BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av utsläppsnormer för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon och om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 (omarbetning)

18.9.2018 - (COM(2017)0676 – C8-0395/2017 – 2017/0293(COD)) - ***I

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Miriam Dalli
(Omarbetning – artikel 104 i arbetsordningen)

Ändringsförslag

Förfarande : 2017/0293(COD)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

A8-0287/2018

Ingivna texter :

A8-0287/2018

Debatter :

PV 02/10/2018 - 15
CRE 02/10/2018 - 15
PV 26/03/2019 - 18
CRE 26/03/2019 - 18

Omröstningar :

PV 03/10/2018 - 9.5
CRE 03/10/2018 - 9.5
Röstförklaringar
PV 27/03/2019 - 18.5

Antagna texter :

P8_TA(2018)0370
P8_TA(2019)0304

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
MOTIVERING
BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR
BILAGA: YTTRANDE FRÅN DEN RÅDGIVANDE GRUPPEN, SAMMANSATT AV DE JURIDISKA AVDELNINGARNA VID EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH KOMMISSIONEN
YTTRANDE från utskottet för transport och turism
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av utsläppsnormer för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon och om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 (omarbetning)

(COM(2017)0676 – C8-0395/2017 – 2017/0293(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0676),

– med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0395/2017),

– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter[1],

– med beaktande av skrivelsen av den 14 mars 2018 från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet i enlighet med artikel 104.3 i arbetsordningen,

– med beaktande av artiklarna 104 och 59 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A8-0287/2018), och av följande skäl:

A. Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller kommissionens förslag inte några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen med beaktande av rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag 1

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) Den europeiska strategin för utsläppssnål rörlighet¹⁶ innehåller en tydlig ambition om att transportsektorns växthusgasutsläpp före mitten av århundradet måste vara minst 60 % lägre än 1990 och stadigt på väg mot noll. Transportsektorns luftföroreningar som skadar vår hälsa måste minskas kraftigt utan dröjsmål. Utsläppen från konventionella förbränningsmotorer måste ner ytterligare efter 2020. Utsläppsfria och utsläppssnåla fordon måste lanseras och komma upp i väsentliga marknadsandelar till år 2030.

(3) Transportsektorn är den enda större sektorn i unionen där utsläppen av växthusgaser fortfarande ökar. För att fullgöra unionens åtaganden från den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som hölls i Paris 2015, måste utfasningen av fossila bränslen i hela transportsektorn påskyndas och växthusgasutsläppen från denna sektor vara stadigt på väg mot noll före mitten av århundradet. Transportsektorns luftföroreningar som allvarligt skadar vår hälsa och miljön måste också minskas kraftigt utan dröjsmål. Utsläppen från konventionella förbränningsmotorer måste minskas ytterligare efter 2020. Utsläppsfria och utsläppssnåla fordon måste lanseras och komma upp i väsentliga marknadsandelar till år 2030.

Ändringsförslag 2

Förslag till förordning

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4a) Utvecklingen av strategier för forskning, utbud, hantering och produktion mot en konstruktion av lätta komponenter är avgörande för att göra framsteg i övergången mot en koldioxidsnål fordonsindustri. Det finns allt mer omfattande forskning om råmaterial för naturfibrer och deras beståndsdelar som en del av en allt större roll för bioekonomin och de förnybara, återvinningsbara och hållbara produkter som den kan producera. Denna utveckling måste kretsa kring en förståelse av de begränsade naturresurserna och den begränsade marktillgången och därmed av behovet att erbjuda hållbara lösningar för uttjänta produkter.

Motivering

Trots ett teknikneutralt perspektiv är det elfordon som ses som lösningen på övergången till en koldioxidsnål sektor. Att sådana fordon är lätta är en avgörande aspekt, och bio- och biokompositkomponenter har de egenskaperna.

Ändringsförslag 3

Förslag till förordning

Skäl 4b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4b) En socialt godtagbar och rättvis övergång till utsläppsfri rörlighet i mitten av århundradet kräver förändringar i hela värdekedjan för fordon, med beaktande av eventuella negativa effekter för medborgare och regioner i alla medlemsstater. Det är viktigt att beakta de sociala effekterna av övergången och att vara proaktiv när det gäller att ta itu med konsekvenserna för sysselsättningen. Det är därför mycket viktigt att de nuvarande åtgärderna också åtföljs av riktade program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå för omskolning, fortbildning och omplacering av arbetstagare, samt initiativ för utbildning och arbetssökande i samhällen och regioner som påverkas negativt, i nära dialog med arbetsmarknadens parter och behöriga myndigheter.

Ändringsförslag 4

Förslag till förordning

Skäl 4c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4c) En framgångsrik övergång till utsläppsfri rörlighet kräver en gemensam politisk ram för fordon, infrastruktur, elnät, hållbar batteriproduktion, försörjning och återvinning, där ekonomiska och sysselsättningsrelaterade incitament samverkar på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå och stöds av starkare EU-finansieringsinstrument.

Ändringsförslag 5

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6) Europeiska rådets slutsatser från oktober 2014 gav stöd till en minskning av växthusgasutsläppen på 30 % från de sektorer som inte ingår i Europeiska unionens utsläppshandelssystem till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Vägtransportsektorn står för en betydande del av utsläppen från dessa sektorer och ger fortfarande upphov till utsläpp som är väsentligt högre än 1990 års nivåer. Om utsläppen från vägtransporter fortsätter att öka kommer detta att balansera ut de minskningar som görs inom andra sektorer i kampen mot klimatförändringen.

(6) Utsläppen från vägtransporter ligger fortfarande väsentligt högre än 1990 års nivåer, och omintetgör de minskningar som görs inom andra sektorer i kampen mot klimatförändringen.

Ändringsförslag 6

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9) I en utvärdering som gjordes 2015 av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 konstaterades att förordningarna har varit relevanta och i stort sett konsekventa, samt att de har lett till betydande utsläppsminskningar och varit mer kostnadseffektiva än vad som ursprungligen förväntades. De har också lett till betydande mervärde för unionen som inte hade kunnat uppnås i samma utsträckning genom nationella åtgärder. Det konstaterades emellertid också i utvärderingen att de faktiska koldioxidminskningar som uppnåtts är betydligt mindre än de som föreslagits i typgodkännandeprovningen, och att utsläppsgapet mellan typgodkännandeprovning och utsläppen vid verklig körning har gjort koldioxidutsläppsnormerna betydligt mindre effektiva samt undergrävt konsumenternas förtroende för potentiella bränslebesparande nya fordon

Ändringsförslag 7

Förslag till förordning

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10a) För att säkerställa att denna förordning fungerar effektivt bör minskningarna av koldioxidutsläppen åstadkommas under förhållanden som uppträder vid normal körning och användning av fordon. Det är därför lämpligt att inkludera ett strikt förbud mot manipulationsanordningar i denna förordning och att förse myndigheterna med medel för att säkerställa efterlevnad av detta förbud.

Motivering

I artikel 13 i direktiv 510/2011 föreskrivs en översyn av de mål och tillvägagångssätt som fastställs i denna förordning. De tillvägagångssätt som omfattas av detta ändringsförslag är direkt kopplade till målet med denna förordning och till uppnåendet av målen som fastställs i den.

Ändringsförslag 8

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12) Det är viktigt att man vid fastställandet av minskningar av koldioxidutsläpp ser till att fordonstillverkare kan planera sin park av nya bilar och lätta nyttofordon i unionen säkert inom en förutsägbar ram över hela unionen.

(12) Genom fastställandet av minskningar av koldioxidutsläpp ser man till att fordonstillverkare kan planera sin park av nya bilar och lätta nyttofordon i unionen säkert inom en förutsägbar ram i hela unionen.

Motivering

I artikel 13 i direktiv 510/2011 föreskrivs en översyn av de mål och tillvägagångssätt som fastställs i denna förordning. De inslag som omfattas av detta ändringsförslag är kopplade till målet med denna förordning och till uppnåendet av målen som fastställs här.

Ändringsförslag 9

Förslag till förordning

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12a) I den utvärdering av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/94/EG^1a som kommissionen gjorde 2016 konstaterades ett behov av en tydligare och enklare lagstiftning, vilket skulle kunna öka dess relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och samstämdhet. Kommissionens rekommendation (EU) 2017/948^1b syftar till att främja en harmoniserad tillämpning av direktiv 1999/94/EG. Bättre utformade och mer harmoniserade EU-krav på märkning av bilar som ger konsumenterna jämförbar, tillförlitlig och användarvänlig information om fördelarna med utsläppssnåla bilar, inklusive information om luftföroreningar och driftskostnader utöver koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning, skulle dock kunna främja spridningen av de mest bränsleeffektiva och miljövänliga bilarna i hela unionen. Kommissionen bör därför se över direktiv 1999/94/EG senast den 31 december 2019 och lägga fram ett relevant lagstiftningsförslag. Dessutom skulle sektorn för lätta nyttofordon, i likhet med personbilssektorn, kunna dra nytta av en sådan bränsleekonomi och koldioxidutsläppsmärkning. Kommissionen bör därför också analysera dessa alternativ för den sektorn och, där så är lämpligt, lägga fram relevanta lagstiftningsförslag.

_______________

^1a Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/94/EG av den 13 december 1999 om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar (EGT L 12, 18.1.2000, s. 16).

^1bKommissionens rekommendation (EU) 2017/948 av den 31 maj 2017 om användning av värden för bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp, som har typgodkänts och uppmätts i enlighet med det globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (WLTP), i konsumentinformation i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/94/EG ( EUT L 142, 2.6.2017, s. 100).

Ändringsförslag 10

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13) Minskningsnivåerna för parkerna av nya personbilar och lätta nyttofordon i hela unionen bör därför fastställas för 2025 och för 2030, med hänsyn till den tid det tar för fordonsparken att förnyas och med hänsyn till vägtransportsektorns nödvändiga bidrag till klimat- och energimålen för 2030. Ett gradvis införande av normerna ger också redan nu en tydlig signal till fordonsindustrin om att inte dröja med att lansera energieffektiv teknik och utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på marknaden.

(13) Minskningsnivåerna för parkerna av nya personbilar och lätta nyttofordon i hela unionen bör fastställas för 2025 och för 2030, med hänsyn till den tid det tar för fordonsparken att förnyas och med hänsyn till vägtransportsektorns nödvändiga bidrag till unionens klimat- och energimål för 2030 och därefter. Ett gradvis införande av normerna ger också redan nu en tydlig signal till fordonsindustrin om att inte dröja med att lansera energieffektiv teknik och utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på marknaden. Vidare, för att utsläppsminskningarna ska fortsätta efter 2030 bör åtminstone samma minskningsbana för utsläpp gälla från och med den 1 januari 2031 så att en fortsatt utfasning av fossila bränslen inom sektorn kan ske, i linje med åtagandena enligt Parisavtalet.

Ändringsförslag 11

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14) EU är en av världens största tillverkare av motorfordon och kan visa upp ett teknologiskt ledarskap inom denna sektor men konkurrensen ökar och den globala bilindustrin håller snabbt på att förändras genom nya innovationer inom elektriska drivsystem och samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet. För att kunna behålla sin globala konkurrenskraft och tillgången till marknaderna behöver unionen ett regelverk där det ingår särskilda incitament för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon vilket skapar en stor hemmamarknad och stödjer teknisk utveckling och innovation.

(14) EU är en av världens största tillverkare av motorfordon och kan visa upp ett teknologiskt ledarskap inom denna sektor men konkurrensen ökar och den globala bilindustrin håller snabbt på att förändras genom nya innovationer inom elektriska drivsystem och samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet. Om EU:s industri är sen när det gäller att genomföra den nödvändiga energiomställningen av transportsektorn riskerar den att förlora sin ledande roll. För att kunna behålla sin globala konkurrenskraft och tillgången till marknaderna behöver unionen ett regelverk där det ingår en särskild politisk mekanism för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon vilket skapar en stor hemmamarknad och stödjer teknisk utveckling och innovation.

Ändringsförslag 12

Förslag till förordning

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14a) Utan teknisk innovation och tekniska framsteg kommer det långsiktiga målet om en helt koldioxidfri rörlighet inom unionen inte att kunna uppnås. Mot bakgrund av detta och den ökande internationella konkurrensen måste unionen och medlemsstaterna arbeta vidare med att undersöka och utveckla initiativ som stärker möjliga synergieffekter i sektorn, enligt den modell som Union Battery Alliance nyligen anammat, samt stödja offentliga och privata investeringar i forskning och innovation i unionens fordonsindustri, för att EU ska kunna behålla sitt tekniska ledarskap i sektorn och för att en långsiktigt hållbar industribas ska säkerställas för unionen och industrin förbli effektiv och konkurrenskraftig på världsmarknaden.

Ändringsförslag 13

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15) En särskild mekanism för incitament bör införas för att underlätta övergången till utsläppsfri rörlighet. Denna kreditmekanism bör utformas så att incitament ges för fler utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på marknaden i unionen.

(15) En särskild politisk mekanism bör införas för att underlätta och påskynda övergången till utsläppsfri rörlighet. Denna kredit- och debitmekanism bör utformas så att incitament ges för fler utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på marknaden i unionen och för att säkerställa investeringssäkerhet för en utbyggnad av nödvändig laddningsinfrastruktur i god tid.

Ändringsförslag 14

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16) Ett riktmärke för andelen utsläppssnåla och utsläppsfria fordon i EU:s fordonspark tillsammans med en genomtänkt mekanism för att justera tillverkarens specifika koldioxidutsläppsmål utifrån andelen utsläppssnåla och utsläppsfria fordon i dennes egen fordonspark bör ge en tydlig och trovärdig signal som uppmuntrar till utveckling och användning av sådana fordon samtidigt som möjligheten att ytterligare förbättra effektiviteten hos konventionella förbränningsmotorer finns kvar.

(16) Ett starkt riktmärke för andelen utsläppssnåla och utsläppsfria fordon i EU:s fordonspark tillsammans med en genomtänkt mekanism för att justera tillverkarens specifika koldioxidutsläppsmål utifrån andelen utsläppssnåla och utsläppsfria fordon i dennes egen fordonspark bör ge en tydlig och trovärdig signal som uppmuntrar till utveckling, användning och marknadsföring av sådana fordon samtidigt som möjligheten att ytterligare förbättra effektiviteten hos konventionella förbränningsmotorer finns kvar.

Ändringsförslag 15

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17) För att fastställa krediterna för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon är det lämpligt att beakta skillnaden mellan fordonens koldioxidutsläpp. Justeringsmekanismen bör säkerställa att tillverkare som går över riktmärkets nivå får ett högre specifikt koldioxidutsläppsmål. För att säkerställa en balanserad strategi bör det finnas övre gränser för hur stor justeringen inom mekanismen kan vara. Detta ger incitament, uppmuntrar till en snabb utbyggnad av infrastruktur för laddning och tankning och leder till stora vinster för konsumenterna, konkurrenskraften och miljön.

(17) För att fastställa riktmärkena för andelen utsläppsfria och utsläppssnåla fordon är det lämpligt att beakta skillnaden mellan fordonens koldioxidutsläpp. Justeringsmekanismen bör säkerställa att tillverkare som går över riktmärkets nivå får ett högre specifikt koldioxidutsläppsmål och att tillverkare som inte når riktmärket måste uppfylla ett striktare koldioxidutsläppsmål. För att säkerställa en balanserad strategi bör det finnas övre gränser för hur stor justeringen inom mekanismen kan vara. Detta ger incitament, uppmuntrar till en snabb utbyggnad av infrastruktur för laddning och tankning och leder till stora vinster för konsumenterna, konkurrenskraften och miljön.

Ändringsförslag 16

Förslag till förordning

Skäl 17a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17a) Lämpliga och tillräckliga investeringar bör göras i både produktionen och införandet av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och den övergripande stödjande infrastruktur som krävs för detta, däribland hållbar batteriproduktion, försörjning och återvinning. Olika stödinstrument på både unions- och medlemsstatsnivå bör samverka på ett effektivt sätt för att mobilisera och skapa incitament för större offentliga och privata investeringar. Laddnings- och tankningsinfrastruktur måste snabbt inrättas för att skapa förtroende hos konsumenterna och affärssäkerhet för fordonstillverkarna. Tillverkning av unionsbatterier och battericeller, om möjligt nära biltillverkningsanläggningar, bör därför stödjas.

Ändringsförslag 17

Förslag till förordning

Skäl 23

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23) Man måste emellertid säkerställa en balanserad avvägning mellan de incitament som ges till miljöinnovation och den teknik vars utsläppsminskningseffekter visas i det officiella provningsförfarandet. Det är därför lämpligt att bibehålla det tak för utsläppsminskningar till följd av miljöinnovation som tillverkare kan räkna in för uppfyllandet av målen. Kommissionen bör ha möjlighet att ändra nivån på taket, särskilt för att beakta effekterna av ändringar av det officiella provningsförfarandet. Det är också lämpligt att förtydliga hur utsläppsminskningarna ska beräknas i samband med uppfyllandet av målen.

(23) Man måste emellertid säkerställa en balanserad avvägning mellan de incitament som ges till miljöinnovation och den teknik vars utsläppsminskningseffekter visas i det officiella provningsförfarandet. Det är därför lämpligt att bibehålla det tak för utsläppsminskningar till följd av miljöinnovation som tillverkare kan räkna in för uppfyllandet av målen. Kommissionen bör ha möjlighet att ändra nivån på taket och justera det nedåt, särskilt för att beakta effekterna av ändringar av det officiella provningsförfarandet. Det är också lämpligt att förtydliga hur utsläppsminskningarna ska beräknas i samband med uppfyllandet av målen.

Ändringsförslag 18

Förslag till förordning

Skäl 25a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25a) För tunga lätta nyttofordon (kategori N1 klass III) i de fall där en integrering av elektriska batterier kan öka fordonets vikt i så stor utsträckning att det omklassificeras till kategori N2, bör ett sådant tekniskt problem åtgärdas på korrekt sätt.

Motivering

Elektrifiering av lätta nyttofordon kan öka deras vikt på grund av batteriernas vikt. Om den högre vikten leder till att viktgränsen för klassen överskrids kan insatsen för att öka antalet utsläppssnåla och utsläppsfria fordon i en fordonspark inte redovisas enligt denna förordning. Ett sätt att hantera detta skulle kunna vara att höja viktbegränsningen för klassen i de fall där viktökningen är tydligt kopplad till insatser för att minska utsläppen genom ett alternativt framdrivningssystem.

Ändringsförslag 19

Förslag till förordning

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28) Förfarandet för att bevilja undantag från målet på 95 g CO₂/km för hela fordonsparken för nischtillverkare säkerställer att de utsläppsminskningsansträngningar som krävs av nischtillverkare överensstämmer med kraven för stora tillverkare vad gäller det målet. Erfarenheten har emellertid visat att nischtillverkare har samma möjligheter som stora tillverkare att nå upp till koldioxidutsläppsmålen, och för de mål som fastställs från och med 2025 är det inte längre lämpligt att göra åtskillnad mellan de två kategorierna av tillverkare.

(28) Erfarenheten har visat att nischtillverkare har samma möjligheter som stora tillverkare att nå upp till koldioxidmålen, och därför är det inte längre lämpligt att göra åtskillnad mellan de två kategorierna av tillverkare.

Motivering

I artikel 13 i direktiv 510/2011 föreskrivs en översyn av de mål och tillvägagångssätt som fastställs i denna förordning. De delar som omfattas av detta ändringsförslag är oupplösligt förbundna med målet för denna förordning och med uppnåendet av de mål som fastställts i den.

Ändringsförslag 20

Förslag till förordning

Skäl 37

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(37) De specifika koldioxidutsläppen från nya personbilar och lätta nyttofordon mäts på harmoniserad basis i unionen enligt de metoder som fastställs i förordning (EG) nr 715/2007. För att minimera den administrativa belastningen av denna förordning, bör efterlevnaden mätas med utgångspunkt från uppgifter om nybilsregistrering och registrering av nya lätta nyttofordon i unionen som samlats in av medlemsstaterna och rapporterats till kommissionen. För att säkerställa att de uppgifter som används för att bedöma efterlevnaden är enhetliga, bör reglerna om insamling och rapportering av dessa uppgifter harmoniseras i största möjliga utsträckning. De behöriga myndigheternas skyldighet att tillhandahålla riktiga och fullständiga uppgifter bör därför tydligt anges, och även behovet av effektivt samarbete mellan dessa myndigheter och kommissionen för att hantera frågor som rör uppgifternas kvalitet.

(37) De specifika koldioxidutsläppen från nya personbilar och lätta nyttofordon mäts på harmoniserad basis i unionen enligt de metoder som fastställs i förordning (EG) nr 715/2007. För att minimera den administrativa belastningen av denna förordning, bör efterlevnaden mätas med utgångspunkt från uppgifter om nybilsregistrering och registrering av nya lätta nyttofordon i unionen som samlats in av medlemsstaterna och rapporterats till kommissionen. För att säkerställa att de uppgifter som används för att bedöma efterlevnaden är enhetliga, bör reglerna om insamling och rapportering av dessa uppgifter harmoniseras. De behöriga myndigheternas skyldighet att tillhandahålla riktiga och fullständiga uppgifter bör därför tydligt anges, och även behovet av effektivt samarbete mellan dessa myndigheter och kommissionen för att hantera frågor som rör uppgifternas kvalitet.

Motivering

Ändringsförslag 21

Förslag till förordning

Skäl 38

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(38) Hur väl tillverkarna uppfyller målen i den här förordningen bör bedömas på unionsnivå. Tillverkare vars genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp överskrider dem som godkänns i denna förordning bör betala en avgift för extra utsläpp för varje kalenderår. Avgiftsbeloppen bör anses vara intäkter i unionens allmänna budget och användas för att bidra till en rättvis övergång till utsläppsfri rörlighet. Dessa avgiftsbelopp bör också användas för att komplettera riktade program för omskolning, fortbildning och utbildning av arbetstagare som drabbats av strukturella förändringar inom fordonsindustrin, samt för en omfördelning av sysselsättnings- och arbetssökandeinitiativ i nära dialog med arbetsmarknadens parter, lokalsamhällen och behöriga myndigheter i de regioner som berörs av skiftet av arbetstillfällen.

Motivering

Oupplösligt förbundet med andra ändringsförslag.

Ändringsförslag 22

Förslag till förordning

Skäl 41

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(41) Hur effektiva målen i denna förordning är för att minska koldioxidutsläppen vid verklig körning beror i hög grad på hur representativt det officiella provningsförfarandet är. Enligt yttrandet från mekanismen för vetenskaplig rådgivning²³ och Europaparlamentets rekommendation efter undersökningen om utsläppsmätningar i bilindustrin²⁴ bör man inrätta en mekanism för att bedöma hur väl de värden för fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som bestämts i enlighet med förordning (EU) 2017/1151 återspeglar värdena vid verklig körning. Det mest tillförlitliga sättet att säkerställa att de typgodkända värdena återspeglas vid verklig körning är att införa en provning av koldioxidutsläpp vid verklig körning. Kommissionen bör därför, genom delegerade akter och med beaktande av lämpligheten i att använda PEMS, utveckla en provning av koldioxidutsläppen vid verklig körning, och införa den senast två år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas. Tills denna provning blir tillämplig bör efterlevnad dock säkerställas genom de uppgifter från bränslemätare som tillverkare rapporterar, kompletterade av en gräns för varje tillverkare, fastställd 2021 som en procentuell skillnad som inte får överskridas. Kommissionen bör ha befogenhet att säkerställa att uppgifter om bränsleförbrukning är offentligt tillgängliga och att utveckla nödvändiga förfaranden för att rapportera om de uppgifter som krävs för att utföra sådana bedömningar. Kommissionen bör vidta lämpliga åtgärder om tillverkarna inte uppfyller koldioxidutsläppskraven vid verklig körning enligt denna förordning.

__________________

²³ Högnivågruppen av vetenskapliga rådgivare, vetenskapligt yttrande 1/2016 Closing the gap between light-duty vehicle real-world CO₂ emissions and laboratory testing.

²⁴ Europaparlamentets rekommendation av den 4 april 2017 till rådet och kommissionen som uppföljning av undersökningen om utsläppsmätningar i bilindustrin (2016/2908(RSP)).

Ändringsförslag 23

Förslag till förordning

Skäl 41a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(41a) Det finns för närvarande ingen harmoniserad bedömning av livscykelutsläppen från lätta fordon. Kommissionen bör tillhandahålla en sådan analys senast i slutet av 2026 för att ge en övergripande bild av koldioxidutsläppen från sektorn för lätta nyttofordon. I detta syfte bör kommissionen, genom delegerade akter, utveckla en gemensam unionsmetod för en konsekvent rapportering av uppgifter från tillverkare, från och med 2025, om livscykelutsläppen av koldioxid från alla bränsletyper och drivsystem som de släpper ut på marknaden. En sådan metod bör också vara i linje med relevanta ISO-standarder och beakta den globala uppvärmningspotentialen av ett fordons utsläpp från källa till tank, tank till hjul, tillverkning och slutlig användning. Kommissionens analys bör grundas på uppgifter som tillverkarna rapporterar liksom på andra tillgängliga relevanta uppgifter.

Ändringsförslag 24

Förslag till förordning

Skäl 46

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(46) För att ändra eller komplettera icke väsentliga delar av bestämmelserna i denna förordning , bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att ändra bilagorna II och III med avseende på uppgiftskrav och uppgiftsparametrar, komplettera reglerna om tolkningen av kriterierna för beviljande av undantag från de specifika utsläppsmålen, om innehållet i ansökningarna om undantag samt om utformningen och bedömningen av programmen för minskning av specifika koldioxidutsläpp, anpassa sifferuppgiften för M₀ och TM₀ som avses i artikel 13, taket på 7 g CO₂/km som avses i artikel 11 och justeringen av formlerna i bilaga I som avses i artikel 14.3 . Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå och att samråden görs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning . För att säkerställa lika stor delaktighet i utarbetandet av delegerade akter är det framförallt viktigt att Europaparlamentet och rådet erhåller alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och att deras experter systematiskt får tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som utarbetar delegerade akter .

(46) För att ändra eller komplettera icke väsentliga delar av bestämmelserna i denna förordning , bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att ändra bilagorna II och III med avseende på uppgiftskrav och uppgiftsparametrar, fastställa krav som säkerställer att förbudet mot manipulationsanordningar iakttas och ange det innehåll som krävs för den utökade dokumentation som avses i artikel 4.3c, fastställa bestämmelser och förfaranden för rapportering av de livscykelutsläpp som avses i artikel 7.8a, komplettera reglerna om tolkningen av kriterierna för beviljande av undantag från de specifika utsläppsmålen, om innehållet i ansökningarna om undantag samt om utformningen och bedömningen av programmen för minskning av specifika koldioxidutsläpp, anpassa sifferuppgiften för M0 och TM0 som avses i artikel 13, taket på 7 g CO2/km som avses i artikel 11, utveckla den provning av koldioxidutsläpp vid verklig körning som avses i artikel 12.1a och justeringen av formlerna i bilaga I som avses i artikel 14.3 . Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå och att samråden görs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning . För att säkerställa lika stor delaktighet i utarbetandet av delegerade akter är det framförallt viktigt att Europaparlamentet och rådet erhåller alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och att deras experter systematiskt får tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som utarbetar delegerade akter .

Motivering

Nödvändig anpassning till följd av nya delegerade befogenheter enligt artikel 7.8a och artikel 12.1a – se motiveringarna där.

Ändringsförslag 25

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Genom denna förordning fastställs krav avseende koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon för att säkerställa en väl fungerande inre marknad.

1. Genom denna förordning fastställs krav avseende koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon för att uppnå unionens klimatmål och uppfylla sina klimatåtaganden på internationell nivå, på ett sätt som stämmer överens med en väl fungerande inre marknad.

Motivering

Oupplösligt förbundet med andra ändringsförslag.

Ändringsförslag 26

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Från och med den 1 januari 2025 ska följande mål för EU: s hela fordonspark gälla:

a) För de genomsnittliga utsläppen från parken av nya personbilar: ett mål för EU:s hela fordonspark på en minskning med 15 % av de genomsnittliga specifika utsläppsmålen under 2021, bestämt i enlighet med del A punkt 6.1.1 i bilaga I.

a) För de genomsnittliga utsläppen från parken av nya personbilar: ett mål för EU: s hela fordonspark på en minskning med 20 % av de genomsnittliga specifika utsläppsmålen under 2021, bestämt i enlighet med del A punkt 6.1.1 i bilaga I.

b) För de genomsnittliga utsläppen från parken av nya lätta nyttofordon: ett mål för EU:s hela fordonspark på en minskning med 15 % av de genomsnittliga specifika utsläppsmålen under 2021, bestämt i enlighet med del B punkt 6.1.1 i bilaga I.

b) För de genomsnittliga utsläppen från parken av nya lätta nyttofordon: ett mål för EU:s hela fordonspark på en minskning med 20 % av de genomsnittliga specifika utsläppsmålen under 2021, bestämt i enlighet med del B punkt 6.1.1 i bilaga I.

Ändringsförslag 27

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Från och med den 1 januari 2025 ska ett riktvärde motsvarande en marknadsandel på 20 % av försäljningen av nya personbilar och nya lätta nyttofordon under 2025, gälla andelen utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, vilket ska fastställas i enlighet med punkt 6.3 del A i bilaga I och i punkt 6.3 del B i bilaga I.

Ändringsförslag 28

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Från och med den 1 januari 2030 ska följande mål gälla:

a) För de genomsnittliga utsläppen från parken av nya personbilar: ett mål för EU:s hela fordonspark på en minskning med 30 % av de genomsnittliga specifika utsläppsmålen under 2021, bestämt i enlighet med del A punkt 6.1.2 i bilaga I.

a) För de genomsnittliga utsläppen från parken av nya personbilar: ett mål för EU: s hela fordonspark på en minskning med 45 % av de genomsnittliga specifika utsläppsmålen under 2021, bestämt i enlighet med del A punkt 6.1.2 i bilaga I.

b) För de genomsnittliga utsläppen från parken av nya lätta nyttofordon: ett mål för EU:s hela fordonspark på en minskning med 30 % av de genomsnittliga specifika utsläppsmålen under 2021, bestämt i enlighet med del B punkt 6.1.2 i bilaga I.

b) För de genomsnittliga utsläppen från parken av nya lätta nyttofordon: ett mål för EU: s hela fordonspark på en minskning med 45 % av de genomsnittliga specifika utsläppsmålen under 2021, bestämt i enlighet med del B punkt 6.1.2 i bilaga I.

Ändringsförslag 29

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 5 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Från och med den 1 januari 2030 ska ett riktvärde motsvarande en marknadsandel på 40 % av försäljningen av nya personbilar och nya lätta nyttofordon under 2030, gälla andelen utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, vilket ska fastställas i enlighet med punkt 6.3 del A i bilaga I och i punkt 6.3 del B i bilaga I.

Ändringsförslag 30

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) Kategori N₁ enligt definitionen i bilaga II till direktiv 2007/46/EG med en referensvikt på högst 2 610 kg och kategori N₁ för vilka typgodkännandet utvidgats i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EG) nr 715/2007 (nedan kallade lätta nyttofordon) som registreras för första gången i unionen och som inte registrerats tidigare utanför unionen (nedan kallade nya lätta nyttofordon). Kommissionen har, i enlighet med målen i denna förordning, befogenhet att om nödvändigt uppdatera gränsen för referensvikten (2 610 kg) för lätta nyttofordon som drivs med alternativa drivmedel som kräver extra vikt på grund av tyngre framdrivningssystem och energilagringssystem (dvs. batterier) än de som används i konventionella fordon.

Motivering

Oupplösligt förbundet med andra ändringsförslag.

Ändringsförslag 31

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4a. Denna förordning ska gälla fordon som drivs med alternativa bränslen med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg men inte 4 250 kg, förutsatt att den vikt som överstiger 3 500 kg uteslutande beror på framdrivningssystemets extra vikt i förhållande till framdrivningssystemet hos ett fordon av samma storlek som är utrustat med en konventionell förbränningsmotor med gnisttändning eller kompressionständning.

Motivering

Ändringsförslag 32

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1 – led na (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(na) manipulationsanordning: del av konstruktion som mäter temperatur, fordonshastighet, motorns varvtal, växel, insugningsundertryck eller andra parametrar i syfte att aktivera, modulera, fördröja eller inaktivera funktionen hos något system eller någon del i ett system som ökar koldioxidutsläppen under förhållanden som rimligen kan förväntas uppträda vid normal användning av fordonet.

Motivering

I artikel 13 i direktiv 510/2011 föreskrivs en översyn av de mål och tillvägagångssätt som fastställs i denna förordning. De tillvägagångssätt som omfattas av detta ändringsförslag är kopplade till målet med denna förordning och till uppnåendet av målen som fastställs i den.

Ändringsförslag 33

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3a. Tillverkaren ska utrusta fordonet på ett sådant sätt att system och komponenter som kan påverka utsläppen är utformade, konstruerade och monterade så att tillverkarens personbilar eller lätta nyttofordon vid normal användning överensstämmer med de specifika utsläppsmålen och andra krav i denna förordning och dess genomförandeåtgärder.

Motivering

Ändringsförslag 34

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 3b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3b. Det ska vara förbjudet att använda manipulationsanordningar. Förbudet ska inte gälla om

a) anordningen är nödvändig för att skydda motorn mot skador eller olyckor samt för att garantera säker körning,

b) anordningen endast fungerar när motorn startas, eller

c) förhållandena i allt väsentligt inbegrips i de provningsförfaranden som avses i artikel 1.

Motivering

Ändringsförslag 35

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 3c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3c. För att godkännandemyndigheterna ska kunna bedöma överensstämmelse med punkterna 3a och 3b ska tillverkaren lämna utökad dokumentation. Kommissionen har befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att komplettera denna förordning med krav på att säkerställa efterlevnad av förbudet mot manipulationsanordningar och det innehåll som krävs i den utökade dokumentationen.

Motivering

Ändringsförslag 36

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. För varje kalenderår ska varje medlemsstat för varje ny personbil och varje nytt lätt nyttofordon som registreras på dess territorium registrera information i enlighet med del A i bilagorna II och III . Informationen ska göras tillgänglig för tillverkarna och deras utsedda importörer eller representanter i varje medlemsstat. Medlemsstaterna ska göra allt för att se till att rapporteringsorganen fungerar på ett öppet sätt. Varje medlemsstat ska se till att de specifika koldioxidutsläppen för personbilar som inte är typgodkända i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 uppmäts och registreras i intyget om överensstämmelse.

1. För varje kalenderår ska varje medlemsstat för varje ny personbil och varje nytt lätt nyttofordon som registreras på dess territorium registrera information i enlighet med del A i bilagorna II och III . Informationen ska göras tillgänglig för tillverkarna och deras utsedda importörer eller representanter i varje medlemsstat. Medlemsstaterna ska se till att rapporteringsorganen fungerar på ett öppet sätt. Varje medlemsstat ska se till att de specifika koldioxidutsläppen för personbilar som inte är typgodkända i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 uppmäts och registreras i intyget om överensstämmelse.

Motivering

Ändringsförslag 37

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 4 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Förteckningen ska vara tillgänglig för allmänheten.

Förteckningen ska vara tillgänglig för allmänheten, även i digitalt format.

Motivering

Oupplösligt förbundet med andra ändringsförslag.

Ändringsförslag 38

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 5 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Tillverkare får inom tre månader från det att de meddelats den preliminära beräkningen enligt punkt 4 underrätta kommissionen om eventuella oriktigheter i uppgifterna, med angivande av i vilken medlemsstat den anser att oriktigheterna har uppstått.

Tillverkare ska inom tre månader från det att de meddelats den preliminära beräkningen enligt punkt 4 underrätta kommissionen om eventuella oriktigheter i uppgifterna, med angivande av i vilken medlemsstat den anser att oriktigheterna har uppstått.

Motivering

Ändringsförslag 39

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 8 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen får anta närmare bestämmelser om förfarandena för att rapportera sådana avvikelser och för att beakta dem vid beräkningen av de genomsnittliga specifika utsläppsmålen. Förfarandena ska antas genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Kommissionen ska anta närmare bestämmelser om förfarandena för att rapportera sådana avvikelser och för att beakta dem vid beräkningen av de genomsnittliga specifika utsläppsmålen. Förfarandena ska antas genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Ändringsförslag 40

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 8a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

8a. Från och med den 1 januari 2025 ska tillverkarna rapportera till kommissionen, baserat på en harmoniserad unionsmetod, de livscykelutsläpp av koldioxid från alla nya personbilar och lätta nyttofordon som de släpper ut på marknaden från den dagen. För detta ändamål ska kommissionen, senast den 31 december 2022, anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att komplettera denna förordning genom att ange närmare bestämmelser om förfarandena för att rapportera alla livscykelutsläpp av koldioxid från alla drivmedelstyper och drivsystem för fordon som är registrerade på unionsmarknaden.

Kommissionen ska senast den 31 december 2026 lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en analys av de sammanlagda livscykelutsläppen från nya lätta nyttofordon i unionen, inbegripet en analys av alternativen till möjliga regleringsåtgärder, för att framtidens politiska åtgärder för utsläppsminskningar inom bilindustrin ska kunna riktas bättre. Denna analys ska offentliggöras.

Motivering

Oupplösligt förbundet med andra ändringsförslag.

Ändringsförslag 41

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Avgifterna för extra utsläpp ska anses vara intäkter i unionens allmänna budget.

4. Avgifterna för extra utsläpp ska anses vara intäkter i unionens allmänna budget. Dessa avgifter ska användas för att komplettera unionens åtgärder och nationella åtgärder, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, för att främja kompetensutveckling och omplacering av arbetstagare inom bilindustrin i alla berörda medlemsstater, särskilt i de regioner och samhällen som är mest drabbade av övergången, i syfte att bidra till en övergång till rättvis utsläppsfri rörlighet.

Motivering

Oupplösligt förbundet med andra ändringsförslag.

Ändringsförslag 42

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Om kommissionen anser att tillverkaren har rätt till undantag enligt punkt 1 och är övertygad om att det specifika utsläppsmål som tillverkaren föreslår är förenligt med dennes förmåga att uppnå minskningen, inbegripet den ekonomiska och tekniska potentialen att minska de specifika koldioxidutsläppen, och med hänsyn tagen till de särskilda förhållandena på marknaden för den tillverkade typen av lätta nyttofordon, ska kommissionen bevilja tillverkaren undantag. Ansökan ska lämnas in senast den 31 oktober det första året som undantaget ska gälla för.

3. Om kommissionen anser att tillverkaren har rätt till undantag enligt punkt 1 och är övertygad om att det specifika utsläppsmål som tillverkaren föreslår är förenligt med dennes förmåga att uppnå minskningen, inbegripet den ekonomiska och tekniska potentialen att minska de specifika koldioxidutsläppen, och med hänsyn tagen till de särskilda förhållandena på marknaden för den tillverkade typen av personbil eller lätta nyttofordon, ska kommissionen bevilja tillverkaren undantag. Ansökan ska lämnas in senast den 31 oktober det första året som undantaget ska gälla för.

Motivering

Korrigering av ett utelämnande i texten.

Ändringsförslag 43

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Hänsyn till sådan teknik ska tas endast om den metod som den bedöms med kan ge kontrollerbara, repeterbara och jämförbara resultat.

Hänsyn till sådan teknik ska tas endast om den metod som den bedöms med kan ge kontrollerbara, repeterbara och jämförbara resultat, och endast till dess att det WLTP-uppmätta värdet inte kompletteras eller ersätts med andra uppgifter som bättre återspeglar utsläppen vid verklig körning.

Motivering

Krävs för textens inre logik.

Ändringsförslag 44

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – stycke 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Senast 12 månader efter godkännandet av en innovativ teknik eller ett innovativt teknikpaket ska leverantören eller tillverkaren av sådan innovativ teknik eller sådana innovativa teknikpaket tillhandahålla bevis, som baseras på resultaten från provningen av utsläpp vid verklig körning av serietillverkade fordon, för att bekräfta en innovativ tekniks eller ett innovativt teknikpakets bidrag.

Ändringsförslag 45

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – stycke 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen får anpassa taket med verkan från och med 2025. Sådana anpassningar ska göras genom delegerade akter i enlighet med artikel 16.

Kommissionen får anpassa taket nedåt med verkan från och med 2025. Sådana anpassningar ska göras genom delegerade akter i enlighet med artikel 16.

Ändringsförslag 46

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d) Den innovativa tekniken får inte omfattas av obligatoriska bestämmelser som följd av kompletterande åtgärder för att uppnå den minskning på 10 g CO2/km som avses i artikel 1 eller vara obligatorisk enligt andra bestämmelser i unionens lagstiftning. Med verkan från och med den 1 januari 2025 ska detta kriterium inte längre gälla för effektivitetsförbättringar av luftkonditioneringssystem.

Ändringsförslag 47

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Kommissionen ska övervaka och bedöma hur väl de värden för koldioxidutsläpp och energiförbrukning som har bestämts i enlighet med förordning (EU) 2017/1151 återspeglar värdena vid verklig körning. Den ska säkerställa att allmänheten informeras om hur detta förhållande utvecklas över tiden.

Ändringsförslag 48

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1a. För att säkerställa en återspegling i enlighet med punkt 1, ska efterlevnaden av denna förordning mätas från och med den 1 januari 2023 med hjälp av en provning av koldioxidutsläppen vid verklig körning. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16, senast två år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas, för att komplettera denna förordning genom att utveckla en provning av koldioxidutsläppen vid verklig körning med användning av PEMS.

Ändringsförslag 49

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 1b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1b. Tills dess att provningen av koldioxidutsläpp vid verklig körning blir tillämplig, ska efterlevnaden av denna förordning mätas på grundval av uppgifter från bränslemätarna och en gräns för varje tillverkare, fastställd 2021 som en procentuell skillnad som inte får överskridas, mellan dessa uppgifter och tillverkarens specifika koldioxidutsläpp uppmätta vid de typgodkännande- och certifieringsförfaranden som inletts från och med 2021 och framåt, i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007.

Ändringsförslag 50

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 1c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1c. Om en tillverkares specifika koldioxidutsläpp överskrider den gräns som fastställts i punkt 1b ska det specifika koldioxidutsläppsmålet för den tillverkaren, som används i syfte att efterleva denna förordning, anpassas till det överskridande som konstaterats.

Ändringsförslag 51

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2a. Kommissionen ska säkerställa att allmänheten är informerad om hur den återspegling vid verklig körning, som avses i punkt 1, utvecklas över tiden.

Ändringsförslag 52

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 2b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2b. I de fall där det saknas lämpliga noggrannhetsstandarder för utrustning i fordon för mätning av bränsleförbrukning, ska kommissionen se till att man enas om tekniska standarder och inför dessa i unionslagstiftningen senast den 1 januari 2020.

Motivering

För närvarande finns det inga lämpliga noggrannhetsstandarder för utrustning för mätning av bränsleförbrukning i batteridrivna elfordon, bränslecellsdrivna fordon och LPG-fordon.

Ändringsförslag 53

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kommissionen får anta de åtgärder som aves i denna artikel genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

3. Kommissionen ska, genom delegerade akter, anta närmare bestämmelser om förfarandena för att rapportera uppgifter från bränslemätarna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Ändringsförslag 54

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Kommissionen ska beakta de bedömningar som gjorts i enlighet med artikel 12 och får, om lämpligt, se över de förfaranden för att mäta koldioxidutsläpp som anges i förordning (EG) nr 715/2007. Kommissionen ska särskilt lägga fram lämpliga förslag om hur dessa förfaranden kan ändras så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars och lätta nyttofordons koldioxidutsläpp vid verklig körning .

Ändringsförslag 55

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3a. Senast den 31 december 2019 ska kommissionen se över direktiv 1999/94/EG och vid behov lägga fram ett relevant lagstiftningsförslag för att ge konsumenterna exakt, tillförlitlig och jämförbar information om bränsleförbrukning, koldioxidutsläpp och luftföroreningar från de nya personbilar som släpps ut på marknaden.

Inom ramen för den översyn som avses i första stycket ska kommissionen också utvärdera alternativen för införande av en bränsleekonomi och koldioxidutsläppsmärkning för nya lätta nyttofordon, och vid behov lämna ett relevant lagstiftningsförslag i detta syfte.

Motivering

Oupplösligt förbundet med andra ändringsförslag.

Ändringsförslag 56

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 3b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska, när så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet för att fastställa ytterligare utsläppsminskningsmål för nya personbilar och nya lätta nyttofordon från och med den 1 januari 2031, i syfte att som ett minimum upprätthålla den minskningsbana för utsläpp som uppnåddes under perioden fram till 2030.

Motivering

Oupplösligt förbundet med andra ändringsförslag.

Ändringsförslag 57

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.7 andra stycket, 10.8, 11.1 fjärde stycket, 13.2 och 14.3 andra stycket ska ges till kommissionen till vidare från och med [den dag då denna förordning träder i kraft] .

1. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.3c, 7.7 andra stycket, 8a, 10.8, 11.1 fjärde stycket, 12.1a, 13.2 och 14.3 andra stycket ska ges till kommissionen till vidare från och med [den dag då denna förordning träder i kraft] .

Ändringsförslag 58

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 7.7 andra stycket, 10.8, 11.1 fjärde stycket, 13.2 och 14.3 andra stycket får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

2. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 4.3c, 7.7 andra stycket, 7.8a, 10.8, 11.1 fjärde stycket, 12.1a, 13.2 och 14.3 andra stycket får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

Ändringsförslag 59

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. En delegerad akt som antagits enligt artiklarna 7.7 andra stycket, 10.8, 11.1 fjärde stycket, 13.2 och 14.3 andra stycket ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

4. En delegerad akt som antagits enligt artiklarna 4.3c, 7.7 andra stycket, 7.8a, 10.8, 11.1 fjärde stycket, 12.1a, 13.2 och 14.3 andra stycket ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Ändringsförslag 60

Förslag till förordning

Artikel 17

Förordning (EG) nr 715/2007

Artikel 11a – punkt 2


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska anta genomförandeakter i enlighet med artikel 15 i syfte att fastställa förfarandena för att kontrollera överensstämmelsen hos lätta fordon i drift avseende värdena för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning i intygen om överensstämmelse.”	2. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14a i syfte att fastställa förfarandena för att kontrollera överensstämmelsen hos lätta fordon i drift avseende värdena för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning i intygen om överensstämmelse.”

Motivering

Förordning (EG) nr 715/2007 har ännu inte anpassats till Lissabonfördraget. Europaparlamentet har dock uttryckt sin tydliga ståndpunkt i samband med Dess-betänkandet och EMIS-rekommendationerna att provningsförfaranden endast bör fastställas genom delegerade akter.

Ändringsförslag 61

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 1a (ny)

Förordning (EG) nr 715/2007

Artikel 14a (ny)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Följande artikel ska införas:
	”Artikel 14a
	Utövande av delegeringen
	1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
	2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 11a.2 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den ... [dag då denna ändringsförordning träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av den aktuella perioden.
	3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 11a.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
	4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning*.
	5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
	6. En delegerad akt som antagits enligt artikel 11a.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
	___________________
	* EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.”

Motivering

Ändringsförslag 62

Förslag till förordning

Bilaga I – del A – punkt 6.3 – stycke 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

För att beräkna denna formel ska de specifika utsläppsmålen för 2021 enligt punkt 4 korrigeras så att det beaktar skillnaden mellan uppmätta WLTP-koldioxidutsläpp och deklarerade WLTP-koldioxidutsläpp.

För nya aktörer ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra denna förordning genom att utarbeta en formel för att beräkna det relevanta specifika utsläppsmålet för 2021 för varje tillverkare.

Ändringsförslag 63

Förslag till förordning

Bilaga I – del A – punkt 6.3 – stycke 3 – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle) är (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,05 eller mindre än 1,0, i vilket fall ZLEV-faktorn ska sättas till 1,05 respektive 1,0,

för perioden 2025 – 2029 är ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle) (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,05, i vilket fall ZLEV-faktorn ska sättas till 1,05, om denna summa är mellan 1,0 och 0,98 ska ZLEV-faktorn sättas till 1,0, om denna summa är lägre än 0,95 ska ZLEV-faktorn sättas till 0,95.

Från 2030 och framåt är ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle) (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,05 eller mindre än 0,95, i vilket fall ZLEV-faktorn ska sättas till 1,05 respektive 0,95,

Ändringsförslag 64

Förslag till förordning

Bilaga I – del A – punkt 6.3 – stycke 4 – led 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

x är 15 % för 2025–2029 och 30 % från och med 2030.

x är 20 % för 2025–2029 och 40 % från och med 2030.

Ändringsförslag 65

Förslag till förordning

Bilaga I – del B – punkt 6.3.1 – stycke 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Ändringsförslag 66

Förslag till förordning

Bilaga I – del B – punkt 6.3.1 – stycke 3 – led 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle) är (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,05 eller mindre än 1,0, i vilket fall ZLEV-faktorn ska sättas till 1,05 respektive 1,0,

ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle) är (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,05, om denna summa är mellan 1,0 och 0,98 ska ZLEV-faktorn sättas till 1,0, om denna summa är lägre än 0,95 ska ZLEV-faktorn sättas till 0,95.

Ändringsförslag 67

Förslag till förordning

Bilaga I – del B – punkt 6.3.1 – stycke 4 – led 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

x är 15 %.

x är 20 %.

Ändringsförslag 68

Förslag till förordning

Bilaga I – del B – punkt 6.3.2 – stycke 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Ändringsförslag 69

Förslag till förordning

Bilaga I – del B – punkt 6.3.2 – stycke 3 – led 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle) är (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,05 eller mindre än 1,0, i vilket fall ZLEV-faktorn ska sättas till 1,05 respektive 1,0,

ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle) är (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,05 eller mindre än 0,95, i vilket fall ZLEV-faktorn ska sättas till 1,05 respektive 0,95,

Ändringsförslag 70

Förslag till förordning

Bilaga I – del B – punkt 6.3.2 – stycke 4 – led 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

x är 30 %.

x är 40 %.

[1] EGT C 77, 28.3.2002, s. 1.

MOTIVERING

Förbättrade utsläppsnormer för nya personbilar och nya lätta nyttofordon skulle kunna minska koldioxidutsläppen och samtidigt bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och begränsa klimatförändringarna. Dessutom kan lämpliga normer ge betydande bränslebesparingar för konsumenterna och även leda till förbättrad luftkvalitet för våra medborgare.

Föredraganden anser att rätt koldioxidutsläppsmål för fordon är grundläggande för en övergång till en ekonomi med minskade koldioxidutsläpp, i linje med Parisavtalet. Detta är nödvändigt om EU ska kunna göra sitt i de globala klimatansträngningarna, men också för att säkerställa den europeiska biltillverkningsindustrins konkurrenskraft.

Dagens globala bilindustri förändras snabbt. Större fokus på innovation och ny teknik kommer att hjälpa den europeiska industrin att anpassa sig till föränderliga krav. Dessutom förväntas utvecklingen av batteri- och bränslecellsteknik resultera i en snabbare ökning av de globala marknadsandelarna för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon under de kommande åren.

Föredraganden erkänner att det fram tills nu är de ambitiösa normer som redan funnits som drivit på ytterligare innovation. Dessutom är bilindustrin en ekonomisk sektor där utsläppsminskande teknik till ett rimligt pris redan finns, och den kan möjliggöra en mer kostnadseffektiv och omfattande övergång. De koldioxidutsläppsmål och riktmärken för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon som fastställs i denna förordning måste därför vara tillräckligt ambitiösa för att vara i linje med unionens klimatmål och stödja en effektiv teknisk övergång till en koldioxidsnål ekonomi.

Det är viktigt med korrekta koldioxidutsläppsmål och med nödvändiga politiska mekanismer som stöder utsläppsfria och utsläppssnåla fordon för att uppnå teknikneutralitet, förhindra snedvridningar av marknaden och stimulera en teknisk produktion och utveckling inom EU. För att se till att vi är i linje med våra klimatåtaganden samtidigt som bilindustrins konkurrenskraft bevaras måste mål för minskade koldioxidutsläpp verkligen vara införda från och med 2025. Om vi väntar med minskningsmålen ända tills 2030 kommer vi endast åstadkomma teoretiska minskningar. Därför måste den nuvarande förordningen fastställa mer kraftfulla och ambitiösa mål för koldioxidminskningar och utsläppsfria och utsläppssnåla fordon för att se till att EU är i fas med sina långsiktiga klimatåtaganden och skapar fördelar för sina medborgare och konsumenter.

Föredraganden anser att ambitiösa mål för minskade koldioxidutsläpp för lätta fordon och en stark och stabil hemmamarknad för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon kommer att bidra till att stimulera ekonomisk tillväxt och samtidigt stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. Utvecklingen bort från beroendet av importerad olja och petroleumprodukter till inhemskt producerad energi och el förväntas leda till både en ökning av BNP och den inhemska sysselsättningen inom elförsörjningssektorn och dess närliggande sektorer. Övergången till utsläppssnål rörlighet kommer också att bidra till att skapa tillväxt i motorfordons försörjningskedja och till att stimulera sysselsättningen i berörda industrisektorer. Trots en förmodad och tillfälligt högre initial kostnad för inköp av fordon kommer konsumenter, både ägare av nya och begagnade fordon, på lång sikt att gynnas av markant minskade totala kostnader, eftersom de kommer att betala mycket mindre för tankning och underhåll av fordonen. Konsumenterna förväntas få mer pengar över till andra varor och tjänster, vilket främjar realinkomster, konsumtionsutgifter och ytterligare ökar BNP.

Övergången till alternativa drivsystem innebär strukturförändringar i bilindustrins värdekedja. Det är således absolut nödvändigt att allvarligt överväga de oundvikliga sociala konsekvenserna av övergången till en koldioxidsnål fordonssektor. Det är också viktigt att EU är aktivt när det gäller att hantera konsekvenserna för sysselsättningen vilka framför allt kommer att märkas i de hårdast drabbade regionerna. De pågående politiska åtgärderna måste därför åtföljas av riktade program för omplacering, omskolning och fortbildning av arbetstagare. Utbildningsprogram och initiativ för arbetssökande bör genomföras i nära dialog med alla berörda arbetsmarknadsparter. Sådana insatser bör samfinansieras genom öronmärkta inkomster från uttaget av de avgifter som betalats in för extra utsläpp, enligt denna förordning.

En framgångsrik övergång till utsläppsfri och utsläppssnål rörlighet kräver dessutom en enhetlig politisk ram för fordon, infrastruktur, elnät, sysselsättning, program och ekonomiska incitament som fungerar i hela EU, på nationell, regional och lokal nivå. Detta går hand i hand med en ordentligt utbyggd infrastruktur för alternativa bränslen. Sådan infrastruktur måste införas utan dröjsmål för att skapa förtroende hos konsumenter och potentiella köpare av utsläppsfria och utsläppsnåla fordon. Följaktligen måste olika stödsystem på både EU- och medlemsstatsnivå samordnas på ett effektivt sätt för att mobilisera omfattande offentliga och privata investeringar.

Föredraganden betonar att konsumenter behöver realistiska värden för bränsleförbrukning för att kunna fatta välgrundade köpbeslut. Sådan information kommer i sin tur att bidra till att återfå konsumenternas förtroende. Bättre utformade och mer harmoniserade EU-krav på märkning av bilar kommer att hjälpa konsumenterna att få jämförbar, tillförlitlig och användarvänlig information om fördelarna med utsläppsfria och utsläppssnåla fordon. Sådan märkning ska innehålla information om luftföroreningar, koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning samt om löpande kostnader. Korrekt märkning av bilar kommer också att främja användningen av de mest bränslesnåla och miljövänliga bilarna i hela EU.

Det allt större gapet mellan officiellt typgodkända siffror och koldioxidutsläpp vid verklig körning för nya personbilar är alarmerande. Det uppgick 2015 till 42 % och stiger fortfarande. Föredraganden är oroad över att detta gap kraftigt minskar effektiviteten i de nuvarande koldioxidnormförordningarna och kräver att förordningar efter 2020 ges omedelbar uppmärksamhet. Även om övergången från NEDC till WLTP sannolikt kommer att återspegla de typgodkända utsläppsvärdena för koldioxid bättre, förväntas inte det gap som avser koldioxidutsläpp vid verklig körning stängas helt. Detta växande utsläppsgap har betydande konsekvenser för konsumenterna, luftkvaliteten, städerna och beslutsfattarna och måste tas på allvar och hanteras på ett effektivt sätt

Föredraganden anser att det mest tillförlitliga sättet att säkerställa att de typgodkända värdena återspeglas vid verklig körning är att införa en provning av koldioxidutsläpp vid verklig körning, som kommissionen måste ges befogenhet att utarbeta. Under och före en provning vid verklig körning träder i kraft och börjar tillämpas bör dock efterlevnad säkerställas med hjälp av uppgifter från bränslemätare som tillverkarna rapporterar i kombination med en ”not-to-exceed-gräns” som bör fastställas.

På längre sikt anser föredraganden att det är viktigt att se till att det finns goda kunskaper om de totala livscykelutsläppen från de olika typerna av bränsle i fordon. Genom att tillhandahålla sådan information kan den framtida politiken inom denna sektor vara mer fokuserad på verkliga utsläppsminskningar i hela värdekedjan

BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR

D(2018)16997

Adina-Ioana VĂLEAN

Ordförande för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

ASP 13E102

Bryssel

Ärende: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av utsläppsnormer för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon och om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 (omarbetning)

COM(2017)0676 - C8-0395/2017 - 2017/0293 (COD)

Till ordföranden

Utskottet för rättsliga frågor har granskat det ovannämnda förslaget, i enlighet med artikel 104 om omarbetning i parlamentets arbetsordning.

I punkt 3 i denna artikel står följande:

”Om utskottet med ansvar för rättsliga frågor anser att förslaget inte innebär några andra ändringar i sak än dem som angetts som sådana, ska det informera det utskott som är ansvarigt för ärendet om detta.

Det utskott som är ansvarigt för ärendet får i så fall bara behandla ändringsförslag om de berör de delar av förslaget som innehåller ändringar och uppfyller villkoren i artiklarna 169 och 170.

Ändringsförslag till delar av förslaget som inte har ändrats får emellertid, undantagsvis och från fall till fall, godtas av ordföranden i det utskott som ansvarar för ämnet, om han eller hon anser det nödvändigt av tvingande skäl som har att göra med textens följdriktighet eller på grund av att ändringsförslagen oupplösligt hör samman med andra tillåtliga ändringsförslag. Sådana skäl måste anges i en skriftlig motivering till ändringsförslagen.”

Efter yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, som har granskat det omarbetade förslaget, och med hänsyn tagen till föredragandens rekommendationer, anser utskottet för rättsliga frågor att förslaget inte innebär några andra ändringar i sak än dem som angetts som sådana i förslaget samt att förslaget, vad kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i tidigare rättsakter beträffar, enbart innebär att befintliga texter kodifieras, utan att på något sätt ändras i sak.

Utskottet för rättsliga frågor rekommenderar sammanfattningsvis, efter omröstningen om förslaget med 21 röster för och 2 nedlagda röster vid sammanträdet den 24 april 2018[1], att utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, som ansvarigt utskott kan behandla ovanstående förslag i enlighet med artikel 104.

Med vänlig hälsning

Pavel Svoboda

[1] Följande ledamöter var närvarande: Max Andersson, Joëlle Bergeron, Marie-Christine Boutonnet, Jean-Marie Cavada, Kostas Chrysogonos, Mady Delvaux, Angel Dzhambazki, Enrico Gasbarra, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Jytte Guteland, Heidi Hautala, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Gilles Lebreton, António Marinho e Pinto, Emil Radev, Evelyn Regner, Pavel Svoboda, József Szájer, Axel Voss, Francis Zammit Dimech, Tadeusz Zwiefka, Kosma Złotowski, Luis de Grandes Pascual.

BILAGA: YTTRANDE FRÅN DEN RÅDGIVANDE GRUPPEN, SAMMANSATT AV DE JURIDISKA AVDELNINGARNA VID EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH KOMMISSIONEN

DE JURIDISKA AVDELNINGARNAS

RÅDGIVANDE GRUPP

Bryssel den 21 mars 2018

YTTRANDE

TILL EUROPAPARLAMENTET

RÅDET

KOMMISSIONEN

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av utsläppsnormer för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon och om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 (omarbetning)

COM(2017)0676 av den 8 november 2017 – 2017/0293 (COD)

I enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter, särskilt punkt 9, sammanträdde den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, den 23 och 30 januari 2018 för att bland annat granska ovannämnda förslag från kommissionen.

Vid dessa sammanträden[1] behandlade gruppen förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning, som syftar till en omarbetning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon, och konstaterade enhälligt följande:

1. Följande borde ha markerats med den gråskuggning som brukar användas för att markera innehållsmässiga ändringar:

I skäl 22: strykningen av ordet ”beaktar”.

I skäl 29: tillägget av orden ”och nya lätta nyttofordon” och ”och lätta nyttofordon”, samt ersättningen av ordet ”bilar” med ”fordon” och ”personbilar” med ”lätta nyttofordon”.

I skäl 38: strykningen av de tredje och fjärde meningarna i skäl 27 i förordning (EU) nr 510/2011.

Strykningen av skäl 30 i förordning (EG) nr 443/2009.

I artikel 1.1: strykningen av artikel 1.1 andra meningen i förordning (EG) nr 443/2009 och artikel 1.1 andra meningen i förordning (EU) nr 510/2011.

I artikel 4.2: strykningen av inledningen till artikel 4.3 i förordning (EU) nr 510/2011.

I inledningen till artikel 9.1: tillägget av orden ”genom genomförandeakter” och strykningen av orden ”för varje tillverkare”.

I artikel 14.2, strykningen av sista meningen i artikel 13.3 i förordning (EG) nr 443/2009.

I punkt 2 i bilaga I del A: ersättningen av orden ”under ett kalenderår” med ”2020”.

I punkt 4 i bilaga I del A: tillägget av orden ”i körklart skick”.

I punkt 1 i bilaga I del B: strykningen av orden ”uttryckta i gram per kilometer”.

I bilaga II: strykningen av tredje meningen i punkt 2 i del A, av punkt 3 e i del A och av hela texten i del B, i bilaga II till förordning (EG) nr 443/2009.

I bilaga III: strykningen av tredje meningen i punkt A.2 i förordning (EU) nr 510/2011.

2. I skäl 19 borde andra meningen i skäl 12 i förordning (EG) nr 443/2009 (”Vikten utgör en lämplig parameter för att beskriva nyttan, som ger en korrelation med nuvarande utsläpp, och därför ger mer realistiska och konkurrensneutrala mål”) ha funnits med, och den föreslagna strykningen av denna borde ha markerats med gråskuggning.

3. I skäl 28 borde tillägget av ordet ”säkerställer” ha markerats som en formell ändring av den befintliga texten i skäl 9 i förordning (EU) nr 333/2014.

4. I artikel 3.1 h borde strykningen av termen ”CO2” före orden ”emissions of a passenger car” (i den engelskspråkiga versionen), ersättningen av termen ”mass emissions” med ”mass emission” (i den engelskspråkiga versionen), tillägget av ordet ”fordonets” före orden ”intyg[et] om överensstämmelse” och strykningen av orden ”för personbilar” efter orden ”som anges” ha markerats som formella ändringar av den befintliga texten i artikel 3.1 f i förordning (EU) nr 443/2009.

5. I punkt 1 i bilaga I del A borde strykningen av uppgiften ”c)” före orden ”Från och med 2020” ha markerats som en formell ändring av den befintliga texten i punkt 1 c i bilaga I till förordning (EU) nr 443/2009. Den textruta som anger att den relevanta texten härrör från förordning (EU) nr 333/2014 borde ha föregått de strukna orden ”c) Från och med 2020”.

6. I punkt 3 i bilaga I del A och i punkt 3 i bilaga I del B bör de avslutande orden ”i denna bilaga” strykas.

7. I punkt 1 i bilaga I del B borde strykningen av uppgiften ”c)” före orden ”Från och med 2020” ha markerats som en formell ändring av den befintliga texten i punkt 1 c i bilaga I till förordning (EU) nr 510/2011.

8. I punkt 5 i bilaga I del B bör hänvisningen till artikel 11 ändras till en hänvisning till artikel 10.

Vid behandlingen var gruppen enig om att förslaget inte innehåller några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget eller i detta yttrande. Gruppen konstaterade vidare att förslaget i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar endast gäller en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

F. DREXLER H. LEGAL L. ROMERO REQUENA

Juridisk rådgivare Juridisk rådgivare Generaldirektör

[1] Gruppen arbetade utifrån den engelska språkversionen, som var textens originalversion.

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (4.9.2018)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av utsläppsnormer för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon och om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 (omarbetning)
(COM(2017)0676 – C8-0395/2017 – 2017/0293(COD))

Föredragande av yttrande: Karima Delli

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) Den europeiska strategin för utsläppssnål rörlighet¹⁶ innehåller en tydlig ambition om att transportsektorns växthusgasutsläpp före mitten av århundradet måste vara minst 60 % lägre än 1990 och stadigt på väg mot noll. Transportsektorns luftföroreningar som skadar vår hälsa måste minskas kraftigt utan dröjsmål. Utsläppen från konventionella förbränningsmotorer måste ner ytterligare efter 2020. Utsläppsfria och utsläppssnåla fordon måste lanseras och komma upp i väsentliga marknadsandelar till år 2030.	(3) Den europeiska strategin för utsläppssnål rörlighet¹⁶ innehåller en tydlig ambition om att transportsektorns växthusgasutsläpp före mitten av århundradet måste vara minst 60 % lägre än 1990 och stadigt på väg mot noll. Transportsektorns luftföroreningar som skadar vår hälsa måste minskas kraftigt utan dröjsmål. Utsläppen från konventionella förbränningsmotorer måste ner ytterligare efter 2020. Utsläppsfria och utsläppssnåla fordon måste lanseras och komma upp i väsentliga marknadsandelar till år 2030, även med beaktande av politiska åtgärder till stöd för fordonsindustrin. För att unionen ska kunna fullgöra sina åtaganden från den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCC), som hölls i Paris 2015, måste utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn gå snabbare och växthusgasutsläppen från personbilar och lätta nyttofordon bör stadigt gå mot nollutsläpp fram till mitten av århundradet. Ambitionsnivån måste förbli realistisk, så att bilbranschen kan anpassa sig och så att kostnaderna för biltillverkare inte ökar, eftersom detta skulle avskräcka från tillverkning och köp av nya personbilar i EU och påverka bland annat sysselsättningen. Om alltför ambitiösa mål föreslås och utsläppen från transporter inte minskas tillräckligt skulle detta kunna äventyra uppnåendet av Parisavtalets mål om minskade växthusgasutsläpp.
_________________	_________________
¹⁶ Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet (COM(2016) 501 final).	¹⁶ Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet (COM(2016) 501 final).
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) I kommissionens båda meddelanden ”Europa på väg”¹⁷ och ”Resultat för utsläppssnål rörlighet: Ett EU som skyddar vår planet, sätter konsumenterna i centrum och försvarar sina företag och sina arbetstagare”¹⁸ framhålls det att normer för koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon ger starka incitament till innovation och effektivitet och kommer att bidra till att stärka bilindustrins konkurrenskraft och bana vägen för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på ett teknikneutralt sätt.	(4) I kommissionens båda meddelanden ”Europa på väg”¹⁷ och ”Resultat för utsläppssnål rörlighet: Ett EU som skyddar vår planet, sätter konsumenterna i centrum och försvarar sina företag och sina arbetstagare”¹⁸ framhålls det att normer för koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon ger starka incitament till innovation och effektivitet och kommer att bidra till att stärka bilindustrins konkurrenskraft och bana vägen för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på ett teknikneutralt sätt. De rena fordonens marknadsandel är dock fortfarande liten och de allra flesta bilarna i EU drivs fortfarande med bensin- eller dieselmotorer. För att unionens konsumenter ska erbjudas hållbara och överkomliga alternativ kommer det därför att krävas en helhetsstrategi med stöd till att rena fordon vinner insteg i både den privata och den offentliga sektorn och en snabbare utbyggnad av alternativ infrastruktur.
_________________	_________________
¹⁷ Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén EUROPA PÅ VÄG En agenda för en socialt rättvis övergång till ren, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet för alla (COM(2017) 283 final).	¹⁷ Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén EUROPA PÅ VÄG En agenda för en socialt rättvis övergång till ren, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet för alla (COM(2017) 283 final).
¹⁸ Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén […]	¹⁸ Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén […]
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) Den strukturella övergången till alternativa drivsystem kommer att vara förknippad med strukturförändringar i bilindustrins värdekedjor. Detta väcker frågor om komponenternas tillverkningsställe och härkomst, och om fortsatt konkurrenskraft för unionens leverantörer. I detta sammanhang är kommissionens initiativ såsom Union Battery Alliance välkomna, men kommissionen måste fortlöpande övervaka utvecklingen.
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(7a) Mot bakgrund av den osäkerhet som är förknippad med framtida teknisk och sociologisk utveckling i sektorn är det dessutom inte lämpligt att redan nu radikalt prioritera ett eller flera tekniska alternativ som i framtiden skulle kunna visa sig på det hela taget mindre relevanta, men däremot bör potential och möjliga synergieffekter hos olika typer av nu tillgänglig teknik undersökas. Här är det på sin plats med en påminnelse om den grundläggande principen om teknikneutralitet som unionen gått in för och har att rätta sig efter.
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) Det är därför lämpligt att uppnå dessa förordningars syfte genom att sätta upp nya mål för minskning av koldioxidutsläppen från EU: s hela park av personbilar och lätta nyttofordon för perioden fram till 2030. Vid fastställandet av minskningsnivåerna har hänsyn tagits till i vilken utsträckning dessa nivåer kan bidra till att på ett kostnadseffektivt minska utsläppen i de sektorer som omfattas av ansvarsfördelningsförordningen [.../...] fram till 2030, hur stora kostnader och besparingar de medför för samhället, tillverkare och fordonsanvändare samt hur de direkt och indirekt påverkar sysselsättning, konkurrenskraft och innovation och vilka fördelar de medför i form av minskade luftföroreningar och tryggad energiförsörjning.	(10) Det är därför lämpligt att uppnå dessa förordningars syfte genom att sätta upp nya mål för minskning av koldioxidutsläppen från EU: s hela park av personbilar och lätta nyttofordon för perioden fram till 2030. Vid fastställandet av minskningsnivåerna har hänsyn tagits till i vilken utsträckning dessa nivåer kan bidra till att på ett kostnadseffektivt minska utsläppen i de sektorer som omfattas av ansvarsfördelningsförordningen [.../...] fram till 2030, hur stora kostnader och besparingar de medför för samhället, tillverkare och fordonsanvändare samt hur de direkt och indirekt påverkar sysselsättning, konkurrenskraft och innovation och vilka fördelar de medför i form av minskade luftföroreningar och tryggad energiförsörjning. Användningen av förnybara, icke-fossila bränslen (framför allt syntetiska bränslen som motsvarar definitionen/definitionerna i artikel 2 i det ändrade direktivet om förnybar energi med avseende på avancerade förnybara bränslen [bilaga IX till samma direktiv] i enlighet med hållbarhetskriterierna) kan medföra betydande minskningar av koldioxidutsläppen från källa till hjul i såväl den nya som den befintliga fordonsparken. För att uppmuntra teknikens utveckling och öka dessa bränslens marknadsandel bör användningen av förnybara, icke-fossila bränslen tas med i beräkningen för tillverkarens specifika utsläppsmål om tillverkaren vill göra detta.
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) Översynen av förordning (EG) nr 715/2007 syftar till att kraftigt minska användningen av fossila energikällor för framdrivning av lätta personbilar och lätta nyttofordon. Översynen har alltså tre mål: ett miljömål, dvs. att bekämpa klimatförändringarna och minimera de hälsofarliga utsläppen, ett hållbarhetsmål, dvs. att minska användningen av fossila bränslen, och ett ekonomiskt mål, dvs. att förbättra konkurrenskraften för unionens bilindustri, utan att vålla den oåterkallelig skada.
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 11a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(11a) Även om införandet av det nya, globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (WLTP), till skillnad från den nya europeiska körcykeln (NEDC), bör göra det möjligt att minska skillnaden mellan rapporterade utsläppsvärden för koldioxid och fordons verkliga utsläpp kommer det fortfarande att finnas avvikelser. Därför måste man fortsätta arbetet med att utveckla och införa provningar som genomförs både i och utanför laboratorier och är så verklighetstrogna som möjligt, genom att där mäts både faktisk energiförbrukning och utsläpp vid verklig körning. Kommissionen bör därför ta med sådana provningar i regelverket så snart som de har tagits fram.
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Det är viktigt att man vid fastställandet av minskningar av koldioxidutsläpp ser till att fordonstillverkare kan planera sin park av nya bilar och lätta nyttofordon i unionen säkert inom en förutsägbar ram över hela unionen.	(12) Det är klarlagt att skillnaden mellan deklarerade koldioxidutsläpp och utsläpp vid verklig körning har ökat avsevärt sedan ikraftträdandet av den första unionslagstiftningen om koldioxidnormer för lätta fordon. Fastän WTLP torde återspegla typiska verkliga körförhållanden bättre än NEDC kommer WTLP fortfarande att handla endast om ett provningsförfarande i laboratorium, vilket innebär att skillnaden efter några år kan börja öka på nytt, men också att olaglig användning av manipulationsanordningar är fortsatt möjlig och inte upptäcks.
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	12a. Det är väsentligt att man vid denna översyn för ändring av förordning (EG) nr 715/2007 om fastställande av krav för minskning av koldioxidutsläpp eftersträvar kontinuitet och syftar till att bevara en viss stabilitet och förutsägbarhet för de olika aktörerna i branschen i unionen, i synnerhet biltillverkarna när det gäller deras samtliga fordonsparker med nya bilar och nya lätta nyttofordon på unionens territorium. Syftet bör alltså vara ett fortsatt arbete för att förbättra olika delar av den ursprungliga förordningen och samtidigt anpassa dem till miljöns behov och branschens nya tekniska potential, på ett sätt som inte destabiliserar de viktigaste sektorerna i unionen utan i stället främjar unionens konkurrenskraft och innovation.
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Minskningsnivåerna för parkerna av nya personbilar och lätta nyttofordon i hela unionen bör därför fastställas för 2025 och för 2030, med hänsyn till den tid det tar för fordonsparken att förnyas och med hänsyn till vägtransportsektorns nödvändiga bidrag till klimat- och energimålen för 2030. Ett gradvis införande av normerna ger också redan nu en tydlig signal till fordonsindustrin om att inte dröja med att lansera energieffektiv teknik och utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på marknaden.	(13) Det är därför viktigt att fortsätta arbetet med att fastställa ännu mer tillförlitliga och verklighetstrogna koldioxidtester, framför allt att utarbeta en provningsmetod för mätning av utsläpp vid verklig körning. För detta ändamål bör gemensamma forskningscentrumet studera och jämföra olika provningsmetoder som även omfattar eventuella avvikelser avseende fysiska förhållanden och körbeteenden. Det är också viktigt att regelbundet se över provningsförfarandet.
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13a) Fossila bränslen måste vara helt utfasade från vägtransporter om unionen ska kunna uppnå sina klimatmål fram till 2050. Därför bör nya personbilar och lätta nyttofordon som släpper ut koldioxid vara utfasade senast 2040. Kommissionen bör utvärdera hur fordon som redan är i drift kan beaktas, genom instrument för marknadskontroll men också med hjälp av incitament för eftermontering av fordon, när detta är effektivt och kostnadsmässigt konkurrenskraftigt. Ytterligare pilotstudier vore därför ett bra bidrag till utarbetandet av en europeisk ram för eftermontering av teknik. Förnybar energi är också viktig för att växthusgasutsläppen från EU:s transporter ska kunna minskas, och därför är det väsentligt att alla former av bränslen från förnybar energi och koldioxidsnålare bränslen tas i beaktande och att det skapas incitament som effektivt bidrar till utfasningen av fossila bränslen i EU:s transportsektor och till eftermonteringen i bilar som redan är i drift. I denna förordning beaktas inte innehållet av förnybar energi i de flytande och/eller gasformiga drivmedel som används, eftersom koldioxiden från icke-förnybara respektive förnybara energikällor inte särskiljs vid mätningarna. Vi måste få en metod för att innehållet av förnybar energi i de flytande och/eller gasformiga drivmedlen ska kunna beaktas vid fastställandet av de specifika koldioxidutsläppen för nya bilar och nya lätta nyttofordon.
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) EU är en av världens största tillverkare av motorfordon och kan visa upp ett teknologiskt ledarskap inom denna sektor men konkurrensen ökar och den globala bilindustrin håller snabbt på att förändras genom nya innovationer inom elektriska drivsystem och samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet. För att kunna behålla sin globala konkurrenskraft och tillgången till marknaderna behöver unionen ett regelverk där det ingår särskilda incitament för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon vilket skapar en stor hemmamarknad och stödjer teknisk utveckling och innovation.	(14) EU är en av världens största tillverkare av motorfordon och kan visa upp ett teknologiskt ledarskap inom denna sektor men konkurrensen ökar och den globala bilindustrin håller snabbt på att förändras genom nya innovationer inom elektriska drivsystem och samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet. Om EU:s industri drar ut på tiden med att gå med i den nödvändiga energiomställningen inom transportsektorn kommer den att förlora sin ledande roll. För att kunna behålla sin globala konkurrenskraft och tillgången till marknaderna behöver unionen ett regelverk där det ingår särskilda incitament för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon vilket skapar en stor hemmamarknad och stödjer teknisk utveckling och innovation.
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a) Utan teknisk innovation och tekniska framsteg kommer det långsiktiga målet om en helt koldioxidfri rörlighet inom unionen inte att kunna uppnås. Mot bakgrund av detta och den ökande internationella konkurrensen måste EU och medlemsstaterna arbeta vidare med att undersöka och utveckla initiativ som stärker möjliga synergieffekter i sektorn, efter mönster av Union Battery Alliance, som tillkommit på sistone, samt stödja offentliga och privata investeringar i forskning och innovation i EU:s bilindustri, för att EU ska få behålla sitt tekniska ledarskap i branschen och för att en långsiktigt hållbar industribas ska säkerställas för EU och industrin förbli effektiv och konkurrenskraftig på världsmarknaden.
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 14b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14b) Det är mycket viktigt att beakta de sociala och miljömässiga konsekvenserna av övergången och att vidta föregripande åtgärder mot den oundvikliga förlusten av arbetstillfällen som följer av en genomgripande industriell omställning. I detta sammanhang bör initiativ till omplacering, omskolning och fortbildning av arbetstagare, samt till utbildning och arbetssök, i dialog med arbetsmarknadens parter, högprioriteras innan det tillstöter sociala skadeverkningar.
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) En särskild mekanism för incitament bör införas för att underlätta övergången till utsläppsfri rörlighet. Denna kreditmekanism bör utformas så att incitament ges för fler utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på marknaden i unionen.	(15) En särskild mekanism för incitament bör införas för att underlätta en smidig övergång till utsläppsfri rörlighet i rätt tid. Denna kreditmekanism bör utformas så att incitament ges för fler utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på marknaden i unionen. Denna mekanism bör vara neutral i förhållande till all teknik eller innovativa bränslen.
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17a) En snabb och adekvat utbyggnad av laddnings- och tankningsinfrastrukturen för alternativa bränslen är absolut nödvändig för utvecklingen av marknaden för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, särskilt av omsorg om konsumenternas förtroende. Investeringarna i denna utveckling måste fortsätta och intensifieras, genom olika stödinstrument på både unions- och medlemsstatsnivå, såsom bidrag till att vi får en omvärld rik på möjligheter, där det också ingår tillförlitliga system för märkning av bilar, en kraftfull tillsyn över att normer för luftkvalitet och begränsning av klimatförändringar efterlevs och starka stödupplägg för bilindustriarbetarna. Frågan om tankning är nära förbunden med fordonens räckvidd – ökad räckvidd ger glesare tankningsintervall – och kommissionen bör därför ta hänsyn till sådan teknisk utveckling, i synnerhet av batterikapaciteten, som påverkar utbyggnaden av infrastruktur.
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 17b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17b) Bättre utformad märkning av bilar, där konsumenterna får jämförbar, tillförlitlig och användarvänlig information om fördelarna med utsläppssnåla bilar, inklusive information om luftföroreningar och driftskostnader utöver koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning, kan hjälpa de bränsleeffektivaste och miljövänligaste bilarna att vinna insteg i hela unionen. Kommissionen bör därför se över direktiv 1999/94/EG senast den 31 december 2019 och lägga fram ett relevant förslag till rättsakt.
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19) För att marknaden för personbilar och lätta nyttofordon ska kunna behålla sin mångfald och sin förmåga att möta olika kundbehov, bör koldioxidmål anges som en funktion av nyttan av fordonen på linjär basis. Fortsatt användning av vikt som nyttoparameter ligger i linje med nuvarande ordning. För att bättre återspegla vikten av fordon som används på väg bör parametern ändras från vikt i körklart skick till fordonets provningsvikt enligt förordning (EU) 2017/1151 av den 1 juni 2017 med verkan från och med 2025.	(19) För att marknaden för personbilar och lätta nyttofordon ska kunna behålla sin mångfald och sin förmåga att möta olika kundbehov, bör koldioxidmål anges som en funktion av nyttan av fordonen på linjär basis. Fortsatt användning av vikt som nyttoparameter ligger i linje med nuvarande ordning. För att bättre återspegla vikten av fordon som används på väg bör parametern ändras från vikt i körklart skick till fordonets provningsvikt enligt förordning (EU) 2017/1151 av den 1 juni 2017 med verkan från och med 2030.
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 20
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(20) Det bör undvikas att målen för EU: s hela fordonspark ändras på grund av förändringar i parkens genomsnittliga vikt. Förändringar i den genomsnittliga vikten bör därför utan dröjsmål återspeglas i beräkningen av de specifika utsläppsmålen, och justeringarna av värdet för genomsnittlig vikt som används för detta ändamål bör därför göras vartannat år från och med 2025.	(20) Det bör undvikas att målen för EU: s hela fordonspark ändras på grund av förändringar i parkens genomsnittliga vikt. Förändringar i den genomsnittliga vikten bör därför utan dröjsmål återspeglas i beräkningen av de specifika utsläppsmålen, och justeringarna av värdet för genomsnittlig vikt som används för detta ändamål bör därför göras vartannat år från och med 2030.
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) För att fördela utsläppsminskningarna på ett sätt som är konkurrensneutralt och rättvist och som återspeglar mångfalden på marknaden för personbilar och lätta nyttofordon, och med tanke på övergången till WLTP-baserade specifika utsläppsmål 2021, är det lämpligt att fastställa gränsvärdekurvans lutning på grundval av de specifika utsläppen från alla nyregistrerade fordon under det året, och att ta hänsyn till ändringen av målen för EU: s hela fordonspark mellan 2021, 2025 och 2030 för att säkerställa att alla tillverkares insatser för att minska utsläppen blir lika stora. Vad gäller lätta nyttofordon bör samma tillvägagångssätt som gäller för biltillverkare även gälla för tillverkare av lättare transportfordon som bygger på personbilar, medan en fast och högre lutning för hela målperioden bör fastställas för tillverkare av fordon inom tyngre segment.	(21) För att fördela utsläppsminskningarna på ett sätt som är konkurrensneutralt och rättvist och som återspeglar mångfalden på marknaden för personbilar och lätta nyttofordon, och med tanke på övergången till WLTP-baserade specifika utsläppsmål 2021, är det lämpligt att fastställa gränsvärdekurvans lutning på grundval av de specifika utsläppen från alla nyregistrerade fordon under det året, och att ta hänsyn till ändringen av målen för EU:s hela fordonspark mellan 2021 och 2030 för att säkerställa att alla tillverkares insatser för att minska utsläppen blir lika stora. Vad gäller lätta nyttofordon bör samma tillvägagångssätt som gäller för biltillverkare även gälla för tillverkare av lättare transportfordon som bygger på personbilar, medan en fast och högre lutning för hela målperioden bör fastställas för tillverkare av fordon inom tyngre segment.
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Skäl 22
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(22) Syftet med denna förordning är att skapa incitament för fordonsindustrin att investera i ny teknik. Denna förordning gynnar aktivt miljövänlig innovation och tillhandahåller en mekanism som är avsedd att kunna integrera den kommande tekniska utvecklingen. Erfarenheten har visat att miljöinnovation på ett framgångsrikt sätt har bidragit till en kostnadseffektiv tillämpning av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 och till att minska koldioxidutsläppen vid verklig körning. Denna komponent bör därför bibehållas och utvidgas för att ge incitament till effektivisering av luftkonditioneringssystem.	(22) Syftet med denna förordning är att möjliggöra verkliga utsläppsminskningar, genom att skapa incitament för fordonsindustrin att investera i ny teknik, och att minska de verkliga utsläppen, samtidigt som teknikneutraliteten bevaras. Denna förordning gynnar aktivt miljövänlig innovation och tillhandahåller en mekanism som är avsedd att kunna integrera den kommande tekniska utvecklingen. Erfarenheten har visat att miljöinnovation på ett framgångsrikt sätt har bidragit till en kostnadseffektiv tillämpning av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 och till att minska koldioxidutsläppen vid verklig körning. Denna komponent bör därför bibehållas och utvidgas för att ge incitament till effektivisering av luftkonditioneringssystem och till minskade utsläpp av koldioxid och kväveoxider, och där bör också övervägas eftermontering av motorer och tas hänsyn till materialåtgången vid materialproduktionen för och tillverkningen av fordonet samt när fordonet blivit uttjänt.
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Skäl 22a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(22a) Koldioxidutsläppen från nya bilar och nya lätta nyttofordon som registrerats i unionen mäts i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007, enligt vilken koldioxid från icke-förnybara respektive förnybara energikällor inte särskiljs vid mätningarna. Vi bör få en metod där det vid fastställandet av de specifika koldioxidutsläppen för nya bilar och nya lätta nyttofordon, tas hänsyn till innehållet av förnybar energi i de flytande och/eller gasformiga drivmedlen.
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Skäl 22b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(22b) Användningen av vissa alternativa bränslen kan ge betydande koldioxidminskningar ur ett ”källa till hjul”-perspektiv, men det finns fortfarande ingen gedigen metod för att man ska kunna ta hänsyn till detta. Kommissionen rekommenderas därför att stödja förberedande forskning i denna riktning, så att en sådan metod så snart som möjligt kan tas med i regelverket.
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Skäl 22c (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(22c) Eftersom målet med denna förordning är att minska koldioxidutsläppen vid verklig körning bör teknik utanför de cykler som varken omfattas av den standardiserade provningscykeln eller av tillämpningsområdet för mekanismen för miljöinnovation likaså övervägas och beaktas av kommissionen, om denna teknik visar på mätbara, påvisbara och kontrollerade minskningar av koldioxidutsläpp.
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Skäl 22d (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(22d) Med tanke på hur osäker spridningen på marknaden är för fordon med alternativa bränslen, liksom utbyggnaden av lämplig infrastruktur och en förändring i konsumenternas efterfrågan, måste ambitionsnivån anpassas på ett insynsvänligt sätt. Kommissionens förslag till ett direktiv om infrastrukturen för alternativa bränslen ger en vägledning om behoven av alternativ infrastruktur.
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Skäl 22e (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(22e) Utvecklingen av innovativ framdrivningsteknik bör särskilt främjas, eftersom den ger upphov till betydligt lägre utsläpp än konventionella personbilar. Detta blir till nytta för EU-industrins långsiktiga konkurrenskraft och skapar fler högkvalificerade arbetstillfällen.
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Skäl 23
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(23) Man måste emellertid säkerställa en balanserad avvägning mellan de incitament som ges till miljöinnovation och den teknik vars utsläppsminskningseffekter visas i det officiella provningsförfarandet. Det är därför lämpligt att bibehålla det tak för utsläppsminskningar till följd av miljöinnovation som tillverkare kan räkna in för uppfyllandet av målen. Kommissionen bör ha möjlighet att ändra nivån på taket, särskilt för att beakta effekterna av ändringar av det officiella provningsförfarandet. Det är också lämpligt att förtydliga hur utsläppsminskningarna ska beräknas i samband med uppfyllandet av målen.	(23) Man måste emellertid säkerställa en balanserad avvägning mellan de incitament som ges till miljöinnovation och den teknik vars utsläppsminskningseffekter visas i det officiella provningsförfarandet. Det är därför lämpligt att bibehålla det tak för utsläppsminskningar till följd av miljöinnovation som tillverkare kan räkna in för uppfyllandet av målen. Kommissionen bör se över nivån på taket, särskilt för att beakta effekterna av ändringar av det officiella provningsförfarandet. Det är också lämpligt att förtydliga hur utsläppsminskningarna ska beräknas i samband med uppfyllandet av målen.
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Skäl 28
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28) Förfarandet för att bevilja undantag från målet på 95 g CO2/km för hela fordonsparken för nischtillverkare säkerställer att de utsläppsminskningsansträngningar som krävs av nischtillverkare överensstämmer med kraven för stora tillverkare vad gäller det målet. Erfarenheten har emellertid visat att nischtillverkare har samma möjligheter som stora tillverkare att nå upp till koldioxidutsläppsmålen, och för de mål som fastställs från och med 2025 är det inte längre lämpligt att göra åtskillnad mellan de två kategorierna av tillverkare.	(28) Förfarandet för att bevilja undantag från målet på 95 g CO₂/km för hela fordonsparken för nischtillverkare säkerställer att det minskningsarbete, som krävs av nischtillverkare överensstämmer med kraven för stora tillverkare vad gäller det målet.
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Skäl 29a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(29a) Alternativa drivsystem, exempelvis hybriddrift, är system som hämtar energi till den mekaniska framdrivningen från förbrukningsbart bränsle och/eller ett batteri eller en annan anordning för lagring av elektrisk eller mekanisk kraft. Om de används i lätta nyttofordon kan fordonsvikten öka, men föroreningarna minskar. Viktökningen bör inte inräknas i fordonets nyttolast, eftersom detta skulle bli till ekonomisk nackdel för vägtransportbranschen. Viktökningen bör dock inte heller medföra att fordonets lastkapacitet ökas. Kommissionen bör därför analysera i vilken utsträckning nya lätta nyttofordon som drivs med alternativa bränslen (och har drivsystem som är tyngre än de som används i fordon som drivs med konventionella drivmedel) också skulle kunna få väga mer, utan att detta äventyrar denna förordnings övergripande mål om minskade koldioxidutsläpp.
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Skäl 30a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(30a) För att säkerställa att värdena för koldioxidutsläpp och bränsleeffektivitet för etappvis färdigbyggda fordon är representativa bör kommissionen lägga fram ett specifikt förfarande och överväga att se över lagstiftningen för typgodkännande och inrätta en europeisk myndighet för marknadskontroll av vägtransporter, med ansvar för marknadskontrollen framför allt i fråga om koldioxidutsläpp, och befogenhet att utarbeta europeiska återkallningssystem och vid behov dra tillbaka typgodkännanden. Dessutom bör myndigheten inleda ett provningsförfarande eller en inspektion efter det att tredje part inlämnat kontrollresultat av provningen som uppvisar misstänkta utsläpp.
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Skäl 38
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(38) Hur väl tillverkarna uppfyller målen i den här förordningen bör bedömas på unionsnivå. Tillverkare vars genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp överskrider dem som godkänns i denna förordning bör betala en avgift för extra utsläpp för varje kalenderår. Avgiftsbeloppen bör anses vara intäkter i unionens allmänna budget.	(38) Hur väl tillverkarna uppfyller målen i den här förordningen bör bedömas på unionsnivå. Tillverkare vars genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp överskrider dem som godkänns i denna förordning bör betala en avgift för extra utsläpp för varje kalenderår. Avgiftsbeloppen bör anses vara intäkter, som i första hand är avsedda, dels för unionens vägtransportsektor för att den ska kunna genomföra den rättvisa övergången till utsläppssnål rörlighet, dels som bidrag till forskning och utveckling inom bilindustrin kring teknik såsom nya drivsystem, bränslen och provning, och dels för trafiksäkerhet. De bör också användas för föregripande åtgärder mot de oundvikliga sociala konsekvenserna av övergången till en koldioxidsnål bilindustri, vilka kommer att bli särskilt kännbara i vissa av de hårdast drabbade regionerna. Det är därför av avgörande betydelse att nuvarande åtgärder som underlättar övergången till ett koldioxidsnålt samhälle också åtföljs av riktade program för omplacering, omskolning och fortbildning av arbetstagare, samt initiativ om utbildning och arbetssök i nära dialog med arbetsmarknadens parter.
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Skäl 41
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(41) Hur effektiva målen i denna förordning är för att minska koldioxidutsläppen vid verklig körning beror i hög grad på hur representativt det officiella provningsförfarandet är. Enligt yttrandet från mekanismen för vetenskaplig rådgivning²³ och Europaparlamentets rekommendation efter undersökningen om utsläppsmätningar i bilindustrin²⁴ bör man inrätta en mekanism för att bedöma hur väl de värden för fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som bestämts i enlighet med förordning (EU) 2017/1151 återspeglar värdena vid verklig körning. Kommissionen bör ha befogenhet att säkerställa att sådana uppgifter är offentligt tillgängliga och vid behov utveckla nödvändiga förfaranden för att kartlägga och samla in de uppgifter som krävs för att utföra sådana bedömningar.	(41) Hur effektiva målen i denna förordning är för att minska koldioxidutsläppen vid verklig körning beror i hög grad på hur representativt det officiella provningsförfarandet är. Enligt yttrandet från mekanismen för vetenskaplig rådgivning²³ och Europaparlamentets rekommendation efter undersökningen om utsläppsmätningar i bilindustrin²⁴ bör man inrätta en mekanism för att bedöma hur väl de värden för fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som bestämts i enlighet med förordning (EU) 2017/1151 återspeglar värdena vid verklig körning. Det tillförlitligaste sättet att säkerställa att de typgodkända värdena motsvarar värdena vid verklig körning är att det införs provning av koldioxidutsläpp vid verklig körning, och därför bör gemensamma forskningscentrumet få i uppdrag att börja undersöka om sådan provning går att utföra, så att provning av detta slag kan tas med i regelverket så snart som möjligt. Utsläppen från fordon vid verklig körning bör ligga inom en ”not-to-exceed-gräns” (NTE-gräns), på högst 15 % över de typgodkända värden som uppmäts från och med 2021 med hjälp av WLTP-förfarandet och som fastställs 2021 för varje tillverkare, med tanke på deras utsläppsmål för 2025 och 2030. Kommissionen bör ha befogenhet att säkerställa att sådana uppgifter och uppgifter från bränsleförbrukningsmätare är offentligt tillgängliga, samt även, vid behov, att utveckla nödvändiga förfaranden för att kartlägga och samla in de uppgifter som krävs för att utföra sådana bedömningar.
__________________	__________________
²³ Högnivågruppen av vetenskapliga rådgivare, vetenskapligt yttrande 1/2016 Closing the gap between light-duty vehicle real-world CO2 emissions and laboratory testing.	²³ Högnivågruppen av vetenskapliga rådgivare, vetenskapligt yttrande 1/2016 Closing the gap between light-duty vehicle real-world CO2 emissions and laboratory testing.
²⁴ Europaparlamentets rekommendation av den 4 april 2017 till rådet och kommissionen som uppföljning av undersökningen om utsläppsmätningar i bilindustrin (2016/2908(RSP)).	²⁴ Europaparlamentets rekommendation av den 4 april 2017 till rådet och kommissionen som uppföljning av undersökningen om utsläppsmätningar i bilindustrin (2016/2908(RSP)).
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Skäl 41a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(41a) Fastän syftet med denna förordning är att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon bör man inte bortse från den övergripande kolbalansen inom cykeln ”tillverkning–användning–nedskrotning” för dessa fordon, och inte heller från cykeln ”utvinning/produktion–transport–förbrukning” för det drivmedel som används i dem (källa till hjul). Kommissionen bör därför ta fram en harmoniserad metod som gör det möjligt att rapportera, dels kolbalansen i fordonens livscykel, dels den energi som förbrukats, för att få en helhetsbild av fordonens miljöpåverkan och således säkerställa överensstämmelsen mellan de olika åtgärder som vidtagits för att uppnå unionens klimatmål.
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Skäl 42
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(42) Under 2024 planeras en översyn av de framsteg som uppnåtts inom ramen för [förordningen om ansvarsfördelning och direktivet om utsläppshandelssystemet]. Det är därför lämpligt att under samma år även göra en utvärdering av hur effektiv den här förordningen är, för att få en samordnad och enhetlig bedömning av de åtgärder som genomförts på grundval av alla dessa rättsakter.	(42) Under 2024 planeras en översyn av de framsteg som uppnåtts inom ramen för [förordningen om ansvarsfördelning och direktivet om utsläppshandelssystemet]. Det nya utsläppsprovningsförfarandet kommer 2023 att ha varit i kraft i två år för alla lätta fordon. Det är därför möjligt och lämpligt att under samma år även göra en utvärdering av hur effektiv den här förordningen är och bekräfta målet för hela fordonsparkens koldioxidutsläpp för 2030 tillsammans med riktmärket för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, för att vi ska få en samordnad och enhetlig bedömning av de åtgärder som genomförts på grundval av alla dessa rättsakter, samt för att utsläpp i tidigare led och inbäddade utsläpp ska kunna beaktas så snart som möjligt. Vid beräkningen av varje fordons miljöpåverkan bör man beakta förhållandet mellan fordonslast och utsläppsmängd, och kommissionen bör överväga att utarbeta en harmoniserad metod av typ ”x gram CO₂/km per passagerare/per ton varor”, för att minska tomtransporterna med lätta nyttofordon, antingen de befordrar varor eller passagerare.
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Genom denna förordning fastställs krav avseende koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon för att säkerställa en väl fungerande inre marknad.	1. Genom denna förordning fastställs krav avseende koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon för att säkerställa att unionens klimatåtaganden och klimatmål fullgörs och uppnås.
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Som ett led i unionens samlade åtgärder som avses i kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet från 2007 kommer denna förordning till och med den 31 december 2024 att kompletteras med åtgärder som ska ge en minskning motsvarande ytterligare 10 g CO2/km.	3. Som ett led i unionens samlade åtgärder som avses i kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet från 2007 kommer denna förordning att kompletteras med åtgärder som ska ge en minskning motsvarande ytterligare 10 g CO₂/km.
_________________	_________________
²⁷ Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 7 februari 2007 Resultat av översynen av gemenskapens strategi för minskade koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon (KOM(2007) 19 slutlig).	²⁷ Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 7 februari 2007 Resultat av översynen av gemenskapens strategi för minskade koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon (KOM(2007) 19 slutlig).
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) Kategori N1 enligt definitionen i bilaga II till direktiv 2007/46/EG med en referensvikt på högst 2 610 kg och kategori N1 för vilka typgodkännandet utvidgats i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EG) nr 715/2007 (nedan kallade lätta nyttofordon) som registreras för första gången i unionen och som inte registrerats tidigare utanför unionen (nedan kallade nya lätta nyttofordon).	b) Kategori N1 enligt definitionen i bilaga II till direktiv 2007/46/EG med en referensvikt på högst 2 610 kg och kategori N1 för vilka typgodkännandet utvidgats i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EG) nr 715/2007 (nedan kallade lätta nyttofordon) som registreras för första gången i unionen och som inte registrerats tidigare utanför unionen (nedan kallade nya lätta nyttofordon). Kommissionen har, i enlighet med målen i denna förordning, befogenhet att vid behov uppdatera gränsen för referensvikten (2 610 kg) för lätta nyttofordon som drivs med alternativa bränslen och kräver extra vikt på grund av tyngre drivsystem och energilagringssystem (t.ex. batterier) än de som används i konventionella fordon.
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led na (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	na) eftermontering: ändringar av delar av ett fordons motor med hjälp av föroreningsminskande och/eller bränslesnål teknik. Detta kan bland annat vara bränslesparande teknik såsom hybridisering eller mer omfattande ändringar avseende elteknik eller annan teknik som använder alternativa bränslen i enlighet med vad som fastställs i artikel 2.1 i direktiv 2014/94/EU.
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Tillverkaren ska säkerställa att dennes genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp inte överskrider följande specifika utsläppsmål:	1. Då det fastställs om en tillverkare uppfyller sina specifika utsläppsmål enligt denna artikel ska de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen minskas om förnybara, icke-fossila bränslen som leder till minskade koldioxidutsläpp har införts på bränslemarknaden av tillverkaren samma år som de nya fordonen registrerades. Att bränslena minskar koldioxidutsläppen ska styrkas i enlighet med definitionen i den relevanta versionen av mekanismen i direktivet om förnybar energi. Tillverkaren ska till en myndighet som utsetts av kommissionen rapportera in energimängden i varje ytterligare icke-fossilt bränsle (Bränsle_i^1a), som har släppts ut på marknaden, för det verksamhetsåret. Det icke-fossila bränslet får inte tas med i beräkningarna för koldioxidutsläppsmål enligt andra bestämmelser (det ändrade direktivet om förnybar energi eller direktivet om utsläppshandelssystemet) i syfte att undvika dubbelräkning. Tillverkaren ska säkerställa att dennes genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp inte överskrider följande specifika utsläppsmål:
	_________________
	^1aVärden som ska rapporteras in: Bränsle_i = energimängden i det förnybara, icke-fossila bränsle som släppts ut på marknaden (uttryckt i MJ).
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 4 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) För varje kalenderår från och med 2021 till och med 2024: de specifika utsläppsmål som fastställts i enlighet med punkterna 3 och 4 i del A eller B i bilaga I beroende på vad som är tillämpligt , eller i enlighet med ett undantag som medgetts en tillverkare enligt artikel 10 , och i enlighet med punkt 5 i del A eller B i bilaga I.	b) För varje kalenderår från och med 2021 till och med 2029: de specifika utsläppsmål som fastställts i enlighet med punkterna 3 och 4 i del A eller B i bilaga I beroende på vad som är tillämpligt, eller i enlighet med ett undantag som medgetts en tillverkare enligt artikel 10, och i enlighet med punkt 5 i del A eller B i bilaga I.
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) För varje kalenderår från och med 2025: de specifika utsläppsmål som fastställts i enlighet med punkt 6.3 i del A eller B i bilaga I.	c) För varje kalenderår från och med 2030: de specifika utsläppsmål som fastställts i enlighet med punkt 6.3 i del A eller B i bilaga I.
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d) Den kategori av fordon som registrerats som M1 eller N1 för vilken poolen ska gälla.	d) Den kategori av fordon som registrerats som M1 och N1 för vilken poolen ska gälla.
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 8a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	8a. I syfte att fastställa de genomsnittliga specifika M1- och N1-utsläppen av koldioxid för respektive tillverkare ska, om en tillverkare överträffar M1- eller N1-målet för koldioxid, detta tas i beaktande för samma tillverkare eller för en eller flera andra tillverkare. I sådana fall ska skillnaden mellan tillverkarens specifika M1- eller N1-utsläppsmål och dess genomsnittliga specifika utsläpp räknas bort från dess genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp för specifikt M1- eller N1-mål, viktat med registreringsvolymerna. Det sammanlagda bidraget från sådana kreditöverföringar mellan M1- eller N1-tillverkare får vara högst 10 g CO₂/km per tillverkare.
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 4 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Förteckningen ska vara tillgänglig för allmänheten.	Förteckningen ska vara tillgänglig för allmänheten, inbegripet i digitalt format.
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 8a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	8a. Från och med 2025 ska tillverkarna, för rapporterings- och övervakningsändamål, till och med 2030 rapportera om livscykelutsläppen av koldioxid från de fordonstyper som de släpper ut på marknaden efter den 1 januari 2025, baserat på den harmoniserade EU-metoden. Kommissionen ska därför senast den 1 januari 2022, genom delegerade akter, utveckla en tillförlitlig och representativ harmoniserad metod för livscykelutsläpp av koldioxid för alla bränsletyper och drivsystem för fordon som finns på unionens marknad. Metoden ska följa relevanta ISO-standarder och redovisa för vilken global uppvärmningspotential som följer av utsläppen vid produktionen av fordonet, införskaffandet av råvarorna för det, samt från källa till hjul, jämte utsläppen vid materialåtervinning och nedskrotning av fordonet.
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 9a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	9a. Under övervaknings- och rapporteringsfasen ska mängden avancerade flytande och gasformiga biobränslen som säljs på stationerna beaktas och räknas bort från de koldioxidutsläpp som rapporterats under typgodkännandefasen. Dessa värden används vid beräkningen av den korrigerade koldioxidfaktorn (CCF). Den korrigerade koldioxidfaktorn (CCF) beräknas med hjälp av följande formel: CCF = nationell andel avancerade flytande och gasformiga biobränslen som används. Den korrigerade beräkningen för koldioxid för hela fordonsparken ska därför göras enligt följande: koldioxid för hela fordonsparken = (koldioxidtypgodkännande)*(1-CCF).
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Avgifterna för extra utsläpp ska anses vara intäkter i unionens allmänna budget.	4. Avgifterna för extra utsläpp ska, i förekommande fall, anses vara intäkter för den rättvisa övergången i drabbade regioner, bland annat för omskolning och omplacering av arbetstagare inom fordonsindustrin, införande av ren rörlighet och en koldioxidsnål ekonomi, transportinfrastrukturer, forskning och utveckling, kostnadstäckning för vägtransporters negativa externa effekter samt för trafiksäkerhet.
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) De mål för EU: s hela fordonspark för 2025 och 2030 som avses i artikel 1.4 och 1.5, beräknade av kommissionen i enlighet med punkterna 6.1.1 och 6.1.2 i delarna A och B i bilaga I.	a) De mål för EU:s hela fordonspark för 2030 som avses i artikel 1.4 och 1.5, beräknade av kommissionen i enlighet med punkt 6.1 i delarna A och B i bilaga I.
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) Värdena för a2₀₂₁, a₂₀₂₅ och a₂₀₃₀, beräknade av kommissionen i enlighet med punkt 6.2 i delarna A och B i bilaga I.	b) Värdena för a₂₀₂₁ och a₂₀₃₀, beräknade av kommissionen i enlighet med punkt 6.2 i delarna A och B i bilaga I.
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
På begäran av en leverantör eller en tillverkare ska hänsyn tas till minskningar av koldioxidutsläppen som gjorts med hjälp av innovativ teknik eller en kombination av innovativa tekniker (nedan kallade innovativa teknikpaket).	På begäran av en leverantör eller en tillverkare ska hänsyn tas till minskningar av koldioxidutsläppen som gjorts med hjälp av innovativ teknik (till exempel eftermontering) eller en kombination av innovativa tekniker (nedan kallade innovativa teknikpaket).
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Det sammanlagda bidraget från sådan teknik till minskningen av en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp får vara högst 7 g CO₂/km.	Det sammanlagda bidraget från sådan teknik till minskningen av en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp får vara högst 9 g CO₂/km.
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen får anpassa taket med verkan från och med 2025. Sådana anpassningar ska göras genom delegerade akter i enlighet med artikel 16.	Kommissionen ska anpassa taket med verkan från och med 2021, i syfte att återspegla WLTP-beräkningen. Sådana anpassningar ska göras genom delegerade akter i enlighet med artikel 16.
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d) Den innovativa tekniken får inte omfattas av obligatoriska bestämmelser som följd av kompletterande åtgärder för att uppnå den minskning på 10 g CO₂/km som avses i artikel 1 eller vara obligatorisk enligt andra bestämmelser i unionens lagstiftning. Med verkan från och med den 1 januari 2025 ska detta kriterium inte längre gälla för effektivitetsförbättringar av luftkonditioneringssystem.	d) Den innovativa tekniken får inte omfattas av obligatoriska bestämmelser som följd av kompletterande åtgärder för att uppnå den minskning på 10 g CO₂/km som avses i artikel 1 eller vara obligatorisk enligt andra bestämmelser i unionens lagstiftning. Detta kriterium ska inte längre gälla för effektivitetsförbättringar av luftkonditioneringssystem.
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska övervaka och bedöma hur väl de värden för koldioxidutsläpp och energiförbrukning som har bestämts i enlighet med förordning (EU) 2017/1151 återspeglar värdena vid verklig körning. Den ska säkerställa att allmänheten informeras om hur detta förhållande utvecklas över tiden.	1. Kommissionen ska övervaka och bedöma hur väl de värden för koldioxidutsläpp och energiförbrukning som har bestämts i enlighet med förordning (EU) 2017/1151 återspeglar värdena vid verklig körning. Den ska säkerställa att allmänheten informeras om hur detta förhållande utvecklas över tiden, och inleda ytterligare utredning av vissa tillverkare efter det att betydande extra koldioxidutsläpp konstaterats.
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska i detta syfte säkerställa att tillverkarna eller de nationella myndigheterna, beroende på vilket som är aktuellt, tillhandahåller robusta och icke-personliga uppgifter om koldioxidutsläpp och energiförbrukning vid verklig körning för personbilar och lätta nyttofordon.	2. Kommissionen ska i detta syfte i ett digitalt sökbart format offentliggöra, beroende på vilket som är aktuellt, robusta och icke-personliga uppgifter från tillverkare eller nationella myndigheter om koldioxidutsläpp och energiförbrukning vid verklig körning för personbilar och lätta nyttofordon.
Ändringsförslag 56 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. För att säkerställa att koldioxidutsläppen faktiskt minskar, enligt vad som avses i artikel 1 i denna förordning, ska WLTP-provningarna användas för att bedöma utsläppsnivåer tills kommissionen tagit fram mera verklighetstrogna provningar vid verklig körning för att ersätta WLTP-provningarna.
Ändringsförslag 57 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Under 2024 ska kommissionen överlämna en rapport om denna förordnings ändamålsenlighet till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av ett förslag om ändring av förordningen. Rapporten ska bland annat redogöra för hur väl de värden för koldioxidutsläpp och energiförbrukning som har bestämts i enlighet med förordning (EU) 2017/1151 återspeglar värdena vid verklig körning, samt för införandet av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på marknaden i unionen och utbyggnaden av infrastruktur för laddning och tankning, som rapporteras enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU²⁹.	1. Under 2023 ska kommissionen överlämna en rapport om denna förordnings ändamålsenlighet till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av ett förslag om ändring av förordningen. Kommissionen får biträdas av oberoende experter som kommer att bedöma alla viktigare parametrar som påverkar de alternativa drivsystemens marknadsgenomslag. Rapporten ska bland annat redogöra för:
	hur väl de värden för koldioxidutsläpp och energiförbrukning som har bestämts i enlighet med förordning (EU) 2017/1151 återspeglar värdena vid verklig körning, och även innefatta en utvärdering av fordonens livscykel och utsläppens inverkan från ”källa till hjul” när det gäller drivmedlen,
	införandet av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på marknaden i unionen och utbyggnaden av infrastruktur för laddning och tankning, som rapporteras enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU²⁹.
	I samband med den ovannämnda rapporten ska kommissionen beakta följande indikatorer:
	– Utbudet av fordonstyper (ackumulatorfordon, laddhybrider, bränslecellsdrivna fordon osv.).
	– Priserna på olja, bränsle och energi.
__________________	__________________
²⁹ Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (EUT L 307, 28.10.2014, s. 1).	²⁹ Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (EUT L 307, 28.10.2014, s. 1).
Ändringsförslag 58 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska beakta de bedömningar som gjorts i enlighet med artikel 12 och får, om lämpligt, se över de förfaranden för att mäta koldioxidutsläpp som anges i förordning (EG) nr 715/2007. Kommissionen ska särskilt lägga fram lämpliga förslag om hur dessa förfaranden kan ändras så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars och lätta nyttofordons koldioxidutsläpp vid verklig körning.	2. Kommissionen ska beakta de bedömningar som gjorts i enlighet med artikel 12 och får, om lämpligt, se över de förfaranden för att mäta koldioxidutsläpp som anges i förordning (EG) nr 715/2007. Kommissionen ska särskilt lägga fram lämpliga förslag om hur dessa förfaranden kan ändras så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars och lätta nyttofordons koldioxidutsläpp vid verklig körning, bland annat med användning av ombordsystemet för utsläppsmätning och fjärranalys.
Ändringsförslag 59 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 3 – stycke 2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Kommissionen ska senast den 31 december 2019 se över direktiv 1999/94/EG och vid behov lägga fram ett relevant förslag för att ge konsumenterna exakt, gedigen och jämförbar information om bränsleförbrukning, koldioxidutsläpp och luftföroreningar från de nya personbilar som släpps ut på marknaden.
Ändringsförslag 60 Förslag till förordning Bilaga I – del A – punkt 6.3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Specifika utsläppsmål från och med 2025	Specifika utsläppsmål från och med 2030
Ändringsförslag 61 Förslag till förordning Bilaga I – del A – punkt 6.3 – stycke 3 – led 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
specifikt referensutsläppsmål är det specifika referensutsläppsmålet för koldioxid, fastställt i enlighet med punkt 6.2.1 för perioden 2025–2029 och med punkt 6.2.2 från och med 2030,	specifikt referensutsläppsmål är det specifika referensutsläppsmålet för koldioxid, fastställt i enlighet med punkt 6.2 från och med 2030,
Ändringsförslag 62 Förslag till förordning Bilaga I – del A – punkt 6.3 – stycke 3 – led 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle) är (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,05 eller mindre än 1,0, i vilket fall ZLEV-faktorn ska sättas till 1,05 respektive 1,0,	ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle) är (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,15 eller mindre än 1,0, i vilket fall ZLEV-faktorn ska sättas till 1,15 respektive 1,0,
Ändringsförslag 63 Förslag till förordning Bilaga I – del A – punkt 6.3 – stycke 4 – led 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
y är andelen utsläppsfria och utsläppssnåla fordon (ZLEV) i tillverkarens fordonspark av nya registrerade personbilar, beräknat som det sammanlagda antalet utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, vart och ett av dem räknat som ZLEVspecific i enlighet med formeln nedan, dividerat med det sammanlagda antalet personbilar som registreras det berörda kalenderåret,	y är andelen utsläppsfria och utsläppssnåla fordon (ZLEV) i tillverkarens fordonspark av nya registrerade personbilar, beräknat som det sammanlagda antalet utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, vart och ett av dem räknat som ZLEVspecific i enlighet med formeln nedan, dividerat med det sammanlagda antalet personbilar som registreras det berörda kalenderåret, ZLEVspecific = 1 - [(specifika utsläpp x 0,5)/50],
Ändringsförslag 64 Förslag till förordning Bilaga I – del A – punkt 6.3 – stycke 4 – led 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	utgår
Ändringsförslag 65 Förslag till förordning Bilaga I – del A – punkt 6.3 – stycke 3 – led 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
x är 15 % för 2025–2029 och 30 % från och med 2030.	x är 20 % från och med 2030.
Ändringsförslag 66 Förslag till förordning Bilaga I – del B – punkt 4 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. För kalenderåren 2021–2024 ska en tillverkares specifika utsläppsmål beräknas enligt följande	4. För kalenderåren 2021–2029 ska en tillverkares specifika utsläppsmål beräknas enligt följande
Ändringsförslag 67 Förslag till förordning Bilaga I – del B – punkt 6.3 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6.3. Specifika utsläppsmål från och med 2025	6.3. Specifika utsläppsmål från och med 2030
Ändringsförslag 68 Förslag till förordning Bilaga I – del B – punkt 6.3.1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Från 2025 till 2029:	utgår
Specifikt utsläppsmål = (specifikt referensutsläppsmål – (ø_targets2025) ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle)
där
specifikt referensutsläppsmål är det specifika referensutsläppsmålet för tillverkaren, fastställt i enlighet med punkt 6.2.1,
ø_targets är genomsnittet, viktat på grundval av antalet nya registrerade lätta nyttofordon för varje enskild tillverkare, av de specifika referensutsläppsmål som fastställs i enlighet med punkt 6.2.1,
ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle) är (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,05 eller mindre än 1,0, i vilket fall ZLEV-faktorn ska sättas till 1,05 respektive 1,0,
där
y är andelen utsläppsfria och utsläppssnåla fordon (ZLEV) i tillverkarens fordonspark av nya registrerade lätta nyttofordon, beräknat som det sammanlagda antalet utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, vart och ett av dem räknat som ZLEVspecific i enlighet med formeln nedan, dividerat med det sammanlagda antalet lätta nyttofordon som registreras det berörda kalenderåret,

x 15 %.
Ändringsförslag 69 Förslag till förordning Bilaga I – del B – punkt 6.3.2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Specifikt utsläppsmål = (specifikt referensutsläppsmål – (ø_targets – mål för EU:s hela fordonspark₂₀₃₀)) ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle)	Specifikt utsläppsmål = specifikt referensutsläppsmål · ZLEV faktor (Zero/Low Emission Vehicle)
Ändringsförslag 70 Förslag till förordning Bilaga I – del B – punkt 6.3.2 – stycke 3 – led 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
ø_targets är genomsnittet, viktat på grundval av antalet nya registrerade lätta nyttofordon för varje enskild tillverkare, av de specifika referensutsläppsmål som fastställs i enlighet med punkt 6.2.2,	utgår
Ändringsförslag 71 Förslag till förordning Bilaga I – del B – punkt 6.3.2 – stycke 3 – led 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle) är (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,05 eller mindre än 1,0, i vilket fall ZLEV-faktorn ska sättas till 1,05 respektive 1,0,	ZLEV-faktor (Zero/Low Emission Vehicle) är (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,15 eller mindre än 1,0, i vilket fall ZLEV-faktorn ska sättas till 1,15 respektive 1,0,
Ändringsförslag 72 Förslag till förordning Bilaga I – del B – punkt 6.3.2 – stycke 4 – led 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
x är 30 %.	x är 15 %.
Ändringsförslag 73 Förslag till förordning Bilaga II – del A – punkt 1 – stycke 1 – led ta (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ta) Livscykelutsläpp av koldioxid för fordonsfamiljen, om tillgängliga.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Fastställande av utsläppsnormer för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon (omarbetning)
Referensnummer	COM(2017)0676 – C8-0395/2017 – 2017/0293(COD)
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren	ENVI 5.2.2018
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren	TRAN 5.2.2018
Föredragande av yttrande Utnämning	Karima Delli 16.1.2018
Behandling i utskott	25.4.2018
Antagande	10.7.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 18 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Gesine Meissner, Markus Pieper, Gabriele Preuß, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Keith Taylor, Pavel Telička, Peter van Dalen, Wim van de Camp, Marie-Pierre Vieu, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jakop Dalunde, Maria Grapini, Karoline Graswander-Hainz, Werner Kuhn, Evžen Tošenovský, Henna Virkkunen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Anna Hedh

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

23	+
ALDE	Izaskun Bilbao Barandica, Gesine Meissner, Dominique Riquet, Pavel Telička
ECR	Jacqueline Foster, Evžen Tošenovský, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Peter van Dalen
PPE	Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Dieter-Lebrecht Koch, Werner Kuhn, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Henna Virkkunen, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

18	-
ECR	Peter Lundgren
EFDD	Daniela Aiuto
ENF	Marie-Christine Arnautu
GUE/NGL	Merja Kyllönen, Marie-Pierre Vieu
S&D	Lucy Anderson, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Karoline Graswander-Hainz, Anna Hedh, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Gabriele Preuß, Christine Revault d'Allonnes Bonnefoy, Janusz Zemke
Verts/ALE	Michael Cramer, Jakop Dalunde, Keith Taylor

2	0
ENF	Georg Mayer
S&D	Maria Grapini

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Utsläppsnormer för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon (omarbetning)
Referensnummer	COM(2017)0676 – C8-0395/2017 – 2017/0293(COD)
Framläggande för parlamentet	8.11.2017
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren	ENVI 5.2.2018
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren	ITRE 5.2.2018	IMCO 5.2.2018	TRAN 5.2.2018
Inget yttrande avges Beslut	IMCO 4.12.2017
Föredragande Utnämning	Miriam Dalli 16.1.2018
Behandling i utskott	16.5.2018	20.6.2018
Antagande	10.9.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 23 7
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Margrete Auken, Pilar Ayuso, Catherine Bearder, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Angélique Delahaye, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Peter Liese, Lukas Mandl, Jiří Maštálka, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, John Procter, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Dominique Bilde, Michel Dantin, Jørn Dohrmann, Eleonora Evi, Eleonora Forenza, Elena Gentile, Christophe Hansen, Rebecca Harms, Martin Häusling, Jan Huitema, Norbert Lins, Christel Schaldemose
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Jacques Colombier, Karine Gloanec Maurin, John Howarth, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Kathleen Van Brempt, Julie Ward, Joachim Zeller
Ingivande	18.9.2018

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

38	+
ALDE	Catherine Bearder, Gerben-Jan Gerbrandy, Jan Huitema, Anneli Jäätteenmäki, Frédérique Ries, Nils Torvalds
ECR	Mark Demesmaeker, Jørn Dohrmann
EFDD	Evi Eleonora, Piernicola Pedicini
GUE/NGL	Lynn Boylan, Stefan Eck, Eleonora Forenza
PPE	José Inácio Faria
S&D	Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Elena Gentile, Karine Gloanec Maurin, John Howarth, Karin Kadenbach, Susanne Melior, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Christine Revault d'Allonnes Bonnefoy, Christel Schaldemose, Daciana Octavia Sârbu, Kathleen Van Brempt, Julie Ward, Damiano Zoffoli
VERTS/ALE	Margrete Auken, Bas Eickhout, Rebecca Harms, Martin Häusling, Michèle Rivasi, Davor Škrlec

23	-
ECR	Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, John Procter, Jadwiga Wiśniewska
PPE	Pilar Ayuso, Ivo Belet, Birgit Collin Langen, Michel Dantin, Angélique Delahaye, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Christophe Hansen, György Hölvényi, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Lukas Mandl, Miroslav Mikolášik, Adina Ioana Vălean, Joachim Zeller

7	0
ENF	Dominique Bilde, Jacques Colombier, Sylvie Goddyn
GUE/NGL	Kateřina Konečná, Jiří Maštálka
PPE	Karl Heinz Florenz, Annie Schreijer Pierik

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 28 september 2018

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy