Förfarande : 2018/2156(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0372/2018

Ingivna texter :

A8-0372/2018

Debatter :

PV 10/12/2018 - 18
CRE 10/12/2018 - 18

Omröstningar :

PV 11/12/2018 - 5.17
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0498

BETÄNKANDE     
PDF 418kWORD 69k
21.11.2018
PE 625.206v02-00 A8-0372/2018

om militär rörlighet

(2018/2156(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Tunne Kelam

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 RESERVATION
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om militär rörlighet

(2018/2156(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget),

–  med beaktande av dokumentet Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa – En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik som lagts fram av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik den 28 juni 2016,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20 december 2013, 26 juni 2015, 15 december 2016, 9 mars 2017, 22 juni 2017, 20 november 2017, 14 december 2017 och 28 juni 2018,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 13 november 2017 och den 25 juni 2018 om säkerhet och försvar inom ramen för EU:s globala strategi,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juni 2017 Diskussionsunderlag om det europeiska försvarets framtid (COM(2017)0315),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten av den 10 november 2017 om förbättrad militär rörlighet i Europeiska unionen (JOIN(2017)0041),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten av den 28 mars 2018 om handlingsplanen för militär rörlighet (JOIN(2018)0005),

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2017/2315 av den 11 december 2017 om upprättande av permanent strukturerat samarbete och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater(1),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 6 mars 2018 om en färdplan för genomförandet av det permanenta strukturerade samarbetet(2),

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2018/340 av den 6 mars 2018 om fastställande av förteckningen över projekt som ska utarbetas inom ramen för permanent strukturerat samarbete(3),

–  med beaktande av de gemensamma förklaringarna från ordförandena för Europeiska rådet och Europeiska kommissionen och Natos generalsekreterare av den 8 juli 2016 och den 10 juli 2018, av de gemensamma uppsättningarna förslag för genomförandet av de gemensamma förklaringarna som godkändes av Europeiska rådet och Nato-rådet den 6 december 2016 och den 5 december 2017, och av lägesrapporterna om genomförandet av dessa förslag av den 14 juni 2017, den 5 december 2017 och den 6 juni 2018, inklusive de relevanta slutsatserna från rådet,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 5 december 2017 och den 25 juni 2018 om genomförandet av de gemensamma förklaringarna,

–  med beaktande av Brysselförklaringen om transatlantisk säkerhet och solidaritet och uttalandet från Natos toppmöte i Bryssel, båda av den 11 juli 2018,

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om en europeisk försvarsunion(4) och sin resolution av den 13 juni 2018 om förbindelserna mellan EU och Nato(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2017 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken(6),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för transport och turism (A8-0372/2018), och av följande skäl:

A.  De grundläggande värden som EU bygger på – demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, liksom det regelbaserade internationella systemet och den europeiska enigheten – utmanas alltmer i en tid som präglas av geopolitisk turbulens och försämring av den strategiska miljön.

B.  Trovärdiga avskräckande medel, samt planering för en reaktion på kriser och för försvar av den europeiska kontinenten, är beroende av förmågan att snabbt och effektivt kunna sätta in trupper, även yttre allierades trupper.

C.  ”Fredsåterbäringen” efter 1989 kännetecknades av den gradvisa urholkningen av försvarets behov när det gäller infrastruktur och styrkors rörlighet i hela Europa.

D.  EU har, i fullt samarbete med Nato, för avsikt att agera globalt som säkerhetsgarant och bidra till fred och stabilitet såväl internt som externt, och garantera säkerheten för sina medborgare och sitt territorium genom en unik och vittomspännande samling politiska medel, instrument och verktyg som unionen har till sitt förfogande för att förverkliga dessa ambitioner.

E.  I enlighet med målen i den globala strategin tar EU ett allt större ansvar för sin egen säkerhet och sitt eget försvar samt sin roll som samarbetspartner för internationell fred och säkerhet, särskilt i sitt eget grannskap men även längre bort, och utökar sin strategiska autonomi på grundval av genomförandet av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

F.  EU måste utveckla sin strategiska autonomi genom en effektiv utrikes- och säkerhetspolitik, i syfte att upprätthålla fred, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten, samtidigt som man garanterar säkerheten för sina egna medborgare och de människor som berörs av uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, för att skydda sina intressen och försvara sina grundläggande värden och bidra till en effektiv multilateralism.

G.  För att bygga upp egen motståndskraft och befästa sin strategiska autonomi inom områdena försvar, kampen mot terrorism, och cybersäkerhet måste EU kunna besluta och agera utan att vara beroende av tredjeparters kapacitet.

H.  Standardisering och interoperabilitet på infrastruktur- och upphandlingsnivå är viktiga förutsättningar för att åstadkomma strategisk autonomi, försvarsunionen samt effektiv militär rörlighet.

I.  Ändamålsenlig militär rörlighet kan enbart uppnås genom samtliga medlemsstaters fulla medverkan och engagemang, i verkligt samarbete med Nato, med hänsyn till varje medlemsstats tillgängliga resurser, behov och regionala särdrag, på ett sätt som överensstämmer med relevanta initiativ på EU-nivå i syfte att bygga upp en effektiv europeisk infrastruktur för säkerhetsbehov genom sammanhängande och kompletterande projekt.

J.  Militär rörlighet är ett strategiskt och operativt medel för militära åtgärder, som bidrar till att öka unionens strategiska oberoende och underlättar gruppering och omgruppering av samt stöd till EU-medlemsstaternas styrkor i syfte att uppnå unionens militära ambitionsnivå.

K.  EU står inför hybrida och mångfasetterade utmaningar som främst kommer från de nordligaste regionerna, öst, Balkan och syd/Medelhavsområdet. En snabbare och smidigare spridning av tillgångar och varor på dessa axlar (nord–syd, väst–öst) skulle kunna vara avgörande för att möjliggöra en trovärdig reaktion.

L.  Vid Nato-toppmötet i Warszawa 2016 enades ledare från de allierade länderna om att förstärka alliansens initiativ Deterrence and Defence Posture, och de har ökat beredskapen av insatsstyrkor, samtidigt som initiativen Enhanced Forward Presence och Tailored Forward Presence har lanserats för att uppnå dessa mål.

M.  Militär rörlighet utgör en konkret åtgärd som fyller unionens specifika säkerhets- och försvarsbehov och ingår som en del av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. EU-medlemsstaternas kollektiva säkerhet och försvar samt deras förmåga att ingripa i kriser utomlands är i grunden beroende av att snabbt och obehindrat kunna förflytta allierade trupper och civil krishanteringspersonal, materiel och utrustning över varandras territorier och utanför unionens gränser. 22 av EU-medlemsstaterna är även Nato-allierade och har en förpliktelse att bidra till kollektivt försvar samt innehar bara en uppsättning väpnade styrkor och transportinfrastruktur. Planerade investeringar i transportinfrastruktur kräver större harmonisering med säkerhets- och försvarsbehoven.

N.  Det finns ett avsevärt antal hinder av fysisk, rättslig och lagstiftningsmässig natur som ofta försvårar sådana förflyttningar genom att orsaka betydande förseningar och därmed äventyra själva syftet med förflyttningarna, särskilt i krissituationer. Europeiska styrkors övningar under Natos ledning har under de senaste åren visat hur viktig ändamålsenlig transportinfrastruktur är för att lyckas uppnå militära mål.

O.  EU har omfattande politiska medel och verktyg till sitt förfogande för att hjälpa medlemsstater att uppfylla sina militära rörlighetsbehov och sina internationella åtaganden.

P.  Den 28 mars 2018 offentliggjorde kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten en handlingsplan för militär rörlighet, som innehåller en tidsplan för åtgärder som ska vidtas av EU och dess medlemsstater. Genomförandet av denna plan har påbörjats genom identifiering av gemensamma militära krav för militär rörlighet inom och utanför EU samt framläggande av ett förslag till finansiering av militär rörlighet via Fonden för ett sammanlänkat Europa i nästa fleråriga budgetram, med hjälp av vilket finansiering av projekt avseende dubbla (civila och militära) användningsområden för transportinfrastruktur möjliggörs.

Q.  Enligt rådets slutsatser av den 25 juni 2018 uppmanas medlemsstaterna att vidta åtgärder på nationell nivå för att förbättra den militära rörlighetens effektivitet samt förenkla relevanta regler och förfaranden i överensstämmelse med handlingsplanen och de militära krav som gäller för militär rörlighet inom och utanför unionen, i enlighet med medlemsstaternas nationella lagstiftning, så snart som möjligt och senast 2024.

R.  Ett projekt för militär rörlighet inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) har inletts i syfte att komplettera kommissionens och vice ordförandens/den höga representantens verksamhet. Ytterligare ett projekt inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet om ett nätverk av logistikknutpunkter i Europa och om insatsstöd bör komplettera detta arbete. Målet att möjliggöra dubbel användning av infrastruktur är av största vikt för dessa logistiska behov. Dessutom har medlemsstaterna gjort åtaganden om militär rörlighet som en del i de mer bindande åtaganden som krävs enligt protokollet för permanent strukturerat samarbete. Pesco-projekt bör utvecklas i samordning med Nato. Det finns behov av ett Pesco-projekt om utmaningen i fråga om rörlighet när det gäller militära uppdrag som anges i artikel 43.1 i EU-fördraget, särskilt luft- och sjötransportoperationer.

S.  Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är ett gemensamt, centralt förvaltat finansieringsprogram avsett att främja utvecklingen av ett högeffektivt, hållbart och sammanlänkat transeuropeiskt nät (TEN) på områdena transport, energi och digitala tjänster. FSE är inriktad på att underlätta gränsöverskridande förbindelser och undanröja flaskhalsar, och tillför ett tydligt europeiskt mervärde genom att underlätta gränsöverskridande samarbete och samordning. Den fleråriga budgetramen 2021–2027 inbegriper, genom sin FSE-budgetpost för transportsektorn, nya anslag som ska täcka behov i fråga om militär rörlighet. Det är mycket önskvärt att upprätthålla och ytterligare öka FSE:s effektivitet.

T.  Europeiska försvarsbyrån driver flera projekt på området för militär rörlighet, om diplomatiska godkännanden och EU:s multimodala transportnav, samt de nyligen inrättade ad hoc-programmen om förfaranden för tillstånd till förflyttning över gränserna och om harmonisering av tullrelaterade militära krav. Europeiska försvarsbyråns och kommissionens arbete bör vara sammanfogat på ett tydligt och konsekvent sätt för att vara medlemsstaterna till hjälp vid slutförandet av vissa aspekter av handlingsplanen. Medlemsstaternas militära behov, prioriteringar och krav bör beaktas inom ramen för ett samrådsförfarande.

U.  Militär rörlighet har nyligen identifierats som ett prioriterat område för samarbete mellan EU och Nato i den gemensamma uppsättningen förslag för genomförandet av den gemensamma förklaringen, och bekräftades vara en prioritering i den nya gemensamma förklaringen och i Brysselförklaringen om transatlantisk säkerhet och solidaritet. Nato har översänt sina normer för militär rörlighet till EU, däribland Natos allmänna parametrar för transportinfrastruktur.

V.  Nato satsar också på att förbättra sin egen logistiska kapacitet genom planen för logistiskt stöd (Enablement Plan) till ansvarsområdet för Supreme Allied Commander, Europe (SACEUR), bland annat genom att anpassa lagstiftning och förfaranden, förbättra ledningen, utöka transportkapaciteten och uppgradera infrastrukturen. Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att två nya kommandon har inrättats, Joint Force Command i Norfolk och Joint Support and Enabling Command i Ulm.

W.  Tre av de fyra ledande nationer som från och med 2019 utplacerar styrkor i Natos Enhanced Forward Presence on the Eastern Flank, kommer att vara från utanför EU. Stadigvarande närvaro på kontinenten och transport av förstärkningar från Förenta staterna, Kanada och Förenade kungariket är avgörande för Europas säkerhet.

X.  Förbättrad förhandsutplacering av militära logistiska lager, inklusive ammunition och bränsle, kommer att bidra till att delvis minska trycket i fråga om rörlighet.

Y.  Trots alla dessa åtgärder på institutionell nivå måste de huvudsakliga förbättringarna av militär rörlighet och kapacitet komma från EU:s medlemsstater, som behöver anpassa sin nationella infrastruktur och sin lagstiftning. Detta kommer att kräva ett tillvägagångssätt som inbegriper hela statsförvaltningen, på grund av det breda spektrum av frågor som behöver hanteras. Denna gemensamma insats kommer att genomföras med full respekt för nationella beslutsprocesser och konstitutionella krav i EU:s medlemsstater, samt med hänsyn till militära rörlighetskrav som identifierats genom samarbetet mellan EU och Nato.

Z.  Handlingsplanen för militär rörlighet och en pilotanalys som initierades av det estniska ordförandeskapet 2017 för länderna i korridoren Nordsjön–Östersjön i det transeuropeiska transportnätet visade att många vägbroars vikttolerans och maximala fria utrymme i höjdled inte är tillräckliga för militärfordon och att det inte finns tillräckligt med lastkapacitet för att transportera överdimensionerad militär utrustning på järnväg.

1.  Europaparlamentet understryker att militär rörlighet är ett centralt strategiskt verktyg som gör det möjligt för EU att tillvarata sina säkerhets- och försvarsintressen på ett effektivt sätt som är komplementärt med andra organisationer såsom Nato, och bör inte inskränkas enbart till fysiska, rättsliga och infrastrukturrelaterade hinder. Parlamentet betonar behovet av att förbättra den militära rörligheten för Natos kapacitet till snabb förstärkning, vilket skulle förbättra vår kollektiva säkerhet och möjligen öka EU:s bidrag till internationell säkerhet och stabilitet. Parlamentet välkomnar att den militära rörligheten nyligen har fått omfattande uppmärksamhet från alla relevanta aktörer. Parlamentet konstaterar att militär rörlighet förbättrar Europas beredskap och försvarsställning inför potentiella motståndare och krissituationer, samtidigt som den bidrar till att uppnå EU:s ambitionsnivå för försvars- och säkerhetspolitiken, däribland politisk, operativ och industriell strategiskt oberoende.

2.  Europaparlamentet betonar att upprättandet av handlingsplanen för militär rörlighet inom unionen ingår i det överordnade målet att förbättra rörligheten inom EU och att samtidigt bemöta de logistiska och rörlighetsmässiga utmaningar som fastställs i EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GFSP). I detta syfte är det viktigt att man harmoniserar gränsöverskridande och tullrelaterade standarder och regleringar, liksom administrativa och lagstiftningsmässiga förfaranden. Parlamentet understryker att gemensamma företag spelar en avgörande roll för harmoniseringen av de administrativa och lagstiftningsmässiga förfarandena, såväl för FSE som för handlingsplanen för militär rörlighet. Förhoppningen är att rörlighet med dubbla användningsområden kommer att inverka positivt på FSE:s utveckling, genom att bidra i budgetfrågor och möta nya och framtida behov.

3.  Europaparlamentet betonar att främjande av den europeiska försvarsunionen och utveckling av strategisk självständighet och återhämtningsförmåga inte bör leda till att öka spänningen i EU:s förbindelser med strategiskt relevanta regionala aktörer.

4.  Europaparlamentet betonar att det först och främst behövs uttryckliga åtaganden och politisk vilja från medlemsstaternas sida för att uppnå militär rörlighet i Europa, medan EU bör bidra med vägledning genom processen genom att fastställa en ram för krav, tillhandahålla finansiering, utarbeta protokoll för att underlätta effektiv förflyttning av teknisk utrustning och personal, främja samarbete och skapa forum för utbyte av bästa praxis, information och erfarenheter mellan såväl civila som militära myndigheter. Parlamentet framhåller att ändamålsenlig militär rörlighet kommer att gynna alla medlemsstater genom att ge bättre förbindelsemöjligheter på både det militära och det civila området. Parlamentet påminner om att varje medlemsstats nationella beslutsprocesser och konstitutionella regler kommer att respekteras.

5.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att främja ett sektorsövergripande samarbete (synergieffekter) mellan medlemsstaterna för utveckling av en effektiv, driftskompatibel, säker, multimodal, intelligent och hållbar rörlighet med dubbla användningsområden (civila och försvarsrelaterade), som bemöter de nya utmaningar som digitaliserade transporter (självkörande fordon och konnektivitet) ger upphov till samt har till syfte att EU på ett vederhäftigt sätt ska fullgöra sina skyldigheter och sitt ansvar avseende logistik med dubbla användningsområden (civila och försvarsrelaterade) i egenskap av global aktör.

6.  Europaparlamentet ställer sig helhjärtat bakom rådets uppmaning till medlemsstaterna att utarbeta nationella planer för militär rörlighet före slutet av 2019 och att ge hög prioritet åt att genomföra dessa planer. Parlamentet välkomnar de övriga åtgärderna som godkändes i rådets slutsatser inom ramen för EU:s globala strategi av den 25 juni 2018, och uppmanar medlemsstaterna att iaktta de tidsfrister som fastställs där. Parlamentet betonar att framgångsrika insatser för att främja militär rörlighet skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att effektivt planera sitt försvar på både nationell och kollektiv europeisk nivå och att delta i gemensamma övningar och utbildning samt uppdrag och insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken på ett effektivt sätt.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av rörlighet i samband med krishantering, dvs. behovet av att snabbt och effektivt kunna sätta in resurser för uppdrag och insatser, för att säkerställa att EU bibehåller sin ställning som pålitlig global säkerhetsgarant och fredsaktör och kan hantera naturkatastrofer, humanitära kriser, de militära insatserna enligt artikel 43.1 i EU-fördraget såsom de exemplifieras i de illustrativa scenarierna, samt genomförande av ömsesidigt bistånd och solidaritetsklausuler.

8.  Europaparlamentet anser att en effektiv politik för militär rörlighet kommer att stärka EU:s GSFP-uppdrag, i och med deras internationella dimension och deras fredsbevarande syfte, genom att öka synergieffekterna mellan försvarsbehoven och kommer att stärka EU:s kapacitet att reagera på nödsituationer, samt att humanitära insatser och reaktioner på naturkatastrofer i EU också bör gynnas av ökad militär rörlighet. Parlamentet konstaterar att den typ av uppdrag som skulle gynnas mest av ökad militär rörlighet inom och utanför EU är uppdrag på området för kollektivt försvar och nationella eller europeiska uppdrag och insatser inom krishantering. Parlamentet betonar i detta sammanhang att framsteg på detta område kommer att hjälpa de EU-medlemsstater som även är medlemmar i Nato att fullgöra sina åtaganden enligt artikel 5. Parlamentet betonar de neutrala medlemsstaternas särskilda roll. Parlamentet är emellertid medvetet om att EU-medlemsstater enligt artikel 42.7 i EU-fördraget även har en otvetydig skyldighet att ge stöd och bistånd med alla till buds stående medel om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, i överensstämmelse med åtaganden inom ramen för Nato.

9.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av en grundlig analys av vilka delar av EU eller medlemsstater som är i större behov av investeringar i militär rörlighet och som är mer utsatta för yttre säkerhetshot.

10.  Europaparlamentet erkänner att detta är en komplex utmaning som bland annat omfattar frågor om uppbyggnad av infrastruktur, gemensamma standarder, transportbestämmelser, tullar, skatter och tillstånd till förflyttning, och som berör alla förvaltningsnivåer från kommuner till internationella organisationer. Parlamentet efterfrågar i detta sammanhang ramar för att sammanföra såväl militära som civila aktörer på alla nivåer, även från Nato och Natopartner, för att diskutera de relevanta frågorna och därmed säkerställa mervärde och effektivitet i samordningen och genomförandet. Parlamentet påpekar även att medlemsstaterna för att uppnå det optimala resultatet måste investera i gemensam utbildning av administrativ och institutionell personal. Parlamentet välkomnar att kommissionen har åtagit sig att undersöka de alternativ som finns för att göra tullförfarandena enhetliga och enklare före utgången av 2018. Parlamentet framhåller att det är ytterst viktigt med institutionellt samarbete mellan medlemsstaterna samt berörda organ och byråer för att man ska uppnå en harmonisering av lagstiftningen inom EU. Parlamentet betonar att en särskild samordning och ett särskilt utbyte av erfarenheter bör förekomma i fall av dubbla användningsområden för infrastruktur för farligt gods, i syfte att förebygga risken för olyckor, samtidigt som man bör optimera säkerheten runt om i nätet som helhet.

11.  Europaparlamentet noterar den betydande minskningen av den mängd rullande materiel, i synnerhet flakvagnar, som är tillgänglig för att flytta tung utrustning och fordon med kort varsel.

12.  Europaparlamentet inser att verksamhet i en så komplex miljö ger upphov till många svårigheter i fråga om dubbelarbete och samordning utöver kostnadsmässiga problem, som skulle kunna hota det övergripande projektet i grunden om de inte hanteras på lämpligt sätt. Parlamentet är medvetet om att det redan finns erfarenhet av projekt inom EU:s transportsektor av detta dubbla samarbete, till exempel det gemensamma europeiska luftrummet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att säkerställa en effektiv ram för samarbete. Parlamentet betonar att det kommer att krävas bättre samarbete mellan medlemsstaterna för att genomföra projekt för militär rörlighet, och det kommer att behöva uppmuntras till samarbete mellan de civila och militära sfärerna. Parlamentet betonar behovet av samordning med de projekt om militär rörlighet som utarbetas inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet samt dem som äger rum inom ramen för den europeiska försvarsfonden.

13.  Europaparlamentet poängterar därför att förståelse för det gemensamma strategiska syftet och utarbetande av en gemensam plan, liksom samarbete mellan medlemsstaterna, är absolut avgörande för att arbetet ska lyckas. Parlamentet framhåller att sammanhängande militär planering är absolut nödvändig för effektiv strategisk autonomi, baserad på standardisering och driftskompatibilitet mellan olika typer av utrustning och vapen samt på strategisk doktrin och lednings- och kontrollprocesser. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang handlingsplanen för militär rörlighet, där konkreta åtgärder för olika institutionella aktörer och EU-medlemsstater beskrivs och där den strategiska roll som spelas av det transeuropeiska transportnätet erkänns. Parlamentet välkomnar i detta avseende de åtaganden som medlemsstaterna gjort.

14.  Europaparlamentet beklagar att handlingsplanen i grund och botten utgår från en ”nedifrån och upp”-strategi, med endast en begränsad strategisk vision för vilka konkreta försvarsmål som EU siktar på att uppnå genom de olika åtgärder som beskrivs i handlingsplanen. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att det fortfarande saknas en EU-vitbok om försvar, eftersom en sådan kunde ha bidragit med ett tydligare övergripande syfte. Parlamentet anser emellertid att det nuvarande tillvägagångssättet har flera förtjänster och kommer att tjäna alla medlemsstaters intressen, såväl de neutrala staternas som EU-medlemsstaternas i deras egenskap av Nato-medlemmar.

15.  Europaparlamentet betonar att den ambitiösa tidsplanen i handlingsplanen bör följas, både av EU-institutionerna och av medlemsstaterna, för att säkerställa att de nuvarande bristerna i rörligheten åtgärdas så snart som möjligt och att ambitionsnivån för försvars- och säkerhetspolitiken uppnås. Parlamentet välkomnar kraven i handlingsplanen om att förbättra militär rörlighet genom att ta hänsyn till hybridhot, särskilt mot transport och kritisk infrastruktur och att förbättra transportinfrastrukturens motståndskraft mot hybrida hot.

16.  Europaparlamentet noterar att framsteg har gjorts med utarbetandet av militära krav för militär rörlighet inom och utanför EU, framför allt för infrastruktur för dubbla användningsområden, och välkomnar det nära samarbetet med medlemsstaterna under alla skeden i processen, det nederländska ledarskapet med avseende på Pesco-projektet samt synpunkterna från Nato.

17.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om användning av FSE och de betydande medel som planeras anslås till projekt för militär rörlighet med dubbel användning för att säkerställa att infrastrukturen är anpassad till dubbla användningsområden. Parlamentet anser att dubbla användningsområden för infrastruktur är en nödvändig förutsättning för att det civila transportnätet ska kunna dra nytta av handlingsplanen och anslagen för militär rörlighet. Parlamentet ser genomförandet av handlingsplanen som ett tillfälle att göra det möjligt för det civila transportnätet att dra nytta av utökad nätkapacitet, samt främja multimodala förbindelser. Parlamentet välkomnar uppmaningarna att bedöma och anpassa det transeuropeiska transportnätet för att identifiera militära krav som även kommer att tillämpas på nya civila transportprojekt, framför allt flygplatser, hamnar, motorvägar och järnvägar som intermodala knutpunkter i viktiga korridorer. Parlamentet påpekar därför nödvändigheten av att – i samverkan med medlemsstaterna – upprätta en förteckning över nationell infrastruktur och nationella korridorer med beaktande av medlemsstaternas militära särdrag. Parlamentet konstaterar att utvecklingen av projekt för dubbla användningsområden bör vara hållbar och förenlig med miljöstandarder.

18.  För att optimera användningen av EU-medel anser Europaparlamentet att varje transportprojekt som är av gemensamt intresse och finansieras genom FSE vid behov bör integrera kraven för militär rörlighet redan i utvecklingsfasen, för att undvika onödig uppgradering av infrastrukturen i ett senare skede och därmed även undvika oekonomisk användning av medlen i fråga. Parlamentet anser att man vid varje tilldelning från FSE-anslagen för militär rörlighet bör prioritera multimodala projekt när så är möjligt, eftersom dessa ger flest möjligheter till dubbla användningsområden, samt gränsöverskridande projekt, eftersom dessa bidrar till att åtgärda både länkar som fattas och flaskhalsar, vilka i nuläget utgör de största fysiska hindren för snabb och friktionsfri rörlighet såväl för civilpersoner som vid transport av trupper och tung militär utrustning. Parlamentet betonar att man inom ramen för processen med att fastställa de delar av det transeuropeiska transportnätet som är lämpliga för militära transporter ovillkorligen måste maximera de civila och militära synergieffekterna och respektera principen om dubbla användningsområden. Parlamentet anser att ytterligare investeringar i nätverket skulle kunna ge betydande fördelar i termer av militär rörlighet och samtidigt bidra till fullbordandet av det transeuropeiska transportnätets stomnät senast 2030 och det övergripande nätet senast 2050. Parlamentet understryker att det bör vara möjligt att använda finansiering från anslagen för militär rörlighet i syfte att anpassa transportinfrastrukturen inom både det transeuropeiska transportnätets stomnät och det övergripande nätet.

19.  Europaparlamentet stöder beslutet om anslag för militär rörlighet inom ramen för FSE-programmets centrala förvaltning, med ett strikt mål om rörlighet med dubbla användningsområden. Parlamentet noterar de preliminära åtgärder som anges i handlingsplanen. Kommissionen uppmanas att senast den 31 december 2019 anta delegerade akter med avseende på att precisera de militära kraven, upprätta en förteckning över de delar av det transeuropeiska transportnätet som är lämpliga för militära transporter samt upprätta en förteckning över prioriterade infrastrukturprojekt med dubbla användningsområden och utarbeta bedömningsförfarandena i fråga om stödberättigande och tilldelningskriterier för åtgärder med anknytning till militär rörlighet.

20.  Europaparlamentet påminner om att flera typer av teknik som används i försvarssektorn med framgång har anpassats till den civila sektorn, och framhåller att tillämpningen av ett intelligent transportsystem som bygger på system för telematiktillämpningar såsom ERTMS och Sesar och sjösättandet av tekniker med anknytning till Galileo, Egnos eller statlig satellitkommunikation utgör en av de mest utmanande möjligheterna framöver för den civila transportsektorn. Parlamentet anser därför att man vid framtida översyner av handlingsplanen i slutändan bör utforska möjligheten för den civila transporten att utnyttja militära lösningar på dessa utmaningar, t.ex. på området för cybersäkerhet och säker kommunikation. Parlamentet kräver att ytterligare åtgärder vidtas för att öka samarbetet och förtroendet mellan aktörer inom cybersäkerhet och försvar och att stärka samarbetet inom det permanenta strukturerade samarbetet. Parlamentet understryker behovet av att fortsätta utveckla ett gemensamt nätverk för bekämpning av hybrida hot för att säkerställa motståndskraften hos den infrastruktur som är strategisk i ljuset av arbetet med att förbättra militär rörlighet inom EU. Parlamentet betonar betydelsen av EU-institutionernas pågående arbete med att uppdatera förordningen för kontroll av export med dubbla användningsområden.

21.  Europaparlamentet framhåller värdet av potentiella förslag om reglering av transporter av farligt gods för militär användning, uppdatering av EU:s tullkodex och anpassning av momsbestämmelser.

22.  Europaparlamentet välkomnar utbytet av information och bästa praxis mellan militära och civila aktörer i detta avseende, och framhåller behovet av att arbeta tillsammans för att bygga upp en gemensam grund för reglering av transporter av farligt gods för militär användning.

23.  Europaparlamentet noterar att handlingsplanen innehåller ett avsevärt antal åtgärder som måste utföras på medlemsstatsnivå, varvid Europeiska försvarsbyrån och kommissionen ska tillhandahålla stöd och vägledning för att åtgärderna ska genomföras snabbt och effektivt. Parlamentet påminner om behovet av ett standardiserat regelverk på tull- och skatteområdet, framför allt när det gäller mervärdesskatt. Parlamentet betonar framför allt vikten av att uppnå harmoniserade bestämmelser för tillstånd till förflyttning över gränserna, vilka utgör ett stort hinder för snabb rörlighet. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör samarbeta för att få till stånd så ändamålsenlig gränsöverskridande dubbel användning som möjligt, och för att minska de administrativa kostnaderna. Parlamentet stöder i detta avseende viljan att fram till slutet av 2019 påskynda tidsfristerna för gränspassage och att, i detta syfte, utfärda diplomatiska godkännanden för mark-, havs- eller luftförflyttningar inom fem dagar och att planera för en ytterligare förkortning av denna tidsfrist för snabbinsatsenheter.

24.  Europaparlamentet stöder beslutet som fattats av de medlemsstater som deltar i det permanenta strukturerade samarbetet att uppföra militär rörlighet på den ursprungliga förteckningen över sjutton prioriterade projekt som ska utvecklas inom ramen för permanent strukturerat samarbete. Parlamentet betonar i detta sammanhang att projektet för militär rörlighet inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet skulle kunna utgöra ett användbart verktyg för att samordna de insatser från medlemsstaterna som beskrivs i handlingsplanen, och även annan verksamhet som ligger utanför EU:s omedelbara befogenheter. Parlamentet anser att denna arbetsfördelning, tillsammans med god samordning, är avgörande för att projektet inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet ska ge mervärde. Parlamentet välkomnar också de mer bindande åtaganden om att förenkla militära transporter över gränserna som gjordes i underrättelsen om permanent strukturerat samarbete. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt delta i projektet för militär rörlighet inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet.

25.  Europaparlamentet betonar vikten av att vederbörligen informera och involvera lokalsamhällen när det gäller planering och effekter av storskalig infrastruktur för militär rörlighet.

26.  Europaparlamentet understryker att EU till syvende och sist enbart kan komplettera medlemsstaternas insatser. Parlamentet betonar att det är helt avgörande att medlemsstaterna godtar och kan genomföra ett tillvägagångssätt som inbegriper hela statsförvaltningen för att hantera de relevanta frågorna om arbetet ska bli framgångsrikt. Parlamentet understryker vikten av medlemsstaternas politiska engagemang för att förverkliga effektiv militär rörlighet inom och bortom EU. Parlamentet understryker att militär rörlighet kommer att kräva samarbete och samordning med alla allierade inom Nato för att lyckas.

27.  Europaparlamentet välkomnar den nya gemensamma förklaringen om samarbete mellan EU och Nato och Brysselförklaringen om transatlantisk säkerhet och solidaritet samt tonvikten vid frågor om militär rörlighet i båda dessa. Parlamentet välkomnar också Natos nya initiativ, framför allt planen för logistiskt stöd (Enablement Plan) för SACEUR:s ansvarsområde. Parlamentet välkomnar Natos arbete med att säkerställa militär rörlighet i detta avseende och uppmanar med kraft både EU och Nato att undvika onödigt dubbelarbete. Parlamentet betonar hamnarnas betydelse som förbindelsepunkter mellan EU och dess Natoallierade och för närsjöfartsförbindelser inom Europa. Parlamentet betonar vikten av öppenhet och kommunikation om EU:s försvarsinitiativ, inklusive permanent strukturerat samarbete till Förenta staterna och andra Nato-allierade för att undvika eventuella missförstånd och välkomnar EU:s försvarsinitiativ för att stärka den europeiska pelaren inom Natoalliansen.

28.  Europaparlamentet uppmanar därför eftertryckligen EU, dess medlemsstater och Nato att intensifiera sitt samarbete och sin samordning, bland annat genom att använda medel för gemensamma projekt, öka politisk flexibilitet, formalisera förbindelsen mellan EU och Nato genom att utvidga samarbetsområdena och utbyta information i vidare omfattning, när detta ligger i EU:s säkerhetsintressen, för att åstadkomma synergieffekter. Parlamentet uttrycker sina förhoppningar om att hindren för utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter mellan de två organisationerna ska undanröjas så snart som möjligt för att möjliggöra detta närmare samarbete.

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, EU:s organ på försvarsområdet, Natos generalsekreterare samt både EU-medlemsstaternas och Natomedlemmars regeringar och parlament.

(1)

EUT L 331, 14.12.2017, s. 57.

(2)

EUT C 88, 8.3.2018, s. 1.

(3)

EUT L 65, 8.3.2018, s. 24.

(4)

EUT C 224, 27.6.2018, s. 18.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2018)0257.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2017)0492.


RESERVATION

Reservation till betänkandet om militär rörlighet (2018/2156(INI))

Utskottet för utrikesfrågor, föredragande: Tunne Kelam

Reservation framlagd av följande ledamöter i GUE/NGL-gruppen: Sabine Lösing, Miguel Urban Crespo, Takis Hadjigeorgiou

Betänkandet handlar om inrättandet av ett militärt Schengen, som ska underlätta öppna gränser för fri rörlighet för trupper och militär utrustning. I betänkandet hävdas att militär rörlighet är ett centralt strategiskt verktyg för att tillvarata EU:s säkerhets- och försvarsintressen och för att säkerställa förmågan att ingripa i kriser utomlands. Vidare begärs i betänkandet att EU och Nato intensifierar sitt samarbete i fråga om militär rörlighet. Betänkandet välkomnar de betydande medel som kommissionen planerar för militär rörlighet (minst 6,5 miljarder euro 2021–2027) från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE).

Vi motsätter oss betänkandet av följande skäl:

-  Det innebär nedskärningar i medel för mycket nödvändiga civila infrastrukturprojekt, eftersom mervärdet för insättning av militära styrkor kommer att prioriteras.

-  Det innebär en ökning av samarbetet mellan det civila och det militära och av militariseringen av EU.

-  I betänkandet betraktas militär rörlighet som en integrerad del av EU för att bli en snabbinsatsstyrka utanför EU:s territorium.

-  Det bidrar till ytterligare upptrappning i EU:s grannskap i stället för att främja säkerhet och stabilitet.

-  Det bidrar även till verkställandet av en sammanslagning av EU och Nato.

-  Det återspeglar inte överträdelsen av artikel 41.2 i EU-fördraget som förbjuder att EU:s budget används för militär finansiering.

Vi kräver

-  att konflikter löses på diplomatisk väg och att varje form av militär interventionism avvisas,

-  att EU-budgeten inte används till militär finansiering och att artikel 41.2 i EU-fördraget tillämpas strikt,

-  att Nato och alla militära EU-program upplöses.


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (12.10.2018)

till utskottet för utrikesfrågor

över militär rörlighet

(2018/2156(INI))

Föredragande av yttrande: Pavel Telička

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är ett gemensamt, centralt förvaltat finansieringsprogram avsett att främja utvecklingen av ett högeffektivt, hållbart och sammanlänkat transeuropeiskt nät (TEN) på områdena transport, energi och digitala tjänster.

B.  FSE är inriktad på att underlätta gränsöverskridande förbindelser och undanröja flaskhalsar, och tillför ett tydligt europeiskt mervärde genom att underlätta gränsöverskridande samarbete och samordning.

C.  Den fleråriga budgetramen 2021–2027 inbegriper, genom sin FSE-budgetpost för transportsektorn, nya anslag som ska täcka behov i fråga om militär rörlighet.

D.  Det är mycket önskvärt att upprätthålla och ytterligare öka FSE:s effektivitet.

1.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i sitt gemensamma meddelande om handlingsplanen för militär rörlighet erkänner den strategiska roll som det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) spelar när det gäller att integrera unionens infrastruktur för att uppnå snabb och friktionsfri rörlighet med höga säkerhetsstandarder och goda resultat på säkerhetsområdet över hela kontinenten, och därigenom vidareutveckla den inre marknaden.

2.  Europaparlamentet anser att effektiv och ändamålsenlig militär rörlighet kommer att öka EU:s förmåga att vidta åtgärder i nödsituationer såsom humanitära kriser, naturkatastrofer och civila olyckor och kriser.

3.  Europaparlamentet stöder eftertryckligen beslutet om anslag för militär rörlighet inom ramen för FSE-programmets centrala förvaltning, med ett strikt mål om rörlighet med dubbla användningsområden, för att bidra till ökad effektivitet. Parlamentet noterar de preliminära åtgärder som anges i handlingsplanen för tiden före genomförandet av den militära rörligheten, vilka kommer att bygga på identifiering av och överenskommelse om de militära kraven, följt av fastställande av de delar av det transeuropeiska transportnätet som är lämpliga också för militära transporter och upprättande av en förteckning över prioriterade projekt, till sist kombinerat med uppgraderade tekniska krav tillämpliga på det transeuropeiska transportnätet.

4.  Europaparlamentet insisterar på att dessa åtgärder måste klargöras. Kommissionen uppmanas därför att senast den 31 december 2019 anta delegerade akter med avseende på att precisera de militära kraven, upprätta en förteckning över de delar av det transeuropeiska transportnätet som är lämpliga för militära transporter samt upprätta en förteckning över prioriterade infrastrukturprojekt med dubbla användningsområden och bedömningsförfarandena rörande stödberättigande och tilldelningskriterier för åtgärder med anknytning till militär rörlighet.

5.  Europaparlamentet betonar att infrastrukturens egenskaper (t.ex. vikttolerans och maximal höjd) är av stor betydelse för rörelsehastigheten, och framhåller att friktionsfri rörlighet och logistik är avgörande för militära insatser, liksom för passagerartrafik och godstransporter. Parlamentet ser genomförandet av handlingsplanen som ett tillfälle att göra det möjligt för det civila transportnätet att dra nytta av utökad nätkapacitet, samt främja multimodala förbindelser.

6.  Europaparlamentet påpekar att de projekt inom försvarssektorn som finansieras genom anslagen för militär rörlighet till fullo måste följa samma kriterier, villkor och förfaranden som anges i FSE-förordningen för att kunna komma i fråga, och betonar att man inom ramen för processen med att fastställa de delar av det transeuropeiska transportnätet som är lämpliga för militära transporter ovillkorligen måste maximera de civila och militära synergieffekterna och respektera principen om dubbla användningsområden. Parlamentet understryker att det bör vara möjligt att använda finansiering från anslagen för militär rörlighet i syfte att anpassa transportinfrastrukturen inom både det transeuropeiska transportnätets stomnät och det övergripande nätet.

7.  Europaparlamentet betonar att det kommer att krävas bättre samarbete mellan medlemsstaterna för att genomföra projekt för militär rörlighet. Parlamentet framhåller att det kommer att bli nödvändigt att uppmuntra samarbete mellan den civila och den militära sektorn.

8.  Europaparlamentet anser att dubbla användningsområden för infrastruktur (undantaget flygplatser och hamnar), också i fall av förbindelser med viktiga industriområden av betydelse för försvarsindustrin, är en nödvändig förutsättning för att det civila transportnätet ska kunna dra nytta av handlingsplanen och anslagen för militär rörlighet. Parlamentet är därför av den bestämda uppfattningen att projekt som finansieras genom FSE-anslagen för militär rörlighet bör kunna komma i fråga uteslutande om de fogas till befintlig civil infrastruktur och projekt inom ramen för det transeuropeiska transportnätet samt möjliggör dubbla användningsområden för den berörda infrastrukturen, så att man behåller FSE-programmets primära inriktning på civila behov genom att exempelvis främja utvecklingen av smarta transporter i det transeuropeiska transportnätet eller förbättra transportinfrastrukturens åtkomlighet och tillgänglighet för säkerhets- och civilskyddsändamål.

9.  Europaparlamentet betonar att särskild samordning, utbyte av erfarenheter och anpassning av befintliga harmoniserade civila regler bör förekomma i fall av dubbla användningsområden för infrastruktur för farligt gods i syfte att förhindra en risk för olyckor, samtidigt som man bör optimera säkerheten runt om i nätet som helhet.

10.  För att optimera användningen av EU-medel anser Europaparlamentet att varje transportprojekt som är av gemensamt intresse och finansieras genom FSE vid behov bör integrera de tekniska kraven för militär rörlighet redan i utvecklingsfasen, för att undvika onödig uppgradering av infrastrukturen i ett senare skede enbart av militära skäl och därmed även undvika oekonomisk användning av medlen i fråga.

11.  Europaparlamentet konstaterar att det transeuropeiska transportnätet hittills utformats i ljuset av uteslutande civila mål, och anser att ytterligare investeringar i nätverket, till exempel i gränsöverskridande projekt eller kritisk infrastruktur, skulle kunna ge betydande fördelar i termer av militär rörlighet och samtidigt bidra till fullbordandet av det transeuropeiska transportnätets stomnät senast 2030 och det övergripande nätet senast 2050.

12.  Europaparlamentet anser att man vid varje tilldelning från FSE-anslagen för militär rörlighet om möjligt bör prioritera multimodala projekt, eftersom dessa – enligt den pilotanalys som genomfördes 2017 – ger flest möjligheter till dubbla användningsområden, samt gränsöverskridande projekt, eftersom dessa bidrar till att åtgärda både länkar som fattas och flaskhalsar, vilka i nuläget utgör de största fysiska hindren för snabb och friktionsfri rörlighet såväl för civilpersoner som vid transport av trupper och tung militär utrustning. Parlamentet betonar därför att nätverkets kontinuitet och ändamålsenlighet, liksom dess driftskompatibilitet och intermodalitet, är av avgörande betydelse.

13.  Europaparlamentet påminner om att ett antal tekniker som används i försvarssektorn, t.ex. internet, med framgång anpassats till den civila sektorn, och framhåller att tillämpningen av ett intelligent transportsystem som bygger på system för telematiktillämpningar såsom ERTMS och Sesar och sjösättandet av tekniker med anknytning till Galileo, Egnos eller statlig satellitkommunikation utgör en av de mest utmanande möjligheterna framöver för den civila transportsektorn. Parlamentet anser därför att man vid framtida översyner av handlingsplanen i slutändan bör utforska möjligheten för den civila transporten att utnyttja militära lösningar på dessa utmaningar, t.ex. på området för cybersäkerhet och säker kommunikation.

14.  Europaparlamentet understryker vikten av hamnar som punkter som sammanbinder EU med dess allierade, inom ramen för allianser i Nato, och för inomeuropeiska kortdistansförbindelser inom sjötransporten, samt behovet att upprätta eller förbättra vissa infrastrukturer för att kunna ta emot militärfartyg och ge dessa återanskaffning.

15.  Europaparlamentet påminner om behovet av en standardiserad tull- och skatteregleringsram – i synnerhet när det gäller mervärdesskatt – ändamålsenlig för transport av militär utrustning och tillhörande artiklar, särskilt när det krävs i nödsituationer.

16.  Europaparlamentet anser att EU-medlemsstaterna bör samarbeta för att få till stånd så ändamålsenlig gränsöverskridande vägtransport med dubbla användningsområden som möjligt, och för att minska de administrativa kostnaderna.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

9.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

7

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Innocenzo Leontini, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Gesine Meissner, Markus Pieper, Gabriele Preuß, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, Wim van de Camp, Marie-Pierre Vieu, Kosma Złotowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Stefan Gehrold, Maria Grapini, Karoline Graswander-Hainz, Ryszard Antoni Legutko, Patricija Šulin, Henna Virkkunen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Angel Dzhambazki

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

28

+

ALDE

Izaskun Bilbao Barandica, Gesine Meissner, Dominique Riquet, Pavel Telička

ECR

Angel Dzhambazki, Ryszard Antoni Legutko, Kosma Złotowski

ENF

Georg Mayer

PPE

Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Stefan Gehrold, Dieter-Lebrecht Koch, Innocenzo Leontini, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Henna Virkkunen, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp, Patricija Šulin

S&D

Inés Ayala Sender, Isabella De Monte, Maria Grapini, Karoline Graswander-Hainz, Gabriele Preuß, Marc Tarabella

7

-

EFDD

Jill Seymour

GUE/NGL

Tania González Peñas, Merja Kyllönen, Marie-Pierre Vieu

S&D

Ismail Ertug

VERTS/ALE

Michael Cramer, Keith Taylor

2

0

ECR

Peter Lundgren

EFDD

Daniela Aiuto

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

12.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

13

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Petras Auštrevičius, Bas Belder, Elmar Brok, James Carver, Lorenzo Cesa, Aymeric Chauprade, Javier Couso Permuy, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Michael Gahler, Tunne Kelam, Wajid Khan, Eduard Kukan, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Michel Reimon, Jean-Luc Schaffhauser, Anders Sellström, Alyn Smith, Jordi Solé, Dobromir Sośnierz, Jaromír Štětina, Charles Tannock, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andrea Bocskor, Igor Gräzin, Rebecca Harms, Marek Jurek, Juan Fernando López Aguilar, Antonio López-Istúriz White, Urmas Paet, Bodil Valero, Mirja Vehkaperä, Marie-Christine Vergiat

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Inés Ayala Sender, Eleonora Evi, Rupert Matthews, Miroslav Mikolášik, Liliana Rodrigues, Flavio Zanonato


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

39

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Igor Gräzin, Urmas Paet, Jozo Radoš, Ivo Vajgl, Mirja Vehkaperä

ECR

Marek Jurek

EFDD

Aymeric Chauprade, Eleonora Evi

PPE

Michèle Alliot-Marie, Andrea Bocskor, Elmar Brok, Lorenzo Cesa, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Tunne Kelam, Eduard Kukan, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Miroslav Mikolášik, Francisco José Millán Mon, Alojz Peterle, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Anders Sellström, Jaromír Štětina

S&D

Inés Ayala Sender, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Wajid Khan, Arne Lietz, Juan Fernando López Aguilar, Andrejs Mamikins, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Liliana Rodrigues, Flavio Zanonato

13

-

ENF

Jean-Luc Schaffhauser

GUE/NGL

Javier Couso Permuy, Sabine Lösing, Miguel Urbán Crespo, Marie-Christine Vergiat

NI

James Carver, Georgios Epitideios, Dobromir Sośnierz

VERTS/ALE

Barbara Lochbihler, Michel Reimon, Alyn Smith, Jordi Solé, Bodil Valero

4

0

ECR

Bas Belder, Rupert Matthews, Charles Tannock

VERTS/ALE

Rebecca Harms

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 5 december 2018Rättsligt meddelande - Integritetspolicy