BETÄNKANDE om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten 2020, avsnitt III – kommissionen
8.3.2019 - (2019/2001(BUD))
Budgetutskottet
Föredragande: Monika Hohlmeier
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten 2020, avsnitt III – kommissionen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012[1] (nedan kallad budgetförordningen),
– med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[2],
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[3],
– med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel[4],
– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019[5] och de gemensamma uttalanden, bifogade till budgeten, som parlamentet, rådet och kommissionen enats om,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 70/1 av den 25 september 2015 ”Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling”, som trädde i kraft den 1 januari 2016, och kommissionens nyligen framlagda diskussionsunderlag ”Mot ett hållbart EU 2030”.
– med beaktande av rådets slutsatser av den ... 2019 om budgetriktlinjerna för 2020 (00000/2019),
– med beaktande av artikel 86a i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0172/2019), och av följande skäl:
A. Förhandlingarna om unionens budget för 2020 kommer att löpa parallellt med förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram och reformen av EU:s system för egna medel. 2019 är det sjunde året av den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020.
B. Rådet har de senaste åren flera gånger handlat på ett motsägelsefullt sätt genom att lägga fram nya politiska prioriteringar för EU, men visat sig ovilligt att anslå nya medel för att finansiera dem. Nya politiska prioriteringar och kommande utmaningar för EU bör finansieras med nya medel, och inte genom att minska anslagsbeloppet för befintliga program.
C. Mot slutet av den nuvarande budgetperioden kommer genomförandet av de fleråriga programmen att kräva tillräckliga ekonomiska resurser och därför måste man planera för nödvändiga betalningar 2020 för att förhindra ytterligare en betalningskris under de första åren av den fleråriga budgetramen för 2021–2027.
Budgeten 2020: bro till det framtida Europa – Investering i innovation, hållbar utveckling, skydd av medborgarna och säkerhet
1. Europaparlamentet understryker att 2020 års unionsbudget är bron till den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 och bör bidra till att skapa en gemensam, långsiktig vision för unionens framtida politiska prioriteringar och tillhandahålla europeiskt mervärde. Parlamentet förväntar sig att det vid tidpunkten för antagandet av budgeten för 2020 kommer att föra fullvärdiga förhandlingar om den fleråriga budgetramen med rådet, efter en politisk överenskommelse i Europeiska rådet. Parlamentet anser att en stark, ansvarsfull och framåtblickande budget för 2020 kommer att underlätta ett avtal och en övergång till nästa fleråriga budgetram. Parlamentet avser därför att till fullo utnyttja den befintliga flexibiliteten och andra bestämmelser i förordningen om den fleråriga budgetramen och budgetförordningen, i syfte att stärka centrala EU-program i 2020 års budget, med vederbörlig hänsyn till den resultatbaserade budgeteringsstrategin i EU:s budget.
2. Europaparlamentet anser därför att EU:s budget för nästa år bör fastställa tydliga politiska prioriteringar och göra det möjligt för unionen att skapa hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt och sysselsättning, ytterligare investera i innovation och forskningskapacitet för framtida lösningar, öka konkurrenskraften, säkerställa ett tryggt och fredligt Europa, stärka medborgarnas arbets- och levnadsvillkor, stärka ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, stärka unionen i dess kamp mot miljömässiga utmaningar och klimatförändringar i syfte att uppfylla dess skyldigheter enligt Parisavtalet, bidra till att fullt ut uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling och genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
3. Europaparlamentet påpekar att eftersom 2020 är det sista året av den nuvarande fleråriga budgetramen, måste genomförandet av EU-program, inklusive program som är föremål för delad förvaltning inom ramen för sammanhållningspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken, påskyndas ytterligare för att kompensera för tidigare förseningar och avslutas. Parlamentet förväntar sig att detta återspeglas i en betydande ökning av betalningsansökningar och förväntar sig därför att den årliga nivån för betalningsbemyndiganden för 2020 når en topp. Parlamentet betonar parlamentets åtagande att säkra de nödvändiga betalningarna under 2020 och förhindra ytterligare en betalningskris under de första åren av den fleråriga budgetramen 2021–2027, vilket har varit fallet under den nuvarande perioden. Parlamentet understryker behovet av att kontinuerligt förbättra kontroll- och korrigeringsmekanismerna för att säkerställa att EU-programmen genomförs på ett korrekt och snabbt sätt.
4. Europaparlamentet påpekar den betydelse som de decentraliserade byråerna spelar för att säkerställa genomförandet av EU:s lagstiftningsmässiga prioriteringar, och därigenom uppfylla EU: s politiska mål för till exempel konkurrenskraft, hållbar tillväxt, sysselsättning och hanteringen av de nuvarande migrations- och flyktingströmmarna. Parlamentet förväntar sig att förhandlingarna om budgeten för 2020 ska leda till en lämplig operativ och administrativ finansiering av EU:s byråer, så att de kan fullgöra sina ökande uppgifter och nå bästa möjliga resultat. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att 2018 var det sista året för genomförandet av personalminskningen på 5 % och det så kallade omplaceringsverktyget. Parlamentet förväntar sig att kommissionen och rådet avstår från ytterligare nedskärningar i byråernas resurser i budgeten för 2020.
Innovation och forskning för framtida lösningar: Främjande av hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt för att förutse förändringar och främja konkurrenskraft
5. Europaparlamentet understryker betydelsen av Europas anspråk på ledarskap inom central teknik på områden som rymden, hälso- och sjukvård, miljö, jordbruk, säkerhet och transport. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa att forsknings- och innovationsverksamheten fortsätter att tillhandahålla lösningar för Europas behov, utmaningar och konkurrenskraft och påminner i detta sammanhang om den viktiga roll som grundläggande forskning spelar. Parlamentet betonar att övergången från Horisont 2020 till Horisont Europa måste vara smidig för att säkerställa stabilitet för företag, forskningsanläggningar och den akademiska världen. Parlamentet är oroat över den omfattande underfinansieringen av Horisont 2020 under hela perioden, vilket har lett till att många utmärkta ansökningar inte beviljades. Parlamentet avser därför att i nästa års budget se till att det årliga anslaget till Horisont 2020 blir så stort som möjligt, och att de befintliga flexibilitetsbestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen och budgetförordningen till fullo utnyttjas. Parlamentet understryker även vikten av att fördjupa synergier med de europeiska struktur- och investeringsfonderna.
6. Europaparlamentet betonar möjligheterna för ekonomisk tillväxt till följd av Europas tekniska omvandling, och anser att EU-budgeten på lämpligt sätt bör bidra till att stödja digitaliseringen av den europeiska industrin och främjandet av digitala färdigheter och digitalt företagande. Parlamentet understryker vikten av ytterligare investeringar i digital kapacitet, såsom EU:s högpresterande datorsystem, artificiell intelligens och cybersäkerhet. Parlamentet betonar att programmet för ett digitalt Europa förväntas säkerställa en betydligt större tilldelning i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och avser därför att öka anslagen till detta område i nästa års budget.
7. Europaparlamentet betonar att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) har varit framgångsrik när det gäller att åstadkomma ytterligare investeringar i EU i syfte att nå ett investeringsmål på minst 500 miljarder EUR fram till 2020, efter förlängningen av dess löptid. Parlamentet betonade emellertid Europeiska revisionsrättens rekommendationer att ytterligare förbättra dess genomförande med avseende på de utvalda projektens additionalitet. Parlamentet påminner om att Efsis garantifond delvis finansierades genom omfördelningar från Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, och bekräftar på nytt sin sedan länge intagna ståndpunkt att nya initiativ till fullo måste finansieras med nya medel.
8. Europaparlamentet är helt övertygat om att en förutsättning för en hållbar utveckling i unionen är att skapa större rättvisa och lika möjligheter inom den europeiska sociala marknadsekonomin. Parlamentet avser att säkerställa tillräcklig finansiering för program såsom Cosme och framtida och ny teknik (FET) som i hög grad bidrar till framgång för nyetablerade företag och små och medelstora företag, som utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och är viktiga drivkrafter för ekonomisk tillväxt, jobbskapande, innovation och social integration. Parlamentet betonar den höga genomförandenivån för dessa program, och påpekar att de har kapacitet att utnyttja ytterligare finansiering.
Säkerhet, trygghet och fred för Europas medborgare
9. Europaparlamentet anser att skyddet av EU:s yttre gränser och inre säkerhet, med stöd av en förstärkt europeisk gräns- och kustbevakning och Europol, ett EU utan inre gränser, ett väl fungerande Schengenområde och fri rörlighet inom EU, är direkt sammankopplat och ömsesidigt fördelaktigt. Parlamentet betonar samtidigt vikten av kraftfulla EU-investeringar på området för inre säkerhet, bland annat i syfte att stärka EU:s brottsbekämpande och rättsliga insatser mot gränsöverskridande brottshot och främja informationsutbyte med stärkt stöd till Eurojust och Europeiska åklagarmyndigheten. Parlamentet anser att det är en skyldighet att säkerställa tillräcklig finansiering, bemanning och utbildning av personal för alla byråer som är verksamma på områdena säkerhet, rättsliga frågor och gränskontroller eftersom den nuvarande finansieringsnivån är otillräcklig med tanke på den avsevärda ökningen av deras ansvar, vikten av samarbete mellan dem, behovet av tekniska innovationer och anpassning samt deras viktiga roll för att stärka samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna.
10. Europaparlamentet betonar samtidigt EU:s humanitära ansvar för migrationspolitiken och erkänner den nyckelroll som Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter har när det gäller att utveckla och genomföra gemensamma asylmetoder i medlemsstaterna. Parlamentet anser att det är en skyldighet att säkerställa tillräcklig finansiering, bemanning och utbildning av personal för alla byråer som är verksamma på områdena migration, asylfrågor och mänskliga rättigheter, med tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser så att de på ett korrekt sätt kan fullgöra sin roll.
11. Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas åtagande att förnya EU:s försvarsagenda och deras villighet avseende ytterligare europeiskt försvarssamarbete. Parlamentet betonar vikten av att inleda det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet (EDIDP) som ett första steg av den europeiska försvarsfonden. Parlamentet begär en ytterligare ökning av unionens försvarsbudget, som uteslutande ska finansieras med nya anslag, i syfte att förbättra den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft och innovation.
12. Europaparlamentet stöder med eftertryck stärkta EU-insatser för att hantera växande säkerhetshot, såsom radikalisering och våldsam extremism inom Europa och i grannländerna, samt en bättre samordning av sådana program på EU-nivå.
13. Europaparlamentet betonar att it-säkerhet är avgörande för unionens välstånd och säkerhet, liksom för medborgarnas integritet, att it-angrepp, it-brottslighet och manipulationer hotar öppna samhällen, och att ekonomiskt spionage utgör ett hinder för en fungerande digital inre marknad och äventyrar de europeiska företagens konkurrenskraft. Parlamentet efterlyser tillräckliga ekonomiska resurser för att alla relevanta byråer ska få tillräckliga medel för sina operativa och administrativa uppgifter, för att bidra till säkra nät- och informationssystem, bygga upp en stark cyberresiliens och bekämpa it-brottslighet. Parlamentet stöder i detta sammanhang det strategiska samarbetet mellan EU:s byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) och Europol.
14. Europaparlamentet påminner om att fred och stabilitet är grundläggande värden som får stöd ur Europeiska unionens budget och framhåller i detta sammanhang det viktiga bidrag som unionen har gett till fred och försoning i Irland, särskilt genom sitt stöd till långfredagsavtalet och finansieringen av Peace- och Interreg-programmen. Parlamentet understryker vikten av att bibehålla finansieringen för dessa program efter Brexit.
15. Europaparlamentet anser, med hänvisning till sin resolution av den 25 oktober 2018 om Cambridge Analyticas utnyttjande av Facebooks användaruppgifter och dess inverkan på uppgiftsskyddet[6], att kampen mot desinformation, särskilt spårning och avslöjande av desinformation och alla andra typer av utländsk inblandning, är en prioritering för att säkerställa rättvisa och demokratiska val, särskilt under året för valet till Europaparlamentet. Parlamentet begär ytterligare ekonomiska resurser för att stärka den systematiska användningen av verktyg för strategisk kommunikation för att möjliggöra starka och samordnade EU-åtgärder. Parlamentet stöder de riktlinjer som kommissionen har fastställt för hur befintliga EU-bestämmelser bör användas för att hantera användningen av personuppgifter för att rikta sig till medborgarna på sociala medier under valperioder och garantera en rättvis valprocess.
16. Europaparlamentet är bekymrat över att inte tillräckligt många europeiska medborgare har intrycket av att Europeiska unionen arbetar för dem och ger dem betydande fördelar. Parlamentet kräver att kommissionen får tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna investera i instrument, såsom parlamentets senaste initiativ ”Det här gör EU för mig” och ”Citizens' App”, för att informera medborgarna om unionens arbete och lyfta fram de insatser som görs för att främja fred, demokrati, rättsstatsprincipen och yttrandefrihet. Parlamentet anser att sådana instrument bör få bättre spridning på nationell nivå.
17. Europaparlamentet påminner om att den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken utgör hörnstenarna i den europeiska integrationen, som syftar till att garantera en säker och högkvalitativ livsmedelsförsörjning för de europeiska medborgarna, en väl fungerande inre marknad för jordbruksprodukter, landsbygdens hållbarhet under många år och en hållbar förvaltning av naturresurserna. Parlamentet påminner om att denna politik bidrar till EU:s bärkraft och stabilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja producenterna i hela Europa så att de klarar av oväntade fluktuationer på marknaden och kan säkra en livsmedelsförsörjning av hög kvalitet. Parlamentet begär att särskild uppmärksamhet ska ägnas småskaligt jordbruk och småskaligt fiske.
Stärkande av solidariteten och den ömsesidiga förståelsen
18. Europaparlamentet begär ytterligare ekonomiska resurser för att möta den framtida efterfrågan på Erasmus+, som är det huvudsakliga programmet för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott i Europa, samtidigt som hänsyn tas till dess externa dimension. Parlamentet understryker att tillräckliga resurser behövs för att ”demokratisera” programmet, så att dess finansiering blir tillgänglig för människor från alla bakgrunder och så att man går i riktning mot en europeisk ram för kvalitet och ändamålsenliga lärlingsutbildningar som ett sätt att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet påminner om att parlamentet begärde att finansieringsramen för detta program skulle tredubblas i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet begär att samarbetet mellan utbildning, lärlingsutbildning, kultur och forskning stärks.
19. Europaparlamentet påminner om att det vid en tidpunkt då det europeiska projektet ifrågasätts är mycket viktigt att förnya ett starkt engagemang för Europa genom kultur, kunskap, skapande och innovation. Parlamentet anser därför att programmen Kreativa Europa och Media bör stödjas på lämplig nivå.
20. Europaparlamentet betonar att kampen mot ungdomsarbetslösheten kräver betydande ytterligare ekonomiska ansträngningar för att skapa möjligheter till utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning. Parlamentet understryker i detta sammanhang den positiva effekten av sysselsättningsinitiativet för ungdomar, som i slutet av 2017 hade gett stöd till omkring 1,7 miljoner ungdomar. Parlamentet gläder sig över att resultatet av förhandlingarna om budgeten för 2019, till följd av bestämda krav från parlamentet, ledde till att ungdomssysselsättningsinitiativet fick ett anslag på totalt 350 miljoner EUR för 2019. Parlamentet förväntar sig att budgeten för 2020 visar en hög ambitionsnivå för detta program för att säkerställa en smidig övergång till programmet Europeiska socialfonden+ (ESF+) i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet understryker behovet av att påskynda genomförandet av detta program och ytterligare förbättra dess effektivitet, för att säkerställa att det ger ett större europeiskt mervärde till den nationella sysselsättningspolitiken.
21. Europaparlamentet upprepar att social sammanhållning i Europa måste bidra till hållbara lösningar i kampen mot fattigdom, social utestängning och diskriminering och till bättre integrering av personer med funktionsnedsättning samt till långsiktiga strukturella demografiska förändringar. Parlamentet betonar behovet av ekonomiska resurser till relevanta EU-program som bidrar till att förse en åldrande befolkning i Europa med lämpligt stöd i form av tillgång till rörlighet, hälso- och sjukvård och offentliga tjänster.
22. Europaparlamentet påminner om behovet av solidaritet och ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna när det gäller migration och asylsökande och uppmanar medlemsstaterna att använda medel från asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) på ett bra sätt genom nationella program. Parlamentet efterlyser tillräcklig finansiering för denna fond för 2020 i syfte att stödja mottagandet av asylsökande i medlemsstaterna, effektiva återvändandestrategier, vidarebosättningsprogram, politik för laglig migration och främjande av en effektiv integrering av tredjelandsmedborgare. Parlamentet anser att städernas och kommunernas stöd i det europeiska asylsystemet bör stärkas.
23. Europaparlamentet påminner om att den långsiktiga lösningen på det nuvarande migrationsfenomenet kan nås genom en politisk, ekonomisk, social och miljömässig utveckling i de länder i vilka migrationsströmmarna har sitt ursprung. Parlamentet kräver att det europeiska grannskapsinstrumentet och finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete ska förses med tillräckliga ekonomiska medel för att stödja denna prioritering och främja vidareutvecklingen av hållbara och ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med t.ex. afrikanska länder. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang på nytt behovet av att förse internationella organisationer, inbegripet FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA), FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Internationella organisationen för migration (IOM), med tillräckligt och kontinuerligt ekonomiskt stöd. Parlamentet kräver ökat ekonomiskt och organisatoriskt stöd till program som bidrar till utbyten mellan EU och partnerländer inom områden som yrkesutbildning, bildande av nya företag, stöd till små och medelstora företag, hälso- och sjukvård och utbildning samt till politik med anknytning till rent vatten, behandling av avloppsvatten och bortskaffande av avfall.
24. Europaparlamentet anser att könsrelaterad diskriminering är oacceptabelt och oförenligt med EU:s värderingar. Parlamentet påpekar att antalet beviljade ansökningar till Daphne-programmet och andra medel som syftar till att bekämpa våld mot kvinnor och flickor är alarmerande lågt, och avser att säkra ökad finansiering till programmet. Parlamentet anser dessutom att jämställdhetsintegrering är en effektiv strategi för att uppnå jämställdhet och bekämpa diskriminering och begär att jämställdhetsperspektivet ska integreras i EU:s alla relevanta politikområden och utgiftsprogram. Parlamentet förväntar sig att kommissionen så snart som möjligt lägger fram en ram för jämställdhetsintegrering i unionens budget.
25. Europaparlamentet upprepar vikten av att man inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken stärker förbindelserna med grannländerna och stöder fredsprocesser samt främjar ekonomisk och social tillväxt och hållbart gränsöverskridande samarbete. Parlamentet påpekar att starka förbindelser mellan EU och västra Balkan är avgörande för stabiliseringen av området och dess föranslutningsprocess. Parlamentet påminner om att finansieringen från unionens budget måste skräddarsys för att stärka ländernas förmåga att fortsätta de nödvändiga rättsliga, politiska, sociala och ekonomiska reformerna, särskilt genom att förbättra den offentliga förvaltningens funktion och stödja de demokratiska institutionernas stabilitet och motståndskraft liksom genomförandet av rättsstatsprincipen.
Hantering av miljöutmaningar och klimatförändringar
26. Europaparlamentet betonar att budgeten för 2020 väsentligt måste bidra till att hantera miljöutmaningar och klimatförändringar för att åtgärda den befintliga eftersläpningen och uppfylla EU:s åtaganden. Parlamentet påminner om unionens åtagande att bli en föregångare när det gäller övergången till en cirkulär och klimatneutral ekonomi, men beklagar att unionen inte når sina klimatmål, särskilt målet att 20 % av unionens utgifter 2014–2020 ska vara klimatrelaterade. Parlamentet anser därför att det behövs en betydande ökning av de klimatrelaterade utgifterna för att man ska kunna göra framsteg med att uppnå målen för unionens klimatpolitik och Parisavtalet. Parlamentet anser att integrering av klimatåtgärder inom alla unionspolitikområden ytterligare bör främjas och optimeras och att klimat- och hållbarhetssäkring bör införas vid behov. Parlamentet begär ökade ekonomiska resurser för alla relevanta unionsprogram för att stödja projekt med europeiskt mervärde som bidrar till en övergång till ren energi, resurseffektivitet, främjande av en hållbar grön och blå ekonomi och naturskydd, med fokus på biologisk mångfald, livsmiljöer och utrotningshotade arter.
27. Europaparlamentet betonar att EU bör se till att ratificeringen och genomförandet av Parisavtalet blir ett villkor för ingåendet av framtida handelsavtal, i syfte att säkra en konsekvent och effektiv strategi för att hantera klimatförändringarna. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sin resolution av den 3 juli 2018 om klimatdiplomati[7] och sin uppmaning till kommissionen att göra en övergripande bedömning av samstämmigheten mellan befintliga frihandelsavtal och åtagandena enligt Parisavtalet. Parlamentet anser att kommissionen, om dessa åtaganden inte uppfylls av en EU‑partner, skulle kunna införa ett tillfälligt upphävande av EU:s åtaganden om avreglering av handeln gentemot dessa partner.
Kvarstående frågor för förfarandet för 2020
28. Europaparlamentet förväntar sig att Förenade kungarikets utträde ur unionen i mars 2019 inte kommer att få en direkt effekt för budgeten för 2020 eftersom Förenade kungariket kommer att bidra till och delta i genomförandet av budgeten. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att bedöma och förbereda sig för alla tänkbara scenarier för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av unionens budget, och att anta en beredskapsplan, fastställa tydliga åtaganden och utforma mekanismer samt skydda EU:s budget i händelse av att Förenade kungariket inte bidrar till, eller deltar i, genomförandet av 2020 års EU-budget.
29. Europaparlamentet påminner om att kommissionen, efter parlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande om förstärkningen av rubrik 1a genom en ändringsbudget som offentliggjordes i de gemensamma slutsatserna om 2019 års budget, kommer att lägga fram en ändringsbudget för att höja anslagsnivån för Erasmus + och Horisont 2020 så snart den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för 2020 har slutförts under våren 2019 så att rådet och parlamentet snabbt ska kunna behandla den.
30. Europaparlamentet betonar att artikel 15.3 i budgetförordningen tillåter att belopp som dragits tillbaka till följd av att berörda forskningsprojekt helt eller delvis inte genomförts kan göras tillgängliga på nytt till förmån för forskningsprogram inom ramen för det årliga budgetförfarandet, och att det inte finns några ytterligare villkor för dess genomförande. Parlamentet uppmanar kommissionen att specifikt rapportera om vilka belopp som dragits tillbaka från forskningsprogram och att tillhandahålla all relevant information avseende denna artikel. Parlamentet uppmanar rådets ordförandeskap att klargöra huruvida alla medlemsstater nu till fullo förstår denna artikel. Parlamentet begär att denna bestämmelse och motsvarande förfarande under alla omständigheter ska tillämpas inom ramen för budgetförfarandet för 2020, vilket redan ska inledas med att det tas med i budgetförslaget.
31. Europaparlamentet anser att parlamentet, som den gren av budgetmyndigheten som väljs direkt av medborgarna, bör fullgöra sin politiska roll och lägga fram förslag till pilotprojekt och förberedande åtgärder som uttrycker dess politiska vision för framtiden. Parlamentet åtar sig i detta sammanhang att föreslå ett paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder som utformas i nära samarbete med samtliga parlamentsutskott för att hitta rätt balans mellan den politiska viljan och den tekniska genomförbarheten, enligt kommissionens bedömning.
°
° °
32. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.
- [1] EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
- [2] EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
- [3] EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
- [4] EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.
- [5] EUT L ...
- [6] Antagna texter P8_TA(2018)0433.
- [7] Antagna texter P8_TA(2018)0280.
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Antagande |
7.3.2019 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
24 7 2 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jonathan Arnott, Jean Arthuis, Richard Ashworth, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, André Elissen, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, John Howarth, Bernd Kölmel, Vladimír Maňka, Răzvan Popa, Jordi Solé, Patricija Šulin, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Daniele Viotti, Stanisław Żółtek |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Karine Gloanec Maurin, Verónica Lope Fontagné, Andrey Novakov, Stanisław Ożóg, Pavel Poc, Nils Torvalds, Marie-Pierre Vieu |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Lynn Boylan, Christophe Hansen, Barbara Kudrycka, Fernando Ruas, Tom Vandenkendelaere |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
24 |
+ |
|
ALDE |
Jean Arthuis, Gérard Deprez, Nils Torvalds |
|
PPE |
Richard Ashworth, José Manuel Fernandes, Ingeborg Gräßle, Christophe Hansen, Monika Hohlmeier, Barbara Kudrycka, Verónica Lope Fontagné, Andrey Novakov, Fernando Ruas, Patricija Šulin, Tom Vandenkendelaere |
|
S&D |
Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Karine Gloanec Maurin, John Howarth, Vladimír Maňka, Pavel Poc, Răzvan Popa, Manuel dos Santos, Isabelle Thomas, Daniele Viotti |
|
7 |
- |
|
ECR |
Bernd Kölmel, Stanisław Ożóg |
|
EFDD |
Jonathan Arnott |
|
ENF |
André Elissen, Stanisław Żółtek |
|
GUE/NGL |
Lynn Boylan, Marie-Pierre Vieu |
|
2 |
0 |
|
VERTS/ALE |
Jordi Solé, Indrek Tarand |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster