BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet

20.12.2018 - (COM(2018)0439 – C8-0257/2018 – 2018/0229(COD)) - ***I

Budgetutskottet
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: José Manuel Fernandes, Roberto Gualtieri
(Gemensamt utskottsförfarande – artikel 55 i arbetsordningen)
Föredragande av yttrande (*):
Seán Kelly, utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Wim van de Camp, utskottet för transport och turism
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 317 KB)
• 001-001 (DOC - 87 KB)
• 002-002 (PDF - 265 KB)
• 002-002 (DOC - 68 KB)
• 003-010 (PDF - 228 KB)
• 003-010 (DOC - 44 KB)
• 011-011 (PDF - 100 KB)
• 011-011 (DOC - 68 KB)
• 012-012 (PDF - 186 KB)
• 012-012 (DOC - 21 KB)
• 013-013 (PDF - 194 KB)
• 013-013 (DOC - 21 KB)
• 014-015 (PDF - 200 KB)
• 014-015 (DOC - 70 KB)
• 015-015/REV2 (PDF - 198 KB)
• 015-015/REV2 (DOC - 68 KB)
• 016-016/REV1 (PDF - 262 KB)
• 016-016/REV1 (DOC - 68 KB)
• 017-024 (PDF - 338 KB)
• 017-024 (DOC - 83 KB)
• 025-034 (PDF - 320 KB)
• 025-034 (DOC - 83 KB)
• 035-041 (PDF - 223 KB)
• 035-041 (DOC - 77 KB)
• 042-042 (PDF - 418 KB)
• 042-042 (DOC - 126 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet

(COM(2018)0439 – C8-0257/2018 – 2018/0229(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0439),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 173 och 175 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0257/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrandet av den 17 oktober 2018[1],

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 5 december 2018[2],

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av de gemensamma överläggningar som budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor hållit i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor samt yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för regional utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A8-0482/2018),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG^[3]*

till kommissionens förslag

---------------------------------------------------------

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av InvestEU-programmet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 173 och artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[4],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[5],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(-1)  (-1) Europeiska fonden för strategiska investeringar har visat sig vara ett värdefullt verktyg för mobilisering av privata investeringar genom användning av EU-garantin och EIB-gruppens egna medel.

(1)  År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande offentliga och privata investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov för att upprätthålla långsiktig tillväxt mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.

(2)  Utvärderingar har visat att de många olika finansieringsinstrument som sjösatts under den fleråriga budgetramen 2014–2020 har lett till vissa överlappningar. Denna mångfald har även skapat komplikationer för finansiella intermediärer och slutmottagare, som ställts inför olika regler om stödberättande och rapportering. Bristen på kompatibla regler har även gjort det svårare att kombinera flera EU-fonder, trots att sådana kombinationer skulle ha varit fördelaktiga för att stödja projekt som är i behov av olika typer av finansiering. En enda fond, kallad InvestEU-fonden, bör därför inrättas för att effektivisera stödet till slutmottagare genom integrering och förenkling av finansieringsmöjligheterna inom ett enda budgetgarantisystem, så att effekten av unionsåtgärderna ökar samtidigt som kostnaden för EU:s budget minskar.

(3)  Under de senaste åren har unionen antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar tillväxt och sysselsättning för alla. Det handlar bl.a. om Europa 2020-strategin, kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, den europeiska kulturagendan, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, ▌ rymdstrategin för Europa och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.

(4)  På unionsnivå utgör den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för identifiering av nationella reformprioriteringar samt övervakning av deras genomförande. Medlemsstaterna utarbetar i samarbete med lokala och regionala myndigheter sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Strategierna bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen för att ge överblick över och samordna prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. Syftet med dem är även att se till att stödet från unionen används på ett enhetligt sätt och att i relevanta fall maximera mervärdet av det finansiella stödet, särskilt från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU-fonden.

(5)  InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft och socioekonomiska konvergens, inom bland annat innovation, digitalisering, effektiv resursanvändning inom ramen för den cirkulära ekonomin, hållbarhet och inkludering i unionens ekonomiska tillväxt och samhällsresiliens ▌och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. Detta skulle göra unionens ekonomi och det finansiella systemet mer motståndskraftigt och öka dess förmåga att reagera vid konjunkturnedgångar. För att åstadkomma detta bör InvestEU-fonden stödja projekt som är tekniskt, ekonomiskt och socialt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom finansiella bidrag från genomförandepartnerna, beroende på vad som är relevant. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att tillhandahålla strategiska, långsiktiga fördelar inom nyckelområden för EU:s politik som i annat fall inte skulle vara finansierade eller otillräckligt finansierade, och därmed bidra till att uppnå unionens politiska mål.

(5a)  Kommissionen och genomförandepartnerna bör säkerställa att InvestEU-programmet utnyttjar all komplementaritet och alla synergier med bidragsfinansiering och andra åtgärder inom de politikområden som det stöder, i enlighet med målen för andra unionsprogram, såsom Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, programmet för ett digitalt Europa, programmet för den inre marknaden, Europeiska rymdprogrammet, Europeiska socialfonden+, Kreativa Europa och programmet för miljö och klimatpolitik (Life).

(5b)  De kulturella och kreativa sektorerna är motståndskraftiga och snabbväxande ekonomiska sektorer i unionen, och genererar både ekonomiskt och kulturellt värde från immateriella rättigheter och individuell kreativitet. Deras tillgångars immateriella karaktär begränsar emellertid deras tillgång till privat finansiering, vilken är av avgörande betydelse för att kunna investera, expandera och konkurrera på internationell nivå. Den särskilda garantifacilitet som inrättats inom ramen för Kreativa Europa har med framgång stärkt de kulturella och kreativa företagens finansiella kapacitet och konkurrenskraft. InvestEU-programmet bör därför fortsätta att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag och organisationer från de kulturella och kreativa sektorerna.

(6)  InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar, bland annat kulturarv, för att främja hållbar och inkluderande tillväxt, investeringar och sysselsättning, och därmed bidra till ökad välfärd och rättvisare inkomstfördelning samt större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom unionen. Projekt som finansieras genom InvestEU måste uppfylla sociala och miljömässiga standarder, såsom respekt för arbetstagarrättigheter och klimatvänlig energianvändning och avfallshantering. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionens tillhandahåller via bidrag.

(7)  Unionen står bakom målen i FN:s agenda 2030, inklusive dess mål för hållbar utveckling och Parisavtalet från 2015 samt Sendairamen för katastrofriskreducering 2015–2030. För att uppnå dessa överenskomna mål, inbegripet de som ingår i unionens miljöpolitik måste åtgärderna för hållbar utveckling förstärkas avsevärt. Därför bör principerna om hållbar utveckling och säkerhet utgöra grunden i InvestEU-fondens struktur, och investeringar med anknytning till fossila bränslen bör inte stödjas såvida det inte är vederbörligen motiverat på grund av att investeringen bidrar till energiunionens mål.

(8)  InvestEU-programmet bör bidra till att skapa ett system för hållbar finansiering inom EU. Detta system bör främja omorienteringen av privat kapital mot sociala och hållbara investeringar i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt[6].

(8a)  För att främja långsiktig finansiering och hållbar tillväxt bör försäkringsbolagen uppmuntras att fastställa långsiktiga investeringsstrategier genom en översyn av solvenskraven för bidrag till finansiering av investeringsprojekt som stöds genom EU-garantin inom ramen för InvestEU-programmet. För att anpassa försäkringsbolagens incitament till unionens mål för långsiktig hållbar tillväxt och avlägsna hindren för investeringar inom ramen för InvestEU-programmet bör kommissionen därför ta hänsyn till denna översyn i den rapport som avses i artikel 77f.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG^[7]1a.

(9)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer InvestEU-programmet att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt men senast 2027. Åtgärder inom InvestEU-programmet väntas bidra med minst 40 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(10)  InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet och de sektorsvisa mål som är inkluderade i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 kommer att följas genom ett klimatspårningssystem som kommissionen tagit fram i samarbete med genomförandepartner och det kommer på ett lämpligt sätt att följa de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar[8]] för att avgöra huruvida en verksamhet är miljömässigt hållbar. InvestEU-programmet bör även bidra till genomförandet av andra dimensioner av målen för hållbar utveckling.

(11)  Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 hänför sig hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin till miljön. Till dessa risker hör föroreningar av luft, jord, inlandsvatten och hav, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och misslyckad begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av EU:s politik. Integrering av miljömålen bör därför eftersträvas i verksamhet relaterad till InvestEU-fonden. Miljöskydd och tillhörande riskförebyggande arbete och riskhantering bör integreras i förberedelserna till och genomförandet av investeringar. EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald och i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 216/2284[9]. Investeringar som är inriktade på miljömässigt hållbara mål bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med de som tagits fram inom ramen för andra unionsprogram som avser klimat, biologisk mångfald och luftföroreningar för att göra det möjligt att bedöma den enskilda och kombinerade effekten av investeringar i nyckelkomponenter inom naturkapital, såsom luft, vatten, mark och biologisk mångfald.

(12)  Investeringsprojekt som erhåller betydande EU-stöd, särskilt inom området infrastruktur, bör hållbarhetssäkras i enlighet med vägledning som bör utvecklas av kommissionen i nära samarbete med genomförandepartnerna inom ramen för InvestEU-programmet på grundval av öppna offentliga samråd och med lämplig tillämpning av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och i överensstämmelse med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör sådan vägledning inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor, och projekt under en viss storlek som fastställs i vägledningen bör undantas från hållbarhetssäkringen.

(13)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur, särskilt vad avser sammanlänkning och energieffektivitet och skapande av ett gemensamt europeiskt transportområde, är grundläggande för att nå upp till unionens hållbarhetsmål, inbegripet unionens åtaganden i fråga om målen för hållbar utveckling samt energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på infrastrukturinvesteringar på områdena transport, energi – inbegripet energieffektivisering och förnybar energi – miljö, klimat, havsfrågor och digitalisering, till exempel genom stöd till utveckling och införande av intelligenta transportsystem. InvestEU-programmet bör prioritera de områden som är underinvesterade och där ytterligare investeringar krävs, däribland hållbar rörlighet, energieffektivitet och åtgärder som bidrar till uppnåendet av klimat- och energimålen för 2030 och långsiktiga klimat- och energimål. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och maximera synergieffekterna mellan relevanta unionsprogram inom områden såsom transport, energi och digitalisering. Med säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.

(13a)  InvestEU-programmet bör, när detta är relevant, bidra till målen i [det reviderade direktivet om förnybar energi] och [förordningen om styrning] samt främja energieffektivitet i investeringsbeslut. Det bör också bidra till den långsiktiga strategin för byggnadsrenovering som medlemsstaterna ska införa enligt [direktivet om byggnaders energiprestanda]. Programmet bör stärka den digitala inre marknaden och bidra till att minska den digitala klyftan och samtidigt öka täckningen och konnektiviteten i hela unionen.

(13 b)  Säkerställande av vägtrafikanternas säkerhet är en enorm utmaning i förbindelse med utvecklingen av transportsektorn, och de åtgärder som vidtas och de investeringar som genomförs bidrar endast i begränsad utsträckning till att minska antalet personer som omkommer eller ådrar sig allvarliga skador på vägarna. InvestEU-programmet bör bidra till att öka insatserna för att utveckla och använda teknik som bidrar till att förbättra fordonens och väginfrastrukturens säkerhet.

(13c)  Verklig multimodalitet är en möjlighet att utforma ett effektivt och miljövänligt transportnät som utnyttjar samtliga transportmedels maximala potential och genererar synergieffekter mellan dem. InvestEU-programmet kan bli ett viktigt instrument till stöd för investeringar i multimodala transportknutpunkter, som trots sin stora ekonomiska potential och affärsnytta innebär betydande risker för privata investerare.

(14)  Samtidigt som investeringsnivån i unionen på det hela taget ökar är investeringarna i högriskverksamhet såsom forskning och innovation fortfarande otillräckliga. Eftersom offentlig finansiering av forskning och innovation är en drivkraft för ökad produktivitet och avgörande för att främja privat forskning och innovation, är underinvestering i forskning och innovation skadlig för unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och för medborgarnas livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter för att täcka olika faser i innovationscykeln och ett brett spektrum av intressenter, i synnerhet för att möjliggöra utvidgning och tillämpning av lösningar i kommersiell skala inom unionen i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna och främja unionens spetskompetens i hållbar teknik på global nivå. För att tillgodose behovet av stöd till investeringar i mer riskfylld verksamhet såsom forskning och innovation är det av yttersta vikt att Horisont Europa, särskilt Europeiska innovationsrådet, arbetar i synergi med de finansiella produkter som kommer att användas inom InvestEU-programmet. Innovativa små och medelstora företag och nystartade företag har dessutom svårt att få tillgång till finansiering, särskilt de som är inriktade på immateriella tillgångar, och därför måste Europeiska innovationsrådet ha ett nära, kompletterande samarbete med de särskilda finansiella produkterna inom InvestEU-programmet, i syfte att garantera oavbrutet stöd till sådana små och medelstora företag. I detta avseende kan erfarenheterna från finansieringsinstrumenten inom Horisont 2020, till exempel InnovFin, och lånegarantin för små och medelstora företag inom Cosme, tjäna som en stark grund för tillhandahållandet av detta målinriktade stöd.

(14 a)  Turism är en viktig sektor i unionens ekonomi och InvestEU-programmet bör bidra till att stärka dess långsiktiga konkurrenskraft genom att stödja åtgärder som syftar till en övergång i riktning mot en hållbar, innovativ och digital turism.

(15)  Det är mycket angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för investeringar i och stöd till digital omvandling och för att fördela de fördelar som uppkommer till alla unionens medborgare och företag i stads- och landsbygdsområden. Den starka politiska ramen för strategin för den digitala inre marknaden bör nu matchas av lika ambitiösa investeringsambitioner, inbegripet inom artificiell intelligens, i linje med programmet för ett digitalt Europa, särskilt när det gäller etik, maskininlärning, sakernas internet, bioteknik och finansteknik, vilket kan öka effektiviteten i mobiliseringen av kapital för entreprenörssatsningar.

(16)  Små och medelstora företag utgör över 99 % av alla företag i unionen och deras ekonomiska värde är betydande och avgörande ▌. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk och ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen och företagen inom den sociala ekonomin söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering, omställning till cirkulär ekonomi, innovationer samt genom att utbilda sin personal. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Små och medelstora företags bristande tillgång till kapital förvärras dessutom av att unionens private equity- och riskkapitalbransch är förhållandevis svag. Svårigheterna att få tillgång till finansiering är än större för små och medelstora företag vars verksamhet är inriktad på immateriella tillgångar. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan genom att förenkla deras tillgång till finansiering och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt, innovation och hållbara utveckling, säkerställa deras konkurrenskraft, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker och se till att det kan skapa sysselsättning och socialt välstånd. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. Program såsom Cosme har varit viktiga för små och medelstora företag genom att de har underlättat tillgången till finansiering i alla faser av de små och medelstora företagens livscykel, och detta kompletterades av Efsi, som små och medelstora företag var snabba att utnyttja. InvestEU-fonden bör därför bygga vidare på dessa framgångar och tillhandahålla rörelsekapital och investeringar under ett företags hela livscykel, finansiera leasingtransaktioner och möjligheten att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter

(16a)  Företag som tillhandahåller tjänster av allmänt intresse har en väsentlig och strategisk roll i nyckelsektorer med stora nätverksindustrier (energi, vatten, avfall, miljö, posttjänster, transport och telekommunikation), hälso- och sjukvård, utbildning och sociala tjänster. Genom att stödja dessa företag garanterar unionen sina medborgares välbefinnande och demokratiska val, bland annat i fråga om tjänsternas kvalitet.

(17)  I enlighet med diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension[10], den europeiska pelaren för sociala rättigheter[11] och EU:s ram för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning, kultur, sysselsättning, hälsa och sociala tjänster. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, inbegripet omskolning och fortbildning av arbetstagare, bland annat i regioner som är beroende av en koldioxidintensiv ekonomi och som drabbas av den strukturella omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, bidra till att öka sysselsättningen, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller jämställdhet, lika möjligheter, solidaritet mellan generationerna, hälsa och sociala tjänster, subventionerade bostäder, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, ungas roll och plats i samhället samt sårbara grupper, inbegripet medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja europeisk kultur och kreativitet. För att hantera de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på humankapital, social infrastruktur, hållbar och socialt ansvarsfull finansiering, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och nya socialekonomiska affärsmodeller som sociala investeringar och utfallsbaserade ersättningsmodeller inom välfärdssektorn (social outcomes contracting). InvestEU-programmet bör stärka framväxande sociala ekosystem, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag, sociala företag och institutioner för social solidaritet för att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU[12] identifieras ett sammanlagt investeringsgap på minst 1,5 biljoner euro för perioden 2018–2030 inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning, hälsa och bostäder, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från alternativa typer av finansinstitut, såsom etiska, sociala och hållbara aktörer, och från stiftelser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.

(18)  InvestEU-fonden bör verka inom ramen för fyra politikområden som återspeglar unionens viktigaste politiska prioriteringar, nämligen hållbar infrastruktur; forskning, innovation och digitalisering; små och medelstora företag; sociala investeringar och kompetens.

(19)  Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenten bör vara inriktad på unionsomfattande eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, inbegripet de som är relaterade till unionens politiska mål. Medlemsstatskomponenten bör vara inriktad på att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera medlemsstater. Det bör dessutom vara möjligt för medlemsstaterna att bidra till medlemsstatskomponenten i form av garantier eller kontanta medel. EU- och medlemsstatskomponenterna bör, där så är lämpligt, användas på ett kompletterande sätt för att stödja en finansierings- eller investeringstransaktion, inbegripet genom att kombinera stöd från båda komponenterna. De regionala myndigheterna bör via medlemsstaterna kunna överföra en del av medlen under delad förvaltning som de förvaltar till InvestEU-fonden, vilka ska öronmärkas för InvestEU-projekt inom samma region. Åtgärder som finansieras av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte överlappa eller tränga undan privat finansiering, eller störa konkurrensen på den inre marknaden.

(20)  Medlemsstatskomponenten bör särskilt utformas så att det blir möjligt att använda medel under delad förvaltning för en unionsgaranti. Denna möjlighet skulle öka det mervärde som unionens budgetgaranti ger genom att den görs tillgänglig för ett bredare urval av finansiella mottagare och projekt och olika medel används för att uppnå målen för fonderna under delad förvaltning, samtidigt som en enhetlig riskhantering av ansvarsförbindelserna säkerställs genom att ▌den garanti som kommissionens gett under indirekt förvaltning tillämpas. Unionen bör garantera de finansierings- och investeringstransaktioner som planeras enligt de garantiavtal som ingås mellan kommissionen och genomförandepartner inom medlemsstatskomponenten. Avsättningen för garantin bör komma från fonder under delad förvaltning enligt en avsättningsnivå som fastställs av kommissionen i överenskommelse med medlemsstaten på grundval av transaktionernas art och de förväntade förlusterna. Medlemsstaten och/eller genomförandepartnerna eller privata investerare bör bära förluster utöver de förväntade förlusterna genom att ställa en rygg-mot-rygg-garanti till förmån för unionen. Sådana arrangemang bör ingås i ett enda bidragsavtal med varje medlemsstat som väljer en sådan lösning. Bidragsavtalet bör omfatta den eller de särskilda garantiavtal som ska genomföras inom den berörda medlemsstaten. Fastställandet av avsättningsnivån i varje enskilt fall kräver ett undantag från artikel 211.1 i förordning (EU, Euratom) nr XXXX[13] (budgetförordningen). Utformningen innebär också en enda uppsättning regler för budgetgarantier för vilka avsättningar görs med centralt förvaltade medel eller medel under delad förvaltning, vilket gör det lättare att kombinera dessa.

(21)  InvestEU-fonden bör vara öppen för bidrag från tredjeländer som är medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen, anslutande länder, kandidater och potentiella kandidater, länder som omfattas av grannskapspolitiken och andra länder, i enlighet med de villkor som gäller mellan EU och dessa länder. Detta bör möjliggöra fortsatt samarbete med relevanta länder, i tillämpliga fall, särskilt inom områdena forskning och innovation och små- och medelstora företag.

(22)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för andra åtgärder inom ramen för InvestEU-programmet än avsättningen för EU-garantin, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya interinstitutionella avtalet: punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[14]] för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(23)  EU-garantin på 40 817 500 000 EUR (löpande priser) på unionsnivå förväntas kunna mobilisera mer än 698 194 079 000 EUR i ytterligare investeringar inom unionen och bör ▌ anslås mellan de olika politikområdena.

(23a)  Medlemsstaterna får bidra till medlemsstatskomponenten i form av garantier eller kontanta medel. Utan att det påverkar rådets befogenheter vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten bör engångsbidrag från medlemsstaterna i form av garantier eller kontanta medel till medlemsstatskomponenten, eller bidrag från antingen en medlemsstat eller nationella utvecklingsbanker som ingår i den offentliga sektorn eller som agerar för en medlemsstats räkning till investeringsplattformar, betraktas som engångsåtgärder i den mening som avses i artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97^[15]1a och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97^[16]1b.

(24)  EU-garantin, som ligger till grund för InvestEU-fonden bör genomföras indirekt genom kommissionen av genomförandepartner som når ut till de finansiella intermediärerna, i förekommande fall, och till slutmottagarna. Urvalet av genomförandepartner bör vara transparent och fritt från intressekonflikter. Ett garantiavtal varigenom garantikapacitet avsätts från InvestEU-fonden bör ingås mellan kommissionen och var och en av genomförandepartnerna för att stödja deras finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller InvestEU-fondens mål och kriterier för stödberättigande. Riskhanteringen av garantin bör inte hindra genomförandepartnernas direkta tillgång till garantin. När garantin beviljas inom EU-komponenten till genomförandepartner bör de till fullo ansvara för hela investeringsprocessen och due diligence-granskningen av finansierings- eller investeringstransaktionerna. InvestEU-fonden bör stödja projekt som i normalfallet har en högre riskprofil än de projekt som stöds genom genomförandepartnernas normala transaktioner och som inte eller inte i samma omfattning skulle ha kunnat genomföras av genomförandepartnerna under den period då EU-garantin kan användas, utan stöd från InvestEU-fonden.

(24a)  InvestEU-fonden bör ha en lämplig styrningsstruktur vars funktion bör vara anpassad till dess enda syfte att säkerställa en korrekt användning av EU-garantin, samtidigt som det säkerställs att investeringsbesluten är politiskt oberoende och, i förekommande fall, att principen om InvestEU-fondens marknadsbaserade karaktär upprätthålls. Styrningsstrukturen bör bestå av en styrelse, en rådgivande nämnd och en fullständigt oberoende investeringskommitté. Kommissionen bör bedöma om de investerings- och finansieringstransaktioner som genomförandepartnerna har ansökt om är förenliga med unionens lagstiftning och politik medan beslut om finansierings- och investeringstransaktioner i slutändan ska fattas av en genomförandepartner. En jämn könsfördelning bör garanteras i den övergripande sammansättningen av styrningsstrukturen.

(25)  Ett rådgivningscentrum bestående av företrädare för kommissionen, Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen), genomförandepartnerna och ▌medlemsstaterna, en expert för vart och ett av de fyra politikområden som utsetts av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och en expert som utsetts av Regionkommittén, bör inrättas för utbyte av information och diskussioner om utnyttjande av finansiella produkter som används inom ramen för InvestEU-fonden och för att diskutera om förändrade behov och nya produkter, inbegripet särskilda territoriella marknadsbrister.

(26)  Styrelsen bör fastställa de strategiska riktlinjerna för InvestEU-fonden och de regler som krävs för att den ska fungera, och bör fastställa reglerna för transaktioner med investeringsplattformar. Styrelsen ska bestå av sex medlemmar enligt följande: tre medlemmar som utses av kommissionen, en medlem som utses av Europeiska investeringsbanken, en medlem som utses av den rådgivande nämnden bland företrädarna för genomförandepartnerna och som inte bör vara en företrädare för EIB-gruppen, och en expert som utses av Europaparlamentet och som inte bör begära eller motta instruktioner från unionens institutioner, organ, kontor eller byråer, från någon medlemsstats regering eller från något annat offentligt eller privat organ och som bör agera fullständigt oberoende. Experten bör utföra sina uppgifter opartiskt och i InvestEU-fondens intresse. Detaljerade protokoll från styrelsens möten bör offentliggöras så snart de har godkänts av styrelsen, och Europaparlamentet bör omedelbart underrättas om deras offentliggörande.

(27)  Innan ett projekt föreläggs investeringskommittén bör ett sekretariat, som sköts av kommissionen och som är ansvarigt inför investeringskommitténs ordförande, kontrollera att den dokumentation som genomförandepartnerna tillhandahåller är fullständig och bistå kommissionen vid bedömningen av om investerings- och finansieringsåtgärderna är förenliga med unionens lagstiftning och politik. Sekretariatet bör också bistå styrelsen.

(28)  En investeringskommitté bestående av oberoende experter bör avgöra huruvida stöd från EU-garantin ska beviljas till finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller kraven för stödberättigande. På så sätt tillhandahålls extern expertis i investeringsbedömningen avseende projekt. Investeringskommittén bör ha olika konstellationer för att på bästa sätt täcka olika politikområden och sektorer.

(29)  Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och att bidra till den, för att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskdiversifiering samt bidra till nya lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och säkerställa ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. EIB-gruppen bör, med tanke på gruppens roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna under nuvarande finansieringsinstrument och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för EU-komponenten. Utöver EIB-gruppen bör nationella utvecklingsbanker eller -institutioner ha möjlighet att erbjuda en kompletterande uppsättning finansiella produkter med tanke på att deras erfarenheter och förmåga på regional nivå kan vara till nytta för att maximera effekten av offentlig finansiering inom EU:s hela territorium och för att garantera en rättvis geografisk fördelning av projekt, vilket bidrar till att minska de regionala skillnaderna. Reglerna för nationella utvecklingsbankers eller -institutioners deltagande i InvestEU-programmet bör ta hänsyn till proportionalitetsprincipen med avseende på de berörda genomförandepartnernas komplexitet, storlek och riskprofil för att säkra lika spelregler för mindre och yngre utvecklingsbanker eller -institutioner. Det bör också bli möjligt för andra internationella finansinstitut att fungera som genomförandepartner, särskilt när de har en komparativ fördel bestående i specifik sakkunskap och erfarenheter i vissa medlemsstater. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att agera som genomförandepartner.

(29a)  Investeringsplattformar bör, om så är lämpligt, föra samman medinvesterare, offentliga myndigheter, experter, utbildnings-, yrkesutbildnings- och forskningsinstitutioner, berörda parter från arbetsmarknaden och företrädare för civilsamhället och andra berörda aktörer på unionsnivå samt på nationell och regional nivå.

(30)  För att säkerställa att interventioner inom ramen för EU-komponenten i InvestEU fokuserar på marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer ▌, men samtidigt uppfyller målen att nå största möjliga geografiska spridning, bör EU-garantin tilldelas genomförandepartner, som ensamma eller tillsammans med andra genomförandepartner, kan täcka en eller flera medlemsstater. I det senare fallet begränsas genomförandepartnernas avtalsenliga ansvar av deras respektive nationella mandat. I syfte att främja en ökad geografisk diversifiering kan särskilda regionala investeringsplattformar inrättas och inriktas på grupper av medlemsstater som kan vara intresserade av detta och där pelarbedömda finansinstituts insatser och expertis kombineras med kompetensen hos nationella utvecklingsbanker med begränsad erfarenhet i användningen av finansieringsinstrument. Sådana strukturer bör uppmuntras, inklusive med tillgängligt stöd från InvestEU:s rådgivningscentrum. Minst 75 % av EU-garantin inom ramen för EU-komponenten bör tilldelas EIB-gruppen. Belopp som överstiger 75 % av EU-garantin får ställas till EIB-gruppens förfogande om nationella utvecklingsbanker eller -institutioner inte fullt ut kan använda den återstående delen av garantin. Belopp som överstiger 25 % av EU-garantin får likaledes ställas till förfogande för andra genomförandepartner om EIB-gruppen inte kan använda sin del av garantin fullt ut. Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner kan fullt ut utnyttja EU-garantin även om de beslutar att få tillgång till den genom EIB-gruppen eller Europeiska investeringsfonden.

(31)  EU-garantin enligt medlemsstatskomponenten bör tilldelas till alla genomförandepartner som är stödberättigade i enlighet med [artikel 62.1 c] i [budgetförordningen], inklusive nationella eller regionala investeringsbanker eller -institutioner, EIB, Europeiska investeringsfonden och andra multilaterala utvecklingsbanker. Vid valet av genomförandepartner inom ramen för medlemsstatskomponenten bör kommissionen beakta de förslag som varje medlemsstat lagt fram. I enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen] måste kommissionen göra en bedömning av genomförandepartnernas regler och förfaranden för att förvissa sig om att dessa ger en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig den som tillhandahålls av kommissionen.

(32)  Finansierings- och investeringstransaktioner bör i slutändan beslutas av en genomförandepartner i dess eget namn, genomföras i enlighet med dess interna regler och förfaranden och redovisas i dess egna finansiella rapporter. Därför bör kommissionen endast beakta sådana finansiella åtaganden som följer av EU-garantin och offentliggöra det högsta garantibeloppet, inklusive all relevant information om den tillhandahållna maxbeloppet.

(33)  InvestEU-fonden bör göra det möjligt att i lämpliga fall kombinera bidrag, finansieringsinstrument, eller båda, som finansieras genom unionsbudgeten eller med andra medel, t.ex. EU:s utsläppshandelssystems (ETS) innovationsfond, med den garantin i situationer där detta är nödvändigt för att på stödja investeringar som ska åtgärda vissa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

(34)  Projekt som läggs fram av genomförandepartner för stöd från InvestEU-programmet, som inbegriper kombinationer med stöd från andra unionsprogram, bör som helhet också vara förenliga med dessa unionsprograms mål och kriterier för stödberättigande. Användningen av EU-garantin bör fastställas enligt reglerna för InvestEU-programmet.

(35)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör stödja utvecklingen av en robust pipeline med investeringsprojekt inom varje politikområde. Kommissionen bör underteckna avtal med EIB-gruppen och andra genomförandepartner för att utse dem till rådgivningscentrumspartner.  Kommissionen, EIB-gruppen och övriga genomförandepartner bör ha ett nära samarbete för att säkerställa effektivitet, synergier och en verklig geografisk täckning av stödet i hela unionen, med beaktande av sakkunskap och lokal kapacitet hos lokala genomförandepartner, samt befintliga strukturer såsom Europeiska centrumet för investeringsrådgivning. Dessutom bör en sektorsövergripande del av InvestEU-programmet införas för att säkerställa en enda kontaktpunkt och stöd till projektutveckling inom sektorsövergripande politikområden för centralt förvaltade unionsprogram.

(36)  I syfte att säkerställa en stor geografisk täckning för rådgivningstjänsterna inom unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör InvestEU:s rådgivningscentrum vid behov inrätta en lokal närvaro som komplement till befintliga stödsystem och närvaron av lokala partner, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats. För att underlätta rådgivningsstöd på lokal nivå och säkerställa effektivitet, synergier och en effektiv geografisk täckning av stödet i hela unionen, bör InvestEU:s rådgivningscentrum samarbeta med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och med de europeiska struktur- och investeringsfondernas förvaltningsmyndigheter och dra nytta av och utnyttja deras sakkunskap. I medlemsstater där nationella utvecklingsbanker eller -institutioner saknas bör InvestEU:s rådgivningscentrum, om så är lämpligt och på den berörda medlemsstatens begäran, tillhandahålla proaktivt rådgivningsstöd om inrättande av sådana banker eller institutioner.

(36a)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör tillhandahålla rådgivningsstöd till små projekt och projekt för nystartade företag, särskilt när nystartade företag strävar efter att skydda sina investeringar i forskning och innovation genom att förvärva immateriella rättigheter, såsom patent.

(37)  Vad gäller InvestEU-fonden finns ett behov av att tillhandahålla projektutvecklings- och kapacitetsuppbyggnadsstöd för att utveckla organisatorisk kapacitet och marknadsgarantverksamhet behövs för att initiera kvalitetsprojekt. Dessutom är målet att skapa förutsättningar för att öka det potentiella antalet stödberättigade mottagare i framväxande och lokala marknadssegment, i synnerhet där enskilda projekt till följd av sin begränsade storlek avsevärt höjer transaktionskostnaderna på projektnivå, såsom för det ekosystem som utgörs av social finansiering. Kapacitetsuppbyggnadsstöd bör därför vara ett komplement till och vara utöver åtgärder som vidtagits enligt andra unionsprogram som täcker särskilda politikområden. Insatser bör också göras för att stödja kapacitetsuppbyggnaden hos potentiella projektutvecklare, särskilt lokala tjänstelevererande organisationer och myndigheter.

(38)  InvestEU-portalen bör inrättas för ge genomförandepartnerna tillgång till en lättåtkomlig och användarvänlig projektdatabas som synliggör investeringsprojekt som söker finansiering, med förstärkt fokus på tillhandahållandet av en möjlig pipeline av investeringsprojekt som är kompatibel med unionsrätten och unionspolitiken.

(39)  Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016[17] finns ett behov att utvärdera InvestEU-programmet på grundval av information som inhämtats genom särskilda övervakningskrav, samtidigt som man undviker överreglering och administrativa bördor, i synnerhet för medlemsstaterna. Dessa krav kan i tillämpliga fall inkludera mätbara indikatorer, som en grund för att utvärdera effekterna av InvestEU-programmet på plats.

(40)  En robust övervakningsram baserad på indikatorer för resultat, utfall och effekt bör genomföras för att mäta framgång i förhållande till unionens mål. För att säkerställa ansvarighet inför EU-medborgarna bör kommissionen och styrelsen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur InvestEU-programmets verksamhet fortskrider och vilken effekt det har.

(41)  Övergripande finansiella bestämmelser som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller för denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering.

(42)  Förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] gäller för InvestEU-programmet. Den fastställer regler för genomförandet av unionens budget, inbegripet regler om budgetgarantier.

(43)  I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013[18], rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95[19], rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96[20] och rådets förordning (EU) 2017/1939[21] ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, krav på återkrav av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371[22]. I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen till fullo samarbeta för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(44)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör kunna delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att utesluta offshoreföretag och företag som är baserade i icke-samarbetsvilliga länder och för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt och garantera unionens rätt att säkerställa en sund finansiell förvaltning och skydda sina finansiella intressen.

(45)  I enlighet med [hänvisningen ska uppdateras i enlighet med ett nytt beslut om ULT:er artikel 88 i rådets beslut 2013/755/EU] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT:er) berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för InvestEU-programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet.

(46)  För att komplettera icke-väsentliga delar av denna förordning med de investeringsriktlinjer som ska utarbetas av kommissionen i nära samarbete med genomförandepartnerna efter genomförande av samråd och som finansierings- och investeringstransaktioner bör följa, för att förenkla ett snabbt och flexibelt antagande av prestationsindikatorer och för att anpassa avsättningsnivåerna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att utforma investeringsriktlinjer för finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för olika politikområden, ändringar av bilaga III till denna förordning för att se över eller komplettera indikatorerna och anpassningen av avsättningsnivåer. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör sådana investeringsriktlinjer inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(47)  InvestEU-programmet bör syfta till att hantera unionsomfattande och/eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och möjliggöra unionsomfattande marknadstester av innovativa finansiella produkter samt tillhandahålla system för att sprida dessa, med avseende på nyuppkomna eller komplexa marknadsmisslyckanden. Därför är åtgärder på EU-nivå motiverade.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas InvestEU-fonden som ska ställa en EU-garanti för finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av genomförandepartner till stöd för unionens inre politik

I denna förordning fastställs också en mekanism för rådgivningsstöd för att främja utveckling av hållbara projekt som är öppna för investeringar, tillgång till finansiering och kapacitetsuppbyggnad (nedan kallat InvestEU:s rådgivningscentrum). Förordningen inrättar även en databas som ska synliggöra projekt vars projektansvariga söker finansiering och ge investerare information om investeringsmöjligheter (nedan kallad InvestEU-portalen).

Den fastställer målen för InvestEU-programmet, budgeten och EU-garantins belopp för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för att tillhandahålla sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(-1a)  additionalitet: additionalitet enligt definitionen i artikel 7a i denna förordning och enligt artikel 209.2 b i budgetförordningen.

(-1b)  rådgivningscentrumspartner: den behöriga motparten med vilken kommissionen undertecknar ett avtal om att genomföra en tjänst som tillhandahålls av InvestEU:s rådgivningscentrum.

(1)  blandfinansieringsinsatser: insatser som stöds genom unionens budget och som kombinerar icke-återbetalningspliktiga former av stöd eller återbetalningspliktigt stöd, eller båda, från unionens budget med återbetalningspliktiga former av stöd från utvecklingsinstitutioner eller andra offentliga finansinstitut och från kommersiella finansinstitut och investerare; vid tillämpningen av denna definition kan unionsprogram som har andra finansieringskällor än unionens budget, till exempel innovationsfonden inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, likställas med program som finansieras genom unionens budget.

(1a)  bidragsavtal: rättsligt instrument genom vilket kommissionen och medlemsstaterna fastställer villkoren för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten enligt artikel 9.

(1b)  EIB-gruppen: Europeiska investeringsbanken och dess dotterbolag.

(2)  EU-garanti: en övergripande garanti som tillhandahålls genom unionens budget under vilken sådana budgetgarantier som avses i [artikel 219.1 i [budgetförordningen] ställs genom undertecknandet av enskilda garantiavtal med genomförandepartnerna.

(2a)  finansiellt bidrag: ett bidrag från en genomförandepartner i form av egen risktagningskapacitet och/eller finansiellt stöd till en transaktion som omfattas av denna förordning.

(3)  finansiell produkt: finansiella mekanismer eller finansiella arrangemang som överenskoms mellan kommissionen och genomförandepartnern enligt vilka genomförandepartnern ger finansiering, direkt eller via en intermediär, till slutmottagarna i någon av de former som avses i artikel 13.

(4)  finansierings- och/eller investeringstransaktioner: transaktioner för att tillhandahålla finansiering direkt eller indirekt till slutmottagarna i form av finansiella produkter, som utförs av en genomförandepartner i eget namn, i enlighet med partnerns interna bestämmelser och som redovisas i dess egna finansiella rapporter.

(5)  fonder under delad förvaltning: fonder från vilka en avsättning kan göras för en budgetgaranti inom InvestEU-fondens medlemsstatskomponent, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

(6)  garantiavtal: rättsligt instrument genom vilket kommissionen och en genomförandepartner fastställer villkoren för att föreslå finansierings- eller investeringstransaktioner som ska omfattas av EU-garantin, för att tillhandahålla budgetgarantin för dessa transaktioner och för att genomföra dem i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

(7)  genomförandepartner: den behöriga motparten, till exempel en finansiell institution eller annan intermediär, med vilken kommissionen undertecknar ett garantiavtal ▌.

(8)  InvestEU:s rådgivningscentrum: tekniskt bistånd som beskrivs i artikel 20.

(9)  InvestEU-portalen: den databas som beskrivs i artikel 21.

(10)  InvestEU-programmet: samlingsbeteckning för InvestEU-fonden, InvestEU:s rådgivningscentrum, InvestEU-portalen och blandfinansieringsinsatser.

(10a)  investeringsriktlinjer: de kriterier, baserade på de principer som fastställs i denna förordning avseende allmänna mål, kriterier för stödberättigande och kvalificerade instrument, som investeringskommittén använder för att på ett transparent och oberoende sätt fatta beslut om användningen av EU-garantin.

  investeringsplattformar: företag för särskilda ändamål, s.k. managed accounts, avtalsgrundade samfinansierings- eller riskdelningsarrangemang eller andra typer av arrangemang genom vilka enheter kanaliserar ett finansiellt bidrag för att finansiera ett antal investeringsprojekt, och som kan omfatta

(a) nationella eller regionala och lokala plattformar som sammanför flera investeringsprojekt på en given medlemsstats territorium,

(b) plattformar för flera länder eller regionala plattformar som sammanför flera medlemsstater eller tredjeländer som har intressen i stora projekt inom ett givet geografiskt område,

(c) tematiska plattformar som sammanför investeringsprojekt i en viss sektor.

(11)  mikrofinansiering: mikrofinansiering enligt definitionen i förordning [[ESF+] nummer].

(12)  midcap-företag: enheter som har upp till 3 000 anställda som inte är små och medelstora företag eller midcap- företag.

(13)  nationella utvecklingsbanker eller -institutioner: rättsliga enheter som yrkesmässigt bedriver finansiell verksamhet och som har fått ett uppdrag av en medlemsstat eller en enhet på central, regional eller lokal nivå i en medlemsstat att bedriva utvecklingsverksamhet eller främjande verksamhet.

(14)  små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG[23].

(15)  små midcap-företag: enheter som har upp till upp till 499 anställda som inte är små och medelstora företag.

(16)  socialt företag: ett socialt företag enligt definitionen i förordning [[ESF+] nummer].

(16a)  hållbar finansiering: process för att vederbörligen beakta miljömässiga och sociala hänsyn i förbindelse med investeringsbeslut, vilket leder till ökade investeringar i mer långsiktiga och hållbara aktiviteter.

(17)  tredjeland: ett land som inte är medlem i unionen.

Artikel 3

InvestEU-programmets mål

1.  InvestEU-programmets allmänna mål är att stödja unionens politiska mål med hjälp av finansierings- och investeringstransaktioner som bidrar till följande:

(a)  Unionens konkurrenskraft, inom bland annat forskning, innovation och digitalisering.

(aa)  En ökning av unionens sysselsättningsgrad och skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet i unionen.

(b)  Tillväxt och hållbarhet i unionens ekonomi så att unionen kan uppnå målen för hållbar utveckling och Parisavtalets mål.

(c)  Social innovation, samhällsresiliens och social delaktighet i unionen.

(ca)  Främjande av vetenskapliga och tekniska framsteg, kultur, utbildning och fortbildning.

(cb)  Ekonomisk, territoriell och social sammanhållning.

(d)  Integration av unionens kapitalmarknader och en starkare inre marknad, inbegripet lösningar för att minska kapitalmarknadernas fragmentering i unionen, diversifiera källorna till finansiering för unionens företag och främja hållbar finansiering.

2.  InvestEU-programmet har följande särskilda mål:

(a)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för hållbar infrastruktur inom de områden som avses i artikel 7.1 a.

(b)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för forskning, innovation och digitalisering inom alla politikområden, inbegripet stöd till utvidgning av innovativa företag och för att föra ut teknik på marknaden.

(c)  Att öka och förenkla tillgången till och utbudet av finansiering samt stärka den globala konkurrenskraften för innovativa nystartade företag, små och medelstora företag, inklusive mikroföretag, och, i vederbörligen motiverade fall, för små midcap-företag.

(d)  Att öka tillgången till och utbudet av mikrofinansiering och finansiering till små och medelstora företag, sociala företag, de kreativa och kulturella sektorerna och utbildningssektorn, stödja finansierings- och investeringstransaktioner som rör sociala investeringar, färdigheter och kompetens samt utveckla och stärka marknaderna för sociala investeringar på de områden som avses i artikel 7.1 d.

Artikel 4

EU-garantins budget och belopp

1.  EU-garantin för användning inom den EU-komponent som avses i artikel 8.1 a ska vara 40 817 500 000 EUR (i löpande priser). Avsättningsnivån ska vara 40 %.

Ett tilläggsbelopp kan tillhandahållas från EU-garantin för medlemsstatskomponenten som avses i artikel 8.1 b, förutsatt att medlemsstaterna i enlighet med [artikel 10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer][24] och artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer][25] anslår motsvarande belopp.

Utöver det bidrag som avses i andra stycket får medlemsstaterna bidra till medlemsstatskomponenten i form av garantier eller kontanta medel.

Bidrag från tredjeländer som avses i artikel 5 ska också öka EU-garantin som avses i första stycket, med avsättningar helt i likvida medel i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen].

2.  ▌Fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 första stycket i denna artikel återfinns i bilaga I ▌. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att komplettera denna förordning genom att, om lämpligt, ändra beloppen i bilaga I med högst 15 % för varje område.

3.  Finansieringsramen för genomförandet av åtgärderna i kapitlen V och VI ska vara 525 000 000 EUR (löpande priser).

4.  Det belopp som avses i punkt 3 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av InvestEU-programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.

Artikel 5

Tredjeländer som är associerade till InvestEU-fonden

InvestEU-fondens EU-komponent som avses i artikel 8.1 a och vart och ett av de politikområden som avses i artikel 7.1 kan få bidrag från följande tredjeländer för deltagande i vissa finansiella produkter i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen]:

(a)  Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

(b)  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för deras deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

(c)  Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

(d)  Tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal om tredjeländers deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

(i)  säkerställer en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,

(ii)  föreskriver villkor för deltagande i programmen, inbegripet beräkning av ekonomiska bidrag till de enskilda programmen och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i [budgetförordningen],

(iii)  inte ger tredjelandet beslutsbefogenheter i fråga om programmet,

(iv)  garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen.

Artikel 6

Genomförande av och former för unionsfinansiering

1.  EU-garantin ska genomföras genom indirekt förvaltning av sådana organ som avses i [artikel 62.1 c ii–vii] i [budgetförordningen]. Andra former av EU-finansiering enligt denna förordning ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med [budgetförordningen], däribland bidrag som genomförs i enlighet med [avdelning VIII].

2.  Finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin och som är en del av blandfinansieringsinsatsen som kombinerar stöd enligt denna förordning med stöd som ges enligt ett eller flera andra unionsprogram eller från innovationsfonden inom EU:s system för handel med utsläppsrätter ska

(a)   överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande i reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet bestäms,

(b)  följa bestämmelserna i denna förordning.

2a.  Blandfinansieringsinsatser som kombinerar stöd enligt denna förordning ska genomföras så smidigt som möjligt.

3.  Blandfinansieringsinsatser där det ingår ett finansieringsinstrument som helt finansieras genom andra unionsprogram eller genom innovationsfonden inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, utan användning av EU-garantin enligt denna förordning, ska överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande som fastställs i reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet ges.

4.  I enlighet med artikel 6.2 ska icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget som ingår i den blandfinansieringsinsats som avses i punkterna 2 och 3 bestämmas enligt reglerna för det aktuella unionsprogrammet och genomföras inom ramen för blandfinansieringsinsatsen i enlighet med denna förordning och med [avdelning X] i [budgetförordningen].

  Rapporteringen ska också innefatta element avseende överensstämmelse med de politiska mål och de kriterier för stödberättigande som anges i unionsprogrammet inom ramen för vilket stöd bestäms, samt avseende efterlevnaden av denna förordning.

KAPITEL II

InvestEU-fonden

Artikel 7

Politikområden

1.  InvestEU-fonden ska användas inom följande fyra politikområden för att åtgärda marknadsmisslyckanden och/eller suboptimala investeringssituationer inom dessa områden:

(a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, bland annat multimodal transport, vägsäkerhet, renovation och underhåll av järnvägs- och väginfrastruktur, turism, energi, särskilt den ökade användningen av förnybar energi, energieffektivitet i linje med 2030 och 2050 års energiramar, renovering av byggnader med fokus på energibesparingar och integrering av byggnader i ett sammanlänkat system för energi, lagring, digitalisering och transport, bättre sammanlänkning, digital konnektivitet och åtkomst till nätet även på landsbygden, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och inlandsvatten, avfallsundvikande och den cirkulära ekonomin, natur och annan miljöinfrastruktur, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, och uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.

(b)  Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning, produktutveckling och innovation, överföring av teknik och forskningsresultat till marknaden, stöd till marknadsfrämjande åtgärder och samarbete mellan företag, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag, inbegripet nystartade företag och små och medelstora företag samt digitalisering av unionsindustrin, på basis av de erfarenheter som gjorts, särskilt med InnovFin.

