BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien
6.12.2019 - (COM(2019)0411 – C9‑0116/2019 – 2019/0192(COD)) - ***I
Utskottet för internationell handel
Föredragande: Luisa Regimenti
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien
(COM(2019)0411 – C9‑0116/2019 – 2019/0192(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2019)0411),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 212.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0116/2016),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets gemensamma förklaring som antogs tillsammans med Europaparlamentets och rådets beslut nr 778/2013/EU av den 12 augusti 2013 om ytterligare makroekonomiskt bistånd till Georgien[1],
– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av yttrandena från budgetutskottet och utskottet för utrikesfrågor,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A9-0045/2019).
1. Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen genom att godta kommissionens förslag.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
MOTIVERING
Jordanien har på senare år i hög grad påverkats av oroligheterna i regionen, framför allt i grannländerna Irak och Syrien. De regionala oroligheterna har slagit hårt mot landets interna stabilitet.
Den syriska konflikten har inte bara påverkat Jordanien genom att störa handeln med och via Syrien, utan också genom strömmen av omkring 1,3 miljoner syriska flyktingar (enligt de jordanska myndigheternas beräkningar), varav 660 330 är registrerade hos FN:s flyktingkommissariat – UNHCR (enligt uppgifter den 4 augusti 2019). Jordanien har tagit emot fler syriska flyktingar än något annat arabiskt land. Den stora flyktingströmmen från Syrien till Jordanien har ökat trycket på Jordaniens offentliga finanser, offentliga tjänster och infrastruktur. Som lätt har kunnat förutsägas bidrar detta också till den relativt höga demografiska tillväxttakten.
Framför allt fullföljer Jordanien sina åtaganden enligt pakten EU-Jordanien om tillgång till överkomlig offentlig hälso- och sjukvård och till arbetsmarknaden för syriska flyktingar så att de kan få ett värdigt liv, trots de utmaningar som återstår att lösa.
Stabiliteten i Jordanien är därför avgörande för att förhindra ett sammanbrott i Mellanöstern till följd av den dramatiska flyktingkrisen.
Det är också viktigt att understryka Jordaniens fortsatta engagemang för att bekämpa islamisk terrorism, som är en absolut prioritering för EU, dess medlemsstater och dess internationella partner, genom systematiska åtgärder och en skärpning av antiterroristlagarna.
Landet har tack vare politiska åtgärder som överlag är ändamålsenliga och internationellt stöd lyckats behålla en viss stabilitet och fortsätta demokratiseringsprocessen. Jordaniens ekonomi är dock fortfarande sårbar för externa chocker, vilket framgår av det faktum att den reala tillväxten sjönk till 1,9 % under 2018, den lägsta siffran sedan 1996, samtidigt som arbetslösheten ökade till 19 % i början av 2019 och de utländska investeringarna rasade.
Vi har också bevittnat de ansträngningar som Jordanien har gjort när det gäller skyddet av de grundläggande rättigheterna och friheterna, i en sådan utsträckning att Jordanien nu kan anses vara en av de mest demokratiska staterna i Mellanöstern.
Respekten för de mänskliga rättigheterna i Jordanien är en av de mest omfattande och strukturerade i Mellanöstern. Denna situation, som utvecklas konstant, är också resultatet av att de jordanska myndigheterna använder de två tidigare makroekonomiska stödprogrammen från Europeiska unionen på ett effektivt sätt. Dessa har inte bara bidragit till att stabilisera landets ekonomiska position utan har också möjliggjort sociala och mänskliga framsteg i Jordanien, särskilt när det gäller kvinnors rättigheter, vilket inte minst framgår av reformen av landets strafflag, som har givit större skydd till kvinnor som utsatts för våld.
Viktigt är också att det, tack vare de framsteg som gjorts när det gäller det ömsesidiga marknadsöppnandet, finns en ekonomiskt stabil utländsk partner som fungerar som en garanti för EU-företag. Tack vare de avtal som ingåtts under senare år kan det skapas bättre möjligheter till handel, företagande och investeringar i Jordanien för EU-företag.
I detta sammanhang anser vi att Jordanien har visat sig vara ett land som förtjänar ett sådant ytterligare ekonomiskt stöd från EU.
Den 11 juli 2019 inkom Jordanien med en officiell begäran om makroekonomiskt stöd från EU på 500 miljoner euro, såsom förutsetts vid EU-Jordaniens associeringsråd den 26 juni 2019.
Mot bakgrund av denna begäran har kommissionen lagt fram ett förslag för parlamentet och rådet om att bevilja det makroekonomiska stödet i form av lån i tre delbetalningar.
Det föreslagna makroekonomiska stödet skulle bli det tredje av sitt slag till Jordanien. Det skulle följa på det första makroekonomiska stödet till ett belopp på 180 miljoner euro i lån, som antogs av parlamentet och rådet i december 2013 och som slutfördes i oktober 2015, och det andra makroekonomiska stödet till ett belopp på 200 miljoner euro i lån, som antogs i december 2016 och slutfördes i juli 2019.
Det tredje makroekonomiska stödprogrammet är en del av en större insats från EU och andra internationella givare, överenskommen vid konferensen ”London Initiative” i februari 2019, i syfte att bekräfta avsikten att stödja Jordaniens insatser för att bevara den interna stabiliteten och förbättra tillväxtutsikterna.
Det är mycket viktigt att det samförståndsavtal som ska förhandlas fram mellan kommissionen och de jordanska myndigheterna preciserar att det beviljade stödet, som är större än de två tidigare beviljade stöden, också konkret bör syfta till att uppmuntra utvecklingen av företagsinvesteringar och projekt i landet samt att regelbundet kontrollera den faktiska användningen av medlen.
Av alla ovanstående skäl anser föredraganden att det makroekonomiska stöd som begärts utgör en lämplig insats.
3.12.2019
RESERVATION
i enlighet med artikel 55.4 i arbetsordningen
Jérémy Decerle, Kathleen Van Brempt, Heidi Hautala, Helmut Scholz
Som proeuropeiska politiska grupper stöder grupperna Renew Europe, S&D, Verts/ALE och GUE/NGL fullt ut kommissionens strategi att ge ekonomiskt stöd till Jordanien, vars ekonomi i hög grad påverkas av regionala oroligheter, särskilt i Irak och Syrien. På grund av detta kommer våra politiska grupper att ställa oss bakom Luisa Regihouses lagstiftningsbetänkande som stöder tilldelningen till detta land av ett tredje makroekonomiskt stöd på 500 miljoner euro för att hjälpa landet att få sin ekonomi på fötter och genomföra sina reformer. Våra grupper vill dock påpeka att vårt stöd till detta betänkande, vars föredragande är från ID‑gruppen, inte på något sätt får koppla samman oss med denna politiska grupp och de EU‑skeptiska ståndpunkter som den förmedlar och som vi kraftigt motsätter oss.
SKRIVELSE FRÅN BUDGETUTSKOTTET
Bernd Lange, ordförande
Utskottet för internationell handel
BRYSSEL
Ärende: Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien (COM(2019)0411 – C9‑0000/2019 – 2019/0192(COD))
Till ordföranden
Utskottet för internationell handel håller på att utarbeta ett betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien (2019/0192 (COD)) till ett belopp på 500 miljoner euro.
Budgetutskottets samordnare har beslutat att avge ett yttrande i form av en skrivelse.
A. Jordaniens ekonomi och det jordanska samhället utsätts för påfrestningar till följd av de regionala oroligheterna, särskilt i Irak och Syrien, och inflödet av syriska flyktingar, men även de mer omfattande ekonomiska och finansiella konsekvenserna av krisen i Syrien och den regionala instabiliteten. Den gästfrihet som Jordanien erbjudit omkring 1,3 miljoner syriska flyktingar bör lyftas fram.
B. Sedan den syriska krisen bröt ut 2011 har unionen bistått Jordanien med över 2,1 miljarder euro genom olika instrument (inklusive 380 miljoner euro via 2013 och 2016 års makroekonomiska stödprogram), av vilket 1,3 miljarder euro beviljats för att hjälpa landet att hantera konsekvenserna av den syriska krisen. För 2019 har åtaganden gjorts för 125 miljoner euro för åtgärder i själva Jordanien, främst via det europeiska grannskapsinstrumentet (99 miljoner euro i åtagandebemyndiganden), men även humanitärt bistånd (20 miljoner euro) och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (6 miljoner euro). Madad-fonden, som inrättats för insatser med anledning av krisen i Syrien och som till stor del finansieras genom det europeiska grannskapsinstrumentet, har också använts i stor omfattning i Jordanien.
C. EU:s stöd, inbegripet de makroekonomiska stödpaketen för 2013 och 2016 på 180 miljoner euro respektive 200 miljoner euro i lån, är en del av en större insats från EU och andra internationella givare, som man kom överens om vid den konferens för Syriens och dess grannländers framtid som hölls i London den 4 februari 2016. Det internationella samfundets åtagande till förmån för Jordaniens makroekonomiska stabilitet och tillväxtutsikter har bekräftats stadigt sedan dess, bland annat under givarkonferenserna i Bryssel 2017 och 2018 för Syriens framtid, Londoninitiativets konferens i februari 2019 och Bryssel III-konferensen i mars 2019.
D. Jordanien har alltid spelat en avgörande roll när det gäller att ta emot palestinska flyktingar, med stöd från Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA), som är verksam i detta land. Varje år bidrar EU till finansieringen av detta FN-organ.
E. Det föreslagna makroekonomiska stödet uppgår till 500 miljoner euro och skulle tillhandahållas i form av lån i tre delbetalningar. Om man antar att de första två utbetalningarna kommer att göras under 2020 för ett totalt belopp på 300 miljoner euro och det tredje 2021 för ett belopp på 200 miljoner euro, skulle motsvarande avsättningsbelopp föras in i unionens budget med en eftersläpning på två år, dvs. 27 miljoner euro år 2022 och 18 miljoner euro år 2023.
Budgetutskottet strävar efter att göra en noggrann bedömning av behoven och önskar därför införa följande:
1. Europaparlamentet anser att det nuvarande makroekonomiska stödpaketet III bör antas snabbt som en del av unionens åtaganden för att stärka Jordaniens och värdsamhällenas motståndskraft.
2. Europaparlamentet insisterar på att unionen samtidigt bör se till att Jordanien lever upp till effektiva demokratiska mekanismer och rättsstatsprincipen och garanterar respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet konstaterar att unionens makroekonomiska stöd även bör stärka effektiviteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i de offentliga finansförvaltningssystemen i Jordanien och stödja strukturreformer som syftar till att främja en hållbar tillväxt för alla, skapande av sysselsättning och konsolidering av de offentliga finanserna, särskilt genom hantering av de offentliga el- och vattenbolagens strukturella förluster. Parlamentet noterar även svagheterna i det jordanska samhället, i synnerhet när det gäller arbetslösheten (19 % under första kvartalet 2019), särskilt bland ungdomar (38,5 %).
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utförligt rapportera till parlamentet om utvecklingen av låneutbetalningarna och motsvarande behov av inbetalningar till garantifonden för åtgärder avseende tredjeland.
4. Europaparlamentet påminner om att makroekonomiskt stöd i form av lån bara är ett av de verktyg som finns tillgängliga för att stödja Jordanien och att man även kunde ha övervägt alternativet att ge det makroekonomiska stödet i form av bidrag.
5. För att leva upp till de utmaningar som Jordanien står inför uppmanar Europaparlamentet kommissionen att fortsätta att öka unionens stöd till Jordanien, och är berett att i detta syfte överväga alla lämpliga budgetförslag inom ramen för de relevanta instrumenten.
6. Europaparlamentet är fullt medvetet om bristen på tillgängliga medel under rubrik 4 (Europa i världen) och insisterar på att nästa fleråriga budgetram måste göra det möjligt för EU att reagera på ett kontinuerligt, stabilt men också flexibelt sätt på partnerländernas behov, särskilt i en snabbt föränderlig miljö.
Med vänlig hälsning
Johan Van Overtveldt
SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTRIKESFRÅGOR
Referens: D(2019) 44467
Bernd Lange
Ordförande
Utskottet för internationell handel
Ämne: Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien
Till ordföranden
Utskottet för internationell handel håller på att utarbeta ett betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien (2019/0192 (COD)) till ett belopp på 500 miljoner euro.
Samordnarna för utskottet för utrikesfrågor har bett mig att i denna skrivelse framföra de viktigaste iakttagelserna och kommentarerna från mitt utskott om kommissionens förslag och utkastet till rådets beslut.
Utskottet för utrikesfrågor stöder till fullo kommissionens förslag med följande motivering:
(i) Det pekar på de positiva resultaten av det makroekonomiska stöd som EU hittills har gett till Jordanien.
(ii) Det erkänner vikten av att fortsätta att skapa incitament för att intensifiera Jordaniens reformarbete.
(iii) Det kopplar det makroekonomiska stödet till Jordanien till verkningsfulla demokratiska mekanismer och respekten för de mänskliga rättigheterna.
Den utdragna konflikten i Syrien, Iraks bräcklighet och hotet från IS längs gränsen mellan Jordanien och Irak, liksom den sedan länge vacklande politiska och ekonomiska stabiliteten i Libanon, har avsevärt minskat Jordaniens möjligheter att exportera till regionen och har haft en negativ inverkan på den ekonomiska situationen i Jordanien, särskilt ungdomsarbetslösheten och utsikterna till socioekonomisk och politisk stabilitet. Jordanien har dessutom gett skydd åt 1,3 miljoner syriska flyktingar samt olika flyktinggrupper från Irak.
I detta sammanhang bör det noteras att Jordanien har fortsatt att gå vidare med sina demokratiska och ekonomiska reformer. Mycket har gjorts och mycket mer kan göras och Europeiska unionen bör fortsätta att genom makroekonomiskt stöd främja de villkor för socioekonomisk stabilitet som kommer att göra det möjligt för Jordanien att i sin tur fortsätta att investera i sin reformprocess.
Jordanien är som tidigare en viktig regional partner till EU med tanke på följande:
(i) Jordaniens åtagande att främja fredsprocessen i Mellanöstern och dess starka engagemang för tvåstatslösningen,
(ii) Jordaniens roll som väktare av heligare platser i Jerusalem och som en viktig förespråkare för interreligiös dialog och religiös tolerans,
(iii) Jordaniens engagemang för nära dialog och samarbete med EU när det gäller politiska och ekonomiska reformer och regionala utmaningar,
(iv) Jordaniens engagemang för en starkare och mer effektiv union för Medelhavsområdet.
Mot denna bakgrund intar utskottet för utrikesfrågor följande ståndpunkt:
a) Det är viktigt att påminna om Jordaniens roll som en av hörnstenarna i fredsprocessen i Mellanöstern och om möjligheten att främja tvåstatslösningen. Därför är det viktigt att stödja Jordanien i dess strävan att upprätthålla socioekonomisk stabilitet – och därmed politisk stabilitet – och villkoren för reformprocessen. Ett politiskt och socialt stabilt Jordanien kommer att kunna fortsätta att spela en viktig roll som förespråkare för fred i regionen och förhandlingar om en tvåstatslösning. Som också kung Abdullah II nyligen sagt kommer ungdomssysselsättningen att vara avgörande för stabiliteten i landet och regionen.
b) Det är viktigt att understryka att Jordanien har beslutat att ta de första riktiga stegen mot socioekonomisk integration av landets stora syriska flyktinggrupp. I ett läge där syriska flyktingar kanske inte kommer att kunna återvända till Syrien frivilligt så mycket längre är detta ett viktigt initiativ för att skapa förutsättningar för långsiktig integration, ekonomiskt oberoende och bidrag till Jordaniens ekonomiska tillväxt. Jordanien har också åtagit sig att säkerställa tillgång till utbildning för alla barn på sitt territorium och måste kunna bibehålla tillgången till finansiella resurser för att uppnå detta mål.
c) Som en del av EU:s insatser för långsiktig ekonomisk stabilitet i Jordanien bör EU stödja Jordanien i säkrandet av en stabil tillgång till energikällor, särskilt i fråga om investeringar i förnybara energikällor och naturgasresurser i regionen och möjligheten till långsiktig stabil gasförsörjning från Egypten och Israel. Partnerskapsprioriteringarna för samarbetet mellan EU och Jordanien fram till slutet av 2020 och därefter kan integreras för att spegla värdet av EU:s bistånd till Jordanien även inom energisektorn.
Jag litar på att utskottet för internationell handel kommer att ta vederbörlig hänsyn till dessa synpunkter när det antar sin ståndpunkt.
Med vänlig hälsning
David McAllister
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Titel |
Makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien |
|||
Referensnummer |
COM(2019)0411 – C9-0116/2019 – 2019/0192(COD) |
|||
Framläggande för parlamentet |
6.9.2019 |
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
INTA 16.9.2019 |
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
AFET 16.9.2019 |
BUDG 16.9.2019 |
|
|
Inget yttrande avges Beslut |
AFET 30.9.2019 |
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Luisa Regimenti 23.9.2019 |
|
|
|
Behandling i utskott |
2.10.2019 |
6.11.2019 |
|
|
Antagande |
3.12.2019 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
36 0 0 |
||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Nikos Androulakis, Geert Bourgeois, Jordi Cañas, Daniel Caspary, Ellie Chowns, Miroslav Číž, Arnaud Danjean, Nicola Danti, Barbara Ann Gibson, Enikő Győri, Roman Haider, Christophe Hansen, Heidi Hautala, Danuta Maria Hübner, Jude Kirton-Darling, Maximilian Krah, Danilo Oscar Lancini, Bernd Lange, Samira Rafaela, Luisa Regimenti, Inma Rodríguez-Piñero, André Rougé, Massimiliano Salini, Helmut Scholz, Liesje Schreinemacher, Sven Simon, Mihai Tudose, Kathleen Van Brempt, Marie-Pierre Vedrenne, Jörgen Warborn, Iuliu Winkler, Jan Zahradil |
|||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Saskia Bricmont, Jérémy Decerle, Seán Kelly, Witold Jan Waszczykowski |
|||
Ingivande |
6.12.2019 |
|||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
36 |
+ |
ECR |
Geert Bourgeois, Witold Jan Waszczykowski, Jan Zahradil |
GUE/NGL |
Helmut Scholz |
ID |
Roman Haider, Maximilian Krah, Danilo Oscar Lancini, Luisa Regimenti, André Rougé |
PPE |
Daniel Caspary, Arnaud Danjean, Enikő Győri, Christophe Hansen, Danuta Maria Hübner, Seán Kelly, Massimiliano Salini, Sven Simon, Jörgen Warborn, Iuliu Winkler |
RENEW |
Jordi Cañas, Jérémy Decerle, Barbara Ann Gibson, Samira Rafaela, Liesje Schreinemacher, Marie-Pierre Vedrenne |
S&D |
Nikos Androulakis, Miroslav Číž, Nicola Danti, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, Inma Rodríguez-Piñero, Mihai Tudose, Kathleen Van Brempt |
Verts/ALE |
Saskia Bricmont, Ellie Chowns, Heidi Hautala |
0 |
- |
|
|
0 |
0 |
|
|
|
|
Förklaring av symboler:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
- [1] EUT L 218, 14.8.2013, s. 15.