BETÄNKANDE om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området

21.11.2018 - (2018/2098(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Petras Auštrevičius


Förfarande : 2018/2098(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A8-0373/2018

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området

(2018/2098(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter, i synnerhet den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som båda antogs i december 1966 av FN:s generalförsamling i New York,

–  med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 8, 21 och 23 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019, som antogs av rådet den 20 juli 2015 och halvtidsöversynen av den från juni 2017,

–  med beaktande av FN:s 17 mål för hållbar utveckling och Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av OECD: s riktlinjer för multinationella företag, som antogs 1976 och reviderades 2011,

–  med beaktande av Europarådets konvention av den 11 maj 2011 om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen), som EU undertecknade den 13 juni 2017,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi,

–  med beaktande av kommissionens och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitiks gemensamma arbetsdokument Gender Equality and Women’s Empowerment: Transforming the Lives of Girls and Women through EU External Relations 2016-2020 (åtgärder för jämställdhet och kvinnors egenmakt: förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020), som antogs 2015 (SWD(2015)0182),

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 (2000), 1820 (2008), 1888 (2009), 1889 (2009), 1960 (2010), 2106 (2013), 2122 (2013) och 2242 (2015) om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 2250 (2015) och 2419 (2018) om ungdom, fred och säkerhet,

–  med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1820 (2008) om kvinnor, fred och säkerhet, där sexuellt våld behandlas som krigsförbrytelser,

–  med beaktande av En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Federica Mogherini den 28 juni 2016, och av den första rapporten om dess genomförande From Shared Vision to Common Action: Implementing the EU Global Strategy (från en delad vision till gemensamma insatser: genomförandet av EU:s globala strategi), som offentliggjordes 2017,

–  med beaktande av rådets slutsatser om urbefolkningar av den 15 maj 2017,

–  med beaktande av rådets beslut 2011/168/Gusp av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2003/444/Gusp[1],

–  med beaktande av Förenta nationernas förklaring av den 25 september 2014 om urbefolkningars rättigheter och slutdokumentet från generalförsamlingens högnivåmöte, närmare känt som världskonferensen om urbefolkningar,

–  med beaktande av New York-förklaringen om flyktingar och migranter, som antogs av FN:s generalförsamling den 19 september 2016,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 69/167 av den 18 december 2014, som på nytt framhåller behovet av att skydda och främja mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla migranter, oberoende av deras migrationsstatus, och av den internationella konventionen om skydd för alla migrerande arbetare och deras familjemedlemmar från 1990,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 67/139 av den 20 december 2012, som skapar den öppna arbetsgruppen om åldrande med ett mandat att överväga förslag till ett internationellt rättsligt instrument för att främja äldres rättigheter och värdighet,

–  med beaktande av rapporten från den oberoende sakkunnige om äldres åtnjutande av alla mänskliga rättigheter till den 33:e sessionen vid FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 8 juli 2016[2],

–  med beaktande av rapporten från FN:s öppna arbetsgrupp om åldrande vid dess åttonde arbetssession den 28 juli 2017[3],

–  med beaktande av ministerdeklarationen från Lissabon 2017 A Sustainable Society for All Ages: Realizing the potential of living longer (ett hållbart samhälle för alla åldrar: att inse potentialen i att leva längre), som antogs vid den fjärde ministerkonferensen om åldrande inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) den 22 september 2017,

–  med beaktande av den europeiska migrationsagendan av den 13 maj 2015 (COM(2015)0240) och kommissionens meddelande av den 7 juni 2016 om en ny partnerskapsram med tredjeländer inom den europeiska migrationsagendan (COM(2016)0385),

–  med beaktande av uppsättningen av tematiska EU-riktlinjer om mänskliga rättigheter och om människorättsförsvarare,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter vad gäller yttrandefrihet online och offline, som antogs av rådet 2014,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande av internationell humanitär rätt, som antogs 2005 och reviderades 2009[4],

–  med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter, som antogs 2007 och reviderades 2017, samt EU-UNICEF Child Rights Toolkit: Integrating Child Rights in Development Cooperation (integrering av barnets rättigheter i utvecklingssamarbetet),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), som antogs av rådet 2013,

–  med beaktande av Yogyakartaprinciperna (”principer och staters skyldigheter i fråga om tillämpningen av internationell människorättslagstiftning med avseende på sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könsegenskaper”) som antogs i november 2006, och de tio kompletterande principer (”plus 10”) som antogs den 10 november 2017,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten, som antogs av rådet 2013,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen Nytt europeiskt samförstånd om utveckling: ”Vår värld, vår värdighet, vår framtid”, antagen av rådet, parlamentet och kommissionen den 7 juni 2017,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, som antogs av rådet 2013,

–  med beaktande av riktlinjerna för EU:s politik gentemot tredjeland om tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning, som antogs 2001 och reviderades 2012,

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2018 om de nästa stegen mot en extern EU-strategi för bekämpning av tidiga äktenskap och tvångsäktenskap[5],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 december 2017 om uppföljningen av EU:s strategi mot människohandel (COM(2017)0728),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 maj 2018 om skydd av migrerande barn[6],

–  med beaktande av Förenta nationernas förklaring från december 1998 om de rättigheter och skyldigheter som samhällets medborgare, grupper och organisationer har när det gäller att främja och skydda allmänt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter (deklarationen om människorättsförsvarare),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/821 av den 17 maj 2017 om fastställande av skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för unionsimportörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden[7],

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk, antagen den 27 juni 1989,

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2013 om vapenexport: genomförande av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp[8],

–  med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2013 om diskriminering baserad på kasttillhörighet[9] och rapporten av den 28 januari 2016 om minoriteter och diskriminering baserad på kasttillhörighet från FN:s särskilda rapportör om minoritetsfrågor och FN:s vägledningsverktyg om diskriminering baserad på härkomst,

–  med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2017 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 och Europeiska unionens politik på området[10], och sina tidigare resolutioner om tidigare årsrapporter,

–  med beaktande av sina resolutioner om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen 2017,

–  med beaktande av Sacharovpriset för tankefrihet, som 2017 tilldelades den demokratiska oppositionen i Venezuela: nationalförsamlingen (Julio Borges) och alla politiska fångar på Foro Penal Venezolanos lista – representerade av Leopoldo López, Antonio Ledezma, Daniel Ceballos, Yon Goicoechea, Lorent Saleh, Alfredo Ramos och Andrea González,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen)[11],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF[12], och med beaktande av det arbete som utförts av det särskilda utskottet för terrorismfrågor (TERR), som Europaparlamentet beslutade att inrätta den 6 juli 2017, och som utsågs den 14 september 2017,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0373/2018), och av följande skäl:

A.  Respekt för samt främjande och skydd av de mänskliga rättigheternas odelbarhet och universalitet, samt främjande av demokratiska principer och värden såsom rättsstatlighet, respekt för människovärdet och principen om jämlikhet och solidaritet utgör hörnstenarna i EU:s etiska och rättsliga regelverk och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) liksom i EU:s samtliga yttre åtgärder. EU bör fortsätta att sträva efter att vara den ledande globala aktören i det allmänna främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna, även i det multilaterala samarbetet, i synnerhet genom en aktiv och konstruktiv roll i olika FN-organ och i överensstämmelse med FN-stadgan, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och folkrätten samt skyldigheterna när det gäller mänskliga rättigheter och de åtaganden som gjorts inom ramen för Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling.

B.  Det civila samhället har en central roll när det gäller att bygga upp och stärka demokratin, övervaka statens makt och främja god samhällsstyrning, insyn och ansvarstagande. Det civila samhällets organisationer har en avgörande roll som en vital kraft i samhället. Det finns ett samband mellan ett försvagat civilt samhälle, minskat spelrum för organisationer i det civila samhället, ökad korruption, social ojämlikhet, bristande jämställdhet, låg mänsklig och socioekonomisk utvecklingsnivå och förekomsten av sociala konflikter. Lämpliga resurser måste tillgängliggöras och användas så effektivt som möjligt för att förbättra främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati i tredjeländer, och det civila samhället bör inte utsättas för repressiva åtgärder genom restriktiv lagstiftning, finansieringstak, restriktiva förfaranden vid tillståndsgivning eller oöverkomliga skatter.

C.  Många av världens länder har problem med straffrihet och orättvisa och erbjuder alltför ineffektiv behandling, dåliga offerstödtjänster och dåligt ekonomiskt stöd till offer för terrorism, särskilt de länder där en stor andel av medborgarna har råkat ut för terrorism.

D.  Under 2017 har ett mycket stort antal aktörer från det civila samhället – bl.a. jurister, intellektuella, journalister, religiösa ledare och människorättsförsvarare, men också miljöaktivister – runt om i världen drabbats av det krympande utrymmet för det civila samhället och blivit föremål för allt fler attacker, förföljelser, trakasserier, godtyckliga gripanden eller frihetsberövanden och även mord. ProtectDefender.eu, som är EU:s stödmekanism för människorättsförsvarare, har gett ett effektivt stöd till hundratals aktivister, men står inför en situation där behoven har ökat. EU och dess medlemsstater bör satsa mer resurser för att öka det civila samhällets deltagande, samt göra mer för att skydda och stödja människorättsförsvarare.

E.  Politiska åtgärder till stöd för de mänskliga rättigheterna och demokratin bör integreras i samtliga delar av EU-politiken som innehåller en extern dimension, såsom utveckling, migration, säkerhet, terrorismbekämpning, kvinnors rättigheter, jämställdhet, utvidgning och handel, i synnerhet genom införande av en villkorsklausul avseende mänskliga rättigheter. Ökad samstämdhet mellan EU:s inre och yttre politik och mellan olika delar av den yttre politiken är en grundläggande förutsättning för en framgångsrik och effektiv människorättspolitik inom EU.

F.  Olaglig ockupation av ett landområde eller en del av det utgör en pågående överträdelse av internationell rätt, som gör ockupationsmakten ansvarig gentemot civilbefolkningen enligt internationell humanitär rätt.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över bakslaget för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i hela världen 2017, och uppmanar enträget EU och medlemsstaterna att villkorslöst sträva efter att integrera europeiska och internationella standarder när det gäller mänskliga rättigheter, rättsstatlighet, demokrati och minoriteters rättigheter som de är bundna av samt att säkerställa ökad samstämdhet mellan EU:s inre och yttre politik för mänskliga rättigheter och mer samordning av medlemsstaternas yttre politik när det gäller till exempel migration, terrorismbekämpning och handel, eftersom EU:s inflytande som en trovärdig och legitim internationell aktör i stor utsträckning formas av förmågan att främja respekten för de mänskliga rättigheterna och demokratin både internt och externt.

2.  Europaparlamentet bekräftar på nytt att staterna har det yttersta ansvaret för att slå vakt om alla mänskliga rättigheter genom att lagstifta om och genomföra internationella fördrag och konventioner om mänskliga rättigheter, övervaka brott mot mänskliga rättigheter och säkerställa effektiva rättsmedel för offren. Parlamentet påpekar att fred, säkerhet och utveckling ömsesidigt förstärker varandra och är beroende av förmågan att ta itu med övergrepp, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord. Parlamentet varnar för begränsningar av rörelsefriheten, mötesfriheten och yttrandefriheten.

3.  Europaparlamentet påminner om att jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip i EU och i medlemsstaterna, vilket även framgår av artikel 3.3 i EU-fördraget, och att ett av EU:s främsta mål är att via jämställdhetsintegrering främja jämställdheten, även i andra länder runt om i världen genom utrikespolitiken.

4.  Europaparlamentet betonar att EU är fast beslutet att främja jämställdhet och att se till att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla unionsåtgärder, vilket är en skyldighet som fastställs i fördragen, så att jämställdhet blir en central prioritering i EU:s alla riktlinjer, arbetsförbindelser, strategier och åtgärder, inklusive yttre åtgärder. Parlamentet stöder därför de samordnade insatser som görs i detta syfte i multilaterala dialoger och i EU-delegationernas verksamhet, t.ex. valobservatörsuppdrag. Parlamentet framhåller behovet av att förstärka det arbete i tredjeländer som utförs av Europeiska utrikestjänstens chefsrådgivare för jämställdhet och som syftar till att främja fred, säkerhet och grundläggande friheter, genom att anslå en särskild budget för hennes behörighetsområde.

5.  Europaparlamentet anser att ett verkligt oberoende, pluralistiskt och dynamiskt civilt samhälle bidrar till utveckling och stabilitet, säkerställer demokratisk konsolidering, inbegripet maktdelning, social rättvisa och respekt för mänskliga rättigheter, och främjar insyn, ansvarstagande och goda styrelseformer, särskilt genom åtgärder för att bekämpa korruption och extremism. Parlamentet framhåller den viktiga och centrala roll som människorättsförsvarare och icke-statliga organisationer spelar i fråga om att främja och stödja tillämpningen av de rättigheter som fastställs i centrala internationella människorättsfördrag, bl.a. genom att genomföra utbildningsprogram och sprida medvetenhet om internationella organisationers verksamhet. Parlamentet betonar vikten av genomförandet av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och dess förmåga att ge fortsatt lämpligt stöd, genom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR), till människorättsförsvarare och icke-statliga organisationer i situationer då de är mest hotade, särskilt genom att säkerställa en ökad kapacitet för mekanismen ProtectDefenders.eu.

6.  Europaparlamentet noterar vikten av att tillhandahålla krisstöd till människorättsförsvarare och att behandlingen av alla fångar måste uppfylla internationella standarder. Parlamentet understryker sin oro för säkerheten för människorättsförsvarare och betonar att förövarna måste ställas inför rätta. Parlamentet välkomnar de ihärdiga insatser som görs inom det europeiska initiativet för demokrati för att främja demokrati och respekten för de grundläggande rättigheterna och friheterna i EU:s östra och södra grannskap. Parlamentet erkänner de risker som finns för människorättsförsvarare, däribland kvinnliga människorättsförsvarare som utsätts för särskilda risker och hot på grund av sitt kön, liksom miljöaktivister, och uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt dem i EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare. Parlamentet understryker att det behövs ett starkt EU-samarbete om att inleda samtal med tredjeländers myndigheter gällande människorättsförsvarare och det civila samhället, och lovordar de enskilda initiativ som medlemsstaterna tagit vid sidan av EU-åtgärderna.

7.  Europaparlamentet välkomnar EU:s aktiva deltagande i FN:s råd för mänskliga rättigheter, inom ramen för vilket unionen har lagt fram och ställt sig bakom resolutioner, utfärdat uttalanden, medverkat i interaktiva dialoger och debatter samt uppmanat till särskilda sessioner angående situationen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar EU:s åtaganden att ta itu med landspecifika situationer inom ramen för människorättsrådet. Parlamentet betonar vikten av EU:s deltagande i dialoger och samarbete om mänskliga rättigheter på multilateral nivå. Parlamentet stöder till fullo människorättsrådets verksamhet och engagemang för att försvara mänskliga rättigheter i hela världen. Parlamentet berömmer arbetet i FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter under Zeid al-Husseins ledarskap. Parlamentet ser fram emot en nära dialog och ett aktivt samarbete med den nyutnämnda höga kommissionären Michelle Bachelet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att trappa upp sitt stöd till driften av OHCHR (kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter) och de särskilda förfarandena.

8.  Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för det arbete som utförts av kommissionens och utrikestjänstens tjänster för mänskliga rättigheter på huvudkontor och i EU-delegationer, och av EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis, för att stärka genomslagskraften, enhetligheten och synligheten för de mänskliga rättigheterna i EU:s utrikespolitik. Parlamentet påminner om sin begäran om att detta mandat ska permanentas och om att möjligheterna att utkräva ansvar ska utökas. Parlamentet välkomnar den nya strategi som utgörs av EU:s initiativ ”Good Human Rights Stories”, som riktar in sig på bästa praxis i olika länder. Parlamentet efterlyser återigen en översyn av mandatet så att representanten för mänskliga rättigheter får befogenheter att handla på eget initiativ, tillräckliga resurser och möjlighet att uttala sig offentligt för att rapportera om resultaten av besök i tredjeländer och förmedla EU:s ståndpunkter i ämnen gällande de mänskliga rättigheterna.

9.  Europaparlamentet välkomnar EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2017, och noterar att den antogs mycket tidigare i år, i överensstämmelse med det som parlamentet begärt i sina tidigare betänkanden. Parlamentet uppmanar rådet att fortsätta att göra insatser för att slutföra dessa årsrapporter tidigare under året. Parlamentet uppmanar rådet att säkerställa att antagandet av nästa årsrapport grundas på en lämplig samrådsprocess. Parlamentet ser årsrapporten som ett oumbärligt redskap för granskning av, information om och debatt kring EU:s politik för mänskliga rättigheter och demokrati i världen, och begär att den ska uppmärksammas offentligt i hela världen.

10.  Europaparlamentet konstaterar att framsteg har gjorts i fråga om förfarande och format för rapporten, men förväntar sig att rådet och vice ordföranden/den höga representanten ska ta ännu större hänsyn till ståndpunkterna i parlamentets relevanta resolutioner och/eller rekommendationer i syfte att säkerställa mer djupgående och effektivare samverkan mellan EU:s institutioner kring människorättsfrågor.

11.  Europaparlamentet framhåller på nytt vikten av en översikt över centrala positiva och negativa trender i syfte att utvärdera hur effektiva EU:s åtgärder är. Parlamentet anser i detta avseende att en mer grundlig offentlig rapportering, där så är lämpligt baserad främst på de prioriteringar och indikatorer som fastställts i EU:s landstrategier för mänskliga rättigheter, bland annat skulle gynna en högre grad av konsekvens både i genomförandet av klausuler om människorättsliga villkor och i bedömningen och anpassningen av EU-politikens konsekvenser för situationen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar behovet av att övervaka och fullt ut genomföra de befintliga EU-riktlinjerna.

12.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s människorättsdialoger utgör ett värdefullt verktyg för blandad diplomati för att främja mänskliga rättigheter och demokrati i bilaterala förbindelser med tredjeländer. Parlamentet noterar dock de kvarstående hindren för att uppnå konkreta resultat genom människorättsdialoger, t.ex. den allmänna förekomsten av dubbla standarder, och efterlyser i detta sammanhang en mer enad hållning bland medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att försöka hitta sätt att göra människorättsdialogerna mer effektiva och meningsfulla och att reagera snabbt och komplettera dem när de inte är konstruktiva, genom att använda politisk dialog eller offentlig diplomati. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att öka öppenheten i dialoger, även genom ökat deltagande av det civila samhällets aktörer, och att använda tydliga riktmärken i syfte att utvärdera hur framgångsrik varje dialog är. Parlamentet betonar vikten av att EU i människorättsdialogerna lyfter fram fallen med enskilda riskutsatta människorättsförsvarare, och pressar på för att fängslade försvarare ska släppas och att de som står under hot ska få skydd. Parlamentet råder vidare EU-institutionerna att erbjuda lämpliga resurser och lämplig utbildning i mänskliga rättigheter och demokrati för tjänstemän och personal vid EU:s delegationer på alla nivåer.

13.  Europaparlamentet påminner om att handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019 och halvtidsöversynen av densamma 2017 måste fungera som huvudinstrumenten för människorättsåtgärder, och framhåller i detta avseende att det är nödvändigt att planera för tillräckliga resurser och tillräcklig sakkunskap för att genomföra EU:s centrala prioriteringar ordentligt. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att se till att den nuvarande handlingsplanen genomförs effektivt och konsekvent, även genom verkligt samarbete med organisationer i det civila samhället.

14.  Europaparlamentet uppmanar EU att stärka sina instrument och sin politik när det gäller institutionell utveckling och rättsstatsprincipen, och att ta med riktmärken för att säkerställa ansvarsskyldighet och sträva efter att förhindra straffrihet för brott mot de mänskliga rättigheterna. Parlamentet efterlyser ett effektivt utnyttjande av tillräckliga resurser för att ytterligare främja mänskliga rättigheter och demokrati.

15.  Europaparlamentet påminner i detta avseende om det avgörande stöd som tillhandahålls av EIDMR inom ramen för genomförandet av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, riktlinjer om mänskliga rättigheter och landsstrategier, vilket har gjort det möjligt för EU att agera mer strategiskt på detta område och säkerställt ansvarighet, synlighet och effektivitet. Parlamentet begär med kraft att EIDMR ska införas som ett separat och oberoende instrument i strukturen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027, så att dess tydliga mångfald inte urvattnas i en större fond för yttre åtgärder. Parlamentet uppmuntrar starkt till samarbete mellan EU:s externa finansieringsinstrument, för att undvika dubbelarbete och överlappningar och bidra till att identifiera eventuella luckor och finansieringsbehov.

16.  Europaparlamentet påminner om att erfarenheterna av och lärdomarna från övergångar till demokrati inom ramen för utvidgnings- och grannskapspolitiken kan ge ett positivt bidrag till fastställande av bästa praxis som skulle kunna användas för att stödja och befästa demokratiseringsprocesser i hela världen. Parlamentet är övertygat om att den reviderade europeiska grannskapspolitiken bör stödja ekonomiska, sociala och politiska reformer, skydda de mänskliga rättigheterna och bidra till att befästa rättsstatsprincipen och samtidigt upprätthålla EU:s åtaganden gentemot sina partner. Parlamentet upprepar att främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati ligger i både partnerländernas och EU:s intresse. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att vidareutveckla de interparlamentariska förbindelserna mellan unionen och dess partner inom ramen för en uppriktig dialog som grundar sig på ömsesidig förståelse och tillit, i syfte att effektivt främja de mänskliga rättigheterna.

17.  Europaparlamentet framhåller det arbete som utförts av underutskottet för mänskliga rättigheter (DROI), som upprätthåller nära arbetsförbindelser med andra EU-institutioner, EU:s särskilda representant, utrikestjänsten, civilsamhället, däribland icke-statliga organisationer, och multilaterala människorättsinstitutioner. Parlamentet noterar att DROI-underutskottet 2017 utarbetade tre betänkanden, som antogs som resolutioner i kammaren, om statslöshet i Syd- och Sydostasien[13], om bekämpande av människorättskränkningar mot bakgrund av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, däribland folkmord[14] och om korruption och mänskliga rättigheter i tredjeländer[15].

18.  Europaparlamentet föreslår att det inom det första kvartalet 2019 tillsätts en intern specialgrupp som ska genomföra en översyn av hur mänskliga rättigheter främjats och integrerats av dess utskott med ett externt mandat och av dess delegationer för förbindelser med tredjeländer under valperioden 2014–2019. Parlamentet avser att hämta rekommendationer från denna översyn för utökade parlamentariska åtgärder på människorättsområdet under nästa valperiod, bland annat när det gäller granskning av utrikestjänstens och kommissionens verksamhet, det interna institutionella strukturen samt integration av mänskliga rättigheter i dess organ.

19.  Europaparlamentet anser att rollen för brådskande resolutioner, baserade på artikel 135 i arbetsordningen, kan utvecklas ytterligare för att stärka mänskliga rättigheter och demokrati genom utökad läglig reflektion, målinriktning och effektivitet.

Särskilda människorättsutmaningar

20.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över det gradvis krympande utrymmet för det civila samhället under 2017, och beklagar djupt att människorättsförsvarare, journalister och icke-statliga organisationer alltför ofta utsätts för trakasserier, hot och våld, inklusive mord. Parlamentet ser med oro på det fortsatta införandet av reseförbud för människorättsaktivister som vill närvara vid sessioner vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève och andra internationella institutioner, och fördömer kraftigt dessa förbud och uppmanar därför de berörda regeringarna att häva dem. Parlamentet betonar att det är oacceptabelt att företrädare för det civila samhället och medier hindras från att delta i arbetet inom internationella organ, och insisterar på att de grundläggande mänskliga och politiska rättigheterna för företrädare för det civila samhället måste respekteras. Parlamentet är oroat över att vissa människorättsaktivister har gripits när de återvänt till sina hemländer efter att ha hörts av internationella institutioner.

21.  Europaparlamentet beklagar djupt att den ökande globala företeelsen med ett krympande utrymme för det civila samhället också kan förekomma i etablerade demokratier och i medel- och höginkomstländer. EU och dess medlemsstater uppmanas att föregå med gott exempel. Parlamentet fördömer lagstiftning som begränsar det civila samhällets verksamhet, t.ex. nedläggning av icke-statliga organisationer eller frysning av deras tillgångar. Parlamentet efterlyser ett upphävande av lagstiftning som ställer godtyckliga eller inkräktande krav på icke-statliga organisationers verksamhet, inklusive bestämmelser om restriktioner för utländsk finansiering. Parlamentet fördömer spridningen av offentliga narrativ som allt mer undergräver rollen för det civila samhällets organisationer. EU-delegationerna och medlemsstaternas diplomatiska beskickningar uppmuntras att fortsätta att övervaka och påtala fall av kränkningar av mötes- och föreningsfriheten, också när de tar sig uttryck i olika slags förbud mot och begränsningar för organisationerna i det civila samhället och den verksamhet de bedriver, eller främjande av falska icke-statliga organisationer som sponsras av några regeringar. Parlamentet uppmuntrar dem att fortsätta med sitt aktiva stöd till människorättsförsvarare, framför allt genom att systematiskt övervaka rättegångar, besöka människorättsförsvarare i fängelse och, när så är lämpligt, uttala sig i enskilda fall.

22.  Europaparlamentet fördömer att mediefriheten var allvarligt hotad under 2017. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index nådde angreppen på pressen aldrig tidigare skådade nivåer under 2017. Parlamentet betonar behovet av att upprätthålla principerna om åsikts- och yttrandefrihet, i enlighet med artikel 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner om vikten av yttrandefrihet, såväl på som utanför internet, som ett centralt inslag i alla fungerande demokratiska samhällen, eftersom det främjar en pluralistisk kultur som gör det möjligt för det civila samhället och medborgarna att ställa sina regeringar och beslutsfattare till svars och som stärker respekten för rättsstaten. Parlamentet fördömer eftertryckligen hot, skrämsel och attacker mot journalister, oberoende medier, bloggare och visselblåsare samt hatpropaganda, ärekränkningslagar och uppvigling till våld, eftersom allt detta utgör ett hot mot rättsstaten och de värden som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar att hundratals fredliga demonstranter och journalister greps under 2017, och att många av dem utsattes för misshandel och godtyckliga gripanden och tvingades att betala höga böter för rättegångar under vilka processrättsliga mininormer inte garanterades. Parlamentet uppmanar enträget EU att trappa upp sina insatser för att skydda rätten till åsikts- och yttrandefrihet i alla sina förbindelser med tredjeländer. Parlamentet betonar vikten av att EU:s riktlinjer för yttrandefrihet, såväl på som utanför internet, genomförs effektivt och systematiskt och att resultaten av dem regelbundet övervakas.

23.  Europaparlamentet betonar den akademiska frihetens grundläggande betydelse som en mänsklig rättighet skyddad av internationella föredrag. Parlamentet fördömer kraftigt varje angrepp mot den akademiska friheten, såsom mord, påtvingat försvinnande, våld, fängslande, upphörande av anställning, smutskastning och åtal på oriktiga grunder. Parlamentet betonar allvaret i alla attacker mot den akademiska friheten, eftersom denna frihet är en förutsättning för skapandet av ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle.

24.  Europaparlamentet fördömer eftertryckligen att så många människorättsförsvarare utsattes för digitala hot 2017 och att deras uppgifter bland annat äventyrades genom konfiskering av utrustning, fjärrövervakning och dataläckage. Parlamentet fördömer bruket av online-övervakning och hackande för att samla in information som kan användas för rättsfall eller i förtalskampanjer. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att cyberövervakningsteknik med dubbla användningsområden i allt större utsträckning används mot politiker, aktivister, bloggare och journalister. Parlamentet uppmanar i detta avseende kraftigt EU-institutionerna att genast och ändamålsenligt uppdatera förordningen för kontroll av export med dubbla användningsområden.

25.  Europaparlamentet bekräftar att domstolars oberoende och fullständig insyn i en rättskipning där samtliga aktörer får möjlighet att utöva sin roll på ett korrekt och oberoende sätt är nödvändiga förutsättningar för att utveckla demokratiska länder och ge rättsligt skydd för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet fördömer entydigt samtliga försök att begränsa domares, åklagares och advokaters frihet och allt direkt och indirekt våld som utövas gentemot dem. Parlamentet uppmanar EU att lägga största möjliga fokus på detta i sina diplomatiska förbindelser med tredjeländer.

26.  Europaparlamentet konstaterar att ett öppet internet och de tekniska framstegen har gjort det möjligt att snabbare rapportera kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet kritiserar vissa regeringars försök att kontrollera verktyg för masskommunikation, däribland internet. Parlamentet är bekymrat över att statliga och icke-statliga aktörer under 2017 spred falska nyheter och desinformation. Detta har bidragit till att sprida narrativ mot mänskliga rättigheter, begränsat tillgången till fri, korrekt och opartisk information, uppviglat till våld, hat och diskriminering mot vissa grupper eller enskilda personer och påverkat valresultat, vilket har undergrävt demokratierna. Parlamentet betonar mot denna bakgrund att det finns ett behov av att EU utvecklar ett starkare positivt narrativ om mänskliga rättigheter, för att stå stadigt inför regeringar som sponsrar desinformation eller utmanar de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet. EU behöver också öka sina insatser för att stödja fria och oberoende medier världen över. Parlamentet betonar vikten av utbildning, kultur, kunskap och kritiskt tänkande när det gäller att bekämpa falska nyheter och deras spridning.

27.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att utse ett EU-sändebud för it, som inom utrikespolitiken ska samordna EU:s diplomatiska insatser för att verka för ett öppet, interoperabelt, säkert och tillförlitligt internet där mänskliga rättigheter respekteras och normer för ansvarsfullt beteende från stater på internet främjas.

28.  Europaparlamentet vidhåller att tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten – inklusive friheten att tro eller inte tro, att utöva eller inte utöva sin religion, att frånträda eller byta religion och rätten till avfällighet och rätten att vara ateist – ovillkorligen måste förbättras genom stöd för en dialog mellan religioner och kulturer. Parlamentet fördömer diskriminering på grundval av tankar, samvete, religion eller tro liksom förföljelsen av och attackerna mot etniska och religiösa grupper under 2017. Parlamentet kräver att man undviker att använda religion som ett medel för politiska ändamål. Parlamentet beklagar djupt statliga och icke-statliga aktörers försök att inskränka tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten, mötesfriheten och yttrandefriheten, bl.a. genom att anta och genomföra hädelselagar. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för skydd av religiösa minoriteter, icke-troende och ateister, däribland dem som fallit offer för hädelselagar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka sitt deltagande i politiska diskussioner för att sådana lagar ska upphävas och att trappa upp sina insatser för att stärka respekten för tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten och att i sina kontakter med tredjeländer främja dialogen mellan religioner och övertygelser. Kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att spela en aktiv roll när det gäller att hjälpa människor som tvingats fly från sina hem till följd av förföljelse på grund av religion eller övertygelse, så att de frivilligt kan återvända på ett säkert sätt. Parlamentet begär konkreta åtgärder som är inriktade på att ändamålsenligt genomföra EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten. Parlamentet stöder EU:s praxis att ta initiativ till tematiska resolutioner om tanke-, samvets-, religions- och trosfrihet i FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s generalförsamling. Likaså stöder parlamentet det arbete som utförs av Ján Figel, som är EU:s särskilda sändebud för främjande av religions- och trosfrihet utanför EU.

29.  Europaparlamentet beklagar djupt att tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling och dödsstraff fortfarande förekommer i många länder runtom i världen, och uppmanar EU att öka sina insatser för att få ett slut på denna praxis. Parlamentet anser att förvarsförhållandena – liksom tillgången till vård och läkemedel, och fängelsernas skick i ett antal länder – ger anledning till stor oro. Parlamentet välkomnar den formella lanseringen av alliansen för tortyrfri handel den 18 september 2017 och inrättandet av EU:s samordningsgrupp för bekämpande av tortyr, som har till uppdrag att följa upp genomförandet. Parlamentet välkomnar i detta avseende uppdateringar av EU-lagstiftningen om handel med vissa varor som skulle kunna användas till dödsstraff, tortyr eller andra former av omänsklig behandling eller bestraffning. Parlamentet noterar att antalet genomförda avrättningar i hela världen 2017 minskade med fyra procent jämfört med föregående år. Parlamentet uppmanar de länder som inte redan gjort det att utfärda ett omedelbart moratorium om dödsstraffet som ett steg mot att avskaffa det. Parlamentet anser att det är nödvändigt att bekämpa alla former av tortyr och misshandel, inklusive psykisk misshandel, av fängslade personer och att göra mer för att främja efterlevnaden av folkrätten på detta område och säkerställa ersättning för offren.

30.  Europaparlamentet fördömer i skarpaste ordalag samtliga fruktansvärda brott och kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av statliga och icke-statliga aktörer, bl.a. mot medborgare som fredligt utövat sina mänskliga rättigheter. Parlamentet är bestört över det stora antalet begångna brott, bland annat mord, tortyr, våldtäkt, slaveri och sexuellt slaveri, rekrytering av barnsoldater, påtvingade religiösa omvändelser och systematiskt dödande som riktar sig mot religiösa och etniska minoriteter. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och medlemsstaterna att bekämpa folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, och att se till att förövarna ställs inför rätta. Parlamentet uppmanar EU att tillhandahålla stöd till organisationer och FN:s utredningsgrupper som samlar in, bevarar och skyddar bevis – digitalt eller på annat sätt – för de brott som begåtts av olika parter i konflikter, i syfte att underlätta åtal mot dem på internationell nivå. Parlamentet konstaterar att internetplattformar har raderat videobevisning med anknytning till potentiella krigsförbrytelser som ett led i sitt arbete med att avlägsna innehåll och propaganda med anknytning till terrorism.

31.  Europaparlamentet stöder den viktiga roll som Internationella brottmålsdomstolen (ICC) spelar i de fall där de berörda staterna inte har möjlighet eller är ovilliga att utöva sin behörighet. EU och dess medlemsstater uppmanas att ge diplomatiskt och ekonomiskt stöd till ICC. Vidare uppmanas EU och medlemsstaterna att uppmuntra samtliga medlemsstater i FN att ratificera och tillämpa Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet är bestört över att vissa stater dragit sig ur stadgan eller hotat att göra detta. Parlamentet uppmanar även alla de länder som undertecknat Romstadgan att samordna och samarbeta med ICC. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att ratificera Kampalaändringarna om aggressionsbrott och att föra upp ”massövergrepp” på förteckningen över brott som omfattas av EU:s behörighet. Parlamentet upprepar att det är viktigt med andra nyckelmekanismer som syftar till att få slut på straffriheten, däribland användning av universell jurisdiktion, och uppmanar medlemsstaterna att anta den nödvändiga lagstiftningen. Parlamentet påminner i detta avseende om att offrens rättigheter måste stå i centrum för alla åtgärder. Parlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att utse en särskild representant för EU med ansvar för internationell humanitär rätt och internationell rättskipning och att ge denna representant mandat att främja, integrera och företräda EU:s åtagande att bekämpa straffrihet.

32.  Europaparlamentet välkomnar EU:s insatser till stöd för den internationella, opartiska och oberoende mekanism som inrättats av FN i Syrien för att bistå vid utredningen av grova brott. Parlamentet understryker behovet av att inrätta en liknande oberoende mekanism i andra länder. Parlamentet uppmanar EU och de medlemsstater som ännu inte har gjort det att bidra ekonomiskt till den internationella, opartiska och oberoende mekanismen.

33.  Europaparlamentet upprepar att stater kan ställa andra stater inför Internationella brottmålsdomstolen för brott mot internationella fördrag, såsom FN:s konvention mot tortyr, för att statligt ansvar ska kunna införas som ett indirekt sätt att längre fram avgöra om straffrättsligt ansvar föreligger för enskilda personer eller inte.

34.  Europaparlamentet beklagar djupt den bristande respekten för internationell humanitär rätt och fördömer starkt de dödliga attacker som så oroväckande ofta utfördes mot sjukhus, skolor och andra civila mål i väpnade konflikter runtom i världen 2017. Parlamentet anser att internationella fördömanden av attacker måste understödjas av oberoende utredningar och verkligt ansvarsutkrävande. Parlamentet lovordar det arbete som utförts av hjälparbetare som levererar humanitärt bistånd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, EU-institutionerna och vice ordföranden/den höga representanten att säkerställa att EU:s politik och åtgärder med anknytning till internationell humanitär rätt tas fram på ett konsekvent och effektivt sätt och att använda alla de instrument de förfogar över för att hantera denna fråga. Parlamentet konstaterar att mer detaljerad rapportering från EU och medlemsstaterna om genomförandet av riktlinjerna om främjande av internationell humanitär rätt i specifika konfliktsituationer borde ha tillgängliggjorts, inte minst i EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet uppmanar världssamfundet att inrätta instrument som kan minimera gapet mellan varning och reaktion, såsom EU:s system för tidig varning, för att förhindra uppkomst, återuppkomst och upptrappning av våldsamma konflikter. Parlamentet ser gärna att EU och medlemsstaterna ökar sitt ekonomiska stöd till humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Parlamentet noterar minskningen med 2,4 % av det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) från 2016 till 2017 och att det offentliga utvecklingsbiståndet inte når upp till målet på 0,7 % av BNI.

35.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 27 februari 2014 om användningen av bestyckade drönare[16]. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över användningen av bestyckade drönare utanför den internationella rättsliga ramen. Parlamentet uppmanar återigen EU att skyndsamt utarbeta en juridiskt bindande ram för användning av bestyckade drönare för att se till att medlemsstaterna, i enlighet med sina rättsliga skyldigheter, inte gör sig skyldiga till olagligt riktat dödande eller underlättar för andra stater att göra sig skyldiga till sådant dödande. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla parlamentet vederbörligen underrättat om användningen av EU-medel vid alla forsknings- och utvecklingsprojekt som rör konstruktion av drönare. Parlamentet vill se konsekvensbedömningar av de mänskliga rättigheterna i samband med framtida utvecklingsprojekt om drönare.

36.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att utöka EU:s ordning för restriktiva åtgärder så att den innefattar en EU-sanktionsordning för mänskliga rättigheter enligt vilken Gusp-beslut om sanktioner skulle kunna baseras på allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, på samma sätt som Magnitskylagen.

37.  Europaparlamentet uppmanar enträget vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att arbeta för ett internationellt förbud mot vapensystem där människan inte styr våldsanvändningen, vilket parlamentet har efterfrågat flera gånger, och, inför relevanta sammanträden på FN-nivå, att skyndsamt ta fram och anta en gemensam ståndpunkt om autonoma vapensystem och tala med en röst vid relevanta forum och agera i enlighet därmed.

38.  Europaparlamentet betonar att korruption undergräver rättsstaten, demokratin och ekonomiernas konkurrenskraft samt äventyrar de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar behovet av stöd till människorättsförsvarare och visselblåsare som bekämpar korruption. Parlamentet efterlyser förbättringar av mekanismer och metoder för att bekämpa korruption, t.ex. införandet av sanktioner mot de enskilda personer och länder som begår allvarliga korruptionsbrott. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att samordna sin planering i fråga om mänskliga rättigheter och kampen mot korruption, i synnerhet när det gäller initiativ för att förbättra insynen, bekämpa straffrihet och stärka de korruptionsbekämpande organen samt säkerställa bättre insyn och spårbarhet när det gäller användningen av EU-medel. Kommissionen uppmanas att förhandla om bestämmelser mot korruption i alla framtida handelsavtal. Parlamentet påminner om de rekommendationer om korruption och mänskliga rättigheter som utfärdades i Europaparlamentets resolution av den 13 september 2017 om korruption och mänskliga rättigheter i tredjeländer[17], och uppmanar till uppföljning från EU-institutionerna och medlemsstaterna.

39.  Europaparlamentet uttrycker oro över att kulturarvsplatser utsätts för förstörelse, otillåten plundring och vandalisering, och stöder kraftigt informationsverksamhet, skydd av kulturarv och räddningsinitiativ.

40.  Europaparlamentet betonar de fria och rättvisa valens betydelse för demokratiska processer, och är oroat över det växande antalet illegitima val världen över. Parlamentet påminner om att oberoende medier och åsiktsmångfald är avgörande för att garantera fria och rättvisa val. Parlamentet uppmanar EU att inte godkänna resultaten från uppgjorda eller förfalskade val och att använda alla diplomatiska, ekonomiska och politiska verktyg man har till sitt förfogande för att upprätthålla trovärdigheten vid val världen över och tvinga länder att uppfylla kriterierna för fria och rättvisa val. Parlamentet anser att EU:s stöd till valprocesser och demokrati runtom i världen – dvs. valobservatörsuppdrag och senare uppföljning, valstöd och i synnerhet den aktiva roll som parlamentet spelar i detta avseende – är av yttersta vikt. Parlamentet framhåller vikten av valobservation i samband med fredliga demokratiseringsprocesser, förstärkning av rättsstaten, politisk mångfald och ökat kvinnligt deltagande i valprocesser samt transparens och respekt för mänskliga rättigheter. Parlamentet påminner om vikten av att involvera lokala civilsamhällesorganisationer i valövervakningen och i genomförandet av de rekommendationer som utfärdats av valobservatörsuppdrag. Parlamentet anser att inblandning i andra länders val genom cyberoperationer strider mot människors rätt att fritt välja sina företrädare.

41.  Europaparlamentet välkomnar att EU har undertecknat Istanbulkonventionen, och framhåller att det är nödvändigt att med alla medel förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, bland annat våld i hemmet. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att ratificera och genomföra konventionen omgående. Parlamentet stöder i detta sammanhang EU:s och FN:s gemensamma Spotlight Initiative. Parlamentet uppmanar eftertryckligen länder att förbättra lagstiftningen i syfte att i tidigast möjliga skede ta itu med könsrelaterat våld, kvinnlig könsstympning och sexuellt våld. Parlamentet påminner om att våld mot kvinnor är djupt rotat i bristande jämställdhet och därför måste behandlas på ett allsidigt sätt, och betonar vikten av sociala tjänster och socialt skydd. Parlamentet betonar att det är nödvändigt med tillförlitlig statistik om förekomst, orsaker och konsekvenser av alla typer av våld mot kvinnor för att ta fram ändamålsenlig lagstiftning och strategier för att bekämpa könsbaserat våld. Parlamentet uppmanar därför EU att hjälpa länder att förbättra insamlingen av uppgifter på detta område och uppfylla internationella juridiska skyldigheter. Parlamentet ber EU att arbeta med andra länder för att trappa upp finansieringen och programarbetet för att förebygga och reagera på sexuellt och könsbaserat våld världen över. Parlamentet fördömer alla former av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld och utnyttjande, massvåldtäkter, människohandel och kränkningar av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter. Parlamentet betonar att ordentlig och överkomlig hälso- och sjukvård och universell respekt för och tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter och utbildning bör garanteras för alla kvinnor och att de bör kunna fatta fria och ansvarsfulla beslut om sin hälsa, sina kroppar och sina sexuella och reproduktiva rättigheter. Parlamentet påpekar att utbildning är ett viktigt redskap för att bekämpa diskriminering av och våld mot kvinnor och barn. Parlamentet fördömer återinförandet av den så kallade munkavleregeln.

42.  Europaparlamentet betonar att EU måste stå fast vid sitt åtagande att fullständigt genomföra sina skyldigheter och åtaganden avseende kvinnors rättigheter enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och handlingsplanen från Peking, handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling samt respektera resultaten från de tillhörande översynskonferenserna.

43.  Europaparlamentet påminner om offentliggörandet i augusti 2017 av den första årliga genomföranderapporten för år 2016 om EU:s handlingsplan för jämställdhet 2016–2020 (GAP II), där det framhålls ett antal positiva tendenser i form av att flickors och kvinnors liv förvandlas genom att man säkerställer deras fysiska och psykiska integritet, främjar deras ekonomiska och sociala rättigheter och stärker deras röst och delaktighet. Parlamentet anser att EU bör fortsätta att integrera stödet till kvinnor inom uppdragen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och i samband med konfliktförebyggande och återuppbyggnad efter konflikter. Parlamentet upprepar vikten av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet betonar att större deltagande från den offentliga och privata sektorn är nödvändigt för att upprätthålla kvinnors rättigheter och deras deltagande i offentliga och privata institutioner, i utformningen av politiken, i det ekonomiska livet och i fredsprocesser. Parlamentet understryker att näringslivet spelar en viktig roll när det gäller att stärka kvinnors rättigheter. Kommissionen uppmanas enträget att gå i spetsen för kampen mot sexuell exploatering och sexuella kränkningar i sektorerna för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd, eftersom dessa sektorer borde ha de högsta standarderna för ansvar och ansvarsutkrävande i sitt arbete. Parlamentet betonar hur viktigt det är att se över och stärka skyddsförfaranden och insatsregler.

44.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att se till att resultaten från den 62:a sessionen i FN:s kvinnokommission tas med i dess politik, och att de ger en ny impuls till arbetet för att uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinnor och flickor på landsbygden.

45.  Europaparlamentet betonar att man måste ge kvinnor och flickor möjlighet att studera ämnen som naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, liksom humaniora, och lägga särskilt fokus på att utveckla deras digitala talang och kompetens samt öka deras deltagande inom den naturvetenskapliga och tekniska sektorn.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda metoder och medel för EU att ansluta sig unilateralt till FN:s konvention om barnets rättigheter, med tanke på att samtliga EU:s medlemsstater har ratificerat den och att EU:s primär- och sekundärrätt innehåller materiella bestämmelser om skydd av barnets rättigheter. Parlamentet uppmanar de länder som ännu inte har ratificerat barnkonventionen att göra detta snarast. Parlamentet välkomnar de omarbetade EU-riktlinjerna för främjande och skydd av barnets rättigheter, och framhäver behovet av att säkerställa att alla barn nås, inklusive de mest marginaliserade och de i utsatta situationer. Parlamentet betonar att barn ofta utsätts för specifika former av övergrepp, t.ex. barnäktenskap, barnprostitution, användning av barnsoldater, könsstympning, barnarbete och handel med barn, särskilt under humanitära kriser och väpnade konflikter, och därför kräver stärkt skydd. EU uppmanas att samarbeta med tredjeländer för att få ett slut på tidiga äktenskap, barnäktenskap och tvångsäktenskap genom att göra 18 till den lagstadgade minimiåldern för äktenskap, kräva en kontroll av båda makarnas ålder och deras fulla och fria samtycke, införa obligatoriska register över äktenskap och se till att dessa regler följs. Parlamentet framhåller behovet av att intensifiera EU:s engagemang i fråga om skydd av barn, särskilt ensamkommande minderåriga, och att ägna särskild uppmärksamhet åt utbildning och psykosocialt stöd. Parlamentet uppmanar till ett ordentligt genomförande av riktlinjerna för skydd för skolor och universitet mot militär användning under väpnade konflikter. Parlamentet efterlyser en brådskande lösning på frågan om statslösa barn i och utanför EU, särskilt barn som föds utanför sina föräldrars ursprungsland och underåriga migranter, i enlighet med internationell rätt. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att utarbeta en handlingsplan för att förhindra att barn kvarhålls på grund av sin migrationsstatus, i enlighet med New York-deklarationen om flyktingar och migranter. Parlamentet påminner om rätten till särskilt skydd med hänsyn till barnets bästa.

47.  Europaparlamentet begär att EU och medlemsstaterna inför en fullständig öppenhet och övervakning när det gäller de medel som tilldelas tredjeländer för migrationssamarbete och att man säkerställer att ett sådant samarbete varken direkt eller indirekt gynnar säkerhets-, polis- och rättssystem som är inblandade i människorättskränkningar i detta sammanhang. Parlamentet betonar möjligheten att skilja mellan utvecklingssamarbete och samarbete om återtagande eller migrationshantering. Parlamentet är oroat över att EU:s utrikespolitik kan utnyttjas som ett sätt att ”hantera migrationen”, och betonar att alla försök att samarbeta med tredjeländer, inklusive ursprungs- och transitländer, om migration måste åtföljas av att de människorättsliga förhållandena förbättras i dessa länder och att de internationella mänskliga rättigheterna och flyktinglagstiftningen efterlevs. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över och sin solidaritet med det stora antal flyktingar, migranter och internflyktingar som utsätts för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som offer för konflikter, förföljelse, misslyckanden från statsmakternas sida och nätverk för människohandel och människosmuggling. Parlamentet betonar det akuta behovet av att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migrationsströmmarna och därmed ta itu med den yttre dimensionen av migrationsfenomenet, bland annat genom att hitta hållbara lösningar på konflikter och ekonomisk underutveckling, i vårt grannskap och i hela världen, genom att utveckla samarbete och partnerskap med berörda tredjeländer som rättar sig efter internationell rätt, säkerställer respekten för de mänskliga rättigheterna och upprätthåller EU:s trovärdighet både inom och utanför EU. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att tillhandahålla humanitärt bistånd när det gäller utbildning, bostäder och hälso- och sjukvård och inom andra områden där migranter och flyktingar behöver stöd, och kräver att återvändandepolitiken genomförs korrekt. Parlamentet påminner om att det är viktigt att EU uppmuntrar de berörda länderna att underteckna protokollet mot människosmuggling land-, luft- och sjövägen. Enligt FN bodde omkring 258 miljoner människor i ett annat land än sitt födelseland 2017. Kommissionen uppmanas att fortsätta att behandla skydd och främjande av rättigheter för migranter och flyktingar som en prioriterad politisk fråga. Parlamentet insisterar på att det är nödvändigt att utarbeta och på ett bättre sätt genomföra ramar för skydd av migranter och flyktingar, särskilt genom att införa genom säkra och lagliga migrationsvägar och utfärda humanitära visum. Parlamentet vill kunna utöva tillsyn över migrationsavtal. Parlamentet beklagar varje försök att belasta, befläcka eller rentav kriminalisera humanitärt bistånd, och insisterar på att det behövs större sök- och räddningskapacitet för nödlidande människor till sjöss och på land för att vi ska uppfylla våra primära skyldigheter enligt internationell rätt. Parlamentet understryker att antalet personer bosatta i en medlemsstat med medborgarskap i ett tredjeland den 1 januari 2017 uppgick till 21,6 miljoner, vilket motsvarade 4,2 % av befolkningen i EU-28. Medlemsstaterna uppmanas att inleda en seriös dialog för att ta fram ett gemensamt, inkluderande samförstånd, gemensamma ansvarsområden och ett enhetligt syfte när det gäller migration. Parlamentet välkomnar FN:s initiativ om den globala pakten för säker, ordnad och reguljär migration och UNHCR:s globala flyktingpakt och den väsentliga roll som mänskliga rättigheter tilldelats i dessa pakter.

48.  Europaparlamentet beklagar djupt den ihållande människohandeln. Parlamentet betonar att människohandel gör människor till handelsvaror och utgör en av de värsta kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av konsekvens i EU:s inre och yttre politik för att bekämpa människohandel på alla nivåer. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utöka samarbetet med tredjeländer för att utreda alla etapper i människohandel, inklusive alla former av exploatering av människor, i synnerhet kvinnor och barn, såsom organhandel, tvångsarbete och sexuellt utnyttjande, och att samarbeta med FN och det civila samhället på området. Parlamentet efterlyser tydliga principer och rättsliga instrument för att ta itu med kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med surrogatmoderskap. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att migranter och flyktingar, i synnerhet kvinnor och barn, är extremt utsatta för exploatering, smuggling och människohandel, även i mottagningscentrum för migranter. Parlamentet understryker behovet av att främja en politik som sätter offren i centrum, och att förebygga och minska denna typ av brottslighet och ta itu med vinster som härrör från människohandel.

49.  Europaparlamentet uppmuntrar alla länder, däribland medlemsstaterna, och EU att delta i förhandlingarna för att anta ett rättsligt bindande internationellt människorättsinstrument för transnationella bolag och andra företag genom aktivt deltagande i den FN-inrättade öppna mellanstatliga arbetsgruppen. Parlamentet insisterar återigen på att det behövs ett snabbt genomförande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, i synnerhet med avseende på den tredje pelaren rörande tillgång till rättsmedel. Parlamentet konstaterar att FN:s globala pakt och de nationella handlingsplanerna för företag och mänskliga rättigheter är av särskild vikt. Parlamentet understryker hur viktigt det är med en EU-handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter, och uppmanar enträget kommissionen att påskynda framtagandet av denna i syfte att uppnå ett fullständigt genomförande av FN:s vägledande principer. Parlamentet uppmuntrar alla företag, däribland företag baserade i EU, att tillämpa tillbörlig aktsamhet, och bekräftar än en gång vikten av att företagens sociala ansvar främjas och att europeiska företag går i spetsen för att främja internationella normer i fråga om företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar alla länder att snabbt och effektivt genomföra FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och garantera att företag respekterar de mänskliga rättigheterna och sociala arbetsnormer inom sina jurisdiktioner. Parlamentet uppmuntrar alla länder att ta itu med företag som använder råmaterial eller andra varor med ursprung i konfliktområden. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att införa regler om företagens ansvar för brott mot de mänskliga rättigheterna i avtal mellan EU och tredjeländer. Parlamentet betonar att offren för kränkningar av de mänskliga rättigheterna í samband med företagsverksamhet bör garanteras lämplig och faktisk tillgång till rättsmedel. Parlamentet bekräftar på nytt det angelägna behovet av att i förekommande fall ta upp människorättsbrott och korruption i företag, och säkerställa att företagen kan hållas ansvariga. Parlamentet beklagar att kommissionen att inte agerade i enlighet med de uppmaningar som ingick i parlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer[18]. Parlamentet uppmanar till bindande åtgärder för industrisektorn, för att få ett slut på alla former av barnarbete och förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Kommissionen uppmanas att upprätta en interinstitutionell arbetsgrupp för företag och mänskliga rättigheter samt att undersöka möjligheterna till ett initiativ för aktsamhetskrav på EU-nivå.

50.  Europaparlamentet påminner om att EU har åtagit sig att sätta mänskliga rättigheter och demokrati i centrum för sina förbindelser med tredjeländer. Därför betonar parlamentet att främjandet av mänskliga rättigheter och demokratiska principer, bland annat genomomförandet av villkorsklausuler om mänskliga rättigheter i internationella avtal, behöver stödjas i all EU-politik med en yttre dimension, inklusive handelspolitiken. Parlamentet poängterar att handelsförbindelserna kan spela en viktig roll när det gäller att främja tillväxt i utvecklingsländer och bevarandet av ländernas lokala marknader. Parlamentet konstaterar att stödet för demokratiska system och strävan efter folkens frihet alltjämt bör vara de riktlinjer som tjänar EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet påminner om skyldigheten att bedriva en konsekvent politik för utveckling, och betonar betydelsen av att de mänskliga rättigheterna integreras i handels- och utvecklingspolitiken i alla dess faser. EU uppmanas att se till att varor som distribueras inom dess territorium enligt system för etisk certifiering är fria från tvångsarbete och barnarbete. Parlamentet uppmanar även till upprättandet av en mekanism som särskilt tagits fram för att övervaka och stärka jämställdhetspolitikens ställning i handelsavtalen. Parlamentet välkomnar EU:s program, projekt och finansiering i tredjeländer, och betonar behovet av att bedöma och förebygga alla kränkningar genom att skapa en klagomålsmekanism för individer och grupper.

51.  Europaparlamentet anser att GSP plus-handelsordningar är ett av EU:s viktigaste handelspolitiska instrument för att främja demokrati, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och miljönormer i tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över och på ett bättre sätt övervaka GSP plus-ordningar för att säkerställa att människorättsnormer upprätthålls i mottagarländerna. Parlamentet betonar att kommissionen, inom ramen för en ändrad GSP plus, bör sikta mot att öka öppenheten och ansvarigheten i denna mekanism, upprätta tydliga förfaranden för att det civila samhällets organisationer ska kunna delta meningsfullt och i högre grad, samt utarbeta ändamålsenliga konsekvensbedömningar för mänskliga rättigheter innan handelsförmåner beviljas och under genomförandet. Parlamentet ser gärna att Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen ingår i förteckningen över konventioner som krävs för GSP plus-status. Parlamentet vädjar till kommissionen att fortsätta finansiera initiativ i det civila samhället som övervakar genomförandet av denna ordning. Parlamentet betonar vikten av att genomföra samarbetsformer för att underlätta ekonomisk och social utveckling i tredjeländer, med särskild inriktning på folkets behov.

52.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att strikt följa EU:s uppförandekod för vapenexport, och att framför allt stoppa alla överföringar av vapen, övervakningsutrustning och underrättelseutrustning och materiel som kan användas av regeringar för att inskränka de mänskliga rättigheterna och angripa civila. Parlamentet påpekar att den globala handeln med vapen och krigsmateriel bidrar till att de används i ett stort antal konflikter i tredjeländer. Parlamentet noterar att EU:s medlemsstater är bland de största vapenexportörerna på global nivå, och anser att det är mycket viktigt att internationella standarder för vapenförsäljning tillämpas och förstärks på global nivå.

53.  Europaparlamentet fördömer eftertryckligen alla former av diskriminering, däribland på grund av ras, religion, kast eller liknande system med ärvd status, sexuell läggning och könsidentitet, funktionsnedsättning eller annan ställning. Parlamentet är djupt oroat över de många uttrycken för rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans och avsaknaden av politisk representation för de mest sårbara grupperna, t.ex. etniska, språkliga och religiösa minoriteter, personer med funktionsnedsättning, hbti-personer, kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar EU att göra mer för att utan åtskillnad utrota alla former av diskriminering och främja medvetenhet, en kultur av tolerans och inkludering och särskilt skydd för de mest utsatta grupperna genom människorättsdialoger och politiska dialoger, det arbete som utförs av EU:s delegationer och offentlig diplomati. Parlamentet uppmanar samtliga länder att säkerställa att deras respektive institutioner erbjuder effektivt rättsligt skydd inom sina jurisdiktioner. Parlamentet betonar vikten av att utveckla utbildningsstrategier på skolor för att kunna höja medvetenheten bland barn och ge dem de verktyg de behöver för att identifiera alla former av diskriminering.

54.  Europaparlamentet betonar vikten av att man inom EU:s samtliga berörda politikområden, däribland området för utvecklingssamarbete, på ett trovärdigt sätt integrerar principen om allmän tillgänglighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och understryker frågans normgivande och övergripande karaktär. Parlamentet uppmanar EU att inkludera kampen mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning i sina yttre åtgärder och sin utvecklingspolitik. Tredjeländernas regeringar uppmanas att göra en översyn av all lagstiftning i syfte att åstadkomma en harmonisering i överensstämmelse med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar alla länder att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och upprepar vikten av ett effektivt genomförande av konventionen.

55.  Europaparlamentet välkomnar EU:s och medlemsstaternas deltagande vid den åttonde sessionen i FN:s öppna arbetsgrupp om åldrande, och i synnerhet deras gemensamma bidrag och uttalanden om jämlikhet, icke-diskriminering, våld, övergrepp och försummelse av äldre. Parlamentet är fortfarande oroat över förekomsten av åldersdiskriminering och andra hinder mot fullföljandet av äldres mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fullt ut stödja arbetet i arbetsgruppen, bland annat genom att tilldela och/eller stödja tilldelningen av tillräckliga resurser för dess verksamhet, och även för att bemöta kommande inbjudningar att lämna förslag, samråda med och involvera de äldre i utarbetandet av dessa och inkludera äldre personer i sina respektive delegationer.

56.  Europaparlamentet välkomnar att EU deltog aktivt i det möte då man såg över den regionala genomförandestrategin för Europa inom det internationella handlingsprogrammet om åldrandefrågor från Madrid (MIPAA), vilket ägde rum i Lissabon 2017. Parlamentet betonar att MIPAA kan bidra avsevärt till att bättre förverkliga äldres rättigheter.

57.  Europaparlamentet fördömer godtyckliga gripanden, tortyr, förföljelse och dödande av hbti-personer. Parlamentet konstaterar att sexuell läggning och könsidentitet kan öka riskerna för diskriminering, våld och trakasserier. Parlamentet noterar att hbti-personer i ett antal länder runtom i världen fortfarande utsätts för förföljelse och våld på grund av sexuell läggning. Parlamentet fördömer kränkningar mot kvinnor och minoritetsgrupper och konstaterar att dessa strider mot den grundläggande rätten till fysisk integritet och identitet, såsom kvinnlig könsstympning och könsstympning av intersexuella. Parlamentet noterar att det fortfarande är förbjudet med samkönade relationer i 72 länder och att sådana relationer kan leda till dödsstraff i 13 av dessa länder. Parlamentet uppmanar eftertryckligen dessa stater att omedelbart ändra lagstiftningen. Parlamentet välkomnar EU:s insatser för att förbättra hbti-personers rättigheter och rättsliga skydd. EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader uppmanas med kraft att fullt ut genomföra EU:s hbti-riktlinjer. Kommissionen uppmanas att årligen rapportera om genomförandet av rådets slutsatser i detta syfte. Utvärderingen av det första året efter inrättandet av handlingsplanen för jämställdhet 2016–2020 (GAP II) visade att en tredjedel av delegationerna hade genomfört insatser som främjade hbti-personers mänskliga rättigheter.

58.  Europaparlamentet fördömer de kränkningar av mänskliga rättigheter som alltjämt begås mot människor som utsätts för kasthierarkier och diskriminering baserad på kasttillhörighet, segregering och kastbaserade hinder, däribland nekad tillgång till sysselsättning, till rättssystemet och till andra grundläggande mänskliga rättigheter. Parlamentet är djupt oroat över den påföljande institutionaliserade diskrimineringen och över det alarmerande antalet kastbaserade våldsangrepp. Parlamentet begär att EU och medlemsstaterna intensifierar insatserna och stöder initiativ på FN- och delegationsnivå för att få bort diskriminering på grund av kasttillhörighet.

59.  Europaparlamentet insisterar på vikten av att fortsätta arbeta för en jämlikhetspolitik som gör att samtliga nationella, etniska, religiösa och språkliga minoriteter, liksom ursprungsbefolkningar, kan åtnjuta sina grundläggande rättigheter. Parlamentet välkomnar FN:s generalförsamlings resolution 71/178 om urbefolkningarnas rättigheter, i vilken 2019 utropades till det internationella året för urbefolkningars språk. Parlamentet påminner om att det under de senaste åren, enligt den särskilda rapportören om urbefolkningars rättigheter, har skett en oroväckande ökning när det gäller diskriminering av, attacker och hot mot samt kriminalisering och dödande av dem som försvarar sina marker, territorier och resurser, särskilt kvinnor. Parlamentet betonar behovet av att EU ser till att skydda dessa personer och att alla brott utreds och förövarna ställs till svars. Parlamentet begär att EU och medlemsstaterna omedelbart ska verka för att urbefolkningars rättigheter ska erkännas, skyddas och främjas fullt ut. Länderna uppmanas att ratificera ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk.

60.  Europaparlamentet noterar de många fördelar som internet erbjuder. Parlamentet ser dock med oro på stora kommersiella aktörers massinsamling av användares personuppgifter för marknadsföringsändamål utan deras fulla medvetenhet och/eller medgivande. Dessa personuppgifter kan sedan kan användas på potentiellt skadliga sätt, till exempel för att förtrycka människorättsförsvarare, skada yttrandefriheten och påverka valresultat och politiskt beslutsfattande. Parlamentet uppmanar dataföretagen att genomföra människorättsbedömningar. Parlamentet beklagar djupt företagsmodeller som bygger på kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och anser att personuppgifter måste samlas in i enlighet med regler om personuppgiftsskydd och mänskliga rättigheter. Världssamfundet, inklusive EU och dess medlemsstater, uppmanas att förstärka och genomföra ändamålsenlig lagstiftning på detta område så snart som möjligt.

61.  Europaparlamentet konstaterar att terrorism och radikalisering utgör akuta hot mot demokrati och mänskliga rättigheter och därigenom skadar samhället, och beklagar att de attacker som utfördes 2017 ofta riktades mot just de personer och grupper som ger uttryck för dessa värden. Parlamentet fördömer kraftigt att över 1 000 terrorattacker ägde rum världen över 2017, med minst 6 123 dödsfall som följd. Parlamentet stöder EU:s insatser för att förebygga och bekämpa terrorism och radikalisering, bland annat EU-omfattande initiativ och nätverk som t.ex. nätverket för kunskapsspridning om radikalisering, men påminner om att samtliga insatser måste överensstämma med internationell människorättslagstiftning. Parlamentet påpekar att utbildning är det bästa instrumentet för att bekämpa radikalisering. Parlamentet betonar att offer för terrorism måste ges särskild uppmärksamhet och särskilt stöd, bland annat psykologiskt stöd, individuella bedömningar för varje offer, juridiskt stöd, tillgång till rättslig prövning, översättnings- och tolkningstjänster samt effektiva stödtjänster för brottsoffer i allmänhet. Parlamentet betonar att strategier för bekämpning av terrorism behövs för att man ska kunna efterleva rättsstatsprincipen och säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet rekommenderar att samarbetet med tredjeländer i frågor om terrorismbekämpning ska innefatta noggranna bedömningar av risker för de grundläggande friheterna och de mänskliga rättigheterna och säkerställa skydd i händelse av överträdelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra utbytet och samordningen av information via sina kanaler och byråer i syfte att snabbt förhindra och identifiera terroristhot och ställa de ansvariga inför rätta.

62.  Europaparlamentet påminner om att sanktioner är ett viktigt verktyg i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp). Parlamentet uppmanar med kraft rådet att tillämpa de sanktioner som föreskrivs i unionsrätten när så är nödvändigt för att uppnå målen för Gusp, särskilt för att skydda de mänskliga rättigheterna och befästa och stödja demokratin, och samtidigt se till att de inte får konsekvenser för civilbefolkningen. Parlamentet anser att dessa sanktioner bör inriktas mot tjänstemän som konstaterats vara ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i syfte att bestraffa deras brott och övergrepp.

63.  Europaparlamentet anser att idrott kan spela en positiv roll för att främja mänskliga rättigheter. Parlamentet beklagar dock att det finns ett specifikt samband mellan vissa människorättskränkningar och stora idrottsevenemang i länder som står som värd för sådana evenemang eller som är kandidater till sådana värdskap. Parlamentet påminner om att dessa övergrepp inbegriper vräkningar, nedtystande av det civila samhället och människorättsförsvarare och exploatering av arbetstagare i samband med byggnation av stora idrottsanläggningar. Parlamentet uppmanar EU att ta fram en politisk ram för idrott och mänskliga rättigheter på unionsnivå och inleda samtal med nationella idrottsförbund, bolagsaktörer och civilsamhällesorganisationer angående villkoren för deras deltagande i sådana evenemang. Parlamentet uppmanar internationella och nationella idrottsorgan och idrottsorganisationer samt värdländer för stora evenemang att ta ställning för god förvaltning och skydd för mänskliga rättigheter, däribland arbetsrätt, mediefrihet och miljöskydd, samt genomföra åtgärder mot korruption fram till och under stora idrottsevenemang och tillhandahålla rättsmedel vid alla människorättsbrott. Parlamentet välkomnar det beslut som togs i november 2017 av Internationella arbetsorganisationen att avsluta ett ärende angående behandling av migrantarbetare i samband med förberedelserna för fotbolls-VM 2022. Parlamentet noterar att man kommit överens om reformer som, om de genomförs effektivt, kommer att ge arbetstagarna ett bättre skydd.

64.  Europaparlamentet uppmanar enträget EU att genomföra en effektiv och hållbar politik mot de globala klimatförändringarna. Parlamentet betonar att klimatförändringarna är en av de främsta orsakerna till ökad intern tvångsförflyttning och påtvingad migration. Världssamfundet uppmanas att ta fram åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och skydda de drabbade. Parlamentet betonar att EU:s utrikespolitik bör utveckla en kapacitet för att övervaka riskerna med klimatförändringarna, däribland krisförebyggande och konfliktkänslighet. Parlamentet anser att konsekventa och snabba klimatåtgärder i hög grad bidrar till att förebygga sociala och ekonomiska men även säkerhetsrelaterade risker, konflikter och instabilitet och framför allt till att förebygga stora politiska, sociala och ekonomiska kostnader. Parlamentet betonar därför betydelsen av att integrera klimatdiplomatin i EU:s politik för konfliktförebyggande, och då bredda och anpassa omfattningen av EU:s uppdrag och program i tredjeländer och konfliktområden. Parlamentet betonar därför behovet av att snabbt genomföra strategier för att minska effekterna av klimatförändringarna i överensstämmelse med Parisavtalet.

°

°  °

65.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s generalförsamlings 70:e session, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och EU:s delegationschefer.

MOTIVERING

Föredraganden sätter parlamentets roll i fråga om att granska den verkställande makten i centrum för detta betänkande. Parlamentarisk granskning måste tas på allvar, och utskotten utvecklar och stärker sin verksamhet i allt större utsträckning för att göra det möjligt för parlamentet att utöva tillsyn över andra institutioner, kontrollera att EU:s budget används på lämpligt sätt och säkerställa ett korrekt genomförande av unionsrätten. Fokus i detta betänkande ligger på integreringen av mänskliga rättigheter i EU:s externa politik och i vilken grad detta har förverkligats under 2017, som en del av den parlamentariska granskningen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Betänkandet syftar till att

–  granska och lämna synpunkter på EU:s politik och åtgärder för mänskliga rättigheter under 2017, på grundval av årsrapporten som antogs av rådet den 28 maj 2018 och de dokument som underbygger det, närmare bestämt EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati (2012–2022) och den nuvarande handlingsplanen (2015–2019),

–  ge en översikt över Europaparlamentets åtgärder på människorättsområdet, bland annat tilldelningen av Sacharovpriset 2017 och de brådskande resolutioner som antagits.

Europeiska unionens yttre åtgärder och mänskliga rättigheter

Europeiska unionen bygger på ett starkt engagemang för att främja och värna mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen i hela världen. Det kan inte finnas hållbar fred, utveckling eller välstånd om inte de mänskliga rättigheterna respekteras. Detta åtagande underbygger EU:s inre och yttre politik. EU främjar och försvarar aktivt allmänna mänskliga rättigheter inom de egna gränserna och inom ramen för förbindelser med länder utanför EU. Under årens lopp har EU antagit viktiga referensdokument om främjande och skydd av mänskliga rättigheter och utvecklat en rad diplomatiska verktyg och samarbetsverktyg för att stödja främjandet av de mänskliga rättigheterna i hela världen.

I Lissabonfördraget sätts de mänskliga rättigheterna och demokratin i centrum för EU:s yttre förbindelser i och med att följande fastslås:

”Unionens åtgärder i internationella sammanhang ska utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning och som den strävar efter att föra fram i resten av världen: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten. Unionen ska sträva efter att utveckla förbindelser och bygga partnerskap med tredjeländer och internationella organisationer, regionala eller globala, som delar de principer som avses i första stycket. Den ska främja multilaterala lösningar på gemensamma problem, särskilt inom ramen för Förenta nationerna.” (Artikel 21.1 i EU-fördraget)

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft utformas och genomförs EU:s yttre förbindelser främst av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, som samtidigt är vice ordförande för kommissionen. Hon bistås av Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten).

I juni 2012 antog rådet en strategisk ram för mänskliga rättigheter och demokrati. I ramen fastställs EU:s allmänna mål på människorättsområdet. I ramen definieras de principer, mål och prioriteringar som ska göra EU:s politik mer slagkraftig och konsekvent under tio år (2012–2021). Dessa principer inbegriper integrering av mänskliga rättigheter i EU:s alla politikområden.

Ramen verkställs genom den periodiska handlingsplanen, som åtföljer ramen. I handlingsplanen fastställs konkreta mål med tidsplaner och relevanta intressenter anges. En första handlingsplan för 2012–2014 antogs, och den har sedan följts av en andra handlingsplan för 2015–2019. Den bygger på EU:s befintliga politik för mänskliga rättigheter och demokratistöd i de yttre åtgärderna, särskilt EU:s riktlinjer, verktygslådor och andra överenskomna ståndpunkter samt de olika externa finansieringsinstrumenten. Den nuvarande handlingsplanen innehåller 34 typer av åtgärder, som motsvarar följande mer övergripande mål: öka lokala aktörers egenansvar, hantera centrala frågor rörande mänskliga rättigheter, sörja för ett övergripande tillvägagångssätt rörande människorättsfrågor i konflikter och kriser, öka samstämmigheten och konsekvensen samt stärka effektiviteten i EU:s politik för mänskliga rättigheter och demokratistöd. En halvtidsöversyn av handlingsplanen antogs 2017.

ANNEX I: INDIVIDUAL CASES RAISED BY THE EUROPEAN PARLIAMENT

(JANUARY - DECEMBER 2017)

COUNTRY

Individual

BACKGROUND

ACTION TAKEN BY THE PARLIAMENT

AZERBAIJAN

Afgan Mukhtarli

On May 29, 2017, Afgan Mukhtarli, an Azerbaijani exiled journalist, was abducted in Tbilisi.

He fled to Georgia from Azerbaijan in 2014. Prior to his departure, Mukhtarli had received threats in relation to his investigative reporting on alleged corruption in the Azerbaijani Defense Ministry and was investigating the assets of the first family of Azerbaijan in Georgia.

On 12 January 2017 he was sentenced to 6 year imprisonment for illegally crossing the border with 10,000 of undeclared euros and assaulting a border guard. He denies all the charges.

 

In its resolution of 15 June 2017, the European Parliament:

- Strongly condemns the abduction of Afgan Mukhtarli in Tbilisi and his subsequent arbitrary detention in Baku;

- Calls on the Azerbaijani authorities to immediately and unconditionally drop all charges against and release Afgan Mukhtarli, as well as all those incarcerated as a result of the exercise of their fundamental rights, including freedom of expression;

- Reiterates its urgent call on the Azerbaijani authorities to end the practices of selective criminal prosecution and imprisonment of journalists, human rights defenders and others who criticise the government, and to ensure that all persons detained, including journalists and political and civil society activists, enjoy full due process rights and are covered by fair trial norms;

BAHRAIN

Mohamed Ramadan

Ali Moosa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nabeel Rajab

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Abdulhadi al-Khawaja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Khalil Al Halwachi

Mohammed Ramadan, a 32-year-old airport security guard, was arrested by the Bahraini authorities for allegedly taking part in a bombing in Al Dair on 14 February 2014, together with Ali Moosa, that killed a security officer and wounded several others.

A Bahraini court sentenced Ramadan and Moosa to death. However, both retracted their confession, claiming that they confessed after being tortured in the custody of the Criminal Investigations Directorate (CID). This sentence was upheld by the Court of Cassation, Bahrain’s highest court of appeal, in late 2015. A final date for the execution is still to be cleared.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nabeel Rajab is a prominent Bahraini human rights defender who was sentenced to two years in prison for discussing Bahrain’s restrictions on freedom of expression and for addressing Bahrain’s poor human rights record in TV interviews. On 21st February 2018 he has been sentenced to additional 5 years in prison on charges of “spreading false rumors in time of war” “insulting public authorities”, and “insulting a foreign country”. Poor prison conditions have brought him to hospital in numerous occasions.

 

 

Abdulhadi Al-Khawaja is a Bahraini/Danish human rights activist who was heavily involved in the 2011 pro-democratic uprisings. He was arrested by the authorities along with other 13 activists (known as the Bahrain 13). In June 2011 he was sentenced to life in prison for politically motivated charges, notably his peaceful role in the protests.

 

Khalil al-Halwachi is a 57-year-old Bahraini scholar, former political activist held in the kingdom’s Jau Prison. He was convicted to 10 years in prison in an unfair, politically motivated trial. He has been subjected to ill treatment, including denial of medical care, by detaining authorities.

In its resolution of 16 February 2017, the European Parliament:

- Deeply deplores the decision of Kuwait and Bahrain to return to the practice of capital punishment; reiterates its condemnation of the use of the death penalty, and strongly supports the introduction of a moratorium on the death penalty as a step towards its abolition;

- Calls on His Majesty Sheikh Hamad bin Isa Al Khalifa of Bahrain to halt the executions of Mohamed Ramadan and Hussein Moosa, and on the Bahraini authorities to ensure a re-trial in compliance with international standards; recalls that all allegations of human rights violations committed during the proceedings must be duly investigated;

- Recalls that the EU opposes capital punishment and considers it to be a cruel and inhuman punishment which fails to act as a deterrent to criminal behaviour and is irreversible in the event of error;

 

- Urges the EEAS and the Member States to intervene with the Bahraini Government in order to appeal for the release of Nabeel Rajab and of all those held solely on the basis of their peaceful exercise of freedom of expression and assembly, and to urge the Bahraini Government to stop the excessive use of force against demonstrators or the practice of arbitrary revocation of citizenship;

 

 

 

 

 

- Calls for the release of Abdulhadi al-Khawaja and Khalil Al Halwachi;

BELARUS

Mikalay Statkevich

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sergei Kulinich

Sergei Kuntsevich

Uladzimir Nyaklyayev

Pavel Seviarynets

Vitali Rymashevski

Anatol Liabedzka

Yuri Hubarevich

March Ales Lahvinets

 

 

 

 

 

Oleg Volchek

Anatoli Poplavni

Leonid Sudalenka

Mikalay Statkevich, prominent Belarusian opposition leader and former presidential candidate, was expected to lead the demonstration in Minsk on 15 November 2017 against a so-called “social parasites tax” on the under-employed. He was arrested and kept in a KGB detention centre for three days, with no information as to his whereabouts. He has been detained several times since January 2017, and has spent about 35 days in jail in the same year.

On 5th November, 2017, he has been released from jail after serving a five-day term following a court ruling that he took part in an unsanctioned rally.

After his release Statkevich told journalists that police warned him of unspecified consequences if he continues “violating the law on public gatherings.”

 

On 25 March 2017, police in Belarus have arrested hundreds of people during the above-mentioned protests. Thousands defied a ban to protest, taking to the streets of Minsk and other cities. Demonstrators tried to march down one of the major streets in Minsk, but were blocked by police who began arresting them, along with journalists covering the protest. The authorities had already jailed more than 100 opposition supporters for terms of between three and 15 days in the lead-up to the demonstration, reports said.

 

On the same day, police raided the offices of human rights group Vesna preventatively arresting at least 57 persons involved in the monitoring of ongoing peaceful protests. Prior to this, other human rights defenders, such as Oleg Volchek, Anatoli Poplavn and Leonid Sudalenka were detained and sentenced to short terms of imprisonment.

In its resolution, adopted on 6 April 2017, the European Parliament:

- Condemns the undue restrictions on the right of peaceful assembly, freedom of expression and freedom of association, including on those expressing opinions about social and other public issues, and, most particularly, the harassment and detention of independent journalists, opposition members, human rights activists and other protesters;

 

 

 

 

 

 

 

- Condemns the crackdown on peaceful protesters and the repressions in the run-up to and during the demonstrations of 25 March 2017; stresses that despite the international community’s calls for restraint, the response by the security services was indiscriminate and inappropriate; expresses its concern over the latest developments in Belarus and highlights a clear need for a broader democratisation process in the country;

 

 

- Calls on the Belarusian authorities to immediately and unconditionally release and drop all judicial charges against all peaceful protesters, journalists, human rights defenders, civil society activists and opposition members who have been detained in connection with the current wave of demonstrations; considers the practice of preventive arrests totally unacceptable; urges the authorities to immediately disclose information about all those arrested to their families and the wider public;

 

CAMBODIA

Khem Sokha

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sam Rainsy

Um Sam An

Hong Sok Hour

Tep Vanny

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CNRP

Khem Sokha is a Cambodian former politician and activist who most recently served as the President of the Cambodia National Rescue Party (CNRP). In September 2017, the Phnom Penh Municipal Court charged Sokha with “treason and espionage”, and for allegedly orchestrating the 2014 Veng Sreng street protests. He was arrested at his home on September 3, 2017. Hun Sen and other Cambodian government officials alleged that Sokha was conspiring with unnamed foreigners.

 

 

 

 

 

 

 

Opposition leader Sam Rainsy remains in self-imposed exile and faces trial in absentia after 2 arrest warrant were issued against him. Other activist and opposition leaders, including Um Sam An, Hong Sok Hour and Tep Vanny were convicted and imprisoned.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

On 17 November 2017, the Supreme Court ruled to dissolve the Cambodia National Rescue Party, removing the only existing electoral threat to Prime Minister Hun Sen. The case relied on the narrative that the CNRP was attempting to overthrow the government through a so-called “colour revolution” aided by the United States.

In its resolution of 14 September 2017, the European Parliament:

- Strongly condemns the arrest of CNRP President Kem Sokha on a number of charges that appear to be politically motivated; calls for the immediate and unconditional release of Kem Sokha, for all charges against him to be dropped, and for an end to threats of arrest against other opposition lawmakers;

- Expresses its deep concerns about the worsening climate for opposition politicians and human rights activists in Cambodia, and condemns all acts of violence, politically motivated charges, arbitrary detention, questioning, sentences and convictions in respect of these individuals;

 

 

- Urges the Cambodian authorities to revoke the arrest warrant for, and drop all charges against, opposition leader and lawmaker Sam Rainsy, and to release and drop charges against other opposition officials and human rights defenders who have been convicted, charged, and imprisoned, notably National Assembly Member Um Sam An, Senator Hong Sok Hour and land rights activist Tep Vanny;

- Urges the Cambodian Government to ensure due process in all measures taken, including the right to appeal, and to respect the rights to freedom of association and expression;

 

 

 

In its resolution of 14 December 2017, the European Parliament:

- Expresses its serious concerns at the dissolution of the CNRP; deeply regrets the prohibition of the party, which is evidence of further autocratic action by Prime Minister Hun Sen; urges the government to reverse the decision to dissolve the CNRP, to restore the elected members of the national parliament and commune council to their positions, to allow the full participation of opposition parties in public life and to ensure free space for action for media and civil society organisations and to put an end to the climate of fear and intimidation, as these are all preconditions for free, inclusive and transparent elections;

- Expresses grave concerns about the conduct of credible and transparent elections in Cambodia in 2018 following the decision by the Supreme Court to dissolve the CNRP; stresses that an electoral process from which the main opposition party has been arbitrarily excluded is not legitimate, and that a transparent and competitive election is a key instrument in guaranteeing peace and stability in the country and the entire region;

CHINA

Liu Xiaobo

Lee Ming-che

Liu Xiaobo, the prominent Chinese writer and human rights activist has been formally detained in prison four times over the course of the last 30 years; whereas Liu Xiaobo was jailed for 11 years in 2009 for ‘inciting subversion of state power’ after he helped to write a manifesto known as ‘Charter 08’; whereas the formal procedures followed in Liu Xiaobo’s prosecution have not allowed for him to be represented or be present himself at formal proceedings, and diplomats from over a dozen states, including several Member States, were denied access to the court for the duration of the trial;

Liu Xiaobo’s wife, Liu Xia, although never charged with any offence, has been under house arrest since he was awarded the Peace Prize in 2010, and has, since then, been denied almost all human contact, except with close family and a few friends;

In its resolution of 6 July 2017, the European Parliament:

- Calls on the Chinese Government to release, immediately and unconditionally, the 2010 Nobel Peace Prize winner Liu Xiaobo and his wife Liu Xia from house arrest and allow him to obtain medical treatment wherever they wish;

- Urges the Chinese authorities to allow Lui Xiaobo unrestricted access to family, friends, and legal counsel;

- Calls on the Chinese authorities to release Lee Ming-che immediately, as no credible evidence related to his case has been provided, to disclose information about his exact whereabouts, and to ensure, in the meantime, that Lee Ming-che is protected from torture and other ill-treatment, and that he is allowed access to his family, a lawyer of his choice and adequate medical care;

ERITREA

Abune Antonios

Dawit Isaak

 

Abune Antonios, the Patriarch of the Eritrean Orthodox Church, the nation’s largest religious community, has been in detention since 2007, having refused to excommunicate 3 000 parishioners who opposed the government; whereas since then, he has been held in an unknown location where he has been denied medical care;

Dawit Isaak, a dual citizen of Eritrea and Sweden, was arrested on 23 September 2001, after the Eritrean Government outlawed privately owned media; whereas he was last heard from in 2005; whereas Dawit Isaak’s incarceration has become an international symbol for the struggle for freedom of the press in Eritrea, most recently acknowledged by an independent international jury of media professionals awarding him the UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017 in recognition of his courage, resistance and commitment to freedom of expression;

In the September 2001 crackdown, 11 politicians – all former members of the Central Council of the ruling People’s Front for Democracy and Justice (PFDJ), including former Foreign Minister Petros Solomon – were arrested after they published an open letter to the government and President Isaias Afwerki calling for reform and ‘democratic dialogue’; whereas 10 journalists, including Isaak, were arrested over the following week;

In its resolution of 9 July 2017, the European Parliament:

- Condemns in the strongest terms Eritrea’s systematic, widespread and gross human rights violations; calls on the Eritrean Government to put an end to detention of the opposition, journalists, religious leaders and innocent civilians; demands that all prisoners of conscience in Eritrea be immediately and unconditionally released, notably Dawit Isaak and the other journalists detained since September 2001, and Abune Antonios; demands that the Eritrean Government provide detailed information on the fate and whereabouts of all those deprived of physical liberty;

- Recalls the decision of the African Commission on Human and Peoples’ Rights of May 2017, and demands that Eritrea immediately confirm the well-being of Dawit Isaak, release him, let him meet family and legal representatives and award him the necessary compensation for his years of imprisonment; further calls on Eritrea to lift the ban on independent media, as also ruled by the African Commission;

- Calls on the Eritrean Government to release Abune Antonios, allow him to return to his position as Patriarch, and cease its interference in peaceful religious practices in the country; recalls that freedom of religion is a fundamental right, and strongly condemns any violence or discrimination on grounds of religion;

ETHIOPIA

Dr Merera Gudina

Dr Fikru Maru

Berhanu Nega

Jawar Mohammed

On 30 November 2016, Ethiopian security forces arrested Dr Merera Gudina, the Chairman of the Ethiopian Oromo Federalist Congress opposition party in Addis Ababa, following his visit to the European Parliament on 9 November 2016, where he shared a panel with other opposition leaders and allegedly violated the law implementing the state of emergency by ‘creating pressure against the government’, ‘threatening society through the means of violence’ and attempting to ‘disrupt constitutional order’; whereas his bail request has been denied and he is still being held in custody awaiting the verdict; whereas on 24 February 2017, Dr Gudina and two co-defendants, Berhanu Nega and Jawar Mohammed were charged with four separate counts of non-compliance with the Ethiopian criminal code;

In its resolution of 18 May 2017, the European Parliament:

- Calls on the Ethiopian Government to immediately release on bail and drop all charges against Dr Merera Gudina, Dr Fikru Maru and all other political prisoners, and drop the cases against Berhanu Nega and Jawar Mohammed, who were charged in absentia and are currently in exile; stresses that for any dialogue with the opposition to be seen as credible, leading opposition politicians, such as Dr Merera Gudina, have to be released; calls on the EU High Representative to mobilise EU Member States to urgently pursue the establishment of a UN-led international inquiry for a credible, transparent and independent investigation into the killings of protesters and to put pressure on the Ethiopian government to grant its consent;

GUATEMALA

Laura Leonor Vásquez Pineda

Sebastián Alonzo Juan

Victor Valdés Cardona

Diego Esteban Gaspar

Roberto Salazar Barahona

Winston Leonardo Túnchez Cano

Fourteen murders and seven attempted murders of human rights defenders in Guatemala were registered between January and November 2016 by the Unit for the Protection of Human Rights Defenders of Guatemala (UDEFEGUA); whereas, according to the same sources, in 2016 there were 223 aggressions overall against human rights defenders, including 68 new legal cases launched against human rights defenders; whereas environmental and land rights defenders and those working on justice and impunity were the most frequently targeted categories of human rights defenders;

2017 has already seen the killing of human rights defenders Laura Leonor Vásquez Pineda and Sebastián Alonzo Juan, in addition to the journalists reported to have been killed in 2016 – Victor Valdés Cardona, Diego Esteban Gaspar, Roberto Salazar Barahona and Winston Leonardo Túnchez Cano;

In its resolution of 16 February 2017, the European Parliament:

- Condemns in the strongest terms the recent murders of Laura Leonor Vásquez Pineda, Sebastian Alonzo Juan and the journalists Victor Valdés Cardona, Diego Esteban Gaspar, Roberto Salazar Barahona and Winston Leonardo Túnchez Cano, as well as each of the 14 assassinations of other human rights defenders in Guatemala carried out in 2016; extends its sincere condolences to the families and friends of all of those human rights defenders;

- Calls for the urgent and mandatory implementation of the precautionary measures recommended by the IACHR and calls on the authorities to reverse the decision that unilaterally removes national precautionary measures benefitting human rights defenders;

 

INDONESIA

Hosea Yeimo

Ismael Alua

On 19 December 2016 Hosea Yeimo and Ismael Alua, two Papuan political activists, were detained and charged with ‘rebellion’ under the Indonesian Criminal Code, following peaceful political activities; whereas Hosea Yeimo and Ismael Alua were released on bail on 11 January 2017; whereas legal proceedings of the case continue; whereas, if convicted, they can face up to life imprisonment;

In its resolution of 19 January 2017, the European Parliament:

- Welcomes the release on bail of Hosea Yeimo and Ismael Alua on 11 January 2017; notes that the legal proceedings of the case will continue; calls on the Delegation of the EU to Indonesia to follow these legal proceedings;

- Asks the Indonesian authorities to consider dropping the charges against Hosea Yeimo, Ismael Alua and other prisoners of conscience against whom charges have been brought for peacefully exercising their right of freedom of expression;

LAOS

Somphone Phimmasone

Soukane Chaithad

Lod Thammavong,

March 2017 three Lao workers, Mr Somphone Phimmasone, Mr Soukane Chaithad and Ms Lod Thammavong, were sentenced to prison terms of between 12 and 20 years and the equivalent of tens of thousands of euros in fines for criticising the government on social media in relation to alleged corruption, deforestation, and human rights violations, while working in Thailand; whereas the three also stood accused of participating in an anti-government demonstration outside the Lao Embassy in Thailand in December 2015;

In its resolution of 14 September 2017, the European Parliament:

- Strongly condemns the prison sentences against Somphone Phimmasone, Soukane Chaithad and Lod Thammavong, and calls for their immediate release;

- Calls on the Vice-President of the Commission / High Representative of the Union for Foreign Affairs and Security Policy to urgently raise the case of Somphone Phimmasone, Lod Thammavong and Soukane Chaithad with the Government of Laos; calls on the EU Delegation to Laos to closely monitor the human rights situation in the country and, specifically, to be present at any proceedings held against Phimmasone, Thammavong and Chaithad, and to continue to raise the cases of jailed and missing individuals with the Lao authorities;

NICARAGUA

Francisca Ramirez

Francisca Ramirez, Coordinator of the National Council for the Defence of Land, Lake and Sovereignty, presented a formal complaint in December 2016 regarding acts of repression and aggressions experienced in Nueva Guinea; whereas Francisca Ramirez has been intimidated and arbitrarily detained and her family members have been violently attacked in retaliation to her activism;

Journalists in Nicaragua face harassment, intimidation and detention, and have received death threats;

In its resolution of 16 February 2017, the European Parliament:

- Urges the government to refrain from harassing and using acts of reprisal against Francisca Ramirez and other human rights defenders for carrying out their legitimate work; calls on the Nicaraguan authorities to end the impunity of perpetrators of crimes against human rights defenders; supports the right of environmental and human rights defenders to express their protest without retaliation; calls on Nicaragua to effectively launch an independent environmental impact assessment before engaging in further steps and to make the whole process public;

PAKISTAN

Asia Bibi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Shahbaz Bhatti

Salmaan Taseer

 

 

 

 

 

 

Taimoor Raza

The case of Aasiya Noreen, better known as Asia Bibi, continues to be a matter of grave importance for human rights concerns in Pakistan; whereas Asia Bibi, a Pakistani Christian woman, was convicted of blasphemy by a Pakistani court and sentenced to death by hanging in 2010; whereas should the sentence be carried out Asia Bibi would be the first woman to be lawfully executed in Pakistan for blasphemy; whereas various international petitions have called for her release on the grounds that she was being persecuted for her religion;

Christian minority minister Shahbaz Bhatti and Muslim politician Salmaan Taseer were murdered by vigilantes for advocating on her behalf and speaking out against the ‘blasphemy laws’; whereas, despite the temporary suspension of Asia Bibi’s death sentence, she remains incarcerated to the present day and her family remains in hiding;

On 10 June 2017 a Pakistani counter-terrorism court sentenced Taimoor Raza to death for allegedly committing ‘blasphemy’ on Facebook; whereas the activist Baba Jan and 12 other demonstrators have been sentenced to life imprisonment, the most severe sentence ever to have been handed down for demonstrating;

In its resolution of 15 June 2017, the European Parliament:

- Calls on the Pakistani Government to take urgent action to protect the lives and rights of journalists and bloggers; expresses its concern at the request made by the Pakistani authorities to Twitter and Facebook to disclose information about their users in order to identify individuals suspected of ‘blasphemy’; calls on the Government and Parliament of Pakistan to amend the Prevention of Electronic Crimes Act 2016 and to remove the overly wide-ranging provisions for monitoring and retaining data and shutting down websites on the basis of vague criteria; calls also for all death sentences handed down on charges of ‘blasphemy’ or political dissent to be commuted, including the sentence against Taimoor Raza; calls in this context on the President of Pakistan to make use of his power of clemency;

- Urges the Government of Pakistan to resolve, in as positive and swift a manner as possible, the ongoing case of Asia Bibi; recommends that steps be taken to ensure the safety of Ms Bibi and her family in the light of the historic treatment of victims of blasphemy allegations by vigilantes and non-judicial actors;

PHILIPPINES

Leila M. De Lima

Senator De Lima is a human rights advocate and the highest profile critic of Philippine President Rodrigo Duterte’s anti-drug campaign;

On 23 February 2017, an arrest warrant was issued against Senator Leila M. De Lima of the Philippines from the opposition Liberal Party on charges of alleged drug-related offences; she was arrested and detained; if convicted, she could face a sentence from 12 years up to life in prison and be expelled from the Senate; there are numerous claims of torture in places of detention that are not giving rise to inquiries;

Senator De Lima led the investigation into the alleged extrajudicial killings of an estimated 1 000 or more drug suspects in Davao, while President Duterte was mayor of the city; whereas following the hearings, Senator De Lima was exposed to a torrent of harassment and intimidation from the authorities, and these attacks have intensified over the last eight months;

Human rights defenders face regular threats, harassment, intimidation and cyber bullying; whereas those violating the rights of these groups are not being held to account owing to the fact that proper investigations are not being conducted;

In its resolution of 15 March 2017, the European Parliament:

- Calls for the immediate release of Senator Leila M. De Lima and for her to be provided with adequate security whilst in detention; calls on the authorities of the Philippines to ensure a fair trial, recalling the right to the presumption of innocence, to drop all politically motivated charges against her and to end any further acts of harassment against her;

- Strongly condemns the high number of extrajudicial killings by the armed forces and vigilante groups related to the anti-drug campaign; expresses its condolences to the families of the victims; expresses grave concern over credible reports to the effect that the Philippine police force is falsifying evidence to justify extrajudicial killings, and that overwhelmingly the urban poor are those being targeted; calls on the authorities of the Philippines to immediately carry out impartial and meaningful investigations into these extrajudicial killings and to prosecute and bring all perpetrators to justice; calls on the EU to support such investigations; calls on the authorities of the Philippines to adopt all necessary measures to prevent further killings;

- Calls for the EU to closely monitor the case against Senator De Lima;

RUSSIA

Alexei Navalny and other protestors

Following the protests across Russia 26 March 2017, opposition politician Alexei Navalny was detained and fined USD 350 for organising banned protests and sentenced to 15 days in jail;

The verdict of the Leninsky Court in Kirov (8 February 2017) against Russian opposition politician Alexei Navalny on charges of embezzlement attempts served to silence yet another independent political voice in the Russian Federation; whereas the European Court of Human Rights has ruled that Navalny was denied the right to a fair trial in his prosecution in 2013 on the same charges;

whereas the Russian Government has opened a criminal investigation against unidentified people who called on internet for a demonstration in Moscow on 2 April 2017 demanding the resignation of Prime Minister Dmitry Medvedev, an end to Russian military operations in Ukraine and Syria, the release of Navalny and payment of compensation to activists detained during a Moscow protest on 26 March; whereas on 2 April at least 31 people were arrested during opposition protests in Moscow and thereafter detained for ‘breaches of public order’;

In its resolution of 6 April 2017, the European Parliament:

- Condemns the police operations in the Russian Federation attempting to prevent and disperse peaceful anti-corruption demonstrations, and detaining hundreds of citizens, including Alexei Navalny, whose organisation initiated the demonstrations;

- Expresses strong concern that the detaining of Alexei Navalny demonstrates a case of the Russian authorities using the law on public assemblies to fast-track peaceful protesters to prison and commit subsequent systemic abuse;

- Condemns the constant efforts to silence Alexey Navalny, and expresses support for his organisation’s efforts to raise awareness of, and combat, corruption in public institutions and among political representatives and public office holders; regards with deep concern the Court decision of February 2017, which effectively excludes Alexey Navalny from the political arena, further constrains political pluralism in Russia and raises serious questions as to the fairness of democratic processes in Russia;

UKRAINE

The cases of Crimean Tatars

Ilmi Umerov, Crimean Tatar Leader and Deputy Chair of the Mejlis, was sentenced to a period of two years in prison for voicing dissent against the illegal annexation of the Crimean peninsula under Article 280.1 of the Russian criminal code on ‘public calls to action aimed at violating Russia’s territorial integrity’;

Akhtem Chiygoz, Deputy Chair of the Mejlis, was sentenced to eight years of imprisonment for ‘organising mass disturbances’ on 26 February 2014;

Journalist Mykola Semena received a suspended prison sentence for a period of two-and-a-half years and a three-year ban on conducting journalistic work on the basis of Article 280.1 of the Russian criminal code on ‘public calls to action aimed at violating Russia’s territorial integrity’;

In its resolution of 5 October 2017, the European Parliament:

- Condemns the sentencing of Ilmi Umerov, Crimean Tatar Leader and Deputy Chair of the Mejlis, Akhtem Chiygoz, Deputy Chair of the Mejlis, and journalist Mykola Semena; demands that these convictions be reversed and that Mr Umerov and Mr Chiygoz are immediately and unconditionally released and all charges against Mr Semena are immediately and unconditionally dropped;

- Condemns the discriminatory policies imposed by the so-called authorities against, in particular, the indigenous Crimean Tatar community, the infringement of their property rights, the increasing intimidation in political, social and economic life of this community and of all those who oppose the Russian annexation;

SUDAN

Mohamed Zine al-Abidine

The Sudanese National Intelligence and Security Service (NISS) filed charges against Mohamed Zine al-Abidine and his editor-in-chief, Osman Mirgani;

23 October 2017 a Sudanese court sentenced Mohamed Zine al-Abidine to a suspended jail term with a five-year probation period on charges of having violated the journalism code of ethics;

The editor-in-chief of Al-Tayar, Osman Mirgani, was sentenced to pay a fine of 10 000 Sudanese pounds or serve a six-month prison sentence on the same charges, and was released after the fine was paid by the Sudanese Journalists Union;

The lawyer representing both Mohamed Zine al-Abidine and Osman Mirgani has stated his intention to appeal the verdict against them;

It has been reported that the NISS questions and detains journalists and has filed multiple lawsuits against Sudanese journalists and arbitrarily confiscated entire issues of newspapers.

In 2016 there were at least 44 cases of confiscated publications affecting 12 newspapers, including five issues of Al-Jareeda in a single week;

In its resolution of 16 November 2017, the European Parliament:

- Expresses its deep concern at the sentencing of Mohamed Zine al-Abidine by the Press Court in Khartoum on 23 October 2017 to a suspended jail term with a five-year probation period, and calls on the Sudanese authorities to immediately review all charges against him;

- Urges the Sudanese authorities to put an immediate end to all forms of harassment, intimidation and attacks against journalists and defenders of freedom of online and offline expression, and to undertake democratic reforms as a means to ensure the protection and promotion of human rights in the country, including freedom of expression, in accordance with its obligations under the Interim National Constitution of Sudan and its international commitments, including the Cotonou Agreement;

Calls for the EU and its Member States to provide support to civil society organisations by means of technical assistance and capacity-building programmes, so as to improve their human rights advocacy and rule-of-law capabilities and enable them to contribute more effectively to the improvement of human rights in Sudan;

VIETNAM

Nguyen Van Hoa

22-year-old videographer and blogger Nguyen Van Hoa was initially arrested under Article 258 of the Vietnamese Penal Code and charged with ‘abusing democratic freedoms to infringe upon the interests of the state’;

April 2017, these charges were upgraded to a violation of Article 88; whereas Article 88 of the Penal Code has been widely used against human rights defenders (HRDs) who have highlighted abuses in Vietnam.

On 27 November 2017, Nguyen Van Hoa was sentenced to seven years’ imprisonment for having disseminated online information, including videos, on the environmental disaster in Ha Tinh Province that took place in April 2016, when Formosa Ha Tinh, a Taiwanese steel company, caused an illegal discharge of toxic industrial waste into the ocean, which had devastating environmental effects along 200 km of coastline, killing marine life and making people ill;

In its resolution of 14 December 2017, the European Parliament:

- Condemns the sentencing of Nguyen Van Hoa to seven years in prison; underlines that Nguyen Van Hoa has exercised his right to freedom of expression; urges the Vietnamese authorities to release Nguyen Van Hoa immediately and unconditionally;

- Calls on the Vietnamese authorities to release all citizens detained for peacefully exercising their freedom of expression;

- Calls on the Vietnamese authorities to address the environmental disaster in the Ha Tinh Province, which caused mass fish deaths in the region and affected the lives of thousands of people, through legislative measures aimed at restoring and rehabilitating the local economy;

 

ZAMBIA

Hakainde Hichilema

11 May 2017 marked one month since the incarceration of the UPND leader Hakainde Hichilema, who was arrested together with five of his employees by heavily armed police officers in a raid on his house on 11 April;

Hichilema was accused of endangering the President’s life by allegedly obstructing the presidential motorcade in Mongu on 9 April 2017, and was immediately charged with treason, a non-bailable offence in Zambia, as well as with disobeying statutory duty, disobeying lawful orders and using insulting language; whereas he rejected all these allegations;

Hichilema’s lawyers called the case baseless and requested that the Lusaka Magistrate Court drop the charges; whereas the Court upheld the charges on the ground that only the High Court was competent for treason cases;

Hichilema is currently held at the Lusaka Central Correctional Facility, where access to private media, lawyers, supporters and friends is limited; whereas acts of degrading treatment under detention have been reported by Hichilema and his lawyers;

In its resolution of 18 May 2017, the European Parliament:

- Expresses its concern at the arrest and incarceration of Hakainde Hichilema and insists on the need to ensure fairness, diligence and transparency at all times in the application of the law and all along the justice process; notes with concern reports of political motivation in relation to the charges, and therefore reminds the Zambian Government of its obligation to guarantee fundamental rights and the rule of law, including access to justice and the right to a fair trial, as provided for in the African Charter and in other international and regional human rights instruments;

- Calls on the Zambian authorities to conduct a prompt, impartial and thorough investigation into the alleged ill-treatment suffered by Hichilema during his detention and to hold those responsible to account;

ZIMBABWE

Pastor Evan Mawarire and other cases of restriction of freedom of expression

On 1 February 2017 Pastor Evan Mawarire was arrested at Harare airport on his return to Zimbabwe; whereas he was initially charged with ‘subverting a constitutional government’ under Section 22 of the Criminal Procedure Act, an offence which is punishable with imprisonment for up to 20 years; whereas on 2 February 2017 another charge was added, that of insulting the flag under Section 6 of the Flag of Zimbabwe Act; whereas Pastor Mawarire was only released on bail after having spent nine days in custody;

In a public statement, the Zimbabwean Human Rights Commission expressed deep concern about the brutality and violent conduct of the police, stating that the fundamental rights of demonstrators were violated, and called on the Zimbabwean authorities to investigate and bring the perpetrators to justice;

Itai Dzamara, a journalist and political activist, was abducted on 9 March 2015 by five unidentified men at a barbershop in Harare; whereas the High Court ordered the government to search for Dzamara and report on progress to the Court every fortnight until his whereabouts had been determined; whereas the fate of Mr Dzamara remains unknown;

In its resolution of 18 March 2017, the European Parliament:

- Deplores the arrest of Pastor Evan Mawarire; stresses that his release on bail is not sufficient and that the politically motivated charges against him must be completely withdrawn;

- Calls on the Zimbabwean authorities to ensure that the criminal justice system is not misused to target, harass or intimidate human rights defenders such as Pastor Evan Mawarire;

- Calls on the Zimbabwean authorities to ascertain Mr Dzamara’s whereabouts and to ensure that those who are responsible for his abduction face justice; notes that expressing opinion in a non-violent way is a constitutional right for all Zimbabwean citizens and it is the obligation of the authorities to protect the rights of all citizens;

ANNEX II: LIST OF RESOLUTIONS

List of resolutions adopted by the European Parliament during the year 2017 and relating directly or indirectly to human rights violations in the world

Country

Date of adoption in plenary

Title

Africa

Central African Republic +

19.01.2017

Central African Republic

Burundi +

19.01.2017

Situation in Burundi

DCR and Gabon *

02.02.2017

Rule of law crisis in the Democratic Republic of the Congo and in Gabon

Zimbabwe +

16.03.2017

Zimbabwe, the case of Pastor Evan Mawarire

South Sudan +

18.05.2017

South Sudan

Zambia +

18.05.2017

Zambia, particularly the case of Hakainde Hichilema

Ethiopia +

18.05.2017

Ethiopia, notably the case of Dr Merera Gudina

Kenya *

18.05 2017

Dadaab refugee camp

DRC *

14.06.2017

Situation in the Democratic Republic of the Congo

Eritrea +

06.07.2017

Eritrea, notably the cases of Abune Antonios and Dawit Isaak

Burundi +

06.07.2017

Burundi

Gabon +

14.09.2017

Gabon, repression of the opposition

Malawi +

5.10.2017

Situation of people with albinism in Malawi and other African countries

Madagascar +

16.11.2017

Madagascar

Sudan +

16.11.2017

Freedom of expression in Sudan, notably the case of Mohamed Zine al -Abidine

Somalia +

16.11.2017

Terrorist attacks in Somalia

Americas

Nicaragua +

16.02.2017

Situation of human rights and democracy in Nicaragua, the case of Francisca Ramirez

Guatemala +

16.02.2017

Guatemala, notably the situation of human rights defenders

Venezuela *

27.04.2017

Situation in Venezuela

El Salvador +

14.12.2017

The cases of women prosecuted for miscarriage

Asia

Indonesia +

19.01.2017

Indonesia, notably the cases of Hosea Yeimo, Ismael Alua and the Governor of Jakarta

Philippines +

16.03.2017

Philippines – the case of Senator Leila M. De Lima

Bangladesh +

06.04.2017

Bangladesh, including child marriages

South and South East Asia *

13.06.2017

Statelessness in South and South East Asia

Azerbaijan +

15.06.2017

The case of Afgan Mukhtarli and situation of media in Azerbaijan

Pakistan +

15.06.2017

Pakistan, notably the situation of human rights defenders and the death penalty

Indonesia +

15.06.2017

Human rights situation in Indonesia

China / Taiwan +

06.07.2017

The cases of Nobel laureate Liu Xiaobo and Lee Ming-che

Cambodia +

14.09.2017

Cambodia, notably the case of Kem Sokha

Laos +

14.09.2017

Laos, notably the cases of Somphone Phimmasone, Lod Thammavong and Soukane Chaithad

Myanmar +

14.09.2017

Myanmar, in particular the situation of Rohingyas

Maldives +

5.10.2017

Situation in Maldives

Vietnam +

14.12.2017

Freedom of expression in Vietnam, notably the case of Nguyen Van Hoa

Cambodia +

14.12.2017

Cambodia: notably the dissolution of CNRP Party

Afghanistan *

14.12.2017

Situation in Afghanistan

Myanmar *

14.12.2017

Situation of the Rohingya people

Europe

Ukraine +

16.03.2017

Ukrainian prisoners in Russia and the situation in Crimea

Russia +

06.04.2017

Russia, the arrest of Alexei Navalny and other protestors

Belarus +

06.04.2017

Belarus

Ukraine +

5.10.2017

The cases of Crimean Tatar leaders Akhtem Chiygoz, Ilmi Umerov and the journalist Mykola Semena

Middle East

Kuwait and Bahrain +

16.02.2017

Executions in Kuwait and Bahrain

Middle East *

18.05.2017

Achieving the two-state solution in the Middle East

Syria *

18.05.2017

EU Strategy on Syria

Yemen *

15.06.2017

Humanitarian situation in Yemen

Yemen *

30.11.2017

Situation in Yemen

Cross-cutting issues

UNHRC sessions *

16.03.2017

EU priorities for the UN Human Rights Council sessions in 2017

Gender equality *

14.03.2017

Equality between women and men in the EU in 2014-2015

Gender equality *

14.03.2017

Equal treatment between men and women in the access to and supply of goods and services

Gender equality *

14.03.2017

EU funds for gender equality

Women *

04.04.2017

Women and their roles in rural areas

Migration *

05.04.2017

Addressing refugee and migrant movements: the role of EU external action

Business and human rights *

27.04.2017

EU flagship initiative on the garment sector

Vulnerable adults *

01.06.2017

Protection of vulnerable adults

Anti-Semitism *

01.06.2017

Combating anti-semitism

War crimes *

04.07.2017

Addressing human rights violations in the context of war crimes, and crimes against humanity, including genocide

Women *

12.09.2017

EU accession to the Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence

Corruption and human rights *

13.09.2017

Corruption and human rights in third countries

Women *

3.10.2017

Women’s economic empowerment in the private and public sectors in the EU

Civil society *

3.10.2017

Addressing shrinking civil society space in developing countries

Child marriage

4.10.2017

Ending child marriage

Prison systems and conditions *

5.10.2017

Prison systems and conditions

Roma *

25.10.2017

Fundamental rights aspects in Roma integration in the EU: fighting anti-Gypsyism

Women

26.10.2017

Combating sexual harassment and abuse in the EU

Children *

14.12.2017

Implementation of the directive on combating the sexual abuse and sexual exploitation of children and child pornography

___________________________

+ - urgency resolution according to rule 135, EP RoP

* - resolutions with human rights-related issues

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (7.11.2018)

till utskottet för utrikesfrågor

över årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2017 och Europeiska unionens politik på området
(2018/2098(INI))

Föredragande av yttrande: José Inácio Faria

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  Enligt artikel 8 i EUF-fördraget åtar sig EU att verka för jämställdhet och jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet och politik. Genom EU:s jämställdhetsstrategi införlivas ett jämställdhetsperspektiv i EU:s handels- och utrikespolitik.

B.  Våld mot kvinnor och flickor är en av de vanligaste kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i världen. Det förekommer i alla delar av samhället, oavsett ålder, utbildning, inkomst, social ställning och ursprungs- eller bosättningsland, och utgör ett stort hinder mot möjligheten att uppnå jämställdhet mellan könen. Vid väpnade konflikter tillhör kvinnor och barn, inbegripet kvinnor och barn på flykt, samhällets mest utsatta grupper.

C.  Sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter bygger på grundläggande mänskliga rättigheter och utgör väsentliga delar av människovärdet. Dessa rättigheter har dessutom ännu inte säkrats i alla delar av världen, inte ens i alla delar av EU.

1.  Europaparlamentet understryker att EU – i enlighet med målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, det europeiska samförståndet om utveckling och den andra handlingsplanen för jämställdhet 2016–2020 – måste fortsätta att fullfölja sitt engagemang för att utveckla samhällen som är fria från alla former av diskriminering och våld och som bidrar till en jämställd, säker, välmående och hållbar värld.

2.  Europaparlamentet påminner om att jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip i EU och i medlemsstaterna, vilket även framgår av artikel 3.3 i EU-fördraget, och att ett av EU:s främsta mål är att via jämställdhetsintegrering främja jämställdheten, även i andra länder runt om i världen genom utrikespolitik.

3.  Europaparlamentet påminner om att EU:s andra handlingsplan för jämställdhet är ett av unionens grundläggande verktyg för ökad jämställdhet i tredjeländer. Kommissionen uppmanas att ta hänsyn till Europaparlamentets resolution av den 8 oktober 2015 om förnyelse av EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet[1] och parlamentets resolution av den 31 maj 2018 om genomförandet av det gemensamma arbetsdokumentet (SWD(2015)0182 – Jämställdhet och kvinnors egenmakt: förändring av flickors och kvinnors liv med hjälp av EU:s yttre förbindelser 2016–2020[2].

4.  Europaparlamentet betonar att EU måste stå fast vid sitt åtagande att fullständigt genomföra sina skyldigheter och åtaganden avseende kvinnors rättigheter enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, handlingsplanen från Peking och handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling samt respektera resultaten från konferenserna för översyn av dessa.

5.  Europaparlamentet betonar behovet av att garantera tanke-, tros- och religionsfrihet, särskilt för troende kvinnor, som är särskilt utsatta.

6.  Europaparlamentet konstaterar att det nyliberala ramverket faktiskt inverkar negativt på hållbar utveckling och mänskliga rättigheter, inklusive kvinnors rättigheter, som ju är en del av de mänskliga rättigheterna.

7.  Europaparlamentet betonar det faktum att jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet, och påpekar att FN:s generalsekreterare António Guterres bekräftat att det finns otaliga belägg för att investeringar i kvinnor är det effektivaste sättet att lyfta samhällen, företag och länder, och att kvinnors deltagande gör fredsavtal starkare, samhällen mer motståndskraftiga och ekonomier mer livskraftiga.

8.  Europaparlamentet uttrycker samtidigt oro över pågående tillbakagång för och motstånd mot kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, liksom över den grundläggande lagstiftning i många delar av världen som begränsar rättigheterna till detta.

9.  Europaparlamentet betonar att man måste garantera allmän tillgång till hela utbudet av kvalitativa och rimligt prissatta tjänster för sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive omfattande information om sexuell och reproduktiv hälsa och undervisning i sex och samlevnad, familjeplanering och moderna preventivmedel, säkra och lagliga aborter och rekommenderad vård före och efter förlossningen för att förebygga barna- och mödradödlighet. Parlamentet understryker att det finns ett uttryckligt fokus på jämställdhet och kvinnors egenmakt i alla mål för hållbar utveckling, och att större ansträngningar bör göras i strävan efter ett fullständigt förverkligande av kvinnors rättigheter och en faktisk tillämpning av strategier som främjar kvinnors egenmakt och delaktighet i beslutsfattandet.

10.  Europaparlamentet betonar vikten av att se tillgång till hälsovård som en mänsklig rättighet. Parlamentet poängterar behovet av att garantera tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive åtgärder för att se till att kvinnor fritt kontrollerar sina kroppar och liv, har tillgång till familjeplanering och adekvata hygienprodukter för kvinnor och får rekommenderad förlossningsvård och för att förebygga barna- och mödradödlighet. Parlamentet betonar att säkra aborttjänster är viktiga faktorer för att rädda kvinnors liv, och att de bidrar till att man undviker högriskförlossningar och minskar spädbarns- och barnadödligheten. Parlamentet betonar vikten av tillgång till lämpliga genusmedvetna tjänster för psykisk hälsa, särskilt i konfliktsituationer och situationer efter konflikter.

11.  Europaparlamentet fördömer med kraft återinrättandet och utvidgningen av den så kallade munkavleregeln och dess inverkan på kvinnors och flickors tillgång till hälso- och sjukvård i världen. Parlamentet uppmanar återigen EU och medlemsstaterna att med hjälp av både nationell och europeisk utvecklingsfinansiering täcka det ekonomiska underskott som Förenta staterna lämnat efter sig på detta område.

12.  Europaparlamentet finner det oacceptabelt att kvinnors och flickors kroppar – särskilt avseende deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter – fortfarande utgör ett ideologiskt slagfält. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att erkänna kvinnors och flickors oförytterliga rätt till fysisk integritet och till självbestämmande över sina kroppar, och fördömer de ofta förekommande kränkningarna av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, inbegripet den nekade tillgången till familjeplanering, preventivmedel till överkomliga priser samt säkra och lagliga aborter.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka genomförandet av politik som ger flickor och kvinnor egenmakt, bekämpa fattigdom och social utestängning och inom ramen för hållbarhetsmål 5 och ILO:s initiativ från 2018 om kvinnor på arbetsplatsen fokusera på att ge kvinnor och flickor lika tillgång till primär och högre teoretisk och praktisk utbildning, livslångt lärande, anständiga arbetsvillkor och lika lön, lika tillgång till finansiella tjänster och representation i ekonomiska och politiska beslutsprocesser.

14.  Europaparlamentet noterar att kvinnorättsorganisationer och kvinnorättsförsvarare är särskilda måltavlor och drabbas särskilt hårt av det krympande offentliga rummet. Parlamentet betonar att EU måste ge politiskt stöd och ökat skydd samt bevilja finansiella anslag till civilsamhällesorganisationer som främjar kvinnors och flickors rättigheter på alla områden. Parlamentet poängterar behovet av att skydda kvinnliga människorättsförsvarare, som allt oftare utsätts för hot och våld, och till och med har mördats som ett direkt resultat av sin aktivism. EU uppmanas med kraft att ta hänsyn till de särskilda skyddsbehov som kvinnliga människorättsförsvarare har, och alla medlemsstater uppmanas att respektera FN:s förklaring om människorättsförsvarare.

15.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att se till att resultaten från den 62:a sessionen i FN:s kvinnokommission tas med i dess politik, och att den ger en ny impuls till arbetet för att uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinnor och flickor på landsbygden.

16.  Europaparlamentet betonar att man måste ge kvinnor och flickor möjlighet att studera ämnen som naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, liksom humaniora, och lägga särskilt fokus på att öka deras digitala talang och kompetens samt öka deras deltagande inom den naturvetenskapliga och tekniska sektorn.

17.  Europaparlamentet påminner om att lämpliga åtgärder bör utvecklas på utbildningsområdet för att stödja fördomsfria utbildningsprogram som omfattar aktivt medborgarskap, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av interkulturell medvetenhet och förståelse, så att studenterna förbereds bättre för sitt medborgarskap.

18.  Europaparlamentet fördömer alla former av våld i nära relationer, mobbning, sexuellt utnyttjande, människohandel och barn- och tvångsäktenskap som kvinnor och flickor tvingas till i Europa och övriga världen, eftersom allt detta utgör allvarliga människorättskränkningar.

19.  Europaparlamentet välkomnar EU:s gemensamma insatser och investeringar för att tillsammans med FN lansera Spotlight-initiativet, som syftar till att få slut på alla former av våld mot kvinnor och flickor, samtidigt som parlamentet påminner om att våld mot kvinnor och flickor är en av de mest utbredda, ihållande och förödande människorättskränkningarna. Runt om i världen är det fortfarande kvinnor och flickor som oftast riskerar att utsättas för könsrelaterat och sexuellt våld, sexuella trakasserier, sexuella övergrepp och utnyttjande, och övergreppen omfattar även politisk och ekonomisk diskriminering, våld i hemmet, mobbning, sexuellt utnyttjande, hedersvåld, människohandel, barn- och tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och våldtäkt som vapen i krig. Parlamentet fördömer därför alla former av våld mot kvinnor och flickor. Med tanke på att Europeiska jämställdhetsinstitutet 2017 gjorde bedömningen att minst 500 000 kvinnor som bor i EU har utsatts för kvinnlig könsstympning och att ytterligare 180 000 flickor och kvinnor fortfarande riskerar att utsättas, uppmanar parlamentet EU och medlemsstaterna att intensifiera sin kamp mot kvinnlig könsstympning i hela världen och inom EU.

20.  Europaparlamentet beklagar verkligen det faktum att parlamentets utredning om genomförandet av EU:s andra handlingsplan för jämställdhet visar att den nuvarande programplaneringen verkar bortse från genusperspektivet i krissituationer eller svåra konflikter. Parlamentet beklagar att detta bland annat fått till följd att flickor och kvinnor som utsatts för krigsvåldtäkter inte har tillgång till icke-diskriminerande vård, särskilt heltäckande läkarvård, inbegripet abort, trots att den andra handlingsplanen för jämställdhet har som mål att hjälpa kvinnor att ta kontrollen över sitt sexliv och sitt barnafödande.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa människohandel på ett effektivt och verkningsfullt sätt. Parlamentet påpekar något som framgår av flera studier, nämligen att majoriteten av dem som blir föremål för människohandel är kvinnor och flickor, som när de anländer till Europas kuster tvingas prostituera sig i medlemsstaterna.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att i alla handels- och partnerskapsavtal med tredjeländer ägna särskild uppmärksamhet åt respekten för kvinnors och flickors rättigheter.

23.  Europaparlamentet understryker det faktum att mobbning och sexuella trakasserier på arbetsplatsen också är kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

24.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de medlemsstater som inte redan gjort så, att öka takten i ratificeringen och genomförandet av Istanbulkonventionen, som är det första rättsligt bindande internationella instrument som syftar till att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, i alla delar, för att säkerställa samstämdhet mellan EU:s interna och externa åtgärder på detta område. Istanbulkonventionen måste respekteras till fullo. Parlamentet understryker det faktum att religiösa, kulturella eller traditionsgrundade skillnader, eller andra omständigheter, inte kan rättfärdiga diskriminering eller någon form av våld.

25.  Europaparlamentet är medvetet om behovet av att ta itu med den särskilda situation som kvinnor har när de utsätts för diskriminering på flera grunder, såsom könsidentitet, ras, klass, funktion(snedsättning) eller migrationsstatus. Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna uppmanas att utforma och utvärdera utrikespolitiken både ur ett jämställdhetsperspektiv och ur ett intersektionellt perspektiv.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fördubbla sina ansträngningar för att undanröja alla former av könsrelaterat våld, däribland barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, könsbaserat dödande, tvångssterilisering och våldtäkt inom äktenskapet.

27.  Europaparlamentet betonar att EU är fast beslutet att främja jämställdhet och att se till att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla unionsåtgärder, vilket är en skyldighet som fastställs i fördragen, så att jämställdhet blir en central prioritering i EU:s alla riktlinjer, arbetsförbindelser, strategier och åtgärder, inbegripet yttre åtgärder. Parlamentet stöder därför de samordnade insatser som görs i detta syfte i multilaterala dialoger och i EU-delegationernas verksamhet, t.ex. valobservatörsuppdrag. Parlamentet framhåller behovet av att förstärka det arbete som utförs av utrikestjänstens chefsrådgivare för jämställdhet i tredjeländer och som syftar till att främja fred, säkerhet och grundläggande friheter, genom att anslå en särskild budget för hennes behörighetsområde.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett jämställdhetskapitel i frihandelsavtal med tredjeländer och klausuler som uppmanar de länderna att ratificera och genomföra de 27 internationella konventioner – om mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter, miljöskydd och god samhällsstyrning – som anges i det allmänna preferenssystemet (GSP) och GSP-plus. Parlamentet understryker att det är mycket viktigt att övervaka genomförandet av detta och vid behov vidta åtgärder samt fästa särskild uppmärksamhet på jämställdheten. Parlamentet påpekar att konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor är en av de relevanta konventionerna inom GSP-plus.

29.  Europaparlamentet beklagar att endast 21,9 % av cheferna för EU:s delegationer är kvinnor enligt 2016 års statistik[3], och att endast en av EU:s åtta särskilda representanter är en kvinna. Parlamentet beklagar även att kvinnor utgör endast omkring 25 % av personalen i civila uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), och att det inte finns någon fullständig statistik över kvinnors deltagande i denna politiks militära uppdrag och operationer.

30.  Europaparlamentet noterar att tillräcklig finansiering för jämställdhet i EU:s yttre förbindelser kommer att bli nödvändig för att bevara det politiska engagemanget för detta mål. Parlamentet understryker att nuvarande finansiering för insatser för jämställdhet och kvinnors egenmakt fortfarande är otillräcklig, och uppmanar till att vända denna situation i nästa fleråriga budgetram.

31.  Europaparlamentet välkomnar strategin att integrera ett jämställdhetsperspektiv i EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska verksamhet, och betonar vikten av att tillhandahålla lämplig utbildning i genusfrågor för hälso- och sjukvårdspersonal och biståndsarbetare, inklusive personer som arbetar med katastrofbistånd.

32.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att kvinnor, ungdomar och hbtqi-personer görs delaktiga i freds- och försoningsprocesser, och framhåller att konsten och den interkulturella dialogen kan spela en viktig roll i detta avseende, vilket framgår av det gemensamma meddelandet från Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik ”Mot en europeisk strategi för internationella kulturella förbindelser” (JOIN(2016)0029).

33.  Europaparlamentet betonar vikten av att tillgodose änkors särskilda behov i alla åldrar i konflikt- och postkonfliktområden, i synnerhet deras behov av ekonomiskt och psykologiskt stöd, och lyfter fram den viktiga roll de bör spela i freds- och försoningsprocesserna.

34.  Europaparlamentet understryker att religiösa, kulturella och traditionsgrundade skillnader, under inga omständigheter kan rättfärdiga diskriminering eller någon form av våld. Parlamentet stöder EU:s initiativ för förhindrande av våldsbejakande extremism genom en jämställdhetsbaserad strategi, och förespråkar fler jämställdhetsinriktade projekt som stärker kvinnors och flickors roll i fredsbyggande arbete, konflikt- och terrorismförebyggande åtgärder och humanitära insatser.

35.  Europaparlamentet riktar en kraftfull uppmaning till Europeiska utrikestjänsten om att stödja kvinnornas roll i det terrorismförebyggande arbetet. Parlamentet konstaterar det som visats i flera studier, nämligen att kvinnor, i sin egenskap av mödrar, genom kontinuerlig dialog och nära känslomässiga band med barnen, har potential att hålla dem borta från olika former av försök att radikalisera dem och att skydda dem från risken att utsättas för mental indoktrinering av olika extremistiska grupper. Parlamentet betonar att kvinnor, just i sin egenskap av kontaktpunkt mellan samhället och den egna familjen, kan spela rollen som ”dörrvakt” genom att ge viktig information som kan främja icke-våldsamma insatser och förhindra eventuella terroristhandlingar.

36.  Europaparlamentet uppmanar EU att i sin verksamhet med tredjeländer och i medlemsstaterna bekämpa könsrelaterat våld, så mycket man förmår och med användning av alla tillgängliga instrument.

37.  Europaparlamentet fördömer de grymheter som fördrivna personer utsatts för, till exempel flyktingar, migranter och asylsökande, och särskilt kvinnor och flickor. Parlamentet fördömer det faktum att homosexualitet alltjämt betraktas som ett brott i vissa tredjeländer. Parlamentet fördömer alla former av diskriminering av och våld mot hbtqi-personer. Parlamentet fördömer den rådande situationen, där kvinnor och hbtqi-personer som vill söka asyl i EU utsätter sig för en allvarlig risk för sexuellt och könsrelaterat våld under resan och på mottagningsenheterna. Parlamentet framhåller att kvinnor, flickor och hbtqi-personer som åberopar en välgrundad rädsla för könsrelaterad förföljelse måste kunna ansöka om visum av humanitära skäl på ett tryggt och säkert sätt. Medlemsstaterna uppmanas att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av kvinnliga migranter, flyktingar och asylsökande, till exempel att ge juridisk rådgivning, tillgång till hälso- och sjukvård, trygga utrymmen för kvinnor och barn samt tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter, inbegripet säkra aborter.

38.  Europaparlamentet framhåller det faktum att könsrelaterat våld och könsrelaterad diskriminering – som bland annat, men inte enbart, inbegriper våldtäkt och sexuellt våld, kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap, våld i hemmet, så kallade hedersbrott och könsdiskriminering som sker med statens goda minne – utgör förföljelse och bör vara giltiga skäl för att ansöka om asyl eller humanitärt skydd, och detta bör därför återspeglas i det nya instrumentet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att erkänna könsrelaterad förföljelse som giltig grund för att söka internationellt skydd, och att säkerställa en integrering av jämställdhetsperspektivet i alla skeden av asylförfarandet, genom att följa FN:s flyktingkommissariats riktlinjer från 2002 om internationellt skydd: könsrelaterad förföljelse.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka användningen av genusmedvetna strategier för att tillgodose de särskilda behoven hos kvinnor och flickor som är i behov av internationellt skydd, med särskild inriktning på att ge stöd till flickor och kvinnor som är offer för könsrelaterat våld i sina ursprungsländer och längs migrationsrutterna.

40.  Europaparlamentet fördömer alla former av diskriminering av och våld mot hbtqi-personer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att genom EU:s yttre åtgärder öka och främja den globala medvetenheten om hbtqi-personers rättigheter, för att få slut på den diskriminering som dessa personer dagligen utsätts för, i linje med riktlinjerna för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för hbtqi-personer.

41.  Europaparlamentet fördömer det faktum att kvinnor i vissa länder fortfarande har begränsad tillgång till beslutsprocesserna och därmed berövas sina grundläggande medborgerliga rättigheter.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

22.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

18

5

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Maria Arena, Beatriz Becerra Basterrechea, Heinz K. Becker, Vilija Blinkevičiūtė, Arne Gericke, Anna Hedh, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Florent Marcellesi, Barbara Matera, Angelika Mlinar, Maria Noichl, Marijana Petir, Pina Picierno, João Pimenta Lopes, Liliana Rodrigues, Ernest Urtasun, Ángela Vallina, Anna Záborská, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

José Inácio Faria, Eleonora Forenza, Jordi Solé, Julie Ward

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

18

+

ALDE

Beatriz Becerra Basterrechea, Angelika Mlinar

EFDD

Daniela Aiuto

GUE/NGL

Eleonora Forenza, Ángela Vallina

PPE

José Inácio Faria, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Barbara Matera

S&D

Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Hedh, Maria Noichl, Pina Picierno, Liliana Rodrigues, Julie Ward

VERTS/ALE

Florent Marcellesi, Jordi Solé, Ernest Urtasun

5

-

ECR

Arne Gericke, Jana Žitňanská

PPE

Heinz K. Becker, Marijana Petir, Anna Záborská

1

0

GUE/NGL

João Pimenta Lopes

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

  • [1]  EUT C 349, 17.10.2017, s. 50.
  • [2]  Antagna texter, P8_TA(2018)0239.
  • [3]  Utrikestjänstens rapport ”EEAS Human Resources Report 2017”, publicerad den 16 maj 2018.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

12.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

6

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Petras Auštrevičius, Bas Belder, James Carver, Lorenzo Cesa, Aymeric Chauprade, Javier Couso Permuy, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Michael Gahler, Tunne Kelam, Wajid Khan, Eduard Kukan, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Michel Reimon, Jean-Luc Schaffhauser, Anders Sellström, Alyn Smith, Jordi Solé, Dobromir Sośnierz, Jaromír Štětina, Charles Tannock, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andrea Bocskor, Neena Gill, Rebecca Harms, Marek Jurek, Juan Fernando López Aguilar, Antonio López-Istúriz White, Urmas Paet, Bodil Valero, Mirja Vehkaperä, Marie-Christine Vergiat

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Eleonora Evi, Rupert Matthews, Miroslav Mikolášik, Liliana Rodrigues, Flavio Zanonato

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

41

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Urmas Paet, Jozo Radoš, Ivo Vajgl, Mirja Vehkaperä

EFDD

Aymeric Chauprade, Eleonora Evi

PPE

Michèle Alliot-Marie, Lorenzo Cesa, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Tunne Kelam, Eduard Kukan, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Ramona Nicole Mănescu, Francisco José Millán Mon, Alojz Peterle, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Anders Sellström, Jaromír Štětina

S&D

Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Neena Gill, Wajid Khan, Arne Lietz, Juan Fernando López Aguilar, Andrejs Mamikins, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Liliana Rodrigues, Flavio Zanonato

VERTS/ALE

Rebecca Harms, Barbara Lochbihler, Michel Reimon, Alyn Smith, Jordi Solé, Bodil Valero

6

-

ECR

Bas Belder, Marek Jurek

ENF

Jean-Luc Schaffhauser

NI

James Carver, Georgios Epitideios, Dobromir Sośnierz

8

0

ECR

Rupert Matthews, Charles Tannock

GUE/NGL

Javier Couso Permuy, Sabine Lösing, Miguel Urbán Crespo, Marie-Christine Vergiat

PPE

Andrea Bocskor, Miroslav Mikolášik

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 6 december 2018
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy