BETÄNKANDE om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien: avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna

9.11.2018 - (2018/2092(INI))

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Sergei Stanishev

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 113 KB)
• 001-001 (DOC - 31 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien: avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna

(2018/2092(ΙΝΙ))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar (11997D/PRO/02),

–  med beaktande av artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt,

–  med beaktande av utkasten till rådets beslut av den 29 september 2010 (14142/2010) och den 8 juli 2011 (14142/1/2010) om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Bulgarien och Rumänien,

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut av den 7 december 2011 (14302/3/11) om ramen för den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Bulgarien och Rumänien,

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 8 juni 2011 om utkastet till rådets beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i republiken Bulgarien och Rumänien[1],

–  med beaktande av rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser från mötena den 9–10 juni 2011, den 22–23 september 2011, den 25–26 oktober 2012, den 7–9 mars 2013 och den 5–6 december 2013,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2011 om Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet[2],

–  med beaktande av kommissionens åttonde halvårsrapport av den 15 december 2015 om Schengenområdets funktion (COM(2015)0675),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2018 om årsrapporten om Schengenområdets funktionssätt[3],

–  med beaktande av rådets beslut (EU) 2017/1908 av den 12 oktober 2017 om inledande av tillämpningen av vissa bestämmelser i Schengenregelverket rörande Informationssystemet för viseringar i Republiken Bulgarien och Rumänien[4],

–   med beaktande av utkastet till rådets beslut av den 18 april 2018 om inledande av tillämpningen av återstående bestämmelser i Schengenregelverket rörande Schengens informationssystem i Republiken Bulgarien och Rumänien (15820/1/2017),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 13 juni 2018 om utkastet till rådets beslut om inledande av genomförandet av återstående bestämmelser i Schengenregelverket rörande Schengens informationssystem i Bulgarien och Rumänien[5],

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0365/2018), och av följande skäl:

A.  Bulgarien och Rumänien antog Schengenregelverket efter deras anslutning till Europeiska unionen2007. Bulgarien förklarade sig 2008 redo att påbörja de utvärderingar som genomfördes av arbetsgruppen för utvärdering av Schengen (Schengen Evaluation Working Group SCH-EVAL), bestående av experter från Schengenmedlemsstaterna. 2007 och 2008 förklarade sig Rumänien redo att påbörja de utvärderingar som genomfördes av SCH-EVAL.

B.  Av experterna från SCH-EVAL och i rådets slutsatser av den 9–10 juni 2011 bekräftades det att Schengenutvärderingen för Bulgarien och Rumänien hade avslutats, och det konstaterades att de två länderna var redo att tillämpa alla bestämmelser i Schengenregelverket. I sitt utkast till beslut av den 8 juli 2011 kontrollerade rådet att de nödvändiga villkoren för tillämpningen av Schengenregelverket hade uppfyllts på alla områden, nämligen uppgiftsskydd, luftgränser, landgränser, polissamarbete, Schengens informationssystem, sjögränser och viseringar. Utöver utmaningen att förvalta Europeiska unionens yttre gränser har slutförandet av Schengenutvärderingen inneburit att båda länderna i grunden omstrukturerat sina gränsövervakningssystem och gjort investeringar i utökad kapacitet för brottsbekämpning. Enligt 2005 års anslutningsakt är ett framgångsrikt slutförande av Schengenutvärderingen den enda förutsättningen för en fullständig tillämpning av Schengenregelverket, inbegripet avskaffandet av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna. Kommissionen och Europaparlamentet har – liksom stats- och regeringscheferna i rådet vid flera tillfällen – konstaterat att Bulgarien och Rumänien är redo att fullständigt tillämpa Schengenregelverket, senast i kommissionens meddelande av den 27 september 2017 och i parlamentets resolution av den 30 maj 2018.

C.  I utkastet till rådets beslut av den 29 september 2010 föreslog rådet en fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien samt ett avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna. I parlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juni 2011 godkände parlamentet det beslutet och uppmanade rådet att höra parlamentet på nytt om rådet hade för avsikt att väsentligt ändra sitt utkast.

D.  I september 2011 lade rådets ordförandeskap fram ett förslag till partiell tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien, närmare bestämt avskaffande av kontroller endast vid de inre sjö- och luftgränserna, samtidigt som man avsåg att i ett senare skede anta ett separat beslut om landgränserna.

E.  Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bekräftade vid flera tillfällen i sina slutsatser sitt åtagande att grunda ett framtida beslut om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna i Bulgarien och Rumänien på en tvåstegsstrategi. Rådets (rättsliga och inrikes frågor) antagande av ett sådant beslut har flera gånger skjutits på framtiden.

F.  Genom rådets beslut av den 12 oktober 2017 beviljades Bulgarien och Rumänien passiv åtkomst till Informationssystemet för viseringar. I utkastet till rådets beslut av den 18 april 2018 föreslog rådet fullständig tillämpning av återstående bestämmelser i Schengenregelverket rörande Schengens informationssystem i båda dessa medlemsstater.

G.  Varken i 2005 års anslutningsakt eller i Schengenutvärderingsmekanismen föreskrivs det olika tidsramar för avskaffandet av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna. Alla tidigare utvidgningar av Schengenområdet har fastställts i en enda rättsakt.

H.  Schengenområdet är ett unikt system och ett av Europeiska unionens största framsteg såtillvida att det gör det möjligt för personer att röra sig fritt över Schengenområdets inre gränser. Detta har möjliggjorts genom en rad olika kompensationsåtgärder, t.ex. inrättandet av Schengens informationssystem (för att stärka informationsutbytet) och skapandet av en utvärderingsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket i medlemsstaterna och främja ömsesidigt förtroende för Schengenområdets funktion.

I.  Ett bibehållande av kontrollerna vid de inre gränserna i unionen och ett återinförande av dem inom Schengenområdet får allvarliga konsekvenser för unionsmedborgarnas liv och för alla personer som drar fördel av principen om fri rörlighet inom EU och urholkar allvarligt deras förtroende för EU-institutionerna och den europeiska integrationen. Detta medför direkta drifts- och investeringskostnader för gränsarbetare, turister och dem som utför transporter på vägar samt för myndigheter, med förödande effekter på medlemsstaternas ekonomier och på hur unionens inre marknad fungerar. Bibehållandet av kontrollerna vid de inre gränserna har för Bulgarien och Rumänien en negativ inverkan på exporten och importen till och från båda dessa medlemsstater, och på transporter från och till vissa av Europas största sydliga hamnar för civila fartyg och fraktfartyg, vilket innebär uteblivna vinster och ökade utgifter. Kostnaderna för Europeiska unionen med anknytning till ett återinförande av gränskontrollerna uppskattas till mellan 0,05 miljarder och 20 miljarder euro i engångskostnader och 2 miljarder euro i årliga driftskostnader[6].

J.  Bibehållandet av de inre gränskontrollerna i unionen och återinförandet av dem i Schengenområdet tycks vara knutet till ett upplevt hot mot den offentliga politiken och den inre säkerheten, snarare än till välgrundade bevis för att ett allvarligt hot verkligen föreligger. Avskaffandet av kontrollerna vid de inre gränserna som en följd av den fullständiga tillämpningen av Schengenregelverket i medlemsstater som redan har anslutit sig har inte lett till ökad kriminalitet. Schengenutvidgningen 2007 är förknippad med lägre nivåer av tillgreppsbrott i både nya Schengenmedlemsstater och befintliga Schengenmedlemsstater och har inte ökat känslan av otrygghet bland unionsmedborgarna[7].

1.  Europaparlamentet påminner om att Bulgarien och Rumänien redan 2011 uppfyllde alla nödvändiga villkor för fullständig tillämpning av Schengenregelverket.

2.  Europaparlamentet beklagar att rådet under de sju åren sedan dess inte har kunnat fatta ett beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien, trots att både kommissionen och parlamentet vid flera tillfällen har efterlyst ett sådant beslut.

3.  Europaparlamentet anser att förslaget om att dela upp avskaffandet av kontroller vid de inre gränserna i två rättsakter i syfte att fastställa olika tidsramar för avskaffandet av kontroller vid land-, sjö- och luftgränserna väsentligt avviker från innehållet i utkastet till rådets beslut av den 29 september 2010, som parlamentet godkänt.

4.  Europaparlamentet påminner om att rådet får fatta ett beslut om tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien endast efter att ha hört parlamentet – en skyldighet som följer av artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt. Parlamentet uppmanar på nytt rådet att underrätta parlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkände i sin lagstiftningsresolution av den 8 juni 2011.

5.  Europaparlamentet oroas över att införandet av en tvåstegsstrategi kan påverka den framtida utvidgningen av Schengenområdet negativt. Parlamentet betonar att rådets oförmåga att nå enighet sätter såväl en enhetlig tillämpning av bestämmelserna i EU-fördragen som EU:s trovärdighet på spel, vilket fortlöpande undergräver allmänhetens stöd för den gemensamma EU-politiken genom att påvisa att medlemsstaterna och deras medborgare behandlas olika och genom att konstgjorda gränsdragningar införs inom unionen. Parlamentet uttrycker sin oro över att sådana metoder bidrar till ökad populism och nationalism över hela kontinenten, vilket utgör ett principiellt ifrågasättande av EU:s funktionssätt.

6.  Europaparlamentet understryker att den fria rörligheten för personer över de inre gränserna, till följd av införandet av Schengenregelverket i EU:s regelverk, är en av EU:s främsta framgångar. Parlamentet framhåller att funktionssättet för och utvidgningen av Schengenområdet inte bör påverkas negativt av brister inom annan EU-politik, såsom det gemensamma europeiska asylsystemet.

7.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av rådets beslut av den 12 oktober 2017 enligt vilket Bulgarien och Rumänien beviljas passiv åtkomst till Informationssystemet för viseringar samt rådets förslag om fullständig tillämpning av återstående bestämmelser i Schengenregelverket rörande Schengens informationssystem i båda dessa medlemsstater. Parlamentet beklagar att dessa beslut inte fattades omedelbart efter det att det hade kontrollerats att Schengenutvärderingen framgångsrikt hade avslutats 2011, utan inleddes som en tillfällig åtgärd för att säkerställa överensstämmelse med villkoren för genomförandet av det in- och utresesystem som förväntas vara i drift 2020. Parlamentet anser att dessa rättsakter utgör ett steg mot avskaffandet av informationsgapen mellan de medlemsstater som fullständigt tillämpar Schengenregelverket och de som partiellt tillämpar det. Parlamentet insisterar med bestämdhet på att antagandet av dessa akter inte bör bidra till att ytterligare försena avskaffandet av kontrollerna vid de inre land-, sjö- och luftgränserna. Parlamentet noterar att Bulgarien och Rumänien, efter att dessa beslut har antagits, kommer att ha samma ansvar och skyldigheter, men inte alla de fördelar som ett fullvärdigt medlemskap i Schengenområdet innebär.

8.  Europaparlamentet betonar att Schengenregelverket inte utformades för att ge medlemsstaterna olika rättslig status. Parlamentet påpekar att rådets långvariga overksamhet har skapat ett behov av att i EU:s lagstiftning göra en tydlig åtskillnad vad gäller informations- och gränsförvaltningssystem mellan de medlemsstater som fullständigt tillämpar Schengenregelverket och de som tillämpar det partiellt. Parlamentet uttrycker sin oro över att detta utgör en rättslig kodifiering av förekomsten, sida vid sida, av ett Schengenområde med fri rörlighet och ett Schengenområde utan fri rörlighet, med risk för luckor i informationsutbytet, brister i lagstiftningen och bristande konnektivitet mellan olika system för rättsliga och inrikes frågor.

9.  Europaparlamentet betonar att det avseende den fullständiga tillämpningen av Schengenregelverket inte bör införas några ytterligare kriterier eller göras några kopplingar till andra EU-mekanismer eller annan EU-politik, utöver de nödvändiga förutsättningar som fastställs i 2005 års anslutningsakt, inbegripet samarbets- och kontrollmekanismen, utan att denna påverkas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta ett beslut om utvidgning av Schengenområdet uteslutande på grundval av hur de relevanta villkoren för tillämpning av Schengenregelverket uppfylls efter att Schengenutvärderingen har avslutats.

10.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att så snart som möjligt lägga fram ett nytt utkast till beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien på grundval av sitt utkast till beslut av den 29 september 2010 (14142/2010), samt att genom en enda rättsakt fatta ett omedelbart beslut om avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna.

11.  Europaparlamentet uppmanar rådet att tillämpa samma tillvägagångssätt för Kroatien och bekräfta dess fullständiga anslutning till Schengenområdet så snart landet framgångsrikt har avslutat Schengenutvärderingen och de relevanta kriterierna är uppfyllda.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

• [1]  EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 160.
• [2]  EUT C 94 E, 3.4.2013, s. 13.
• [3]  Antagna texter, P8_TA(2018)0228.
• [4]  EUT L 269, 19.10.2017, s. 39.
• [5]  Antagna texter, P8_TA(2018)0253.
• [6]  van Ballegooij, W., The Cost of Non-Schengen: Civil Liberties, Justice and Home Affairs aspects, Cost of Non-Europe Report, Enheten för europeiskt mervärde, 2016, s. 32.
• [7]  Samma källa, sidorna 28 och 31.

MOTIVERING

I. BAKGRUND

Bulgarien och Rumänien antog Schengenregelverket 2007 i enlighet med artikel 4.2 i 2005 års akt om anslutning till Europeiska unionen. Vissa bestämmelser, bland annat avskaffandet av kontroller vid de inre gränserna, skulle tillämpas i Bulgarien och Rumänien först efter det att rådet fattat ett beslut i detta syfte efter att ha kontrollerat att de nödvändiga förutsättningarna var uppfyllda. Den 9 juni 2011 konstaterade rådet, i enlighet med tillämpliga Schengenutvärderingsförfaranden, att Bulgarien och Rumänien uppfyllde villkoren på alla områden inom Schengenregelverket som rör luftgränser, landgränser, polissamarbete, uppgiftsskydd, Schengens informationssystem, sjögränser och viseringar. Rådet har dock ännu inte fattat ett slutgiltigt beslut om ikraftträdande av bestämmelserna om avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna. För ett sådant beslut krävs det att alla nuvarande Schengenmedlemsstater är eniga.

När förslaget till detta betänkande utarbetas tillämpar Bulgarien och Rumänien Schengenregelverket endast partiellt, och kontroller utförs därför fortfarande vid gränserna till dessa två medlemsstater. Sedan 2011 har rådet vid flera tillfällen bekräftat sitt åtagande att anta ytterligare beslut på grundval av en tvåstegsstrategi – avskaffande av kontroller endast vid de inre sjö- och luftgränserna, följt av avskaffandet av kontroller vid de inre landgränserna genom en separat rättsakt, utan angivelse av ett specifikt datum.

Syftet med detta betänkande är att bekräfta parlamentets ståndpunkt att rådet utan dröjsmål måste anta ett beslut om anslutning av Bulgarien och Rumänien som fullvärdiga medlemmar av Schengenområdet. Föredraganden anser att parlamentet bör stå fast vid principen att rådet, efter det att ett anslutande land framgångsrikt har avslutat Schengenutvärderingen inom alla områden, och efter att ha hört Europaparlamentet, omedelbart ska fatta ett beslut om avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och landgränserna i en enda rättsakt.

II. TIDSPLAN

Efter att Bulgarien och Rumänien 2007 och 2008 förklarat sig vara redo genomgick länderna en noggrann och ingående Schengenutvärdering för att fastställa om de var redo att tillämpa alla delar av Schengenregelverket (uppgiftsskydd, SIS, luft-, land- och sjögränser, polissamarbete och viseringar). Den 29 september 2010 offentliggjorde rådet ett utkast till beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket, inklusive avskaffandet av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna, med förbehåll för att de nödvändiga villkoren slutgiltigt uppfyllts. Efter Europaparlamentets yttrande och godkännande av den 8 juni 2011 (som en del av ett samrådsförfarande) bekräftade rådet (rättsliga och inrikes frågor) i sina slutsatser av den 9–10 juni 2011 att Schengenutvärderingen för Bulgarien och Rumänien hade avslutats framgångsrikt inom Schengenregelverkets alla områden. Rådet fattade dock inget beslut på grundval av den lagtext som parlamentet hörts om och sköt upp frågan till september 2011.

Då ingen enhällighet uppnåtts i rådet lade det polska ordförandeskapet i september 2011 fram ett kompromissförslag om en tvåstegsstrategi. Förslaget lades fram som ett utkast till rådets beslut till Ständiga representanternas kommitté (Coreper). Trots att utkastet till rådets beslut innebar en väsentlig avvikelse från den text som parlamentet godkänt hörde rådet inte parlamentet igen, i strid med parlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juni 2011.

Förslaget till en tvåstegsstrategi för avskaffandet av kontroller vid de inre gränserna i Bulgarien och Rumänien har sedan dess vid flera tillfällen diskuterats i rådet (rättsliga och inrikes frågor) och har också nämnts i offentliga uttalanden av regeringscheferna i de medlemsstater som tillhör Schengenområdet.

III. FÖLJDER AV DE TVÅ MEDLEMSSTATERNAS PARTIELLA TILLÄMPNING AV SCHENGENREGELVERKET

Föredraganden anser att det fortsatta uppskjutandet av Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet medför direkta negativa följder för de två medlemsstaterna, men också för unionen som helhet.

Fri rörlighet är en av EU:s grundläggande principer, och möjligheten att utan inre gränskontroller röra sig inom unionen är en av EU:s mest framgångsrika och påtagliga resultat. Den har stärkt medborgarnas känsla av att tillhöra en gemenskap där alla i samma utsträckning kommer i åtnjutande av frihet, fred och välstånd. Om inte alla unionsmedborgare kan ta del av denna framgång undergrävs däremot förtroendet för EU, känslan av orättvisa ökar och EU:s popularitet urholkas, vilket i slutändan undergräver allmänhetens stöd för gemensamma EU-åtgärder.

Den fria rörligheten inom Schengenområdet har även medfört betydande ekonomiska fördelar för deltagande medlemsstater genom att integrationen av gränsöverskridande handel underlättats. I studien The Cost of Non-Schengen: Civil Liberties, Justice and Home Affairs aspects, som parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) beställt, dras viktiga slutsatser om de negativa ekonomiska följderna av gränskontroller mellan medlemsstaterna. Kostnaderna för ett återinförande av gränskontrollerna uppskattas till mellan 0,05 miljarder och 20 miljarder euro i engångskostnader och till mellan 2 och 4 miljarder euro i årliga driftskostnader. Även om det finns flera hinder för att beräkna de exakta ekonomiska följderna för Bulgarien och Rumänien anser föredraganden att de tillgängliga uppgifterna ger en antydan om de betydande ekonomiska förlusterna och samhällsförlusterna för de två medlemsstaterna till följd av det fortsatta dödläget i rådet.

I den offentliga debatten kopplas utvidgningen av Schengenområdet ofta till annan EU-politik, såsom reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet eller de pågående insatserna för en effektiv säkerhetsunion. Föredraganden anser att fri rörlighet för personer inte bör bli lidande till följd av brister i annan EU-politik eller vara avhängig av denna. Det krävs gemensamma i stället för splittrade åtgärder för att säkerställa unionens säkerhet, samtidigt som man måste upprätthålla en bra balans mellan friheter och säkerhet. I detta syfte krävs det insatser för att upprätta en samordnad och robust rättslig ram för alla, med lika villkor för alla medlemsstater.

Det fortsatta uppskjutandet av Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet är dock ett steg i motsatt riktning. Det skapar ett behov av att i EU:s lagstiftning skilja mellan de medlemsstater som fullständigt tillämpar Schengenregelverket och de medlemsstater som partiellt tillämpar det samt ett behov av särskilda åtgärder för att undvika klyftor och förhindra eventuella brister. Förslaget till Bulgariens och Rumäniens partiella anslutning är ett steg närmare en rättslig kodifiering av en situation där det samtidigt existerar ett Schengenområde med fri rörlighet och ett Schengenområde utan (eller med partiell) fri rörlighet.

Som en åtgärd som kunde betraktas som ett sista steg innan Bulgariens och Rumäniens inre gränskontroller avskaffades beviljades båda länderna passiv åtkomst till Informationssystemet för viseringar (VIS) 2017. Samtidigt som detta förslag till detta betänkande utarbetas pågår ett förfarande för att möjliggöra en fullständig tillämpning av de bestämmelser i Schengenregelverket som avser Schengens informationssystem (SIS). Villkoren för att genomföra dessa rättsakter uppfylldes redan 2011. Rådets förslag lades dock inte fram som ett resultat av de åtaganden som gjorts på EU:s vägnar, utan snarare som en del av de pågående förberedelserna för att i hela EU genomföra det in- och utresesystem som förväntas vara i drift senast 2020. Föredraganden anser att Bulgarien och Rumänien så snart dessa beslut har fattats kommer att ha samma ansvar och skyldigheter som fullvärdiga medlemsstater i Schengenområdet och därmed bidra till säkerheten för alla medlemsstater i Schengenområdet, men unionsmedborgarna skulle fortfarande inte kunna dra fördel av fri rörlighet till och från dessa länder.

IV. FÖREDRAGANDENS SLUTSATSER

Föredraganden anser att förslaget till en tvåstegsstrategi för Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet inte bara saknar en sund rättslig motivering, utan också medför ett antal risker, såsom införandet av nya villkor för att ytterligare fördröja avskaffandet av kontroller vid de inre landgränserna, vilket för de två medlemsstaterna förlänger den betydande ekonomiska börda det innebär att upprätthålla kontroller vid landgränserna. Dessutom banar det väg för framtida potentiella informationsgap och juridiska bristfälligheter mellan de medlemsstater som ingår och de medlemsstater som inte ingår i Schengenområdet.

Att dela upp rådets beslut i två rättsakter (den ena om avskaffande av kontroller vid de inre luft- och sjögränserna och den andra avseende landgränserna) skulle även rättsligt kodifiera dagens dubbla standard i Schengenområdet, där Bulgarien och Rumänien har samma skyldigheter och ansvar som fullvärdiga medlemsstater i Schengenområdet utan att åtnjuta den fria rörlighetens fördelar.

Föredraganden anser därför att Europaparlamentet bör stå fast vid den modell som fastställdes i samband med tidigare utvidgningar av Schengenområdet, enligt vilken den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket, inklusive avskaffandet av kontroller vid de inre luft-, sjö- och landgränserna, genomfördes genom en enda rättsakt efter att nödvändiga villkor uppfyllts. Alla andra beslut skulle innebära ett prejudikat som får negativa politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser inte bara för Bulgarien och Rumänien, utan för unionen som helhet, och skulle påverka andra framtida utvidgningar av Schengenområdet negativt.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	5.11.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	36 4 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Heinz K. Becker, Monika Beňová, Michał Boni, Daniel Dalton, Frank Engel, Cornelia Ernst, Laura Ferrara, Kinga Gál, Ana Gomes, Sophia in ‘t Veld, Eva Joly, Dietmar Köster, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Juan Fernando López Aguilar, Roberta Metsola, Claude Moraes, Ivari Padar, Judith Sargentini, Giancarlo Scottà, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Sergei Stanishev, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Marie-Christine Vergiat, Josef Weidenholzer, Kristina Winberg, Auke Zijlstra
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Carlos Coelho, Pál Csáky, Maria Grapini, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jeroen Lenaers, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Morten Helveg Petersen, Barbara Spinelli
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Petras Auštrevičius, Enrique Calvet Chambon, Rupert Matthews, Martina Michels

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

36	+
ALDE	Petras Auštrevičius, Enrique Calvet Chambon, Sophia in 't Veld, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Morten Helveg Petersen
ECR	Rupert Matthews, Helga Stevens
EFDD	Laura Ferrara
GUE/NGL	Cornelia Ernst, Martina Michels, Barbara Spinelli, Marie-Christine Vergiat
PPE	Heinz K. Becker, Michał Boni, Carlos Coelho, Pál Csáky, Frank Engel, Kinga Gál, Barbara Kudrycka, Roberta Metsola, Csaba Sógor, Traian Ungureanu
S&D	Monika Beňová, Ana Gomes, Maria Grapini, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Dietmar Köster, Cécile Kashetu Kyenge, Juan Fernando López Aguilar, Claude Moraes, Ivari Padar, Birgit Sippel, Sergei Stanishev, Josef Weidenholzer
VERTS/ALE	Eva Joly, Judith Sargentini

4	-
ECR	Kristina Winberg
ENF	Giancarlo Scottà, Auke Zijlstra
PPE	Jeroen Lenaers

1	0
ECR	Daniel Dalton

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster