BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för stöd till Portugal, Spanien, Italien och Österrike

2.6.2020 - (COM(2020)0200 – C9-0127/2020 – 2020/2068(BUD))

Budgetutskottet
Föredragande: José Manuel Fernandes

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för stöd till Portugal, Spanien, Italien och Österrike

(COM(2020)0200 – C9-0127/2020 – 2020/2068(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2020)0200 – C9-0127/2020),

– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond[1],

– med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[2], särskilt artikel 10,

– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[3], särskilt punkt 11,

– med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0105/2020), och av följande skäl:

1. Europaparlamentet välkomnar beslutet som ett tecken på unionens solidaritet med de unionsmedborgare och regioner som har drabbats av naturkatastrofer.

2. Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att frigöra finansiellt stöd via Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) till regioner som drabbats av naturkatastrofer i unionen under 2019.

3.  Europaparlamentet anser att det ekonomiska stödet till medlemsstaterna ska fördelas på ett rättvist sätt till de regioner och områden som drabbats mest.

4. Europaparlamentet påpekar att till följd av klimatförändringarna kommer naturkatastrofer att bli allt våldsammare och allt vanligare. Parlamentet efterlyser en reform av fonden i den kommande fleråriga budgetramen för att beakta de framtida följderna av klimatförändringarna, samtidigt som det betonas att fonden endast är ett avhjälpande instrument och att klimatförändringarna framför allt kräver en förebyggande politik i enlighet med Parisavtalet och den gröna given.

5. Europaparlamentet påminner om att enligt artiklarna 174 och 349 i EUF-fördraget ska Europeiska unionen vidta åtgärder för att stärka sin territoriella sammanhållning och beakta de yttersta randområdenas särdrag och begränsningar. Parlamentet påpekar att samma naturkatastrof i ett yttersta randområde får större sociala och ekonomiska effekter än i någon annan europeisk region och att återhämtningen därmed blir långsammare. Parlamentet anser därför att de yttersta randområdena bör åtnjuta ökad finansiering från fonden.

6. Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

7. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond till förmån för Portugal, Spanien, Italien och Österrike

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR UTFÄRDAT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond[4], särskilt artikel 4.3,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[5], särskilt punkt 11,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1) Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) syftar till att ge unionen möjlighet att på ett snabbt, effektivt och flexibelt sätt vidta åtgärder i nödsituationer för att visa solidaritet med befolkningen i regioner som drabbats av naturkatastrofer.

(2) Enligt artikel 10 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013[6] får det högsta årliga beloppet för fonden inte överskrida 500 000 000 EUR (i 2011 års priser).

(3) Den 8 november 2019 lämnade Portugal in en ansökan om utnyttjande av fonden med anledning av extrem väderlek i Azorerna.

(4) Den 28 november 2019 lämnade Spanien in en ansökan om utnyttjande av fonden med anledning av kraftiga regn som ledde till översvämningar i regionerna Valencia, Murcia, Kastilien-La Mancha och Andalusien.

(5) Den 10 januari 2020 lämnade Italien in en ansökan om utnyttjande av fonden med anledning av extrem väderlek i sjutton regioner under hösten 2019.

(6) Den 29 januari 2020 lämnade Österrike in en ansökan om utnyttjande av fonden med anledning av extrem väderlek i november 2019.

(7) Portugals, Spanien, Italiens och Österrikes ansökningar uppfyller villkoren för finansiellt bidrag från fonden i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 2012/2002.

(8) Fonden bör därför tas i anspråk för att ge finansiellt bidrag till Portugal, Spanien, Italien och Österrike.

(9) För att minimera den tid det tar att ta fonden i anspråk bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inom ramen för unionens allmänna budget för 2020 ska Europeiska unionens solidaritetsfond tas i anspråk enligt följande vad gäller åtagande- och betalningsbemyndiganden:

a) Ett belopp på 8 212 697 EUR ska tillhandahållas Portugal.

b) Ett belopp på 56 743 358 EUR ska tillhandahållas Spanien.

c) Ett belopp på 211 707 982 EUR ska tillhandahållas Italien.

d) Ett belopp på 2 329 777 EUR ska tillhandahållas Österrike.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med … [dagen för antagandet].

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

 

MOTIVERING

Kommissionen föreslår att Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) ska utnyttjas för att bevilja finansiellt stöd till följd av extrem väderlek under hösten 2019 i Portugal, Spanien, Italien och Österrike.

Portugal – orkan

I oktober 2019 passerade orkanen Lorenzo Azorerna, där den orsakade allvarliga skador på offentlig infrastruktur såsom hamnar, vatten-, energi- och kommunikationsnät, vägar, flygplatser, skolor och sjukhus. Katastrofen påverkade också i hög grad den privata infrastrukturen, företagen, fiske- och jordbrukssektorerna samt turismen.

I sin ansökan som kommissionen tog emot den 8 november 2019 uppskattar de portugisiska myndigheterna det totala värdet av de direkta skadorna till 328,5 miljoner EUR eller 8,4 % av den berörda regionens BNP. Detta ligger långt över tröskelvärdet för att använda Europeiska unionens solidaritetsfond i en Nuts 2-region, som är 1 % av regionens BNP när det gäller de yttersta randområdena, såsom Azorerna. Katastrofen klassificeras därmed som en ”regional naturkatastrof” i den mening som avses i artikel 2.3 i förordningen om solidaritetsfonden.

Portugal uppskattade den totala kostnaden för nödvändiga nöd- och återställningsinsatser som är bidragsberättigande i enlighet med artikel 3.2 i förordningen till 279,3 miljoner EUR. Dessa kostnader avser nästan helt och hållet reparationer av transportinfrastruktur, i synnerhet hamnar.

Den drabbade regionen ingår i kategorin ”mindre utvecklade regioner” inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) för finansieringsperioden 2014–2020. De portugisiska myndigheterna meddelade inte kommissionen sin avsikt att omfördela medel från ESI-fondsprogrammen till återställningsåtgärder.

I linje med tidigare praxis föreslår kommissionen att man tillämpar en procentandel på 2,5 % av de totala direkta skadorna enligt bestämmelserna om ”regionala katastrofer”. Det totala stödbelopp som föreslås uppgår därför till 8 212 697 EUR.

I sin ansökan begärde Portugal en förskottsbetalning enligt artikel 4a i förordningen. Den 11 december 2019 antog kommissionen ett genomförandebeslut varigenom 10 % av det förväntade finansiella bidraget från EU, motsvarande 821 270 EUR, beviljades i förskott. Förskottet betalades ut i sin helhet.

 

Spanien – översvämningar

I september 2019 påverkades den sydöstra delen av Spanien av ett sällsynt meterologiskt fenomen som beskrivs som ett isolerat lågtryck på hög höjd. Företeelsen kännetecknas av extrema regnmängder, som i detta fall var större än på 140 år och ledde till kraftiga översvämningar i stora delar av Valencia, Murcia, Kastilien–La Mancha och Andalusien. Katastrofen kostade åtta människor livet, ledde till att tusentals människor måste evakueras och orsakade omfattande skador på vägar, järnvägar och flygplatser, vattennät, skyddsinfrastruktur, miljön och privata bostäder. Dessutom skedde betydande stranderosion och kustinfrastrukturen skadades.

I sin ansökan av den 28 november 2019, som på kommissionens begäran uppdaterades den 18 december 2019 och den 29 januari 2020, uppskattade de spanska myndigheterna skadorna till 2 269,7 miljoner EUR, vilket motsvarar 2,65 % av viktat genomsnittligt regionalt BNP (viktade genomsnittliga BNP efter skadeandelen i varje region). Alla fyra drabbade regioner är Nuts 2-regioner (Comunidad Valenciana, Región de Murcia, Kastilien–La Mancha och Andalusien). Detta innebär att ansökan uppfyller kriterierna för en ”regional katastrof” enligt artikel 2.3 i förordningen, enligt vilken tröskelvärdet för direkta skador är 1,5 % av regionens BNP.

Kostnaderna för nöd- och återställningsinsatser uppskattades till 650,6 miljoner EUR, varav den största delen avser kostnader för röjning och reparationer av infrastruktur.

Tre av de drabbade regionerna (Murcia, Kastilien–La Mancha och Andalusien) är så kallade övergångsområden inom ramen för ESI-fonderna, medan Communidad Valenciana tillhör kategorin ”mer utvecklade regioner”. Ingen avsikt om att omfördela medel från ESI-fonderna till återställningsåtgärder meddelades.

I linje med tidigare praxis föreslår kommissionen återigen att man tillämpar en procentandel på 2,5 % av de totala direkta skadorna enligt bestämmelsen om ”regionala katastrofer”. Det totala stödbelopp som föreslås uppgår därför till 56 743 358 EUR.

Spanien har begärt förskottsutbetalning. Den 13 februari 2020 antog kommissionen ett genomförandebeslut varigenom 10 % av det förväntade finansiella bidraget från fonden beviljades i förskott. Därefter betalades ett belopp på 5 674 336 EUR ut i sin helhet.

 

Italien - extrem väderlek

I slutet av oktober och i november 2019 påverkade en rad sammankopplade extrema väderfenomen stora delar av det italienska territoriet från norr till söder och orsakade stora skador på grund av översvämningar och jordskred som kulminerade i den katastrofala översvämningen av Venedig. Sammanlagt sjutton regioner drabbades, varav Venetien, Piemonte, Ligurien, Sicilien och Emilia Romagna hårdast. Enbart Venetien stod för nära en tredjedel (1,8 miljarder EUR) av de sammanlagda skadorna, särskilt den allvarliga översvämningen av Venedig. Kommissionens analys tyder på att väderleken under den period som ansökan omfattar kan betraktas som en enskild händelse ur meteorologisk synvinkel.

I alla berörda regioner orsakade katastrofen allvarliga störningar i vägnätet genom jordskred och fallna träd, störningar i flodnät, sättningar och översvämningar av offentliga och privata byggnader. Det extrema vädret orsakade stora förluster för den skogsrelaterade ekonomin, jordbruket och turismen, betydande skador på platser som skyddas inom ramen för Natura 2000 och störningar i installationer för behandling av avloppsvatten och i el- och gasnät.

I Venetien orsakade översvämningarna stora skador på offentlig och privat egendom, affärs- och industriverksamheten och tjänstesektorn. En tidvattentopp på mer än 187 cm över havet ledde till att över 85 % av staden Venedig översvämmades, vilket orsakade omfattande skador på det konstnärliga kulturarvet i Venedigs historiska centrum, däribland betydande skador på artefakter och pappersbaserade tillgångar såsom böcker, manuskript och arkiv.

De italienska myndigheterna ansökte om bidrag från fonden den 10 januari 2020. Det totala värdet av de direkta skadorna uppskattades till 5 619,878 miljoner EUR, dvs. över 157 % av det tröskelvärde för en större naturkatastrof som tillämpas på Italien (skador på över 3 miljarder EUR i 2011 års priser).

De italienska myndigheterna uppskattade kostnaden för nöd- och återställningsinsatserna till 1 110,1 miljoner EUR, varav de största delarna avser 1) utgifter för återställande av skyddsinfrastruktur och skydd av kulturarvet, samt 2) kostnader för återställande av viktig infrastruktur.

Fem av de sjutton drabbade regionerna (Basilicata, Kalabrien, Kampanien, Puglia och Sicilien) tillhör kategorin ”mindre utvecklade regioner” inom ramen för ESI-fonderna 2014–2020, Abruzzerna tillhör kategorin ”övergångsregioner” medan de övriga regionerna befinner sig i kategorin ”mer utvecklade regioner”. Italien har inte informerat kommissionen om att man har för avsikt att omfördela medel från ESI-fonderna till återställningsåtgärder. Italien har inte heller begärt någon förskottsutbetalning.

Kommissionen anser att stödet enligt tidigare praxis bör vara progressivt, med en procentsats på 2,5 % som tillämpas på den del av skadorna som ligger under tröskelvärdet för ”större naturkatastrofer” (dvs. 0,6 % av BNI eller 3 miljarder EUR i 2011 års priser, beroende på vilket som är det lägre beloppet) och 6 % på den del av skadorna som överstiger detta tröskelvärde. I detta särskilda fall uppgick det finansiella bidraget från fonden således till sammanlagt 211 707 982 EUR.

 

Österrike

I november 2019 drabbades sydvästra Österrike av kraftiga översvämningar, i synnerhet Kärnten och Östtyrolen, som båda är belägna i Alpregionen och gränsar till Italien. Det extrema vädret utlöstes av samma meteorologiska förhållanden som i Italien och orsakade betydande skador på viktig offentlig infrastruktur (främst vägar, broar och järnvägar), privata bostäder och företag. Ovanligt kraftiga snöfall och laviner orsakade skador på skog.

De österrikiska myndigheterna ansökte om bidrag från fonden den 29 januari 2020 och lämnade in aktualiserade uppgifter den 9 mars 2020. Det uppskattade totala värdet av de direkta skadorna på 93,2 miljoner EUR ligger betydligt under tröskelvärdet för en större naturkatastrof som tillämpas på Österrike (skador på över 0,6 % av Österrikes BNI eller 2 307,9 miljoner EUR). Det är också lägre än tröskelvärdet för så kallade regionala katastrofer (1,5 % av regionens BNP, viktat efter andelen av den totala skadan i varje drabbad region). Eftersom katastrofen orsakades av samma meteorologiska förhållanden som den större katastrofen i Italien är ansökan emellertid bidragsberättigande enligt den så kallade grannlandsbestämmelsen i artikel 2.4 i förordningen.

De österrikiska myndigheterna uppskattade kostnaden för nöd- och återställningsinsatser till 61,3 miljoner EUR. De största delarna avser utgifter för reparation av transportnätet och åtgärder mot jorderosion.

De drabbade regionerna tillhör kategorin ”mer utvecklade regioner” inom ramen för ESI-fonderna. De österrikiska myndigheterna har inte begärt någon förskottsbetalning. De har förklarat att de avser att använda medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att återskapa skyddsskogarna.

Kommissionen föreslår att man tillämpar den normala satsen på 2,5 % för katastrofer i enlighet med grannlandsbestämmelsen och föreslår därmed ett totalt finansiellt bidrag från fonden på 2 329 777 EUR.

 

Slutsatser

Det totala föreslagna belopp som ska tas i anspråk för Spanien, Portugal, Italien och Österrike uppgår till 278 993 814 EUR. Detta kräver en ändring av 2020 års budget genom ett förslag till ändringsbudget. Med tanke på det belopp på 6 495 606 EUR som redan har betalats ut i förskott är syftet med ändringsbudget nr 4/2020 (COM(2020)0190) att öka budgetpost 13 06 01 ”Stöd till medlemsstater i samband med en större naturkatastrof som får allvarliga konsekvenser på levnadsvillkoren, naturmiljön och ekonomin” med 272 498 208 EUR både i åtagande- och betalningsbemyndiganden.

Det totala tillgängliga beloppet i början av 2020 uppgick till 1 150 524 045 EUR, dvs. 2020 års anslag (597 546 284 EUR) och den del av 2019 års anslag som inte utnyttjats och som förts över till 2020 (552 977 761 EUR).

Detta är det första beslutet om utnyttjande under 2020. Ett belopp på 722 143 660 EUR finns kvar fram till den 1 oktober 2020, vilket är betydligt mer än det belopp som enligt artikel 10.1 i förordningen om den fleråriga budgetramen ska finnas kvar till detta datum (25 % av de totala anslagen för 2020, dvs. 149 386 571 EUR).

Föredraganden rekommenderar ett snabbt godkännande av kommissionens förslag till beslut som bifogas detta betänkande, och därmed ett snabbt utnyttjande av de ovan nämnda beloppen, som ett tecken på Europas solidaritet med de fyra berörda medlemsstaterna. Föredraganden insisterar med eftertryck på att detta finansiella bidrag ska betalas ut extra skyndsamt till medlemsstaterna eftersom dessa naturkatastrofer inträffade redan 2019.

 

 

 

 

 

SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING

Johan Van Overtveldt

Ordförande

Budgetutskottet

BRYSSEL

Ärende: Yttrande över utnyttjandet av Europeiska unionens solidaritetsfond (COM(2020)0200 – 2020/2068(BUD))

Till ordföranden

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond till förmån för Portugal, Spanien, Italien och Österrike (COM(2020)0200 har överlämnats för yttrande till utskottet för regional utveckling. Såvitt jag förstår är avsikten att ett betänkande om detta förslag inom kort ska antas av budgetutskottet.

 

Förslaget innebär att Europeiska unionens solidaritetsfond tas i anspråk enligt följande:

a) Portugal får ett belopp på 8 212 697 EUR för att hantera följderna av orkanen Lorenzo på Azorerna i oktober 2019.

b) Spanien får ett belopp på 56 743 358 EUR för att hantera följderna av översvämningarna i regionerna Valencia, Murcia, Kastilien–La Mancha och Andalusien i september 2019.

c) Italien får ett belopp på 211 707 982 EUR för att hantera följderna av extrem väderlek hösten 2019, som särskilt drabbade Venetien, Piemonte, Ligurien, Sicilien och Emilia Romagna.

d) Österrike får ett belopp på 2 329 777 EUR för att hantera följderna av kraftiga översvämningar i de sydvästra delarna av landet, i synnerhet Kärnten och Östtyrolen.

 

Reglerna för ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden fastställs i rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond.

 

Utskottets samordnare har behandlat detta förslag, och de har gett mig i uppdrag att skriva till dig och meddela att en majoritet av utskottet ledamöter inte har några invändningar mot att Europeiska unionens solidaritetsfond utnyttjas för anslående av ovan nämnda belopp enligt kommissionens förslag.

 

 

Med vänlig hälsning

 

Younous Omarjee

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	28.5.2020
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Rasmus Andresen, Clotilde Armand, Robert Biedroń, Anna Bonfrisco, Olivier Chastel, Lefteris Christoforou, David Cormand, Paolo De Castro, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Alexandra Geese, Valentino Grant, Elisabetta Gualmini, Francisco Guerreiro, Valerie Hayer, Eero Heinäluoma, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Moritz Körner, Joachim Kuhs, Ioannis Lagos, Hélène Laporte, Pierre Larrouturou, Janusz Lewandowski, Margarida Marques, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Dimitrios Papadimoulis, Karlo Ressler, Bogdan Rzońca, Nils Torvalds, Nils Ušakovs, Rainer Wieland, Angelika Winzig
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Fabienne Keller, Petros Kokkalis

 

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

38	+
ECR	Bogdan Rzońca
GUE/NGL	Petros Kokkalis, Dimitrios Papadimoulis
ID	Anna Bonfrisco, Valentino Grant, Joachim Kuhs, Hélène Laporte
NI	Ioannis Lagos
PPE	Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Janusz Lewandowski, Siegfried Mureşan, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Karlo Ressler, Rainer Wieland Angelika Winzig
RENEW	Clotilde Armand, Olivier Chastel, Valerie Hayer, Fabienne Keller, Moritz Körner, Nils Torvalds
S&D	Robert Biedroń, Paolo De Castro, Eider Gardiazabal Rubial, Elisabetta Gualmini, Eero Heinäluoma, Pierre Larrouturou, Margarida Marques, Victor Negrescu, Nils Ušakovs
VERTS/ALE	Rasmus Andresen, David Cormand, Alexandra Geese, Francisco Guerreiro

 

0	-
NI

 

0	0
ID

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

• [1] EUT L 311, 14.11.2002, s. 3.
• [2] EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
• [3] EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
• [4] EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.
• [5] EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
• [6] Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).
•  Datum ska införas av parlamentet före offentliggörandet i EUT.