BETÄNKANDE om blockkedja: en framåtblickande handelspolitik

27.11.2018 - (2018/2085(INI))

Utskottet för internationell handel
Föredragande: Emma McClarkin
Föredragande av yttrande (*):
Cristian-Silviu Buşoi, utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Ana Gomes, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

Blockkedja: en framåtblickande handelspolitik

(2018/2085(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 207.3 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats),

–  med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om handel med informationsteknikprodukter,

–  med beaktande av WTO:s arbetsprogram om e-handel,

–  med beaktande av WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer,

–  med beaktande av Världstullorganisationens reviderade Kyotokonvention,

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om virtuella valutor[1],

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar[2],

–  med beaktade av sin resolution av den 12 december 2017 om en digital handelsstrategi[3],

–  med beaktande av sin resolution av den 16 maj 2017 om utvärderingen av externa aspekter av tullens arbete och förvaltning som ett verktyg för att underlätta handel och bekämpa olaglig handel[4],

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2017 om den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna[5],

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen om handel och kvinnors ekonomiska egenmakt från WTO:s ministerkonferens i Buenos Aires i december 2017[6],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)[7],

–  med beaktande av kommissionens förslag till övergripande bestämmelser om uppgiftsflöden över gränserna för skyddet av personuppgifter (inom EU-handeln och investeringsavtal),

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Europeiska regionkommittén om genomförandet av den handelspolitiska strategin Handel för alla – Genomföra en progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen (COM(2017)0491),

–  med beaktande av rapporten från 2016 från den vetenskapliga chefsrådgivaren i det brittiska regeringskansliet ”Distributed Ledger Technology: beyond block chain”[8],

–  med beaktande av vitboken från 2018 från FN:s Centre for Trade Facilitation and Electronic Business (UN/Cefact) om blockkedjans tekniska tillämpningar,

–  med beaktande av förklaringen av den 10 april 2018 från 21 EU-medlemsstater och Norge om upprättandet av ett europeiskt partnerskap för blockkedjan[9], efter vilket ytterligare fem medlemsstater har anslutit sig till partnerskapet, vilket innebär att det nuvarande antalet undertecknande länder är 27,

–  med beaktande av kommissionens införande av EU:s observationscentrum och forum för blockkedjor den 1 februari 2018[10],

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 19 oktober 2017[11],

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0407/2018), och av följande skäl:

A.  I detta betänkande betraktas blockkedjan, om inte annat anges, som en privat, tillståndsbelagd distribuerad databasteknik (distributed ledger technology, DLT, ibland även kallad teknik för distribuerade liggare), som utgörs av en databas bestående av datamängder som visas i en följd och som läggs till i samförstånd med nätoperatörer.

B.  Olika fallstudier och branscher kommer att ha olika användning av en blandning av privata/offentliga, tillståndsbelagda/tillståndslösa blockkedjor.

C.  Varje block på en blockkedja innehåller en hash som bekräftar data på tidigare block. Därigenom kan enskilda parter genomföra transaktioner med större förtroende och ansvarsskyldighet, då det är svårt att förfalska uppgifter som lagras i en liggare.

D.  Blockkedjeteknik med öppen källkod utgör grunden för framväxten av tillståndsbelagda blockkedjor globalt sett, och bidrar till att öka förtroendenivån bland deltagarna för ett givet affärsrelaterat nätverk.

E.  Blockkedjan skulle kunna göra det möjligt för vissa administratörer att klart och tydligt definiera deltagarnas roller, ansvarsområden, gränser för åtkomst och valideringsrättigheter.

F.  Den globala handeln grundar sig på en leveranskedjesektor på uppskattningsvis 16 biljoner euro, där de höga transaktionskostnaderna och det betungande pappersarbetet leder till komplicerade processer och system som är mottagliga för fel.

G.  Det har inletts lovande pilotinitiativ som skulle kunna minska transportkostnaderna, göra industrin miljövänligare och förbättra de ekonomiska resultaten.

H.  Det finns minst 202 blockkedjeinitiativ från regeringshåll i 45 länder världen över, och i synnerhet ekonomierna i regionerna Asien–Stillahavsområdet, Nord-, Mellan- och Sydamerika samt Mellanöstern investerar i blockkedjeteknik för handel.

I.  Blockkedjan kan stärka och förbättra EU:s handelspolitik, till exempel frihandelsavtal, överenskommelser om ömsesidigt erkännande – särskilt av godkända ekonomiska aktörer –, beslut om adekvat skydd av data och handelspolitiska skyddsåtgärder.

J.  Blockkedjan har stor potential att förbättra insynen och spårbarheten i hela leveranskedjan, öka förtroendenivån för ett givet nätverk bland deltagarna, förenkla tullkontroller och regelefterlevnad, minska transaktionskostnader, göra data svårare att ändra, vilket ökar säkerheten, och fungera som ett verktyg för att bekämpa korruption. De potentiella fördelarna åtföljs av flera utmaningar, som till exempel it-säkerhet.

K.  Blockkedjan kan utgöra ett ramverk för insyn i en leveranskedja, minska korruptionen, upptäcka skatteundandragande, möjliggöra spårning av olagliga betalningar och ta itu med handelsbaserad penningtvätt. Det föreligger risker med anknytning till användning av icke-tillståndsbelagda blockkedjeapplikationer för kriminell verksamhet, däribland skatteundandragande, skatteflykt och handelsbaserad penningtvätt. Kommissionen och medlemsstaterna måste utan dröjsmål övervaka och ta itu med dessa problem.

L.  Blockkedjor är fortfarande under utveckling inom internationell handel, vilket gör att det krävs ett innovationsvänligt, främjande och uppmuntrande ramverk som är rättssäkert, samtidigt som det innehåller skydd för konsumenterna, investerarna och miljön, ökar teknikens sociala värde, minskar den digitala klyftan och förbättrar medborgarnas digitala färdigheter.

M.  Blockkedjetekniken kan ge alla parter som deltar i handel, oavsett om de är offentliga och privata, permanent tillgång i realtid till en oföränderlig, tidstämplad databas som innehåller dokument om transaktioner och kan på så sätt hjälpa till att bygga upp förtroendet, undvika problem med efterlevnaden och ta itu med användningen av förfalskade varor eller falska dokument.

N.  Några regioner och storstadsområden inom EU har redan börjat utveckla den här tekniken genom specifika projekt och program baserade på deras egna särdrag, och skapar nätverk för att sprida bästa praxis.

EU:s handelspolitik

1.  Europaparlamentet erkänner att EU:s frihandelsavtal, trots tidigare handelsframgångar, har en stor outnyttjad potential och fortfarande väntar på att utnyttjas fullt ut då, i genomsnitt, endast 67 % av EU:s exportörer och 90 % av EU:s importörer använder förmånstullar inom både EU och dess partnerländer eller -regioner. Parlamentet stöder analyser av tekniska lösningar som kan öka användningen av frihandelsavtal och ge ökad export. Parlamentet noterar att exportörer skulle kunna ladda upp alla sina dokument till en applikation från en offentlig myndighet som skulle stödjas av blockkedjan, och därmed visa att de uppfyller villkoren för den förmånsbehandling som beviljas genom ett frihandelsavtal, som till exempel kvalificering av preferentiella ursprungsregler, sanitära och fytosanitära regler och bestämmelser om handel och hållbar utveckling. Parlamentet anser att blockkedjan skulle kunna förbättra bestämmelserna om kumulation i frihandelsavtal.

2.  Europaparlamentet betraktar förfarandena för att få certifiering avseende både preferentiella och icke-preferentiella ursprungsregler som dyra och krångliga för företagen. Parlamentet anser att blockkedjan, när det gäller preferentiella regler, kan bidra till fastställandet av en varas ekonomiska nationalitet. Parlamentet anser dessutom att blockkedjan, när det gäller icke-preferentiella regler, skulle kunna understödja EU:s proportionerliga användning av handelspolitiska skyddsinstrument genom att skapa insyn i härkomsten för varor som förs in på den europeiska marknaden och ge en överblick över importflödet för att säkerställa mer rättvisa spelregler för företagen.

3.  Europaparlamentet betonar att blockkedjan har potential att stödja agendan för handel och hållbar utveckling genom att skapa förtroende för härkomsten för råmaterial och varor, transparenta tillverkningsprocesser och leveranskedjor, och för deras förenlighet med internationella regler när det gäller rättigheter inom områdena arbete, sociala frågor och miljö, med hänsyn till den särskilda relevansen för konfliktmineraler, olaglig handel med kulturföremål, exportkontroll och korruption. Parlamentet betonar att blockkedjan skulle kunna bidra till företagens hållbarhetsarbete och främja ett ansvarsfullt företagande.

4.  Europaparlamentet anser att överenskommelser om ömsesidigt erkännande av godkända ekonomiska aktörer gör det möjligt för företag att diversifiera sina leveranskedjor på grund av minskad tid och minskade kostnader förknippade med gränsöverskridande tullar. Parlamentet konstaterar att det finns genomförandeproblem att ta itu med. Parlamentet anser att blockkedjan genom ett sömlöst datautbyte har potential att minska osäkerheten i samband med genomförandet av överenskommelser om ömsesidigt erkännande av godkända ekonomiska aktörer.

Externa aspekter på förenklade tull- och handelsprocedurer

5.  Europaparlamentet välkomnar varmt avtalet om förenklade handelsprocedurer. Parlamentet betraktar detta som en utgångspunkt för WTO:s medlemmar att utforska nya sätt att underlätta handeln, bland annat genom blockkedjan. Parlamentet välkomnar EU:s insatser för att bevara och stärka WTO och dess ställningstagande för ett regelbaserat handelssystem för att säkerställa lika villkor och efterlevnaden av globala handelsregler.

6.  Europaparlamentet anser att blockkedjan skulle kunna göra det möjligt för tullmyndigheter att automatiskt erhålla den information som krävs för en tulldeklaration, minska behovet av manuella kontroller och pappershantering, och ge en exakt uppdatering av statusen och egenskaperna hos varor som förs in i EU till alla relevanta parter på en och samma gång och därmed förbättra spårningskapaciteten och transparensen.

7.  Europaparlamentet anser att digitaliseringen kommer att göra utbytet av information effektivare och öppnare. Parlamentet menar att blockkedjan kan göra det möjligt för producenter, laboratorier, transportföretag, myndigheter och konsumenter att få tillgång till och dela all nödvändig information avseende, exempelvis, härkomst, testning, certifiering och licensiering. Parlamentet noterar att blockkedjan också skulle kunna understödja lämpligt utfärdande av e-certifikat. Parlamentet betraktar digitaliseringen och användningen av applikationer längs leveranskedjan som både en förutsättning för och ett komplement till en fullt ut fungerande blockkedja. Parlamentet noterar att det föreligger betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller digitalisering.

8.  Europaparlamentet anser att användning av blockkedjeteknik i hela leveranskedjan kan öka den globala handelns effektivitet, hastighet och volym genom att begränsa de kostnader som är förknippade med internationella transaktioner och bidra till företags förmåga att identifiera nya handelspartner. Parlamentet anser även att användning av blockkedjeteknik kan leda till ökat konsumentskydd och större förtroende bland konsumenterna för den digitala handeln.

9.  Europaparlamentet understryker tillämpningen av blockkedjan, framför allt på följande sätt:

a)  Den stärker vissheten både avseende varors ursprung och de immateriella rättigheter som är förknippade med dem och minskar därigenom risken för att olagliga varor, inbegripet oäkta och förfalskade varor, ska komma in i leveranskedjan.

b)  Den ger myndigheterna exakt information när en vara har skadats/manipulerats i leveranskedjor.

c)  Den förbättrar transparensen och spårbarheten genom att göra det möjligt för alla deltagare att registrera sina transaktioner och dela den här informationen i nätverket.

d)  Den värnar om konsumentskyddet och konsumenternas förtroende genom att tillhandahålla konsumenterna detaljerade uppgifter om varor och bidra till företags hållbarhetsarbete.

e)  Den minskar kostnaderna för leveranskedjans förvaltning genom att undanröja behovet av mellanhänder och de kostnader som de ger upphov till, tillsammans med det fysiska behovet av att ta fram, transportera och hantera dokumentation i pappersformat.

f)  Den förbättrar tillämpningen av korrekt tull- och momsbetalning och inkassering av inkomster inom ramen för handelspolitik.

g)  Den minskar den totala tiden varor är i transit genom att automatisera uppgifter som vanligen fullgörs på manuell väg. Parlamentet noterar den medföljande fördelen, i synnerhet för just-in-time leveranskedjor, i form av en minskning både av transportnäringens kostnader och koldioxidavtryck.

10.  Europaparlamentet noterar att kriminella kan manipulera den lagliga handeln för att dölja sin olagliga verksamhet, exempelvis handelsbaserad penningtvätt, genom att manipulera den nödvändiga dokumentationen, exempelvis genom att övervärdera eller undervärdera varorna i fråga. Parlamentet anser att blockkedjan kan göra det möjligt för tullen och andra myndigheter att vidta nödvändiga åtgärder på ett lägligt, snabbt och samordnat sätt för att avslöja olagliga finansiella flöden.

Dataflöden över gränserna och dataskydd

11.  Europaparlamentet betraktar dataflöden över gränserna som en viktig del av den internationella handeln med varor och tjänster och utformningen av blockkedjans arkitektur.

12.  Europaparlamentet framhäver blockkedjans möjligheter när det gäller att validera transaktioner i en internationell leveranskedja, genom att fastställa gränser för åtkomst och valideringsförfaranden för deltagare.

13.  Europaparlamentet noterar sambandet mellan blockkedjan och dataflöden över gränserna när det gäller handel. Parlamentet noterar att ett privat tillståndsbelagt nätverk för transaktioner mellan flera liggare (ett s.k. interledger network) kan skapa förtroende mellan plattformar genom att integrera uppgifter från flera källor. Parlamentet erkänner betydelsen av dataflöden över gränserna för tillväxt och arbetstillfällen. Parlamentet betonar skillnaden mellan personuppgifter och andra uppgifter i blockkedjor.

14.  Europaparlamentet är medvetet om den utmaning som förhållandet mellan blockkedjan och genomförandet av den allmänna dataskyddsförordningen innebär. Parlamentet framhåller att blockkedjans genomförande ska vara förenligt med all befintlig och framtida EU-lagstiftning om reglerna för dataskydd och integritet. Parlamentet betonar att blockkedjeteknik kan tillhandahålla lösningar vad gäller bestämmelserna om ”inbyggt dataskydd” i genomförandet av den allmänna dataskyddsförordningen, på grundval av deras gemensamma principer om att uppgifter ska vara säkra och kontrolleras av ägaren. Parlamentet betonar den allmänna dataskyddsförordningens begränsade effekt på kommersiella transaktioner på grund av avsaknaden av personuppgifter om privata tillståndsbelagda blockkedjor. Parlamentet erkänner dock behovet av nödvändiga skyddsåtgärder och en översyn av regelverket. Parlamentet betonar att den allmänna dataskyddsförordningen är tillämplig endast om det handlar om personuppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att titta närmare på denna fråga.

15.  Europaparlamentet erkänner nödvändigheten av att blockkedjor utformas i överensstämmelse med rätten att bli bortglömd och noterar att verifierade användare av blockkedjor och blockkedjeapplikationer när som helst ska ha tillgång till all data med anknytning till transaktioner som de deltar i, i enlighet med sin rätt till tillgång.

16.  Europaparlamentet upprepar sitt krav om bestämmelser som gör att det digitala ekosystemet fungerar fullt ut och som främjar dataflöden över gränserna i frihandelsavtal. Parlamentet noterar i detta avseende att beslut om adekvat skyddsnivå inte främjar det fria flödet av andra uppgifter än personuppgifter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förhandla fram bindande och genomdrivbara åtaganden rörande dataöverföringar i frihandelsavtal, inklusive överföringar av andra uppgifter än personuppgifter.

17.  Europaparlamentet understryker att blockkedjor innebär ett nytt paradigm inom datalagring och datahantering, som kan decentralisera former av mänsklig samverkan, marknader, bankverksamhet och internationell handel. Parlamentet betonar att blockkedjans uppkomst innebär både möjligheter och utmaningar i fråga om dataskydd, öppenhet och ekonomisk brottslighet, eftersom data är oföränderlig när den väl matats in och delas med alla deltagande parter, vilket även säkerställer dess säkerhet och integritet. Parlamentet begär att allt som kan göras görs, också på nationell nivå, för att garantera att tekniken är skyddad mot förfalskning och oföränderlig och för att säkerställa att den grundläggande rätten till dataskydd inte äventyras.

18.  Europaparlamentet erkänner de utmaningar som förhållandet mellan blockkedjetekniken och genomförandet av EU:s ramverk för dataskydd, nämligen den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR), för med sig, och erinrar om att detta förhållande, som en följd, skulle kunna visa att det föreligger en konflikt mellan skyddet av grundläggande rättigheter, å ena sidan, och främjandet av innovation, å andra sidan. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att säkerställa att blockkedjan fullt ut är förenlig med EU:s ramverk för dataskydd och fullt ut respekterar de principer som föreskrivs i unionslagstiftningen, framför allt i förhållande till behandling av personuppgifter som en grundläggande rättighet enligt artikel 8.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 16.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

19.  Europaparlamentet betonar dessutom att blockkedjor, delvis till följd av den konflikt som anges ovan, inte på något sätt automatiskt stöder datasuveränitet och att de därför specifikt måste utformas för att göra det, med tanke på att de även kan innebära risker avseende dataskydd.

20.  Europaparlamentet understryker att blockkedjeteknik, om den är ändamålsenligt utformad, bör vara förenlig med principen om ”inbyggt dataskydd”, som är till för att ge den registrerade större kontroll över sina data, i överensstämmelse med GDPR. Parlamentet betonar dessutom att personuppgifter i en blockkedja normalt sett inte är anonymiserade, vilket innebär att de omfattas av GDPR. Parlamentet betonar att blockkedjor ska vara fullt ut förenliga med unionslagstiftningen, också när de används för behandling av personuppgifter. Parlamentet rekommenderar i detta avseende att blockkedjor och applikationer ska inbegripa mekanismer som säkerställer att uppgifter kan vara helt anonymiserade, så att det därigenom garanteras att de enbart lagrar uppgifter som inte avser en identifierad eller identifierbar fysisk person.

21.  Europaparlamentet understryker att det för framtida blockkedjeapplikationer bör införas mekanismer för att skydda personuppgifter och användarnas integritet och säkerställa att uppgifterna kan vara helt anonymiserade. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att finansiera forskning, särskilt akademisk forskning, och innovation om nya blockkedjetekniker som är förenliga med GDPR och grundas på principen om inbyggt uppgiftsskydd såsom zk-SNARK (zero-knowledge succinct non–interactive arguments of knowledge).

22.  Europaparlamentet anser att blockkedjetekniken , för att förhindra ett åsidosättande av den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter, inte får användas för att behandla personuppgifter om inte den berörda organisation som genomför den kan garantera överensstämmelse med GDPR och särskilt kan säkerställa att rätten till rättelse och rätten till radering av uppgifter skyddas.

23.  Europaparlamentet framhäver det faktum att blockkedjeanvändare kan vara både personuppgiftsansvariga, för de personuppgifter de laddar upp i liggaren, och personuppgiftsbiträden genom lagringen av en fullständig kopia av liggaren på sin egen dator.

24.  Europaparlamentet noterar att vissa blockkedjeteknikers oföränderliga natur, i fall då blockkedjan innehåller personuppgifter, sannolikt kommer att vara oförenlig med den ”rätt till radering” som föreskrivs i artikel 17 GDPR.

25.  Europaparlamentet noterar med oro att spridningen av kopior av data i en blockkedja, i fall då blockkedjan innehåller personuppgifter, sannolikt kommer att vara oförenlig med principen om uppgiftsminimering som föreskrivs i artikel 5 GDPR.

26.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska dataskyddsstyrelsen att utfärda riktlinjer och rekommendationer för att säkerställa att blockkedjetekniken är förenlig med unionslagstiftningen.

27.  Europaparlamentet konstaterar med oro att det inte görs någon som helst hänvisning till de allvarliga konsekvenserna av hur blockkedjeteknik tillämpas, framför allt inom områden såsom bekämpning av penningtvätt, skatteundandragande och finansiering av terrorism. Parlamentet anser att all användning av blockkedjetekniken bör föregripas genom en avgränsning av vad som ska lagras på och utanför kedjan, varvid personuppgifter ska lagras utanför kedjan.

Små och medelstora företag

28.  Europaparlamentet anser att innovation och främjande av blockkedjan kan ge små och medelstora företag ekonomiska möjligheter att expandera internationellt och att övervinna de kostnader som export medför, genom att förenkla kontakterna med konsumenter, tullmyndigheter, internationella och inhemska regleringsorgan och andra företag som ingår i leveranskedjan. Parlamentet tillägger att blockkedjeinfrastruktur kan vara till hjälp för att snabbt och till låg kostnad få ut produkter och tjänster på marknaden.

29.  Europaparlamentet framhåller de fördelar som blockkedjan kan medföra för små och medelstora företag genom att möjliggöra kommunikation, samarbetsverktyg och säkra betalningar peer-to-peer och därmed göra det lättare att bedriva handel och minska risken för icke-betalning och kostnaderna för rättsliga förfaranden med anknytning till kontraktuppfyllelse genom användning av smarta kontrakt. Parlamentet är medvetet om behovet av att säkerställa att utvecklingen av blockkedjan inom internationell handel inbegriper små och medelstora företag. Parlamentet framhåller att det kan vara så att smarta kontrakt för närvarande inte är tillräckligt mogna för att kunna betraktas som rättsligt bindande inom ramen för något sektoriellt regelverk och att det krävs ytterligare bedömning av riskerna.

30.  Europaparlamentet erkänner de möjligheter, däribland för små och medelstora företag, som införande av blockkedjeteknik som en del av EU:s handelspolitik medför, vilka bland flera andra fördelar skulle kunna leda till lägre transaktionskostnader och större effektivitet. Parlamentet erkänner även att blockkedjeteknik erbjuder möjligheten att förbättra förtroendet för och tilltron till det befintliga handelssystemet, genom att tillhandahålla ett oföränderligt register över transaktioner. Parlamentet medger dock att tillämpningen av denna teknik, i fall som inte omfattas av tillämpningsområdet för EU:s handelspolitik, kan innebära risker för penningtvätt och underlätta finansiering av organiserad brottslighet.

Interoperabilitet, skalbarhet och interaktioner med relaterad teknik

31.  Europaparlamentet begrundar problemen med skalbarhet i samband med införandet av blockkedjesystem i samband med utbyggnaden av internationella handelsnätverk.

32.  Europaparlamentet noterar spridningen av olika blockkedjor som förankrar transaktionsdata i separata privata och offentliga liggare. Parlamentet är medvetet om att det finns ett växande behov av att utveckla globala interoperabilitetsstandarder för att integrera transaktioner i olika blockkedjor runt ett objekts rörelse längs med en leveranskedja, i syfte att främja interoperabiliteten mellan system, inbegripet äldre operativsystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka samarbetet med ISO och andra relevanta standardiseringsorgan.

33.   Europaparlamentet beaktar de möjliga interaktionerna mellan blockkedjeteknik och andra innovationer inom internationell handel. Parlamentet understryker behovet av att analysera möjligheter och utmaningar som är kopplade till blockkedjeteknikens utveckling. Parlamentet efterlyser ytterligare forskning om sådan tekniks tillämpbarhet för den internationella handelns digitala omvandling och automatisering samt för den offentliga sektorn, särskilt inom ramen för programmet för ett digitalt Europa.

Slutsatser

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa utvecklingen när det gäller blockkedjan, särskilt de pågående pilotprojekten och pilotinitiativen i den internationella leveranskedjan och de externa aspekterna av tullar och regleringsprocesser. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett horisontellt strategidokument som involverar alla relevanta generaldirektorat om införande av blockkedjeteknik i handeln och förvaltningen av leveranskedjor samt på området immaterialrätt och i synnerhet vad gäller bekämpning av förfalskningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de rättsliga och förvaltningsmässiga aspekterna av blockkedjan och huruvida blockkedjan erbjuder bättre lösningar när det gäller befintlig och framväxande teknik med hjälp av vilken befintliga utmaningar för EU:s handelspolitik kan hanteras. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa utvecklingen när det gäller blockkedjan, särskilt de pågående pilotprojekten och pilotinitiativen i den internationella leveranskedjan. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett strategidokument om införande av blockkedjeteknik i handeln och förvaltningen av leveranskedjor. Parlamentet anser att målet för projekt och initiativ i internationella leveranskedjor måste vara att övertyga olika aktörer på blockkedjeområdet, och gemensamt utveckla gemensamma projekt så att bland annat områdena identitet, härkomst och datalagring lyfts av olika partner.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för blockkedjeapplikationer för internationell handel, för att ge industrin och tullen och tillsynsmyndigheter en tillräcklig rättssäkerhetsnivå som uppmuntrar till användning av blockkedjan och till innovation på detta område. Parlamentet betonar att lagstiftning om tekniken som ligger till grund för applikationerna skulle begränsa innovation och skapandet av nya applikationer. Parlamentet understryker betydelsen för EU, och i synnerhet för den europeiska industrin, av att visa ledarskap och ägande på området blockkedjeteknik och av att säkerställa lika villkor i fråga om den globala konkurrensen och på områdena utveckling och regelverk. Parlamentet understryker vikten av dialog och utbyte av bästa praxis samt av att bygga upp kompetens och digitala färdigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att inleda och övervaka pilotprojekt där blockkedjeteknik används inom internationell handel, i syfte att pröva dess fördelar.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att förenkla och förbättra flödet av information om förenklade handelsprocedurer genom att bland annat införa lämplig informations- och kommunikationsteknik.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en rådgivande grupp inom GD Handel för blockkedjan och att utarbeta ett konceptdokument för privata tillståndsbelagda pilotprojekt om obruten användning av blockkedjan i hela leveranskedjan, som omfattar tullen och andra gränsöverskridande myndigheter och beaktar immaterialrätt och bekämpning av förfalskningar. Parlamentet är medvetet om att blockkedjetekniken ännu befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede, men det finns ändå ett behov av en strategi för industrin om ett effektivt genomförande av blockkedjan.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka sätt på vilka blockkedjan kan stödja handel och hållbar utveckling. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att åtgärder till stöd för EU:s digitala handelsstrategi bör vara helt i linje med och bidra till genomförandet av målen för hållbar utveckling, inklusive det femte målet om jämställdhet och kvinnors egenmakt. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt vad gäller betydelsen av att främja kvinnors deltagande i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och av att överbrygga klyftan mellan kvinnor och män i fråga om tillgång till och användning av ny teknik.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra politiska undersökningar om hur blockkedjan kan modernisera EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder för att stärka deras legitimitet och genomförande.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma optimaliteten i blockkedjearkitektur som håller privata uppgifter borta från kedjan.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur förenklade handelsprocedurer och handelssäkerhet ska kunna ökas genom blockkedjeteknik, däribland genom begreppet godkänd ekonomisk aktör.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med och bidra till internationella organisationers arbete och pågående projekt som gäller utarbetande av en uppsättning normer och principer som kan ligga till grund för lagstiftning som syftar till att underlätta användning av blockkedjan.

43.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att spela en ledande roll i processen avseende blockkedjors standardisering och säkerhet, och att arbeta tillsammans med internationella partner och alla relevanta berörda parter och branscher för att utveckla blockkedjestandarder, inbegripet terminologi, utveckling och utbyggnad av tekniken inom handel och förvaltningen av leveranskedjan. Parlamentet betonar att it-säkerhet är av avgörande betydelse för blockkedjeapplikationer, inbegripet för internationell handel. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka säkerhetsproblemen, att bedöma de tekniska riskerna såsom kvantdatorteknik och att vidta åtgärder för att lösa dem.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med berörda parter för att se över och utveckla en ram för att ta itu med utmaningarna avseende interoperabilitet och kompatibilitet mellan blockkedjesystem.

45.  Europaparlamentet välkomnar EU:s observationsgrupp och forum för blockkedjor som uppmuntras att undersöka tillämpningar som ska underlätta internationell handel. Parlamentet uppmanar härmed kommissionen att undersöka möjligheten att utvidga mandatet för EU:s observationsgrupp och forum för blockkedjor och att involvera lokala och globala relevanta berörda parter i arbetet med att möta kommande utmaningar till stöd för beslutsfattare.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inta ledarrollen i fråga om att bedöma och ytterligare utveckla blockkedjeteknik, också inom specifika sektorer, såsom dem som omfattas av EU:s handelspolitik, och att inrätta en rådgivande grupp för blockkedjor, i vilken experter på bekämpning av penningtvätt, skatteundandragande, dataskydd och organiserad brottslighet bör ingå.

47.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att EU har en möjlighet att bli en ledande aktör på området blockkedjor och internationell handel, och om att unionen borde vara en inflytelserik aktör när det gäller att tillsammans med internationella partner forma utvecklingen på detta område globalt.

°

°  °

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europeiska utrikestjänsten.

• [1]  EUT C 76, 28.2.2018, s. 76.
• [2]  EUT C 101, 16.3.2018, s. 30.
• [3]  EUT C 369, 11.10.2018, s. 22.
• [4]  EUT C 307, 30.8.2018, s. 44.
• [5]  EUT C 337, 20.9.2018, s. 33.
• [6]  https://www.wto.org/english/thewto_e/minist_e/mc11_e/genderdeclarationmc11_e.pdf
• [7]  EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
• [8]  https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/492972/gs-16-1-distributed-ledger-technology.pdf
• [9]  https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/european-countries-join-blockchain-partnership
• [10]  http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-521_sv.htm
• [11]  http://www.consilium.europa.eu/media/21620/19-euco-final-conclusions-en.pdf

MOTIVERING

EU har tagit viktiga och välkomna steg mot att utveckla användningsområdena för blockkedjan på den inre marknaden, men unionen måste nu också undersöka hur blockkedjan kan utnyttjas för att förbättra den internationella handelspolitiken och förvaltningen av leveranskedjan. Nyligen genomförda studier visar att blockkedjan skulle kunna spara 20 procent av de totala kostnaderna för fysisk transport och därmed sänka kostnaderna med upp till en biljon US-dollar i den globala handeln. Dessutom beräknas ett omfattande införande av blockkedjan, som minskar hindren inom globala leveranskedjor kunna öka den globala handeln med nästan 15 procent.

Blockkedjetekniken gör det möjligt för enskilda parter att genomföra säkrare transaktioner utan att det behövs en mellanhand. De viktigaste delarna av blockkedjan är bland annat mekanismer som gör det möjligt för enskilda parter att på ett säkert sätt fastställa datumet och ursprunget för de uppgifter som förs in i varje datamängd i kedjan. Dessutom är uppgiftsregistren i blockkedjan oföränderliga, vilket innebär att uppgifter inte kan ändras eller raderas när de väl har skrivits in i kedjan. Användare har också verifierad åtkomst till blockkedjan, och blockkedjesystemen innehåller automatiska funktioner för att upprätta smarta kontrakt när vissa kriterier har uppfyllts.

Blockkedjor är en kategori inom distribuerad databasteknik (DLT), som är en sorts databaser som registrerar transaktioner och lagrar dem som oföränderliga register. Liggaren distribueras eftersom det finns flera kopior av datamängderna i kedjan. Dessa kopior lagras i olika system, så kallade noder. Dessutom uppdateras kopiorna med hjälp av en konsensusalgoritm som säkerställer att alla kopior stämmer överens. Denna algoritm bestämmer hur en datamängd kan läggas till i kedjan.

Blockkedjan består alltså av en databas med datamängder som visas i en följd och som har lagts till varje kopia av liggaren. Varje block innehåller ett kondensat, eller ett kryptografiskt fingeravtryck, som kan användas för att kontrollera innehållet i det föregående blocket.

Sedan det första konceptdokumentet avseende denna teknik offentliggjordes 2008 av Satoshi Nakamoto har blockkedjan varit förknippad med kryptovalutor, men blockkedjor kan både vara tillståndslösa och tillståndsbelagda, offentliga och privata. I detta betänkande syftar termen ”blockkedja” endast på privata tillståndsbelagda nätverk. Den information som lagras på privata tillståndsbelagda nätverk är endast tillgänglig för särskilda deltagare, vilka utses med hjälp av förvaltningsmekanismer som stöds av konsensusprincipen, som kan skilja sig åt mellan olika blockkedjor. Till skillnad från offentliga tillståndslösa blockkedjor innehåller privata tillståndsbelagda blockkedjor varianter av förvaltningskontroller som övervakas av nätoperatörer för att öka säkerheten och besluta om åtkomst. Därför har privata tillståndsbelagda nätverk till största delen använts i verkliga kommersiella användningsfall och pilotprojekt. Den koreanska tullförvaltningen prövar till exempel för närvarande en plattform för tullklarering vid e-handel som stöds av blockkedjan. Tanken är att förenkla processerna genom att automatisera utarbetandet av rapporter om importklarering till myndigheterna.

I detta betänkande erkänns den senaste tidens ökning av forskning och investeringar i både den offentliga och privata sektorn för införande av blockkedjan för en rad olika användningar. Därför krävs en genomtänkt och rationell strategi för att undersöka exakt var blockkedjan kan göra påtaglig nytta.

Blockkedjetekniken har i detta syfte mycket stora möjligheter att minska hindren inom de globala leveranskedjorna. Syftet med detta betänkande är att lyfta fram de aktuella problemen i leveranskedjorna, EU:s handelspolitik och tullförfarandena, kartlägga troliga fördelar som ett brett införande av blockkedjan skulle ge samt rekommendera genomförbara och stegvisa politiska åtgärder till kommissionen och medlemsstaterna för att denna teknik ska kunna fungera.

Blockkedjan skulle kunna leda till sänkta kostnader för transaktioner mellan parter genom att avlägsna behovet av fysiskt pappersarbete samt minska de granskningsrelaterade och administrativa hinder som uppstår när mellanhänder används. Det beror på att blockkedjan ökar tillförlitligheten när det gäller transaktioner mellan parter, vilket i sin tur förbättrar insynen och stärker säkerheten avseende varors härkomst. Dessutom kan blockkedjan underlätta dataflöden och öka deras säkerhet för att förhindra användningen av förfalskade dokument och varumärkesförfalskade varor i leveranskedjorna. Som ett bevis på dessa potentiella fördelar har flera kommersiella pilotprojekt redan genomförts inom logistikindustrin, där leveranskedjorna har förstärkts med hjälp av blockkedjan, antingen delvis eller genom hela kedjan.

Dessa användningsfall för blockkedjan är inte begränsade till stora multinationella företag. Även små och medelstora företag kan dra stor nytta av blockkedjan. Tekniken skulle kunna underlätta små och medelstora företags kontakter med tullmyndigheter och andra företag längs med deras leveranskedja betydligt, vilket skulle kunna öka deras export eftersom transaktionskostnaderna minskar. De nödvändiga kreditkontrollerna och kontrollåtgärderna kan rationaliseras genom den automatisering som blockkedjesystem skapar i leveranskedjor. Dokument som ofta behöver ändras och kontrolleras under olika skeden av leveranskedjan skulle till exempel gynnas av en större säkerhet, eftersom blockkedjan automatiskt registrerar dokument och lagrar uppgifter kronologiskt utan att ändra tidigare inmatningar. Det skulle göra det möjligt för små och medelstora företag att på ett enkelt sätt bekräfta kontroller och ändringar av dokument, och därmed sänka kostnaderna för sin affärsverksamhet.

Dessa rationaliseringseffekter som blockkedjan kan erbjuda ger stora möjligheter till att underlätta ytterligare transaktioner i leveranskedjan och därigenom öka den globala handeln. För kommersiella transaktioner är det viktigt att notera att företag naturligtvis kommer att vara ovilliga att dela känsliga uppgifter i blockkedjan. Detta betänkande behandlar därför endast användningen av privata tillståndsbelagda blockkedjor som innehåller förvaltningsmekanismer som kontrollerar användarnas tillgång till uppgifter i kedjan.

Detta betänkande belyser blockkedjans särskilda potential att främja EU:s handelspolitik. EU:s frihandelsavtal är i stor utsträckning underutnyttjade av företag, och kommissionen har tidigare konstaterat att detta delvis beror på svårigheterna att förstå reglerna för förmånsberättigande ursprung samt de krångliga förfarandena för att få ut de dokument som krävs för att beviljas förmånsbehandling. Blockkedjan har därför stora möjligheter att gynna exportörer genom att den gör det möjligt att ladda upp alla relevanta dokument till en enda applikation som stöds av blockkedjan, vilket skulle visa att exportörerna uppfyller villkoren för den förmånsbehandling som beviljas av ett frihandelsavtal. Dessutom kan blockkedjan underlätta för EU:s handelspolitiska skyddsinstrument genom att skapa insyn i härkomsten för varor som förs in på den europeiska marknaden.

Detta betänkande tar också hänsyn till sambandet mellan blockkedjan och dataflöden över gränserna samt mellan blockkedjan och den allmänna dataskyddsförordningen. Blockkedjans krypteringsegenskaper och oföränderlighet skulle kunna komma till användning när kraven i den allmänna dataförordningen genomförs, men också väcka frågor om öppenhet i fråga om data.

Dessutom lyfter betänkandet de båda utmaningarna med interoperabilitet mellan blockkedjor och de problem som rör blockkedjesystemens skalbarhet. För det första syftar interoperabilitet mellan blockkedjor på förmågan att integrera transaktioner i olika blockkedjor. Om olika blockkedjesystem skulle användas längs med samma försörjningskedja för en enda vara skulle det exempelvis vara bra om uppgifter kunde föras över mellan systemen. För närvarande är det långt kvar tills flera blockkedjesystem kan användas längs med en enda kommersiell leveranskedja, men detta är en fråga som blir allt viktigare och som kommissionen måste vara medveten om när den undersöker politiska alternativ.

Blockkedjesystemens skalbarhet är en annan stor utmaning när det gäller ett brett införande av blockkedjan. I och med att blockkedjesystemen blir större inom internationella handelsnätverk måste teknikens kapacitet och dess styrmekanismers motståndskraft förbli stabila.

Mot bakgrund av denna utveckling rekommenderar föredraganden därför att rättsliga hinder för ett brett införande av blockkedjan undanröjs. Kommissionen måste aktivt samarbeta med medlemsstaterna för att noga följa utvecklingen inom blockkedjetekniken, särskilt pågående pilotprojekt och kommersiella användningsfall där blockkedjebaserade system används inom internationella leveranskedjor. Slutligen måste kommissionen bidra till pågående internationella initiativ för att ta fram standarder och principer som kan ligga till grund för lagstiftning för enklare användning av blockkedjan.

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (8.11.2018)

till utskottet för internationell handel

över blockkedjor: en framåtblickande handelspolitik
(2018/2085(INI))

Föredragande av yttrande (*): Cristian-Silviu Buşoi

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  Teknik för distribuerade liggare (distributed ledger technology (DLT)) är en teknik för allmänt bruk som genom lämpliga krypterings- och kontrollmekanismer kan ha en stor potential för handelstransaktioner. Blockkedjor är en av flera slags tekniker för distribuerade liggare som kan få en omvälvande inverkan på många branscher.

B.  Teknik för distribuerade liggare och särskilt blockkedjeteknik, som kännetecknas av automatisk spårning, erkännande, verifiering och övervakning, kan optimera öppenheten och spårbarheten, vilket är förtroendeskapande och främjar konkurrenskraften och innovationskapaciteten samt nya samarbetsmönster i EU. De potentiella fördelarna åtföljs av flera utmaningar, däribland ökad energiförbrukning och it-säkerhet.

1.  Europaparlamentet stöder principerna om teknikneutralitet och neutrala affärsmodeller i samband med ny teknik såsom teknik för distribuerade liggare inom handeln och stöder ett innovationsvänligt ekosystem som ger flexibilitet. Parlamentet betonar att lagstiftning om tekniken på grundval av dess tillämpningar skulle begränsa innovation och skapandet av nya tillämpningar.

2.  Europaparlamentet noterar att tekniken för distribuerade liggare har potential att integreras med annan teknik, exempelvis sakernas internet, artificiell intelligens och kvantdatorteknik, och efterlyser ytterligare förbättrat samarbete med relevanta aktörer för att främja forskning om deras tillämpning i samband med den digitala omvandlingen och automatiseringen av den internationella handeln samt inom den offentliga sektorn, särskilt inom ramen för programmet för ett digitalt Europa.

3.  Europaparlamentet noterar att blockkedjor håller på att bli ett viktigt verktyg inom olika områden och branscher, särskilt inom finanssektorn och leveranskedjemodeller.

4.  Europaparlamentet understryker att smarta kontrakt kan vara en viktig möjliggörande faktor för decentraliserade tillämpningar vid internationella handelstransaktioner, men varnar för att denna teknik i dagsläget inte är tillräckligt mogen för att anses rättsligt bindande inom all sektorsspecifik reglering, och att ytterligare riskbedömning behövs. Parlamentet uppmuntrar utvecklingen av tekniska standarder för smarta kontrakt och för ömsesidigt erkännande av digitala signaturer i hela EU.

5.  Europaparlamentet noterar den viktiga funktion som denna teknik kan ha i fullbordandet av EU:s energiunion. Parlamentet erkänner den utmaning som energiförbrukningen innebär när man använder denna teknik. Parlamentet noterar att blockkedjor kan bidra med en del av lösningen med hjälp av effektivare algoritmer, ökad effektivitet i energiutbyten, förbättrad utformning och användning av energinät och decentraliserad energiproduktion, vilket bidrar till omvandlingen av energimarknaderna.

6.  Europaparlamentet betonar potentialen hos tekniken för distribuerade liggare inom den globala handeln för att övervaka varornas ursprung och deras tillverkningsförhållanden, minska transaktions-, försäkrings- och logistikkostnaderna, få bort mellanhänder, öka tilliten mellan transaktionsparter samt bekämpa smuggling och införsel av olagliga produkter. De flesta tillämpningar som hittills använt teknik för distribuerade liggare inom handeln är baserade på tillståndsbelagda liggare. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka bästa praxis och samarbeta med medlemsstaternas tull- och skattemyndigheter genom samordnade insatser och att med hjälp av tekniken för distribuerade liggare förbättra övervaknings-, kontroll-, och säkerhetsmekanismerna för att bekämpa oriktiga utbetalningar, underlätta åtgärder mot penningtvätt och avslöja förskingring av medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta blockkedjans funktion i utvecklingen av smarta immateriella rättigheter. Parlamentet noterar att tekniken kan tillhandahålla ett alternativ till den centrala tillsynsmyndigheten i modeller där man inte kan lita på denna myndighet.

7.  Europaparlamentet uppmanar tjänsteleverantörerna att säkerställa att konsensusmekanismerna för tekniken för distribuerade liggare är miljövänliga och energieffektiva. Parlamentet betonar att tekniken är datakänslig och att den allmänna dataskyddsförordningen bör tillämpas.

8.  Europaparlamentet betonar att it-säkerheten är avgörande för DLT-baserade tillämpningar, inbegripet för internationell handel, och konstaterar att den tekniska utvecklingen kan medföra nya problem. Kommissionen uppmanas att undersöka säkerhetsproblemen, bedöma de tekniska riskerna och vidta åtgärder för att lösa problemen. Framsteg bör göras vad gäller kvantkryptografi.

9.  Europaparlamentet understryker att effektivitet inom internationell handel kräver globala standarder och driftskompatibilitet mellan DLT samt mellan DLT och äldre operativsystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka samarbetet med Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) och andra relevanta standardiseringsorgan och att ytterligare främja internationella program för utbildning av EU:s handelspartner.

10.  Europaparlamentet betonar att framväxten av en ny industri kring blockkedjor innebär möjligheter till hög effektivitet och en ökad produktivitet. Parlamentet betonar de potentiella fördelarna med blockkedjor, såsom en minskning av de administrativa bördorna för små och medelstora företag och skapandet av nya arbetstillfällen i näringslivet. Parlamentet efterlyser åtgärder som uppmuntrar små och medelstora företag och nystartade företag att undersöka användningen av teknik för distribuerade liggare för att främja den internationella handeln och utvecklingen av ett innovationsekosystem som minskar inträdeshindren och underlättar tillgången till finansiering.

11.  Europaparlamentet betonar att blockkedjor kan användas i tillämpningar för regleringsteknik (RegTech), vilket avsevärt minskar kostnaderna för regelefterlevnad.

12.  Europaparlamentet välkomnar EU:s observationsgrupp och forum för blockkedjor som uppmuntras att undersöka tillämpningar som ska underlätta internationell handel. Parlamentet uppmanar härmed kommissionen att undersöka möjligheten att utvidga mandatet för EU:s observationsgrupp och forum för blockkedjor och att involvera lokala och globala relevanta berörda parter i arbetet med att möta kommande utmaningar till stöd för beslutsfattare.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	5.11.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	46 1 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Zigmantas Balčytis, Bendt Bendtsen, José Blanco López, Jonathan Bullock, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Jakop Dalunde, Pilar del Castillo Vera, Ashley Fox, Theresa Griffin, Rebecca Harms, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Tilly Metz, Dan Nica, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Carolina Punset, Massimiliano Salini, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Lieve Wierinck, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Amjad Bashir, Mario Borghezio, Rosa D’Amato, Jens Geier, Benedek Jávor, Werner Langen, Marian-Jean Marinescu, Rupert Matthews, Gesine Meissner, Clare Moody, Markus Pieper, Sofia Sakorafa, Giancarlo Scottà, Davor Škrlec, Pavel Telička
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Michael Gahler, Ulrike Rodust

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

46	+
ALDE	Gesine Meissner, Morten Helveg Petersen, Carolina Punset, Pavel Telička, Lieve Wierinck
ECR	Amjad Bashir, Ashley Fox, Rupert Matthews, Evžen Tošenovský
EFDD	Rosa D’Amato, Dario Tamburrano
ENF	Mario Borghezio, Giancarlo Scottà
PPE	Bendt Bendtsen, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Pilar del Castillo Vera, Michael Gahler, Seán Kelly, Werner Langen, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Vladimir Urutchev, Anna Záborská
S&D	Zigmantas Balčytis, José Blanco López, Jens Geier, Theresa Griffin, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Edouard Martin, Clare Moody, Dan Nica, Miroslav Poche, Ulrike Rodust, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho
VERTS/ALE	Jakop Dalunde, Rebecca Harms, Benedek Jávor, Tilly Metz, Davor Škrlec

1	-
EFDD	Jonathan Bullock

4	0
GUE/NGL	Jaromír Kohlíček, Paloma López Bermejo, Sofia Sakorafa, Neoklis Sylikiotis

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (15.11.2018)

till utskottet för internationell handel

över blockkedjor: en framåtblickande handelspolitik
(2018/2085(INI))

Föredragande av yttrande (*): Ana Gomes

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet understryker att blockkedjor innebär ett nytt paradigm inom datalagring och datahantering, som kan decentralisera former av mänsklig samverkan, marknaderna, bankverksamhet och internationell handel. Parlamentet betonar att blockkedjans uppkomst innebär både möjligheter och utmaningar i fråga om dataskydd, öppenhet och ekonomisk brottslighet, eftersom data är oföränderlig när den väl matats in och delas med alla de deltagande parterna, vilket även säkerställer dess säkerhet och integritet. Parlamentet begär att allt som kan göras görs, också på nationell nivå, för att garantera att tekniken är skyddad mot förfalskning och oföränderlig och för att säkerställa att den grundläggande rätten till dataskydd inte äventyras.

2.  Europaparlamentet erkänner de möjligheter, däribland för små och medelstora företag, som införande av blockkedjeteknik som en del av EU:s handelspolitik medför, vilka bland flera andra fördelar skulle kunna leda till lägre transaktionskostnader och större effektivitet, och som innebär en potential att förbättra förtroendet för och tilltron till det befintliga handelssystemet genom att tillhandahålla ett oföränderligt register över transaktioner. Parlamentet medger dock att tillämpningen av denna teknik, i fall som inte omfattas av tillämpningsområdet för EU:s handelspolitik, kan innebära risker för penningtvätt och underlätta finansiering av organiserad brottslighet.

3.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att de utmaningar som förhållandet mellan blockkedjetekniken och genomförandet av EU:s ramverk för dataskydd, nämligen den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR), för med sig erkänns i utskottet för internationell handels betänkande, och erinrar om att detta förhållande, som en följd, skulle kunna visa att det föreligger en konflikt mellan skyddet av grundläggande rättigheter, å ena sidan, och främjandet av innovation, å andra sidan, ett problem som måste behandlas i det slutliga betänkandet. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att säkerställa att blockkedjan fullt ut är förenlig med EU:s ramverk för dataskydd och fullt ut respekterar de principer som föreskrivs i unionslagstiftningen, framför allt i förhållande till behandling av personuppgifter som en grundläggande rättighet enligt artikel 8.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 16.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet betonar dessutom att blockkedjor, delvis till följd av den konflikt som anges ovan, inte på något sätt automatiskt stöder datasuveränitet och att de därför specifikt måste utformas för att göra det, med tanke på att de även kan innebära risker avseende dataskydd.

5.  Europaparlamentet understryker att blockkedjeteknik, om den är ändamålsenligt utformad, bör vara förenlig med principen om ”inbyggt dataskydd”, som är till för att ge den registrerade större kontroll över sina data, i överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen. Parlamentet betonar dessutom att personuppgifter i en blockkedja normalt sett inte är anonymiserade, vilket innebär att de omfattas av GDPR. Parlamentet betonar att blockkedjor ska vara fullt ut förenliga med unionslagstiftningen, också när de används för behandling av personuppgifter. Parlamentet rekommenderar i detta avseende att blockkedjor och applikationer ska inbegripa mekanismer som säkerställer att uppgifter kan vara helt anonymiserade, så att det därigenom garanteras att de enbart lagrar uppgifter som inte avser en identifierad eller identifierbar fysisk person.

6.  Europaparlamentet understryker att det för framtida blockkedjeapplikationer bör införas mekanismer för att skydda personuppgifter och användarnas integritet och säkerställa att uppgifterna kan vara helt anonymiserade. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att finansiera forskning och innovation, särskilt akademisk forskning, om nya blockkedjetekniker som är förenliga med GDPR och grundas på principen om inbyggt uppgiftsskydd såsom zk-SNARK (zero-knowledge succinct non-interactive arguments of knowledge).

7.  Europaparlamentet anser att blockkedjetekniken, för att förhindra ett åsidosättande av den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter, inte får användas för att behandla personuppgifter om inte den organisation som genomför den kan garantera överensstämmelse med GDPR och särskilt kan säkerställa att rätten till rättelse och rätten till radering av uppgifter skyddas.

8.  Europaparlamentet framhäver det faktum att blockkedjeanvändare kan vara både personuppgiftsansvariga, för de personuppgifter de laddar upp i liggaren, och personuppgiftsbiträden genom lagringen av en fullständig kopia av liggaren på sin egen dator.

9.  Europaparlamentet noterar att vissa blockkedjeteknikers oföränderliga natur sannolikt kommer att vara oförenlig med den ”rätt till radering” som föreskrivs i artikel 17 GDPR i fall då blockkedjan innehåller personuppgifter.

10.  Europaparlamentet noterar med oro att spridningen av kopior av data i en blockkedja sannolikt kommer att vara oförenlig med principen om uppgiftsminimering som föreskrivs i artikel 5 GDPR i fall då blockkedjan innehåller personuppgifter.

11.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska dataskyddsstyrelsen att utfärda riktlinjer och rekommendationer för att säkerställa att blockkedjetekniken är förenlig med unionslagstiftningen.

12.  Europaparlamentet konstaterar med oro att det inte görs någon som helst hänvisning till de allvarliga konsekvenserna av hur blockkedjeteknik tillämpas, framför allt inom områden såsom bekämpning av penningtvätt, skatteundandragande och finansiering av terrorism. Parlamentet anser att all användning av blockkedjetekniken bör föregripas genom en avgränsning av vad som ska lagras på och utanför kedjan, varvid personuppgifter ska lagras utanför kedjan.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inta ledarrollen när det gäller att bedöma och ytterligare utveckla blockkedjeteknik, också inom specifika sektorer, såsom dem som omfattas av EU:s handelspolitik, och att inrätta en rådgivande grupp för blockkedjor, i vilken experter på bekämpning av penningtvätt, skatteundandragande, dataskydd och organiserad brottslighet bör ingå.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	15.11.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	36 3 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Asim Ademov, Heinz K. Becker, Monika Beňová, Malin Björk, Michał Boni, Caterina Chinnici, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Tanja Fajon, Raymond Finch, Romeo Franz, Kinga Gál, Brice Hortefeux, Filiz Hyusmenova, Eva Joly, Dietmar Köster, Cécile Kashetu Kyenge, Roberta Metsola, Claude Moraes, József Nagy, Péter Niedermüller, Ivari Padar, Soraya Post, Judith Sargentini, Giancarlo Scottà, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Helga Stevens, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Harald Vilimsky, Josef Weidenholzer, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský, Auke Zijlstra
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Miriam Dalli, Barbara Spinelli, Axel Voss
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Karine Gloanec Maurin, Patricia Lalonde, Julia Pitera

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

36	+
ALDE	Filiz Hyusmenova, Patricia Lalonde
ECR	Helga Stevens
ENF	Giancarlo Scottà
GUE/NGL	Malin Björk, Barbara Spinelli, Marie-Christine Vergiat
PPE	Asim Ademov, Heinz K. Becker, Michał Boni, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Kinga Gál, Brice Hortefeux, Roberta Metsola, József Nagy, Julia Pitera, Csaba Sógor, Axel Voss, Tomáš Zdechovský
S&D	Monika Beňová, Caterina Chinnici, Miriam Dalli, Tanja Fajon, Karine Gloanec Maurin, Dietmar Köster, Cécile Kashetu Kyenge, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Ivari Padar, Soraya Post, Birgit Sippel, Josef Weidenholzer
VERTS/ALE	Romeo Franz, Eva Joly, Judith Sargentini, Bodil Valero

3	-
EFDD	Raymond Finch
ENF	Harald Vilimsky, Auke Zijlstra

1	0
ECR	Kristina Winberg

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	20.11.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	31 0 7
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Laima Liucija Andrikienė, Maria Arena, Tiziana Beghin, David Borrelli, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Christofer Fjellner, Eleonora Forenza, Christophe Hansen, Heidi Hautala, Nadja Hirsch, Yannick Jadot, France Jamet, Elsi Katainen, Jude Kirton-Darling, Danilo Oscar Lancini, Bernd Lange, David Martin, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, William (The Earl of) Dartmouth, Iuliu Winkler
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Nicola Danti, Paul Rübig, Jarosław Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Karin Kadenbach, Rupert Matthews

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

31	+
ALDE	Nadja Hirsch, Elsi Katainen, Marietje Schaake
ECR	David Campbell Bannerman, Emma McClarkin, Rupert Matthews, Joachim Starbatty
EFDD	Tiziana Beghin, William (The Earl of) Dartmouth
NI	David Borrelli
PPE	Laima Liucija Andrikienė, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Christofer Fjellner, Christophe Hansen, Sorin Moisă, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Paul Rübig, Adam Szejnfeld, Jarosław Wałęsa, Iuliu Winkler
S&D	Maria Arena, Nicola Danti, Karin Kadenbach, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, David Martin, Alessia Maria Mosca, Joachim Schuster

0	-

7	0
ENF	France Jamet, Danilo Oscar Lancini
GUE/NGL	Eleonora Forenza, Anne-Marie Mineur, Helmut Scholz
VERTS/ALE	Heidi Hautala, Yannick Jadot

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster