BETÄNKANDE om jämställdhet och skattepolitik i EU

29.11.2018 - (2018/2095(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Föredragande: Marisa Matias, Ernest Urtasun
(Gemensamt utskottsförfarande – artikel 55 i arbetsordningen)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om jämställdhet och skattepolitik i EU

(2018/2095(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 8, 10, 11, 153 och 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 23 och 33 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2015,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2016 om jämställdhet mellan kvinnor och män (00337/2016),

–  med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten för 2011–2020, som bifogats rådets slutsatser av den 7 mars 2011 (07166/2011),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt artikel 14 om förbud mot diskriminering,

–  med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s rapport av den 15 januari 2016 Final study on illicit financial flows, human rights and the 2030 Agenda for Sustainable Development från den oberoende experten om vilka följder staternas utlandsskulder och andra relaterade internationella finansiella åtaganden får för det fullständiga utövandet av alla mänskliga rättigheter, i synnerhet ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av förklaringen och handlingsplanen från Peking, som antogs vid den fjärde internationella kvinnokonferensen den 15 september 1995, samt de efterföljande slutdokument som antogs vid FN:s extra sessioner Peking +5 (2000), Peking +10 (2005), Peking +15 (2010) och Peking +20 (2015),

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen), och artikel 3 i denna, där ”genus” definieras som ”de socialt konstruerade roller, beteenden, aktiviteter och attribut som ett visst samhälle anser passande för kvinnor respektive män”, och den interamerikanska konventionen om att förebygga, bestraffa och utrota våld mot kvinnor (Belém do Pará-konventionen) från 1994,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 70/1 av den 25 september 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) centrala konventioner om jämställdhet, inbegripet konventionen angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde (nr 100), konventionen angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (nr 111), konventionen om arbetstagare med familjeansvar (nr 156) och konventionen om skydd vid havandeskap och barnsbörd (nr 183),

–  med beaktande av den gemensamma skrivelsen till Kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW) som lades fram av Centre for Economic and Social Rights (CESR), Alliance Sud, the Global Justice Clinic vid New Yorks universitets juridiska fakultet, Public Eye samt Tax Justice Network, Swiss Responsibility for the Extraterritorial Impacts of Tax Abuse on Women’s Rights, som tar upp (det schweiziska ansvaret för extraterritoriella konsekvenser av) det oproportionerligt stora skattetrycket på kvinnor, särskilt kvinnor med låga inkomster och kvinnor i utvecklingsländerna, vilket är en följd av de förlorade offentliga intäkterna på grund av gränsöverskridande skattemissbruk,

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 3 december 2015 Strategic engagement for gender equality 2016–2019 (SWD(2015)0278),

–  med beaktande av kommissionens Europa 2020-strategi, som uppmanar till smart och hållbar tillväxt för alla,

–  med beaktande av landsrapporterna i kommissionens europeiska planeringstermin för 2018,

–  med beaktande av kommissionens rapport från 2017 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen,

–  med beaktande av kommissionens rapport från 2018 Taxation Trends in the European Union – Data for the EU Member States, Iceland and Norway,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 8 maj 2018 med titeln Utveckling av barnomsorgen för ett ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden, en balans mellan arbete och familjeliv för arbetande föräldrar och en hållbar och inkluderande tillväxt i Europa (”Barcelonamålen”) (COM(2018)0273),

–  med beaktande av rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster,

–  med beaktande av förslaget till rådets direktiv av den 18 januari 2018 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller reducerade mervärdesskattesatser (COM(2018)0020),

–  med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets jämställdhetsindex,

–  med beaktande av rapporten från UN Women från 2015 Progress of the World’s Women 2015–2016: Transforming economies, realising rights,

–  med beaktande av 2005 års slutrapport från Europarådets specialistgrupp i frågor som rör jämställdhetsbudgetering, där jämställdhetsbudgetering definieras som en jämställdhetsbaserad budgetbedömning som inbegriper ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer i budgetprocessen och en omstrukturering av intäkter och utgifter för att främja jämställdhet,

–  med beaktande av 2015 års studie från Europaparlamentets utredningstjänst Bringing transparency, coordination and convergence to corporate tax policies in the European Union – I – Assessment of the magnitude of aggressive corporate tax planning,

–  med beaktande av de avslutande kommentarerna från CEDAW när det gäller extraterritoriella skyldigheter avseende konsekvenser för jämställdheten av olagliga finansiella flöden och undvikande av bolagsskatt i Schweiz 2016 och i Luxemburg 2018[1],

–  med beaktande av informationsdokumentet från Institute of Development Studies från 2016 Redistributing Unpaid Care Work – Why Tax Matters for Women’s Rights,

–  med beaktande av studien från parlamentets utredningsavdelning C, medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor. från april 2017 Gender equality and taxation in the European Union,

–  med beaktande av FN:s kvinnorapport från april 2018 om genus, beskattning och jämställdhet i utvecklingsländerna,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om kvinnors roll i den gröna ekonomin[2],

–  med beaktande av OECD-rapporten om genomförandet av OECD:s jämställdhetsrekommendation (juni 2017) och mallarna för skatte- och förmånsmodeller för 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 om EU:s strategi för jämställdhet efter 2015[3],

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om kvinnliga hushållsanställda och omsorgsgivare i privata hushåll inom EU[4],

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om ett könsperspektiv på fattigdom[5],

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2017 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen 2014–2015[6],

–  med beaktande av sin rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt[7],

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0416/2018), och av följande skäl:

A.  I artiklarna 2 och 3 i EU-fördraget erkänns icke-diskriminering och jämställdhet mellan kvinnor och män som två av de grundläggande värden som unionen grundas på. I artiklarna 8 och 11 i EUF-fördraget åläggs Europeiska unionen att sträva efter att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män, främja jämställdhet mellan dem samt bekämpa diskriminering vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet. Även i stadgan om de grundläggande rättigheterna fastställs rättigheter och principer som hänför sig till förbud mot direkt och indirekt diskriminering (artikel 21.1) och till att jämställdhet mellan kvinnor och män ska säkerställas (artikel 23). De rättigheter som fastställs i stadgan är av direkt relevans för medlemsstaterna när dessa tillämpar unionsrätten (artikel 51).

