamhet och äventyrar en väl fungerande inre marknad. Framför allt små och medelstora företag har i de flesta fall inte de resurser som behövs för att bedöma riskerna med gränsöverskridande verksamhet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  Dessa skillnader leder till ojämlika villkor för att få tillgång till kredit och till olika grader av utdelning i medlemsstaterna. En högre grad av harmonisering på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans är därför oundgängligt för en väl fungerande inre marknad i allmänhet och för en fungerande kapitalmarknadsunion i synnerhet.

(7)  Dessa skillnader leder till ojämlika villkor för att få tillgång till kredit och till olika grader av utdelning i medlemsstaterna och hindrar den fria rörligheten för kapital på den inre marknaden. Analysen tyder på att effektiva ramar för förebyggande omstrukturering har en positiv återverkan på nivåerna av entreprenörskap i medlemsstaterna och också kan leda till färre negativa konsekvenser i fråga om finansiell stabilitet och ekonomisk verksamhet vid minskad skuldsättning. En högre grad av harmonisering på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans är därför oundgängligt för en väl fungerande inre marknad i allmänhet och för en fungerande kapitalmarknadsunion i synnerhet, liksom för en livskraftig ekonomisk verksamhet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7a)  Harmonisering inom insolvenslagstiftningen är ett nödvändigt steg mot en gemensam europeisk bolagsrätt. EU:s regelverk när det gäller bolagsrätt är emellertid både brokigt och ofullständigt. Det krävs en högre grad av konvergens för att den europeiska inre marknaden ska fungera väl.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  Hindren mot att utöva de grundläggande friheterna är inte begränsade till rent gränsöverskridande situationer. En alltmer sammanlänkad inre marknad – där varor, tjänster, kapital och arbetstagare rör sig fritt – med en allt starkare digital dimension innebär att mycket få företag är rent nationella när det gäller aspekter som deras kundbas, försörjningskedja, verksamhetsområde, investerare och kapitalbas. Även rent nationella insolvenssituationer kan påverka den inre marknadens funktion genom den så kallade domnioeffekten av insolvenser, varigenom ett företags insolvens kan ge upphov till vidare insolvenser i leveranskedjan.

(9)  Hindren mot att utöva de grundläggande friheterna är inte begränsade till rent gränsöverskridande situationer. En alltmer sammanlänkad inre marknad – där varor, tjänster, kapital och arbetstagare rör sig fritt – med en allt starkare digital dimension innebär att mycket få företag är rent nationella när det gäller aspekter som deras kundbas, försörjningskedja, verksamhetsområde, investerare och kapitalbas. Även rent nationella insolvenssituationer kan påverka den inre marknadens funktion genom den så kallade dominoeffekten av insolvenser, varigenom ett företags insolvens kan ge upphov till vidare insolvenser i leveranskedjan, som särskilt drabbar små och medelstora företag.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/84862 behandlar frågor om behörighet, erkännande och verkställighet, tillämplig lag och samarbete i gränsöverskridande insolvensförfaranden samt sammankoppling av insolvensregister. Dess tillämpningsområde omfattar förebyggande förfaranden som stärker förutsättningarna för att rädda ekonomiskt bärkraftiga företag och förfaranden för ge entreprenörer en andra chans. Förordning (EU) 2015/848 behandlar dock inte de skillnader som finns mellan dessa förfaranden i nationell rätt. Vidare skulle ett instrument som är begränsat till endast gränsöverskridande situationer inte avlägsna alla hinder för den fria rörligheten, och det är inte heller möjligt för investerare att på förhand bedöma om gäldenärens eventuella framtida ekonomiska svårigheter är av gränsöverskridande eller inhemsk natur. Det är därför nödvändigt att gå utöver frågor som rör rättsligt samarbete och att fastställa materiella miniminormer.

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/84862 behandlar frågor om behörighet, erkännande och verkställighet, tillämplig lag och samarbete i gränsöverskridande insolvensförfaranden samt sammankoppling av insolvensregister. Dess tillämpningsområde omfattar förebyggande förfaranden som inleds genom ett offentligt beslut och som stärker förutsättningarna för att rädda ekonomiskt bärkraftiga företag och förfaranden för att ge entreprenörer en andra chans. Förordning (EU) 2015/848 behandlar dock inte de skillnader som finns mellan dessa förfaranden i nationell rätt och omfattar inte sekretessförfaranden. Vidare skulle ett instrument som är begränsat till endast gränsöverskridande situationer inte avlägsna alla hinder för den fria rörligheten, och det är inte heller möjligt för investerare att på förhand bedöma om gäldenärens eventuella framtida ekonomiska svårigheter är av gränsöverskridande eller inhemsk natur. Det är därför nödvändigt att gå utöver frågor som rör rättsligt samarbete och att fastställa materiella miniminormer.

_________________

_________________

62 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (EUT L 141, 5.6.2015, s. 19).

62 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (EUT L 141, 5.6.2015, s. 19).

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11)  Det är nödvändigt att sänka omstruktureringskostnaderna för både gäldenärer och borgenärer. De olikheter som hindrar en tidig omstrukturering av livskraftiga företag i ekonomiska svårigheter och minskar möjligheterna att ge hederliga entreprenörer en andra chans bör därför minskas. Detta bör medföra en större öppenhet, rättssäkerhet och förutsägbarhet i unionen. Det bör också maximera utdelningen till alla typer av borgenärer och investerare och uppmuntra till gränsöverskridande investeringar. En större samstämmighet bör också underlätta omstrukturering av koncerner, oberoende av var i unionen koncernens medlemmar finns.

(11)  Det är nödvändigt att sänka omstruktureringskostnaderna för både gäldenärer och borgenärer, som ofta indirekt får stå för dessa genom en minskad återbetalning. De olikheter som hindrar en tidig omstrukturering av livskraftiga företag i ekonomiska svårigheter och minskar möjligheterna att ge hederliga entreprenörer en andra chans bör därför minskas. Detta bör medföra större öppenhet, rättssäkerhet och förutsägbarhet för både gäldenärer och borgenärer i unionen. Det bör också maximera utdelningen till alla typer av borgenärer och investerare och uppmuntra till gränsöverskridande investeringar. En större samstämmighet bör också underlätta omstrukturering av koncerner, oberoende av var i unionen koncernens medlemmar finns.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  Ett avlägsnande av hindren mot en effektiv omstrukturering av livskraftiga företag i ekonomiska svårigheter bidrar till att minimera förluster av arbetstillfällen, förluster för borgenärer i leveranskedjan, bevarar kunskaper och färdigheter och främjar därför ekonomin som helhet. Att underlätta för entreprenörer att få en andra chans förhindrar att de utestängs från arbetsmarknaden och ger dem möjlighet att starta om sin entreprenörsverksamhet och dra lärdom av sina erfarenheter. Att förkorta omstruktureringsförfarandena skulle slutligen leda till högre utdelningsgrader för borgenärer eftersom värdeförlusten för företaget normalt ökar allt eftersom tiden går. Effektiva insolvensramar skulle vidare möjliggöra en bättre bedömning av de risker som är förknippade med beslut om in- och utlåning och göra anpassningen smidigare för överskuldsatta företag genom att minimera de ekonomiska och sociala kostnaderna i samband med processen för att minska deras skuldsättning.

(12)  Ett avlägsnande av hindren mot en effektiv omstrukturering av livskraftiga företag i ekonomiska svårigheter bidrar till att minimera förluster av arbetstillfällen, förluster för borgenärer i leveranskedjan, bevarar kunskaper och färdigheter och främjar därför ekonomin som helhet. För att förverkliga detta mål och för att bevara arbetstillfällen och verksamheter måste man se till att dessa förfaranden kan genomföras helt eller delvis inom en konfidentiell ram, vilket i synnerhet förutsätter att arbetstagarnas rättigheter fastställs på ett bättre sätt. Att underlätta för entreprenörer att få en andra chans förhindrar att de utestängs från arbetsmarknaden och ger dem möjlighet att starta om sin entreprenörsverksamhet och dra lärdom av sina erfarenheter. Att förkorta omstruktureringsförfarandena skulle slutligen leda till högre utdelningsgrader för borgenärer eftersom värdeförlusten för företaget normalt ökar allt eftersom tiden går. Effektiva insolvensramar skulle vidare möjliggöra en bättre bedömning av de risker som är förknippade med beslut om in- och utlåning och göra anpassningen smidigare för överskuldsatta företag genom att minimera de ekonomiska och sociala kostnaderna i samband med processen för att minska deras skuldsättning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  Särskilt små och medelstora företag skulle gynnas av en mer samstämmig strategi på unionsnivå, eftersom de inte har de medel som krävs för att klara av höga omstruktureringskostnader och dra fördel av de effektivare omstruktureringsförfarandena i vissa medlemsstater. Små och medelstora företag har ofta inte råd att anlita yrkesmässig rådgivning, särskilt om de står inför ekonomiska svårigheter, och därför bör verktyg för tidig varning inrättas för att varna gäldenärer om att de måste agera skyndsamt. För att hjälpa sådana företag att omstrukturera till låga kostnader bör förlagor till omstruktureringsplaner också utarbetas på nationell nivå och hållas tillgängliga online. Gäldenärer bör kunna använda och anpassa dessa förlagor efter sina egna behov och efter sina företags särskilda egenskaper.

(13)  Särskilt små och medelstora företag skulle gynnas av en mer samstämmig strategi på unionsnivå, eftersom de inte har de medel som krävs för att klara av höga omstruktureringskostnader och dra fördel av de effektivare omstruktureringsförfarandena i vissa medlemsstater. Små och medelstora företag har ofta inte råd att anlita yrkesmässig rådgivning, särskilt om de står inför ekonomiska svårigheter, och därför bör verktyg för tidig varning inrättas för att varna gäldenärer om att de måste agera skyndsamt. För att hjälpa sådana företag att omstrukturera till låga kostnader bör förlagor till omstruktureringsplaner också utarbetas på nationell nivå och hållas tillgängliga online. Gäldenärer bör kunna använda och anpassa dessa förlagor efter sina egna behov och efter sina företags särskilda egenskaper. Det bör vara möjligt för gäldenären att finna tillfälliga och särskilda lösningar tillsammans med tredje parter eller borgenärer, antingen genom att minska skulderna gentemot alla eller de flesta borgenärerna eller genom att överlåta den eller de verksamheter som är livskraftiga och därigenom på ett bättre sätt bidra till att tillgodose borgenärernas fordringar än genom likvidation av tillgångarna. Slutligen bör professionell rådgivning från förvaltare på området för omstrukturering göras tillgänglig med stöd av näringslivsorganisationer och andra intressenter med hänsyn till de små och medelstora företagens särdrag.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15)  Överskuldsättning hos konsumenter är ett stort ekonomiskt och socialt problem som är nära förknippat med minskningen av den alltför stora skuldsättningen. Det är ofta inte möjligt att göra en tydlig åtskillnad mellan en entreprenörs konsumentskulder och dennes företagsskulder. En ordning med en andra chans för entreprenörer skulle inte vara effektiv om de skulle tvingas gå igenom olika förfaranden med olika tillträdesvillkor och skuldavskrivningsperioder för att få sina företagsskulder respektive sina personliga, icke-företagsskulder avskrivna. Därför bör medlemsstaterna kunna tillämpa bestämmelserna om skuldavskrivning i detta direktiv även på konsumenter, även om det inte innehåller bindande regler om konsumenters överskuldsättning.

(15)  Överskuldsättning hos konsumenter är ett stort ekonomiskt och socialt problem som är nära förknippat med minskningen av den alltför stora skuldsättningen. I vissa jurisdiktioner görs dessutom en tydlig åtskillnad mellan en entreprenörs konsumentskulder och dennes företagsskulder, medan det i andra jurisdiktioner är svårare att göra denna åtskillnad och inte heller är allmän praxis. I sådana jurisdiktioner skulle en ordning med en andra chans för entreprenörer kanske inte vara effektiv om de skulle tvingas gå igenom olika förfaranden med olika tillträdesvillkor och skuldavskrivningsperioder för att få sina företagsskulder respektive sina personliga, icke-företagsskulder avskrivna. Därför bör medlemsstaterna kunna tillämpa bestämmelserna om skuldavskrivning i detta direktiv även på konsumenter, även om det inte innehåller bindande regler om konsumenters överskuldsättning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Ju tidigare gäldenären kan upptäcka sina ekonomiska svårigheter och vidta lämpliga åtgärder, desto större än sannolikheten för att en förestående insolvens kan undvikas eller, om det är fråga om en verksamhet där livskraften permanent är skadad, desto mer ordnat och effektivt kan avvecklingen ske. Tydlig information om tillgängliga förfaranden för förebyggande omstrukturering och verktyg för tidig varning bör därför inrättas för att ge gäldenärer incitament att vidta åtgärder när de erfar ekonomiska problem. Möjliga mekanismer för tidig varning bör omfatta redovisnings- och övervakningsskyldigheter för gäldenären eller gäldenärens ledning samt rapporteringsskyldigheter enligt låneavtal. Dessutom kan tredje parter som har relevant information, såsom revisorer och skatte- och socialförsäkringsmyndigheter, uppmuntras eller åläggas enligt nationell lagstiftning att flagga för en negativ utveckling.

(16)  Ju tidigare gäldenären kan upptäcka sina ekonomiska svårigheter och vidta lämpliga åtgärder, desto större än sannolikheten för att en förestående insolvens kan undvikas eller, om det är fråga om en verksamhet där livskraften permanent är skadad, desto mer ordnat och effektivt kan avvecklingen ske. Tydlig information om tillgängliga förfaranden för förebyggande omstrukturering och verktyg för tidig varning bör därför inrättas för att ge gäldenärer incitament att vidta åtgärder när de erfar ekonomiska problem. Möjliga mekanismer för tidig varning bör omfatta redovisnings- och övervakningsskyldigheter för gäldenären eller gäldenärens ledning, där hänsyn tas till små och medelstora företags brist på finansiella resurser, samt rapporteringsskyldigheter enligt låneavtal. Dessutom bör socialförsäkrings-, skatte- och revisionsmyndigheter sträva efter att få möjligheter enligt nationell lagstiftning att så tidigt som möjligt flagga för farlig utveckling i fråga om företagsskulder. Tillgång till offentlig, kostnadsfri och användarvänlig information om de rättsliga förfarandena för omstrukturering och insolvens är ett första steg mot att öka gäldenärernas och entreprenörernas medvetenhet och undvika insolvens. Därutöver bör kommissionen i enlighet med sin strategi för den digitala inre marknaden främja användning och utveckling av ny it-teknik för meddelanden och onlinekommunikation för att garantera effektivare förfaranden för tidig varning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16a)  Fasen för tidig varning, som syftar till att förutse en kris, är tänkt som ett hjälpmedel för att uppmärksamma gäldenärers svårigheter och ge dem möjlighet till en snabb analys av och lösning på de ekonomiska och finansiella problemen i företaget genom att ge tillgång till olika slags verktyg – som är frivilliga att tillgå – utan att påtvinga bestämda åtgärder eller nödvändigtvis avslöja krisen för tredje parter. Det är därför viktigt att låta medlemsstaterna besluta om huruvida dessa bestämmelser om obligatorisk övervakning ska begränsas till små och medelstora företag. Just de små och medelstora företagen är nämligen sällan i stånd att inleda omstruktureringsprocesser på egen hand på grund av ett antal faktorer som undergräver deras konkurrenskraft, till exempel underdimensionering, svag företagsstyrning, brister inom verksamhetsdriften och bristande övervakning och planering, och de har mindre möjligheter att stå för kostnaderna.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18)  För att främja effektivitet och minska förseningar och kostnader, bör nationella ramar för förebyggande omstrukturering omfatta flexibla förfaranden som begränsar rättsliga och administrativa myndigheters deltagande till fall där det är nödvändigt och står i proportion till syftet att skydda intressena för borgenärerna och andra berörda parter som kan komma att påverkas. För att undvika onödiga kostnader och betona det faktum att förfarandet tillämpas i ett tidigt skede, bör gäldenärer i princip behålla kontrollen över sina tillgångar och den dagliga driften av verksamheten. Det bör inte i varje fall vara obligatoriskt att utse en förvaltare, oavsett om det är en medlare som stöder förhandlingarna om en omstruktureringsplan eller en insolvensförvaltare som övervakar gäldenärens agerande, utan detta bör ske från fall till fall beroende på omständigheterna i ärendet eller gäldenärens särskilda behov. Det bör vidare inte behövas ett domstolsbeslut för att inleda en omstruktureringsprocess, som kan vara informell så länge tredje parters rättigheter inte påverkas. En viss nivå av övervakning bör dock säkerställas när det behövs för att skydda en eller flera borgenärers eller andra berörda parters berättigade intressen. Detta kan särskilt vara fallet när den rättsliga eller administrativa myndigheten beviljar ett generellt avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder eller när det förefaller nödvändigt att påtvinga en klass borgenärer en omstruktureringsplan som den inte samtycker till.

(18)  För att främja effektivitet och minska förseningar och kostnader, bör nationella ramar för förebyggande omstrukturering omfatta flexibla och snabba förfaranden som begränsar rättsliga och administrativa myndigheters deltagande till fall där det är nödvändigt och står i proportion till syftet att skydda intressena för borgenärerna och andra berörda parter som kan komma att påverkas. För att undvika onödiga kostnader och betona det faktum att förfarandet tillämpas i ett tidigt skede, bör gäldenärer i princip behålla kontrollen över sina tillgångar och den dagliga driften av verksamheten. Det bör inte i varje fall vara obligatoriskt att utse en förvaltare, oavsett om det är en medlare som stöder förhandlingarna om en omstruktureringsplan eller en insolvensförvaltare som övervakar gäldenärens agerande, eftersom ett sådant krav inte alltid skulle vara relevant, nödvändigt, tillämpligt eller i gäldenärens intresse, särskilt inte i okomplicerade fall med få involverade borgenärer, utan skulle kunna medföra en oproportionellt stor administrativ börda för vissa jurisdiktioner. Detta bör i stället ske från fall till fall beroende på omständigheterna i ärendet eller gäldenärens särskilda behov. Det bör vidare inte behövas ett domstolsbeslut för att inleda en omstruktureringsprocess, som kan vara informell så länge tredje parters rättigheter inte påverkas. En viss nivå av övervakning bör dock säkerställas när det behövs för att skydda en eller flera borgenärers eller andra berörda parters berättigade intressen. Detta kan särskilt vara fallet när den rättsliga eller administrativa myndigheten beviljar ett generellt avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder, när det förefaller nödvändigt att påtvinga en klass borgenärer en omstruktureringsplan som den inte samtycker till, när skyldigheten att ansöka om insolvens annars skulle tillämpas eller när hela eller en del av verksamheten överlåts till ett annat företag.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)  En gäldenär bör kunna ansöka om att den rättsliga eller administrativa myndigheten beviljar ett tillfälligt avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder, vilket även bör innebära att skyldigheten att ansöka om inledande av insolvensförfaranden förklaras vilande, om sådana åtgärder kan påverka förhandlingarna negativt och hindra utsikterna till en omstrukturering av gäldenärens verksamhet. Avbrytandet av verkställighetsåtgärder skulle kunna vara allmänt, det vill säga påverka samtliga borgenärer, eller vara riktat mot enskilda borgenärer. För att uppnå en lämplig balans mellan gäldenärens och borgenärernas rättigheter, bör ett avbrytande beviljas för en period av högst fyra månader. Komplexa omstruktureringar kan dock ta längre tid. Medlemsstaterna bör kunna besluta att den rättsliga eller administrativa myndigheten i sådana fall får förlänga denna period, om det finns bevis för att förhandlingarna om omstruktureringsplanen går framåt och att det inte är till otillbörlig skada för borgenärerna. Den rättsliga eller administrativa myndigheten bör vara övertygad om att det finns en stor sannolikhet för att en omstruktureringsplan kommer att antas för att bevilja ytterligare förlängningar. Medlemsstaterna bör säkerställa att ansökningar om förlängning av den inledande varaktigheten av avbrytandet görs inom en rimlig tidsfrist så att den rättsliga eller administrativa myndigheten kan meddela ett beslut inom skälig tid. Om en rättslig eller administrativ myndighet inte fattar ett beslut om förlängning av ett avbrytande innan det löper ut bör avbrytandet upphöra att ha verkan den dag då avbrytandeperioden löper ut. I rättssäkerhetens intresse bör avbrytandets totala varaktighet inte överstiga tolv månader.

(19)  En gäldenär bör kunna ansöka om att den rättsliga eller administrativa myndigheten beviljar ett tillfälligt avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder, vilket även bör innebära att skyldigheten att ansöka om inledande av insolvensförfaranden förklaras vilande, om sådana åtgärder kan påverka förhandlingarna negativt och hindra utsikterna till en omstrukturering av gäldenärens verksamhet. Avbrytandet av verkställighetsåtgärder skulle kunna vara allmänt, det vill säga påverka samtliga borgenärer, eller vara riktat mot enskilda borgenärer. En sådan begränsning bör inte äventyra omstruktureringsplanens effektivitet och framgång. Medlemsstaterna bör hitta en balans mellan huvudmålet att säkerställa företagets kontinuitet och allmänintresset i förhållande till offentliga borgenärer. För att uppnå en lämplig balans mellan gäldenärens och borgenärernas rättigheter, bör medlemsstaterna begränsa varaktigheten av avbrytandet till en period av minst tre månader och högst sex månader. Komplexa omstruktureringar kan dock ta längre tid. Medlemsstaterna bör kunna besluta att den rättsliga eller administrativa myndigheten i sådana fall får förlänga denna period, om det finns bevis för att förhandlingarna om omstruktureringsplanen går framåt och att det inte är till otillbörlig skada för borgenärerna. Den rättsliga eller administrativa myndigheten bör vara övertygad om att det finns en stor sannolikhet för att en omstruktureringsplan kommer att antas för att bevilja ytterligare förlängningar. Medlemsstaterna bör säkerställa att ansökningar om förlängning av den inledande varaktigheten av avbrytandet görs inom en rimlig tidsfrist så att den rättsliga eller administrativa myndigheten kan meddela ett beslut inom skälig tid. Om en rättslig eller administrativ myndighet inte fattar ett beslut om förlängning av ett avbrytande innan det löper ut bör avbrytandet upphöra att ha verkan den dag då avbrytandeperioden löper ut. I rättssäkerhetens intresse bör avbrytandets totala varaktighet inte överstiga nio månader.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25)  För att säkerställa att rättigheter som i allt väsentligt är likartade behandlas lika och att omstruktureringsplaner antas utan att otillbörligen skada berörda parters rättigheter, bör berörda parter behandlas i separata klasser som återspeglar kriterierna för klassbildning enligt nationell lagstiftning. Som ett minimum bör borgenärer med säkerhet och borgenärer utan säkerhet alltid behandlas i separata klasser. Nationell lagstiftning kan föreskriva att säkrade fordringar kan delas in i fordringar med säkerhet och fordringar utan säkerhet, grundat på säkerhetsvärdering. Nationell lagstiftning kan även föreskriva särskilda regler som ger stöd för klassbildning i fall där icke diversifierade eller på annat sätt särskilt utsatta borgenärer, såsom arbetstagare eller små leverantörer, skulle dra nytta av att sådan klass bildades. Nationell lagstiftning bör under alla omständigheter säkerställa att frågor som är av särskild betydelse för klassbildning ges lämplig behandling, såsom fordringar från anknutna parter, och bör innehålla regler som behandlar villkorade fordringar eller bestridda fordringar. Den rättsliga eller administrativa myndigheten bör undersöka klassbildning när en omstruktureringsplan ges in för bekräftelse, men medlemsstaterna skulle kunna föreskriva att dessa myndigheter även får undersöka klassbildning i ett tidigare skede om den som föreslår planen söker bekräftelse eller vägledning i förväg.

(25)  För att säkerställa att rättigheter som i allt väsentligt är likartade behandlas lika och att omstruktureringsplaner antas utan att otillbörligen skada berörda parters rättigheter, bör berörda parter behandlas i separata klasser som återspeglar kriterierna för klassbildning enligt nationell lagstiftning. Som ett minimum bör borgenärer med säkerhet och borgenärer utan säkerhet alltid behandlas i separata klasser. Nationell lagstiftning kan föreskriva att säkrade fordringar kan delas in i fordringar med säkerhet och fordringar utan säkerhet, grundat på säkerhetsvärdering. Nationell lagstiftning bör även föreskriva särskilda regler som ger stöd för klassbildning i fall där icke diversifierade eller på annat sätt särskilt utsatta borgenärer, såsom arbetstagare eller små leverantörer, skulle dra nytta av att sådan klass bildades. Nationell lagstiftning bör under alla omständigheter säkerställa att frågor som är av särskild betydelse för klassbildning ges lämplig behandling, såsom fordringar från anknutna parter, och bör innehålla regler som behandlar villkorade fordringar eller bestridda fordringar. Den rättsliga eller administrativa myndigheten bör undersöka klassbildning när en omstruktureringsplan ges in för bekräftelse, men medlemsstaterna skulle kunna föreskriva att dessa myndigheter även får undersöka klassbildning i ett tidigare skede om den som föreslår planen söker bekräftelse eller vägledning i förväg.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28)  En omstruktureringsplan bör alltid betraktas som antagen om den majoritet som krävs i varje berörd klass stöder planen, men en omstruktureringsplan som inte stöds av den erforderliga majoriteten i varje berörd klass bör ändå kunna bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet under förutsättning att den stöds av minst en berörd klass av borgenärer och att klasser som inte samtycker inte otillbörligt skadas enligt den föreslagna planen (mekanismen för klassöverskridande ”cram-down”). Planen bör särskilt följa regeln om absolut prioritet, som säkerställer att en klass borgenärer som inte samtycker till planen tillgodoses fullständigt innan en lägre prioriterad klass borgenärer kan få någon utdelning eller behålla något intresse enligt omstruktureringsplanen. Regeln om absolut prioritet bör ligga till grund för det värde som ska fördelas mellan borgenärerna vid omstruktureringen. Som en följd av regeln om absolut prioritet bör ingen klass av borgenärer enligt omstruktureringsplanen kunna få eller behålla ekonomiska värden eller förmåner som överstiger det fulla beloppet av den klassens fordringar eller intressen. Regeln om absolut prioritet gör det möjligt att fastställa, jämfört med kapitalstrukturen i företaget under omstrukturering, den värdetilldelning som parterna ska få enligt omstruktureringsplanen på grundval av värdet av företaget som pågående verksamhet.

(28)  En omstruktureringsplan bör alltid betraktas som antagen om den majoritet som krävs i varje berörd klass stöder planen, men en omstruktureringsplan som inte stöds av den erforderliga majoriteten i varje berörd klass bör ändå kunna bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet under förutsättning att den stöds av minst en berörd klass av borgenärer som företräder en majoritet av fordringarna och att klasser som inte samtycker inte otillbörligt skadas enligt den föreslagna planen (mekanismen för klassöverskridande ”cram-down”). Planen bör särskilt följa regeln om absolut prioritet, som säkerställer att en klass borgenärer som inte samtycker till planen tillgodoses fullständigt innan en lägre prioriterad klass borgenärer kan få någon utdelning eller behålla något intresse enligt omstruktureringsplanen. Regeln om absolut prioritet bör ligga till grund för det värde som ska fördelas mellan borgenärerna vid omstruktureringen. Som en följd av regeln om absolut prioritet bör ingen klass av borgenärer enligt omstruktureringsplanen kunna få eller behålla ekonomiska värden eller förmåner som överstiger det fulla beloppet av den klassens fordringar eller intressen. Regeln om absolut prioritet gör det möjligt att fastställa, jämfört med kapitalstrukturen i företaget under omstrukturering, den värdetilldelning som parterna ska få enligt omstruktureringsplanen på grundval av värdet av företaget som pågående verksamhet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(29a)  Vid genomförande av omstruktureringsplanen bör det vara möjligt för andelsinnehavare i små och medelstora företag att tillhandahålla icke-monetärt omstruktureringsstöd genom att till exempel utnyttja sin erfarenhet, sitt anseende och sina affärskontakter.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(34)  Arbetstagare bör åtnjuta fullständigt arbetsrättsligt skydd under förfarandena för förebyggande omstrukturering. Detta direktiv bör, särskilt, inte påverka arbetstagares rättigheter som garanteras av rådets direktiv 98/59/EG68, rådets direktiv 2001/23/EG69, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG70, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG71 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG72. De skyldigheter i fråga om information till och samråd med arbetstagare i nationell lagstiftning som genomför de ovannämnda direktiven behålls helt oförändrade. Detta innefattar skyldigheter att informera och samråda med arbetstagarnas representanter om beslutet att använda en ram för förebyggande omstrukturering i enlighet med direktiv 2002/14/EG. Med hänsyn till behovet att säkerställa en lämplig skyddsnivå för arbetstagare bör medlemsstaterna i princip utesluta arbetstagares utestående fordringar såsom dessa definieras i direktiv 2008/94/EG från avbrytande av verkställighet, oberoende av om dessa fordringar har uppkommit innan eller efter det att avbrytandet beviljades. Sådant avbrytande bör vara tillåtet endast för de belopp och den period som betalningen av sådana fordringar effektivt garanteras på andra sätt enligt nationell rätt. Om medlemsstaterna utvidgar den garanti för betalning av arbetstagares utestående fordringar som fastställs i direktiv 2008/94/EG till att omfatta förebyggande omstruktureringsförfaranden som inrättas genom detta direktiv, är det inte längre berättigat att utesluta arbetstagares fordringar från avbrytandet av verkställighet eftersom de täcks av garantin. Om det i nationell rätt finns begränsningar av garantiinstitutioners ansvar, antingen vad avser garantins längd eller det belopp som betalas ut till arbetstagare, bör arbetstagare kunna driva in sina fordringar gentemot arbetsgivaren vid eventuella underskott även under den tid avbrytandet av verkställighet pågår.

(34)  Arbetstagare bör åtnjuta fullständigt arbetsrättsligt skydd under förfarandena för förebyggande omstrukturering. Om detta direktiv inte ska påverka arbetstagares rättigheter som garanteras av rådets direktiv 98/59/EG68, rådets direktiv 2001/23/EG69, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG70, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG71 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG72, bör det fastställa villkoren för utövandet av dessa rättigheter som gör det möjligt att trygga arbetstillfällen och ekonomisk verksamhet, framför allt den sekretess som krävs för detta syfte, och samtidigt garantera ett effektivt utövande av rättigheterna. De skyldigheter i fråga om information till och samråd med arbetstagare i nationell lagstiftning som genomför de ovannämnda direktiven behålls helt oförändrade. Detta innefattar skyldigheter att informera och samråda med arbetstagarnas representanter om beslutet att använda en ram för förebyggande omstrukturering i enlighet med direktiv 2002/14/EG. Med hänsyn till behovet att säkerställa en lämplig skyddsnivå för arbetstagare bör medlemsstaterna i princip utesluta arbetstagares utestående fordringar såsom dessa definieras i direktiv 2008/94/EG från avbrytande av verkställighet, oberoende av om dessa fordringar har uppkommit innan eller efter det att avbrytandet beviljades. Sådant avbrytande bör vara tillåtet endast för de belopp och den period som betalningen av sådana fordringar effektivt garanteras på andra sätt enligt nationell rätt. Om medlemsstaterna utvidgar den garanti för betalning av arbetstagares utestående fordringar som fastställs i direktiv 2008/94/EG till att omfatta förebyggande omstruktureringsförfaranden som inrättas genom detta direktiv, är det inte längre berättigat att utesluta arbetstagares fordringar från avbrytandet av verkställighet eftersom de täcks av garantin. Om det i nationell rätt finns begränsningar av garantiinstitutioners ansvar, antingen vad avser garantins längd eller det belopp som betalas ut till arbetstagare, bör arbetstagare kunna driva in sina fordringar gentemot arbetsgivaren vid eventuella underskott även under den tid avbrytandet av verkställighet pågår.

_________________

_________________

68 Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).

68 Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).

69 Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).

69 Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).

70 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29).

70 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29).

71 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens (EUT L 283, 28.10.2008, s. 36).

71 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens (EUT L 283, 28.10.2008, s. 36).

72 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28).

72 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28).

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(37)  De olika möjligheterna till en andra chans i medlemsstaterna kan uppmuntra överskuldsatta entreprenörer att flytta mellan medlemsstaterna i syfte att utnyttja kortare skuldavskrivningsperioder eller mer attraktiva villkor för skuldavskrivning, vilket leder till rättslig osäkerhet och kostnader för borgenärerna när de ska driva in sina fordringar. Effekterna av en konkurs, särskilt det sociala stigmat, de rättsliga följderna, såsom att entreprenörer utesluts från att starta och driva företagsverksamhet, och den fortlöpande oförmågan att betala av sina skulder, är vidare faktorer som i hög grad avskräcker entreprenörer från att starta en verksamhet eller söka en andra chans, trots att det finns belägg för att entreprenörer som har försatts i konkurs har större förutsättningar att bli framgångsrika andra gången. Det bör därför vidtas åtgärder för att minska de negativa effekterna av överskuldsättning och konkurs för entreprenörer, särskilt genom att möjliggöra en fullständig skuldavskrivning efter en viss tid och genom att begränsa varaktigheten av näringsförbud som åläggs i samband med gäldenärens överskuldsättning.

(37)  De olika möjligheterna till en andra chans i medlemsstaterna kan uppmuntra överskuldsatta entreprenörer att flytta mellan medlemsstaterna i syfte att utnyttja kortare skuldavskrivningsperioder eller mer attraktiva villkor för skuldavskrivning, vilket leder till rättslig osäkerhet och kostnader för borgenärerna när de ska driva in sina fordringar. Effekterna av en konkurs, särskilt det sociala stigmat, de rättsliga följderna, såsom att entreprenörer utesluts från att starta och driva företagsverksamhet, och den fortlöpande oförmågan att betala av sina skulder, är vidare faktorer som i hög grad avskräcker entreprenörer från att starta en verksamhet eller söka en andra chans, trots att det finns belägg för att entreprenörer som har försatts i konkurs har större förutsättningar att bli framgångsrika andra gången. Det bör därför vidtas åtgärder för att minska de negativa effekterna av överskuldsättning och konkurs för entreprenörer, särskilt genom att möjliggöra en fullständig skuldavskrivning efter en viss tid, genom att införa ett ansvarssystem för att främja vidtagandet av sådana åtgärder och genom att begränsa varaktigheten av näringsförbud som åläggs i samband med gäldenärens överskuldsättning. Medlemsstaterna bör samtidigt som de respekterar reglerna om statligt stöd ge entreprenörer som fått en andra chans företagsstöd, stöd för en nystart, aktuell information om tillgången till administrativt, rättsligt, företagsrelaterat eller finansiellt stöd som är skräddarsytt för dem och alla tillgängliga medel som underlättar etablering av ett nytt företag och som kan hjälpa dem att starta upp sin företagsverksamhet igen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(38)  En fullständig skuldavskrivning eller näringsförbud som löper ut efter en kort tid är inte lämpligt i alla fall, till exempel om gäldenären är ohederlig eller har handlat i ond tro. Medlemsstaterna bör ge rättsliga eller administrativa myndigheter tydliga riktlinjer om hur de ska bedöma huruvida en entreprenör är hederlig. När de fastställer huruvida gäldenären varit ohederlig kan de rättsliga eller administrativa myndigheterna till exempel beakta skuldernas art och omfattning, vid vilken tidpunkt de uppstod, vilka ansträngningar gäldenären har gjort för att betala skulderna och uppfylla rättsliga skyldigheter, inbegripet offentliga tillståndskrav och korrekt bokföring, samt om gäldenären har handlat på ett sätt som hindrat åtgärder från borgenärers sida. Näringsförbud kan ha längre eller obestämd varaktighet i situationer där entreprenören utövar vissa yrken som betraktas som känsliga i medlemsstaterna eller om han eller hon har dömts för brottslig verksamhet. I sådana fall skulle det vara möjligt för entreprenörer att åtnjuta skuldavskrivning men ändå för en längre eller obestämd tidsperiod åläggas förbud mot att utöva ett visst yrke.

(38)  En fullständig skuldavskrivning eller näringsförbud som löper ut efter en kort tid är inte lämpligt i alla fall, till exempel om gäldenären är ohederlig eller har handlat i ond tro. Medlemsstaterna bör ge rättsliga eller administrativa myndigheter tydliga riktlinjer om hur de ska bedöma huruvida en entreprenör är hederlig. När de fastställer huruvida gäldenären varit ohederlig kan de rättsliga eller administrativa myndigheterna till exempel beakta skuldernas art och omfattning, vid vilken tidpunkt de uppstod, vilka ansträngningar gäldenären har gjort för att betala skulderna och uppfylla rättsliga skyldigheter, inbegripet offentliga tillståndskrav och korrekt bokföring, samt om gäldenären har handlat på ett sätt som hindrat åtgärder från borgenärers sida. Medlemsstaterna bör kunna utesluta vissa skuldkategorier. Om dessa uteslutningar omfattar offentliga borgenärer bör medlemsstaterna ta hänsyn till den nödvändiga balansen mellan allmänintresset och främjandet av entreprenörskap. Näringsförbud kan ha längre eller obestämd varaktighet i situationer där entreprenören utövar vissa yrken som betraktas som känsliga i medlemsstaterna eller om han eller hon har dömts för brottslig verksamhet. I sådana fall skulle det vara möjligt för entreprenörer att åtnjuta skuldavskrivning men ändå för en längre eller obestämd tidsperiod åläggas förbud mot att utöva ett visst yrke.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(39)  Det är nödvändigt att bevara och öka insynen och förutsägbarheten i förfarandena när det gäller att ge resultat som gynnar företagens fortlevnad och ger entreprenörer en andra chans, eller som tillåter en effektiv avveckling av icke livskraftiga företag. Det är också nödvändigt att förkorta de överdrivet långa insolvensförfarandena i många medlemsstater, vilka leder till rättsosäkerhet för borgenärer och investerare och låga utdelningsgrader. Med tanke på de förstärkta mekanismer för samarbete mellan domstolar och förvaltare i gränsöverskridande ärenden som inrättats genom förordning (EU) 2015/848, bör professionalismen hos alla berörda aktörer bringas till jämförbara höga nivåer i hela unionen. För att uppnå dessa mål bör medlemsstaterna säkerställa att ledamöter vid de rättsliga och administrativa myndigheterna har lämplig utbildning samt är specialiserade på och har erfarenhet av insolvensfrågor. En sådan specialisering av personal inom rättväsendet bör leda till att det kan fattas beslut med potentiellt betydande ekonomiska och sociala konsekvenser inom en kort tidsperiod och bör inte betyda att dessa personer enbart har att hantera frågor om omstrukturering, insolvens och en andra chans. Ett effektivt sätt att uppnå detta mål kan till exempel vara att inrätta specialdomstolar eller specialavdelningar i enlighet med den nationella lagstiftning som reglerar rättsväsendets organisation.

(39)  Det är nödvändigt att bevara och öka insynen och förutsägbarheten i förfarandena när det gäller att ge resultat som gynnar företagens fortlevnad och ger entreprenörer en andra chans, eller som tillåter en effektiv avveckling av icke livskraftiga företag. Ökad insyn och förutsägbarhet skulle också ge större rättssäkerhet för investerare och borgenärer som är involverade i förfaranden för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning. Det är också nödvändigt att förkorta de överdrivet långa insolvensförfarandena i många medlemsstater, vilka leder till rättsosäkerhet för borgenärer och investerare och låga utdelningsgrader. Det bör vara möjligt att i synnerhet göra en sådan förkortning genom att införa förfaranden som till en början är sekretessbelagda och som just på grund av sin sekretessbelagda karaktär gör det möjligt att utarbeta planen eller förbereda försäljningen utan att värdet försämras, vilket skulle vara fallet om åtgärden offentliggjordes. Med tanke på de förstärkta mekanismer för samarbete mellan domstolar och förvaltare i gränsöverskridande ärenden som inrättats genom förordning (EU) 2015/848 och som är tillämpliga på offentliga förfaranden, bör professionalismen hos alla berörda aktörer bringas till jämförbara höga nivåer i hela unionen. För att uppnå dessa mål bör medlemsstaterna säkerställa att ledamöter vid de rättsliga och administrativa myndigheterna har lämplig utbildning samt är specialiserade på och har erfarenhet av insolvensfrågor. En sådan specialisering av personal inom rättsväsendet bör leda till att det kan fattas beslut med potentiellt betydande ekonomiska och sociala konsekvenser inom en kort tidsperiod och bör inte betyda att dessa personer enbart har att hantera frågor om omstrukturering, insolvens och en andra chans. Ett effektivt sätt att uppnå detta mål kan till exempel vara att inrätta domstolar eller avdelningar med specialiserade domare i enlighet med den nationella lagstiftning som reglerar rättsväsendets organisation.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(40)  Medlemsstaterna bör också säkerställa att de förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans som utses av rättsliga och administrativa myndigheter får lämplig utbildning och står under lämplig tillsyn när de utför sina uppgifter, att de utses på ett öppet sätt med beaktande av behovet att säkerställa effektiva förfaranden och att de utför sina uppgifter med integritet. Förvaltare bör också ansluta sig till frivilliga uppförandekoder som syftar till att säkerställa att de har lämpliga kvalifikationer och utbildning, att det råder öppenhet i fråga om deras uppgifter och att det finns regler för fastställande av deras ersättning och tecknande av yrkesansvarsförsäkring, samt tillsyns- och regleringsmekanismer som bör omfatta en lämplig och effektiv ordning för att ålägga sanktioner för de som har brustit vid fullgörandet av sina uppgifter. Sådana standarder kan uppnås utan att man i princip behöver skapa nya yrken eller kvalifikationer.

(40)  Medlemsstaterna bör också säkerställa att de förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans som utses av rättsliga och administrativa myndigheter har tillräcklig sakkunskap och står under lämplig tillsyn när de utför sina uppgifter, att de utses på ett öppet sätt med beaktande av behovet att säkerställa effektiva förfaranden och att de utför sina uppgifter med integritet med hänsyn till huvudmålet att återupprätta företagets livskraft. Förvaltare bör rädda företag och inte avveckla dem, och det är viktigt att de också ansluter sig till en yrkesetisk kod som syftar till att säkerställa att de har lämpliga kvalifikationer och utbildning, att det råder öppenhet i fråga om deras uppgifter och att det finns regler för fastställande av deras ersättning och tecknande av yrkesansvarsförsäkring, samt tillsyns- och regleringsmekanismer som bör omfatta en lämplig och effektiv ordning för att ålägga sanktioner för de som har brustit vid fullgörandet av sina uppgifter. Sådana standarder kan uppnås utan att man i princip behöver skapa nya yrken eller kvalifikationer.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(42)  Det är viktigt att samla tillförlitliga uppgifter om hur förfarandena för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning fungerar för att övervaka genomförandet och tillämpningen av detta direktiv. Medlemsstaterna bör därför samla in och aggregera uppgifter som är tillräckligt detaljerade för att möjliggöra en korrekt bedömning av hur direktivet fungerar i praktiken.

(42)  Det är viktigt att samla tillförlitliga uppgifter om hur förfarandena för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning fungerar för att övervaka genomförandet och tillämpningen av detta direktiv. Medlemsstaterna bör därför samla in och aggregera uppgifter som är tillräckligt detaljerade för att möjliggöra en korrekt bedömning av hur direktivet fungerar i praktiken i syfte att införa ytterligare reformer om så är nödvändigt. Medlemsstaterna bör därför samla in och analysera uppgifter, uppdelade efter typ av förfarande, för att få fram tillförlitlig och användbar statistik i jämförande syfte.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(43)  Finansmarknadernas stabilitet är i hög grad beroende av avtal om finansiell säkerhet, särskilt när säkerhet tillhandahålls i samband med deltagande i utsedda system eller i centralbankstransaktioner och när marginalsäkerheter tillhandhålls till centrala motparter. Eftersom värdet på de finansiella instrument som ställs som säkerhet kan fluktuera mycket, är det viktigt att realisera deras värde snabbt innan det går ner. Detta direktiv bör därför inte påverka Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 199874, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG75 och förordning (EU) nr 648/201276.

(43)  Finansmarknadernas stabilitet är i hög grad beroende av avtal om finansiell säkerhet, särskilt när säkerhet tillhandahålls i samband med deltagande i utsedda system eller i centralbankstransaktioner och när marginalsäkerheter tillhandhålls till centrala motparter. Eftersom värdet på de finansiella instrument som ställs som säkerhet kan fluktuera mycket, är det viktigt att realisera deras värde snabbt innan det går ner. Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 199874, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG75 och förordning (EU) nr 648/201276 bör ha företräde framför detta direktiv.

_________________

_________________

74 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45).

74 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45).

75 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43).

75 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43).

76 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

76 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  förfaranden för förebyggande omstrukturering som är tillgängliga för gäldenärer i ekonomiska svårigheter när det råder sannolikhet för insolvens,

(a)  förfaranden för förebyggande omstrukturering som är tillgängliga för gäldenärer i ekonomiska svårigheter när det råder sannolikhet för insolvens, och en möjlighet till överlevnad; kommissionen ska genom delegerade akter närmare specificera vad som utgör ”sannolikhet för insolvens”,

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  insolvensförfarande: ett kollektivt insolvensförfarande som innebär att gäldenären helt eller delvis berövas rådigheten över sina tillgångar och att en förvaltare utses.

(1)  insolvensförfarande: ett kollektivt insolvensförfarande som innebär att gäldenären helt eller delvis berövas rådigheten över sina tillgångar och att en insolvensförvaltare utses.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  omstrukturering: att ändra sammansättningen av eller villkoren för eller strukturen på en gäldenärs tillgångar och skulder eller någon annan del av gäldenärens kapitalstruktur, däribland aktiekapital, eller en kombination av dessa inslag, inbegripet försäljning av tillgångar eller delar av verksamheten, i syfte att göra det möjligt att helt eller delvis fortsätta företagets verksamhet.

(2)  omstrukturering: ett förfarande eller åtgärder, av offentlig eller konfidentiell karaktär, som gör det möjligt att ändra sammansättningen av eller villkoren för eller strukturen på en gäldenärs tillgångar och skulder eller någon annan del av gäldenärens kapitalstruktur, däribland aktiekapital, eller en kombination av dessa inslag, inbegripet försäljning av tillgångar eller hela eller en del av verksamheten, i syfte att göra det möjligt att helt eller delvis fortsätta företagets verksamhet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  berörda parter: borgenärer eller klasser av borgenärer och, om tillämpligt enligt nationell rätt, andelsinnehavare vars fordringar eller intressen påverkas av en omstruktureringsplan.

(3)  berörda parter: borgenärer eller klasser av borgenärer, inbegripet offentliga borgenärer och avtalspartner i kontrakt för senare verkställighet och, om tillämpligt enligt nationell rätt, andelsinnehavare och arbetstagare vars fordringar eller intressen påverkas av en omstruktureringsplan.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder: ett beslut av en rättslig eller administrativ myndighet om ett tillfälligt upphävande av rätten att verkställa en borgenärs fordran mot en gäldenär.

(4)  avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder: ett beslut av en rättslig eller administrativ myndighet om ett tillfälligt upphävande av rätten att verkställa en borgenärs eller en grupp av borgenärers fordran mot en gäldenär eller en grupp av gäldenärer.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  klassbildning: gruppering av berörda borgenärer och andelsinnehavare i en omstruktureringsplan på ett sätt som återspeglar de berörda fordringarnas och intressenas rättigheter och senioritet, med beaktande av möjliga befintliga förmånsrätter, panträtter eller avtal mellan borgenärer, och deras behandling enligt omstruktureringsplanen.

(6)  klassbildning: gruppering av berörda borgenärer och andelsinnehavare i en omstruktureringsplan på ett sätt som återspeglar de berörda fordringarnas och intressenas rättigheter och senioritet, med beaktande av möjliga befintliga förmånsrätter, panträtter eller avtal mellan borgenärer, och deras behandling enligt omstruktureringsplanen. Vid antagandet av en omstruktureringsplan delas borgenärerna in i olika klasser av borgenärer, där fordringar med säkerhet och fordringar utan säkerhet som ett minimum behandlas i separata klasser, samtidigt som arbetstagare utgör en separat klass.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11)  ny finansiering: alla nya medel, oberoende av om de tillhandahålls av en befintlig eller en ny borgenär, som är nödvändiga för att genomföra en omstruktureringsplan, som har överenskommits i den omstruktureringsplanen och därefter bekräftats av en rättslig eller administrativ myndighet.

(11)  ny finansiering: alla nya medel eller kreditgivning, oberoende av om de tillhandahålls av en befintlig eller en ny borgenär, som är nödvändiga för att genomföra en omstruktureringsplan, som har överenskommits i den omstruktureringsplanen och därefter bekräftats av en rättslig eller administrativ myndighet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  tillfällig finansiering: alla nya medel, oberoende av om de tillhandahålls av en befintlig eller en ny borgenär, som är rimligen och omedelbart nödvändiga för att gäldenärens verksamhet ska kunna försätta att drivas eller överleva, eller för att bevara eller öka värdet på den verksamheten i avvaktan på bekräftelsen av en omstruktureringsplan.

(12)  tillfällig finansiering: alla nya medel eller kreditgivning, oberoende av om de tillhandahålls av en befintlig eller en ny borgenär, som är rimligen och omedelbart nödvändiga för att gäldenärens verksamhet ska kunna försätta att drivas eller överleva, eller för att bevara eller öka värdet på den verksamheten i avvaktan på bekräftelsen av en omstruktureringsplan.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15)  förvaltare på området för omstrukturering: en person eller ett organ som utses av en rättslig eller administrativ myndighet för att utföra en eller flera av följande uppgifter:

(15)  förvaltare på området för omstrukturering: en person eller ett organ som utför en eller flera av följande uppgifter:

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15a)  återbetalningsplan: en plan för gäldenärens betalning av bestämda belopp på bestämda datum till borgenärer som en del av en omstruktureringsplan.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15b)  livskraftig: att kunna uppvisa en skälig kapitalavkastning efter att ha täckt alla sina kostnader inklusive avskrivning och finansieringskostnader.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer och entreprenörer har tillgång till verktyg för tidig varning som kan upptäcka en försämring av verksamhetsutvecklingen och signalera till gäldenären eller entreprenören att de måste agera skyndsamt.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer och entreprenörer har tillgång till verktyg för tidig varning som kan upptäcka en försämring av verksamhetsutvecklingen och signalera till gäldenären eller entreprenören att de måste agera skyndsamt. I detta hänseende ska kommissionen som en del av sin strategi för den digitala inre marknaden främja användning och utveckling av ny it-teknik för meddelanden och onlinekommunikation för att garantera effektivare förfaranden för tidig varning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer och entreprenörer har tillgång till relevant aktuell, tydlig, koncis och användarvänlig information om tillgången till verktyg för tidig varning och alla medel som står till deras förfogande för att omstruktureras i ett tidigt skede eller för att erhålla avskrivning av personliga skulder.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa offentlig, kostnadsfri, relevant, aktuell, tydlig, koncis och användarvänlig information om tillgången till verktyg för tidig varning och alla medel som står till gäldenärers och entreprenörers förfogande för att omstruktureras i ett tidigt skede eller för att erhålla avskrivning av personliga skulder.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2a.  Kommissionen ska

(a)  upprätta en förteckning över varningsindikatorer, kopplade till ett antal åtgärder som ska utföras av gäldenärer och entreprenörer om villkoren för dessa indikatorer är uppfyllda,

(b)  på ett användarvänligt sätt samla den information som föreskrivs i punkt 2 på sin webbplats. Medlemsstaterna ska varje år lämna uppdaterad information till kommissionen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna får begränsa den tillgång som avses i punkterna 1 och 2 till små och medelstora företag eller till entreprenörer.

3.  Medlemsstaterna ska i alla skeden tillhandahålla professionell rådgivning för små och medelstora företag eller entreprenörer via en förvaltare, till exempel via handelskammare eller näringslivsorganisationer och notarieförbund, och samtidigt ta hänsyn till att dessa åtgärder ska vara ekonomiskt överkomliga för små och medelstora företag.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att skatte-, socialförsäkrings- och revisionsmyndigheter har tillräckliga möjligheter enligt nationell lagstiftning för att så snart som möjligt kunna flagga för oroväckande utvecklingstendenser.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1a.  Medlemsstaterna ska skapa incitament för gäldenärer i ekonomiska svårigheter att tidigt vidta åtgärder genom att ge dem tydlig information om tillgängliga förfaranden för förebyggande omstrukturering och verktyg för tidig varning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Ramar för förebyggande omstrukturering kan bestå av ett eller flera förfaranden eller en eller flera åtgärder.

2.  Ramar för förebyggande omstrukturering kan bestå av ett eller flera förfaranden eller en eller flera åtgärder, antingen utanför domstol eller efter beslut av en administrativ eller rättslig myndighet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2a.  Medlemsstaterna får föreskriva andra sätt för gäldenärer att skydda sig utöver dem som krävs enligt detta direktiv, bland annat avtalsrättsliga medel.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna ska inrätta bestämmelser som begränsar rättsliga eller administrativa myndigheters medverkan till fall där det är nödvändigt och proportionerligt så att varje berörd parts rättigheter tillvaratas.

3.  Medlemsstaterna får inrätta bestämmelser som begränsar rättsliga eller administrativa myndigheters medverkan till fall där det är nödvändigt och proportionerligt samtidigt som de säkerställer att varje berörd parts rättigheter tillvaratas.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Det ska inte vara obligatoriskt att en rättslig eller administrativ myndighet i alla fall utser en förvaltare på området för omstrukturering.

2.  Medlemsstaterna får kräva att en rättslig eller administrativ myndighet utser en förvaltare på området för omstrukturering, om detta är nödvändigt och lämpligt för att garantera de berörda parternas rättigheter, samtidigt som hänsyn ska tas till att dessa åtgärder ska vara ekonomiskt överkomliga för små och medelstora företag.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna får kräva att en förvaltare på området för omstrukturering utses i följande fall:

3.  Medlemsstaterna ska se till att en förvaltare på området för omstrukturering utses av en rättslig eller administrativ myndighet åtminstone i följande fall:

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(ba)  Om det under den tid enskilda verkställighetsåtgärder är avbrutna uppstår en skyldighet för gäldenären enligt nationell rätt att ansöka om insolvens.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(bb)  Om planen föreskriver en överföring av hela eller en del av företaget till ett annat företag utan att borgenärerna betalas fullt ut eller att samtliga arbetstagare övertas.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer som förhandlar om en omstruktureringsplan med sina borgenärer får omfattas av ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder om och i den utsträckning ett sådant avbrytande är nödvändigt för att stödja förhandlingarna om omstruktureringsplanen.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer som förhandlar om en omstruktureringsplan med sina borgenärer får omfattas av ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder. Särskilda villkor ska anges för att se till att ett sådant avbrytande är nödvändigt för att förhandlingen om omstruktureringsplanen ska bli möjlig. Medlemsstaterna ska minst kräva att de av gäldenärernas verksamheter som omfattas av ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder är livskraftiga.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder får beslutas avseende alla typer av borgenärer, inbegripet borgenärer med säkerhet och prioriterade borgenärer. Avbrytandet kan vara generellt och omfatta samtliga borgenärer eller begränsat och omfatta en eller flera enskilda borgenärer, i enlighet med nationell rätt.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder får beslutas avseende alla typer av borgenärer, inbegripet offentliga, kommersiella och prioriterade borgenärer och borgenärer med säkerhet. Avbrytandet kan vara generellt och omfatta samtliga borgenärer eller begränsat och omfatta en eller flera enskilda borgenärer, i enlighet med nationell rätt. En sådan begränsning får inte äventyra omstruktureringsplanens effektivitet och framgång. Medlemsstaterna ska sträva efter att uppnå en balans mellan huvudmålet om företagets kontinuitet och allmänintresset i förhållande till offentliga borgenärer.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Punkt 2 ska inte tillämpas på arbetstagares utestående fordringar utom och i den utsträckning medlemsstaterna på andra sätt säkerställer att betalningen av sådana fordringar garanteras med en skyddsnivå som är åtminstone lika hög som den som föreskrivs i relevant nationell lagstiftning som införlivar direktiv 2008/94/EG.

3.  Punkt 2 ska inte tillämpas på mikro- och småföretags fordringar eller på arbetstagares utestående fordringar utom och i den utsträckning medlemsstaterna på andra sätt säkerställer att betalningen av sådana fordringar garanteras med en skyddsnivå som är åtminstone lika hög som den som föreskrivs i relevant nationell lagstiftning som införlivar direktiv 2008/94/EG.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Medlemsstaterna ska begränsa varaktigheten av avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder till en period som inte får överstiga fyra månader.

4.  Medlemsstaterna ska fastställa en maximal varaktighet av avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder. Varaktigheten ska vara minst tre månader och högst sex månader.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7.  Den sammanlagda varaktigheten av avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder, inbegripet förlängningar och förnyelser, får inte överstiga tolv månader.

7.  Den sammanlagda varaktigheten av avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder, inbegripet förlängningar och förnyelser, får inte överstiga nio månader.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

9.  Medlemsstaterna ska säkerställa att om en enskild borgenär eller en enskild klass borgenärer lider eller skulle lida otillbörlig skada av ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder, får den rättsliga eller administrativa myndigheten, på begäran av de berörda borgenärerna, besluta att inte bevilja avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder eller att upphäva ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder som redan beslutats avseende den borgenären eller klassen av borgenärer.

9.  Medlemsstaterna ska säkerställa att om en enskild borgenär eller en enskild klass borgenärer lider eller skulle lida otillbörlig skada av ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder, eller om en utsatt borgenär skulle stå inför ekonomiska svårigheter, får den rättsliga eller administrativa myndigheten, på begäran av de berörda borgenärerna, besluta att inte bevilja avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder eller att upphäva ett avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder som redan beslutats avseende den borgenären eller klassen av borgenärer. Otillbörlig skada ska anses föreligga åtminstone i de fall där en borgenär eller en klass borgenärer befinner sig i betydande ekonomiska svårigheter.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Ett generellt avbrytande som omfattar samtliga borgenärer ska förhindra att insolvensförfaranden inleds på begäran av en eller flera borgenärer.

2.  Ett generellt avbrytande som omfattar samtliga borgenärer som deltar i förhandlingen om omstruktureringsplanen ska förhindra att insolvensförfaranden inleds på begäran av en eller flera borgenärer, med undantag för arbetstagare, i enlighet med artikel 6.3.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna får avvika från punkt 1 om gäldenären blir illikvid och därmed oförmögen att betala sina skulder när de förfaller till betalning under avbrytandeperioden. I så fall ska medlemsstaterna säkerställa att omstruktureringsförfaranden inte avslutas automatiskt och att en rättslig eller administrativ myndighet, efter att ha prövat utsikterna att uppnå en överenskommelse om en framgångsrik omstruktureringsplan inom avbrytandeperioden, kan besluta att inledandet av insolvensförfarandet ska skjutas upp och att avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder ska fortsätta att gälla.

3.  Medlemsstaterna får avvika från punkt 1 om gäldenären blir illikvid och därmed oförmögen att betala sina skulder när de förfaller till betalning under avbrytandeperioden. I så fall ska en rättslig eller administrativ myndighet ha befogenhet att skjuta upp inledandet av insolvensförfarandet och upprätthålla avbrytandet av enskilda verkställighetsåtgärder, förutsatt att det inte medför allvarliga ekonomiska svårigheter för borgenärerna, i syfte att pröva utsikterna att nå en överenskommelse om en framgångsrik omstruktureringsplan eller en ekonomiskt bärkraftig överlåtelse av företaget inom avbrytandeperioden.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer som omfattas av avbrytandet under avbrytandeperioden inte får hålla inne en prestation eller avsluta, påskynda eller på annat sätt ändra kontrakt för senare verkställighet till skada för gäldenärer vad avser skulder som uppstod före avbrytandet. Medlemsstaterna får begränsa tillämpningen av denna bestämmelse till väsentliga kontrakt som är nödvändiga för fortsättningen av den dagliga driften av verksamheten.

4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer som omfattas av avbrytandet under avbrytandeperioden inte får hålla inne en prestation eller avsluta, påskynda eller på annat sätt ändra väsentliga kontrakt för senare verkställighet till skada för gäldenärer vad avser skulder som uppstod före avbrytandet, förutsatt att det inte medför allvarliga ekonomiska svårigheter för borgenärerna. Enligt denna punkt är kontrakt för senare verkställighet väsentliga om de är nödvändiga för fortsättningen av den dagliga driften av verksamheten, inbegripet eventuella leveranser om ett inställande av leveranserna skulle leda till att företagets verksamhet stannar av.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer inte får hålla inne en prestation eller avsluta, påskynda eller på annat sätt ändra kontrakt för senare verkställighet till skada för gäldenärer med stöd av en kontraktsklausul som föreskriver om sådana åtgärder, endast av det skälet att gäldenären har gått in i omstruktureringsförhandlingar, att det har ansökts om avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder, att sådant avbrytande har beslutats eller att någon liknande händelse som har samband med avbrytandet har ägt rum.

5.  Medlemsstaterna får kräva att borgenärer inte får hålla inne en prestation eller avsluta, påskynda eller på annat sätt ändra kontrakt för senare verkställighet till skada för gäldenärer med stöd av en kontraktsklausul som föreskriver om sådana åtgärder, endast av det skälet att gäldenären har gått in i omstruktureringsförhandlingar, att det har ansökts om avbrytande av enskilda verkställighetsåtgärder, att sådant avbrytande har beslutats eller att någon liknande händelse som har samband med avbrytandet har ägt rum.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ingenting hindrar gäldenären från att inom ramen för den löpande affärsverksamheten betala fordringar från, eller skulder till, icke berörda borgenärer och fordringar från berörda borgenärer som uppstår efter det att avbrytandet har beviljats och som fortsätter att uppstå under avbrytandeperioden.

6.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ingenting hindrar gäldenären från att inom ramen för den löpande affärsverksamheten betala fordringar från, eller skulder till, icke berörda borgenärer och fordringar från berörda borgenärer som uppstår vid någon tidpunkt under avbrytandeperioden. Under denna period ska gäldenärerna kunna utföra transaktioner som syftar till att fortsätta verksamheten.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(g)  Ett yttrande eller en motiverad redogörelse från den person som är ansvarig för att föreslå omstruktureringsplanen som förklarar varför verksamheten är livskraftig och hur genomförandet av den föreslagna planen sannolikt leder till att gäldenären kan undvika insolvens och återupprätta sin livskraft på lång sikt, samt anger de förväntade nödvändiga förutsättningarna för dess framgång.

(g)  Ett yttrande eller en motiverad redogörelse från den person som är ansvarig för att föreslå omstruktureringsplanen som förklarar varför verksamheten är livskraftig och hur genomförandet av den föreslagna planen sannolikt leder till att gäldenären kan undvika insolvens och/eller återupprätta sin livskraft på lång sikt, samt anger de förväntade nödvändiga förutsättningarna för dess framgång.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(ga)  Arbetstagarnas fordringar eller andra rättigheter ska behandlas med hänsyn till att eventuella finansiella fordringar från arbetstagarnas sida ska ges full prioritet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella lagstiftning verkligen garanterar sekretess vad gäller diskussioner, utbyten, förhandlingar och informationsmöten med personer som skrivit under ett sekretessåtagande.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3b.  Medlemsstaterna får införa bestämmelser som ger en eller flera borgenärer rätt att lägga fram en alternativ plan till den plan som gäldenären eller en borgenär, efter överenskommelse med gäldenären, har lagt fram.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3c.  Förfarandena för att genomföra omstruktureringsplaner som ger borgenärerna minst lika stor utdelning som vid en försäljning av tillgångarna och rangordningen av borgenärer efter ett insolvensförfarande ska utgöra konkursförfaranden i den mening som avses i de ovannämnda direktiven.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 8a

Arbetstagares fordringar eller andra rättigheter ska inte påverkas av omstruktureringsplaner.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att varje berörd borgenär har rätt att rösta om antagandet av en omstruktureringsplan. Medlemsstaterna får också bevilja sådana rösträttigheter till berörda andelsinnehavare, i enlighet med artikel 12.2.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att varje berörd borgenär, inbegripet offentliga borgenärer och arbetstagare, har rätt att rösta om antagandet av en omstruktureringsplan med full kännedom om de konsekvenser som detta innebär för var och en av dem. Medlemsstaterna får också bevilja sådana rösträttigheter till berörda andelsinnehavare, i enlighet med artikel 12.2.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att berörda parter behandlas i separata klasser som återspeglar kriterierna för klassbildning. Klasserna ska bildas på ett sådant sätt att varje klass omfattar fordringar och intressen med rättigheter som är tillräckligt likartade för att motivera att medlemmarna i klassen betraktas som en homogen grupp med enhetliga intressen. Som ett minimum ska fordringar med säkerhet och fordringar utan säkerhet behandlas i separata klasser vid antagandet av en omstruktureringsplan. Medlemsstaterna får också föreskriva att arbetstagare behandlas i en egen separat klass.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att berörda parter behandlas i separata klasser som återspeglar kriterierna för klassbildning. Klasserna ska bildas på ett sådant sätt att varje klass omfattar fordringar och intressen med rättigheter som är tillräckligt likartade för att motivera att medlemmarna i klassen betraktas som en homogen grupp med enhetliga intressen. Som ett minimum ska fordringar med säkerhet och fordringar utan säkerhet behandlas i separata klasser vid antagandet av en omstruktureringsplan. Medlemsstaterna ska också föreskriva att arbetstagare behandlas i en egen separat klass. Medlemsstaterna får också fastställa särskilda regler som ger stöd för separat klassbildning för utsatta borgenärer, såsom arbetstagare eller mikro- och småföretag.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  En omstruktureringsplan ska anses ha antagits av berörda parter under förutsättning att en majoritet uttryckt som beloppet av deras fordringar eller intressen erhålls i var och en av klasserna. Medlemsstaterna ska föreskriva den majoritet som krävs för antagandet av en omstruktureringsplan, vilken i vart fall inte får vara högre än 75 % av beloppet av fordringarna eller intressena i varje klass.

4.  En omstruktureringsplan ska anses ha antagits av berörda parter under förutsättning att en majoritet uttryckt som beloppet av deras fordringar eller intressen erhålls i var och en av klasserna. Medlemsstaterna ska föreskriva den majoritet som krävs för antagandet av en omstruktureringsplan, vilken i vart fall inte får vara högre än 75 % av beloppet av fordringarna eller intressena i varje klass. En försäljningsplan ska godkännas av behörig domstol i enlighet med det nationella förfarande genom vilket försäljningen kan godkännas och genomföras.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6.  Om den nödvändiga majoriteten inte nås i en eller flera röstningsklasser som inte samtycker till planen, får planen ändå bekräftas om den iakttar de krav för klassöverskridande ”cram-down” som anges i artikel 11.

6.  Om den nödvändiga majoriteten inte nås i en eller flera röstningsklasser som inte samtycker till planen, får planen ändå bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet om den iakttar de krav för klassöverskridande ”cram-down” som anges i artikel 11.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6a.  Medlemsstaterna ska garantera att arbetstagarnas omstruktureringsplan, i händelse av uteblivet samarbete med andra borgenärer, kan läggas fram för den behöriga myndigheten eller domstolen och antas utan samarbetsovilliga borgenärers samtycke.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att följande omstruktureringsplaner kan bli bindande för parterna endast om de bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet:

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att omstruktureringsplaner som påverkar intressena för berörda parter som inte samtycker till planen kan bli bindande för parterna endast om de bekräftas av en rättslig eller administrativ myndighet:

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Omstruktureringsplanen iakttar testet om borgenärers bästa intresse.

(b)  Om borgenärerna ifrågasätter att omstruktureringsplanen iakttar testet om borgenärers bästa intresse.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Varje ny finansiering är nödvändig för att genomföra omstruktureringsplanen och skadar inte otillbörligen borgenärernas intressen.

(c)  Varje ny finansiering är nödvändig för att genomföra omstruktureringsplanen och skadar inte otillbörligen de befintliga borgenärernas intressen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att om det krävs att en rättslig eller administrativ myndighet bekräftar en omstruktureringsplan för att denna ska bli bindande, ska ett beslut fattas utan onödigt dröjsmål efter det att ansökan om bekräftelse gavs in och under alla omständigheter senast 30 dagar efter det att ansökan gavs in.

4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att om det krävs att en rättslig eller administrativ myndighet bekräftar en omstruktureringsplan eller godkänner en försäljningsplan för att denna ska bli bindande, ska ett beslut fattas utan onödigt dröjsmål efter det att ansökan om bekräftelse gavs in och under alla omständigheter senast 30 dagar efter det att ansökan gavs in.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  uppfyller villkoren i artikel 10.2,

(a)  uppfyller villkoren i artikel 10.2 och inte strider mot artikel 10.3 genom att uppfylla det villkor som anges där,

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2a.  Medlemsstaterna får införa bestämmelser som ger andelsinnehavare i små och medelstora företag möjlighet att ge icke-monetärt bistånd enligt omstruktureringsplanen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 12a

Arbetstagare

Medlemsstaterna ska se till att arbetstagarnas rättigheter inte undergrävs av omstruktureringsförfarandet och att det sker en oberoende övervakning av efterlevnaden av relevant lagstiftning på nationell nivå och unionsnivå, inbegripet bestämmelserna i detta direktiv. Dessa rättigheter ska särskilt innefatta

(i)  rätten till kollektiv förhandling och stridsåtgärder,

(ii)  rätten till information till och samråd med arbetstagare och arbetstagarrepresentanter, inbegripet framför allt tillgång till information om alla förfaranden som skulle kunna påverka arbetstagarnas anställning och/eller förmåga att driva in sina löner och alla framtida betalningar, bland annat tjänstepension.

Medlemsstaterna ska även se till att arbetstagarna överallt behandlas som en prioriterad klass borgenärer med säkerhet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Ett likvidationsvärde ska fastställas av den rättsliga eller administrativa myndigheten om en omstruktureringsplan överklagas på grund av en påstådd överträdelse av testet om borgenärers bästa intresse.

1.  Ett likvidationsvärde ska fastställas av den rättsliga eller administrativa myndigheten om en omstruktureringsplan eller en försäljningsplan överklagas på grund av en påstådd överträdelse av testet om borgenärers bästa intresse

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Ett företagsvärde ska fastställas av den rättsliga eller administrativa myndigheten på grundval av företagets värde som pågående verksamhet i följande fall:

2.  Ett företagsvärde ska fastställas av den rättsliga eller administrativa myndigheten på grundval av företagets värde som pågående verksamhet och utifrån realisationsvärdet efter insolvensförvaltarens försäljning av tillgångarna under ett insolvensförfarande i följande fall:

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Borgenärer som inte deltar i antagandet av en omstruktureringsplan ska inte påverkas av planen.

2.  Borgenärer som inte identifieras i en omstruktureringsplan som bekräftats av en rättslig eller administrativ myndighet ska inte påverkas av planen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  bekräfta planen och bevilja ekonomisk ersättning till de borgenärer som inte samtyckte till planen, vilken ska betalas av gäldenären eller av de borgenärer som röstade för planen.

(b)  bekräfta planen och bedöma om det är möjligt att bevilja ekonomisk ersättning till de borgenärer som inte samtyckte till planen och som lidit oberättigad skada till följd av planen och vid behov bevilja sådan ersättning som ska betalas av gäldenären.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna får kräva att de transaktioner som avses i punkt 2 e ska godkännas av en förvaltare på området för omstrukturering eller av en rättslig eller administrativ myndighet för att kunna omfattas av det skydd som avses i punkt 1.

3.  Medlemsstaterna ska kräva att de transaktioner som avses i punkt 2 e ska godkännas av en förvaltare på området för omstrukturering eller av en rättslig eller administrativ myndighet för att kunna omfattas av det skydd som avses i punkt 1.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Att ta vederbörlig hänsyn till borgenärers och andra intressenters intressen.

(b)  Att ta vederbörlig hänsyn till borgenärers och andra intressenters intressen, bland annat när det gäller sysselsättning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(da)  Att på ett sätt som är så förenligt som möjligt med sekretessen fullgöra de skyldigheter som följer av de unionsakter genom vilka arbetstagarna beviljas sina rättigheter.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(db)  Att inte avsiktligt minska värdet på företagets nettotillgångar under den nivå som är nödvändig för att skriva av upplupna skulder till arbetstagare.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2a.  Medlemsstaterna ska ge entreprenörer som fått en andra chans företagsstöd och tillhandahålla förnyelseåtgärder som hjälper dem att starta upp sin företagsverksamhet igen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att överskuldsatta entreprenörers skulder är avskrivna när skuldavskrivningsperioden löper ut utan att de på nytt behöver ansöka till en rättslig eller administrativ myndighet.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att överskuldsatta entreprenörers skulder är avskrivna när skuldavskrivningsperioden löper ut efter en officiell bekräftelse.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  om den överskuldsatta entreprenören agerade ohederligt eller i ond tro gentemot borgenärerna när denne blev skuldsatt eller under indrivningen av skulderna,

(a)  om den överskuldsatta entreprenören agerade ohederligt eller i ond tro gentemot borgenärerna när denne blev skuldsatt eller under indrivningen av skulderna; kommissionen ska ta fram riktlinjer för medlemsstaterna som fastställer ett antal kriterier för vad som är ohederligt agerande eller ond tro,

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  om den överskuldsatta entreprenören inte följer en återbetalningsplan eller någon annan rättslig skyldighet som syftar till att skydda borgenärernas intressen,

(b)  om den överskuldsatta entreprenören i allt väsentligt inte följer en återbetalningsplan eller någon annan rättslig skyldighet som syftar till att skydda borgenärernas intressen, med hänsyn till mikro- och småföretags svårigheter att följa insolvens- och omstruktureringsförfaranden,

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  vid oegentlig tillgång till skuldavskrivningsförfaranden,

utgår

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  vid upprepad tillgång till skuldavskrivningsförfaranden inom en viss tidsperiod.

(d)  vid upprepad och oegentlig tillgång till skuldavskrivningsförfaranden inom en viss tidsperiod.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna får utesluta vissa skuldkategorier, såsom skulder med säkerhet eller skulder som härrör från straffrättsliga påföljder eller utomobligatoriskt ansvar, från skuldavskrivning eller föreskriva en längre skuldavskrivningsperiod om sådan uteslutning eller längre period är berättigad av hänsyn till ett allmänt intresse.

3.  Medlemsstaterna får utesluta vissa skuldkategorier, såsom skulder med säkerhet eller skulder som härrör från rätten till underhåll, straffrättsliga påföljder eller utomobligatoriskt ansvar, från skuldavskrivning eller föreskriva en längre skuldavskrivningsperiod om sådan uteslutning eller längre period är berättigad av hänsyn till ett allmänt intresse. Om uteslutningen omfattar offentliga borgenärer, ska medlemsstaterna ta hänsyn till den nödvändiga balansen mellan allmänintresset och främjandet av entreprenörskap.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att om en överskuldsatt entreprenör har yrkesmässiga skulder som uppkommit inom ramen för dennes handel, företag, hantverk eller yrkesverksamhet och personliga skulder som uppkommit utanför denna verksamhet, ska alla skulder behandlas i ett och samma förfarande med avseende på att uppnå skuldavskrivning.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att om en överskuldsatt entreprenör har yrkesmässiga skulder som uppkommit inom ramen för dennes handel, företag, hantverk eller yrkesverksamhet och personliga skulder som uppkommit utanför denna verksamhet, ska yrkesmässiga skulder behandlas separat från personliga skulder med avseende på att uppnå skuldavskrivning. Om det finns förfaranden för att uppnå skuldavskrivning för både yrkesmässiga och personliga skulder, kan dessa förfaranden samordnas med avseende på att uppnå skuldavskrivning i enlighet med detta direktiv.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna får avvika från punkt 1 och föreskriva att yrkesmässiga och personliga skulder ska behandlas i separata förfaranden, under förutsättning att dessa förfaranden kan samordnas med avseende på att uppnå skuldavskrivning i enlighet med detta direktiv.

utgår

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ledamöterna vid de rättsliga och administrativa myndigheter som handlägger frågor om omstrukturering, insolvens och en andra chans får grundutbildning och fortbildning till en nivå som är lämplig i förhållande till deras ansvar.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ledamöterna vid de rättsliga och administrativa myndigheter som handlägger frågor om omstrukturering, insolvens och en andra chans har sakkunskaper och erfarenheter på en nivå som är lämplig i förhållande till deras ansvar.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att medlare, insolvensförvaltare och andra förvaltare som utsetts i frågor som rör omstrukturering, insolvens och en andra chans får nödvändig grundutbildning och fortbildning så att det säkerställs att de tillhandahåller sina tjänster på ett effektivt, opartiskt, oberoende och kompetent sätt i förhållande till parterna.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att medlare, insolvensförvaltare och andra förvaltare som utsetts i frågor som rör omstrukturering, insolvens och en andra chans har omfattande sakkunskaper och erfarenheter så att det säkerställs att de tillhandahåller sina tjänster på ett effektivt, opartiskt, oberoende och kompetent sätt i förhållande till parterna. Medlemsstaterna ska också säkerställa att det finns tillgång till en offentlig förteckning över registrerade förvaltare och medlare som gör det lättare att uppmuntra gäldenärer att skydda sig med avtalsrättsliga medel utöver dem som krävs enligt detta direktiv.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1a.  Kommissionen ska underlätta utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna i syfte att förbättra utbildningskvaliteten inom unionen, bland annat med hjälp av nätverkande, erfarenhetsutbyte och verktyg för kapacitetsuppbyggnad, och vid behov anordna utbildning för ledamöterna vid de rättsliga och administrativa myndigheter som handlägger frågor om omstrukturering, insolvens och en andra chans.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna ska på varje sätt de finner lämpligt uppmuntra förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans att utarbeta och ansluta sig till frivilliga uppförandekoder och andra effektiva tillsynsmekanismer som avser tillhandahållandet av sådana tjänster.

2.  Kommissionen ska uppmuntra medlemsstaterna att fastställa miniminormer för förvaltare, till exempel avseende utbildning och yrkeskvalifikationer, auktorisation som förvaltare, tillstånd, personlig ansvarighet och yrkesetisk kod, försäkring och gott anseende.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Om förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans utses av den rättsliga eller administrativa myndigheten ska medlemsstaterna säkerställa att kriterierna för hur den rättsliga eller administrativa myndigheten väljer ut en sådan förvaltare är tydliga och transparenta. Vid urvalet av en förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans i ett enskilt ärende, ska hänsyn tas till förvaltarens erfarenhet och sakkunskap. Om det är lämpligt ska gäldenärerna och borgenärerna rådfrågas vid urvalet av förvaltaren.

3.  Om förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans utses av den rättsliga eller administrativa myndigheten ska medlemsstaterna säkerställa att kriterierna för hur den rättsliga eller administrativa myndigheten väljer ut en sådan förvaltare är tydliga och transparenta. Vid urvalet av en förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans i ett enskilt ärende, ska hänsyn tas till förvaltarens erfarenhet och sakkunskap, inte bara i rättsliga frågor utan också i handelsfrågor. Om det är lämpligt ska gäldenärerna och borgenärerna rådfrågas vid urvalet av förvaltaren.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de arvoden som förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans debiterar styrs av regler som skapar incitament för ett snabbt och effektivt avslutande av förfaranden, med beaktande av ärendets komplexitet. Medlemsstaterna ska säkerställa att lämpliga förfaranden med inbyggda garantier finns tillgängliga för att säkerställa att tvister om ersättning kan lösas snabbt.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de arvoden som förvaltare på området för omstrukturering, insolvens och en andra chans debiterar styrs av regler som skapar incitament för ett snabbt och effektivt avslutande av förfaranden, med beaktande av ärendets komplexitet. Förfarandets effektivitet ska mätas, inte bara när det gäller utdelningen till borgenärerna utan också när det gäller företagets eller entreprenörens återupprättande av livskraft, under ansvar av en administrativ eller rättslig myndighet. Medlemsstaterna ska säkerställa att lämpliga förfaranden med inbyggda garantier finns tillgängliga för att säkerställa att tvister om ersättning kan lösas snabbt.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 27a

Tillgänglig information till entreprenörer som får en andra chans

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att entreprenörer som får en andra chans har tillgång till relevant, aktuell, tydlig, koncis och användarvänlig information om tillgången till administrativt, rättsligt, företagsrelaterat eller finansiellt stöd som är skräddarsytt för dem och om alla medel som står till deras förfogande för att underlätta etableringen av ett nytt företag.

2.  Medlemsstaterna ska varje år meddela kommissionen vilken information som ska tillhandahållas enligt punkt 1.

3.  Kommissionen ska på ett användarvänligt sätt på sin webbplats offentliggöra den information som ska tillhandahållas enligt punkt 1 och som mottagits enligt punkt 2.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Meddelanden till borgenärer.

(c)  Meddelanden till borgenärer och arbetstagarrepresentanter.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(g)  Antal gäldenärer som, efter att ha undergått ett förfarande som avses i led a ii, blir föremål för ett annat sådant förfarande eller ett annat förfarande som avses i led a.

(g)  Antal gäldenärer som, efter att ha undergått ett förfarande som avses i led a ii och iii, blir föremål för ett annat sådant förfarande eller ett annat förfarande som avses i led a.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(ga)  Genomsnittlig tid från det att förfarandet avslutades till dess att den nya verksamheten startades, för de gäldenärer som startade en ny verksamhet efter att ha undergått ett förfarande som avses i led a ii och iii.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(gb)  Antal förlorade arbetstillfällen, överlåtelse av hela eller delar av verksamheten, partiell uppsägning och konsekvenserna av omstruktureringsavtal för sysselsättningen samt nivån av offentlig finansiering.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(gc)  Det arbete som utförts av varje förvaltare och dess resultat i fråga om de uppgifter som avses i leden a–e i denna punkt.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(gd)  Antal bedrägliga omstrukturerings- och insolvensförfaranden och införda verkställighetsmekanismers funktion.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna ska sammanställa statistik från de aggregerade uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 för hela kalenderår som avslutas den 31 december varje år, första gången med uppgifter som samlats in för det första hela kalenderår som följer på den [datum då genomförandeåtgärder börjar tillämpas]. Denna statistik ska meddelas kommissionen årligen på grundval av ett standardiserat formulär för uppgiftsöverföring, senast den 31 mars det kalenderår som följer på det år för vilket uppgifterna samlades in.

3.  Medlemsstaterna ska sammanställa statistik från de aggregerade uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 för hela kalenderår som avslutas den 31 december varje år, första gången med uppgifter som samlats in för det första hela kalenderår som följer på den [datum då genomförandeåtgärder börjar tillämpas]. Denna statistik ska meddelas kommissionen årligen på grundval av ett standardiserat formulär för uppgiftsöverföring, senast den 31 mars det kalenderår som följer på det år för vilket uppgifterna samlades in. Medlemsstaterna ska offentliggöra statistik på en användarvänlig webbplats.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4a.  Kommissionen ska på ett användarvänligt sätt samla den information som föreskrivs i punkterna 1, 2 och 3 på sin webbplats.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av följande akter:

1.  Medlemsstaterna ska i sina lagar och andra författningar säkerställa att

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper80.

(a)  Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper80, särskilt skyddet av rättigheter och skyldigheter i artiklarna 3–9,

__________________

__________________

80 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper, EGT L 166, 11.6.1998, s. 45.

80 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper, EGT L 166, 11.6.1998, s. 45.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet81.

(b)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet81, särskilt skyddet av rättigheter och skyldigheter i artiklarna 4–8, och

__________________

__________________

81 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet, EGT L 168, 27.6.2002, s. 43.

81 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet, EGT L 168, 27.6.2002, s. 43.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister82.

(c)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister82, särskilt kravet på att ställa säkerheter eller marginalsäkerheter i enlighet med artiklarna 11, 41 och 46,

__________________

__________________

82 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.

82 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

har företräde framför bestämmelserna i detta direktiv och särskilt framför gäldenärers rättigheter vid ett eventuellt avbrytande av verkställighetsåtgärder i enlighet med artikel 6.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Senast den [fem år från den dag då genomförandeåtgärder börjar tillämpas] och därefter vart sjunde år, ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av detta direktiv, inbegripet om huruvida ytterligare åtgärder för att konsolidera och stärka den rättsliga ramen för omstrukturering, insolvens och en andra chans bör övervägas.

Senast den [tre år från den dag då genomförandeåtgärder börjar tillämpas] och därefter vart femte år, ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av detta direktiv, inbegripet om huruvida ytterligare åtgärder för att konsolidera och stärka den rättsliga ramen för omstrukturering, insolvens och en andra chans bör övervägas, inbegripet tillgänglighet till resurser och specialdomstolar.