(c)  Politikområdet små och medelstora företag, som ger förenklad tillgång till och utbud av finansiering för nystartade företag, små och medelstora företag, medräknat innovativa företag, och, i vederbörligen motiverade fall, för små midcap-företag, särskilt för att förbättra den globala konkurrenskraften, innovationer, digitalisering och hållbarhet.

(d)  Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar etisk och hållbar finansiering, mikrofinansiering, arbetstagares uppköp av företag, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin och åtgärder för att främja jämställdhet och ett aktivt deltagande av kvinnor och utsatta grupper, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur (inbegripet subventionerat boende och studentboende). social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella aktiviteter med ett socialt syfte, kulturella och kreativa sektorer, inbegripet med interkulturell dialog och sociala sammanhållningsmål och integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.

2.  Om en finansierings- eller investeringstransaktion som föreslås för den investeringskommitté som avses i artikel 19 ligger inom flera politikområden ska transaktionens huvudsyfte, eller huvudsyftet med majoriteten av transaktionens delprojekt, avgöra vilket område den ska hänföras till, såvida inget annat anges i investeringsriktlinjerna.

3.  Finansierings- och investeringstransaktioner inom alla politikområden enligt punkt 1 ▌ska, i förekommande fall, omfattas av hållbarhetssäkring för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa konsekvenserna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. När projektansvariga söker finansiering ska de därför ge lämplig information för detta ändamål med användning av riktlinjer som kommissionen utarbetar i form av en delegerad akt, med beaktande av de kriterier som fastställs i förordning (EU) nr .../... om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar (COM(2018)0353) för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar. I förekommande fall får projekt under en viss storlek som preciseras i riktlinjerna ▌undantas från säkringen.

  Med hjälp av kommissionens riktlinjer ska det vara möjligt att

a)  när det gäller klimatanpassning – säkerställa motståndskraften mot potentiella negativa effekter från klimatförändringar genom en bedömning av sårbarhet och risk, inklusive relevanta anpassningsåtgärder, och, när det gäller begränsning av klimatförändringarna – integrera kostnaderna för växthusgasutsläpp och de positiva effekterna av begränsningsåtgärder i kostnads-nyttoanalysen, samt säkerställa efterlevnad av EU:s miljömål och miljöstandarder,

b)  beakta projektets samlade effekter när det gäller de viktigaste naturkapitalaspekterna inom områdena luft, vatten, mark och biologisk mångfald,

ba)  beräkna inverkan på sysselsättningen och skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen,

c)   beräkna inverkan på den sociala delaktigheten i vissa områden eller för vissa befolkningsgrupper.

4.  Genomförandepartner ska tillhandahålla information för att göra det möjligt att spåra investeringar som bidrar till att uppnå unionens klimat- och miljömål på grundval av riktlinjer som kommissionen tillhandahåller och i förekommande fall bedöma om åtgärderna överensstämmer med förordning (EU) .../... [om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar].

4a.  Politikområdet små och medelstora företag ska erbjuda stöd även till stödmottagare som tidigare fick stöd från de olika EU-lånegarantier som slås samman i InvestEU, särskilt lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna från programmet Kreativa Europa.

5.  Genomförandepartner ska ha som mål att

a)   minst 65 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra avsevärt till att uppnå unionens klimat- och miljömål, i linje med Parisavtalet,

b)  på transportområdet, minst 10 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att nå EU:s mål att förhindra dödsolyckor och olyckor med allvarligt skadade i trafiken senast 2050 och till att renovera järnvägs- och vägbroar och tunnlar för att öka säkerheten,

c)  minst 35 % av investeringarna inom politikområdet forskning, innovation och digitalisering ska bidra till målen för Horisont Europa,

d)  en betydande andel av den garanti som erbjuds små och medelstora företag och små midcap-företag inom politikområdet små och medelstora företag ska stödja innovativa små och medelstora företag.

Kommissionen ska tillsammans med genomförandepartnerna sträva efter att säkerställa att den del av budgetgarantin som används för politikområdet hållbar infrastruktur fördelas i syfte att uppnå balans mellan åtgärderna på de olika områdena.

6.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 med avseende på att fastställa investeringsriktlinjer för varje politikområde.

6a.  När kommissionen utarbetar information om tolkningen av investeringsriktlinjerna ska den göra denna information tillgänglig för genomförandepartnerna, investeringskommittén och InvestEU:s rådgivningscentrum.

Artikel 7a

Additionalitet

Vid tillämpningen av denna förordning avses med additionalitet stöd från InvestEU-fonden till transaktioner som syftar till att hantera unionsomfattande och/eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och som inte skulle ha kunnat genomföras under den period som EU-garantifonden kan användas, eller inte skulle ha kunnat genomföras i samma utsträckning, av genomförandepartner utan stöd från InvestEU-fonden.

Artikel 8

Komponenter

1.  De politikområden som avses i artikel 7.1 ska samtliga bestå av två komponenter som är inriktade på ▌ marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer enligt följande:

(a)  En EU-komponent med inriktning på att åtgärda en eller flera av följande situationer:

(i)  Marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som är knutna till unionens politiska prioriteringar ▌.

(ii)  Unionsomfattande och/eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

(iii)  Nya eller komplexa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, för att utveckla nya finansiella lösningar och marknadsstrukturer.

(b)  En medlemsstatskomponent med inriktning på att åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera medlemsstater för att uppnå målen för de fonder under delad förvaltning som bidrar.

2.  De komponenter som avses i punkt 1 ska, när så är lämpligt, användas på ett kompletterande sätt för att stödja en finansierings- eller investeringstransaktion, inbegripet genom att kombinera stöd från båda delarna.

Artikel 9

Särskilda bestämmelser för medlemsstatskomponenten

1.  Belopp som har anslagits av en medlemsstat enligt artikel [10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] eller artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer]] ska avsättas till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som omfattar finansierings- och investeringstransaktioner i den berörda medlemsstaten.

1a.  Medlemsstaterna får också bidra till medlemsstatskomponenten i form av garantier eller kontanta medel. Dessa bidrag kan endast begäras för betalning av garantianspråk efter finansieringen enligt artikel 4.1 första stycket.

2.  För fastställandet av den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten ska det krävas att det ingås en överenskommelse om medverkan mellan medlemsstaten och kommissionen.

▌

Två eller flera medlemsstater får ingå en gemensam överenskommelse om medverkan med kommissionen.

Genom undantag från artikel 211.1 i [budgetförordningen] ska avsättningsnivån för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten fastställas till 40 % och får justeras uppåt eller nedåt i varje överenskommelse om medverkan för att beakta de risker som är kopplade till den finansiella produkt som man avser använda.

3.  Överenskommelsen om medverkan ska minst innehålla följande:

a)  Den totala storleken på medlemsstatens del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, dess avsättningsnivå, bidragen från fonder under delad förvaltning, uppbyggnaden av avsättningen i enlighet med en årlig finansieringsplan och den eventualförpliktelse som blir resultatet och som ska omfattas av en rygg-mot-rygg-garanti från den berörda medlemsstaten och/eller från genomförandepartnerna eller privata investerare.

b)  Strategin, bestående av finansiella produkter och deras minsta hävstångseffekt, geografisk täckning, investeringsperiod och, i tillämpliga fall, kategorier av slutmottagare och berättigade intermediärer.

c)  Genomförandepartner eller partner som valts ut i överenskommelse med medlemsstaten.

d)  Eventuellt bidrag från fonder under delad förvaltning till investeringsplattformar och InvestEU:s rådgivningscentrum.

e)  Årliga rapporteringsskyldigheter gentemot medlemsstaten, inbegripet rapportering i enlighet med de indikatorer som anges i överenskommelsen om medverkan.

f)  Bestämmelser om ersättning till delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten.

g)  Eventuell kombination med medel från EU-komponenten, inklusive en skiktad struktur för att uppnå bättre risktäckning i enlighet med artikel 8.2.

Bidrag från fonder under delad förvaltning får på medlemsstaternas eget beslut och med genomförandepartnernas samtycke användas för att garantera en del av de strukturerade finansiella instrumenten.

4.  Överenskommelserna om medverkan kan genomföras av kommissionen genom garantiavtal som tecknas med genomförandepartner i enlighet med artikel 14.

Om det, inom nio månader från undertecknandet av överenskommelsen om medverkan, inte har ingåtts något garantiavtal eller om överenskommelsens belopp inte till fullo har anslagits genom ett eller flera garantiavtal, ska överenskommelsen om medverkan avslutas i det första fallet eller ändras på motsvarande sätt i det andra fallet, och det outnyttjade beloppet avsatta medel återanvändas i enlighet med [artikel 10.5] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] och artikel [75.5] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer].

Om garantiavtalet inte har genomförts korrekt inom den period som anges i [artikel 10.6] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] eller artikel [75.6] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer], ska garantiavtalet ändras och det outnyttjade beloppet avsatta medel återanvändas i enlighet med [artikel 10.6] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] och artikel [75.6] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer].

5.  Följande regler ska gälla för avsättningar till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som inrättats genom en överenskommelse om medverkan:

(a)  Efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel ska varje årligt överskott i avsättningar, beräknat genom att det avsättningsbelopp som krävs i enlighet med avsättningsnivån jämförs med de faktiska avsättningarna, återanvändas i enlighet med [artikel 10.6] i [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [75.6)] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer].

(b)  Genom undantag från [artikel 213.4] i [budgetförordningen] ska avsättningarna, efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel, inte ge upphov till årliga påfyllningar av fonden under den tid då den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten är tillgänglig.

(c)  Kommissionen ska omedelbart underrätta medlemsstaten om nivån på avsättningarna, till följd av anspråk på den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, sjunker under 20 % av de ursprungliga avsättningarna för den delen av EU-garantin.

(d)   ▌

KAPITEL III

EU-garanti

Artikel 10

EU-garanti

1.  En EU-garanti inom ramen för InvestEu-fonden ska beviljas till genomförandepartnerna i enlighet med [artikel 219.1] i [budgetförordningen] och förvaltas i enlighet med [avdelning X] i [budgetförordningen]. EU-garantin ska vara oåterkallelig, ovillkorlig och infrias på första begäran till behöriga motparter för de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, och prissättningen ska uteslutande vara knuten till de underliggande transaktionernas egenskaper och riskprofil, med vederbörlig hänsyn till de underliggande transaktionernas natur och till uppnåendet av de politiska mål som ställts upp, inbegripet, i förekommande fall, en eventuell tillämpning av särskilda förmånliga villkor och incitament, i synnerhet

(a) i de fall där pressade finansmarknadsförhållanden skulle hindra förverkligandet av ett bärkraftigt projekt,

(b) när det är nödvändigt för att underlätta inrättandet av investeringsplattformar eller finansieringen av projekt inom sektorer eller områden som drabbats av ett betydande marknadsmisslyckande och/eller en suboptimal investeringssituation.

EU-garantin ska dessutom säkerställa

(a) en robust mekanism för ett snabbt utnyttjande av den,

(b) en varaktighet som överensstämmer med den slutliga förfallodagen för den sista fordran från den slutliga stödmottagaren,

(c) en adekvat övervakning av risk- och garantiportföljen,

(d) en tillförlitlig mekanism för beräkning av förväntade kassaflöden i förekommande fall,

(e) lämplig dokumentation avseende riskhanteringsbeslut,

(f) tillräcklig flexibilitet när det gäller det sätt på vilket garantin används, så att genomförandepartnerna direkt kan utnyttja garantin när/om detta behövs, i synnerhet om det inte finns något ytterligare garantisystem,

(g) uppfyllandet av alla de ytterligare krav som den relevanta tillsynsmyndigheten eventuellt ställer, för att kunna betraktas som en effektiv heltäckande riskreducering.

1a.  EU-garantin inom ramen för EU-komponenten ska tilldelas genomförandepartner. Minst 75 % av EU-garantin inom ramen för EU-komponenten ska tilldelas EIB-gruppen. Belopp som överstiger 75 % av EU-garantin får ställas till EIB-gruppens förfogande om nationella utvecklingsbanker eller -institutioner inte fullt ut kan använda den återstående delen av garantin. Belopp som överstiger 25 % av EU-garantin får likaledes ställas till förfogande för andra genomförandepartner om EIB-gruppen inte kan använda sin del av garantin fullt ut. Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner kan fullt ut utnyttja EU-garantin även om de beslutar att få tillgång till den genom EIB-gruppen eller Europeiska investeringsfonden.

2.  Stöd av EU-garantin får beviljas för de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning för en investeringsperiod som löper ut den 31 december 2027. Avtal mellan genomförandepartnern och slutmottagaren eller den finansiella intermediären eller någon annan enhet som avses i artikel 13.1 a, ska undertecknas senast den 31 december 2028.

Artikel 11

Godtagbara finansierings- och investeringstransaktioner

1.  InvestEU-fonden ska endast stödja offentliga och privata finansierings- och investeringstransaktioner som

(a)  uppfyller de villkor som anges i [punkterna a–e i artikel 209.2] i [budgetförordningen], och kravet på additionalitet som anges i ▌artikel 7a i denna förordning och, i tillämpliga fall, maximering av privata investeringar i enlighet med [punkt d i artikel 209.2] i [budgetförordningen],

(b)  bidrar till, kompletterar och är förenliga med unionens politiska mål och ingår i de områden som kan komma ifråga för finansierings- och investeringstransaktioner inom tillämpligt politikområde i enlighet med bilaga II till den här förordningen, och

(c)  är förenliga med investeringsriktlinjerna.

2.  Utöver de projekt som är belägna i unionen kan InvestEU-fonden stödja följande projekt och insatser genom finansierings- och investeringstransaktioner:

(a)  ▌Projekt mellan enheter som är belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till ett eller flera tredjeländer, inklusive anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, länder inom den europeiska grannskapspolitiken, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Europeiska frihandelssammanslutningen, eller till ett utomeuropeiskt land eller territorium enligt bilaga II till EUF-fördraget, eller till ett associerat tredjeland, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier.

(b)  Finansierings- och investeringstransaktioner i de länder som avses i artikel 5 och som har bidragit till en specifik finansiell produkt.

3.  InvestEU-fonden får stödja finansierings- och investeringstransaktioner som tillhandahåller finansiering till mottagare som är juridiska personer etablerade i något av följande länder:

(a)  En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

(b)  Ett tredjeland eller territorium som är associerat till InvestEU-programmet i enlighet med artikel 5.

(c)  Ett tredjeland som avses i punkt 2 a, i förekommande fall.

(d)  Andra länder, om detta krävs för finansiering av ett projekt i ett land eller territorium som avses i leden a–c.

Artikel 12

Val av genomförandepartner

1.  Kommissionen ska, i enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen], välja ut genomförandepartner, eller en grupp genomförandepartner, som avses i andra stycket i denna punkt, bland behöriga motparter.

För EU-komponenten ska de behöriga motparterna ha uttryckt sitt intresse och kunna täcka finansierings- och investeringstransaktioner i en eller flera medlemsstater eller regioner. Genomförandepartner kan också tillsammans täcka finansierings- och investeringstransaktioner i en eller flera medlemsstater eller regioner genom att bilda en grupp. Genomförandepartner vars avtalsmässiga ansvar begränsas av deras respektive nationella mandat kan också åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer med respektive lokalt anpassade, jämförbara instrument.

På basis av projektets mognadsgrad kan gruppen av genomförandepartner bildas när som helst och med olika sammansättningar för att på ett effektivt sätt uppfylla marknadens krav.

För medlemsstatskomponenten får den berörda medlemsstaten föreslå en eller flera behöriga motparter som genomförandepartner bland dem som har uttryckt sitt intresse i enlighet med artikel 9.3 c.

Om den berörda medlemsstaten inte föreslår en genomförandepartner, ska kommissionen förfara i enlighet med andra stycket i denna punkt för att välja ut genomförandepartner bland dem som kan täcka finansierings- och investeringstransaktioner i det berörda geografiska området.

2.  Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen säkerställa att följande gäller för portföljen av finansiella produkter inom ramen för InvestEU fonden:

(a)  Den ger maximal täckning av målen i artikel 3.

(b)  Den maximerar effekten av EU-garantin genom genomförandepartnerns tillförda egna medel.

(c)  Den maximerar privata investeringar, i förekommande fall.

(d)  Den uppnår geografisk diversifiering och möjliggör finansiering av mindre projekt.

(e)  Den ger tillräcklig riskspridning.

(f)  Den främjar innovativa finansiella lösningar och risklösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer.

(fa)  Den skapar additionalitet.

3.  Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen också ta hänsyn till följande:

(a)  Den eventuella kostnaden och ersättningen gentemot unionens budget.

(b)  Genomförandepartnerns förmåga att grundligt uppfylla kraven i [artiklarna 155.2 och 155.3] i [budgetförordningen] som rör skatteflykt, skattebedrägeri, skatteundandragande, penningtvätt, finansiering av terrorism och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.

(ba)  Genomförandepartnerns kapacitet att utvärdera finansierings- och investeringstransaktionerna i överensstämmelse med internationellt erkända standarder för ett socialt kreditbetyg (social rating), med särskild hänsyn till sociala och miljömässiga konsekvenser.

(bb)  Genomförandepartnerns kapacitet att lägga fram offentlig dokumentation till stöd för och säkerställa transparens och offentlig tillgång till information om varje enskild finansierings- och investeringstransaktion.

(bc)  I förekommande fall, genomförandepartnerns kapacitet att förvalta finansieringsinstrument med beaktande av sina tidigare erfarenheter med finansieringsinstrument och förvaltningsmyndigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046^[26]1a.

4.  Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner får väljas som genomförandepartner, förutsatt att kraven i denna artikel och i artikel 14.1 andra stycket uppfylls.

Artikel 13

Godtagbara typer av finansiering

1.  EU-garantin får användas för att täcka riskerna i följande typer av finansiering som tillhandahålls av genomförandepartnerna:

(a)  Lån, garantier, motgarantier, kapitalmarknadsinstrument, andra former av finansierings- eller kreditförstärkningsinstrument, inbegripet efterställda skuldinstrument, eller investeringar i aktiekapital eller kapital likställt med eget kapital, som tillhandahålls direkt eller indirekt via finansiella intermediärer, fonder, investeringsplattformar eller andra instrument som kanaliseras till slutmottagarna.

(b)  Finansiering eller garantier från en genomförandepartner till en annan finansiell institution som gör det möjligt för det senare att finansiera verksamhet som avses i punkt a.

För att omfattas av EU-garantin ska den finansiering som avses i första stycket leden a och b i denna punkt beviljas, förvärvas eller utfärdas till förmån för finansierings- eller investeringstransaktioner som avses i artikel 11.1, om genomförandepartnerns finansiering har beviljats i enlighet med ett finansieringsavtal eller en finansieringstransaktion som undertecknats eller ingåtts av genomförandepartnern efter undertecknandet av garantiavtalet mellan kommissionen och genomförandepartnern, och som inte har löpt ut eller upphävts.

2.  Finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs med hjälp av fonder eller andra intermediära strukturer ska täckas av EU-garantin i enlighet med bestämmelser som ska fastställas i investeringsriktlinjerna, även om strukturen investerar en minoritetsandel av sitt investerade belopp utanför unionen och i de länder som avses i artikel 11.2, eller i andra tillgångar än de som är godtagbara enligt denna förordning.

Artikel 14

Garantiavtal

1.  Kommissionen ska ingå ett garantiavtal med varje genomförandepartner om beviljandet av EU-garantin i enlighet med kraven i denna förordning, upp till ett belopp som fastställs av kommissionen.

Om genomförandepartner bildar en grupp enligt artikel 12.1 andra stycket ska ett enda garantiavtal ingås mellan kommissionen och varje genomförandepartner i gruppen eller med en genomförandepartner på gruppens vägnar.

2.  Garantiavtalet ska särskilt innehålla bestämmelser om följande:

(a)  Beloppet och villkoren för det finansiella bidrag som genomförandepartnern ska stå för.

(b)  Villkoren för finansieringen eller de garantier som ska lämnas av genomförandepartnern till en annan juridisk person som deltar i genomförandet, när så är fallet.

(c)  Närmare bestämmelser, i enlighet med artikel 16, för tillhandahållande av EU-garantin, inbegripet täckning av portföljer med särskilda typer av instrument, och de olika händelser som kan utlösa anspråk på EU-garantin.

(d)  Ersättningen för risktagande, som ska fördelas i proportion till unionens och genomförandepartnerns respektive del av risktagandet.

(e)  Betalningsvillkoren.

(f)  Genomförandepartnerns åtagande att godta kommissionens och investeringskommitténs beslut vad gäller användningen av EU-garantin till förmån för en föreslagen finansierings- eller investeringstransaktion, som dock inte påverkar genomförandepartnerns beslut avseende den föreslagna transaktionen utan EU-garantin.

(g)  Bestämmelser och förfaranden för återvinning av fordringar som ska anförtros åt genomförandepartnern.

(h)  Finansiell och operativ rapportering och övervakning av transaktioner inom ramen för EU-garantin.

(i)  Nyckelprestationsindikatorer, särskilt när det gäller utnyttjandet av EU-garantin, uppfyllandet av målen och kriterierna i artiklarna 3.7 och 11, samt mobilisering av privat kapital.

(j)  I tillämpliga fall, bestämmelser och förfaranden för blandfinansieringsinsatser.

(k)  Andra relevanta bestämmelser i överensstämmelse med kraven i [avdelning X] i [budgetförordningen].

3.  Ett garantiavtal ska också föreskriva att ersättning som ska tillskrivas unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska tillhandahållas efter avdrag av betalningar som uppstår efter anspråk på EU-garantin.

4.  Vidare ska ett garantiavtal föreskriva att alla belopp som ska betalas till genomförandepartner i samband med EU-garantin ska dras av från det totala beloppet för ersättningar, inkomster och återbetalningar som ska betalas av genomförandepartnern till unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Om detta belopp inte är tillräckligt för att täcka de belopp som ska betalas till en genomförandepartner i enlighet med artikel 15.3 ska det utestående beloppet dras från avsättningarna till EU-garantin.

5.  Om garantiavtalet ingås inom ramen för medlemsstatskomponenten får det föreskriva att representanter från den medlemsstat eller de regioner som berörs får delta i övervakningen av avtalets genomförande.

Artikel 15

Krav för användning av EU-garantin

1.  EU-garantin ska beviljas med förbehåll för att garantiavtalet mellan relevanta genomförandepartner träder i kraft.

2.  Finansierings- och investeringstransaktioner ska endast täckas av EU-garantin om de uppfyller de kriterier som fastställs i denna förordning och i de relevanta investeringsriktlinjerna, samt om investeringskommittén har kommit fram till att de uppfyller kraven för att omfattas av EU-garantin. Genomförandepartnerna ska vara ansvariga för att säkerställa att finansierings- och investeringstransaktionerna uppfyller kraven i denna förordning och relevanta investeringsriktlinjer.

3.  Inga administrativa kostnader eller avgifter för genomförandet av finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin ska betalas av kommissionen till genomförandepartnerna, såvida inte de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras är av sådan art att genomförandepartnern kan påvisa att det krävs ett undantag. Täckning av sådana kostnader ska fastställas i garantiavtalet och ska överensstämma med [artikel 209.2 g] i [budgetförordningen].

4.  Genomförandepartnern får även använda EU-garantin för att betala relevant andel av alla kostnader för återvinning, såvida de inte dragits från intäkterna från återvinningsförfarandet, i enlighet med artikel 14.4.

Artikel 16

EU-garantins täckning och villkor

1.  Ersättning för risktagande ska fördelas mellan unionen och en genomförandepartner i förhållande till deras respektive del i risktagandet i en portfölj av finansierings- och investeringstransaktioner eller, i förekommande fall, i enskilda transaktioner och ska uteslutande vara knuten till de underliggande transaktionernas egenskaper och riskprofil. Genomförandepartnern ska ha en lämplig exponering på egen risk mot finansiering- och investeringstransaktioner som stöds av EU-garantin, såvida inte undantagsvis de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras är av sådan art att genomförandepartnern inte rimligen kan bidra till den med sin egen kapacitet att bära risker.

2.  EU-garantin ska täcka följande:

(a)  För skuldinstrument som avses i artikel 13.1 a:

(i)  Kapital och all ränta samt belopp som genomförandepartnern inte har mottagit, men som förfallit till betalning, i enlighet med villkoren för finansieringstransaktionerna fram till det läge när fallissemang inträffar; för efterställda skulder ska anstånd, minskning eller forcerad exit anses liktydiga med fallissemang.

(ii)  Omstruktureringsförluster.

(iii)  Förluster från fluktuationer i andra valutor än euro på marknader där möjligheten för långsiktig säkring är begränsad.

(b)  För investeringar i aktiekapital eller i kapital likställt med eget kapital som avses i artikel 13.1 a, investerade belopp och därmed sammanhängande finansieringskostnad och förluster från fluktuationer i andra valutor än euro.

(c)  För finansiering eller garantier från en genomförandepartner till en annan juridisk enhet som avses i artikel 13.1 b, de belopp som utnyttjats och därmed sammanhängande finansieringskostnader.

3.  Om unionen gör en betalning till en genomförandepartner efter det att anspråk har gjorts på EU-garantin ska den överta genomförandepartnerns relevanta rättigheter, i den mån de kvarstår, i fråga om dess finansierings- eller investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin.

Genomförandepartnern ska, på unionens vägnar, ansvara för att återvinna fordingar för de belopp som övertagits och ersätta unionen med användning av de indrivna beloppen.

KAPITEL IV

STYRFORMER

Artikel 16a

Styrelsen

1.   InvestEU-fonden ska styras av en styrelse som vid användningen av EU-garantin i enlighet med de allmänna målen i artikel 3 ska fastställa

(a)  InvestEU-fondens strategiska inriktning,

(b)  de operativa strategier och förfaranden som behövs för att InvestEU-fonden ska fungera,

(c)  reglerna för transaktioner med investeringsplattformar.

2.   Styrelsen ska

(a)  bestå av sex medlemmar enligt följande:

(i)  Tre medlemmar som utses av kommissionen.

(ii)  En medlem som utses av EIB-gruppen.

(iii)   En medlem som utses av rådgivningscentrumet bland företrädarna för genomförandepartnerna. Denna medlem får inte vara en företrädare för EIB-gruppen.

(iv)  En expert som utses av Europaparlamentet. Denna expert får inte begära eller ta emot instruktioner från unionens institutioner, organ eller byråer, från regeringen i någon medlemsstat eller från något annat offentligt eller privat organ och ska agera fullständigt oberoende. Experten ska utföra sina uppgifter opartiskt och i InvestEU-fondens intresse.

(b)  utse en ordförande bland de tre medlemmar som utsetts av kommissionen för en fast period av tre år som kan förnyas en gång,

(c)  diskutera och ta största möjliga hänsyn till alla medlemmars ståndpunkter. Om medlemmarna inte kan enas om en ståndpunkt ska styrelsen fatta sina beslut med en majoritet av sina medlemmar. Protokollen från styrelsens möten ska ge en omfattande redogörelse för samtliga medlemmars ståndpunkter.

3.   Styrelsen ska föreslå kommissionen ändringar av fördelningen av de belopp som avses i bilaga I.

4.  Styrelsen ska regelbundet anordna ett samråd med relevanta aktörer – särskilt medinvesterare, offentliga myndigheter, experter, utbildnings-, yrkesutbildnings- och forskningsinstitutioner, filantropiska organisationer, berörda parter från arbetsmarknaden och företrädare för civilsamhället – om inriktningen för och genomförandet av investeringsstrategin enligt denna förordning.

5.  De detaljerade protokollen från styrelsens sammanträden ska offentliggöras så snart som möjligt efter det att de har godkänts av styrelsen.

Artikel 17

Rådgivande nämnd

1.  Kommissionen och styrelsen ska bistås av en rådgivande nämnd ▌.

1a.  Den rådgivande nämnden ska sträva efter att säkerställa en jämn könsfördelning och ska bestå av

(a)  en företrädare för varje genomförandepartner,

(b)  en företrädare för varje medlemsstat,

(c)  en företrädare för EIB-gruppen,

(d)  en företrädare för kommissionen,

(e)  en expert för varje politikområde som utses av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

(f)  en expert som utses av Regionkommittén.

2.   ▌

3.   ▌

4.  När den rådgivande nämnden sammanträder ▌ska ▌en företrädare för kommissionen vara ordförande. EIB-gruppens företrädare ska vara vice ordförande.

▌

Den rådgivande nämnden ska sammanträda regelbundet och minst två gånger om året på begäran av ordföranden. ▌

De detaljerade protokollen från den rådgivande nämndens sammanträden ska offentliggöras så snart som möjligt efter det att de har godkänts av den rådgivande nämnden.

Kommissionen ska fastställa den rådgivande nämndens system och förfaranden och ansvara för sekretariatet.

5.  Den rådgivande nämnden ska

▌

(a)  ge råd om utformning av finansiella produkter som ska genomföras inom ramen för denna förordning,

(b)  ge råd till kommissionen och styrelsen om marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och marknadsförhållanden,

▌

(c)  informera medlemsstaterna om genomförandet av InvestEU-fonden inom varje politikområde,

(d)  ordna med utbyte med medlemsstaterna av synpunkter på marknadsutvecklingen och av bästa praxis.

Artikel 17a

Riskbedömningsmetod

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att komplettera denna förordning genom att fastställa en riskbedömningsmetod. Denna riskbedömningsmetod ska utarbetas i nära samarbete med EIB-gruppen och de andra genomförandepartnerna och ska omfatta

(a)  en riskvärderingsklassificering för att säkerställa en enhetlig och standardiserad behandling av alla transaktioner oberoende av intermediären,

(b)  en metod för att bedöma riskvärdet och sannolikheten för fallissemang på grundval av tydliga statistiska metoder, inbegripet miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningskriterier (ESG),

(c)  en metod för att bedöma exponering vid fallissemang och förlust, med hänsyn till finansieringsvärdet, projektrisken, återbetalningsvillkoren, ställd säkerhet och andra relevanta indikatorer.

Artikel 17b

Resultattavla

1.  En resultattavla med indikatorer (nedan kallad resultattavlan) ska användas av varje genomförandepartner för att bedöma kvalitet och sundhet när det gäller de investeringar som eventuellt kan stödjas genom EU-garantin. Resultattavlan ska säkerställa en oberoende, transparent och harmoniserad bedömning av den potentiella och faktiska användningen av EU-garantin.

2.   Varje genomförandepartner ska fylla i resultattavlan för sina föreslagna finansierings- och investeringstransaktioner. Om investeringstransaktionen föreslås av flera genomförandepartner ska resultattavlan fyllas i gemensamt av de olika genomförandepartner som deltar.

3.  Resultattavlan ska särskilt innehålla en bedömning av

(a)  riskprofilen för den föreslagna finansierings- och investeringstransaktionen enligt den riskbedömningsmetod som avses i artikel 17a,

(b)  nyttan för slutmottagarna,

(c)  förenligheten med unionens åtaganden enligt FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna,

(d)  uppfyllandet av kriterierna för stödberättigande,

(e)  investeringstransaktionens kvalitet och bidrag till hållbar tillväxt och sysselsättning,

(f)  investeringstransaktionens bidrag till uppnåendet av målen för InvestEU-programmet,

(g)  det tekniska och finansiella bidraget till projektet.

(h)  huruvida den föreslagna transaktionen utgör en lösning på de marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som fastställts.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att komplettera denna förordning genom att fastställa närmare bestämmelser för den resultattavla som ska användas av genomförandepartnerna.

5.  Vid behov får kommissionen bistå genomförandepartnerna i förbindelse med tillämpningen av riskbedömningsmetoden och sammanställningen av resultattavlan. Kommissionen ska se till att metoden tillämpas korrekt och att de resultattavlor som läggs fram för investeringskommittén är av hög kvalitet.

Artikel 18

▌

Artikel 19

Investeringskommitté

1.  En fullständigt oberoende investeringskommitté ska upprättas. Kommittén ska

(a)  granska de förslag till finansierings- och investeringstransaktioner som genomförandepartner har lämnat in för att de ska täckas av EU-garantin och som har godkänts vid en kontroll av överensstämmelsen med unionens lagstiftning och politik som gjorts av kommissionen,

(b)  kontrollera att de överensstämmer med denna förordning och med relevanta investeringsriktlinjer, med särskild hänsyn till kravet på additionalitet som avses i artikel 7a i denna förordning och i förekommande fall kravet att mobilisera privata investeringar som avses i [artikel 209.2 d] i [budgetförordningen], och

(c)  kontrollera om de finansierings- och investeringstransaktioner som skulle omfattas av stöd från EU-garantin uppfyller alla relevanta krav.

2.  Investeringskommittén ska sammanträda i fyra olika sammansättningar, motsvarande de politikområden som avses i artikel 7.1.

I varje sammansättning ska investeringskommittén bestå av sex avlönade externa experter. Experterna ska väljas ut i enlighet med [artikel 237] i [budgetförordningen] och utses av kommissionen för ett fast mandat på upp till fyra år. Deras mandat får förnyas, men ska högst uppgå till sammanlagt sju år. Styrelsen får besluta att förlänga mandatet för en sittande medlem av investeringskommittén utan att tillämpa förfarandet i denna punkt.

Experterna ska ha mycket god relevant marknadserfarenhet av projektuppläggning och projektfinansiering eller finansiering av små och medelstora företag eller större företag.

Investeringskommitténs sammansättning ska vara sådan att det säkerställs att kommittén har breda kunskaper om de sektorer som ingår i de politikområden som avses i artikel 7.1 och om de geografiska marknaderna i unionen samt att den har en jämn könsfördelning som helhet.

Fyra medlemmar ska vara ständiga medlemmar i investeringskommitténs alla fyra sammansättningar. Var och en av de fyra sammansättningarna ska dessutom ha två experter med erfarenhet av investeringar i sektorer som ingår i det aktuella politikområdet. Minst en av kommitténs ständiga medlemmar ska ha sakkunskap i hållbara investeringar. Styrelsen ska placera in investeringskommitténs medlemmar i en eller flera lämpliga sammansättningar. Investeringskommittén ska välja en ordförande bland sina ständiga medlemmar.

Kommissionen ska anta investeringskommitténs arbetsordning och sköta sekretariatet. Sekretariatet ska också bistå styrelsen.

3.  Investeringskommitténs medlemmar ska när de deltar i kommitténs verksamhet agera opartiskt och endast i InvestEU-fondens intressen. De får inte begära eller ta emot instruktioner från genomförandepartnerna, unionens institutioner, medlemsstaterna eller något annat offentligt eller privat organ.

Meritförteckningar och intresseförklaringar för varje medlem av investeringskommittén ska offentliggöras och kontinuerligt uppdateras. Varje medlem i investeringskommittén ska utan dröjsmål meddela kommissionen och styrelsen alla uppgifter som den behöver för att fortlöpande kontrollera att inga intressekonflikter förekommer.

Styrelsen får entlediga en medlem från dennes uppdrag om medlemmen inte respekterar kraven i denna punkt eller när det finns andra vederbörligen motiverade skäl.

4.   När investeringskommittén beslutar i enlighet med denna artikel ska den stödja sig på ett sekretariat som sköts av kommissionen och som är ansvarigt inför investeringskommitténs ordförande. Sekretariatet ska kontrollera att den dokumentation som tillhandahålls av genomförandepartnerna är fullständig och innehåller ett standardansökningsformulär, resultattavlan och alla andra handlingar som investeringskommittén anser relevanta. Investeringskommittén får be om förtydliganden av genomförandepartnern under sina möten eller genom att begära in ytterligare uppgifter som ska överlämnas inför ett efterföljande möte. Projektbedömningar som utförs av en genomförandepartner ska inte vara bindande för investeringskommittén när det gäller finansierings- eller investeringstransaktioner som omfattas av täckning genom EU-garantin.

Investeringskommittén ska vid sin bedömning och kontroll av förslagen använda en resultattavla med indikatorer enligt vad som avses i artikel 17b.

5.  Investeringskommitténs slutsatser ska antas med enkel majoritet av alla medlemmar, om denna enkla majoritet omfattar minst en av experterna. Vid lika röstetal ska ordföranden i investeringskommittén har utslagsröst.

Investeringskommitténs slutsatser om godkännande av stöd från EU-garantin till en finansierings- eller investeringstransaktion ska vara tillgängliga för allmänheten och innehålla en motivering för godkännandet. De ska också hänvisa till den övergripande bedömning som härrör från resultattavlan. I tillämpliga fall ska investeringskommittén inkludera information om transaktionerna i förteckningen över slutsatser om godkännande av stöd från EU-garantin, särskilt en beskrivning av dem, identiteten på projektansvariga eller finansiella intermediärer och målen för projektet. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information. När det gäller kommersiellt känsliga beslut ska investeringskommittén offentliggöra sådana beslut och information om projektansvariga eller finansiella intermediärer den dag då finansieringen är klar eller en tidigare dag då kommersiell känslighet upphör.

Resultattavlan ska vara tillgänglig för allmänheten före undertecknandet av en finansierings- eller investeringstransaktion eller ett delprojekt ▌. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information eller personuppgifter som inte får lämnas ut enligt unionens bestämmelser om dataskydd.

Två gånger om året ska investeringskommittén till Europaparlamentet och rådet överlämna en förteckning över alla slutsatser och de resultattavlor som hänför sig till dessa beslut. Detta överlämnande ska ske i enlighet med strikta sekretesskrav.

Investeringskommitténs slutsatser om nekad användning av EU-garantin ska göras tillgängliga i rätt tid till den berörda genomförandepartnern.

6.  Om investeringskommittén ska godkänna användningen av EU-garantin för en finansierings- eller investeringstransaktion som är en facilitet, ett program eller en struktur med underliggande delprojekt, ska godkännandet omfatta de underliggande delprojekten, såvida inte investeringskommittén, i vederbörligen motiverade fall, beslutar att förbehålla sig rätten att godkänna dem separat.

6a.  Investeringskommittén får, om den anser det nödvändigt, förelägga kommissionen förslag till ändringar av investeringsriktlinjerna.

CHAPTER V

InvestEU:s rådgivningscentrum

Artikel 20

InvestEU:s rådgivningscentrum

1.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska erbjuda rådgivningsstöd i samband med identifiering, förberedelse, utveckling, strukturering, upphandling och genomförande av projekt, eller stärka projektansvarigas och finansiella intermediärers kapacitet att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner. Stödet kan avse varje fas i ett projekts livscykel eller i finansieringen av en stödmottagande enhet, beroende på vad som är tillämpligt.

Kommissionen ska underteckna avtal med EIB-gruppen och andra genomförandepartner för att utse dem till rådgivningscentrumspartner och ge dem i uppdrag att tillhandahålla rådgivningsstöd i enlighet med föregående stycke, och de tjänster som avses i punkt 2. Kommissionen ska inrätta en gemensam kontaktpunkt till InvestEU:s rådgivningscentrum och tilldela förfrågningarna om rådgivningsstöd till lämplig rådgivningspartner. Kommissionen, EIB-gruppen och övriga genomförandepartner ska ha ett nära samarbete för att säkerställa effektivitet, synergier och en verklig geografisk täckning av stödet i hela unionen, med vederbörligt beaktande av befintliga strukturer och verksamheter.

InvestEU:s rådgivningscentrum ska vara tillgängligt som en del av varje politikområde som avses i artikel 7.1 och omfatta alla sektorerna inom området. Centrumet ska även erbjuda sektorsövergripande rådgivningstjänster och rådgivningstjänster avseende kapacitetsuppbyggnad.

2.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska särskilt tillhandahålla följande tjänster:

(a)  Erbjuda en enda kontaktpunkt för projektutvecklingsstöd för myndigheter och projektansvariga för centralt förvaltade EU-program.

(aa)  Sprida all tillgänglig ytterligare information om investeringsriktlinjer och tolkning av dessa riktlinjer till myndigheter och projektansvariga.

(b)  Bistå de projektansvariga, där så är lämpligt, vid utveckling av projekt så att de uppfyller målen och kritterna för stödberättigande i artiklarna 3, 7 och 11, och underlätta utveckling av sammanslutningar för småskaliga projekt; sådant bistånd inverkar emellertid inte på investeringskommitténs slutsatser om huruvida projekten ska få täckning av EU-garantin.

(ba)  Utnyttja möjligheterna att locka till sig och finansiera småskaliga projekt, inbegripet genom investeringsplattformar.

(c)  Stödja åtgärder och mobilisera kunskap på lokal nivå för att underlätta användning av stöd från InvestEU i hela unionen, och om möjligt bidra aktivt till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av InvestEU-fonden genom att stödja genomförandepartner i att initiera och utveckla potentiella finansierings- och investeringstransaktioner.

(d)  Underlätta inrättandet av gemensamma plattformar för ömsesidigt informationsutbyte och delning av data, sakkunskap och bästa praxis för att stödja projektpipelinen och sektorsutvecklingen, inbegripet bidra till att främja samarbete mellan, å ena sidan, filantropiska organisationer och, å andra sidan, andra potentiella investerare och projektansvariga, särskilt när det gäller politikområdet sociala investeringar och kompetens.

(e)  Ge proaktivt rådgivningsstöd, vid behov med hjälp av en lokal närvaro, om inrättande av investeringsplattformar, i synnerhet gränsöverskridande och makroregionala investeringsplattformar samt investeringsplattformar som sammanför små och medelstora projekt i en eller flera medlemsstater och/eller regioner.

(ea)  Underlätta och stödja användningen av kombinationer av bidrag eller finansieringsinstrument som finansieras genom unionsbudgeten eller genom andra källor, för att stärka synergieffekter och komplementaritet mellan EU-instrumenten och maximera verkan och effekterna av InvestEU-programmet.

(f)  Stödja åtgärder för kapacitetsuppbyggnad för utveckling av organisationers kapacitet, kompetens och processer och för att stärka investeringsviljan inom organisationer så att projektansvariga och myndigheter kan bygga upp projektpipeliner, utveckla finansieringsinstrument och investeringsplattformar och förvalta projekt, och så att finansiella intermediärer kan genomföra finansierings- och investeringstransaktioner till förmån för enheter som har svårt att få tillgång till finansiering, bland annat genom stöd till att utveckla riskbedömningskapacitet eller sektorsspecifik kunskap, med särskild inriktning på kulturella och kreativa sektorer.

(fa)  Tillhandahålla proaktivt rådgivningsstöd till nystartade företag, särskilt när dessa strävar efter att skydda sina investeringar i forskning och innovation genom att förvärva immateriella rättigheter, såsom patent.

3.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska vara tillgängligt för offentliga och privata projektansvariga, inklusive nationella utvecklingsbanker, investeringsplattformar, små och medelstora företag samt nystartade företag, för offentliga myndigheter och för finansiella och andra intermediärer.

4.  Avgifter får tas ut för de tjänster som avses i punkt 2 för att täcka en del av kostnaderna för dessa tjänster, utom för de tjänster som tillhandahålls till offentliga projektansvariga och icke-vinstdrivande institutioner som ska vara kostnadsfria. Avgifter som tas ut av små och medelstora företag för de tjänster som avses i punkt 2 får högst uppgå till en tredjedel av kostnaderna för tillhandahållandet av dessa tjänster.

5.  För att uppnå det mål som anges i punkt 1 och för att underlätta tillhandahållandet av rådgivningsstöd ska InvestEU:s rådgivningscentrum bygga på expertis hos kommissionen, EIB-gruppen och de övriga genomförandepartnerna.

6.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska finnas representerat på lokal nivå om så krävs. Lokal närvaro ska särskilt inrättas i medlemsstater eller regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden. InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till kunskapsöverföring till regional och lokal nivå i syfte att bygga upp regional och lokal kapacitet och expertis för det stöd som avses i punkt 1 och för att genomföra och inkludera små projekt.

6a.  För att tillhandahålla det rådgivningsstöd som avses i punkt 1 och för att underlätta tillhandahållandet av det rådgivningsstödet på lokal nivå ska InvestEU:s rådgivningscentrum samarbeta med och utnyttja expertisen hos nationella utvecklingsbanker eller -institutioner. Samarbetet mellan, å ena sidan, InvestEU:s rådgivningscentrum och, å andra sidan, en nationell utvecklingsbank eller -institution kan ha formen av ett avtalsmässigt partnerskap. InvestEU:s rådgivningscentrum ska sträva efter att ingå åtminstone ett samarbetsavtal med en nationell utvecklingsbank eller -institution per medlemsstat. I medlemsstater där nationella utvecklingsbanker eller -institutioner saknas ska InvestEU:s rådgivningscentrum, om så är lämpligt och på den berörda medlemsstatens begäran, tillhandahålla proaktivt rådgivningsstöd om inrättande av sådana banker eller institutioner.

7.  Genomförandepartner ska föreslå för de projektansvariga som ansöker om finansiering, särskilt när det gäller småskaliga projekt, att de vänder sig till InvestEU:s rådgivningscentrum för stöd för att vid behov förbättra utarbetandet av projekten och för att kunna få en bedömning av möjligheten att sammanföra projekt.

Genomförandepartner ska också, om det är relevant, informera de projektansvariga om att deras projekt kan föras upp på InvestEU-portalen som avses i artikel 21.

KAPITEL VI

Artikel 21

InvestEU-portalen

1.  Kommissionen ska inrätta InvestEU-portalen. Den ska vara en lättillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger relevant information för varje projekt.

2.  InvestEU-portalen ska fungera som en kanal för de projektansvariga för att synliggöra de projekt som de önskar finansiera och därmed sprida denna information till investerare. Uppförandet av projekt på InvestEU-portalen ska inte påverka besluten om vilka slutliga projekt som väljs ut för stöd enligt denna förordning, enligt något annat unionsinstrument, eller för offentlig finansiering.

3.  Endast projekt som är förenliga med unionens lagstiftning och politik ska föras upp på portalen.

4.  De projekt som uppfyller villkoren i punkt 3 ska översändas av kommissionen till relevanta genomförandepartner och till InvestEU:s rådgivningscentrum, när detta är lämpligt.

5.  Genomförandepartnerna ska granska projekt som ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde.

ANSVARSSKYLDIGHET, ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING, UTVÄRDERING OCH KONTROLL

Artikel 21a

Ansvarsskyldighet

1.   På Europaparlamentets eller rådets begäran ska styrelsens ordförande rapportera om InvestEU-fondens prestationer till den begärande institutionen, bland annat genom att delta i en utfrågning inför Europaparlamentet.

2.   Styrelsens ordförande ska svara muntligt eller skriftligt på frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till InvestEU-fonden, senast fem veckor efter mottagandet av en fråga.

3.   På Europaparlamentets eller rådets begäran ska kommissionen överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning.

Artikel 22

Övervakning och rapportering

1.  Indikatorer för att rapportera om framstegen som görs inom InvestEU-programmet med att uppnå de allmänna och särskilda målen i artikel 3 anges i bilaga III till denna förordning.

2.  För att säkerställa en effektiv bedömning av InvestEU-programmets framsteg mot att uppnå dess mål, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 26, för att ändra bilaga III till denna förordning för att se över eller komplettera indikatorerna där så krävs och för att komplettera denna förordning med bestämmelser om att inrätta en ram för övervakning och utvärdering.

3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförande och resultat samlas in vid rätt tidpunkt på ett resurseffektivt och ändamålsenligt sätt. Rapporteringskrav som står i proportion till detta ska därför åläggas genomförandepartner och andra mottagare av unionsmedel, beroende på vad som är tillämpligt.

4.  Kommissionen ska rapportera om genomförandet av InvestEU-programmet i enlighet med [artiklarna 241 och 250] i [budgetförordningen]. För detta ändamål ska EIB-gruppen och genomförandepartnerna årligen lämna de uppgifter, inbegripet uppgifter om hur garantin fungerar, som krävs för att kommissionen ska kunna uppfylla sina rapporteringsskyldigheter.

5.  Varje genomförandepartner ska dessutom var sjätte månad överlämna en rapport till Europaparlamentet och kommissionen om de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, separat för EU-komponenten och för medlemsstatskomponenten per medlemsstat, beroende på vad som är tillämpligt. Rapporten ska inbegripa en bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de nyckelprestationsindikatorer som avses i bilaga III till denna förordning. Rapporten ska även innehålla operationella, statistiska, finansiella och räkenskapsmässiga uppgifter, i den utsträckning detta är möjligt samtidigt som sekretessen för personuppgifter och kommersiellt känslig information skyddas, för varje finansierings- eller investeringstransaktion, och per komponent och politikområde samt för InvestEU-fonden. En av rapporterna ska innehålla den information som genomförandepartnerna ska tillhandahålla i enlighet med [artikel 155.1 a] i [budgetförordningen]. Kommissionen ska sammanställa och bedöma genomförandepartnernas rapporter och lämna in en sammanfattning i form av offentliga årsrapporter, med uppgifter om programmets genomförandenivå i förhållande till dess mål och prestationsindikatorer och om risker och möjligheter för de finansierings- och investeringstransaktioner som stöds av InvestEU-programmet.

Artikel 23

Utvärdering

1.  Utvärderingar ska göras i tillräckligt god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.  Senast den 30 september 2024 ska kommissionen göra en interimsutvärdering av InvestEU-programmet, särskilt om användningen av EU-garantin.

3.  Vid slutet av genomförandet av InvestEU-programmet, men inte senare än två år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen genomföra en slutlig utvärdering av programmet, särskilt avseende användningen av EU-garantin.

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

5.  Genomförandepartnerna ska bidra till, och förse kommissionen med den information som krävs för att utföra, de utvärderingar som avses i punkterna 1 och 2.

6.  I enlighet med [artikel 211.1] i [budgetförordningen] ska kommissionen vart tredje år i den årsrapport som avses i [artikel 250] i [budgetförordningen] se över om den avsättningsnivå som anges i artikel 4.1 i denna förordning är lämplig i förhållande till den verkliga riskprofilen för de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att, på grundval av denna översyn, anpassa avsättningsnivån i artikel 4.1 i denna förordning med upp till 15 %.

Artikel 24

Revision

Revisioner av användningen av unionens medel som utförs av Europeiska revisionsrätten och sådana som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som har uppdrag från unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 25

Skydd av unionens ekonomiska intressen

Om ett tredjeland deltar i InvestEU-programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller i enlighet med något annat rättsligt instrument, ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra de utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Artikel 26

Utövande av delegering

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. Delegerade akter för verksamhet som utförs av eller inbegriper genomförandepartner ska utarbetas i nära dialog med dessa genomförandepartner.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.2, 7.3, 7.6, 17a, 17b, 22.2 och 23.6 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med [denna förordnings ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.2, 7.3, 7.6, 17a, 17b, 22.2 och 23.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.2, 7.3, 7.6, 17a, 17b, 22.2 och 23.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL VIII

Transparens och synlighet

Artikel 27

Information, kommunikation och publicitet

1.  Genomförandepartnerna ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland medier och allmänheten och genom att även fokusera på sociala och miljömässiga konsekvenser.

2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende InvestEU-programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats InvestEU-programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

KAPITEL IX

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

Övergångsbestämmelser

1.  Intäkter, återbetalningar och återvunna medel från finansieringsinstrument som inrättats genom de program som anges i bilaga IV till denna förordning får användas som avsättningar till EU-garantin i enlighet med denna förordning.

2.  Intäkter, återbetalningar och återvunna medel från EU-garantin som inrättats genom förordning (EU) 2015/1017 får användas som avsättningar till EU-garantin i enlighet med denna förordning, såvida de inte används för de ändamål som avses i artiklarna 4, 9 och 12 i förordning (EU) 2015/1017.

Artikel 29

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar  På rådets vägnar

Ordförande  Ordförande

BILAGA I

Vägledande belopp per särskilt mål

Den ▌fördelning för finansierings- och investeringstransaktioner som avses i artikel 4.2 ska vara följande:

(a)  ▌ 11 500 000 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 a.

(b)  ▌ 11 250 000 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 b.

(c)  ▌ 12 500 000 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 c.

(d)  ▌ 5 567 500 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 d.

BILAGA II

Stödberättigande områden för finansierings- och investeringstransaktioner

Finansierings- och investeringstransaktionerna får falla inom ramen för ett eller flera av följande områden:

1.  Utveckling av energisektorn, i enlighet med energiunionens prioriteringar, inbegripet en tryggad energiförsörjning, och åtagandena enligt agenda 2030 och Parisavtalet, särskilt genom

(a)  expansion i fråga om generering, snabbare utbyggnad, leverans och genomförande av lösningar för ren och hållbar förnybar energi,

(b)  energieffektivitet, energiomställning och energibesparing (med inriktning på att minska efterfrågan genom efterfrågestyrning och renovering av byggnader),

(c)  utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur (överföring och distributionsnivå, lagringsteknik, smarta nät), och en ökad nivå av elsammanlänkning mellan medlemsstaterna,

(d)  produktion och leverans av hållbara syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala källor och alternativa bränslen, för alla transportsätt, i enlighet med bestämmelserna i [direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor],

(e)  infrastruktur för koldioxidavskiljning och för lagring av koldioxid i industriella processer, bioenergianläggningar och tillverkningsanläggningar i riktning mot energiomställningen.

2.  Utveckling av hållbar och säker transportinfrastruktur, rörlighetslösningar och utrustning och innovativa tekniker i enlighet med unionens transportprioriteringar och de åtaganden som gjorts enligt Parisavtalet, särskilt genom

(a)  projekt till stöd för utveckling av TEN-T-infrastrukturen, inbegripet urbana knutpunkter, kust- och inlandhamnar, flygplatser, multimodala terminaler och sammanlänkning med huvudnätverk, samt de telematikapplikationer som beskrivs i förordning EU (nr) 1315/2013,

(aa)  TEN-T-infrastrukturprojekt som ska kunna användas av minst två olika transportsätt, särskilt multimodala godsterminaler och passagerarknutpunkter,

(b)  projekt för smart och hållbar mobilitet i städer, inklusive inre vattenvägar och flygtrafik, (inriktade på utsläppssnåla urbana transportsätt, icke-diskriminerande tillgänglighet, luftföroreningar och buller, energikonsumtion och förbättrad säkerhet för bland annat cyklister och fotgängare),

(c)  stöd till förnyelse och efterhandsanpassning av rörliga tillgångar på transportområdet med sikte på att sprida användningen av lösningar för utsläppssnål mobilitet, inklusive användning av alternativa och syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala källor inom alla transportsätt,

(d)  järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt, infrastruktur för inre vattenvägar och kusthamnar och sjömotorvägar,

(e)  alternativ bränsleinfrastruktur för alla transportsätt, inbegripet infrastruktur för elektrisk laddning,

(ea)  smarta och hållbara rörlighetsprojekt som inriktar sig på

(i)  trafiksäkerhet (inklusive förbättrad säkerhet för förare och passagerare och en minskning av antalet olyckor med dödlig utgång och antalet allvarligt skadade personer),

(ii)  tillgänglighet (även i landsbygdsområden),

(iii)  utsläppsminskning,

(iv)  utveckling och införandet av ny transportteknik och nya transporttjänster, i synnerhet av små och medelstora företag och i samband med uppkopplade och autonoma transportsätt samt integrerade biljettsystem,

(eb)  projekt för att upprätthålla eller uppgradera befintlig transportinfrastruktur, inklusive motorvägar inom de transeuropeiska transportnäten, för att vid behov uppgradera, upprätthålla eller förbättra trafiksäkerheten, utveckla ITS-tjänster eller garantera integriteten och standarderna i infrastrukturen, i synnerhet när det gäller säkra parkeringsplatser och parkeringsanläggningar, stationer med alternativa bränslen och elektriska laddningssystem,

(ec)  väginfrastruktur för transport i sammanhållningsländer, mindre utvecklade regioner eller gränsöverskridande transportprojekt.

3.  Miljö och resurser, särskilt genom

(a)  vatten-, inbegripet distribution och rening, och kustinfrastruktur och annan vattenrelaterad grön infrastruktur,

(b)  infrastruktur för avfallshantering,

(c)  projekt och företag inom området förvaltning av miljöresurser och hållbar teknik,

(d)  förstärkning och återställande av ekosystem och de tjänster de genererar,

(e)  hållbar utveckling och förnyelse i städer, på landsbygden och i kustområden,

(f)  klimatförändringsåtgärder, inbegripet riskreducering med avseende på naturkatastrofer samt anpassning till och begränsning av klimatförändringarna,

(g)  projekt och företag som genomför cirkulär ekonomi genom att integrera resurseffektivitetaspekter i produktionen och produktlivscykeln, inbegripet hållbar försörjning av råvaror och returråvaror,

(h)  utfasning av fossila bränslen och avsevärd minskning av utsläpp i energiintensiva industrier, inbegripet storskalig demonstration av innovativa utsläppssnåla tekniker och införandet av dessa,

(ha)  projekt som främjar ett hållbart kulturarv, särskilt strategier och instrument för att skydda det europeiska materiella och immateriella kulturarvet.

4.  Utveckling av infrastruktur för digital konnektivitet, i synnerhet genom projekt som stöder utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet, 5G-nät och förbättring av den digitala konnektiviteten och tillgången, särskilt på landsbygden och i perifera områden.

5.  Forskning, utveckling och innovation, särskilt genom

(a)  stöd till forskningsinfrastruktur och forsknings- och innovationsprojekt på alla tematiska områden som definieras i och bidrar till målen för Horisont Europa,

(b)  företagsprojekt, däribland yrkesutbildning och främjande av inrättandet av kluster och företagsnätverk,

(c)  demonstrationsprojekt och -program samt utnyttjande av relaterad infrastruktur, teknik och processer i samband med dessa,

(d)  forsknings- och innovationsprojekt i samarbete mellan den akademiska världen, organisationer för forskning och innovation samt näringslivet, offentlig-privata partnerskap och civilsamhällets organisationer,

(e)  överföring av kunskap och teknik,

(f)  nya, effektiva och tillgängliga hälso- och sjukvårdsprodukter, inbegripet läkemedel, medicintekniska produkter, diagnosmetoder och avancerade terapiläkemedel, nya antimikrobiella medel och innovativa utvecklingsprocesser som undviker djurförsök.

6.  Utveckling, användning och utbyggnad av digitala tekniker och tjänster, särskilt genom

(a)  artificiell intelligens i linje med programmet för ett digitalt Europa, särskilt när det gäller etik,

(aa)  kvantteknik,

(b)  infrastruktur för cybersäkerhet och nätverksskydd,

(c)  sakernas internet,

(d)  blockkedjor och annan teknik för distribuerade liggare,

(e)  avancerad digital kompetens,

(f)  andra avancerade digitala tekniker och tjänster som bidrar till digitaliseringen av EU:s industri och integreringen av digitala tekniker, tjänster och kunskaper i unionens transportsektor,

(fa)  robotteknik och automatisering.

7.  Finansiellt stöd till enheter som har upp till 3 000 anställda. Politikområdet små och medelstora företag ska endast inriktas på små och medelstora företag, små midcap-företag och sociala företag som är små och medelstora företag, särskilt genom

(a)  tillhandahållande av rörelsekapital och investeringar, särskilt med anknytning till åtgärder som verkar för en entreprenörsvänlig kultur och miljö och främjar bildandet av mikroföretag och små och medelstora företag samt deras tillväxt,

(b)  tillhandahållande av riskfinansiering från såddfasen till expansionsfasen, för att säkerställa tekniskt ledarskap i innovativa och hållbara sektorer, inbegripet att öka deras digitalisering och innovationskapacitet och säkerställa deras internationella konkurrenskraft.

8.  Kulturella och kreativa sektorer: media, audiovisuella sektorn och journalistik, särskilt men inte uteslutande genom

(a)   ny teknik såsom tekniska hjälpmedel för kulturella och kreativa varor och tjänster,

(b)   användning av digital teknik för bevarande och återställande av det europeiska materiella och immateriella kulturarvet,

(c)   den kulturella och kreativa sektorn, t.ex. förstärkt verklighet/virtuell verklighet, immersiva miljöer, gränssnitt mellan människa och dator, IP-protokoll- och molninfrastruktur, 5G och nya medier,

(d)   teknisk förvaltning av immateriella rättigheter.

9.  Turismsektorn.

10.  Hållbart jordbruk, skogsbruk, fiske, vattenbruk och andra delar av bioekonomin i stort.

11.  Sociala investeringar, inbegripet stöd till genomförande av europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt genom

(a)  etisk och hållbar finansiering, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin,

(b)  efterfrågan på och utbud av kompetens,

(c)  utbildning, fortbildning och relaterade tjänster,

(d)  social infrastruktur, särskilt

i)  utbildning och fortbildning, inbegripet förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildningsinstitutioner, studentbostäder och digital utrustning,

ii)  subventionerade boenden,

iii)  hälso- och sjukvård och långtidsvård, inbegripet kliniker, sjukhus, primärvård, hemtjänst och närvård,

(e)  social innovation, inbegripet sociala lösningar och system som syftar till att främja sociala effekter och utfall på de områden som avses i denna punkt,

(f)  kulturella aktiviteter med ett socialt syfte,

(fa)  åtgärder för att främja jämställdhet och aktivt deltagande av kvinnor,

(g)  integration av utsatta personer, inklusive tredjelandsmedborgare,

(h)  innovativa lösningar på hälsoområdet, inbegripet e-hälsa, hälsotjänster och nya vårdmodeller,

(i)  inkludering av och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

12.   ▌

13.  Rymdsektorn, i synnerhet genom utveckling av rymdsektorn i linje med målen i rymdstrategin, nämligen

(a)  att maximera nyttan för EU:s samhälle och ekonomi,

(b)  att främja konkurrenskraften hos rymdsystem och rymdtekniker, i synnerhet leveranskedjornas oberoende,

(c)  att stödja entreprenörskap inom rymdsektorn, även i fråga om utveckling i senare led,

(d)  att främja unionens autonomi för säker och trygg tillgång till rymden, inbegripet aspekter med dubbla användningsområden.

BILAGA III

Nyckelprestationsindikatorer

1. Finansieringsvolym InvestEU (uppdelat efter punkterna och leden för de stödberättigande områdena för finansierings- och investeringstransaktioner enligt bilaga II)

1.1 Volym godkända transaktioner

1.2 Mobiliserade investeringar

1.3 Belopp för privat finansiering som mobiliserats

1.4 Uppnådd hävstångs- och multiplikatoreffekt

1.4a Synergier med andra unionsprogram

2. InvestEU-finansieringens geografiska täckning (uppdelat efter punkterna och leden för de stödberättigande områdena för finansierings- och investeringstransaktioner enligt bilaga II)

2.1 Antal länder som omfattas av projekten

2.1a Antal regioner som omfattas av projekten

2.1b Antal och volym av insatser per medlemsstat och region

3. Effekten av InvestEU-finansiering

3.1 Antal skapade eller stödda arbetstillfällen

3.2 Investeringar som stöder energi- och klimatmålen, och, i tillämpliga fall, uppdelade efter politikområde och kategori, samt andelen klimatrelevans

3.3 Investeringar som stöder digitalisering

3.3a  Investeringar som stöder sociala mål

4. Hållbar infrastruktur

4.1 Energi: ytterligare förnybar energigenereringskapacitet installerad (MW) per källa

4.2 Energi: antal hushåll, antal offentliga och kommersiella fastigheter med förbättrad energiförbrukningsklass, bland annat förbättringsgraden i fråga om klassificering eller likvärdiga siffror, eller antal hushåll som renoverats enligt standard för NNE-byggnader (nära-nollenergibyggnader) och passivhus

4.3 Digital: ytterligare hushåll samt kommersiella och/eller offentliga byggnader med bredbandsanslutning på minst 100 Mbps med möjlighet till uppgradering till Gigabit-hastighet, eller antal wifi-åtkomstpunkter som skapats

4.4 Transport: investeringar mobiliserade i TEN-T, i ▌

– stomnätet och det heltäckande nätet uppdelat i de delar som fastställs i bilagorna till [förordning nr XXX, infoga hänvisning till den nya Fonden för ett sammanlänkat Europa],

– multimodal infrastruktur,

– innovativa lösningar som bidrar till en balanserad blandning mellan olika transportsätt, inklusive innovativa lösningar för transport på inre vattenvägar och luftfart,

– antal utbyggda infrastrukturpunkter för alternativa bränslen.

4.5 Miljö: nvesteringar som bidrar till genomförandet av planer och program som föreskrivs i unionens regelverk på miljöområdet avseende luftkvalitet, vatten, avfall och natur

4.5a Antal utbyggda infrastrukturpunkter för alternativa bränslen

4.6 Utsläppsminskningar: mängden minskade koldioxidutsläpp

5. Forskning, Innovation och Digitalisering

5.1 Bidrag till målet att 3 % av unionens BNP ska investeras i forskning, utveckling och innovation i hela programmet

5.2 Antal stödda företag som bedriver forsknings- och innovationsprojekt i hela programmet

5.2a Antal projekt som tidigare fick stöd genom Horisont Europa och/eller programmet för ett digitalt Europa

6. Små och medelstora företag

6.1 Antal stödda företag efter storlek (mikro, små, medelstora samt små midcap-företag)

6.2 Antal stödda företag efter utvecklingsskede (tidigt skede, tillväxt/expansion), i synnerhet innovativa små och medelstora företag

6.3 Antal företag som får stöd per sektor

7. Sociala investeringar och kompetens

7.1 Social infrastruktur: kapacitet på och räckvidden för social infrastruktur som stöds efter sektor: bostäder, utbildning, hälsa, annat

7.2 Mikrofinansiering och finansiering av sociala företag:  antal stödda företag inom den sociala sektorn

7.2a  Mikrofinansiering och finansiering av sociala företag: antal företag som bildats inom den sociala ekonomin

7.2b  Mikrofinansiering och finansiering av sociala företag: antal företag inom den sociala ekonomin som stöds efter utvecklingsskede (tidigt skede, tillväxt/expansion)

7.5 Kompetens: antal enskilda som förvärvat nya kompetenser eller fått kompetenser validerade: formell, informell och icke-formell utbildning och yrkeskvalifikationer

BILAGA IV

InvestEU-programmet - tidigare instrument

A. Egetkapitalinstrument:

•  Europeisk finansieringsordning för teknik (ETF98): Rådets beslut 98/347/EG av den 19 maj 1998 om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag – Initiativ för tillväxt och sysselsättning (EGT L 155, 29.5.1998, s. 43).

•  Projekt för tekniköverföring (TTP):  Kommissionens beslut om antagande av ett finansieringsbeslut för kompletterande finansiering av åtgärder inom GD Näringslivs verksamhet ”Inre marknad för varor och sektorspolitik” för 2007 och om antagande av GD Näringslivs rambeslut för finansiering av den förberedande åtgärden ”EU:s roll i en globaliserad värld” och av fyra pilotprojekt: ”Erasmus för unga företagare”, ”Åtgärder för att främja samarbete och partnerskap mellan mikroföretag och små och medelstora företag”, ”Tekniköverföring” och ”Framstående europeiska resmål” för 2007 (C(2007)531).

•  Europeisk finansieringsordning för teknik (ETF01): Rådets beslut 2000/819/EG av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001–2005) (EGT L 333, 29.12.2000, s. 84).

•  Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF): Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15).

•  Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).

•  Egetkapitalinstrument för tillväxt (Cosme EFG): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33).

•  InnovFin Equity:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr (EG) 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).

–  Rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 965).

•  EaSI-investeringar för kapacitetsuppbyggnad: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).

B. Garantiinstrument

•  SMF-garantifaciliteten 1998 (SMEG98): Rådets beslut 98/347/EG av den 19 maj 1998 om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag – Initiativ för tillväxt och sysselsättning (EGT L 155, 29.5.1998, s. 43).

•  SMF-garantifaciliteten 2001 (SMEG01): Rådets beslut 2000/819/EG av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001–2005) (EGT L 333, 29.12.2000, s. 84).

•  SMF-garantifaciliteten 2007 (SMEG07): Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15).

•  Europeiskt instrument Progress för mikrokrediter – garanti (EPMF-G): Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 87, 7.4.2010, s. 1).

•  Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSI):

–  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), kommissionens uttalande (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

–  Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86).

–  Rådets beslut 2006/974/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet: Kapacitet för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 299).

•  EaSI-garantin: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).

•  Lånegarantiinstrumentet Cosme (Cosme LGF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33).

•  InnovFin Debt:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr (EG) 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

–  Rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 965).

•  Lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna (CCS GF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014‒2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 221).

•  Studielånegarantin SLGF: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50).

•  Instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

C. Riskdelningsinstrument

•  Finansieringsfacilitet med riskdelning (RSFF): Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), kommissionens uttalande (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

•  InnovFin:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr (EG) 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

•  Skuldinstrumentet för fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF DI): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

•  Finansieringsmekanismen för naturkapital (NCFF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

D. Särskilda investeringsverktyg:

•  Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – fonds de placements – fonds d’investissements spécialisés (EPMF FCP-FIS): Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 87, 7.4.2010, s. 1).

•  Margueritefonden:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (EUT L 162, 22.6.2007, s. 1).

–  Kommissionens beslut av den 25 februari 2010 om Europeiska unionens deltagande i Europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden) (C(2010)941).

•  Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2010 av den 15 december 2010 om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet (EUT L 346, 30.12.2010, s. 5).

• [1]  EUT C …
• [2]  EUT C …
• [3] ^* Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar markeras med symbolen ▌.
• [4]   EUT C […], […], s. […].
• [5]   EUT C […], […], s. […].
• [6]   COM(2018) 97 final.
• [7] ^1a   Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).
• [8]   COM(2018)353.
• [9]   Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).
• [10]   COM(2017) 206.
• [11]   COM(2017) 250.
• [12]   Publicerat som European Economy Discussion Paper 074 i januari 2018.
• [13]   
• [14]   Hänvisningen ska uppdateras. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. Avtalet finns tillgängligt på: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=uriserv:OJ.C_.2013.373.01.0001.01.ENG&toc=OJ:C:2013:373:TOC
• [15] ^1a   Rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EGT L 209, 2.8.1997, s. 1).
• [16] ^1b   Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).
• [17]   Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).
• [18]   Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom ) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
• [19]   Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
• [20]   Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11,96, s. 2).
• [21]   Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
• [22]   Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
• [23]   Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
• [24]   
• [25]   
• [26] ^1a   Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (9.11.2018)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet
(COM(2018)0439 – C8‑0257/2018 – 2018/0229(COD))

Föredragande av yttrande: Seán Kelly(*)

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

KORTFATTAD MOTIVERING

För att säkerställa att parlamentet intar en ledande roll i förhandlingarna om paketet för den fleråriga budgetramen har ambitiösa tidsfrister fastställs för betänkande och yttranden, så att parlamentets diskussioner kan börja i höst. Det betyder att det har funnits mindre tid än vanligt att samråda med kollegor och intressenter under utarbetandet. Därför bör detta betänkande läsas som ett inledande förslag till vilket tillägg kommer att göras under de kommande veckorna, när det finns mer tid för alla att ge respons på kommissionens förslag om InvestEU-programmet.

Först och främst är detta förslag välkommet. Trots att Efsi och andra program på senare år har varit extremt framgångsrika när det gäller att hantera risker och mobilisera välbehövliga investeringar i EU:s ekonomi, särskilt medan medlemsstaterna återhämtade sig från den ekonomiska krisen för tio år sedan, kvarstår vissa problem på marknaden som har hindrat investeringar på vissa områden. Investeringsnivåerna är, trots den senaste tidens mycket positiva utveckling, fortfarande lägre än 2009 års nivåer. Samtidigt förekommer det avsevärda framtidshot mot EU:s ekonomi. Förenade kungarikets beslut att lämna EU har redan skapat stor osäkerhet för många av EU:s företag, särskilt de som är beroende av regelbunden handel med den brittiska marknaden, varav många måste korsa den brittiska gränsen dagligen för sin verksamhet. Dessutom utgör ett allt mer inåtvänt och protektionistiskt Förenta staterna ett betydande hot mot många EU-företag, särskilt efter den amerikanske presidentens införande av tullar på varor som aluminium och stål. Nu är det viktigt att öka investeringarna i EU i stor skala, för att våra företag ska kunna hantera de eventuella konsekvenserna så väl som möjligt. I detta sammanhang kan InvestEU göra stor skillnad.

I fråga om själva förslaget är inrättandet av ett enda instrument för investeringsstöd till inre åtgärder för perioden 2021–2027 ett välkommet steg som kan förenkla EU:s finansieringsinstrument betydligt. Förenkling är emellertid nyckelordet här, och det måste garanteras att detta faktiskt infrias: InvestEU-programmet får inte komplicera eller medföra ytterligare svårigheter för projektansvariga och investerare, och det är av största vikt att programmet faktiskt leder till förenklingar.

InvestEU bygger vidare på framgångarna med Efsi, som inrättades efter finanskrisen och blev en drivkraft för investeringar i de områden av vår ekonomi som behövde det mest. Syftet var att mobilisera investeringar till ett värde av 315 miljarder euro från inrättandet till avslutandet. Inom kort förväntas detta mål ha uppnåtts, till största delen genom privat kapital. Nästan en tredjedel av detta belopp (28 %) har gått till finansiering av små och medelstora företag i Europa, och omkring 22 % till forskning, utveckling och innovation. Ytterligare 22 % utnyttjades för energirelaterade projekt. Det är viktigt att InvestEU tillåts behålla de framgångsrika delarna av Efsi men vid behov även möjliggör flexibilitet för olika typer av instrument. Ett paraplyinstrument bör inte nödvändigtvis medföra att alla aktörer behandlas på samma sätt. Det är viktigt att man hittar rätt metoder, särskilt för finansiering av forskning, utveckling och innovation samt små och medelstora företag, och metoderna bör bygga på lärdomar från instrument såsom Cosme och InnovFin.

Vissa ändringar av kommissionens förslag läggs fram för att ta hänsyn till detta. När det gäller additionalitetsprincipen fokuserade Efsi på mer riskfyllda projekt som annars inte hade attraherat investeringar. Det är viktigt att se till att även InvestEU bidrar med additionalitet i denna mening, med viss flexibilitet vad gäller högre risker, med tanke på att tillämpningsområdet för InvestEU är annorlunda. Föredraganden lägger därför till en artikel om additionalitet.

Även en styrkommitté inrättas, vilket gör instrumentets förvaltningsstruktur mer lik Efsis. Inrättandet av en styrkommitté syftar till att skapa en korrekt balans mellan politik och erfarenhet från bankväsendet vid styrningen av programmet. Styrkommittén kommer att bestå av företrädare för kommissionen, EIB och andra genomförandepartner samt en expert utsedd av Europaparlamentet. Detta kommer att ge en bättre balans vid det strategiska beslutsfattandet inom InvestEU än vad som är fallet i kommissionens förslag.

Slutligen är det önskvärt att EIB-gruppen ges en tydligare roll, vilket har varit fallet med Efsi, där det fungerat väl. EIB är en fördragsbaserad bank med betydande erfarenhet av att genomföra finansieringsinstrument och det enda finansinstitut som omfattar alla medlemsstater och EU:s samtliga politikområden. Med tanke på behovet av fler småskaliga projekt skulle det också vara välkommet att öppna programmet för andra genomförandepartner, till exempel nationella investeringsbanker.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1 Förslag till förordning Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.	(1) År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Samtidigt är tillväxten ojämnt fördelad mellan medlemsstaterna. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov för att kunna upprätthålla en långsiktig tillväxttakt mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, forskning, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag, nystartade företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål. I detta avseende är det viktigt att InvestEU-programmet fortsätter att stödja svårfinansierade projekt som ger EU-medborgarna långsiktiga ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga fördelar.
Ändringsförslag    2 Förslag till förordning Skäl 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2)  Utvärderingar har visat att de många olika finansieringsinstrument som sjösatts under den fleråriga budgetramen 2014–2020 har lett till vissa överlappningar. Denna mångfald har även skapat komplikationer för finansiella intermediärer och slutmottagare, som ställts inför olika regler om stödberättande och rapportering. Bristen på kompatibla regler har även gjort det svårare att kombinera flera EU-fonder, trots att sådana kombinationer skulle ha varit fördelaktiga för att stödja projekt som är i behov av olika typer av finansiering. En enda fond, kallad InvestEU-fonden, bör därför inrättas för att effektivisera stödet till slutmottagare genom integrering och förenkling av finansieringsmöjligheterna inom ett enda budgetgarantisystem, så att effekten av unionsåtgärderna ökar samtidigt som kostnaden för EU:s budget minskar.	(2)  Utvärderingar har visat att de många olika finansieringsinstrument som sjösatts under den fleråriga budgetramen 2014–2020 har lett till vissa överlappningar samt oklara förfaranden för att kombinera de europeiska struktur- och investeringsfonderna med de marknadsinstrument som utvecklats av unionen. Denna mångfald har även skapat komplikationer för finansiella intermediärer och slutmottagare, som ställts inför olika regler om stödberättande och rapportering. Bristen på kompatibla regler har även gjort det svårare att kombinera flera EU-fonder, trots att sådana kombinationer skulle ha varit fördelaktiga för att stödja projekt som är i behov av olika typer av finansiering. En enda fond, kallad InvestEU-fonden, bör därför inrättas för att uppnå additionalitet och effektivisera stödet till slutmottagare genom integrering och förenkling av finansieringsmöjligheterna inom ett enda budgetgarantisystem, så att effekten av unionsåtgärderna ökar samtidigt som kostnaden för EU:s budget minskar.
Ändringsförslag    3 Förslag till förordning Skäl 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3)  Under de senaste åren har unionen antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar tillväxt och sysselsättning. Det handlar bl.a. om kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, försvaret och rymdstrategin för Europa. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.	(3)  Under de senaste åren har unionen antagit strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar tillväxt och sysselsättning. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.
Ändringsförslag    4 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5)  InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft – inom bland annat innovation och digitalisering – hållbarheten i unionens ekonomiska tillväxt, samhällsresiliens, social delaktighet och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. För att åstadkomma detta bör den stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom bidrag från genomförandepartnerna. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att bidra till att uppnå unionens politiska mål.	(5)  InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft, inom bland annat innovation och digitalisering, vetenskaplig spetskompetens, hållbarheten i unionens ekonomiska tillväxt, med utveckling av teknik och innovationer för att bekämpa klimatförändringar, samhällsresiliens, social delaktighet och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. För att åstadkomma detta bör den stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom bidrag från genomförandepartnerna. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att bidra till att uppnå unionens politiska mål, däribland tillhandahålla strategiska, långsiktiga ekonomiska, samhällsmässiga och miljömässiga fördelar inom nyckelområden, och särskilt ingående fokusera på att avsevärt förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag.
Ändringsförslag    5 Förslag till förordning Skäl 5a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5a)  Tillgång till finansiering är en fortsatt central fråga för företag inom den kulturella och kreativa sektorn. För att ytterligare utveckla denna högt innovativa sektor kommer den särskilda lånegarantin som inrättats inom programmet Kreativa Europa att bibehållas inom InvestEU, eftersom det har visat sig framgångsrikt stärka den finansiella kapaciteten och konkurrenskraften hos företag inom kulturella och kreativa sektorer.
Ändringsförslag    6 Förslag till förordning Skäl 5b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5b)  De olika skuld- och egetkapitalprodukter som erbjuds inom ramen för InvestEU och dess tematiska områden måste omfatta ett stort riskspektrum, inklusive mycket höga risker, särskilt på områdena forskning, utveckling och innovation samt digitalisering och små och medelstora företag, såsom var fallet inom Horisont 2020 InnovFin.
Ändringsförslag    7 Förslag till förordning Skäl 5c (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5c)  De kulturella och kreativa sektorerna tillhör de mest motståndskraftiga och snabbväxande sektorerna i EU:s ekonomi och genererar ekonomiskt och kulturellt värde från immateriella rättigheter och individuell kreativitet. Den immateriella karaktären hos deras tillgångar begränsar emellertid deras tillgång till privat finansiering. En av de största utmaningarna för dessa sektorer är sålunda att öka sin tillgång till finansiering, vilket är oumbärligt för att investera, expandera och konkurrera på internationell nivå. Därför bör InvestEU-programmet underlätta tillgång till finansiering för små och medelstora företag och organisationer från de kulturella och kreativa sektorerna.
Ändringsförslag    8 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6)  InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar för att främja tillväxt, investeringar och sysselsättning och därmed bidra till ökad välfärd och rättvisare inkomstfördelning inom EU. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionens tillhandahåller via bidrag.	(6)  InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar för att främja hållbar tillväxt, investeringar och sysselsättning och därmed bidra till ökad välfärd, bättre miljö och rättvisare inkomstfördelning inom EU. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till, och inte ersättning för, det stöd unionen tillhandahåller via bidrag. Investeringarna bör vara förenliga med kravet på additionalitet, så att man kan ta itu med marknadsmisslyckanden eller investeringssituationer som inte är optimala, och så att investeringarna syftar till att skapa långsiktig högkvalitativ sysselsättning, offentlig infrastruktur och hållbar tillväxt.
Ändringsförslag    9 Förslag till förordning Skäl 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7)  Unionen står bakom målen i FN:s agenda 2030, inklusive dess mål för hållbar utveckling och Parisavtalet från 2015 samt Sendairamen för katastrofriskreducering 2015–2030. För att uppnå dessa överenskomna mål, inbegripet de som ingår i unionens miljöpolitik måste åtgärderna för hållbar utveckling förstärkas avsevärt. Därför bör hållbarhetsinslagen i InvestEU-fondens struktur vara framträdande.	(7)  Unionen står bakom målen i FN:s agenda 2030, inklusive dess mål för hållbar utveckling och Parisavtalet från 2015 samt Sendairamen för katastrofriskreducering 2015–2030. För att uppnå dessa överenskomna mål, inbegripet de som ingår i unionens miljöpolitik måste åtgärderna för hållbar utveckling förstärkas avsevärt. Därför bör hållbarhetsinslagen och säkerheten utgöra grunden för InvestEU-fondens struktur, och investeringar med anknytning till fossila bränslen bör inte stödjas såvida det inte är vederbörligen motiverat på grund av att investeringen bidrar till energiunionens mål.
Ändringsförslag    10 Förslag till förordning Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer InvestEU-programmet att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom InvestEU-programmet väntas bidra med 30 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.	(9)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer InvestEU-programmet att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom InvestEU-programmet väntas bidra med minst 40 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.
Ändringsförslag    11 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(9a)  När det gäller kapitalkostnaden för projekt inom förnybar energi bör InvestEU-fonden möjliggöra användning av ett innovativt garantiinstrument för att minska regleringsriskerna och åtföljande höga kapitalkostnader i vissa medlemsstater. Denna möjlighet bör vara öppen på frivillig basis. För att uppnå detta mål bör InvestEU-fonden där det är lämpligt bidra till den stödjande ramen för investeringar i förnybar energi i enlighet med artikel 3.5 i [det reviderade direktivet om förnybara energikällor], inklusive den finansieringsmekanism som fastställs i artikel 27a i [styrningsförordningen].
Motivering
Kommissionen bör säkerställa synergi mellan de olika instrument som inrättats för att stödja kostnadseffektivt utnyttjande av förnybara energikällor i EU och undvika överlappningar. Om kommissionen bedömer det som relevant och effektivt, bör InvestEU-fonden således bidra till andra befintliga och kommande plattformar med likartade målsättningar inom sektorn för förnybar energi. Detta angreppssätt rekommenderas av kommissionens högnivågrupp om hållbar finansiering och genomfördes tidigare även av Världsbanken i liknande projekt.
Ändringsförslag    12 Förslag till förordning Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10)  InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet kommer att följas genom ett klimatspårningssystem som kommissionen tagit fram i samarbete med genomförandepartner och det kommer på ett lämpligt sätt att följa de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar14] för att avgöra huruvida en verksamhet är miljömässigt hållbar.	(10)  InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet och de sektorsvisa målen enligt ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 kommer att följas genom ett klimatspårningssystem som kommissionen tagit fram i samarbete med genomförandepartner och det kommer på ett lämpligt sätt att följa de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar 14] för att avgöra huruvida en verksamhet är miljömässigt hållbar. InvestEU-programmet bör även bidra till att genomföra andra dimensioner i målen för hållbar utveckling.
__________________	__________________
14 COM(2018)353.	14 COM(2018)353.
Ändringsförslag    13 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11)  Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 hänför sig hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin till miljön. Till dessa risker hör luft-, jord- och vattenföroreningar, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och misslyckad begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av EU:s politik. Att strömlinjeforma miljömålen bör därför eftersträvas i verksamhet relaterad till InvestEU-fonden. Miljöskydd och tillhörande riskförebyggande arbete och riskhantering bör integreras i förberedelserna till och genomförandet av investeringar. EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald och i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 216/228415. Investeringar som är inriktade på miljömässigt hållbara mål bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med de som tagits fram inom ramen för andra unionsprogram som avser klimat, biologisk mångfald och luftförordningar för att göra det möjligt att bedöma den enskilda och kombinerade effekten av investeringar i nyckelkomponenter inom naturkapital, såsom luft, vatten, mark och biologisk mångfald.	(11)  Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 hänför sig hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin till miljön. Till dessa risker hör luft-, jord- och vattenföroreningar (föroreningar i inlandsvatten och hav), extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och misslyckad begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av EU:s politik. Att strömlinjeforma miljömålen bör därför eftersträvas i verksamhet relaterad till InvestEU-fonden. Miljöskydd och tillhörande riskförebyggande arbete och riskhantering bör integreras i förberedelserna till och genomförandet av investeringar. EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald och i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 216/228415. Investeringar som är inriktade på miljömässigt hållbara mål bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med de som tagits fram inom ramen för andra unionsprogram som avser klimat, biologisk mångfald och luftföroreningar för att göra det möjligt att bedöma den enskilda och kombinerade effekten av investeringar i nyckelkomponenter inom naturkapital, såsom luft, vatten, mark och biologisk mångfald.
__________________	__________________
15 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).	15 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).
Ändringsförslag    14 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12a)  InvestEU-programmet bör även integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla sina arbets- och beslutsprocesser, se till att utskott och projektarbetslag har jämn könsfördelning och säkerställa att genomförandet av denna fond bidrar till främjandet av jämställdhet i enlighet med EU:s skyldigheter att integrera ett jämställdhetsperspektiv (artikel 8 i EUF-fördraget).
Ändringsförslag    15 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur är grundläggande för att nå upp till unionens hållbarhetsmål, inbegripet energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på infrastrukturinvesteringar på områdena transport, energi – inbegripet energieffektivisering och förnybar energi – miljö, klimat, havsfrågor och digitalisering. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och samstämmigheten mellan relevanta unionsprogram. Med säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.	(13)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur, särskilt vad avser sammanlänkning och energieffektivitet och skapande av ett gemensamt europeiskt transportområde, är grundläggande för att nå upp till unionens hållbarhetsmål, inbegripet unionens åtaganden i fråga om målen för hållbar utveckling samt energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på infrastrukturinvesteringar på områdena transport, energi – inbegripet energieffektivisering och förnybar energi – miljö, klimat, havsfrågor och digitalisering, till exempel genom stöd till utveckling och införande av intelligenta transportsystem. InvestEU bör prioritera områden som är underinvesterade och där ytterligare investeringar krävs, däribland hållbar rörlighet för energieffektivitet, och åtgärder som bidrar till uppnåendet av klimat- och energimålen för 2030 och på lång sikt. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och maximerar synergieffekterna mellan relevanta unionsprogram bland annat inom områdena transport, energi och digital teknik. Med säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.
Ändringsförslag    16 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13a)  InvestEU-programmet behandlar energieffektivitet som en avgörande faktor och en nyckelaspekt för investeringsbeslut. I programmet fastslås principen om ”energieffektivitet först”, vilket innebär att man, innan man fattar beslut om åtgärder avseende energiplanering, energipolitik och energiinvesteringar, överväger om de planerade åtgärderna helt eller delvis skulle kunna ersättas av kostnadseffektiva samt tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt sunda alternativa lösningar för energieffektivitet, och ändå nå målen för de respektive besluten. Sådana kostnadseffektiva alternativ innefattar åtgärder för att effektivisera efterfrågan på och utbudet av energi, särskilt med hjälp av kostnadseffektiva energibesparingar i slutförbrukarledet, initiativ till efterfrågeflexibilitet samt effektivare omvandling, överföring och distribution av energi. Medlemsstaterna bör också uppmuntra spridning av denna princip inom regional och lokal förvaltning och den privata sektorn.
Ändringsförslag    17 Förslag till förordning Skäl 13b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13b)  Enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (Direktiv (EU) 2018/844) ska medlemsstaterna fastställa en långsiktig renoveringsstrategi till stöd för renovering av det nationella beståndet av bostadshus och byggnader som inte är avsedda för bostäder, både offentliga och privata, för att uppnå ett mycket energieffektivt och koldioxidsnålt byggnadsbestånd senast 2050 och för att underlätta en kostnadseffektiv omvandling av befintliga byggnader till nära-nollenergibyggnader. Det krävs även att medlemsstaterna underlättar tillgången till lämpliga mekanismer för sammanslagning av projekt och minskning av den upplevda risken för investerare och den privata sektorn.
Ändringsförslag    18 Förslag till förordning Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14)  Samtidigt som investeringsnivån i unionen på det hela taget ökar är investeringarna i högriskverksamhet såsom forskning och innovation fortfarande otillräckliga. Underinvestering i forskning och innovation är skadlig för unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och för medborgarnas livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter för att täcka olika faser i innovationscykeln och ett brett spektrum av intressenter, i synnerhet för att möjliggöra utvidgning och tillämpning av lösningar i kommersiell skala inom unionen i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna.	(14)  Samtidigt som investeringsnivån i unionen på det hela taget ökar är investeringarna i högriskverksamhet såsom forskning och innovation fortfarande otillräckliga. Med tanke på att offentlig finansiering av forskning och innovation är en drivkraft för ökad produktivitet som även är nödvändig för att främja privat forskning och innovation är underinvestering i forskning och innovation skadlig för unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och för medborgarnas livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter för att täcka olika faser i innovationscykeln och ett brett spektrum av intressenter, i synnerhet för att möjliggöra utvidgning och tillämpning av lösningar i kommersiell skala inom unionen i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna och främja EU:s spetskompetens i hållbar teknik på global nivå. I syfte att tillgodose behovet av stöd till investeringar i mer riskfylld verksamhet såsom forskning och innovation är det av yttersta vikt att Horisont Europa, särskilt Europeiska innovationsrådet, arbetar i synergi med de finansiella produkter som kommer att lanseras inom InvestEU. Innovativa små och medelstora företag och nystartade företag har dessutom svårt att få tillgång till finansiering, särskilt de som är inriktade på immateriella tillgångar, och därför måste Europeiska innovationsrådet ha ett nära, kompletterande samarbete med de särskilda finansiella produkterna inom InvestEU, i syfte att garantera oavbrutet stöd till sådana små och medelstora företag. I detta avseende kan erfarenheten från finansieringsinstrumenten inom Horisont 2020, till exempel InnovFin, och lånegarantin för små och medelstora företag inom Cosme, tjäna som en stark grund för tillhandahållandet av detta målinriktade stöd.
Ändringsförslag    19 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a)  För att ge mottagare av stöd från InvestEU optimala råd och stödja synergier med Horisont Europa, bör de tjänster som tillhandahålls av EIB:s rådgivningstjänst inom ramen för InnovFin stärkas.
Ändringsförslag    20 Förslag till förordning Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15)  Det är mycket angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för investeringar inom digital omvandling och för att fördela de fördelar som uppkommer på alla unionens medborgare och företag. Den starka politiska ramen för strategin för den digitala inre marknaden bör nu matchas av lika ambitiösa investeringsambitioner, inbegripet inom artificiell intelligens.	(15)  Det är mycket angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för investeringar i och stöd till digital omvandling och för att fördela de fördelar som uppkommer till alla unionens medborgare och företag i stads- och landsbygdsområden. Den starka politiska ramen för strategin för den digitala inre marknaden bör nu matchas av lika ambitiösa investeringsambitioner, inbegripet inom artificiell intelligens, i linje med programmet för ett digitalt Europa, särskilt när det gäller etik, maskininlärning, sakernas internet, bioteknik och finansteknik, vilket kan öka effektiviteten i mobiliseringen av kapital för entreprenörssatsningar.
Ändringsförslag    21 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15a)  Eftersom den inre marknaden påverkas negativt av den digitala klyftan, som uppstår till följd av bristande nätverkstillgång, ojämn hastighet mellan regioner och kunskapsbrist, bör samhällets digitala omvandling stärka medborgarna, särskilt de unga digitala ”infödingarna”, så att de känner säkerhet vid användning av ny teknik, lär om integritet, säkerhet och grundläggande skyddsmekanismer som skyddar dem mot skadlig verksamhet och utökar deras potential för ekonomin. Därför behövs en omfattande strategi för att öka täckningen och uppnå en liknande grad av konnektivitet och likvärdig kunskap för alla.
Ändringsförslag    22 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16)  Små och medelstora företag spelar en avgörande roll i unionen. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk och ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering och innovationer samt genom att utbilda sin personal. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Svårigheterna att få tillgång till kapital är än större för små och medlestora företag vars verksamhet är inriktad på imateriella tillgångar. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt och utveckling, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. InvestEU-fonden bör tillhandahålla möjligheten att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter.	(16)  Små och medelstora företag utgör över 99 % av alla företag i unionen och deras ekonomiska värde är betydande och avgörande. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk och ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet. Klyftan mellan kvinnor och män behöver också hanteras, eftersom kvinnors kreativitet och potential inom företagande är en underutnyttjad källa till tillväxt och arbetstillfällen som bör utvecklas ytterligare. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering och innovationer samt genom att utbilda sin personal. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Bristen på tillgång till kapital för små och medelstora företag förvärras av den jämförelsevis lilla riskkapitalsektorn i Europa, och svårigheterna att få tillgång till kapital är än större för små och medelstora företag vars verksamhet är inriktad på immateriella tillgångar. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan genom att förenkla deras tillgång till finansiering och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt, innovation och hållbara utveckling, säkerställa deras konkurrenskraft, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. Program såsom Cosme har varit viktiga för små och medelstora företag genom att underlätta tillgången till finansiering i alla faser av deras livscykel, och Efsi, som små och medelstora företag var snabba att utnyttja, lades till detta. InvestEU-fonden bör därför bygga vidare på dessa framgångar och tillhandahålla möjligheten att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter.
Ändringsförslag    23 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(16a)  Företag som tillhandahåller tjänster av allmänt intresse har en väsentlig och strategisk roll i nyckelsektorer med stora nätverksindustrier (energi, vatten, avfall, miljö, posttjänster, transport och telekommunikation), hälso- och sjukvård, utbildning och sociala tjänster. Genom att stödja dessa företag garanterar Europeiska unionen sina medborgares välbefinnande och demokratiska beslut, bland annat i fråga om tjänsternas kvalitet.
Ändringsförslag    24 Förslag till förordning Skäl 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17)  I enlighet med diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension16 och den europeiska pelaren för sociala rättigheter17 är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning och hälso- och sjukvård. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, bidra till att öka sysselsättningen, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller solidaritet mellan generationerna, hälso- och sjukvårdssektorn, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, ungas roll och plats i samhället samt sårbara grupper, inbegripet medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja europeisk kultur och kreativitet. För att stävja de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på humankapital, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och nya socialekonomiska affärsmodeller som sociala investeringar och utfallsbaserade ersättningsmodeller inom välfärdssektorn (social outcomes contracting). InvestEU-programmet bör stärka framväxande sociala ekosystem, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag och sociala företag för att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU18 identifieras investeringsgap inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning, hälso- och sjukvård och bostäder, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från stiftelser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.	(17)  I enlighet med diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension16, den europeiska pelaren för sociala rättigheter17 och EU:s ram kring konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning och hälso- och sjukvård. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. Med tanke på det avsevärda behovet av investeringar i social infrastruktur bör InvestEU-fonden användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, bidra till att öka sysselsättningen, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller jämställdhet, lika möjligheter, solidaritet mellan generationerna, hälso- och sjukvårdssektorn, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, ungas roll och plats i samhället samt sårbara grupper, inbegripet medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja europeisk kultur och kreativitet. För att stävja de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på humankapital, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och nya socialekonomiska affärsmodeller som sociala investeringar och utfallsbaserade ersättningsmodeller inom välfärdssektorn (social outcomes contracting). InvestEU-programmet bör stärka framväxande sociala ekosystem, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag och sociala företag för att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU18 identifieras investeringsgap inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning, hälso- och sjukvård och bostäder, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från stiftelser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.
__________________	__________________
16 COM(2017)206.	16 COM(2017)206.
17 COM(2017)250.	17 COM(2017)250.
18 Publicerat som European Economy Discussion Paper 074 i januari 2018.	18 Publicerat som European Economy Discussion Paper 074 i januari 2018.
Ändringsförslag    25 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17a)  De projekt som finansieras av InvestEU bör främja jämställdheten, framför allt inom forskning och innovation, genom att åtgärda de bakomliggande orsakerna till den skeva könsfördelningen, låta den fulla potentialen hos både kvinnliga och manliga forskare komma till sin rätt och integrera jämställdhetsaspekten i forskningens och innovationens innehåll, liksom också genom att ägna särskild uppmärksamhet åt att säkerställa könsbalansen i utvärderingspaneler och i andra relevanta rådgivnings- och expertorgan. Verksamheten bör också syfta till att genomföra principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män, i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen, artikel 8 i EUF-fördraget och direktiv 2006/54/EG om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet.
Ändringsförslag    26 Förslag till förordning Skäl 19a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(19a)  InvestEU-fonden bör också stödja åtgärder för en rättvis övergång och strategier till stöd för investeringar för att åtgärda situationen för arbetstagare i särskilda sektorer såsom stenkols- och brunkolsbrytning och bilindustrin, vilka skulle kunna påverkas av övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. InvestEU-fonden bör också kunna stödja dessa ekonomiers övergång till hållbara verksamhetsformer och locka till sig alternativa innovativa företag, nystartade företag och industrier för att skapa en hållbar regional ekonomi. Ytterligare synergier med andra stödordningar, såsom moderniseringsfonden som ska inrättas för perioden 2021–2030, liksom med andra nationella program och unionsprogram som inriktar sig på en rättvis övergång bör också främjas.
Ändringsförslag    27 Förslag till förordning Skäl 19b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(19b)  Fonden bör säkerställa projekt och finansieringsmöjligheter som är lika i hela EU, med särskild uppmärksamhet på de fattigaste och minst utvecklade regionerna.
Ändringsförslag    28 Förslag till förordning Skäl 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21)  InvestEU-fonden bör vara öppen för bidrag från tredjeländer som är medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen, anslutande länder, kandidater och potentiella kandidater, länder som omfattas av grannskapspolitiken och andra länder, i enlighet med de villkor som gäller mellan EU och dessa länder. Detta bör möjliggöra fortsatt samarbete med relevanta länder, i tillämpliga fall, särskilt inom områdena forskning och innovation och små- och medelstora företag.	(21)  InvestEU-fonden bör vara öppen för bidrag från tredjeländer som är medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen, anslutande länder, kandidater och potentiella kandidater, länder som omfattas av grannskapspolitiken och andra länder, i enlighet med de villkor som gäller mellan EU och dessa länder, och under förutsättning att dessa länder respekterar de mänskliga rättigheterna. Detta bör möjliggöra fortsatt samarbete med relevanta länder, i tillämpliga fall, särskilt inom områdena forskning och innovation och små- och medelstora företag.
Ändringsförslag    29 Förslag till förordning Skäl 23a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(23a)  Budgeten på 3,105 miljoner euro (i fasta priser) för delen Forskning och innovation inom InvestEU bör inte tas från den sammanlagda budgeten på 120 miljarder euro (i fasta priser) för programmet Horisont Europa, utan i stället komplettera denna budget.
Ändringsförslag    30 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24)  EU-garantin, som ligger till grund för InvestEU-fonden bör genomföras indirekt genom kommissionen av genomförandepartner som når ut till slutmottagarna. Ett garantiavtal varigenom garantikapacitet avsätts från InvestEU-fonden bör ingås mellan kommissionen och var och en av genomförandepartnerna för att stödja deras finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller InvestEU-fondens mål och kriterier för stödberättigande. InvestEU-fonden bör få en särskild styrningsstruktur för att säkerställa att EU-garantin används på lämpligt sätt.	(24)  EU-garantin, som ligger till grund för InvestEU-fonden bör genomföras indirekt genom kommissionen av genomförandepartner som når ut till slutmottagarna. Ett garantiavtal varigenom garantikapacitet avsätts från InvestEU-fonden bör ingås mellan kommissionen och var och en av genomförandepartnerna för att stödja deras finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller InvestEU-fondens mål och kriterier för stödberättigande. Av omsorg om bättre insyn, ändamålsenlighet och ansvarsskyldighet och för att säkerställa lämplig användning av EU-garantin bör InvestEU-fonden få en särskild styrningsstruktur, som är helt åtskild från EIB-gruppens.
Ändringsförslag    31 Förslag till förordning Skäl 26
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(26)  Kommissionen bör bedöma hur förenliga de investerings- och finansieringstransaktioner som genomförandepartnerna har ansökt om är med EU-lagstiftning och politik medan beslut om finansierings- och investeringstransaktioner i slutändan ska fattas av en genomförandepartner.	(26)  En styrkommitté med en verkställande roll inom beslutsfattandet enligt artikel 17, bestående av personer utsedda av kommissionen, Europeiska investeringsbanken, genomförandepartnerna och en icke-röstberättigad expert utsedd av Europaparlamentet bör inrättas för att säkerställa att InvestEU-programmet förvaltas med rätt balans mellan politik och expertis från bankväsendet. Styrkommittén bör bedöma hur förenliga de investerings- och finansieringstransaktioner som genomförandepartnerna har ansökt om är med EU-lagstiftning och politik medan beslut om finansierings- och investeringstransaktioner i slutändan ska fattas av en genomförandepartner.
Ändringsförslag    32 Förslag till förordning Skäl 27
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(27)  En projektgrupp bestående av experter som ställts till kommissionens förfogande av genomförandepartnerna för att tillhandahålla professionell expertis i finansiella och tekniska bedömningar av föreslagna finansierings- och investeringstransaktioner bör sammanställa en resultattavla över ansökningarna från genomförandepartnerna och lämna denna som underlag för bedömning i investeringskommittén.	utgår
Ändringsförslag    33 Förslag till förordning Skäl 28
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28)  En investeringskommitté bestående av oberoende experter bör avgöra huruvida stöd från EU-garantin ska beviljas till finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller kraven för stödberättigande. På så sätt tillhandahålls extern expertis i investeringsbedömningen avseende projekt. Investeringskommittén bör ha olika konstellationer för att på bästa sätt täcka olika politikområden och sektorer.	(28)  En investeringskommitté bestående av oberoende experter bör avgöra huruvida stöd från EU-garantin ska beviljas till finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller kraven för stödberättigande. På så sätt tillhandahålls extern expertis i investeringsbedömningen avseende projekt. Investeringskommittén bör ha olika konstellationer för att på bästa sätt täcka olika politikområden och sektorer, men också alltid innefatta minst två experter med erfarenhet av klimatåtgärder, miljöskydd och miljöstyrning.
Ändringsförslag    34 Förslag till förordning Skäl 29
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(29)  Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och bidra med sina egna medel, för att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskdiversifiering samt bidra till nya lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. Europeiska investeringsbanksgruppen bör, med tanke på gruppens roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna under nuvarande finansieringsinstrument och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för EU-komponenten. Utöver EIB-gruppen bör nationella investeringsbanker eller institutioner ha möjlighet att erbjuda en kompletterande uppsättning finansiella produkter med tanke på att deras erfarenheter och förmåga på regional nivå kan vara till nytta för att maximera effekten av offentlig finansiering inom EU:s territorium. Det bör också bli möjligt för andra internationella finansinstitut att fungera som genomförandepartner, särskilt när de har en komparativ fördel bestående i specifik sakkunskap och erfarenheter i vissa medlemsstater. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att agera som genomförandepartner.	(29)  Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga och potential att uppfylla målen för InvestEU-fonden och bidra med sina egna medel, för att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskdiversifiering samt bidra till nya lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. Europeiska investeringsbanksgruppen bör, med tanke på gruppens roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna under nuvarande finansieringsinstrument och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för EU-komponenten. Utöver EIB-gruppen bör nationella eller regionala investeringsbanker eller institutioner ha möjlighet att erbjuda en kompletterande uppsättning finansiella produkter med tanke på att deras erfarenheter och förmåga på regional nivå kan vara till nytta för att maximera effekten av offentlig finansiering inom EU:s territorium, varvid de kan förena sina finansiella produkters egenskaper med fondens krav. Det bör också bli möjligt för andra internationella finansinstitut att fungera som genomförandepartner, särskilt när de har en komparativ fördel bestående i specifik sakkunskap och erfarenheter i vissa medlemsstater. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att agera som genomförandepartner.
Ändringsförslag    35 Förslag till förordning Skäl 30
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30)  För att säkerställa att investeringar inom ramen för EU-komponenten i InvestEU fokuserar på marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer på unionsnivå, men samtidigt uppfyller målen att nå största möjliga geografiska spridning, bör EU-garantin tilldelas genomförandepartner, som ensamma eller tillsammans med andra genomförandepartner, kan täcka minst tre medlemsstater. Man räknar dock med att ungefär 75 % av EU-garantin inom ramen för EU-komponenten skulle tilldelas till genomförandepartner eller partner som kan erbjuda finansiella produkter inom ramen för InvestEU-fonden i samtliga medlemsstater.	(30)  För att säkerställa att investeringar inom ramen för EU-komponenten i InvestEU fokuserar på marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer på unionsnivå, men samtidigt uppfyller målen att nå största möjliga geografiska spridning, bör EU-garantin tilldelas genomförandepartner, som ensamma eller tillsammans med andra genomförandepartner, kan täcka minst två medlemsstater. Man räknar dock med att ungefär 75 % av EU-garantin inom ramen för EU-komponenten skulle tilldelas till genomförandepartner eller partner som kan erbjuda finansiella produkter inom ramen för InvestEU-fonden i samtliga medlemsstater.
Ändringsförslag    36 Förslag till förordning Skäl 31
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(31)  EU-garantin enligt medlemsstatskomponenten bör tilldelas till alla genomförandepartner som är stödberättigade i enlighet med [artikel 62.1 c] i [budgetförordningen], inklusive nationella eller regionala investeringsbanker eller -institut, EIB, Europeiska investeringsfonden och andra multilaterala utvecklingsbanker. Vid valet av genomförandepartner inom ramen för medlemsstatskomponenten bör kommissionen beakta de förslag som varje medlemsstat lagt fram. I enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen] måste kommissionen göra en bedömning av genomförandepartnernas regler och förfaranden för att förvissa sig om att dessa ger en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig den som tillhandahålls av kommissionen.	(31)  EU-garantin enligt medlemsstatskomponenten bör tilldelas till alla genomförandepartner som är stödberättigade i enlighet med [artikel 62.1 c] i [budgetförordningen], inklusive nationella eller regionala investeringsbanker eller -institut, EIB, Europeiska investeringsfonden och andra multilaterala utvecklingsbanker. Om insatsen av medlemsstatskomponenten inriktas på politiska åtgärder som redan åtgärdas via EU-komponenten genom liknande finansierings- och investeringstransaktioner bör medlemsstatskomponenten och EU-komponenten ha samma genomförandepartner. Vid valet av genomförandepartner inom ramen för medlemsstatskomponenten bör kommissionen beakta de förslag som varje medlemsstat lagt fram. I enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen] måste kommissionen göra en bedömning av genomförandepartnernas regler och förfaranden för att förvissa sig om att dessa ger en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig den som tillhandahålls av kommissionen. Bedömningen bör garantera begränsade byråkratiska hinder och kostnader som inte har någon inverkan på investeringarnas lönsamhet och påverkar kvoterna.
Ändringsförslag    37 Förslag till förordning Skäl 35
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(35)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör stödja utvecklingen av en databas med tillförlitlig information om investeringsprojekt inom varje politikområde. Dessutom bör en sektorsövergripande del av InvestEU-programmet införas för att säkerställa en enda kontaktpunkt och stöd till projektutveckling inom sektorsövergripande politikområden för centralt förvaltade unionsprogram.	(35)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör stödja utvecklingen av en databas med tillförlitlig information om investeringsprojekt inom varje politikområde, genom att en effektiv geografisk diversifiering genomförs i syfte att bidra till unionens mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och minska de regionala skillnaderna. InvestEU:s rådgivningscentrum bör särskilt uppmärksamma behovet av att sammanföra små projekt och förena dem till större portföljer. Dessutom bör en sektorsövergripande del av InvestEU-programmet införas för att säkerställa en enda kontaktpunkt och stöd till projektutveckling inom sektorsövergripande politikområden för centralt förvaltade unionsprogram.
Ändringsförslag    38 Förslag till förordning Skäl 36
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(36)  I syfte att säkerställa en stor geografisk täckning för rådgivningstjänsterna inom unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör InvestEU:s rådgivningscentrum vid behov och med beaktande av befintliga stödsystem inrätta en lokal närvaro, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats.	(36)  I syfte att säkerställa en stor geografisk täckning för rådgivningstjänsterna inom unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör InvestEU:s rådgivningscentrum, med beaktande av befintliga stödsystem, inrätta en närvaro i varje medlemsstat, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att det säkerställs en närvaro i sådana regioner där man har svårt att utveckla projekt med stöd av InvestEU-fonden. Nationella investeringsbankers sakkunskap om att skapa, sammanföra och finansiera projekt bör kombineras i rådgivningscentrum och deras roll som genomförandepartner bör värdesättas även i fortsättningen.
Ändringsförslag    39 Förslag till förordning Skäl 37a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(37a)  Eftersom nationella investeringsbanker visat sig framgångsrika med att skapa, sammanföra och finansiera projekt, till exempel om småskalig energieffektivitet och förnybar energi på lokal och regional nivå, bör deras sakkunskap kombineras i rådgivningscentrum och deras roll som genomförandepartner värdesättas även i fortsättningen.
Ändringsförslag    40 Förslag till förordning Skäl 47a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(47a)  Programmet bör vara tillgängligt för stödmottagare genom större marknadsföring och öppenhet, även bland finansiella intermediärer och bankintermediärer. Därför behövs det mer information och ständig övervakning av genomförandet av insatserna.
Ändringsförslag    41 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Genom denna förordning inrättas InvestEU-fonden som ska ställa en EU-garanti för finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av genomförandepartner till stöd för unionens inre politik	Genom denna förordning inrättas InvestEU-fonden som ska ställa en EU-garanti för finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av genomförandepartner till stöd för unionens inre politik, särskilt med avseende på klimatförändringarna och målen för hållbar utveckling, i överensstämmelse med målet om en övergång till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050.
Ändringsförslag    42 Förslag till förordning Artikel 2 – led 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1)  blandfinansieringsinsatser: insatser som stöds genom unionens budget och som kombinerar icke-återbetalningspliktiga former av stöd eller återbetalningspliktigt stöd, eller båda, från unionens budget med återbetalningspliktiga former av stöd från utvecklingsinstitutioner eller andra offentliga finansinsitut och från kommersiella finansinstitut och investerare; vid tillämpningen av denna definition kan unionsprogram som har andra finansieringskällor än unionens budget, till exempel innovationsfonden inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, likställas med program som finansieras genom unionens budget.	(1)  additionalitet: additionalitet enligt definitionen i artikel 8a (ny).
Ändringsförslag    43 Förslag till förordning Artikel 2 – led 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(1a)  principen om energieffektivitet först: vid alla beslut om energiplanering, energipolitik och energiinvesteringar prioriteras åtgärder för att effektivisera efterfrågan på och utbudet av energi, med hjälp av kostnadsoptimala energibesparingar i slutförbrukarledet, initiativ till efterfrågeflexibilitet samt effektivare omvandling, överföring och distribution av energi.
Ändringsförslag    44 Förslag till förordning Artikel 2 – led 17a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17a)  EIB: Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden eller dotterbolag till Europeiska investeringsbanken.
Ändringsförslag    45 Förslag till förordning Artikel 2 – led 17b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17b)  additionalitet: additionalitet enligt definitionen i artikel 8a (ny).
Ändringsförslag    46 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  Unionens konkurrenskraft, inom bland annat innovation och digitalisering.	(a)  Unionens konkurrenskraft, inom bland annat forskning, innovation och digitalisering.
Ändringsförslag    47 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  Hållbar ekonomi och tillväxt i unionen.	(b)  Hållbar tillväxt i unionens ekonomi i syfte att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet om klimatförändringar.
Ändringsförslag    48 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för forskning, innovation och digitalisering.	(b)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för forskning, innovation och digitalisering inom alla politikområden, inbegripet stöd till utvidgning av innovativa företag och för att föra ut teknik på marknaden.
Ändringsförslag    49 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  Att öka tillgången till och utbudet av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag.	(c)  Att öka och förenkla tillgången till och utbudet av finansiering samt stärka den globala konkurrenskraften för innovativa nystartade företag, små och medelstora företag, inklusive mikroföretag, och i vederbörligen motiverade fall, små börsnoterade företag.
Ändringsförslag    50 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(da)  Att bidra till ett övergripande mål på minst 30 % av EU:s budgetutgifter som måste stödja klimatmålen och öka investeringarna i begränsning av och anpassning till klimatförändringar, särskilt EU:s klimat- och energimål för 2030 som övervakas genom förordning (EU) [XX] [Styrningen av energiunionen] genom att säkerställa att minst 40 % av InvestEU-fonden bidrar till klimatmålen.
Ändringsförslag    51 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EU-garantin för användning inom den EU-komponent som avses i artikel 8.1 a ska vara 38 000 000 000 EUR (i löpande priser). Avsättningsnivån ska vara 40 %.	EU-garantin för användning inom den EU-komponent som avses i artikel 8.1 a ska vara 38 000 000 000 EUR (i fasta priser), varav minst 28 500 000 000 EUR ska anslås till EIB-gruppen. Avsättningsnivån ska vara 35 %. EIB ska
	– Som genomförandepartner bevilja tillgång till sin tilldelning av EU-garantin till nationella och regionala utvecklingsbanker.
	– Inleda en strukturerad dialog med nationella och regionala utvecklingsbanker för utveckling och genomförande av finansieringsinstrument och projekt.
	– Årligen rapportera till Europaparlamentet om hur garantin fungerar och bidrar till de mål som anges i artikel 3 och om sitt samarbete med nationella och regionala aktörer.
	Kommissionen ska bedöma den andel som lämnats till EIB-gruppen vid en halvtidsöversyn senast i december 2024 och vid behov föreslå en ändring på upp till 10 %.
Ändringsförslag    52 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	De projekt som finansieras med tilläggsbeloppet ska uteslutande ägna sig åt insatser som uppfyller de kriterier för stödberättigande i reglerna för unionsprogrammet enligt vilka beloppet har överförts. InvestEU-programmet ska också syfta till att täcka de största riskerna.
Ändringsförslag    53 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.  Finansieringsramen för genomförandet av åtgärderna i kapitlen V och VI ska vara 525 000 000 EUR (löpande priser).	3.  Finansieringsramen för genomförandet av åtgärderna i kapitlen V och VI ska vara 725 000 000 EUR (löpande priser).
Ändringsförslag    54 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.  Det belopp som avses i punkt 3 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av InvestEU-programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.	4.  Det belopp som avses i punkt 3 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av InvestEU-programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system. Denna användning ska syfta till att minska den administrativa bördan för stödmottagarna och får inte överstiga 5 % av värdet på den finansieringsram som fastställs i punkt 1.
Ändringsförslag    55 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande i reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet bestäms,	(a)  överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande i reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet bestäms, inte en enda finansierings- eller investeringstransaktion som omfattas av EU-garantin får undergräva eller motverka genomförandet av målen för hållbar utveckling, EU:s åtaganden enligt Parisavtalet, EU:s klimat- och energimål för 2030 och uppnåendet av en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050,
Ändringsförslag    56 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  InvestEU-fonden ska användas inom följande fyra politikområden för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom dessa områden:	1.  InvestEU-fonden ska användas inom följande fyra politikområden för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom dessa områden och ska, där så är relevant, utnyttja erfarenheter från finansieringsinstrument som har tagits i bruk i den föregående fleråriga budgetramen:
Ändringsförslag    57 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, energi, digital konnektivitet, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och vatten, avfall, natur och annan miljöinfrastruktur, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, eller uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.	(a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, bland annat multimodal transport, vägsäkerhet, turism och energi, särskilt den ökade användningen av förnybar energi, energieffektivitet i linje med 2030 och 2050 års energiramar, bättre sammanlänkning, digital konnektivitet och åtkomst till nätet även på landsbygden, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och inlandsvatten, avfallsundvikande och den cirkulära ekonomin, natur och annan miljöinfrastruktur, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, och uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.
Ändringsförslag    58 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa)  Delområdet renovering och underhåll av infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar i
	– renovering av järnvägs- och vägbroar och tunnlar av hänsyn till deras säkerhet,
	– renovering av byggnader med fokus på energibesparingar, utbyggnad av decentraliserad förnybar energi och integrering av byggnader i ett sammanlänkat system för energi, lagring, digitalisering och transport.
Ändringsförslag    59 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning och innovation, överföring av forskningsresultat till marknaden, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag som inte är små och medelstora företag samt digitalisering av unionsindustrin.	(b)  Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning, produktutveckling och innovation, överföring av teknik och forskningsresultat till marknaden, stöd till marknadsfrämjande åtgärder och samarbete mellan företag, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag, inbegripet nystartade företag och små och medelstora företag samt digitalisering av unionsindustrin, utgående från de erfarenheter som gjorts, särskilt med InnovFin.
Ändringsförslag    60 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  Politikområdet små och medelstora företag, som ger tillgång till och utbud av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag.	(c)  Politikområdet små och medelstora företag, som ger förenklad tillgång till och utbud av finansiering för nystartade företag, små och medelstora företag, medräknat innovativa, och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag, särskilt för att förbättra den globala konkurrenskraften, innovationer, digitalisering och hållbarhet.
Ändringsförslag    61 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur (inbegripet subventionerat boende och studentboende), social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella aktiviteter med ett socialt syfte, integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.	(d)  Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag, kvinnligt företagande och den sociala ekonomin, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, däribland studielån, social infrastruktur (inbegripet subventionerat boende och studentboende), social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella aktiviteter, särskilt med ett socialt syfte, integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.
Ändringsförslag    62 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Finansierings- och investeringstransaktioner inom politikområdet hållbar infrastruktur enligt punkt 1 a ska omfattas av hållbarhetssäkring för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa konsekvenserna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. När projektansvariga söker finansiering ska de därför ge lämplig information för detta ändamål med användning av riktlinjer som kommissionen utarbetar. Projekt under en viss storlek som preciseras i riktlinjerna ska undantas från säkringen.	Finansierings- och investeringstransaktioner inom politikområdet hållbar infrastruktur enligt punkt 1 a ska omfattas av hållbarhetssäkring för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa konsekvenserna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. När projektansvariga söker finansiering ska de därför ge lämplig information för detta ändamål med användning av riktlinjer som kommissionen utarbetar i form av en delegerad akt, med beaktande av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar (COM(2018)353], för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar. I förekommande fall får projekt under en viss storlek som preciseras i riktlinjerna undantas från säkringen.
Ändringsförslag    63 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 – stycke 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a)  när det gäller klimatanpassning – säkerställa motståndskraften mot potentiella negativa effekter från klimatförändringar genom en bedömning av sårbarhet och risk, inklusive relevanta anpassningsåtgärder, och, när det gäller begränsning av klimatförändringarna – integrera kostnaderna för växthusgasutsläpp och de positiva effekterna av begränsningsåtgärder i kosnads-nyttoanalysen,	a)  när det gäller klimatanpassning – säkerställa motståndskraften mot potentiella negativa effekter från klimatförändringar genom en bedömning av sårbarhet och risk, inklusive relevanta anpassningsåtgärder, och, när det gäller begränsning av klimatförändringarna – integrera kostnaderna för växthusgasutsläpp och de positiva effekterna av begränsningsåtgärder i kostnads-nyttoanalysen, samt säkerställa efterlevnad av EU:s miljömål och miljöstandarder,
Ändringsförslag    64 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 – stycke 2 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba)  beräkna inverkan på sysselsättningen och skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen,
Ändringsförslag    65 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.  Genomförandepartner ska tillhandahålla information för att göra det möjligt att spåra investeringar som bidrar till att uppnå unionens klimat- och miljömål på grundval av riktlinjer som kommissionen tillhandahåller.	4.  Genomförandepartner ska tillhandahålla information för att göra det möjligt att spåra investeringar som bidrar till att uppnå unionens klimat- och miljömål på grundval av riktlinjer som kommissionen tillhandahåller samt bedöma om åtgärderna överensstämmer med förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar (COM(2018)0353).
Ändringsförslag    66 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a.  Politikområdet små och medelstora företag ska erbjuda stöd även till stödmottagare som tidigare fick stöd från de olika EU-lånegarantier som slås samman i InvestEU, särskilt lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna från programmet Kreativa Europa.
Ändringsförslag    67 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5.  Genomförandepartner ska ha som mål att minst 50 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att uppnå unionens klimat- och miljömål.	5.  Genomförandepartner ska ha som mål att
	– minst 65 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra avsevärt till att uppnå unionens klimat- och miljömål, i linje med Parisavtalet,
	– minst 35 % av investeringarna inom politikområdet forskning, innovation och digitalisering ska bidra till målen för Horisont Europa,
	– en betydande andel av den garanti som erbjuds små och medelstora företag och små börsnoterade företag inom politikområdet små och medelstora företag bör stödja innovativa små och medelstora företag,
	minst 30 % av investeringarna inom politikområdet sociala investeringar och kompetens ska bidra till målen för Horisont Europa och Erasmus+.
	Kommissionen ska tillsammans med genomförandepartnerna sträva efter att den del av budgetgarantin som används för SIW (övervakningsfunktion för branschinnovation) fördelas i syfte att uppnå balans mellan åtgärderna på de olika områdena.
Ändringsförslag    68 Förslag till förordning Artikel 8a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 8a
	Additionalitet
	1. Vid tillämpning av denna förordning avses med additionalitet stöd från InvestEU-fonden till transaktioner som ska åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, medräknat långsiktig avkastning på investeringar eller finansieringsbehov med högre risk för projekt vilka på lång sikt genererar miljömässiga och samhällsmässiga fördelar, och som inte skulle ha kunnat genomföras under den period som EU-garantin kan användas, eller inte skulle ha kunnat genomföras i samma utsträckning, av genomförandepartner utan stöd från InvestEU-fonden. Projekt som får stöd från InvestEU-fonden ska stödja de mål som fastställs i artikel 3.
	2. Utan att det påverkar tillämpningen av det krav på uppfyllande av definitionen av additionalitet enligt första stycket, är följande faktorer starka indikationer på additionalitet:
	– Projekt med en risk som motsvarar EIB:s särskilda verksamhet, enligt definitionen i artikel 16 i EIB-stadgan eller en likvärdig risknivå, särskilt om dessa projekt har lands-, sektors- eller regionspecifika risker, framför allt risker i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner och/eller projekt med risker som är förbundna med innovation, i synnerhet när det gäller tillväxt-, hållbarhets- och produktivitetshöjande obeprövad teknik.
	– Projekt som föreslås av genomförandepartner och som av investeringskommittén anses ha en risknivå som motsvarar den som beskrivs i första strecksatsen i detta stycke.
Ändringsförslag    69 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Belopp som har anslagits av en medlemsstat enligt artikel [10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] eller artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer]] ska avsättas till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som omfattar finansierings- och investeringstransaktioner i den berörda medlemsstaten.	1.  I enlighet med artikel 21 i förordning (EU) XX [... förordningen om gemensamma bestämmelser] kan medlemsstater eller regioner, enligt vad som är tillämpligt och på frivillig basis, begära överföring av delar av sina finansiella anslag till InvestEU. Överförda resurser ska genomföras i enlighet med reglerna för InvestEU. Belopp som har anslagits av en medlemsstat enligt artikel [10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] eller artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer]] ska avsättas till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som omfattar finansierings- och investeringstransaktioner i den berörda medlemsstaten.
Ändringsförslag    70 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För fastställandet av den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten ska det krävas att det ingås en överenskommelse om medverkan mellan medlemsstaten och kommissionen.	För fastställandet av den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten ska det krävas att det ingås en överenskommelse om medverkan mellan medlemsstaten, eller regionen genom medlemsstaten, och kommissionen.
Ändringsförslag    71 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a)  Den totala storleken på medlemsstatens del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, dess avsättningsnivå, bidragen från fonder under delad förvaltning, uppbyggnaden av avsättningen i enlighet med en årlig finansieringsplan och den eventualförpliktelse som blir resultatet och som ska omfattas av en rygg-mot-rygg-garanti från den berörda medlemsstaten.	a)  Den totala storleken på medlemsstatens eller regionens del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, dess avsättningsnivå, bidragen från fonder under delad förvaltning, uppbyggnaden av avsättningen i enlighet med en årlig finansieringsplan och den eventuella förpliktelse som blir resultatet och som ska omfattas av en rygg-mot-rygg-garanti från den berörda medlemsstaten.
Ändringsförslag    72 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c)  Genomförandepartner eller partner som har anmält sitt intresse, och kommissionens skyldighet att underrätta medlemsstaten om valda genomförandepartner.	c)  Genomförandepartner eller partner som har anmält sitt intresse, och kommissionens skyldighet att underrätta medlemsstaten och, i tillämpliga fall, den regionala myndigheten, om valda genomförandepartner.
Ändringsförslag    73 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e)  Årliga rapporteringsskyldigheter gentemot medlemsstaten, inbegripet rapportering i enlighet med de indikatorer som anges i överenskommelsen om medverkan.	e)  Årliga rapporteringsskyldigheter gentemot medlemsstaten eller i tillämpliga fall regionen, inbegripet rapportering i enlighet med de indikatorer som anges i överenskommelsen om medverkan.
Ändringsförslag    74 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 5 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c)  Kommissionen ska omedelbart underrätta medlemsstaten om nivån på avsättningarna, till följd av anspråk på den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, sjunker under 20 % av de ursprungliga avsättningarna för den delen av EU-garantin.	c)  Kommissionen ska omedelbart underrätta medlemsstaten, eller i tillämpliga fall regionen, om nivån på avsättningarna, till följd av anspråk på den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, sjunker under 20 % av de ursprungliga avsättningarna för den delen av EU-garantin.
Ändringsförslag    75 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 5 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  Om avsättningarna för den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten når en nivå på 10 % av de ursprungliga avsättningarna, ska den berörda medlemsstaten på kommissionens begäran förse den gemensamma avsättningsfonden med upp till 5 % av de ursprungliga avsättningarna.	(d)  Om avsättningarna för den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten når en nivå på 10 % av de ursprungliga avsättningarna, ska den berörda medlemsstaten eller regionen på kommissionens begäran förse den gemensamma avsättningsfonden med upp till 5 % av de ursprungliga avsättningarna.
Ändringsförslag    76 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.  Stöd av EU-garantin får beviljas för de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning för en investeringsperiod som löper ut den 31 december 2027. Avtal mellan genomförandepartnern och slutmottagaren eller den finansiella intermediären eller någon annan enhet som avses i artikel 13.1 a, ska undertecknas senast den 31 december 2028.	2.  Stöd av EU-garantin får beviljas för de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning för en investeringsperiod som löper ut den 31 december 2027. Detta stöd ska medföra högre avsättningsnivåer för små och medelstora företag som uppvisar objektiva svårigheter att få tillgång till krediter. Avtal mellan genomförandepartnern och slutmottagaren eller den finansiella intermediären eller någon annan enhet som avses i artikel 13.1 a, ska undertecknas senast den 31 december 2028.
Ändringsförslag    77 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  uppfyller de villkor som anges i [punkterna a–e i artikel 209.2] i [budgetförordningen], särskilt kravet på additionalitet som anges i [punkt b i artikel 209.2] i [budgetförordningen] och, i tillämpliga fall, maximering av privata investeringar i enlighet med [punkt d i artikel 209.2] i [budgetförordningen].	(a)  uppfyller de villkor som anges i [punkterna a–e i artikel 209.2] i [budgetförordningen], särskilt genom skapande av additionalitet såsom anges i artikel [8a] och uppnående av en hävstångs- och multiplikatoreffekt genom mobilisering av en sammanlagd investering som är större än unionens garanti och, i tillämpliga fall, maximering av privata investeringar i enlighet med [punkt d i artikel 209.2] i [budgetförordningen].
Ändringsförslag    78 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  bidrar till unionens politiska mål och ingår i de områden som kan komma ifråga för finansierings- och investeringstransaktioner inom tillämpligt politikområde i enlighet med bilaga II till den här förordningen, och	(b)  bidrar till, kompletterar och är förenliga med unionens politiska mål, särskilt målen med anknytning till unionens klimat- och miljömål, och ingår i de områden som kan komma ifråga för finansierings- och investeringstransaktioner inom tillämpligt politikområde i enlighet med bilaga II till den här förordningen, och
Ändringsförslag    79 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca)  är tekniskt genomförbara ur miljömässig och social synvinkel, i enlighet med de kriterier för stödberättigande som anges i bilaga II till denna förordning.
Ändringsförslag    80 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 – led cb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(cb)  InvestEU-fonden ska inte stödja verksamhet med anknytning till fossila bränslen, såvida inte sådan verksamhet är vederbörligen motiverad på grund av att den bidrar till eller underlättar uppnåendet av målen för energiunionen, nämligen energitrygghet, integrering av den inre energimarknaden, ökad effektivitet i energianvändningen, utfasning av fossila bränslen i ekonomin i överensstämmelse med Parisavtalet, och tekniska genombrott inom koldioxidsnål och ren teknik som driver energiomställningen och förbättrar konkurrenskraften.
Ändringsförslag    81 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 3 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  Ett tredjeland som avses i punkt 2 a, i förekommande fall.	(c)  Ett tredjeland som avses i punkt 2 a, i förekommande fall, och som respekterar de mänskliga rättigheterna.
Ändringsförslag    82 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För EU-komponenten ska de behöriga motparterna ha uttryckt sitt intresse och kunna täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst tre medlemsstater. Genomförandepartner kan också tillsammans täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst tre medlemsstater genom att bilda en grupp.	För EU-komponenten ska de behöriga motparterna ha uttryckt sitt intresse och kunna täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst tre medlemsstater. Genomförandepartner kan också tillsammans täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst två medlemsstater genom att bilda en grupp. Detta kriterium är uppfyllt även när genomförandepartnerna identifierar ett gemensamt marknadsmisslyckande på sina respektive marknader och åtgärdar marknadsmisslyckandet eller den suboptimala investeringssituationen med lokalt anpassade men likartade instrument.
Ändringsförslag    83 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – stycke 4a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Om insatsen av medlemsstatskomponenten inriktas på politiska åtgärder som redan åtgärdas via EU-komponenten genom likartade finansierings- och investeringstransaktioner ska medlemsstatskomponenten och EU-komponenten ha samma genomförandepartner.
Ändringsförslag    84 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  Den uppnår geografisk diversifiering.	(d)  Den uppnår geografisk diversifiering enligt medlemsstat och region.
Ändringsförslag    85 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e)  Den ger tillräcklig riskspridning.	(e)  Den ger tillräcklig riskspridning samtidigt som transaktioner med alltför stor finansiell risk undviks.
Ändringsförslag    86 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(fa)  Den skapar additionalitet i enlighet med artikel 8a.
Ändringsförslag    87 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a.  Nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner är även finansinstitut med motsvarande regler och förfaranden. Det ska säkerställas att kraven enligt [artikel 154] i [budgetförordningen] står i proportion till storleken och/eller den geografiska räckvidden. Befintliga uppgifter, tillsynsförfaranden och statligt stöd bör beaktas.
Motivering
Kommissionen föreslog att nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner skulle tas med som ”genomförandepartner”. Dessa kan knappast klara ”pelarbedömningen” enligt [artikel 154] i [budgetförordningen] och kriteriet om minst tre medlemsstater.
Ändringsförslag    88 Förslag till förordning Kapitel IVa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Alla organ som deltar i beslutsfattandet och urvalet av projekt ska agera i enlighet med principerna om insyn, ansvarsutkrävande och garanterat deltagande av berörda parter, däribland civilsamhällets organisationer. De bör bestå av oberoende experter med olika teknisk bakgrund, däribland klimatexperter, och sträva efter jämn könsfördelning. Information om projekt, urvalsförfarande och beslutsfattande ska offentliggöras, samtidigt som kommersiellt känslig information respekteras.
	(Denna ändring ska tjäna som inledning till kapitlet och således tillämpas på artiklarna 17–19. Den ska inlemmas före artikel 17 i texten.)
Ändringsförslag    89 Förslag till förordning Artikel 16a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 16a
	Styrning
	Alla organ som deltar i styrningen av InvestEU-programmet ska, i enlighet med artiklarna 17, 18 och 19 i denna förordning, agera i enlighet med principerna om insyn och ansvarsutkrävande och säkerställa att berörda parter deltar, i förekommande fall särskilt saminvesterare, offentliga myndigheter, experter, utbildnings-, yrkesutbildnings- och forskningsinstitutioner, berörda arbetsmarknadsparter och företrädare för det civila samhället. De bör bestå av relevanta oberoende experter och sträva efter jämn könsfördelning. Information om projekt och beslutsfattande ska offentliggöras, samtidigt som kommersiellt känslig information respekteras.
Ändringsförslag    90 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Kommissionen ska bistås av en rådgivande nämnd som ska ha två sammansättningar, företrädare för genomförandepartner och företrädare för medlemsstaterna.	1.  Styrkommittén ska bistås av en rådgivande nämnd som ska ha två sammansättningar, företrädare för genomförandepartner och företrädare för medlemsstaterna.
Ändringsförslag    91 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 5 – led a – led ii
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(ii)  ge råd till kommissionen om marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och marknadsförhållanden,	(ii)  ge råd till styrkommittén om marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och marknadsförhållanden,
Ändringsförslag    92 Förslag till förordning Artikel 17a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 17a
	Styrkommitté
	1. InvestEU-fonden ska styras av en styrkommitté som, vid användningen av EU-garantin, ska fatta beslut i enlighet med de allmänna mål som fastställs i artikel 3.
	2. Styrkommittén ska
	(a) Bestå av sju medlemmar: tre utsedda av kommissionen, en utsedd av den rådgivande nämnden i dess sammansättning av företrädare för genomförandepartner, en utsedd av Europeiska investeringsbanken och två experter utsedda av Europaparlamentet som icke-röstberättigade medlemmar. Experterna får inte begära eller ta emot instruktioner från unionens institutioner, organ eller byråer, från regeringen i någon medlemsstat eller från något annat offentligt eller privat organ, och ska agera fullständigt oberoende. Experterna ska utföra sina uppgifter opartiskt och i InvestEU-fondens intresse.
	(b) Utse en ordförande bland sina röstberättigade medlemmar för en fast period av tre år som kan förnyas en gång.
	(c) Diskutera och ta största möjliga hänsyn till alla medlemmars ståndpunkter. Om medlemmarna inte kan enas om en ståndpunkt ska styrkommittén fatta sina beslut med enhällighet bland sina medlemmar med rösträtt. Protokollen från styrkommitténs sammanträden ska tillhandahålla en omfattande redogörelse för samtliga medlemmars ståndpunkter.
	3. Styrkommittén ska säkerställa att den strategiska inriktningen för InvestEU är förenlig med målen i artikel 3 och att de finansierings- och investeringstransaktioner som föreslås av genomförandepartnerna efterlever unionens lagstiftning och politik. När styrkommittén utför sina uppgifter enligt denna förordning ska den endast sträva efter att uppnå de mål som fastställs i denna förordning.
	4. Styrkommittén ska fastställa de driftstrategier och förfaranden som krävs för att InvestEU ska fungera, och de regler som ska gälla för verksamheten med investeringsplattformar och nationella utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner.
	5. Styrkommittén ska sammanställa en resultattavla med föreslagna finansierings- och investeringstransaktioner åt investeringskommittén.
	Resultattavlan ska särskilt innehålla bedömningar av följande: (a) De föreslagna finansierings- och investeringstransaktionernas riskprofil.
	(b) Nyttan för slutmottagarna.
	(c) Uppfyllandet av kriterierna för stödberättigande.
	Varje genomförandepartner ska tillhandahålla styrkommittén lämplig och enhetlig information så att den kan sammanställa resultattavlan.
	6. Styrkommittén ska regelbundet anordna samråd med relevanta aktörer – särskilt saminvesterare, offentliga myndigheter, experter, utbildnings-, yrkesutbildnings- och forskningsinstitutioner, berörda arbetsmarknadsparter och företrädare för civilsamhället – om inriktningen för och genomförandet av investeringsstrategin enligt denna förordning.
Ändringsförslag    93 Förslag till förordning Artikel 18
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 18	utgår
Projektgrupp
1.  En projektgrupp ska inrättas, bestående av experter som genomförandepartnerna ställer till kommissionens förfogande utan kostnad för unionens budget.
2.  Varje genomförandepartner ska utse experter till projektgruppen. Antalet experter ska fastställas i garantiavtalet.
3.  Kommissionen ska bekräfta att de finansierings- och investeringstransaktioner som föreslås av genomförandepartnerna överensstämmer med unionens lagstiftning och politik.
4.  Förutsatt att kommissionen ger sin bekräftelse enligt punkt 3 ska projektgruppen utföra en kvalitetskontroll av den due diligence-granskning som genomförandepartnerna har gjort av de föreslagna finansierings- och investeringstransaktionerna. Finansierings- och investeringstransaktioner ska därefter överlämnas till investeringskommittén för att godkännas för täckning genom EU-garantin.
Projektgruppen ska sammanställa en resultattavla med föreslagna finansierings- och investeringstransaktioner åt investeringskommittén.
Resultattavlan ska särskilt innehålla bedömningar av följande:
(a)  De föreslagna finansierings- och investeringstransaktionernas riskprofil.
(b)  Nyttan för slutmottagarna.
(c)  Uppfyllandet av kriterierna för stödberättigande.
Varje genomförandepartner ska ge lämplig och enhetlig information till projektgruppen så att den kan göra en riskanalys och sammanställa resultattavlan.
5.  En expert i projektgruppen ska inte kontrollera due diligence-granskningen eller bedömningen av en potentiell finansierings- eller investeringstransaktion som lämnats av den genomförandepartner som har ställt den experten till kommissionens förfogande. Den experten ska inte heller sammanställa resultattavlan för de förslagen.
6.  Varje expert i projektgruppen ska uppge eventuella intressekonfliker för kommissionen och utan dröjsmål meddela kommissionen alla uppgifter som den behöver för att fortlöpande kontrollera att inga intressekonflikter förekommer.
7.  Kommissionen ska fastställa närmare bestämmelser för projektgruppens arbete och för kontroll av intressekonflikter.
8.  Kommissionen ska fastställa närmare bestämmelser för resultattavlan som gör det möjligt för investeringskommittén att godkänna användningen av EU-garantin för en föreslagen finansierings- eller investeringstransaktion.
Ändringsförslag    94 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  kontrollera att de överensstämmer med denna förordning och med relevanta investeringsriktlinjer, med särskild hänsyn till kravet på additionalitet som avses i [artikel 209.2 b] i [budgetförordningen] och kravet att mobilisera privata investeringar som avses i [artikel 209.2 d] i [budgetförordningen], och	(b)  kontrollera att de överensstämmer med denna förordning och med relevanta investeringsriktlinjer, med särskild hänsyn till kravet på additionalitet som avses i [artikel 209.2 b] i [budgetförordningen], den hållbarhetssäkring som avses i artikel 7.3, och kravet att mobilisera privata investeringar som avses i [artikel 209.2 d] i [budgetförordningen], och
Ändringsförslag    95 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I varje sammansättning ska investeringskommittén bestå av sex avlönade externa experter. Experterna ska väljas ut i enlighet med [artikel 237] i [budgetförordningen] och utses av kommissionen för ett fast mandat på upp till fyra år. Deras mandat får förnyas, men ska högst uppgå till sammanlagt sju år. Kommissionen får besluta att förlänga mandatet för en sittande medlem av investeringskommittén utan att tillämpa förfarandet i denna punkt.	I varje sammansättning ska investeringskommittén bestå av sju avlönade externa experter. Experterna ska väljas ut i enlighet med [artikel 237] i [budgetförordningen] och utses av kommissionen för ett fast mandat på upp till fyra år. Deras mandat får förnyas, men ska högst uppgå till sammanlagt sju år. Kommissionen får besluta att förlänga mandatet för en sittande medlem av investeringskommittén utan att tillämpa förfarandet i denna punkt.
Ändringsförslag    96 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2 – stycke 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Fyra medlemmar ska vara ständiga medlemmar i investeringskommitténs alla fyra sammansättningar. Var och en av de fyra sammansättningarna ska dessutom ha två experter med erfarenhet av investeringar i sektorer som ingår i det aktuella politikområdet. Minst en av kommitténs ständiga medlemmar ska ha sakkunskap i hållbara investeringar. Kommissionen ska placera in investeringskommitténs medlemmar i en eller flera lämpliga sammansättningar. Investeringskommittén ska välja en ordförande bland sina ständiga medlemmar.	Fem medlemmar ska vara ständiga medlemmar i investeringskommitténs alla fyra sammansättningar. Var och en av de fyra sammansättningarna ska dessutom ha två experter med erfarenhet av investeringar i sektorer som ingår i det aktuella politikområdet. Minst två av kommitténs ständiga medlemmar ska ha sakkunskap i investeringar inom klimatåtgärder, miljöskydd och miljöstyrning. Kommissionen ska placera in investeringskommitténs medlemmar i en eller flera lämpliga sammansättningar. Investeringskommittén ska välja en ordförande bland sina ständiga medlemmar.
Ändringsförslag    97 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Meritförteckningar och intresseförklaringar för varje medlem av investeringskommittén ska offentliggöras och kontinuerligt uppdateras. Varje medlem i investeringskommittén ska utan dröjsmål meddela kommissionen alla uppgifter som den behöver för att fortlöpande kontrollera att inga intressekonflikter förekommer.	Meritförteckningar och intresseförklaringar för varje medlem av investeringskommittén ska offentliggöras och kontinuerligt uppdateras. Varje medlem i investeringskommittén ska utan dröjsmål meddela kommissionen och styrkommittén alla uppgifter som den behöver för att fortlöpande kontrollera att inga intressekonflikter förekommer.
Ändringsförslag    98 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 5 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Investeringskommitténs slutsatser om godkännande av stöd från EU-garantin till en finansierings- eller investeringstransaktion ska vara tillgängliga för allmänheten och innehålla en motivering för godkännandet. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information.	Investeringskommitténs slutsatser om godkännande av stöd från EU-garantin till en finansierings- eller investeringstransaktion ska vara tillgängliga för allmänheten och innehålla en motivering för godkännandet, de kriterier som tillämpats och resultattavlan med indikatorer. Särskilt fokus bör läggas på förenligheten med additionalitetskriteriet. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information.
Ändringsförslag    99 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 5 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Resultattavlan ska vara tillgänglig för allmänheten efter undertecknandet av en finansierings- eller investeringstransaktion eller ett delprojekt, beroende på vad som är tillämpligt. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information eller personuppgifter som inte får lämnas ut enligt unionens bestämmelser om dataskydd.	Resultattavlan ska vara tillgänglig för allmänheten efter undertecknandet av en finansierings- eller investeringstransaktion eller ett delprojekt, beroende på vad som är tillämpligt. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information eller personuppgifter som inte får lämnas ut enligt unionens bestämmelser om dataskydd. Andelen projekt som fått avslag i förhållande till antalet godkända projekt per medlemsstat bör inkluderas varje år. En motivering till godkännandet eller avslaget bör ges för varje projekt.
Ändringsförslag    100 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 5 – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Två gånger om året ska investeringskommitténs slutsatser om nekad användning av EU-garantin överlämnas till Europaparlamentet och till rådet, i enlighet med strikta sekretesskrav.	Två gånger om året ska slutsatserna, de tillämpade kriterierna och resultattavleindikatorerna avseende investeringskommitténs beslut om nekad användning av EU-garantin överlämnas till Europaparlamentet och till rådet, i enlighet med strikta sekretesskrav.
Ändringsförslag    101 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
InvestEU:s rådgivningscentrum ska erbjuda rådgivningsstöd i samband med identifiering, förberedelse, utveckling, strukturering, upphandling och genomförande av projekt, eller stärka projektansvarigas och finansiella intermediärers kapacitet att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner. Stödet kan avse varje fas i ett projekts livscykel eller i finansieringen av en stödmottagande enhet, beroende på vad som är tillämpligt.	InvestEU:s rådgivningscentrum ska erbjuda rådgivningsstöd i samband med identifiering, förberedelse, utveckling, strukturering, upphandling och genomförande av projekt, eller stärka projektansvarigas och finansiella intermediärers kapacitet att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner. Stödet kan avse varje fas i ett projekts livscykel eller i finansieringen av en stödmottagande enhet, beroende på vad som är tillämpligt. Rådgivningscentrumets experter ska samarbeta nära med EIB:s rådgivningstjänst inom ramen för InnovFin.
Ändringsförslag    102 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	InvestEU:s rådgivningscentrum ska tillhandahålla information och rådgivning på regional och lokal nivå, med särskild tonvikt på små och medelstora företag och nystartade företag. Rådgivningscentrumet kommer att ta fasta på befintliga erfarenheter från det Efsi-drivna europeiska centrumet för investeringsrådgivning, och ska inbegripa en kommunikationskomponent och en komponent för projektutvecklingsbistånd så att man kan bygga upp kapacitet att utveckla hållbara projekt och slå samman mindre projekt till större.
Ändringsförslag    103 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
InvestEU:s rådgivningscentrum ska vara tillgängligt som en del av varje politikområde som avses i artikel 7.1 och omfatta alla sektorerna inom området. Centrumet ska även erbjuda sektorsövergripande rådgivningstjänster.	InvestEU:s rådgivningscentrum ska vara tillgängligt som en del av varje politikområde som avses i artikel 7.1 och omfatta alla sektorerna inom området, särskilt de som bidrar till EU:s klimatmål. Centrumet ska även erbjuda sektorsövergripande rådgivningstjänster.
Ändringsförslag    104 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  Bistå de projektansvariga, där så är lämpligt, vid utveckling av projekt så att de uppfyller målen och kriterierna för stödberättigande i artiklarna 3, 7 och 11, och underlätta utveckling av sammanslutningar för småskaliga projekt; sådant bistånd inverkar emellertid inte på investeringskommitténs slutsatser om huruvida projekten ska få täckning av EU-garantin.	(b)  Bistå de projektansvariga, där så är lämpligt, vid utveckling av projekt så att de uppfyller målen och kriterierna för stödberättigande i artiklarna 3, 7 och 11, och underlätta utveckling av sammanslutningar för småskaliga projekt, samt bistå vid utformningen av tematiska och regionala investeringsplattformar genom att tillhandahålla juridiskt bistånd och en lämplig modell för ett investeringsplattformsavtal; sådant bistånd inverkar emellertid inte på investeringskommitténs slutsatser om huruvida projekten ska få täckning av EU-garantin.
Ändringsförslag    105 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  Stödja åtgärder och mobilisera kunskap på lokal nivå för att underlätta användning av stöd från InvestEU i hela unionen, och om möjligt bidra aktivt till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av InvestEU-fonden genom att stödja genomförandepartner i att initiera och utveckla potentiella finansierings- och investeringstransaktioner.	(c)  Stödja åtgärder och mobilisera kunskap på lokal nivå, särskilt när det gäller att bistå små och medelstora företag, mikroföretag, lokala myndigheter, enheter och samhällen och ge råd om vilka möjligheter som finns tillgängliga för dem inom alla politikområden, för att underlätta användning av stöd från InvestEU i hela unionen, och om möjligt bidra aktivt till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av InvestEU-fonden genom att stödja genomförandepartner i att initiera och utveckla potentiella finansierings- och investeringstransaktioner.
Ändringsförslag    106 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 2 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(fa)  I tillämpliga fall, proaktivt ge råd i enlighet med principen om energieffektivitet först, som fastställs i förordningen om styrningen av energiunionen.
Ändringsförslag    107 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 2 – led fb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(fb)  Genomföra kommunikationsåtgärder för att öka medvetenheten om det stöd för projektansvariga och finansiella och andra intermediärer som tillhandahålls av rådgivningscentrumet, och mer allmänt om de möjligheter som erbjuds av InvestEU.
Ändringsförslag    108 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.  Avgifter får tas ut för de tjänster som avses i punkt 2 för att täcka en del av kostnaderna för dessa tjänster.	4.  Skäliga avgifter får tas ut för de tjänster som avses i punkt 2 för att täcka en del av kostnaderna för dessa tjänster.
Ändringsförslag    109 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska finnas representerat på lokal nivå om så krävs. Lokal närvaro ska särskilt inrättas i medlemsstater eller regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden. InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till kunskapsöverföring till regional och lokal nivå i syfte att bygga upp regional och lokal kapacitet och expertis som avses i punkt 1.	6.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska finnas representerat i varje medlemsstat, med särskilt fokus på att säkerställa närvaro i regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden, i syfte att stödja utbyte av god praxis och information och öka kunskapen om investeringsmöjligheterna även i regionerna. Centrumet ska upprätta en direkt dialog mellan företag, intermediärer och EU-institutioner. InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till kunskapsöverföring till regional och lokal nivå i syfte att bygga upp regional och lokal kapacitet och expertis som avses i punkt 1.
Ändringsförslag    110 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Kommissionen ska inrätta InvestEU-portalen. Den ska vara en lättillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger relevant information för varje projekt.	1.  Kommissionen ska inrätta InvestEU-portalen. Den ska tillhandahålla en lättillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger ökad synlighet åt projekt och investerare möjlighet att kartlägga investeringsmöjligheter inom sin bransch eller sitt intresseområde.
Ändringsförslag    111 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförande och resultat samlas in vid rätt tidpunkt på ett resurseffektivt och ändamålsenligt sätt. Rapporteringskrav som står i proportion till detta ska därför åläggas genomförandepartner och andra mottagare av unionsmedel, beroende på vad som är tillämpligt.	3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförande och resultat samlas in vid rätt tidpunkt på ett resurseffektivt och ändamålsenligt sätt. Rapporteringskrav som står i proportion till detta ska därför åläggas genomförandepartner och andra mottagare av unionsmedel, beroende på vad som är tillämpligt. Rapporteringssystemet ska tillhandhålla en tydlig kartläggning av de politikområden som anges för de stödberättigande områden för finansierings- och investeringstransaktioner som fastställs i bilaga II.
Motivering
En tydlig kartläggning av projekt på grundval av de fyra politikområdena och de mer detaljerade områdena för finansiering och investeringar är viktig för att man ska kunna utvärdera deras resultat på rätt sätt.
Ändringsförslag    112 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5.  Varje genomförandepartner ska dessutom var sjätte månad överlämna en rapport till kommissionen om de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, separat för EU-komponenten och för medlemsstatskomponenten per medlemsstat, beroende på vad som är tillämpligt. Rapporten ska inbegripa en bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de nyckelprestationsindikatorer som avses i bilaga III till denna förordning. Rapporten ska även innehålla operationella, statistiska, finansiella och räkenskapsmässiga uppgifter för varje finansierings- eller investeringstransaktion, och per komponent och politikområde samt för InvestEU-fonden. En av rapporterna ska innehålla den information som genomförandepartnerna ska tillhandahålla i enlighet med [artikel 155.1 a] i [budgetförordningen].	5.  Varje genomförandepartner ska dessutom var sjätte månad överlämna en rapport till kommissionen om de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, separat för EU-komponenten och för medlemsstatskomponenten per medlemsstat, beroende på vad som är tillämpligt. Rapporten ska inbegripa en bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de nyckelprestationsindikatorer som avses i bilaga III till denna förordning. När det är lämpligt och rimligt ska rapporten även innehålla operationella, statistiska, finansiella och räkenskapsmässiga uppgifter för varje finansierings- eller investeringstransaktion, och per komponent och politikområde samt för InvestEU-fonden. En av rapporterna ska innehålla den information som genomförandepartnerna ska tillhandahålla i enlighet med [artikel 155.1 a] i [budgetförordningen]. När det är möjligt bör dessa rapporter vara identiska med rapporter som redan begärts in på nationell eller regional nivå. Kommissionen ska sammanställa och bedöma genomförandepartnernas rapporter och lämna in en sammanfattning i form av offentliga årsrapporter, med uppgifter om programmets genomförandenivå i förhållande till dess mål och prestationsindikatorer och om risker och möjligheter för de finansierings- och investeringstransaktioner som stöds av InvestEU-programmet.
Ändringsförslag    113 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a.  Kommissionen ska på sin webbportal offentliggöra information om finansierings- och investeringstransaktioner, bland annat om projektens förväntade effekter och fördelar, med beaktande av skyddet av konfidentiell och kommersiellt känslig information. Webbportalen ska även ge allmän tillgång till ett register över stödberättigade motparter.
	Genomförandepartnerna och andra mottagare av unionsmedel ska, i enlighet med tillämplig politik om öppenhet och unionens regler om dataskydd och om tillgång till handlingar och information, proaktivt och systematiskt på sina webbplatser offentliggöra information rörande alla finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av detta program, särskilt med avseende på hur dessa projekt bidrar till att målen för och kraven i denna förordning uppfylls. Denna information ska alltid ta hänsyn till skyddet av konfidentiell och kommersiellt känslig information. Genomförandepartnerna ska offentliggöra unionens stöd i all information som de offentliggör om finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av detta program i enlighet med denna förordning.
Ändringsförslag    114 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.  Senast den 30 september 2025 ska kommissionen göra en interimsutvärdering av InvestEU-programmet, särskilt om användningen av EU-garantin.	2.  Senast den 31 december 2024 ska kommissionen göra en interimsutvärdering av InvestEU-programmet, särskilt om användningen av EU-garantin.
Ändringsförslag    115 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Revisioner av användningen av unionens medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som har uppdrag från unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.	Revisioner av användningen av unionens medel som utförs av Europeiska revisionsrätten och sådana som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som har uppdrag från unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.
Ändringsförslag    116 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende InvestEU-programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats InvestEU-programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.	2.  Kommissionen ska dra igång en ändamålsenlig, informativ och EU-omfattande kommunikationsstrategi för InvestEU-programmet i syfte att öka programmets synlighet, särskilt bland små och medelstora företag, och därigenom dra till sig de bästa potentiella projekten. Medel som tilldelats InvestEU-programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.
Ändringsförslag    117 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	I enlighet med artikel 4 i denna förordning får denna fördelning ändras under budgetåret allt efter hur målen enligt artikel 3.2 i denna förordning utvecklar sig.
Ändringsförslag    118 Förslag till förordning Bilaga II – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Finansierings- och investeringstransaktionerna får falla inom ramen för ett eller flera av följande områden:	Finansierings- och investeringstransaktionerna ska falla inom ramen för ett eller flera av följande områden:
Ändringsförslag    119 Förslag till förordning Bilaga II – led 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  expansion i fråga om generering, leverans och användning av ren och hållbar förnybar energi,	(a)  expansion i fråga om generering, snabbare utbyggnad, leverans och genomförande av lösningar för ren och hållbar förnybar energi, ;
Ändringsförslag    120 Förslag till förordning Bilaga II – led 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  energieffektivitet och energibesparing (med inriktning på att minska efterfrågan genom efterfrågstyrning och renovering av byggnader),	(b)  energieffektivitet, energiomställning och energibesparing (med inriktning på att minska efterfrågan genom efterfrågestyrning och renovering av byggnader),
Ändringsförslag    121 Förslag till förordning Bilaga II – led 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur (överföring och distributionsnivå, lagringsteknik),	(c)  utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur (överföring och distributionsnivå, lagringsteknik, smarta nät), och en ökad nivå av elsammanlänkning mellan medlemsstaterna,
Ändringsförslag    122 Förslag till förordning Bilaga II – led 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  produktion och leverans av syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala källor, alternativa bränslen,	(d)  produktion och leverans av hållbara syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala källor och alternativa bränslen, i enlighet med bestämmelserna i [direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor],
Ändringsförslag    123 Förslag till förordning Bilaga II – led 1 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e)  infrastruktur för koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid.	(e)  infrastruktur för koldioxidavskiljning och lagring av kol i industriella processer, bioenergianläggningar och tillverkningsanläggningar i riktning mot energiomställningen.
Ändringsförslag    124 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.  Utveckling av hållbar transportinfrastruktur och utrustning och innovativa tekniker i enlighet med unionens transportprioriteringar och de åtaganden som gjorts enligt Parisavtalet, särskilt genom	2.  Utveckling av hållbar transportinfrastruktur, nyskapande rörlighetslösningar och utrustning och innovativa tekniker i enlighet med unionens transportprioriteringar och de åtaganden som gjorts enligt Parisavtalet, särskilt genom
Ändringsförslag    125 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  projekt till stöd för utveckling av TEN-T-infrastrukturen, inbegripet urbana knutpunkter, kust- och inlandhamnar, multimodala terminaler och sammanlänkning med huvudnätverk,	(a)  projekt till stöd för hållbar utveckling av TEN-T-infrastrukturen, inbegripet urbana knutpunkter, kust- och inlandshamnar, flygplatser, multimodala terminaler och sammanlänkning med huvudnätverk,
Ändringsförslag    126 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  projekt för smart och hållbar mobilitet i städer (inriktade på utsläppssnåla urbana transportsätt, tillgänglighet, luftföroreningar och buller, energikonsumtion och olyckor),	(b)  projekt för smart och hållbar mobilitet i städer (inriktade på utsläppsfria och utsläppssnåla urbana transportsätt, tillgänglighet, luftföroreningar och buller, energikonsumtion och trafiksäkerhet),
Ändringsförslag    127 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  stöd till förnyelse och efterhandsanpassning av rörliga tillgångar på transportområdet med sikte på att sprida användningen av lösningar för utsläppssnål mobilitet,	(c)  stöd till förnyelse och efterhandsanpassning av rörliga tillgångar på transportområdet med sikte på att sprida användningen av lösningar för utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet,
Ändringsförslag    128 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt och kusthamnar,	(d)  järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt, infrastruktur för inre vattenvägar och kusthamnar,
Ändringsförslag    129 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e)  alternativ bräsleinfrastruktur, inbegripet infrastruktur för elektrisk laddning.	(e)  alternativ bränsleinfrastruktur i enlighet med bestämmelserna i artikel 25 i [direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor], inbegripet utbyggnad av infrastruktur för elektrisk laddning.
Ändringsförslag    130 Förslag till förordning Bilaga II – led 3 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  projekt och företag inom området förvaltning av miljöresurser och ren teknik.	(c)  projekt och företag inom området förvaltning av miljöresurser och hållbar teknik.
Ändringsförslag    131 Förslag till förordning Bilaga II – led 3 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(f)  klimatförändringsåtgärder, inbegripet riskreducering med avseende på naturkatastrofer,	(f)  klimatförändringsåtgärder, inbegripet riskreducering med avseende på naturkatastrofer samt anpassning till och begränsning av klimatförändringarna,
Ändringsförslag    132 Förslag till förordning Bilaga II – led 3 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(g)  projekt och företag som genomför cirkulär ekonomi genom att integrera resurseffektivitetaspekter i produktionen och produktlivscykeln, inbegripet hållbar försörjning av råvaror och returråvaror,	(g)  projekt och företag som genomför cirkulär ekonomi genom att integrera energi- och resurseffektivitetaspekter i produktionen och produktlivscykeln, inbegripet hållbar försörjning och återvinning av råvaror och returråvaror,
Ändringsförslag    133 Förslag till förordning Bilaga II – led 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.  Utveckling av infrastruktur för digital konnektivitet, i synnerhet genom projekt som stöder utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet.	4.  Utveckling av infrastruktur för digital konnektivitet, i synnerhet genom projekt som stöder utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet, 5G-nät och förbättring av den digitala konnektiviteten och tillgången, särskilt på landsbygden och i perifera områden.
Ändringsförslag    134 Förslag till förordning Bilaga II – led 5 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  forskning, inbegripet forskningsinfrastruktur och stöd till den akademiska världen, och innovationsprojekt som bidrar till målen för [Horisont Europa],	(a)  stöd till forskningsinfrastruktur och forsknings- och innovationsprojekt på alla tematiska områden som definieras i och bidrar till målen för Horisont Europa,
Ändringsförslag    135 Förslag till förordning Bilaga II – led 5 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  företagsprojekt,	(b)  företagsprojekt, däribland yrkesutbildning och främjande av inrättandet av kluster och företagsnätverk,
Ändringsförslag    136 Förslag till förordning Bilaga II – led 5 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  samarbetsprojekt mellan den akademiska världen och näringslivet,	(d)  forsknings- och innovationsprojekt i samarbete mellan den akademiska världen, organisationer för forskning och innovation samt näringslivet, offentlig-privata partnerskap och civilsamhällets organisationer,
Ändringsförslag    137 Förslag till förordning Bilaga II – led 5 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(f)  nya effektiva hälso- och sjukvårdsprodukter, inbegripet läkemedel, medicintekniska produkter och avancerade terapiläkemedel.	(f)  nya, effektiva och tillgängliga hälso- och sjukvårdsprodukter, inbegripet läkemedel, medicintekniska produkter, diagnosmetoder och avancerade terapiläkemedel, nya antimikrobiella medel och innovativa utvecklingsprocesser som undviker djurförsök.
Ändringsförslag    138 Förslag till förordning Bilaga II – led 6 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6.  Utveckling och användning av digitala tekniker och tjänster, särskilt genom	6.  Utveckling, användning och utbyggnad av digitala tekniker och tjänster, särskilt genom
Ändringsförslag    139 Förslag till förordning Bilaga II – led 6 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  artificiell intelligens,	(a)  artificiell intelligens i linje med programmet för ett digitalt Europa, särskilt när det gäller etik,
Ändringsförslag    140 Förslag till förordning Bilaga II – led 6 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa)  kvantteknik,
Ändringsförslag    141 Förslag till förordning Bilaga II – led 6 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(fa)  robotteknik och automatisering.
Ändringsförslag    142 Förslag till förordning Bilaga II – led 7 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
7.  Ekonomiskt stöd till enheter som har upp till 3 000 anställda med särskild inriktning på små och medelstora företag och små börsnoterade företag, särskilt genom	7.  Ekonomiskt stöd till enheter som har upp till 3 000 anställda. Politikområdet små och medelstora företag ska endast inriktas på små och medelstora företag och små börsnoterade företag, särskilt genom
Ändringsförslag    143 Förslag till förordning Bilaga II – led 7 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  tillhandahållande av rörelsekapital och investeringar,	(a)  tillhandahållande av rörelsekapital och investeringar, särskilt med anknytning till åtgärder som verkar för en entreprenörsvänlig kultur och miljö och främjar bildandet av mikroföretag och små och medelstora företag samt deras tillväxt,
Ändringsförslag    144 Förslag till förordning Bilaga II – led 7 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  tilhandahållande av riskfinansiering från såddfasen till expansionsfasen, för att säkerställa tekniskt ledarskap i innovativa och hållbara sektorer.	(b)  tillhandahållande av riskfinansiering från såddfasen till expansionsfasen, för att säkerställa tekniskt ledarskap i innovativa och hållbara sektorer, inbegripet att öka deras digitalisering och innovationskapacitet och säkerställa deras internationella konkurrenskraft.
Ändringsförslag    145 Förslag till förordning Bilaga II – led 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
9.  Turism.	9.  Hållbar turism.
Ändringsförslag    146 Förslag till förordning Bilaga II – led 11 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin,	(a)  mikrofinansiering, finansiering av sociala företag, kvinnligt företagande, främjande av jämställdhet och den sociala ekonomin,
Ändringsförslag    147 Förslag till förordning Bilaga II – led 11 – led d – led i
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
i)  utbildning och fortbildning, inbegripet förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildningsinstitutioner, studentbostäder och digital utrustning,	i)  utbildning och fortbildning, inbegripet förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildningsinstitutioner, studentbostäder och digital utrustning samt studielån,
Ändringsförslag    148 Förslag till förordning Bilaga II – led 11 – led h
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(h)  innovativa lösningar på hälsoområdet, inbegripet hälsotjänster och nya vårdmodeller,	(h)  innovativa lösningar på hälsoområdet, inbegripet hälsotjänster, förvaltning av hälso- och sjukvårdssystem, e-hälsa, förebyggande medicin, precisionsmedicin och nya vårdmodeller,
Ändringsförslag    149 Förslag till förordning Bilaga II – led 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
12.  Utveckling av försvarsindustrin och därmed förstärkning av EU:s strategiska autonomi, särskilt genom stöd till	utgår
(a)  unionens försvars försörjningskedja, i synnerhet genom finansiellt stöd till små och medelstora samt medelstora börsnoterade företag,
(b)  företag som deltar i banbrytande innovationsprojekt inom försvarssektorn och nära relaterad teknik med dubbla användningsområden,
(c)  försvarssektorns försörjningskedja vid deltagande i kollaborativa forsknings- och utvecklingsprojekt, inbegripet sådana som stöds av Europeiska försvarsfonden,
(d)  forsknings- och utbildningsinfrastruktur avseende försvaret.
Ändringsförslag    150 Förslag till förordning Bilaga II – led 13 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  att främja konkurrenskraften hos rymdsystem och rymdtekniker, i synnerhet leveranskedjornas sårbarhet,	(b)  att främja konkurrenskraften hos rymdsystem och rymdtekniker, i synnerhet leveranskedjornas oberoende,
Ändringsförslag    151 Förslag till förordning Bilaga II – led 13 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  att stödja entreprenörskap inom rymdsektorn,	(c)  att stödja entreprenörskap inom rymdsektorn, även i fråga om utveckling i senare led,
Ändringsförslag    152 Förslag till förordning Bilaga II – led 13a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	13a.  Hav och oceaner genom utveckling av en hållbar blå ekonomi i linje med målen för den integrerade havspolitiken, särskilt genom
	(a) maritimt företagande,
	(b) en innovativ och konkurrenskraftig sjöfartsindustri,
	(c) maritima färdigheter och blå karriärer,
	(d) genomförande av målen för hållbar utveckling, särskilt mål nr 14 (livet under vattenytan),
	(e) marin förnybar energi och den cirkulära ekonomin.
Ändringsförslag    153 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Finansieringsvolym InvestEU (uppdelat efter politikområde)	1.  Finansieringsvolym InvestEU (uppdelat efter punkterna och leden för de stödberättigande områdena för finansierings- och investeringstransaktioner enligt bilaga II)
Ändringsförslag    154 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 1 – punkt 1.4a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.4a  Synergier med andra EU-program
Ändringsförslag    155 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.  InvestEU-finansieringens geografiska täckning (uppdelat efter politikområde)	2.  InvestEU-finansieringens geografiska täckning (uppdelad efter punkterna och leden för de stödberättigande områdena för finansierings- och investeringstransaktioner enligt bilaga II)
Ändringsförslag    156 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 2 – punkt 2.1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2.1a  Antal regioner som omfattas av projekten
Ändringsförslag    157 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 3 – punkt 3.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.2  Investeringar som stöder klimatmålen	3.2  Investeringar som stöder energi- och klimatmålen, och, i tillämpliga fall, uppdelade efter politikområde och kategori, samt andelen klimatrelevans
Ändringsförslag    158 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4 – punkt 4.1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.1  Energi: ytterligare förnybar energigenereringskapacitet installerad (MW)	4.1  Energi: ytterligare förnybar energigenereringskapacitet installerad (MW) per källa
Ändringsförslag    159 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4 – punkt 4.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.2  Energi: antal hushåll med förbättrad energiförbrukningsklass	4.2  Energi: antal hushåll, antal offentliga och kommersiella fastigheter med förbättrad energiförbrukningsklass, bland annat förbättringsgraden i fråga om klassificering eller likvärdiga siffror, eller antal hushåll som renoverats enligt standard för NNE-byggnader (nära-nollenergibyggnader) och passivhus
Ändringsförslag    160 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4 – punkt 4.3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.3  Digital: ytterligare hushåll med bredbandsanslutning på minst 100 Mbps med möjlighet till uppgradering till Gigabit-hastighet.	4.3  Digital: ytterligare hushåll samt kommersiella och/eller offentliga byggnader med bredbandsanslutning på minst 100 Mbps med möjlighet till uppgradering till Gigabit-hastighet, eller antal wi-fi-åtkomstpunkter som skapats.
Ändringsförslag    161 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4 – punkt 4.5a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4.5 a  Antal utbyggda infrastrukturpunkter för alternativa bränslen
Ändringsförslag    162 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4 – punkt 4.5b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4.5 b  Utsläppsminskningar: mängden minskade koldioxidutsläpp
Ändringsförslag    163 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 5 – punkt 5.1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5.1  Bidrag till målet att 3 % av unionens BNP ska investeras i forskning, utveckling och innovation.	5.1  Bidrag till målet att 3 % av unionens BNP ska investeras i forskning, utveckling och innovation i hela programmet.
Ändringsförslag    164 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 5 – punkt 5.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5.2  Antal stödda företag som bedriver forsknings- och innovationsprojekt	5.2  Antal stödda företag som bedriver forsknings- och innovationsprojekt i hela programmet
Ändringsförslag    165 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 5 –punkt 5.2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5.2 a  Antal projekt som tidigare fick stöd genom Horisont Europa och/eller programmet för ett digitalt Europa
Ändringsförslag    166 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 6 – punkt 6.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6.2  Antal stödda företag efter utvecklingsskede (tidigt skede, tillväxt/expansion)	6.2  Antal stödda företag efter utvecklingsskede (tidigt skede, tillväxt/expansion), i synnerhet innovativa små och medelstora företag
Ändringsförslag    167 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
7.  Sociala investeringar och kompetens	7.  Könsuppdelade uppgifter om sociala investeringar och kompetens

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Inrättande av InvestEU-programmet
Referensnummer	COM(2018)0439 – C8-0257/2018 – 2018/0229(COD)
Ansvarigt/Ansvariga utskott        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 14.6.2018	ECON 14.6.2018
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 14.6.2018
Associerat/Associerade utskott - Tillkännagivande i kammaren	5.7.2018
Föredragande av yttrande        Utnämning	Seán Kelly 13.6.2018
Artikel 55 – Gemensamt utskottsförfarande        Tillkännagivande i kammaren	5.7.2018
Behandling i utskott	10.9.2018
Antagande	5.11.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 5 8
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Zigmantas Balčytis, Bendt Bendtsen, José Blanco López, Jonathan Bullock, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Jakop Dalunde, Pilar del Castillo Vera, Ashley Fox, Theresa Griffin, Rebecca Harms, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Tilly Metz, Dan Nica, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Carolina Punset, Massimiliano Salini, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Lieve Wierinck, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Amjad Bashir, Mario Borghezio, Rosa D’Amato, Jens Geier, Benedek Jávor, Werner Langen, Marian-Jean Marinescu, Rupert Matthews, Gesine Meissner, Clare Moody, Markus Pieper, Sofia Sakorafa, Giancarlo Scottà, Davor Škrlec, Pavel Telička
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Michael Gahler, Ulrike Rodust

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

38	+
ALDE	Gesine Meissner, Morten Helveg Petersen, Carolina Punset, Pavel Telička, Lieve Wierinck
PPE	Bendt Bendtsen, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Pilar del Castillo Vera, Michael Gahler, Seán Kelly, Werner Langen, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Vladimir Urutchev, Anna Záborská
S&D	Zigmantas Balčytis, José Blanco López, Jens Geier, Theresa Griffin, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Edouard Martin, Clare Moody, Dan Nica, Miroslav Poche, Ulrike Rodust, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho
VERTS/ALE	Jakop Dalunde, Rebecca Harms, Benedek Jávor, Tilly Metz, Davor Škrlec

5	-
EFDD	Jonathan Bullock
GUE/NGL	Jaromír Kohlíček, Paloma López Bermejo, Sofia Sakorafa, Neoklis Sylikiotis

8	0
ECR	Amjad Bashir, Ashley Fox, Rupert Matthews, Evžen Tošenovský
EFDD	Rosa D'Amato, Dario Tamburrano
ENF	Mario Borghezio, Giancarlo Scottà

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (21.11.2018)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet
(COM(2018)0439 – C8‑0257/2018 – 2018/0229(COD))

Föredragande av yttrande (*): Wim van de Camp

(*)  Förfarande med associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

KORTFATTAD MOTIVERING

Bakgrund

Med InvestEU-programmet vill kommissionen mobilisera offentliga och privata investeringar för att möta befintliga investeringsluckor i områden som hållbara transporter och nya rörlighetsmodeller, förnybar energi och energieffektivitet, digitala anslutningar och digital teknik, forskning och innovation, klimat, miljö och resurser, utbildning och kompetens samt utveckling av små och medelstora företag. Genom att stödja projekt inom dessa områden bidrar programmet till EU:s politiska mål för hållbarheten, i synnerhet klimatåtgärder, konkurrenskraft och tillväxt för alla. Fonden InvestEU kommer att ge en EU-garanti på 38 miljarder euro för stöd till finansierings- och investeringsprojekt i programmet. Garantin motsvarar ett budgetanslag från EU på 15.2 miljarder euro eller en täckningsgrad på 40 %. InvestEU-fonden verkar inom fyra politikområden: hållbar infrastruktur, forskning, innovation och digitalisering, små och medelstora företag, samt sociala investeringar och kunskaper.

Transport ingår framför allt i området ”hållbar infrastruktur”, som omfattar infrastruktur, mobila tillgångar och användning av innovativ teknik. Detta område inkluderar även andra områden, såsom energi, digital konnektivitet, rymd och miljö. Stöd till investeringar ges under förutsättning att de bidrar till EU:s mål för miljö eller social hållbarhet. En andel på 11.5 miljarder, eller 30 % av den samlade EU-garantin, kommer att användas för stöd inom detta område, vilket motsvarar ett budgetanslag på 4,6 miljarder från EU. Eftersom InvestEU specifikt syftar till att stödja utvecklingen av de transeuropeiska transportnäten, bör man notera att InvestEU-programmet även ersätter de ekonomiska instrument som tidigare ingick i fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE).

InvestEU-programmet är en efterföljare och ersättare till den nuvarande Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som har stött transportprojekt med cirka 8 miljarder euro och resulterat i totala investeringar på cirka 24 miljarder euro, en andel på 13 % av de investeringar som har fått stöd inom detta område fram till våren 2018. Ytterligare Efsi-projekt kommer fortfarande att påverka ovannämnda fördelning. Å andra sidan är den andel av transportinvesteringarna som Efsi har bidragit till lägre än förväntat när man tar hänsyn till de stora budgetöverföringar som har gjorts från FSE till den ursprungliga Efsi.

Föredragandens ståndpunkt

Föredraganden välkomnar i stort förslaget att InvestEU ska vara ett verktyg som hjälper till att främja offentliga och privata investeringar i transportsektorn och därmed ger stora framsteg för att modernisera EU:s transportsystem. Investeringarna bör omfatta både infrastrukturen och de transeuropeiska transportnäten, däribland alternativa bränslen, laddningsstationer för elektriska fordon och intelligenta transportsystem, samt mer rörlighet generellt sett, dvs. nya former av rörlighet, utsläppssnåla fordon och nyckeltekniker för uppkopplade och automatiserade transporter. Det är visserligen viktigt att projekten bidrar till att nå klimatmålen, men InvestEU måste även lämna tillräckligt med utrymme för att möta stora samhällsmål inom transportsäkerhet, skapa sysselsättningstillfällen och erbjuda utbildning inom transport eller turism. Föredraganden föreslår därför ändringar för att förbättra förslaget och

-  förtydliga de transportspecifika områden som berättigar till stöd i bilaga I och som ska inkludera telematikprioriteringar i de transeuropeiska transportnäten, smart och hållbar rörlighet, underhåll och uppgradering av infrastruktur, i synnerhet väginfrastruktur, digital teknik i transportsektorn och anpassning av arbetskraften,

-  understryka behovet av att stödja utvecklingen av automatiska mobilitetslösningar,

-  fokusera särskilt på investeringsutmaningar i gränsöverskridande projekt,

-  säkerställa att projekten ges en geografisk balans mellan medlemsstaterna,

-  förtydliga att turistprojekt ska hjälpa till att ge sektorn en hållbar, innovativ och digital turism,

­  understryka att InvestEU bör bygga synergieffekter mellan transportsektorn, energisektorn, den digitala tekniken och andra branscher inom olika politiska områden,

­  behålla målet för de klimatpolitiska investeringarna på 40 %, såsom nyligen fastställdes för Efsi 2.0.

Dessutom anser föredraganden att InvestEU:s resurser ska användas på ett sätt som gör att programmet kan ge investeringar i konkreta transportprojekt på åtminstone samma Efsi-nivå. Därför bör minst 50 % av andelen för hållbar infrastruktur användas för transporter.

Slutligen konstaterar föredraganden att med kommissionens föreslagna ändringar flyttas styrningsstrukturen bort från Efsi-modellen, där EIB spelade en central roll, och skapar ytterligare nivåer där investeringsbesluten till viss del flyttar tillbaka till kommissionens avdelningar. Fokus för InvestEU bör ligga på att tillföra ett verkligt mervärde och skapa ytterligare investeringar, snarare än att fördubbla eller helt enkelt ersätta projekt som hade kunnat förverkligas utan stöd från fonden. Såväl styrningen som andra aspekter bör utredas ytterligare i de kommande förhandlingarna.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1 Förslag till förordning Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1)  År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.	(1)  År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen, något som ibland får allvarliga följder. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet, tilltagande ojämlikhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.
Ändringsförslag    2 Förslag till förordning Skäl 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2)  Utvärderingar har visat att de många olika finansieringsinstrument som sjösatts under den fleråriga budgetramen 2014–2020 har lett till vissa överlappningar. Denna mångfald har även skapat komplikationer för finansiella intermediärer och slutmottagare, som ställts inför olika regler om stödberättande och rapportering. Bristen på kompatibla regler har även gjort det svårare att kombinera flera EU-fonder, trots att sådana kombinationer skulle ha varit fördelaktiga för att stödja projekt som är i behov av olika typer av finansiering. En enda fond, kallad InvestEU-fonden, bör därför inrättas för att effektivisera stödet till slutmottagare genom integrering och förenkling av finansieringsmöjligheterna inom ett enda budgetgarantisystem, så att effekten av unionsåtgärderna ökar samtidigt som kostnaden för EU:s budget minskar.	(2)  Utvärderingar har visat att de många olika finansieringsinstrument som sjösatts under den fleråriga budgetramen 2014–2020 har lett till vissa överlappningar. Denna mångfald har även skapat komplikationer för finansiella intermediärer och slutmottagare, som ställts inför olika regler om stödberättigande och rapportering, vilket fungerar som ytterligare en hämsko för investeringar. Bristen på kompatibla regler har även gjort det svårare att kombinera flera EU-fonder, trots att sådana kombinationer skulle ha varit fördelaktiga för att stödja projekt som är i behov av olika typer av finansiering. En enda fond, kallad InvestEU-fonden, bör därför inrättas för att effektivisera stödet till slutmottagare genom integrering och förenkling av finansieringsmöjligheterna inom ett enda budgetgarantisystem, så att effekten av unionsåtgärderna ökar samtidigt som kostnaden för EU:s budget minskar.
Ändringsförslag    3 Förslag till förordning Skäl 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3)  Under de senaste åren har unionen antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar tillväxt och sysselsättning. Det handlar bl.a. om kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, försvaret och rymdstrategin för Europa. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.	(3)  Under de senaste åren har unionen haft ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar tillväxt och sysselsättning. Det handlar bl.a. om kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, paketet Ren energi för alla i EU, upprättandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, försvaret och rymdstrategin för Europa. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.
Ändringsförslag    4 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5)  InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft – inom bland annat innovation och digitalisering – hållbarheten i unionens ekonomiska tillväxt, samhällsresiliens, social delaktighet och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. För att åstadkomma detta bör den stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom bidrag från genomförandepartnerna. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att bidra till att uppnå unionens politiska mål.	(5)  InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft, inom bland annat hållbar infrastruktur, innovation och digitalisering, hållbarheten i unionens ekonomiska tillväxt, samhällsresiliens, social delaktighet och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. För att åstadkomma detta bör den stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom bidrag från genomförandepartnerna. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att bidra till att uppnå unionens politiska mål.
Ändringsförslag    5 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6)  InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar för att främja tillväxt, investeringar och sysselsättning och därmed bidra till ökad välfärd och rättvisare inkomstfördelning inom EU. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionens tillhandahåller via bidrag.	(6)  InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar för att främja tillväxt, investeringar och sysselsättning och därmed bidra till ökad välfärd, fattigdomsbekämpning och rättvisare inkomstfördelning inom EU. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör, där så är nödvändigt, vara ett komplement till det stöd unionen tillhandahåller via bidrag.
Ändringsförslag    6 Förslag till förordning Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer InvestEU-programmet att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom InvestEU-programmet väntas bidra med 30 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.	(9)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer InvestEU-programmet att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom InvestEU-programmet väntas bidra i enlighet med klimatmålen. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.
Motivering
I kommissionens förslag anges att 100 % av de föreslagna medlen ska gå till hållbar infrastruktur till stöd för klimatmålen. Detta är orimligt och kan hindra brådskande projekt inom digital infrastruktur och modernisering av transportinfrastrukturen, dvs. investeringar som har positiva klimateffekter genom till exempel effektivitetsvinster.
Ändringsförslag    7 Förslag till förordning Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10)  InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet kommer att följas genom ett klimatspårningssystem som kommissionen tagit fram i samarbete med genomförandepartner och det kommer på ett lämpligt sätt att följa de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar14] för att avgöra huruvida en verksamhet är miljömässigt hållbar.	(10)  InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet kommer att följas genom ett klimatspårningssystem som kommissionen tagit fram i samarbete med genomförandepartner och det kommer på ett lämpligt sätt att följa de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar14] för att avgöra huruvida en verksamhet är miljömässigt hållbar. InvestEU-fonden kommer även att bidra till att genomföra målen för hållbar utveckling inom EU:s politik och initiativ, med hållbar utveckling som en väsentlig vägledande princip.
_________________	_________________
14 COM(2018)353.	14 COM(2018)353.
Ändringsförslag    8 Förslag till förordning Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12)  Investeringsprojekt som erhåller betydande EU-stöd, särskilt inom området infrastruktur, bör hållbarhetssäkras i enlighet med vägledning som bör utvecklas av kommissionen i samarbete med genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet och med lämplig tillämpning av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och i överensstämmelse med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. Sådan vägledning bör inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor.	(12)  Investeringsprojekt som erhåller betydande EU-stöd, särskilt inom området infrastruktur, bör utvärderas utifrån deras europeiska mervärde, särskilt vad gäller hållbarheten, i enlighet med vägledning som bör utvecklas av kommissionen i samarbete med genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet och med lämplig tillämpning av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och i överensstämmelse med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. Sådan vägledning bör inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor.
Ändringsförslag    9 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur är grundläggande för att nå upp till unionens hållbarhetsmål, inbegripet energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på infrastrukturinvesteringar på områdena transport, energi – inbegripet energieffektivisering och förnybar energi – miljö, klimat, havsfrågor och digitalisering. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och samstämmigheten mellan relevanta unionsprogram. Med säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.	(13)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur är grundläggande för att nå upp till unionens mål om att skapa ett gemensamt europeiskt transportområde och uppfylla dess hållbarhetsmål, inbegripet energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på investeringar i konkret transport- och energiinfrastruktur, inbegripet energieffektivisering och förnybar energi, miljö, klimat, havsfrågor och digitalisering, till exempel genom stöd till utveckling och införande av intelligenta transportsystem. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och maximera synergieffekterna mellan relevanta unionsprogram inom områdena transport, energi och digital teknik. Med säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.
Ändringsförslag    10 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13a)  Transport- och rörlighetsprojekt stöter ofta på finansieringsproblem till följd av den lägre avkastningsgraden, det långa tidsperspektivet för investeringarna och den större risken och osäkerheten. För att nå en sektoriell balans i InvestEU-finansierade projekt och för att ta itu med problemet med suboptimala investeringar i transportinfrastruktur i EU, bör InvestEU:s rådgivningscentrum, tillsammans med kommissionen, vidta särskilda åtgärder för att underlätta att stöd från InvestEU kombineras med bidrag eller annan tillgänglig offentlig finansiering från unionen eller nationella budgetar och göra den enklare och mindre byråkratisk.
Ändringsförslag    11 Förslag till förordning Skäl 13b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13b)  Vägtrafikanternas säkerhet är en enorm utmaning för utvecklingen inom transportsektorn och vidtagandet av åtgärder och genomförandet av investeringar bidrar bara i begränsad utsträckning till att minska antalet personer som omkommer eller ådrar sig allvarliga skador i trafiken. InvestEU-programmet bör därför bidra till att stärka insatserna för att utveckla och införa teknik som gör fordon och väginfrastruktur säkrare.
Ändringsförslag    12 Förslag till förordning Skäl 13c (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13c)  Faktisk multimodalitet innebär en möjlighet att utforma ett effektivt och miljövänligt transportnät som utnyttjar samtliga transportmedels maximala potential och genererar synergieffekter mellan dem. InvestEU-programmet kan fungera som ett viktigt instrument till stöd för investeringar i multimodala transportknutpunkter, som trots sin stora ekonomiska potential och affärsnytta innebär betydande risker för privata investerare.
Ändringsförslag    13 Förslag till förordning Skäl 13d (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13d)  Uppkopplad och automatiserad rörlighet förväntas förändra transportsystemen världen över och EU bör vara världsledande i att utveckla säkra system för automatiserad rörlighet, ökad trafiksäkerhet och förbättrad hållbarhet. InvestEU bör bidra till att stärka unionens konkurrenskraft på detta område genom att stödja investeringar och utveckla och införa automatiska rörlighetslösningar för fordon och infrastruktur samt tillhörande digital teknik.
Motivering
Uppkopplad och automatiserad rörlighet utvecklas snabbt i hela världen. EU måste vara världsledare inom detta område för att säkerställa industrins konkurrenskraft, såsom anges i kommissionens meddelande om automatiserad rörlighet: en EU-strategi för framtidens rörlighet. InvestEU bör därför stödja innovation och införande av automatiserade rörlighetslösningar samt underliggande digital teknik inom områdena infrastruktur, fordon, informations- och kommunikationsteknik, robotteknik och artificiell intelligens.
Ändringsförslag    14 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a)  Turism är en viktig sektor för unionens ekonomi och InvestEU bör bidra till att stärka dess långsiktiga konkurrenskraft genom att stödja åtgärder som syftar till att gå över till en hållbar, innovativ och digital turism.
Ändringsförslag    15 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15a)  Eftersom digitaliseringen även berör turismnäringen bör denna näring erhålla stöd ur InvestEU-fonden i form av specifika åtgärder.
Ändringsförslag    16 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16)  Små och medelstora företag spelar en avgörande roll i unionen. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk och ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering och innovationer samt genom att utbilda sin personal. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Svårigheterna att få tillgång till kapital är än större för små och medlestora företag vars verksamhet är inriktad på imateriella tillgångar. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt och utveckling, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. InvestEU-fonden bör tillhandahålla möjligheten att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter.	(16)  Små och medelstora företag spelar en avgörande roll i unionen. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk, ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet och saknar kapital. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering och innovationer samt genom att utbilda sin personal. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Svårigheterna att få tillgång till kapital är än större för små och medelstora företag vars verksamhet är inriktad på immateriella tillgångar. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt och utveckling, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. InvestEU-fonden bör tillhandahålla möjligheten att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter.
Ändringsförslag    17 Förslag till förordning Skäl 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17)  I enlighet med diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension och den europeiska pelaren16 för sociala rättigheter17 är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning och hälso- och sjukvård. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, bidra till att öka sysselsättningen, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller solidaritet mellan generationerna, hälso- och sjukvårdssektorn, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, ungas roll och plats i samhället samt sårbara grupper , inbegripet medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja europeisk kultur och kreativitet. För att stävja de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på humankapital, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och nya socialekonomiska affärsmodeller som sociala investeringar och utfallsbaserade ersättningsmodeller inom välfärdssektorn (social outcomes contracting). InvestEU-programmet bör stärka framväxande sociala ekosystem, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag och sociala företag för att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU18 identifieras investeringsgap inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning, hälso- och sjukvård och bostäder, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från stiftelser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.	(17)  I enlighet med diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension och den europeiska pelaren16 för sociala rättigheter17 är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning och hälso- och sjukvård. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå och riktar sig till branscher, såsom transportbranschen, som har problem med brist på arbetskraft, anpassning till ny teknik och anställningsmöjligheter för kvinnor. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, bidra till att öka sysselsättningen, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller solidaritet mellan generationerna, hälso- och sjukvårdssektorn, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, ungas roll och plats i samhället samt sårbara grupper , inbegripet medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja europeisk kultur, turism och kreativitet. För att stävja de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på mänskliga resurser, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och nya socialekonomiska affärsmodeller som sociala investeringar och utfallsbaserade ersättningsmodeller inom välfärdssektorn (social outcomes contracting). InvestEU-programmet bör stärka framväxande sociala ekosystem, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag och sociala företag för att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU18 identifieras investeringsgap inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning, hälso- och sjukvård och bostäder, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från stiftelser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.
__________________	__________________
16 COM(2017) 206.	16 COM(2017) 206.
17 COM(2017) 250.	17 COM(2017) 250.
18 Publicerat som European Economy Discussion Paper 074 i januari 2018.	18 Publicerat som European Economy Discussion Paper 074 i januari 2018.
Ändringsförslag    18 Förslag till förordning Skäl 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19)  Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenterna bör vara inriktad på unionsomfattande marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt. Stödda åtgärder bör bidra med ett tydligt europeiskt mervärde. Medlemsstatskomponenten bör ge medlemsstaterna möjlighet att bidra med en andel av sina fondmedel under delad förvaltning till EU-garantin för att använda denna för finansierings- eller investeringstransaktioner som syftar till att åtgärda särskilda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom sina egna territorier, inbegripet i utsatta och avlägset belägna områden, såsom unionens yttersta randområden, och därigenom uppnå målen för fonden under delad förvaltning. Åtgärder som finansieras av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte överlappa eller tränga undan privat finansiering, eller störa konkurrensen på den inre marknaden.	(19)  Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenterna bör vara inriktad på unionsomfattande marknadsmisslyckanden, särskilt i samband med gränsöverskridande projekt, eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt. Stödda åtgärder bör bidra med ett tydligt europeiskt mervärde. Medlemsstatskomponenten bör ge medlemsstaterna möjlighet att bidra med en andel av sina fondmedel under delad förvaltning till EU-garantin för att använda denna för finansierings- eller investeringstransaktioner som syftar till att åtgärda särskilda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom sina egna territorier, inbegripet i utsatta och avlägset belägna områden, såsom unionens yttersta randområden, och därigenom uppnå målen för fonden under delad förvaltning. Åtgärder som finansieras av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte överlappa eller tränga undan privat finansiering, eller störa konkurrensen på den inre marknaden.
Ändringsförslag    19 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24)  EU-garantin, som ligger till grund för InvestEU-fonden bör genomföras indirekt genom kommissionen av genomförandepartner som når ut till slutmottagarna. Ett granatiavtal varigenom garantikapacitet avsätts från InvestEU-fonden bör ingås mellan kommissionen och var och en av genomförandepartnerna för att stödja deras finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller InvestEU-fondens mål och kriterier för stödberättigande. InvestEU-fonden bör få en särskild styrningsstruktur för att säkerställa att EU-garantin används på lämpligt sätt.	(24)  EU-garantin, som ligger till grund för InvestEU-fonden bör genomföras indirekt genom kommissionen av genomförandepartner som når ut till slutmottagarna. Ett garantiavtal varigenom garantikapacitet avsätts från InvestEU-fonden bör ingås mellan kommissionen och var och en av genomförandepartnerna för att stödja deras finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller InvestEU-fondens mål och kriterier för stödberättigande. InvestEU-fonden bör få en särskild styrningsstruktur för att säkerställa att EU-garantin används på lämpligt sätt, men samtidigt bör onödig byråkrati undvikas.
Ändringsförslag    20 Förslag till förordning Skäl 30
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30)  För att säkerställa att investeringar inom ramen för EU-komponenten i InvestEU fokuserar på marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer på unionsnivå, men samtidigt uppfyller målen att nå största möjliga geografiska spridning, bör EU-garantin tilldelas genomförandepartner, som ensamma eller tillsammans med andra genomförandepartner, kan täcka minst tre medlemsstater. Man räknar dock med att ungefär 75 % av EU-garantin inom ramen för EU-komponenten skulle tilldelas till genomförandepartner eller partner som kan erbjuda finansiella produkter inom ramen för InvestEU-fonden i samtliga medlemsstater.	(30)  För att säkerställa att investeringar inom ramen för EU-komponenten i InvestEU fokuserar på marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer på unionsnivå, men samtidigt uppfyller målen att nå största möjliga geografiska spridning, bör EU-garantin tilldelas genomförandepartner, som ensamma eller tillsammans med andra genomförandepartner, kan täcka minst två medlemsstater. Man räknar dock med att ungefär 75 % av EU-garantin inom ramen för EU-komponenten skulle tilldelas till genomförandepartner eller partner som kan erbjuda finansiella produkter inom ramen för InvestEU-fonden i samtliga medlemsstater.
Ändringsförslag    21 Förslag till förordning Skäl 33
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(33)  InvestEU-fonden bör göra det möjligt att i lämpliga fall kombinera bidrag, finansieringsinstrument, eller båda, som finansieras genom unionsbudgeten eller EU:s utsläppshandelssystems (ETS) innovationsfond, med den garantin i situationer där detta är nödvändigt för att på stödja investeringar som ska åtgärda vissa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.	(33)  InvestEU-fonden bör göra det möjligt att i lämpliga fall kombinera bidrag, finansieringsinstrument, eller båda, som finansieras genom unionsbudgeten eller genom andra ad hoc-medel, t.ex. EU:s utsläppshandelssystems (ETS) innovationsfond, med den garantin i situationer där detta är nödvändigt för att på stödja investeringar som ska åtgärda vissa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.
Ändringsförslag    22 Förslag till förordning Skäl 35
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(35)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör stödja utvecklingen av en databas med tillförlitlig information om investeringsprojekt inom varje politikområde. Dessutom bör en sektorsövergripande del av InvestEU-programmet införas för att säkerställa en enda kontaktpunkt och stöd till projektutveckling inom sektorsövergripande politikområden för centralt förvaltade unionsprogram.	(35)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör stödja utvecklingen av en databas med tillförlitlig information om investeringsprojekt inom varje politikområde, för att se till att en effektiv geografisk diversifiering upprätthålls och därmed bidra till unionens mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och minska de regionala skillnaderna. Rådgivningscentrumet bör särskilt uppmärksamma små, gränsöverskridande projekt och EU-projekt som ger ett mervärde. Dessutom bör en sektorsövergripande del av InvestEU-programmet införas för att säkerställa en enda kontaktpunkt och stöd till projektutveckling inom sektorsövergripande politikområden för centralt förvaltade unionsprogram.
Ändringsförslag    23 Förslag till förordning Skäl 36
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(36)  I syfte att säkerställa en stor geografisk täckning för rådgivningstjänsterna inom unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör InvestEU:s rådgivningscentrum vid behov och med beaktande av befintliga stödsystem inrätta en lokal närvaro, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats.	(36)  I syfte att säkerställa en stor och rättvis geografisk täckning för rådgivningstjänsterna inom unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör InvestEU:s rådgivningscentrum med beaktande av befintliga stödsystem inrätta en lokal närvaro i varje medlemsstat, särskilt i de områden som är mindre framgångsrika vid tilldelningen av kontrakt, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats.
Ändringsförslag    24 Förslag till förordning Skäl 37
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(37)  Vad gäller InvestEU-fonden finns ett behov av kapacitetsuppbyggnadsstöd för att utveckla organisatorisk kapacitet och marknadsgarantverksamhet behövs för att initiera kvalitetsprojekt. Dessutom är målet att skapa förutsättningar för att öka det potentiella antalet stödberättigade mottagare i framväxande marknadssegment, i synnerhet där enskilda projekt till följd av sin begränsade storlek avsevärt höjer transaktionskostnaderna på projektnivå, såsom för det ekosystem som utgörs av social finansiering. Kapacitetsuppbyggnadsstöd bör därför vara ett komplement till och vara utöver åtgärder som vidtagits enligt andra unionsprogram som täcker särskilda politikområden.	(37)  Vad gäller InvestEU-fonden finns ett behov av kapacitetsuppbyggnadsstöd för att utveckla organisatorisk kapacitet och marknadsgarantverksamhet behövs för att initiera kvalitetsprojekt, i synnerhet i mindre utvecklade länder. Dessutom är målet att skapa förutsättningar för att öka det potentiella antalet stödberättigade mottagare i framväxande marknadssegment, i synnerhet där enskilda projekt till följd av sin begränsade storlek avsevärt höjer transaktionskostnaderna på projektnivå, såsom för det ekosystem som utgörs av social finansiering. Kapacitetsuppbyggnadsstöd bör därför vara ett komplement till och vara utöver åtgärder som vidtagits enligt andra unionsprogram som täcker särskilda politikområden.
Ändringsförslag    25 Förslag till förordning Skäl 47
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(47)  InvestEU-programmet bör syfta till att hantera EU-omfattande marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och möjliggöra unionsomfattande marknadstester av innovativa finansiella produkter samt tillhandahålla system för att sprida dessa, med avseende på nyuppkomna eller komplexa marknadsmisslyckanden. Därför är åtgärder på EU-nivå motiverade.	(47)  InvestEU-programmet bör syfta till att hantera EU-omfattande marknadsbrister och marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och möjliggöra unionsomfattande marknadstester av innovativa finansiella produkter samt tillhandahålla system för att sprida dessa, med avseende på nyuppkomna eller komplexa marknadsmisslyckanden. Därför är åtgärder på EU-nivå motiverade.
Ändringsförslag    26 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Genom denna förordning inrättas InvestEU-fonden som ska ställa en EU-garanti för finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av genomförandepartner till stöd för unionens inre politik	Genom denna förordning inrättas InvestEU-fonden som ska ställa en EU-garanti för finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av genomförandepartner till stöd för unionens inre politik och fastställs formerna för relationerna med de olika partnerna inom ramen för denna förordning
Ändringsförslag    27 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  Hållbar ekonomi och tillväxt i unionen.	(b)  Hållbar ekonomi och tillväxt i unionen, inklusive klimatmål.
Ändringsförslag    28 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  Integration av unionens kapitalmarknader och en starkare inre marknad, inbegripet lösningar för att minska kapitalmarknadernas fragmentering i unionen, diversifiera källorna till finansiering för unionens företag och främja hållbar finansiering.	(d)  Integration av unionens kapitalmarknader och en starkare inre marknad, inbegripet lösningar för att minska kapitalmarknadernas fragmentering i unionen, diversifiera källorna till finansiering för unionens företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, och främja hållbar finansiering.
Ändringsförslag    29 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(da)  Uppnåendet av unionens klimatmål och långsiktig nytta för miljö och samhälle.
Ändringsförslag    30 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  Att öka tillgången till och utbudet av mikrofinansiering och finansiering till sociala företag, stödja finansierings- och investeringstransaktioner som rör sociala investeringar och kompetens samt utveckla och stärka marknaderna för sociala investeringar på de områden som avses i artikel 7.1 d.	(d)  Att underlätta tillgången till mikrofinansiering och finansiering till sociala företag, stödja finansierings- och investeringstransaktioner som hör samman med sociala investeringar och kompetens samt utveckla och stärka marknaderna för sociala investeringar på de områden som avses i artikel 7.1 d.
Ändringsförslag    31 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(da)  Att öka välfärden i EU genom att minska fattigdomen och främja en rättvisare inkomstfördelning.
Ändringsförslag    32 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led db (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(db)  Att stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar i syfte att främja tillväxt, investeringar och sysselsättning.
Ändringsförslag    33 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EU-garantin för användning inom den EU-komponent som avses i artikel 8.1 a ska vara 38 000 000 000 EUR (i löpande priser). Avsättningsnivån ska vara 40 %.	EU-garantin för användning inom den EU-komponent som avses i artikel 8.1 a ska vara 38 000 000 000 EUR (i löpande priser). Avsättningsnivån ska vara 40 %, dvs. 15 200 000 000 EUR (13 065 000 000 EUR i löpande priser).
Ändringsförslag    34 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Ett tilläggsbelopp kan tillhandahållas från EU-garantin för medlemsstatskomponenten som avses i artikel 8.1 b, förutsatt att medlemsstaterna i enlighet med [artikel 10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer28] och artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer29] anslår motsvarande belopp.	Ett tilläggsbelopp kan tillhandahållas från EU-garantin för den medlemsstatskomponent som avses i artikel 8.1 b, förutsatt att medlemsstaternas nationella och regionala myndigheter, i enlighet med [artikel 10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer]28 och artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer]29 anslår motsvarande belopp.
__________________	__________________
	1aÅterstår att fyllas i
	1bÅterstår att fyllas i
28
29
Ändringsförslag    35 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.  Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 första stycket återfinns i bilaga I till denna förordning. Kommissionen får, om lämpligt, ändra beloppen i bilaga I med högst 15 % för varje mål. Den ska underrätta Europaparlamentet och rådet om varje ändring.	2.  Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 första stycket återfinns i bilaga I till denna förordning. Kommissionen får, om lämpligt, ändra beloppen i bilaga I med högst 15 % för varje mål. Den ska underrätta Europaparlamentet och rådet om varje ändring.
Ändringsförslag    36 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a.  Om det skulle behövas nya belopp ska dessa tas från flexibilitetsmarginalerna eller flexibilitetsinstrumentet inom ramen för unionens årliga budget, men aldrig från budgetposter eller redan fördelade anslag.
Ändringsförslag    37 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.  Det belopp som avses i punkt 3 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av InvestEU-programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.	4.  Det belopp som avses i punkt 3 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av InvestEU-programmet, såsom information, utbildning, förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.
Ändringsförslag    38 Förslag till förordning Artikel 5 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för deras deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.	(b)  Anslutande länder och kandidatländer i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för deras deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.
Ändringsförslag    39 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  InvestEU-fonden ska användas inom följande fyra politikområden för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom dessa områden:	1.  InvestEU-fonden ska användas inom följande fyra politikområden för att åtgärda marknadsbrister eller marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom dessa områden, inklusive i de yttersta randområdena.
Ändringsförslag    40 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, energi, digital konnektivitet, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och vatten, avfall, natur och annan miljöinfrastruktur, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, eller uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.	(a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, inklusive multimodal transport, turism, energi, med fokus på hållbara energikällor och energieffektivitet, digital konnektivitet, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och inlandsvatten, avfall, natur och annan miljöinfrastruktur, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, eller uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.
Ändringsförslag    41 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur (inbegripet subventionerat boende och studentboende). social innovation, hälso- och sjukvård samt långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella aktiviteter med ett socialt syfte, integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.	(d)  Politikområdet sociala investeringar, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin, en rättvis övergång för arbetare, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur, hälso- och sjukvård samt långtidsvård, i synnerhet med fokus på de fattigare människorna i samhället, samt integration av de mest utsatta personerna, däribland tredjelandsmedborgare som är lagligt bosatta i en av EU:s medlemsstater.
Ändringsförslag    42 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Finansierings- och investeringstransaktioner inom politikområdet hållbar infrastruktur enligt punkt 1 a ska omfattas av hållbarhetssäkring för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa konsekvenserna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. När projektansvariga söker finansiering ska de därför ge lämplig information för detta ändamål med användning av riktlinjer som kommissionen utarbetar. Projekt under en viss storlek som preciseras i riktlinjerna ska undantas från säkringen.	Finansierings- och investeringstransaktioner inom politikområdet hållbar infrastruktur enligt punkt 1 a ska omfattas av hållbarhetssäkring för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa konsekvenserna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. När projektansvariga söker finansiering ska de därför ge lämplig information för detta ändamål med användning av riktlinjer som kommissionen utarbetar i form av en delegerad akt, med beaktande av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar (COM(2018)353]. I förekommande fall får projekt under en viss storlek som preciseras i riktlinjerna undantas från säkringen.
Ändringsförslag    43 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 – stycke 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a)  när det gäller klimatanpassning – säkerställa motståndskraften mot potentiella negativa effekter från klimatförändringar genom en bedömning av sårbarhet och risk, inklusive relevanta anpassningsåtgärder, och, när det gäller begränsning av klimatförändringarna – integrera kostnaderna för växthusgasutsläpp och de positiva effekterna av begränsningsåtgärder i kosnads-nyttoanalysen,	a)  när det gäller klimatanpassning – säkerställa motståndskraften mot potentiella negativa effekter från klimatförändringar genom en bedömning av sårbarhet och risk, inklusive relevanta anpassningsåtgärder, och, när det gäller begränsning av klimatförändringarna – integrera kostnaderna för växthusgasutsläpp och de positiva effekterna av begränsningsåtgärder i kostnads-nyttoanalysen, samt säkerställa efterlevnad av EU:s miljömål och miljöstandarder,
Ändringsförslag    44 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 – stycke 2 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca)  beräkna de positiva effekter för att uppnå EU:s klimat- och energimål som finns fastställda i EU:s klimat- och energieffektivitetsstrategier,
Ändringsförslag    45 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.  Genomförandepartner ska tillhandahålla information för att göra det möjligt att spåra investeringar som bidrar till att uppnå unionens klimat- och miljömål på grundval av riktlinjer som kommissionen tillhandahåller.	4.  Genomförandepartner ska tillhandahålla information för att göra det möjligt att spåra investeringar som bidrar till att uppnå unionens klimat- och miljömål på grundval av riktlinjer som kommissionen tillhandahåller samt bedöma om åtgärderna överensstämmer med förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar (COM(2018)0353).
Ändringsförslag    46 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5.  Genomförandepartner ska ha som mål att minst 50 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att uppnå unionens klimat- och miljömål.	5.  Genomförandepartner ska ha som mål att minst 40 % av de investeringar som stöder verksamhet inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att uppnå unionens klimat- och miljömål, för att uppfylla åtaganden i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP21).
Ändringsförslag    47 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a.  Kommissionen ska tillsammans med genomförandepartnerna sträva efter att den del av budgetgarantin som används för politikområdet hållbar infrastruktur ska fördelas i syfte att uppnå balans mellan åtgärderna på de olika områdena.
Ändringsförslag    48 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 5b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5b.  Inom transportområdet ska minst 10 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur bidra till att nå unionens mål om noll döda och allvarligt skadade i trafiken senast 2050 samt till att renovera järnvägs- och vägbroar för att öka säkerheten.
Ändringsförslag    49 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – led a – led iii
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(iii)  Nya eller komplexa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, för att utveckla nya finansiella lösningar och marknadsstrukturer.	(iii)  Nya eller komplexa marknadsmisslyckanden, multinationella gränsöverskridande projekt, eller suboptimala investeringssituationer, för att utveckla nya finansiella lösningar och marknadsstrukturer.
Ändringsförslag    50 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – led a – led iiia (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(iiia)  intensifierat samarbete i fråga om utformning, förberedande och genomförande av gränsöverskridande transportprojekt
Ändringsförslag    51 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  En medlemsstatskomponent med inriktning på att åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera medlemsstater för att uppnå målen för de fonder under delad förvaltning som bidrar.	(b)  En medlemsstatskomponent med inriktning på att åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera medlemsstater för att uppnå målen för de fonder under delad förvaltning som bidrar. Ett bidragsavtal kan också ingås mellan en regional myndighet i en medlemsstat och kommissionen. Ett sådant avtal ska möjliggöra investeringar i den bidragande regionen och ska omfattas av samma villkor i enlighet med artikel 9 i förordningen.
Ändringsförslag    52 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Den berörda medlemsstaten och kommissionen ska ingå överenskommelsen om medverkan eller en ändring av den inom fyra månader efter kommissionens beslut om att anta partnerskapsavtalet eller den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller samtidigt med kommissionens beslut om ändring av ett program eller en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken.	Den berörda medlemsstaten och kommissionen ska ingå överenskommelsen om medverkan eller en ändring av den inom tre månader efter kommissionens beslut om att anta partnerskapsavtalet eller den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller samtidigt med kommissionens beslut om ändring av ett program eller en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken.
Ändringsförslag    53 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  Gränsöverskridande projekt mellan enheter som är belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till ett eller flera tredjeländer, inklusive anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Europeiska frihandelssammanslutningen, eller till ett utomeuropeiskt land eller territorium enligt bilaga II till EUF-fördraget, eller till ett associerat tredjeland, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier.	(a)  Gränsöverskridande projekt mellan enheter som är belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till ett eller flera tredjeländer, inklusive anslutande länder och kandidatländer, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Europeiska frihandelssammanslutningen, eller till ett utomeuropeiskt land eller territorium enligt bilaga II till EUF-fördraget, eller till ett associerat tredjeland, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier.
Ändringsförslag    54 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För EU-komponenten ska de behöriga motparterna ha uttryckt sitt intresse och kunna täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst tre medlemsstater. Genomförandepartner kan också tillsammans täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst tre medlemsstater genom att bilda en grupp.	För EU-komponenten ska de behöriga motparterna ha uttryckt sitt intresse och kunna täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst två medlemsstater. Genomförandepartner kan också tillsammans täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst två medlemsstater genom att bilda en grupp. Detta villkor kan uppfyllas genom finansiering och investeringar i en region i en medlemsstat.
Ändringsförslag    55 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För medlemsstatskomponenten får den berörda medlemsstaten föreslå en eller flera behöriga motparter som genomförandepartner bland dem som har uttryckt sitt intresse i enlighet med artikel 9.3 c.	För medlemsstatskomponenten får den nationella eller regionala myndigheten i den berörda medlemsstaten eller regionen föreslå en eller flera behöriga motparter som genomförandepartner bland dem som har uttryckt sitt intresse i enlighet med artikel 9.3 c.
Ändringsförslag    56 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Om den berörda medlemsstaten inte föreslår en genomförandepartner, ska kommissionen förfara i enlighet med andra stycket i denna punkt för att välja ut genomförandepartner bland dem som kan täcka finansierings- och investeringstransaktioner i det berörda geografiska området.	Om den berörda medlemsstaten eller regionen inte föreslår en genomförandepartner, ska kommissionen förfara i enlighet med andra stycket i denna punkt för att välja ut genomförandepartner bland dem som kan täcka finansierings- och investeringstransaktioner i det berörda geografiska området.
Ändringsförslag    57 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  Den uppnår geografisk diversifiering.	(d)  Den uppnår en balanserad geografisk diversifiering mellan medlemsstaterna.
Ändringsförslag    58 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Ersättning för risktagande ska fördelas mellan unionen och en genomförandepartner i förhållande till deras respektive del i risktagandet i en portfölj av finansierings- och investeringstransaktioner eller, i förekommande fall, i enskilda transaktioner. Genomförandepartnern ska ha en lämplig exponering på egen risk mot finansiering- och investeringstransaktioner som stöds av EU-garantin, såvida inte undantagsvis de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras är av sådan art att genomförandepartnern inte rimligen kan bidra till den med sin egen kapacitet att bära risker.	1.  Ersättning för risktagande ska fördelas mellan unionen och en genomförandepartner i förhållande till deras respektive del i risktagandet i en portfölj av finansierings- och investeringstransaktioner eller, i förekommande fall, i enskilda transaktioner. Genomförandepartnern ska ha en balanserad exponering på egen risk mot finansierings- och investeringstransaktioner som stöds av EU-garantin, och därmed första-förlustgarantin, såvida inte undantagsvis de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras är av sådan art att genomförandepartnern inte rimligen kan bidra till den med sin egen kapacitet att bära risker.
Ändringsförslag    59 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a.  Protokollen från kommitténs möten ska vara tillgängliga för allmänheten på en särskild webbplats.
Ändringsförslag    60 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	InvestEU:s rådgivningscentrum ska ge råd på nationell, regional och lokal nivå, inklusive i de yttersta randområdena, för att främja projekt med målet att sociala och miljömässiga aspekter ska beaktas under hela projektcykeln. Sådant stöd ska omfatta projektutveckling och kapacitetsuppbyggnad.
Ändringsförslag    61 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 2 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(fa)  Genomföra kommunikationsåtgärder för att öka medvetenheten om det stöd för projektansvariga och finansiella och andra intermediärer som tillhandahålls av rådgivningscentrumet, och mer allmänt om de möjligheter som erbjuds av InvestEU.
Ändringsförslag    62 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Kommissionen ska inrätta InvestEU-portalen. Den ska vara en lättillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger relevant information för varje projekt.	1.  Kommissionen ska inrätta InvestEU-portalen. Den ska vara en på samtliga officiella EU-språk tillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger relevant information för varje projekt.
Ändringsförslag    63 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a.  Kommissionen ska fastställa en metod för att ta fram kvalitetsindikatorer för att exakt kunna bedöma vilka framsteg som har gjorts för att nå målen i artikel 3. Kommissionen ska utgående från dessa metoder komplettera bilaga III senast den 1 januari 2021.
Ändringsförslag    64 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförande och resultat samlas in vid rätt tidpunkt på ett resurseffektivt och ändamålsenligt sätt. Rapporteringskrav som står i proportion till detta ska därför åläggas genomförandepartner och andra mottagare av unionsmedel, beroende på vad som är tillämpligt.	3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförande och resultat lämpar sig för en ingående analys av vilka framsteg som gjorts och vilka svårigheter som framkommit, samt att uppgifterna samlas in vid rätt tidpunkt på ett resurseffektivt och ändamålsenligt sätt. Rapporteringskrav som står i proportion till detta ska därför åläggas genomförandepartner och andra mottagare av unionsmedel, beroende på vad som är tillämpligt. Rapporteringssystemet ska ge en tydlig kartläggning av de politikområden som anges för de stödberättigande områden för finansierings- och investeringstransaktioner som fastställs i bilaga II.
Ändringsförslag    65 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Utvärderingar ska göras i tillräckligt god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.	1.  Utvärderingar ska göras i tillräckligt god tid för att kunna användas i beslutsprocessen. Utvärderingarna ska även ge underlag för en kvalitativ bedömning av framstegen i riktning mot uppnåendet av de mål som anges i artikel 3.
Ändringsförslag    66 Förslag till förordning Artikel 24 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	EU-garantin samt utbetalningar och återkrav enligt denna, liksom insatser inom ramen för InvestEU-programmet, ska granskas av revisionsrätten. Revisionsrättens särskilda rapport ska utfärdas 18 månader efter att denna förordning har trätt i kraft.
Ändringsförslag    67 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	I enlighet med artikel 4 i denna förordning får denna fördelning ändras under budgetåret beroende på hur målen i artikel 3.2 i denna förordning utvecklar sig.
Ändringsförslag    68 Förslag till förordning Bilaga II – led 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  expansion i fråga om generering, leverans och användning av ren och hållbar förnybar energi,	(a)  expansion i fråga om generering och främjande av snabb utbyggnad, leverans och användning av ren och hållbar förnybar energi,
Ändringsförslag    69 Förslag till förordning Bilaga II – led 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  produktion och leverans av syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala källor, alternativa bränslen,	(d)  produktion och leverans av syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala källor, alternativa bränslen för alla transportsätt,
Ändringsförslag    70 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.  Utveckling av hållbar transportinfrastruktur och utrustning och innovativa tekniker i enlighet med unionens transportprioriteringar och de åtaganden som gjorts enligt Parisavtalet, särskilt genom	2.  Utveckling av hållbar och säker transportinfrastruktur, rörlighetslösningar och utrustning och innovativa tekniker i enlighet med unionens transportprioriteringar och de åtaganden som gjorts enligt Parisavtalet, särskilt genom
Ändringsförslag    71 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  projekt till stöd för utveckling av TEN-T-infrastrukturen, inbegripet urbana knutpunkter, kust- och inlandhamnar, multimodala terminaler och sammanlänkning med huvudnätverk,	(a)  projekt till stöd för utveckling av TEN-T-infrastrukturen, inbegripet urbana knutpunkter, kust- och inlandhamnar, flygplatser, multimodala terminaler och sammanlänkning med huvudnätverk, samt de telematikapplikationer som beskrivs i förordning EU (nr) 1315/2013.
Ändringsförslag    72 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa)  infrastrukturprojekt inom de transeuropeiska transportnäten som ska kunna användas av minst två olika transportslag, särskilt multimodala godsterminaler och passagerarknutpunkter,
Ändringsförslag    73 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  projekt för smart och hållbar mobilitet i städer (inriktade på utsläppssnåla urbana transportsätt, tillgänglighet, luftföroreningar och buller, energikonsumtion och olyckor),	(b)  projekt för smart och hållbar mobilitet i städer, inklusive inre vattenvägar och flygtrafik, (inriktade på utsläppssnåla urbana transportsätt, icke-diskriminerande tillgänglighet, luftföroreningar och buller, energikonsumtion och förbättrad säkerhet för bland annat cyklister och fotgängare),
Ändringsförslag    74 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  stöd till förnyelse och efterhandsanpassning av rörliga tillgångar på transportområdet med sikte på att sprida användningen av lösningar för utsläppssnål mobilitet,	(c)  stöd till förnyelse och efterhandsanpassning av rörliga tillgångar på transportområdet med sikte på att sprida användningen av lösningar för utsläppssnål mobilitet, inklusive användning av alternativa och syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala källor inom alla transporttyper,
Ändringsförslag    75 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt och kusthamnar,	(d)  järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt, infrastruktur för inre vattenvägar och kusthamnar och sjömotorvägar,
Ändringsförslag    76 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e)  alternativ bränsleinfrastruktur, inbegripet infrastruktur för elektrisk laddning.	(e)  alternativ bränsleinfrastruktur för alla transportslag, inbegripet infrastruktur för elektrisk laddning.
Ändringsförslag    77 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led ea (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ea)  smarta och hållbara rörlighetsprojekt som inriktar sig på
	– trafiksäkerhet (inklusive förbättrad säkerhet för förare och passagerare och minskat antalet olyckor med dödlig utgång och antalet personer som ådrar sig allvarliga skador),
	– tillgänglighet (även i landsbygdsområden),
	– utsläppsminskning,
	– utveckling och införandet av ny transporttekning och nya transporttjänster, i synnerhet av små och medelstora företag och i samband med uppkopplade och autonoma transportslag samt integrerade biljettsystem.
Ändringsförslag    78 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led eb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(eb)  projekt för att upprätthålla eller uppgradera befintlig transportinfrastruktur, inklusive motorvägar inom de transeuropeiska transportnäten, för att vid behov uppgradera, upprätthålla eller förbättra trafiksäkerheten, utveckla ITS-tjänster eller garantera integriteten och standarderna i infrastrukturen, i synnerhet när det gäller säkra parkeringsplatser och parkeringsanläggningar, stationer med alternativa bränslen och elektriska laddningssystem,
Ändringsförslag    79 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led ec (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ec)  väginfrastruktur för transport i sammanhållningsländer, mindre utvecklade regioner eller gränsöverskridande transportprojekt,
Ändringsförslag    80 Förslag till förordning Bilaga II – led 6 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa)  integritetsskydd och skydd av personuppgifter
Ändringsförslag    81 Förslag till förordning Bilaga II – led 6 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(f)  andra avancerade digitala tekniker och tjänster som bidrar till digitaliseringen av EU:s industri.	(f)  andra avancerade digitala tekniker och tjänster som bidrar till digitaliseringen av EU:s industri och integrering av digitala tekniker, tjänster och kunskaper i unionens transportsektor,
Motivering
Digitaliseringen innebär en snabb förändring av vårt transportsystem, från fordon till rörlighetstjänster och multimodal logistik, navigering och annat. InvestEU bör specifikt stödja införandet av innovativ teknik på transportområdet eftersom detta är en viktig ekonomisk sektor i EU.
Ändringsförslag    82 Förslag till förordning Bilaga II – led 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
9.  Turism.	9.  Turismsektorn.
Ändringsförslag    83 Förslag till förordning Bilaga II – led 11 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  utbildning, fortbildning och relaterade tjänster,	(c)  utbildning, fortbildning och relaterade tjänster, som i synnerhet syftar till att ta tillvara möjligheter inom transportbranschen och andra branscher som har problem med brist på arbetskraft och anpassning till ny teknik,
Ändringsförslag    84 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 3 – led 3.3a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3.3 a  Investeringar som bidrar till att förbättra säkerheten för förare och passagerare inom alla transportslag, särskilt inom vägtransporterna
Ändringsförslag    85 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4 – led 4.4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4,4  Transport investeringar mobiliserade i TEN-T, i TEN-T stomnätet	4,4  Transport investeringar mobiliserade i TEN-T, i
	– stomnätet och det heltäckande nätet uppdelat i de delar som fastställs i bilagorna till [förordning nr XXX om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa],
	– multimodal infrastruktur,
	innovativa lösningar som ger en balanserad blandning mellan olika transportsätt, inklusive innovativa lösningar för transport på inre vattenvägar och luftfart,
	– antal utbyggda infrastrukturpunkter för alternativa bränslen.
Ändringsförslag    86 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 7 – led 7.2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	7.2 a  Stöd till högkvalificerad arbetskraft: Antal anställda som fått stöd för att behålla en högkvalificerad arbetskraft inom tillverkningsindustrin och tjänstesektorn och för att anpassa den till digitaliseringen

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Inrättande av InvestEU-programmet
Referensnummer	COM(2018)0439 – C8-0257/2018 – 2018/0229(COD)
Ansvarigt/Ansvariga utskott        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 14.6.2018	ECON 14.6.2018
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	TRAN 14.6.2018
Associerat utskott – tillkännagivande i kammaren	5.7.2018
Föredragande av yttrande        Utnämning	Wim van de Camp 3.7.2018
Artikel 55 – Gemensamt utskottsförfarande        Tillkännagivande i kammaren	5.7.2018
Antagande	15.11.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 13 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Miltiadis Kyrkos, Innocenzo Leontini, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Gesine Meissner, Renaud Muselier, Markus Pieper, Gabriele Preuß, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Wim van de Camp, Kosma Złotowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Francisco Assis, Daniel Dalton, Stefan Gehrold, Maria Grapini, Bolesław G. Piecha, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Anders Sellström, Henna Virkkunen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Heinz K. Becker, Edward Czesak, Jiří Maštálka, Theodor Dumitru Stolojan, Richard Sulík

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

29	+
ALDE	Izaskun Bilbao Barandica, Gesine Meissner, Dominique Riquet, Pavel Telička
ECR	Edward Czesak, Daniel Dalton, Bolesław G. Piecha, Richard Sulík, Kosma Złotowski
ENF	Georg Mayer
GUE/NGL	Tania González Peñas, Jiří Maštálka
PPE	Georges Bach, Heinz K. Becker, Andor Deli, Stefan Gehrold, Dieter‑Lebrecht Koch, Innocenzo Leontini, Marian‑Jean Marinescu, Renaud Muselier, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Anders Sellström, Theodor Dumitru Stolojan, Henna Virkkunen, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp
S&D	Isabella De Monte, Maria Grapini

13	-
ECR	Peter Lundgren
EFDD	Daniela Aiuto, Jill Seymour
ENF	Marie‑Christine Arnautu
S&D	Lucy Anderson, Ismail Ertug, Bogusław Liberadzki, Gabriele Preuß, Christine Revault d'Allonnes Bonnefoy, István Ujhelyi
VERTS/ALE	Michael Cramer, Karima Delli, Keith Taylor

5	0
S&D	Francisco Assis, Inés Ayala Sender, Miltiadis Kyrkos, Inmaculada Rodríguez‑Piñero Fernández, Claudia Țapardel

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (15.11.2018)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet
(COM(2018)0439 – C8-0257/2018 – 2018/0229(COD))

Föredragande av yttrande: Ivo Belet

KORTFATTAD MOTIVERING

Den 6 juni 2018 lade kommissionen fram sitt förslag om InvestEU-programmet. Med utgångspunkt i befintliga finansiella instrument, särskilt Efsi, föreslår kommissionen en enda fond, baserad på en EU-garanti på 38 miljarder euro, för att mobilisera offentlig och privat finansiering i form av lån, garantier, eget kapital eller andra marknadsbaserade instrument, för strategiska investeringar till stöd för EU:s inre politik. För att underlätta tillgången till InvestEU-fonden åtföljs den av InvestEU:s rådgivningscentrum och InvestEU-portalen.

InvestEU-fonden är inriktad på fyra politikområden med vägledande belopp som ska investeras (en möjlig ökning på 15 % efter ett kommissionsbeslut):

1.  Hållbar infrastruktur (upp till 11,5 miljarder).

2.  Forskning, innovation och digitalisering (upp till 11,25 miljarder).

3.  Små och medelstora företag (upp till 11,25 miljarder).

4.  Sociala investeringar och kompetens (4 miljarder).

De ändringsförslag som föredraganden lagt fram rör endast frågor som direkt hör till ENVI‑utskottets ansvarsområde, såsom bidrag till integrering av klimatåtgärder och uppfyllande av unionens mål och normer. Föredraganden har således valt att inte lägga fram några ändringsförslag om förvaltningen av InvestEU-garantin och styrningen av programmet, som är frågor som kommer att behandlas gemensamt av ECON–BUDG-utskotten.

Föredraganden välkomnar kommissionens förslag, särskilt med tanke på den ökade inriktningen på hållbarhet. InvestEU bör se till att projekten systematiskt hållbarhetssäkras. För detta ändamål bör kommissionen anta detaljerade minimikrav för hållbarhet för alla delar i programmet, vilket för närvarande är fallet för EIB:s stöd inom ramen för Efsi. Detta skulle innebära att alla projekt som får betydande unionsstöd bör hållbarhetssäkras.

För att ligga i linje med Europaparlamentets ståndpunkt om integrering av klimatåtgärder och bidra till det klimatrelaterade utgiftsmålet på 30 % av EU:s totala budget, bör ett mål på 35 % fastställas för InvestEU-programmet i allmänhet. Tydliga kriterier för stödberättigande och en tillförlitlig och öppen spårningsmetod bör införas, utgående från de kriterier för stödberättigande som används av EIB för detta ändamål och som överenskommits i internationella finansiella institutioner.

Efsi har mobiliserat 335 miljarder euro i ytterligare investeringar i hela EU sedan 2015 och har på så vis bidragit till att minska investeringsgapen, men det behövs ett starkare fokus på EU:s politiska mål. I synnerhet projekt med en högre riskprofil än dem som marknaden vanligen satsar på, och som kan bidra till målen för unionens klimat- och energipolitiska ram fram till 2030 och till de långsiktiga mål som anges i Parisavtalet, bör kunna locka till sig stöd från InvestEU-programmet.

Framför allt behövs det ökade investeringar i industriprojekt med låga koldioxidutsläpp för att påskynda utfasningen av fossila bränslen från EU:s industri. Därför bör kommissionen i dialog med näringslivet definiera industriprojekt av gemensamt intresse och underlätta deras tillgång till ekonomiskt stöd inom ramen för olika EU-instrument.

För att få en god förståelse för InvestEU-programmets potential att bidra till en koldioxidsnål ekonomi bör information om minskade koldioxidutsläpp finnas tillgänglig. Man bör dock inta en försiktig hållning till tröskelvärdena i kriterierna för stödberättigande, för att inte förhindra gradvisa framsteg. Eftersom banbrytande lösningar inte sker över en natt, bör gradvisa framsteg kunna få stöd inom ramen för InvestEU-programmet för att främja ytterligare innovation.

När det gäller styrningen av programmet bör Europaparlamentets medverkan, enligt vad som för närvarande anges i Efsi, upprätthållas. Föredraganden föreslår därför att parlamentet utser en oberoende expert till den rådgivande nämnden i dess sammansättning med företrädare för genomförandepartnerna.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1 Förslag till förordning Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1)  År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.	(1)  År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att kompensera för flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, forskning, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag, uppstartsföretag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.
Ändringsförslag    2 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(1a)  Europa är mer beroende av importerade resurser än någon annan region i världen, och många resurser kommer att vara uttömda inom en relativt kort tid. Europas konkurrenskraft kan ökas avsevärt genom att man får ut ett större mervärde av resurserna i ekonomin och främjar en hållbar försörjning av material från europeiska källor.
Ändringsförslag    3 Förslag till förordning Skäl 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3)  Under de senaste åren har unionen antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar tillväxt och sysselsättning. Det handlar bl.a. om kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, försvaret och rymdstrategin för Europa. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.	(3)  Under de senaste åren har unionen antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar tillväxt och sysselsättning. Det handlar bl.a. om kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, Horisont 2020, strategin för utsläppssnål rörlighet, försvaret och rymdstrategin för Europa. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.
Ändringsförslag    4 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5)  InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft – inom bland annat innovation och digitalisering – hållbarheten i unionens ekonomiska tillväxt, samhällsresiliens, social delaktighet och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. För att åstadkomma detta bör den stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom bidrag från genomförandepartnerna. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att bidra till att uppnå unionens politiska mål.	(5)  InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft, inom bland annat innovation, omställning till cirkulär ekonomi och digitalisering, vetenskaplig spetskompetens, hållbarheten i unionens ekonomiska tillväxt, samhällsresiliens, social delaktighet och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. För att åstadkomma detta bör den stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom bidrag från genomförandepartnerna. Den bör ha god mediespridning och vara efterfrågestyrd, samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att bidra till att uppnå unionens politiska mål.
Ändringsförslag    5 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6)  InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar för att främja tillväxt, investeringar och sysselsättning och därmed bidra till ökad välfärd och rättvisare inkomstfördelning inom EU. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionens tillhandahåller via bidrag.	(6)  InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar för att främja resurseffektivitet, grön och hållbar tillväxt, investeringar, sysselsättning och hållbarhet, och därmed bidra till ökad välfärd och rättvisare inkomstfördelning inom EU. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionens tillhandahåller via bidrag.
Ändringsförslag    6 Förslag till förordning Skäl 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7)  Unionen står bakom målen i FN:s agenda 2030, inklusive dess mål för hållbar utveckling och Parisavtalet från 2015 samt Sendairamen för katastrofriskreducering 2015–2030. För att uppnå dessa överenskomna mål, inbegripet de som ingår i unionens miljöpolitik måste åtgärderna för hållbar utveckling förstärkas avsevärt. Därför bör hållbarhetsinslagen i InvestEU-fondens struktur vara framträdande.	(7)  Unionen står bakom målen i FN:s agenda 2030, inklusive dess mål för hållbar utveckling och Parisavtalet från 2015 samt Sendairamen för katastrofriskreducering 2015–2030. För att uppnå dessa överenskomna mål, inbegripet de som ingår i unionens miljöpolitik, måste åtgärderna för hållbar utveckling förstärkas avsevärt och miljöskadliga subventioner fasas ut. Därför bör hållbarhetsinslagen ligga till grund för InvestEU-fondens struktur.
Kompromissändringsförslag7 Förslag till förordning Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer InvestEU-programmet att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom InvestEU-programmet väntas bidra med 30 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.	(9)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer InvestEU-programmet att bidra till att integrera klimatåtgärder och till att uppnå det övergripande målet att 30 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom InvestEU-programmet bör bidra med 40 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.
Kompromissändringsförslag8 Förslag till förordning Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10)  InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet kommer att följas genom ett klimatspårningssystem som kommissionen tagit fram i samarbete med genomförandepartner och det kommer på ett lämpligt sätt att följa de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar14] för att avgöra huruvida en verksamhet är miljömässigt hållbar.	(10)  InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet kommer att följas genom ett spårningssystem som kommissionen tagit fram genom delegerade akter i samarbete med genomförandepartner, och det kommer på ett lämpligt sätt att följa de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar14] för att avgöra huruvida en verksamhet har särskilda begränsande effekter eller bidrar till att öka motståndskraften mot klimatförändringar.
__________________	__________________
14 COM(2018)353.	14 COM(2018)353.
Ändringsförslag    9 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11)  Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 hänför sig hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin till miljön. Till dessa risker hör luft-, jord- och vattenföroreningar, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och misslyckad begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av EU:s politik. Att strömlinjeforma miljömålen bör därför eftersträvas i verksamhet relaterad till InvestEU-fonden. Miljöskydd och tillhörande riskförebyggande arbete och riskhantering bör integreras i förberedelserna till och genomförandet av investeringar. EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald och i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 216/228415. Investeringar som är inriktade på miljömässigt hållbara mål bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med de som tagits fram inom ramen för andra unionsprogram som avser klimat, biologisk mångfald och luftförordningar för att göra det möjligt att bedöma den enskilda och kombinerade effekten av investeringar i nyckelkomponenter inom naturkapital, såsom luft, vatten, mark och biologisk mångfald.	(11)  Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 hänför sig hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin till miljön. Till dessa risker hör luft-, jord- och vattenföroreningar, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och misslyckad begränsning av och anpassning till klimatförändringar. En ohållbar användning av resurser är den bakomliggande orsaken till många av dessa miljörisker. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av EU:s politik. Att integrera miljömål bör därför eftersträvas i verksamhet relaterad till InvestEU-fonden. Miljöskydd och tillhörande riskförebyggande arbete och riskhantering bör integreras i förberedelserna till och genomförandet av investeringar. EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald och i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 216/228415. Investeringar som är inriktade på miljömässigt hållbara mål bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med de som tagits fram inom ramen för andra unionsprogram som avser klimat, biologisk mångfald och luftföroreningar för att göra det möjligt att bedöma den enskilda och kombinerade effekten av investeringar i nyckelkomponenter inom naturkapital, såsom luft, vatten, mark och biologisk mångfald.
_________________	_________________
15 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).	15 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).
Ändringsförslag    10 Förslag till förordning Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12)  Investeringsprojekt som erhåller betydande EU-stöd, särskilt inom området infrastruktur, bör hållbarhetssäkras i enlighet med vägledning som bör utvecklas av kommissionen i samarbete med genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet och med lämplig tillämpning av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och i överensstämmelse med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. Sådan vägledning bör inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor.	(12)  Alla investeringsprojekt som erhåller EU-stöd bör hållbarhetssäkras i enlighet med vägledning som är anpassad för storleken och typen av investering och som bör utvecklas av kommissionen i samarbete med genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet och med lämplig tillämpning av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och i överensstämmelse med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. Sådan vägledning bör inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor.
Ändringsförslag    11 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12a)  EIB:s handbok för praxis inom miljö och sociala frågor, som tillhandahåller en omsättning i praktiken av den politik och de principer som anges i EIB:s förklaring om miljömässiga och sociala normer och principer, skulle kunna fungera som referens för hur man definierar och genomför miljömässig och social hållbarhetssäkring och ser till att all finansieringsverksamhet överensstämmer med miljömässiga och sociala normer.
Ändringsförslag    12 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur är grundläggande för att nå upp till unionens hållbarhetsmål, inbegripet energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på infrastrukturinvesteringar på områdena transport, energi – inbegripet energieffektivisering och förnybar energi – miljö, klimat, havsfrågor och digitalisering. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och samstämmigheten mellan relevanta unionsprogram. Med säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.	(13)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur är grundläggande för att nå upp till unionens och medlemsstaternas hållbarhetsmål, inbegripet energi- och klimatmålen 2030 samt de mål som antogs i Parisavtalet. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på infrastrukturinvesteringar på områdena rena transporter, energi – i synnerhet energieffektivisering och förnybar energi – miljö, klimatåtgärder, havsrelaterad och digital infrastruktur, med särskild inriktning på viktiga infrastrukturinvesteringar och sociala investeringar i samband med omvandlingen av regioner som genomgår en omställning. I detta sammanhang bör man också sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt uppnå synergieffekter med regionala och nationella politiska mål, såsom sanering av asbest från tak, bostäder och mark. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och samstämdheten mellan relevanta unionsprogram. Med säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.
Ändringsförslag    13 Förslag till förordning Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14)  Samtidigt som investeringsnivån i unionen på det hela taget ökar är investeringarna i högriskverksamhet såsom forskning och innovation fortfarande otillräckliga. Underinvestering i forskning och innovation är skadlig för unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och för medborgarnas livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter för att täcka olika faser i innovationscykeln och ett brett spektrum av intressenter, i synnerhet för att möjliggöra utvidgning och tillämpning av lösningar i kommersiell skala inom unionen i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna.	(14)  Samtidigt som investeringsnivån i unionen på det hela taget ökar är investeringarna i högriskverksamhet såsom forskning och innovation fortfarande otillräckliga. Underinvestering i forskning och innovation är skadlig för unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft, medborgarnas livskvalitet och uppnåendet av energi- och klimatmålen. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter för att täcka olika faser i innovationscykeln och ett brett spektrum av intressenter, i synnerhet för att möjliggöra utvidgning och tillämpning av lösningar i kommersiell skala inom unionen i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna.
Ändringsförslag    14 Förslag till förordning Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15)  Det är mycket angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för investeringar inom digital omvandling och för att fördela de fördelar som uppkommer på alla unionens medborgare och företag. Den starka politiska ramen för strategin för den digitala inre marknaden bör nu matchas av lika ambitiösa investeringsambitioner, inbegripet inom artificiell intelligens.	(15)  Det är mycket angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för investeringar inom digital omvandling och för att fördela de fördelar som uppkommer till alla unionens medborgare och företag i stads- och landsbygdsområden. Den starka politiska ramen för strategin för den digitala inre marknaden bör nu matchas av lika ambitiösa investeringsambitioner, inbegripet inom artificiell intelligens.
Ändringsförslag    15 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16)  Små och medelstora företag spelar en avgörande roll i unionen. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk och ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering och innovationer samt genom att utbilda sin personal. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Svårigheterna att få tillgång till kapital är än större för små och medelstora företag vars verksamhet är inriktad på immateriella tillgångar. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt och utveckling, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. InvestEU-fonden bör tillhandahålla möjligheten att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter.	(16)  Små och medelstora företag spelar en avgörande roll i unionen. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk och ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering och innovationer samt genom att höja sin personals kompetens. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Svårigheterna att få tillgång till kapital är än större för små och medelstora företag vars verksamhet är inriktad på immateriella tillgångar. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan genom att förenkla deras tillgång till finansiering och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt och utveckling, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. Program såsom Cosme och Horisont 2020 har varit viktiga för små och medelstora företag genom att de underlättat tillgången till finansiering i alla faser av deras livscykel, och Efsi, som små och medelstora företag var snabba att utnyttja, bidrog ytterligare. InvestEU-fonden bör tillhandahålla möjligheten att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter.
Ändringsförslag    16 Förslag till förordning Skäl 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21)  InvestEU-fonden bör vara öppen för bidrag från tredjeländer som är medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen, anslutande länder, kandidater och potentiella kandidater, länder som omfattas av grannskapspolitiken och andra länder, i enlighet med de villkor som gäller mellan EU och dessa länder. Detta bör möjliggöra fortsatt samarbete med relevanta länder, i tillämpliga fall, särskilt inom områdena forskning och innovation och små- och medelstora företag.	(21)  Med förbehåll för samma regler och föreskrifter bör InvestEU-fonden vara öppen för bidrag från tredjeländer som är medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen, anslutande länder, kandidater och potentiella kandidater, länder som omfattas av grannskapspolitiken och andra länder, i enlighet med de villkor som gäller mellan EU och dessa länder. Detta bör möjliggöra fortsatt samarbete med relevanta länder, i tillämpliga fall, särskilt inom områdena forskning och innovation och små- och medelstora företag.
Ändringsförslag    17 Förslag till förordning Skäl 28
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28)  En investeringskommitté bestående av oberoende experter bör avgöra huruvida stöd från EU-garantin ska beviljas till finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller kraven för stödberättigande. På så sätt tillhandahålls extern expertis i investeringsbedömningen avseende projekt. Investeringskommittén bör ha olika konstellationer för att på bästa sätt täcka olika politikområden och sektorer.	(28)  En investeringskommitté bestående av oberoende experter bör avgöra huruvida stöd från EU-garantin ska beviljas till finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller kraven för stödberättigande. På så sätt tillhandahålls extern expertis i investeringsbedömningen avseende projekt. Investeringskommittén bör ha olika konstellationer för att på bästa sätt täcka olika politikområden och sektorer, men bör alltid inbegripa experter som har kunskap om omställningen till en koldioxidfri ekonomi. Investeringskommittén bör även bestå av företrädare för det civila samhället.
Ändringsförslag    18 Förslag till förordning Skäl 29
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(29)  Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och bidra med sina egna medel, för att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskdiversifiering samt bidra till nya lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. Europeiska investeringsbanksgruppen bör, med tanke på gruppens roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna under nuvarande finansieringsinstrument och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för EU-komponenten. Utöver EIB-gruppen bör nationella investeringsbanker eller institutioner ha möjlighet att erbjuda en kompletterande uppsättning finansiella produkter med tanke på att deras erfarenheter och förmåga på regional nivå kan vara till nytta för att maximera effekten av offentlig finansiering inom EU:s territorium. Det bör också bli möjligt för andra internationella finansinstitut att fungera som genomförandepartner, särskilt när de har en komparativ fördel bestående i specifik sakkunskap och erfarenheter i vissa medlemsstater. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att agera som genomförandepartner.	(29)  Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och bidra med sina egna medel, för att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskdiversifiering samt bidra till nya lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. Europeiska investeringsbanksgruppen bör, med tanke på gruppens roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna under nuvarande finansieringsinstrument och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för EU-komponenten. Utöver EIB-gruppen bör nationella eller regionala investeringsbanker eller institutioner ha möjlighet att erbjuda en kompletterande uppsättning finansiella produkter med tanke på att deras erfarenheter och förmåga på regional nivå kan vara till nytta för att maximera effekten av offentlig finansiering inom EU:s territorium. Det bör också bli möjligt för andra internationella finansinstitut att fungera som genomförandepartner, särskilt när de har en komparativ fördel bestående i specifik sakkunskap och erfarenheter i vissa medlemsstater. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att agera som genomförandepartner.
Ändringsförslag    19 Förslag till förordning Skäl 44
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(44)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör kunna delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.	(44)  Med förbehåll för alla regler och föreskrifter i de enskilda programmen bör tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kunna delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.
Ändringsförslag    20 Förslag till förordning Skäl 46
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(46)  För att komplettera icke-väsentliga delar av denna förordning med de investeringsriktlinjer som finansierings- och investeringstransaktioner bör följa, för att förenkla ett snabbt och flexibelt antagande av prestationsindikatorer och för att anpassa avsättningsnivåerna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att utforma investeringsriktlinjer för finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för olika politikområden, ändringar av bilaga III till denna förordning för att se över eller komplettera indikatorerna och anpassningen av avsättningsnivåer. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.	(46)  För att komplettera icke-väsentliga delar av denna förordning med vägledning om hur projektansvariga som söker finansiering bör tillhandahålla adekvat information om klimatmässig, miljömässig och social hållbarhetssäkring av finansierings- och investeringstransaktioner och med de investeringsriktlinjer som finansierings- och investeringstransaktioner bör följa, för att förenkla ett snabbt och flexibelt antagande av prestationsindikatorer och för att anpassa avsättningsnivåerna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att utforma investeringsriktlinjer för finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för olika politikområden, ändringar av bilaga III till denna förordning för att se över eller komplettera indikatorerna och anpassningen av avsättningsnivåer. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
Ändringsförslag    21 Förslag till förordning Skäl 47a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(47a)  Behovet av en strikt samordning mellan olika typer av finansiella instrument, för att undvika överlappning och skapa regional balans, bör understrykas.
Ändringsförslag    22 Förslag till förordning Artikel 2 – led 15a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15a)  uppstartsföretag: ett företag som ofta är teknikbaserat och i allmänhet kombinerar snabb tillväxt, starkt beroende av innovationer i fråga om produkter, processer och finansiering med stor uppmärksamhet på nya tekniska framsteg, utbredd användning av innovativa affärsmodeller och, ofta, samarbetsplattformar.
Ändringsförslag    23 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  Hållbar ekonomi och tillväxt i unionen.	(b)  Hållbar ekonomi och tillväxt i unionen inklusive begränsning av, och anpassning till, klimatförändringar och omställning till en cirkulär ekonomi.
Ändringsförslag    24 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för forskning, innovation och digitalisering.	(b)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för forskning, innovation och digitalisering, bland annat för att möjliggöra en snabb omställning till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi.
Ändringsförslag    25 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  Att öka tillgången till och utbudet av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag.	(c)  Att öka och underlätta tillgången till och utbudet av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag.
Ändringsförslag    26 Förslag till förordning Artikel 5 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
InvestEU-fondens EU-komponent som avses i artikel 8.1 a och vart och ett av de politikområden som avses i artikel 7.1 kan få bidrag från följande tredjeländer för deltagande i vissa finansiella produkter i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen]:	Med förbehåll för alla regler och föreskrifter i de enskilda programmen kan InvestEU-fondens EU-komponent som avses i artikel 8.1 a och vart och ett av de politikområden som avses i artikel 7.1 få bidrag från följande tredjeländer för deltagande i vissa finansiella produkter i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen]:
Ändringsförslag    27 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  InvestEU-fonden ska användas inom följande fyra politikområden för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom dessa områden:	1.  InvestEU-fonden ska användas inom följande fyra politikområden för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom dessa områden:
(a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, ren energi, digital konnektivitet, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och vatten, avfall, natur och annan miljöinfrastruktur, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, och uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.	(a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara investeringar på områdena transport, ren energi, särskilt ökad användning av förnybar energi, investeringar i energieffektivitet och bättre sammanlänkning, digital konnektivitet och åtkomst till nätet –särskilt på landsbygden, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och vatten, avfall, natur och annan miljöinfrastruktur, utrustning, utfasning av fossila bränslen från industrin, förnyelse av postindustriella områden, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik. Sådana investeringar ska åtminstone uppfylla unionens normer för miljömässig eller social hållbarhet, och om tillämpligt, bidra till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, såsom resurseffektivitet, eller båda.
(b)  Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning och innovation, överföring av forskningsresultat till marknaden, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag som inte är små och medelstora företag samt digitalisering av unionsindustrin.	(b)  Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning och innovation, överföring av forskningsresultat till marknaden, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag, inbegripet små och medelstora företag, och hållbara affärsmöjligheter samt digitalisering av unionsindustrin.
(c)  Politikområdet små och medelstora företag, som ger tillgång till och utbud av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag.	(c)  Politikområdet små och medelstora företag, som ger förenklad tillgång till och utbud av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag.
(d)  Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur (inbegripet subventionerat boende och studentboende). social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella aktiviteter med ett socialt syfte, integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.	(d)  Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag, kvinnligt företagande och den sociala ekonomin, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, inbegripet omskolning, kompetensutveckling och omplacering av arbetskraft i regioner som drabbas av industriell omstrukturering i samband med omställning till en koldioxidsnål ekonomi, social infrastruktur (inbegripet subventionerat boende och studentboende), social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella aktiviteter med ett socialt syfte, integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.
Ändringsförslag    28 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.  Finansierings- och investeringstransaktioner inom politikområdet hållbar infrastruktur enligt punkt 1 a ska omfattas av hållbarhetssäkring för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa konsekvenserna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. När projektansvariga söker finansiering ska de därför ge lämplig information för detta ändamål med användning av riktlinjer som kommissionen utarbetar. Projekt under en viss storlek som preciseras i riktlinjerna ska undantas från säkringen.	3.  När de har en inverkan på miljön och klimatet ska finansierings- och investeringstransaktioner inom politikområdet hållbar infrastruktur enligt punkt 1 a–d omfattas av hållbarhetssäkring för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet genom minimikrav i form av tröskelvärden för hållbarhet, i syfte att maximera resurseffektivitet, säkerställa överensstämmelse med den cirkulära ekonomins principer samt minimera de negativa konsekvenserna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. När projektansvariga söker finansiering ska de därför ge lämplig information för detta ändamål med användning av riktlinjer som kommissionen utarbetar i enlighet med punkt 6.
Med hjälp av kommissionens riktlinjer ska det vara möjligt att	Med hjälp av kommissionens riktlinjer ska det vara möjligt att
	-a)  säkerställa efterlevnad av unionens miljöpolitik och miljönormer,
a)  när det gäller klimatanpassning – säkerställa motståndskraften mot potentiella negativa effekter från klimatförändringar genom en bedömning av sårbarhet och risk, inklusive relevanta anpassningsåtgärder, och, när det gäller begränsning av klimatförändringarna – integrera kostnaderna för växthusgasutsläpp och de positiva effekterna av begränsningsåtgärder i kosnads-nyttoanalysen,	a)  när det gäller klimatanpassning – säkerställa motståndskraften mot potentiella negativa effekter från klimatförändringar genom en bedömning av sårbarhet och risk, inklusive relevanta anpassningsåtgärder, och, när det gäller begränsning av klimatförändringarna – integrera kostnaderna för växthusgasutsläpp och de positiva effekterna av begränsningsåtgärder i kostnads-nyttoanalysen,
b)  beakta projektets samlade effekter när det gäller de viktigaste naturkapitalaspekterna inom områdena luft, vatten, mark och biologisk mångfald,	b)  beakta projektets samlade effekter när det gäller de viktigaste naturkapitalaspekterna inom områdena luft, vatten, mark och biologisk mångfald,
c)  beräkna inverkan på den sociala delaktigheten i vissa områden eller för vissa befolkningsgrupper.	c)  beräkna inverkan på den sociala delaktigheten i vissa områden eller för vissa befolkningsgrupper,
	ca)  utesluta stöd till projekt som strider mot uppnåendet av EU:s klimat- och energimål på medellång och lång sikt samt målen i Parisavtalet och som leder till betydande utsläpp av växthusgaser,
	cb)  utesluta stöd för all infrastruktur för fossila bränslen i samband med produktion, bearbetning, överföring, distribution, lagring eller förbränning av fossila bränslen.
Ändringsförslag    29 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5.  Genomförandepartner ska ha som mål att minst 50 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att uppnå unionens klimat- och miljömål.	5.  Minst 40 % av investeringarna inom InvestEU ska bidra till att uppnå unionens klimatmål.
	Genomförandepartner ska ha som mål att minst 55 % och 10 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att uppnå unionens klimat- respektive miljömål.
	Tydliga kriterier för stödberättigande, och en tillförlitlig och öppen spårningsmetod, ska beskrivas utförligare i de investeringsriktlinjer som antas i enlighet med punkt 6. Riktlinjerna ska också innehålla en metod för att bedöma i vilken utsträckning sociala investeringar som syftar till att hjälpa koldioxidintensiva regioner som genomgår en omställning bidrar till de tröskelvärden som avses i de två första styckena.
Ändringsförslag    30 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 med avseende på att fastställa investeringsriktlinjer för varje politikområde.	6.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att komplettera denna förordning med avseende på att fastställa investeringsriktlinjer för varje politikområde som avses i punkt 1. Vid fastställandet av dessa investeringsriktlinjer ska kommissionen samarbeta med genomförandepartnerna inom ramen för InvestEU-programmet.
	Kommissionen ska också ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att komplettera denna förordning med avseende på att fastställa de riktlinjer som avses i punkt 3.
Ändringsförslag    31 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 med avseende på att fastställa de marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer som avses i punkt 1, efter att ha mottagit råd från den rådgivande nämnden.
Ändringsförslag    32 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	aa)  Fastställda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer, vilka bör åtgärdas genom de finansierade insatserna.
Ändringsförslag    33 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.  Kommissionen ska vara företrädd i den rådgivande nämndens båda sammansättningar.	3.  Kommissionen ska vara företrädd i den rådgivande nämndens båda sammansättningar. Europaparlamentet ska utse en oberoende expert som ska ingå i den rådgivande nämnden med företrädare för genomförandepartnerna.
Ändringsförslag    34 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 5 – led a – led iia (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(iia)  ge råd om investeringars och projekts stödberättigande.
Ändringsförslag    35 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a.  Protokollen från den rådgivande nämndens möten ska offentliggöras på en särskild webbplats.
Ändringsförslag    36 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.  Kommissionen ska bekräfta att de finansierings- och investeringstransaktioner som föreslås av genomförandepartnerna överensstämmer med unionens lagstiftning och politik.	3.  Kommissionen ska bekräfta huruvida de finansierings- och investeringstransaktioner som föreslås av genomförandepartnerna överensstämmer med unionens lagstiftning och politik och huruvida de bedöms kunna bidra till målen i artikel 7.5.
Ändringsförslag    37 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 4 – stycke 3 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca)  Efterlevnaden av unionens miljönormer.
Ändringsförslag    38 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 4 – stycke 3 – led cb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(cb)  Efterlevnaden av energiunionens princip om ”energieffektivitet först”.
Ändringsförslag    39 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 4 – stycke 3 – led cc (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(cc)  Huruvida den föreslagna insatsen utgör en lösning på de marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som fastställts.
Ändringsförslag    40 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 5 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Resultattavlan ska vara tillgänglig för allmänheten efter undertecknandet av en finansierings- eller investeringstransaktion eller ett delprojekt, beroende på vad som är tillämpligt. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information eller personuppgifter som inte får lämnas ut enligt unionens bestämmelser om dataskydd.	Resultattavlan ska vara tillgänglig för allmänheten innan investeringstransaktionen godkänns. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information eller personuppgifter som inte får lämnas ut enligt unionens bestämmelser om dataskydd.
Ändringsförslag    41 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Kommissionen ska inrätta InvestEU-portalen. Den ska vara en lättillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger relevant information för varje projekt.	1.  Kommissionen ska inrätta InvestEU-portalen. Den ska ha god mediespridning och vara en lättillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger relevant information för varje projekt.
Ändringsförslag    42 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.  Kommissionen ska rapportera om genomförandet av InvestEU-programmet i enlighet med [artiklarna 241 och 250] i [budgetförordningen]. För detta ändamål ska genomförandepartnerna årligen lämna de uppgifter som krävs för att kommissionen ska kunna uppfylla sina rapporteringsskyldigheter.	4.  Kommissionen ska rapportera om genomförandet av InvestEU-programmet i enlighet med [artiklarna 241 och 250] i [budgetförordningen]. För detta ändamål ska genomförandepartnerna årligen lämna de uppgifter som krävs för att kommissionen ska kunna uppfylla sina rapporteringsskyldigheter. Som en del av den årliga rapporteringen ska kommissionen årligen analysera en flerårig konsolidering för att fastställa huruvida klimatutgifterna är på väg att nå de klimat- och miljömål som avses i artikel 7.5. Kommissionen ska informera dels om stödet till klimatförändringsmålen, och i det sammanhanget göra åtskillnad mellan begränsning och anpassning, dels om relevanta finansiella instruments klimatbidrag, och göra denna information tillgänglig för allmänheten.
Ändringsförslag    43 Förslag till förordning Artikel 24 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	EU-garantin samt utbetalningar och återkrav enligt denna, liksom insatser inom ramen för InvestEU-programmet, ska granskas av revisionsrätten. Revisionsrättens särskilda rapport ska läggas fram [18 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft].
Ändringsförslag    44 Förslag till förordning Bilaga II – led 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Utveckling av energisektorn, i enlighet med energiunionens prioriteringar, inbegripet en tryggad energiförsörjning, och åtagandena enligt agenda 2030 och Parisavtalet, särskilt genom	1.  Utveckling av energisektorn, undantaget verksamhet som rör produktion, bearbetning, överföring, distribution, lagring eller förbränning av fossila bränslen, i enlighet med energiunionens prioriteringar, inbegripet en tryggad energiförsörjning, och åtagandena enligt agenda 2030 och Parisavtalet, särskilt genom
Ändringsförslag    45 Förslag till förordning Bilaga II – led 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  expansion i fråga om generering, leverans och användning av ren och hållbar förnybar energi,	(a)  expansion i fråga om produktion, leverans, lagring eller användning av ren och hållbar förnybar energi,
Ändringsförslag    46 Förslag till förordning Bilaga II – led 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur (överföring och distributionsnivå, lagringsteknik),	(c)  utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur (överföring och distributionsnivå, lagringsteknik) samt utveckling av innovativa värmeförsörjningssystem och kraftvärmeproduktion,
Ändringsförslag    47 Förslag till förordning Bilaga II – led 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  produktion och leverans av syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala källor, alternativa bränslen,	(d)  produktion och leverans av syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala, icke-fossila källor, alternativa bränslen,
Ändringsförslag    48 Förslag till förordning Bilaga II – led 1 – led ea (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ea)  stöd till regioner som genomgår omvandling mot bakgrund av unionens klimatpolitiska mål, särskilt gruvområden,
Ändringsförslag    49 Förslag till förordning Bilaga II – led 1 – led eb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(eb)  lokal och regional produktion av förnybar energi, särskilt genom energisamhällen.
Motivering
Lokal produktion av förnybar energi genom energisamhällen var ett viktigt tillägg från Europaparlamentet till RED II.
Ändringsförslag    50 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt och kusthamnar,	(d)  järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt, infrastruktur för inre vattenvägar och kusthamnar,
Ändringsförslag    51 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e)  alternativ bräsleinfrastruktur, inbegripet infrastruktur för elektrisk laddning.	(e)  infrastruktur för alternativ framdrivning, inbegripet infrastruktur för elektrisk laddning,
Ändringsförslag    52 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led ea (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ea)  utveckling av nya generationens batterier för industriella tillämpningar och tillämpningar inom elektromobilitet, även inom sjöfart och luftfart,
Ändringsförslag    53 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led eb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(eb)  infrastruktur för produktion och användning av avancerade biodrivmedel,
Ändringsförslag    54 Förslag till förordning Bilaga II – led 2 – led ec (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ec)  tankningsinfrastruktur för vätgasmobilitet,
Ändringsförslag    55 Förslag till förordning Bilaga II – led 3 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  vatten-, inbegripet distribution och rening, och kustinfrastruktur och annan vattenrelaterad grön infrastruktur,	(a)  vatten-, inbegripet distribution och rening, samt kust- och öinfrastruktur och annan vattenrelaterad grön infrastruktur,
Ändringsförslag    56 Förslag till förordning Bilaga II – led 3 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca)  program, projekt och initiativ för sanering av asbest från tak, bostäder, byggnader och mark, särskilt i kombination med målen för förnybar energi och minskning av koldioxidutsläpp i medlemsstater och regioner,
Motivering
I överensstämmelse med parlamentets krav i betänkandet av den 30 januari 2013 om asbestrelaterade arbetsmiljöhot och utsikterna att utplåna all existerande asbest. Se skriftliga svar av den 10 april 2018 från Marianne Thyssen på kommissionens vägnar, E-000862/2018.
Ändringsförslag    57 Förslag till förordning Bilaga II – led 3 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e)  hållbar utveckling i städer, på landsbygden och i kustområden,	(e)  hållbar utveckling i städer, på landsbygden, i kustområden och på öar,
Ändringsförslag    58 Förslag till förordning Bilaga II – led 3 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(g)  projekt och företag som genomför cirkulär ekonomi genom att integrera resurseffektivitetaspekter i produktionen och produktlivscykeln, inbegripet hållbar försörjning av råvaror och returråvaror,	(g)  projekt och företag som genomför cirkulär ekonomi genom att integrera resurseffektivitetaspekter i produktionen och produktlivscykeln, inbegripet hållbar försörjning av råvaror och returråvaror samt slutligen återanvändning och materialåtervinning,
Ändringsförslag    59 Förslag till förordning Bilaga II – led 3 – led ha (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ha)  projekt som genomför innovativ teknik för avskiljning och användning av koldioxid,
Ändringsförslag    60 Förslag till förordning Bilaga II – led 3 – led hb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(hb)  antimikrobiell resistens, och särskilt minskad användning av antibiotika för människor och djur genom ”One health-modellen” med förebyggande åtgärder,
Ändringsförslag    61 Förslag till förordning Bilaga II – led 3 – led hc (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(hc)  utfasning av fossila bränslen i produktions- och distributionskedjan för energi.
Ändringsförslag    62 Förslag till förordning Bilaga II – led 3a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a.  främjande av att kemiskt farliga produkter ersätts med mer hållbara alternativ.
Ändringsförslag    63 Förslag till förordning Bilaga II – led 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.  Utveckling av infrastruktur för digital konnektivitet, i synnerhet genom projekt som stöder utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet.	4.  Utveckling av infrastruktur för digital konnektivitet, i synnerhet genom projekt som stöder utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet, i stads- och landsbygdsområden.
Ändringsförslag    64 Förslag till förordning Bilaga II – led 5 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  företagsprojekt,	(b)  forsknings- och innovationsprocesser, överföring av teknik och samarbete mellan företag med inriktning på den nya koldioxidsnåla ekonomin, motståndskraft mot och anpassning till klimatförändringar samt den cirkulära ekonomin,
Ändringsförslag    65 Förslag till förordning Bilaga II – led 5 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(f)  nya effektiva hälso- och sjukvårdsprodukter, inbegripet läkemedel, medicintekniska produkter och avancerade terapiläkemedel.	(f)  nya effektiva hälso- och sjukvårdsprodukter, inbegripet läkemedel, medicintekniska produkter, e-hälsa och avancerade terapiläkemedel.
Ändringsförslag    66 Förslag till förordning Bilaga II – led 11 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin,	(a)  mikrofinansiering, finansiering av sociala företag, kvinnligt företagande och den sociala ekonomin,
Ändringsförslag    67 Förslag till förordning Bilaga II – led 11 – led ia (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ia)  omplacering, omskolning och kompetensutveckling av arbetstagare, utbildning och jobbsökningsinitiativ i regioner som är beroende av en koldioxidintensiv ekonomi och som drabbas av den strukturella omställningen till en koldioxidsnål ekonomi.
Ändringsförslag    68 Förslag till förordning Bilaga II – led 13a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	13a.  Hav och oceaner genom utveckling av en hållbar blå ekonomi i linje med målen för den integrerade havspolitiken, särskilt genom
	(a)  havsrelaterat företagande,
	(b)  en innovativ och konkurrenskraftig sjöfartsindustri,
	(c)  kunskap om haven och ”blå karriärer”,
	(d)  agendan för internationell världshavsförvaltning,
	(e)  sjöfartsskydd och sjöövervakning,
	(f)  gränsöverskridande samarbete,
	(g)  genomförande av målen för hållbar utveckling, särskilt mål nr 14 (livet under vattenytan).
Ändringsförslag    69 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 3 – punkt 3.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.2  Investeringar som stöder klimatmålen	3.2  Investeringar som stöder klimatmålen och uppskattad minskning av koldioxidutsläpp
Ändringsförslag    70 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 3 – punkt 3.2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3.2a  Investeringar som stöder miljömålen
Ändringsförslag    71 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 3 – punkt 3.3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3.3a  Absoluta och relativa utsläpp av växthusgaser
Ändringsförslag    72 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4 – punkt 4.2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4.2a  Energi: inverkan på växthusgasutsläppen av unionens energiproduktion
Ändringsförslag    73 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4 – punkt 4.2b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4.2b  Energi: sparad energi
Ändringsförslag    74 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4 – punkt 4.2c (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4.2c  Energi: absoluta och relativa utsläpp av växthusgaser
Ändringsförslag    75 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4 – punkt 4.2d (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4.2d  Energieffektivitet
Ändringsförslag    76 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4 – punkt 4.5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4.5a  Industriproduktion med låga koldioxidutsläpp: verifierad mängd växthusgasutsläpp som undvikits
Ändringsförslag    77 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4 – punkt 4.5b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4.5b  Transport: absoluta och relativa utsläpp av växthusgaser

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Inrättande av InvestEU-programmet
Referensnummer	COM(2018)0439 – C8-0257/2018 – 2018/0229(COD)
Ansvarigt/Ansvariga utskott        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 14.6.2018	ECON 14.6.2018
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	ENVI 14.6.2018
Föredragande av yttrande        Utnämning	Ivo Belet 21.6.2018
Artikel 55 – Gemensamt utskottsförfarande        Tillkännagivande i kammaren	5.7.2018
Antagande	12.11.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	47 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Margrete Auken, Pilar Ayuso, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, Francesc Gambús, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Jo Leinen, Peter Liese, Jiří Maštálka, Susanne Melior, Rory Palmer, Bolesław G. Piecha, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Cristian-Silviu Buşoi, Fredrick Federley, Giorgos Grammatikakis, Christophe Hansen, Tilly Metz, Carolina Punset
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Paul Rübig, Tomáš Zdechovský

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

47	+
ALDE	Fredrick Federley, Gerben-Jan Gerbrandy, Anneli Jäätteenmäki, Carolina Punset, Nils Torvalds
ECR	Mark Demesmaeker, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, Jadwiga Wiśniewska
GUE/NGL	Lynn Boylan, Stefan Eck, Jiří Maštálka
PPE	Pilar Ayuso, Ivo Belet, Cristian-Silviu Buşoi, Birgit Collin-Langen, Angélique Delahaye, Francesc Gambús, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Christophe Hansen, György Hölvényi, Peter Liese, Paul Rübig, Annie Schreijer-Pierik, Adina-Ioana Vălean, Tomáš Zdechovský
S&D	Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Giorgos Grammatikakis, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Rory Palmer, Damiano Zoffoli
Verts/ALE	Margrete Auken, Bas Eickhout, Benedek Jávor, Tilly Metz, Davor Škrlec

1	-
ENF	Jean-François Jalkh

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (27.11.2018)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet
(COM(2018)0439 – C8‑0257/2018 – 2018/0229(COD))

Föredragande av yttrande: Kerstin Westphal

KORTFATTAD MOTIVERING

EU-budgeten har som syfte att med hjälp av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) förbättra livskvaliteten i EU för alla människor och i alla regioner. InvestEU-programmet å sin sida är avsett att skapa en EU-budgetgaranti för att stödja investeringar och tillgång till finansiering i EU.

Detta yttrande fokuserar på sambandet mellan dessa två investeringsinstrument samt aspekter rörande regionernas roll i InvestEU (bl.a. de lokala och regionala myndigheternas roll och rollen för genomförandepartnerna utöver EIB).

För den fleråriga budgetramen 2021–2027 föreslår kommissionen en minskning av alla ESI-fonders medel med 10 % jämfört med den nuvarande fleråriga budgetramen. Även om ytterligare finansiella medel ges till Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) har Sammanhållningsfondens medel minskats med nästan hälften, och medlen för gränsöverskridande samarbete (Interreg) utgör endast 2,5 % av sammanhållningspolitikens totala anslag. Det här är det aktuella läget, som Europaparlamentet vill ändra på.

Sammanhållningspolitiken är den enda EU-politik som gör det möjligt för medlemsstater och regioner att genomföra genuina utvecklingsstrategier för olika regioner och delta fullt ut i EU:s politiker, t.ex. för den inre marknaden. Den utgör EU:s främsta verktyg för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och en långsiktig investeringspolitik som genomförs genom de nationella och regionala operativa programmen.

I förslaget till förordningen om gemensamma bestämmelser (2018/0196 (COD)) – den viktigaste förordningen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ (ESF+) samt Europeiska havs- och fiskerifonden – anges att medel från sammanhållningspolitiken från ESI-fonderna kan tilldelas InvestEU eller överföras till andra fonder eller instrument. Fem procent av det totala anslaget från fonder under delad förvaltning (och, i vederbörligen motiverade fall, även en högre andel) kan bidra till InvestEU.

Föredraganden motsätter sig denna strategi. Enligt hennes mening kommer detta endast att uppmuntra medlemsstaterna att dra tillbaka medel från projekt inom sammanhållningspolitiken. Eftersom de föreslagna reglerna om de belopp som överförs till InvestEU är enklare (t.ex. är reglerna om statligt stöd inte tillämpliga) kan medlemsstaterna använda sig av denna strategi och glömma de regionala behov, som bäst försvaras genom den nuvarande sammanhållningspolitiken.

I enlighet med den ståndpunkt som togs av medföredragande för förordningen om gemensamma bestämmelser, där man motsatte sig det föreslagna bidraget från fonder under delad förvaltning till InvestEU (artikel 10 i förordningen om gemensamma bestämmelser), föreslår föredraganden att medlemsstatskomponenten i InvestEU stryks. Samtidigt som insatserna för att öka synergieffekterna och komplementariteten mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna och InvestEU erkänns, är överföringen av medel, vilket leder till minskade resurser för projekt inom sammanhållningspolitiken, inte lösningen. Detta resonemang var också en del av parlamentets ståndpunkt under förfarandet med de så kallade samlade förslagen (omnibus).

Föredraganden är medveten om att detta skulle innebära en betydande förändring av det föreslagna programmet InvestEU. Hon anser dock att en fortsatt framgångsrik sammanhållningspolitik, som unionens viktigaste investeringspolitik och ett av dess mest konkreta uttryck för solidaritet, är kopplad till tillgänglig finansiering. Att minska denna finansiering skulle vara kontraproduktivt och till föga hjälp för människorna i alla de berörda regionerna.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1 Förslag till förordning Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1)  År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.	(1)  År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag, gröna investeringar och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer, minska skillnaderna i utvecklingsnivå och uppnå unionens politiska mål.
Ändringsförslag    2 Förslag till förordning Skäl 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3)  Under de senaste åren har unionen antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar tillväxt och sysselsättning. Det handlar bl.a. om kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, försvaret och rymdstrategin för Europa. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.	(3)  Under de senaste åren har unionen antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar och inkluderande tillväxt och sysselsättning. Det handlar bl.a. om Europa 2020-strategin, kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, försvaret och rymdstrategin för Europa och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering i alla regioner, särskilt i regioner där sådan tillgång är strukturellt begränsad.
Ändringsförslag    3 Förslag till förordning Skäl 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4)  På unionsnivå utgör den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för identifiering av nationella reformprioriteringar samt övervakning av deras genomförande. Medlemsstaterna utarbetar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Strategierna bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen för att ge överblick över och samordna prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. Syftet med dem är även att se till att stödet från unionen används på ett enhetligt sätt och att i relevanta fall maximera mervärdet av det finansiella stödet, särskilt från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU-fonden.	(4)  På unionsnivå utgör den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för identifiering av nationella reformprioriteringar samt övervakning av deras genomförande. Medlemsstaterna utarbetar i samarbete med lokala och regionala myndigheter sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Strategierna bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen för att ge överblick över och samordna prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. Syftet med dem är även att se till att stödet från unionen används på ett enhetligt sätt och att i relevanta fall maximera mervärdet av det finansiella stödet, särskilt från Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU-fonden.
Ändringsförslag    4 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5)  InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft – inom bland annat innovation och digitalisering – hållbarheten i unionens ekonomiska tillväxt, samhällsresiliens, social delaktighet och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. För att åstadkomma detta bör den stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom bidrag från genomförandepartnerna. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att bidra till att uppnå unionens politiska mål.	(5)  InvestEU-fonden bör inriktas på social, ekonomisk och territoriell sammanhållning och ha förmåga att bidra till att öka den samlade efterfrågan och investera i hållbar infrastruktur. Dessutom bör den bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft – inom bland annat innovation och digitalisering – hållbarheten i unionens ekonomiska tillväxt, samhällsresiliens, social delaktighet och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. För att åstadkomma detta bör den stödja de kulturella och kreativa sektorernas dubbla värde, projekt som är tekniskt, ekonomiskt och socialt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom bidrag från genomförandepartnerna, skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet samt breddning och förbättring av medlemsstaternas produktionsbas. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att bidra till att uppnå unionens politiska mål.
Ändringsförslag    5 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6)  InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar för att främja tillväxt, investeringar och sysselsättning och därmed bidra till ökad välfärd och rättvisare inkomstfördelning inom EU. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionens tillhandahåller via bidrag.	(6)  InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar, däribland kulturarv, för att främja tillväxt, en hållbar utveckling, investeringar och sysselsättning och därmed bidra till en utjämning av skillnaderna mellan regionerna, ökad välfärd, rättvisare inkomstfördelning inom EU och den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionens tillhandahåller via bidrag.
Ändringsförslag    6 Förslag till förordning Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12)  Investeringsprojekt som erhåller betydande EU-stöd, särskilt inom området infrastruktur, bör hållbarhetssäkras i enlighet med vägledning som bör utvecklas av kommissionen i samarbete med genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet och med lämplig tillämpning av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och i överensstämmelse med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. Sådan vägledning bör inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor.	(12)  Investeringsprojekt som erhåller betydande EU-stöd, särskilt inom området infrastruktur, bör hållbarhetssäkras i enlighet med vägledning som bör utvecklas av kommissionen i samarbete med genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet och med lämplig tillämpning av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och i överensstämmelse med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. Sådan vägledning bör inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor och säkerställa komplementaritet med andra EU-program.
Ändringsförslag    7 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12a)  InvestEU-programmet bör också integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla sina arbets- och beslutsprocesser, se till att utskott och projektarbetslag har jämn könsfördelning och att genomförandet av denna fond bidrar till främjandet av jämställdhet i överensstämmelse med EU:s skyldigheter att integrera jämställdhetsperspektivet (artikel 8 i EUF-fördraget).
Ändringsförslag    8 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur är grundläggande för att nå upp till unionens hållbarhetsmål, inbegripet energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på infrastrukturinvesteringar på områdena transport, energi – inbegripet energieffektivisering och förnybar energi – miljö, klimat, havsfrågor och digitalisering. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och samstämmigheten mellan relevanta unionsprogram. Med säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.	(13)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja välstånd, hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur är grundläggande för att nå upp till unionens hållbarhetsmål, inbegripet energi- och klimatmålen 2030 och 2050. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på infrastrukturinvesteringar på områdena transport – inbegripet uppgradering av befintlig infrastruktur med särskild inriktning på trygghet och säkerhet – energi – inbegripet energieffektivisering och förnybar energi – miljö, klimat, havsfrågor och digitalisering. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång, samstämmigheten och komplementariteten mellan relevanta unionsprogram, samtidigt som överlappningar undviks. Med säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.
Ändringsförslag    9 Förslag till förordning Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14)  Samtidigt som investeringsnivån i unionen på det hela taget ökar är investeringarna i högriskverksamhet såsom forskning och innovation fortfarande otillräckliga. Underinvestering i forskning och innovation är skadlig för unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och för medborgarnas livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter för att täcka olika faser i innovationscykeln och ett brett spektrum av intressenter, i synnerhet för att möjliggöra utvidgning och tillämpning av lösningar i kommersiell skala inom unionen i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna.	(14)  Samtidigt som investeringsnivån i unionen på det hela taget ökar är investeringarna i högriskverksamhet såsom forskning, innovation och ny teknik fortfarande otillräckliga. Underinvestering i forskning, innovation och ny teknik är skadlig för unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och för medborgarnas livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter för att täcka olika faser i innovationscykeln och ett brett spektrum av intressenter samt stöd till innovationskluster, i synnerhet för att möjliggöra utvidgning och tillämpning av lösningar i kommersiell skala inom unionen i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna.
Ändringsförslag    10 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16)  Små och medelstora företag spelar en avgörande roll i unionen. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk och ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering och innovationer samt genom att utbilda sin personal. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Svårigheterna att få tillgång till kapital är än större för små och medlestora företag vars verksamhet är inriktad på imateriella tillgångar. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt och utveckling, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. InvestEU-fonden bör tillhandahålla möjligheten att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter.	(16)  Små och medelstora företag och företag, bland annat sociala företag, spelar en avgörande roll i unionen. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk och ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering, saluföring och innovationer samt genom att utbilda sin personal. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Svårigheterna att få tillgång till kapital är än större för små och medelstora företag vars verksamhet är inriktad på immateriella tillgångar. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt och hållbara utveckling, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker och kapabelt att skapa sysselsättning och social välfärd. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. InvestEU-fonden bör tillhandahålla möjligheten att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter.
Ändringsförslag    11 Förslag till förordning Skäl 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17)  I enlighet med diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension16 och den europeiska pelaren för sociala rättigheter17 är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning och hälso- och sjukvård. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, bidra till att öka sysselsättningen, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller solidaritet mellan generationerna, hälso- och sjukvårdssektorn, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, ungas roll och plats i samhället samt sårbara grupper , inbegripet medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja europeisk kultur och kreativitet. För att stävja de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på humankapital, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och nya socialekonomiska affärsmodeller som sociala investeringar och utfallsbaserade ersättningsmodeller inom välfärdssektorn (social outcomes contracting). InvestEU-programmet bör stärka framväxande sociala ekosystem, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag och sociala företag för att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU18 identifieras investeringsgap inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning, hälso- och sjukvård och bostäder, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från stiftelser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.	(17)  I enlighet med diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension16, den europeiska pelaren för sociala rättigheter17 och EU:s ram kring konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning, kultur, sysselsättning och hälso- och sjukvård. Investeringar i den sociala och kompetensbaserade ekonomin och den ekonomi som relaterar till mänskliga resurser samt i integrering av sårbara samhällsgrupper kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, bidra till att öka sysselsättning av god kvalitet, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller lika möjligheter, solidaritet mellan generationerna, hälso- och sjukvårdssektorn, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, avinstitutionaliseringen av barn och vuxna, ungas roll och plats i samhället samt sårbara grupper , inbegripet medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja europeisk kultur och kreativitet. För att stävja de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på mänskliga resurser, mikrofinansiering och den sociala ekonomin. InvestEU-programmet bör stärka framväxande sociala ekosystem, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag och sociala företag för att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU18 identifieras investeringsgap inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning, hälso- och sjukvård, bostäder och social inkludering, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentliga och privata resurser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.
__________________	__________________
16 COM(2017) 206.	16 COM(2017) 206.
17 COM(2017) 250.	17 COM(2017) 250.
18 Publicerat som European Economy Discussion Paper 074 i januari 2018.	18 Publicerat som European Economy Discussion Paper 074 i januari 2018.
Ändringsförslag    12 Förslag till förordning Skäl 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19)  Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenterna bör vara inriktad på unionsomfattande marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt. Stödda åtgärder bör bidra med ett tydligt europeiskt mervärde. Medlemsstatskomponenten bör ge medlemsstaterna möjlighet att bidra med en andel av sina fondmedel under delad förvaltning till EU-garantin för att använda denna för finansierings- eller investeringstransaktioner som syftar till att åtgärda särskilda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom sina egna territorier, inbegripet i utsatta och avlägset belägna områden, såsom unionens yttersta randområden, och därigenom uppnå målen för fonden under delad förvaltning. Åtgärder som finansieras av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte överlappa eller tränga undan privat finansiering, eller störa konkurrensen på den inre marknaden.	(19)  Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenterna bör vara inriktad på unionsomfattande marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt. Stödda åtgärder bör bidra med ett tydligt europeiskt mervärde. Medlemsstatskomponenten bör ge medlemsstaterna möjlighet att bidra med en andel av sina fondmedel under delad förvaltning till EU-garantin för att använda denna för finansierings- eller investeringstransaktioner som syftar till att åtgärda särskilda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom sina egna territorier, inbegripet i mindre utvecklade regioner och i utsatta och avlägset belägna områden, såsom unionens yttersta randområden, och därigenom uppnå målen för fonden under delad förvaltning. Åtgärder som finansieras av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte överlappa eller tränga undan privat finansiering, eller störa konkurrensen på den inre marknaden.
Ändringsförslag    13 Förslag till förordning Skäl 20
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(20)  Medlemsstatskomponenten bör särskilt utformas så att det blir möjligt att använda medel under delad förvaltning för en unionsgaranti. Denna kombination gör det möjligt att utnyttja unionens goda kreditbetyg för att främja nationella och regionala investeringar och samtidigt säkerställa en enhetlig riskhantering av ansvarsförbindelserna genom att tillämpa den garanti som kommissionens gett under indirekt förvaltning. Unionen bör garantera de finansierings- och investeringstransaktioner som planeras enligt de garantiavtal som ingås mellan kommissionen och genomförandepartner inom medlemsstatskomponenten. Avsättningen för garantin bör komma från fonder under delad förvaltning enligt en avsättningsnivå som och fastställas av kommissionen på grundval av transaktionernas art och de förväntade förlusterna. Medlemsstaten bör bära förluster utöver de förväntade förlusterna genom att ställa en rygg-mot-rygg-garanti till förmån för unionen. Sådana arrangemang bör ingås i ett enda bidragsavtal med varje medlemsstat som väljer en sådan lösning. Bidragsavtalet bör omfatta den eller de särskilda garantiavtal som ska genomföras inom den berörda medlemsstaten. Fastställandet av avsättningsnivån i varje enskilt fall kräver ett undantag från artikel 211.1 i förordning (EU, Euratom) nr XXXX19 (budgetförordningen). Utformningen innebär också en enda uppsättning regler för budgetgarantier för vilka avsättningar görs med centralt förvaltade medel eller medel under delad förvaltning, vilket gör det lättare att kombinera dessa.	utgår
Ändringsförslag    14 Förslag till förordning Skäl 29
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(29)  Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och bidra med sina egna medel, för att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskdiversifiering samt bidra till nya lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. Europeiska investeringsbanksgruppen bör, med tanke på gruppens roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna under nuvarande finansieringsinstrument och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för EU-komponenten. Utöver EIB-gruppen bör nationella investeringsbanker eller institutioner ha möjlighet att erbjuda en kompletterande uppsättning finansiella produkter med tanke på att deras erfarenheter och förmåga på regional nivå kan vara till nytta för att maximera effekten av offentlig finansiering inom EU:s territorium. Det bör också bli möjligt för andra internationella finansinstitut att fungera som genomförandepartner, särskilt när de har en komparativ fördel bestående i specifik sakkunskap och erfarenheter i vissa medlemsstater. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att agera som genomförandepartner.	(29)  Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och bidra med sina egna medel, för att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering för alla medlemsstater, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskdiversifiering samt bidra till nya lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. Investeringar via InvestEU-fonden bör bidra till en minskning av utvecklingsskillnaderna mellan olika regioner. Europeiska investeringsbanksgruppen bör, med tanke på gruppens roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna under nuvarande finansieringsinstrument och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för EU-komponenten. Utöver EIB-gruppen bör nationella investeringsbanker eller institutioner ha möjlighet att erbjuda en kompletterande uppsättning finansiella produkter med tanke på att deras erfarenheter och förmåga på regional nivå kan vara till nytta för att maximera effekten av offentlig finansiering inom EU:s territorium. Det bör också bli möjligt för andra internationella finansinstitut att fungera som genomförandepartner, särskilt när de har en komparativ fördel bestående i specifik sakkunskap och erfarenheter i vissa medlemsstater. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att agera som genomförandepartner.
Ändringsförslag    15 Förslag till förordning Skäl 30
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30)  För att säkerställa att investeringar inom ramen för EU-komponenten i InvestEU fokuserar på marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer på unionsnivå, men samtidigt uppfyller målen att nå största möjliga geografiska spridning, bör EU-garantin tilldelas genomförandepartner, som ensamma eller tillsammans med andra genomförandepartner, kan täcka minst tre medlemsstater. Man räknar dock med att ungefär 75 % av EU-garantin inom ramen för EU-komponenten skulle tilldelas till genomförandepartner eller partner som kan erbjuda finansiella produkter inom ramen för InvestEU-fonden i samtliga medlemsstater.	(30)  För att säkerställa att investeringar inom ramen för EU-komponenten i InvestEU fokuserar på marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer på unionsnivå, men samtidigt uppfyller målen att nå största möjliga geografiska spridning, samt för att undvika att medlemsstater med större kapitalmarknader får oskäliga fördelar, bör EU-garantin tilldelas genomförandepartner, som ensamma eller tillsammans med andra genomförandepartner, kan täcka minst tre medlemsstater. Man räknar dock med att ungefär 75 % av EU-garantin inom ramen för EU-komponenten skulle tilldelas till genomförandepartner, såsom EIB, eller partner som kan erbjuda finansiella produkter inom ramen för InvestEU-fonden i samtliga medlemsstater.
Ändringsförslag    16 Förslag till förordning Skäl 31
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(31)  EU-garantin enligt medlemsstatskomponenten bör tilldelas till alla genomförandepartner som är stödberättigade i enlighet med [artikel 62.1 c] i [budgetförordningen], inklusive nationella eller regionala investeringsbanker eller -institut, EIB, Europeiska investeringsfonden och andra multilaterala utvecklingsbanker. Vid valet av genomförandepartner inom ramen för medlemsstatskomponenten bör kommissionen beakta de förslag som varje medlemsstat lagt fram. I enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen] måste kommissionen göra en bedömning av genomförandepartnernas regler och förfaranden för att förvissa sig om att dessa ger en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig den som tillhandahålls av kommissionen.	utgår
Ändringsförslag    17 Förslag till förordning Skäl 35
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(35)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör stödja utvecklingen av en databas med tillförlitlig information om investeringsprojekt inom varje politikområde. Dessutom bör en sektorsövergripande del av InvestEU-programmet införas för att säkerställa en enda kontaktpunkt och stöd till projektutveckling inom sektorsövergripande politikområden för centralt förvaltade unionsprogram.	(35)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör stödja utvecklingen av en databas med tillförlitlig information om investeringsprojekt inom varje politikområde, genom att en effektiv geografisk diversifiering genomförs i syfte att bidra till unionens mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och minska de regionala skillnaderna. Dessutom bör en sektorsövergripande del av InvestEU-programmet införas för att säkerställa en enda kontaktpunkt och stöd till projektutveckling inom sektorsövergripande politikområden för centralt förvaltade unionsprogram.
Ändringsförslag    18 Förslag till förordning Skäl 36
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(36)  I syfte att säkerställa en stor geografisk täckning för rådgivningstjänsterna inom unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör InvestEU:s rådgivningscentrum vid behov och med beaktande av befintliga stödsystem inrätta en lokal närvaro, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats.	(36)  I syfte att säkerställa en stor geografisk täckning för rådgivningstjänsterna inom unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör InvestEU:s rådgivningscentrum vid behov och med beaktande av befintliga stödsystem, inrätta en lokal närvaro i varje medlemsstat och i regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats.
Ändringsförslag    19 Förslag till förordning Skäl 37
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(37)  Vad gäller InvestEU-fonden finns ett behov av kapacitetsuppbyggnadsstöd för att utveckla organisatorisk kapacitet och marknadsgarantverksamhet behövs för att initiera kvalitetsprojekt. Dessutom är målet att skapa förutsättningar för att öka det potentiella antalet stödberättigade mottagare i framväxande marknadssegment, i synnerhet där enskilda projekt till följd av sin begränsade storlek avsevärt höjer transaktionskostnaderna på projektnivå, såsom för det ekosystem som utgörs av social finansiering. Kapacitetsuppbyggnadsstöd bör därför vara ett komplement till och vara utöver åtgärder som vidtagits enligt andra unionsprogram som täcker särskilda politikområden.	(37)  Vad gäller InvestEU-fonden finns ett behov av kapacitetsuppbyggnadsstöd för att utveckla organisatorisk kapacitet och marknadsgarantverksamhet behövs för att initiera kvalitetsprojekt. Dessutom är målet att skapa förutsättningar för att öka det potentiella antalet stödberättigade mottagare i framväxande marknadssegment och utveckla förberedande program för dem, i synnerhet där enskilda projekt till följd av sin begränsade storlek avsevärt höjer transaktionskostnaderna på projektnivå, såsom för det ekosystem som utgörs av social finansiering. Kapacitetsuppbyggnadsstöd bör därför vara ett komplement till och vara utöver åtgärder som vidtagits enligt andra unionsprogram som täcker särskilda politikområden. Särskilda insatser bör också göras för att stödja kapacitetsuppbyggnaden hos potentiella projektutvecklare, särskilt lokala och regionala tjänstelevererande organisationer.
Ändringsförslag    20 Förslag till förordning Skäl 40
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(40)  En robust övervakningsram baserad på indikatorer för resultat, utfall och effekt bör genomföras för att mäta framgång i förhållande till unionens mål. För att säkerställa ansvarighet inför EU-medborgarna bör kommissionen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur InvestEU-programmets verksamhet fortskrider och vilken effekt det har.	(40)  En robust övervakningsram baserad på indikatorer för resultat, utfall och effekt bör genomföras för att mäta framgång i förhållande till unionens mål. För att säkerställa ansvarighet inför EU-medborgarna bör kommissionen två gånger om året, var sjätte månad, rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur InvestEU-programmets verksamhet fortskrider och vilken effekt det har, samt om samordningen, komplementariteten och samstämmigheten med unionens andra politikområden och instrument, särskilt medlen under delad förvaltning.
Ändringsförslag    21 Förslag till förordning Skäl 47
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(47)  InvestEU-programmet bör syfta till att hantera EU-omfattande marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och möjliggöra unionsomfattande marknadstester av innovativa finansiella produkter samt tillhandahålla system för att sprida dessa, med avseende på nyuppkomna eller komplexa marknadsmisslyckanden. Därför är åtgärder på EU-nivå motiverade.	(47)  InvestEU-programmet bör syfta till att hantera EU-omfattande marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer, skillnader i utvecklingsnivå och möjliggöra unionsomfattande marknadstester av innovativa finansiella produkter samt tillhandahålla system för att sprida dessa, med avseende på nyuppkomna eller komplexa marknadsmisslyckanden. Därför är åtgärder på EU-nivå motiverade.
Ändringsförslag    22 Förslag till förordning Artikel 2 – led -1 (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(-1)  additionalitet: stöd från InvestEU till transaktioner avsedda att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och som inte skulle ha kunnat genomföras, eller inte genomföras i samma utsträckning, utan InvestEU stöd under den period som EU-garantifonden kan användas, med EIB:s, EIF:s eller enligt unionens andra finansieringsinstrument.
Ändringsförslag    23 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa) En höjning av sysselsättningsgraden i unionen.
Ändringsförslag    24 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  Hållbar ekonomi och tillväxt i unionen.	(b)  Tillväxt och hållbar utveckling i unionens ekonomi.
Ändringsförslag    25 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba)  Balanserad utveckling och minskade skillnader.
Ändringsförslag    26 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  Samhällsresiliens och social delaktighet i unionen.	(c)  Sammanhållning, social innovation och samhällsresiliens samt social delaktighet i unionen.
Ändringsförslag    27 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca)  Främjande av vetenskapliga och tekniska framsteg, kultur, utbildning och fortbildning.
Ändringsförslag    28 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(da)  Uppnåendet av klimatmålen och långsiktig nytta för miljö och samhälle.
Ändringsförslag    29 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Ett tilläggsbelopp kan tillhandahållas från EU-garantin för medlemsstatskomponenten som avses i artikel 8.1 b, förutsatt att medlemsstaterna i enlighet med [artikel 10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer]28 och artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer]29 anslår motsvarande belopp.	utgår
Ändringsförslag    30 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
InvestEU-fondens EU-komponent som avses i artikel 8.1 a och vart och ett av de politikområden som avses i artikel 7.1 kan få bidrag från följande tredjeländer för deltagande i vissa finansiella produkter i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen]:	Vart och ett av de politikområden som avses i artikel 7.1 kan få bidrag från följande tredjeländer för deltagande i vissa finansiella produkter i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen]:
Ändringsförslag    31 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  EU-garantin ska genomföras genom indirekt förvaltning av sådana organ som avses i [artikel 62.1 c ii–vii] i [budgetförordningen]. Andra former av EU-finansiering enligt denna förordning ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med [budgetförordningen], däribland bidrag som genomförs i enlighet med [avdelning VIII].	1.  EU-garantin inom ramen för InvestEU ska förvaltas av Europeiska investeringsbanken med indirekt förvaltning och genomföras av genomförandepartner i enlighet med denna förordning. Andra former av EU-finansiering enligt denna förordning ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med [budgetförordningen], däribland bidrag som genomförs i enlighet med [avdelning VIII].
Ändringsförslag    32 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, energi, digital konnektivitet, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och vatten, avfall, natur och annan miljöinfrastruktur, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, eller uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.	(a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport och logistik, mobilitet i städer, energi, energieffektivitet, kommunikation, digital konnektivitet och bredbandskonnektivitet, turism, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och vatten, avfall, den cirkulära ekonomin, natur och annan miljöinfrastruktur, kulturarvet, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, och till långsiktig hållbar utveckling av den region där verksamheten genomförs.
Ändringsförslag    33 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning och innovation, överföring av forskningsresultat till marknaden, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag som inte är små och medelstora företag samt digitalisering av unionsindustrin.	(b)  Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning och innovation, kunskapsöverföring och överföring av forskningsresultat till marknaden, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag och innovationskluster samt digitalisering av unionsindustrin.
Ändringsförslag    34 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  Politikområdet små och medelstora företag, som ger tillgång till och utbud av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag.	(c)  Politikområdet små och medelstora företag, som ger tillgång till och utbud av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för medelstora börsnoterade företag.
Ändringsförslag    35 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur (inbegripet subventionerat boende och studentboende). social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella aktiviteter med ett socialt syfte, integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.	(d)  Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur (inbegripet subventionerat boende och studentboende). integrerad stadsförnyelse, social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård för aktivt åldrande, avinstitutionalisering av barn och vuxna, delaktighet och tillgänglighet, kulturella och kreativa aktiviteter med ett socialt syfte, integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.
Ändringsförslag    36 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Finansierings- och investeringstransaktioner inom politikområdet hållbar infrastruktur enligt punkt 1 a ska omfattas av hållbarhetssäkring för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa konsekvenserna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. När projektansvariga söker finansiering ska de därför ge lämplig information för detta ändamål med användning av riktlinjer som kommissionen utarbetar. Projekt under en viss storlek som preciseras i riktlinjerna ska undantas från säkringen.	Finansierings- och investeringstransaktioner inom politikområdet hållbar infrastruktur enligt punkt 1 a ska omfattas av hållbarhetssäkring för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa konsekvenserna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. När projektansvariga söker finansiering ska de därför ge lämplig information för detta ändamål med användning av riktlinjer som kommissionen utarbetar innan denna förordning träder i kraft. Projekt under en viss storlek som preciseras i riktlinjerna ska undantas från säkringen.
Ändringsförslag    37 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 – stycke 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Med hjälp av kommissionens riktlinjer ska det vara möjligt att	Med hjälp av investeringsriktlinjer ska det vara möjligt att
Ändringsförslag    38 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 – stycke 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c)  beräkna inverkan på den sociala delaktigheten i vissa områden eller för vissa befolkningsgrupper.	c)  beräkna inverkan på den sociala delaktigheten bland annat när det gäller förbättrad livskvalitet och social sammanhållning, med särskild uppmärksamhet på utsatta människor.
Ändringsförslag    39 Förslag till förordning Artikel 7a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 7a
	Additionalitet
	De projekt som stöds av InvestEU ska i normalfallet ha en högre riskprofil än projekt som stöds av EIB:s gängse transaktioner, och InvestEU-portföljen ska generellt ha en högre riskprofil än den portfölj med investeringar som stöddes av EIB inom ramen för dess gängse investeringsstrategi innan denna förordning trädde i kraft.
Ändringsförslag    40 Förslag till förordning Artikel 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
[...]	utgår
Ändringsförslag    41 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  Gränsöverskridande projekt mellan enheter som är belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till ett eller flera tredjeländer, inklusive anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Europeiska frihandelssammanslutningen, eller till ett utomeuropeiskt land eller territorium enligt bilaga II till EUF-fördraget, eller till ett associerat tredjeland, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier.	(a)  Gränsöverskridande eller mellanregionala projekt mellan enheter som är belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till ett eller flera tredjeländer, inklusive anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Europeiska frihandelssammanslutningen, eller till ett utomeuropeiskt land eller territorium enligt bilaga II till EUF-fördraget, eller till ett associerat tredjeland, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier.
Ändringsförslag    42 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För EU-komponenten ska de behöriga motparterna ha uttryckt sitt intresse och kunna täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst tre medlemsstater. Genomförandepartner kan också tillsammans täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst tre medlemsstater genom att bilda en grupp.	För EU-komponenten ska de behöriga motparter som har uttryckt sitt intresse kunna täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst tre medlemsstater, med undantag av blandfinansieringsinsatser enligt definitionen i artikel 2, stycke 1, led 1. Genomförandepartner kan också tillsammans täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst tre medlemsstater genom att bilda en grupp.
Ändringsförslag    43 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För medlemsstatskomponenten får den berörda medlemsstaten föreslå en eller flera behöriga motparter som genomförandepartner bland dem som har uttryckt sitt intresse i enlighet med artikel 9.3 c.	utgår
Ändringsförslag    44 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Om den berörda medlemsstaten inte föreslår en genomförandepartner, ska kommissionen förfara i enlighet med andra stycket i denna punkt för att välja ut genomförandepartner bland dem som kan täcka finansierings- och investeringstransaktioner i det berörda geografiska området.	utgår
Ändringsförslag    45 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.  Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen säkerställa att följande gäller för portföljen av finansiella produkter inom ramen för InvestEU fonden:	2.  Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen säkerställa att deras förslag för portföljen av finansiella produkter inom ramen för InvestEU fonden:
Ändringsförslag    46 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  Den uppnår geografisk diversifiering.	(d)  Den uppnår geografisk diversifiering enligt medlemsstat och region, när det gäller balanserad utveckling.
Ändringsförslag    47 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 2 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(f)  Genomförandepartnerns åtagande att godta kommissionens och investeringskommitténs beslut vad gäller användningen av EU-garantin till förmån för en föreslagen finansierings- eller investeringstransaktion, som dock inte påverkar genomförandepartnerns beslut avseende den föreslagna transaktionen utan EU-garantin.	(f)  Genomförandepartnerns åtagande att godta investeringskommitténs beslut vad gäller användningen av EU-garantin till förmån för en föreslagen finansierings- eller investeringstransaktion, som dock inte påverkar genomförandepartnerns beslut avseende den föreslagna transaktionen utan EU-garantin.
Ändringsförslag    48 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5.  Om garantiavtalet ingås inom ramen för medlemsstatskomponenten får det föreskriva att representanter från den medlemsstat eller de regioner som berörs får delta i övervakningen av avtalets genomförande.	utgår
Ändringsförslag    49 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  En investeringskommitté ska upprättas. Kommittén ska	1.  En oberoende investeringskommitté ska upprättas. Kommittén ska
Ändringsförslag    50 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Experterna ska ha mycket god relevant marknadserfarenhet av projektuppläggning och projektfinansiering eller finansiering av små och medelstora företag eller större företag.	Experterna ska ha mycket god relevant marknadserfarenhet av projektuppläggning och projektfinansiering inom regional utveckling och av finansiering av små och medelstora företag eller större företag.
Ändringsförslag    51 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2 – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Investeringskommitténs sammansättning ska vara sådan att det säkerställs att kommittén har breda kunskaper om de sektorer som ingår i de politikområden som avses i artikel 7.1 och om de geografiska marknaderna i unionen samt att den har en jämn könsfördelning som helhet.	Investeringskommitténs sammansättning ska vara sådan att det säkerställs att kommittén har breda kunskaper om de sektorer som ingår i de politikområden som avses i artikel 7.1 och om de geografiska marknaderna i unionen samt att den har en jämn geografisk fördelning och könsfördelning som helhet.
Ändringsförslag    52 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2 – stycke 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Fyra medlemmar ska vara ständiga medlemmar i investeringskommitténs alla fyra sammansättningar. Var och en av de fyra sammansättningarna ska dessutom ha två experter med erfarenhet av investeringar i sektorer som ingår i det aktuella politikområdet. Minst en av kommitténs ständiga medlemmar ska ha sakkunskap i hållbara investeringar. Kommissionen ska placera in investeringskommitténs medlemmar i en eller flera lämpliga sammansättningar. Investeringskommittén ska välja en ordförande bland sina ständiga medlemmar.	Fyra medlemmar ska vara ständiga medlemmar i investeringskommitténs alla fyra sammansättningar. Var och en av de fyra sammansättningarna ska dessutom ha två experter med erfarenhet av investeringar i sektorer som ingår i det aktuella politikområdet. Minst en av kommitténs ständiga medlemmar ska ha sakkunskap i hållbara investeringar. Kommissionen ska placera in investeringskommitténs medlemmar i en eller flera lämpliga sammansättningar. Investeringskommittén ska välja en ordförande bland sina ständiga medlemmar. Om genomförandepartner är involverade ska de ingå i investeringskommittén.
Ändringsförslag    53 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2 – stycke 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska anta investeringskommitténs arbetsordning och ansvara för sekretariatet.	Europeiska investeringsbanken ska anta investeringskommitténs arbetsordning och tillhandahålla sekretariatet.
Ändringsförslag    54 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Investeringskommitténs medlemmar ska när de deltar i kommitténs verksamhet agera opartiskt och endast i InvestEU-fondens intressen. De får inte begära eller ta emot instruktioner från genomförandepartnerna, unionens institutioner, medlemsstaterna eller något annat offentligt eller privat organ.	Investeringskommitténs medlemmar ska när de deltar i kommitténs verksamhet agera opartiskt och endast i InvestEU-fondens intressen. De får inte begära eller ta emot instruktioner från genomförandepartnerna, unionens institutioner, medlemsstaterna, regionerna eller något annat offentligt eller privat organ.
Ändringsförslag    55 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
InvestEU:s rådgivningscentrum ska erbjuda rådgivningsstöd i samband med identifiering, förberedelse, utveckling, strukturering, upphandling och genomförande av projekt, eller stärka projektansvarigas och finansiella intermediärers kapacitet att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner. Stödet kan avse varje fas i ett projekts livscykel eller i finansieringen av en stödmottagande enhet, beroende på vad som är tillämpligt.	InvestEU:s rådgivningscentrum ska styras av Europeiska investeringsbanken och bygga på sakkunskap från kommissionen, EIB-gruppen och andra institutioner såsom nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner, och erbjuda rådgivningsstöd i samband med identifiering, förberedelse, utveckling, strukturering, upphandling och genomförande av projekt, eller stärka projektansvarigas och finansiella intermediärers kapacitet att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner. Stödet kan avse varje fas i ett projekts livscykel eller i finansieringen av en stödmottagande enhet, beroende på vad som är tillämpligt.
Ändringsförslag    56 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska finnas representerat på lokal nivå om så krävs. Lokal närvaro ska särskilt inrättas i medlemsstater eller regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden. InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till kunskapsöverföring till regional och lokal nivå i syfte att bygga upp regional och lokal kapacitet och expertis som avses i punkt 1.	6.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska finnas representerat på lokal nivå i varje medlemsstat och i regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden. InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till kunskapsöverföring till regional och lokal nivå i syfte att bygga upp regional och lokal kapacitet och expertis som avses i punkt 1.
Ändringsförslag    57 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 6a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	6a.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska stå i kontakt med lokala, regionala eller nationella myndigheter som förvaltar europeiska struktur- och investeringsfonder, för att vägleda projektutvecklare till dessa projekt, vilka kan stödjas genom medel under delad förvaltning.
Ändringsförslag    58 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.  Genomförandepartnerna ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland medier och allmänheten.	1.  Genomförandepartnerna ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland medier och allmänheten, i enlighet med standarder som tillämpas på EU-program.
Ändringsförslag    59 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende InvestEU-programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats InvestEU-programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.	2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationskampanjer, införa lämpliga plattformar och verktyg avseende InvestEU-programmet och dess åtgärder och resultat, bland annat genom de nationella kontaktpunkterna för unionsprogrammen, i syfte att öka synligheten för stöd och öka allmänhetens medvetenhet. Medel som tilldelats InvestEU-programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Inrättande av InvestEU-programmet
Referensnummer	COM(2018)0439 – C8-0257/2018 – 2018/0229(COD)
Ansvarigt/Ansvariga utskott        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 14.6.2018	ECON 14.6.2018
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	REGI 14.6.2018
Föredragande av yttrande        Utnämning	Kerstin Westphal 20.6.2018
Artikel 55 – Gemensamt utskottsförfarande        Tillkännagivande i kammaren	5.7.2018
Behandling i utskott	27.9.2018
Antagande	22.11.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 3 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, John Flack, Iratxe García Pérez, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Terry Reintke, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Kerstin Westphal, Joachim Zeller
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Martina Anderson, Petras Auštrevičius, John Howarth, Ivana Maletić, Dimitrios Papadimoulis, Georgi Pirinski, Bronis Ropė, Milan Zver
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Joachim Schuster

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

25	+
ECR	John Flack, Mirosław Piotrowski, Ruža Tomašić
PPE	Pascal Arimont, Franc Bogovič, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Ivana Maletić, Lambert van Nistelrooij, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Maria Spyraki, Joachim Zeller, Milan Zver
S&D	Victor Boştinaru, Iratxe García Pérez, John Howarth, Constanze Krehl, Georgi Pirinski, Joachim Schuster, Monika Smolková, Kerstin Westphal
VERTS/ALE	Terry Reintke, Bronis Ropė

3	-
ALDE	Petras Auštrevičius, Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg

2	0
GUE/NGL	Martina Anderson, Dimitrios Papadimoulis

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (28.11.2018)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet
(COM(2018)0439 – C8‑0257/2018 – 2018/0229(COD))

Föredragande av yttrande: Angel Dzhambazki

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1 Förslag till förordning Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1)  År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.	(1)  År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens, bland annat när det gäller innovation, kreativitet och utbildning, infrastruktur, små- och medelstora företag, särskilt i den kulturella och kreativa sektorn, och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, såsom hållbarhet, demografiska förändringar eller högutbildad och kompetent ung arbetskraft som flyttar utomlands. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.
Ändringsförslag    2 Förslag till förordning Skäl 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3)  Under de senaste åren har unionen antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar tillväxt och sysselsättning. Det handlar bl.a. om kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, försvaret och rymdstrategin för Europa. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.	(3)  Under de senaste åren har unionen antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar tillväxt och sysselsättning. Det handlar bl.a. om kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, den europeiska kulturagendan, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, försvaret och rymdstrategin för Europa. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.
Ändringsförslag    3 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5)  InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft – inom bland annat innovation och digitalisering – hållbarheten i unionens ekonomiska tillväxt, samhällsresiliens, social delaktighet och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. För att åstadkomma detta bör den stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom bidrag från genomförandepartnerna. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att bidra till att uppnå unionens politiska mål.	(5)  InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft – inom bland annat innovation och digitalisering – hållbarheten i unionens ekonomiska tillväxt, samhällsresiliens, social delaktighet, samt till att stärka människors kompetens och kapacitet som förutsättningar för ekonomisk, social och kulturell utveckling. Dessutom bör den bidra till integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader, stödja den kulturella och kreativa sektorns dubbla värde och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. För att åstadkomma detta bör den stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom bidrag från genomförandepartnerna. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att bidra till att uppnå unionens politiska mål.
Ändringsförslag    4 Förslag till förordning Skäl 5a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5a)  InvestEU-instrumentet syftar till att finansiera ekonomiska, kulturella och sociala aktörer med en riskprofil som inte godtas av privata finansiärer med i konventionella portföljer. Syftet är att skapa en ny förståelse bland finansiella mellanhänder genom att understryka dessa aktörers enorma potential när det gäller innovation och social utveckling.
Ändringsförslag    5 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6)  InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar för att främja tillväxt, investeringar och sysselsättning och därmed bidra till ökad välfärd och rättvisare inkomstfördelning inom EU. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionens tillhandahåller via bidrag.	(6)  InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar, däribland kulturarvet, för att främja tillväxt och sammanhållning, hållbara investeringar på strategiska områden och långsiktig sysselsättning, utbildning och kompetens och därmed bidra till ökad välfärd, kulturell utveckling och lika möjligheter inom EU. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionens tillhandahåller via bidrag.
Ändringsförslag    6 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11)  Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 hänför sig hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin till miljön. Till dessa risker hör luft-, jord- och vattenföroreningar, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och misslyckad begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av EU:s politik. Att strömlinjeforma miljömålen bör därför eftersträvas i verksamhet relaterad till InvestEU-fonden. Miljöskydd och tillhörande riskförebyggande arbete och riskhantering bör integreras i förberedelserna till och genomförandet av investeringar. EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald och i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 216/228415. Investeringar som är inriktade på miljömässigt hållbara mål bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med de som tagits fram inom ramen för andra unionsprogram som avser klimat, biologisk mångfald och luftförordningar för att göra det möjligt att bedöma den enskilda och kombinerade effekten av investeringar i nyckelkomponenter inom naturkapital, såsom luft, vatten, mark och biologisk mångfald.	(11)  Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 hänför sig hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin till miljön. Till dessa risker hör luft-, jord- och vattenföroreningar, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och misslyckad begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av EU:s politik. Att strömlinjeforma miljömålen bör därför eftersträvas i verksamhet relaterad till InvestEU-fonden. Miljöskydd, utbildning för att bedöma egna miljöeffekter och tillhörande riskförebyggande arbete och riskhantering bör integreras i förberedelserna till och genomförandet av investeringar. EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald och i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 216/228415. Investeringar som är inriktade på miljömässigt hållbara mål bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med de som tagits fram inom ramen för andra unionsprogram som avser klimat, biologisk mångfald och luftföroreningar för att göra det möjligt att bedöma den enskilda och kombinerade effekten av investeringar i nyckelkomponenter inom naturkapital, såsom luft, vatten, mark och biologisk mångfald.
_________________	_________________
15 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).	15 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).
Ändringsförslag    7 Förslag till förordning Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12)  Investeringsprojekt som erhåller betydande EU-stöd, särskilt inom området infrastruktur, bör hållbarhetssäkras i enlighet med vägledning som bör utvecklas av kommissionen i samarbete med genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet och med lämplig tillämpning av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och i överensstämmelse med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. Sådan vägledning bör inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor.	(12)  Investeringsprojekt som erhåller betydande EU-stöd, särskilt inom området infrastruktur, bör hållbarhets- och tillgänglighetssäkras i enlighet med vägledning som bör utvecklas av kommissionen i samarbete med genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet och med lämplig tillämpning av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och i överensstämmelse med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. Sådan vägledning bör inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor.
Ändringsförslag    8 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12a)  Kulturarvet är värdefullt för Europas samhällen ur kulturell, miljömässig, social och ekonomisk synvinkel, och därför är en hållbar förvaltning av kulturarvet utgör ett strategiskt val för 2000-talet, vilket rådet understryker i sina slutsatser av den 21 maj 20141a. Trots detta är kulturarvets bidrag i form av mervärde, kompetens och sysselsättning samt livskvalitet är underskattat.
	_________________
	1a Rådets slutsatser av den 21 maj 2014 om kulturarvet som en strategisk resurs för ett hållbart Europa (EUT C 183, 14.6.2014, s. 36).
Ändringsförslag    9 Förslag till förordning Skäl 12b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12b)  Europaåret för kulturarv bidrar till att förbättra och sprida det europeiska kulturarvets bidrag till samhället och ekonomin genom dess direkta och indirekta ekonomiska potential. Detta inbegriper förmågan att stödja den kulturella och kreativa sektorn, däribland små och medelstora företag, inspirera till kreativitet och innovation, främja hållbar utveckling och hållbar turism, öka den sociala sammanhållningen och skapa långsiktig sysselsättning.
Ändringsförslag    10 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur är grundläggande för att nå upp till unionens hållbarhetsmål, inbegripet energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på infrastrukturinvesteringar på områdena transport, energi – inbegripet energieffektivisering och förnybar energi – miljö, klimat, havsfrågor och digitalisering. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och samstämmigheten mellan relevanta unionsprogram. Med säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.	(13)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur är grundläggande för att nå upp till unionens hållbarhetsmål, inbegripet energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på infrastrukturinvesteringar på områdena transport, energi – inbegripet energieffektivisering och förnybar energi – miljö, klimat, havsfrågor och digitalisering. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och samstämmigheten mellan relevanta unionsprogram. Med säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser, samt till platser där stora folkmassor samlas, såsom arenor, utbildningsinstitutioner, museer och monument. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.
Ändringsförslag    11 Förslag till förordning Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14)  Samtidigt som investeringsnivån i unionen på det hela taget ökar är investeringarna i högriskverksamhet såsom forskning och innovation fortfarande otillräckliga. Underinvestering i forskning och innovation är skadlig för unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och för medborgarnas livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter för att täcka olika faser i innovationscykeln och ett brett spektrum av intressenter, i synnerhet för att möjliggöra utvidgning och tillämpning av lösningar i kommersiell skala inom unionen i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna.	(14)  Samtidigt som investeringsnivån i unionen på det hela taget ökar är investeringarna i högriskverksamhet, såsom tillhandahållandet av riskkapital för små och medelstora innovationsföretag verksamma inom den kulturella och kreativa sektorn, fortfarande otillräckliga. Underinvestering i forskning och innovation, särskilt inom den kulturella och kreativa sektorn som bidrar stort till innovation, är skadlig för unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och för medborgarnas livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter för att täcka olika faser i innovationscykeln och ett brett spektrum av intressenter, i synnerhet unga företagare, för att möjliggöra utvidgning och tillämpning av lösningar i kommersiell skala inom unionen i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna.
Ändringsförslag    12 Förslag till förordning Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15)  Det är mycket angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för investeringar inom digital omvandling och för att fördela de fördelar som uppkommer på alla unionens medborgare och företag. Den starka politiska ramen för strategin för den digitala inre marknaden bör nu matchas av lika ambitiösa investeringsambitioner, inbegripet inom artificiell intelligens.	(15)  Det är mycket angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för investeringar inom digital omvandling och för att främja digital kompetens och bekämpa klyftan mellan generationerna i syfte att maximera fördelningen av fördelarna som uppkommer på alla unionens medborgare och företag. Den starka politiska ramen för strategin för den digitala inre marknaden bör nu matchas av lika ambitiösa investeringsambitioner, inbegripet inom artificiell intelligens.
Ändringsförslag    13 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16)  Små och medelstora företag spelar en avgörande roll i unionen. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk och ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering och innovationer samt genom att utbilda sin personal. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Svårigheterna att få tillgång till kapital är än större för små och medlestora företag vars verksamhet är inriktad på imateriella tillgångar. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt och utveckling, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. InvestEU-fonden bör tillhandahålla möjligheten att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter.	(16)  Små och medelstora företag, inbegripet företag i den kreativa och kulturella sektorn, spelar en avgörande roll i unionen. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk och ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering och innovationer samt genom att utbilda sin personal. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Svårigheterna att få tillgång till kapital är än större för små och medelstora företag vilkas verksamhet är inriktad på immateriella tillgångar, såsom immateriella rättigheter, särskilt inom den kulturella och kreativa sektorn. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt och utveckling, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. InvestEU-fonden bör tillhandahålla möjligheten att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter.
Ändringsförslag    14 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(16a)  Den kulturella och kreativa sektorn har ett dubbelt värde och egenvärde genom sin direkta koppling till konstnärer och upphovsmän eftersom de bevarar och främjar kulturell och språklig mångfald och stärker europeiska, nationella regionala och lokala identiteter, och samtidigt upprätthåller den sociala sammanhållningen och i stor utsträckning bidrar med olika värdeskapande modeller, till kreativitet, investeringar, innovation och sysselsättning och fungerar som drivkraft för tillväxt i EU och dess medlemsstater.
Ändringsförslag    15 Förslag till förordning Skäl 16b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(16b)  Arbetstillfällen i kultursektorn kommer sannolikt inte att utlokaliseras då de är knutna till specifika kulturella, ofta regionala och historiska kunskaper. Den kulturella och kreativa sektorn bidrar avsevärt, och mer än någon annan sektor, till ungdomars sysselsättning och har visat sig vara ytterst motståndskraftig efter den ekonomiska krisen 2008. Sysselsättningen inom den kulturella och kreativa sektorn har faktiskt ökat i EU mellan 2008 och 2014.
Ändringsförslag    16 Förslag till förordning Skäl 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17)  I enlighet med diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension16 och den europeiska pelaren för sociala rättigheter17 är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning och hälso- och sjukvård. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, bidra till att öka sysselsättningen, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller solidaritet mellan generationerna, hälso- och sjukvårdssektorn, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, ungas roll och plats i samhället samt sårbara grupper, inbegripet medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja europeisk kultur och kreativitet. För att stävja de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på humankapital, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och nya socialekonomiska affärsmodeller som sociala investeringar och utfallsbaserade ersättningsmodeller inom välfärdssektorn (social outcomes contracting). InvestEU-programmet bör stärka framväxande sociala ekosystem, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag och sociala företag för att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU18 identifieras investeringsgap inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning, hälso- och sjukvård och bostäder, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från stiftelser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.	(17)  I enlighet med diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension16 och den europeiska pelaren för sociala rättigheter17 är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning, hälso- och sjukvård, kultur och kulturarv. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper, särskilt personer med funktionsnedsättning, kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, för underhåll och modernisering av utbildningsinstitutioner, inbegripet jordbävningssäkring och avlägsnande av arkitektoniska hinder. Den bör vidare bidra till att öka sysselsättningen, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller solidaritet mellan generationerna, hälso- och sjukvårdssektorn, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, jämställdhet, ungas roll och plats i samhället samt sårbara grupper, inbegripet personer med funktionsnedsättning och medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja kultur och kreativitet i Europa, där den kulturella och kreativa sektorn är viktiga drivkrafter för tillväxt och traditionellt spelar en roll på lokal och regional nivå, för att på så sätt säkerställa socioekonomisk integrering och möjliggöra en integrerad hållbar förnyelse av stadsmiljön. För att stävja de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på humankapital, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och nya socialekonomiska affärsmodeller som sociala investeringar och utfallsbaserade ersättningsmodeller inom välfärdssektorn (social outcomes contracting). InvestEU-programmet bör stärka det framväxande sociala ekosystemet, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag och sociala företag samt säkerställa att det möter efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU18 identifieras investeringsgap inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning, hälso- och sjukvård och bostäder, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från stiftelser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.
_________________	_________________
16 COM(2017) 206.	16 COM(2017) 206 final.
17 COM(2017) 250.	17 COM(2017) 250 final.
18 Publicerat som European Economy Discussion Paper 074 i januari 2018.	18 Publicerat som European Economy Discussion Paper 074 i januari 2018.
Ändringsförslag    17 Förslag till förordning Skäl 18
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(18)  InvestEU-fonden bör verka inom ramen för fyra politikområden som återspeglar unionens viktigaste politiska prioriteringar, nämligen hållbar infrastruktur; små och medelstora företag; samt sociala investeringar och kunskaper.	(18)  InvestEU-fonden bör verka inom ramen för fyra politikområden som återspeglar unionens viktigaste politiska prioriteringar, nämligen hållbar infrastruktur; forskning, innovation, kultur och digitalisering; små och medelstora företag; samt sociala investeringar och kunskaper.
Ändringsförslag    18 Förslag till förordning Skäl 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19)  sociala investeringar och kompetens. Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenterna bör vara inriktad på unionsomfattande marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt. Stödda åtgärder bör bidra med ett tydligt europeiskt mervärde. Medlemsstatskomponenten bör ge medlemsstaterna möjlighet att bidra med en andel av sina fondmedel under delad förvaltning till EU-garantin för att använda denna för finansierings- eller investeringstransaktioner som syftar till att åtgärda särskilda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom sina egna territorier, inbegripet i utsatta och avlägset belägna områden, såsom unionens yttersta randområden, och därigenom uppnå målen för fonden under delad förvaltning. Åtgärder som finansieras av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte överlappa eller tränga undan privat finansiering, eller störa konkurrensen på den inre marknaden.	(19)  sociala investeringar och kompetens. Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenterna bör vara inriktad på unionsomfattande marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt. Stödda åtgärder bör bidra med ett tydligt europeiskt mervärde. Medlemsstatskomponenten bör ge medlemsstaterna möjlighet att bidra med en andel av sina fondmedel under delad förvaltning till EU-garantin för att använda denna för finansierings- eller investeringstransaktioner som syftar till att åtgärda särskilda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom sina egna territorier, inbegripet i utsatta områden, gränsområden, otillgängliga och avlägset belägna områden samt bergs- och öregioner, såsom unionens yttersta randområden, och därigenom uppnå målen för fonden under delad förvaltning. Åtgärder som finansieras av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte överlappa eller tränga undan privat finansiering, eller störa konkurrensen på den inre marknaden.
Ändringsförslag    19 Förslag till förordning Skäl 33
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(33)  InvestEU-fonden bör göra det möjligt att i lämpliga fall kombinera bidrag, finansieringsinstrument, eller båda, som finansieras genom unionsbudgeten eller EU:s utsläppshandelssystems (ETS) innovationsfond, med den garantin i situationer där detta är nödvändigt för att på stödja investeringar som ska åtgärda vissa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.	(33)  InvestEU-fonden bör göra det möjligt att i lämpliga fall kombinera bidrag, finansieringsinstrument, eller båda, som finansieras genom unionsbudgeten eller EU:s utsläppshandelssystems (ETS) innovationsfond, med den garantin i situationer där detta är nödvändigt för att på stödja investeringar som ska åtgärda vissa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Den kan vara ett komplement till de projekt som valts ut i andra EU-program med motsvarande mål, t.ex. Erasmus och Kreativa Europa.
Ändringsförslag    20 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  Unionens konkurrenskraft, inom bland annat innovation och digitalisering.	(a)  Unionens konkurrenskraft, inom bland annat innovation, digitalisering samt humankapital och den kulturella dimensionen.
Ändringsförslag    21 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  Samhällsresiliens och social delaktighet i unionen.	(c)  Samhällsresiliens och social delaktighet i unionen, bland annat genom att stärka människors kompetens och kapacitet, som är drivkraften bakom ekonomisk, kulturell och social utveckling, med särskild inriktning på ungdomar, lika möjligheter och kampen mot arbetslöshet.
Ändringsförslag    22 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för forskning, innovation och digitalisering.	(b)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för utbildning, forskning, innovation och digitalisering.
Ändringsförslag    23 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  Att öka tillgången till och utbudet av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag.	(c)  Att öka tillgången till och utbudet av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag, särskilt inom den kulturella och kreativa sektorn.
Ändringsförslag    24 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  Att öka tillgången till och utbudet av mikrofinansiering och finansiering till sociala företag, stödja finansierings- och investeringstransaktioner som rör sociala investeringar och kompetens samt utveckla och stärka marknaderna för sociala investeringar på de områden som avses i artikel 7.1 d.	(d)  Att öka tillgången till och utbudet av mikrofinansiering och finansiering till sociala företag, utbildningscentrum, utbildningsinstitutioner, den kulturella och kreativa sektorn, stödja finansierings- och investeringstransaktioner som rör sociala investeringar, färdigheter och kompetens, särskilt på områdena utbildning, kultur och idrott, samt utveckla och stärka marknaderna för sociala investeringar på de områden som avses i artikel 7.1 d.
Ändringsförslag    25 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a.  För att uppnå de särskilda mål som avses i punkt 2 ska InvestEU-programmet stödja finansierings- och investeringstransaktioner inom de kulturella, kreativa och audiovisuella sektorerna som avses i punkt 8 i bilaga II som ett övergripande mål i nära samverkan med bestämmelserna i förordningen om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027).
Ändringsförslag    26 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, energi, digital konnektivitet, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och vatten, avfall, natur och annan miljöinfrastruktur, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, eller uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.	(a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, energi, digital konnektivitet, utbildning, kultur, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och vatten, avfall, natur och annan miljöinfrastruktur, kulturarvet, idrott, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, eller uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.
Ändringsförslag    27 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b)  Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning och innovation, överföring av forskningsresultat till marknaden, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag som inte är små och medelstora företag samt digitalisering av unionsindustrin.	(b)  Politikområdet forskning, innovation, kultur, utbildning och digitalisering, som omfattar forskning och innovation, överföring av forskningsresultat till marknaden, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag som inte är små och medelstora företag samt digitalisering av unionsindustrin och kapacitetsuppbyggande i den kulturella och kreativa sektorn.
Ändringsförslag    28 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  Politikområdet små och medelstora företag, som ger tillgång till och utbud av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag.	(c)  Politikområdet små och medelstora företag, som ger tillgång till och utbud av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag, uppstartföretag och företag som startats av unga, särskilt inom den kulturella och kreativa sektorn.
Ändringsförslag    29 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur (inbegripet subventionerat boende och studentboende), social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella aktiviteter med ett socialt syfte, integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.	(d)  Politikområdet sociala och kulturella investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag, den sociala ekonomin och den ideella sektorn, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur (inbegripet underhåll och modernisering av utbildningsanstalter och subventionerat boende och studentboende), social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella aktiviteter och idrott med ett socialt syfte, insatser som rör ungdomar, särskilt sådana som inte deltar i utbildning, arbete eller utbildning, den kulturella och den kreativa sektorn och organisationer med mål som innefattar interkulturell dialog och sammanhållning samt integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.
Ändringsförslag    30 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 – stycke 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c)  beräkna inverkan på den sociala delaktigheten i vissa områden eller för vissa befolkningsgrupper.	(c)  beräkna inverkan på den sociala delaktigheten i vissa områden eller för vissa befolkningsgrupper, med särskilt fokus på ungdomar och unga som varken arbetar eller studerar.
Ändringsförslag    31 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a.  Genomförandepartner ska ha som mål att minst 10 % av investeringarna inom politikområdet små och medelstora företag bidrar till att uppfylla unionens mål i fråga om kultur och kulturarv, i samverkan med bestämmelserna i förordningen om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027).
Ändringsförslag    32 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2 – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Investeringskommitténs sammansättning ska vara sådan att det säkerställs att kommittén har breda kunskaper om de sektorer som ingår i de politikområden som avses i artikel 7.1 och om de geografiska marknaderna i unionen samt att den har en jämn könsfördelning som helhet.	Investeringskommitténs sammansättning ska vara sådan att det säkerställs att kommittén har breda kunskaper om de sektorer som ingår i de politikområden som avses i artikel 7.1 och om de geografiska marknaderna i unionen samt att den har en jämn könsfördelning som helhet. På grund av den särskilda karaktären hos finansierings- och investeringstransaktioner inom de sektorer som avses i punkt 8 i bilaga II till detta program, och därmed förknippade risker, ska en expert med erfarenhet av investeringar i de kulturella, kreativa och audiovisuella sektorerna närvara för varje politikområde. Denna experts röst ska beaktas i de uppgifter som tilldelas den investeringskommitté som avses i punkt 1.
Ändringsförslag    33 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 2 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(f)  Stödja åtgärder för kapacitetsuppbyggnad för utveckling av organisationers kapacitet, kompetens och processer och för att stärka investeringsviljan inom organisationer så att projektansvariga och myndigheter kan bygga upp projektdatabaser och förvalta projekt, och så att finansiella intermediärer kan genomföra finansierings- och investeringstransaktioner till förmån för enheter som har svårt att få tillgång till finansiering, bland annat genom stöd till att utveckla riskbedömningskapacitet eller sektorsspecifik kunskap.	(f)  Stödja åtgärder för kapacitetsuppbyggnad för utveckling av organisationers kapacitet, kompetens och processer och för att stärka investeringsviljan inom organisationer så att projektansvariga och myndigheter kan bygga upp projektdatabaser och förvalta projekt, och så att finansiella intermediärer kan genomföra finansierings- och investeringstransaktioner till förmån för enheter som har svårt att få tillgång till finansiering, bland annat genom stöd till att utveckla riskbedömningskapacitet eller sektorsspecifik kunskap, med särskilt avseende på den kulturella och kreativa sektorn.
Ändringsförslag    34 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 3 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d)  förstärkning och återställande av ekosystem och de tjänster de genererar,	(d)  förstärkning och återställande av ekosystem och de tjänster de genererar, bevarande och skydd av naturliga arkeologiska platser och kulturminnesmärken,
Ändringsförslag    35 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 3 – led ha (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ha)  motverkande av klimatförändringar och främjande av ett hållbart kulturarv, särskilt strategier och instrument för att skydda det europeiska materiella och immateriella kulturarvet.
Ändringsförslag    36 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 5 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa)  ny teknik såsom tekniska hjälpmedel för kulturella och kreativa varor och tjänster,
Ändringsförslag    37 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 5 – led ab (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ab)  den kulturella och kreativa sektorn, t.ex. förstärkt verklighet/virtuell verklighet, immersiva miljöer, gränssnitt mellan människa och dator, IP-protokoll- och molninfrastruktur, 5G och nya medier,
Ändringsförslag    38 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 6 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(fa)  användning av digital teknik för bevarande och återställande av det europeiska materiella och immateriella kulturarvet,
Ändringsförslag    39 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 6 – led fb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(fb)  teknisk förvaltning av immateriella rättigheter.
Ändringsförslag    40 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
8.  Kulturella och kreativa sektorer: media, audiovisuella sektorn och journalistik.	8.  Kulturella och kreativa sektorer: media, audiovisuella sektorn och journalistik, reklam, kulturarv, traditionella hantverk, museer, idrott, formgivning, film, teater, musik, bildkonst, förlagsverksamhet, och dataspel.
Ändringsförslag    41 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 8 a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	8a.  Idrottsrelaterade sektorer: hållbarhet och lönsamhet för investeringar i idrottsanläggningar, idrottsevenemang och partnerskap med andra industrisektorer.
Ändringsförslag    42 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
9.  Turism.	9.  Turism, däribland projekt som understöder hållbar turism och är knutna till någon särskild form av tematisk turism, såsom kulturresor, religiös turism och pilgrimsvandringar, idrotts- och utbildningsturism, landsbygdsturism och ungdomsturism.
Ändringsförslag    43 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 11 – led d – led i
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
i)  utbildning och fortbildning, inbegripet förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildningsinstitutioner, studentbostäder och digital utrustning,	i)  utbildning och fortbildning, inbegripet förskoleverksamhet, uppfostran och barnomsorg, insatser som syftar till att underhålla och modernisera utbildningsinstitutioner, inbegripet jordbävningssäkring och avlägsnande av arkitektoniska hinder, studentbostäder och digital utrustning,
Ändringsförslag    44 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 11 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(f)  kulturella aktiviteter med ett socialt syfte,	(f)  kulturella aktiviteter och idrottsevenemang med ett socialt syfte, stöd till utsatta grupper, social delaktighet och välgörenhet,

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Inrättande av InvestEU-programmet
Referensnummer	COM(2018)0439 – C8-0257/2018 – 2018/0229(COD)
Ansvarigt/Ansvariga utskott        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 14.6.2018	ECON 14.6.2018
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	CULT 14.6.2018
Föredragande av yttrande        Utnämning	Angel Dzhambazki 8.6.2018
Artikel 55 – Gemensamt utskottsförfarande        Tillkännagivande i kammaren	5.7.2018
Antagande	20.11.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Damian Drăghici, Angel Dzhambazki, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Rupert Matthews, Luigi Morgano, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Norbert Erdős, Santiago Fisas Ayxelà, Dietmar Köster, Emma McClarkin, Michel Reimon
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Nicola Danti, Tomáš Zdechovský

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

25	+
ALDE	Mircea Diaconu, María Teresa Giménez Barbat, Yana Toom
ECR	Angel Dzhambazki, Emma McClarkin, Rupert Matthews
EFDD	Isabella Adinolfi
PPE	Norbert Erdős, Santiago Fisas Ayxelà, Svetoslav Hristov Malinov, Sabine Verheyen, Theodoros Zagorakis, Tomáš Zdechovský, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver
S&D	Silvia Costa, Nicola Danti, Damian Drăghici, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Dietmar Köster, Luigi Morgano, Julie Ward
VERTS/ALE	Michel Reimon, Helga Trüpel

1	-
GUE/NGL	Nikolaos Chountis

1	0
ENF	Dominique Bilde

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Inrättande av InvestEU-programmet
Referensnummer	COM(2018)0439 – C8-0257/2018 – 2018/0229(COD)
Framläggande för parlamentet	7.6.2018
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 14.6.2018	ECON 14.6.2018
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	EMPL 14.6.2018	ENVI 14.6.2018	ITRE 14.6.2018	TRAN 14.6.2018
	REGI 14.6.2018	PECH 14.6.2018	CULT 14.6.2018
Inget yttrande avges        Beslut	EMPL 14.6.2018	PECH 20.6.2018
Associerat/associerade utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 5.7.2018	TRAN 5.7.2018
Föredragande        Utnämning	José Manuel Fernandes 5.7.2018	Roberto Gualtieri 5.7.2018
Artikel 55 – Gemensamt utskottsförfarande        Tillkännagivande i kammaren	5.7.2018
Behandling i utskott	25.10.2018	13.12.2018
Antagande	13.12.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	52 5 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Hugues Bayet, Pervenche Berès, Lefteris Christoforou, Manuel dos Santos, André Elissen, José Manuel Fernandes, Jonás Fernández, Eider Gardiazabal Rubial, Stefan Gehrold, Jens Geier, Sven Giegold, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, John Howarth, Danuta Maria Hübner, Petr Ježek, Barbara Kappel, Zbigniew Kuźmiuk, Georgios Kyrtsos, Philippe Lamberts, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Vladimír Maňka, Gabriel Mato, Costas Mavrides, Alex Mayer, Caroline Nagtegaal, Luděk Niedermayer, Jan Olbrycht, Ralph Packet, Dimitrios Papadimoulis, Răzvan Popa, Paul Rübig, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Martin Schirdewan, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Jordi Solé, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Ramon Tremosa i Balcells, Marco Valli, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Marco Zanni
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Matt Carthy, Mady Delvaux, Karine Gloanec Maurin, Ramón Jáuregui Atondo, Syed Kamall, Ana Miranda, Nils Torvalds, Marie-Pierre Vieu, Lieve Wierinck
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Sofia Ribeiro, Fernando Ruas
Ingivande	20.12.2018

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

52	+
ALDE	Petr Ježek, Caroline Nagtegaal, Nils Torvalds, Ramon Tremosa i Balcells, Lieve Wierinck
ECR	Syed Kamall, Zbigniew Kuźmiuk, Bernd Lucke, Ralph Packet, Kay Swinburne
ENF	Barbara Kappel
PPE	Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Stefan Gehrold, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Georgios Kyrtsos, Ivana Maletić, Gabriel Mato, Luděk Niedermayer, Jan Olbrycht, Sofia Ribeiro, Fernando Ruas, Paul Rübig, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Theodor Dumitru Stolojan
S&D	Hugues Bayet, Pervenche Berès, Mady Delvaux, Jonás Fernández, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Karine Gloanec Maurin, Roberto Gualtieri, John Howarth, Ramón Jáuregui Atondo, Olle Ludvigsson, Vladimír Maňka, Costas Mavrides, Alex Mayer, Răzvan Popa, Manuel dos Santos, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Jakob von Weizsäcker
VERTS/ALE	Sven Giegold, Philippe Lamberts, Ana Miranda, Molly Scott Cato, Jordi Solé

5	-
ENF	André Elissen
GUE/NGL	Matt Carthy, Martin Schirdewan, Miguel Viegas, Marie-Pierre Vieu

3	0
EFDD	Marco Valli
ENF	Marco Zanni
GUE/NGL	Dimitrios Papadimoulis

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster