BETÄNKANDE om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt

8.3.2019 - (2018/2121(INI))

Särskilda utskottet för frågor om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt
Föredragande: Jeppe Kofod, Luděk Niedermayer

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt

(2018/2121(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artiklarna 4 och 13 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

– med beaktande av artiklarna 107, 108, 113, 115 och 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av sitt beslut av den 1 mars 2018 om tillsättning av ett särskilt utskott för ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt (TAX3) samt fastställande av dess ansvarsområden, sammansättning och mandatperiod[1],

– med beaktande av TAXE-utskottets resolution av den 25 november 2015[2] och TAX2‑utskottets resolution av den 6 juli 2016[3] om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt,

– med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen[4],

– med beaktande av resultaten från undersökningskommittén beträffande penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt, som lades fram för rådet och kommissionen den 13 december 2017[5],

– med beaktande av kommissionens uppföljning av var och en av de ovannämnda resolutionerna från Europaparlamentet,[6]

– med beaktande av de många avslöjanden som gjorts av undersökande journalister, såsom LuxLeaks, Panamadokumenten, Paradisläckan och nyligen cum-ex-skandalen, samt de fall av penningtvätt som inbegriper framför allt banker i Danmark, Estland, Tyskland, Lettland, Nederländerna och Förenade kungariket,

– med beaktande av sin resolution av den 29 november 2018 om cum-ex-skandalen: ekonomisk brottslighet och kryphålen i den rådande rättsliga ramen[7],

– med beaktande av sin resolution av den 19 april 2018 om skyddet för undersökande journalister i Europa: fallet med den slovakiske journalisten Ján Kuciak samt Martina Kušnírová[8],

– med beaktande av de studier som utarbetats av Europaparlamentets utredningstjänst med titlarna Citizenship by investment (CBI) and residency by investment (RBI) schemes in the EU: state of play, issues and impacts (system för medborgarskap och uppehållstillstånd genom investering inom EU: lägesrapport, problem och konsekvenser), Money laundering and tax evasion risks in free ports and customs warehouses (risker för penningtvätt och skatteundandragande i frihamnar och tullager) och An overview of shell companies in the European Union (en överblick över skalbolag inom EU)[9],

– med beaktande av studien VAT fraud: economic impact, challenges and policy issues (momsbedrägerier: ekonomiska konsekvenser, utmaningar och politiska frågor)[10], studien Cryptocurrencies and blockchain – Legal context and implications for financial crime, money laundering and tax evasion (kryptovalutor och blockkedja – rättsligt sammanhang och konsekvenser för ekonomisk brottslighet, penningtvätt och skatteundandragande) och studien Impact of Digitalisation on International Tax Matters (digitaliseringens konsekvenser för internationella skattefrågor)[11],

– med beaktande av kommissionens studier om indikatorer för aggressiv skatteplanering[12],

– med beaktande av de bevis som inhämtats av TAX3-utskottet under dess 34 utfrågningar med experter eller under diskussioner med kommissionsledamöter och ministrar samt under uppdragen till Washington, Riga, Isle of Man, Estland och Danmark,

– med beaktande av den moderniserade och mer robusta ram för bolagsskatt som infördes under denna mandatperiod, framför allt direktiven mot skatteflykt (första direktivet mot skatteflykt[13] och andra direktivet mot skatteflykt[14]) samt av översynerna av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC)[15],

– med beaktande av kommissionens förslag i avvaktan på antagande, i synnerhet om bolagsskattebasen[16], paketet avseende digital beskattning[17] och offentlig landsspecifik rapportering[18], samt parlamentets ståndpunkt om dessa förslag,

– med beaktande av resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 1 december 1997 om en uppförandekodgrupp för företagsbeskattning och av denna grupps regelbundna rapporter till Ekofinrådet,

– med beaktande av rådets förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet som antogs den 5 december 2017 och som ändrats på grundval av den fortgående övervakningen av tredjeländers åtaganden,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 mars 2018 om nya krav för bekämpning av skatteundandragande i EU:s lagstiftning avseende i synnerhet finansierings- och investeringstransaktioner (C(2018)1756),

– med beaktande av den pågående moderniseringen av momsregelverket, framför allt det slutliga momssystemet,

– med beaktande av sin resolution av den 24 november 2016 om vägen mot ett slutligt momssystem och bekämpning av momsbedrägeri[19],

– med beaktande av EU:s nyligen antagna nya regelverk för bekämpning av penningtvätt, i synnerhet efter antagandet av revideringarna av penningtvättsdirektivet genom fjärde (AMLD4)[20] respektive femte penningtvättsdirektivet (AMLD5)[21],

– med beaktande av överträdelseförfarandena mot 23 medlemsstater för att de inte eller endast delvis har införlivat fjärde penningtvättsdirektivet i sin nationella lagstiftning,

– med beaktande av kommissionens åtgärdsplan av den 2 februari 2016 för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism (COM(2016)0050)[22],

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 september 2018 om ett starkare EU-regelverk för stabilitetstillsyn och penningtvättstillsyn över finansinstitut (COM(2018)0645),

– med beaktande av kartläggningen och gapanalysen av Europeiska unionens plattform för finansunderrättelseenheter (EU:s FIU-plattform) av den 15 december 2016 beträffande deras befogenheter och hinder för att erhålla och utbyta information, och av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 26 juni 2017 om en förbättring av samarbetet mellan EU:s finansunderrättelseenheter (SWD(2017)0275),

– med beaktande av rekommendationen från Europeiska bankmyndigheten (EBA) och kommissionen av den 11 juli 2018 till Maltas finansunderrättelseenhet om nödvändiga åtgärder för att följa direktivet om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,

– med beaktande av den skrivelse av den 7 december 2018 som skickats av TAX3-utskottets ordförande till Maltas ständiga representant vid EU, Daniel Azzopardi, där det begärs förklaringar angående företaget 17 Black,

– med beaktande av kommissionens utredningar och beslut avseende statligt stöd[23],

– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 23 april 2018 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (COM(2018)0218),

– med beaktande av resultaten från de olika G7-, G8- och G20-toppmöten som anordnats avseende internationella skattefrågor,

– med beaktande av den resolution som FN:s generalförsamling antog den 27 juli 2015 om handlingsagendan från Addis Abeba,

– med beaktande av rapporten från den högnivågrupp om olagliga finansiella flöden från Afrika som inrättades på gemensam begäran av Afrikanska unionens kommission (AU-kommissionen)/FN:s ekonomiska kommission för Afrika (ECA) vid dess konferens för afrikanska ministrar för finanser, planering och ekonomisk utveckling,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 januari 2016 om en extern strategi för effektiv beskattning (COM(2016)0024), i vilken kommissionen även uppmanade EU att ”föregå med gott exempel”,

– med beaktande av sina resolutioner av den 8 juli 2015 om skatteundandragande och skatteflykt som utmaningar till goda styrelseformer, socialt skydd och utveckling i utvecklingsländer[24] och av den 15 januari 2019 om jämställdhet och skattepolitik i EU[25],

– med beaktande av skyldigheten enligt artikel 8.2 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen) om att ständigt respektera lagstiftning om privatliv,

– med beaktande av kommissionens rapport av den 23 januari 2019 om system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare i Europeiska unionen (COM(2019)0012),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 januari 2019, Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik (COM(2019)0008),

– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 18 oktober 2017 om EU:s utvecklingspartnerskap och utmaningen med internationella skatteavtal,

– med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från det särskilda utskottet för frågor om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt (A8-0170/2019).

1. Allmän inledning och bakgrund

1.1. Förändringar

1. Europaparlamentet anser att de befintliga skattereglerna ofta inte kan följa ekonomins tilltagande hastighet. Parlamentet påminner om att de befintliga internationella och nationella skattereglerna huvudsakligen utformades i början av 1900-talet. Parlamentet menar att det finns ett brådskande och fortlöpande behov av att reformera reglerna, så att de internationella, europeiska och nationella skattesystemen kan bemöta 2000-talets nya ekonomiska, sociala och tekniska utmaningar. Parlamentet konstaterar att det finns ett brett samförstånd om att de befintliga skattesystemen och redovisningsmetoderna inte har vad som krävs för att hålla jämna steg med utvecklingen och säkerställa att alla marknadsaktörer betalar sin skäliga andel skatt.

2. Europaparlamentet framhåller att parlamentet på ett väsentligt sätt har bidragit till bekämpningen av ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt av det slag som framkommit bland annat i fallen med LuxLeaks, Panamadokumenten, Paradisläckan, Football Leaks, Bahamas Leaks och cum-ex-uppläggen, framför allt genom arbetet i de särskilda utskotten TAXE, TAX2[26] och TAX3, undersökningskommittén PANA och utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON).

3. Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen under den innevarande mandatperioden har lagt fram 26 lagförslag som syftar till att täppa igen vissa av kryphålen, förbättra bekämpningen av ekonomisk brottslighet och aggressiv skatteplanering och göra skatteuppbörden mer effektiv och säkra större skatterättvisa. Parlamentet beklagar djupt de bristande framstegen i rådet när det gäller viktiga initiativ avseende bolagsskattereformer som ännu inte har slutförts på grund av avsaknaden av uppriktig politisk vilja. Parlamentet efterlyser ett skyndsamt antagande av EU-initiativ som ännu inte har slutförts och en noggrann övervakning av genomförandet i syfte att säkerställa effektivitet och vederbörlig efterlevnad, för att hålla jämna steg med de många olika typerna av skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.

4. Europaparlamentet påminner om att en skattejurisdiktion bara har kontroll över skattefrågor som gäller dess eget territorium, medan ekonomiska flöden och vissa skattebetalare såsom multinationella företag och personer med stor nettoförmögenhet är verksamma globalt.

5. Europaparlamentet betonar att man för att fastställa skattebaser måste ha en fullständig bild av en skattebetalares situation, däribland de delar som är utanför den berörda skattejurisdiktionen, och avgöra vilken del som hänför sig till vilken jurisdiktion. Parlamentet noterar att det också krävs att sådana skattebaser fördelas mellan skattejurisdiktionerna för att undvika dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning. Parlamentet bekräftar att prioritet bör ges åt att få bort dubbel icke-beskattning och säkerställa att problemet med dubbelbeskattning bekämpas.

6. Europaparlamentet anser att insatser behöver göras av alla EU-institutioner och medlemsstater för att förklara det arbete som görs på skatteområdet och de åtgärder som vidtas för att avhjälpa befintliga problem och kryphål för medborgarna. Parlamentet anser att EU behöver anta en bred strategi så att EU med relevant politik kan hjälpa medlemsstaterna att gå över från sina nuvarande skadliga skattesystem till ett skattesystem som är förenligt med EU:s rättsliga ram och andan i EU-fördragen.

7. Europaparlamentet noterar att de ekonomiska flödena[27] och möjligheterna att ändra den skatterättsliga hemvisten har ökat avsevärt. Parlamentet varnar för att vissa nya fenomen[28] till sin natur präglas av eller underlättar bristande transparens, och därigenom möjliggör skattebedrägeri, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och penningtvätt.

8. Europaparlamentet beklagar djupt att vissa medlemsstater förverkar andra medlemsstaters skattebas genom att locka till sig vinster som skapas någon annanstans, och därmed tillåter företag att artificiellt sänka sin skattebas. Parlamentet påpekar att denna metod inte bara skadar EU:s solidaritetsprincip utan också ger upphov till en omfördelning av välstånd till multinationella företag och deras aktieägare, på EU-medborgarnas bekostnad. Parlamentet stöder det viktiga arbete som utförs av akademiker och journalister som hjälper till att kasta ljus över dessa metoder.

1.2. Syftet med beskattning och konsekvenser av skattebedrägeri, skatteundandragande, skadlig skattepraxis och penningtvätt för de europeiska samhällena

9. Europaparlamentet anser att rättvis beskattning och en beslutsam kamp mot skattebedrägeri, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och penningtvätt spelar en viktig roll för att skapa ett rättvist samhälle och en stark ekonomi, samtidigt som det sociala kontraktet och rättsstatsprincipen skyddas. Parlamentet noterar att ett rättvist och ändamålsenligt skattesystem är nyckeln till att motverka ojämlikhet, inte bara genom att finansiera offentliga utgifter till stöd för social rörlighet, utan även genom att minska inkomstskillnader. Parlamentet understryker att skattepolitik kan ha stor inverkan på företagens sysselsättningsbeslut, investeringsnivåer och vilja att expandera.

10. Europaparlamentet understryker att den viktigaste prioriteringen är att minska det skattegap som uppstår till följd av skattebedrägeri, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och penningtvätt och dess inverkan på medlemsstaternas och EU:s budgetar, för att säkerställa lika villkor och rättvis beskattning mellan och för alla skattebetalare, bekämpa växande ojämlikheter och stärka förtroendet för demokratiskt beslutsfattande genom att säkerställa att bedragare inte har konkurrensmässiga skattefördelar jämfört med ärliga skattebetalare.

11. Europaparlamentet betonar att gemensamma insatser på europeisk och nationell nivå är avgörande för att skydda EU:s och medlemsstaternas budgetar mot förluster på grund av obetalda skatter. Parlamentet noterar ett endast genom fullständigt och ändamålsenligt uppburna skatteintäkter kan staterna tillhandahålla bland annat offentliga tjänster av god kvalitet, inklusive utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder till överkomligt pris, säkerhet, brottsbekämpning och beredskap vid nödsituationer, social trygghet och omsorg, tillämpning av yrkes- och miljönormer, bekämpning av klimatförändringar, främjande av jämställdhet mellan könen, kollektivtrafik och väsentlig infrastruktur för att främja och, vid behov, stabilisera socialt balanserad utveckling i syfte att uppnå målen för hållbar utveckling.

12. Europaparlamentet anser att den senaste utvecklingen vad gäller beskattning och skatteuppbörd, som har inneburit att skatteincidensen har flyttats från förmögenhet till inkomst, från kapitalinkomst till arbetsinkomst och konsumtion, från multinationella företag till små och medelstora företag, och från den finansiella sektorn till den reala ekonomin, har fått oproportionerliga konsekvenser för kvinnor och låginkomsttagare, som i regel är mer hänvisade till arbetsinkomst och spenderar en högre andel av sin inkomst på konsumtion[29]. Parlamentet noterar att skatteundandragande förekommer i högre grad hos de mest förmögna[30]. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta konsekvenserna för den sociala utvecklingen, inbegripet jämställdhet och övriga ovan nämnda politikområden, i sina lagstiftningsförslag på områdena för beskattning och bekämpning av penningtvätt.

1.3. Risker och fördelar i samband med kontanttransaktioner

13. Europaparlamentet betonar att kontanttransaktioner fortfarande utgör en mycket stor risk för penningtvätt och skatteundandragande, inklusive momsbedrägerier, trots fördelar såsom tillgänglighet och snabbhet. Parlamentet noterar att flera medlemsstater redan har infört begränsningar för kontant betalning. Parlamentet beklagar även att samtidigt som reglerna om kontroller av kontanta medel vid EU:s yttre gränser har harmoniserats, varierar reglerna mellan medlemsstaterna när det gäller kontantflöden inom EU:s gränser.

14. Europaparlamentet noterar att fragmentering och skillnader mellan dessa åtgärder kan hindra den inre marknaden från att fungera korrekt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utarbeta ett förslag om europeiska begränsningar av kontant betalning, samtidigt som kontanter bibehålls som betalningsmetod. Parlamentet noterar vidare att eurosedlar i höga valörer utgör en större risk för penningtvätt. Parlamentet gläder sig över att Europeiska centralbanken (ECB) 2016 tillkännagav att den inte längre skulle utfärda nya 500-eurosedlar (även om de kvarvarande sedlarna förblir lagliga som betalningsmedel). Parlamentet uppmanar ECB att upprätta en tidsplan för att fasa ut möjligheten att använda 500-eurosedlar.

1.4. Kvantitativ bedömning

15. Europaparlamentet betonar att skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering leder till förlorade resurser för nationella budgetar och EU-budgeten[31]. Parlamentet erkänner att det inte är enkelt att avgöra storleken på dessa förluster. Parlamentet noterar samtidigt att ökade transparenskrav inte bara skulle medföra bättre uppgifter, utan även bidra till att minska oklarheter.

16. Europaparlamentet noterar att man genom flera bedömningar har försökt kvantifiera förlusterna på grund av skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Parlamentet påminner om att ingen av dessa i sig själv ger en tillräckligt komplett bild, på grund av uppgifternas karaktär eller avsaknaden av uppgifter. Parlamentet noterar att vissa av de senaste bedömningarna kompletterar varandra, eftersom de bygger på olika men kompletterande metoder.

17. Europaparlamentet beklagar återigen ”avsaknaden av tillförlitlig och objektiv statistik rörande omfattningen av skatteundandragande och skatteflykt” och ”betonar vikten av att utarbeta lämpliga och transparenta metoder för att kvantifiera omfattningen av dessa fenomen och även deras inverkan på länders offentliga finanser, ekonomiska verksamheter och offentliga investeringar”[32]. Parlamentet framhåller betydelsen av att statistikinstitut är politiskt och finansiellt oberoende för att tillförlitligheten hos statistiska uppgifter ska kunna säkerställas. Parlamentet anser att man bör begära hjälp av Eurostat med att samla in omfattande och korrekt statistik, så att den tillhandahålls i ett jämförbart digitalt format som är enkelt att samordna.

18. Europaparlamentet påminner särskilt om den empiriska bedömning av omfattningen av det årliga intäktsbortfall som aggressiv bolagsskatteplanering orsakar inom EU som utarbetades 2015. Parlamentet konstaterar att bedömningen sträcker sig från 50–70 miljarder euro (belopp som går förlorat enbart på grund av överföring av vinster, motsvarande minst 17 % av bolagsskatteintäkterna 2013 och 0,4 % av BNP) till 160–190 miljarder euro (med tillägg av större multinationella företags enskilda skattearrangemang samt effektivitetsbrister i uppbörden).

19. Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att, framför allt med stöd från Fiscalisprogrammet, prioritera projekt som syftar till att kvantifiera skatteundandragandets omfattning för att man på ett bättre sätt ska kunna åtgärda det befintliga skattegapet. Parlamentet betonar att det har antagit[33] en ökning till Fiscalisprogrammet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att under kommissionens samordning uppskatta sina skattegap och offentliggöra resultaten årligen.

20. Europaparlamentet konstaterar att man i arbetsdokumentet från Internationella valutafonden (IMF)[34] uppskattar intäktsbortfallen världen över på grund av urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) och med anknytning till skatteparadis till omkring 600 miljarder US-dollar per år. Parlamentet konstaterar att intäktsbortfallen för OECD-länderna uppgår till 400 miljarder US-dollar (1 % av deras BNP) och till 200 miljarder US-dollar för utvecklingsländerna (1,3 % av deras BNP) enligt IMF:s långsiktiga ungefärliga uppskattningar.

21. Europaparlamentet välkomnar de senaste uppskattningarna av den dolda ekonomin – ofta kallad skuggekonomin – i undersökningen av skattepolitiken i EU från 2017[35], som ger en bredare indikation på skatteundandragande. Parlamentet betonar att värdet för den dolda ekonomin omfattar ekonomiska verksamheter som kanske inte fångas upp i de grundläggande uppgiftskällor som används för att sammanställa nationalräkenskaper.

22. Europaparlamentet framhåller att nästan 40 % av de multinationella företagens vinster världen över överförs till skatteparadis varje år och att vissa länder i EU förefaller vara de främsta förlorarna på vinstöverföring, eftersom 35 % av de överförda vinsterna kommer från EU-länder, följt av utvecklingsländer (30 %)[36]. Parlamentet påpekar att ca 80 % av vinstöverföringen från flera EU-medlemsstater kanaliseras genom eller till ett fåtal andra EU-medlemsstater. Parlamentet påpekar att multinationella företag kan betala upp till 30 % mindre skatt än sina inhemska konkurrenter, och att aggressiv skatteplanering stör konkurrenskraften för inhemska företag, framför allt små och medelstora företag.

23. Europaparlamentet noterar att de multinationella företag som utfrågats av TAX3-utskottet gör sina egna beräkningar av effektiva skattesatser[37]. Parlamentet påpekar att dessa beräkningar ifrågasätts av vissa experter.

24. Europaparlamentet efterlyser insamling av statistik om stora transaktioner i frihamnar, tullager och särskilda ekonomiska områden, samt information som lämnats av förmedlare och visselblåsare.

1.5. Skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering

25. Europaparlamentet påminner om att kampen mot skatteundandragande och skattebedrägeri är riktad mot brottsliga handlingar, medan kampen mot skatteflykt behandlar situationer där kryphål i lagen utnyttjas eller situationer som a priori ligger inom lagens ramar – såvida skattemyndigheterna eller i sista hand de rättsliga myndigheterna inte bedömer dem som olagliga – men som strider mot dess andemening.

Parlamentet efterlyser därför en förenkling av skatteramen.

26. Europaparlamentet påminner om att en förbättrad skatteuppbörd i EU-länderna sannolikt skulle minska det antal brott som är kopplade till skatteundandragande och den penningtvätt som följer i dess spår.

27 Europaparlamentet påminner om att aggressiv skatteplanering innebär ett skatteupplägg som syftar till att minska skatteplikten genom att utnyttja teknikaliteterna i ett skattesystem eller missförhållandena mellan två eller flera skattesystem i strid med lagens andemening.

 

28. Europaparlamentet välkomnar kommissionens svar på parlamentets uppmaningar i resolutionerna från TAXE, TAX2 och PANA, nämligen att bättre identifiera aggressiv skatteplanering och skadlig skattepraxis.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att lägga fram och anta en övergripande och noggrann definition av indikatorer för aggressiv skatteplanering, på grundval av både de kännetecken som fastställts i den femte översynen av direktivet om administrativt samarbete (DAC6)[38] och kommissionens tillämpliga studier och rekommendationer[39]. Parlamentet understryker att dessa tydliga indikatorer vid behov kan baseras på internationellt fastställda normer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda dessa indikatorer som ett underlag för att få stopp på all skadlig skattepraxis som har sitt ursprung i befintliga kryphål i skattelagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att regelbundet uppdatera dessa indikatorer om det uppkommer nya arrangemang eller metoder för aggressiv skatteplanering.

30. Europaparlamentet betonar likheten mellan bolagsskattebetalare och personer med stor nettoförmögenhet när det gäller att använda bolagsstrukturer och liknande strukturer såsom truster och offshorestrukturer för att bedriva aggressiv skatteplanering.

Parlamentet framhåller förmedlarnas roll[40] för att upprätta sådana system. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att det mesta av inkomsten för personer med stor nettoförmögenhet kommer in i form av reavinst snarare än löpande kapitalinkomster.

31. Europaparlamentet välkomnar kommissionens bedömning och inkludering av indikatorer för aggressiv skatteplanering i sina landsrapporter för den europeiska planeringsterminen 2018. Parlamentet begär att en sådan bedömning ska bli ett regelbundet inslag i syfte att säkerställa lika villkor på EU:s inre marknad samt större långsiktig stabilitet i fråga om offentliga intäkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en tydlig uppföljning för att sätta stopp för metoder med aggressiv skatteplanering, om så är lämpligt i form av formella rekommendationer.

32. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till företag att, i egenskap av skattebetalare, fullt ut fullgöra sina skattskyldigheter och avstå från aggressiv skatteplanering som leder till urholkning av skattebasen och överföring av vinster, och att överväga en strategi för skälig beskattning liksom valet att avstå från skadlig skattepraxis som en viktig del av företagens sociala ansvar, med hänsyn till FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag, i syfte att trygga skattebetalarnas förtroende för skatteramarna.

33. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som deltar i förfarandet för fördjupat samarbete att så snart som möjligt enas om antagandet av en skatt på finansiella transaktioner, samtidigt som man erkänner att en global lösning vore lämpligast.

2. Bolagsbeskattning

34. Europaparlamentet påminner om att möjligheterna att välja en plats att bo och driva företag på baserat på lagstiftningsramarna har ökat avsevärt genom globaliseringen och digitaliseringen.

35. Europaparlamentet påminner om att skatter ska betalas i de jurisdiktioner där den faktiska väsentliga och egentliga ekonomiska verksamheten och det faktiska värdeskapandet äger rum eller, i fallet med indirekt beskattning, där konsumtionen äger rum. Parlamentet understryker att detta kan uppnås genom antagande av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i EU med en lämplig och rättvis fördelning, som bland annat inbegriper alla materiella och immateriella tillgångar.

36. Europaparlamentet konstaterar att EU genom det första direktivet mot skatteflykt antog en utflyttningsskatt, med hjälp av vilken medlemsstaterna kan beskatta det ekonomiska värdet av reavinster som uppstått inom deras territorium också när vinsten ännu inte har realiserats vid utflyttningstidpunkten. Parlamentet anser att principen om att beskatta vinster som gjorts i medlemsstater innan de förs ut ur unionen bör stärkas, exempelvis genom samordnade källskatter på räntor och royaltyer, i syfte att täppa till befintliga kryphål och undvika att obeskattade vinster förs ut ur EU. Parlamentet uppmanar rådet att återuppta förhandlingarna om förslaget om räntor och royaltyer[41]. Parlamentet noterar att skatteavtal ofta begränsar källskatteavdragen i syfte att undvika dubbelbeskattning[42].

37. Europaparlamentet är fortfarande övertygat om att anpassningen av de internationella skattereglerna måste bemöta undandragande på grund av möjlig användning av samspelet mellan nationella skattebestämmelser och nätverk av skatteavtal som leder till urholkning av skattebasen och dubbel icke-beskattning, samtidigt som man säkerställer att dubbelbeskattning inte förekommer.

2.1. Handlingsplanen avseende urholkning av skattebasen och överföring av vinster och dess genomförande inom EU: direktivet mot skatteflykt

38. Europaparlamentet konstaterar att syftet med det G20-/OECD-ledda BEPS-projekt var att på ett samordnat sätt ta itu med de orsaker och omständigheter som ger upphov till praxis som leder till en urholkning av skattebasen och överföring av vinster, genom en förbättrad gränsöverskridande samordning av skattereglerna, skärpta krav på affärsmässigt innehåll och ökad transparens och visshet. Parlamentet noterar dock att graden av vilja och engagemang för att samarbeta kring OECD:s BEPS-handlingsplan varierar mellan länderna och de särskilda åtgärder som berörs.

39. Europaparlamentet konstaterar att G20:s/OECD:s BEPS-handlingsplan med 15 punkter, som syftar till att på ett samordnat sätt gå till botten med de orsaker och omständigheter som ger upphov till BEPS-praxis, håller på att genomföras och övervakas samt att fortsatta diskussioner pågår i ett vidare sammanhang utöver de länder som deltog ursprungligen, genom det inkluderande ramverket. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att stödja en reform av både det inkluderande ramverkets mandat och dess funktionssätt i syfte att säkerställa att kvarvarande kryphål i skattelagstiftningen och olösta skattefrågor såsom tilldelning av beskattningsrättigheter bland länder omfattas av den befintliga internationella ramen för bekämpning av BEPS-praxis.

40. Europaparlamentet konstaterar att åtgärderna måste genomföras. Parlamentet noterar policydokumentet[43] från det inkluderande ramverket mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), som syftar till att ta fram möjliga lösningar på de utmaningar som identifierats i samband med beskattningen av den digitala ekonomin.

41. Europaparlamentet framhåller att vissa länder nyligen antagit unilaterala motåtgärder mot skadlig skattepraxis (t.ex. Förenade kungarikets skatt på undanhållna vinster och de övergripande bestämmelserna om lågbeskattade inkomster från immateriella tillgångar i Förenta staternas skattereform), i syfte att se till att multinationella företags utländska intäkter vederbörligen beskattas enligt en minsta effektiv skattesats i det land där moderbolaget har sin hemvist. Parlamentet efterlyser en EU-utvärdering av dessa åtgärder. Parlamentet noterar att EU, i motsats till dessa unilaterala åtgärder, generellt främjar multilaterala lösningar och samförståndslösningar för att uppnå en rättvis tilldelning av beskattningsrättigheter.

Parlamentet betonar att EU till exempel prioriterar en global lösning för beskattning av den digitala sektorn, men ändå föreslår en europeisk skatt på digitala tjänster, eftersom de globala diskussionerna har gått långsamt framåt.

42. Europaparlamentet påminner om att EU:s åtgärdspaket mot skatteflykt från 2016 kompletterar de befintliga bestämmelserna i syfte att genomföra de 15 BEPS-åtgärderna på ett samordnat sätt på EU:s inre marknad.

43. Europaparlamentet välkomnar EU:s antagande av första och andra direktivet mot skatteflykt. Parlamentet konstaterar att dessa säkrar en mer rättvis beskattning genom att fastställa en lägsta skyddsnivå mot bolags skatteflykt inom hela EU och säkerställa ett mer rättvist och stabilt företagsklimat, ur både efterfråge- och utbudssynpunkt. Parlamentet välkomnar bestämmelserna om hybridarrangemang för att förhindra dubbel icke-beskattning i syfte att undanröja befintliga missanpassningar och undvika att nya missanpassningar uppstår mellan medlemsstater och gentemot tredjeländer.

44. Europaparlamentet välkomnar bestämmelserna om utländska kontrollerade bolag (CFC-bolag) i första direktivet mot skatteflykt, i syfte att säkerställa att vinster i närstående bolag som placeras i länder där låg skatt eller ingen skatt alls tas ut beskattas effektivt. Parlamentet erkänner att de förhindrar att avsaknaden av eller olikartade nationella regler för utländska kontrollerade bolag (CFC-regler) inom unionen snedvrider den inre marknadens funktion, bortsett från situationer som kännetecknas av helt artificiella arrangemang, vilket parlamentet krävt vid flera tillfällen.

Parlamentet beklagar att det finns två strategier för tillämpningen av CFC-reglerna i första direktivet mot skatteflykt, och uppmanar medlemsstaterna att enbart tillämpa de enklare och mest effektiva CFC-reglerna såsom i artikel 7.2 a i första direktivet mot skatteflykt.

45. Europaparlamentet välkomnar den allmänna regel mot missbruk i samband med beräkningen av bolagsskatteunderlaget som ingår i första direktivet mot skatteflykt, som ger medlemsstaterna möjlighet att bortse från arrangemang som inte är reella och som med hänsyn till alla relevanta fakta och omständigheter enbart syftar till att erhålla en skatteförmån. Parlamentet upprepar sitt återkommande krav på antagandet av en allmän och gemensam strikt regel mot missbruk, närmare bestämt i befintlig lagstiftning och i synnerhet i moder- och dotterbolagsdirektivet, fusionsdirektivet samt ränte- och royaltydirektivet.

46. Europaparlamentet upprepar sin begäran om en tydlig definition av fast driftställe och betydande ekonomisk närvaro, så att företag inte på konstlad väg kan undvika att ha en beskattningsbar närvaro i medlemsstater där de är ekonomiskt verksamma.

47. Europaparlamentet kräver att man slutför arbetet i det gemensammaforumet för internprissättning i EU om utarbetande av god praxis och kommissionens övervakning av medlemsstaternas genomförande.

48. Europaparlamentet påminner om sina farhågor avseende användningen av internpriser i samband med aggressiv skatteplanering och påminner följaktligen om behovet av lämpliga åtgärder och en förbättring av ramen för internpriser för att man ska kunna ta itu med problemet. Parlamentet betonar nödvändigheten av att se till att internpriserna speglar den ekonomiska verkligheten och ger visshet, klarhet och rättvisa för medlemsstaterna och de företag som verkar inom unionen, samt att de minskar risken för missbruk av reglerna för vinstöverföringsändamål, med beaktande av OECD:s riktlinjer för internprissättning för multinationella företag och skattemyndigheter från 2010[44]. Parlamentet noterar dock att användningen av begreppet ”självständig enhet” eller ”armlängdsprincipen” är en av de främsta faktorer som möjliggör skadlig skattepraxis, vilket har framhållits både av experter och i publikationer[45].

49. Europaparlamentet betonar att EU:s åtgärder för att ta itu med urholkning av skattebasen och överföring av vinster samt aggressiv skatteplanering har försett skattemyndigheterna med en uppdaterad verktygslåda för att säkerställa rättvis skatteuppbörd, samtidigt som EU-företagens konkurrenskraft upprätthålls. Parlamentet betonar att skattemyndigheterna bör ha ansvar för att använda verktygen på ett effektivt sätt utan att ytterligare belasta ansvarsfulla skattebetalare, särskilt små och medelstora företag.

50. Europaparlamentet erkänner att det nya informationsflödet till skattemyndigheterna till följd av antagandet av första direktivet mot skatteflykt och fjärde direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning, kräver adekvata resurser för att man ska kunna säkerställa en så effektiv användning som möjligt av sådan information och på ett effektivt sätt minska det befintliga skattegapet. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att säkerställa att de verktyg som används av myndigheterna är tillräckliga och lämpliga så att de kan använda informationen samt kombinera och korsvis kontrollera information från olika källor och dataset.

2.2. Förstärkning av EU:s åtgärder för att bekämpa aggressiv skatteplanering och komplettera BEPS-handlingsplanen

2.2.1. Granskning av medlemsstaternas skattesystem och allmänna skattepolitik – aggressiv skatteplanering inom EU (europeiska planeringsterminen)

51. Europaparlamentet gläder sig över att medlemsstaternas skattesystem och allmänna skattepolitik har blivit en del av den europeiska planeringsterminen i enlighet med parlamentets begäran[46]. Parlamentet välkomnar de undersökningar och data som kommissionen har utarbetat[47], som möjliggör en bättre hantering av situationer med indikationer på aggressiv skatteplanering och ger tydlig information om exponeringen för skatteplanering samt en omfattande databas för samtliga medlemsstater över detta fenomen.

Parlamentet framhåller att medlemsstaterna, i en anda av lojalt samarbete, inte får underlätta införandet av aggressiva skatteplaneringssystem som inte är förenliga med EU:s rättsliga ram och andan i EU-fördragen.

52. Europaparlamentet anser att dessa nya skatteindikatorer för den europeiska planeringsterminen bör ges samma status som indikatorerna avseende utgiftskontroller. Parlamentet betonar fördelen med att ge den europeiska planeringsterminen denna skattedimension, eftersom det kommer att göra det möjligt att behandla viss skadlig skattepraxis som hittills inte har åtgärdats genom direktivet mot skatteflykt och annan befintlig europeisk lagstiftning.

53. Europaparlamentet gläder sig över att det i den sjätte översynen av direktivet om administrativt samarbete (DAC6) fastställs kännetecken för gränsöverskridande arrangemang som förmedlare ska rapportera till skattemyndigheterna så att dessa kan bedöma dem.

Parlamentet välkomnar att dessa inslag i systemen för aggressiv skatteplanering kan uppdateras i händelse av att det dyker upp nya arrangemang eller metoder. Parlamentet påpekar att genomförandefristen för direktivet ännu inte har löpt ut och att bestämmelserna fortfarande måste övervakas för att man ska kunna säkerställa att de är effektiva.

54. Europaparlamentet uppmanar uppförandekodgruppen för företagsbeskattning att årligen rapportera till rådet och parlamentet om de huvudsakliga arrangemang som det rapporteras om i medlemsstaterna i syfte att möjliggöra för beslutsfattare att hålla jämna steg med de nya skatteupplägg som utarbetas och att vidta de nödvändiga motåtgärder som eventuellt kan behövas.

55. Europaparlamentet uppmanar både EU-institutionerna och medlemsstaterna att säkerställa att offentliga upphandlingskontrakt inte underlättar leverantörers skatteflykt. Parlamentet påpekar att medlemsstaterna bör övervaka och säkerställa att företag eller andra juridiska personer som deltar i anbudsförfaranden och upphandlingskontrakt inte deltar i skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga de befintliga upphandlingsreglerna enligt EU:s upphandlingsdirektiv och att vid behov föreslå en uppdatering av direktivet som inte hindrar tillämpning av skatteöverväganden som uteslutningskriterier eller till och med som urvalskriterier vid offentlig upphandling.

56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast utfärda ett förslag som syftar till att avskaffa patentboxar, och uppmanar medlemsstaterna att främja icke skadligt och, i tillämpliga fall, direkt stöd till FoU inom sina territorier. Parlamentet betonar att skattelättnader för företag måste vara noggrant utformade och genomföras endast om detta får en positiv inverkan på sysselsättning och tillväxt och att alla risker för att skapa nya kryphål i skattesystemet är uteslutna.

57. Europaparlamentet upprepar samtidigt att det måste säkerställas att befintliga patentboxar skapar en verklig koppling till ekonomisk verksamhet, t.ex. genom utgiftskontroller, och att de inte snedvrider konkurrensen. Parlamentet noterar den allt större roll som immateriella tillgångar spelar i de multinationella företagens värdekedja. Parlamentet noterar även den förbättrade definitionen av FoU-kostnader i förslaget om en gemensam bolagsskattebas. Parlamentet vidhåller sin ståndpunkt om skatteavdrag för verkliga FoU-utgifter i stället för FoU-avdrag.

2.2.2. Bättre samordning på skatteområdet, inklusive den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen

58. Europaparlamentet betonar att skattepolitiken i EU bör inriktas såväl på att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering som på att underlätta gränsöverskridande ekonomisk verksamhet genom samarbete mellan skattemyndigheter och smart utformning av skattepolitiken.

59. Europaparlamentet betonar att det finns en uppsjö av skatterelaterade hinder som står i vägen för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet. Parlamentet noterar i detta hänseende sin resolution av den 25 oktober 2012 om de 20 viktigaste problemen på den inre marknaden för europeiska företag och medborgare[48]. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att prioritera antagandet av en handlingsplan för att ta itu med dessa hinder.

60. Europaparlamentet välkomnar att projektet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas har återupptagits genom kommissionens antagande av de sammanhängande förslagen om en gemensam bolagsskattebas och en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Parlamentet betonar att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen, när den har genomförts fullt ut, kommer att göra det möjligt att täppa igen kryphål mellan nationella skattesystem, särskilt när det gäller internprissättning.

61. Europaparlamentet uppmanar rådet att skyndsamt anta och genomföra de två förslagen samtidigt med beaktande av parlamentets yttrande, som redan inbegriper begreppet virtuellt fast driftställe och fördelningsformler som skulle täppa igen de kvarvarande kryphålen som möjliggör skatteflykt och upprätta lika villkor med hänsyn till digitaliseringen. Parlamentet beklagar att vissa medlemsstater fortfarande är ovilliga att nå en lösning, och uppmanar medlemsstaterna att överbrygga sina meningsskiljaktigheter.

62. Europaparlamentet påminner om att tillämpningen av en gemensam (konsoliderad) bolagsskattebas bör åtföljas av genomförandet av gemensamma redovisningsregler och en ändamålsenlig harmonisering av administrativa förfaranden.

63. Europaparlamentet påminner om att den gemensamma bolagsskattebasen och den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen bör införas samtidigt i alla medlemsstater, för att få ett stopp på överföring av vinster och införa principen att skatt ska betalas där vinsten uppstår. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda ett nytt förslag baserat på artikel 116 i EUF-fördraget, enligt vilken Europaparlamentet och rådet ska använda sig av det ordinarie lagstiftningsförfarandet för att utfärda nödvändig lagstiftning, om rådet inte lyckas anta ett enhälligt beslut om förslaget om inrättande av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

2.2.3. Beskattning av digitala bolag

64. Europaparlamentet konstaterar att digitaliseringen har gett upphov till en ny situation på marknaden, där digitala och digitaliserade företag kan dra fördel av lokala marknader utan att ha någon fysisk, och därigenom beskattningsbar, närvaro på marknaden i fråga, vilket leder till olika villkor och till att traditionella företag hamnar i ett ofördelaktigt läge. Parlamentet konstaterar att digitala affärsmodeller inom EU är föremål för en lägre genomsnittlig effektiv skattebörda än traditionella affärsmodeller[49].

65. Europaparlamentet uppmärksammar i detta sammanhang den gradvisa övergången från konkret produktion till immateriella tillgångar i multinationella företag, vilket återspeglas i de relativa tillväxtsiffrorna under de senaste fem åren för royaltyer och licensavgifter (nästan 5 % per år) jämfört med handeln med varor och utländska direktinvesteringar (mindre än 1 % per år)[50]. Parlamentet beklagar djupt att digitala företag knappt betalar någon skatt i vissa medlemsstater, trots att de har en betydande digital närvaro och stora intäkter i de medlemsstaterna.

66. Europaparlamentet anser att EU bör göra det möjligt att skapa ett attraktivt affärsklimat i syfte att skapa en välfungerande digital inre marknad, samtidigt som man säkerställer en rättvis beskattning av den digitala ekonomin. Parlamentet påminner i fråga om digitaliseringen av ekonomin som helhet om att den plats där värdeskapandet äger rum bör fastställas med hänsyn till bidragen från användare och information som samlas in om konsumenternas beteende online.

67. Europaparlamentet understryker att bristen på en gemensam EU-strategi för beskattning av den digitala ekonomin kommer att leda – och har utan tvivel redan lett – till att medlemsstaterna antar ensidiga lösningar, vilket i sin tur kommer att leda till regelarbitrage och splittring på den inre marknaden och eventuellt bli en börda för företag med gränsöverskridande verksamhet liksom för skattemyndigheterna.

68. Europaparlamentet noterar kommissionens och vissa medlemsstaters ledande roll i den globala debatten om beskattningen av den digitaliserade ekonomin. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fortsätta med sitt aktiva arbete på OECD- och FN-nivå, framför allt genom den process som inletts genom det inkluderande ramverket mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) i dess policydokument[51]. Parlamentet påminner dock om att EU inte får vänta på en global lösning utan måste agera omedelbart.

69. Europaparlamentet välkomnar paketet om beskattning av den digitala ekonomin, som kommissionen antog den 21 mars 2018. Parlamentet beklagar dock djupt de bristande framstegen i rådet[52] och att rådet hittills inte har kunnat komma överens om detta paket från kommissionen. Parlamentet är oroat över att rådet i stället överväger ett förslag som till sin omfattning är mycket mindre ambitiöst än det ursprungliga förslaget och parlamentets ståndpunkt som antogs den 13 december 2018[53]. Parlamentet uppmanar rådet att skyndsamt anta dessa förslag.

70. Europaparlamentet betonar att överenskommelsen om vad som utgör ett digitalt fast driftställe, den enda som hittills nåtts, är ett steg i rätt riktning, men att man därmed inte löser problemet med fördelningen av skattebasen.

71. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som är villiga att överväga att införa en digital skatt att göra detta inom ramen för ett utökat samarbete, om rådet inte lyckas nå en överenskommelse om skatten på digitala tjänster.

72. Europaparlamentet inser att den så kallade interimistiska lösningen inte är optimal. Parlamentet anser att den kommer att bidra till att påskynda sökandet efter en bättre lösning på global nivå, samtidigt som lika villkor i viss utsträckning upprättas på lokala marknader. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att snarast möjligt diskutera, anta och genomföra den långsiktiga lösningen när det gäller beskattningen av den digitala ekonomin (om betydande digitala närvaro) så att EU kan fortsätta att vara en trendsättare på global nivå. Parlamentet betonar att den långsiktiga lösning som kommissionen föreslagit bör utgöra grunden till ytterligare arbete på internationell nivå.

73. Europaparlamentet noterar EU-medborgarnas starka efterfrågan på en skatt på digitala tjänster. Parlamentet påminner om att undersökningar visar att 80 % av medborgarna från Danmark, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Österrike och Sverige stöder en skatt på digitala tjänster och anser att EU bör bana väg för internationella insatser. Parlamentet understryker dessutom att en majoritet av de medborgare som deltog i undersökningen vill ha ett brett tillämpningsområde för en skatt på digitala tjänster[54].

74. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att skatten på digitala tjänster förblir en tillfällig åtgärd genom att inkludera en ”tidsfristklausul” i förslaget till rådets direktiv av den 21 mars 2018 om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster[55] (COM(2018)0148), och genom att påskynda diskussionen om en väsentlig digital närvaro.

2.2.4.  Effektiv beskattning

75. Europaparlamentet noterar att de nominella bolagsskattesatserna på EU-nivå har minskat från ett genomsnitt på 32 % år 2000 till ett genomsnitt på 21,9 % år 2018[56], vilket är en minskning med 32 %. Parlamentet är oroat över konsekvenserna av denna konkurrens för skattesystemens hållbarhet och dess potentiella spridningseffekter till andra länder. Parlamentet konstaterar att man i det första G20-/OECD-ledda BEPS-projektet inte tog upp detta fenomen. Parlamentet välkomnar det inkluderande BEPS-ramverkets avsikt att senast 2020 undersöka utan att det påverkar tillämpningen, undersöka ”utan att påverka” beskattningsrätter som skulle stärka jurisdiktionernas kapacitet att beskatta vinster i de fall där en annan jurisdiktion med beskattningsrätt tillämpar en låg effektiv skattesats på dessa vinster[57], vilket innebär lägsta möjliga effektiva beskattning. Parlamentet noterar att det nuvarande OECD-ledda arbetet, enligt det inkluderande ramverket, inte medför några förändringar av det faktum att länder eller jurisdiktioner fritt kan fastställa sina egna skattesatser eller avstå från ett system för bolagsskatt helt och hållet[58].

76. Europaparlamentet välkomnar OECD:s nya globala standard för väsentlig verksamhet i förbindelse med jurisdiktioner med ingen eller endast nominell skatt[59], som huvudsakligen inspirerats av EU:s arbete med EU-förteckningen (rättvisekriterium 2.2 i EU-förteckningen).

77. Europaparlamentet noterar skillnaderna mellan beräkningar av stora bolags effektiva skattesatser – som ofta är baserade på avsättning för skatter[60] – och den faktiska skatt som betalas av multinationella företag. Parlamentet noterar att de traditionella sektorerna i genomsnitt betalar en effektiv bolagsskattesats på 23 %, medan den digitala sektorn betalar cirka 9,5 %[61].

78. Europaparlamentet noterar skillnaderna i metod för att bedöma effektiva skattesatser, vilket gör det omöjligt att på ett tillförlitligt sätt jämföra effektiva skattesatser i EU och världen. Parlamentet noterar att vissa bedömningar av effektiva skattesatser i EU varierar mellan 2,2 % och 30 %[62]. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla sin egen metod och att regelbundet offentliggöra de effektiva skattesatserna i medlemsstaterna.

79. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en bedömning av fenomenet med minskade nominella skattesatser och dess konsekvenser för de effektiva skattesatserna i EU, och att föreslå åtgärder både inom EU och gentemot tredjeländer, i förekommande fall, som inbegriper strikta regler mot skatteundandragande, skyddsåtgärder, exempelvis mer strikt kontrollerade regler för utländska företag, och en rekommendation om att ändra skatteavtal.

80. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppdatera uppförandekodgruppens mandat så att den kan undersöka konceptet med en effektiv minimibeskattning på företagsvinster och följa upp OECD:s arbete avseende skatteutmaningar till följd av digitaliseringen av ekonomin.

81. Europaparlamentet noterar den franska finansministerns uttalande vid TAX3-utskottets sammanträde den 23 oktober 2018 om behovet av att diskutera begreppet minimibeskattning. Parlamentet välkomnar Frankrikes villighet att inbegripa diskussionen om minimibeskattning som en av prioriteringarna för sitt ordförandeskap för G7 2019.

2.3. Administrativt samarbete på området för direkta skatter

82. Europaparlamentet betonar att direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC) har ändrats fyra gånger sedan juni 2014.

83. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och lägga fram förslag om att täppa till kryphålen i DAC2, särskilt genom att inkludera anläggningstillgångar och kryptovalutor i direktivets tillämpningsområde, genom att föreskriva sanktioner för bristande efterlevnad eller falsk rapportering från finansinstitut samt genom att inkludera fler typer av finansinstitut och konton som inte rapporteras för närvarande, t.ex. pensionsfonder.

84. Europaparlamentet upprepar sin efterlysning av ett bredare tillämpningsområde vad gäller utbyte av skattebeslut och av ett mer omfattade tillträde för kommissionen, samt av större harmonisering av skattebeslut mellan olika nationella skattemyndigheter.

85. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt offentliggöra sin första bedömning av DAC3 i detta avseende, och särskilt undersöka hur många skattebeslut som utbytts och vid hur många tillfällen nationella skattemyndigheter har fått tillgång till information från en annan medlemsstat. Parlamentet begär att man i samband med bedömningen även ska ta hänsyn till konsekvenserna av offentliggörandet av viktig information med anknytning till skattebeslut (antalet skattebeslut, mottagarnas namn, den effektiva skattesats som följde av vart och ett av besluten). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att offentliggöra nationella skattebeslut.

86. Europaparlamentet beklagar att den kommissionsledamot som ansvarar för skatter inte har erkänt behovet av att utöka det befintliga systemet för utbyte av information mellan nationella skattemyndigheter.

87. Europaparlamentet upprepar dessutom sitt krav på att säkra att det genomförs samtidiga skatterevisioner av personer med gemensamma eller kompletterande intressen (inbegripet moderbolag och deras dotterbolag), och sitt krav på ytterligare förbättrat samarbete mellan medlemsstaterna genom en skyldighet att besvara gruppvis framförda förfrågningar i skatteärenden.

Parlamentet påminner om att rätten att tiga gentemot skattemyndigheter inte gäller inom ramen för en rent administrativ utredning och att samarbete är obligatoriskt[63].

88. Europaparlamentet anser att samordnade inspektioner på plats och gemensamma revisioner bör ingå i den europeiska ramen för samarbete mellan skatteförvaltningar.

89. Europaparlamentet betonar att inte bara utbyte och behandling av information, utan även utbyte av bästa praxis mellan skattemyndigheter bidrar till en effektivare skatteuppbörd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera utbyte av bästa praxis skattemyndigheter emellan, särskilt avseende digitaliseringen av skattemyndigheter.

90. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att harmonisera förfarandena för ett digitalt system för inlämning av självdeklarationer i syfte att underlätta gränsöverskridande verksamhet och minska byråkratin.

91. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt bedöma genomförandet av direktivet om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter mellan medlemsstater (DAC4) och huruvida nationella skattemyndigheter på ett effektivt sätt bedömer landsspecifik information som innehas av en annan medlemsstat. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma sambandet mellan DAC4 och åtgärd 13 i G20/BEPS-handlingsplanen när det gäller utbyte av landsspecifik information.

92. Europaparlamentet välkomnar det automatiska utbytet av upplysningar om finansiella konton på grundval av den globala standard som utarbetats av OECD tillsammans med Andorra, Liechtenstein, Monaco, San Marino och Schweiz. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppgradera fördragets bestämmelser så att de överensstämmer med direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning, i dess ändrade lydelse.

93. Europaparlamentet betonar också det bidrag som gjorts genom Fiscalis 2020-programmet, som syftar till att förbättra samarbetet mellan deltagande länder, deras skattemyndigheter och deras tjänstemän. Parlamentet betonar det mervärde som tillförts av gemensamma insatser inom detta område och det eventuella programmets roll när det gäller att utveckla och driva stora transeuropeiska IT-system.

94. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om alla deras fördragsenliga skyldigheter[64], framför allt att samarbeta lojalt, uppriktigt och skyndsamt. Parlamentet kräver därför, mot bakgrund av gränsöverskridande fall, och framför allt de så kallade cum-ex-ärendena, att de nationella skattemyndigheterna i alla medlemsstater ska utse en enda kontaktpunkt, i överensstämmelse med det system för en enda kontaktpunkt som utvecklats av den gemensamma internationella arbetsgruppen för delade underrättelser och samarbete (Joint International Taskforce on Shared Intelligence and Collaboration) inom ramen för OECD[65], i syfte att främja och förbättra samarbetet för att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att främja och samordna samarbetet mellan medlemsstaternas enda kontaktpunkter.

95. Europaparlamentet rekommenderar att myndigheter i medlemsstaterna som underrättas av sina motsvarigheter i andra medlemsstater om möjliga lagöverträdelser ska vara skyldiga att tillhandahålla ett officiellt tillkännagivande av att underrättelsen mottagits och, i tillämpliga fall, ett faktiskt svar avseende åtgärder som vidtagits till följd av nämnda underrättelse inom rimlig tid.

2.4. Företagsplundring och kupongtvätt

96. Europaparlamentet konstaterar att cum-ex-transaktioner har varit ett känt globalt problem även i Europa sedan 1990-talet, men att inga samordnade åtgärder för att motverka dem har vidtagits hittills. Parlamentet beklagar de skattebedrägerier som avslöjats genom den så kallade cum-ex-skandalen, vilka har lett till att offentligt redovisade förluster av medlemsstaternas skatteintäkter uppgår till så mycket som 55,2 miljarder euro enligt vissa medieberäkningar. Parlamentet betonar att konsortiet av europeiska journalister identifierar Danmark, Tyskland, Spanien. Frankrike och Italien som de påstådda huvudmarknaderna för cum-ex-handelspraxis, följt av Belgien, Tjeckien, Nederländerna, Österrike, Polen och Finland.

97. Europaparlamentet betonar att skattesystemens komplexitet kan ge upphov till rättsliga kryphål som underlättar för skattebedrägerisystem såsom cum-ex-systemet.

98. Europaparlamentet konstaterar att det systematiska bedrägeriet centrerat kring cum-ex- och cum-cum-systemen delvis möjliggjorts eftersom medlemsstaternas berörda myndigheter inte utfört tillräckliga kontroller av ansökningar om återbetalning av skatter och saknar en tydlig och fullständig bild av verkligt aktieägande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge alla berörda myndigheter tillgång till att komplettera och uppdatera information om ägande av aktier. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om det behövs en EU-åtgärd i detta avseende och att lägga fram ett lagstiftningsförslag om bedömningen visar att det behövs sådana åtgärder.

99. Europaparlamentet understryker att dessa avslöjanden verkar peka på möjliga brister i nationell skattelagstiftning och i de nuvarande systemen för utbyte av information och samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att effektivt utnyttja alla kommunikationskanaler, nationella uppgifter och uppgifter som görs tillgängliga genom den förstärkta ramen för utbyte av information.

100. Europaparlamentet understryker att de gränsöverskridande aspekterna av cum-ex-ärendena bör behandlas multilateralt. Parlamentet varnar för att införandet av nya bilaterala avtal om informationsutbyte och bilaterala samarbetsmekanismer mellan enskilda medlemsstater ytterligare kan komplicera det redan komplicerade nätet av internationella regler, införa nya kryphål och bidra till bristande öppenhet.

101. Europaparlamentet uppmanar bestämt alla medlemsstater att ingående utreda och analysera metoderna för betalning av utdelningar i sina jurisdiktioner, att identifiera de kryphål i sin skattelagstiftning som skapar möjligheter som utnyttjas av skattebedragare och skattesmitare, att analysera potentiellt gränsöverskridande dimensioner och att sätta stopp för all sådan skadlig skattepraxis som nu tillämpas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis i detta avseende.

102. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras finansiella tillsynsmyndigheter att bedöma behovet av att förbjuda uteslutande skattemässig ekonomisk praxis som utdelningsarbitrage eller företagsplundring och liknande system, om emittenten inte bevisar att dessa finansiella metoder har ett annat betydande ekonomiskt syfte än omotiverad skatteåterbäring och/eller skatteundandragande. Parlamentet uppmanar EU:s lagstiftare att bedöma möjligheten att genomföra denna åtgärd på EU-nivå.

103. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart påbörja utarbetandet av ett förslag till en europeisk finanspolitisk enhet inom ramen för Europol, med en egen utredningskapacitet, samt en europeisk ram för gränsöverskridande skatteutredningar och annan gränsöverskridande ekonomisk brottslighet.

104. Europaparlamentet konstaterar att cum-ex-ärendena påvisar det brådskande behovet av att förbättra samarbetet mellan EU-medlemsstaternas skattemyndigheter, särskilt när det gäller informationsutbyte. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att förbättra sitt samarbete när det gäller att upptäcka, stoppa, utreda och beivra system för skattebedrägerier och skatteundandragande som cum-ex-systemet och, i tillämpliga fall, cum-cum-systemet, inbegripet utbyte av bästa praxis, och att stödja lösningar på EU-nivå när det är motiverat.

2.5. Transparens avseende bolagsskatt

105. Europaparlamentet välkomnar antagandet av DAC4 för landsspecifik rapportering till skattemyndigheter, i enlighet med standarden för BEPS-åtgärd 13.

106. Europaparlamentet påminner om att offentlig landsspecifik rapportering är en av de viktigaste åtgärderna för att skapa större insyn i skatteinformation för företag. Parlamentet betonar att förslaget om offentlig landsspecifik rapportering av vissa företag och branscher lämnades in till medlagstiftarna omedelbart efter skandalen med Panamadokumenten den 12 april 2016, och att parlamentet antog sin ståndpunkt om denna fråga den 4 juli 2017[66]. Parlamentet påminner om att det krävt en utvidgning av omfattningen av rapporteringen om och skyddet av kommersiellt känsliga uppgifter med hänsyn till konkurrenskraften för EU:s företag.

107. Europaparlamentet beklagar avsaknaden av framsteg och samarbete från rådets sida sedan 2016. Parlamentet kräver att rådet omgående går framåt och inleder förhandlingar med parlamentet.

108. Europaparlamentet påminner om att offentlig granskning är till nytta för forskare[67], undersökande journalister, investerare och andra aktörer, för att de korrekt ska kunna bedöma risker, ansvar och möjligheter till att stimulera rättvist företagande. Parlamentet påminner om att det redan finns liknande bestämmelser för banksektorn i artikel 89 i direktiv 2013/36/EU (CDR IV)[68] och för utvinnings- och avverkningsindustrin i direktiv 2013/34/EU[69]. Parlamentet noterar att vissa privata aktörer frivilligt utvecklar nya rapporteringsverktyg för att öka skattetransparensen, exempelvis standarden för det globala rapporteringsinitiativet för att redovisa skatter och betalningar till staten (”Disclosure on tax and payments to governments”), som en del av deras policy för företagens sociala ansvar.

109. Europaparlamentet påminner om att åtgärder för transparens på området för bolagsskatt ska betraktas i ljuset av artikel 50.1 i EUF-fördraget om etableringsfrihet, och av denna anledning är ovan nämnda artikel en lämplig rättslig grund för förslaget om offentlig landsspecifik rapportering i enlighet med vad kommissionen slagit fast i sin konsekvensbedömning av den 12 april 2016 (COM(2016)0198).

110. Europaparlamentet noterar att det med hänsyn till utvecklingsländernas begränsade kapacitet att uppfylla kraven genom befintliga förfaranden för informationsutbyte är särskilt viktigt med transparens, eftersom det underlättar tillgång till information för deras skattemyndigheter.

2.6. Regler om statligt stöd

111. Europaparlamentet påminner om att området direkt beskattning av företag faller inom tillämpningsområdet för statligt stöd[70] när skatteåtgärder leder till diskriminering mellan skattebetalare, i motsats till generella skatteåtgärder som gäller för alla företag utan urskiljning.

112. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och i synnerhet generaldirektoratet för konkurrens att bedöma möjliga åtgärder för att avskräcka medlemsstater från att bevilja sådant statligt stöd i form av skatteförmåner.

113. Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya, proaktiva och öppna tillvägagångssätt för undersökningar av olagligt statligt stöd under den innevarande mandatperioden, vilket har lett till att kommissionen har slutfört ett antal högprofilerade ärenden.

114. Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen sedan 2014 har utrett medlemsstaternas praxis avseende skattebeslut, som en uppföljning av påståendena om förmånlig skattebehandling av vissa företag, och har inlett nio formella utredningar sedan 2014, varav man i sex fall kommit fram till att skattebeslutet utgjorde ett olagligt statligt stöd[71]. Parlamentet konstaterar att man i ett fall kommit fram till att den dubbla icke-beskattningen av vissa vinster inte utgjorde statligt stöd[72], medan utredningarna fortfarande pågår i två fall[73].

115. Europaparlamentet konstaterar att trots att kommissionen konstaterade att McDonald’s åtnjutit dubbel icke-beskattning för vissa av sina vinster inom EU, har inget beslut enligt EU:s regler om statligt stöd utfärdats, eftersom kommissionen dragit slutsatsen att den dubbla icke-beskattningen haft sin grund i bristande överensstämmelse mellan Luxemburgs och Förenta staternas skattelagstiftningar och dubbelbeskattningsavtalet mellan Luxemburg och Förenta staterna[74]. Parlamentet bekräftar att Luxemburg aviserat att man ska revidera sina dubbelbeskattningsavtal i överensstämmelse med internationell skatterätt.

116. Europaparlamentet ser med oro på omfattningen av obetalda skatter i alla medlemsstater under långa perioder[75]. Parlamentet påminner om att syftet med att återkräva olagligt stöd är att återupprätta status quo, och att beräkningen av det exakta stödbelopp som ska betalas tillbaka utgör en del av de nationella myndigheternas genomförandeskyldigheter.

Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och upprätta genomförbara motåtgärder, däribland böter, för att hjälpa medlemsstaterna att undvika att erbjuda selektiv förmånlig skattemässig behandling som utgör statligt stöd i strid med EU:s regler.

117. Europaparlamentet upprepar sitt krav på kommissionen att utarbeta riktlinjer som förtydligar vad som utgör skatterelaterat statligt stöd och ”lämplig” internprissättning. Parlamentet uppmanar även kommissionen att undanröja rättsosäkerheten för både laglydiga skattebetalare och skattemyndigheter, och att tillhandahålla en heltäckande ram för medlemsstaternas skattepraxis i enlighet härmed.

2.7. Brevlådeföretag

118. Europaparlamentet noterar att det inte finns någon enkel definition av brevlådeföretag, det vill säga företag som är registrerade i en jurisdiktion enbart i syfte att undvika att betala skatt och utan någon betydande ekonomisk närvaro. Parlamentet understryker dock att enkla kriterier såsom faktisk ekonomisk verksamhet eller fysisk närvaro av anställda som arbetar för företaget skulle kunna bidra till att identifiera och bekämpa spridningen av brevlådeföretag. Parlamentet efterlyser på nytt en tydlig definition.

119. Europaparlamentet betonar i enlighet med vad som föreslås i parlamentets ståndpunkt om interinstitutionella förhandlingar för ändringsdirektivet vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar av företag[76], att medlemsstaterna bör vara skyldiga att säkerställa att gränsöverskridande ombildningar motsvarar faktisk ekonomisk verksamhet, inbegripet i den digitala sektorn, för att undvika att brevlådeföretag inrättas.

120. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att begära att finansiell information utbyts mellan behöriga myndigheter innan gränsöverskridande ombildningar, fusioner eller delningar av företag genomförs.

121. Europaparlamentet kräver att det tydligt ska framgå vem den verkliga huvudmannen är för skattemyndigheterna.

122. Europaparlamentet framhäver nationella åtgärder för att specifikt förbjuda affärsrelationer med brevlådeföretag. Parlamentet betonar i synnerhet den lettiska lagstiftningen, som definierar ett brevlådeföretag som en enhet utan någon faktisk ekonomisk verksamhet och utan någon dokumentation som kan bevisa motsatsen, som är registrerad i en jurisdiktion där företag inte behöver deklarera och/eller som saknar en verksamhetsadress i vistelselandet. Parlamentet noterar dock att enligt EU:s lagstiftning kan förbudet mot brevlådeföretag i Lettland inte användas för att förbjuda brevlådeföretag i EU:s medlemsstater, då detta skulle betraktas som diskriminerande[77]. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ändringar av den nuvarande EU-lagstiftningen som skulle göra det möjligt att förbjuda brevlådeföretag också i EU-medlemsstater.

123. Europaparlamentet påpekar att de höga nivåerna av in- och utgående utländska direktinvesteringar som procentandel av BNP i sju medlemsstater (Belgien, Irland, Cypern, Luxemburg, Ungern, Malta och Nederländerna) endast i begränsad utsträckning kan förklaras av den faktiska ekonomiska verksamhet som bedrivs i dessa medlemsstater[78].

124. Europaparlamentet understryker den höga andelen utländska direktinvesteringar i flera medlemsstater, framför allt i Irland, Cypern, Luxemburg, Malta och Nederländerna[79]. Parlamentet noterar att sådana utländska direktinvesteringar vanligtvis innehas av specialföretag som ofta syftar till att utnyttja kryphål. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma vilken roll de specialföretag har som innehar utländska direktinvesteringar.

125. Europaparlamentet observerar att ekonomiska indikatorer, till exempel ovanligt höga nivåer av utländska direktinvesteringar, samt utländska direktinvesteringar som innehas av specialföretag, hör till indikatorerna för aggressiv skatteplanering[80].

126. Europaparlamentet noterar att bestämmelserna i direktivet mot skatteflykt (artificiella arrangemang) omfattar brevlådeföretag, samtidigt som en gemensam bolagsskattebas och en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle säkerställa att intäkter redovisas där den verkliga ekonomiska verksamheten äger rum.

127. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa samordnade, bindande och verkställbara krav på att en väsentlig ekonomisk verksamhet ska bedrivas samt krav på utgiftskontroller.

128. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom två år genomföra en kontroll av ändamålsenligheten för de sammanlänkade lagstiftningsmässiga och politiska initiativ som ska behandla användningen av brevlådeföretag i förbindelse med skattebedrägeri, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och penningtvätt.

3. Mervärdesskatt

129. Europaparlamentet betonar behovet av att harmonisera mervärdesskattereglerna på EU-nivå i den utsträckning som krävs för att etablera och upprätthålla den inre marknaden och undvika en snedvridning av konkurrensen[81].

130. Europaparlamentet betonar att mervärdesskatt är en viktig källa till skatteintäkter för nationella budgetar. Parlamentet betonar att mervärdesskatteintäkterna under 2016 i EU:s 28 medlemsstater uppgick till 1 044 miljarder euro, vilket motsvarar 18 % av alla statliga skatteintäkter i medlemsstaterna. Parlamentet noterar att den årliga EU-budgeten för 2017 uppgick till 157 miljarder euro.

131. Europaparlamentet beklagar dock att stora förväntade intäkter från mervärdesskatt går förlorade varje år på grund av bedrägeri. Parlamentet betonar att enligt kommissionens statistik uppgick mervärdesskattegapet (dvs. skillnaden mellan de förväntade intäkterna från mervärdesskatt och den mervärdesskatt som faktiskt uppbärs, vilket ger en uppskattning av förlorad mervärdesskatt på grund av inte bara bedrägerier utan även konkurser, felberäkningar och skatteflykt) i EU under 2016 till 147 miljarder euro, vilket motsvarar över 12 % av de förväntade totala intäkterna från mervärdesskatt[82], samtidigt som situationen är betydligt sämre i ett antal medlemsstater där gapet är nära eller till och med större än 20 %, vilket visar på en stor skillnad mellan medlemsstaterna i deras hantering av mervärdesskattegapet.

132. Europaparlamentet noterar att kommissionen uppskattar att ca 50 miljarder euro, eller 100 euro per EU-medborgare per år, går förlorade på grund av gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri[83], samtidigt som Europol beräknar att ca 60 miljarder euro i mervärdesskattebedrägerier är kopplade till organiserad brottslighet och finansiering av terrorism. Parlamentet noterar en ökad harmonisering och förenkling av systemen för mervärdesskatt i EU, även om samarbetet mellan medlemsstaterna hittills varken varit tillräckligt eller effektivt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka sitt samarbete för att bättre bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Parlamentet uppmanar nästa kommission att prioritera införandet och genomförandet av det slutgiltiga mervärdesskattesystemet i syfte att förbättra det.

133. Europaparlamentet efterlyser tillförlitlig statistik för att beräkna mervärdesskattegapet och betonar behovet av en gemensam metod för datainsamling och datautbyte inom EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att harmoniserad statistik regelbundet samlas in och offentliggörs i medlemsstaterna.

134. Europaparlamentet understryker att det aktuella systemet för mervärdesskatt (övergångsordning), som möjliggör undantag för leveranser och export inom EU, har missbrukats av bedragare, särskilt i förbindelse med karusellbedrägeri eller gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag.

135. Europaparlamentet observerar att företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet enligt kommissionen ådrar sig efterlevnadskostnader som är 11 % högre än de som påverkar företag som endast bedriver handel på hemmamarknaden. Parlamentet noterar att särskilt små och medelstora företag drabbas av oproportionerliga kostnader för efterlevnaden av mervärdesskattereglerna, vilket är en av anledningarna till att de har varit försiktiga med att ta del av den gemensamma marknadens fördelar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta lösningar för att minska kostnaderna för efterlevnaden av mervärdesskattereglerna med anknytning till gränsöverskridande handel.

3.1. Modernisering av ramverket för mervärdesskatt

136. Europaparlamentet välkomnar av denna anledning kommissionens handlingsplan för mervärdesskatt av den 6 april 2016 för att reformera ramverket för mervärdesskatt och de 13 lagförslag som har antagits av kommissionen sedan december 2016 och som gäller övergången till det slutgiltiga systemet för mervärdesskatt, avlägsnar mervärdesskattshinder för e-handel, granskar systemet för mervärdesskatt för små och medelstora företag, moderniserar lagstiftningen om mervärdesskattesatser och bekämpar mervärdesskattegapet.

137. Europaparlamentet gläder sig över införandet2015 av en enda kontaktpunkt (MOSS – Mini One Stop Shop) för mervärdesskatt för telekomföretag, sändningsföretag och elektroniska tjänster som ett frivilligt system för registrering, deklaration och betalning av mervärdesskatt. Parlamentet välkomnar att denna enda kontaktpunkt utökas till andra företag som tillhandahåller varor och tjänster till slutkunder från och med den 1 januari 2021.

138. Europaparlamentet observerar att kommissionen uppskattar att reformen för att modernisera mervärdesskattesystemet förväntas minska byråkratin med 95 %, vilket uppskattas motsvara en miljard euro.

139. Europaparlamentet är särskilt positivt till att rådet den 5 december 2017 antog nya regler som gör det enklare för onlineföretag att följa mervärdesskattelagstiftningen. Parlamentet gläder sig i synnerhet över att rådet följde parlamentets ståndpunkt att införa en skyldighet för onlineplattformar att uppbära mervärdesskatt för den distansförsäljning som de förmedlar. Parlamentet anser att denna åtgärd kommer att säkerställa rättvisa förutsättningar i förhållande till företag från tredjeländer, eftersom många varor som importeras för distansförsäljning för närvarande är undantagna från EU:s mervärdesskatt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att korrekt genomföra de nya reglerna före 2021.

140. Europaparlamentet välkomnar de förslag om det slutgiltiga mervärdesskattesystemet som antogs den 4 oktober 2017[84] och 24 maj 2018[85]. Parlamentet välkomnar i synnerhet kommissionens förslag om att tillämpa destinationsprincipen på beskattning, vilket innebär att mervärdesskatt betalas till skattemyndigheterna i slutkonsumentens medlemsstat, enligt den sats som gäller i denna stat.

141. Europaparlamentet välkomnar i synnerhet rådets framsteg mot ett slutgiltigt mervärdesskattesystem genom antagande av snabblösningarna[86] den 4 oktober 2018. Parlamentet är dock bekymrat över att inga skyddsåtgärder i förhållande till bedrägerikänsliga aspekter antogs i enlighet med parlamentets ståndpunkt[87] om förslaget om certifierade beskattningsbara personer[88], som uttrycktes i dess resolution av den 3 oktober 2018[89]. Parlamentet beklagar djupt att rådet skjutit upp beslutet om att införa en status som certifierad beskattningsbar person tills det slutgiltiga mervärdesskattesystemet har antagits.

142. Europaparlamentet uppmanar rådet att säkerställa att statusen som certifierad beskattningsbar person överensstämmer med den status som godkänd ekonomisk aktör som beviljas av tullmyndigheterna.

143. Europaparlamentet kräver en minimisamordning på EU-nivå av definitionen av status som certifierad beskattningsbar person, inbegripet en regelbunden bedömning av kommissionen av hur medlemsstater beviljar denna status. Parlamentet efterlyser ett utbyte av information mellan medlemsstaternas skattemyndigheter angående nekad status som certifierad beskattningsbar person till vissa företag för att förbättra överensstämmelsen och gemensamma standarder.

144. Europaparlamentet välkomnar dessutom omarbetningen av de särskilda programmen för små och medelstora företag[90], som är viktig för att säkerställa rättvisa förutsättningar, eftersom undantag endast ges till inhemska aktörer och kan bidra till att minska små och medelstora företags kostnader för efterlevnad av mervärdesskattereglerna. Parlamentet uppmanar rådet att ta hänsyn till parlamentets ståndpunkt av den 11 september 2018[91], särskilt med hänsyn till förenklad administration för små till medelstora företag. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inrätta en onlineportal där små och medelstora företag som vill dra fördel av undantag i en annan medlemsstat måste registrera sig, samt att införa ett enda kontaktställe där små företag kan redovisa mervärdesskatt för de olika medlemsstater där de är verksamma.

145. Europaparlamentet noterar antagandet av kommissionens förslag om omvänd betalningsskyldighet[92], som kommer att tillåta tillfälliga undantag från normala mervärdesskatteregler för att bättre bekämpa karusellbedrägerier i de medlemsstater som påverkas mest av denna typ av bedrägeri. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka genomförandet av denna nya lagstiftning samt dess potentiella risker och fördelar. Parlamentet insisterar dock på att omvänd betalningsskyldighet inte får fördröja ett snabbt genomförande av ett slutgiltigt system för mervärdesskatt.

146. Europaparlamentet noterar att utökningen av e-handeln ofta utgör en utmaning för skattemyndigheter, t.ex. på grund av avsaknaden av en säljares beskattningsbara identifiering i EU och registrering av momsdeklarationer långt under det faktiska värdet på de deklarerade transaktionerna. Parlamentet välkomnar därför andemeningen i förslagen om genomföranderegler vad gäller bestämmelserna om distansförsäljning av varor som kommissionen antog den 11 december 2018 (COM(2018)0819 och COM(2018)0821), som framför allt innebär att onlineplattformar från och med 2021 ansvarar för att säkerställa att mervärdesskatt uppbärs för försäljning av varor av företag utanför EU till konsumenter i EU på företagens plattformar.

147. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att övervaka e-handelstransaktioner som inbegriper säljare som är etablerade utanför EU som inte deklarerar någon moms (t.ex. genom att otillbörligt använda sig av ”prover”) eller avsiktligt undervärdera värdet för att helt och hållet undvika att betala moms eller betala mindre moms. Parlamentet anser att sådan praxis äventyrar integriteten och funktionen för EU:s inre marknad. Parlamentet uppmanar kommissionen att om nödvändigt och lämpligt lägga fram förslag.

3.2. Mervärdesskattegapet, kampen mot mervärdesskattebedrägeri och administrativt samarbete om mervärdesskatt

148. Europaparlamentet påminner om sitt krav på åtgärder mot de faktorer som bidrar till skattegapet, särskilt mervärdesskattegapet.

149. Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen den 8 mars 2018 inledde överträdelseförfaranden mot Grekland, Cypern och Malta samt den 8 november 2018 mot Italien och Isle of Man med avseende på olagliga mervärdesskattemetoder i samband med förvärv av segelbåtar och flygplan, för att säkerställa att de upphör att erbjuda påstådda olagliga fördelaktiga skattevillkor för privata segelbåtar och flygplan, vilket snedvrider konkurrensen inom den maritima sektorn och luftfartssektorn.

150. Europaparlamentet välkomnar ändringarna av förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller åtgärder för att stärka det administrativa samarbetet på mervärdesskatteområdet. Parlamentet välkomnar kommissionens övervakningsbesök i tio medlemsstater under 2017 och i synnerhet den efterföljande rekommendationen om att förbättra tillförlitligheten hos systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES).

151. Europaparlamentet noterar att kommissionen nyligen har föreslagit ytterligare kontrollverktyg och en ökad roll för Eurofisc samt mekanismer för bättre samarbete mellan tull- och skattemyndigheter. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att delta mer aktivt i Transactional Network Analysis-systemet (TNA) inom Eurofiscs.

152. Europaparlamentet anser att medlemskap i Eurofisc måste vara obligatoriskt för alla medlemsstater och ett villkor för att erhålla EU-medel. Parlamentet delar revisionsrättens oro avseende momsåterbetalning för sammanhållningsutgifterna[93] och EU:s bedrägeribekämpningsprogram[94].

153. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda medlemsstaternas möjlighet till insamling och kommunikation av mervärdesskattuppgifter i realtid, då detta skulle öka Eurofiscs effektivitet och möjliggöra ytterligare utveckling av nya strategier för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri. Parlamentet uppmanar alla berörda myndigheter att använda en rad olika statistiska verktyg och datautvinningstekniker för att identifiera avvikelser, misstänkta relationer och mönster, och därmed hjälpa skattemyndigheter att bättre åtgärda ett brett spektrum av överträdelser på ett proaktivt och kostnadseffektivt sätt.

154. Europaparlamentet välkomnar antagandet av direktivet om skydd av unionens finansiella intressen (PIF-direktivet)[95] som klargör frågorna avseende gränsöverskridande samarbete och ömsesidig rättslig hjälp mellan medlemsstaterna, Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och kommissionen i kampen mot mervärdesskattebedrägeri. Parlamentet uppmanar Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf, Eurofisc, Europol och Eurojust att samarbeta nära för att samordna sina insatser mot mervärdesskattebedrägeri samt att identifiera och anpassa sig till nya former av bedrägeri.

155. Europaparlamentet pekar samtidigt på nödvändigheten av att förbättra samarbetet mellan de administrativa, rättsliga och brottsbekämpande myndigheterna inom EU, vilket betonades av experterna under utfrågningen den 28 juni 2018 och även har uppmärksammats i en studie som beställts av TAX3-utskottet.

156. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om att utöka Europeiska åklagarmyndighetens behörighetsområde till gränsöverskridande terroristbrott. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att Europeiska åklagarmyndigheten kan påbörja sin verksamhet snarast möjligt och inte senare än 2022, genom att säkra ett nära samarbete med unionens redan etablerade institutioner, organ, byråer och kontor som ansvarar för att skydda unionens finansiella intressen. Parlamentet kräver att exemplariska, avskräckande och proportionella påföljder utfärdas. Parlamentet anser att alla som är involverade i mervärdesskattebrott bör få stränga straff för att undvika att ge intryck av straffrihet.

157. Europaparlamentet anser att en av de viktigaste faktorerna bakom bedrägligt beteende i förbindelse med mervärdesskatt ligger i den likviditetsvinst som en bedragare kan få. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att analysera det förslag som lagts fram av experter[96] om att placera gränsöverskridande data i en blockkedja och att använda säkra digitala valutor, som endast kan användas för mervärdesskattebetalningar (enskilt syfte), i stället för att använda nationella valutor.

158. Europaparlamentet gläder sig över att bedrägeri som kopplas till importer har åtgärdats av rådet[97]. Parlamentet anser att den korrekta integrationen av data från tulldeklarationer i VIES kommer att göra det möjligt för destinationsmedlemsstaterna att korskontrollera tull- och mervärdesskatteuppgifter för att säkerställa att mervärdesskatt betalas i destinationslandet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra denna nya lagstiftning effektivt före den 1 januari 2020.

159. Europaparlamentet anser att administrativt samarbete mellan skatte- och tullmyndigheter är suboptimalt[98]. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge Eurofisc i uppdrag att utveckla nya strategier för att spåra varor enligt tullförfarande 42, som är den mekanism som medger ett undantag från mervärdesskatt för importören när de importerade varorna ska transporteras till en slutlig företagskund i en annan medlemsstat än den importerande medlemsstaten.

160. Europaparlamentet betonar vikten av att införa ett register med verkliga ägare av företagsenheter enligt det femte penningtvättsdirektivet, som ett viktigt verktyg för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka konkurrenskraften och kompetensen inom polis, skattemyndigheter, åklagare och domare som handlägger denna typ av bedrägeri.

161. Europaparlamentet är bekymrat över resultatet från den studie[99] som beställts av TAX3-utskottet och som visar att kommissionens förslag endast kommer att minska importbedrägerierna men inte undanröja dem. Parlamentet noterar att frågan om undervärderingen och den generella tillämpningen av EU-regler i förbindelse med personer som inte är skattepliktiga i EU inte kommer att lösas. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka alternativa uppbördsmetoder när det gäller dessa varor på lång sikt. Parlamentet betonar att det inte är hållbart att förlita sig på god tro för att uppbära mervärdesskatt från personer som inte är skatteskyldiga i EU. Parlamentet anser att dessa alternativa uppbördsmodeller inte enbart bör inriktas på försäljning via elektroniska plattformar, utan omfatta all försäljning som utförs av personer som inte är skatteskyldiga i EU, oavsett vilket affärsmodell de använder.

162. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka hur införandet av det slutgiltiga systemet för mervärdesskatt inverkar på medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant utreda eventuella nya bedrägeririsker inom ramen för det slutgiltiga mervärdesskattesystemet, i synnerhet möjligheten att avsaknaden av kund ersätts med avsaknaden av leverantör inom ramen för gränsöverskridande karusellbedrägerier. Parlamentet betonar i detta hänseende att bland annat tulltransiteringssystemet definitivt kan underlätta handeln inom EU. Parlamentet noterar dock att missbruk är möjligt och att brottsliga organisationer genom att undvika att betala skatter och avgifter kan orsaka stor förlust både för medlemsstaterna och för EU (genom att inte betala mervärdesskatt). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att kontrollera tulltransiteringssystemet och lägga fram förslag baserade på rekommendationerna från i synnerhet Olaf, Europol och Eurofisc.

163. Europaparlamentet tror att en stor majoritet av EU-medborgarna förväntar sig en tydlig europeisk och nationell lagstiftning, som gör det möjligt att identifiera de som inte betalar den skatt de ska, pålägga dem sanktioner och tvinga dem att betala den obetalda skatten inom rimlig tid.

4. Beskattning av fysiska personer

164. Europaparlamentet betonar att fysiska personer vanligtvis inte nyttjar sin rörelsefrihet med avseende på skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Parlamentet framhåller dock att vissa fysiska personer har en så stor skattebas att den sträcker sig över flera skattejurisdiktioner.

165. Europaparlamentet beklagar att personer med stor nettoförmögenhet och personer med mycket stor nettoförmögenhet som använder sig av komplexa skattestrukturer, bland annat etablering av företag, fortfarande kan flytta sin inkomst och förmögenhet eller sina inköp mellan olika skattejurisdiktioner och därmed avsevärt minska eller helt och hållet undvika att betala skatt genom att anlita förmögenhetsförvaltare eller andra förmedlare. Parlamentet beklagar djupt att vissa EU-medlemsstater har infört skattesystem i syfte att locka till sig personer med stor nettoförmögenhet utan att det skapas egentlig ekonomisk verksamhet.

166. Europaparlamentet noterar att de nominella skattesatserna för arbetsinkomst vanligtvis är högre än för inkomster från kapital inom hela EU. Parlamentet noterar även att de förmögenhetsbaserade skatternas sammanlagda bidrag till de totala skatteintäkterna har förblivit relativt begränsat, med en andel på 4,3 % av de totala skatteintäkterna i EU[100].

167. Europaparlamentet beklagar att företagens skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiva skatteplanering bidrar till att flytta skattebördan till ärliga och laglydiga skattebetalare.

168. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa avskräckande, ändamålsenliga och proportionerliga påföljder vid skattebedrägeri, skatteundandragande och olaglig aggressiv skatteplanering, samt att säkerställa att dessa påföljder verkställs.

169. Europaparlamentet beklagar djupt att vissa medlemsstater har utformat tvivelaktiga skattesystem som tillåter personer som bosätter sig i landet av skatteskäl att ta del av skatteförmåner, vilket undergräver andra medlemsstaters skattebas och skapar en grogrund för en skadlig politik som diskriminerar deras egna medborgare. Parlamentet noterar att dessa system kan inbegripa förmåner som inte är tillgängliga för landets egna medborgare, såsom icke-beskattning av kapital och inkomst från utlandet, engångsbetalningar av skatt på utländsk inkomst, skattebefrielser på delar av inhemsk inkomst samt lägre skattesatser för pensioner som flyttas till ursprungslandet.

170. Europaparlamentet påminner om att kommissionen i ett meddelande från 2001 föreslog att vissa specialsystem för högkvalificerad utlandsstationerad personal bör ingå i uppförandekodgruppens (företagsbeskattning) förteckning över skadliga skattemetoder[101], men därefter inte har tillhandahållit några uppgifter om problemets omfattning. Parlamentet uppmanar kommissionen att på nytt ta upp denna fråga och särskilt bedöma riskerna för dubbelbeskattning samt dubbel icke-beskattning inom ramen för sådana system.

4.1. Citizenship by Investment (CBI) och residency by investment (RBI)-program

171. Europaparlamentet oroar sig för att en majoritet av medlemsstaterna har infört program för medborgarskap eller uppehållstillstånd genom investering[102], som ofta kallas ”gyllene visum” och ”gyllene pass” eller investeringsprogram, varmed medborgarskap eller uppehållstillstånd beviljas EU-medborgare och tredjelandsmedborgare i utbyte mot finansiella investeringar.

172. Europaparlamentet observerar att investeringar som görs inom ramen för dessa program inte nödvändigtvis främjar den reala ekonomin i den medlemsstat som beviljar medborgarskap eller visum samt att de ofta inte kräver att de sökande vistas i det territorium där investeringen sker, och även om ett sådant krav finns, kontrolleras det vanligtvis inte att det uppfylls. Parlamentet betonar att sådana program äventyrar uppnåendet av unionens mål och därför kränker principen om lojalt samarbete.

173. Europaparlamentet noterar att minst 5 000 tredjelandsmedborgare har fått EU-medborgarskap genom investeringsprogram[103]. Parlamentet konstaterar att enligt en studie[104] har minst 6 000 personer beviljats medborgarskap och nästan 100 000 uppehållstillstånd har utfärdats.

174. Europaparlamentet är oroat över att medborgarskap eller visum genom investering utfärdas utan att det görs ordentliga säkerhetskontroller av de sökande, inte heller för medborgare i tredjeländer med hög risk, vilket därmed utsätter unionen för säkerhetsrisker. Parlamentet beklagar att den oklarhet som råder kring pengarnas ursprung i samband med program för medborgarskap eller visum genom investering avsevärt har ökat de politiska, ekonomiska och säkerhetsrelaterade riskerna för Europas länder.

175. Europaparlamentet betonar att program för medborgarskap och visum genom investering medför andra stora risker, till exempel att värdet i EU-medborgarskap och nationella medborgarskap undergrävs, samt risken för korruption, penningtvätt och skatteundandragande. Parlamentet noterar att en medlemsstats beslut att införa ett program för medborgarskap och visum genom investering påverkar andra medlemsstater. Parlamentet upprepar sin oro för att medborgarskap eller uppehållstillstånd beviljas via dessa program utan att åtgärder för kundkännedom vidtagits, varken helt eller delvis, av de behöriga myndigheterna.

176. Europaparlamentet noterar att den skyldighet som fastställs i femte penningtvättsdirektivet och som innebär att ansvariga enheter, inom ramen för sina förfaranden för kundkännedom, bör betrakta sökande enligt program för medborgarskap eller visum genom investering som högriskpersoner, inte fritar medlemsstaterna från deras ansvar att själva införa och genomföra utökade kundkännedomsförfaranden. Parlamentet observerar att flera formella utredningar av korruption och penningtvätt har inletts mot program för medborgarskap eller visum genom investering på nationell och europeisk nivå.

177. Europaparlamentet understryker samtidigt att investeringarnas ekonomiska hållbarhet och bärkraft inom ramen för dessa program fortfarande är oviss. Parlamentet framhåller att medborgarskap och därmed förbundna rättigheter aldrig bör vara till salu.

178. Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstaters program för medborgarskap eller visum genom investering frikostigt har utnyttjats av ryska medborgare och av medborgare från länder som står under ryskt inflytande. Parlamentet understryker att dessa program kan gagna ryska medborgare som ingår i den sanktionsförteckning som antogs efter Rysslands olagliga annektering av och angrepp mot Krim, som ett sätt att undvika EU:s sanktioner.

179. Europaparlamentet beklagar att dessa program ofta omfattar skatteförmåner eller särskilda skatteprogram för förmånstagarna. Parlamentet finner det oroande att dessa privilegier kan undergräva målet att alla medborgare ska bidra till skattesystemet på ett rättvist sätt.

180. Europaparlamentet oroar sig för den bristande transparensen när det gäller antalet sökande och deras ursprung, det antal personer som beviljas medborgarskap eller uppehållstillstånd genom dessa program, de belopp som investeras genom dessa program och beloppens ursprung. Parlamentet uppskattar att vissa medlemsstater offentliggör namn och nationalitet för de personer som beviljas medborgarskap eller visum enligt dessa program. Parlamentet uppmanar de andra medlemsstaterna att följa detta exempel.

181. Europaparlamentet oroas av att programmen för medborgarskap eller uppehållstillstånd genom investering, enligt OECD, kan missbrukas för att undergräva förfarandena för kundkännedom enligt den gemensamma rapporteringsstandarden, vilket leder till felaktig eller ofullständig rapportering, särskilt när finansinstitutet inte informeras om alla skattejurisdiktioner. Parlamentet observerar att visumprogram som potentiellt utgör en stor risk för den gemensamma rapporteringsstandarden enligt OECD, är de som ger skattebetalaren tillgång till en låg personlig inkomstskatt som understiger 10 % för tillgångar utomlands och som inte kräver att personen vistas minst 90 dagar i den jurisdiktion som erbjuder programmet för gyllene viseringar.

182. Europaparlamentet oroas av att Cyperns och Maltas program[105] hör till dem som kan utgöra en stor risk för den gemensamma rapporteringsstandardens integritet.

183. Europaparlamentet drar slutsatsen att de eventuella fördelarna med program för medborgarskap och visum genom investering inte uppväger de betydande riskerna för säkerhet, penningtvätt och skatteundandragande.

184. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fasa ut alla befintliga program för medborgarskap eller visum genom investering så snart som möjligt.

185. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna under tiden bör kräva fysisk närvaro i landet som ett villkor för att utnyttja program för medborgarskap och uppehållstillstånd genom investering, och säkerställa att åtgärder för ökad kundkännedom vederbörligen vidtas för personer som ansöker om medborgarskap eller uppehållstillstånd genom dessa program, vilket krävs enligt femte penningtvättsdirektivet. Parlamentet betonar att femte penningtvättsdirektivet inför ett förstärkt förfarande för kundkännedom för personer i politiskt utsatt ställning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att regeringarna bär det slutgiltiga ansvaret för att genomföra förfaranden för kundkännedom för personer som ansöker om medborgarskap eller visum genom investering. Parlamentet kräver att kommissionen noggrant och löpande granskar genomförandet och tillämpningen av förfarandena för kundkännedom inom ramen för programmen för medborgarskap och visum genom investering tills de upphör att gälla i samtliga medlemsstater.

186. Europaparlamentet noterar att förvärv av uppehållstillstånd eller medborgarskap i en medlemsstat ger tillgång till en mängd olika rättigheter och förmåner inom hela unionens territorium, inbegripet rätten att röra sig och bosätta sig fritt i Schengenområdet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstater som genomför program för medborgarskap och visum genom investering att, tills dessa slutgiltigt har upphävts, noggrant kontrollera de sökande och avslå deras ansökningar om de medför säkerhetsrisker, inbegripet riks för penningtvätt. Parlamentet varnar även för farorna med program för medborgarskap och uppehållstillstånd genom investering som är förbundna med familjeåterförening, varmed familjemedlemmar till förmånstagare av dessa program kan få medborgarskap eller uppehållstillstånd efter minimala kontroller eller utan några kontroller alls.

187. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang samtliga medlemsstater att sammanställa och offentliggöra tydliga uppgifter om sina program för medborgarskap och visum genom investering, inbegripet antalet avslag och orsakerna till dessa. Parlamentet uppmanar kommissionen att fram till dess att programmen slutgiltigt upphävs utfärda riktlinjer och säkerställa bättre insamling av uppgifter och utbyte av information mellan medlemsstaterna avseende dessa program för medborgarskap och visum, inbegripet i samband med sökande som har fått avslag på sina ansökningar på grund av säkerhetsproblem.

188. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna fram till dess att programmen för medborgarskap och uppehållstillstånd genom investering slutgiltigt upphävs bör införa samma skyldigheter för förmedlare inom handeln med medborgarskap och uppehållstillstånd genom investering som gäller för ansvariga enheter enligt femte penningtvättsdirektivet, och uppmanar medlemsstaterna att undvika intressekonflikter som är kopplade till program för medborgarskap eller uppehållstillstånd genom investering som kan uppstå när privata företag som assisterade regeringen i utvecklingen, genomförandet och marknadsföringen av dessa program även ger råd och stöd till personer genom att kontrollera deras lämplighet och registrera deras ansökningar om medborgarskap eller uppehållstillstånd.

189. Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport av den 23 januari 2019 om system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare i Europeiska unionen (COM(2019)0012). Parlamentet noterar att rapporten bekräftar att båda systemen innebär allvarliga risker för medlemsstaterna och för unionen som helhet, framför allt i form av säkerhetsrisker och risker för penningtvätt, korruption, kringgående av EU-regler och skatteundandragande, och att dessa allvarliga risker förvärras ytterligare av brister i fråga om insyn i och styrningen av sådana system. Parlamentet är oroat över att kommissionen befarar att de risker som dessa program medför inte alltid avhjälps i tillräcklig grad av de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna.

190. Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att inrätta en expertgrupp som ska arbeta med frågor som rör insyn, styrning och säkerhet i dessa program. Parlamentet välkomnar att kommissionen har åtagit sig att övervaka effekterna av systemen för medborgarskap för investerare som genomförs av länder som omfattas av viseringsfrihet som en del av mekanismen för viseringsfrihet. Parlamentet uppmanar kommissionen att samordna informationsutbytet mellan medlemsstaterna om ansökningar som fått avslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma riskerna i samband med försäljningen av medborgarskap och uppehållstillstånd som en del av sin nästa överstatliga riskbedömning. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma i vilken utsträckning dessa program har använts av EU-medborgarna.

4.2. Frihamnar, tullager och andra särskilda ekonomiska zoner

191. Europaparlamentet välkomnar det faktum att frihamnar blir ansvariga enheter enligt femte penningtvättsdirektivet och skyldiga att vidta åtgärder för kundkännedom och rapportera misstänkta transaktioner till finansunderrättelseenheterna.

192. Europaparlamentet observerar att frihamnar inom EU kan inrättas enligt förfarandet för ”frizoner”. Parlamentet observerar att frizoner är inhägnade områden inom unionens tullområden där icke-unionsvaror kan föras in utan importavgifter, andra avgifter (dvs. skatt) och handelspolitiska åtgärder.

193. Europaparlamentet påminner om att frihamnar är lager i frizoner som ursprungligen skulle vara områden där varor i transit kunde lagras. Parlamentet beklagar djupt att de sedan dess har blivit populära platser för att lagra substituttillgångar, till exempel konst, ädelstenar, antikviteter, guld och vinsamlingar – ofta permanent[106] – som finansieras via okända källor. Parlamentet betonar att frihamnar eller frizoner inte får användas för skatteundandragande eller för att uppnå samma effekter som i ett skatteparadis.

194. Europaparlamentet noterar att motivationen för att använda frihamnar, bortsett från den säkra lagringen, är den höga sekretessgraden och undantagen från importavgifter och indirekta skatter som mervärdesskatt eller användarskatt.

195. Europaparlamentet understryker att det finns över 80 frizoner i EU[107] och många tusentals andra lager med ”särskilda lagringsförfaranden” i EU, framför allt ”tullager” som erbjuder samma grad av sekretess och (indirekta) skatteförmåner[108].

196. Europaparlamentet observerar att tullager och frihamnar har en näst intill identisk juridisk ställning i EU:s tullagstiftning. Parlamentet rekommenderar därför att de jämställs med frihamnar i fråga om juridiska åtgärder i syfte att minska risker för penningtvätt och skatteundandragande, till exempel det femte penningtvättsdirektivet. Parlamentet anser att lagren bör förses med tillräcklig och kvalificerad personal som kan genomföra den nödvändiga granskningen av den verksamhet som de är värd för.

197. Europaparlamentet observerar att risken för penningtvätt i frihamnar är direkt knuten till penningtvättsrisker på marknaden för substituttillgångar.

198. Europaparlamentet observerar att direkta skattemyndigheter enligt det femte direktivet om administrativt samarbete av den 1 januari 2018 på begäran har tillgång till allmän information om verkligt huvudmannaskap som har insamlats i enlighet med penningtvättsdirektivet. Parlamentet observerar att unionens lagstiftning mot penningtvätt bygger på tillit till åtgärder för tillförlitlig kundkännedom och rapportering av misstänkta transaktioner av ansvariga enheter, som blir nyckelaktörer för penningtvättsbekämpning. Parlamentet oroas av att ”tillgång på begäran” till information från frihamnar endast har en begränsad inverkan i särskilda fall[109].

199. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma i vilken utsträckning frihamnar och fartygslicensiering kan missbrukas för skatteundandragande[110]. Parlamentet uppmanar kommissionen att även lägga fram ett lagstiftningsförslag för att säkerställa automatiskt utbyte av information mellan relevanta myndigheter, exempelvis brottsbekämpning, skatte- och tullmyndigheter och Europol, om verkligt huvudmannaskap och transaktioner i frihamnar, tullager eller särskilda ekonomiska zoner samt att föreskriva ett krav på spårbarhet.

200. Europaparlamentet noterar att upphävningen av banksekretessen har lett till framväxten av investeringar i nya tillgångar, såsom konst, vilket har lett till en snabb tillväxt på konstmarknaden under de senaste åren. Parlamentet betonar att frizoner ger dem ett säkert och allmänt förbisett lagringsutrymme, där handel kan genomföras obeskattat och ägande kan döljas, samtidigt som konsten i sig förblir en oreglerad marknad på grund av faktorer såsom svårigheten att bestämma marknadspriser och hitta specialister. Parlamentet påpekar att det till exempel är lättare att flytta en värdefull målning till andra sidan världen än en motsvarande summa pengar.

4.3. Skatteamnesti

201. Europaparlamentet påminner[111] om behovet av att använda amnestier med yttersta försiktighet eller att helt och hållet avstå från att använda dem, eftersom de endast är en källa till enkel och snabb skatteuppbörd på kort sikt, som ofta införs för att täppa till luckor i budgeten, men som även kan fungera som ett incitament till skatteundandragande för medborgarna och till att vänta på nästa amnesti utan att omfattas av avskräckande sanktioner eller påföljder. Parlamentet uppmanar medlemsstater som använder skatteamnestier att kräva att förmånstagaren deklarerar källan till de medel som tidigare har undantagits.

202. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda medlemsstaternas tidigare amnestiprogram och framför allt vilka offentliga intäkter de har medfört samt deras inverkan på skattebasens volatilitet på medellång och lång sikt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att relevanta uppgifter avseende personer som har eller kommer att omfattas av skatteamnestier lämnas till domstolar, brottsbekämpande myndigheter och skattemyndigheter, och att säkerställa efterlevnaden av reglerna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och eventuella åtal för annan ekonomisk brottslighet.

203. Europaparlamentet anser att det bör vara obligatoriskt för uppförandekodgruppen att utvärdera och godkänna samtliga skatteamnestiprogram innan de genomförs av en medlemsstat. Parlamentet anser att skattebetalare eller en verklig huvudman för ett företag som har använt en eller flera skatteamnestier aldrig bör ges tillgång till fler. Parlamentet uppmanar nationella myndigheter som behandlar uppgifter om personer som har tagit del av skatteamnestier att effektivt utbyta information från brottsbekämpande myndigheter och andra behöriga myndigheter som utreder andra brott än skattebedrägeri eller skatteundandragande.

4.4. Administrativt samarbete

204. Europaparlamentet bekräftar att ett administrativt samarbete inom ramen för direkt beskattning nu omfattar skattebetalare som är både enskilda personer och företag.

205. Europaparlamentet understryker att de internationella standarderna för administrativt samarbete utgörs av minimistandarder. Parlamentet anser därför att medlemsstaterna bör gå mycket längre än att bara respektera dessa minimistandarder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsatt undanröja hinder för det administrativa och juridiska samarbetet.

206. Europaparlamentet välkomnar det faktum att en gemensam mekanism för utbyte av information i EU har införts genom att en global standard för automatiskt informationsutbyte har antagits genom det första direktivet om administrativt samarbete och upphävandet av sparandedirektivet från 2003.

5. Bekämpning av penningtvätt

207. Europaparlamentet betonar att penningtvätt kan anta många former och att de pengar som tvättas kan komma från olika olagliga verksamheter, däribland korruption, vapen- och människohandel, narkotikahandel, skatteundandragande och skattebedrägeri, och användas för att finansiera terrorism. Parlamentet oroas av att vinsten från brottslig verksamhet i EU har uppskattats till 110 miljarder euro per år[112], vilket motsvarar 1 % av unionens sammanlagda BNP. Parlamentet betonar att kommissionen uppskattar att upp till 70 % av penningtvättsfallen i vissa medlemsstater är gränsöverskridande[113]. Parlamentet observerar dessutom att penningtvättens omfattning enligt uppskattningar av FN[114] motsvarar mellan 2 och 5 % av världens BNP eller mellan ca 715 miljarder och 1,87 biljoner euro om året.

208. Europaparlamentet understryker att flera nyligen inträffade fall av penningtvätt i unionen är kopplade till kapital, styrande eliter och/eller medborgare som kommer från Ryssland och framför allt från Oberoende staters samvälde (OSS). Parlamentet uttrycker sin oro över hotet mot Europas säkerhet och stabilitet genom olagliga intäkter från Ryssland och OSS-länder som flödar in i det finansiella systemet i Europa för att tvättas och även användas för att finansiera brottslig verksamhet. Parlamentet betonar att dessa intäkter äventyrar EU-medborgarnas säkerhet och skapar snedvridningar och orättvisa konkurrensnackdelar för laglydiga medborgare och företag. Parlamentet anser att utöver kapitalflykten, som inte kan förhindras utan att man löser de ekonomiska och administrativa problem som finns i ursprungslandet, och penningtvätt i rent brottsligt syfte, bedrivs denna fientliga verksamhet, vars avsikt är att försvaga Europas demokratier, ekonomier och institutioner, i sådan omfattning att det destabiliserar den europeiska kontinenten. Parlamentet efterlyser bättre samarbete mellan medlemsstaterna i fråga om kontrollen av kapital som flödar in i unionen från Ryssland.

209. Europaparlamentet efterlyser på nytt[115] EU-omfattande sanktioner mot människorättskränkningar, med inspiration av Förenta staternas globala Magnitskylag, vilket bör möjliggöra visumförbud och riktade sanktioner, som t.ex. att blockera egendom och intressen i egendom inom EU:s jurisdiktion, gentemot enskilda offentliga tjänstemän, eller personer som agerar i officiell kapacitet, som är ansvariga för korruption eller allvarliga människorättskränkningar. Parlamentet välkomnar antagande av sin resolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i Europeiska unionen[116]. Parlamentet efterlyser ökad tillsyn och övervakning av bankernas portföljer för utländska kunder och den del av dem som har sitt ursprung i länder som anses utgöra en säkerhetsrisk för unionen.

210. Europaparlamentet välkomnar antagandet av fjärde och femte penningtvättsdirektivet. Parlamentet betonar att de är viktiga steg i arbetet med att förbättra ändamålsenligheten i EU:s insatser för att bekämpa penningtvätt från kriminella verksamheter och finansiering av terrorism. Parlamentet konstaterar att unionens ramverk mot penningtvätt främst förlitar sig på en förebyggande strategi mot penningtvätt, med fokus på upptäckt och rapportering av misstänkta transaktioner.

211. Europaparlamentet beklagar djupt att ett stort antal medlemsstater inte eller endast delvis har införlivat fjärde penningtvättsdirektivet i sin nationella lagstiftning inom den föreskrivna tidsramen, och att kommissionen därför har varit tvungen att inleda överträdelseförfaranden mot dem, inbegripet hänskjutningar till Europeiska unionens domstol[117]. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast rätta till denna situation. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att särskilt fullgöra sin juridiska skyldighet att införliva femte penningtvättsdirektivet i nationell lagstiftning senast den 10 januari 2020. Parlamentet framhäver och välkomnar rådets slutsatser av den 23 november 2018, där man uppmanar medlemsstaterna att införliva femte penningtvättsdirektivet i sin nationella lagstiftning före tidsfristen 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja de instrument som finns till hands för att stödja och säkerställa att medlemsstaterna införlivar och genomför femte penningtvättsdirektivet snarast möjligt.

212. Europaparlamentet påminner om den avgörande betydelsen av kundkännedom, vilket består i ansvariga enheters skyldighet att korrekt identifiera sina kunder och källan till deras förmögenhet samt tillgångarnas verkliga huvudmän, vilket omfattar immobilisering av anonyma konton. Parlamentet beklagar att vissa finansinstitut och deras anknutna affärsmodeller aktivt har underlättat penningtvätt. Parlamentet uppmanar den privata sektorn att inta en aktiv roll för att bekämpa finansiering av terrorism och förhindra terrorverksamhet så långt det är möjligt. Parlamentet uppmanar finansinstituten att aktivt se över sina interna förfaranden för att förhindra alla risker för penningtvätt.

213. Europaparlamentet välkomnar den handlingsplan som antogs av rådet den 4 december 2018, som inbegriper flera icke-lagstiftningsåtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet hålla parlamentet uppdaterat om alla framsteg i genomförandet av handlingsplanen.

214. Europaparlamentet är bekymrat över bristen på konkreta förfaranden för att bedöma och granska redligheten hos ledamöterna i Europeiska centralbankens råd, särskilt när de anklagas formellt för brottslig verksamhet. Parlamentet efterlyser mekanismer för att övervaka och granska agerandet och lämpligheten hos ledamöterna i Europeiska centralbankens råd, och begär att de ska skyddas i händelse av maktmissbruk av tillsättningsmyndigheten.

215. Europaparlamentet fördömer det faktum att systematiska brister i genomförandet av penningtvättsbekämpningskrav, tillsammans med otillräcklig tillsyn, har lett till flera kända fall av penningtvätt i europeiska banker som kan kopplas till systematiska brott mot grundläggande kundkännedomskrav.

216. Europaparlamentet påminner om att kundkännedom och åtgärder för kundkännedom är avgörande och bör ske under hela affärsrelationen, och att kundernas transaktioner fortlöpande och noggrant bör kontrolleras med särskilt fokus på att upptäcka eventuell misstänkt eller ovanlig aktivitet. Parlamentet påminner i detta sammanhang om ansvariga enheters skyldighet att omedelbart informera finansunderrättelseenheter på eget initiativ om transaktioner med misstanke om penningtvätt, därmed förbundna förbrott eller finansiering av terrorism. Parlamentet beklagar att femte penningtvättsdirektivet trots parlamentets ansträngningar fortfarande, som en sista utväg, tillåter att fysiska personer som innehar ledande befattningar registreras som huvudmän för ett företag eller en trust, medan de verkliga huvudmännen inte är kända eller det finns misstankar mot dem.

217. Europaparlamentet noterar att det i vissa medlemsstater finns mekanismer för omotiverad förmögenhet som spårar intäkter från brottslig verksamhet. Parlamentet betonar att denna mekanism ofta består av en domstolsorder som kräver att en person som rimligen misstänks för inblandning i allvarlig brottslighet, eller för att ha samband med en person som är inblandad i allvarlig brottslighet, förklarar arten och omfattningen av sitt intresse i viss egendom samt hur denna egendom har förvärvats, när det finns rimliga grunder att misstänka att den svarandes kända lagligt förvärvade inkomst inte är tillräcklig för att den svarande skulle kunna förvärva egendomen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma effekten av och genomförbarheten för en sådan åtgärd på unionsnivå.

218. Europaparlamentet välkomnar beslutet i några medlemsstater att förbjuda emittering av innehavaraktier och att konvertera befintliga innehavaraktier till nominella värdepapper. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta behovet av att anta liknande åtgärder inom sina jurisdiktioner, mot bakgrund av de nya bestämmelserna i det penningtvättsdirektivet angående rapportering av verkligt huvudmannaskap och identifierade risker.

219. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att få ett slut på praxis att acceptera att de verkliga huvudmännen gömmer sig bakom fingerade personer, och att uppmana andra jurisdiktioner på internationell nivå att göra detsamma. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, när de införlivar femte penningtvättsdirektivet i sin nationella lagstiftning, säkerställa att ansvariga enheter säger upp sina affärsrelationer med företag vars verkliga huvudmän inte är kända.

220. Europaparlamentet understryker det brådskande behovet av att skapa ett mer effektivt system för utbyte av kommunikation och information mellan rättsliga myndigheter inom unionen, och därigenom ersätta de traditionella instrumenten för ömsesidig rättslig hjälp i straffrättsliga frågor, vilka ger upphov till långdragna och besvärliga förfaranden och därmed skadar gränsöverskridande utredningar av penningtvätt och andra allvarliga brott. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att bedöma behovet av lagstiftningsåtgärder på detta område.

221. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och till parlamentet rapportera om funktionen och de särskilda riskerna för penningtvätt hos lagliga arrangemang såsom specialföretag, företag för särskilda ändamål och truster för icke välgörande ändamål, särskilt i Förenade kungariket, områden som står under brittiska kronan och utomeuropeiska territorier.

222. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo följa lagstiftningen mot penningtvätt när de emitterar statsobligationer på finansmarknaderna. Parlamentet anser att lämpliga åtgärder för kundkännedom vid sådana finansiella transaktioner är strikt nödvändiga.

223. Europaparlamentet observerar att tre allvarliga fall av penningtvätt hos banker i EU har avslöjats under TAX3-utskottets mandatperiod: ING Bank N.V. har nyligen erkänt allvarliga brister i tillämpningen av krav på bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och gått med på att betala 775 miljoner euro i en uppgörelse med Nederländernas åklagarmyndighet[118], ABLV Bank i Lettland gick i frivillig konkurs efter att United States Financial Crimes Enforcement Network (FinCEN) beslutat att förbjuda ABLV:s korrespondenskonto i Förenta staterna på grund av misstanke om penningtvätt[119], och Danske Bank har efter en utredning av 15 000 kunder och cirka 9,5 miljoner transaktioner kopplade till dess estniska avdelning erkänt att stora brister i bankens styr- och kontrollsystem har möjliggjort ett missbruk av dess estniska avdelning för misstänkta transaktioner[120].

224. Europaparlamentet observerar i fallet med Danske Bank att transaktioner till ett värde av mer än 200 miljarder euro flödade in och ut från dess estniska filial[121] utan att banken hade infört lämpliga interna förfaranden för bekämpning av penningtvätt och för kundkännedom, vilket banken därefter erkände och vilket bekräftades av både estniska och danska finansiella tillsynsmyndigheter. Parlamentet anser att denna brist påvisar en fullständig avsaknad av ansvarstagande hos såväl banken som behöriga nationella myndigheter. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter att utföra brådskande utvärderingar av hur lämpliga förfarandena för bekämpning av penningtvätt och för kundkännedom är för att säkerställa att unionens lagstiftning för bekämpning av penningtvätt följs.

225. Europaparlamentet observerar dessutom att 6 200 kunder vid Danske Banks estniska filial har funnits delta i misstänkta transaktioner, att ca 500 kunder har kopplats till offentligt rapporterade penningtvättssystem, att 177 kunder har kopplats till Russian Laundromat-skandalen och 75 kunder till Azerbaijani Laundromat-skandalen, samt att 53 kunder var företag med gemensamma adresser och direktörer[122]. Parlamentet uppmanar relevanta nationella myndigheter att spåra destinationerna för de misstänkta transaktioner som de 6 200 kunderna vid Danske Banks estniska filial utfört, för att bekräfta att de tvättade pengarna inte har använts för ytterligare brottslig verksamhet. Parlamentet uppmanar de relevanta nationella myndigheterna att samarbeta på vederbörligt sätt i denna fråga, eftersom kedjorna av misstänkta transaktioner uppenbarligen är gränsöverskridande.

226. Europaparlamentet betonar att Europeiska centralbanken (ECB) har återkallat banklicensen för Maltas Pilatus Bank efter att Pilatus Banks ordförande och enda aktieägare, Ali Sadr Hashemi Nejad, arresterats i Förenta staterna på grund av anklagelser om bland annat penningtvätt. Parlamentet betonar att Europeiska bankmyndigheten (EBA) funnit att Maltas finansunderrättelseenhet överträtt EU-lagstiftningen, eftersom den brustit i sin övervakning av Pilatus Bank, bland annat på grund av processuella brister och otillräckliga tillsynsåtgärder. Parlamentet noterar att kommissionen den 8 november 2018 riktade ett formellt yttrande till Maltas finansunderrättelseenhet med uppmaning om att vidta ytterligare åtgärder för att fullgöra sina rättsliga skyldigheter[123]. Parlamentet uppmanar Maltas finansunderrättelseenhet att vidta åtgärder för att följa dessa rekommendationer.

227. Europaparlamentet noterar den skrivelse som Maltas ständiga representant vid EU skickat till TAX3-utskottet som svar på utskottets frågor om den påstådda inblandningen av vissa maltesiska personer i politiskt utsatt ställning i en möjlig ny omgång av penningtvätt och skatteundandragande i samband med det i Förenade Arabemiraten etablerade företaget 17 Black[124]. Parlamentet beklagar bristen på precision i de mottagna svaren. Parlamentet är oroat över de maltesiska myndigheternas uppenbara politiska overksamhet. Parlamentet är särskilt oroat över att personer i politiskt utsatt ställning i Maltas regering förefaller vara inblandade, enligt avslöjandena om 17 Black. Parlamentet uppmanar Maltas myndigheter att begära bevis från Förenade Arabemiraten i form av begäranden om juridiskt bistånd. Parlamentet uppmanar Förenade Arabemiraten att samarbeta med de maltesiska och europeiska myndigheterna och att säkerställa att medel som frusits i bankkonton tillhörande 17 Black förblir frusna tills en grundlig utredning har gjorts. Parlamentet understryker särskilt den uppenbara bristen på oberoende hos såväl Maltas finansunderrättelseenhet som Maltas polischef. Parlamentet beklagar att det hittills inte har vidtagits några åtgärder mot de personer i politiskt utsatt ställning som är inblandade i de påstådda korruptionsfallen. Parlamentet understryker att Maltas utredning skulle gynnas av att det inrättades en gemensam utredningsgrupp, baserad på en tillfällig överenskommelse[125], för att ta sig an de allvarliga tvivlen om de pågående nationella utredningarnas oberoende och kvalitet, med stöd av Europol och Eurojust.

228. Europaparlamentet noterar att den undersökande journalisten Daphne Caruana Galizia vid den tidpunkt då hon blev mördad arbetade med den största informationsläcka hon någonsin hade mottagit, som härrörde från servrarna hos ElectroGas, det företag som driver Maltas kraftverk. Parlamentet noterar dessutom att ägaren till 17 Black, som skulle föra över stora summor pengar till maltesiska personer i politiskt utsatt ställning med ansvar för kraftverket, även är direktör och aktieägare i ElectroGas.

229. Europaparlamentet är bekymrat över den ökade penningtvätten i samband med andra former av affärsverksamhet, i synnerhet fenomenet med de så kallade ”flying money” och ”notorious streets”. Parlamentet betonar att en starkare samordning och ett närmare samarbete mellan lokala och regionala administrativa och brottsbekämpande myndigheter behövs för att ta itu med dessa problem i europeiska städer.

230. Europaparlamentet är medvetet om att den nuvarande lagstiftningen för bekämpning av penningtvätt hittills har bestått av direktiv och bygger på minimal harmonisering, vilket har lett till olika förfaranden för tillsyn och genomförande i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen, vad beträffar framtida versioner av penningtvättslagstiftningen, att i sin obligatoriska konsekvensbedömning utvärdera om en förordning vore lämpligare än ett direktiv. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en snabb övergång till en penningtvättsförordning om konsekvensbedömningen rekommenderar detta.

5.1. Samarbete mellan organ som arbetar med bekämpning av penningtvätt och tillsynsorgan i EU

231. Europaparlamentet gläder sig över att kommissionens ordförande i sitt tal den 12 september 2018 om unionens tillstånd meddelade att ytterligare åtgärder kommer att vidtas efter de senaste överträdelserna eller påstådda överträdelserna mot regler för bekämpning av penningtvätt.

232. Europaparlamentet kräver en nödvändig ökad tillsyn och ständig övervakning av styrelseledamöter och aktieägare i kreditinstitut, investmentbolag och försäkringsbolag i unionen, och understryker svårigheten att återkalla banklicenser eller motsvarande specifika licenser.

233. Europaparlamentet stöder det arbete som har utförts av den gemensamma arbetsgruppen bestående av representanter från kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor och konsumentfrågor och dess generaldirektorat för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen, ECB, de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna) och ordföranden för de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma underkommitté för penningtvätt, i syfte är att upptäcka aktuella brister och föreslå åtgärder för att möjliggöra effektivt samarbete samt samordning och utbyte av information mellan tillsynsmyndigheter.

234. Europaparlamentet konstaterar att den aktuella nivån av samordningen mellan finansinstitut när det gäller kontrollen av penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt gränsöverskridande situationer, inte är tillräcklig för att bemöta aktuella utmaningar i denna sektor, och att unionens förmåga att genomdriva samordnade regler och förfaranden för bekämpning av penningtvätt är bristfällig.

235. Europaparlamentet kräver en bedömning av långsiktiga mål som leder till ett förbättrat ramverk för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i enlighet med Reflection Paper on possible elements of a Roadmap for seamless cooperation between Anti Money Laundering and Prudential Supervisors in the European Union (diskussionsunderlag om möjliga inslag i en färdplan för ett friktionsfritt samarbete mellan penningtvättsmyndigheter och tillsynsmyndigheter i EU)[126], till exempel instiftandet av en mekanism på EU-nivå för att samordna myndigheternas tillsyn av finansinstitut i fråga om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt i situationer där berörda risker sannolikt har gränsöverskridande verkan, och en möjlig centralisering av tillsynen avseende bekämpning av penningtvätt via befintliga eller nya unionsorgan som verkställer harmoniserade regler och förfaranden i EU:s medlemsstater. Parlamentet anser att om denna mekanism införs bör det tilldelas tillräckliga mänskliga och finansiella resurser för att dess funktioner ska kunna utföras effektivt.

236. Europaparlamentet påminner om att ECB har behörighet och ansvar för att återkalla kreditinstitutens licens på grund av allvarliga brott mot lagstiftning för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet noterar dock att ECB är helt beroende av nationella myndigheter med ansvar för bekämpning av penningtvätt när det gäller information beträffande sådana brott som upptäcks av nationella myndigheter. Parlamentet uppmanar därför nationella myndigheter med ansvar för bekämpning av penningtvätt att göra information av god kvalitet tillgänglig för ECB i god tid så att ECB kan utföra sin funktion på ett korrekt sätt. Parlamentet välkomnar i detta avseende det multilaterala avtalet om de praktiska formerna för informationsutbyte mellan ECB och alla behöriga myndigheter med ansvar för tillsyn över kredit- och finansinstitutens efterlevnad av skyldigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt fjärde penningtvättsdirektivet.

237. Europaparlamentet anser att stabilitetstillsyn och penningtvättstillsyn inte kan behandlas åtskilda från varandra. Parlamentet understryker att europeiska tillsynsmyndigheter har begränsad förmåga att inta en mer framträdande roll i kampen mot penningtvätt på grund av deras beslutsstrukturer, bristande befogenheter och knappa resurser. Parlamentet betonar att Europeiska bankmyndigheten bör inta en ledande roll i denna kamp, i nära samordning med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa), och därför som en brådskande angelägenhet bör förses med tillräcklig kapacitet i form av mänskliga och materiella resurser för att effektivt bidra till att konsekvent och ändamålsenligt förebygga användning av det finansiella systemet för penningtvättsändamål, inklusive genom att göra en riskbedömning av behöriga myndigheter och översyner inom dess övergripande ramverk. Parlamentet efterlyser större publicitet för dessa översyner och framför allt att relevant information systematiskt ska lämnas till parlamentet och rådet i händelse av allvarliga brister som identifieras på nationell eller europeisk nivå[127].

238. Europaparlamentet noterar den ökade betydelsen av finansiella tillsynsmyndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att efter samråd med Europeiska bankmyndigheten föreslå mekanismer för att underlätta mer samarbete och samordning mellan finansiella tillsynsmyndigheter. Parlamentet efterlyser på lång sikt ökad harmonisering av de olika nationella myndigheternas tillsynsmetoder när det gäller bekämpning av penningtvätt.

239. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 12 september 2018 om ett starkare EU-regelverk för stabilitetstillsyn och penningtvättstillsyn över finansinstitut (COM(2018)0645) och förslaget om att förstärka europeiska tillsynsmyndigheters tillsynssamordning. Parlamentet anser att Europeiska bankmyndigheten (EBA) bör inta en ledande, samordnande och övervakande roll på unionsnivå för att skydda det finansiella systemet på ett effektivt sätt mot risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, med tanke på de oönskade systematiska konsekvenser för unionens finansiella stabilitet som kan orsakas om den finansiella sektorn missbrukas för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och mot bakgrund av den erfarenhet som EBA redan inhämtat när det gäller att skydda banksektorn från sådana missbruk i egenskap av myndighet med tillsyn över alla medlemsstaterna.

240. Europaparlamentet noterar EBA:s farhågor kring införlivandet av kapitalkravsdirektivet (2013/36/EU) om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag[128]. Parlamentet välkomnar EBA:s förslag för att ta itu med de brister som orsakas av EU:s nuvarande rättslig ram. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt införliva de nyligen antagna ändringarna av kapitalkravsdirektivet i sin nationella lagstiftning.

5.2. Samarbete mellan finansunderrättelseenheter

241. Europaparlamentet påminner om att femte penningtvättsdirektivet innebär att medlemsstaterna måste införa automatiserade centraliserade mekanismer som tillåter snabb identifiering av bank- och betalkontoinnehavare, och att medlemsstaterna måste se till att finansunderrättelseenheterna kan ge sådan information som finns i de centraliserade mekanismerna till andra finansunderrättelseenheter med nödvändig skyndsamhet. Parlamentet betonar vikten av att få tillgång till information med nödvändig skyndsamhet för att förhindra finansiella brott och avbrutna utredningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda inrättandet av mekanismerna, så att medlemsstaternas finansunderrättelseenheter kan samarbeta effektivt sinsemellan för att upptäcka och motverka penningtvätt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaternas finansunderrättelseenheter att använda systemet FIU.net. Parlamentet noterar vikten av uppgiftsskydd även på detta område.

242. Europaparlamentet anser att för att bidra till att effektivt bekämpa penningtvätt är det viktigt att nationella finansunderrättelseenheter förses med tillräckliga resurser och kapacitet.

243. Europaparlamentet betonar att det även är viktigt att det finns ett samarbete inte bara mellan medlemsstaternas finansunderrättelseenheter, utan även mellan medlemsstaters och tredjeländers finansunderrättelseenheter, för att penningtvätt ska kunna bekämpas på ett effektivt sätt. Parlamentet noterar de politiska överenskommelserna om de interinstitutionella förhandlingarna[129] i syfte att i framtiden anta Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställande av bestämmelser för att underlätta användning av finansiell information och andra uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra vissa brott och om upphävande av rådets beslut 2000/642/RIF.

244. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla specialutbildningar för finansunderrättelseenheter, med särskild hänsyn till den mer begränsade kapaciteten i vissa medlemsstater. Parlamentet noterar bidraget från gruppen Egmont, som omfattar 159 finansunderrättelseenheter och syftar till att stärka verksamhetssamarbetet genom att främja vidareutveckling och genomförande av ett flertal projekt. Parlamentet ser fram emot kommissionens bedömning av ramen för finansunderrättelseenheternas samarbete med tredjeländer och av hinder och möjligheter för att förbättra samarbetet mellan finansunderrättelseenheterna inom unionen, inklusive möjligheten att inrätta en mekanism för samordning och stöd. Parlamentet påminner om att denna bedömning bör vara klar senast den 1 juni 2019.

245. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt samarbeta med medlemsstaterna för att finna mekanismer som förbättrar och stärker det samarbete som finns mellan medlemsstaters och tredjeländers finansunderrättelseenheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder i detta avseende inom relevanta internationella forum, till exempel OECD och arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF). Parlamentet anser att vederbörlig hänsyn bör tas till skyddet av personuppgifter i alla avtal som kommer till stånd.

246. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport till parlamentet och rådet med en bedömning av hur skillnaderna i status och organisation mellan medlemsstaternas finansunderrättelseenheter hindrar samarbete i kampen mot allvarlig brottslighet med gränsöverskridande dimension.

247. Europaparlamentet påpekar att avsaknaden av ett standardformat för rapporter om misstänkta transaktioner och om trösklar för sådana transaktioner i medlemsstaterna och för de olika ansvariga enheterna gör det svårt för finansunderrättelseenheterna att bearbeta och utbyta information. Parlamentet uppmanar kommissionen att med stöd av EBA undersöka mekanismer för att så snart som möjligt införa format för standardrapportering för ansvariga enheter, så att finansunderrättelseenheter lättare och bättre ska kunna behandla och utbyta information i gränsöverskridande ärenden, och att överväga standardisering av trösklarna för misstänkta transaktioner.

248. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att upprätta automatiserade återvinningssystem för rapporter om misstänkta transaktioner som skulle göra det möjligt för medlemsstaternas finansunderrättelseenheter att granska transaktioner och deras upphovsmän och mottagare som upprepade gånger rapporterats som misstänkta i olika medlemsstater.

249. Europaparlamentet uppmuntrar behöriga myndigheter och finansunderrättelseenheter att samarbeta med finansinstitut och andra ansvariga enheter för att förbättra rapporteringen av misstänkt verksamhet och minska defensiv rapportering, för att på så sätt bidra till att säkerställa att finansunderrättelseenheterna får mer användbar, koncentrerad och fullständig information så att de kan fullgöra sina skyldigheter på korrekt sätt och samtidigt säkerställa efterlevnad av den allmänna dataskyddsförordningen.

250. Europaparlamentet påminner om vikten av att utveckla bättre kanaler för dialog, kommunikation och utbyte av information mellan offentliga myndigheter och särskilda aktörer inom den privata sektorn, så kallade offentlig-privata partnerskap, i synnerhet för ansvariga enheter enligt femte penningtvättsdirektivet, och betonar förekomsten och de positiva resultaten av det enda transnationella offentlig-privata partnerskapet, Europols offentlig-privata partnerskap för finansunderrättelser, vilket främjar utbyte av strategisk information mellan banker, finansunderrättelseenheter, brottsbekämpande myndigheter och nationella lagstiftare i alla medlemsstater.

251. Europaparlamentet stöder en fortsatt förbättring av informationsutbytet mellan finansunderrättelseenheter och brottsbekämpande myndigheter, inklusive Europol. Parlamentet anser att ett sådant partnerskap bör inrättas på området för ny teknik, inbegripet virtuella tillgångar, för att formalisera redan befintlig verksamhet i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar Europeiska dataskyddsstyrelsen att tillhandahålla ytterligare förtydligande till marknadsaktörer som bearbetar personuppgifter som en del av sina skyldigheter avseende kundkännedom, så att de kan uppfylla kraven i relevanta bestämmelser om dataskydd.

252. Europaparlamentet framhåller att ökat och förbättrat samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter och finansunderrättelseenheter är avgörande för att effektivt bekämpa penningtvätt och skatteundandragande. Parlamentet framhåller vidare att kampen mot penningtvätt och skatteundandragande även kräver ett bra samarbete mellan finansunderrättelseenheter och tullmyndigheter.

253. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om den nuvarande situationen och förbättringarna i EU-medlemsstaternas finansunderrättelseenheter när det gäller spridning, utbyte och bearbetning av information, efter PANA-rekommendationerna[130] och den kartläggningsrapport som utarbetats av medlemsstaternas plattform för finansunderrättelseenheter.

5.3. Ansvariga enheter (användningsområde)

254. Europaparlamentet gläder sig över att förteckningen över ansvariga enheter har utökats i femte penningtvättsdirektivet till att omfatta leverantörer som erbjuder växlingstjänster mellan virtuella valutor och sedlar, tillhandahållare av plånböcker, konsthandlare och frihamnar.

255. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att förbättra tillämpningen av kundkännedomdskontroller, särskilt för att bättre klargöra att den ansvariga enheten alltid ansvarar för att kundkännedomskontroller utförs på rätt sätt, även vid utkontraktering, och för att påföljder ska tillämpas vid försummelse eller intressekonflikt vid utkontraktering. Parlamentet understryker att de ansvariga enheterna enligt femte penningtvättsdirektivet har en rättslig skyldighet att utföra bättre kontroller och systematisk rapportering vid kundkännedomskontroller i samband med affärsrelationer eller transaktioner som involverar länder som kommissionen identifierar som tredjeländer med hög risk för penningtvätt.

5.4. Register

256. Europaparlamentet välkomnar att skattemyndigheter får tillgång till information om verkligt huvudmannaskap och annan information om kundkännedom genom DAC5. Parlamentet påminner om att skattemyndigheterna måste få detta för att kunna fullgöra sina skyldigheter på vederbörligt sätt.

257. Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna, enligt unionens penningtvättslagstiftning måste upprätta centrala register med fullständiga uppgifter om verkligt huvudmannaskap för företag och truster och sammankoppla dessa register. Parlamentet gläder sig över att femte penningtvättsdirektivet kräver att medlemsstaterna säkerställer att allmänheten alltid har tillgång till information om verkligt huvudmannaskap.

258. Europaparlamentet konstaterar dock att nationella register över truster i princip endast kommer att vara tillgängliga för dem som uppvisar ett legitimt intresse. Parlamentet betonar att medlemsstaterna fortfarande är fria att öppna registren över verkliga huvudmän för truster för allmänheten, i enlighet med parlamentets redan utfärdade rekommendation. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta fritt tillgängliga och öppna dataregister. Parlamentet påminner under alla omständigheter om att den avgift som de kan besluta att införa inte bör överstiga de administrativa kostnaderna för att göra informationen tillgänglig, inklusive för underhåll och utveckling av registren.

259. Europaparlamentet betonar att kommissionen bör se till att registren över verkliga huvudmän sammankopplas. Parlamentet anser att kommissionen noggrant bör övervaka hur det sammankopplade systemet fungerar och inom rimlig tid bedöma huruvida det fungerar på ett ändamålsenligt sätt och huruvida det bör kompletteras med ett offentligt EU-register över verkligt huvudmannaskap eller andra instrument som effektivt kan åtgärda alla potentiella brister. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att utveckla och utfärda tekniska riktlinjer för att främja samordningen av format, interoperabilitet och sammankoppling av medlemsstaternas register. Parlamentet anser att verkligt huvudmannaskap för truster bör ha samma nivå av transparens som företag enligt femte penningtvättsdirektivet, samtidigt som lämpliga skyddsmekanismer säkerställs.

260. Europaparlamentet är oroat över att informationen i register över verkliga huvudmän inte alltid är tillräcklig och/eller korrekt. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att säkerställa att register över verkliga huvudmän innehåller kontrollmekanismer för att säkerställa att uppgifterna stämmer. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma deras kontrollmekanismer och uppgifternas tillförlitlighet vid sina granskningar.

261. Europaparlamentet efterlyser en snävare och mer exakt definition av begreppet verkligt huvudmannaskap, så att alla fysiska personer som i slutändan äger eller kontrollerar en juridisk enhet kan identifieras.

262. Europaparlamentet påminner om att det behövs tydliga regler som underlättar en snabb och enkel identifiering av de verkliga huvudmännen, inbegripet en skyldighet för truster och liknande konstruktioner att finnas i skriftlig form och att vara registrerade i den medlemsstat där trusten skapas, administreras eller bedriver verksamhet.

263. Europaparlamentet framhåller problemet med penningtvätt som sker genom fastighetsinvesteringar i Europas städer via utländska skalbolag. Parlamentet påminner om att kommissionen bör bedöma nödvändigheten av och proportionaliteten i att harmonisera informationen i fastighetsregistren samt behovet av att sammankoppla dessa. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid behov låta rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör ha offentligt tillgänglig information om de verkliga huvudmännen för mark och fastigheter.

264. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt om inrättandet av register över verkliga huvudmän för livförsäkringsavtal, i enlighet med vad som framförts i de internationella förhandlingarna om femte penningtvättsdirektivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma genomförbarheten för och behovet av att göra information om verkligt huvudmannaskap för livförsäkringsavtal och finansiella instrument tillgängliga för berörda myndigheter.

265. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen måste analysera genomförbarheten av särskilda åtgärder och mekanismer på unions- och medlemsstatsnivå i enlighet med femte penningtvättsdirektivet, för att samla in och få tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap för företag och andra juridiska enheter som är registrerade utanför unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag till en sådan mekanism om genomförbarhetsanalysen skulle ge positiva resultat.

5.5. Tekniska risker och virtuella tillgångar, inbegripet virtuella valutor och kryptovalutor

266. Europaparlamentet framhåller den positiva potentialen för den nya tekniken för distribuerade liggare, till exempel blockkedjeteknik. Parlamentet noterar samtidigt att nya betalnings- och överföringsmetoder som baseras på sådan teknik utnyttjas i allt högre grad för att tvätta vinning av brott eller begå annan ekonomisk brottslighet. Parlamentet inser att man behöver övervaka den snabbt föränderliga tekniska utvecklingen för att säkerställa att lagstiftningen på ett effektivt sätt stävjar utnyttjande av ny teknik och anonymitet, vilket främjar brottslig verksamhet, utan att inskränka dess positiva aspekter.

267. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant undersöka de relevanta kryptoaktörer som ännu inte omfattas av unionens lagstiftning för bekämpning av penningtvätt, och att vid behov utöka förteckningen över ansvariga enheter, särskilt tjänsteleverantörer inom transaktioner som innefattar växling av en eller flera virtuella valutor. Parlamentet uppmanar samtidigt medlemsstaterna att så snart som möjligt införliva de bestämmelser i femte penningtvättsdirektivet som medför en skyldighet för företag som tillhandahåller plånbokstjänster för virtuella valutor och växlingstjänster att identifiera sina kunder, vilket skulle göra det svårt att använda virtuella valutor anonymt.

268. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka den tekniska utvecklingen, inklusive den snabba utbredningen av innovativa affärsmodeller inom finansteknik och antagandet av ny teknik såsom AI, teknik för distribuerade liggare, kognitiv datorteknik och maskininlärning, för att bedöma tekniska risker och potentiella kryphål samt öka motståndskraften mot it-angrepp eller systemsammanbrott, närmare bestämt genom att främja dataskydd. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter och kommissionen att göra en grundlig bedömning av de möjliga systemrisker som involverar tillämpning med teknik för distribuerade liggare.

269. Europaparlamentet understryker att utvecklingen och användningen av virtuella tillgångar är en långsiktig trend som förväntas fortsätta och bli starkare under de kommande åren, särskilt tack vare användningen av virtuella mynt för olika områden som t.ex. finansiering av företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en lämplig ram på EU-nivå för att upprätta regler för denna utveckling genom att hämta inspiration från arbete på detta område på internationell nivå och från europeiska myndigheter som t.ex. Esma. Parlamentet anser att denna ram bör tillhandahålla det skydd som krävs för att hantera de specifika risker som virtuella tillgångar innebär utan att hindra innovationer.

270. Europaparlamentet noterar i synnerhet att oklarheten kring virtuella tillgångar kan utnyttjas för att underlätta penningtvätt och skatteundandragande. Parlamentet uppmanar kommissionen i detta sammanhang att ge tydlig vägledning om under vilka förhållanden virtuella tillgångar kan klassificeras som befintliga eller nya finansiella instrument i Mifid II och under vilka förhållanden EU-lagstiftningen är tillämplig för inbjudningar till finansiering av ny kryptovaluta.

271. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera ett förbud av vissa anonymitetsåtgärder för specifika virtuella tillgångar och, om det anses vara nödvändigt, att överväga en reglering av virtuella tillgångar som finansiella instrument. Parlamentet anser att finansunderrättelseenheter bör kunna koppla adresserna för virtuella valutor och kryptovalutor till ägarens identitet. Parlamentet anser att kommissionen bör bedöma möjligheten till obligatorisk registrering av användare av virtuella tillgångar. Parlamentet påminner om att en del medlemsstater redan har antagit åtgärder av olika slag för särskilda delar av detta område, t.ex. inbjudningar till finansiering av ny kryptovaluta, som kan vara en inspirationskälla för framtida EU-åtgärder.

272. Europaparlamentet betonar att arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) nyligen har framhållit att alla länder måste vidta samordnade åtgärder för att förhindra användning av virtuella tillgångar i brotts- och terrorismsyfte och uppmanat alla jurisdiktioner att vidta rättsliga och praktiska åtgärder för att förhindra missbruk av virtuella tillgångar[131]. Parlamentet uppmanar kommissionen att hitta sätt att införliva de rekommendationer och standarder som FATF har utarbetat i syfte att reglera virtuella tillgångar i EU:s rättsliga ram. Parlamentet betonar att unionen bör fortsätta att förespråka ett sammanhängande och samordnat internationellt regelverk kring virtuella tillgångar och bygga vidare på sina ansträngningar i G20.

273. Europaparlamentet efterlyser på nytt en skyndsam bedömning från kommissionen beträffande konsekvenserna av onlinespelsverksamhet för penningtvätt och skattebrott. Parlamentet anser att denna bedömning måste prioriteras. Parlamentet noterar framväxten av onlinespelsektorn i vissa jurisdiktioner, inklusive i vissa områden som står under brittiska kronan, exempelvis Isle of Man, där onlinespel redan står för 18 % av nationalinkomsten.

274. Europaparlamentet noterar det expertarbete som bedrivs i fråga om processer för elektronisk identifiering och fjärrprocesser för kundkännedom, under vilket man undersöker frågor som finansinstitutens möjlighet att använda elektronisk identifiering (elektroniska id-kort) och möjligheten att överföra kundkännedom för digital kundidentifiering. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att göra en bedömning av de potentiella fördelarna med att införa ett europeiskt e-identifieringssystem. Parlamentet påminner om betydelsen av att bevara rätt balans mellan uppgiftsskydd och integritetsskydd samt behovet av att behöriga myndigheter har åtkomst till information för brottsutredningar.

5.6. Påföljder

275. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste fastställa påföljder för överträdelser av reglerna mot penningtvätt, enligt EU:s penningtvättslagstiftning. Parlamentet betonar att sådana påföljder måste vara effektiva, proportionella och avskräckande. Parlamentet kräver införandet av förenklade förfaranden i medlemsstaterna för verkställande av finansiella påföljder som utfärdats för överträdelser av penningtvättslagstiftning.

276. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snart som möjligt och konsekvent offentliggöra information om de utfärdade påföljdernas art och nivå, utöver information om överträdelsens typ och art och den ansvariga personens identitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att även tillämpa påföljder och åtgärder mot medlemmarna i ledningsorganet och andra fysiska personer som är ansvariga för överträdelser av reglerna mot penningtvätt enligt nationell rätt[132].

277. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet vartannat år om nationell lagstiftning och praxis beträffande påföljder för överträdelser av lagstiftning för bekämpning av penningtvätt.

278. Europaparlamentet välkomnar antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1805 av den 14 december 2018 om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande[133], som syftar till att underlätta gränsöverskridande återvinning av tillgångar som härrör från brott och därför kommer att stärka unionens kapacitet att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism samt skära av tillgången till finansiering för kriminella och terrorister i hela unionen.

279. Europaparlamentet välkomnar antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1673 av den 23 oktober 2018 om bekämpande av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser[134], genom vilket nya straffrättsliga bestämmelser införs och ett effektivare och snabbare gränsöverskridande samarbete mellan de behöriga myndigheterna möjliggörs för att mer effektivt motverka penningtvätt och därtill kopplad finansiering av terrorism samt organiserad brottslighet. Parlamentet konstaterar att medlemsstaterna borde vara tvungna att vidta de åtgärder som krävs för att, i lämpliga fall, säkerställa att deras behöriga myndigheter fryser eller förverkar vinning från och hjälpmedel som använts eller varit avsedda att användas för att begå eller medverka till sådana brott, i enlighet med direktiv 2014/42/EU[135].

5.7. Den internationella dimensionen

280. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen enligt fjärde penningtvättsdirektivet är skyldig att identifiera tredjeländer med hög risk som uppvisar strategiska brister i sitt system mot penningtvätt och bekämpning av terrorism.

281. Europaparlamentet anser att hänsyn bör tas till det internationella arbete som bedrivs för att identifiera högrisktredjeländer i syfte att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, framför allt av FATF, men att unionen måste ha en egen förteckning över sådana tredjeländer. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens delegerade förordning av den 31 januari 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 med avseende på tekniska tillsynsstandarder som fastställer minimiåtgärder och ytterligare åtgärder som kreditinstitut och finansiella institut ska vidta för att minska risken för penningtvätt och finansiering av terrorism i vissa tredjeländer[136].

282. Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen har antagit den metod för identifiering av högrisktredjeländer som anges i direktiv (EU) 2015/849, som offentliggjordes den 22 juni 2018[137]. Parlamentet välkomnar kommissionens bedömning av den 31 januari 2019 om ”prioritering 1”-länder.

283. Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa konsekvens och komplementaritet mellan att förteckningen över högrisktredjeländer när det gäller penningtvätt och den europeiska förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att ge kommissionen en central roll när det gäller hanteringen av båda förteckningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa insyn i jurisdiktionernas granskningsförfarande.

284. Europaparlamentet är oroat över påståendena om att de behöriga myndigheterna i Schweiz inte utför sin uppgift beträffande bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism på korrekt sätt[138]. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta dessa faktorer när den uppdaterar förteckningen över högrisktredjeländer och i framtida bilaterala förbindelser mellan Schweiz och unionen.

285. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tekniskt stöd till tredjeländer i syfte att utveckla effektiva system för att bekämpa penningtvätt och kontinuerligt förbättra dessa.

286. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU talar med en röst inom FATF och kräver att de aktivt bidrar till de pågående diskussionerna om dess reform, i syfte att stärka dess resurser och dess legitimitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta Europaparlamentets personal delta som observatörer i kommissionens delegation inom FATF.

287. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att leda ett globalt initiativ för inrättande av offentliga centrala register över verkligt huvudmannaskap i alla jurisdiktioner. Parlamentet betonar i detta avseende att internationella organisationer som OECD och FN spelar en avgörande roll.

6. Den internationella dimensionen av beskattning

288. Europaparlamentet betonar att ett europeiskt system för rättvis skatt kräver en rättvisare global skattepolitik. Parlamentet upprepar att man bör övervaka pågående skattereformer i tredjeländer.

289. Europaparlamentet noterar de ansträngningar som vissa tredjeländer har gjort för att beslutsamt motverka urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Parlamentet betonar dock att sådana reformer bör förbli i linje med befintliga WTO-bestämmelser.

290. Europaparlamentet anser att den information som inhämtades under utskottets besök i Washington DC om de amerikanska skattereformerna och de eventuella konsekvenserna av dessa för det internationella samarbetet är av särskild betydelse. Parlamentet konstaterar att några bestämmelser i den amerikanska skattesänknings- och sysselsättningslagen från 2017 kan vara oförenliga med befintliga WTO-bestämmelser enligt vissa experter. Parlamentet noterar att vissa bestämmelser i den amerikanska skattereformen ensidigt och utan någon form av ömsesidighet syftar till att främja transnationella fördelar på Förenta staternas territorium (under antagande av att minst 50 % av dessa genereras på Förenta staternas territorium). Parlamentet välkomnar att kommissionen nu gör en bedömning av de lagstiftnings- och handelsmässiga konsekvenser som den nya amerikanska skattereformen kan få, framför allt bestämmelserna om BEAT, GILTI och FDII[139]. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om resultaten av bedömningen.

291. Europaparlamentet noterar att två slags mellanstatliga avtal om Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA) har utarbetats för att göra FATCA förenlig med internationella lagar[140]. Parlamentet noterar att endast en av modellerna för mellanstatliga avtal är ömsesidig. Parlamentet beklagar den kraftiga obalansen i ömsesidigheten för dessa avtal, eftersom Förenta staterna får mycket mer information från utländska regeringar än vad de själva tillhandahåller. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en kartläggning för att analysera i vilken mån det finns ett ömsesidigt informationsutbyte mellan Förenta staterna och medlemsstaterna.

292. Europaparlamentet uppmanar rådet att ge kommissionen mandat att förhandla fram ett avtal med Förenta staterna för att säkerställa ömsesidighet i FATCA.

293. Europaparlamentet upprepar de förslag som lades fram i dess resolution av den 5 juli 2018 om de negativa effekterna av USA:s utlandsskattelag FATCA på EU‑medborgare och särskilt ”ofrivilliga amerikaner”[141], i vilken man uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att säkerställa att alla medborgares grundläggande rättigheter garanteras, särskilt för ”ofrivilliga amerikaner”.

294. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att lägga fram en gemensam EU-strategi för FATCA i syfte att på lämpligt sätt skydda europeiska medborgares rättigheter (särskilt ”ofrivilliga amerikaner”) och få Förenta staterna att säkerställa ömsesidigheten i det automatiska utbytet, med den gemensamma rapporteringsstandarden som prioriterad standard. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen och rådet att överväga motåtgärder, exempelvis källskatt, där så är lämpligt, för att skapa lika villkor om Förenta staterna inte säkerställer ömsesidighet inom ramen för FATCA.

295. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att övervaka nya bolagsskattebestämmelser i länder som samarbetar med EU på grundval av ett internationellt avtal[142].

6.1. Skatteparadis och jurisdiktioner som underlättar aggressiv skatteplanering inom och utanför EU

296. Europaparlamentet påminner om vikten av en gemensam EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet (nedan kallad EU-förteckningen), vilken baseras på omfattande, transparenta, robusta, objektivt verifierbara och allmänt accepterade kriterier som uppdateras regelbundet.

297. Europaparlamentet beklagar att man i det inledande arbetet med EU-förteckningen endast tog hänsyn till tredjeländer. Parlamentet noterar att kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen har identifierat brister i vissa medlemsstaters skattesystem som underlättar aggressiv skatteplanering. Parlamentet välkomnar inte desto mindre det uttalande som gjordes av uppförandekodgruppens ordförande under TAX3-utskottets utfrågning den 10 oktober 2018 om möjligheten att kontrollera medlemsstaterna mot samma kriterier som fastställts för EU-förteckningen, inom ramen för översynen av uppförandekodgruppens uppdrag[143].

298. Europaparlamentet välkomnar rådets antagande av den första EU-förteckningen den 5 december 2017 och den pågående övervakningen av tredjeländernas åtaganden. Parlamentet noterar att förteckningen har uppdaterats flera gånger utifrån den bedömning som gjorts av åtagandena, och att flera länder har strukits till följd av detta. Parlamentet noterar att förteckningen den 9 november 2018 endast omfattade följande fem skattejurisdiktioner: Amerikanska Samoa, Guam, Samoa, Trinidad och Tobago samt Amerikanska Jungfruöarna.

299. Europaparlamentet understryker att kontroll- och övervakningsprocesserna inte är transparenta och att det är oklart om faktiska framsteg har uppnåtts i fråga om de länder som strukits från förteckningen.

300. Europaparlamentet betonar att rådets och uppförandekodgruppens bedömning bygger på kriterier som härrör från en teknisk resultattavla från kommissionen, och att parlamentet inte har varit juridiskt delaktig i denna process. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och rådet att ge parlamentet utförlig information innan förslag läggs fram om ändring av förteckningen. Parlamentet uppmanar rådet att offentliggöra en regelbunden framstegsrapport när det gäller svart- och grålistade jurisdiktioner som en del av den regelbundna uppdateringen från uppförandekodgruppen till rådet.

301. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta en ambitiös och objektiv metod som inte bygger på åtaganden, utan på en bedömning av effekterna av en korrekt och ordentligt tillämpad lagstiftning i dessa länder.

302. Europaparlamentet beklagar djupt den bristande transparensen under det inledande arbetet med förteckningen och den icke-objektiva tillämpningen av de kriterier för förteckningen som fastställts av Ekofin. Parlamentet insisterar på att processen måste vara fri från allt politiskt inflytande. Parlamentet välkomnar dock att transparensen har förbättrats i och med offentliggörandet av de skrivelser som skickats till jurisdiktioner och som granskats av uppförandekodgruppen samt de utfästelser om åtaganden som mottagits. Parlamentet begär att alla andra skrivelser som inte har offentliggjorts ska ställas till allmänhetens förfogande för att säkerställa att åtagandena granskas och fullgörs på rätt sätt. Parlamentet anser att de jurisdiktioner som vägrar ge sitt samtycke till att öppet redovisa sina åtaganden väcker offentliga misstankar om att inte vara samarbetsvilliga i skattefrågor.

303. Europaparlamentet välkomnar de senaste förtydligandena från uppförandekodgruppen om kriterierna för rättvis beskattning, framför allt när det gäller bristen på ekonomisk substans hos jurisdiktioner som inte har någon bolagsskattesats eller en sats på nära 0 %. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta för en successiv förbättring av EU:s listningskriterier så att alla skadliga skattemetoder omfattas[144].

304. Europaparlamentet välkomnar den nya globala OECD-standarden för tillämpning av faktorn om betydande verksamhet för jurisdiktioner med ingen eller endast nominell skatt[145], som huvudsakligen inspirerats av EU:s arbete med EU-förteckningen[146]. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att driva på G20 så att gruppen reformerar OECD:s svartlistningskriterier, i syfte att få dessa att omfatta mer än bara skattetransparens och även motverka skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.

305. Europaparlamentet begär att Schweiz, som inte omfattas av någon specifik tidsfrist till följd av en tidigare överenskommelse mellan Schweiz och EU, ska tas med i bilaga I senast i slutet av 2019, förutsatt att Schweiz inte dessförinnan, efter en uppåtgående utveckling, upphäver sina oförenliga skattesystem, vilka innebär att utländsk och inhemsk inkomst får behandlas på olika sätt och att skatteförmåner får beviljas för vissa typer av företag.

306. Europaparlamentet noterar med oro att tredjeländer kan upphäva icke-förenliga skattesystem och i stället ersätta dem med nya system som är potentiellt skadliga för EU. Parlamentet betonar att detta särskilt kan stämma i fallet med Schweiz. Parlamentet uppmanar rådet att göra en ny bedömning av Schweiz och andra tredjeländer[147] som inför liknande förändringar i lagstiftningen[148].

307. Europaparlamentet noterar att förhandlingarna mellan EU och Schweiz om ändring av den bilaterala strategin för ömsesidigt marknadstillträde fortfarande pågår. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att det slutgiltiga avtalet mellan EU och Schweiz innehåller en klausul om god förvaltning i skattefrågor samt särskilda regler för statligt stöd i form av skatteförmåner, automatiskt utbyte av information om beskattning, allmänhetens tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap, där så är lämpligt, samt bestämmelser om bekämpning av penningtvätt. Parlamentet begär att EU:s förhandlare slutför ett avtal som bland annat undanröjer brister[149] i det schweiziska tillsynssystemet och skyddar visselblåsare.

308. Europaparlamentet är oroat över att österrikiska invånare som har bankkonton i kreditinstitut i Lichtenstein inte berörs av lagen om gemensamma redovisningsstandarder om deras kapitalinkomster kommer från tillgångsstrukturer (privata stiftelser, inrättningar, truster och liknande), och att kreditinstitutet i Lichtenstein tar hand om deras beskattning i enlighet med bilaterala avtal. Parlamentet uppmanar Österrike att ändra sina lagar i detta avseende så att kryphålet med de gemensamma redovisningsstandarderna täpps till.

309. Europaparlamentet noterar exempelvis att Luxemburg och Nederländerna, enligt uppgifter från OECD om utländska direktinvesteringar, tillsammans har mer inkommande investeringar än Förenta staterna, varav största delen är i specialföretag utan väsentlig ekonomisk verksamhet, och att Irland har mer inkommande investeringar än både Tyskland och Frankrike. Parlamentet påpekar att utländska investeringar i Malta, enligt landets nationella statistikbyrå, uppgår till 1 474 % av storleken på landets ekonomi.

310. Europaparlamentet påminner om en forskningsstudie som visar att skatteflykt via sex EU-medlemsstater leder till en förlust av 42,8 miljarder euro i skatteintäkter i de övriga 22 medlemsstaterna[150], vilket betyder att dessa länders nettobetalningsposition kan kvittas mot de förluster de åsamkar skatteunderlaget i andra medlemsstater.

311. Europaparlamentet påminner om att alla tillgängliga data, inklusive makroekonomiska data, måste användas på ett ändamålsenligt sätt för att stärka unionens och medlemsstaternas kamp mot skattebedrägeri, skatteundandragande och penningtvätt.

312. Europaparlamentet påminner om att kommissionen har kritiserat sju medlemsländer[151] – Belgien, Irland, Cypern, Luxemburg, Ungern, Malta och Nederländerna – för brister i deras skattesystem som underlättar aggressiv skatteplanering, och hävdat att de undergräver integriteten för EU:s inre marknad. Parlamentet anser att dessa jurisdiktioner även kan anses underlätta aggressiv skatteplanering globalt sett.

313. Europaparlamentet ser fram emot den planerade översynen av EU-förteckningen under första kvartalet 2019. Parlamentet uppmanar rådet att offentliggöra en detaljerad bedömning av åtagandena från jurisdiktioner som frivilligt har förbundit sig att genomföra reformer och som var förtecknade i bilaga II när den första EU-förteckningen offentliggjordes den 5 december 2017. Parlamentet kräver att jurisdiktioner som är förtecknade i bilaga II på grund av åtaganden som gjorts under 2017 ska förtecknas i bilaga I om de reformer som skulle genomföras inte har genomförts i slutet av 2018 eller inom den överenskomna tidsramen.

6.2. Motåtgärder

314. Europaparlamentet upprepar sin begäran om att EU och dess medlemsstater ska vidta effektiva och avskräckande motåtgärder mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, i syfte att skapa incitament till bra samarbete i skattefrågor och säkra efterlevnad av de länder som ingår i bilaga I i EU-förteckningen.

315. Europaparlamentet beklagar djupt att det är upp till medlemsstaterna att vidta de flesta motåtgärder som rådet föreslår. Parlamentet noterar med oro att under TAX3-utskottets utfrågning den 15 maj 2018 underströk vissa experter[152] att motåtgärder eventuellt inte ger tillräckliga incitament till efterlevnad av icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, eftersom ”EU-förteckningen utesluter vissa av de mest ökända skatteparadisen”. Parlamentet anser att detta undergräver förteckningens trovärdighet, vilket vissa experter också har påpekat.

316. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta en gemensam uppsättning kraftfulla motåtgärder, bland annat källbeskattning, uteslutning från inbjudningar att lämna anbud i offentliga upphandlingar, ökade revisionskrav och automatiska regler för utländska kontrollerade bolag som ingår i förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, om inte skattebetalarna flyttar faktisk ekonomisk verksamhet till dem.

317. Europaparlamentet uppmanar både skattemyndigheter och skattebetalare att samarbeta för att samla relevanta fakta, om det utländska kontrollerade bolaget bedriver omfattande egentlig ekonomisk verksamhet och har en väsentlig ekonomisk närvaro genom personal, utrustning, tillgångar och lokaler, vilket framgår av relevanta fakta och omständigheter.

318. Europaparlamentet noterar att utvecklingsländer eventuellt inte har de resurser som krävs för att genomföra nyligen överenskomna internationella eller europeiska skattestandarder. Parlamentet uppmanar därför rådet att utesluta motåtgärder såsom nedskärningar i utvecklingsstöd.

319. Europaparlamentet noterar att motåtgärder är nödvändiga för att bekämpa skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och penningtvätt. Parlamentet noterar även att EU:s ekonomiska inflytande kan fungera avskräckande för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och skattebetalare så att dessa inte utnyttjar de kryphål i skattelagstiftningen och den skadliga skattepraxis som erbjuds av dessa jurisdiktioner.

320. Europaparlamentet uppmanar EU:s finansinstitut[153] att överväga tillämpning av förstärkta och skärpta åtgärder för kundkännedom på projektbasis för de jurisdiktioner som anges i bilaga II till EU-förteckningen, för att undvika att EU-medel investeras i eller passerar via enheter i tredjeländer som inte respekterar EU:s skatteregler. Parlamentet noterar EIB:s tillkännagivande av sin nya strategi för de jurisdiktioner som brister i efterlevnad, och begär att denna strategi ska uppdateras regelbundet och omfatta ökade transparenskrav i enlighet med EU:s standarder.

6.3. EU:s position som global ledare

321. Europaparlamentet upprepar sin begäran om att EU och medlemsstaterna, efter en inledande samordning, ska ta en ledande roll i den internationella kampen mot skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och penningtvätt, framför allt genom kommissionsinitiativ inom alla relevanta internationella forum, bland annat FN, G20 och OECD, som har spelat en central roll i skattefrågor, särskilt efter den internationella finanskrisen.

322. Europaparlamentet påminner om att multilateral politik och internationellt samarbete mellan länder, inklusive utvecklingsländer, fortfarande är de medel som föredras för att uppnå konkreta resultat, samtidigt som principen om ömsesidighet respekteras. Parlamentet beklagar att vissa lagstiftningsförslag, som omfattar mer än OECD:s rekommendationer beträffande urholkning av skattebasen och överföring av vinster och som kan fungera som grundval för vidare fruktbart arbete på internationell nivå, blockerats i rådet.

323. Europaparlamentet anser att inrättandet av ett mellanstatligt skatteorgan inom ramen för FN, som bör vara välutrustat och ha tillräckliga resurser samt, där så är lämpligt, verkställande befogenheter, skulle säkerställa att alla länder kan delta på lika villkor i utformningen och reformen av den globala skatteagendan[154] för att effektivt bekämpa skadlig skattepraxis och säkra en lämplig tilldelning av beskattningsrättigheter. Parlamentet noterar den senaste tidens uppmaningar om att FN:s expertkommitté för internationellt samarbete i skattefrågor ska uppgraderas till ett globalt mellanstatligt skatteorgan inom FN[155]. Parlamentet betonar att FN:s modellavtal för skatter säkerställer en rättvisare fördelning av beskattningsrätter mellan ursprungs- och bosättningsländer.

324. Europaparlamentet efterlyser ett mellanstatligt toppmöte om de globala skattereformer som fortfarande måste göras för att förbättra det internationella samarbetet och sätta alla länder, och särskilt deras finanscentrum, under press att följa standarderna för transparens och rättvis beskattning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till ett sådant toppmöte och anser att man vid detta toppmöte ska inleda en andra omgång av internationella skattereformer som uppföljning av BEPS-handlingsplanen samt godkänna att ovannämnda globala mellanstatliga skatteorgan inrättas.

325. Europaparlamentet noterar kommissionens insatser och bidrag inom OECD:s globala forum för transparens och informationsutbyte och det inkluderande ramverket om BEPS för att främja högre standarder för god förvaltning på skatteområdet globalt, samtidigt som man säkerställer att internationella standarder för god förvaltning på skatteområdet fortsätter att respekteras fullt ut inom EU.

6.4. Utvecklingsländer

326. Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att stödja utvecklingsländernas kamp mot skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, samt korruption och sekretess som främjar olagliga penningflöden, för att förbättra konsekvensen i EU:s utvecklingspolitik och stärka utvecklingsländernas skatteförmåga och förmåga att mobilisera sina egna resurser för en hållbar ekonomisk utveckling. Parlamentet betonar behovet av att öka andelen finansiellt och tekniskt bistånd till utvecklingsländernas skattemyndigheter, i syfte att skapa stabila och moderna rättsliga skatteramar.

327. Europaparlamentet välkomnar samarbetet mellan EU och Afrikanska unionen (AU) som en del av skatteinitiativet från Addis Abeba (ATI) och utvinningsindustrins initiativ för ökad transparens (EITI) samt Kimberley-processen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja AU-länderna i genomförandet av strategier för transparens. Parlamentet uppmanar i detta avseende nationella och regionala skattemyndigheter att automatiskt utbyta information. Parlamentet påminner om behovet av ett nära och förstärkt samarbete mellan Interpol och Afripol.

328. Europaparlamentet påminner om behovet för medlemsstaterna att i nära samarbete med kommissionen genomföra regelbundna spridningsanalyser av de väsentliga konsekvenser som kan bli följden av skattepolitiken och bilaterala skatteavtal för andra medlemsstater och utvecklingsländer, och erkänner samtidigt att en del av detta arbete har utförts inom ramverket för god förvaltning i skattefrågor. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att genomföra sådana spridningsanalyser under överinseende av kommissionen.

329. Europaparlamentet påminner om behovet av att beakta utvecklingsländernas rättsliga särdrag och sårbarhet, framför allt i fråga om det automatiska informationsutbytet, med avseende på den övergångsperiod som de befinner sig i och deras behov av stöd för att stärka sin kapacitet.

330. Europaparlamentet konstaterar att det behövs ett närmare samarbete med regionala organisationer, särskilt med AU, för att bekämpa olagliga finansiella flöden och korruption inom privat och offentlig sektor.

331. Europaparlamentet välkomnar att alla länder deltar på lika villkor i det inkluderande ramverket för BEPS, som för samman mer än 115 länder och jurisdiktioner för samarbete när det gäller genomförandet av OECD/G20-gruppens BEPS-paket. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja en reform av det inkluderande ramverkets mandat och funktion, för att säkerställa att utvecklingsländernas intressen beaktas. Parlamentet påminner dock om uteslutandet av över 100 utvecklingsländer från förhandlingarna om BEPS-åtgärder.

332. Europaparlamentet erkänner att skatteparadissystem även förekommer i utvecklingsländerna. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om ökat samarbete med tredjeländer i kampen mot finansiering av terrorism och, i synnerhet, införandet av en importlicens för antikviteter.

333. Europaparlamentet påminner om att det offentliga utvecklingsstödet för fattigdomsminskning i högre grad bör inriktas på att införa ett anpassat regelverk samt på att stärka kapaciteten hos skattemyndigheter och institutioner som har i uppdrag att bekämpa olagliga finansiella flöden. Parlamentet begär att stödet ska ges i form av teknisk expertis avseende resursförvaltning, finansiella upplysningar och antikorruptionslagstiftning. Parlamentet begär även att stödet ska främja regionalt samarbete mot skattebedrägeri, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och penningtvätt. Parlamentet betonar att stödet bör innefatta stöd till det civila samhället och medierna i utvecklingsländerna, för att säkerställa offentlig granskning av den inhemska skattepolitiken.

334. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen anslår tillräckliga resurser för genomförandet av strategin ”Collect More, Spend Better” (öka intäkterna, effektivisera utgifterna), framför allt genom sina flaggskeppsprogram[156].

335. Europaparlamentet efterlyser gemensamma yttre åtgärder från EU och medlemsstaterna på alla nivåer av politiken för att förse tredjeländer och utvecklingsländer i synnerhet med nödvändiga medel för att främja en balanserad ekonomisk utveckling och undvika beroende av en enskild sektor, särskilt en finansiell sektor.

336. Europaparlamentet påminner om att man måste behandla utvecklingsländerna rättvist när skatteavtal förhandlas, med hänsyn till deras särskilda situation, och säkerställa en rättvis tilldelning av beskattningsrättigheter efter faktisk ekonomisk verksamhet och faktiskt värdeskapande. Parlamentet begär i detta avseende att efterlevnad av FN:s modellavtal för skatter ska beaktas som en lägsta standard och att man säkerställer transparens kring avtalsförhandlingarna. Parlamentet är medvetet om att OECD:s modellavtal för skatter ger mer rättigheter till hemvistlandet.

337. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med bestämmelser för att motverka ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering i det fördrag som ska förhandlas fram med AVS-länderna efter det att det nuvarande Cotonouavtalet löpt ut i februari 2020. Parlamentet noterar att det är särskilt viktigt med transparens i skattefrågor för att sådana bestämmelser ska genomföras effektivt.

6.5. EU-avtal med tredjeländer

338. Europaparlamentet påminner om att god förvaltning på skatteområdet är en global utmaning som framför allt kräver globala lösningar. Parlamentet påminner därför om sin ståndpunkt att en klausul om god förvaltning på skatteområdet bör tas med systematiskt i nya relevanta EU-avtal med tredjeländer, utan att detta hämmar EU:s exklusiva befogenheter, för att avtalen inte ska kunna utnyttjas av företag eller förmedlare i syfte att undvika eller smita från skatt eller tvätta vinning från brott. Parlamentet anser att klausulen bör innehålla särskilda regler för statligt stöd i form av skatteförmåner, transparenskrav och penningtvättsbestämmelser.

339. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja sina bilaterala förbindelser med respektive tredjeländer på ett samordnat sätt, med stöd av kommissionen där så är lämpligt, för att upprätta ytterligare bilateralt samarbete mellan finansunderrättelseenheter, skattemyndigheter och behöriga myndigheter för att bekämpa ekonomisk brottslighet.

340. Europaparlamentet konstaterar att det, vid sidan av de politiska överenskommelserna med denna klausul om god förvaltning på skatteområdet, finns skatteundantag i EU:s frihandelsavtal som ger politiskt utrymme att genomföra EU:s strategi för bekämpning av skatteundandragande och penningtvätt, till exempel genom att kräva god förvaltning på skatteområdet och genom en ändamålsenlig användning av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Parlamentet konstaterar vidare att frihandelsavtalen även syftar till att främja relevanta internationella standarder och genomförandet av dessa i tredjeländer.

341. Europaparlamentet anser att EU inte bör ingå avtal med icke samarbetsvilliga jurisdiktioner som finns med i bilaga I till EU-förteckningen förrän jurisdiktionerna följer EU:s standarder för god förvaltning på skatteområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida bristande efterlevnad av EU:s standarder för god förvaltning på skatteområdet påverkar frihandelsavtalens eller de politiska överenskommelsernas funktion i fall där avtal redan har tecknats.

342. Europaparlamentet påminner om att god förvaltning på skatteområdet samt klausuler om transparens och informationsutbyte bör ingå i alla nya relevanta EU-avtal med tredjeländer och förhandlas fram som en del av översynen av befintliga avtal, med tanke på att dessa utgör kärninstrument i EU:s externa politik, men beroende på respektive politiskt område så kan de involvera olika kompetensnivåer.

6.6. Bilaterala skatteavtal som ingåtts av medlemsstaterna

343. Europaparlamentet noterar att vissa experter anser att många av de skatteavtal som ingåtts av EU-medlemsstaterna och som för närvarande är i kraft begränsar beskattningsrätten för låginkomstländer och lägre medelinkomstländer[157]. Parlamentet begär att EU och dess medlemsstater vid förhandlingar om skatteavtal följer principen om en konsekvent politik för utveckling som fastställs i artikel 208 i EUF-fördraget. Parlamentet understryker att det faller under medlemsstaternas ansvar att ingå skatteavtal.

344. Europaparlamentet noterar att förluster på grund av skatteundandragande är väsentligt större i låg- och medelinkomstländer, särskilt i Afrika söder om Sahara, Latinamerika och Karibien samt i Sydasien, jämfört med andra regioner[158]. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att omförhandla sina bilaterala skatteavtal med tredjeländer i syfte att införa klausuler mot missbruk för att förhindra ”avtalsshopping” och en skattedumpning bland utvecklingsländer.

345. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över alla gällande skatteavtal som medlemsstaterna har tecknat med tredjeländer, för att säkerställa att de alla är förenliga med de nya globala standarderna, till exempel den multilaterala konventionen för genomförande av skatteavtalsrelaterade åtgärder för att förhindra urholkning av skattebasen och överföring av vinster (Multilateral Convention to Implement Tax Treaty Related Measures to Prevent Base Erosion and Profit Shifting). Parlamentet noterar att nämnda konvention innehåller OECD-baserade standarder som inte har fastställts med hänsyn till de behov och utmaningar som utvecklingsländer har. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna rekommendationer till medlemsstaterna om deras befintliga bilaterala skatteavtal så att de inför allmänna regler mot missbruk, i syfte att få till stånd faktisk ekonomisk verksamhet och faktiskt värdeskapande.

346. Europaparlamentet är medvetet om att bilaterala skatteavtal inte motsvarar verkligheten för digitaliserade ekonomier. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppdatera sina bilaterala skatteavtal baserat på kommissionens rekommendationer om bolagsbeskattning vid betydande digital närvaro[159].

6.7. Dubbelbeskattning

347. Europaparlamentet välkomnar det stärkta ramverket för att undvika dubbel icke-beskattning. Parlamentet betonar att avskaffandet av dubbelbeskattning är av stor betydelse för att se till att ärliga skattebetalare behandlas rättvist och att deras förtroende inte undergrävs. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa sina dubbelbeskattningsavtal och samarbeta ärligt och skyndsamt i fall av rapporterad dubbelbeskattning.

348. Europaparlamentet välkomnar antagandet av rådets direktiv (EU) 2017/1852 av den 10 oktober 2017 om skattetvistlösningsmekanismer i EU, genom vilket den standard som anges i åtgärd 14 i BEPS införs. Parlamentet påpekar att genomförandefristen för direktivet (den 30 juni 2019) ännu inte har löpt ut och att man fortfarande måste övervaka bestämmelserna för att säkerställa att de är effektiva och ändamålsenliga.

349. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in och offentliggöra information om de skattetvister som ingetts och lösts, sorterade efter av tvist per år och efter berörda länder, i syfte att övervaka mekanismen och säkerställa att den är effektiv och ändamålsenlig.

6.8. De yttersta randområdena

350. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU:s yttersta randområden genomför minimistandarderna i BEPS samt direktivet mot skatteflykt.

351. Europaparlamentet noterar att kommissionen har inlett en djupgående utredning av tillämpningen av det regionala stödsystemet för Madeiras frizon i Portugal[160].

7. Förmedlare

352. Europaparlamentet välkomnar den breda definitionen av både ”förmedlare”[161] och ”rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang” i sjätte direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC6)[162]. Parlamentet efterlyser en uppdatering av kännetecknen enligt DAC6, i syfte att omfatta bland annat system för utdelningsarbitrage, inbegripet beviljande av återbetalning av utdelnings- och kapitalvinstskatt. Parlamentet uppmanar kommissionen att omvärdera utökningen av rapporteringskravet enligt DAC6 till inhemska ärenden. Parlamentet påminner om förmedlarnas skyldighet enligt DAC6 att rapportera system som bygger på strukturella kryphål i skattelagstiftningen till skattemyndigheterna, särskilt med tanke på det ökande antalet strategier för gränsöverskridande skatteflykt. Parlamentet anser att system som bedöms vara skadliga av berörda inhemska myndigheter bör hanteras och offentliggöras på ett anonymt sätt.

353. Europaparlamentet upprepar att förmedlare spelar en avgörande roll för att underlätta penningtvätt och finansiering av terrorism och bör hållas ansvariga för dessa handlingar.

354. Europaparlamentet upprepar behovet av ett ökat samarbete mellan skattemyndigheter och finansiella tillsynsmyndigheter för en gemensam och effektiv övervakning av finansiella förmedlares roll och mot bakgrund av att vissa skattedrivna finansieringsinstrument kan utgöra en risk för finansmarknadens stabilitet och marknadens integritet.

355. Europaparlamentet anser att unionen bör föregå med gott exempel, och uppmanar kommissionen att se till att förmedlare som främjar aggressiv skatteplanering och skatteundandragande inte deltar i vägledning eller rådgivning för unionens beslutsfattande institutioner i dessa frågor.

356. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna och ta upp riskerna för intressekonflikter till följd av juridisk rådgivning, skatterådgivning och revisionstjänster vid rådgivning till både företagskunder och offentliga myndigheter. Parlamentet noterar att en intressekonflikt kan ta sig flera uttryck, exempelvis i form av kontrakt för offentlig upphandling som kräver tillhandahållande av betald rådgivning för sådana tjänster samt tillhandahållande av informell eller obetald rådgivning, officiella rådgivnings- och expertgrupper eller svängdörrar. Parlamentet understryker därför vikten av en öppen angivelse av vilka tjänster som tillhandahålls en viss kund och av att en tydlig åtskillnad görs mellan tjänsterna. Parlamentet upprepar sina krav från tidigare betänkanden[163] i denna fråga.

357. Europaparlamentet välkomnar övervakningen av efterlevnaden av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning[164] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG[165], i synnerhet bestämmelsen om lagstadgade revisorer eller revisionsfirmor som utför lagstadgade revisioner av företag av allmänt intresse. Parlamentet påminner om behovet av att säkerställa att reglerna tillämpas korrekt.

358. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att införa en självdeklarationsskyldighet för alla skattemässiga och finansiella förmedlare som avses i åtgärdspunkt 12 i BEPS-projektet, som i sin yrkesverksamhet får kännedom om transaktioner, bestämmelser eller strukturer som till sin natur är bedrägliga eller aggressiva.

359. Europaparlamentet efterlyser en rotation vart sjunde år för att förebygga intressekonflikter och begränsa tillhandahållande av andra tjänster än revisionstjänster till ett minimum.

360. Europaparlamentet upprepar att finansinstitut, rådgivare och andra förmedlare som medvetet, systematiskt och återkommande underlättar, inleder eller medverkar till penningtvätt eller skatteundandragande, eller som etablerar kontor, filialer eller dotterbolag i jurisdiktioner som ingår i EU-förteckningen för att erbjuda sina kunder program för aggressiv skatteplanering, bör bli föremål för ändamålsenliga, proportionella och avskräckande påföljder. Parlamentet begär att sådana institutioners och personers operativa verksamhetslicenser ska omfattas av en seriös granskning om de fälls för delaktighet i bedrägligt beteende, eller om de är medvetna om att deras kunder gör sig skyldiga till bedrägligt beteende, och att deras verksamhet, i tillämpliga fall, begränsas på den inre marknaden.

361. Europaparlamentet påminner om att yrkessekretessen varken får användas till att skydda eller dölja brott eller gå emot lagens andemening. Parlamentet kräver bestämt att rätten till förtrolig kommunikation mellan advokat och klient inte bör utgöra ett hinder för lämpliga rapporter om misstänkta transaktioner eller annan potentiellt olaglig verksamhet, utan att det påverkar de rättigheter som garanteras genom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de allmänna straffrättsliga principerna.

362. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer för tolkning och tillämpning av principen om yrkesmässiga privilegier för yrkespersoner och att införa en tydlig skiljelinje mellan traditionell juridisk rådgivning och jurister som agerar som finansiella aktörer, i linje med de europeiska domstolarnas rättspraxis.

8. Skydd för visselblåsare och journalister

363. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att skydda visselblåsare inom såväl den privata som den offentliga sektorn för att säkerställa att olaglig verksamhet eller lagmissbruk förhindras eller stävjas. Parlamentet inser att visselblåsare spelar en avgörande roll för att stärka demokratin i samhället i kampen mot korruption och andra allvarliga brott eller annan olaglig verksamhet och i skyddet av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet betonar att visselblåsare ofta är en mycket viktig källa för den undersökande journalistiken och att de därför bör skyddas mot alla slags trakasserier och repressalier. Parlamentet noterar vikten av att göra alla rapporteringskanaler tillgängliga.

364. Europaparlamentet anser att man måste skydda sekretessen för källor till den undersökande journalistiken, inbegripet visselblåsare, om den undersökande journalistikens roll som väktare i det demokratiska samhället ska kunna tryggas.

365. Europaparlamentet anser därför att det är lämpligt att föreskriva att undantag från denna sekretesskyldighet får göras endast i de undantagsfall där utlämnande av en rapporterande persons personuppgifter är en nödvändig och proportionell skyldighet enligt unionsrätten eller nationell lagstiftning i samband med utredningar eller rättsliga förfaranden, eller för att slå vakt om andras friheter, däribland rätten till försvar för den berörda personen, och under alla omständigheter med förbehåll för lämpliga skyddsåtgärder enligt sådan lagstiftning. Parlamentet anser att lämpliga sanktioner bör föreskrivas i händelse av brott mot sekretesskyldigheten vad gäller identiteten på den person som rapporterar[166].

366. Europaparlamentet noterar att Förenta staternas lag om falska påståenden tillhandahåller ett gediget ramverk för att belöna visselblåsare i fall då regeringen återfår medel som förlorats i bedrägerier[167]. Parlamentet understryker att enligt en rapport från Förenta staternas justitiedepartement var visselblåsare direkt ansvariga för att upptäcka och rapportera 3,4 miljarder av de totalt 3,7 miljarder US-dollar som återvanns. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att upprätta säkra och konfidentiella kommunikationskanaler för rapporter från visselblåsare inom de relevanta myndigheterna och i privata enheter.

367. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka bästa praxis som tillämpas världen över[168] för att skydda och ge incitament till visselblåsare och, där så är lämpligt och nödvändigt, att överväga att revidera befintlig lagstiftning för att göra liknande program inom EU ännu mer effektiva.

368. Europaparlamentet anser att det bör upprättas en allmän EU-fond för lämpligt ekonomiskt stöd till visselblåsare som riskerar sina försörjningsmöjligheter till följd av att de avslöjar brottslig verksamhet eller uppgifter som har tydligt allmänintresse.

369. Europaparlamentet känner oro över att visselblåsare ofta avskräcks från att rapportera om sina farhågor av rädsla för repressalier, och menar att om repressalier tillåts utan att motverkas eller bestraffas kan potentiella visselblåsare avskräckas från att rapportera om sina farhågor. Parlamentet anser att erkännandet i femte penningtvättsdirektivet av visselblåsares rätt att på ett säkert sätt kunna lämna in klagomål till respektive myndighet, dvs. via en gemensam kontaktpunkt i komplexa internationella fall, när de utsätts för hot eller repressalier, och deras rätt till ett effektivt rättsmedel, innebär en stor förbättring av situationen för enskilda personer som rapporterar om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism internt inom företaget eller till en finansunderrättelseenhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom utsatt tid införliva och genomföra de bestämmelser om skydd av visselblåsare som fastställs i femte penningtvättsdirektivet.

370. Europaparlamentet välkomnar förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, och begär att de interinstitutionella förhandlingarna snabbt ska slutföras. Parlamentet begär att den slutliga texten ska vara balanserad och syfta till att undvika en överdriven administrativ börda för små och medelstora företag.

371. Europaparlamentet påminner om att EU-tjänstemän enligt tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen[169] åtnjuter skydd för visselblåsare och uppmanar medlemsstaterna att införa jämförbara standarder för sina tjänstemän.

372. Europaparlamentet anser att sekretessavtal som ingår i anställningsavtal och uppsägningsavtal under inga omständigheter får hindra anställda från att rapportera misstänkta fall av överträdelser av lagstiftningen eller kränkningar av de mänskliga rättigheterna[170] till behöriga myndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheten att föreslå lagstiftning som förbjuder oegentliga sekretessavtal.

373. Europaparlamentet noterar att TAX3-utskottet kallade visselblåsare som vittnen vid offentliga parlamentsutfrågningar i målen rörande Julius Bär och Danske Bank[171]. Parlamentet är oroat över att skyddet av visselblåsare inom finansinstitut inte är helt tillfredsställande och att rädsla för repressalier från både arbetsgivare och myndigheter kan hindra visselblåsare från att träda fram med information om lagöverträdelser. Parlamentet beklagar djupt det faktum att visselblåsaren på Danske Bank, Howard Wilkinson, inte helt och fullt kunde dela med sig av sina insikter i ärendet Danske Bank på grund av begränsningar i lagstiftningen.

374. Europaparlamentet beklagar att danska Finanstilsynet inte har lyckats komma i kontakt med den visselblåsare som rapporterade om omfattande penningtvätt inom Danske Bank. Parlamentet anser att denna försummelse innebär att Finanstilsynet allvarligt har åsidosatt sin skyldighet att genomföra lämpliga utredningar till följd av allvarliga anklagelser om storskalig och systematisk penningtvätt via en bank. Parlamentet uppmanar berörda myndigheter i EU och medlemsstaterna att till fullo utnyttja den information som ges av visselblåsare och att omgående agera med beslutsamhet utifrån sådan information.

375. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ha ett nära samarbete med Europarådet för att främja och genomföra rekommendationen om skydd för visselblåsare i den nationella lagstiftningen i alla stater som ingår i Europarådet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta täten i andra internationella forum i syfte att främja antagande av bindande internationella standarder för att skydda visselblåsare.

376. Europaparlamentet noterar att utöver garantier för att visselblåsares identitet hålls konfidentiell som en avgörande åtgärd för att skydda den rapporterande personen, så bör anonym rapportering skyddas ytterligare mot allmänna hot och angrepp från de anklagade som syftar till att misskreditera den rapporterande personen.

377. Europaparlamentet är medvetet om de problem som journalister ställs inför när de undersöker eller rapporterar om penningtvätt, skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Parlamentet känner oro över att undersökande journalister ofta utsätts för hot och trakasserier, bland annat rättsliga trakasserier genom strategiska rättegångar mot allmänhetens deltagande (SLAPP). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra skyddet för journalister, särskilt journalister som är involverade i utredningar av ekonomisk brottslighet.

378. Europaparlamentet fördömer med kraft det våld som utövas mot journalister. Parlamentet ser med bestörtning på att journalister som har deltagit i undersökning av tvivelaktig verksamhet med penningtvättsinslag har mördats på Malta och i Slovakien de senaste åren[172]. Parlamentet understryker att övergrepp och brott som begås mot journalister enligt Europarådet får en förlamande effekt på yttrandefriheten och bidrar till att förstärka självcensuren.

379. Europaparlamentet uppmanar de maltesiska myndigheterna att utnyttja alla tillgängliga resurser för att göra framsteg när det gäller att identifiera anstiftarna till mordet på den undersökande journalisten Daphne Caruana Galizia. Parlamentet välkomnar initiativet från 26 internationella mediefrihets- och journalistorganisationer att efterlysa en oberoende offentlig utredning av mordet på Daphne Caruana Galizia och bedöma om det hade gått att undvika. Parlamentet uppmanar dessutom den maltesiska regeringen att inleda den här oberoende offentliga utredningen utan fördröjning. Parlamentet noterar att den maltesiska regeringen har samarbetat med internationella organisationer såsom Europol, FBI och det nederländska kriminaltekniska institutet för att försöka stärka sin expertis.

380. Europaparlamentet uppmanar de slovakiska myndigheterna att fortsätta utredningen av morden på Ján Kuciak och Martina Kušnírová och identifiera de egentliga anstiftarna bakom dessa mord. Parlamentet uppmanar de slovakiska myndigheterna att fullt ut undersöka de storskaliga fall av skatteundandragande, momsbedrägerier och penningtvätt som Ján Kuciaks undersökningar lyfte fram.

381. Europaparlamentet beklagar att undersökande journalister, inklusive Daphne Caruana Galizia, ofta blir föremål för oegentliga mål i syfte att censurera, skrämma och tysta dem genom att de får stå för försvarskostnaderna ända tills de tvingas lägga ner sin kritik eller sitt motstånd. Parlamentet påminner om att sådana oegentliga mål utgör ett hot mot de grundläggande demokratiska rättigheterna, till exempel yttrandefriheten, pressfriheten och friheten att sprida och ta emot information.

382. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa mekanismer för att förhindra strategiska rättegångar mot allmänhetens deltagande (SLAPP). Parlamentet anser att rätten till anseende och ett gott rykte bör beaktas i dessa mekanismer på vederbörligt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheterna till och formen på konkreta åtgärder som bör vidtas på området.

383. Europaparlamentet beklagar att schweiziska ärekränkningslagar används för att tysta kritiker i Schweiz och i hela världen på grund av att bevisbördan ligger hos svaranden och inte käranden, Parlamentet understryker att detta inte bara påverkar journalister och visselblåsare, utan även rapporterande enheter i EU och rapporteringsskyldiga personer enligt registret över verkliga huvudmän, exempelvis när det finns en skyldighet att rapportera en verklig huvudman som är schweizisk, där den rapporterande personen i slutändan kan bli stämd i Schweiz eftersom ärekränkning och förtal är sådana brott[173].

9. Institutionella aspekter

9.1. Transparens

384. Europaparlamentet välkomnar det arbete som gjorts inom plattformen för god förvaltning i skattefrågor. Parlamentet noterar att plattformens mandat gäller fram till den 16 juni 2019. Parlamentet begär att det förlängs eller förnyas så att medlemsstaterna och kommissionen säkert tar del av det civila samhällets farhågor och expertis. Parlamentet uppmanar kommissionen att bjuda in även andra experter till expertgruppen för penningtvätt och finansiering av terrorism, nämligen experter från den privata sektorn (företag och icke-statliga organisationer).

385. Europaparlamentet betonar att Europeiska ombudsmannen har mandat att undersöka EU-institutionernas tillämpning av EU:s bestämmelser om offentlig tillgång till handlingar, inbegripet rådets eller uppförandekodgruppens arbetsmetoder inom området för beskattning.

386. Europaparlamentet påminner om resultaten av den undersökning på eget initiativ som ombudsmannen har gjort av rådets arbetsmetoder och ombudsmannens rekommendation av den 9 februari 2018, där det konstaterades att rådets metod att inte låta lagstiftningshandlingar komma alla till del, det oproportionerliga sekretessbeläggandet och dess systematiska underlåtenhet att registrera medlemsstater som tar ställning i ett lagstiftningsförfarande utgör misskötsel[174].

387. Europaparlamentet påminner om att beskattning fortfarande hör till medlemsstaternas befogenheter och att parlamentet själv har mycket begränsade befogenheter i dessa frågor.

388. Europaparlamentet påpekar dock att frågor om skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering inte kan hanteras effektivt av de enskilda medlemsstaterna. Parlamentet beklagar därför att inga relevanta dokument har gjorts tillgängliga för TAX3-utskottet, trots begäranden till rådet. Parlamentet är allvarligt oroat över bristen på politisk vilja hos medlemsstaterna i rådet att vidta viktiga åtgärder i kampen mot penningtvätt, skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering eller att följa EU-fördraget och principen om lojalt samarbete[175] genom att säkerställa tillräcklig transparens och samarbete med övriga EU-institutioner.

389. Europaparlamentet beklagar att de befintliga bestämmelserna för att få tillgång till sekretessbelagd och annan konfidentiell information som rådet, kommissionen eller medlemsstaterna ställt till parlamentets förfogande inte ger någon fullständig rättslig klarhet, utan att de generellt tolkas som att ackrediterade assistenter inte tillåts ta del av och analysera icke-sekretessbelagd ”annan konfidentiell information” i säkra läsesalar. Parlamentet efterlyser därför en tydlig bestämmelse i ett omförhandlat interinstitutionellt avtal som garanterar ackrediterade assistenter rätt att få tillgång till handlingar utifrån principen om behov av uppgifter, eftersom de hjälper ledamöterna.

390. Europaparlamentet beklagar att företrädare för rådets ordförandeskap, trots upprepade inbjudningar, har vägrat att träda inför TAX3-utskottet för att rapportera om framstegen i genomförandet av rekommendationerna från TAXE-, TAX2- och PANA-utskotten. Parlamentet betonar att arbetskontakter mellan rådets ordförandeskap och Europaparlamentets särskilda utskott och undersökningskommittéer bör vara vedertagen praxis.

9.2. Uppförandekodgruppen (företagsbeskattning)

391. Europaparlamentet noterar den ökade kommunikationen från uppförandekodgruppens sida och välkomnar framför allt offentliggörandet av dess rapport till rådet vartannat år, liksom de skrivelser som skickats till jurisdiktioner och de åtaganden som gjorts inom ramen för arbetet med EU-förteckningarna.

392. Europaparlamentet beklagar dock den bristande insynen i förhandlingarna om EU-förteckningarna och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa insyn vid den kommande uppdateringen av förteckningarna.

393. Europaparlamentet välkomnar att uppförandekodens ordförande infunnit sig i TAX3-utskottet, vilket tidigare inte har varit förenligt med uppförandekodgruppens ståndpunkt. Parlamentet noterar även att sammanställningar av uppförandekodgruppens arbete har blivit tillgängliga[176] sedan TAX3-utskottet inledde sitt arbete. Parlamentet beklagar dock att handlingarna inte har offentliggjorts tidigare och att väsentliga delar har redigerats.

394. Europaparlamentet betonar att ombudsmannens rekommendationer ovan också riktas till uppförandekodgruppen, som bör lämna nödvändig information, framför allt i fråga om skadlig skattepraxis i medlemsstaterna och om EU-förteckningarna.

395. Europaparlamentet uppmanar uppförandekodgruppen att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa insyn i dess sammanträden, framför allt genom att offentliggöra de olika medlemsstaternas ståndpunkter om den dagordning som diskuteras senast sex månader efter sammanträdet.

396. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om genomförandet av uppförandekoden för företagsbeskattning och om tillämpningen av statligt skattestöd, i enlighet med punkt N i koden[177].

397. Europaparlamentet anser att uppförandekodgruppens mandat behöver uppdateras, eftersom den inte bara bedömer skadliga skattemetoder inom EU och därmed inte bara ger tekniska underlag till rådets beslut. Med tanke på typen av det arbete som gruppen utför, vilket också är av det politiska slaget, begär parlamentet att arbetsuppgifterna återigen ska omfattas av en ram som möjliggör demokratisk kontroll eller övervakning, med transparens som utgångspunkt.

398. Europaparlamentet begär i detta avseende att den bristande insynen i uppförandekodgruppens sammansättning åtgärdas genom offentliggörande av en medlemsförteckning.

9.3. Efterlevnad av EU-lagstiftningen

399. Europaparlamentet uppmanar det nyligen valda parlamentet att inleda en omfattande bedömning av de framsteg som gjorts när det gäller att ge tillgång till handlingar på begäran av TAXE-, TAX2-, PANA- och TAX3-utskotten, genom att jämföra befintliga begäranden med dem som rådet och andra EU-institutioner har beviljat, och att vidta nödvändiga processuella och/eller rättsliga åtgärder om så krävs.

400. Europaparlamentet efterlyser inrättandet av ett nytt centrum för en konsekvent och samordnad skattepolitik inom kommissionen som bör kunna bedöma och övervaka medlemsstaternas skattepolitik på unionsnivå och säkerställa att inga nya skadliga skatteåtgärder vidtas av medlemsstaterna.

401. Europaparlamentet anser att ett sådant centrum skulle säkerställa ett effektivt och skyndsamt samarbete mellan medlemsstaterna[178] och underlätta tidig varning i fall såsom cum-ex-skandalen. Parlamentet anser vidare att ett sådant centrum bör kunna övervaka medlemsstaternas efterlevnad av den gemensamma EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att stödja denna begäran och kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en sådan mekanism.

9.4. Samarbete med icke-institutionella deltagare

402. Europaparlamentet välkomnar de olika aktörernas deltagande och bidrag vid TAX3-utskottets utfrågningar, i enlighet med avsnitt IV.3 i verksamhetsöversikten för TAX3-utskottets mandatperiod. Parlamentet beklagar att andra aktörer har vägrat att delta i TAX3-utskottets utfrågningar, i enlighet med avsnitt IV.4 i verksamhetsöversikten. Parlamentet noterar att inga avskräckande sanktioner har kunnat påträffas i de fall där inga skäl uppgetts för denna vägran.

403. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att enas om upprättandet av en offentlig och regelbundet uppdaterad förteckning över icke samarbetsvilliga icke-institutionella parter i det interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt transparensregister för lobbyister. Parlamentet anser samtidigt att ett register bör föras över de yrkesutövare och organisationer som utan vederbörlig motivering vägrat att delta i TAXE-, TAX2-, PANA- och TAX3-utskottens utfrågningar. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att ha detta ställningstagande i åtanke i framtida förbindelser med berörda aktörer och att dra in deras passerkort till sina lokaler.

9.5. Parlamentets undersökningsrätt

404. Europaparlamentet anser att parlamentet måste få undersökningsbefogenheter liknande de som de medlemsstaternas nationella parlament har, för att utöva demokratisk kontroll över den verkställande makten. Parlamentet anser att parlamentet, för att kunna utöva denna funktion, måste ha befogenhet att kalla och tvinga vittnen att infinna sig samt att begära handlingar.

405. Europaparlamentet anser att för att dessa rättigheter ska kunna utövas måste medlemsstaterna ge sitt samtycke till påföljder gentemot enskilda personer som inte infinner sig eller lägger fram handlingar i enlighet med nationell lagstiftning om nationella parlamentsundersökningar.

406. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inom vederbörlig tid slutföra förhandlingarna om förslaget till Europaparlamentets förordning om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt.

9.6. Enhällighet eller omröstning med kvalificerad majoritet

407. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att i tillämpliga fall använda förfarandet i artikel 116 i EUF-fördraget vilket gör det möjligt att ändra kravet på enhällighet i fall där kommissionen anser att en skillnad mellan de bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar eller andra författningar snedvrider konkurrensvillkoren på den inre marknaden.

408. Europaparlamentet välkomnar kommissionens bidrag genom dess meddelande Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik, i vilket det föreslås en färdplan för omröstning med kvalificerad majoritet i särskilda och brådskande skattepolitiska frågor där rådet har blockerat viktiga lagstiftningsakter och initiativ för att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, vilket får negativa konsekvenser för de flesta medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar det stöd som vissa medlemsstater uttryckt för detta förslag[179].

409. Europaparlamentet betonar att alla scenarier fortsatt bör beaktas och att man inte bör övergå från omröstning med enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet enbart med stöd av en övergångsklausul. Parlamentet uppmanar rådet att lägga till denna punkt på dagordningen för ett toppmöte senast i slutet av 2019, för att inleda en fruktsam diskussion om hur beslutsfattandet kan underlättas i skattefrågor till förmån för den inre marknadens funktion.

9.7. Uppföljning

410. Europaparlamentet anser att TAXE-, TAX2-, PANA- och TAX3-utskotten bör fortsätta sitt arbete under parlamentets kommande mandatperiod, inom ramen för en permanent struktur inom parlamentet såsom ett underutskott till utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON), för att underlätta deltagande över utskottsgränserna.

°

° °

411. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Ekofinrådet, kommissionen, utrikestjänsten, de europeiska tillsynsmyndigheterna, Europeiska åklagarmyndigheten, Europeiska centralbanken, Moneyval, medlemsstaterna, de nationella parlamenten, FN, G20, arbetsgruppen för finansiella åtgärder och OECD.

OVERVIEW OF ACTIVITIES DURING THE MANDATE

March 2018 - February 2019

* * *

I. LIST OF ACRONYMS

APAs   Accredited Parliamentary Assistants

AU   African Union

ATP   Aggressive Tax Planning

direktivet mot skatteflykt   Anti-Tax Avoidance Directive

AML   Anti - Money Laundering

AMLD   Anti-Money Laundering Directive

BEAT  Base Erosion and Anti- Abuse Tax

BEPS  Base Erosion and Profit Shifting

CTP  Certified Taxable Person

CBI  Citizenship by Investment (Golden visa programmes)

CoC Group  Uppförandekodgruppen (företagsbeskattning)

CCTB  Common Corporate Tax Base

CCCTB   Common Consolidated Corporate Tax Base

CRS   Common Reporting System

CFC   Controlled Foreign Corporation

CIT  Corporate Income Tax

CSR  Corporate Social Responsibility

CDD  Customer Due Diligence

DAC  Directive on Administrative Cooperation in the tax area

Commission  European Commission

The Council  The Council of the European Union

EBA  European Banking Authority

EPPO  European Public Prosecutor’s Office

ESAs  European Supervisory Authorities

EU (or the Union) European Union

FATF  Financial Action Task Force

FIU  Financial Intelligence Unit

FDII  Foreign Derived Intangible Income

FDR  Foreign Direct Investment

FTAs   Free Trade Agreements

GAAR   General Anti- Abuse Rule

GDP  Gross Domestic Product

GILTI   Global Intangible Low-Taxed Income

IMF  International Monetary Fund

JTPF  Joint Transfer Pricing Forum

KYC   Know Your Customer

ML  Money Laundering

MLI  Multilateral Convention to Implement Tax Treaty related Measures to Prevent Base Erosion and Profit Shifting (Multilateral Instrument)

MNE  Multinational Enterprise

NGOs  Non-Governmental Institutions

NOE  Non -Observed Economy

OECD  Organisation for Economic Co-operation and Development

OLAF  European Anti- Fraud Office

R&D   Research & Development

RBI   Residency by Investment

SMEs   Small and Medium- sized Enterprises

SEZ  Special Economic Zone

SPE  Special Purpose Entity

SLAPP  Strategic Lawsuits against Public Participation

TAX3  Special Committee on Financial Crimes, Tax Evasion and Tax Avoidance

TF  Terrorist Financing

TFEU  Treaty on the Functioning of the European Union

UBO  Ultimate Beneficial Owner

UCC  Union Customs Code

UHNWI   High Net Worth Individuals (HNWI)/ Ultra High Net Worth Individuals

UN  United Nations

Mervärdesskatt  Value Added Tax

WTO  World Trade Organisation

 

II. COMMITTEE MANDATE

 

P8_TA(2018)0048

Setting up a special committee on financial crimes, tax evasion and tax avoidance (TAX3)

European Parliament decision of 1 March 2018 on setting up a special committee on financial crimes, tax evasion and tax avoidance (TAX3), and defining its responsibilities, numerical strength and term of office (2018/2574(RSO))

The European Parliament,

– having regard to the proposal for a decision of the Conference of Presidents,

– having regard to its decision of 12 February 2015[180] on setting up a special committee on tax rulings and other measures similar in nature or effect (the ‘TAXE 1 special committee’), its powers, numerical strength and term of office,

– having regard to its resolution of 25 November 2015 on tax rulings and other measures similar in nature or effect[181],

– having regard to its decision of 2 December 2015[182] on setting up a special committee on tax rulings and other measures similar in nature or effect (the ‘TAXE 2 special committee’), its powers, numerical strength and term of office,

– having regard to its resolution of 6 July 2016 on tax rulings and other measures similar in nature or effect[183],

– having regard to its decision of 8 June 2016[184] on setting up a Committee of Inquiry to investigate alleged contraventions and maladministration in the application of Union law in relation to money laundering, tax avoidance and tax evasion (the ‘PANA inquiry committee’), its powers, numerical strength and term of office,

– med beaktande av sin rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt[185],

– having regard to Rule 197 of its Rules of Procedure,

1. Decides to set up a special committee on financial crimes, tax evasion and tax avoidance, vested with the following powers:

(a)  to build on and complement the work carried out by the TAXE 1 and TAXE 2 special committees, in particular focusing on the effective implementation by Member States, Commission and/or the Council, and the impact of, the recommendations in its abovementioned resolutions of 25 November 2015 and 6 July 2016;

(b)  to build on and complement the work carried out by the PANA inquiry committee, in particular focusing on the effective implementation by Member States, Commission and/or the Council, and the impact of, the recommendations in its abovementioned recommendation of 13 December 2017;

(c)  to follow up on the progress by the Member States in ending tax practices which allow for tax avoidance and/or tax evasion that are harmful for the proper functioning of the single market, as referred to in its abovementioned resolutions of 25 November 2015 and 6 July 2016 and recommendation of 13 December 2017;

(d)  to assess how EU VAT rules were circumvented in the framework of the Paradise Papers and to evaluate in a more general way the impact of VAT fraud and administrative cooperation rules in the Union; and to analyse the exchange of information and coordination policies between the Member States and Eurofisc;

(e)  to contribute to the ongoing debate on taxation of the digital economy;

(f)  to assess national schemes providing tax privileges (such as citizenship programmes);

(g)  to follow closely the ongoing work of, and contribution by, the Commission and Member States in international institutions, including the Organisation for Economic Co-operation and Development, G20, UN and the Financial Action Task Force (FATF), while fully respecting the competences of the Committee on Economic and Monetary Affairs regarding taxation matters;

(h)  to access documents relevant to its work and to make the necessary contacts and hold hearings with international, European (including the Code of Conduct Group for Business Taxation) and national institutions and fora, the national parliaments and governments of the Member States and third countries, as well as representatives of the academic community, business and civil society, including social partners, in close cooperation with the standing committees; in doing so taking into account efficient use of Parliament resources;

(i)  to analyse and assess the third-country dimension in tax avoidance practices, including the impact on developing countries; to monitor improvements and existing gaps in the exchange of information with third countries in this respect, with particular attention to be given to the Crown Dependencies and Overseas Territories;

(j)  to assess the Commission’s own assessment and screening process for listing countries in the AMLD delegated act on high-risk third countries;

(k)  to assess the methodology, country screening and impact of the EU list of non-cooperative jurisdictions for tax purposes (EU blacklist of tax havens), the removal of countries from the list, and the sanctions adopted towards listed countries;

(l)  to examine the consequences of bilateral tax treaties concluded by Member States;

(m)  to make any recommendations that it deems necessary in this matter;

2. Decides that the Special Committee should take into account in its work the recent Paradise Papers revelations from 5 November 2017 and any relevant developments within the remit of the Committee that emerge during its term;

3. Decides that the special committee shall have 45 members;

 

4. Decides that the term of office of the special committee shall be 12 months, beginning on the date of adoption of this decision.

III. COMMITTEE COMPOSITION

 

 

1. Bureau
Petr JEŽEK (CS)	Chairman	ALDE
Roberts ZĪLE (LV)	1st Vice-Chair	ECR
Eva JOLY (FR)	2nd Vice-Chair	Greens/EFA
Esther DE LANGE (NL)	3rd Vice-Chair	EPP
Ana GOMES (PT)	4th Vice-Chair	S&D
2. Coordinators
Dariusz ROSATI (PL)		EPP
Tom VANDENKENDELAERE (NL) (Deputy Coordinator)		EPP
Peter SIMON (DE)		S&D
Monica MACOVEI (RO)		ECR
Nils TORVALDS (SV)		ALDE
Sven GIEGOLD (DE)		Greens/EFA
Martin SCHIRDEWAN (DE)		GUE/NGL
David COBURN (EN)		EFDD
Mario BORGHEZIO (IT)		ENF
3. Co-Rapporteurs
Luděk NIEDERMAYER (CS)		EPP
Jeppe KOFOD (DA)		S&D
4. Shadow-Rapporteurs
Roberts Zile (LV)		ECR
Wolf KLINZ (DE)		ALDE
Molly SCOTT CATO (EN)		Greens/EFA
Miguel URBÁN CRESPO (ES)		GUE/NGL
.....		EFDD
Mario BORGHEZIO (IT)		ENF

 

 

5. Members of the Committee

 

The committee is composed of 45 Members distributed by political groups as follows:

 

EPP	14
S&D	11
ECR	4
ALDE	4
GUE/NGL	4
Greens/EFA	3
EFDD	2
ENF	2
N-A	1

 

 

6. List of Full Members and Substitutes

 

FULL MEMBERS				SUBSTITUTES
L	EPP	14/14	L	EPP	14/14
MT	CASA David		EL	CHRISTOFOROU Lefteris
DE	FERBER Markus		IT	COMI Lara
PT	FERNANDES José Manuel		FR	DIDIER Geoffroy
DE	KARAS Othmar		FR	ENGEL Frank
NL	DE LANGE Esther		EN	HAYES Brian
DE	LANGEN Werner		SV	HÖKMARK Gunnar
LV	LOSKUTOVS Aleksejs		PL	JAZŁOWIECKA Danuta
RO	MUREŞAN Siegfried		EL	KYRTSOS Georgios
CS	NIEDERMAYER Luděk		FR	LAMASSOURE Alain
PL	ROSATI Dariusz		DE	MANN Thomas
ES	SALAFRANCA SÁNCHEZ-NEYRA José Ignacio		ES	MATO Gabriel
IT	SALINI Massimiliano		MT	METSOLA Roberta
FR	SANDER Anne		BG	RADEV Emil
NL	VANDENKENDELAERE Tom		SK	ŠTEFANEC Ivan
L	S-D	11/11		S-D	11/11
FR	DELVAUX Mady		FR	BERÈS Pervenche
EN	GILL Neena		RO	FRUNZULICĂ Doru Claudian
PT	GOMES Ana		DE	KOHN Arndt
IT	GUALTIERI Roberto		DE	KÖSTER Dietmar
ES	JÁUREGUI ATONDO Ramón		ES	LÓPEZ AGUILAR Juan Fernando
DA	KOFOD Jeppe		SV	LUDVIGSSON Olle
RO	PAVEL Emilian		RO	POPA Răzvan
DE	REGNER Evelyn		MT	SANT Alfred
FR	ROZIÈRE Virginie		IT	SCHLEIN Elly
DE	SIMON Peter		HU	SZANYI Tibor
NL	TANG Paul		IT	VIOTTI Daniele
L	ECR	4/4		ECR	1/4
RO	MACOVEI Monica		DE	LUCKE Bernd
PL	OŻÓG Stanisław
FI	RUOHONEN-LERNER Pirkko
LV	ZĪLE Roberts
L	ALDE	4/4		ALDE	4/4
CS	JEŽEK Petr		ES	CALVET CHAMBON Enrique
DE	KLINZ Wolf		FR	CORNILLET Thierry
FR	MICHEL Louis		NL	NAGTEGAAL Caroline
SV	TORVALDS Nils		ES	PAGAZAURTUNDÚA RUIZ Maite
L	GUE/NGL	4/4		GUE/NGL	4/4
EN	CARTHY Matt		EL	KOULOGLOU Stelios
PT	MATIAS Marisa		ES	LÓPEZ BERMEJO Paloma
FR	MAUREL Emmanuel		DE	SCHIRDEWAN Martin
ES	URBÁN CRESPO Miguel		PT	VIEGAS Miguel
L	Greens/EFA	3/3		Greens/EFA	3/3
DE	GIEGOLD Sven		SV	ANDERSSON Max
FR	JOLY Eva		ES	SOLÉ Jordi
EN	SCOTT CATO Molly		ES	URTASUN Ernest
L	EFDD	2/2		EFDD	2/2
EN	COBURN David		FR	MONOT Bernard
EN	FINCH Raymond		IT	VALLI Marco
L	ENF	2/2		ENF	2/2
IT	BORGHEZIO Mario		FR	LEBRETON Gilles
DE	KAPPEL Barbara		DE	PRETZELL Marcus
L	N-A	1/1
EL	ZARIANOPOULOS Sotirios

 

 

 

Europaparlamentets utredningstjänst. ACTIVITIES OF THE COMMITTEE

 

 

 

 

 

 

The constitutive meeting took place on 22 March 2018.

 

The TAX3 Committee held 34 Committee meetings, public hearings and workshops from March 2018 until end of February 2019.

 

Including:

 

 In the context of the TAX3 Report, 3 Committee meetings:

 Consideration of draft report, on 27 November 2018

 Consideration of amendments, on 29 January 2019

 Vote on TAX3 report in Committee, on 27 February 2019

 

 10 exchanges of views with:

 Commissioner Pierre Moscovici, on 27 March 2018, jointly with Committee on Economic and Monetary Affairs (ECON)

 Commissioner Vera Jourova, on 25 June 2018

 Fabrizia Lapecorella, Chair of the Code of Conduct Group on Business Taxation, on 10 October 2018

 The French Minister for Economy and Finance, Bruno Le Maire, on 23 October 2018, jointly with Committee on Economic and Monetary Affairs (ECON)

 Commissioner Pierre Moscovici, on 27 November 2018

 Commissioner Vera Jourova, on 10 December 2018

 Owen Bonnici, Minister for Justice of Malta, on 11 February 2019

 National Parliaments, jointly with ECON, on 18 February 2019

 Commissioner Margrethe Vestager on 19 February 2019

 Inés María Bardón Rafael, Spanish State Secretary for the Treasury, on 19 February 2019

 

 18 public hearings, among which:

 16 TAX3 public hearings

 1 joint public hearing with the Special Committee on Terrorism (TERR) on “The use of tax frauds –including VAT or carousel fraud- to finance terrorism”, on 28 June 2018

 1 joint public hearing with the Committee on Economic and Monetary Affairs (ECON) on the “Cum-Ex scandal: financial crime and the loopholes in the current legal framework”, on 26 November 2018

 

 3 workshops

 “Taxation and fight against Money Laundering: Crypto Currencies, Digitalisation and the European Semester” with the Policy Department "A" for Economic, Scientific and Quality of Life, on 7 June 2018

 Presentation of Study on “VAT fraud: economic impact, challenges and policy issues”, with the Policy Department "A" for Economic, Scientific and Quality of Life, on 10 October 2018

 “Golden Visas, Free Ports, and Shell Companies in the EU: Money Laundering, Tax Evasion And Tax Avoidance Risks” with the European Parliamentary Research Service (EPRS), on 18 October 2018

 

Coordinators' meetings

 

 22 March 2018 in Brussels

 27 March 2018 in Brussels

 12 April 2018 in Brussels

 15 May 2018 in Brussels

 11 June 2018 in Strasbourg

 25 June 2018 in Brussels

 13 September 2018 in Strasbourg

 1st October 2018 in Strasbourg

 15 October 2018 in Brussels

 27 November 2018 in Brussels

 14 January 2019 in Strasbourg

 19 February 2019 in Brussels

 

Shadow-Rapporteurs meetings

 

 Tuesday, 15 January 2019, in Strasbourg

 Wednesday, 23 January 2019, in Brussels

 Tuesday, 12 February 2019, in Strasbourg

 Wednesday, 13 February 2019, in Strasbourg

 Tuesday, 19 February 2019, in Brussels

 Wednesday, 20 February 2019, in Brussels

 

* * *

 

The TAX3 Committee held 4 fact-findings missions from July 2018 until February 2019:

 16-18 July 2018 - Mission to USA (Washington)

 30-31 August 2018 - Mission to Latvia (Riga)

 22-23 November 2018 - Mission to Isle of Man

 6-8 February 2019 - Mission to Estonia and Denmark

 

List of activities of

TAX1, TAX2, PANA and TAX3 Committees

 

Activities	TAXE Mandate: 10 months	TAX2 Mandate: 8 months	PANA Mandate: 18 months	TAX3 Mandate: 12 months	TOTAL
Public hearings	4	5	13	18	40
Exchanges of views (Commission, Council, Ministers, National Parliaments...)	8	5	9	10	32
Discussions on the Report	3	2	4	3	12
Workshops	1	1	4	3	9
Total Committee meetings	16	13	30	34	93
Missions	6	3	8	4	21
Coordinators’ meetings	11	6	16	12	45
Studies	6	4	9	6	25

---------------------------

 Special Committee on tax rulings and other measures similar in nature or effect (TAXE) - From 12 February 2015 to 30 November 2015

 Special committee on tax rulings and other measures similar in nature or effect (TAXE2) - From 2 December 2015 to 2 August 2016

 Committee of Inquiry to investigate alleged contraventions and maladministration in the application of Union law in relation to money laundering, tax avoidance (PANA) - From 8 June 2016 to 8 December 2017

 Special committee on financial crimes, tax evasion and tax avoidance (TAX3) - From 1st March 2018 to 1st March 2019

 

 

 

 

 

Date	Topic / objective
Tuesday, 27 March 2018 09.00 - 10.30 Joint Public meeting with ECON	Exchange of views with Commissioner Pierre Moscovici on ”Digital taxation and aggressive tax planning in the context of the European Semester”
Thursday, 26 April 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	Combatting Money Laundering in the EU Banking System
Tuesday, 15 May 2018 14.30 - 18.00 Public Hearing	The Fight against Harmful Tax Practices within the European Union and abroad
Thursday, 7 June 2018 14.00 - 18.00 Workshop	Taxation and fight against Money Laundering: Crypto Currencies, Digitalisation and the European Semester
Thursday, 21 June 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	Lessons Learnt from Paradise Papers
Monday, 25 June 2018 17.00 - 18.30 Committee meeting	Exchange of views with Commissioner Vera Jourova
Thursday, 28 June 2018 9.00 - 11.00 TAX3/TERR Joint public hearing	The use of tax frauds - including VAT carousel fraud - to finance terrorism
Thursday, 28 June 2018 11.00 - 13.00 Public hearing	VAT Fraud
Monday, 16 July 2018 To Wednesday 18 July Committee mission	Mission to Washington D.C.
Thursday 30 August 2018 To Friday, 31 August 2018 Committee mission	Mission to Riga (Latvia)
Monday, 10 September 2018 20.00 - 22.00 Public hearing	Digital taxation
Wednesday, 26 September 2018 15.00 - 18.30 Public hearing	The third country dimension in the Fight against Tax crimes, Tax Evasion and Tax Avoidance
Monday, 1st October 2018 20.30 - 22.00 Public Hearing	Relations with Switzerland in Tax Matters and the Fight against Money Laundering
Wednesday, 10 October 2018 14.00 - 15.00 Workshop	Presentation of Study on "VAT fraud: economic impact, challenges and policy issues"
Wednesday, 10 October 2018 15.00 - 16.30 Committee meeting	Exchange of views with Fabrizia Lapecorella, Chair of the Code of Conduct Group on Business Taxation
Monday, 15 October 2018 15.00 - 18.30 Public hearing	Golden visas and other national schemes providing tax privileges (free ports, Special Economic Zones)
Thursday, 18 October 2018 14.00 - 17.30 Workshop	Presentation of EPRS Studies (Golden visas, shell companies and free ports)
Tuesday, 23 October 2018 12h00 - 13h00 TAX3/ECON joint meeting	Exchange of views with Bruno Le Maire, French Minister for Economy and Finance
Wednesday, 21 November 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	Combatting Money laundering in the EU banking sector
Thursday, 22 November to Friday, 23 November Committee mission	Mission to Isle of Man
Monday, 26 November 2018 19.00 - 20.30 ECON/TAX3 Joint hearing	Cum-Ex scandal: financial crime and the loopholes in the current legal framework
Tuesday, 27 November 2018 15.00 - 16.30 Committee meeting	Consideration of TAX3 draft report
Tuesday, 27 November 2018 16.00 - 17.15 Committee meeting	Exchange of views with Commissioner Moscovici
Tuesday, 27 November 2018 17.15 - 18.30 Public hearing	Alleged Aggressive Tax Planning in the EU
Monday, 10 December 2018 19.15 - 21.45 Committee meeting	Exchange of views with Commissioner Jourova
Thursday, 24 January 2019 9h00-10h30 Public hearing	Alleged financial crimes, tax evasion and tax avoidance in Slovakia
Thursday, 24 January 2019 10h30-12h00 Public hearing	Evaluation of the tax gap
Tuesday, 29 January 2019 14h30-17h30 Public hearing	Money laundering cases involving Russian individuals and their effect on the EU
Tuesday, 29 January 2019 17h30-18h30 Committee meeting	Consideration of amendments
Monday, 4 February 2019 18h30-20h00 Public hearing	Deutsche Bank
Tuesday, 5 February 2019 9h00 - 12h00 Public hearing	Impact of tax evasion and money laundering on local real estate markets, in particular in European cities
Wednesday 6 February to Friday 8 February 2019 Committee mission	Mission to Estonia and Denmark
Monday, 11 February 2019 19h00-20h00 Committee meeting	Exchange of views with Dr. Owen Bonnici, Minister for Justice of Malta
Monday, 11 February 2019 19h00-20h00 Public hearing	Alleged financial crimes, tax evasion and tax avoidance in Malta
Monday, 18 February 2019 15h00-17h00 ECON/TAX3 joint meeting	Exchange of views with National Parliaments
Tuesday, 19 February 2019 17h30 - 18h30 Committee meeting	Exchange of views with Commissioner Vestager
Tuesday, 19 February 2019 17h30 - 18h30 Committee meeting	Exchange of views with María Bardón Rafael, Spanish State Secretary for the Treasury
Wednesday, 27 February 2019 9h00-13h00 Committee meeting	Vote on TAX3 Report

 

 

 

 

 

 

Special Committee on Financial Crimes, Tax Evasion and Tax Avoidance

 

 

 

 

 

Name	Date Meeting/Delegation	Organisation	Function	Country	Link
Pierre Moscovici	Tuesday, 27 March 2018 09.00 - 10.30 Joint exchange of views with ECON	European Commission (EC)	Commissioner responsible for Economic and Financial Affairs, Taxation and Customs	European Union	Digital taxation and aggressive tax planning in the context of the European Semester
Peter Putnins	Thursday, 26 April 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	Financial and Capital Market Commission (FCMC)	Chairman	Latvia	Combatting Money Laundering in the EU Banking System
Jamal El-Hindi	Thursday, 26 April 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	Financial Crimes Enforcement Network (FinCEN) of the U.S Department of Treasury	Acting Director	United States	Combatting Money Laundering in the EU Banking System
Marianne Scicliuna	Thursday, 26 April 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	Malta Financial Services Authority (MFSA)	Director General	Malta	Combatting Money Laundering in the EU Banking System
Kenneth Farrugia	Thursday, 26 April 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	Financial Intelligence Analysis Unit (FIAU)	Director	Malta	Combatting Money Laundering in the EU Banking System
Andre Nõmm	Thursday, 26 April 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	Financial Supervision Authority (FSA)	Member of the Management Board	Estonia	Combatting Money Laundering in the EU Banking System
Piers Haben	Thursday, 26 April 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	European Banking Authority (EBA)	Director of Banking Markets, Innovation and Consumers	United Kingdom	Combatting Money Laundering in the EU Banking System
Mauro Grande	Thursday, 26 April 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	Single Resolution Board (SRB)	Director of Strategy and Policy Coordination; Board Member	Belgium	Combatting Money Laundering in the EU Banking System
Roberto Ugena	Thursday, 26 April 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	European Central Bank (ECB)	Deputy Director of the General Legal Services	Germany	Combatting Money Laundering in the EU Banking System
Emily O’Reilly	Tuesday, 15 May 2018 14.30 - 18.00 Public Hearing	European Ombudsman	European Ombudsman	European Union	The Fight against Harmful Tax Practices within the European Union and abroad
Valère Moutarlier	Tuesday, 15 May 2018 14.30 - 18.00 Public Hearing	European Commission (EC)	Director of the Dir D - Direct Taxation, Tax Coordination, Economic Analysis and Evaluation, DG of Taxation and Customs Union (TAXUD)	European Union	The Fight against Harmful Tax Practices within the European Union and abroad
Elly Van de Velde	Tuesday, 15 May 2018 14.30 - 18.00 Public Hearing	Hasselt University	Professor of Tax Law	Belgium	The Fight against Harmful Tax Practices within the European Union and abroad
Alex Cobham	Tuesday, 15 May 2018 14.30 - 18.00 Public Hearing	Tax Justice Network (TJN)	Chief Executive (CEO)	United Kingdom	The Fight against Harmful Tax Practices within the European Union and abroad
Robby Houben	Thursday, 7 June 2018 14.00 - 18.00 Workshop	University of Antwerp	Professor of Company and Financial Law	Belgium	Taxation and fight against Money Laundering: Crypto Currencies, Digitalisation and the European Semester
Eli Hadzhieva	Thursday, 7 June 2018 14.00 - 18.00 Workshop	Dialogue for Europe (NGO)	Founder	Belgium	Taxation and fight against Money Laundering: Crypto Currencies, Digitalisation and the European Semester
John Vella	Thursday, 7 June 2018 14.00 - 18.00 Workshop	University of Oxford	Associate Professor of Taxation	United Kingdom	Taxation and fight against Money Laundering: Crypto Currencies, Digitalisation and the European Semester
Valère Moutarlier	Thursday, 7 June 2018 14.00 - 18.00 Workshop	European Commission (EC)	Director of the Dir D - Direct Taxation, Tax Coordination, Economic Analysis and Evaluation, DG of Taxation and Customs Union (TAXUD)	European Union	Taxation and fight against Money Laundering: Crypto Currencies, Digitalisation and the European Semester
Dr. Achim Pross	Thursday, 21 June 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	Organisation for Economic Co-operation and Development	Head of the International Co-operation and Tax Administration division	France	Lessons learnt from the Paradise Papers
Juliette Garside	Thursday, 21 June 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	The Guardian	Financial Correspondent Reporter on Panama Papers for ICIJ	United Kingdom	Lessons learnt from the Paradise Papers
Lucía Rossel Flores	Thursday, 21 June 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	“Combating Fiscal Fraud and Empowering Regulators (COFFERS) Project	Researcher	The Netherlands	Lessons learnt from the Paradise Papers
Irene Yates	Thursday, 21 June 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	McDonald’s	Vice-President, Corporate Tax	United States	Lessons learnt from the Paradise Papers
Patricia Johnson	Thursday, 21 June 2018 9.00 - 12.30 Public hearing	Nike Inc.	Vice-President and Chief Tax Officer	United States	Lessons learnt from the Paradise Papers
Věra Jourová	Monday, 25 June 2018 17.00 - 18.30 Committee meeting	European Commission (EC)	Commissioner responsible Justice, Consumers and Gender Equality	European Union	Exchange of views with Commissioner Jourova
Bo Elkjaer	Thursday, 28 June 2018 9.00 - 11.00 TAX3/TERR Joint public hearing	Danish Broadcasting Corporation	Investigative Reporter	Denmark	The use of tax frauds - including VAT carousel fraud - to finance terrorism
Elena Hach	Thursday, 28 June 2018 9.00 - 11.00 TAX3/TERR Joint public hearing	Romanian General Attorney Office in the Board of the FIAU (the National Office for Prevention and Control of Money Laundering)	Representative	Romania	The use of tax frauds - including VAT carousel fraud - to finance terrorism
Pedro Seixas Felicio	Thursday, 28 June 2018 9.00 - 11.00 TAX3/TERR Joint public hearing	European Union Agency for Law Enforcement (EUROPOL)	Head of Unit - Economic Operations and Property Crime	The Netherlands	The use of tax frauds - including VAT carousel fraud - to finance terrorism
Marius-Cristian Frunza	Thursday, 28 June 2018 9.00 - 11.00 TAX3/TERR Joint public hearing	Schwarzthal Kapital	Managing Partner	United Kingdom	The use of tax frauds - including VAT carousel fraud - to finance terrorism
Neven Mates