Förfarande : 2019/2129(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0016/2020

Ingivna texter :

A9-0016/2020

Debatter :

PV 11/02/2020 - 8
CRE 11/02/2020 - 8

Omröstningar :

PV 12/02/2020 - 11.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2020)0034

<Date>{28/01/2020}28.1.2020</Date>
<NoDocSe>A9-0016/2020</NoDocSe>
PDF 184kWORD 61k

<TitreType>BETÄNKANDE</TitreType>

<Titre>om Europeiska centralbankens årsrapport för 2018</Titre>

<DocRef>(2019/2129(INI))</DocRef>


<Commission>{ECON}Utskottet för ekonomi och valutafrågor</Commission>

Föredragande: <Depute>Costas Mavrides</Depute>

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Europeiska centralbankens årsrapport för 2018

(2019/2129(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande årsrapporten för 2018 från Europeiska centralbanken (ECB),

 med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och ECB, särskilt artikel 15,

 med beaktande av artiklarna 127.1, 127.2, 130 och 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

 med beaktande av utfrågningen den 4 september 2019 av kandidaten till ordförandeposten i Europeiska centralbanken, Christine Lagarde,

 med beaktande av Mario Draghis sista monetära dialog med Europaparlamentet som ordförande för Europeiska centralbanken den 23 september 2019,

  med beaktande av rapporten Investigating the impact of global stablecoins av den 18 oktober 2019 från G7-arbetsgruppen om stablecoins,

 med beaktande av ECB:s återkoppling på de synpunkter som lämnats av Europaparlamentet inom ramen för dess resolution om ECB:s årsrapport för 2017,

 med beaktande av slutrapporten av den 31 januari 2018 från högnivåexpertgruppen om hållbar finansiering Financing a Sustainable European Economy,

 med beaktande av sin resolution av den 29 maj 2018 om hållbar finansiering[1] och dess lagstiftningsresolution av den 28 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar[2],

 med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

 med beaktande av Parisavtalet inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC),

 med beaktande av artikel 142.1 i arbetsordningen,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0016/2020), och av följande skäl:

A. Enligt kommissionens ekonomiska höstprognos 2019 visar de senaste siffrorna från 2019 en avmattning av BNP-tillväxten i euroområdet under 2018, från 1,9 % till 1,1 % under 2019, och i EU27, från 2,1 % 2018 till 1,4 % 2019, vilket beror på svagare drivkrafter till följd av den senaste tidens upptrappning av handelsspänningarna, den därmed förknippade osäkerheten och brexit.

B. Enligt uppgifter från Eurostat uppgick arbetslösheten i augusti 2019 till 6,2 % i EU och 7,4 % i euroområdet, vilket är den lägsta nivån sedan juli 2008. Arbetslösheten är fortfarande ojämn inom Europeiska unionen. Den höga ungdomsarbetslösheten, som är mer än dubbelt så hög som den genomsnittliga arbetslösheten, är fortfarande ett allvarligt problem som måste åtgärdas inom EU. Det finns fortfarande stora regionala ojämlikheter i fråga om arbetslöshet både inom och mellan medlemsstaterna.

C. Enligt Eurosystemets interna makroekonomiska prognoser från september 2019 förväntas den årliga inflationen enligt det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) för euroområdet uppgå till 1,2 %, 1,0 % och 1,5 % under 2019, 2020 och 2021, och ligger därmed nära men under 2 %. Inflationsberäkningarna uppvisar en betydande variation över hela euroområdet.

D. I slutet av 2018 hade Eurosystemets balansräkning nått en rekordhög nivå på 4,7 biljoner euro, vilket därmed överstiger 40 % av euroområdets BNP och är en ökning på 4,25 % (0,2 biljoner) jämfört med slutet av 2017.

E. För 2018 uppgick ECB:s nettovinst till 1,575 miljarder euro, jämfört med 1,275 miljarder euro för 2017. Denna ökning kan huvudsakligen tillskrivas de ökade nettoränteintäkterna från USD-portföljen och APP-portföljen (programmet för köp av tillgångar).

F. En starkare roll för euron, och dess ökade användning som reservvaluta, skulle öka EU:s förmåga att utforma en oberoende inriktning gentemot andra globala stormakter och är en avgörande faktor för att säkra Europas ekonomiska suveränitet.

G. För att euron ska få en starkare global roll måste euroområdet först visa sig kunna stå emot en recession utan att någon av dess medlemsstater tillgriper nedskrivningar (frivilliga eller inte) av offentlig skuld.

H. Enligt artikel 127.5 i EUF-fördraget ska ECBS bidra till att upprätthålla den finansiella stabiliteten.

I. De små och medelstora företagen, som förblir ryggraden i EU:s ekonomi och samhälle och som stärker den ekonomiska och sociala sammanhållningen, behöver ytterligare stöd.

J. Den globala utgivningen av gröna obligationer har ökat från mindre än 1 miljard euro 2008 till över 120 miljarder euro 2017, och nettoutgivningen av gröna obligationer i euro har tiofaldigats sedan 2013. Räntedifferenserna mellan gröna obligationer och obligationer från industrin i stort har gradvis försvunnit.

K. Trots denna positiva trend står gröna obligationer för endast 1 % av det totala utbudet av eurodenominerade obligationer.

L. Den volym transaktioner som genomförs med virtuella valutor har ökat dramatiskt och innebär en utmaning för de traditionella lagliga betalningsmedlens dominans. Virtuella valutor är alternativa betalningssätt och inte lagliga betalningsmedel.

M. Enligt Eurobarometer i december 2018 ökade det folkliga stödet för euron under 2018 till 75 %.

Allmän översikt

1. Europaparlamentet välkomnar ECB:s roll när det gäller att trygga eurons stabilitet. Parlamentet framhäver att ECB:s lagstadgade oberoende, som fastslås i fördragen, är en förutsättning för fullgörandet av dess mandat att upprätthålla prisstabilitet.

2. Europaparlamentet betonar att euron är ett politiskt projekt utöver att vara ett rent ekonomiskt projekt. Parlamentet bekräftar den gemensamma valutans oåterkallelighet. Parlamentet påminner om att det för alla medlemsstater, med undantag för Förenade kungariket och Danmark, finns ett fördragsenligt krav att anta den gemensamma valutan när de väl har uppfyllt Maastricht-konvergenskriterierna. Parlamentet anser att deltagande i bankunionen måste ses som en fördel för de länder som vill ansluta sig till euroområdet.

3. Europaparlamentet är bekymrat över att tillväxten i euroområdet efter en kort ekonomisk återhämtning har avtagit till 1,1 % av euroområdets BNP. Parlamentet är dessutom bekymrat över den avtagande tillväxten i industriproduktionen och världshandeln. Såsom Mario Draghi har understrukit påpekar parlamentet därför hur viktigt det är att upprätthålla både lämpliga likviditetsvillkor och en viss monetär ackommodering.

4. Europaparlamentet betonar att hållbar tillväxt och prisstabilitet inte kan uppnås enbart genom penningpolitiken och att det också är nödvändigt med en stödjande finanspolitik och socialt balanserade och produktivitetshöjande strukturreformer.

5. Europaparlamentet påpekar att den ackommoderande penningpolitiken inte får ses som en ersättning för strukturreformer.

6. Europaparlamentet betonar resultaten från ECBS-expertgruppen om låg lönetillväxt[3], där man analyserade den brutna kopplingen mellan löneutveckling och återhämtning på arbetsmarknaden. Dessa slutsatser visar att den låga löneökningstakten under de senaste åren främst beror på chocker i fråga om teknik och löneförhandlingar, där de sistnämnda påverkas av förändringar i löneförhandlingsstrukturen (vilket försvagar arbetstagarnas förhandlingsposition) och arbetsmarknadsbestämmelser, främst i de länder som drabbats hårdast av skuldkrisen och kombinationen av underutnyttjande av arbetskraften, låga inflationstal och dämpad produktivitetstillväxt.

7. Europaparlamentet understryker att en förstärkning av eurons roll förutsätter de rätta strukturella förhållandena, bland annat följande:

 Fördjupning av den europeiska monetära unionen.

 Fullbordande av bankunionen.

 Fullbordande av kapitalmarknadsunionen.

8. Europaparlamentet påminner om att det för alla EU:s medlemsstater, med undantag för Danmark och Förenade kungariket, är obligatoriskt att anta den gemensamma valutan när väl Maastricht-konvergensreglerna uppfylls. ECB uppmanas att fortsätta det fruktbara samarbetet även med de EU-medlemsstater som inte ingår i euroområdet.

Penningpolitik

9. Europaparlamentet understryker att de öppna marknadstransaktionerna och de icke‑standardmässiga penningpolitiska åtgärder som ECB vidtagit har bidragit till den ekonomiska återhämtningen och till en förbättring av finansieringsvillkoren via flera transmissionskanaler och har pressat ned avkastningen på ett stort antal tillgångsklasser. ECB uppmanas att fortsätta att övervaka de potentiella riskerna för dess balansräkning, tillgångsprisinflation, en potentiell felallokering av resurser och nackdelar för sparare.

10. Europaparlamentet noterar att ECB den 12 september 2019 tillkännagav ett brett stimulanspaket som inbegriper nettoköp inom ramen för APP och som kommer att löpa i en månadstakt på 20 miljarder euro per månad, en sänkning på 10 baspunkter av inlåningsräntan, ett dualistiskt system för förräntning av reserver och gynnsammare villkor för riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO-III). Parlamentet noterar bristen på enhällighet och anser att ECB:s ledning och ordförande Lagarde bör arbeta för att överbrygga skiljaktigheter inom ECB-rådet.

11. Europaparlamentet konstaterar att det gränsvärde på 33 % som tillämpas på ECB:s kvantitativa standardiseringsprogram kan begränsa ECB:s möjlighet att köpa obligationer från flera medlemsstater. Parlamentet anser att denna emittentgräns kan komma att kräva ändringar eftersom det förnyade kvantitativa programmet inte har något fastställt slutdatum och kan kräva obligationsköp som går utöver gränsen på 33 % för vissa medlemsstater. Parlamentet konstaterar att programmet med kvantitativa lättnader utformades så att medlemsstatsobligationer skulle köpas i proportion till storleken på ekonomin och befolkningen.

12. Europaparlamentet noterar ECB-rådets avsikt att fortsätta att återinvestera beloppen från värdepapper som förfaller till återbetalning så länge som det är nödvändigt.

13. Europaparlamentet noterar att de negativa effekterna på bankernas nettoränteintäkter hittills har uppvägts av fördelarna med bankernas utlåning och lägre kostnader för avsättningar och förluster. Parlamentet är bekymrat över de svårigheter som framför allt små banker står inför. Parlamentet uppmanar ECB att övervaka potentiella tillgångsbubblor.

14. Europaparlamentet understryker att mycket låga eller negativa räntor erbjuder möjligheter för konsumenter, företag och inte minst små och medelstora företag, arbetstagare och låntagare, som kan dra nytta av starkare ekonomiska drivkrafter, lägre arbetslöshet och lägre lånekostnader. Det finns dock farhågor när det gäller den potentiella inverkan på pensions- och försäkringssystem som en följd av låg avkastning, ekonomisk ojämlikhet och utmaningar för enskilda sparare. Parlamentet noterar vidare att vissa medlemsstater inte har utnyttjat de låga räntorna för att konsolidera sina budgetar och genomföra strukturreformer.

15. Europaparlamentet noterar ECB-rådets avsikt att fortsätta att återinvestera beloppen från värdepapper som återbetalas så länge som det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en hög grad av monetär ackommodering.

16. Europaparlamentet är bekymrat över inflationstrycket som under en utdragen period varit dämpat, övertron på ECB:s penningpolitik för att upprätthålla tillväxten och dess alltmer begränsade valmöjligheter inom ramen för dess nuvarande verktygslåda.

17. Europaparlamentet noterar ordförande Draghis begäran om en bättre samordning mellan ECB:s penningpolitik och medlemsstaternas finanspolitik, och framhåller att en mer balanserad makroekonomisk policymix skulle få de låga räntorna att generera samma grad av stimulans som tidigare men med färre sidoeffekter.

18. Europaparlamentet understryker vikten av samarbete mellan centralbankerna, både i Europeiska unionen och på global nivå, för att uppnå inflationsmålen på medellång sikt.

Kamp mot klimatförändringarna

19. Europaparlamentet påminner om att ECB i egenskap av EU-institution är bunden av Parisavtalet om klimatförändringar och att detta bör återspeglas i dess politik, samtidigt som dess mandat och oberoende respekteras fullt ut. Parlamentet välkomnar den begynnande diskussionen om centralbankernas och tillsynsmyndigheternas roll när det gäller att stödja kampen mot klimatförändringar. Parlamentet uppmanar ECB att tillämpa principerna för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-principer) i sin politik med full respekt för dess mandat och oberoende.

20. Europaparlamentet ställer sig bakom de ståndpunkter som uttryckts av ECB‑direktionens ledamöter när det gäller vikten av att utveckla verkligt europeiska betalningssystem som är immuna mot externa störningar (inte minst politiska). ECB uppmanas att fortsätta sitt arbete med det europeiska betalningssysteminitiativet PEPSI (Pan-European Payment System Initiative) i syfte att bevara EU:s suveränitet och ekonomiska effektivitet för alla användare och leverantörer samt säkerställa rättvis konkurrens.

21. Europaparlamentet noterar ECB-ordförande Christine Lagardes förklaring av den 4 september 2019, där hon uttryckte sitt stöd för en gradvis övergång till att eliminera koltillgångar från ECB:s portfölj och välkomnade ECB:s deltagande i samarbetet inom nätverket för miljöanpassning av det finansiella systemet (NGFS) och åtagandet att bidra till att kartlägga och mäta det finansiella systemets exponering mot klimatrelaterade risker och främja ett grönare finansiellt system när så är möjligt utan att undergräva ECB:s mandat för prisstabilitet och andra mål.

22. Europaparlamentet föreslår att ECB gör frågan om hur centralbanker och banktillsyn kan bidra till en hållbar ekonomi och kampen mot klimatförändringarna till en av sina forskningsprioriteringar. Parlamentet föreslår därför att ECB också samarbetar med andra internationella nätverk än NGFS, särskilt nätverket för hållbara banker och initiativet till FN-principer om ansvarsfull bankverksamhet.

23. Europaparlamentet är bekymrat över att 62,1 % av ECB:s köp av företagsobligationer sker inom de sektorer som står för 58,5 % av växthusgasutsläppen i euroområdet. Parlamentet uppmanar ECB att genomföra en undersökning av APP:s inverkan på klimatförändringarna och i synnerhet CSPP (programmet för köp av värdepapper från företagssektorn) som ett första steg mot att omforma CSPP på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Parlamentet föreslår i detta sammanhang en ram för samordning mellan ECB och Europeiska investeringsbanken, inbegripet InvestEU.

Övriga aspekter

24. Europaparlamentet erkänner betydelsen av mikroföretag och små och medelstora företag i EU. ECB uppmanas att vara uppmärksam på tillgången till krediter för dessa företag, särskilt mot bakgrund av den dröjande förbättringen av deras finansiella situation. Parlamentet påpekar i detta avseende behovet av att uppmuntra offentliga och privata investeringar i EU, och efterlyser därför ytterligare insatser för att säkerställa finansieringen av realekonomin.

25. Europaparlamentet uppmanar ECB att fortsätta sina förberedelser för att säkerställa stabiliteten på EU:s finansmarknader givet alla eventuella oförutsedda händelser och negativa konsekvenser, särskilt för dem som är förknippade med Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen, med beaktande av att vissa regioner och länder påverkas mer direkt än andra.

26. Europaparlamentet är bekymrat över riskerna på grund av dröjsmålet med att inrätta bankunionen och begär att den snabbt ska fullbordas. Parlamentet noterar de upprepade uppmaningarna från ECB om att inrätta ett europeiskt insättningsgarantisystem (EDIS) såsom bankunionens tredje pelare.

27. Europaparlamentet betonar att de särskilda operativa principerna och de kooperativa och ömsesidiga bankernas specifika uppdrag bör respekteras och återspeglas i ECB:s politik och strategier.

28. Europaparlamentet begär att kapitalmarknadsunionsprojektet måste påskyndas för att fördjupa den finansiella integrationen, förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering, möjliggöra en effektiv mobilisering av kapital i Europa för att bidra till att främja hållbar tillväxt i den reala ekonomin till förmån för alla medborgare och förbättra den finansiella stabiliteten och unionens motståndskraft mot chocker. Parlamentet uppskattar ECB:s starka stöd för inrättandet av en verklig kapitalmarknadsunion. Parlamentet välkomnar bidraget från arbetsgruppen Next CMU i detta avseende.

29. Europaparlamentet uppmanar ECB och alla tillsynsmyndigheter att öka sin övervakning av utvecklingen av kryptotillgångar och de därmed förknippade cybersäkerhets- och penningtvättsriskerna, vilket kan få negativa konsekvenser för den finansiella sektorns stabilitet, integritet och säkerhet. Parlamentet instämmer i EBA:s yttrande 2014/08, där det föreslås att man ska undvika att använda begreppet ”virtuella valutor”, eftersom användningen av termen ”valuta” av olika skäl kan vara missvisande.

30. Europaparlamentet noterar Christine Lagardes kommentarer vid ECON-utskottets sammanträde den 4 september 2019 avseende den nya regleringen av kryptovalutor där hon sa att ECB och centralbankerna i allmänhet bör övervaka denna utveckling uppmärksamt och bidra till det pågående internationella arbetet med politiska åtgärder. ECB uppmanas att i samarbete med kommissionen bedöma EU:s rättsliga och tillsynsmässiga ramar för e-pengar, finansiella instrument och virtuella valutor/tillgångar i syfte att få en övergripande ram för övervakning av finansiella instrument, enheter eller infrastrukturer, för bekämpning av penningtvätt och stabilitet samt för gränsöverskridande samarbete och samordning. ECB uppmanas att arbeta tillsammans med kommissionen för att skapa en ram för dessa nya valutor som förenar innovation, medborgarbehov, bevarande av den finansiella stabiliteten och rättsstatsprincipen.

31. Europaparlamentet välkomnar ECB:s kontinuerliga ansträngningar för att ytterligare stärka sin förmåga att reagera och återhämta sig i händelse av en cyberattack mot sin egen organisation.

32. Europaparlamentet uppmanar ECB att säkerställa en lämplig balans mellan finansiell innovation inom Fintech och finansiell stabilitet.

33. Europaparlamentet uppmanar ECB att samarbeta med kommissionen och alla berörda aktörer för att främja eurons roll som reservvaluta. Parlamentet anser att detta kan uppnås genom en rad olika kanaler såsom institutionell representation eller europeiska finansiella produkter som fungerar väl.

34. Europaparlamentet instämmer med ECB-ordförande Christine Lagardes uttalande om att en översyn av ECB:s penningpolitik ligger rätt i tiden och är berättigad för att säkerställa att ECB har rätt verktyg för att stödja EU:s allmänna politik utan att det inkräktar på dess primära målsättning att upprätta prisstabilitet. ECB uppmanas att anordna ett offentligt samråd som en del av denna process för att se till att översynen är öppen för synpunkter och återkoppling från ett brett spektrum av olika intressenter. ECB uppmanas att även involvera Europaparlamentet i denna översynsprocess. Parlamentet håller vidare med ECB:s ordförande om att ECB måste förbättra sin kommunikation till medborgarna om konsekvenserna av dess politik.

35. Europaparlamentet betonar vikten av kontanter som betalningsmedel för EU‑medborgarna. Utan att det inkräktar på medlemsstaternas befogenheter uppmanas ECB också att inrätta ett system för att bättre övervaka stora transaktioner i syfte att bekämpa penningtvätt, skatteundandragande och finansiering av terrorism och organiserad brottslighet.

36. Europaparlamentet välkomnar att ECB sedan 2017 har offentliggjort en fullständig förteckning över alla CSPP-innehav, inklusive namnen på emittenterna, tillsammans med aggregerade uppgifter om dessa innehav per land, risk, kreditvärdering och sektor. Parlamentet beklagar att en liknande politik inte införts när det gäller programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (ABSPP) och det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP3). Parlamentet upprepar att mer transparens krävs, särskilt för CBPP3, med tanke på programmets stora omfattning.

37. Europaparlamentet välkomnar införandet av den kortfristiga referensräntan ”euro short‑term rate”, den nya dagslåneräntan för euroområdets penningmarknader. ECB uppmanas att i sin nästa årsrapport inkludera en första bedömning av hur denna utvecklas och fungerar på marknaden.

38. Europaparlamentet beklagar att ECB ännu inte har tagit med grekiska obligationer i PSPP (programmet för köp av tillgångar från den offentliga sektorn), trots Greklands förbättringar när det gäller skuldhållbarhet och återkomsten till obligationsmarknaderna. ECB uppmanas att motivera varför en skuldhållbarhetsanalys av de grekiska obligationerna, vilket är ett villkor för inkludering i de kvantitativa lättnaderna, ännu inte har genomförts av ECB.

39. Europaparlamentet understryker den tekniska karaktären hos ECB:s räntebeslut och betydelsen av offentligt stöd till expertstyrt beslutsfattande på detta område. Parlamentet kritiserar därför politiseringen av ECB:s penningpolitiska beslut. Alla politiker och nationella centralbanker uppmanas att vara försiktiga med att göra offentliga uttalanden som kan undergräva förtroendet för och stödet till ECB:s politik.

40. Europaparlamentet välkomnar ökningen av ECB:s ansvarsskyldighet gentemot Europaparlamentet under Mario Draghis ordförandeskap och ser fram emot en ännu större ansvarsskyldighet, dialog och öppenhet med Christine Lagarde som ordförande, med utgångspunkt i de utfästelser som hon gjorde under utfrågningen i utskottet för ekonomi och valutafrågor den 4 september 2019.

41. Europaparlamentet anser att ECB bör ge tillräcklig tillgång till handlingar och information för Europeiska revisionsrättens revisioner i samband med banktillsyn. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang samförståndsavtalet mellan revisionsrätten och ECB från oktober 2019 om de praktiska arrangemangen för utbyte av information under revisionsrättens revisioner av ECB:s tillsynsverksamhet.

42. Europaparlamentet påminner om att utnämningarna av direktionsledamöter bör förberedas noggrant, med full transparens och tillsammans med parlamentet i enlighet med fördragen. Parlamentet uppmanar rådet att upprätta en könsbalanserad slutlista för alla kommande lediga funktioner och att låta parlamentet ta del av den, vilket därmed skulle göra det möjligt för parlamentet att spela en mer meningsfull rådgivande roll i utnämningsförfarandet. Parlamentet beklagar att inga tillfredsställande framsteg har gjorts hittills.

43. Europaparlamentet erkänner att ECB under det senaste årtiondet fått utökade funktioner och har behov av mer personal som anställs i olika former för att utföra de uppgifter som ECB anförtrotts, men begär att man löser de personalproblem som uppstått på ett rättvist, transparent och skyndsamt sätt för alla anställda.

44. Europaparlamentet betonar behovet av ökad och effektivare ansvarsskyldighet för ECB mot bakgrund av dess utökade uppdrag sedan början av den globala finanskrisen. Parlamentet upprepar sitt krav på ökad transparens och ansvarsskyldighet från ECB:s sida gentemot parlamentet. Parlamentet är berett att förbättra utformningen av den monetära dialogen med ECB:s ordförande. Parlamentet anser att utökade transparensarrangemang åtminstone bör omfatta följande:

 Införa ett obligatoriskt offentliggörande av intresseförklaringar för ledamöter av ECB‑rådet.

 Se till att det finns oberoende ledamöter i revisionskommittén och i etikkommittén.

 Anta en ny policy för rapportering av missförhållanden.

 Införa tydliga riktlinjer och transparenskrav och på lämpligt sätt införa gränser för möten med intressenter.

 Utforma särskilda krav vad avser institutionens ståndpunkter inom ramen för program för finansiellt stöd och i multilaterala forum såsom Baselkommittén.

45. Europaparlamentet välkomnar den innehållsrika, detaljerade och sektionsuppdelade återkopplingen från ECB avseende parlamentets resolution om ECB:s årsrapport för 2017. ECB uppmanas att hålla fast vid och ytterligare fördjupa sitt åtagande för ansvarsskyldighet och att fortsätta att offentliggöra sin skriftliga återkoppling till parlamentets resolution om ECB:s årsrapport varje år.

46. Europaparlamentet betonar att ECB har förbättrat sin kommunikation. Parlamentet anser dock att ECB bör fortsätta sina ansträngningar för att göra sina beslut tillgängliga och begripliga för alla medborgare, liksom sina åtgärder för att upprätthålla prisstabiliteten i euroområdet och därmed bevara den gemensamma valutans köpkraft.

°

° °

47. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska centralbanken.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

23.1.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

5

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marek Belka, Stefan Berger, Gilles Boyer, Engin Eroglu, Jonás Fernández, Frances Fitzgerald, José Manuel García-Margallo y Marfil, Luis Garicano, Sven Giegold, Neena Gill, Valentino Grant, José Gusmão, Enikő Győri, Eero Heinäluoma, Danuta Maria Hübner, Stasys Jakeliūnas, Herve Juvin, Othmar Karas, Billy Kelleher, Georgios Kyrtsos, Philippe Lamberts, Aušra Maldeikienė, Costas Mavrides, Siegfried Mureşan, Luděk Niedermayer, Dimitrios Papadimoulis, Piernicola Pedicini, Lídia Pereira, Sirpa Pietikäinen, Dragoş Pîslaru, Luisa Porritt, Antonio Maria Rinaldi, Robert Rowland, Alfred Sant, Martin Schirdewan, Joachim Schuster, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Irene Tinagli, Ernest Urtasun, Inese Vaidere, Johan Van Overtveldt, Stéphanie Yon-Courtin

Slutomröstning: närvarande suppleanter

 

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)

César Luena, Cristina Maestre Martín De Almagro, Rob Rooken, Anna Zalewska

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

40

+

ID

Herve Juvin

NI

Piernicola Pedicini

PPE

Stefan Berger, Agnès Evren, Frances Fitzgerald, José Manuel García-Margallo y Marfil, Enikő Győri, Danuta Maria Hübner, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Aušra Maldeikienė, Siegfried Mureşan, Luděk Niedermayer, Lídia Pereira, Sirpa Pietikäinen, Inese Vaidere

RENEW

Gilles Boyer, Engin Eroglu, Luis Garicano, Billy Kelleher, Dragoş Pîslaru, Luisa Porritt, Stéphanie Yon-Courtin

S&D

Marek Belka, Jonás Fernández, Neena Gill, Eero Heinäluoma, César Luena, Cristina Maestre Martín De Almagro, Costas Mavrides, Alfred Sant, Joachim Schuster, Pedro Silva Pereira, Irene Tinagli, Julie Ward

VERTS/ALE

Sven Giegold, Stasys Jakeliūnas, Philippe Lamberts, Molly Scott Cato, Ernest Urtasun

 

5

-

ECR

Rob Rooken

ID

Francesca Donato, Valentino Grant, Antonio Maria Rinaldi

NI

Robert Rowland

 

8

0

ECR

Eugen Jurzyca, Bogdan Rzońca, Johan Van Overtveldt, Anna Zalewska

GUE/NGL

José Gusmão, Dimitrios Papadimoulis, Martin Schirdewan

RENEW

Martin Hlaváček

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

 

[1] Antagna texter, P8_TA(2018)0215.

[2] Antagna texter, P8_TA(2019)0325.

[3] ECB Occasional Paper Series nr 232 / september 2019: Understanding low wage growth in the euro area and European countries. https://www.ecb.europa.eu/pub/pdf/scpops/ecb.op232~4b89088255.en.pdf

Senaste uppdatering: 6 februari 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy