Förfarande : 2019/2028(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0017/2019

Ingivna texter :

A9-0017/2019

Debatter :

PV 22/10/2019 - 14
CRE 22/10/2019 - 14

Omröstningar :

PV 23/10/2019 - 11.2
CRE 23/10/2019 - 11.2
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2019)0038

<Date>{15/10/2019}15.10.2019</Date>
<NoDocSe>A9-0017/2019</NoDocSe> (<RefVer>Del 1</RefVer>)
PDF 451kWORD 218k

<TitreType>BETÄNKANDE</TitreType>

<Titre>om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020</Titre>

<DocRef>(11734/2019 – C9-0119/2019 – 2019/2028(BUD))</DocRef>

Del 1: Förslag till resolution


<Commission>{BUDG}Budgetutskottet</Commission>

Föredragande:  <Depute>Monika Hohlmeier (avsnitt III – kommissionen)</Depute>

 <Depute>Eider Gardiazabal Rubial (övriga avsnitt)</Depute>

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 YTTRANDE från fiskeriutskottet
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 SKRIVELSE från utskottet för internationell handel
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020

(11734/2019 – C9-0119/2019 – 2019/2028(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

 med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

 med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel[1],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012[2],

 med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[3],

 med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[4],

 med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten 2020, avsnitt III – kommissionen[5],

 med beaktande av sin resolution av den 28 mars 2019 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2020[6],

 med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 som kommissionen antog den 5 juli 2019 (COM(2019)0400) (nedan kallat budgetförslaget),

 med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 som rådet antog den 3 september 2019 och översände till Europaparlamentet den 13 september 2019 (11734/2019 – C9-0119/2019),

 med beaktande av artikel 2.1 c i Parisavtalet, som ratificerades av Europeiska unionen den 5 oktober 2016,

 med beaktande av revisionsrättens översiktliga analys EU:s åtgärder på området energi och klimatförändringar (2017),

 med beaktande av kommissionens meddelande En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (COM(2018)0773),

 med beaktande av artikel 94 i arbetsordningen,

 med beaktande av yttrandena från övriga berörda utskott,

 med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0017/2019).

Avsnitt III

Översikt

1. Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 14 mars 2019 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av 2020 års budget fastställde tydliga politiska prioriteringar för 2020 års budget som ska utgöra en bro till det framtida Europa och ge europeiskt mervärde. Parlamentet bekräftar sitt starka engagemang för dessa prioriteringar och lägger fram följande ståndpunkt för att säkerställa att det finns tillräckliga medel för deras genomförande.

2. Europaparlamentet upprepar sin åsikt att budgeten för 2020 bör bana väg för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och utgöra en stabil utgångspunkt för lanseringen av den nya generationen av unionens program och politik. Parlamentet påminner dessutom om att 2020 är det sista året för den nuvarande fleråriga budgetramen och därmed den sista möjligheten för unionen att komma närmare uppfyllandet av de politiska åtaganden som fastställts för denna period, bland annat att uppnå EU:s klimatmål och genomföra FN:s mål för hållbar utveckling samt förverkliga den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet betonar i detta sammanhang att unionens budget måste utvärdera och integrera de fullständiga effekterna av unionens jämställdhetspolitik (jämställdhetsbudgetering) och på så sätt främja jämställdhetsintegrering och lika möjligheter.

3. Europaparlamentet noterar rådets ståndpunkt om budgetförslaget som innebär en nedskärning på 1,51 miljarder EUR av åtagandebemyndigandena jämfört med kommissionens förslag. Parlamentet anser att rådets nedskärningar står i direkt strid med unionens prioriteringar, inte motiveras av absorptionsförmågan och är avsedda att annullera alla de specifika ökningar som parlamentet begärt och uppnått under tidigare budgetår. Parlamentet beslutar därför att generellt återinföra anslagen för alla budgetposter som rådet har minskat till nivån i budgetförslaget, både när det gäller driftsutgifter och administrativa utgifter, och att använda budgetförslaget som utgångspunkt för sin ståndpunkt.

4. Europaparlamentet är fast övertygat om att det är absolut nödvändigt att ta itu med klimatutmaningarna och att skydda miljön på ett sätt som ökar sysselsättningen, skapar nya arbetstillfällen, stärker konkurrenskraften, främjar hållbar utveckling och säkerställer socialt välstånd. Parlamentet understryker den viktiga roll som ny och framväxande teknik spelar för att uppnå detta mål. Parlamentet betonar att unionen måste föregå med gott exempel och inspirera andra länder runt om i världen att investera ytterligare i klimatrelaterade utgifter. Parlamentet välkomnar de kraftfulla uppmaningar till åtgärder från unionens ledare som nyligen gjordes vid FN:s toppmöte om klimatförändringar och de åtaganden som flera medlemsstater nyligen gjort om att öka utgifterna på områden såsom energieffektivitet, förnybar energi samt hållbar transport- och energiinfrastruktur. Parlamentet anser att sådana förklaringar bör åtföljas av konkreta åtgärder från medlemsstaternas sida, även i samband med överläggningar i rådet.

5.  Europaparlamentet påminner om unionens skyldigheter enligt Parisavtalet och unionens åtagande att nå målet på 20 % klimatrelaterade unionsutgifter för perioden 2014–2020. Parlamentet noterar att 21,0 % av de åtagandebemyndiganden som föreslås i budgetförslaget för 2020 är klimatrelaterade och att minst ytterligare 3,5 miljarder EUR skulle behöva avsättas till klimatrelaterade utgifter för att nå målet på 20 %. Parlamentet beklagar att unionens budget inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen har begränsade medel för att hantera klimatutmaningarna på egen hand, och pekar på de mycket större behoven av investeringar på detta område, som enligt kommissionens uppskattning uppgår till 175–290 miljarder EUR per år.

6.  Europaparlamentet understryker att 2020 års budget bör förbereda unionen för ett ännu ambitiösare mål för integrering av klimatfrågor och biologisk mångfald i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, för att uppfylla EU-medborgarnas förväntningar. Parlamentet kräver en mer transparent, stringent och heltäckande metod, som är inrättad i enlighet med internationellt etablerade metoder, inbegripet reformerade resultatindikatorer för att fastställa och spåra utgifter som är relevanta för klimat och biologisk mångfald. Parlamentet ser fram emot det konkreta förslaget till den europeiska gröna given, som tas upp i den tillträdande kommissionsordförandens politiska riktlinjer. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sitt starka engagemang för reformen av unionens system för egna medel, inbegripet införandet av en korg med nya egna medel som är bättre anpassade till unionens viktigaste politiska prioriteringar, inbegripet kampen mot klimatförändringar.

7. Europaparlamentet föreslår därför en budget för 2020 som i hög grad bidrar till att ta itu med miljöutmaningar och klimatförändringar och som så långt det är möjligt kompenserar för den befintliga eftersläpningen när det gäller att nå målet på 20 % klimatrelaterade unionsutgifter för perioden 2014–2020. Parlamentet föreslår en betydande förstärkning med mer än 2 miljarder EUR över nivån i budgetförslaget för budgetposter under olika rubriker, och framför allt under underrubrik 1a, som ger ett starkt bidrag till klimatutgiftsmålet. Parlamentet ser noggrant till att dessa förstärkningar inriktas mot budgetposter som har en utmärkt genomförandegrad och operativ förmåga att absorbera de ytterligare anslagen under 2020.

8. Europaparlamentet betonar att unga förblir en övergripande prioritering för unionens budget. Trots den positiva utvecklingen mot en minskning av ungdomsarbetslösheten i unionen utgör bristen på framtida möjligheter för unga människor en verklig social nödsituation i vissa delar av unionen – med betydande skillnader mellan medlemsstater och regioner. Parlamentet beslutar därför att stärka ungdomssysselsättningsinitiativet över den nivå som kommissionen föreslagit, även för att säkerställa en smidig övergång till Europeiska socialfonden plus (ESF+) i nästa fleråriga budgetram.

9. Europaparlamentet ökar också de finansiella medlen för att möta den framtida efterfrågan på Erasmus+, som är det grundläggande programmet för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott i Europa. Parlamentet betonar att Erasmus+ är ett centralt flaggskeppsprogram för unionen som är allmänt känt bland medborgarna och som har gett konkreta resultat med ett tydligt europeiskt mervärde. Parlamentet påminner om sitt åtagande om att tredubbla anslagen till detta program i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att fortsätta med och ytterligare förstärka den förberedande åtgärden DiscoverEU med tanke på den planerade integreringen i Erasmus+-programmet för 2021–2027. Parlamentet vill att särskild vikt läggs vid mobilitetsinsatser inom vuxenutbildningen, särskilt för äldre personer i Erasmus+-programmet.

10. Europaparlamentet föreslår ytterligare riktade förstärkningar av andra budgetposter som rör parlamentets prioriteringar på områden såsom små och medelstora företag, digitalisering, artificiell intelligens, cancerforskning, samarbete om säkerhet och rättvisa, tull, migration och utrikespolitik, inklusive utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd.

11. Europaparlamentet stöder i stort sett kommissionens bedömning av de decentraliserade byråernas budgetbehov. Parlamentet anser därför att alla nedskärningar som rådet föreslår skulle äventyra byråernas funktion, på så sätt att det inte blir möjligt för dem att fullgöra sina uppgifter. Parlamentet föreslår riktade ökningar av anslagen till byråer som kommer att hantera ytterligare uppgifter eller som står inför en ökad arbetsbörda på grund av nya utmaningar.

12. Europaparlamentet drar slutsatsen att flexibilitetsmekanismen och den samlade marginalen för åtaganden måste utnyttjas till fullo för att de brådskande prioriteringar som anges ovan ska kunna finansieras på lämpligt sätt och med tanke på de mycket små eller obefintliga marginalerna under vissa rubriker under 2020 och att marginalen för oförutsedda utgifter måste utnyttjas, även om en del av den fortfarande måste vara tillgänglig för finansiering av oförutsedda händelser som kan inträffa under nästa år. Parlamentet påminner också om att den flexibilitet som finns i förordningen om den fleråriga budgetramen kommer att upphöra i slutet av denna period.

13.  Europaparlamentet betonar behovet av att till fullo utnyttja möjligheten att på nytt göra belopp disponibla som dragits tillbaka för forskning enligt artikel 15.3 i budgetförordningen. Parlamentet beklagar djupt att rådet återigen avvisar tillämpningen av denna bestämmelse, som enligt kommissionens budgetförslag delvis skulle aktiveras. Parlamentet meddelar att det kommer att insistera på sin ståndpunkt som återspeglar både ordalydelsen och andemeningen i budgetförordningen. Parlamentet har för avsikt att lösa detta problem i samband med årets budgetförlikning. Parlamentet föreslår en fullständig återanvändning av dessa tillbakadraganden för att stärka de fyra budgetposter i Horisont 2020-programmet som har högst grad av klimatrelaterad forskningsverksamhet.

14. Europaparlamentet fastställer den totala anslagsnivån för 2020 års budget (alla avsnitt) till 170 971 519 973 EUR i åtagandebemyndiganden, vilket utgör en ökning med 2 699 813 994 EUR jämfört med budgetförslaget. Parlamentet beslutar dessutom att anslå ett belopp på 280 700 000 EUR i åtagandebemyndiganden motsvarande de tillbakadraganden som gjorts enligt artikel 15.3 i budgetförordningen. Parlamentet fastställer den totala anslagsnivån för 2020 års budget (alla avsnitt) till 159 146 168 195 EUR i betalningsbemyndiganden.

Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

15. Europaparlamentet påpekar att Horisont 2020 har ett mycket stort europeiskt mervärde och på ett avgörande sätt bidrar till utvecklingen av miljövänlig teknik och klimat- och miljövänliga innovationer i syfte att lägga grunden för en framtid med låga koldioxidutsläpp och stödja övergången till en mer cirkulär ekonomi. Parlamentet betonar dessutom vikten av programmet för andra viktiga områden inom europeisk forskning, såsom digitalisering, artificiell intelligens och cancerforskning. Parlamentet gör därför en betydlig ökning av anslagen till Horisont 2020 över nivån i budgetförslaget med 737,8 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden. I enlighet med artikel 15.3 i budgetförordningen tillgängliggör parlamentet dessutom hela det belopp på 280,7 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden som dragits tillbaka 2018 på grund av bristande genomförande av forskningsprojekt, för de Horisont 2020-budgetposter som är mest relevanta för klimatrelaterade forskningsprojekt, och uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma att det görs en rättvis geografisk fördelning av dessa medel.

16. Europaparlamentet är övertygat om att kampen mot cancer bör vara en absolut prioritet för unionen och att det är nödvändigt att öka insatserna betydligt i denna riktning. Parlamentet understryker att cancerforskning är en viktig pelare i denna process. Parlamentet antar därför en ökning av de finansiella medel som ska öronmärkas för cancerforskning under de relevanta Horisont 2020-budgetposter som också uppvisar ett mycket högt budgetgenomförande. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att forskningen på detta område omedelbart intensifieras, även med tanke på de mer omfattande investeringar som planerats i nästa fleråriga budgetram.

17. Europaparlamentet påminner om att Europas ställning som ledande leverantör av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är beroende av resurserna för att utveckla och testa ny IKT-teknik och för att ge stöd till nystartade företag och teknikföretag i syfte att öka den relevanta kapaciteten på marknaden. Parlamentet upprepar i detta avseende behovet av att tillhandahålla ytterligare finansiering till europeiska forskningsinrättningar och små och medelstora företag med inriktning på att utveckla och främja teknik såsom sökmotorer, översättningstjänster och liknande banbrytande teknik.

18. Europaparlamentet framhåller den nyckelroll som Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) spelar för att främja den strategiska utvecklingen av ett högpresterande transeuropeiskt nät som är hållbart och sammanlänkat på områdena transportinfrastruktur – med särskilt fokus på järnvägsnät, bland annat nattåg – samt energi- och IKT-infrastruktur, och som på ett betydande sätt bidrar till en övergång till ett klimatneutralt samhälle. Parlamentet föreslår därför att anslagen till FSE-transport och FSE-energi ökas med totalt 545 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget.

19. Europaparlamentet anser att det också är nödvändigt att ytterligare stärka viktiga prioriteringar under denna underrubrik. Parlamentet hänvisar i detta avseende till små och medelstora företag som utgör en väsentlig del av unionens ekonomi och spelar en avgörande roll när det gäller att genomföra investeringar av hög kvalitet och skapa arbetstillfällen i alla medlemsstater. Parlamentet antar i detta sammanhang en ökning av Cosme-programmet för att ytterligare stärka programmets potential när det gäller att främja entreprenörskap, bland annat kvinnligt företagande, och förbättra unionsföretagens konkurrenskraft och marknadstillträde, och vill se att tonvikten läggs på de små och medelstora företagens digitala omvandling. Parlamentet påminner om att den föreslagna tilldelningen till Cosme i budgetförslaget till och med låg under den nivå som förutsågs i budgetplaneringen, och antar en ökning med 50 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget.

20. Europaparlamentet betonar att Erasmus+ fortsätter att vara ett mycket uppskattat och enormt populärt program, med en ansökningsvolym som är mycket större än de tillgängliga medlen, och att programmet bidrar till att skapa en stark känsla av en gemensam europeisk identitet. Parlamentet antar därför en ökning med 123,4 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget, i syfte att åtgärda  problemet med den lågan andelen framgångsrika projekt och för att fler ska kunna dra nytta av programmet.

21.  Europaparlamentet föreslår riktade ökningar av anslagsnivån för Europeiska arbetsmyndigheten, Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, Europeiska unionens järnvägsbyrå och Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa), och av nivån på anslagen och personalen för Europeiska byrån för GNSS, Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec-byrån) och Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer).

22. Europaparlamentet ökar därför nivån på åtagandebemyndigandena för underrubrik 1a med 1 503 766 221 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten. Parlamentet tillgängliggör dessutom för denna underrubrik ett belopp på 280 700 000 EUR i åtagandebemyndiganden, som dragits tillbaka enligt artikel 15.3 i budgetförordningen.

Underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

23. Europaparlamentet påminner om att hållbar tillväxt och målinriktade investeringar är avgörande för skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen och ökat välstånd för alla, och att det därför är nödvändigt att inrikta strukturfonder och investeringar mer effektivt på att främja tillväxt för alla, minska ojämlikheterna och främja uppåtgående social konvergens.

24. Europaparlamentet beklagar att ungdomsarbetslösheten, som uppskattades till 14,2 % i april 2019, fortfarande är oacceptabelt hög och att situationen är särskilt akut i vissa medlemsstater och regioner i unionen. Parlamentet understryker vikten av att stärka ungdomars anställbarhet och företagarkapacitet samtidigt som ojämlikheter åtgärdas. Parlamentet är övertygat om att kampen mot arbetslöshet kräver betydande ekonomiska insatser. Parlamentet är fast beslutet att säkerställa ytterligare finansiering för sysselsättningsinitiativet för unga under det sista året av den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker behovet av att påskynda genomförandet av detta program och att ytterligare förbättra dess effektivitet, för att säkerställa att det ger ett större europeiskt mervärde till den nationella sysselsättningspolitiken. Parlamentet föreslår därför en ökning av åtagandebemyndigandena för ungdomssysselsättningsinitiativet med 363,3 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget.

25. Europaparlamentet ökar finansieringen av tekniskt stöd för att hantera projektförvaltningsförfarandenas komplexitet, från utarbetandet av ansökningar till ekonomisk förvaltning och övervakning av effekter, något som utgör ett stort hinder för ett bättre utnyttjande av strukturfonderna.

26. Europaparlamentet ökar nivån på åtagandebemyndigandena för underrubrik 1b med 373 278 264 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras genom utnyttjande av de särskilda instrumenten.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

27. Europaparlamentet noterar med oro att endast 8,3 % av de totala åtagandena är avsedda att vända den nedåtgående trenden för den biologiska mångfalden igen, vilket är den lägsta nivån sedan 2015, trots att man observerat en aldrig tidigare skådad och accelererande takt när det gäller utrotningen av arter. Parlamentet begär att tillräckliga ökningar och spårbara resurser ska anslås för att säkerställa det långsiktiga och samstämmiga skyddet av den biologiska mångfalden i hela unionen. I linje med den övergripande prioriteringen att ta itu med klimatförändringar fokuserar parlamentet på betydande ökningar, motsvarande 233 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden, av de budgetposter som avser Life+-programmet i avdelningarna 7 och 34. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ser till att det finns nödvändig utnyttjandekapacitet, så att dessa ytterligare medel kan användas effektivt, och säkerställer en mer rättvis geografisk fördelning av sådana miljövänliga medel, vilket kommer att vara fallet i programmen inom nästa fleråriga budgetram.

28. Europaparlamentet föreslår nödvändiga ökningar för utvalda budgetposter, särskilt för finansiering av åtgärder för att hantera konsekvenserna av afrikansk svinpest i flera medlemsstater. Parlamentet noterar allvarliga konsekvenser och ett stort antal registrerade utbrott sedan början av 2019, med tiotusentals djur som slaktats. Parlamentet noterar att tredjeländer har investerat i forskning för att utveckla ett vaccin mot afrikansk svinpest, och anser att unionen bör investera i forskning och utveckling av ett vaccin, vilket skulle bidra till att stoppa spridningen och förekomsten av afrikansk svinpest på kortast möjliga tid.

29. Europaparlamentet påminner om att anslagsnivån för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) fortfarande kommer att behöva justeras med hänsyn till de inkomster avsatta för särskilda ändamål som väntas bli tillgängliga 2020 i enlighet med kommissionens ändringsskrivelse.

30.  Europaparlamentet föreslår en riktad ökning av anslagen och personalen för Europeiska miljöbyrån.

31. Sammanfattningsvis ökar Europaparlamentet åtagandebemyndigandena med totalt 267,3 miljoner EUR under rubrik 2 (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras genom utnyttjande av den tillgängliga marginalen under taket. Parlamentet betonar att inga nya nedskärningar får göras av jordbruksbudgeten, eftersom jordbruket ofta drabbas av kriser som kräver en budgetmässig lösning.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

32. Mot bakgrund av att taket har varit orealistiskt lågt sedan början av den nuvarande fleråriga budgetramen ökar Europaparlamentet medlen till parlamentets prioriteringar när det gäller inre säkerhet, migration, grundläggande rättigheter, respekt för rättsstaten och främjande av icke-diskriminering och jämlikhet samt bekämpning av könsbaserat våld. Parlamentet motsätter sig starkt rådets nedskärningar av Fonden för inre säkerhet och Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och avvisar rådets förslag om att flytta 400 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden till en reserv i väntan på ett genombrott i reformen av Dublin III-förordningen[7], eftersom detta skulle hindra medlemsstater som är första mottagandeland för migranter från att erhålla stöd för att hantera migrationstrycket på ett humant sätt.

33. Europaparlamentet understryker att det är ytterst viktigt att investera i tillräcklig finansiering och bemanning för alla byråer som är verksamma inom områdena migration, säkerhet, gränskontroll och grundläggande rättigheter, särskilt Europol, Eurojust, Europeiska åklagarmyndigheten, Frontex och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA). Parlamentet betonar att Europeiska åklagarmyndigheten måste utrustas med nödvändiga medel för att kunna utreda och lagföra gränsöverskridande brottslig verksamhet grundligt.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att brådskande inrätta en fond för sök- och räddningsinsatser för att säkerställa att sådana insatser i Medelhavet ökar betydligt.

35.  Europaparlamentet bekräftar än en gång sin vilja att använda unionens budget som ett effektivt verktyg för att bekämpa befintlig ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män, i synnerhet genom att öka resurserna till det särskilda Daphneinitiativet inom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och till mänsklig utveckling inom ramen för instrumentet för utvecklingssamarbete. Parlamentet betonar behovet av tillräcklig finansiering för att bekämpa könsrelaterat våld och våld mot flyktingkvinnor och flyktingflickor och andra utsatta grupper, såsom hbtqi-personer.

36. Europaparlamentet föreslår en ökning med 10 % av åtagandebemyndigandena för delprogrammen Media och Kultur inom ramen för programmet Kreativa Europa, i syfte att åtgärda den kroniska underfinansieringen och den låga andelen framgångsrika ansökningar. Parlamentet ökar också anslagen till multimedieåtgärder, som är avgörande för att bekämpa desinformation och främja oberoende journalistik.

37.  Europaparlamentet föreslår också en riktad ökning av unionens bidrag till Europeiska läkemedelsmyndigheten.

38. Europaparlamentet ökar därför anslagen till rubrik 3 med 121 799 746 EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras genom ytterligare utnyttjande av särskilda instrument.

Rubrik 4 – Europa i världen

39. Europaparlamentet understryker att unionens budget måste bidra mer till åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt till klimatdiplomati i de länder som omfattas av instrumentet för utvecklingssamarbete och unionens civilskyddsmekanism. Parlamentet pekar på möjligheten att unionens budget kan ge ekonomiskt stöd till katastrofriskreducering och mobilisera innovativa finansieringsinstrument, inbegripet EU:s externa investeringsplan, för att stödja utarbetandet och finansieringen av klimatrelaterade utvecklingsprojekt i Afrika.

40. Europaparlamentet föreslår en betydande ökning av anslagen till länderna på västra Balkan inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen, särskilt när det gäller de demokratiska institutionernas funktion, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och offentlig förvaltning. Parlamentet understryker vikten av en meningsfull finansiering med tanke på de många utmaningar som unionen tillsammans med medlemsstaterna kommer att behöva stå inför i det europeiska grannskapet för att stödja politiska reformer och anpassa gemenskapens regelverk på västra Balkan.

41. Europaparlamentet påminner om att det, med tanke på de bestående säkerhetshoten och den försämrade säkerhetsmiljön vid unionens östra gränser samt de utmaningar som de östeuropeiska partnerländerna ställs inför, är viktigt att tillhandahålla tillräcklig finansiering till stöd för kris- och konfliktförebyggande, stabilitet, demokrati och förtroendeskapande åtgärder, och att intensifiera insatserna för att stödja fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling i regionen. Parlamentet påminner vidare om att länderna i det södra grannskapet behöver ytterligare ekonomiskt stöd, eftersom de står inför enorma påfrestningar, bland annat konflikterna i Syrien och Libyen, den tilltagande extremismen och de flykting- och migrantströmmar som är kopplade till detta.

42. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen för att på ett avgörande sätt bidra till en fortsättning och intensifiering av uppdraget för kommittén för saknade personer i Cypern och till välbefinnandet för maroniter som vill återvända och för alla personer som lever i enklaver, i enlighet med det tredje Wienavtalet, och för att stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper, och därmed främja förtroende och försoning mellan de två befolkningsgrupperna.

43. Europaparlamentet betonar unionens ansvar för att stödja skyddet av Arktis. Parlamentet understryker vikten av att investera i en mer samstämd EU-politik för Arktis.

44. Europaparlamentet efterlyser ökade anslag till projekt med inriktning på stöd till flyktingar från Venezuela som flytt till grannländerna, inklusive EU-medlemsstaternas territorier i Västindien.

45. Europaparlamentet anser, med tanke på Turkiets allvarliga och ihållande försök att äventyra den regionala stabiliteten genom ett aggressivt beteende gentemot medlemsstater, liksom landets underskott på områdena demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter, att det är motiverat att ytterligare minska anslagen till Turkiet inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen. Parlamentet beslutar därför att inte upphäva rådets nedskärningar av anslagen till Turkiet, att minska denna finansiering med ytterligare 5 miljoner EUR och att föra över 100 miljoner EUR av medlen till reserven.

46. Europaparlamentet beklagar sin egen begränsade roll när det gäller tillsyn över och förvaltning av Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika. Parlamentet anser att det är av grundläggande betydelse att det kan övervaka den operativa kommitténs verksamhet, och uppmanar kommissionen att tillhandahålla detaljerad information om de beslut som fattas i denna kommitté och se till att parlamentet är företrätt vid dess möten.

47. Europaparlamentet ökar anslagen till rubrik 4 med totalt 257 217 394 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras genom utnyttjande av de särskilda instrumenten.

Rubrik 5 – Administration: Övriga rubriker – utgifter för administration och forskningsstöd

48. Europaparlamentet återinför nivåerna i budgetförslaget för budgetposter för administrativa utgifter, inbegripet utgifter för administration och forskningsstöd under rubrikerna 1–4. Parlamentet föreslår en ökning med 5,5 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över budgetförslaget för en konferens om europeisk demokrati och Europas framtid. Konferensen bör kunna fungera med den autonomi som krävs samt involvera parlamentet på samma villkor som övriga EU-institutioner. Parlamentet understryker vidare att konferensen bör göra det möjligt för ett brett spektrum av medborgare, däribland ungdomar, att delta och engagera sig.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

49. Europaparlamentet påminner om hur viktiga pilotprojekt och förberedande åtgärder är som verktyg för att fastställa politiska prioriteringar och införa nya initiativ som kan komma att omvandlas till unionens ordinarie verksamhet och program. Parlamentet betonar i detta avseende, när det gäller pilotprojekt och förberedande åtgärder som banar väg för nya program som stöds av kommissionens nuvarande ordförande och parlamentet, såsom fonden för en rättvis omställning, att kommissionen bör ägna särskild uppmärksamhet åt att genomföra dem på ett sätt som kan få ett så brett stöd som möjligt från parlamentet.  Efter att ha gjort en noggrann analys av alla inlämnade förslag och till fullo beaktat kommissionens bedömning av huruvida förslagen uppfyller lagstadgade krav och är genomförbara, antar parlamentet ett väl avvägt paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder som återspeglar parlamentets politiska prioriteringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt genomföra pilotprojekt och förberedande åtgärder och att ge återkoppling om de resultat som uppnåtts på plats.

Betalningar

50. Europaparlamentet uppmärksammar den aldrig tidigare skådade marginalen på 20 067,6 miljoner EUR som lämnats under betalningstaket i budgetförslaget, till följd av att programmen för 2014–2020 inleddes mycket sent, och en motsvarande ackumulering av outnyttjade betalningar, särskilt under underrubrik 1b. Parlamentet betonar behovet av att förhindra en betydande ackumulering av betalningsansökningar i början av nästa fleråriga budgetram som på nytt skulle kunna leda till en betalningskris i unionens budget, såsom varit fallet under den nuvarande perioden, och som kan förhindra att nästa generations program för perioden 2021–2027 inleds under ordnade former.

51. Europaparlamentet ökar därför betalningarna till de europeiska struktur- och investeringsfonderna med totalt 3 miljarder EUR, baserat på förväntningen att medlemsstaterna kommer att påskynda genomförandet av sina operativa program ytterligare under det sista året av den nuvarande fleråriga budgetramen och bli bättre på att hålla sig till sina egna prognoser. Parlamentet ökar avsättningarna till Efsis garantifond med 948 miljoner EUR för att på ett budgetneutralt sätt tidigarelägga till 2020 de årliga delbetalningar som hittills planerats för åren 2021–2023, dvs. när trycket på betalningarna väntas bli högre. Parlamentet ökar slutligen betalningsbemyndigandena för de budgetposter där åtagandebemyndigandena ökar.

Övriga avsnitt

Avsnitt I – Europaparlamentet

52. Europaparlamentet återinför de anslag som fastställts i budgetberäkningen på grundval av en noggrann och ansvarsfull analys av parlamentets behov för 2020 och som med stor majoritet antogs av kammaren i dess ovannämnda resolution av den 28 mars 2019. Parlamentet är medvetet om att artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt gör det möjligt för kommissionen att justera förslagen till budgetberäkningar från de övriga institutionerna. Parlamentet uttrycker trots detta sin förvåning och djupa oro över kommissionens nedskärningar i parlamentets budget, vilket bryter mot traditionen av gott samarbete mellan de båda institutionerna.

53. Europaparlamentet ökar medlen till två budgetposter över nivån i budgetförslaget, på grund av nya faktorer som påverkar övergångsersättningarna för 2020 års budget, som parlamentet inte hade möjlighet att förhindra, nämligen den högre andel ledamöter som inte blev omvalda i valet till Europaparlamentet (63 %, medan ett genomsnitt på 50 % tjänade som beräkningsunderlag) och senareläggningen av brexit till den 31 oktober 2019. Parlamentet ökar också budgetposten för europeiska politiska stiftelser, eftersom deras arbete är avgörande för att främja demokrati och bekämpa falska nyheter och desinformation.

54. I enlighet med den budgetberäkning som parlamentet antagit

 uppmanar Europaparlamentet presidiet att utarbeta en teknisk lösning som gör det möjligt för ledamöterna att utöva sin rösträtt under sin mamma- eller pappaledighet eller långtidssjukledighet,

 upprepar parlamentet sitt krav på en transparent beslutsprocess inom fastighetspolitiken, och motsätter sig därför pågående praxis med den årliga uppsamlingsöverföringen för att bidra till pågående fastighetsprojekt, vilken görs systematiskt för samma kapitel och avdelningar, och ofta för exakt samma budgetposter; fastighetspolitiken bör finansieras på ett transparent sätt från de budgetposter som är avsedda för den,

 påminner parlamentet om sin begäran till presidiet om att vidta åtgärder för att fullt ut anpassa ersättningsnivåerna för resor mellan parlamentets tre arbetsorter för tjänstemän, övriga anställda och ackrediterade assistenter från och med den 1 januari 2020,

 uppmanar parlamentet på nytt talmanskonferensen och presidiet att se över genomförandebestämmelserna för delegationernas verksamhet och uppdrag utanför Europeiska unionen; en sådan översyn bör beakta möjligheten för ackrediterade assistenter att under vissa villkor följa med ledamöter i parlamentets officiella delegationer och på officiella uppdrag,

 uppmanar parlamentet generalsekreteraren att snabbt lägga fram genomförandebestämmelserna för att se till att de ackrediterade parlamentsassistenternas lagstadgade rättigheter garanteras, så att man undviker en godtycklig tolkning och nuvarande ojämlikheter som hindrar dem från att fullt ut utöva sitt arbete enligt ledamots- och assistentstadgorna,

 begär parlamentet ett fullständigt genomförande av de åtgärder som rekommenderades i parlamentets resolution av den 26 oktober 2017 om bekämpandet av sexuella trakasserier och övergrepp i EU[8], det vill säga genomförandet av utbildningar mot trakasserier för all personal och för samtliga ledamöter, externa revisioner av de två befintliga kommittéerna för bekämpning av trakasserier samt ombildning av de två kommittéerna till en oberoende kommitté med läkare och advokater som ordinarie ledamöter; ett ökat stöd efterlyses för att täcka kostnaderna för ytterligare personal som är behörig att hantera fall av trakasserier inom parlamentet, så att man sammför personal vid en särskild avdelning med experter på medicinsk, psykologisk, rättslig och personalmässig förvaltning, och för att täcka de rättsliga och medicinska utgifterna för personer som utsatts för trakasserier i enlighet med artikel 24 i tjänsteföreskrifterna,

 upprepar parlamentet sin begäran till generalsekreteraren om detaljerade uppskattningar och en uppdelning av kostnaderna för de förberedande tekniska arbetena i Spaak-byggnaden inför renoveringen som beräknas uppgå till 12,4 miljoner EUR,

 upprepar parlamentet sin uppmaning om att videokonferenser och annan teknik ska användas i större utsträckning för att skydda miljön och spara resurser, särskilt genom att minska antalet tjänsteresor mellan de tre arbetsorterna.

Övriga avsnitt (avsnitt IV–X)

55.  Europaparlamentet noterar att budgetförslaget huvudsakligen återspeglar budgetberäkningarna från de olika institutioner som ingår i de andra avsnitten av budgeten och som därför, med vissa undantag, motsvarar deras finansiella behov. Parlamentet anser att de nedskärningar som rådet föreslagit därför skulle ha en skadlig inverkan på de berörda institutionernas arbete och följaktligen på deras viktiga bidrag till unionens funktionssätt. Parlamentet föreslår därför att nivåerna i budgetförslaget återinförs i nästan alla fall, även när det gäller tjänsteförteckningarna för Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten. I enlighet med den ”gentlemen’s agreement” som gjorts ändrar parlamentet inte resultatet av rådets behandling när det gäller avsnitten om rådet och Europeiska rådet.

56. Europaparlamentet anser att det i ett begränsat antal fall och med beaktande av institutionernas budgetberäkningar är nödvändigt att utöka budgetposterna över nivån i budgetförslaget och att föreslå ytterligare tjänster. Parlamentet föreslår därför

a) när det gäller domstolen och på grund av dess allt större arbetsbörda, att återinföra de 11 tjänster som domstolen föreslog i sin budgetberäkning (7 AD-tjänster och 4 AST-tjänster), men som kommissionen inte tog med i budgetförslaget, och att tillhandahålla de nödvändiga anslagen för löner och ersättningar,

b) när det gäller Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, att öka anslagen över nivån i budgetförslaget för ett fåtal budgetposter, så att anslagen kan ligga kvar på ungefär samma nivå som förra året,

c) när det gäller Europeiska ombudsmannen, att lägga till två AD-tjänster utöver budgetförslaget, kombinerat med mindre nedskärningar av tre budgetposter, för att balansera de belopp som återinförts för två andra budgetposter.

o

o o

57. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.


 

 

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (1.10.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020</Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Michael Gahler</Depute>

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet noterar med oro minskningen med över 1 miljard EUR i åtagandebemyndiganden för rubrik 4 (Europa i världen), vilket skulle leda till en budget för externa åtgärder som är lägre än under något av de tre föregående åren. Parlamentet anser att EU i det rådande internationella sammanhanget måste ta mer och inte mindre ansvar och att EU måste förses med de finansiella resurser som krävs med hänsyn till de många utmaningarna i EU:s grannskap och utanför detta. Parlamentet begär att marginalen på över 200 miljoner EUR i rubrik 4 allokeras, inbegripet för krishantering, konfliktförebyggande, fredsbyggande och krisberedskap.

2. Europaparlamentet anser att det behövs en ytterligare ökning av anslagen till länderna på västra Balkan inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II), särskilt när det gäller de demokratiska institutionernas funktion, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och offentlig förvaltning. Parlamentet noterar att kommissionen rekommenderade att anslutningsförhandlingar skulle inledas med Albanien och Nordmakedonien. Parlamentet betonar att det är viktigt att hålla det löftet och inleda anslutningsförhandlingar redan 2019. Parlamentet motsätter sig i detta avseende den föreslagna minskningen av anslagen till stöd för politiska reformer och anpassning till gemenskapens regelverk på västra Balkan och begär om en betydande ökning i stället.

3. Europaparlamentet noterar att anslagen till Turkiet ligger kvar på en reducerad nivå och anser att detta är motiverat på grund av de allvarliga och ihållande bristerna på områdena demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter i Turkiet. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka situationen och, om det anses nödvändigt, att anpassa det ekonomiska stödet, samtidigt som kontakterna upprätthållas med Turkiets medborgare. Parlamentet välkomnar det ökade fokuset på stöd till det civila samhället, särskilt när det gäller demokrati och rättsstatsprincipen och den fortsatta övergången till direkt förvaltning, och uppmanar kommissionen att ytterligare påskynda denna ombalansering.

4.  Europaparlamentet betonar behovet av att prioritera stabiliteten i EU:s östra och södra grannskap. Parlamentet betonar särskilt behovet av att stödja viktiga länder såsom Ukraina, Moldavien, Tunisien och Georgien, som alla har uppvisat betydande framsteg som bör erkännas och stödjas. Parlamentet påminner om vikten av att upprätthålla en hög nivå på EU:s stöd och engagemang för ett stabilt europeiskt grannskap, samtidigt som man beaktar partnerländernas engagemang för att genomföra sin övergripande reformagenda, särskilt när det gäller demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner vidare om att det med tanke på de ihållande säkerhetshoten vid EU:s östra gränser är viktigt att fortsätta att bygga upp förtroende med de östliga partnerländerna och tillhandahålla tillräcklig finansiering för att stödja stabilitet och demokratibyggande i regionen, särskilt när det gäller Ukraina och den ihållande konflikten i östra Ukraina som Ryssland förorsakat. Parlamentet stöder en förstärkt och mer synlig roll för EU:s övervakningsuppdrag i Georgien, mot bakgrund av de upptrappade ryska aggressionshandlingarna i Georgien. Parlamentet understryker att EU när det gäller Moldavien bör utnyttja den politiska dynamiken och säkerställa ett starkt ekonomiskt stöd så att nödvändiga demokratiska, ekonomiska och sociala reformer ska kunna genomföras.

5. Europaparlamentet efterlyser ökad finansiering för att motverka desinformationskampanjer, som hotar de demokratiska processerna i EU:s grannskap.

6. Europaparlamentet påminner om att länderna i det södra grannskapet upplever ett enormt tryck till följd av den tumultartade utvecklingen i regionen, inbegripet konflikterna i Syrien och Libyen, tilltagande extremism och flykting- och migrantströmmar kopplade till detta, och anser att ökade insatser och finansiering för förtroendeskapande åtgärder skulle kunna vara ett sätt att ta itu med de nuvarande problemen. Parlamentet begär att man tar tillbaka de föreslagna budgetnedskärningarna för länderna i det södra grannskapet inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI). Parlamentet upprepar att bidrag från ENI till Syrienutfästelserna och EU:s förvaltningsfond för Afrika inte får ske på bekostnad av ENI:s huvudprioriteringar, och kräver att dessa ytterligare åtaganden helt och hållet ska uppvägas av budgetförstärkningar.

7.  Europaparlamentet välkomnar de åtaganden som gjordes vid Bryssel III-konferensen för Syriens och dess grannländers framtid och betonar att EU utöver de 560 miljoner EUR som anslagits måste förbinda sig till en lång och stabil medverkan i regionen. Parlamentet lyfter fram de insatser som görs av organisationer som arbetar med insamling av bevis i Syrien och begär att bevis för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begåtts av samtliga parter i konflikten ska bevaras som en grundläggande prioritet.

8.  Europaparlamentet kräver ökat EU-stöd till en fungerande tvåstatslösning, den palestinska myndigheten, det civila samhället i både Israel och Palestina och Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA). Parlamentet noterar med oro de anklagelser som nyligen framförts om maktmissbruk inom UNRWA:s ledning och förväntar sig en transparent undersökning och en extern granskning av dessa frågor. Parlamentet är bekymrat över den fortsatta förstörelsen och konfiskeringen av EU-finansierat humanitärt bistånd på Västbanken.

9. Europaparlamentet efterlyser särskilt ett återinförande av mandatet för EU:s särskilda representant för södra Medelhavet, som ska leda EU:s engagemang i regionen och göra EU mer synligt.

10.  Europaparlamentet begär mer finansiering för det för europeiska instrument för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR). Parlamentet upprepar sitt starka stöd till människorättsförsvarare, särskilt till dem som löper störst risk, bland annat genom EU‑mekanismen för människorättsförsvarare (ProtectDefenders.eu).

11. Europaparlamentet betonar behovet av att stödja och skydda hbti-personer runt om i världen. Parlamentet kräver att EU-medel beviljas till stöd för hbti-personer i länder där deras rättigheter är hotade.

12.  Europaparlamentet framhäver den viktiga roll som EU:s valobservatörsuppdrag spelar för att förstärka de demokratiska institutionerna och bygga upp allmänhetens förtroende för valprocesserna, och således för att främja stabilitet och förstärka andra utrikespolitiska mål, inklusive fredsbyggande. Parlamentet betonar vikten av att förbättra valobservatörsuppdragen och öka finansieringen till dem. Parlamentet noterar att den föreslagna ökningen särskilt bör syfta till att stärka stödet till lokala valobservatörsorganisationer i det civila samhället, genom att avsätta upp till 25 % av EIDMR:s totala budget för finansiering av valobservatörsuppdrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja ökad konkurrens mellan tjänsteleverantörer som ett sätt att öka ändamålsenligheten och effektiviteten.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av en progressiv utformning av EU:s gemensamma försvarspolitik och behovet av att stödja ytterligare finansiering för att säkerställa dess genomförande. Parlamentet bekräftar sitt starka stöd till det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, och välkomnar de 255 miljoner EUR som anslagits i budgetförslaget. Parlamentet påminner om den viktiga roll som Europeiska försvarsfonden (EDF) måste spela i framtida budgetar, särskilt i nästa fleråriga budgetram. Medlemsstaterna uppmanas att i högre grad utnyttja dessa finansieringsmöjligheter.

14. Europaparlamentet upprepar sin synpunkt att den enda möjligheten enligt fördragen är att Europeiska försvarsbyråns administrativa utgifter och driftsutgifter och det permanenta strukturerade samarbetet finansieras genom unionsbudgeten.

15. Europaparlamentet anser att mer medel bör avsättas för civilt konfliktförebyggande och medlings- och försoningsinsatser, särskilt i EU:s södra och östra grannskap.

16. Europaparlamentet framhåller de konsekvenser som klimatförändringarna kommer att få för EU:s yttre åtgärder. Parlamentet betonar behovet av att matcha klimatkrisen med en betydande ökning av antalet fonder för klimatmål och klimatdiplomati.

17. Europaparlamentet betonar EU:s ansvar för att stödja skyddet av Arktis. Parlamentet understryker vikten av att investera i en mer samstämd EU-politik för Arktis.

18. Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att utrota sexuellt och könsbaserat våld genom att ta itu med den utbredda och systematiska användningen av sådant våld som krigsvapen. Parlamentet begär att EU-medel används för att stödja kvinnors rättigheter i hela världen när det gäller tillgång till säkra och lagliga aborter.

19. Europaparlamentet efterlyser ökade anslag till projekt med inriktning på stöd till flyktingar från Venezuela som flytt till grannländerna, inklusive EU-medlemsstaternas territorier i Västindien.

20. Europaparlamentet är bestört över den låga andelen kvinnor på mellanchefsnivå och högre chefstjänster inom utrikestjänsten (25 % respektive 13 %). Parlamentet uppmanar vice ordföranden/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att göra ett skriftligt åtagande när det gäller kvinnor i ledande befattningar, inbegripet målet att 50 % av delegationscheferna ska vara kvinnor senast 2024.

21. Europaparlamentet påpekar att oförutsedda kriser kräver flexibilitet och manöverutrymme i budgeten, och påminner därför om behovet av att vara förberedd och kunna vidta åtgärder på ett snabbt och effektivt sätt.

22. Europaparlamentet påminner om att det nuvarande budgetförslaget bygger på en budget med fullt bidrag från Förenade kungariket för 2020.

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.10.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

12

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Arena, Petras Auštrevičius, Traian Băsescu, Phil Bennion, Lars Patrick Berg, Anna Bonfrisco, Reinhard Bütikofer, Fabio Massimo Castaldo, Włodzimierz Cimoszewicz, Tanja Fajon, Michael Gahler, Giorgos Georgiou, Nathan Gill, Raphaël Glucksmann, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Sandra Kalniete, Stelios Kouloglou, David Lega, Nathalie Loiseau, Antonio López-Istúriz White, Jaak Madison, Claudiu Manda, Thierry Mariani, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Sven Mikser, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Demetris Papadakis, Tonino Picula, Giuliano Pisapia, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos, Sergei Stanishev, Hermann Tertsch, Idoia Villanueva Ruiz, Viola Von Cramon-Taubadel, Irina Von Wiese, Isabel Wiseler-Lima, Željana Zovko

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Attila Ara-Kovács, Vladimír Bilčík, Loucas Fourlas, Neena Gill, Markéta Gregorová, Roman Haider, Sergey Lagodinsky, Hannah Neumann, Bert-Jan Ruissen, Tineke Strik, Mick Wallace

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)

Michael Bloss, Liudas Mažylis, Philippe Olivier

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

42

+

ECR

Hermann Tertsch

NI

Fabio Massimo Castaldo

PPE

Traian Băsescu, Vladimír Bilčík, Loucas Fourlas, Michael Gahler, Sandra Kalniete, David Lega, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Liudas Mažylis, Vangelis Meimarakis, Francisco José Millán Mon, Isabel Wiseler-Lima, Željana Zovko

RENEW

Petras Auštrevičius, Phil Bennion, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Nathalie Loiseau, Javier Nart, Irina Von Wiese

S&D

Attila Ara-Kovács, Maria Arena, Włodzimierz Cimoszewicz, Tanja Fajon, Neena Gill, Raphaël Glucksmann, Claudiu Manda, Sven Mikser, Demetris Papadakis, Tonino Picula, Giuliano Pisapia, Nacho Sánchez Amor, Isabel Santos

VERTS/ALE

Michael Bloss, Reinhard Bütikofer, Markéta Gregorová, Sergey Lagodinsky, Hannah Neumann, Tineke Strik, Viola Von Cramon-Taubadel

 

12

-

ECR

Bert-Jan Ruissen

GUE/NGL

Giorgos Georgiou, Stelios Kouloglou, Idoia Villanueva Ruiz, Mick Wallace

ID

Lars Patrick Berg, Anna Bonfrisco, Roman Haider, Jaak Madison, Thierry Mariani, Philippe Olivier

NI

Nathan Gill

 

1

0

S&D

Sergei Stanishev

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 


 

 

YTTRANDE från utskottet för utveckling (9.10.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 </Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Charles Goerens</Depute>

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet betonar att Europeiska unionens allmänna budget i tillräckligt hög grad måste bidra till genomförandet av Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling och målet att utrota fattigdom i enlighet med artiklarna 3 och 21 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Hållbarhetsmålen måste vara en strategisk prioritering, och genomförandet spänna över all intern och extern politik i Europeiska unionen. Enligt FN kommer genomförandet av målen för hållbar utveckling att kräva mellan 5 och 7 biljoner USD per år (varav mellan 2,5 och 3 biljoner i utvecklingsländerna). För att bli en trovärdig global aktör måste EU inta en ledande roll när det gäller att uppnå målen för hållbar utveckling och stärka konsekvensen i sin utvecklingspolitik. Parlamentet betonar vikten av dialog, inkluderande lokalt engagemang och egenansvar samt att EU:s bistånd når befolkningen. Parlamentet understryker att målen för hållbar utveckling är sammankopplade och odelbara, men framhåller att mål 3 om hälsa och välbefinnande, mål 4 om utbildning, mål 5 om jämställdhet, mål 13 om klimatåtgärder och mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen måste återspeglas tydligare i Europeiska unionens allmänna budget för 2020.

2. Europaparlamentet betonar att unionen och dess medlemsstater måste uppfylla sitt kollektiva åtagande, som bekräftades på nytt 2015, att öka det offentliga utvecklingsbiståndet till 0,7 % av bruttonationalinkomsten (BNI) senast 2030. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att utarbeta bindande tidsplaner för ett gradvis ökat utvecklingsbistånd i riktning mot denna nivå. Parlamentet påminner om unionens kollektiva åtagande att ge 0,2 % av BNI i offentligt utvecklingsbistånd till de minst utvecklade länderna. Parlamentet upprepar kommissionens åtagande att avsätta minst 20 % av det totala offentliga utvecklingsbiståndet till mänsklig utveckling och social delaktighet. Parlamentet framhåller behovet av att främja och skydda sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

3. Europaparlamentet uttrycker än en gång sin oro över användningen av utvecklingsbistånd för mål som inte är utvecklingsrelaterade, och understryker att finansiering som inte uppfyller kriterierna för offentligt utvecklingsbistånd måste komma från andra instrument än finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa människorättsnormer i allt samarbete inom ramen för instrumentet för utvecklingssamarbete och insisterar på att unionen måste ta itu med orsakerna till fattigdom och ojämlikhet för att framgångsrikt kunna bekämpa fattigdom på lång sikt. Parlamentet bekräftar på nytt sitt stöd för integreringen av Europeiska utvecklingsfonden i budgeten och insisterar på tillräcklig parlamentarisk kontroll över unionens utvecklingsfinansiering.

4.  Europaparlamentet efterlyser en strategi som bygger på resultat, genomförande av rapporteringsmekanismer, effektivitet och övervakning av medel som öronmärkts för EU:s utvecklingsbistånd.

5. Europaparlamentet uttrycker djup oro över det sätt på vilket Europeiska unionens förvaltningsfond för Afrika används. Parlamentet noterar särskilt att den prioritering som ges finansieringen av migration och gränsförvaltning ofta utelämnas från målen att minska fattigdom och ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration, och att detta kan ha negativa effekter. Parlamentet anser till exempel att det är olämpligt att använda detta instrument till att finansiera Libyens kustbevakning utan att de mycket allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begås i Libyen beaktas.

6. Europaparlamentet betonar den rättighetsbaserade strategin för utveckling och principen att ingen ska lämnas på efterkälken. Parlamentet insisterar på att unionens politik och program måste säkerställa människorättsnormer och bidra till att bekämpa de ihållande globala ojämlikheterna och diskriminering på grund av faktorer som inkomst, etnicitet, kön, ålder, funktionsnedsättning, religion eller övertygelse, sexuell läggning och könsidentitet. Parlamentet betonar att det behövs stöd för icke-diskriminering och skydd av människorättsförsvarare.

7. Europaparlamentet beklagar den begränsade roll som parlamentet har när det gäller tillsyn och förvaltning av Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika. Parlamentet anser att det är särskilt viktigt att det kan övervaka den operativa kommitténs verksamhet och uppmanar kommissionen att tillhandahålla detaljerad information om de beslut som fattas i den kommittén och se till att parlamentet är företrätt vid dess möten.

8. Europaparlamentet insisterar på behovet av att främja mål 5 om jämställdhet och efterlyser mer konkreta åtgärder i unionens utrikespolitik, inbegripet riktade insatser och åtgärder för jämställdhet. Parlamentet vidhåller att man måste bekämpa våld mot kvinnor och flickor och främja tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

9. Europaparlamentet framhäver mål 16 och stöd för demokrati, god samhällsstyrning och rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmärksammar vikten av att stödja dialog, inkluderande lokalt egenansvar, och att skapa ett gynnsamt klimat för medborgardeltagande. Parlamentet understryker ungdomars och kvinnors betydelse som viktiga drivkrafter för förändring. Parlamentet betonar vikten av att inkludera kvinnor i fredsskapande åtgärder och konfliktlösning.

10. Europaparlamentet betonar vikten av att stödja civila i konfliktområden och återuppbygga samhällen som befunnit sig i konfliktsituationer. Parlamentet uppmärksammar situationen för grupper av kurdiska, yazidiska, kristna och andra etniska och religiösa minoriteter i Mellanöstern. Parlamentet betonar vikten av att FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar är funktionell och får tillräckligt stöd i tider av minskat stöd från andra globala aktörer.

11. Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att specificera den doktrin som kommer att tillämpas på området för utvecklingssamarbete med stater som kränker principerna i Europeiska unionens utrikespolitik.

12. Europaparlamentet anser att utvecklingsbudgeten för 2020 mer konsekvent bör återspegla EU:s fokusering på länder som är minst utvecklade när det gäller utbildning och sysselsättning för ungdomar, flickor och kvinnor som är utsatta för könsrelaterat våld, och en allmän tillgång till vatten för alla.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att finansieringen av klimatanpassningsåtgärder och andra klimatrelaterade åtgärder i tredjeländer är ett komplement till finansieringen av åtgärder från instrument för utvecklingssamarbete. Klimatförändringarna kan drabba de redan utsatta i högre grad och leda till en tillbakagång i de framsteg som redan gjorts med att utrota fattigdom och svält. Parlamentet är oroat över att klimatförändringarna kan ha många negativa effekter som leder till fler humanitära kriser, t.ex. genom ett ökat antal konflikter och krig.

14. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att främja skapandet av fler anständiga och gröna arbetstillfällen, i linje med mål 8 för hållbar utveckling. Parlamentet uppmärksammar kopplingen mellan handel och utveckling och uppmanar unionen att bättre stödja länder att delta i och fullt ut dra nytta av den internationella handeln. Parlamentet betonar vikten av att främja en dialog mellan arbetsmarknadens parter, och lyfter i detta avseende fram initiativ såsom den globala överenskommelsen om anständigt arbete och tillväxt för alla. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa arbetstagarrättigheter i globala värdekedjor och att främja anständigt arbete på grundval av Internationella arbetsorganisationens arbetsnormer.

15. Europaparlamentet anser att åtgärder måste vidtas för att hantera humanitära kriser, med särskilt fokus på förebyggande, uppbyggnad av motståndskraft och samarbete med berörda parter, i syfte att lösa den globala bristen på finansiering av humanitära insatser. Parlamentet påpekar att samarbetet mellan regeringar, det civila samhället och den privata sektorn bör intensifieras. Parlamentet insisterar på en betydande ökning av anslagen till budgetposterna för humanitärt bistånd, för att man ska ha beredskap inför nya katastrofer i stället för att endast hantera pågående kriser, samtidigt som man säkerställer tillräcklig finansiering för ett mer långsiktigt utvecklingssamarbete för starka, motståndskraftiga och inkluderande samhällen. Parlamentet påpekar att kriserna troligtvis inte kommer att minska och att de blir allt mer utdragna. Parlamentet betonar vikten av en god koppling mellan humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete.

16. Europaparlamentet framhäver vikten av att bibehålla betalningsbemyndigandena i kapitlet humanitärt bistånd på åtminstone samma nivå som åtagandebemyndigandena, för att undvika försenade betalningar som kan få betydande negativa konsekvenser för människor och genomförandepartner.

17. Europaparlamentet insisterar på att unionen inte kan dra sig undan sin roll som motor för multilateralism och globalt samarbete, och efterlyser tillräckliga anslag till utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd inom ramen för den nya fleråriga budgetramen.

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

8.10.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Hildegard Bentele, Dominique Bilde, Udo Bullmann, Ryszard Czarnecki, Gianna Gancia, Mónica Silvana González, Pierrette Herzberger-Fofana, György Hölvényi, Martin Horwood, Rasa Juknevičienė, Pierfrancesco Majorino, Lukas Mandl, Louis Stedman-Bryce, Marc Tarabella, Tomas Tobé, Chrysoula Zacharopoulou, Bernard Zimniok

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Manon Aubry, Stéphane Bijoux, Ellie Chowns, Ewa Kopacz, María Soraya Rodríguez Ramos, James Wells

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)

Sándor Rónai

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

20

+

ECR

Ryszard Czarnecki

GUE/NGL

Manon Aubry

ID

Gianna Gancia

PPE

Hildegard Bentele, György Hölvényi, Rasa Juknevičienė, Ewa Kopacz, Lukas Mandl, Tomas Tobé

Renew

Stéphane Bijoux, Martin Horwood, María Soraya Rodríguez Ramos, Chrysoula Zacharopoulou

S&D

Udo Bullmann, Mónica Silvana González, Pierfrancesco Majorino, Sándor Rónai, Marc Tarabella

Verts/ALE

Ellie Chowns, Pierrette Herzberger‑Fofana

 

2

-

NI

Louis Stedman‑Bryce, James Wells

 

2

0

ID

Dominique Bilde, Bernhard Zimniok

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 


 

 

 

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (26.9.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 </Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Corina Crețu</Depute>

 

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

Ekonomisk förvaltning

1. Europaparlamentet påminner om att artikel 247.1 c i budgetförordningen omfattar en skyldighet för kommissionen att den 31 juli varje år överlämna till Europaparlamentet och rådet en integrerad uppsättning av finansiella rapporter och räkenskaper, inklusive en långsiktig prognos över framtida in- och utflöden som täcker den kommande femårsperioden.

2. Europaparlamentet insisterar på att dessa rapporter ska innehålla en analys av hur åtagandena inverkar på betalningseftersläpningens storlek under en given flerårig budgetram.

Programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer budgetförslaget

3. Europaparlamentet välkomnar programförklaringarna om driftsutgifter som åtföljer Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 (budgeten för 2020), vilka i enlighet med artikel 41.3 h i budgetförordningen ger information om de enskilda utgiftsprogrammen.

4. Europaparlamentet gläder sig över att programförklaringarna för 2020 hänvisar till uppnåendet av övergripande politiska mål såsom kampen mot klimatförändringarna och integreringen av biologisk mångfald. Parlamentet uppskattar att kommissionen också presenterar de relevanta utgiftsprogram som bidrar till att förverkliga Europa 2020-prioriteringarna, och belyser de senaste och mest relevanta initiativ som bidrar till målen för hållbar utveckling i samarbets- och utvecklingspolitiken, även om det ofta är på ett indirekt och icke kvantifierbart sätt.

5. Europaparlamentet uppmanar budgetutskottet att i samarbete med parlamentets fackutskott främja en verklig resultatkultur med avseende på att optimera utnyttjandet av medlen, analysera orsakerna till lågresultatprogram och verka för åtgärder för att förbättra utnyttjandet och prestandan.

Resultatrapportering

6. Europaparlamentet påminner om att de nuvarande resultatramarna för de program som tas upp i programförklaringarna omfattar mer än 700 indikatorer som mäter resultatet utifrån mer än 60 allmänna och mer än 220 specifika mål.

7. Europaparlamentet undrar varför kommissionen använder två uppsättningar mål och indikatorer för att mäta resultaten av den ekonomiska förvaltningen: å ena sidan utvärderar kommissionens generaldirektörer förverkligandet av de mål som fastställts i deras förvaltningsplaner i de mål och indikatorer som ingår i deras årliga verksamhetsrapporter, och å andra sidan mäter kommissionen utgiftsprogrammens resultat via programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer förslaget till budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att basera sin rapportering på en enda uppsättning mål och indikatorer.

8. Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sina resultatrapporter inte förklarade hur den använde resultatinformation i sin beslutsprocess.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

a) rationalisera resultatrapporteringen genom att

 ytterligare minska det antal mål och indikatorer som den använder för sina olika resultatrapporter och koncentrera sig på dem som bäst mäter EU‑budgetens resultat,

 presentera finansiell information på ett sätt som gör att den kan jämföras med resultatinformation så att kopplingen mellan utgifter och resultat blir tydlig,

b) ange hur resultatinformation om unionens budget har använts i dess beslutsfattande,

c) utveckla metoder för databehandling för de stora mängder data som skapas genom resultatrapportering med målet att ge en aktuell, rättvis och sann bild av de resultat som uppnåtts; parlamentet insisterar på att resultatrapportering bör användas för att vidta korrigerande åtgärder när målen för programmen inte uppfylls,

d) balansera resultatrapporteringen bättre genom att tydligt informera om de största utmaningarna när det gäller att uppnå resultat.

Utnyttjande av medel i tid

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra korrektheten i betalningsprognoserna och att dra lärdom av tidigare programplaneringsperioder för att hantera den ackumulerade eftersläpningen av betalningar och undvika dess negativa inverkan på nästa fleråriga budgetram, samt att lägga fram handlingsplanen för minskning av betalningseftersläpningen under den period som omfattas av den fleråriga budgetramen 2021–2027.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge lämpligt tekniskt stöd till medlemsstaternas nationella myndigheter så att de kan utnyttja de tilldelade beloppen.

12. Europaparlamentet betonar att unionens budget inte får uppvisa ett underskott och att den växande eftersläpningen i betalningarna faktiskt utgör en finansiell skuld.

Klimatförändringar

13. Europaparlamentet betonar att Europeiska unionen har åtagit sig att göra 20 % av utgifterna i unionens budget klimatrelaterade. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja forskning, utveckling och innovation för att uppnå detta mål på 20 %.

Migration, gränsskydd och mänskliga rättigheter

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för förvaltnings- och rapporteringssyften fastställa ett sätt att registrera unionens budgetutgifter som gör det möjligt att rapportera om all finansiering som har ett samband med flykting- och migrationsfrågor, liksom med unionens framtida politik för hantering av migrationsströmmar och integration.

Horisont 2020

15. Europaparlamentet betonar att programmet Horisont 2020 har politiskt stöd från medlemsstaternas sida. Parlamentet konstaterar att forskning är en form av direktinvesteringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt som främjar sysselsättning. Parlamentet anser att unionen endast genom att anta en ambitiös budget kommer att kunna utveckla ett vetenskapligt ledarskap som kan möta de utmaningar som samhället står inför på området för sysselsättning, energiomställning, digitalisering samt medicinsk och farmaceutisk forskning.

16. Europaparlamentet påminner om att en migrationskris alltid har en humanitär aspekt som oundvikligen kommer att involvera nödåtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att hitta snabba sätt att hantera migrationskrisen och de humanitära situationer som ligger bakom.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla mer resurser till medlemsländer i främsta linjen som hanterar migrations- och flyktingkrisen, för att mer effektivt kunna sköta migrationskrisen.

18. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att införa en separat budgetpost för det specifika målet Daphne, som ingår i programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, för att visa unionens åtagande när det gäller att bekämpa våld mot kvinnor och flickor. Denna budgetpost måste få ökade resurser så att minskningen av anslagen till Daphnemålet under perioden 2014–2020 kan vändas. Parlamentet föreslår att budgeten för den nya fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden, som även ska omfatta programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, ska utökas i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet kräver konstanta insatser för att öka medvetenheten om de bidrag som ingår i det specifika målet Daphne samt åtgärder för att göra tillhörande administrativa förfaranden mer användarvänliga.

Säkerhet och försvar

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en särskild rubrik för säkerhet och försvar för att möjliggöra en mer transparent granskning.

20. Europaparlamentet betonar att det finns en betydande budgetrisk och en risk avseende organisationen i samband med en större utvidgning av byråer, såsom den utvidgning som föreslås i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 för Frontex. Parlamentet kräver att man, för att hantera denna budgetrisk, utvecklar, följer upp och granskar ett detaljerat utvidgningsprogram som genomförs i faser inom ramen för den rättsliga grund som godkänts för nästa fleråriga budgetram, som under de kommande åren utgör grund för budgetarrangemang och ansvarsfrihet.

Finansieringsinstrument och förvaltningsfonder

21. Europaparlamentet insisterar i likhet med revisionsrätten på behovet av mer detaljerad rapportering om finansieringsinstrument, och uppmanar kommissionen att lägga fram korrekt och fullständig information om finansieringsinstrument med delad förvaltning efter avslutandet, med angivande av de belopp som återförts till unionens budget och de belopp som kvarstår i medlemsstaterna.

22. Europaparlamentet påpekar att alternativa finansieringsmodeller – förvaltningsfonder och faciliteten för flyktingar i Turkiet – i allt större utsträckning utnyttjats för stöd till tredjeländer, vilket ökar komplexiteten i de befintliga finansiella strukturerna.

23. Europaparlamentet påpekar att poolningen av resurser från Europeiska utvecklingsfonden, unionens budget och andra bidragsgivare i förvaltningsfonder inte får leda till att pengar som avsatts för utvecklings- och samarbetspolitiken inte når sina ursprungliga mål, såsom avskaffande av fattigdom och främjande av grundläggande rättigheter.

24. Europaparlamentet betonar att förvaltningsfonder endast bör upprättas när deras användning är berättigad och de nödvändiga åtgärderna inte är möjliga med hjälp av andra befintliga finansieringskanaler. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen, i linje med principen om enhetlighet i budgeten, att överväga att lägga ned förvaltningsfonder som inte kan locka till sig bidrag från andra givare eller som inte skapar ett mervärde jämfört med unionens traditionella externa instrument.

25. Europaparlamentet anser att det bästa sättet att förvalta och utkräva ansvar för unionens förvaltningsfonder är att de förvaltas på ett transparent sätt som en del av unionens allmänna budget.

Europeiska åklagarmyndigheten

26. Europaparlamentet insisterar på att Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) måste ges tillräcklig finansiering och personal. Parlamentet påpekar att Europeiska åklagarmyndigheten måste vara operativ redan från november 2020. Parlamentet betonar vikten av en tydlig uppgiftsfördelning och en god samordning mellan Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

27. Europaparlamentet påminner om betydelsen av ungdomssysselsättningsinitiativet när det gäller att främja ungdomars deltagande och integration på arbetsmarknaden.

28. Europaparlamentet noterar att i förslaget till budget för 2020 uppgår unionens bidrag till totalt 8 372 000 euro.

29. Europaparlamentet påminner om vikten av att Olaf, Europol och Eurojust ges tillräckliga resurser och tillräcklig personal så att de kan samarbeta effektivt med Europeiska åklagarmyndigheten och uppfylla det gemensamma målet att skydda unionens ekonomiska intressen. Parlamentet uttrycker i detta avseende sin oro över den personalminskning som Olaf anger i sin årsrapport för 2018, samtidigt som byråns arbetsbörda har ökat strukturellt.


 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

25.9.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Matteo Adinolfi, Olivier Chastel, Caterina Chinnici, Lefteris Christoforou, Corina Crețu, Tamás Deutsch, Raffaele Fitto, Daniel Freund, Isabel García Muñoz, Cristian Ghinea, Michael Heaver, Monika Hohlmeier, Joachim Kuhs, Claudiu Manda, Tsvetelina Penkova, Markus Pieper, Sabrina Pignedoli, Petri Sarvamaa, Angelika Winzig, Lara Wolters, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Katalin Cseh, Derk Jan Eppink, Mikuláš Peksa, Ramona Strugariu, Viola Von Cramon-Taubadel, Lucia Vuolo

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

24

+

ID

NI

EPP

Renew

S&D

Verts/ALE

Matteo Adinolfi, Joachim Kuhs, Lucia Vuolo

Sabrina Pignedoli

Lefteris Christoforou, Tamás Deutsch, Monika Hohlmeier, Markus Pieper, Petri Sarvamaa, Angelika Winzig, Tomáš Zdechovský

Olivier Chastel, Katalin Cseh, Cristian Ghinea, Ramona Strugariu

Caterina Chinnici, Corina Crețu, Isabel García Muñoz, Claudiu Manda, Tsvetelina Penkova, Lara Wolters

Daniel Freund, Mikuláš Peksa, Viola Von Cramon-Taubadel

 

2

-

ECR

NI

Derk Jan Eppink

Michael Heaver

 

1

0

ECR

Raffaele Fitto

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 


 

 

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (6.9.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020</Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Siegfried Mureşan</Depute>

 

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

 

1. Europaparlamentet kräver att 2020 års budget bidrar till uppfyllandet av de prioriteringar som anges i den europeiska planeringsterminen, nämligen att säkra privata och offentliga investeringar av hög kvalitet, till exempel i nystartade företag och små och medelstora företag, och reformer som ökar konkurrenskraften samt en hållbar och inkluderade tillväxt som skapar sammanhållning, samtidigt som genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten och dess flexibilitetsbestämmelser respekteras. Parlamentet påminner om vikten av att fortsätta att säkerställa makrofinansiell stabilitet och sunda offentliga finanser, genomföra balanserade strukturreformer, fördjupa och stärka den inre marknaden, inklusive den digitala komponenten, samt fullborda den ekonomiska och monetära unionen (EMU).

2. Europaparlamentet anser att EU:s budget även i fortsättningen bör stödja den ekonomiska återhämtningen i Europeiska unionen och tillhandahålla tillräckliga resurser för att hantera transnationella utmaningar såsom klimatförändringar och migration.

3. Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa tillräckliga resurser för samordning och övervakning av den makroekonomiska politiken, bekämpning av ekonomisk brottslighet och penningtvätt, samt av anslutningen till ramen för ekonomisk styrning liksom transparent kommunikation till EU:s medborgare och utåtriktad verksamhet om dessa frågor. Parlamentet påminner om behovet av att ständigt förbättra kvaliteten och språkvalet när det gäller den information som lämnas online, så att den i högre grad återspeglar medborgarnas ofta förekommande frågor.

4. Europaparlamentet understryker behovet av att främja en socialt balanserad, hållbar ekonomisk utveckling och tillväxt, med beaktande av klimatförändringar och hållbarhet, samtidigt som man genomför strukturreformer för att modernisera de europeiska ekonomierna och underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag, inbegripet uppfyllandet av budgetprioriteringarna i förbindelse med detta.

5. Europaparlamentet begär också att budgeten ska bidra till uppfyllandet av de politiska prioriteringarna när det gäller fullbordandet av kapitalmarknadsunionen, bland annat genom att främja en investeringsmiljö som kommer att förbättra tillgången till finansiering för marknadsdeltagarna, särskilt små och medelstora företag och nystartade företag.

6. Europaparlamentet begär tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna) med tanke på de nya uppgifter och befogenheter de tilldelats genom antagandet av översynen av förordningen om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter (2017/0230(COD)). Parlamentet betonar att ESA-myndigheterna även fortsättningsvis bör öka sin effektivitet, även när det gäller bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och övervakning av skuggbanksverksamheten, utan att göra avkall på kvaliteten i sitt arbete, med fokus på en kontinuerlig omprövning av arbetsmetoder och ett effektivt och transparent utnyttjande av personalresurser och ekonomiska resurser. Parlamentet betonar vikten av att främja en jämn könsfördelning, särskilt på ledningsnivå i ESA-myndigheterna. Parlamentet betonar att för att främja en återhållsam användning av sin budget måste ESA-myndigheterna alltid hålla sig till de uppgifter och uppdrag som de tilldelats av unionslagstiftaren med fullt beaktande av bland annat proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna i sin dagliga verksamhet. Parlamentet påpekar att ESA‑myndigheterna ska se till att nödvändiga arrangemang införs så att de kan reagera snabbt på möjliga följder av en hård brexit.

7. Europaparlamentet betonar att finansieringen till rapporterande enheter och skattemyndigheter bör fortsätta, i synnerhet för att stödja dem i kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande, och att dessa enheter ska vara ansvarsskyldiga inför Europaparlamentet. Parlamentet oroar sig därför över rådets förslag att minska personalutgifterna vid det europeiska generaldirektoratet för beskattning, medan genomförandet av den nyligen antagna lagstiftningen ska övervakas och en ny internationell skattereform håller på att genomföras både på G20-nivå och inom det inkluderande ramverket. Parlamentet understryker behovet av tillräcklig finansiering för att kommissionen ska kunna göra en korrekt bedömning av medlemsstaternas standarder för bekämpning av penningtvätt.

8. Europaparlamentet understryker vikten av ansvarsskyldighet och transparens från de organ som får finansiering.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

4.9.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

12

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gunnar Beck, Stefan Berger, Gilles Boyer, Cristian-Silviu Buşoi, Derk Jan Eppink, Engin Eroglu, Markus Ferber, Jonás Fernández, Frances Fitzgerald, José Manuel García-Margallo y Marfil, Luis Garicano, Sven Giegold, Neena Gill, José Gusmão, Enikő Győri, Eero Heinäluoma, Danuta Maria Hübner, Stasys Jakeliūnas, Herve Juvin, Othmar Karas, Billy Kelleher, Ondřej Kovařík, Georgios Kyrtsos, Aušra Maldeikienė, Costas Mavrides, Csaba Molnár, Luděk Niedermayer, Dimitrios Papadimoulis, Piernicola Pedicini, Lídia Pereira, Dragoş Pîslaru, Luisa Porritt, Jake Pugh, Evelyn Regner, Antonio Maria Rinaldi, Alfred Sant, Joachim Schuster, Pedro Silva Pereira, Ernest Urtasun, Inese Vaidere, Johan Van Overtveldt, Stéphanie Yon-Courtin, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Gerolf Annemans, Manon Aubry, Carmen Avram, Niels Fuglsang, Eugen Jurzyca, Margarida Marques, Siegfried Mureşan, Ville Niinistö, Irene Tinagli

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Alice Kuhnke

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

39

+

PPE

Stefan Berger, Cristian-Silviu Buşoi, Markus Ferber, Frances Fitzgerald, José Manuel García-Margallo y Marfil, Danuta Maria Hübner, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Aušra Maldeikienė, Siegfried Mureşan, Luděk Niedermayer, Lídia Pereira, Inese Vaidere

RENEW

Gilles Boyer, Engin Eroglu, Luis Garicano, Billy Kelleher, Ondřej Kovařík, Dragoş Pîslaru, Luisa Porritt, Stéphanie Yon-Courtin

S&D

Carmen Avram, Jonás Fernández, Niels Fuglsang, Neena Gill, Eero Heinäluoma, Margarida Marques, Costas Mavrides, Csaba Molnár, Evelyn Regner, Alfred Sant, Joachim Schuster, Pedro Silva Pereira, Irene Tinagli

VERTS/ALE

Sven Giegold, Stasys Jakeliūnas, Alice Kuhnke, Ville Niinistö, Ernest Urtasun

 

12

-

ECR

Derk Jan Eppink, Eugen Jurzyca

GUE/NGL

Manon Aubry, José Gusmão, Dimitrios Papadimoulis

ID

Gerolf Annemans, Gunnar Beck, Herve Juvin, Antonio Maria Rinaldi, Marco Zanni

NI

Jake Pugh

PPE

Enikő Győri

 

2

0

ECR

Johan Van Overtveldt

NI

Piernicola Pedicini

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

 

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (27.9.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020</Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Lucia Ďuriš Nicholsonová</Depute>

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet erinrar om att en effektivt och noggrant övervägd social- och sysselsättningspolitik måste ta hänsyn till socioekonomiska och demografiska utmaningar och utmaningar som gäller automatisering liksom till de utmaningar som hänger samman med unionens åtagande att fasa ut fossila bränslen, att denna politik måste åtföljas av välriktade investeringsstrategier och även i fortsättningen vara en viktig förutsättning för hållbar tillväxt, som är den viktigaste faktorn för att skapa sysselsättning av god kvalitet, minska ojämlikheterna och främja uppåtriktad social konvergens och sammanhållning.

2. Europaparlamentet välkomnar utvecklingen på området för sysselsättning och sociala frågor under den åttonde valperioden, men betonar att de politiska initiativen behöver ändamålsenlig finansiering i rätt tid för att kunna tas i bruk.

3. Europaparlamentet framhäver att 2020 års budget bör bidra till att uppnå Europa 2020‑målen på det sociala området och sysselsättningsområdet, vilket verkar vara inom räckhåll när det gäller sysselsättningsmålet, medan det fortfarande är långt ifrån att uppnås när det gäller målet att minska antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning, framför eftersom allt fler yrkesarbetande riskerar att drabbas av fattigdom.

4.  Europaparlamentet betonar även behovet av att stegvis anpassa den strategiska inriktningen på unionens politik och program till målen för hållbar utveckling och de sociala principer som beskrivs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som bör integreras fullt ut i bestämmelserna för unionens finansieringsprogram och den europeiska planeringsterminen.

5.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang behovet av övergripande politiska reformer och integrerade strategier för att stärka social inkludering och bekämpa ungdoms- och långtidsarbetslöshet, och den ofta förbisedda frågan om anställbarheten för äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

6.  Europaparlamentet understryker mot denna bakgrund vikten av tillräcklig finansiering för de program och initiativ inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 som syftar till att främja tillväxt för alla, bekämpa arbetslöshet, fattigdom och social utestängning, minska ojämlikheterna och främja uppåtriktad social konvergens, och i synnerhet de som riktar sig mot samhällets mest missgynnade personer.

7.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att dessa program och initiativ får tillräcklig finansiering under 2020 och fram till dess att nästa programplaneringsfas för den fleråriga budgetramen träder i kraft.

8.  Europaparlamentet avvisar därför alla nedskärningar i budgetplaneringen för budgetposterna 04 01 01, 04 01 02 01, 04 01 03, 04 03 02 01, 04 03 12, 04 03 13, 08 02 03 06 och 13 08 01.

9.  Europaparlamentet påminner även om att en lämplig balans mellan åtagande- och betalningsbemyndiganden måste hittas så att dessa program och initiativ kan nå sin fulla potential.

10. Europaparlamentet betonar att arbetstagarnas deltagande och inkludering i företagsfrågor har en mycket positiv inverkan på deras produktivitet, hälsa och välbefinnande, kvaliteten i arbetet och lönenivån. Parlamentet betonar vidare att de budgetposter som stöder den sociala dialogen i unionen är av största vikt när det gäller att stärka arbetsmarknadsparternas deltagande, till exempel i den europeiska planeringsterminen och i genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet efterlyser därför ökade anslag till området för arbetsmarknadsrelationer och den sociala dialogen.

11. Europaparlamentet betonar vikten av budgetansvar och budgetprioritering när det gäller att ge verklig valuta för pengarna till EU-medborgarna, bland annat ett starkare fokus på evidensbaserat beslutsfattande och särskild hänsyn till sociala, regionala och territoriella skillnader.

12.  Europaparlamentet anser att principen om europeiskt mervärde bör utgöra grundvalen för alla framtida utgifter. Parlamentet betonar att unionens finansiering därför bör spegla en resultatbaserad budgetmodell, där varje budgetpost åtföljs av mätbara mål och resultat. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av ansvar och öppenhet för de organ som erhåller finansiering från unionen.

13. Europaparlamentet uppmärksammar den avgörande roll som Europeiska socialfonden (ESF), ungdomssysselsättningsinitiativet, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) spelar, och upprepar att dessa medel bör skapa synergieffekter som kan bidra till att minska de sociala skillnaderna och ojämlikheterna för att säkerställa att ingen målgrupp hamnar på efterkälken i processen. Parlamentet varnar för att eventuella minskningar av budgeten för dessa områden skulle skapa problem som motverkar dessa insatsers effektivitet och uppnåendet av deras mål.

14.  Europaparlamentet betonar i detta avseende att verkligheten för små medlemsstater och avlägsna regioner, inklusive de yttersta randområdena enligt artikel 349 i EUF‑fördraget, måste beaktas. Parlamentet betonar särskilt att tillgången till medel för de utomeuropeiska länderna och territorierna (som har begränsade administrativa resurser och expertis på grund av sin särskilda status och storlek) måste förbättras. Parlamentet anser särskilt att Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter (globaliseringsfonden) måste spegla verkligheten på små arbetsmarknader och små medlemsstaters marknader, framför allt när det gäller ansökningar som omfattar små och medelstora företag, och när uppsägningarna har stor inverkan på arbetslösheten och den lokala eller regionala ekonomin.

15.  Europaparlamentet betonar att den verksamhet som genomförs med stöd av dessa medel och program alltid bör leda till strategiska åtgärder med tydligt fastställda mål, och att en ändamålsenlig och effektiv finansiering är lika viktig som de sammanlagda budgettaken. Parlamentet understryker i detta avseende betydelsen av en verklig resultatkultur som syftar till att optimera utnyttjandet av medlen, analysera orsakerna till lågpresterande program och verka för förbättringsåtgärder.

16.  Europaparlamentet är i detta avseende medvetet om strävan efter mer transparenta och tillgängliga förfaranden för att ta medel i anspråk från 2020 års budget.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillåta den flexibilitet som är nödvändig i samband med genomförandet av unionens program för 2020, i synnerhet globaliseringsfonden, för att mildra den inverkan som Förenade kungarikets utträde ur unionen kommer att ha på arbetstagare och företag som är etablerade i medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens förslag om att ändra tillämpningsområdet för globaliseringsfondens nuvarande program för att göra det möjligt att stödja arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av de störningar som orsakats av Förenade kungarikets utträde ur unionen.

18. Europaparlamentet noterar den kommande sammanslagningen från och med 2021 av den nuvarande ESF, ungdomssysselsättningsinitiativet, Fead, EaSI och EU:s folkhälsoprogram inom tillämpningsområdet för ESF+. Parlamentet framhåller på nytt sin ståndpunkt om att öka ESF+ till 120 457 000 000 EUR i löpande priser inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet uppmanar kommissionen att presentera finansiell information och budgetanslag på ett sätt som gör beloppen för ESF+ och underrubrikerna i dessa program jämförbara med de nuvarande anslagen. Parlamentet avvisar den betydande minskning (med 5 miljoner EUR) som rådet har föreslagit för programdelen Progress av EaSI för 2020, och rekommenderar att budgetanslaget ska vara minst lika stort som i kommissionens förslag. I detta avseende betonar parlamentet att alla lagstiftningsmässiga och budgetmässiga ändringar bör vara evidensbaserade och bygga på förståelse av deras effekter, vara förenliga med agendan för bättre lagstiftning, innebära krav på en utvärdering av kvantifierbara och jämförbara resultat snarare än enkla utfallsmätningar och baseras på alla relaterade rekommendationer från Europeiska revisionsrätten.

19. Europaparlamentet betonar att det mot bakgrund av de pågående budgetbegränsningarna kommer att vara avgörande att på bästa sätt utnyttja 2020 års allmänna budget, i synnerhet när det gäller politik som kan främja hållbar ekonomisk tillväxt och skapa sysselsättning av kvalitet, såsom framtida kompetensstrategier, strategier för yrkesutbildning, kompetenshöjning och omskolning samt åtgärder för att stödja välfungerande arbetsmarknader och bättre anpassning till de demografiska förändringarna, särskilt genom förbättrad integration av sårbara och missgynnade grupper på arbetsmarknaden, såsom äldre personer och personer med funktionsnedsättning, och genom integrationsåtgärder och åtgärder för att minska fattigdomen. Parlamentet konstaterar att utskottet för sysselsättning och sociala frågor har föreslagit flera pilotprojekt och förberedande åtgärder inriktade på socialt utestängda samhällsgrupper.

20. Europaparlamentet stöder med kraft alla typer av investeringar i ny teknik inom alla sektorer av ekonomin och den industriella produktionen, med särskild tonvikt på särskilda program för att påskynda omställningen av arbetskraften inom tidsramarna och begränsa de potentiellt skadliga biverkningarna av sådana omställningar, såsom strukturell arbetslöshet, växande inkomstklyftor eller regionala och territoriella skillnader. Parlamentet noterar i detta avseende den roll som unionens instrument spelar när det gäller att stödja företag och arbetstagare i deras övergång till en digital och grönare ekonomi.

21.  Europaparlamentet upprepar yrkesutbildningens betydelse i digitaliseringens tidevarv. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforska ytterligare sätt att stödja yrkesutbildningsprogram, framför allt inom områdena programvaruutveckling och informationsteknik.

22. Europaparlamentet betonar att trots den positiva utvecklingen mot en minskning av ungdomsarbetslösheten i unionen utgör bristen på framtida möjligheter för unga människor en verklig social nödsituation i vissa delar av unionen – med betydande skillnader mellan medlemsstater och regioner – och att ungdomar fortfarande löper större risk att drabbas av fattigdom och social och ekonomisk utestängning. Parlamentet betonar att detta kräver innovativa och fokuserade lösningar som snabbt kan genomföras för att åstadkomma konkreta förbättringar på kort sikt. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen och medlemsstaterna prioriterar kampen mot ungdomsarbetslösheten, vilket bör återspeglas i budgeten för 2020.

23.  Europaparlamentet upprepar därför vikten av de fonder och andra instrument som främjar åtgärder som hanterar ojämlikhet och anställbarhet för unga människor, dvs. ungdomsgarantin, ungdomssysselsättningsinitiativet, ESF och Erasmus+.

24.  Europaparlamentet betonar särskilt ungdomssysselsättningsinitiativets roll när det gäller att bekämpa ungdomsarbetslösheten, och noterar kommissionens förslag om att öka anslagen till ungdomssysselsättningsinitiativet under 2020 med 116 miljoner EUR. Parlamentet anser dock att detta belopp är otillräckligt. Parlamentet efterlyser därför en ökning av betalningsbemyndigandena för ungdomssysselsättningsinitiativet med 600 miljoner EUR.

25.  Europaparlamentet välkomnar det åtagande som kommissionens nominerade ordförande, Ursula von der Leyen, gjort i sina politiska riktlinjer om att stärka ungdomsgarantin genom att omvandla den till ett permanent instrument med ökad budget och regelbunden rapportering.

26. Europaparlamentet beklagar att mer än en fjärdedel av alla barn i EU löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning.

27.  Europaparlamentet väntar på att man ska offentliggöra genomförbarhetsstudien om barngarantin, som bör utgöra en grund för genomförandet av ytterligare verksamhet, men uppmanar samtidigt kommissionen att ta full hänsyn till de förslag om genomförande av de förberedande åtgärderna för barngarantin som antogs i de årliga budgetarna för 2017, 2018 och 2019, och som har en finansieringsnivå som kommer att göra det möjligt att genomföra en experimentell fas av barngarantin på rätt sätt under nästa programplaneringsperiod, dvs. 2021–2027.

28.  Europaparlamentet välkomnar i detta avseende det åtagande som kommissionens nominerade ordförande, Ursula von der Leyen, gjort i sina politiska riktlinjer om att inrätta den europeiska barngarantin för att bidra till att säkerställa att alla barn i unionen som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning har tillgång till de allra mest grundläggande rättigheterna, till exempel hälso- och sjukvård och utbildning.

29.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja social inkludering av utsatta barn och särskilt att åtgärda situationen för romska barn, i synnerhet genom att främja deras tillgång till skolor. Parlamentet noterar att ett pilotprojekt skulle vara ett lämpligt verktyg för att ta itu med denna fråga.

30. Europaparlamentet betonar byråernas viktiga bidrag när det gäller behandlingen av ett stort antal sysselsättningsfrågor, sociala frågor och insamling av uppgifter. Parlamentet framhåller att deras uppgifter är under utveckling och växer konstant och att de därför måste ges nödvändiga resurser för att fullgöra sina uppgifter och säkerställa bästa möjliga resultat till stöd för unionens lagstiftningsmål och politiska mål. Parlamentet efterlyser därför en grundlig utvärdering av de nya uppgifter som tilldelas byråerna och av deras övergripande resultat, för att säkerställa lämpliga och effektiva budgetanslag.

31.  Europaparlamentet noterar inrättandet av Europeiska arbetsmyndigheten, som förväntas inleda sin verksamhet 2019. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa att tillräckliga finansiella medel avsätts för dess inrättande. Parlamentet insisterar på att denna finansiering inte kan uppnås genom omfördelning av anslag från andra organ för sysselsättning och sociala frågor och budgetposter, och att Europeiska arbetsmyndigheten, eftersom det handlar om ett nytt organ, behöver nya resurser för att kunna fungera smidigt. Parlamentet betonar särskilt att inrättandet av Europeiska arbetsmyndigheten inte bör leda till minskade resurser och kapaciteter för Eures, som har en central uppgift när det gäller att främja EU-medborgarnas rörlighet på arbetsmarknaden och erbjuder tjänster och partnerskap för arbetssökande och arbetsgivare, offentliga arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter och lokala myndigheter. Parlamentet framhäver därför behovet av att ha tydliga och separata budgetposter för såväl Europeiska arbetsmyndigheten som Eures.

32. Europaparlamentet upprepar att välplanerade pilotprojekt och förberedande åtgärder är mycket värdefulla verktyg för att inleda nya verksamheter och ny politik på sysselsättningsområdet, i synnerhet när det gäller att förbättra ungdomssysselsättning och social inkludering, och kan användas för insamling av uppgifter och faktaunderlag, i syfte att förbättra unionens framtida sysselsättningspolitik. Parlamentet noterar att flera idéer från utskottet för sysselsättning och sociala frågor tidigare har genomförts framgångsrikt som pilotprojekt och förberedande åtgärder. Parlamentet uppmanar budgetmyndigheten att i budgeten för 2020 ta med de åtta pilotprojekt och förberedande åtgärder som föreslagits av utskottet, och som rör social integration av särskilt utsatta grupper (romer, särskilt romska barn, missgynnade ungdomar, låginkomsthushåll och äldre personer), ungdomsarbetslöshet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt minimilön. Parlamentet uppmuntrar till ett fullständigt utnyttjande av de tillgängliga marginalerna under varje rubrik.

33. Europaparlamentet konstaterar att det är ytterst viktigt att parlamentet regelbundet informeras av kommissionen om genomförandet av pilotprojektens och de förberedande åtgärdernas olika etapper, bland annat genom en ändamålsenlig utvärdering av resultaten och deras mervärde för unionens medborgare. Parlamentet framhåller betydelsen av att kommissionen använder sig av en transparent metod när den bedömer pilotprojekt och förberedande åtgärder.

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.9.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

9

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Atidzhe Alieva-Veli, Abir Al-Sahlani, Gabriele Bischoff, Vilija Blinkevičiūtė, Jane Brophy, Sylvie Brunet, David Casa, Leila Chaibi, Estrella Durá Ferrandis, Lucia Ďuriš Nicholsonová, Rosa Estaràs Ferragut, Nicolaus Fest, Loucas Fourlas, Cindy Franssen, Chiara Gemma, Helmut Geuking, Elisabetta Gualmini, Alicia Homs Ginel, France Jamet, Radan Kanev, Stelios Kympouropoulos, Katrin Langensiepen, Elena Lizzi, Radka Maxová, Lefteris Nikolaou-Alavanos, Matthew Patten, Sandra Pereira, Kira Marie Peter-Hansen, Alexandra Louise Rosenfield Phillips, Dragoş Pîslaru, Manuel Pizarro, Dennis Radtke, Elżbieta Rafalska, Guido Reil, Daniela Rondinelli, Mounir Satouri, Monica Semedo, Beata Szydło, Eugen Tomac, Romana Tomc, Yana Toom, Nikolaj Villumsen, Marianne Vind, Maria Walsh, Tatjana Ždanoka, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Alex Agius Saliba, José Gusmão, Jeroen Lenaers, Pierfrancesco Majorino, Anne Sander, Birgit Sippel

 

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

42

+

ECR

Lucia Ďuriš Nicholsonová, Helmut Geuking, Elżbieta Rafalska, Beata Szydło

NI

Chiara Gemma, Daniela Rondinelli

PPE

David Casa, Rosa Estaràs Ferragut, Loucas Fourlas, Cindy Franssen, Radan Kanev, Stelios Kympouropoulos, Jeroen Lenaers, Dennis Radtke, Anne Sander, Eugen Tomac, Romana Tomc, Maria Walsh, Tomáš Zdechovský

RENEW

Abir Al‑Sahlani, Atidzhe Alieva‑Veli, Jane Brophy, Sylvie Brunet, Radka Maxová, Dragoş Pîslaru, Monica Semedo, Yana Toom

S&D

Alex Agius Saliba, Gabriele Bischoff, Vilija Blinkevičiūtė, Estrella Durá Ferrandis, Elisabetta Gualmini, Alicia Homs Ginel, Pierfrancesco Majorino, Manuel Pizarro, Birgit Sippel, Marianne Vind

VERTS/ALE

Katrin Langensiepen, Kira Marie Peter‑Hansen, Alexandra Louise Rosenfield Phillips, Mounir Satouri, Tatjana Ždanoka

 

9

-

GUE/NGL

Leila Chaibi, José Gusmão, Sandra Pereira, Nikolaj Villumsen

ID

Nicolaus Fest, France Jamet, Elena Lizzi, Guido Reil

NI

Lefteris Nikolaou‑Alavanos

 

1

0

NI

Matthew Patten

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 


 

 

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (5.9.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020</Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Pascal Canfin</Depute>

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet understryker att 21,0 % av de totala åtagandena i budgetförslaget för 2020 är klimatrelaterade. Parlamentet beklagar att trenden för unionens budget visar på ett utfall på endast 19,7 % för den nuvarande fleråriga budgetramen medan det mål man enats om före 2014 angav ”minst 20 %” under perioden 2014–2020. Parlamentet betonar att det enligt kommissionen kommer att behövas ytterligare 3,5 miljarder EUR i klimatrelaterade utgifter i budgeten för 2020 för att nå målet på 20 %. Parlamentet betonar att alla ansträngningar bör göras för att se till att det övergripande målet för unionens budget uppnås senast i slutet av 2020. Parlamentet upprepar sitt krav på en mer långtgående integrering av klimatåtgärder, som ska fastställas till 40 %, och noterar att parlamentet krävde 30 % i sin resolution från november 2018, förbättrad spårningsmetod för klimatåtgärder och klimatsäkring i nästa fleråriga budgetram och att denna anpassas till Parisavtalet och EU:s mål för klimatåtgärder. Parlamentet insisterar på att nästa fleråriga budgetram bör baseras på en robust metod, som inrättats i linje med internationellt etablerade metoder, för att spåra finansiering av klimatåtgärder och undvika risken för överskattning av klimatåtgärder. Parlamentet anser att grön budgetering för nästa fleråriga budgetram är avgörande för att uppnå våra klimatmål.

2. Europaparlamentet noterar med oro att endast 8,3 % av de totala åtagandena är avsedda att vända den nedåtgående trenden för den biologiska mångfalden igen, vilket är den lägsta nivån sedan 2015, trots att man observerat en aldrig tidigare skådad och accelererande takt när det gäller utrotningen av arter. Parlamentet begär att tillräckliga ökningar och spårbara resurser anslås för att säkerställa det långsiktiga och samstämmiga skyddet av den biologiska mångfalden i hela unionen. Parlamentet insisterar på att nästa fleråriga budgetram bör baseras på en robust metod, som inrättats i linje med internationellt etablerade metoder, för att spåra biologisk mångfald och undvika risken för att åtgärder för biologisk mångfald överskattas.

3. Europaparlamentet anser att det särskilt under den fleråriga budgetramens sista år behövs en ambitiös budget för program kopplade till klimatåtgärder och för skydd av biologisk mångfald, i syfte att bygga en bro till den kommande fleråriga budgetramen, som väntas få en långsam start till dess att alla nya program är fullt operativa.

4. Europaparlamentet uppmanar unionen att avsätta tillräcklig finansiering för ett fullständigt och effektivt genomförande av den framtida europeiska gröna given.

5. Europaparlamentet betonar att det dessutom, inom ramen för de politiska riktlinjer för nästa kommission som kommissionens tillträdande ordförande har utarbetat, är absolut nödvändigt att påskynda minskningen av utsläppen.

6. I linje med Agenda 2030 och de åtaganden som unionen och dess medlemsstater har gjort inom FN:s generalförsamling, understryker Europaparlamentet att tillräckliga resurser behöver garanteras i budgeten för 2020 för att uppnå målen för hållbar utveckling.

7. Europaparlamentet noterar ökningen på 21,5 miljoner EUR i åtaganden för Life (+3,9 %). Parlamentet är övertygat om att budgeten för Life för 2020 är otillräcklig (529,6 miljoner EUR). Parlamentet uppmanar till betydande ökningar för 2020 i förberedande syfte och i överensstämmelse med parlamentets krav på att dubblera Life‑programmet under den fleråriga budgetramen efter 2020. Parlamentet beklagar djupt att Life bara motsvarar 0,3 % av budgetförslaget för 2020.

8. Europaparlamentet välkomnar att det nya rescEU-programmet kommer att erhålla 156,2 miljoner EUR för att bättre kunna hantera jordbävningar, skogsbränder och andra naturkatastrofer. Parlamentet framhåller behovet av instrument såsom civilskyddsmekanismen och solidaritetsfonden för att bemöta miljökatastrofer och utvärdera skador på miljön.

9. Europaparlamentet noterar de 69,7 miljoner EUR i åtaganden (+2,0 %) och de 64,2 miljoner EUR i betalningar (+4,7 %) som föreslagits för hälsa. Parlamentet beklagar att detta belopp endast motsvarar 0,04 % av budgetförslaget för 2020 och 1,9 % av rubrik 3 (i åtaganden).

10. Europaparlamentet understryker att tillräckliga resurser bör anslås i budgeten för att utarbeta och genomföra den framtida europeiska planen för att bekämpa cancer. Parlamentet betonar att denna plan är avgörande för att främja och förbättra förebyggande, forskning, tillgång till innovation och återintegrering.

11. Europaparlamentet noterar de 280,0 miljoner EUR i åtaganden (-3,3 %) och de 244,7 miljoner EUR i betalningar (2,3 %) som föreslagits för livsmedel och foder. Parlamentet beklagar att detta belopp endast motsvarar 0,17 % av budgetförslaget för 2020 och 7,5 % av rubrik 3 (i åtaganden).

12. Europaparlamentet noterar de 156,2 miljoner EUR i åtaganden (+4,4 %) och de 77,0 miljoner EUR i betalningar (-5,7 %) som föreslagits för unionens civilskyddsmekanism, som är en hörnsten för solidariteten i unionen.

13. Europaparlamentet konstaterar att antalet fasta och tillfälliga tjänster som godkänts enligt budgetförslaget för 2020 förblir oförändrat jämfört med 2019 års budget för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), samtidigt som tjänsterna ökar för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) (+34, till följd av översynen av den allmänna livsmedelslagstiftningen), Europeiska miljöbyrån (EEA) (+1) och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) (+ 2). Parlamentet betonar att dessa byråer där så behövs måste tilldelas ytterligare finansiella resurser och personalresurser så att de kan uppfylla sitt mandat och utföra sina uppgifter, och i syfte att främja ett vetenskapligt baserat tillvägagångssätt i unionen. Parlamentet understryker att bättre samordning mellan byråerna skulle optimera deras arbete, liksom användningen av offentliga medel.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt genomföra pilotprojekt och förberedande åtgärder.

15. Europaparlamentet påminner om att pilotprojekt och förberedande åtgärder bör anpassas till klimatåtgärder och få tillräcklig finansiering under hela sin livscykel, så att de kan nå sin fulla potential och bana väg för antagandet av framtida åtgärder.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

4.9.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

60

10

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bartosz Arłukowicz, Margrete Auken, Simona Baldassarre, Marek Paweł Balt, Aurelia Beigneux, Monika Beňová, Malin Björk, Delara Burkhardt, Cristian-Silviu Buşoi, Pascal Canfin, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Nathalie Colin-Oesterlé, Miriam Dalli, Seb Dance, Esther de Lange, Marco Dreosto, Eleonora Evi, Agnès Evren, Fredrick Federley, Pietro Fiocchi, James Alexander Glancy, Andreas Glück, Catherine Griset, Jytte Guteland, Teuvo Hakkarainen, Pär Holmgren, Jan Huitema, Yannick Jadot, Petros Kokkalis, Athanasios Konstantinou, Ewa Kopacz, Joanna Kopcińska, Peter Liese, Sylvia Limmer, Javi López, César Luena, Liudas Mažylis, Anthea McIntyre, Aileen McLeod, Tilly Metz, Silvia Modig, Alessandra Moretti, Ljudmila Novak, Grace O’Sullivan, Rory Palmer, Jutta Paulus, Rovana Plumb, Jessica Polfjärd, Frédérique Ries, Sándor Rónai, Rob Rooken, Silvia Sardone, Christine Schneider, Günther Sidl, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Edina Tóth, Véronique Trillet-Lenoir, Caroline Voaden, Alexandr Vondra, Mick Wallace, Michal Wiezik, Anna Zalewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michael Bloss, Christophe Hansen, Lídia Pereira, Susana Solís Pérez, Nikolaj Villumsen

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

60

+

ECR

Pietro Fiocchi, Joanna Kopcińska, Alexandr Vondra, Anna Zalewska

GUE/NGL

Malin Björk, Petros Kokkalis, Silvia Modig, Nikolaj Villumsen, Mick Wallace

NI

Eleonora Evi, Athanasios Konstantinou

PPE

Bartosz Arłukowicz, Cristian-Silviu Buşoi, Nathalie Colin-Oesterlé, Agnès Evren, Christophe Hansen, Ewa Kopacz, Esther de Lange, Peter Liese, Liudas Mažylis, Ljudmila Novak, Lídia Pereira, Jessica Polfjärd, Christine Schneider, Edina Tóth, Michal Wiezik

RENEW

Pascal Canfin, Catherine Chabaud, Fredrick Federley, Andreas Glück, Jan Huitema, Frédérique Ries, Susana Solís Pérez, Nicolae Ştefănuță, Nils Torvalds, Véronique Trillet-Lenoir, Caroline Voaden

S&D

Marek Paweł Balt, Monika Beňová, Delara Burkhardt, Sara Cerdas, Mohammed Chahim, Miriam Dalli, Seb Dance, Jytte Guteland, Javi López, César Luena, Alessandra Moretti, Rory Palmer, Rovana Plumb, Sándor Rónai, Günther Sidl

VERTS/ALE

Margrete Auken, Michael Bloss, Pär Holmgren, Yannick Jadot, Aileen McLeod, Tilly Metz, Grace O'Sullivan, Jutta Paulus

 

10

-

ECR

Anthea McIntyre, Rob Rooken

ID

Simona Baldassarre, Aurelia Beigneux, Marco Dreosto, Catherine Griset, Teuvo Hakkarainen, Sylvia Limmer, Silvia Sardone

NI

James Alexander Glancy

 

0

0

 

 

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 


 

 

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (26.9.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020</Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute> Adina‑Ioana Vălean </Depute>

 

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet beklagar att den budget som kommissionen föreslår ligger 474,6 miljoner EUR under taket för rubrik 1a, trots att de berörda programmen är övertecknade och lätt skulle kunna absorbera ytterligare medel. Parlamentet betonar att programmen under rubrik 1a är av yttersta vikt för att främja den innovationsledda ekonomiska tillväxten och bidra till en övergång till ett klimatneutralt samhälle i enlighet med Parisavtalet.

2. Europaparlamentet understryker vikten av att utveckla ledarskap inom innovation och inkrementell och omvälvande forskning inom avancerad teknik för att uppnå unionens politiska mål. Parlamentet avvisar därför rådets nedskärningar på totalt 747,4 miljoner EUR under rubrik 1a, bland annat 424,9 miljoner EUR till den gemensamma strategiska ramen för forskning och innovation, särskilt under relevanta budgetposter om förstärkning av forskningen om framtida och ny teknik, förstärkning av europeisk forskningsinfrastruktur, inklusive e-infrastruktur samt ledarskap inom informations- och kommunikationsteknik, inklusive 28 miljoner EUR till IKT-delen av Fonden för ett sammanlänkat Europa och 20 miljoner EUR till Cosme, vilket riskerar att undergräva unionens insatser för att skapa hållbar tillväxt och högkvalitativa arbetstillfällen, samt unionens insatser för att nå FN:s mål för hållbar utveckling och att uppnå en ekonomi med ett nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, samtidigt som ingen hamnar på efterkälken.

3. Europaparlamentet anser att det särskilt under det sista året av den fleråriga budgetramen behövs en ambitiös budget under rubrik 1a för att bygga en bro till den kommande fleråriga budgetramen, eftersom det kommer att ta tid för alla nya program att bli fullt operativa under den nya budgetramen, för att säkerställa att dessa program fungerar fullt ut så att de kan fortsätta att bidra till att unionens politiska prioriteringar uppnås.

4. Europaparlamentet vill därför se en nivå för åtagandebemyndigandena på upp till taket för rubrik 1a och dessutom en användning av alla tillgängliga flexibilitetsinstrument inom ramen för förordningen om den fleråriga budgetramen och den särskilda bestämmelse om återanvändning av frigjorda medel för forskningsprojekt som fastställs i budgetförordningen, för att säkerställa högsta möjliga nivå för åtagandebemyndigandena i 2020 års budget.

5. Europaparlamentet påminner om betydelsen av forskning och innovation för att ta itu med samhällsutmaningar och bidra till hållbar utveckling och noterar överteckningen av olika program, såsom Horisont 2020 och Cosme, vilket har lett till en lägre andel framgångsrika ansökningar inom ramen för Horisont 2020 jämfört med den föregående perioden för den fleråriga budgetramen, vilket innebär att många fler högkvalitativa projekt inom forskning och innovation skulle kunna finansieras om unionen tillhandahåller tillräckligt med finansiering. Parlamentet betonar att detta måste åtgärdas genom en mer ambitiös budget för 2020, och genom att öka komplementariteten med andra unionsfonder, finansieringsinstrument, nationella program och privata investeringar. Parlamentet anser att finansiering av forskning och innovation på unionsnivå särskilt bör inriktas på områden som drabbats av allvarliga marknadsmisslyckanden och förbisedda samhällsutmaningar. Parlamentet anser därför att frigjorda medel bör göras tillgängliga på nytt i enlighet med artikel 15.3 i budgetförordningen. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt om att minst 120 miljoner EUR i 2018 års priser måste öronmärkas för Horisont Europa i nästa fleråriga budgetram.

6. Europaparlamentet understryker att små och medelstora företag är en viktig del av unionens ekonomi eftersom de skapar ett stort antal arbetstillfällen inom unionen. Parlamentet inser behovet av att skapa ett gynnsamt företagsklimat för små och medelstora företag och att främja kluster och nätverk för små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar därför ökningen av instrumentet för små och medelstora företag. Parlamentet noterar med oro rådets nedskärningar av ökad innovation inom små och medelstora företag, vilket sänder en motsägelsefull signal till unionens företag.

7. Europaparlamentet understryker vikten av att uppnå målen för den digitala inre marknaden för att öka unionens digitalisering och främja den digitala delaktigheten när det gäller unionens ekonomi, offentliga sektor och medborgare. Parlamentet inser i detta sammanhang vikten av initiativ såsom WiFi4EU. Parlamentet beklagar rådets föreslagna nedskärningar av detta initiativ.

8. Europaparlamentet understryker behovet av att reformera unionens rörlighetssektor för att åstadkomma hållbara, rena och konkurrenskraftiga transporter i unionen, se till att unionens bilindustri är redo för framtiden och uppnå våra klimatmål. Parlamentet betonar därför behovet av tillräcklig finansiering för program som stöder dessa mål såsom Horisont, FSE-Transport och det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas 2 (FCH 2). Parlamentet är därför bekymrat över effekterna av rådets föreslagna nedskärningar när det gäller att uppnå ett unionssystem för transporter som är resurseffektivt, miljövänligt, säkert och sammanhängande.

9. Europaparlamentet beklagar djupt att den budget som föreslagits av kommissionen ännu en gång är betydligt lägre än den som begärts av Acer och att detta riskerar att äventyra Acers funktion och dess förmåga att utföra såväl sina uppgifter avseende övervakning och marknadstransparens som de ytterligare uppgifter som byrån tilldelats genom den senaste lagstiftningen.

10. Europaparlamentet upprepar att det måste investeras mer i forskning och innovation, med målet att förbättra tillgången till kunskap, främja social utveckling och höja kvaliteten på levnadsstandarden.

11. Europaparlamentet vill se en anslagsnivå och personalstyrka för samtliga byråer som tillhör dess ansvarsområde (Acer, Berec, Enisa och GSA) som motsvarar den som begärts av dessa byråer. Parlamentet insisterar på att de ekonomiska resurserna och personalresurserna måste öka i takt med att de berörda byråernas uppgifter utvidgas och i samband med att ny lagstiftning utarbetas och genomförs samt i enlighet med behovet av att planera framtida roller och ansvarsområden. Parlamentet noterar att GSA står inför nya utmaningar i fråga om säkerhet och andra känsliga områden, där utkontraktering sannolikt kommer att minska säkerheten och kostnadseffektiviteten och leda till en förlust av expertis. Det är därför nödvändigt att rekrytera och behålla högt specialiserade experter.

12. Europaparlamentet påminner om det åtagande som gjorts av parlamentet, rådet och kommissionen i ett gemensamt uttalande som bifogats Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1953[9] i syfte att säkerställa övergripande finansiering för att främja internetkonnektivitet i lokala samhällen på 120 miljoner EUR under en treårsperiod, så att initiativet kan bli en verklig europeisk framgång som gynnar lokalsamhällen och medborgare. Parlamentet understryker i detta avseende att fler än 23 000 kommuner från hela EU har registrerats på WiFi4EU-portalen efter två ansökningsomgångar, och att 6 200 kommuner redan har fått WiFi4EU-checkar, vilket visar att initiativet varit framgångsrikt.

13. Europaparlamentet efterlyser ytterligare medel för att påskynda utvecklingen och användningen av renare teknik samt ytterligare medel för att underlätta en rättvis omställning i kol- och koldioxidintensiva regioner för att bidra till att uppfylla de åtaganden som unionen gjort inom ramen för Parisavtalet, bland annat genom att fortsätta med befintliga pilotprojekt och förberedande åtgärder och inleda nya. Parlamentet upprepar sitt förslag om att inrätta fonden för rättvis omställning inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 för att ta itu med samhälleliga, socioekonomiska och miljömässiga konsekvenser för arbetstagare och samhällen som påverkas negativt av övergången från kol- och koldioxidberoende. Parlamentet betonar behovet av att fortsätta att stödja kol-  och koldioxidintensiva regioner i unionen så att de kan dra nytta av en ny fond för rättvis energiomställning.

14. Europaparlamentet betonar att forskning och innovation är viktiga drivkrafter för hållbar utveckling och påminner om unionens och dess medlemsstaters åtagande att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet välkomnar kommissionens uppskattning att utgifterna för klimatförändringar kommer att uppgå till 21 % av 2020 års budget, och påminner om att dessa insatser måste intensifieras. Parlamentet beklagar att det är ytterst osannolikt att den föreslagna budgeten för Horisont 2020 lyckas nå de utgiftsmål för klimat och hållbarhet som fastställts, vilket därmed gäller hela perioden för den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar sin ståndpunkt att de klimatrelaterade utgifterna enligt unionens åtagande inom ramen för Parisavtalet bör ökas i tillräcklig utsträckning. Parlamentet påminner i detta sammanhang om den antagna principen om ”energieffektivitet först” och unionens mål att bli världsledande inom förnybar energi.

15. Europaparlamentet efterlyser ytterligare anslag till Fonden för ett sammanlänkat Europa, särskilt dess delar för hållbar energi och IKT, för att säkerställa att energiunionen fullbordas och att isolerade marknader är sammanlänkade och att återstående flaskhalsar undanröjs samt ett energinät i EU som kan stå emot framtida utmaningar.

16. Europaparlamentet är djupt oroat över den fortsatta osäkerheten kring Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen. Parlamentet understryker att det behövs finansiella säkerhetsåtgärder om Förenade kungariket inte bidrar helt eller delvis till 2020 års budget, och uppmanar därför alla andra medlemsstater att ingripa och fullt ut kompensera för Förenade kungarikets bidrag, eftersom alla program befinner sig i sin slutfas och mottagarna av EU-medel måste vara förvissade om att unionen kommer att leva upp till sina åtaganden.

17. Europaparlamentet betonar att om unionen misslyckas med att uppfylla sina rättsliga och politiska åtaganden i fråga om betalningsbemyndiganden skulle detta allvarligt skada dess trovärdighet och få stora negativa följder för tilltron till unionsinstitutionernas förmåga att fullgöra sina uppdrag. Parlamentet betonar att detta förstärks ytterligare av att unionen närmar sig slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen och att genomförandet av de fleråriga programmen därför måste gå snabbare framåt.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

25.9.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

54

6

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

François Alfonsi, Nicola Beer, François-Xavier Bellamy, Michael Bloss, Manuel Bompard, Paolo Borchia, Marc Botenga, Markus Buchheit, Klaus Buchner, Carlo Calenda, Andrea Caroppo, Maria Da Graça Carvalho, Katalin Cseh, Ciarán Cuffe, Josianne Cutajar, Pilar del Castillo Vera, Martina Dlabajová, Christian Ehler, Valter Flego, Niels Fuglsang, Jens Geier, Nicolás González Casares, Christophe Grudler, András Gyürk, Henrike Hahn, Robert Hajšel, Ivo Hristov, Ivars Ijabs, Eva Kaili, Seán Kelly, Łukasz Kohut, Andrius Kubilius, Miapetra Kumpula-Natri, Thierry Mariani, Marisa Matias, Eva Maydell, Joëlle Mélin, Iskra Mihaylova, Dan Nica, Ville Niinistö, Mauri Pekkarinen, Markus Pieper, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Jessica Stegrud, John David Edward Tennant, Grzegorz Tobiszowski, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Isabella Tovaglieri, Adina-Ioana Vălean, Henna Virkkunen, Pernille Weiss, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Rasmus Andresen, Marco Dreosto, Giorgos Georgiou, Klemen Grošelj, Alicia Homs Ginel, Adam Jarubas, Janusz Lewandowski, Jutta Paulus, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Edina Tóth

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Hannes Heide

 

 


 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

54

+

ECR

Evžen Tošenovský

ID

Thierry Mariani, Joëlle Mélin

PPE

François-Xavier Bellamy, Maria Da Graça Carvalho, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, András Gyürk, Adam Jarubas, Seán Kelly, Andrius Kubilius, Janusz Lewandowski, Eva Maydell, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Sara Skyttedal, Maria Spyraki, Edina Tóth, Adina-Ioana Vălean, Henna Virkkunen, Pernille Weiss

RENEW

Nicola Beer, Katalin Cseh, Martina Dlabajová, Valter Flego, Klemen Grošelj, Christophe Grudler, Ivars Ijabs, Iskra Mihaylova, Mauri Pekkarinen, Dominique Riquet

S&D

Carlo Calenda, Josianne Cutajar, Niels Fuglsang, Jens Geier, Nicolás González Casares, Robert Hajšel, Hannes Heide, Alicia Homs Ginel, Ivo Hristov, Eva Kaili, Łukasz Kohut, Miapetra Kumpula-Natri, Dan Nica, Patrizia Toia, Carlos Zorrinho

VERTS/ALE

François Alfonsi, Rasmus Andresen, Michael Bloss, Klaus Buchner, Ciarán Cuffe, Henrike Hahn, Ville Niinistö, Jutta Paulus

 

6

-

ECR

Jessica Stegrud

ID

Paolo Borchia, Andrea Caroppo, Marco Dreosto, Isabella Tovaglieri

NI

John David Edward Tennant

 

6.

0

ECR

Grzegorz Tobiszowski

GUE/NGL

Manuel Bompard, Marc Botenga, Giorgos Georgiou, Marisa Matias

ID

Markus Buchheit

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 


 

 

 

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (3.9.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020</Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Svenja Hahn</Depute>

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet noterar att utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO-utskottet) under budgetförfarandet ansvarar för budgetposterna i avdelningarna 2 (inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag), 14 (beskattning och tullunionen) och 33 (rättsliga frågor och konsumentskydd).

2. Europaparlamentet betonar att den inre marknaden är en av EU:s största och mest konkreta landvinningar med fördelar för företag, inklusive mikroföretag och små företag, konsumenter och medborgare i hela Europa. En ytterligare fördjupning av den inre marknaden, minskning av byråkrati som hindrar den fria rörligheten för varor, kapital, tjänster och arbetskraft och utveckling av den digitala inre marknaden bör prioriteras i 2020 års budget, för att EU:s företag ska vara fortsatt konkurrenskraftiga och för att konsumenterna ska skyddas i hela EU. Det är i detta sammanhang viktigt att systematiskt övervaka utvecklingen på området för att identifiera potentiella problem och utforma politiska rekommendationer för vidareutveckling av den digitala inre marknaden.

3. Europaparlamentet betonar vikten av den inre marknaden för tjänster. EU bör avsätta ytterligare medel till fullbordandet av den inre marknaden för tjänster och uppmuntra utvecklingen av nya och innovativa tjänster.

4. Europaparlamentet menar att 2020 års budget måste bidra till uppfyllandet av de prioriteringar som beskrivs i den europeiska planeringsterminen, särskilt när det gäller att genomföra investeringar av hög kvalitet och reformer som syftar till att öka företagens, inklusive mikroföretagens och småföretagens konkurrenskraft och produktivitet, och till fortsatt fördjupning av den inre marknaden och vidareutveckling av den digitala inre marknaden.

5. Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen i sitt budgetförslag har anslagit en lämplig budget till de flesta av IMCO-utskottets huvudsakliga prioriteringar, inbegripet den inre marknaden för varor och tjänster, stöd till små och medelstora företag, konsumentskydd och konkurrenskraft, och uppmanar rådet och parlamentet att enas om dessa anslag i budgeten för 2020.

6. Europaparlamentet välkomnar de ökade anslagen för ”verksamhet och utveckling avseende den inre marknaden för varor och tjänster” (budgetpost 02 03 01) för marknadskontroll och inrättandet av unionsnätverket för produktöverensstämmelse samt för att ”förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering” (budgetpost 02 02 02) och för ”utgifter för stöd till Cosme” (budgetpost 02 01 04 01), eftersom dessa tre åtgärder är avgörande för att främja den ekonomiska tillväxten i unionen. Parlamentet beklagar djupt rådets minskning av budgetposterna 02 03 01 och 02 02 02.

7. Europaparlamentet framhåller att små och medelstora företag är en mycket viktig del av unionens ekonomi och att de är avgörande för att skapa arbetstillfällen i hela unionen, varför det är nödvändigt att inrätta och ytterligare främja ett gynnsamt företagsklimat för små och medelstora företag. En förbättring av små och medelstora företags tillgång till finansiering förblir en huvudprioritering för IMCO-utskottet i 2020 års budget.

8. Europaparlamentet betonar att programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) är ett viktigt verktyg för att uppmuntra entreprenörskapskultur, stödja befintliga små och medelstora företag och säkerställa konkurrenskraft, hållbarhet och tillväxt. Särskilt behöver Europeiska innovationsrådets accelerator (instrument för små och medelstora företag) förstärkas, eftersom det tillhandahåller avgörande stöd till små och medelstora företag med radikalt nya idéer och säljbara innovativa lösningar. Unionens budget och dess stöd till tillgång till finansiering är ett viktigt verktyg för att göra uppstartsföretag, mikroföretag och små och medelstora företag mer konkurrenskraftiga och mer  innovativa och främjar företagarandan i unionen.

9. Europaparlamentet understryker vikten av en kraftfull och effektivt genomförd konsumentpolitik som ger skydd och förutsägbarhet för konsumenter och motverkar otillbörliga affärsmetoder både på och utanför internet och garantier för företagen om att de kan tillhandahålla sina varor och tjänster på hela den inre marknaden samt säkerställer marknadsöverensstämmelse med och upprätthållande av EU-lagstiftning och nationell lagstiftning, samtidigt som byråkratin för små och medelstora företag minimeras. Både fysiskt och digitalt finns det fortfarande utmaningar för konsumentskyddet, och det är därför av största vikt att konsumenterna och medborgarna blir mer upplysta och medvetna.

10. Europaparlamentet välkomnar också ökningen av betalningsbemyndigandena för att ”skydda konsumenternas intressen och förbättra deras säkerhet och information” (budgetpost 33 04 01), eftersom en förbättring av konsumenträttigheterna och främjandet av medvetenhet om dessa rättigheter är ett viktigt sätt att öka konsumenternas förtroende för den inre marknaden och för EU:s förmåga att leverera konkreta fördelar.

11. Europaparlamentet betonar vikten av att på lämpligt sätt finansiera övergången till ett helt automatiserat tullförfarande, för ökad effektivitet för europeiska företag, rättvis konkurrens och effektiviserat konsumentskydd. För detta ändamål är det mycket viktigt med ökade medel till Tull 2020-programmet, som innehåller samarbetsmekanismer som gör det möjligt för tullmyndigheter och tulltjänstemän i hela unionen att utbyta och dela med sig av information och bästa praxis, och det är också mycket viktigt att säkerställa medel för inköp och underhåll av uppdaterad och effektiv tullkontrollutrustning.

12. Europaparlamentet påminner om att kommissionen och medlemsstaterna redan har ackumulerat förseningar i det planerade genomförandet av unionens tullkodex och beklagar därför djupt minskningen av budgetanslagen till ”stöd till tullunionens funktion och modernisering” (budgetpost 14 02 01), vilket kan leda till ytterligare förseningar, äventyra effektivare tullkontroller i hela EU och hämma den inre marknadens funktion. Det är mycket viktigt att fullt ut och enhetligt genomföra tullkodexen för att bättre skydda unionens medborgare och finansiella intressen. E-tull är en prioriterad åtgärd för en förbättring av den inre marknadens funktion.

13. Europaparlamentet konstaterar att 2020 är det sista året i den nuvarande fleråriga budgetramen, och uppmanar därför kommissionen att i budgeten för 2020 till fullo utnyttja de tillgängliga marginalerna i den fleråriga budgetramen på de politikområden som IMCO-utskottet ansvarar för.

14. Europaparlamentet betonar vikten av att kommissionen fullt ut följer revisionsrättens rekommendationer, för en effektivare budget och bättre valuta för EU-medborgarna.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att finansiera alla pilotprojekt och förberedande åtgärder som godkänts av IMCO-utskottet.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

3.9.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

 

6

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alex Agius Saliba, Andrus Ansip, Pablo Arias Echeverría, Alessandra Basso, Adam Bielan, Hynek Blaško, Vlad-Marius Botoş, Markus Buchheit, Dita Charanzová, David Cormand, Petra De Sutter, Dinesh Dhamija, Carlo Fidanza, Alexandra Geese, Svenja Hahn, Virginie Joron, Eugen Jurzyca, Arba Kokalari, Marcel Kolaja, Andrey Kovatchev, Maria Manuel Leitão Marques, Morten Løkkegaard, Adriana Maldonado López, Antonius Manders, Beata Mazurek, Leszek Miller, Brian Monteith, Dan-Ştefan Motreanu, Kris Peeters, Anne-Sophie Pelletier, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Tomislav Sokol, Ivan Štefanec, Róża Thun und Hohenstein, Kim Van Sparrentak, Marion Walsmann, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Clara Aguilera, Claudia Gamon, Lucy Elizabeth Harris, John Howarth

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Delara Burkhardt, Predrag Fred Matić

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

38

+

ECR

Adam Bielan, Carlo Fidanza, Eugen Jurzyca, Beata Mazurek

GUE/NGL

Anne-Sophie Pelletier

NI

Marco Zullo

PPE

Pablo Arias Echeverría, Arba Kokalari, Andrey Kovatchev, Antonius Manders, Dan‑Ştefan Motreanu, Kris Peeters, Andreas Schwab, Tomislav Sokol, Ivan Štefanec, Róża Thun und Hohenstein, Marion Walsmann

Renew

Andrus Ansip, Vlad-Marius Botoş, Dita Charanzová, Dinesh Dhamija, Claudia Gamon, Svenja Hahn, Morten Løkkegaard

S&D

Alex Agius Saliba, Clara Aguilera, Delara Burkhardt, John Howarth, Maria Manuel Leitão Marques, Adriana Maldonado López, Predrag Fred Matić, Leszek Miller, Christel Schaldemose

VERTS/ALE

David Cormand, Petra De Sutter, Alexandra Geese, Marcel Kolaja, Kim Van Sparrentak

 

6

-

ID

Alessandra Basso, Hynek Blaško, Markus Buchheit, Virginie Joron

NI

Lucy Elizabeth Harris, Brian Monteith

 

0

0

 

 

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 


 

 

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (26.9.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020</Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Daniel Freund</Depute>

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet noterar kommissionens förslag till budget på transportområdet. Parlamentet beklagar de urskillningslösa nedskärningar som rådet krävt. Parlamentet insisterar på en ambitiös budget för EU:s transportsektor som tar hänsyn till nya utmaningar och nuvarande politiska prioriteringar för EU:s transportpolitik.

2. Europaparlamentet anser att tiden är mogen för en mer genomgripande omformning av EU:s finansiering av transporter i syfte att skapa en transportsektor med nettonollutsläpp senast 2050 och garantera fullständig anpassning till Parisavtalet och målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att en hög finansieringsnivå, ett resultatinriktat och effektivt utnyttjande av medlen i transportportföljen för Horisont 2020 och program och gemensamma företag som genomför dessa mål är av yttersta vikt. Parlamentet betonar vikten av projekt och program på området för dekarbonisering och digitalisering, kräver att de ges tillräcklig finansiering och vill att de prioriteras. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att främja digitalisering inom logistiken. Parlamentet anser att denna reform måste ta full hänsyn till behoven för sårbara samhällsgrupper och regioner för att göra övergången rättvis och inkluderande. Parlamentet betonar att finansieringen måste säkerställa bättre transportförbindelser och transporteffektivitet.

3. Europaparlamentet insisterar på att EU:s transportpolitik är av avgörande betydelse för den ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarheten, och att projektens kvalitet och hållbarhet liksom deras användbarhet för medborgare och företag därför bör prioriteras, i stället för deras kvantitet eller storlek. Parlamentet betonar att EU:s transportpolitik behöver tillräcklig och effektiv finansiering för att säkerställa tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i Europa, även i mer avlägsna geografiska områden, mer investeringar i forskning och innovation och social och territoriell sammanhållning. Parlamentet understryker att den tvärgående aspekten mellan politik, finansiering och administrativa förfaranden måste utvecklas för att effektivitetsvinster ska kunna uppnås i större infrastrukturprojekt.

4. Europaparlamentet framhåller att EU:s transportpolitik och investeringar spelar en central roll för att främja och stärka den territoriella, sociala och ekonomiska sammanhållningen i EU och säkerställa territoriell tillgänglighet och sammankoppling mellan alla regioner i unionen, även avlägsna områden, yttersta randområden, öområden, perifera områden, bergsområden och gränsöverskridande regioner, samt i avfolkade områden och glesbygder.

5. Europaparlamentet påpekar att offentliga investeringar i väg- och järnvägstransporter och luft- och sjöfart inverkar positivt på den inre marknaden och den europeiska ekonomin, som måste bli världsledande.

6. Europaparlamentet betonar att EU:s politik för transportinfrastruktur måste samordnas i större utsträckning avseende följande tre aspekter:

– Sammanlänkningen mellan korridorerna och det övergripande nätet och de gränsöverskridande förbindelserna måste prioriteras.

– Intermodalitet bör ligga till grund för beslut om projekt.

– Driftskompatibilitet ska vara ett villkor för medfinansiering av transportprojekt.
 

7. Europaparlamentet upprepar att den preliminära överenskommelsen om förordningen om inrättande av InvestEU-programmet[10] innehåller en allmän bestämmelse – tillämplig på all transportrelaterad finansiering – för att säkerställa att projekt som inte är förenliga med uppnåendet av klimatmålen inte är stödberättigade och att finansierings- och investeringstransaktioner granskas med avseende på att fastställa om de har miljömässiga, klimatmässiga eller sociala konsekvenser, och att de, om så är fallet, omfattas av hållbarhetssäkring för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet. Parlamentet påminner om att InvestEU-fonden bör stödja investeringar som bidrar till större ekonomisk, territoriell och social sammanhållning i unionen, och att man för att maximera verkan och mervärdet av EU:s finansiering bör maximera synergierna mellan relevanta unionsprogram på områden såsom transport, energi och digitalisering.

8. Europaparlamentet betonar att utöver bankens nyckelroll i genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och InvestEU, är det mycket viktigt att den översyn av Europeiska investeringsbankens (EIB) transportpolitik som ska göras 2020 banar väg för en mer genomgripande översyn av dess transportfinansiering. Parlamentet påminner om att EIB har tillhandahållit cirka 140 miljarder EUR i lån till transportprojekt under perioden 2007–2018, varav omkring 80 % avser väginfrastruktur[11]. Parlamentet uppmanar EIB att i god tid rapportera om alla steg i översynen av transportpolitiken till parlamentet.

9. Europaparlamentet understryker den nyckelroll som Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) spelar för att främja utvecklingen av ett högpresterande transeuropeiskt nät (TEN-T) som är hållbart och sammanlänkat på området för infrastruktur för transport, energi och digitala tjänster. Parlamentet upprepar att det snabba slutförandet av TEN-T i hög grad kommer att bidra till den socioekonomiska och territoriella sammanhållningen i EU och till att främja unionens mål om minskade koldioxidutsläpp. Parlamentet betonar att FSE är avgörande för investeringar i hållbar långsiktig tillväxt, innovation, sammanhållning, konkurrenskraft och skapande av arbetstillfällen i unionen.

10. Europaparlamentet anser att finansieringen från FSE på transportområdet kan förbättras genom att man ökar den del av finansieringen som går till transportsätt med nollutsläpp. Parlamentet påminner om att FSE är ett ytterst viktigt och betydelsefullt finansieringsinstrument inom transportsektorn och att man vid planeringen av utgifterna på kort och lång sikt bör följa en resultatinriktad strategi och sträva efter ett mervärde för EU, särskilt när det gäller utvecklingen och fullbordandet av TEN-T:s stomnät och övergripande nät. Parlamentet välkomnar kommissionens strategi att samfinansiera återupprättandet av regionala gränsöverskridande järnvägsanslutningar som har avvecklats eller övergetts[12], och uppmanar medlemsstaterna, de gränsöverskridande regionerna och kommissionen att satsa ytterligare på sådana nedifrån- och upp-projekt, som bidrar till att de gränser som fortfarande finns kvar i unionen åter öppnas. Parlamentet uppmanar kommissionen att avsevärt öka det belopp som inom budgetposten för FSE reserverats för återställandet av regionala järnvägslinjer som saknas och som har avvecklats eller övergetts, och särskilt beakta geografiskt missgynnade områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de fortfarande stora skillnaderna när det gäller transportinfrastrukturen inom EU. Parlamentet anser att elektrifieringen av järnvägsinfrastrukturen ytterligare måste intensifieras och att det krävs en snabbare utbyggnad av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS). FSE:s budget bör också omfatta åtgärder för att minska bullret från godstransporter på järnväg för att säkerställa ett hållbart och effektivt godstransportsystem. Parlamentet anser att FSE på ett bättre sätt bör integrera och främja sjötransporter. Parlamentet kräver att den andel av finansieringen som avsätts till FSE upprätthålls i samband med fördelningen av tillgängliga medel för transporter.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före slutet av 2019 lägga fram en utvärdering av genomförandet av alla kontrakterade projekt, inklusive lägesrapporter och prognoser avseende fullbordandet av projekten, och förslag för att göra det möjligt att uppnå en utgiftsnivå på 100 %, inbegripet genom omfördelning av medel.

12. Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitikens finansiering av transportinfrastruktur bör syfta till att uppnå det fördragsbaserade målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet betonar att decentraliserade strategier är viktiga och att sammanlänkning med och tillgänglighet för landsbygdsområden fortfarande är en utmaning som måste lösas snarast. Parlamentet är bekymrat över att så lite uppmärksamhet ägnas åt trafikomställning i samband med användningen av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden. Parlamentet understryker behovet av en dekarbonisering av EU:s medel även i förbindelse med transportsektorn, och rekommenderar att man ökar investeringarna till förmån för cykling och gång. Parlamentet upprepar sitt långvariga krav på transparens i EU:s finansiering av transportsektorn, i synnerhet när det gäller medel som omfattas av delad förvaltning. Parlamentet uppmanar kommissionen att på ett heltäckande sätt tillhandahålla information om transportprojekt som har erhållit finansiering från Eruf och Sammanhållningsfonden.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före slutet av året lägga fram en utvärdering av användningen av EU-medel från FSE, Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) för transportprojekt, inbegripet graden av efterlevnad av de transportstrategier och förhandsvillkor som anges i partnerskapsavtalen.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före utgången av 2019 lägga fram en lägesrapport om användningen av de belopp som anslagits för finansieringsinstrument, prognoser avseende den slutliga utnyttjandegraden och förslag som ska tillämpas för att uppnå en utnyttjandegrad på 100 %, inklusive en genom omfördelning till andra budgetposter för FSE.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en utvärdering av användningen av de belopp som anslagits för genomförandet av Sesar, det nuvarande läget, framtida åtgärder och bidraget från de projekt som finansieras genom dessa belopp till genomförandet av Sesar i medlemsstaterna.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad främja bekväma europeiska nattåg som ett möjligt och hållbart alternativ till kortdistansflygningar och långdistansbilresor. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de olika möjligheterna att kombinera medfinansieringen av EuroVelo-nätet med det övergripande järnvägsnätet.

17. Europaparlamentet anser att sjötransport är ett alternativ till en strategi som uteslutande baseras på vägtransporter, och menar att Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/8021[13] som fastställer den maximala svavelhalten för marina bränslen kommer att öka hållbarheten för detta transportsätt samt att det finns utrymme för en ytterligare minskning av sektorns koldioxidutsläpp. Parlamentet konstaterar att de europeiska hamnarna är multimodala knutpunkter och inresehamnar för mer än 90 % av de varor som importeras av unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad främja och finansiera detta transportsätt.

18. Europaparlamentet betonar att digitaliseringen av transporterna kan göra unionens transportsektor mer inkluderande, innovativ, sammanlänkad och hållbar. Parlamentet påminner kommissionen om vikten av att ta fram en ny EU-strategi, som prioriterar en rättvis övergång och omskolning av anställda vars jobb försvinner när transportsektorn digitaliseras.

19. Europaparlamentet insisterar på att kommissionen och medlemsstaterna, med hänsyn till det fortfarande mycket stora antalet dödsfall och skador vid trafikolyckor och i ljuset av det nya direktivet om förvaltning av vägars säkerhet som fastställer att medlemsstaterna ska se till att oskyddade trafikanters behov beaktas, i högre grad måste prioritera finansieringen av transportsäkerhet för passagerare inom olika transportmedel och fokusera på oskyddade trafikanters säkerhet, t.ex. fotgängare, personer med funktionsnedsättning, cyklister och andra användare av mikromobilitet samt på trafikomställning till säkrare och renare transportsätt såsom järnväg. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla nödvändigt tekniskt och administrativt stöd till medlemsstaterna när det gäller lämpliga åtgärder för underhåll av de befintliga vägarna i deras respektive övergripande transportplaner, i syfte att förbättra vägarnas kvalitet och säkerhet.

20. Europaparlamentet anser att det krävs en starkare koppling mellan finansiering av transporter i städer och planer för hållbar rörlighet i städer (SUMPS) för att främja omställningen av stadstransporterna. Parlamentet begär att dessa planer för rörlighet i städer ska främja multimodalitet bland olika hållbara transportsätt, med balanserade socioekonomiska arrangemang som säkerställer att EU-medborgare inte diskrimineras.

21. Europaparlamentet betonar att arrangemangen för rörlighet måste bidra till att minska restiden (mellan hemmet och arbetsplatsen), säkerställa driftskompatibilitet, göra kollektivtrafiken mer attraktiv för befolkningen och minska de privata transporterna, vilket bidrar till miljömässig och klimatmässig hållbarhet och till samhällets utveckling. Parlamentet anser, med tanke på de många olika transportslagen inom kollektivtrafiken i EU:s storstadsområden (i vissa fall flera olika transportsystem och ett kaotiskt biljettsystem, vilket gör användningen av kollektivtrafiken dyrare), att 2020 års budget bör sträva efter att fokusera på de problem som uppstår till följd av invecklade biljettsystem inom kollektivtrafiken och stödja genomförandet av en handlingsplan för att införa ett gemensamt biljettsystem för alla transportslag.

22. Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt transparent finansieringslandskap och mer transparenta projektbedömningar, med särskild hänsyn till medborgarnas, det civila samhällets och icke-statliga organisationers deltagande i ett transparent beslutsfattande och övervakningen av utvecklingen av stora projekt som har en total investeringsvolym på över en miljard euro. Parlamentet anser att medlen bör inriktas på mål som säkerställer ett verkligt mervärde för medlemsstaterna, särskilt på det sociala och miljömässiga området.

23. Europaparlamentet påminner om att offentliga investeringar i infrastruktur är särskilt sårbara för korruption. Parlamentet betonar vikten av att garantera ett transparent och konkurrensutsatt anbudsförfarande för storskaliga transportinfrastrukturprojekt som finansieras av EU. Parlamentet insisterar på att upphandlande myndigheter och anbudsgivare för dessa storskaliga projekt måste ingå integritetspakter, där tredje parter övervakar att de uppfyller sina åtaganden avseende bästa praxis och transparens. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna har det främsta ansvaret för att inrätta ett förvaltningssystem som ska säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av investeringsprojekt, och uppmanar kommissionen att säkerställa nödvändigt administrativt och tekniskt stöd för att underlätta genomförandet av dem. Det är också viktigt att ta hänsyn till sociala villkor för arbetstagare vid upphandling. Idag har hela transportsektorn svårigheter att rekrytera personal och för att lösa personalfrågorna måste arbetsvillkoren förbättras.

24. Europaparlamentet anser att kostnads-nyttoanalyser för transportprojekt inte längre ska vara inriktade på kortsiktiga ekonomiska analyser, utan på den heltäckande förståelsen av alla externa kostnader på kort och lång sikt, på grundval av den nyligen genomförda undersökningen om externa effekter och internalisering av kostnader som kommissionen beställt och som visade att de externa kostnaderna för transporter totalt beräknas uppgå till närmare 1 000 miljarder euro per år[14].

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa en mer resultatinriktad strategi, eftersträva ett EU-mervärde och fokusera mer på de politiska målen i samband med fastställandet av kriterierna för urval av pilotprojekt och förberedande åtgärder, och påminner om vikten av att de genomförs korrekt.

26. Europaparlamentet betonar behovet av att garantera en stark europeisk byrå för luftfartssäkerhet (Easa) genom en lämplig finansieringsnivå så att den på global nivå kan säkerställa och leda säkerheten för EU:s medborgare (t.ex. utmaningar med ny teknik, cyberhot, GNSS-störningar) och luftfartens miljömässiga hållbarhet genom att förbättra dess miljöavtryck (mindre buller och utsläpp, utfasning av fossila bränslen, den cirkulära ekonomin), främja miljöskydd (begränsningsåtgärder), utveckling av innovativ och hållbar teknik (drönare, elektriska flygplan och hybridflygplan, hållbara flygbränslen) samt ett program för miljömärkning och multimodal mobilitet (dvs. sammankoppling med/mellan järnvägs- och flygplatsinfrastruktur).

27. Europaparlamentet beklagar att de utökade uppgifterna för EU:s transportbyråer – Easa, Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) och Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) – inte har beaktats i budgeten för 2020 och att det ökade behovet av ekonomiska och mänskliga resurser bör beaktas så att deras uppgifter kan utföras fullt ut. Parlamentet påminner om att enligt ett yttrande från revisionsrätten skulle de kostnader som belastar EU:s budget kunna minskas genom en centralisering av verksamheten vid ERA på en enda plats.

28. Europaparlamentet betonar vikten av projekt som främjar turism, som är en sektor som i hög grad bidrar till medlemsstaternas BNP och som har ekonomiska effekter för tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och social utveckling. Parlamentet beklagar att budgeten inte inkluderar turism som ett enskilt politikområde, och påminner om sin begäran om en specifik och öronmärkt finansiering under en separat budgetpost inom nästa fleråriga budgetram enbart för turism. Parlamentet betonar att medlemsstaterna står inför gemensamma utmaningar inom turistnäringen, bland annat krishantering, konkurrens från tredjeländer, hållbar turismverksamhet, förstärkning av lokala och isolerade samhällen och övergång till en ekonomi utan koldioxidutsläpp, och att gemensamma europeiska insatser därför ger ett avsevärt mervärde.

 


 

BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM HAR LÄMNAT SYNPUNKTER TILL FÖREDRAGANDEN AV YTTRANDET

 

 

 

 

Enhet och/eller person

Europeiska federationen för transport och miljö (European Federation for Transport and Environment) – 58744833263-19

 

 

Europeiska järnvägsgemenskapen (Community of European Railway and Infrastructure Companies) – 7574621118-27

 

 

 

 

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.9.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

6

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Andris Ameriks, José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Marco Campomenosi, Ciarán Cuffe, Johan Danielsson, Andor Deli, Anna Deparnay-Grunenberg, Ismail Ertug, Gheorghe Falcă, Giuseppe Ferrandino, Mario Furore, Isabel García Muñoz, Jens Gieseke, Kateřina Konečná, Elena Kountoura, Julie Lechanteux, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Benoît Lutgen, Marian-Jean Marinescu, Tilly Metz, Caroline Nagtegaal, Bill Newton Dunn, Jan-Christoph Oetjen, Philippe Olivier, Tomasz Piotr Poręba, Dominique Riquet, Sven Schulze, Vera Tax, Cristian Terheş, Barbara Thaler, István Ujhelyi, Petar Vitanov, Lucia Vuolo, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Paolo Borchia, Gina Dowding, Ilhan Kyuchyuk, Ljudmila Novak, Andrey Novakov, Anne-Sophie Pelletier, Catherine Rowett

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

35

+

GUE/NGL

Kateřina Konečná, Elena Kountoura, Anne-Sophie Pelletier

NI

Mario Furore

PPE

Andor Deli, Gheorghe Falcă, Jens Gieseke, Benoît Lutgen, Marian-Jean Marinescu, Ljudmila Novak, Andrey Novakov, Sven Schulze, Barbara Thaler

RENEW

José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Ilhan Kyuchyuk, Caroline Nagtegaal, Bill Newton Dunn, Jan-Christoph Oetjen, Dominique Riquet

S&D

Andris Ameriks, Johan Danielsson, Ismail Ertug, Giuseppe Ferrandino, Isabel García Muñoz, Bogusław Liberadzki, Vera Tax, Cristian Terheş, István Ujhelyi, Petar Vitanov

VERTS/ALE

Ciarán Cuffe, Anna Deparnay-Grunenberg, Gina Dowding, Tilly Metz, Catherine Rowett

 

6

-

ECR

Peter Lundgren

ID

Paolo Borchia, Marco Campomenosi, Julie Lechanteux, Philippe Olivier, Lucia Vuolo

 

3

0

ECR

Tomasz Piotr Poręba, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 


 

 

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (7.10.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020</Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Younous Omarjee</Depute>

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet påminner om att sammanhållning är ett av EU:s mål enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen, fastställs i artikel 174 i EUF-fördraget och är en delad befogenhet mellan EU och medlemsstaterna. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är ett av unionens viktigaste politikområden och dess primära offentliga investeringspolitik, med en budget på 351,8 miljarder euro för den fleråriga budgetramen 2014–2020, vilket är en tredjedel av den fleråriga budgetramen, att den bör fortsätta vara det i nästa fleråriga budgetram utan ytterligare nedskärningar, och att nya unionsinitiativ måste åtföljas av nya och tillräckliga ekonomiska resurser och behandlas enligt medbeslutandeförfarandet.

2. Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken bygger på en solidaritetspolitik, i det att den eftersträvar sitt fördragsenliga mål om att främja och stödja en harmonisk utveckling i alla medlemsstater och regioner, främjar samarbete mellan regioner och strävar efter att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna mellan och inom unionens regioner, och att säkerställa att ingen region hamnar på efterkälken, med beaktande av de demografiska utmaningarna. Detta skapar tillväxt och arbetstillfällen i hela unionen och bidrar till att uppfylla unionens centrala mål och prioriteringar, däribland klimat- och energimål samt smart, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt. Parlamentet noterar att additionalitet kan medföra en balanserad och hållbar användning av strukturfonderna i kombination med alla tillgängliga källor, inbegripet finansieringsinstrument.

3. Europaparlamentet gläder sig över att det inte finns några fler betalningsbehov för perioden 2007–2013, och att genomförandet av betalningar och projekturvalsgraden har förbättrats och nu har nått sin marschfart, och att urvalstakten av projekt ute på fältet slutligen har nått och ytterligare överskridit nivån för den föregående programperioden, dvs. 83 % i september 2019. Parlamentet noterar dock att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om denna nivå och uppmanar kommissionen att ytterligare bistå de medlemsstater som släpar efter när det gäller att förbättra sina resultat.

4. Europaparlamentet noterar en ökning i åtagandebemyndigandena med 2,5 % för underrubrik 1b i budgetförslaget för 2020 jämfört med 2019 års unionsbudget, medan betalningsbemyndigandena som helhet ökade med 6,4 %.

5. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att dra lärdom av denna programperiod och undvika ytterligare betalningskriser och framtida betalningsförseningar. Förseningar i inledningen och genomförandet av programmen har lett till en ansamling av betalningsansökningar.

6. Europaparlamentet understryker att de yttersta randområdena som avses i artikel 349 i EUF-fördraget, på grund av deras ekonomiska och sociala situation, den betydande strukturella inverkan som deras avlägsna geografiska läge har och deras särskilda utsatthet för konsekvenserna av klimatförändringarna gynnas av särskilda åtgärder, särskilt i samband med sammanhållningspolitiken, när det gäller villkor för att erhålla nödvändig och väsentlig finansiering för hållbar utveckling och på detta sätt uppnå målen för hållbar utveckling.

7. Europaparlamentet erinrar om att sammanhållningspolitiken är ett av de viktigaste verktygen när det gäller att ta itu med de prioriteringar som anges i kommissionens budgetförslag för 2020. Parlamentet betonar avkastningen på investeringar i sammanhållningspolitiken, eftersom varje euro som investeras resulterar i 2,74 euro i tillväxt och skapar arbetstillfällen.

8. Europaparlamentet bekräftar att för att man ska kunna nå målen för sammanhållningspolitiken måste de regionala och lokala myndigheterna och stadsmyndigheterna samarbeta och upprätta en dialog med det civila samhällets organisationer, däribland universitet, miljöorganisationer och grupper som företräder etnisk och religiös mångfald, ålder, personer med funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsidentitet.

9. Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken är ett användbart verktyg för att stödja mottagande och integrering av migranter, och insisterar på att 2020 års EU-budget bör bidra till att hantera utmaningarna i samband med migration i en anda av solidaritet.

10. Europaparlamentet begär att det genomförs en omfördelning av ungdomssysselsättningsinitiativet, efter den överenskommelse som träffades under budgetförfarandet för 2019 om att avsevärt öka nivån på åtagandebemyndigandena. Parlamentet insisterar på att finansiera särskilda åtgärder som syftar till att begränsa utflyttningen av ungdomar från mindre utvecklade regioner.

11. Europaparlamentet är oroat över konsekvenserna av en eventuell brexit utan avtal och särskilt över en eventuell negativ inverkan på sammanhållningspolitiken och på gränsregioner. Parlamentet betonar vikten av förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram och kräver i detta sammanhang att man i största möjliga utsträckning ska begränsa de budgetmässiga konsekvenserna av brexit för sammanhållningspolitiken.

12. Europaparlamentet upprepar vikten av att stärka de lokala och regionala myndigheternas administrativa kapacitet, som är en nyckelfaktor för att projekt ute på fältet ska kunna förberedas och genomföras på ett korrekt sätt.

13. Europaparlamentet noterar att budgetåret 2020 är det sista året i den nuvarande fleråriga budgetramen och betonar därför vikten av att förbereda och på ett smidigt sätt anpassa sig till den nya finansieringsperioden.

14. Europaparlamentet oroas över att målet om att 20 % av EU:s budget ska gå till klimatutgifter inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 inte kommer att uppnås och uppmanar med kraft kommissionen att avsevärt öka den procentuella andelen av klimatutgifter för 2020. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att ta vederbörlig hänsyn till sammanhållningspolitikens viktiga bidrag till investeringar i klimatskydd och att nå unionens klimatutgiftsmål, och samtidigt till det ökade behovet av att minska underskottet på 3,5 miljarder euro i klimatbudgeten och att undvika att spendera offentliga medel på fossila bränslen, för att ytterligare kunna fokusera på bekämpningen av klimatförändringarna och att uppnå målen i Parisavtalet.

15. Europaparlamentet anser att tillräckligt stöd bör ges till åtgärder som särskilt fokuserar på sådana hälso- och miljöaspekter som kan härröra från krav relaterade till energiomställningen, såsom avveckling av kärnkraftverk. Parlamentet upprepar behovet av att minska koldioxidutsläppen i de 41 regioner som är beroende av kolsektorn genom omskolning och fortbildning av arbetstagare inom kolsektorn, och säkerställa en rättvis övergång till en hållbar ekonomi genom att upprätta en fond för en rättvis omställning med tillräckliga resurser i budgeten, för att säkerställa en rättvis övergång till en koldioxidfri ekonomi senast 2050.

16. Europaparlamentet konstaterar att 2020, när det gäller överföringar till Fonden för ett sammanlänkat Europa, kommer att vara det andra året under vilket ytterligare förfinansiering kan begäras för åtgärder som inleddes 2014, 2015 eller 2016, och det sista året för omfördelning av outnyttjade resurser.

17. Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken inte bör vara föremål för några överföringar som skulle kunna äventyra struktur- och investeringsfondernas förmåga att leva upp till sina mål.

18. Europaparlamentet noterar att finansieringen av stödprogrammet för strukturreformer kommer att säkerställas genom den samlade marginalen för åtaganden, och varnar för att ökad finansiering bör ske utan kostnader för sammanhållningspolitiken. Parlamentet påminner om att nya unionsinitiativ bör finansieras med nya extra resurser och inte på bekostnad av unionens långvariga politik. Sammanhållningspolitiken och den ekonomiska styrningen kan ha olika mål och att reformer bör ta hänsyn till territoriella konsekvenser.

19. Europaparlamentet beklagar minskningen av anslag för sammanhållningsfonden jämfört med den föregående programperioden och konstaterar att det finns en risk för större skillnader i utvecklingsnivån för grundläggande infrastruktur, särskilt transportinfrastruktur. Parlamentet efterlyser flexiblare budgetmekanismer för att underlätta omfördelningen av medel till ytterligare investeringar i grundläggande infrastruktur, särskilt TEN-T-infrastruktur, eftersom den är drivkraften bakom den ekonomiska, sociala och territoriella integrationen på unionsnivå i de medlemsstater där utvecklingen klart släpar efter.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att unionens resurser används på ett transparent, rättvist och ansvarsfullt sätt.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

2.10.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mathilde Androuët, Pascal Arimont, Adrian-Dragoş Benea, Isabel Benjumea Benjumea, Tom Berendsen, Stéphane Bijoux, Franc Bogovič, Andrea Cozzolino, Corina Crețu, Rosa D’Amato, Tamás Deutsch, Francesca Donato, Jill Evans, Raffaele Fitto, Cristian Ghinea, Mircea-Gheorghe Hava, Krzysztof Hetman, Manolis Kefalogiannis, Ondřej Knotek, Constanze Krehl, Elżbieta Kruk, Naomi Long, Cristina Maestre Martín De Almagro, Pedro Marques, Martina Michels, Andżelika Anna Możdżanowska, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Alessandro Panza, Tsvetelina Penkova, Caroline Roose, André Rougé, Susana Solís Pérez, Monika Vana, Julie Ward

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ciarán Cuffe, Barbara Ann Gibson, Tomislav Sokol, Maria Spyraki

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

38

+

ECR

Raffaele Fitto, Elżbieta Kruk, Andżelika Anna Możdżanowska

GUE/NGL

Martina Michels, Younous Omarjee

ID

Mathilde Androuët, Francesca Donato, Alessandro Panza, André Rougé

NI

Rosa D'Amato

PPE

Pascal Arimont, Isabel Benjumea Benjumea, Tom Berendsen, Franc Bogovič, Mircea-Gheorghe Hava, Krzysztof Hetman, Manolis Kefalogiannis, Andrey Novakov, Tomislav Sokol, Maria Spyraki

RENEW

Stéphane Bijoux, Cristian Ghinea, Barbara Ann Gibson, Ondřej Knotek, Naomi Long, Susana Solís Pérez

S&D

Adrian-Dragoş Benea, Andrea Cozzolino, Corina Crețu, Constanze Krehl, Cristina Maestre Martín De Almagro, Pedro Marques, Tsvetelina Penkova, Julie Ward

VERTS/ALE

Ciarán Cuffe, Jill Evans, Caroline Roose, Monika Vana

 

0

-

 

 

 

1

0

PPE

Tamás Deutsch

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

 


 

 

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (6.9.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 </Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Paolo De Castro</Depute>

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet noterar de 59 994,9 miljoner EUR i åtaganden och 58 014,3 miljoner EUR i betalningar som kommissionen föreslår i budgetförslaget för 2020 för rubrik 2, varav anslagen till Europeiska garantifonden för jordbruket har ökat något till 43 531,8 miljoner EUR i åtaganden (+0,8 %) och till 43 501,7 miljoner EUR i betalningar (+0,9 %) jämfört med budgeten för 2019. Parlamentet beklagar djupt att anslagen till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) minskas till 14 708,7 miljoner EUR i åtaganden (-0,1 %) och 13 141,2 miljoner EUR (-0,1 %) i betalningar jämfört med budgeten för 2019, vilket främst beror på en stagnation av Ejflus nominella värde som sådant och en kraftig minskning av stödutgifterna.

2. Europaparlamentet insisterar på att alla inkomster i unionens budget från inkomster avsatta för särskilda ändamål eller återbetalningar till följd av oegentligheter på jordbruksområdet bör bibehållas under rubrik 2.

3. Europaparlamentet betonar att inga nya nedskärningar får göras av jordbruksbudgeten, särskilt med hänsyn till att jordbruket ofta drabbas av kriser som kräver en budgetmässig lösning.

4. Europaparlamentet noterar att budgetåret 2020 är det sista året i den nuvarande fleråriga budgetramen och betonar därför vikten av att förbereda och på ett smidigt sätt anpassa sig till den nya finansieringsperioden, där en skälig levnadsstandard för jordbrukare måste garanteras.

5. Europaparlamentet är djupt oroat över de budgetmässiga konsekvenserna av en brexit utan avtal, och eftersom jordbrukarna måste planera sin verksamhet i förväg motsätter sig parlamentet kraftfullt alla oväntade nedskärningar av anslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken under 2020 om det inte finns något avtal mellan unionen och Förenade kungariket.

6. Europaparlamentet understryker att unionens budget måste stämma överens med målen i Parisavtalet inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, som antogs i december 2015.

7. Europaparlamentet avvisar den anslagsminskning som kommissionen föreslår för producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn (-14,6 miljoner EUR), något som skulle kunna få en negativ inverkan på producentorganisationernas allt större bidrag till att återupprätta balansen i förhandlingspositionerna i livsmedelsförsörjningskedjan, eftersom jordbrukarna kommer att påverkas direkt av detta. Parlamentet anser i detta avseende att kommissionen bör se till att betalningarna för denna sektor inte kommer att minska. Parlamentet beklagar att det inte finns några anslag för sektorn för fjäderfäkött och föreslår att avsnittet ”Övriga åtgärder (griskött, fjäderfä, ägg, biodling, övriga animaliska produkter)” tilldelas medel för att stödja fjäderfäsektorn eftersom denna drabbats av en orättvis snedvridning av handeln med Ukraina.

8. Europaparlamentet beklagar bristen på kompensation för de minskade anslag som kommissionen föreslagit för frukt- och grönsaksproducenter i unionen, eftersom denna sektor står inför en allvarlig kris på grund av växtätande eller patologiska agenter såsom Tristeza-viruset för apelsiner, Mal secco för citroner, Tuta absoluta för tomater och Xylella fastidiosa för olivträd. Parlamentet begär därför, trots anslagsminskningarna, att en plan för finansiering av citrusfrukter övervägs för att bidra till kostnaderna för omställningen av de nuvarande citrus- och olivodlingarna till mer motståndskraftiga sorter av samma växter så att sektorn kan få en verklig nystart.

9. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att anslå 50 miljoner EUR till ”Andra åtgärder för nöt- och kalvkött” för att stödja nötköttssektorn i Irland i händelse av marknadsproblem i samband med Förenade kungarikets eventuella utträde ur unionen. Parlamentet betonar att Förenade kungarikets utträde ur unionen också kommer att ha en betydande negativ inverkan på flera jordbrukssektorer i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en stödplan baserad på en ordentlig konsekvensbedömning, sektor för sektor och medlemsstat för medlemsstat, för alla de jordbrukssektorer i unionen som kan komma att påverkas av Förenade kungarikets utträde ur unionen, och att utvidga denna plan till att omfatta de berörda medlemsstaterna utifrån deras exponeringsgrad. Parlamentet anser att för att vara effektiv måste planen omfatta strukturella åtgärder som syftar till att stärka dessa sektorers organisation och främja en diversifiering av handelsflödena.

10. Europaparlamentet anser att handelsavtalet mellan unionen och Mercosur kommer att skapa ytterligare press för dessa jordbrukssektorer och uppmanar därför kommissionen att senast i slutet av 2019 i detalj ange innehållet i den EU-stödplan på 1 miljard EUR som tillkännagavs den 28 juni 2019 och som syftar till att göra det möjligt för känsliga jordbrukssektorer i unionen att hantera eventuella negativa konsekvenser av detta handelsavtal, om det ratificeras.

11. Europaparlamentet betonar den budgetmässiga ineffektiviteten när det gäller att stödja känsliga sektorer samtidigt som man öppnar upp dem för ökad konkurrens och marknadsinstabilitet, särskilt genom bilaterala frihandelsavtal. Parlamentet noterar dessutom urholkningen på lång sikt av traditionella egna medel i unionens budget, som särskilt orsakats av sänkta tullar till följd av frihandelsavtal.

12. Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om att hjälpa jordbrukare med ett ekonomiskt stödpaket på upp till 1 miljard EUR i händelse av marknadsstörningar till följd av unionens handelsavtal med Mercosur. Parlamentet insisterar på att dessa medel inte bör tas från någon befintlig jordbruksbudgetpost.

13. Europaparlamentet oroar sig med anledning av den rådande krisen inom sockersektorn, som uppkommit till följd av avskaffandet av kvotsystemet, och tillkännagivandet nyligen om nedläggning av åtta fabriker i unionen. Parlamentet beklagar bristen på medel till stöd för sockersektorn. Parlamentet anser att i avsaknad av åtgärder från de offentliga myndigheternas sida måste privata aktörer tillåtas att på frivillig basis ta privata initiativ för att reglera produktionen. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att kommissionen med tanke på den nya produktionssäsongen bedömer möjligheten att inleda budgetneutrala åtgärder, som är tillgängliga enligt artikel 222 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013[15] och som ger jordbrukare och deras organisationer rätt att ingå kollektivavtal i syfte att på ett samordnat sätt dra tillbaka sin produktion från marknaden samt att lagra eller minska den.

14. Europaparlamentet välkomnar den ökade finansiering som kommissionen föreslår för säljfrämjande åtgärder, något som bekräftar att de förbättringar som gjorts i samband med den senaste reformen varit effektiva. Parlamentet anser att kommissionen bör fortsätta att stärka de säljfrämjande kampanjerna för att öppna nya marknader för kvalitetsprodukter, eftersom säljfrämjande åtgärder är avgörande för att öka unionens exportandel på världsmarknaderna.

15. Europaparlamentet beklagar att jordbrukare, särskilt inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter, där det fortfarande förekommer marknadsproblem till följd av det ryska förbudet mot import av en rad jordbruksprodukter från unionen (”det ryska embargot”), inte får något stöd till åtgärder.

16. Europaparlamentet påminner om att unionens jordbrukssektorer under de senaste fem åren har påverkats negativt av effekterna av det ryska embargot. Parlamentet betonar att eventuella ytterligare effekter för handeln med jordbruksprodukter i samband med Förenade kungarikets utträde ur unionen kan orsaka ytterligare störningar, och efterlyser vid behov ytterligare anslag för exceptionella åtgärder.

17. Europaparlamentet anser att unionen på ett avgörande sätt kan bidra till främjandet av hälsosamma matvanor, särskilt bland barn, och anser därför att det är nödvändigt att till fullo utnyttja de tak som fastställts för unionens skolprogram, samt att ta fram ytterligare program för hållbar konsumtion i den nuvarande förordningen. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att stärka sina nationella program för att säkra att de högsta tillgängliga anslagen utnyttjas fullt ut (250 miljoner EUR) genom att fastställa mindre byråkratiska program.

18. Europaparlamentet välkomnar det ökade stödet till forskning och innovation som syftar till att tillhandahålla säkra livsmedel av hög kvalitet samt livsmedelstrygghet. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att medel som har öronmärkts för forskning inom jordbrukets livsmedelssektor, särskilt från Horisont 2020-budgeten, till fullo förblir tillgängliga för detta ändamål i syfte att stimulera innovation och smarta lösningar inom jordbrukssektorn och sektorn för landsbygdens utveckling, särskilt genom agroekologisk forskning som baseras på hela agroekosystemet. Parlamentet understryker vikten av praktisk tillämpning av resultaten på gårdsnivå och den roll som rådgivningsverksamheten för lantbruket kan spela. Parlamentet framhåller att forskningspolitiken bör vara förenlig med målen för miljö, klimat, biologisk mångfald, hälsa och välfärd samt uppmuntra och stödja initiativ som är anpassade till behoven hos små jordbruksföretag som saknar stordriftsfördelar, så att de kan dra nytta av ny teknik. Parlamentet understryker behovet av att stärka kopplingen mellan forskning och praktik genom att involvera primärproducenter och sprida kunskap och bästa praxis.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge tillräckligt ekonomiskt stöd för fortsatt användning av smarta och innovativa lösningar inom jordbrukssektorn, med tanke på deras bevisade miljöfördelar och behovet av ökad jordbrukseffektivitet. Parlamentet anser att precisionsjordbruk och användning av digitalisering bör analyseras ytterligare och främjas.

20. Europaparlamentet beklagar, mot bakgrund av att unionen fortfarande är sårbar för utbrott av djur- och växtsjukdomar, att anslagen till fonden för nödåtgärder som avser djurhälsa och växtskydd har minskats med 60 %.

21. Europaparlamentet noterar med stor oro de allvarliga konsekvenserna av spridningen av afrikansk svinpest till flera medlemsstater och det stora antalet utbrott som registrerats sedan början av 2019. Parlamentet är bekymrat över att stora svinanläggningar har drabbats och att tiotusentals djur har slaktas. Parlamentet beklagar därför bristen på anslag för att förebygga och bekämpa afrikansk svinpest och understryker att det i unionens budget för 2019 anslogs 28 miljoner EUR för detta ändamål. Parlamentet betonar att unionens budget för 2020 bör innehålla åtminstone samma belopp. Parlamentet noterar att tredjeländer har investerat i forskning för att utveckla ett vaccin mot afrikansk svinpest. Parlamentet anser att unionen bör investera i forskning och utveckling av ett vaccin, vilket skulle bidra till att stoppa spridningen och förekomsten av afrikansk svinpest på kortast möjliga tid.

22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka stödet till etableringen av unga jordbrukare, i linje med målet om ett bättre bidrag till generationsskiftet för jordbrukare i unionen.

23. Europaparlamentet betonar vikten av åtaganden för landsbygdsutveckling och utgifter för miljöåtgärder inom jordbruket och för landsbygdsekonomin i stort, särskilt vikten av initiativ som riktar sig till och stöder unga jordbrukare.

24. Europaparlamentet välkomnar finansieringen av nya pilotprojekt som är nödvändiga för en diskussion om den gemensamma jordbrukspolitikens framtid, särskilt projekt för att utveckla en verktygslåda för integrerat växtskydd för jordbrukare, för att främja ”smarta byar” och inrätta ett operativt program inom animalieproduktionssektorn.

25. Europaparlamentet begär att anslagen för Poseiprogrammen ska bibehållas på de maximala nivåer som fastställs i unionslagstiftningen, och understryker hur viktiga dessa program är för jordbruksproducenternas motståndskraft, samt uppmärksammar den bräckliga ekonomiska situationen i de yttersta randområdena, som fortfarande är hårt drabbade av krisen.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

4.9.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

5

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mazaly Aguilar, Álvaro Amaro, Eric Andrieu, Attila Ara-Kovács, Carmen Avram, Adrian-Dragoş Benea, Benoît Biteau, Mara Bizzotto, Daniel Buda, Matt Carthy, Asger Christensen, Dacian Cioloș, Ivan David, Paolo De Castro, Jérémy Decerle, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Dino Giarrusso, Martin Häusling, Martin Hlaváček, Krzysztof Jurgiel, Jarosław Kalinowski, Elsi Katainen, Gilles Lebreton, Norbert Lins, Marlene Mortler, Ulrike Müller, Juozas Olekas, Sheila Ritchie, Bronis Ropė, Bert-Jan Ruissen, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Annie Schreijer-Pierik, Veronika Vrecionová, Sarah Wiener, Juan Ignacio Zoido Álvarez

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Atidzhe Alieva-Veli, Franc Bogovič, Lena Düpont, Estrella Dura Ferrandis, Ivo Hristov, Jan Huitema, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Tilly Metz, Daniela Rondinelli, Christine Schneider, Marc Tarabella, Irène Tolleret

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

39

+

ECR

Mazaly Aguilar, Krzysztof Jurgiel, Anthea McIntyre, Veronika Vrecionová

GUE/NGL

Matt Carthy, Luke Ming Flanagan

ID

Mara Bizzotto, Gilles Lebreton, Joëlle Mélin

NI

Diane Dodds, Dino Giarrusso

PPE

Álvaro Amaro, Franc Bogovič, Daniel Buda, Herbert Dorfmann, Lena Düpont, Jarosław Kalinowski, Norbert Lins, Marlene Mortler, Anne Sander, Petri Sarvamaa, Annie Schreijer‑Pierik, Juan Ignacio Zoido Álvarez

Renew

Asger Christensen, Dacian Cioloș, Jérémy Decerle, Martin Hlaváček, Elsi Katainen, Ulrike Müller, Sheila Ritchie

S&D

Eric Andrieu, Attila Ara‑Kovács, Carmen Avram, Adrian‑Dragoş Benea, Paolo De Castro, Estrella Dura Ferrandis, Ivo Hristov, Juozas Olekas, Marc Tarabella

 

5

-

Verts/ALE

Benoît Biteau, Martin Häusling, Tilly Metz, Bronis Ropė, Sarah Wiener

 

1

0

ID

Ivan David

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 


 

 

YTTRANDE från fiskeriutskottet (5.9.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 </Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Chris Davies</Depute>

 

 

 

FÖRSLAG

Fiskeriutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet påminner om att lämpliga finansiella åtgärder behövs för att garantera en livskraftig fiskerisektor. Parlamentet påpekar att en tillräcklig budget är en förutsättning för att målen i den gemensamma fiskeripolitiken ska kunna uppnås. Parlamentet påpekar att denna budget huvudsakligen är samlad i avsnitt III och avdelning 11, ”Havsfrågor och fiske”. Parlamentet påminner om att den största delen av anslagen är avsedd för Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) med de obligatoriska bidragen till de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna och till avtal om hållbart fiske.

2. Europaparlamentet betonar att balans måste uppnås mellan miljöprioriteringar och socioekonomisk stabilitet i syfte att uppnå en hållbar blå ekonomi, särskilt när det gäller samhällen som är beroende av småskaligt kustfiske.

3. Europaparlamentet betonar att de centrala målen för den gemensamma fiskeripolitiken bör skapa balans mellan livskraften inom en sektor som är av strategisk betydelse för Europeiska unionen och behovet av att bevara de marina ekosystemen genom att utveckla ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart fiske.

4. Europaparlamentet anser att det har gjorts stora ansträngningar för att öka de välgrundade vetenskapliga kunskaperna om havets biologiska resurser. Parlamentet anser att även om kunskaperna har förbättrats är vi fortfarande långt ifrån den optimala kunskapen för att kunna göra en lämplig bedömning. Parlamentet anser därför att unionens medel måste ökas till vetenskapliga forskningsorganisationer, både internationellt och i medlemsstaterna, för att ytterligare förbättra utvärderingen av bestånden och öka kunskaperna om den marina miljön, bland annat genom att undersöka effekterna av klimatförändringar och föroreningar på fiskbestånden. Parlamentet anser dessutom att det är nödvändigt att stödja fiskarnas bidrag till kunskaperna om den marina miljön, särskilt genom finansiering av mätinstrument ombord på fartygen.

5. Europaparlamentet påpekar att mer än hälften av utbudet av fiskeriprodukter i unionen kommer från internationella vatten och tredjeländers exklusiva ekonomiska zoner. Parlamentet betonar att EU:s främjande av ett hållbart fiske i tredjeländers vatten är mycket viktigt för EU:s fiskeflotta och för välståndet i kustsamhällena i EU och i tredjeländer, för bevarandet av fiskeresurserna och den marina miljön, för utvecklingen av lokala industrier, för de arbetstillfällen som skapas genom fiske, bearbetning och handel samt för fiskets bidrag till livsmedelsförsörjningen. Parlamentet påminner om den strategiska betydelsen av partnerskapsavtalen om hållbart fiske och, mer allmänt, den gemensamma fiskeripolitikens internationella dimension. Parlamentet anser att tillräckliga och tillförlitliga budgetmedel måste anslås i den årliga budgeten för 2020 och att den nuvarande budgeten inte får minskas för att iaktta skyldigheterna enligt de internationella fiskeavtalen och säkerställa unionens deltagande i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.

6. Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionen är part i internationella avtal såsom Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, däribland mål nr 14 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling, och att unionen måste leva upp till sina åtaganden vid utformningen av sin politik, särskilt den gemensamma fiskeripolitiken.

7. Europaparlamentet påminner om att ett av målen för den gemensamma fiskeripolitiken är att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen i unionen. Parlamentet påminner om att en betydande andel av de fiskeriprodukter som konsumeras i unionen är importerade produkter. Parlamentet betonar att vattenbruket blir allt viktigare för att uppnå detta mål och för att minska unionens beroende av import av fiskeriprodukter.

8. Europaparlamentet betonar att det i 2020 års budget bör läggas särskild vikt vid de finansiella resurser som är nödvändiga för att stödja fiskerisektorn i samband med att landningsskyldigheten genomförs.

9. Europaparlamentet upprepar vikten av det kustnära och småskaliga fisket. Parlamentet betonar att denna sektor står för nästan 75 % av alla fiskefartyg som är registrerade i unionen och nästan hälften av all sysselsättning inom fiskerisektorn, och att den sålunda utgör en viktig faktor, såväl ekonomiskt som socialt, i många kustsamhällen. Parlamentet noterar att aktörer inom det småskaliga kustfisket är beroende av sunda fiskbestånd som huvudsaklig inkomstkälla.

10. Europaparlamentet betonar fiskets sociala och ekonomiska betydelse för de lokala samhällena och vissa havsregioner, såsom kust- och öregioner, som är särskilt beroende av fiske. Parlamentet påminner om att fiskeföretag i dessa regioner ofta drabbas av merkostnader och permanenta naturbetingade handikapp och därför bör stödjas med ytterligare resurser.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hjälpa samhällen som är beroende av fisket att diversifiera sina ekonomier till annan maritim verksamhet, såsom turism, bevarande av havsmiljön, datainsamling och forskning, och att hjälpa dem att öka värdet på sin fiskeverksamhet, genom att till exempel tillhandahålla de nödvändiga incitamenten.

12. Europaparlamentet påpekar att antagandet av de nuvarande fleråriga planerna och genomförandet av nya tekniska åtgärder för att bidra till att uppnå ett hållbart fiske förutsätter en kraftfull kontrollstrategi som stöds av tillräckliga medel.

13. Europaparlamentet påminner om vikten och behovet av att socioekonomiska åtgärder åtföljer förvaltningsbeslut om att minska fiskeansträngningen, i syfte att upprätthålla lämpliga hållbarhetsnivåer för verksamheten.

14. Europaparlamentet påpekar att Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA) har en viktig roll att spela när det gäller samordningen och genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och att de nuvarande finansieringsnivåerna därför bör bibehållas.

15. Europaparlamentet vill lyfta fram problemet med marint plastskräp. Parlamentet anser att ytterligare insatser bör göras och att tillräckliga resurser bör säkerställas för att se till att relevanta bestämmelser införs för att minska effekterna av plastprodukter till havs.

16. Europaparlamentet uppmärksammar Förenade kungarikets nuvarande avsikt att lämna unionen, vilket kommer att påverka genomförandet av EHFF 2014–2020. Parlamentet påpekar att brexit kommer att innebära att det är ytterst viktigt att inrätta en ny budgetram för perioden 2021–2027. Parlamentet anser att en högre grad av ytterligare flexibilitet i unionens budget är nödvändig för att hantera en sådan situation. Parlamentet påpekar att brexit under inga omständigheter får leda till minskade anslag med avseende på den nuvarande EHFF (2014–2027). Parlamentet kräver tvärtom att budgeten för 2021–2027 ökas, så att de berörda aktörerna kan hantera de allvarliga konsekvenserna av brexit.

17. Europaparlamentet betonar att sex år efter det att den nuvarande fonden antogs är nivån på genomförandet av EHFF 2014–2020 mycket låg, och att kommissionen och medlemsstaterna måste påskynda förvaltnings- och kontrollförfarandena och minska de administrativa bördorna för att säkerställa lämpliga och snabba fördelar för sektorn.

18. Europaparlamentet betonar behovet av att öka finansieringen till de rådgivande nämnderna, med hänsyn till deras större roll i regionaliseringspolitiken enligt artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 och deras ökade involvering i de fleråriga förvaltningsplanerna, liksom i den nya förordningen om tekniska åtgärder.

19. Europaparlamentet påminner om fiskarnas roll som ”havets väktare” och uppmanar kommissionen att öronmärka tillräckliga medel för att främja en kombination av fiskeverksamhet med miljötjänster, t.ex. samla upp plast i haven, ta vattenprover eller närvaro av forskare ombord på fartygen, och därmed ytterligare minska påverkan på fiskbestånden.

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

4.9.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Clara Aguilera, Christian Allard, Pietro Bartolo, Izaskun Bilbao Barandica, Rosanna Conte, Richard Corbett, Rosa D’Amato, Chris Davies, Filip De Man, Diane Dodds, João Ferreira, Søren Gade, Niclas Herbst, France Jamet, Predrag Fred Matić, Francisco José Millán Mon, Nosheena Mobarik, Grace O’Sullivan, Annie Schreijer-Pierik, Ruža Tomašić, Peter van Dalen, Theodoros Zagorakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Catherine Chabaud, Nicolás Gonzalez Casares, Ivo Hristov, Brian Monteith, June Alison Mummery, Manuel Pizarro, Caroline Roose, Raffaele Stancanelli, Maria Walsh

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

25

+

ECR

Nosheena Mobarik, Ruža Tomašić

ID

Filip De Man, France Jamet

NI

Rosa D'Amato, Diane Dodds

PPE

Peter van Dalen, Niclas Herbst, Francisco José Millán Mon, Annie Schreijer-Pierik, Maria Walsh, Theodoros Zagorakis

RENEW

Izaskun Bilbao Barandica, Catherine Chabaud, Chris Davies, Søren Gade

S&D

Clara Aguilera, Pietro Bartolo, Richard Corbett, Nicolás Gonzalez Casares, Ivo Hristov, Predrag Fred Matić

VERTS/ALE

Christian Allard, Grace O'Sullivan, Caroline Roose

 

0

-

 

 

 

1

0

GUE/NGL

João Ferreira

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (2.10.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 </Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Petra Kammerevert</Depute>

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet erinrar om att programmet Erasmus+ är en strategisk investering som, i huvudsak för Europas unga generation, stöder möjligheter till utbildning och yrkesutbildning över hela Europa, bidrar till ökad social sammanhållning och bygger upp en europeisk samhörighetskänsla. Parlamentet framhåller att dess budget är rätt liten och utgör 1,8 % av den nuvarande fleråriga budgetplanen, men att det likväl är ett av unionens mest välkända program. Parlamentet bekräftar än en gång att det är livsviktigt med en kraftig budgetökning för programmet Erasmus+ för att programmet bättre ska motsvara den stora efterfrågan det röner, vilket ju framgår av mängden ansökningar som inkommit, där de tillgängliga anslagen med bred marginal överskrids. Parlamentet vill därför att alla budgetposter för Erasmus+ ska få 10 % mer i anslag än i budgetförslaget för 2020, för att man ska lyckas bättre med programmet än hittills och för att flera ska kunna dra nytta av programmet. Parlamentet upprepar sitt stöd till en tredubblad budget för Erasmus+ i nästa fleråriga budgetplan, liksom sin avsikt att tala för en sådan utökning.

2. Europaparlamentet beklagar djupt de budgetnedskärningar som rådet föreslagit för programmet Kreativa Europa, eftersom de ytterligare skulle undergräva programmets mål att stödja den kulturella och den kreativa sektorn inom unionen och således stimulera till europeisk samhörighetskänsla, social sammanhållning, sysselsättningsskapande och tillväxt. Parlamentet håller fast vid att anslagsnivåerna bör motsvara programmets ambitioner och påminner om att programmet hela tiden fått för små anslag. Parlamentet motsätter sig därför nedskärningarna och vill således att budgetposterna för programmet Kreativa Europa ska få 10 % mer i anslag än i budgetförslaget för 2020, såsom stöd till insatserna för att förstärka den kulturella och den kreativa sektorn. Parlamentet upprepar sitt stöd till en fördubblad budget för programmet Kreativa Europa i nästa fleråriga budgetplan (FBR), liksom sin avsikt att tala för en sådan utökning. Parlamentet uppmanar kommissionen att genom programmet Kreativa Europa fortsätta stödja det flerspråkiga utbudet av europeiska kulturprogram av god kvalitet i tv runt om i Europa.

3. Europaparlamentet instämmer med att det interinstitutionella avtalet om finansiering av Europeiska solidaritetskåren följts och att en lämplig budget avsatts för att programmet ska kunna fungera. Parlamentet instämmer med att den del av programmet som handlar om frivilligarbete väckt ett starkt intresse från deltagare och organisationer. 

4. Europaparlamentet betonar att programmet Ett Europa för medborgarna är av värde för att medborgarna bättre ska förstå EU och få en känsla av medborgarskap. Parlamentet beklagar därför djupt de budgetnedskärningar som rådet föreslagit, och vill att de hithörande budgetposterna återinförs och förstärks, såsom uppmuntran till medborgarengagemang och demokratiskt deltagande. Parlamentet betonar att nästa program av typ Ett Europa för medborgarna behöver ordentliga anslag i nästa FBR som omfattar perioden 2021–2027, låt vara inom ramen för programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden. Parlamentet anser att utbildningen i europeiskt och globalt medborgarskap ytterligare bör stärkas för att den ska ge den information som medborgarna behöver för att kunna förstå unionens institutionella ramar och aktivt ta sig an utmaningarna i dagens värld och dagens samhällspolitiska omdaningar på det internationella planet.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen dels att använda den uppmärksamhet som blev följden av Europaåret för kulturarv 2018 för att få till stånd en enhetlig och hållbar långsiktig strategi för att främja och värna kulturarvet i Europa, också med hjälp av forskning, dels att anslå de medel som behövs för detta ändamål under 2020 och längre fram. Parlamentet efterlyser här att penningmedel för ändamålet ska göras tillgängliga genom den fleråriga budgetplanens relevanta program.

6. Europaparlamentet välkomnar att projekt och infrastruktur med anknytning till kultur och utbildning får stöd genom en rad av unionens program och instrument, framför allt ESI-fonderna, Efsi och Horisont 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen än en gång att stimulera till konsekventa samverkansvinster mellan unionens alla program, såsom Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Erasmus+, EaSI, Kreativa Europa och Cosmeprogrammet, Efsi och ESI-fonderna, för att förbättra stödet till projekt inom områdena utbildning, ungdomar och idrott, liksom också inom den kulturella och den kreativa sektorn. Parlamentet håller fast vid att samverkansvinsterna inte bör ses som ett tecken på att parlamentet instämmer med några omfördelningar eller budgetnedskärningar.

7. Europaparlamentet anser att man lyckats bra med idrottsdelen av programmet Erasmus+, och uppmanar kommissionen att också ta sig an medlemsstaternas utomeuropeiska territorier där det bor över fem miljoner unionsmedborgare. I FBR för 2021–2027 behövs det därför verklighetstrogna och anpassade budgetposter för idrottsdelen, också för gränsöverskridande tävlingar som ett led i idrottsprogrammet i Erasmus+.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin kommunikationsverksamhet gentemot omvärlden och att bättre nå ut till medborgarna för att motverka falska nyheter och desinformation och för att förbättra informationen om unionens verksamhet. Parlamentet betonar att multimedieåtgärder är viktiga för främjandet, dels av ett offentligt europeiskt rum, dels av flerspråkigheten, och instämmer med att de europeiska samhällena behöver en stark och självständig journalistik som ger dem information från ett europeiskt perspektiv. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att trygga och öka anslagen för multimedieåtgärder i budgetförslaget för 2020. Parlamentet vill här att budgetposten för multimedieåtgärder ska få 5 % mer i anslag än i budgetförslaget för 2020, för att det kritiska arbete som utförs av Euranet Plus ska tryggas för återstoden av FBR. Parlamentet uppmanar samtidigt med kraft kommissionen dels att ordna det så, att budgeten för multimedieåtgärder används med ökad insyn och ansvarsskyldighet, särskilt genom att inrätta särskilda budgetposter för de olika åtgärderna, dels att fullständigt se över den budget som använts för multimedieåtgärder.

9. Europaparlamentet är bestört över slutsatserna om Euronews i Europeiska revisionsrättens snabbanalys, där det framhålls att Euronews nu till 85 % ägs av privata investerare och endast till 15 % av programföretag i EU-länder eller i länder utanför EU samt lokala offentliga myndigheter, och att EU:s ekonomiska stöd till Euronews brister i öppenhet och ansvarsskyldighet, att mekanismerna för övervakning och utvärdering av Euronews inte är tillräckligt robusta och att Euronews inte är tillgängligt för de flesta unionsmedborgare. Särskilt oroar sig parlamentet över hur det gått efter den översyn av budgetförordningen som gjordes 2018 då hänvisningen till organ som arbetar för mål av allmänt unionsintresse togs bort. Sedan dess tillhandahålls bidragen till Euronews med stöd av artikel 195 c och 195 f i budgetförordningen (organ med faktiskt monopol/särskild teknisk kompetens) och inte med stöd av artikel 180 i den förordningen (åtgärder avsedda till stöd för ett unionspolitiskt mål/organ som ingår i eller stöder unionens politik), varav det underförstått framgår att Euronews över huvud taget inte längre arbetar för något mål av allmänt unionsintresse. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen mot bakgrund av det ovansagda dels att bemöta alla farhågor som aktualiserats av revisionsrätten som ett led i dess övervakning av anslagen till Euronews, dels att ompröva sitt tillvägagångssätt för samarbetet med Euronews. Om ramavtalet med Euronews skulle komma att förlängas efter 2020 anhåller parlamentet dessutom om att dess varaktighet inte ska överskrida två år. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att överväga nya sätt att erbjuda europeiska tittare oberoende och heltäckande information om unionens angelägenheter och därvid beakta teknikens nya utveckling och förändringar i konsumenternas vanor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att investera i en mångsidig sammansatt blandning av olika informationsredskap, där Euronews också skulle kunna ingå.

10. Europaparlamentet påpekar vilka inneboende möjligheter det finns i pilotprojekt och förberedande åtgärder. Parlamentet anser att kommissionens förhandsbedömning av pilotprojekt och förberedande åtgärder ger de parlamentsutskott som avger yttranden en mycket begränsad tid för att behandla utlåtandena och kommentarerna. Parlamentet beklagar dessutom att de utlåtanden och kommentarer som lämnats av kommissionen i vissa fall inte är helt objektiva och förefaller ha påverkats av institutionella eller personliga preferenser. Parlamentet erinrar om att ett utlåtande som inte är särskilt positivt aldrig får föranledas av att kommissionen inte antagit ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga en översyn av förfarandet med förhandsbedömning för att utskottet ska hinna dryfta resultaten av kommissionens förhandsbedömning. Parlamentet uppmanar därutöver kommissionen att ge respons om genomförandet av de pilotprojekt och förberedande åtgärder som behandlats i utskottet, med tyngdpunkten förlagd till projekt som lyckats eller misslyckats.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.10.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Asim Ademov, Isabella Adinolfi, Christine Anderson, Andrea Bocskor, Judith Bunting, Gianantonio Da Re, Laurence Farreng, Claire Fox, Romeo Franz, Catherine Griset, Irena Joveva, Petra Kammerevert, Niyazi Kizilyürek, Ryszard Antoni Legutko, Predrag Fred Matić, Dace Melbārde, Shaffaq Mohammed, Niklas Nienaß, Peter Pollák, Domènec Ruiz Devesa, Andrey Slabakov, Massimiliano Smeriglio, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Julie Ward, Salima Yenbou, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Isabel Benjumea Benjumea, Ibán García Del Blanco, Iuliu Winkler

 


 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

25

+

ECR

Ryszard Antoni Legutko, Dace Melbārde, Andrey Slabakov

GUE/NGL

Niyazi Kizilyürek

NI

Isabella Adinolfi

PPE

Asim Ademov, Isabel Benjumea Benjumea, Andrea Bocskor, Peter Pollák, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Iuliu Winkler, Milan Zver

RENEW

Judith Bunting, Laurence Farreng, Irena Joveva, Shaffaq Mohammed

S&D

Ibán García Del Blanco, Petra Kammerevert, Predrag Fred Matić, Massimiliano Smeriglio, Julie Ward

VERTS/ALE

Romeo Franz, Niklas Nienaß, Salima Yenbou

 

4

-

ID

Christine Anderson, Gianantonio Da Re, Catherine Griset

NI

Claire Fox

 

1

0

S&D

Domènec Ruiz Devesa

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 


 

 

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (9.9.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020</Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Gwendoline Delbos-Corfield</Depute>

 

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet noterar den totala minskningen av åtagandebemyndigandena för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) med 15,4 % (dvs. 172 miljoner EUR) jämfört med 2019. Parlamentet beklagar minskningen (dvs. 29,5 %) jämfört med 2019 av de åtagandebemyndiganden som syftar till att stärka och utveckla det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) och förbättra ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna. Åtagandebemyndigandena ligger dock långt över nivåerna i 2018 års budget och minskningen hänger åtminstone delvis samman med att reformen av Dublinförordningen har blockerats till följd av politisk tröghet i rådet. Det är viktigt att säkerställa höga asylstandarder i EU samt att tillhandahålla tillräcklig finansiell kapacitet för stöd till mottagande, inkvartering och integrering av asylsökande och migranter i medlemsstaterna, för effektiva återvändandestrategier, vidarebosättningsprogram, effektiva asylprövningsförfaranden, verkställande av beslut om asylansökningar och för att tillgodose det akuta behovet av bistånd i medlemsstater med många asylsökande och/eller nyanlända. Parlamentet noterar att Amif-budgeten inte innehåller några finansiella reserver för att finansiera den reformerade Dublinlagstiftningen och unionens nya vidarebosättningsprogram om lagstiftningen skulle antas under 2020. Ett belopp bör avsättas till reserven för tillfälliga arrangemang för landsättning i unionen och omplacering av människor som räddas i Medelhavet. För att frigöra finansiella resurser bör EU:s förvaltningsfond för Afrika och de regionala utvecklings- och skyddsprogram för Nordafrika som i huvudsak stöder unionens utrikespolitik finansieras genom rubrik IV i unionens budget (Europa i världen) i stället för genom Amif under rubrik III (Säkerhet och medborgarskap). Samstämmighet mellan åtgärder som vidtas inom ramen för rubrik III och rubrik IV måste säkerställas.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka antalet budgetposter i Amif för att det ska bli lättare att se hur fondens finansiella medel fördelas till fondens olika mål. Särskilt bör utgifter för förbättring av rättvisa återvändandestrategier separeras tydligt från utgifter för laglig migration och främjande av en effektiv integrering av tredjelandsmedborgare.

3. Europaparlamentet påminner om att tillräckliga resurser måste fördelas från unionsbudgeten för att förstärka den externa dimensionen av migration och garantera ett tillräckligt skydd av EU:s yttre gränser.

4. Europaparlamentet betonar att det belopp som avsatts för bistånd i nödsituationer i fonden för inre säkerhet (8,5 miljoner EUR) är lågt. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant och på ett mer realistiskt sätt ompröva detta belopp med beaktande av medlemsstaternas eventuella behov av bistånd i nödsituationer inom ramen för fonden för inre säkerhet, såsom hanteringen av säkerhetsrelaterade incidenter.

5. Europaparlamentet kräver att programmet ”Ett Europa för medborgarna” ska få ökad finansiering med tanke på dess grundläggande roll för att stärka det europeiska folket och dess medborgarskap.

6. Europaparlamentet noterar de ökade åtagandebemyndigandena för RIF-byråer såsom Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) (41,5 %), den europeiska gräns- och kustbevakningen (EBCG) (34,6 %), Cepol (14 %), Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) (7,7 %), Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) (5,4 %), Eurojust (5,2 %) och Europol (2,1 %) jämfört med 2019 års budget. Parlamentet välkomnar den totala ökningen av medel som tillgängliggörs genom programmet Rättsliga frågor, men beklagar minskningen (dvs. 23,6 %) av åtagandena för att underlätta och stödja civilrättsligt och straffrättsligt samarbete.

7. Europaparlamentet noterar att sedan EBCG:s nya mandat antogs har dess budget ökat med 34,8 % (dvs. 108 miljoner EUR) 2020, vilket är den överlägset största ökningen bland alla RIF-byråer. Parlamentet påminner om att revisionsrätten, som en del av ansvarsfriheten för 2017 års budget, konstaterade att medlemsstaterna överskattade det finansiella behovet för EBCG 2017. Parlamentet noterar målet att EBCG ska få mer personal (10 000 gränsbevakningstjänstemän fram till 2027) och att antalet dödsfall till havs ökar till följd av bristen på sök- och räddningsinsatser i Medelhavet. Parlamentet föreslår att de ökade resurserna också bör användas för att rädda liv till havs. Kommissionen uppmanas att snarast inrätta en fond för sök- och räddningsinsatser för att säkerställa att sådana insatser i Medelhavet ökar betydligt. Parlamentet beklagar den anmärkningsvärda skillnaden mellan de åtagandebemyndiganden som tilldelats EBCG (420 miljoner EUR) 2020 och det belopp som tilldelats Easo (133 miljoner EUR). Easo bör omvandlas till en fullvärdig decentraliserad EU-byrå med ett starkt utvidgat mandat, och Easos budget och personal bör ökas för att byrån på ett korrekt sätt ska kunna utföra de uppgifter som den har anförtrotts. Parlamentet noterar minskningen av åtagandebemyndigandena för Fonden för inre säkerhet med 6,1 % (dvs. 32,6 miljoner EUR) jämfört med 2019. Parlamentet påminner om att det är nödvändigt med stöd till polissamarbete och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor.

 8. Europaparlamentet välkomnar de ökade åtagandebemyndigandena för Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) (70,5 %). Parlamentet påminner om att EPPO har en viktig roll när det gäller att utreda och lagföra bedrägerier med EU-medel och betonar behovet av att tillhandahålla tillräckliga finansiella resurser så att den blir fullt operativ före december 2020. Kommissionen uppmanas att ytterligare undersöka finansieringsbehoven för en utvidgning av EPPO:s roll till att omfatta gränsöverskridande terrorism i enlighet med kommissionens meddelande av den 12 september 2018.

9. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte följde Europols och Eurojusts budgetbegäran och föreslog en minskning av Europols medel 2020 med 33,5 miljoner EUR och Eurojusts medel med 3,7 miljoner EUR jämfört med deras finansiella mål. En sådan minskning kan få konsekvenser för båda byråernas operativa verksamhet. Europols stöd har varit avgörande i samband med gemensamma utredningar i hela EU och byrån spelar en central roll i bekämpningen av organiserad brottslighet. Parlamentet stöder genomförandet av Europols strategi 2020+, som syftar till att stärka Europols operativa stöd och analyskapacitet till gagn för medlemsstaterna, och föreslår nya investeringar inom viktiga brottsområden, såsom bekämpning av narkotikahandel och ekonomisk brottslighet. Parlamentet noterar att minskningen av åtagandebemyndigandena för eu-LISA med 18,7 % (dvs. 55 miljoner EUR) hänger samman med den avslutade utvecklingen av in- och utresesystemet. Parlamentet upprepar behovet av att säkerställa tillräckligt finansiellt stöd, personal och personalutbildning till RIF-byråerna så att de ska kunna fullgöra sina uppgifter effektivt med full transparens och så att gränsöverskridande grov brottslighet ska kunna bekämpas, i full överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna.

10. Europaparlamentet välkomnar det belopp som anslagits till Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) (19 miljoner EUR). Parlamentet noterar att över 30 % av beloppet används till Europeiska dataskyddsstyrelsens sekretariat. Parlamentet betonar att tillräckliga budget- och personalresurser måste säkerställas så att EDPS ska kunna utföra sina ytterligare uppgifter till följd av genomförandet av unionens nya regelverk för uppgiftsskydd (GDPR) med fullständigt oberoende. Parlamentet betonar därför att den anslagna budgeten utgör ett absolut minimum.

11. Europaparlamentet är bekymrat över att kommissionens förslag till budget för Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) (ett likviditetsgap på 1,5 miljon EUR) inte ger Cepol möjlighet att i tillräckligt hög grad tillgodose medlemsstaternas behov av utbildning av tjänstemän inom rättsvårdande myndigheter i EU och dess grannskap. Parlamentet beklagar att Cepol inte ges tillräcklig finansiering för att ta itu med nya utmaningar mot bakgrund av de nya informationssystemen såsom SIS II, och att Cepol inte kan erbjuda utbildning för tjänstemän inom brottsbekämpning på områden som korruption och punktskattebrott, trots att man i bedömningen av de strategiska behoven av utbildning i EU kom fram till att detta var nödvändigt för brottsbekämpning på unionsnivå. Cepol har på grund av stram finanspolitik tvingats säga nej till 54 välgrundade och legitima begäranden om utbildning från medlemsstaterna inom områdena ledarskap inom brottsbekämpning, olaglig invandring, hatbrott och penningtvätt. Cepols budgetbegäran (12 miljoner EUR) för 2020 är nödvändig för att kunna tillgodose medlemsstaternas ökande efterfrågan, särskilt inom områdena it-brottslighet och digitalisering. Förtroendet, nätverken och informationsutbytet mellan rättsvårdande myndigheter över gränserna skulle kunna förbättras ytterligare genom tillägg av en ny enmånadskomponent till Cepols nuvarande utbytesprogram och genom studiebesök till Europol samt utbytesprogram mellan operativ personal från medlemsstaterna och Europols personal. Detta skulle dock kräva att Cepol tilldelas lämpliga extra finansiella och personella resurser.

12. Europaparlamentet noterar att det rekryteras alltfler tillfälligt anställda i förhållande till kontraktsanställda vid EU-byråerna. Med tanke på att personalen vid byråer på RIF-området får tillgång till känslig information krävs en sträng konfidentialitetspolitik, särskilt vid rekrytering och förvaltning av personal.

13. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att genom öronmärkta medel öka stödet till undersökande journalistik, däribland gränsöverskridande undersökande journalistik och till mediefriheten, som bl.a. bidrar till att avslöja och bekämpa brott och till att öka medvetenheten bland EU-medborgarna.

14. Europaparlamentet påminner om sitt stöd till bekämpning av diskriminerande förfaranden, könsbaserat våld och hatbrott samt till program på områdena fullt åtnjutande av rättigheter, jämlikhet och rättvisa. Parlamentet betonar den betydelsefulla roll som anslag till icke-diskrimineringsinstrument och stödprogram för jämlikhet spelar för att se till att minoriteters rättigheter tillvaratas, med särskilt fokus på rättigheterna för kvinnor, äldre, personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att genomföra jämställdhetsbudgetering i alla offentliga utgifter, särskilt när nästa fleråriga budgetram planeras, förhandlas, genomförs och utvärderas. Åtagandet att främja och slå vakt om jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter i budgetförfarandet för 2020 är av avgörande betydelse. Jämställdhetsbudgetering bör därför integreras i alla budgetposter och 1) främja ansvarsskyldighet och transparens i den finanspolitiska planeringen, 2) lyfta fram jämställdhetsperspektivet i budgetprocessen och 3) hjälpa till att utveckla jämställdhet och kvinnors rättigheter.

16. Europaparlamentet kräver hållbar och adekvat finansiering till åtgärder för ett effektivt genomförande av Istanbulkonventionen och direktivet om brottsoffers rättigheter. Dessa centrala rättsakter för bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer samt för adekvat stöd till brottsoffer utgör en omfattande rättslig ram och strategi för att bekämpa könsbaserat våld, för informationskampanjer och för uppbyggnad av en offentlig infrastruktur för bekämpning av sådant våld.

17. Europaparlamentet beklagar att inga märkbara framsteg har gjorts när det gäller att följa upp unionens politiska åtaganden på hög nivå och rättsliga åtaganden om jämställdhet och jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet och unionens utgiftsbeslut sedan 2015, vilket också framgår av att varken i halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 eller i kommissionens förslag till budgetram för 2021–2027 har jämställdhet beaktats.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

5.9.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

46

10

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Malik Azmani, Katarina Barley, Pernando Barrena Arza, Pietro Bartolo, Vladimír Bilčík, Vasile Blaga, Saskia Bricmont, Jorge Buxadé Villalba, Damien Carême, Caterina Chinnici, Clare Daly, Anna Júlia Donáth, Lena Düpont, Cornelia Ernst, Sylvie Guillaume, Balázs Hidvéghi, Antony Hook, Evin Incir, Sophia in ‘t Veld, Marina Kaljurand, Fabienne Keller, Peter Kofod, Moritz Körner, Alice Kuhnke, Jeroen Lenaers, Juan Fernando López Aguilar, Magid Magid, Roberta Metsola, Claude Moraes, Nadine Morano, Javier Moreno Sánchez, Maite Pagazaurtundúa, Kostas Papadakis, Nicola Procaccini, Paulo Rangel, Terry Reintke, Ralf Seekatz, Michal Šimečka, Birgit Sippel, Sylwia Spurek, Tineke Strik, Ramona Strugariu, Annalisa Tardino, Dragoş Tudorache, Milan Uhrík, Tom Vandendriessche, Bettina Vollath, Jadwiga Wiśniewska, Javier Zarzalejos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bartosz Arłukowicz, Gwendoline Delbos-Corfield, Claire Fox, Raphaël Glucksmann, Lívia Járóka, Kris Peeters, Anne-Sophie Pelletier, Sabrina Pignedoli, Loránt Vincze, Maria Walsh, Juan Ignacio Zoido Álvarez

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

46

+

NI

Sabrina Pignedoli

PPE

Bartosz Arłukowicz, Vladimír Bilčík, Vasile Blaga, Lena Düpont, Balázs Hidvéghi, Lívia Járóka, Jeroen Lenaers, Roberta Metsola, Kris Peeters, Paulo Rangel, Ralf Seekatz, Loránt Vincze, Maria Walsh, Javier Zarzalejos, Juan Ignacio Zoido Álvarez

RENEW

Malik Azmani, Anna Júlia Donáth, Antony Hook, Sophia in 't Veld, Fabienne Keller, Moritz Körner, Maite Pagazaurtundúa, Michal Šimečka, Ramona Strugariu, Dragoş Tudorache

S&D

Katarina Barley, Pietro Bartolo, Caterina Chinnici, Raphaël Glucksmann, Sylvie Guillaume, Evin Incir, Marina Kaljurand, Juan Fernando López Aguilar, Claude Moraes, Javier Moreno Sánchez, Birgit Sippel, Sylwia Spurek, Bettina Vollath

VERTS/ALE

Saskia Bricmont, Damien Carême, Gwendoline Delbos-Corfield, Alice Kuhnke, Magid Magid, Terry Reintke, Tineke Strik

 

10

-

GUE/NGL

Pernando Barrena Arza, Clare Daly, Cornelia Ernst, Anne-Sophie Pelletier

ID

Peter Kofod, Annalisa Tardino, Tom Vandendriessche

NI

Claire Fox, Kostas Papadakis, Milan Uhrík

 

4

0

ECR

Jorge Buxadé Villalba, Nicola Procaccini, Jadwiga Wiśniewska

PPE

Nadine Morano

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (4.9.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 </Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Antonio Tajani</Depute>

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet välkomnar förslaget till ökning av anslagen för kommunikationsåtgärder med 1,9 % i fråga om åtagandebemyndiganden och 2,2 % i fråga om betalningsbemyndiganden, jämfört med 2019 års budget. Kommunikation med medborgarna bör främjas för att säkerställa en bred offentlig debatt och medborgarnas deltagande i diskussionen om Europas framtid. Parlamentet påminner om fördelarna med liknande evenemang för samråd med allmänheten som redan har ägt rum i EU:s medlemsstater.

2. Europaparlamentet välkomnar därför den föreslagna ökningen av finansieringen av kommunikationsåtgärder vid kommissionens representationer och i samband med medborgardialoger och partnerskapsåtgärder med 8,8 % i fråga om åtagandebemyndiganden och 7,9 % i fråga om betalningsbemyndiganden. Parlamentet beklagar dock rådets ståndpunkt för en minskad finansiering av kommunikationsåtgärder.

3. Europaparlamentet betonar behovet av fortsatta insatser för att bekämpa falska nyheter och desinformation, med lämpliga finansieringsnivåer för dessa insatser, samtidigt som adekvat interinstitutionellt samarbete säkerställs.

4. Europaparlamentet välkomnar de föreslagna ökningarna med 3,1 % i åtagandebemyndiganden, men beklagar minskningen på 3,8 % i betalningsbemyndiganden för programmet ”Ett Europa för medborgarna” (budgetpost: 18 04 01 01). Parlamentet fördömer rådets ståndpunkt för en minskning av åtagandebemyndigandena för detta mål med 4,4 %, med tanke på att detta program är av central institutionell betydelse för främjandet av en demokratisk union. Parlamentet välkomnar ökningen med 5,3 % i åtagandebemyndiganden och 21,3 % i betalningsbemyndiganden för programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap (budgetpost: 33 02 01), men beklagar rådets ståndpunkt för en minskning av åtagandebemyndigandena med 3,5 %. Parlamentet välkomnar att ett särskilt belopp avsätts för budgetposten för det europeiska medborgarinitiativet.

5. Europaparlamentet understryker behovet av att ge det gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret tillräckliga och adekvata administrativa och ekonomiska medel så att det kan utföra sina uppgifter, eftersom det spelar en central roll för att säkerställa att företrädare för intressegrupper bedriver sin verksamhet på ett rättvist och transparent sätt.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram de förslag som behövs för att finansiera den föreslagna konferensen om Europas framtid. Parlamentet påpekar att konferensen bör kunna fungera med den autonomi som krävs samt involvera Europaparlamentet på samma villkor som övriga EU-institutioner. Parlamentet understryker vidare att konferensen bör göra det möjligt för ett brett spektrum av medborgare, däribland ungdomar, att delta och engagera sig.

7. Europaparlamentet anser att EU måste öka allmänhetens kunskaper om och förtroende för EU:s budget och dess mervärde genom att för varje nytt program och uppdrag tillhandahålla budgetanalyser i form av besparingar på nationell nivå och mervärde som skapas på EU-nivå. Genom att göra detta kan vi vinna stöd från EU:s medborgare och medlemsstater, förändra tänkesättet i fråga om bidragen till EU:s budget samt bidra till att främja det europeiska projektet.

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

3.9.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Martina Anderson, Gerolf Annemans, Catherine Bearder, Gabriele Bischoff, Damian Boeselager, Richard Corbett, Pascal Durand, Daniel Freund, Charles Goerens, Maria Grapini, Brice Hortefeux, Laura Huhtasaari, Giuliano Pisapia, Paulo Rangel, Antonio Maria Rinaldi, Domènec Ruiz Devesa, Antonio Tajani, László Trócsányi, Guy Verhofstadt, Loránt Vincze

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Vladimír Bilčík, Gwendoline Delbos-Corfield, Othmar Karas, Miapetra Kumpula-Natri

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

21

+

GUE/NGL

Martina Anderson

PPE

Vladimír Bilčík, Brice Hortefeux, Othmar Karas, Paulo Rangel, Antonio Tajani, László Trócsányi, Loránt Vincze

RENEW

Catherine Bearder, Pascal Durand, Charles Goerens, Guy Verhofstadt

S&D

Gabriele Bischoff, Richard Corbett, Maria Grapini, Miapetra Kumpula-Natri, Giuliano Pisapia, Domènec Ruiz Devesa

VERTS/ALE

Damian Boeselager, Gwendoline Delbos-Corfield, Daniel Freund

 

3

-

ID

Gerolf Annemans, Laura Huhtasaari, Antonio Maria Rinaldi

 

0

0

 

 

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (2.10.2019)

<CommissionInt>till budgetutskottet</CommissionInt>


<Titre>om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020</Titre>

<DocRef>(2019/2028(BUD))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Frances Fitzgerald</Depute>

 

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A. Unionen bygger bland annat på jämställdhet mellan kvinnor och män, och i artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem, och därför måste jämställdhet införlivas i all politik och beaktas på alla nivåer av budgetförfarandet genom jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering. Att säkerställa samstämdhet mellan deras budget- och ansvarsfrihetsförfaranden och de externa åtgärderna på området främjande av jämställdhet är mycket viktigt för parlamentets och de övriga EU-institutionernas trovärdighet.

B. Budgetar är inte könsneutrala och måste därför fastställas med det tydliga målet att bekämpa diskriminering och målet att gynna båda könen i lika hög grad. 

C. Unionen har åtagit sig att genomföra målen för hållbar utveckling, däribland mål 5 om jämställdhet.

D. Parlamentet har upprepade gånger krävt att programmet för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap ska få tillräcklig finansiering, och att det särskilda Daphneinitiativet i programmet ska lyftas fram så mycket som möjligt. Parlamentet har krävt att alla insatser relaterade till bekämpning av våld mot kvinnor ska fortsätta genom att ett oberoende budgetanslag öronmärks för detta ändamål också i programmet för rättigheter och värden i den fleråriga budgetramen 2021–2027.

E. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade på arbetsmarknaden och i det offentliga och politiska livet, och ägnar oproportionerligt mer tid än män åt obetalt hushålls- och omsorgsarbete.

F. I förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 eftersträvas ett fortsatt stöd till strategiska investeringar och hållbar tillväxt för att förbättra den ekonomiska sammanhållningen och skapa sysselsättning, särskilt för unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. I detta sammanhang är det också viktigt att fokusera på att öka kvinnors, inbegripet hbti-kvinnors, deltagande på arbetsmarknaden genom att bl.a. investera i infrastruktur och offentliga tjänster för att stödja balans mellan arbete och privatliv samt öka kvinnors potential inom alla sektorer av ekonomin, även i den digitaliserade ekonomin och inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) och naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM), liksom i ledande befattningar, samt minska sysselsättnings- och löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

G. Digitaliseringen har en betydande inverkan på arbetsmarknaden, bl.a. genom att den skapar nya arbetstillfällen och mer flexibla arbetsvillkor som exempelvis distansarbete, vilket kan fungera som ett effektivt verktyg för att ge kvinnor och män bättre möjligheter att förena arbete och privatliv.

H. Jämställdhet är ett centralt mål för unionen, men det är fortfarande kraftigt underfinansierat. Europeiska jämställdhetsinstitutet konstaterade 2019 att endast 1 % av unionens struktur- och investeringsfonder har avsatts för främjande av jämställdhet inom ramen för unionens budget för 2020. Ändå innebär bristande jämställdhet och diskriminering en enorm ekonomisk kostnad för både kvinnor och samhället. Världsbanken uppskattar att cirka 145 biljoner euro går förlorade i humankapitaltillgångar till följd av löneskillnader mellan könen. Enbart i England och Wales kostar våld i nära relationer omkring 33 miljarder dollar per år enligt UN Women 2016.

1. Europaparlamentet upprepar sitt eftertryckliga krav på att jämställdheten mellan kvinnor och män ska främjas genom att stödja jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering på alla nivåer inom ramen för budgetförfarandet, bl.a. vid slutförhandlingarna om nästa fleråriga budgetram, och att budgetutgifterna ska användas som ett effektivt verktyg för att bekämpa befintlig ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män, inbegripet mellan hbti-kvinnor och hbti-män. Parlamentet påminner om att jämställdhetsbudgetering är en metod som måste tillämpas på alla unionens budgetposter. Parlamentet påminner om vikten av ökade resurser för jämställdhet för att uppnå betydande framsteg och behovet av bättre kanalisering och övervakning av unionens finansiering i detta avseende, i synnerhet när det gäller medlemsstater som kränker rättsstatsprincipen och där kvinnors rättigheter är på tillbakagång.

2. Europaparlamentet understryker att jämställdhetsbudgetering måste bli en integrerad del av budgetförfarandet i samtliga budgetposter, och inte bara i de program där jämställdhetseffekterna är mest uppenbara, så att budgetutgifterna blir ett effektivt verktyg för att främja jämställdhet.

3. Europaparlamentet påminner om att jämställdhetsbudgetering är en aspekt av en bredare strategi för jämställdhetsintegrering och påpekar vikten av jämställdhetsintegrering i alla faser av den politiska processen.

4. Europaparlamentet påminner om att ett av kraven för att genomföra jämställdhetsbudgetering är att det planeras för oberoende budgetposter för riktade åtgärder med koppling till jämställdhetsmål. Parlamentet upprepar därför sin begäran om att det också ska inrättas en oberoende budgetpost för målet i programmet för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap avsedd att främja jämställdhet och jämställdhetsintegrering.

5. Europaparlamentet beklagar de senaste årens tendens att minska unionens medel för bekämpning av allt slags våld mot kvinnor och flickor, och upprepar sitt krav på ökade resurser till det särskilda Daphneinitiativet inom det nuvarande programmet för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och att ökningen bibehålls i programmet för rättigheter och värde. Det bör säkerställas att tillräcklig finansiering görs tillgänglig för insatser mot både våld mot kvinnor och flickor, inbegripet kvinnlig könsstympning, och människohandel, särskilt människohandel som syftar till sexuellt utnyttjande, inom ramen för ett effektivt genomförande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja program och åtgärder som särskilt tar itu med trakasserier, inbegripet sexuella trakasserier.

6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål ratificera Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, med särskild hänsyn till konventionens roll när det gäller att skydda kvinnor och flickor från våld och de ekonomiska konsekvenser detta får för offren och samhället. Parlamentet begär att relevanta unionsmedel ska användas till att förbereda eller fortsätta arbetet med genomförandet av Istanbulkonventionen i medlemsstaterna.

7. Europaparlamentet betonar behovet av att fortsätta alla insatser som syftar till att förhindra och bekämpa allt slags våld mot kvinnor inom ramen för det program som ersätter programmet för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap i nästa fleråriga budgetram, med ett oberoende budgetanslag till bekämpning av könsbaserat våld mot kvinnor och särskild uppmärksamhet på bekämpning av människohandel och sexuell exploatering samt hederskultur och hedersrelaterat våld.

8. Europaparlamentet understryker behovet av särskild finansiering till stöd för de mest utsatta kvinnorna och flickorna i samhället, särskilt kvinnor med funktionsnedsättning samt kvinnor som är flyktingar och offer för människohandel och övergrepp. Parlamentet stöder i detta avseende både ökade åtagande- och betalningsbemyndiganden i de två delarna av programmet för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap.

9. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att förstärka budgetanslagen till stöd för kvinnors tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, både inom och utanför unionen, eftersom tillgången till detta hotas alltmer.

10. Europaparlamentet uppmanar unionen att stödja kvinnorättsorganisationer och kvinnorättsaktivister och deras arbete samt att öka deras representation i EU:s beslutsprocesser.

11. Europaparlamentet upprepar sin begäran om ökade resurser från unionens strukturfonder för att upprätthålla kvinnors ekonomiska och sociala rättigheter, särskilt genom åtgärder för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och investeringar i offentliga omsorgstjänster av hög kvalitet.

12. Europaparlamentet betonar vikten av att använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna, dvs. Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF), för att främja kvinnors sysselsättning, inbegripet genom att finansiera omsorgstjänster av hög kvalitet och till en överkomlig kostnad.

13. Europaparlamentet kräver budgetanslag till stöd för kvinnors företagande och kvinnors ekonomiska oberoende, och för att säkerställa och främja kvinnors tillgång till specialiserad yrkesutbildning, lån till rimlig kostnad och finansiering av eget kapital genom unionens program och fonder, såsom Cosme, Horisont 2020 och ESF, för att maximera kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, i synnerhet ensamstående mödrar, omsorgsgivare och kvinnor som återvänder till arbetsmarknaden efter ett långt uppehåll, i syfte att öka deras anställbarhet. När det gäller dessa fonder för vilka tillräckliga anslag bör avsättas, begär parlamentet att jämställdhet ska främjas genom utbildning och hälso- och sjukvård samt ökad integrering av ett jämställdhetsperspektiv och målet att uppnå jämställdhet inom ramen för varje program.

14. Europaparlamentet noterar med oro det låga antalet kvinnliga studenter inom IKT‑relaterade ämnen och upprepar att den budget som kommissionen har föreslagit på detta område måste återinföras. Parlamentet tillägger att det för att överbrygga denna skillnad mellan könen behövs tillräckliga medel för att förbättra utbildning, stödja kvinnliga företagare i den digitala sektorn och anordna fler upplysningskampanjer.

15. Europaparlamentet betonar behovet av att överbrygga den digitala klyftan mellan kvinnor och män, vilken leder till stora skillnader på arbetsmarknaden, genom att öronmärka medel till utbildning och stödja kvinnliga egenföretagare.

16. Europaparlamentet betonar behovet av att öronmärka resurser för att uppmuntra kvinnors intresse för den digitala ekonomin och sektorer såsom IKT- och STEM‑sektorerna, och för att stödja dem i detta sammanhang.

17. Europaparlamentet betonar vikten av tillräcklig öronmärkning av anslagen för ungdomssysselsättningsinitiativet för att bekämpa särskilt den höga ungdomsarbetslösheten. Parlamentet efterlyser ett jämlikt deltagande av flickor och unga kvinnor i de åtgärder som omfattas av ungdomssysselsättningsinitiativet, och begär att särskild uppmärksamhet ägnas åt högkvalitativa utbildningsmöjligheter och sysselsättning för dem, särskilt i den digitaliserade ekonomin och inom IKT- och STEM-sektorerna, där kvinnor är kraftigt underrepresenterade både vad gäller utbildning och sysselsättning, vilket skapar en digital klyfta mellan kvinnor och män. Parlamentet anser att åtgärder som ungdomssysselsättningsinitiativet inte endast bör bidra till integrationen av unga på arbetsmarknaden, utan även till att främja sysselsättning av hög kvalitet. Parlamentet slår fast att särskild uppmärksamhet även bör ägnas åt finansiering av kvalitetsutbildning i frågor som sexism, sexuella trakasserier, mobbning och hatpropaganda, med uppmuntran till lika deltagande av flickor, unga kvinnor samt pojkar och unga män.

18. Europaparlamentet påminner om att ett mycket stort antal flyktingar och asylsökande som kommer till EU är kvinnor och barn. Parlamentet framhåller att jämställdhetsintegrering också är en av de grundläggande principerna för asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), och upprepar sin uppmaning att beakta jämställdhetsperspektivet när det gäller migrations- och asylpolitiken genom att anslå särskilda medel för att förhindra könsrelaterat våld och säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård och reproduktiv hälsa med tillhörande rättigheter.

19. Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att säkerställa en tillräcklig budget för mänsklig utveckling för att genomföra Agenda 2030 och uppnå målen för hållbar utveckling, däribland mål 5. Parlamentet påminner om unionens åtagande att investera 20 % av det offentliga utvecklingsbiståndet i mänsklig utveckling, och efterlyser lämpliga anslag för mänsklig utveckling för att stödja åtgärder och projekt som syftar till att utrota fattigdom bland kvinnor och barn, främja bättre integration på arbetsmarknaden, undanröja löneskillnader mellan kvinnor och män, bekämpa våld mot kvinnor, barn och ungdomar samt förbättra tillgången till och tillhandahållandet av hälso- och sjukvård, inbegripet vård relaterad till sexuell och reproduktiv hälsa och därtill hörande rättigheter, och främja utbildning, jämställdhet och socialt skydd inom ramen för programmet Globala allmänna nyttigheter och utmaningar.

20. Europaparlamentet kräver att det även i fortsättningen ska avsättas budgetmedel till bekämpning av kvinnlig könsstympning i programmen för yttre åtgärder, inbegripet instrumentet för utvecklingssamarbete.

21. Europaparlamentet betonar att till följd av den finansiella och ekonomiska krisen har den ekonomiska och sociala ojämlikheten liksom ojämlikheten på arbetsmarknaden och mellan könen inom och mellan medlemsstaterna ökat under det senaste årtiondet. Parlamentet påminner om Europeiska jämställdhetsinstitutets viktiga roll när det gäller att öka kunskaperna om omfattningen av och orsakerna till bristande jämställdhet i unionen, och kräver att tillräckliga anslag ska avsättas för institutets budget och tjänsteförteckning och att dess oberoende ska bibehållas, vilket kommer att säkra att institutet fungerar smidigt och kan genomföra ambitiösa projekt. Parlamentet efterlyser också ökade resurser för budgetposten ”Främja icke-diskriminering och jämlikhet”.

22. Europaparlamentet uppmärksammar att Europeiska jämställdhetsinstitutet 2019 konstaterat att jämställdhetsintegrering ”behandlas som en fråga med liten inverkan på det faktiska innehållet i finansieringsprogrammen”. Parlamentet efterlyser därför kraftfulla och omfattande åtgärder för att förbättra arbetet till förmån för jämställdhetsintegrering, inbegripet ett förnyat fokus på främjandet av ansvarsskyldighet och transparens i den finanspolitiska planeringen och ökad jämställdhetsmedvetenhet i budgetarbetet.

23. Europaparlamentet rekommenderar särskilt ökade anslag för att genom lämpliga program göra det möjligt att främja skyddet av moderskap, föräldraskap och spädbarn. Parlamentet begär därför att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt mödra- och barnhälsovård i EU:s budget för 2020. Parlamentet rekommenderar dessutom att medel ska säkerställas för att försvara, främja och stödja amning, för att på detta sätt bidra till uppnåendet av WHO:s mål om att 50 % av alla spädbarn i världen senast 2025 ska ges endast bröstmjölk under de första sex levnadsmånaderna, vilket bland annat förutsätter att mamma- och pappaledigheten är tillräckligt lång och att ersättningen under denna tid är tillräcklig.

24. Europaparlamentet kräver budgetanslag till de särskilda behoven hos olika grupper av kvinnor som står inför en rad olika ekonomiska utmaningar, inbegripet men inte begränsat till fattigdom med avseende på hygienartiklar bland unga flickor, fattigdom bland ensamstående kvinnliga pensionärer och pensionsklyftan mellan kvinnor och män, obetalt omsorgsarbete och tidsfattigdom bland mödrar och kvinnliga omsorgsgivare samt socioekonomisk utestängning och diskriminering på arbetsmarknaden av kvinnor av afrikansk eller asiatisk härkomst eller kvinnor som hör till en etnisk minoritet.


 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

30.9.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

5

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Christine Anderson, Annika Bruna, Belinda De Lucy, Frances Fitzgerald, Jackie Jones, Sandra Pereira, Pina Picierno, Samira Rafaela, Elżbieta Rafalska, Evelyn Regner, María Soraya Rodríguez Ramos, Christine Schneider, Elissavet Vozemberg-Vrionidi

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Isabella Adinolfi, Lena Düpont, Lina Gálvez Muñoz, Marina Kaljurand, Elena Kountoura, Alessandra Moretti, Alexandra Louise Rosenfield Phillips, Pernille Weiss

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)

Mazaly Aguilar, Enikő Győri, Pär Holmgren, Kathleen Van Brempt

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

19

+

PPE

Lena Düpont, Frances Fitzgerald, Christine Schneider, Pernille Weiss, Elissavet Vozemberg‑Vrionidi

S&D

Lina Gálvez Muñoz, Jackie Jones, Marina Kaljurand, Alessandra Moretti, Pina Picierno, Evelyn Regner, Kathleen Van Brempt

RE

Samira Rafaela, María Soraya Rodríguez Ramos

GREENS/EFA

Pär Holmgren, Alexandra Louise Rosenfield Phillip

GUE/NGL

Elena Kountoura, Sandra Pereira

NI

Isabella Adinolfi

 

5

-

ID

Christine Anderson, Annika Bruna

ECR

Mazaly Aguilar, Elżbieta Rafalska

NI

Belinda De Lucy

 

1

0

PPE

Enikő Győri

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 


 

 

SKRIVELSE från utskottet för internationell handel

Johan Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

Ärende: <Titre>Yttrande över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 – alla avsnitt</Titre> <DocRef>COM(2019)0400 – C9‑0000/2019 – 2019/2028(BUD) </DocRef>

Till ordföranden

Inom ramen för det aktuella förfarandet har utskottet för internationell handel beslutat att lägga fram ett yttrande för ditt utskott. Vid utskottssammanträdet den 24 september 2019 beslutade utskottet att avge detta yttrande i form av en skrivelse.

Utskottet för internationell handel behandlade ärendet vid det sammanträdet och beslutade att uppmana budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

 

Med vänlig hälsning

Bernd Lange

FÖRSLAG

1. Europaparlamentet konstaterar att unionens ambitiösa handelsagenda kräver att det beviljas tillräckliga medel för genomförandet. Parlamentet betonar därför att GD Handel bör tilldelas tillräckliga medel för att kunna säkerställa snabba förhandlingar och ett snabbt ingående av handelsavtal och en lämplig uppföljning av genomförandet av handelsavtal och handelslagstiftning, samtidigt som den nya Chief Trade Enforcer säkras tillräckliga medel för att kunna utföra den nya funktionen på ett effektivt sätt. Parlamentet anser att GD Handel måste få det budgetanslag som krävs för att genomföra förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar från dess ikraftträdande i oktober 2020.

 

2. Europaparlamentet påpekar att handelspolitiken, som i första hand främjar ömsesidigt fördelaktig ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, bland annat genom att säkra bättre marknadstillträde och införandet av internationella investeringsregler, är ett centralt redskap för unionens utrikespolitik, som kan bidra till att främja EU:s värden internationellt, särskilt respekten för mänskliga rättigheter, jämställdhet, klimatskydd, rättsstatsprincipen och genomförandet av internationella arbetsnormer, och som kan bidra till att säkerställa att målen för hållbar utveckling uppnås på global nivå, samtidigt som våra handelspartner uppmuntras att sätta sociala rättigheter och hållbarhet i centrum för sin ekonomiska politik. Parlamentet kräver därför att tillräckliga medel tillhandahålls för att säkerställa lämplig övervakning och utarbetandet av halvtids- och efterhandsbedömningar, med könsuppdelade uppgifter, samt för att se till att tredjeländer uppfyller sina åtaganden.

 

3. Europaparlamentet betonar att godkännandet av EU:s handelspolitik kräver ett aktivt engagemang med berörda parter och det civila samhället. Parlamentet betonar därför att mer resurser bör avsättas till informationsverksamhet om handelspolitiken, medborgardialoger, hjälpcentraler och stöd till små och medelstora företag och konsumenter samt inhemska rådgivande grupper, som är de viktigaste instrumenten för att uppnå ett effektivt deltagande av det civila samhället i genomförandet och övervakningen av handels- och hållbarhetskapitlen i handelsavtal, som är en väsentlig del av handelsstrukturen.

 

4. Europaparlamentet begär att tillgängliga medel används fullt ut för att stödja internationaliseringen av små och medelstora företag, med fokus på de medlemsstater som för närvarande ligger efter, och att det säkras att de får möjlighet att delta i handelspolitiska beslut.

 

5. Europaparlamentet understryker den viktiga roll som parlamenten spelar i diskussionerna om den globala handelspolitiken. Parlamentet noterar att WTO:s parlamentariska konferens är ett värdefullt instrument i detta sammanhang som kräver tillräcklig finansiering för att kunna leva upp till sin potential. Parlamentet betonar därför att det precis som under 2019 bör anslås tillräckliga resurser för att möjliggöra Europaparlamentets deltagande i forumet och säkra lämplig infrastruktur för konferensens verksamhet.


 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

14.10.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

8

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Rasmus Andresen, Clotilde Armand, Anna Bonfrisco, Jonathan Bullock, Olivier Chastel, Lefteris Christoforou, David Cormand, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Valentino Grant, Valerie Hayer, Monika Hohlmeier, John Howarth, Moritz Körner, Joachim Kuhs, Zbigniew Kuźmiuk, Ioannis Lagos, Hélène Laporte, Pierre Larrouturou, Janusz Lewandowski, Margarida Marques, Jan Olbrycht, Henrik Overgaard Nielsen, Karlo Ressler, Nils Torvalds, Nils Ušakovs

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Eero Heinäluoma, Fabienne Keller, Aušra Maldeikienė, Jake Pugh

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)

Agnes Jongerius, Anne-Sophie Pelletier, Viola Von Cramon-Taubadel, Javier Zarzalejos

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

26

+

ECR

Zbigniew Kuźmiuk

NI

Ioannis Lagos

PPE

Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Monika Hohlmeier, Janusz Lewandowski, Ausra Maldeikiene, Jan Olbrycht, Karlo Ressler, Javier Zarzalejos

RENEW

Clotilde Armand, Olivier Chastel, Valerie Hayer, Fabienne Keller, Moritz Körner, Nils Torvalds

S&D

Eider Gardiazabal Rubial, Eero Heinäluoma, John Howarth, Agnes Jongerius, Pierre Larrouturou, Margarida Marques, Nils Ušakovs

VERTS/ALES

Rasmus Andresen, David Cormand, Viola Von Cramon-Taubadel

 

8

-

GUE/NGL

Anne-Sophie Pelletier

ID

Anna Bonfrisco, Valentino Grant, Joachim Kuhs, Hélène Laporte

NI

Jonathan Bullock, Henrik Overgaard Nielsen, Jake Pugh

 

0

0

 

 

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

 

 

[1] EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.

[2] EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

[3] EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

[4] EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

[5] Antagna texter, P8_TA(2019)0210.

[6] Antagna texter, P8_TA(2019)0326.

[7] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har gett in i någon medlemsstat (EUT L 180, 29.6.2013, s. 31).

[8] Antagna texter, P8_TA(2017)0417.

[9] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1953 av den 25 oktober 2017 om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 vad gäller främjande av internetuppkoppling i lokala samhällen (EUT L 286, 1.11.2017, s. 1).

[10] Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 18 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet (COM(2018)0439 – C8-0257/2018 – 2018/0229(COD)).

[11] Europeiska revisionsrätten – Revisionen om ”Vägar som förbinder de europeiska regionerna”, s. 9 - https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/AP19_08/AP_CONNECTING_ROADS_EN.pdf

[12] Comprehensive analysis of the existing cross-border rail transport connections and missing links on the internal EU borders (https://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/studies/pdf/cb_rail_connections_en.pdf)

[13] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/802 av den 11 maj 2016 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen (EUT L 132, 21.5.2016, s. 58).

[14] Study on Sustainable Transport Infrastructure Charging and Internalisation of Transport Externalities (https://ec.europa.eu/transport/themes/sustainable-transport/internalisation-transport-external-costs_en).

[15] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

Senaste uppdatering: 21 oktober 2019Rättsligt meddelande - Integritetspolicy