B.  Inom EU är kvinnorna fortfarande underrepresenterade på arbetsmarknaden, och sysselsättningsgraden bland kvinnor är fortfarande nästan 12 % lägre än bland män. I EU arbetar 31,5 % av alla förvärvsarbetande kvinnor deltid, jämfört med 8,2 % av männen.

C.  Det är ytterst viktigt att ta itu med skillnaden i sysselsättningsgrad mellan könen och minska pensionsklyftan mellan kvinnor och män, som i genomsnitt uppgår till nästan 40 % i EU och som beror på den ackumulerade ojämlikheten under kvinnornas hela livstid och på perioder av frånvaro från arbetsmarknaden.

D.  Löneklyftan mellan kvinnor och män i EU uppgår till 16 %, vilket innebär att kvinnorna inom EU:s ekonomi som helhet i snitt tjänar 16 % mindre per timme än männen.

E.  Den kumulativa effekten av de många olika avbrott i yrkeslivet som påverkar kvinnor (löneklyftan och sysselsättningsklyftan, avbrott i yrkeslivet och avbrott för barnomsorg samt heltidsarbete kontra deltidsarbete) ökar löneklyftan och pensionsklyftan mellan könen avsevärt, vilket leder till att kvinnor löper större risk att drabbas av fattigdom och social utestängning, med negativa följder som även påverkar deras barn och familjer.

F.  I handlingsplattformen från Peking betonas behovet av att ur ett könsperspektiv analysera olika slags politik och program, även de som rör beskattning, och anpassa dem när så krävs för att främja en mer rättvis fördelning av produktiva tillgångar, rikedom, möjligheter, inkomster och tjänster.

G.  I konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor krävs det att familjekonceptet grundar sig på principen om jämlikhet, rättvisa och personlig utveckling för varje familjemedlem, jämlik behandling av kvinnor och män också i skattelagstiftningen, som enskilda och självständiga medborgare i stället för som familjemedlemmar till män.

H.  Som signatärer till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har medlemsstaterna åtagit sig att uppfylla skyldigheten att mobilisera alla tillgängliga resurser för att få finansiering att successivt genomföra ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

I.  Bestämmelser om inkomstskatt för enskilda personer, som indirekt missgynnar kvinnor när det gäller tillgång till sysselsättning och arbetsvillkor eller pensioner som tillhandahålls av arbetsgivaren, kan strida mot artikel 14 i direktiv 2006/54/EG[8] av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet[9].

J.  I kommissionens arbetsdokument Strategic Engagement for Gender Equality (2016–2019) identifieras nyckelområden för jämställdhet, inklusive skattepolitik, men det saknas bindande bestämmelser eller en uppmaning till engagemang för jämställdhetsintegrering på medlemsstatsnivå.

K.  Skattepolitik kan innehålla uttrycklig eller underförstådd könsdiskriminering. Uttrycklig diskriminering innebär att en skattebestämmelse riktar sig direkt mot antingen män eller kvinnor på ett distinkt sätt, medan en underförstådd diskriminering innebär att bestämmelsen nominellt gäller lika för alla men i verkligheten är det fortfarande diskriminering eftersom politiken interagerar med beteendemönster respektive inkomstmönster som påverkar könen på olika sätt. Merparten av medlemsstaterna har avskaffat skattebestämmelser som uttryckligen skiljer mellan män och kvinnor, men underförstådd diskriminering i skattehänseende är fortfarande vanlig i hela EU eftersom skattebestämmelserna interagerar med den socioekonomiska verkligheten.

L.  Policyval för att höja och omfördela intäkterna kan oproportionerligt påverka kvinnors inkomster och ekonomiska trygghet och minska deras tillgång till kvalitativa offentliga tjänster, vilket underminerar deras möjligheter att utöva sina ekonomiska och sociala rättigheter och göra framsteg när det gäller jämställdhet.

M.  Avsaknaden av ett jämställdhetsperspektiv i EU och den nationella skattepolitiken förstärker rådande klyftor mellan könen (sysselsättning, inkomster, oavlönat arbete, pension, fattigdom, rikedom, etc.), avskräcker kvinnor från att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden, och återskapar traditionella könsroller och stereotyper.

N.  Utformningen av skattepolitiken är ett väsentligt inslag i Europa 2020-strategin. Tyngdpunkten under den europeiska planeringsterminen fortsätter att vila på efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpakten, och könsaspekter tenderar att nonchaleras vid prioriteringar och rekommendationer, särskilt sådana som rör beskattning.

O.  Regressiva förändringar i beskattningen av arbete, företag, konsumtion och välstånd, som iakttagits under de senaste decennierna i medlemsstaterna, har lett till en försvagning av skattesystemens omfördelningseffekt och bidragit till de ökande inkomstskillnaderna. Denna strukturella förändring i beskattningen har lett till en förskjutning av skattebördan mot låginkomsttagare, och därför kvinnor i synnerhet, på grund av den ojämlika inkomstfördelningen mellan kvinnor och män, den lilla andelen kvinnor bland högstinkomsttagarna, kvinnors mer än genomsnittliga konsumtionsfaktor i fråga om basvaror och bastjänster och den jämförelsevis höga andelen arbetsinkomster och lilla andelen kapitalinkomster i kvinnors totala inkomster[10].

P.  I synnerhet kvinnor kan lida av bristande ekonomisk jämställdhet på grund av den ojämlika inkomstfördelningen mellan kvinnor och män, den lilla andelen kvinnor bland högstinkomsttagarna och den jämförelsevis höga andelen arbetsinkomster och lilla andelen kapitalinkomster av kvinnors totala inkomster[11].

Q.  I genomsnitt har bolagsskatterna minskat dramatiskt sedan 1980-talet, från över 40 % till 21,9 % 2018, medan nivån av konsumtionsskatter (som mervärdesskatt är en stor del av) tvärtom har ökat sedan 2009, och nådde 20,6 % under 2016[12].

R.  Skattesänkningarna förefaller ha ökat sedan 2015, och vissa multinationella bolag lyckas redan begränsa sina effektiva skattesatser till mindre än 1 % tack vare de generösa möjligheter som vissa medlemsstater erbjuder[13].

S.  Förlusten av skatteintäkter till EU genom aggressiv bolagsbeskattning uppskattas till minst 50–70 miljarder euro per år[14]. Detta leder till en avsaknad av intäkter för medlemsstaterna, som antingen måste generera intäkter genom andra typer av skatter eller nedskärningar av utgifter; oavsett vilket är det politiska strategier som har fler konsekvenser för kvinnor.

T.  Den nuvarande makroekonomiska politiken borde ta mer hänsyn till betydelsen av obetalt omsorgsarbete och hushållsarbete och det finns belägg för att 80 % av all omsorg i EU tillhandahålls av obetalda informella omsorgsgivare, varav 75 % är kvinnor. Viss skattepolitik, underfinansierade offentliga tjänster och tillgången till sociala tjänster påverkar låginkomsttagare, i synnerhet kvinnor, oproportionerligt eftersom de ofta fyller luckorna i omsorg, utbildning och andra typer av familjestöd, vanligtvis utan ersättning, vilket gör att kvinnors oproportionerliga ansvar för vård fortsätter. Det är de fattigaste och mest utsatta kvinnorna i EU-länderna som drabbas av den dubbla börda som informellt vårdarbete och lågavlönade otrygga arbetstillfällen innebär[15].

U.  Nästan alla medlemsstater har tudelat sina inkomstskattesystem genom att tillämpa en högre marginalskattesats på den andra försörjaren och införa enhetliga skattesatser för de flesta typer av kapitalinkomster. Det oproportionerligt höga skattetrycket för den andra försörjaren i de flesta medlemsstater till följd av de direkta progressiva skattetabeller som tillämpas på arbetsinkomster är ett av de viktigaste hindren för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden[16], utöver gemensamma skatte- och förmånsbestämmelser samt kostnaderna för och avsaknaden av allmänna barnomsorgstjänster.

V.  System med tudelad inkomstbeskattning har visat sig minska inkomstbeskattningens omfördelningsförmåga. System med tudelad inkomstbeskattning har inte avhjälpt den ojämna fördelningen av kapitalinkomster mellan män och kvinnor i gemensamma hushåll, utan försämrar i stället den.

W.  Bidragsfällan (för närvarande 40 %) och låglönefällan, som på ett oproportionerligt sätt drabbar kvinnor och avskräcker dem från att delta fullt ut i arbetslivet, beror i hög grad på direkta skatteregler och förlusten av förmåner.

X.  Skatt på fysiska personers inkomster kan i praktiken leda till att kvinnors inkomster beskattas enligt en högre skattesats än mäns när hushållens inkomster slås samman för att beräkna de skatter som ska betalas och när kvinnors inkomster betraktas som ett komplement till de manliga familjeförsörjarnas inkomster. Endast Sverige och Finland kan anses strikt tillämpa särbeskattning vid sin inkomstbeskattning. Även om gemensam skattedeklaration kan ge ekonomisk vinst för hushållet som helhet, eftersom den sammanlagda inkomsten ligger i ett lägre skatteskikt än vad som är fallet med en individuell deklaration, kommer kvinnor inte nödvändigtvis att gynnas av denna ekonomiska vinst eller besluta hur den ska användas.

Y.  I vissa medlemsstater kan familjer fortfarande få skattelättnader om de har en försörjningsberoende make eller maka, liksom bidrag för gifta par och/eller skatteavdrag för par med endast en förvärvsarbetande. Detta upprätthåller asymmetrier med ensamförälderfamiljer, och ensamstående föräldrar är oftast kvinnor, och erkänner inte mångfalden i de olika familjesituationer som förekommer i EU. Sådana skatteförmåner avskräcker vanligen gifta kvinnor från tillträde till arbetsmarknaden och leder direkt eller indirekt till omfördelning av kvinnors tid från avlönat till oavlönat arbete.

Z.  Beskattningens inverkan på könsskillnaderna när det gäller företagens välfärd samt personlig välfärd och egendom är ett underutvecklat forskningsområde, och det finns ett akut behov av att se till att könsuppdelade uppgifter finns tillgängliga på dessa områden.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja jämställdhet i all skattepolitik och att utfärda särskilda riktlinjer och rekommendationer till medlemsstaterna, inbegripet att de utför jämställdhetsöversyner av finanspolitiken i syfte att eliminera skatterelaterad könsdiskriminering och för att se till att inga nya skatter, utgiftslagar, utgiftsprogram eller utgiftsmetoder som ökar könsskillnaderna på marknaden eller vad gäller nettoinkomster eller som stärker modellen med mannen som familjeförsörjare införs.

2.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna, i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i EU-fördraget, har rätt att fastställa regler för sin skattepolitik, förutsatt att de är förenliga med EU:s bestämmelser. Parlamentet betonar också att EU:s beslut i skattefrågor kräver enhälligt godkännande av alla medlemsstater.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen (GD Skatter och tullar) att uttryckligen bemyndigas att samarbeta med EIGE för att övervaka och regelbundet rapportera om effekterna av medlemsstaternas beskattningspolitik på jämställdhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka resurserna till EIGE för detta ändamål.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja EU:s ratificering av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, på samma sätt som den har gjort för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och som den för närvarande gör för Istanbulkonventionen.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höja statusen för det strategiska engagemanget för jämställdhet genom att anta det i form av ett meddelande[17] med tydliga mål och nyckelåtgärder för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män genom en sektorsövergripande analys, inklusive skattefrågor, för alla EU-åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU-lagstiftningen mot indirekt och direkt könsdiskriminering genomförs och att dess framsteg övervakas systematiskt för att säkerställa att män och kvinnor är jämlika aktörer.

Direktbeskattning

Skatt på fysiska personers inkomster

6.  Europaparlamentet konstaterar att skattepolitiken slår olika mot olika typer av hushåll (exempelvis hushåll med två förvärvsarbetande, hushåll med en förvärvsarbetande kvinna respektive man osv.). Parlamentet understryker de negativa konsekvenserna av att inte stimulera kvinnors sysselsättning och deras ekonomiska oberoende och uppmärksammar den stora pensionsklyfta mellan kvinnor och män som blir följden av sambeskattning. Parlamentet anser att skattesystemen inte längre bör baseras på antagandet att hushållen slår samman och delar sina pengar lika och att särbeskattning är avgörande för att skatterättvisa för kvinnor ska kunna uppnås. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att män och kvinnor blir jämlika försörjare och jämlika omsorgsgivare. Parlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att successivt övergå till särbeskattning och samtidigt säkerställa att alla finansiella eller andra förmåner med anknytning till föräldraskap i dagens gemensamma skattesystem bibehålls. Parlamentet erkänner att övergångsperioder mot ett sådant individualiserat skattesystem kan vara nödvändiga i vissa medlemsstater. Parlamentet kräver att alla skatteutgifter som bygger på gemensamma inkomster ska avskaffas under dessa övergångsperioder och konstaterar att det finns ett behov av att successivt se till att alla skatteförmåner, kontantförmåner och allmänna tjänster in natura ges till individer i syfte att säkerställa deras ekonomiska och samhälleliga oberoende.

7.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande av den 20 november 2017 EU:s handlingsplan 2017–2019: Åtgärda löneklyftan mellan kvinnor och män (COM(2017)0678), som omfattar åtta handlingsområden, och uppmanar medlemsstaterna att öka sina insatser för att effektivt ta itu med löneklyftan mellan kvinnor och män i syfte att förbättra kvinnornas ekonomiska situation och säkerställa deras ekonomiska oberoende.

8.  Europaparlamentet konstaterar att de individuella genomsnittliga skattesatserna för en andra försörjare med två barn i snitt uppgick till 31 % i de EU-länder som är medlemmar i OECD och 28 % i alla OECD-länder under 2014. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt övervaka och stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika såväl som likvärdigt arbete i medlemsstaterna för att säkerställa att ojämlikheten inom såväl arbetsmarknads- som beskattningssektorn undanröjs. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med den horisontella och vertikala segregationen på arbetsmarknaden genom att undanröja bristande jämställdhet och diskriminering på arbetsmarknaden, och att särskilt genom utbildning och ökad kunskap bland flickor och kvinnor uppmuntra dem att börja studera, arbeta och göra karriär inom innovativa tillväxtsektorer, inbegripet inom IKT samt ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att skatteincitament som är kopplade till sysselsättning och egenföretagande inte diskriminerar mellan könen och att överväga skatteincitament och andra skatteförmåner eller tjänster för den andra försörjaren och ensamstående föräldrar. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att utreda olika sätt att åtgärda problemet med att kvinnor är underrepresenterade på arbetsmarknaden och ta itu med eventuella ekonomiska hinder för den andra försörjaren att komma in på arbetsmarknaden. Parlamentet konstaterar att könsdiskriminering också kan förekomma i form av arbetsrelaterade skatteundantag och skatteavdrag, såsom gynnsam beskattning av övertidsarbete, vilka främst gynnar yrken som i dag innehavs av män.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte minska den progressiva karaktären av sina inkomstskattesystem för privatpersoner, till exempel genom att försöka förenkla beskattningen av fysiska personers inkomster.

11.  Europaparlamentet kräver att skatt på fysiska personers inkomster (skattesatsstruktur, undantag, avdrag, bidrag, krediter, etc.) ska utformas för att aktivt främja att betalt och obetalt arbete, inkomster och pensionsrättigheter delas lika mellan kvinnor och män, och att incitament som cementerar ojämlika könsroller ska avskaffas.

12.  Europaparlamentet noterar att det i vissa medlemsstater finns en privat skattelättnad för pensioner som gynnar höginkomsttagare och män på ett oproportionerligt sätt. Parlamentet anser att ett universellt pensionssystem som ger kvinnor lika tillgång till en omfattande pensionsgaranti är det bästa sättet att stödja jämställdhet på äldre dar.

Företagsbeskattning

13.  Europaparlamentet framhåller än en gång vikten av bolagsskatt som en del av de totala intäkter som är tillgängliga för medlemsstaterna, som är en grundläggande inkomstkälla för en fungerande välfärd. Parlamentet är bekymrat över minskningen av lagstadgade och effektiva bolagsskattesatser i EU under de senaste 35 åren och över kapplöpningen mot botten mellan medlemsstaterna, då sex av dem sänkte sina bolagsskatter 2017 och 15 har sänkt dem sedan 2009.

14.  Europaparlamentet konstaterar att en gemensam och rättvis minimiskattesats för bolag är det enda sättet att skapa jämlik och rättvis behandling mellan olika subjekt som bedriver verksamhet i EU och för de flesta skattskyldiga subjekt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att slutföra förhandlingarna och utan ytterligare dröjsmål lägga fram den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB). Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att införa en minimiskattesats för bolagsbeskattning på unionsnivå för att stoppa kapplöpningen mot botten.

15.  Europaparlamentet kräver att de medlemsstater som i den europeiska planeringsterminen anges ha aggressiva bestämmelser om skatteplanering ska ändra sin lagstiftning och avskaffa dessa bestämmelser så snart som möjligt[18]. Parlamentet är oroat över risken att medlemsstaterna under arbetet med att samordna sina bolagsskattebaser kan hitta nya bestämmelser för att underlätta företags aggressiva skatteplanering, vilket överlåter åt medlemsstaterna att hitta andra beskattningskällor (inklusive konsumtionsskatter), som har en oproportionerlig effekt på kvinnor.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att rationalisera de skatteincitament eller skattelättnader som de ger till företag för att se till att dessa incitament och skattelättnader främst gynnar små företag och främjar verklig innovation, och att på förhand och i efterhand bedöma dessa incitaments potentiella påverkan på jämställdheten.

17.  Europaparlamentet konstaterar att skillnaderna i företagens rikedom och arbetsmarknadsstrukturer får könsspecifika konsekvenser som beror på bolagsbeskattningen, och att fördelarna för kvinnor av sänkta bolagsskatter och skatteincitament är mindre än de för män, eftersom kvinnor är mycket underrepresenterade både bland ägarna av bolag eller bolagsaktier och bland nya och nystartade företag[19].

Beskattning av kapital och förmögenhet

18.  Europaparlamentet konstaterar att bolags- och förmögenhetsskatter spelar en avgörande roll för att minska orättvisor genom omfördelning inom skattesystemet och för att inbringa intäkter som finansierar social trygghet och sociala transfereringar.

19.  Europaparlamentet noterar att den bristande tillgången till god barnomsorg, en alltför dyr sådan och att det inte finns lämplig infrastruktur som tillhandahåller den fortfarande utgör ett stort hinder för framför allt kvinnors jämlika deltagande i alla aspekter av samhället, inklusive sysselsättningen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att verka för en skattepolitik som förbättrar tillgången till och möjligheterna att tillgå överkomlig barnomsorg av hög kvalitet med hjälp av skatteincitament, för att minska hindren för kvinnors förvärvsarbete och bidra till en jämnare fördelning av betalt och obetalt arbete inom hushållen och på så vis minimera löne- och pensionsklyftorna mellan könen. Parlamentet betonar att denna politik bör göra det möjligt för kvinnor att integreras på arbetsmarknaden och att den särskilt bör riktas mot familjer med låga inkomster, ensamförälderfamiljer och andra missgynnade grupper.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undanröja skillnaderna mellan könen när det gäller rikedom i hela EU vad gäller finansiella tillgångar, ägande av fastigheter, rörelsekapital, försäkringsrättigheter, pensionsbesparingar och aktieoptioner[20]. Parlamentet konstaterar att minskningen av kapitalvinst- och fastighetsskatt i första hand gynnar män eftersom det är troligare att de kontrollerar sådana resurser[21].

21.  Europaparlamentet beklagar att de förmögenhetsbaserade skatternas sammanlagda bidrag till de totala skatteintäkterna har förblivit relativt begränsat, med en andel på 5,8 % av de totala skatteintäkterna i EU-15 och 4,3 % i EU-28[22].

22.  Europaparlamentet beklagar att beskattningen av kapital har tenderat att minska sedan 2002, bland annat till följd av den allmänna tendensen att inte längre tillämpa den normala skattesatsen på kapitalinkomster, utan snarare beskatta dem enligt relativt måttliga schablonbelopp som kan ses i många medlemsstater[23].

Indirekt beskattning

23.  Europaparlamentet konstaterar att andelen konsumtionsskatter ökade i unionen från 2009 till 2016. Parlamentet konstaterar att mervärdesskatt i regel står för mellan två tredjedelar och tre fjärdedelar av konsumtionsskatter i medlemsstaterna och att mervärdesskatten har utgjort omkring en femtedel av de totala skatteintäkterna i EU[24].

24.  Europaparlamentet konstaterar att könsdiskriminering förekommer i fall där skattelagstiftningen sammanfaller med könsrollsrelationer, normer och ekonomiska beteenden. Parlamentet konstaterar att mervärdesskatt alstrar könsdiskriminering på grund av kvinnors konsumtionsmönster som skiljer sig från mäns eftersom de köper fler varor och tjänster i syfte att främja hälsa, utbildning och näring[25]. Parlamentet är bekymrat över att detta i kombination med kvinnors lägre inkomster leder till att kvinnor bär en större mervärdesskattebörda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa undantag från mervärdesskatt, reducerade skattesatser och nollskattesatser för produkter och tjänster som har positiva sociala, hälso- och/eller miljöeffekter, i linje med den pågående översynen av EU:s momsdirektiv.

25.  Europaparlamentet anser att fattigdom med avseende på hygienprodukter är ett konstant problem i EU – Brittiska Plan International uppskattar att en av tio flickor inte har råd med hygienprodukter. Parlamentet beklagar att kvinnliga hygienprodukter och vårdprodukter och vårdtjänster för barn, äldre eller personer med funktionsnedsättningar fortfarande inte betraktas som basvaror i samtliga medlemsstater. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att avskaffa den så kallade vård- och tampongskatten genom att utnyttja den flexibilitet som införts i momsdirektivet och tillämpa undantag eller 0 % momssatser på dessa viktiga basvaror. Parlamentet inser att en prissänkning till följd av en momsbefrielse för dessa produkter skulle ha omåttligt stora fördelar för unga kvinnor. Parlamentet stöder de åtgärder som vidtagits för att främja en omfattande tillgång till hygienprodukter och uppmuntrar medlemsstaterna att tillhandahålla kompletterande hygienprodukter för kvinnor på vissa (offentliga) platser, exempelvis skolor, universitet och härbärgen för hemlösa, liksom för kvinnor från låginkomstmiljöer, i syfte att utrota fattigdom med avseende på hygienprodukter fullständigt på alla EU:s offentliga toaletter.

Konsekvenserna av skatteflykt och skatteundandragande för jämställdhet

26.  Europaparlamentet konstaterar att skatteflykt och skatteundandragande är viktiga orsaker till bristande jämställdhet i unionen och globalt eftersom de begränsar de resurser som finns tillgängliga för regeringar för att öka jämställdheten på nationell och internationell nivå[26].

27.  Europaparlamentet erinrar om sina rekommendationer av den 13 december 2017 efter utredningen av penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt[27], och om rekommendationer från tidigare särskilda utskott (TAX och TAX2) som utarbetats i syfte att bekämpa skatteflykt och skatteundandragande i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snart som möjligt anta offentlig landspecifik rapportering, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inom EU och ett reviderat direktiv om räntor och royalties.

28.  Europaparlamentet erinrar om sin ståndpunkt[28] som lagts fram av de särskilda utskotten PANA, TAX och TAX2 avseende inrättandet av ett globalt skatteorgan inom FN, vilket bör vara välutrustat och ha tillräckliga extraresurser för att säkerställa att alla länder kan delta på lika villkor i formuleringen och reformen av den globala skattepolitiken. Parlamentet vill att ett sådant organ ska få tillgång till jämställdhetsexpertis och ha befogenhet att se över skattepolitiken på nationell, regional och global nivå i enlighet med principen om jämställdhet och människorättsförpliktelser.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja könsneutrala skattereformer i alla internationella forum, inklusive OECD och FN, och att stödja skapandet av ett mellanstatligt FN-organ för skattefrågor med universellt medlemskap, lika rösträtt och lika deltagande av kvinnor och män. Parlamentet framhåller att detta organ bör ges goda förutsättningar att utveckla särskild sakkunskap om könsrelaterad beskattning.

30.  Europaparlamentet konstaterar att dubbelbeskattningsavtal mellan medlemsstaterna och utvecklingsländer vanligtvis inte främjar källbeskattning, och därför gynnar multinationella företag på bekostnad av mobilisering av inhemska resurser i utvecklingsländerna. Parlamentet konstaterar att bristen på inhemsk mobilisering av resurser förhindrar fullt finansierade offentliga tjänster såsom hälso- och sjukvård eller utbildning i dessa länder, vilket oproportionerligt påverkar kvinnor och flickor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge kommissionen befogenhet att se över befintliga dubbelbeskattningsavtal för att undersöka och ta itu med dessa problem och för att säkerställa att framtida dubbelbeskattningsavtal inkluderar jämställdhetsbestämmelser utöver allmänna bestämmelser för att motverka missbruk.

31.  Europaparlamentet uppmanar särskilda utskottet TAX3 att inkludera ett genusperspektiv i utformningen av sina rekommendationer.

32  Europaparlamentet beklagar att den skattepolitik som rådet utfärdar ofta stoppas av enskilda medlemsstater i syfte att skydda skatteparadis. Parlamentet begär därför att principen om enhällighet bland medlemsstaterna inte tillämpas i skattefrågor, så att man kan göra framsteg i kampen för skatterättvisa och lätta EU-medborgarnas skattebörda.

Jämställdhetsintegrering i skattepolitik

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra regelbundna konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv av finanspolitiken, med fokus på multiplikatoreffekt och underförstådd diskriminering för att se till att varken direkt eller indirekt diskriminering förekommer i någon finanspolitik i EU.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dela beprövade metoder i fråga om utformningen av sina arbetsmarknader och skattesystem för att bidra till att minska löneklyftan och pensionsklyftan mellan kvinnor och män, vilket därmed kan främja rättvisare och mer jämlik beskattning av kvinnor och män.

35.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att den, allt sedan Lissabonfördraget införlivade stadgan om de grundläggande rättigheterna i primärrätten, har en rättsligt bindande skyldighet att främja jämställdhet i sin politik och sina åtgärder.

36.  Europaparlamentet erkänner kvinnorättsorganisationernas och lokalsamhällenas betydelse som tongivande aktörer i utvecklingen av offentlig politik, bland annat när det gäller skattepolitikens effekter på jämställdheten. Parlamentet inser de finansiella utmaningar som kvinnorättsorganisationerna och lokalsamhällena i många medlemsstater konfronteras med till följd av ett årtionde av åtstramningspolitik. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater som skurit ned på utgifterna under det förra årtiondet att återgå till sin nivå före 2008 när det gäller finansiering till kvinnors lokalsamhällen.

37.  Europaparlamentet inser att många opinionsgrupper och grupper i det civila samhället känner sig marginaliserade från diskussionerna om skattepolitik på grund av bristande sakkunskap, och att näringsliv och finansiella grupper i många medlemsstater därmed är överrepresenterade när det gäller rådgivande förfaranden som rör budgetering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med detta problem genom att utöver möjligheter till verkligt samråd med det civila samhället tillhandahålla utbildning om budgetprocesser.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla sin rättsliga skyldighet att främja jämställdhet genom att integrera jämställdhetsaspekter i bedömningarna av utformningen av den grundläggande skattepolitik som bedrivs inom den europeiska planeringsterminen. Parlamentet understryker att översynen av medlemsstaternas skattesystem inom den europeiska planeringsterminen, liksom landsspecifika rekommendationer, kräver noggranna analyser med avseende på effekter av socioekonomiska skillnader mellan könen, förbudet mot diskriminering och främjandet av full jämställdhet och bör också ta itu med behovet av lämpliga institutionella åtgärder på medlemsstatsnivå.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja prioriteringarna i Europa 2020-strategin för att motverka strukturella svagheter i det europeiska näringslivet, ta itu med löneklyftan och pensionsklyftan mellan kvinnor och män, förbättra EU:s konkurrenskraft och produktivitet samt stödja en hållbar social marknadsekonomi som gynnar alla kvinnor och män.

40.  Europaparlamentet erinrar om sin ståndpunkt vad gäller förslaget till ett direktiv om offentlig land-för-land-rapportering[29], som innehåller ambitiösa åtgärder för att främja skattetransparens och offentlig granskning av multinationella företag, eftersom detta skulle ge den bredare allmänheten tillgång till information om vinster som gjorts, subventioner som mottagits och vilka skatter som betalats i de jurisdiktioner som de är verksamma i. Parlamentet rekommenderar att en heltäckande jämställdhetsanalys bör stå i centrum för alla befintliga och framtida nivåer av forskning och politik i fråga om skatterättvisa för att ökad skattetransparens och ansvarsskyldighet ska uppnås. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att komma fram till en gemensam överenskommelse om förslaget att börja förhandla med de andra institutionerna i syfte att anta kravet på en offentlig land-för-land-rapportering, vilket är en av de viktigaste åtgärderna för att få till stånd en ökad insyn för alla medborgare när det gäller företagens skatteinformation. Parlamentet erinrar om att medlemsstaterna behöver genomföra regelbundna spridningsanalyser av de väsentliga konsekvenser som kan bli följden av dessa åtgärder, bland annat analyser av könsdiskriminering i skattepolitiken, av deras förmåga att öka de inhemska intäkterna för att finansiera kvinnors rättigheter samt konsekvenserna för andra medlemsstater och utvecklingsländer, och erkänner samtidigt att en del av detta arbete har utförts inom plattformen för god förvaltning i skattefrågor.

41.  Europaparlamentet konstaterar att jämställdhet inte endast är en grundläggande mänsklig rättighet, utan också att genomförandet av den skulle bidra till en mer inkluderande och hållbar tillväxt. Parlamentet betonar att en könsspecifik budgetanalys skulle möjliggöra bättre information om fördelningseffekterna av offentliga investeringar på män och kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa jämställdhetsbudgetering på ett sätt som uttryckligen följer upp hur stor andel av offentliga medel är avsedd för kvinnor och som säkerställer att all politik för att mobilisera resurser och fördela utgifter främjar jämställdhet.

42.  Parlamentet uppmanar kommissionen att främja beprövade metoder i fråga om skattepolitik som tar hänsyn till konsekvenser för jämställdheten och främjar jämställdhet mellan kvinnor och män, särskilt när det gäller beskattning av hushållsinkomster och mervärdesskatt. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en jämställdhetsanalys i sin årliga rapport om beskattningen i EU.

43.  Europaparlamentet beklagar att jämställdhet inte har erkänts som en övergripande prioritering i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och anser att detta går stick i stäv mot principen om jämställdhetsintegrering i artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner att omedelbart integrera jämställdhetsbudgetering med avseende på inkomster och utgifter i budgetprocessen, i linje med EU:s krav på jämställdhetsintegrering.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla sin rättsliga skyldighet enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna att främja jämställdhet mellan kvinnor och män när de genomför EU-lagstiftningen och nationell politik som styrs av den.

45.  Europaparlamentet betonar att ytterligare forskning och bättre insamling av könsuppdelade uppgifter krävs när det gäller könsdifferentierade fördelnings- och tilldelningseffekter av skattesystemet. Parlamentet uppmanar i synnerhet medlemsstaterna att samla in skatteuppgifter på individuell nivå och inte enbart för hushåll, och att överbrygga klyftorna mellan könen när det gäller konsumtionsmönster och användning av reducerade skattesatser, fördelning av företagsinkomst och tillhörande skattebetalningar samt fördelning av nettoförmögenhet, kapitalinkomster och tillhörande skattebetalningar.

46.  Europaparlamentet beklagar att de flesta medlemsstater inte samlar in eller utvärderar individualiserade inkomstskatteuppgifter och att många medlemsstater fortfarande samlar in uppgifter endast om hushåll genom gemensamma skattebestämmelser.

47.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utforma en lämplig ordning för skatteincitament för samtliga politiska åtgärder som uppmuntrar invandrarkvinnor att delta i (vidare)utbildning eller finna en anställning.

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  CEDAW/C/CHE/CO/4-5, p. 40-43 (Schweiz 2016). CEDAW/C/LUX/CO/6-7, p. 10, 15, 16 (Luxemburg 2018).
• [2]  EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 38.
• [3]  EUT C 407, 4.11.2016, s. 2.
• [4]  EUT C 66, 21.2.2018, s. 30.
• [5]  EUT C 76, 28.2.2018, s. 93.
• [6]  EUT C 263, 25.7.2018, s. 49.
• [7]  EUT C 369, 11.10.2018, s. 132.
• [8]  EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.
• [9]  Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
• [10]  Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
• [11]  Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
• [12]  Europeiska kommissionen, GD Skatter och tullar, Taxation Trends in the European Union – Data for the EU Member States, Iceland and Norway, 2018 års upplaga.
• [13]  Eurodad, Tax Games: the Race to the Bottom, Europe’s role in supporting an unjust global tax system, 2017, och Europeiska kommissionen, 2018 års europeiska planeringstermin: landsrapporter, 7 mars 2018.
• [14]  Europaparlamentets utredningstjänst Bringing transparency, coordination and convergence to corporate tax policies in the European Union – 1 – Assessment of the magnitude of aggressive corporate tax planning, 2015
• [15]  Institute of Development Studies Redistributing Unpaid Care Work – Why Tax Matters for Women’s Rights. policydokument. Utgåva 109. Januari 2016.
• [16]  Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
• [17]  Såsom det efterlystes i rådets slutsatser om jämställdhet av den 16 juni 2016.
• [18]  Europeiska kommissionen, Den europeiska planeringsterminen: landsrapporter, 7 mars 2018.
• [19]  Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
• [20]  Action Aid. Making tax work for women’s rights.
• [21]  Institute of Development Studies (2016). Redistributing Unpaid Care Work – Why Tax Matters for Women’s Rights. Policydokument. Utgåva 109.
• [22]  Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
• [23]  Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
• [24]  Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
• [25]  La Fiscalidad en España desde una Perspectiva de Género (2016) – Institut per a l’estudi i la transformació de la vida quotidiana / Ekona Consultoría.
• [26]  FN:s studie från 2016 Final study on illicit financial flows, human rights and the 2030 Agenda for Sustainable Development från den oberoende experten om hur utlandsskulden och staternas andra hithörande internationella förpliktelser påverkar det fullständiga åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter, särskilt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
• [27]  EUT C 369, 11.10.2018, s. 132.
• [28]  EUT C 369, 11.10.2018, s. 132. EUT C 101, 16.3.2018, s. 79.
• [29]  Antagna texter, P8_TA(2017)0284.

RESERVATION

Anna Záborská och Brian Hayes å EPP-gruppens vägnar

Europeiska folkpartiet för de europeiska familjernas talan och framhåller deras rätt att välja ett beskattningssystem som återspeglar deras livssituation. Vi kan inte rösta ja till det här betänkandet som förvägrar dem denna rättighet.

Detta betänkande tar inte upp källan till ojämställdhet. I stället framställer det falskeligen skattepolitik som diskriminerande och kränker subsidiaritetsprincipen. Vi förkastar denna inställning och uppmanar till ett ansvarsfullt beslutsfattande som kan förbättra verktygen för alla kvinnors lika möjligheter på arbetsmarknaden.

Europeiska folkpartiet har en ambitiös agenda när det gäller kvinnors rättigheter. Vi förespråkar med kraft jämställdhet mellan kvinnor och män, arbetar aktivt för genomförandet av befintlig lagstiftning som tar itu med snedvridningar på arbetsmarknaden och bekämpar alla former av diskriminering av kvinnor på arbetsplatsen, inom utbildningssystemet och i det offentliga livet. Vi tror på erfarenhetsbaserat beslutsfattande och stöder ständigt insamling av data. Dessutom har Europeiska folkpartiet alltid gått i bräschen för kampen mot fattigdom genom att föreslå systematiska, riktade och effektiva lösningar, med full respekt för EU:s proportionalitets- och subsidiaritetsprinciper.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	21.11.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	41 10 15
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Thierry Cornillet, Markus Ferber, Giuseppe Ferrandino, Iratxe García Pérez, Stefan Gehrold, Sven Giegold, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Anna Hedh, Gunnar Hökmark, Mary Honeyball, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Wolf Klinz, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Georgios Kyrtsos, Werner Langen, Olle Ludvigsson, Florent Marcellesi, Barbara Matera, Marisa Matias, Costas Mavrides, Alex Mayer, Angelika Mlinar, Luděk Niedermayer, Maria Noichl, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Pina Picierno, João Pimenta Lopes, Terry Reintke, Dariusz Rosati, Anne Sander, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Michaela Šojdrová, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Biljana Borzan, Matt Carthy, Mady Delvaux, Lívia Járóka, Urszula Krupa, Paloma López Bermejo, Clare Moody, Mylène Troszczynski, Monika Vana, Julie Ward, Lieve Wierinck
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Marco Affronte, Birgit Collin-Langen, Ádám Kósa

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

41	+
ALDE	Wolf Klinz, Angelika Mlinar, Ramon Tremosa i Balcells, Lieve Wierinck
EFDD	Daniela Aiuto, Marco Valli
GUE/NGL	Malin Björk, Matt Carthy, Paloma López Bermejo, Marisa Matias, Dimitrios Papadimoulis, João Pimenta Lopes, Miguel Viegas
S&D	Hugues Bayet, Pervenche Berès, Vilija Blinkevičiūtė, Biljana Borzan, Mady Delvaux, Giuseppe Ferrandino, Iratxe García Pérez, Roberto Gualtieri, Anna Hedh, Mary Honeyball, Olle Ludvigsson, Costas Mavrides, Alex Mayer, Clare Moody, Maria Noichl, Pina Picierno, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Paul Tang, Julie Ward, Jakob von Weizsäcker
Verts/ALE	Marco Affronte, Sven Giegold, Florent Marcellesi, Terry Reintke, Molly Scott Cato, Ernest Urtasun, Monika Vana

10	-
ECR-gruppen	Urszula Krupa, Stanisław Ożóg, Jadwiga Wiśniewska
ENF-gruppen	Mylène Troszczynski
EPP	Anna Maria Corazza Bildt, Stefan Gehrold, Gunnar Hökmark, Werner Langen, Anna Záborská, Michaela Šojdrová

15	0
ALDE	Thierry Cornillet
EPP	Birgit Collin-Langen, Markus Ferber, Brian Hayes, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Lívia Járóka, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Georgios Kyrtsos, Ádám Kósa, Barbara Matera, Luděk Niedermayer, Dariusz Rosati, Anne Sander, Tom Vandenkendelaere, Elissavet Vozemberg-Vrionidi

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster