Betänkande - A8-0194/2019Betänkande
A8-0194/2019

BETÄNKANDE om utnämning av Viorel Ştefan till ledamot av revisionsrätten

10.4.2019 - (C8–0049/2019 – 2019/0802(NLE))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Indrek Tarand

Förfarande : 2019/0802(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A8-0194/2019
Ingivna texter :
A8-0194/2019
Debatter :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om utnämning av Viorel Ştefan till ledamot av revisionsrätten

(C8–0049/2019 – 2019/0802(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0049/2019),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0194/2019), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de krav som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 8 april 2019 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med den kandidat som rådet föreslagit till befattningen som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet avstyrker rådets förslag till utnämning av Viorel Ștefan till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

BILAGA 1: MERITFÖRTECKNING för Viorel Ștefan

Studier och specialiseringar

  2002: fil.dr i ekonomi, Galatis universitet ”Lower Danube”

  1980: examen i ekonomisk vetenskap, Iasis universitet ”AI. I. Cuza”

Yrkesverksamhet

  Sedan februari 2018: vice premiärminister

  Juni 2017–januari 2018: ledamot i deputeradekammaren, ordförande och ledamot i budget-, finans- och bankutskottet

  Januari 2017–juni 2017: finansminister

  Sedan 2016: ledamot i deputeradekammaren

  2012–2016: ledamot i deputeradekammaren

  2008–2016: ledamot i deputeradekammaren

  1996-2008: Senator

  1996–2002: ordförande i flodnavigeringsföretaget NAVROM SA i Galati

  1991–1996: verkställande direktör, flodnavigeringsföretaget NAVROM SA i Galati

  1987–1991: enhetschef, rumänska flodnavigeringsföretaget NAVROM SA i Galati

  1980–1987: ekonom, rumänska flodnavigeringsföretaget NAVROM SA i Galati

Verksamhet, uppdrag i ett politiskt parti

Medlem i socialdemokratiska partiet sedan 1993

  1996–2015: vice ordförande, socialdemokratiska partiets organisation i Galati

  2015–2018: vice ordförande i socialdemokratiska partiet

Verksamhet, uppdrag i fackförening, arbetsgivarorganisation osv.

  1992–1998: ordförande i arbetsgivarorganisationen för sjötransportnäringen

Tidigare parlamentarisk verksamhet och uppdrag

  Juli 2017–januari 2018: ordförande i budget-, finans- och bankutskottet, deputeradekammaren

  Januari 2017–juni 2017: finansminister

  2016–januari 2017: ordförande i budget-, finans- och bankutskottet, deputeradekammaren

Lagstiftningsinitiativ: 1

Inlägg i kammaren:

Anföranden: 3 (under två sessioner)

  2012–2016

Ledamot i deputeradekammaren, ordförande i budget, finans- och bankutskottet.

Ledamot i deputeradekammarens och senatens gemensamma särskilda utskott för godkännande av lagförslaget om vissa åtgärder i samband med utvinning av guld- och silvermalm i Rosia Montana-området samt stimulering och underlättande av utvecklingen av gruvverksamhet i Rumänien.

Ordförande i den parlamentariska vänskapsgruppen med Ryska federationen.

Sekreterare i den parlamentariska vänskapsgruppen med Förbundsrepubliken Brasilien.

Lagstiftningsinitiativ: 42, varav 11 utfärdade lagar.

Inlägg i kammaren:

Anföranden: 110 (under 51 sessioner)

Initierade förslag till beslut: 1

Motioner: 2

  2008–2012

Ledamot i deputeradekammaren, ordförande i budget, finans- och bankutskottet.

Ledamot i det gemensamma särskilda utskottet för analys av krisen inom rättsväsendet.

Ordförande i den parlamentariska vänskapsgruppen med Japan.

Medlem i den parlamentariska vänskapsgruppen med Republiken Grekland.

Medlem i den parlamentariska vänskapsgruppen med Staten Israel.

Lagstiftningsinitiativ: 14, varav två utfärdade lagar.

Inlägg i kammaren:

Anföranden: 50 (35 sessioner)

Frågor och interpellationer: 10

Motioner: 10

  2004–2008

Senator, vice ordförande, budget-, finans-, bank- och kapitalmarknadsutskottet.

Ledamot i deputeradekammarens och senatens gemensamma särskilda ständiga utskott för revisionsrättens kontroll av budgetgenomförandet 2003.

Medlem i den parlamentariska vänskapsgruppen med Republiken Armenien.

Medlem i den parlamentariska vänskapsgruppen med Island.

Medlem i den parlamentariska vänskapsgruppen med Republiken Grekland.

Lagstiftningsinitiativ: 16, varav 3 utfärdade lagar.

Inlägg i kammaren:

Anföranden: 287 (156 sessioner)

Politiska uttalanden: 1

Motioner: 13

  2000–2004

Senator, ordförande, budget-, finans-, bank- och kapitalmarknadsutskottet.

Medlem i den parlamentariska vänskapsgruppen med Syriska arabiska republiken.

Medlem i den parlamentariska vänskapsgruppen med Republiken Grekland.

Medlem i den parlamentariska vänskapsgruppen med Staten Israel.

Lagstiftningsinitiativ: Fyra, varav 1 utfärdad lag.

Inlägg i kammaren:

Anföranden: 276 (94 sessioner)

Ledamot i åtta medlingskommittéer

  1996–2000

Senator, ledamot i budget-, finans-, bank- och kapitalmarknadsutskottet.

Ledamot i deputeradekammarens och senatens gemensamma kommitté för revisionsrättens budgetkontroll.

Medlem i den parlamentariska vänskapsgruppen med Republiken Frankrike.

Medlem i den parlamentariska vänskapsgruppen med Republiken Österrike.

Verksamhet, uppdrag i andra nationella organisationer

-  1995–2001: ordförande. Sammanslutningen av rumänska redare och hamnoperatörer för inlandssjötransport (AAOPFR).

Ordnar, dekorationer

Riddare av den nationella förtjänstorden

BILAGA 2: Viorel Ștefans SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Yrkeserfarenhet

1.  Skulle du kunna redogöra för din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, både inom budgetplanering, budgetgenomförande eller budgetförvaltning och budgetkontroll eller revision?

Min yrkeserfarenhet inom området offentliga finanser, inklusive budgetplanering, budgetgenomförande och budgetförvaltning, budgetkontroll och revision, har förvärvats under 22 år i det rumänska parlamentet, som finansminister 2017 och som vice premiärminister i den rumänska regeringen från 2018.

I parlamentet tjänstgjorde jag kontinuerligt i två särskilda utskott i båda kamrarna: tolv år i senatens budget-, finans-, bank- och kapitalmarknadsutskott och tio år i deputeradekammarens budget-, finans- och bankutskott.

Under denna tid tjänstgjorde jag i tio år som utskottsordförande och sex år som vice ordförande.

Som utskottets ordförande hade jag till uppgift att hantera parlamentariska förfaranden för antagande av stats- och socialförsäkringsbudgetar samt budgetarna för de två kamrarna och för de institutioner och offentliga myndigheter som är ansvariga inför parlamentet eller som arbetar tillsammans med det, inklusive den rumänska revisionsrätten.

Under varje budgetår ansvarade jag för att samordna den parlamentariska kontrollen av utanordnares förvaltning av medel, vilket omfattade särskilda förfaranden, såsom utfrågningar, analyser eller enkäter. Vid slutet av varje år var det min uppgift att utvärdera och diskutera särskilda rapporter om budgetgenomförandet och lägga fram dem för de båda kamrarna.

Budgetgenomförandet bedömdes och expertutlåtanden antogs under en löpande institutionell dialog med företrädarna för den rumänska revisionsrätten, på grundval av rapporter, slutsatser och yttranden från revisionsgrupper. Mitt samarbete med denna institution gav mig insyn i principerna och mekanismerna för sund revision, och framför allt dess betydelse för att säkerställa en korrekt förvaltning av offentliga medel.

Tjugotvå år av direkt och kontinuerligt engagemang i dessa specialiserade parlamentsutskotts arbete har hjälpt mig att förstå och aktivt delta i utformningen och genomförandet av offentlig politik på nationell nivå på ett antal ekonomiska och finansiella områden, däribland beskattning, finansmarknaderna (bankverksamhet, värdepapper, försäkringar, privata pensioner), penningpolitik och offentlig upplåning eller investeringspolitik.

Min utnämning till finansminister var inte bara en verklig utmaning för mig ur karriärsynpunkt, utan också en möjlighet att visa min förmåga att förvalta de offentliga finanserna. Medan jag tidigare huvudsakligen hade varit engagerad i lagstiftnings- och kontrollverksamhet, gav mig det nya uppdraget möjlighet att använda mina kunskaper i praktiken och få en djupare insikt i de offentliga finanserna från den verkställande maktens synpunkt. På detta sätt fick jag en gedigen erfarenhet av utformningen av skattepolitisk och budgetpolitisk strategi, budgetplanering, förvaltning av statliga inkomster, statskassan och statsskulden, politik och lagstiftning på tullområdet, organisationen och genomförandet av internrevisioner i offentliga organ, samordningen av förbindelserna med internationella finansinstitut, främjande och genomförande av offentliga upphandlingar, förvaltningen av statliga stödordningar, centraliserad offentlig lagerstyrning och förbättrad förvaltning av offentliga investeringar, för att bara nämna några exempel.

Min erfarenhet från finansministeriet, tillsammans med mitt parlamentariska arbete, förberedde mig för uppgiften som vice premiärminister.

Mina nya ansvarsområden består i huvudsak av att samordna den ekonomiska politiken och ekonomiska strategier och harmonisera och optimera det interinstitutionella samarbetet, med fokus på förenklade styrformer, minskade administrativa kostnader, slut på dubbelarbete, omstrukturering av system och påskyndande av datoriseringen och digitaliseringen av offentliga tjänster.

Självklart kan detta endast uppnås genom en fortlöpande kontroll av utanordnarnas budgetförvaltning.

2.  Vilka har varit de mest betydande resultaten i ditt yrkesliv?

Min karriär kan delas upp i två på varandra följande skeden. Båda har hjälpt mig att förstå mekanismerna bakom den mikroekonomiska och den makroekonomiska utvecklingen.

Efter examen ägnade jag mig åt en karriär i näringslivet, där jag successivt erhöll alla erforderliga kunskaper. Jag började som praktikant och arbetade mig upp till toppen som generaldirektör, chef, verkställande direktör och styrelseordförande.

Allt detta skedde under en svår period av övergång till marknadsekonomi i Rumänien, vilket ställde krav på genomgripande omstruktureringar, införande av moderna förvaltningsmetoder, anpassning till de nya avreglerade marknaderna och omstrukturering av interna, regionala och internationella handelsflöden.

Jag anser att den första framgången i min karriär var omstruktureringen och privatiseringen av det stelbenta, underpresterande statliga företaget som jag hade arbetat för, vilket anges ovan, och att förvandla det till ett privat börsnoterat företag med enastående ekonomiska resultat, som fortfarande erbjuder tusentals arbetstillfällen i Rumänien i dag.

Den erfarenhet jag fick under denna period utgjorde grunden för min doktorsavhandling, som var den egentliga kulmen på detta skede i min karriär.

Det andra skedet inleddes för 22 år sedan, när jag bestämde mig för att verka i allmänhetens tjänst och blev ledamot av den rumänska senaten. Jag började då förvärva nya färdigheter som var nödvändiga för att jag skulle kunna ta itu med de makroekonomiska frågor som uppstod, och efter att ha återvänt till den rumänska senaten för en andra mandatperiod blev jag av mina senatskollegor enhälligt utsedd till ordförande för budget-, finans-, bank- och kapitalmarknadsutskottet. Jag betraktar det som en betydande bedrift i min parlamentariska karriär. Jag ägnade mig uteslutande åt detta verksamhetsområde, och mina yrkeskunskaper vann erkännande från alla politiska grupper och relevanta organ i det rumänska parlamentet och i allmänhetens ögon. Det är främst av detta skäl som jag med stöd från alla politiska grupper valdes att leda specialutskott under hela min parlamentariska karriär.

Min utnämning till finansminister var också en viktig milstolpe i min karriär.

Samtidigt kände jag stor tillfredsställelse över den utmärkta grupp experter som jag ansvarade för att samordna, så att en positiv och konstruktiv arbetsmiljö, respekt för sunda principer samt ömsesidig respekt och uppskattning för varje medlems kunskaper och färdigheter skulle säkerställas, tillsammans med erkännande av våra föregångares arbete och medvetenhet om behovet av konsekvens och kontinuitet i förvaltningen av finanspolitiska och budgetpolitiska strategier.

Bra och konstruktivt samarbete med andra institutioner inom detta område (rumänska centralbanken, finansinspektionen, konkurrensrådet, revisionsrätten, osv.) ledde också till viktiga resultat och är en återspegling av mina yrkeskunskaper.

Min utnämning till vice premiärminister har varit höjdpunkten i min karriär, och jag har för avsikt att visa mig värdig denna stora ära och fullgöra mina plikter i enlighet med principerna om rättvisa och professionalism fram till sista ämbetsdagen.

3.  Vad har du för yrkeserfarenheter från internationella mångkulturella och flerspråkiga organisationer eller institutioner baserade utanför ditt hemland?

Även om jag inte har haft någon avlönad tjänst i någon internationell institution eller organisation har jag under min politiska karriär fått internationell, mångkulturell och flerspråkig erfarenhet genom medlemskap i parlamentariska vänskapsgrupper med Japan (gruppordförande), Ryska federationen (gruppordförande), Förbundsrepubliken Brasilien (gruppsekreterare), Schweiziska edsförbundet, Staten Israel, Republiken Grekland, Island, Republiken Armenien, Arabrepubliken Syrien, Republiken Österrike och Republiken Frankrike.

Detta gav mig möjlighet att interagera med parlamentsledamöter från dessa länder. De parlamentariska vänskapsgrupperna bidrog till att främja bilateralt samarbete inom alla områden av gemensamt intresse, då deras verksamhetsområden är ytterst mångfasetterade, inklusive politisk och parlamentarisk dialog, samt bilaterala ekonomiska, kulturella och vetenskapliga förbindelser.

Som finansminister representerade jag Rumänien i styrelsen för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling och Europeiska investeringsbanken. Detta lärde mig hur man kan arbeta mer effektivt i en internationell, mångkulturell och flerspråkig miljö. I denna egenskap blev jag också ombedd att samordna en dialog mellan de rumänska myndigheterna och Internationella valutafondens och Världsbankens delegater.

4.  Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare ledningsuppdrag, om ett sådant förfarande är tillämpligt?

Något sådant förfarande har inte tillämpats.

5.  Vilka av dina tidigare yrkespositioner var ett resultat av en politisk utnämning?

Som jag antydde i mitt svar på den andra frågan kan min karriär delas upp i två separata skeden. I min karriärs första skede arbetade jag mig upp i näringslivet från nyanställd till styrelseordförande, utan att det kan hänföras till något politiskt inflytande. Det säger sig självt att befordringskriterierna i ett privat börsbolag är helt prestationsrelaterade.

Det andra skedet i min karriär har varit i parlamentet, vilket per definition involverar politiska aktörer som styrs av demokratiska principer. Jag hade politiskt stöd när jag inledde mitt arbete i parlamentet och när jag utnämndes till finansminister och vice premiärminister.

Jag skulle dock också vilja säga några ord om min utnämning till ordförande för parlamentets specialutskott.

Eftersom kandidaterna alltid framför allt väljs på grundval av professionella kriterier och särskilda färdigheter kunde jag vid varje tillfälle säkra stöd från alla politiska grupper, oavsett om de var i regeringsställning eller i opposition.

6.  Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

Under min karriär har jag kunnat delta aktivt i antagandet av många viktiga beslut som var avgörande för Rumäniens övergång till en fungerande marknadsekonomi, följt av dess anslutning till Nato och EU.

Jag skulle vilja nämna tre viktiga beslut som bidragit till att modernisera den rumänska revisionsrätten och anpassa dess konstitutionella och rättsliga profil till europeiska och internationella modeller och god praxis.

1)  Översynen av konstitutionen 2003 stärkte revisionsrättens oberoende och gav ytterligare garantier för dess stabilitet. En ny återvalsmekanism i plenum infördes, vilket eliminerade varje möjlighet till överdriven eller slumpmässig politisk inblandning. Dess uppgift omdefinierades, vilket skapade den konstitutionella grunden för inrättandet av specialdomstolar. Åklagarmyndigheten för ekonomisk brottslighet avvecklades och dess åklagare omplacerades till civilministeriet.

Som ordförande i senatens budget-, finans-, bank- och kapitalmarknadsutskott deltog jag aktivt i bedömningen, motiveringen, formuleringen och den slutliga utformningen av ändringsförslagen rörande denna del av konstitutionen.

2)  Under 2005, som vice ordförande i senatens budget-, finans-, bank- och kapitalmarknadsutskott, utarbetade jag ett betänkande för antagandet av lagen om inrättandet av revisionsmyndigheten, en självständig operativ enhet inom revisionsrätten med ansvar för revision av EU-finansiering i enlighet med allmänna principer för förvaltning och kontroll.

3)  Under 2008, som vice ordförande för senatens specialutskott, ansvarade jag för att samordna den mödosamma processen för att ändra och komplettera lagen om revisionsrättens organisation och funktionssätt. Tillsammans med revisionsrättens personal lyckades jag utarbeta ett betänkande och lägga fram det för senaten. Det var på denna grundval som lag nr 217/2008 antogs. De nya bestämmelserna bidrog på ett avgörande sätt till att göra revisionsrättens arbetsordning förenlig med EU:s bestämmelser, med utgångspunkt i principerna i 2007 års Mexikoförklaring om högre revisionsorgans oberoende. Nya regler om revisionsrättens och externa offentliga revisorers oavhängighet infördes. Institutionens ekonomiska oberoende stärktes. Rättens rapporteringsrättigheter och rapporteringsskyldigheter samt friheten att besluta om innehåll, offentliggörande och spridning fastställdes. Obegränsad tillgång till information säkerställdes. Efter antagandet av dessa bestämmelser fick den rumänska revisionsrätten en viktig funktion i reformen av den offentliga förvaltningen genom ökad ansvarsskyldighet för användningen och förvaltningen av offentliga medel, inklusive medel från EU eller från andra internationella finansinstitut.

Oberoende

7.  Enligt fördraget måste revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

Oavhängighet är en fundamental grundsats i extern offentlig revision och den viktigaste principen för högre revisionsorgan, såsom anges i Limadeklarationen, det globala referensdokumentet för offentlig revision som på ett verkningsfullt sätt garanterar dessa institutioners oavhängighet.

Den avgörande principen om oavhängighet slogs tydligt fast i Mexikoförklaringen och har ytterligare bekräftats i de senaste FN-resolutionerna.

I Limadeklarationen, som antogs redan 1977, anges utan tvetydighet att högre revisionsorgan endast kan utföra sina uppgifter på ett objektivt och effektivt sätt i den utsträckning som de är oavhängiga av den granskade enheten och fria från yttre påverkan.

Jag är också väl förtrogen med de bestämmelser i EU-fördraget där det tydligt krävs att ledamöter i revisionsrätten ska vara helt oavhängiga i sin ämbetsutövning i EU:s allmänna intresse, och där det klargörs att de varken ska begära eller ta emot instruktioner från några statliga eller andra enheter.

Om jag skulle utnämnas till ledamot av revisionsrätten, ett mycket viktigt uppdrag, skulle jag till fullo erkänna behovet av att strikt följa principen om oavhängighet och därmed vara helt oavhängig i utövandet av mina arbetsuppgifter, och se till att ingenting kan påverka min oavhängighet, ärlighet, opartiskhet, objektivitet och professionalism.

Jag kommer att på samma sätt respektera och följa revisionsrättens värderingar och arbetsordning, den uppförandekod som föreskrivs i internationella standarder för högre revisionsorgan, europeiska revisionsrätters etiska normer, revisionsrättens uppförandekod och alla andra tillämpliga bestämmelser.

Jag är fast övertygad om att en ledamot av revisionsrätten måste förbli oavhängig av alla slags intressen, tryck osv. från EU:s medlemsstater eller deras institutioner, politiska partier, intresseorganisationer eller privata företag och från alla andra offentliga eller privata enheter.

Jag skulle vilja tillägga att jag under hela min karriär, då jag haft ett antal viktiga uppdrag i Rumäniens parlament och regering i egenskap av ordförande i budget-, finans- och bankutskottet, finansminister och vice premiärminister, alltid har fäst stor vikt vid principen om oavhängighet och följt den noggrant vid utövandet av mina uppgifter.

8.  Har du eller dina närmaste släktingar (föräldrar, syskon, officiell partner och barn) något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter?

Varken jag själv eller någon av mina närmaste släktingar (föräldrar, syskon, officiell partner eller barn) ägnar sig åt näringsverksamhet, är bundna av några åtaganden eller har andelar i verksamhet som skulle kunna komma i konflikt med mina framtida uppgifter.

Mina aktieinnehav är minoritetsportföljer som inte ger mig något inflytande eller någon delaktighet i driften av företagen i fråga eller i deras affärer och transaktioner.

I enlighet med tillämplig rumänsk lagstiftning har jag sedan 2003 offentliggjort mina tillgångar och intressen på båda kamrarnas webbplatser, där de kan granskas av vem som helst när som helst.

9.  Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem?

Jag kommer att underrätta revisionsrättens ordförande om alla mina ekonomiska intressen och åtaganden och offentliggöra dem.

10.  Är du för närvarande inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Jag är inte inblandad i någon rättsprocess.

11.  Har du någon aktiv eller verkställande politisk roll? Om så är fallet, på vilken nivå? Har du haft någon politisk position under de senaste 18 månaderna? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Jag är medlem i det socialdemokratiska partiet och vice ordförande i det socialdemokratiska partiet i Galati.

Från oktober 2015 till mars 2018 var jag vice ordförande i det socialdemokratiska partiet på nationell nivå. Jag avgick den 10 mars 2018.

12.  Kommer du att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti om du blir utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Om jag utnämns till ledamot i revisionsrätten kommer jag att avgå från det rumänska parlamentet och från alla mina poster och funktioner i partiet.

13.  Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat?

Jag anser att alla ledamöter av revisionsrätten, oavsett vilken medlemsstat eller vilka personer som berörs av allvarliga fall av regelbrott, bedrägeri eller korruption, inte bara måste vara oavhängiga, utan också opartiska, och därmed behandla sådana fall lika strängt och vidta lämpliga åtgärder.

Som ledamot av revisionsrätten kommer jag att ta itu med sådana fall med fullständig opartiskhet och objektivitet, eftersom allvarliga fall av regelbrott, bedrägeri eller korruption, oavsett de inblandades ursprungsmedlemsstat, bör behandlas på samma sätt och lämpliga åtgärder bör vidtas på ett enhetligt och rättvist sätt.

I enlighet med revisionsrättens rutiner kommer jag omedelbart att underrätta dess ordförande och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning om jag ställs inför en sådan situation.

Jag anser att själva idén att behandla personer från min ursprungsmedlemsstat på ett annat sätt och använda subjektiva kriterier vid allvarliga fall av regelbrott, bedrägeri eller korruption är helt otillåtlig, med tanke på mitt ansvar som ledamot av revisionsrätten att skydda alla EU-medlemsstaters ekonomiska intressen till förmån för de europeiska skattebetalarna. Det kan därför inte bli fråga om att inta en partisk hållning i sådana fall.

Under hela min karriär har jag dessutom under alla omständigheter och i varje situation visat respekt för och rättat mig efter principer som oavhängighet, opartiskhet, objektivitet, ärlighet och professionalism.

Fullgörande av arbetsuppgifter

14.  Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning? Hur skulle revisionsrätten kunna bidra till att befästa denna kultur?

Det är allmänt accepterat att en sund ekonomisk förvaltning i varje institution eller offentlig enhet baseras på principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Medan principen om sparsamhet innebär att rätt resurser snabbt måste göras tillgängliga i lämpliga mängder och så kostnadseffektivt som möjligt, innebär effektivitet optimalt utnyttjande av givna resurser för att säkerställa bästa möjliga resultat. Med ändamålsenlighet avses den omfattning i vilken resultaten av en verksamhet motsvarar eller uppnår uppsatta mål.

Dessa tre principer utgör grunden för inte bara god förvaltning av offentliga medel, utan också bra ekonomisk styrning i näringslivet.

Med tanke på att en sund ekonomisk förvaltning bygger på dessa principer – sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, eller ”3E-principen” – är det uppenbart att offentliga institutioner måste fastställa sina mål, resultatindikatorer, kontrollsystem och interna revisionsförfaranden på lämpligt sätt för att säkerställa en stark efterlevnad och måluppfyllelse.

Endast institutioner som inför en sådan kultur, som omfattar en sund förvaltning av offentliga medel, är i intressenternas och skattebetalarnas ögon öppna och ansvarsfulla institutioner som på ett effektivt sätt kan förvalta offentliga medel och garantera goda styrelseformer, vilket gynnar medlemsstaternas medborgare.

Jag anser att revisionsrätten har en central uppgift, inte bara i att främja och stödja en kultur som präglas av sund ekonomisk förvaltning i praktiken, utan också i att bidra till att säkerställa dess långsiktiga hållbarhet i alla offentliga institutioner. De främsta metoderna för att uppnå detta är, å ena sidan, genom rekommendationer i de revisionsrapporter som utfärdas av revisionsrätten, vilka bidrar till att förbättra och effektivisera de mål som granskats av rätten och, å andra sidan, genom att övervaka genomförandet av dessa rekommendationer.

I förekommande fall bidrar revisionsrätten också väsentligt till att förenkla regelverksbestämmelser och administrativa förfaranden för att garantera en sund ekonomisk förvaltning, vilket även omfattar insatser för att reformera och förenkla de bestämmelser som gäller för den.

15.  Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (särskilt budgetkontrollutskottet), i syfte att stärka den offentliga kontrollen över allmänna utgifter och dess effektivitet?

Efter en lång karriär i det rumänska parlamentet, som sträcker sig över 22 år under vilka jag innehade ett antal viktiga poster, såsom ordförande i budget-, finans- och bankutskottet, är jag helt övertygad om att parlamentarisk kontroll av genomförandet av offentliga budgetar, vare sig på medlemsstats- eller EU-nivå, är av yttersta vikt eftersom den förser allmänheten med bevis för att medlen används på ett lagligt och effektivt sätt i överensstämmelse med fastställda mål.

Detta bidrar utan tvekan till att stärka den demokratiska dialogen och leder på lång sikt till ökad sammanhållning i EU.

Revisionsrätten lämnar ett viktigt bidrag, eftersom den ansvarar för att tillhandahålla trovärdig och väldokumenterad information om användningen av EU-medel. Denna information förmedlas genom årsrapporten, som huvudsakligen gäller frågor som rör resultatet av finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner samt särskilda rapporter som främst handlar om effektivitetsrevisioner.

Revisionsrättens ansvar sträcker sig emellertid längre än att enbart överföra rapporter till Europaparlamentet. Jag anser att ett nära internationellt samarbete, som bygger på principerna om lojalitet, ömsesidigt förtroende och respekt för varje institutions ansvar och befogenheter, fortfarande är av avgörande betydelse och att alla ansträngningar bör göras för att så snart som möjligt tillhandahålla relevant information till ledamöterna i Europaparlamentets budgetkontrollutskott.

Jag är helt övertygad om att revisionsrätten betraktar Europaparlamentets budgetkontrollutskott som sin viktigaste partner och som den part som i första hand berörs av resultatet av dess arbete. Den står därför i nära kontakt med utskottet för att ge ständigt stöd till dess ledamöter för budgetkontrolländamål.

Kontinuerlig och effektiv dialog för att göra revisionsrätten medveten om Europaparlamentsledamöters förväntningar och se till att den agerar därefter, samtidigt som principen om oberoende respekteras, skulle vara ett recept för framgång när det gäller konkreta sätt att förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och budgetkontrollutskottet.

Detta skulle gynna båda institutionerna och skulle på ett implicit sätt infria de europeiska skattebetalarnas förväntningar. Effektivare kommunikation och nya sätt att presentera resultaten och slutsatserna i rapporterna bör dessutom kvarstå som en prioritering för revisionsrätten, och garantera att den i tillräcklig grad infriar förväntningarna hos Europaparlamentet i allmänhet och budgetkontrollutskottet i synnerhet.

16.  Vilket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

Finansiell revision, regelefterlevnadsrevision och effektivitetsrevision utesluter inte varandra. De är tvärtom kompletterande verksamheter som ger en heltäckande bild som kan vara till stor hjälp när det gäller att fatta viktiga beslut. Jag är därför övertygad om att både finansiell revision och effektivitetsrevision är av särskilt värde för parlamentet och för allmänheten i stort.

Under nästan 22 år av parlamentarisk verksamhet har jag analyserat många rapporter från den rumänska revisionsrätten, vilket jag ansåg vara särskilt viktigt. Vid många tillfällen har jag också gått igenom rapporter som offentliggjorts av Europeiska revisionsrätten och andra högsta nationella revisionsorgan, för att få en så heltäckande bild som möjligt.

På detta sätt upptäckte jag med tiden att större vikt har fästs vid effektivitetsrevision, som ökar värdet av den traditionella finansiella revisionen. Denna trend återspeglar framför allt att revisionsrapporternas främsta mottagare, dvs. parlamentet och allmänheten, förväntar sig att viktiga frågor undersöks utan dröjsmål och rekommendationer utfärdas för att rätta till eventuella fel eller för att förbättra system och mekanismer som fortsatt presterar sämre.

Det står därför klart för mig att det inte räcker med att endast vara medveten om lagligheten och korrektheten hos genomförandet av EU-budgeten. Vi måste också se till att medlen har använts på ett ekonomiskt, effektivt och ändamålsenligt sätt på EU-nivå, vilket innebär att man förbättrar EU:s ekonomiska förvaltning.

En effektiv användning av EU-medel är viktig för alla EU-medborgare, vilket innebär att revisionsrätten har en viktig uppgift när det gäller att genomföra relevanta och noggrant utvalda effektivitetsrevisioner med hjälp av lämpliga riskbedömningsförfaranden som ger ett betydande mervärde.

17.  Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

Som ordförande för budget-, finans- och bankutskottet noterade jag med intresse hur högre revisionsorgan samarbetar internationellt med de nationella parlamenten, och var t.ex. särskilt intresserad av samarbete på EU-nivå i Europaparlamentet och revisionsrätten. Jag är fast övertygad om att den kumulativa effekten måste vara att öka medvetenheten om områden av gemensamt intresse och identifiera de mest effektiva kanalerna för samarbete mellan parlament och högre revisionsorgan.

Jag är medveten om att de högre revisionsorganen och revisionsrätten länge har samarbetat i ett gemensamt forum, kontaktkommittén för ordförandena för EU‑medlemsstaternas högre revisionsorgan och Europeiska revisionsrätten, vilket inbegriper årliga möten för att diskutera aktuella frågor som rör revision av EU-medel och skydd av gemenskapens intressen. Jag vet också att Europaparlamentet och särskilt budgetkontrollutskottet noggrant övervakar resultaten av detta samarbete, och jag är positiv till närmare förbindelser till förmån för den europeiska allmänheten.

Jag vet också att kontaktkommittén nyligen har inlett omfattande reformer för att upprätta närmare förbindelser som ett led i samarbetet på europeisk nivå, för att så snabbt som möjligt infria de parlamentariska förväntningarna. Jag vill också påpeka att det rumänska högre revisionsorganet, den rumänska revisionsrätten, framgångsrikt har deltagit i denna reform av kontaktkommittén och stöder Europeiska revisionsrättens granskningsuppdrag i Rumänien och identifierar nya sätt att intensifiera det interinstitutionella samarbetet, till exempel genom utbyte av erfarenheter inom extern revision och särskilt effektivitetsrevision.

Samarbetet mellan högre revisionsorgan och Europeiska revisionsrätten är starkt och visar sig vara ett effektivt sätt att förbättra samarbetet. Gemensamma riskanalyser kan användas för att identifiera högriskområden där nationell och europeisk revisionsverksamhet kan fokuseras, vilket resulterar i effektivare resursfördelning eftersom resultaten på nationell nivå kan extrapoleras på europeisk nivå.

Om jag utnämns till ledamot i revisionsrätten kommer jag att ge starkt stöd till stärkandet och utvecklingen av samarbetet mellan de högre revisionsorganen, revisionsrätten och Europaparlamentet, varvid det ska beaktas att revisionsrätten är den logiska kopplingen mellan nationella högre revisionsorgan och Europaparlamentet.

18.  Hur skulle du förbättra EU:s rapporteringsförfarande för att ge Europaparlamentet all nödvändig information om riktigheten i de EU-relaterade uppgifter som tillhandahålls av medlemsstaterna?

Jag anser att det är ett viktigt mål för revisionsrätten i dess rapporteringsförfarande att förse Europaparlamentet med all nödvändig information om riktigheten i uppgifter som tillhandahålls av medlemsstaterna.

Eftersom det också inbegriper uppgifter som tillhandahålls av medlemsstaternas myndigheter betraktar jag detta som ett fruktbart område för samarbete mellan de nationella högre revisionsorganen och revisionsrätten. Såvitt jag vet har gemensamt samarbete på kontaktkommitténivå redan ägt rum på detta område, genom att de högre revisionsorganen har kontrollerat fastställandet av statistiska uppgifter. En gemensam arbetsgrupp som omfattar nationella statistikinstitut har redan inrättats för att ge garantier om att eventuella korrigeringar i de slutliga revisionsrapporterna om genomförandet av budgeten återspeglas på ett korrekt sätt i den slutliga statistiken.

Under alla omständigheter ger jag mitt fulla stöd till strävan att säkerställa att uppgifter som tillhandahålls av medlemsstaterna är korrekta och återspeglar verkligheten, och jag åtar mig att aktivt hjälpa till i arbetet med att identifiera de nyckelåtgärder som krävs för att förbättra revisionsrättens rapporteringsförfarande.

Övriga frågor

19.  Kommer du att dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Jag nominerades till ledamot av revisionsrätten av den rumänska regeringen.

I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs det att rådet ska besluta efter att ha hört Europaparlamentet.

Vid ett negativt yttrande från Europaparlamentet ska rådet ansvara för att fatta ett lämpligt beslut utifrån samtliga relevanta omständigheter och de uppgifter det förfogar över.

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Partiell förnyelse av revisionsrättens ledamöter – Rumäniens kandidat

Referensnummer

06341/2019 – C8-0049/2019 – 2019/0802(NLE)

Framläggande för parlamentet / begäran om godkännande

14.2.2019

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

CONT

11.3.2019

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Indrek Tarand

1.3.2019

 

 

 

Antagande

8.4.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

8

12

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Wolf Klinz, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Indrek Tarand, Marco Valli, Derek Vaughan, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andrey Novakov

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Maria Grapini, Dan Nica, Emilian Pavel, Răzvan Popa, Paul Rübig, Lambert van Nistelrooij, Maria Gabriela Zoană

Ingivande

10.4.2019

Senaste uppdatering: 11 april 2019
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy