BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster
5.12.2018 - (COM(2018)0148 – C8–0137/2018 – 2018/0073(CNS)) - *
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Paul Tang
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster
(COM(2018)0148 – C8–0137/2018 – 2018/0073(CNS))
(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2018)0148),
– med beaktande av artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0137/2018),
– med beaktande av de motiverade yttrandena från det danska Folketinget, Irlands Oireachtas, Maltas parlament och den nederländska första kammaren, som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,
– med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0428/2018).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
3. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
4. Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(1) Den globala ekonomin blir snabbt digital, vilket har lett till att nya affärsmetoder har växt fram. Digitala företag kännetecknas av att deras verksamheter är starkt kopplade till internet. Digitala företag förlitar sig i stor utsträckning på förmågan att bedriva verksamhet på distans med begränsad fysisk närvaro eller ingen fysisk närvaro alls, på slutanvändarnas bidrag till värdeskapandet, och på betydelsen av immateriella tillgångar. |
(1) Den globala ekonomin blir snabbt digital, vilket har lett till att nya affärsmetoder har växt fram. Digitala företag kännetecknas av att deras verksamheter är starkt kopplade till internet. Digitala företag förlitar sig i stor utsträckning på förmågan att bedriva verksamhet på distans med begränsad eller ingen fysisk eller skatteskyldig närvaro alls i ett visst land, på slutanvändarnas bidrag till värdeskapandet, och på betydelsen av immateriella tillgångar. |
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(2) De nuvarande bolagsskattereglerna utformades främst under 1900-talet för traditionella företag. De baseras på tanken att beskattningen bör ske där värdet skapas. Tillämpningen av de nuvarande reglerna på den digitala ekonomin har dock lett till avvikelser mellan den plats där vinsten beskattas och den plats där värdet skapas, särskilt för affärsmodeller som är starkt beroende av användarnas deltagande. Det har därför blivit uppenbart att de nuvarande bolagsskattereglerna för beskattning av den digitala ekonomins vinster är olämpliga och måste ses över. |
(2) De nuvarande bolagsskattereglerna utformades främst under 1900-talet för traditionella företag. De baseras på tanken att beskattningen bör ske där värdet skapas. Tillämpningen av de nuvarande reglerna på den digitala ekonomin har dock lett till avvikelser mellan den plats där vinsten beskattas och den plats där värdet skapas, särskilt för affärsmodeller som är starkt beroende av användarnas deltagande och immateriella tillgångar. Digitaliseringen har förändrat användarnas roll på ett sätt som gjort det möjligt för dem att bli mer involverade i den värdeskapande processen. Det har därför blivit uppenbart att de nuvarande bolagsskattereglerna för beskattning av den digitala ekonomins vinster inte beaktar denna nya faktor och därför omedelbart måste ses över. |
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 2a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(2a) Målet är att åtgärda skillnaden mellan beskattning av digitala inkomster och beskattning av traditionella inkomster. I nuläget har digitala företag en effektiv skattesats på i genomsnitt endast 9,5 %, jämfört med 23,2 % för traditionella affärsmodeller1a. Ett skattesystem måste vara rättvist och gagna samhället i stort. Lika förutsättningar bör gälla för alla företag som verkar på den inre marknaden. |
|
|
_________________ |
|
|
1a Källa: Beräkningar från Europeiska kommissionens konsekvensanalys, baserad på ZEW (2016, 2017) och ZEW et al. (2017). |
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Den översynen är viktig för den digitala inre marknaden3 med tanke på att den digitala inre marknaden behöver ett modernt och stabilt skatteregelverk för den digitala ekonomin för att stimulera innovation, bekämpa fragmentering av marknaden och göra det möjligt för alla aktörer att dra nytta av den nya dynamiken på marknaden på rättvisa och välavvägda villkor. |
(3) Den översynen är viktig för den digitala inre marknaden3 med tanke på att den digitala inre marknaden behöver ett rättvist, modernt och stabilt skatteregelverk för den digitaliserade ekonomin för att stimulera innovation och tillväxt för alla, bekämpa fragmentering av marknaden och göra det möjligt för alla aktörer att dra nytta av den nya dynamiken på marknaden på rättvisa och välavvägda villkor. Digitaliseringen påverkar hela ekonomin. vilket går utöver inrättandet av en skatt på digitala tjänster. Skattereglerna bör därför reformeras. De ad hoc-åtgärder som ingår i detta direktiv får inte försena arbetet med beskattningen av en betydande digital närvaro och inkluderandet av sådan beskattning i en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. |
|
__________________ |
__________________ |
|
3 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015) 192 final, 6.5.2015). |
3 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015) 192 final, 6.5.2015). |
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5) Med tanke på att problemet med beskattning av den digitala ekonomin är av global karaktär, vore det bästa att finna en multilateral och internationell lösning på det. Kommissionen deltar därför aktivt i den internationella diskussionen. Arbetet inom OECD pågår för närvarande. Att göra framsteg på internationell nivå är dock en utmaning. Därför vidtas åtgärder för att anpassa bolagsskattereglerna på unionsnivå6 och uppmuntra att avtal ingås med jurisdiktioner utanför unionen7, så att regelverket för bolagsskatt passar för de nya digitala affärsmodellerna. |
(5) Med tanke på att problemet med beskattning av den digitala ekonomin är av global karaktär, vore det bästa att finna en multilateral och internationell lösning på det. Kommissionen deltar därför aktivt i den internationella diskussionen. Arbetet inom OECD, Internationella valutafonden (IMF), Förenta nationerna (FN) och Världsbanksgruppen, som tillsammans utgör samarbetsplattformen för skatter, pågår för närvarande. Att göra framsteg på internationell nivå är dock en utmaning. Därför vidtas åtgärder för att anpassa bolagsskattereglerna på unionsnivå6 och uppmuntra att avtal ingås med jurisdiktioner utanför unionen7, så att regelverket för bolagsskatt passar för de nya digitala affärsmodellerna. Samstämmighet med det inkluderande ramverket mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster bör säkerställas för att garantera att det inte förekommer några avvikelser från de internationella standarderna och undvika ökad komplexitet. |
|
__________________ |
__________________ |
|
6 Proposal for a Council Directive laying down rules relating to the corporate taxation of a significant digital presence (COM(2018) 147 final). |
6 Proposal for a Council Directive laying down rules relating to the corporate taxation of a significant digital presence (COM(2018) 147 final). |
|
7 Commission Recommendation relating to the corporate taxation of a significant digital presence (C(2018) 1650 final). |
7 Commission Recommendation relating to the corporate taxation of a significant digital presence (C(2018) 1650 final). |
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6) I väntan på sådana åtgärder, som det kan ta tid att anta och genomföra, känner sig medlemsstaterna pressade att agera i denna fråga med tanke på risken att deras bolagsskattebaser urholkas betydligt med tiden. Icke samordnade åtgärder som vidtas av medlemsstaterna individuellt kan fragmentera den inre marknaden och snedvrida konkurrensen, hindra utvecklingen av nya digitala lösningar och hämma unionens konkurrenskraft i stort. Därför är det nödvändigt att införa en harmoniserad strategi med en tillfällig lösning för att hantera problemet på ett riktat sätt tills en övergripande lösning finns på plats. |
(6) I väntan på sådana åtgärder, som det kan ta tid att anta och genomföra, känner sig medlemsstaterna pressade att agera i denna fråga med tanke på risken att deras bolagsskattebaser urholkas betydligt med tiden. Icke samordnade åtgärder som vidtas av medlemsstaterna individuellt kan fragmentera den inre marknaden och snedvrida konkurrensen, hindra utvecklingen av nya digitala lösningar och hämma unionens konkurrenskraft i stort. Därför är det nödvändigt att införa en harmoniserad strategi med en tillfällig lösning för att hantera problemet på ett riktat sätt tills en övergripande lösning finns på plats. Den tillfälliga lösningen bör vara tidsmässigt begränsad för att undvika att den oavsiktligt blir permanent. Det bör därför införas en tidsfristklausul som innebär att detta direktiv automatiskt upphör att gälla när en heltäckande lösning uppnås, helst på internationell nivå. Om ingen heltäckande lösning har nåtts senast den 31 december 2020 bör kommissionen överväga ett förslag på grundval av artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken Europaparlamentet och rådet ska agera i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Detta är av största vikt för att utan dröjsmål nå en överenskommelse i syfte att undvika en mångdubbling av ensidiga nationella digitala skatter i medlemsstaterna. |
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(7) Syftet med denna tillfälliga lösning bör vara att införa ett gemensamt system för en skatt för digitala tjänster på vissa företags intäkter som härrör från tillhandahållande av vissa digitala tjänster. Åtgärden bör vara enkel att genomföra och inriktas på intäkter som härrör från tillhandahållandet av digitala tjänster där användarna bidrar på ett betydande sätt till värdeskapandeprocessen. Denna faktor (användarnas värdeskapande) ligger även till grund för åtgärden för bolagsskatteregler, vilken beskrivs i skäl 5. |
(7) Syftet med denna tillfälliga lösning bör vara att införa ett gemensamt system för en skatt för digitala tjänster på vissa företags intäkter som härrör från tillhandahållande av vissa digitala tjänster, inbegripet onlineinnehåll. Åtgärden bör vara enkel att genomföra och inriktas på intäkter som härrör från tillhandahållandet av digitala tjänster där användare och immateriella tillgångar bidrar på ett betydande sätt till värdeskapandeprocessen. Dessa faktorer (användarnas värdeskapande och ett starkt beroende av immateriella tillgångar) ligger även till grund för åtgärden för bolagsskatteregler, vilken beskrivs i skäl 5. |
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 9 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(9) Skatten på digitala tjänster bör endast tas ut på intäkter som härrör från tillhandahållandet av vissa digitala tjänster. De digitala tjänster som omfattas bör vara sådana tjänster som är starkt beroende av användarnas deltagande, och där skillnaden mellan den plats där vinsten beskattas och den plats där användarna befinner sig vanligen är störst. Det är intäkterna från behandlingen av användarnas bidrag som bör beskattas, inte användarnas deltagande i sig. |
(9) Skatten på digitala tjänster bör tas ut på intäkter som härrör från tillhandahållandet av digitala tjänster som är starkt beroende av användarnas deltagande och av deras förmåga att leverera tjänster utan eller med mycket begränsad fysisk närvaro. I dessa fall är skillnaden mellan den plats där vinsten beskattas och den plats där användarna befinner sig vanligen störst. |
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 10 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(10) Beskattningsbara intäkter bör särskilt vara intäkter som härrör från tillhandahållandet av följande tjänster: i) Placering av reklam på ett digitalt gränssnitt som riktas till användarna av det gränssnittet, ii) tillgängliggörande av flersidiga digitala gränssnitt som gör det möjligt för användare att hitta andra användare och samverka med dem, och även kan underlätta tillhandahållandet av underliggande leverans av varor och tjänster direkt mellan användarna (även kallade förmedlingstjänster), och iii) överföring av insamlade uppgifter om användare som har genererats från dessa användares aktiviteter på digitala gränssnitt. Om inga intäkter uppstår från tillhandahållandet av sådana tjänster uppstår inte heller någon skyldighet att betala skatt på digitala tjänster. Andra intäkter som entiteten fått genom att tillhandahålla sådana tjänster, men som inte direkt härrör från ett sådana tillgängliggöranden, bör inte heller omfattas av skatten. |
(10) Beskattningsbara intäkter bör särskilt vara intäkter som härrör från tillhandahållandet av följande: i) Placering av reklam på ett digitalt gränssnitt som riktas till användarna av det gränssnittet, ii) tillgängliggörande av flersidiga digitala gränssnitt som gör det möjligt för användare att hitta andra användare och samverka med dem, och även kan underlätta tillhandahållandet av underliggande leverans av varor och tjänster direkt mellan användarna (även kallade förmedlingstjänster), iii) behandling, överföring och försäljning av insamlade uppgifter om användare som har genererats från dessa användares aktiviteter på digitala gränssnitt, och iv) tillhandahållande av digitalt innehåll såsom video, ljud eller text. Om inga intäkter uppstår från tillhandahållandet av sådant innehåll och sådana varor och tjänster uppstår inte heller någon skyldighet att betala skatt på digitala tjänster. Andra intäkter som entiteten fått genom att tillhandahålla sådana tjänster, men som inte direkt härrör från ett sådana tillgängliggöranden, bör inte heller omfattas av skatten. |
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 13 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(13) Vad beträffar flersidiga digitala gränssnitt som underlättar underliggande leveranser av varor eller tjänster direkt mellan gränssnittets användare, bör inte de underliggande transaktioner och intäkter som användarna får från dessa transaktioner omfattas av skatten. Intäkter som härrör från detaljistverksamhet som består av försäljning av varor eller tjänster som avtalas på nätet via webbplatsen för leverantören av sådana varor eller tjänster, där leverantören inte agerar som mellanhand, bör inte heller omfattas av skatten på digitala tjänster, eftersom detaljhandlarens värdeskapande ligger i de varor eller tjänster som tillhandahålls, och det digitala gränssnittet endast används som ett kommunikationsmedel. Huruvida en leverantör säljer varor eller tjänster på nätet via sitt eget konto eller tillhandahåller förmedlingstjänster avgörs med beaktande av transaktionens rättsliga och ekonomiska innehåll enligt avtalet mellan de berörda parterna. En leverantör av ett digitalt gränssnitt där varor från tredje parter görs tillgängliga kan till exempel sägas tillhandahålla en förmedlingstjänst (med andra ord tillhandahållande av ett flersidigt digitalt gränssnitt) om inga betydande lagerrisker föreligger, eller om den tredje parten bestämmer varornas priser. |
(13) Vad beträffar flersidiga digitala gränssnitt som underlättar underliggande leveranser av varor eller tjänster direkt mellan gränssnittets användare, bör inte de underliggande transaktioner och intäkter som användarna får från dessa transaktioner omfattas av skatten. Intäkter som härrör från detaljistverksamhet som består av försäljning av varor eller tjänster som avtalas på nätet via webbplatsen för leverantören av sådana varor eller tjänster, där leverantören inte agerar som mellanhand, bör inte heller omfattas av skatten på digitala tjänster. Eftersom det är möjligt att behandla användaruppgifter via ett digitalt gränssnitt och därmed skapa ytterligare värde från transaktionen, och eftersom avsaknaden av fysisk närvaro kan skapa möjligheter till aggressiv skatteplanering, bör utvidgningen av tillämpningsområdet för dessa tjänster dock övervägas i samband med översynen av detta direktiv. |
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 14 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(14) Tjänster som består i att en entitet tillhandahåller digitalt innehåll via ett digitalt gränssnitt bör inte omfattas av skatten, oavsett om det digitala innehållet ägs av entiteten eller om det har förvärvat rätten att distribuera det. Även om någon form av samverkan mellan mottagarna av sådant digitalt innehåll kan tillåtas och leverantören av sådana tjänster därför kan anses tillgängliggöra ett flersidigt digitalt gränssnitt, står det inte lika klart att användaren spelar en central roll i värdeskapandet för det företag som tillhandahåller det digitala innehållet. Fokus i värdeskapandet ligger i stället på själva det digitala innehåll som tillhandahålls av entiteten. Intäkter från sådant tillhandahållande bör därför inte omfattas av skatten. |
(14) Tjänster som består i att en entitet tillhandahåller digitalt innehåll via ett digitalt gränssnitt bör omfattas av skatten, oavsett om det digitala innehållet ägs av entiteten eller om entiteten har förvärvat rätten att distribuera det. Intäkter från sådant tillhandahållande bör utvärderas av kommissionen inom [två år efter ikraftträdandet av detta direktiv]. |
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) Digitalt innehåll bör anses utgöra data som tillhandahålls i digital form, såsom datorprogram, applikationer, spel, musik, videofilmer eller texter, oavsett om det laddas ned eller spelas upp direkt, och inte är data som representeras av det digitala gränssnittet i sig. Syftet med detta är att fånga upp de olika former som digitalt innehåll kan ha när det förvärvas av användaren, vilket inte ändrar det faktum att användarens enda eller huvudsakliga syfte är att förvärva det digitala innehållet. |
(15) Digitalt innehåll bör anses utgöra data som tillhandahålls i digital form, såsom datorprogram, applikationer, spel, musik, videofilmer eller texter, oavsett om det laddas ned eller spelas upp direkt, och inte är data som representeras av det digitala gränssnittet i sig. |
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Skäl 15a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(15a) Digitala företag tenderar att investera mindre i byggnader och maskiner än traditionella företag. |
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Skäl 16 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(16) Det bör göras åtskillnad mellan den tjänst som beskrivs i skäl 14 och tillgängliggörande av ett flersidigt digitalt gränssnitt genom vilket användarna kan ladda upp och dela digitalt innehåll med andra användare, eller tillgängliggörandet av ett gränssnitt som underlättar ett underliggande tillhandahållande av digitalt innehåll direkt mellan användarna. De sistnämnda tjänsterna utgör en förmedlingstjänst, och bör följaktligen omfattas av skatten på digitala tjänster, oavsett den underliggande transaktionens art. |
utgår |
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Skäl 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17) Beskattningsbara tjänster som består i överföring av insamlade uppgifter om användare bör endast omfatta uppgifter som har genererats från sådana användares aktiviteter på digitala gränssnitt, inte uppgifter som har genererats från sensorer eller andra medel och har samlats in på digital väg. Detta beror på att de tjänster som bör omfattas av skatten på digitala tjänster är tjänster som använder digitala gränssnitt för att skapa bidrag från användarna, som de monetariserar, inte tjänster som endast använder gränssnitt för att överföra uppgifter som har genererats på annat sätt. Skatten på digitala tjänster bör därför inte omfatta insamling av uppgifter eller användning av uppgifter som har samlats in av ett företag för interna ändamål, eller att ett företag utan ersättning delar uppgifter som det har samlat in med andra parter. Skatten bör i stället inriktas på intäktsgenerering från överföring mot ersättning av uppgifter som har samlats in från en mycket specifik verksamhet (användares aktiviteter på digitala gränssnitt). |
(17) Beskattningsbara tjänster som består i behandling, överföring eller försäljning av insamlade uppgifter om användare bör omfatta uppgifter som har genererats från sådana användares aktiviteter på digitala gränssnitt. Dessa beskattningsbara tjänster bör vara tjänster som använder digitala gränssnitt för att skapa bidrag från användarna som de monetariserar. Skatten på digitala tjänster är inte en skatt på insamling av uppgifter i sig. Skatten bör i stället inriktas på intäktsgenerering från behandling, försäljning eller överföring till en tredje part av de uppgifter som har samlats in från en mycket specifik verksamhet (användares aktiviteter på digitala gränssnitt). |
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Skäl 22 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(22) Endast vissa företag bör anses utgöra beskattningsbara personer vid tillämpningen av skatten på digitala tjänster, oavsett om de är etablerade i en medlemsstat eller i en jurisdiktion utanför unionen. En entitet bör särskilt anses utgöra en beskattningsbar person om följande två villkor är uppfyllda: i) om de totala globala intäkter som rapporterats av entiteten under det senaste hela räkenskapsår för vilket en årsredovisning finns tillgänglig överskrider 750 000 000 euro, och ii) om entitetens totala beskattningsbara intäkter inom unionen under det räkenskapsåret överskrider 50 000 000 euro. |
(22) Endast vissa företag bör anses utgöra beskattningsbara personer vid tillämpningen av skatten på digitala tjänster, oavsett om de är etablerade i en medlemsstat eller i en jurisdiktion utanför unionen. En entitet bör särskilt anses utgöra en beskattningsbar person om följande två villkor är uppfyllda: i) om de totala globala intäkter som rapporterats av entiteten under det senaste hela räkenskapsår för vilket en årsredovisning finns tillgänglig överskrider 750 000 000 euro, och ii) om entitetens totala beskattningsbara intäkter inom unionen under det räkenskapsåret överskrider 40 000 000 euro. |
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Skäl 23 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(23) Genom det första tröskelvärdet (sammanlagda årliga globala intäkter) bör skatten begränsas till att gälla företag av en viss storlek, som är de företag som främst kan tillhandahålla digitala tjänster där användarnas bidrag spelar en grundläggande roll, och som är starkt beroende av omfattande användarnätverk, stor användartrafik och en stark marknadsställning. Sådana affärsmodeller, som är beroende av användarnas värdeskapande för att få intäkter och endast är lönsamma för företag av en viss storlek, står för den största skillnaden mellan var vinsterna beskattas och var värdet skapas. Det är dessutom större företag som har möjlighet att utnyttja aggressiv skatteplanering. Det är också skälet till att samma tröskelvärde har föreslagits i andra unionsinitiativ9. Ett annat syfte med detta tröskelvärde är att skapa rättssäkerhet, eftersom det skulle bli enklare och mindre kostsamt för företag och skattemyndigheter att fastställa var en entitet ska betala skatt på digitala tjänster. Det undantar även små och nystartade företag, för vilka efterlevnadskostnaderna för den nya skatten sannolikt får en oproportionerlig effekt. |
(23) Genom det första tröskelvärdet (sammanlagda årliga globala intäkter) bör skatten begränsas till att gälla företag av en viss storlek, som är de företag som främst kan tillhandahålla digitala tjänster som är starkt beroende av mobila immateriella och/eller digitala tillgångar, där användarnas bidrag spelar en grundläggande roll, och som är starkt beroende av omfattande användarnätverk, stor användartrafik och en stark marknadsställning. Sådana affärsmodeller, som är beroende av användarnas värdeskapande för att få intäkter och endast är lönsamma för företag av en viss storlek, står för den största skillnaden mellan var vinsterna beskattas och var värdet skapas. Det är dessutom större företag som har möjlighet att utnyttja aggressiv skatteplanering. Syftet med tröskelvärdet är också att skapa rättssäkerhet, eftersom det skulle bli enklare och mindre kostsamt för företag och skattemyndigheter att fastställa var en entitet ska betala skatt på digitala tjänster. Det undantar även små och nystartade företag, för vilka efterlevnadskostnaderna för den nya skatten sannolikt får en oproportionerlig effekt. |
|
__________________ |
|
|
9 Se artikel 2 i förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (COM(2016) 683 final). |
|
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Skäl 27 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(27) För att begränsa eventuell dubbelbeskattning där samma intäkter är föremål både för bolagsskatt och skatt på digitala tjänster, förväntas medlemsstaterna tillåta företagen att dra av betalad skatt på digitala tjänster som en kostnad från bolagsskattebasen i deras territorium, oavsett om båda skatterna betalas i samma medlemsstat eller i olika medlemsstater. |
(27) För att begränsa eventuell dubbelbeskattning där samma intäkter är föremål både för bolagsskatt och skatt på digitala tjänster måste en framtida lösning på unionsnivå tas fram som tillåter företagen att dra av betalad skatt på digitala tjänster som en kostnad från bolagsskattebasen i deras territorium, oavsett om båda skatterna betalas i samma medlemsstat eller i olika medlemsstater. |
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Skäl 29 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(29) Om användarna med avseende på en viss beskattningsbar tjänst befinner sig i olika medlemsstater eller i jurisdiktioner utanför unionen, bör de relevanta beskattningsbara intäkterna från den tjänsten proportionerligt tilldelas varje medlemsstat på grundval av specifika fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna bör fastställas beroende på arten av varje beskattningsbar tjänst och de särskiljande faktorer som innebär att leverantören av en sådan tjänst får intäkter från den. |
(29) Om användarna med avseende på en viss beskattningsbar tjänst befinner sig i olika medlemsstater eller i jurisdiktioner utanför unionen, bör de relevanta beskattningsbara intäkterna från den tjänsten proportionerligt tilldelas varje medlemsstat på grundval av specifika fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna bör fastställas beroende på arten av varje beskattningsbar tjänst och de särskiljande faktorer som innebär att leverantören av en sådan tjänst får intäkter från den. I de fall där fördelningsnyckeln leder till en obalanserad fördelning som inte speglar den ekonomiska verksamheten skulle en tvistlösningsmekanism kunna åtgärda en sådan situation. Mot bakgrund av detta bör kommissionen utvärdera möjligheten att inrätta en tvistlösningsmekanism för att säkerställa att tvister där flera olika medlemsstater berörs löses på korrekt sätt. |
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Skäl 30 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(30) När det gäller beskattningsbara tjänster som består i att placera reklam på ett digitalt gränssnitt bör det antal gånger som reklamen har visats på användarnas enheter under en beskattningsperiod i en medlemsstat beaktas för att fastställa hur stor del av de beskattningsbara intäkterna under den beskattningsperioden som ska tilldelas den medlemsstaten. |
(30) När det gäller beskattningsbara tjänster som består i att placera reklam eller tillhandahålla innehåll på ett digitalt gränssnitt, bör det antal gånger som reklamen eller det digitala innehållet har visats på användarnas enheter under en beskattningsperiod i en medlemsstat beaktas för att fastställa hur stor del av de beskattningsbara intäkterna under den beskattningsperioden som ska tilldelas den medlemsstaten. |
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Skäl 31a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(31a) När det gäller försäljning av varor eller tjänster som avtalats på e-handelsplattformar, bör fördelningen av de beskattningsbara intäkterna under en beskattningsperiod till en medlemsstat göras på grundval av intäkterna under den berörda beskattningsperioden. Rätten att beskatta intäkter i det företag som säljer varor och tjänster som avtalas på nätet bör tilldelas de medlemsstater där varorna eller tjänsterna tillhandahålls köparen. |
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Skäl 32 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(32) När det gäller överföring av insamlade uppgifter om användare bör fördelningen av beskattningsbara intäkter till en medlemsstat under en beskattningsperiod beakta antalet användare från vilka uppgifter som överförts under den beskattningsperioden har genererats till följd av att användarna har använt en enhet i den medlemsstaten. |
(32) När det gäller behandling, försäljning eller överföring av insamlade uppgifter om användare bör fördelningen av beskattningsbara intäkter till en medlemsstat under en beskattningsperiod beakta antalet användare från vilka uppgifter som använts, sålts eller överförts under den beskattningsperioden har genererats till följd av att användarna har använt en enhet i den medlemsstaten. |
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Skäl 34 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(34) Eventuell behandling av personuppgifter i samband med skatten på digitala tjänster bör utföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67910, inklusive sådan behandling som kan vara nödvändig i fråga om ip-adresser eller andra geolokaliseringsmetoder. Särskild hänsyn bör tas till behovet av att införa lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att följa reglerna för uppgiftsbehandlingens laglighet och säkerhet, tillhandahållande av information och de registrerades rättigheter. Personuppgifter bör anonymiseras när så är möjligt. |
(34) Eventuell behandling av personuppgifter i samband med skatten på digitala tjänster bör utföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67910, inklusive sådan behandling som kan vara nödvändig i fråga om ip-adresser eller andra geolokaliseringsmetoder, utan möjlighet till identifiering av användarna. Medlemsstaternas skattemyndigheter ska underrättas om den metod som används för att fastställa var användarna befinner sig. Särskild hänsyn bör tas till behovet av att införa lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att följa reglerna för uppgiftsbehandlingens laglighet och säkerhet, särskilt principerna om nödvändighet och proportionalitet, tillhandahållande av information och de registrerades rättigheter. Personuppgifter bör anonymiseras när så är möjligt. |
|
_________________ |
_________________ |
|
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1). |
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1). |
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Skäl 35 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(35) Beskattningsbara intäkter bör motsvara den beskattningsbara personens totala bruttointäkter, exklusive mervärdesskatt och andra liknande skatter. Beskattningsbara intäkter bör anses ha erhållits av en beskattningsbar person vid den tidpunkt då de förföll till betalning, oavsett om de faktiskt har betalats till dess eller inte. Skatten på digitala tjänster bör vara beskattningsgrundande i en medlemsstat för den del av de beskattningsbara intäkter som erhållits av en beskattningsbar person under en beskattningsperiod och som anses ha erhållits i den medlemsstaten, och bör beräknas genom att satsen för skatten på digitala tjänster tillämpas på den andelen. För att undvika snedvridning på den inre marknaden bör det finnas en gemensam sats för skatten på digitala tjänster i unionen. Satsen för skatten på digitala tjänster bör fastställas till 3 %, vilket motsvarar en lämplig avvägning mellan de intäkter som genereras av skatten och tar hänsyn till att skatten har olika inverkan på företag beroende på deras vinstmarginaler. |
(35) Beskattningsbara intäkter bör motsvara den beskattningsbara personens totala bruttointäkter, exklusive mervärdesskatt och andra liknande skatter. Beskattningsbara intäkter bör anses ha erhållits av en beskattningsbar person vid den tidpunkt då de förföll till betalning, oavsett om de faktiskt har betalats till dess eller inte. Skatten på digitala tjänster bör vara beskattningsgrundande i en medlemsstat för den del av de beskattningsbara intäkter som erhållits av en beskattningsbar person under en beskattningsperiod och som anses ha erhållits i den medlemsstaten, och bör beräknas genom att satsen för skatten på digitala tjänster tillämpas på den andelen. För att undvika snedvridning på den inre marknaden bör det finnas en gemensam sats för skatten på digitala tjänster i unionen. Satsen för skatten på digitala tjänster som fastställts till 3 % motsvarar en lämplig avvägning mellan de intäkter som genereras av skatten och tar hänsyn till att skatten har olika inverkan på företag beroende på deras vinstmarginaler. |
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Skäl 35a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(35a) En gemensam sats för skatten på digitala tjänster i unionen utgör ett första steg mot en vidare harmonisering av bolagsbeskattningen på unionsnivå. För att skapa lika konkurrensvillkor och undanröja skattekonkurrens och den därav följande kapplöpningen mot botten när det gäller företagsbeskattning, bör en effektiv minimiskattesats införas på unionsnivå inom en snar framtid. |
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Skäl 37 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(37) Medlemsstaterna bör ha rätt att fastställa redovisnings- och bokföringsskyldigheter och andra skyldigheter för att säkerställa att skatten verkligen betalas samt andra åtgärder för att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och missbruk av reglerna för skatten på digitala tjänster. |
(37) Medlemsstaterna bör ha rätt att fastställa redovisnings- och bokföringsskyldigheter och andra skyldigheter för att säkerställa att skatten verkligen betalas samt andra åtgärder, inklusive påföljder och sanktioner, för att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och missbruk av reglerna. |
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Skäl 37a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(37a) Den totala skatt på digitala tjänster som betalats av en beskattningsbar person per medlemsstat bör omfattas av systemet för landsspecifik rapportering. |
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Skäl 38a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(38a) Om en beskattningsbar person ska betala skatt på digitala tjänster i mer än en medlemsstat, bör kommissionen vart tredje år granska den deklaration om skatt på digitala tjänster som lämnats in i identifieringsmedlemsstaten. |
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Skäl 40a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(40a) Skatten på digitala tjänster är en tillfällig åtgärd i väntan på en permanent lösning, vilket inte på något sätt bör försena ikraftträdandet av en permanent lösning. Detta direktiv bör upphöra att gälla i samband med antagandet av antingen rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro, eller rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och en gemensam bolagsskattebas, inklusive det digitala fasta driftsstället, vilket föreslås i Europaparlamentets lagstiftningsresolutioner av den 15 mars 2018 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas och förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, eller ett direktiv om genomförande av en politisk överenskommelse som nåtts i ett internationellt forum såsom OECD eller FN.
|
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv Skäl 40b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(40b) Medlemsstaterna bör regelbundet rapportera till kommissionen om entiteternas betalning av skatten på digitala tjänster, om hur den gemensamma kontaktpunkten fungerar och om samarbetet med andra medlemsstater kring skatteuppbäring och betalning. |
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv Skäl 40c (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(40c) Två år efter ... [dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] bör kommissionen utvärdera tillämpningen av detta direktiv och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av förslag om dess översyn i enlighet med principerna om rättvis beskattning av den digitala sektorn. |
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv Skäl 41 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(41) Syftet med detta direktiv är att skydda den inre marknadens integritet, säkerställa att den fungerar väl och undvika snedvridning av konkurrensen. Eftersom dessa mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare på grund av sin beskaffenhet kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, |
(41) Syftet med detta direktiv är att skydda den inre marknadens integritet, säkerställa att den fungerar rättvist och väl och undvika snedvridning av konkurrensen. Eftersom dessa mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare på grund av sin beskaffenhet kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, |
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 7a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(7a) behandling av uppgifter: en åtgärd, eller serie av åtgärder, som vidtas med personuppgifter, eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs automatiserat eller ej, till exempel insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, hämtning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller annat tillhandahållande, sammanställning eller samkörning, begränsning, radering eller förstöring. |
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Överföring av uppgifter som samlats in om användare och uppgifter som genererats från användarnas aktiviteter på digitala gränssnitt. |
(c) Behandling och överföring av uppgifter som samlats in om användare och uppgifter som genererats från användarnas aktiviteter på digitala gränssnitt. |
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1 – led ca (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ca) Tillgängliggörande för användarna av innehåll på ett digitalt gränssnitt såsom video, ljud eller text med hjälp av ett digitalt gränssnitt. |
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 4 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) tillgängliggörande av ett digitalt gränssnitt, då det enda eller huvudsakliga syftet med att tillgängliggöra gränssnittet är att den entitet som tillgängliggör det ska förse användare med digitalt innehåll eller förse användare med kommunikationstjänster eller förse användare med betaltjänster, |
(a) tillgängliggörande av ett digitalt gränssnitt, då det enda eller huvudsakliga syftet med att tillgängliggöra gränssnittet är att den entitet som tillgängliggör det ska förse användare med kommunikationstjänster eller förse användare med betaltjänster, förutsatt att inga ytterligare intäkter genereras genom behandling, överföring eller försäljning av användaruppgifter, |
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Om entitetens totala beskattningsbara intäkter inom unionen under det relevanta räkenskapsåret överskrider 50 000 000 euro. |
(b) Om entitetens totala beskattningsbara intäkter inom unionen under det relevanta räkenskapsåret överskrider 40 000 000 euro. |
Motivering | |
För att utvidga tillämpningsområdet för skatten på digitala tjänster bör tröskelvärdet för beskattningsbara intäkter sänkas till 25 000 000 euro. | |
För att skydda små och nystartade företag i förhållande till större företag bör skatten på digitala tjänster vara 3 % på intäkter mellan 25 000 000 euro och 100 000 000 euro och 5 % på intäkter över 100 000 000 euro. | |
För att undvika en stor klippeffekt och skydda små och nystartade företag bör alla berörda företag beviljas ett årligt skatteavdrag på 750 000 euro. | |
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 2 – led ca (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ca) När det gäller tjänster som omfattas av artikel 3.1 ca, om det digitala innehållet i fråga visas på användarens enhet vid en tidpunkt då enheten används i den medlemsstaten under den beskattningsperioden för att få tillgång till ett digitalt gränssnitt. |
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
6. De uppgifter som kan samlas in från användarna vid tillämpningen av detta direktiv ska begränsas till uppgifter om den medlemsstat där användarna befinner sig, och det ska inte vara möjligt att identifiera användarna. |
6. De uppgifter som kan samlas in från användarna vid tillämpningen av detta direktiv ska begränsas till uppgifter om den medlemsstat där användarna befinner sig, och det ska inte vara möjligt att identifiera användarna. All behandling av personuppgifter i samband med skatt på digitala tjänster ska utföras i enlighet med förordning (EU) 2016/679, inklusive sådan behandling som kan vara nödvändig i fråga om ip-adresser eller andra geolokaliseringsmetoder. |
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 6a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
6a. Kommissionen ska undersöka om inrättandet av en tvistlösningsmekanism ytterligare skulle öka ändamålsenligheten och effektiviteten för lösningen av tvister mellan medlemsstaterna. Kommissionen ska för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport, i förekommande fall tillsammans med ett lagförslag. |
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv Artikel 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Skattesatsen för skatten på digitala tjänster ska vara 3 %. |
Skattesatsen för skatten på digitala tjänster ska fastställas till 3 %. |
Motivering | |
The objective of the DST is to close the gap between corporate taxation on digital firms and traditional firms and create a level playing field between them. When setting the rate for this revenue based tax, we therefore should assess the implied profit tax rate. Therefore we need to do two things; set the target rate and a realistic estimate of the profit margins. In its staff working document the European Commission claims that large multinational groups with a digital business model, using tax aggressive tax planning, are not paying any corporate income taxes. The average corporate income tax rate in the EU is 21.3% in 2018, which should therefore be the target for the implied rate of profits of the EU-wide DST. When it comes to the profit margin it is clear from the data available for public traded companies that large multinational groups with a digital business model tend to have a high profit margin. For example Google and Facebook, have a profit margin of up to 40%. When setting the rate rate of the DST, the assumed profit margin of 15% taken by the European Commission is too conservative. An assumed profit margin of 25% for large digital firms is more in line with reality. When applying these two metrics to the DST, we arrive to a rate of 5% on digital turnover in order to tax the implied profits with a 20% tax rate. (5/25 = 20% ) | |
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
När led b i denna punkt tillämpas ska kommissionen vart tredje år granska den deklaration om skatt på digitala tjänster som lämnats in i identifieringsmedlemsstaten. |
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Om den beskattningsbara personen upphör att vara skyldig att betala skatt på digitala tjänster i den identifieringsmedlemsstat som har valts enligt artikel 10.3 b, ska den ändra sin identifieringsmedlemsstat i enlighet med kraven i artikel 10. |
2. Om den beskattningsbara personen upphör att vara skyldig att betala skatt på digitala tjänster i den identifieringsmedlemsstat som har valts enligt artikel 10.3 b, ska den ändra sin identifieringsmedlemsstat i enlighet med kraven i artikel 10, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2a. |
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. Om den beskattningsbara personen upphör att vara skyldig att betala skatt på digitala tjänster i den identifieringsmedlemsstat som har valts enligt artikel 10.3 b, kan den beskattningsbara personen välja att behålla den identifieringsmedlemsstat som ursprungligen valdes, eftersom den beskattningsbara personen kan komma att bli skyldig att betala skatt på digitala tjänster i den medlemsstaten igen under nästa beskattningsperiod. Om den beskattningsbara personen under två på varandra följande beskattningsperioder inte varit skyldig att betala skatt på digitala tjänster i den medlemsstaten, ska den ändra sin identifieringsmedlemsstat i enlighet med kraven i artikel 10. |
Ändringsförslag 45 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. De ändringar som avses i punkt 1 ska lämnas till identifieringsmedlemsstaten på elektronisk väg inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats in. Ändringar efter en sådan period ska regleras av de bestämmelser och förfaranden som är tillämpliga i varje medlemsstat där skatten ska betalas. |
2. De ändringar som avses i punkt 1 ska lämnas till identifieringsmedlemsstaten på elektronisk väg inom två år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats in. Ändringar efter en sådan period ska regleras av de bestämmelser och förfaranden som är tillämpliga i varje medlemsstat där skatten ska betalas. |
Ändringsförslag 46 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Medlemsstaterna får införa åtgärder för att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och missbruk av reglerna för skatt på digitala tjänster. |
3. Medlemsstaterna ska införa åtgärder, inklusive påföljder och sanktioner, för att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och missbruk av reglerna för skatt på digitala tjänster. |
Ändringsförslag 47 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 5a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
5a. Efter antagandet av detta direktiv ska kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag, som ska inkluderas i direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer, enligt vilket den totala skatt på digitala tjänster som betalats av en beskattningsbar person till de olika medlemsstaterna ska läggas till i förteckningen över obligatoriska standarder för offentlig landsspecifik rapportering. |
Ändringsförslag 48 Förslag till direktiv Kapitel 4 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ADMINISTRATIVT SAMARBETE |
ADMINISTRATIVT SAMARBETE OCH OBLIGATORISKT INFORMATIONSUTBYTE |
Ändringsförslag 49 Förslag till direktiv Artikel -20 (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel -20 |
|
|
Automatiskt och obligatoriskt informationsutbyte |
|
|
För att skattemyndigheterna ska kunna uppskatta den skatt som ska betalas in och för att säkerställa ett korrekt och enhetligt genomförande av detta direktiv, ska informationsutbytet i skattefrågor vara automatiskt och obligatoriskt, såsom fastställs i rådets direktiv 2011/16/EU. Medlemsstaterna ska avsätta adekvata personal-, expertis- och budgetresurser till sina nationella skatteförvaltningar samt resurser för utbildning av personal vid skatteförvaltningarna med fokus på gränsöverskridande samarbete och på automatiskt informationsutbyte för att säkerställa ett fullständigt genomförande av detta direktiv. |
Ändringsförslag 50 Förslag till direktiv Artikel 24a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 24a |
|
|
Rapportering och översyn |
|
|
Två år efter ... [dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] ska kommissionen utvärdera tillämpningen av detta direktiv och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av förslag om dess översyn i enlighet med principerna om rättvis beskattning av den digitala sektorn. |
|
|
Kommissionen ska särskilt utvärdera |
|
|
(a) ökningen av skattesatsen för skatt på digitala tjänster från 3 % till 5 % tillsammans med en motsvarande skattelättnad för att begränsa skillnaden i effektiva skattesatser mellan traditionella och digitala företag, |
|
|
(b) tillämpningsområdet för skatten på digitala tjänster, inbegripet en utvidgning av tillämpningsområdet till att omfatta försäljning av varor eller tjänster som avtalats på nätet via digitala gränssnitt, |
|
|
(c) det skattebelopp som betalats i varje medlemsstat, |
|
|
(d) den typ av digital verksamhet som omfattas av detta direktiv, |
|
|
(e) de eventuella skatteplaneringsåtgärder som entiteter vidtagit för att undvika att betala skatt på digitala tjänster, |
|
|
(f) den gemensamma kontaktpunktens funktion och samarbetet mellan medlemsstaterna, och |
|
|
(g) de övergripande effekterna på den inre marknaden med hänsyn till den eventuella snedvridningen av konkurrensen. |
Ändringsförslag 51 Förslag till direktiv Artikel 24b (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 24b |
|
|
Rapporteringskrav |
|
|
Medlemsstaterna ska varje år till kommissionen rapportera relevanta siffror och information om entiteternas betalning av skatt på digitala tjänster, om hur den gemensamma kontaktpunkten fungerar och om samarbetet med andra medlemsstater kring skatteuppbäring och betalning. |
Ändringsförslag 52 Förslag till direktiv Artikel 25a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 25a |
|
|
Tidsfristklausul villkorad av permanenta åtgärder |
|
|
Skatten på digitala tjänster är en tillfällig åtgärd i väntan på en permanent lösning. Detta direktiv ska därför upphöra att gälla vid antagandet av det första av följande: |
|
|
(a) Rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro. |
|
|
(b) Rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och en gemensam bolagsskattebas, inklusive ett digitalt fast driftställe, vilket föreslås i Europaparlamentets lagstiftningsresolutioner av den 15 mars 2018 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas och förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. |
|
|
(c) Ett direktiv om genomförande av en politisk överenskommelse som nåtts i internationella forum såsom OECD eller FN. |
MOTIVERING
De nuvarande bolagsskattesystemen som är utformade för traditionella företag med en klart identifierbar fysisk närvaro, motsvarar inte verkligheten för 2000-talets ekonomi. Den snabba utvecklingen av nya digitala affärsmodeller baserade på användarnas deltagande och immateriella tillgångar har skapat olika spelregler i förhållande till traditionella företag. Dessa digitala företag utnyttjar avsaknaden av en fysisk närvaro i medlemsstaterna för att flytta vinster och tenderar att endast betala en bråkdel av de bolagsskatter som betalas av deras konkurrenter. Detta är orättvist och strider mot EU:s principer om sund konkurrens.
I avsaknad av ett internationellt avtal om beskattning av den digitala ekonomin är det av största vikt att införa nya regler avseende beskattning av de digitala affärsmodeller som är verksamma på unionens inre marknad, för att säkerställa ett rättvist skattebidrag till de europeiska ekonomierna från alla företag och för att undvika ensidiga åtgärder från medlemsstaternas sida. Även om föredraganden anser att beskattningen av digital verksamhet bör baseras på en definition av ett virtuellt fast driftställe, vilket efterlystes av Europaparlamentet i dess betänkanden från mars 2018 om en gemensam bolagsskattebas och en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, håller han med om att en tillfällig åtgärd är nödvändig.
Föredraganden stöder i huvudsak kommissionens förslag, i synnerhet att denna skatt bör begränsas till företag med över 750 miljoner euro i totala intäkter i hela världen för att begränsa en negativ inverkan på utvecklingen av små företag, nystartade företag och expanderande företag i den digitala sektorn.
Föredraganden föreslår ett antal riktade ändringar för att förbättra kommissionens förslag, i synnerhet följande:
• Skapa lika villkor genom att öka skattesatsen för skatt på digitala tjänster från 3 % till 5 %. Som kommissionen klargjorde i sitt arbetsdokument betalar traditionella inhemska företag en effektiv genomsnittlig skattesats på 20,9 % och digitala multinationella koncerner som ägnar sig åt skatteplanering en negativ genomsnittlig skattesats på ‑2,3 %. Kommissionen grundade den föreslagna skattesatsen på digitala intäkter på idén om en implicit vinstbeskattning. När man syftar till att skapa lika villkor bör skattesatsen överbrygga denna klyfta i beskattningen mellan traditionella och digitala företag. Nivån av implicita bolagsskatter bör därför fastställas till 20 % genomsnittlig skatt som betalas av traditionella företag, i stället för de 13 % som valts i förslaget. Dessutom utgår man ifrån en låg lönsamhet för de digitala affärsmodellerna på 15 %, medan en vinstmarginal på 25 % är mer realistisk. Stora digitala multinationella företag som Facebook och Google tenderar att ha vinstmarginaler på upp till 40 %. Att använda dessa nya mått för att fastställa skattesatsen för skatt på digitala tjänster till 5 % skulle skapa lika villkor mellan traditionella och digitala företag och möjliggöra ett större skattebidrag från en sektor som hittills har underbeskattats.
• Att bredda skattebasen genom att inom ramen för skattepliktiga intäkter inkludera tillhandahållandet av digitalt innehåll som video, ljud eller text med hjälp av ett digitalt gränssnitt och försäljningen av varor eller tjänster som avtalats på nätet via e‑handelsplattformar. På grund av deras kapacitet att behandla användaruppgifter och därmed skapa ytterligare värde från transaktionen medför digitala företags intäkter som uppnås på nätet också en risk för aggressiv skatteplanering på grund av avsaknaden av fysisk närvaro i de olika medlemsstaterna. Inbegripandet av dessa former av digitala intäkter i tillämpningsområdet för destinationsbaserad skatt på digitala tjänster går i samma riktning som de skattereformer som föreslås av kommissionen i förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
• Det ska klargöras att skatt på digitala tjänster också bör gälla för försäljning och överföring av uppgifter som uppnås genom aktivt deltagande av användare på digitala gränssnitt.
• Att införa en tidsfristklausul som villkoras av EU:s föreslagna permanenta åtgärder, varigenom skatten på digitala tjänster kommer att upphöra att gälla när man antar förslagen om en digital betydande närvaro eller om gemensam konsoliderad bolagsskattebas, inbegripet Europaparlamentets ståndpunkt om ett digital fast driftställe.
• Kommissionen uppmanas se över detta direktiv efter tre år, särskilt fråga om företag som omfattas av skatt på digitala tjänster, den skatt som betalats i varje medlemsstat, trösklarna för skatten på digitala tjänster med avseende på entiteternas storlek och storleken på deras intäkter från digitala tjänster, typen av digitala verksamheter och typen av skattepliktiga intäkter.
• En granskningsmekanism ska införas i syfte att vart tredje år granska den deklaration om skatt på digitala tjänster som lämnas in i identifieringsmedlemsstaten.
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
|
Titel |
Ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster |
||||
|
Referensnummer |
COM(2018)0148 – C8-0137/2018 – 2018/0073(CNS) |
||||
|
Begäran om samråd med parlamentet |
11.4.2018 |
|
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ECON 19.4.2018 |
|
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
IMCO 19.4.2018 |
JURI 19.4.2018 |
|
|
|
|
Inget yttrande avges Beslut |
IMCO 23.4.2018 |
JURI 23.4.2018 |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Paul Tang 31.5.2018 |
|
|
|
|
|
Behandling i utskott |
29.8.2018 |
9.10.2018 |
19.11.2018 |
|
|
|
Antagande |
3.12.2018 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
33 2 2 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Pervenche Berès, Esther de Lange, Markus Ferber, Jonás Fernández, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Petr Ježek, Wolf Klinz, Georgios Kyrtsos, Philippe Lamberts, Werner Langen, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Marisa Matias, Gabriel Mato, Alex Mayer, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Ralph Packet, Sirpa Pietikäinen, Anne Sander, Martin Schirdewan, Molly Scott Cato, Peter Simon, Paul Tang, Marco Valli, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Mady Delvaux, Syed Kamall, Alain Lamassoure, Luigi Morgano, Michel Reimon, Lieve Wierinck |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Barbara Lochbihler, Jarosław Wałęsa |
||||
|
Ingivande |
5.12.2018 |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
|
33 |
+ |
|
|
ALDE |
Petr Ježek, Lieve Wierinck |
|
|
ECR |
Bernd Lucke |
|
|
EFDD |
Bernard Monot, Marco Valli |
|
|
GUE/NGL |
Marisa Matias, Martin Schirdewan |
|
|
PPE |
Markus Ferber, Brian Hayes, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Esther de Lange, Werner Langen, Ivana Maletić, Gabriel Mato, Luděk Niedermayer, Sirpa Pietikäinen, Anne Sander, Jarosław Wałęsa |
|
|
S&D |
Pervenche Berès, Mady Delvaux, Jonás Fernández, Roberto Gualtieri, Olle Ludvigsson, Alex Mayer, Luigi Morgano, Peter Simon, Paul Tang, Jakob von Weizsäcker |
|
|
VERTS/ALE |
Philippe Lamberts, Barbara Lochbihler, Michel Reimon, Molly Scott Cato |
|
|
2 |
- |
|
|
ALDE |
Wolf Klinz |
|
|
GUE/NGL |
Miguel Viegas |
|
|
2 |
0 |
|
|
ECR |
Syed Kamall, Ralph Packet |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster