Förfarande : 2020/0802(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0126/2020

Ingivna texter :

A9-0126/2020

Debatter :

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0178

<Date>{29/06/2020}29.6.2020</Date>
<NoDocSe>A9‑0126/2020</NoDocSe>
PDF 211kWORD 71k

<TitreType>BETÄNKANDE</TitreType>

<Titre>om utnämning av Helga Berger till ledamot av revisionsrätten</Titre>

<DocRef>(C9-0129/2020 – 2020/0802(NLE))</DocRef>


<Commission>{CONT}Budgetkontrollutskottet</Commission>

Föredragande: <Depute>Mikuláš Peksa</Depute>

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT
 BILAGA 1: HELGA BERGERS MERITFÖRTECKNING
 BILAGA 2: HELGA BERGERS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om utnämning av Helga Berger till ledamot av revisionsrätten

(C9-0129/2020 – 2020/0802(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

 med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C9-0129/2020),

 med beaktande av artikel 129 i arbetsordningen,

 med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9‑0126/2020), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B. Vid sitt sammanträde den 25 juni 2020 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1. Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Helga Berger till ledamot av revisionsrätten.

2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

 


 

BILAGA 1: HELGA BERGERS MERITFÖRTECKNING

Kärnkompetenser

 

– Mångårig erfarenhet inom revisionsområdet.

– Omfattande ledarskapserfarenhet inom offentlig förvaltning och offentliga finanser.

– Yrkeserfarenhet som domare.

– Yrkeserfarenhet inom politik och kommunikation.

– Ledamot av tillsynsnämnder och andra nämnder.

– Beslutsam, bestämd, rörlig, ståndaktig.

– Oberoende, transparens, effektivitet, ändamålsenlighet och valuta för pengarna är mina fokusområden.

 

 

Yrkeserfarenhet

 

Förbundsfinansministeriet, Österrike:

 

Generaldirektör för budget och offentliga finanser  jan 2016–nuvarande

Direktoratet har det övergripande ansvaret för Österrikes federala budget och har som mål att uppnå varaktig konsolidering av de offentliga finanserna.

 

Österrikes revisionsrätt, Österrike:

 

Generaldirektör för förvaltning och administration  okt 2010–dec 2015

 

Generaldirektör för revisionssektion 5 (förbundsstat, förbundsländer,

kommuner)  jul 2010–sep 2010

 

Biträdande generaldirektör för revisionssektion 5 (förbundsstat, förbundsländer,

kommuner)  mar 2008–jun 2010

 

Enhetschef för kommunikation/förbindelser med parlamenten,

presstalesperson för Österrikes revisionsrätt  okt 2006–jun 2010


 

 

Förbundsjustitieministeriet, Österrike:

 

Utnämning till domare vid Wiens regionala domstol  jul 2006

Domarkandidat  apr 2003–jun 2006

 

Förbundsministeriet för offentliga tjänster och idrott, Österrike:

Kabinettschef åt Österrikes vicekansler

Särskilda ansvarsområden: förvaltningsreformer, offentliganställd personal                      sep 2000– mar 2003

 

 

Förbundslandsregeringen för Kärnten, Österrike:

 

Biträdande kabinettschef åt regeringschefen  apr 1999–jun 2000

 

 

Europaparlamentet:

 

Assistent åt parlamentsledamot  nov 1996–april 1999

 

 

 

Utbildning/examina

 

 

Graz universitet

Magisterexamen i juridik  1991–1996

 

 

 

Graz universitet

Program i export och internationell affärsverksamhet  1995–1996

 

 

Alpbach-programmet

Sommarkurs i europeisk integration  sommaren 1997

 

 

San Diego State University

Program i mikroekonomi  juli 1998


 

Icke-verkställande befattningar

 

NUVARANDE

 

Ordförande för tillsynsnämnden

Österreichische Bundesfinanzierungsagentur (österrikiska federala finansieringsorganet)

 

Tillsynsnämnd

aws – Austrian Wirtschaftsservice GmbH (österrikisk utvecklingsbank)

 

 

Tillsynsnämnd

Justizbetreuungsagentur (stödbyrå under justitieministeriet)

 

Statskommissarie

Oberösterreichische Landesbank

 

Biträdande statskommissarie

Pensionsversicherungsanstalt (pensionsförsäkringsbolag)

 

 

TIDIGARE

 

Ordförande för etiknämnden

Österrikes revisionsrätt

 

Ordförande

Oberoende skiljenämnden, Nationella antidopningsbyrån

 

Tillsynsnämnd

BIG Bundesimmobiliengesellschaft (statligt fastighetsbolag)

 


 

BILAGA 2: HELGA BERGERS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Tidigare arbetslivserfarenhet

1. Redogör för din arbetslivserfarenhet inom området offentliga finanser, antingen inom budgetplanering, budgetgenomförande eller budgetförvaltning eller inom budgetkontroll och revision.

 Jag har omfattande arbetslivserfarenhet inom områdena planering, förvaltning och revision av offentliga finanser:

(1) Budgetplanering: Som chef för budgetsektionen vid Österrikes finansdepartementet ansvarar jag bland annat för att planera och genomföra Österrikes statsbudget på omkring 80 miljarder euro. Inom mitt ansvarsområde faller också hanteringen av de federala ekonomiska förbindelserna med förbundsländerna och kommunerna samt företrädande av Österrikes ekonomiska intressen på EU-nivå och ansvar för kassaflödena mellan EU-budgeten och Österrikes statsbudget.

(2) Budgetförvaltning: Som chef för presidiesektionen vid Österrikes revisionsrätt ansvarade jag för att förvalta budgeten för Österrikes revisionsrätt och för att genomföra INTOSAI:s budget. Förutom det övergripande ansvaret för budgeten ansvarar jag i min nuvarande roll i synnerhet för att genomföra fyra budgetavsnitt: pensioner för statstjänstemän, ekonomisk utjämning, kassaförvaltning, finansiering och valutaväxlingsavtal.

(3) Budgetkontroll: Under de tio år som jag var verksam vid Österrikes revisionsrätt arbetade jag inom olika områden och var med och utformade revisionen av de offentliga finanserna som revisor.

 

Under min mer än 20 år långa arbetslivserfarenhet inom områdena planering, genomförande och kontroll av offentliga finanser har jag alltid eftersträvat högsta möjliga kvalitet, objektivitet och saklighet. Det faktum att alla partier som är företrädda i Österrikes nationalråd enhälligt nominerade mig till Österrikes ledamot av Europeiska revisionsrätten ser jag som ett erkännande av min sakkunnighet och mina kvalifikationer inom detta område.

 

Jag vill nu utveckla ovanstående punkter närmare:

 

(1) Sedan 2016 spelar jag som chef för budgetsektionen vid finansdepartementet en betydande roll i att planera och genomföra Österrikes finanspolitik. Såväl planering på medellång sikt som årlig planering av Österrikes statsbudget sker under mitt ansvar. Det ekonomisk-politiska målet om hållbart ordnade finanser kräver noggrann budgetering samtidigt som regeringen måste kunna genomdriva sin politik. Planeringen av budgeten bygger på detaljerade analyser och beräkningar av scenarier med utgångspunkt i oberoende ekonomiska prognoser och detaljerade utredningar av andra ministeriers enskilda ytterligare krav. Dessutom måste detaljerade motförslag utarbetas för att uppnå budgetmålen. Mot bakgrund av de europeiska bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten och i linje med den nationella ”skuldbromsen” har vi under de senaste åren lyckats vända trenden inom den ekonomiska politiken och uppnå en tydlig konsolidering utan nya skulder. Österrike drar nu fördel av den här situationen på den internationella finansmarknaden och den gör det också möjligt för Österrike att tillhandahålla omfattande hjälppaket under covid-19-pandemin.

 

Genomförandet av budgeten kräver vanligen att finansdepartementet tillämpar en restriktiv strategi. Fullgörande av dessa uppgifter kräver ett ytterst ansvarsmedvetet tillvägagångssätt inom den budgetsektion som står under mitt ansvar eftersom mervärdet av möjliga budgetkrav för nya projekt på saklig grund måste vägas mot budgetkonsekvenserna. Endast med sakliga argument är det möjligt att fortsätta på den inslagna budgetvägen och säkerställa en så effektiv och ändamålsenlig användning av offentliga medel som möjligt. Det här är något som vi har lyckats med de senaste åren, vilket Österrikes budgetsiffror visar.

 

Till mina ansvarsområden räknas också de årliga förhandlingarna om EU-budgeten och de ekonomiska aspekterna av de för närvarande pågående förhandlingarna om den fleråriga budgetramen. Inom det här ansvarsområdet faller också ärenden såsom EU:s egna medel, reformen av EU:s budgetförordning och den årliga ansvarsfriheten för budgeten utifrån Europeiska revisionsrättens rapporter.

 

En viktig aspekt av mitt arbete vid budgetsektionen var dessutom genomförandet av reformen av budgetlagstiftningen. Med den här reformen lade Österrike en viktig hörnsten för en modern budgetstyrning. Den ekonomiska transparensen har ökat markant, införandet av periodiserad budgetering (accrual budgeting) har ökat kvaliteten på de ekonomiska rapporterna avsevärt och genom planering på medellång sikt har planeringssäkerheten ökat väsentligt och budgetinstrumentens flexibilitet förbättrats. Med reformen av budgetlagstiftningen infördes dessutom obligatoriska resultatorienterade konsekvensanalyser för lagstiftningsförslag och andra projekt. Det innebär att effekterna utvärderas systematiskt i konkreta dimensioner (t.ex. finansiell, ekonomisk, ekologisk, social jämlikhet) och modellen fungerar som en internationell förebild för resultatorienterad styrning. En omfattande utvärdering av reformen har nu hunnit genomföras och resultaten av utvärderingen behandlas just nu under mitt överinseende.

 

(2) Vid Österrikes revisionsrätt ansvarade jag som chef för presidiesektionen för planeringen, utformningen och genomförandet av budgeten från den andra sidan, nämligen som budgetchef. Budgetförvaltningen vid en revisionsrätt kräver å ena sidan en särskilt ansvarsfull och sparsam hantering av offentliga medel eftersom institutionen fungerar som en förebild. Å andra sidan krävs också en medvetenhet om vilka budgetresurser institutionen behöver för att kunna fullgöra sina revisionsuppgifter på ett framåtblickande sätt. Förutom budgeten hörde typiska administrativa uppgifter (personal, infrastruktur, it, planering och utveckling, kommunikation, förbindelser och INTOSAI-generalsekretariatet) till mitt ansvarsområde.

 

I tider av krympande resurser var vi i synnerhet också tvungna att lösa frågan om hur vi kan göra budgetnedskärningar samtidigt som verksamheten upprätthålls. Det lyckades vi med endast genom att optimera processerna och utnyttja besparingspotentialen. Samtidigt insisterade vi på och fick de budgetära och personella resurser som krävdes under förhandlingarna. Som sektionsledare spelade jag en avgörande roll i detta.

 

Österrikes revisionsrätt fungerar som generalsekretariat för INTOSAI. Som generalsekreterarens representant i ekonomiska frågor ansvarade jag för att genomföra INTOSAI:s budget, som i synnerhet består av medlemsavgifter, och företrädde den här organisationens budgetära intressen.

 

Vid budgetsektionen där jag numera är verksam förvaltas fyra av de 35 budgetavsnitten i statsbudgeten (pensioner för statstjänstemän, ekonomisk utjämning, kassaförvaltning, finansiering och valutaväxlingsavtal). Vi ansvarar för planering, resultatorienterad styrning och genomförande samt bokslutsarbete på detta område. Rollen som budgetchef för dessa delområden är användbar och gör det möjligt att byta synvinkel, vilket ger olika perspektiv vid genomförandet.

 

Även genom min medverkan i tillsynsråd och styrelser har jag samlat erfarenhet av att förvalta offentliga finanser. Inblickar från ett annat perspektiv har jag i synnerhet fått genom ordförandeposten i tillsynsrådet för Österrikes förbundsfinansbyrå, som ansvarar för registrering av skulder, skuldhantering och förvaltning av statskassan, och för utvecklingsföretaget aws.

 

Mina omfattande erfarenheter från olika ansvarsområden utgör en avgörande grund för min förståelse för andras utmaningar och bidrar stort till konstruktiva, gemensamma lösningar.

 

(3) Inom ramen för min nästan tioåriga tjänsteperiod vid Österrikes revisionsrätt fick jag möjlighet att bygga upp en omfattande kunskap som revisor på nationell, men även på internationell, nivå. Denna omfattande erfarenhet av revisioner har jag tillämpat i mitt arbete vid finansdepartementet för att optimera användningen av offentliga medel.

 

Inom ramen för mitt arbete som revisor ansvarade jag också för revisionsuppdrag och styrde såväl deras innehåll som revisionsförfarandet och resursanvändningen. I synnerhet såg jag till att revisionsteamet förberedde sig för revisionen på ett målinriktat sätt, att revisionskonceptet konkretiserades enligt specifikationerna i revisionsplaneringen och att revisionsprojektet slutfördes enligt plan vad avser tid och resurser. Inom ramen för mitt ansvar var det för mig i synnerhet viktigt att säkerställa kvaliteten på innehållet i revisionsresultaten och rekommendationerna. Revisionsrapporterna för de revisionsprojekt som genomfördes under mitt ansvar är ett bevis på detta tillvägagångssätt.

 

Dessutom spelade jag en avgörande roll i kvalitetssäkringsförfarandet för de omkring 100 rapporter som revisionsrätten offentliggjorde varje år. Den här uppgiften gav en möjlighet att arbeta intensivt med de olika områdena inom offentlig förvaltning och revision och få kunskap om dessa samt om olika revisionsstrategier och deras resultat. Samtidigt innebar den en skyldighet att känna till offentliggjorda revisionsresultat och rekommendationer och vid behov förklara och tolka dessa. På så sätt fick jag på bara ett par år omfattande kunskap om revisionsverksamheten vid revisionsrättens alla fem sektioner och kunde på så sätt stärka och utöka min kunskap på området offentlig förvaltning som helhet. Dessutom ansvarade jag för att förbereda innehållet i rapporter för offentlig och parlamentarisk diskussion.

 

Jag spelade en avgörande roll i den strategiprocess och ompositionering av Österrikes revisionsrätt som inleddes 2005 genom att jag utarbetade bland annat en uppdragsbeskrivning, en strategi och ett nytt programplaneringsförfarande. Under min tid som sektionschef genomfördes viktiga reformprojekt för revisionsrätten, till exempel instrument för att mäta effektiviteten inom revisionsrätten (förfrågningsförfaranden, uppföljning) och resultatinriktning. På it-området har vi genomfört otaliga projekt för att förbättra revisionsavdelningarnas arbete och säkerställa webbaserad hantering av specialuppgifter i enlighet med Österrikes lag om politiska partier och lagstiftning om mediernas transparens. Dessutom ansvarade jag för revisionsrättens tre publikationer om frågor rörande förvaltningsreformer.

2. Vilka har varit de mest betydande resultaten i ditt yrkesliv?

 De offentliga medlen härrör från skattebetalarnas arbete och min avsikt inom den offentliga förvaltningen är att hantera dessa så ansvarsfullt som det bara går. I linje med denna avsikt har jag alltid arbetat för reformer som främjar en bättre användning av medlen, med hänsyn till ändamålsenlighet och effektivitet i användningen av budgetmedlen och bidragit till ett strikt budgetgenomförande för konsolidering av de offentliga finanserna i Österrike.

 I enlighet med denna föresats skulle jag även räkna mina bidrag till förvaltningsreformer till mina viktigaste resultat hittills:

 Samordning och slutförande av förvaltningsreformprojekt som stabschef för vicekanslern och Österrikes dåvarande minister för offentliga tjänster och sport (uppgiftsreformkommissionen, förvaltningsreformlagen 2001, strukturreformer vid departementen, införande av ett nationellt kontrollsystem för personal och ett nytt styrningssystem för att tillsätta tjänster).

 Positionering av Österrikes revisionsrätt som central reformmotor i Österrike, där jag ansvarade för tre publikationer från revisionsrätten om frågor rörande förvaltningsreform, utformade otaliga bidrag till bland annat uppgiftsreform- och avregleringskommissionen och på så sätt på ett avgörande sätt bidrog till att prägla bilden av revisionsrätten som reformmotor.

 Den ekonomiska utjämningen inom Österrike 2016, som utgjorde startskottet för en grundläggande systemomvandling inom uppgiftsfördelningen. Den ekonomiska utjämningen blev transparentare, tydligare och enklare.

 Omfattande utvärdering av reformen av budgetlagstiftningen tillsammans med OECD, IMF och österrikiska universitet med målet att vidareutveckla de gällande bestämmelserna.

 Inrättande av en avdelning för utgiftsöversyn och främjande av denna fråga vid finansdepartementet med tydligt fokus på ändamålsenlighet och effektivitet i användningen av budgetmedlen.

Den framgångsrika strategin för budgetkonsolidering och lika goda budgetsiffror under de senaste åren samt Österrikes starka etablering på den internationella finansmarknaden ser jag också som en av mina största framgångar. Vi lyckades vända trenden inom den ekonomiska politiken och införa en tydlig konsolidering utan nya skulder. Vi kan bara fortsätta på den inslagna budgetvägen med noggrant arbete och sakliga argument. Genom att strategiskt vidareutveckla arbetet inom sektionen har mina utmärkta medarbetare stått för avgörande bidrag. För mig är de goda budgetsiffrorna, men i synnerhet även den strategiska vidareutvecklingen av min sektion, viktiga framgångar under min hittillsvarande karriär.

Personalutveckling samt framgångsrik integration och vidareutveckling av unga medarbetare och framtida chefer inom mitt ansvarsområde är för mig personligen avgörande och jag räknar dessa personers utveckling till mina viktigaste framgångar.

Men viktigare än framgångarna under mitt hittillsvarande yrkesliv är principerna om oavhängighet och opartiskhet. Eftersom dessa värden är mycket viktiga för mig räknar jag slutförandet av min utbildning till domare till mina viktigaste framgångar.

Slutligen ser jag Österrikes revisionsrätts förstaplats i Österrikes förtroendeindex i mars 2012 som en fantastisk bekräftelse på erkännandet av vårt arbete som oberoende institution och därmed också på mitt arbete med bland annat Österrikes revisionsrätts kommunikation och strategiska inriktning.

3. Vad har du för yrkeserfarenheter från internationella mångkulturella och flerspråkiga organisationer eller institutioner baserade utanför ditt hemland?

 Hittills under min karriär har jag ofta haft stort internationellt ansvar som har gjort det möjligt för mig att samla arbetslivserfarenhet inom och med internationella och flerspråkiga institutioner.

 Redan i början av min karriär samlade jag erfarenhet vid Europaparlamentet och fick därigenom en inblick i hur parlamentet arbetar. Som assistent till en ledamot av Europaparlamentet stöttade jag utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för institutionella frågor. Under den här tiden fick jag uppleva Santer-kommissionens avgång, arbetet med Amsterdamfördraget och förberedelserna för införandet av den gemensamma valutan. Dessa erfarenheter och bakgrundskunskaper som man bara kan få genom att under flera år vara verksam inom en institution har varit avgörande för mitt resterande yrkesliv och har hjälpt mig att få en avgörande och nödvändig förståelse för hur EU-institutionerna fungerar.

 Vid finansdepartementet hör det – som jag redan har nämnt – till mitt ansvarsområde att företräda Österrikes ekonomiska intressen på EU-nivå samt övervaka kassaflödena mellan EU-budgeten och Österrikes statsbudget. Här har jag i synnerhet varit involverad i förhandlingarna om EU-budgeten, inbegripet förlikningsförfaranden, ECOFIN BUDGET och, via budgetutskottet och de nödvändiga nationella direktiven, även i genomförandet av EU-budgeten under året (i synnerhet ändringsbudgetar) och det årliga ansvarsfrihetsförfarandet. Dessa områden var särskilt utmanande under Österrikes EU-ordförandeskap. För närvarande hör naturligtvis de ekonomiska aspekterna av de pågående förhandlingarna om den fleråriga budgetramen till mitt ansvarsområde.

 Inom ramen för mitt arbete vid Österrikes revisionsrätt har jag samlat omfattande internationella erfarenheter på olika internationella områden:

 Å ena sidan är Österrikes revisionsrätt generalsekretariat för INTOSAI. Generalsekretariatet vid Österrikes revisionsrätt utför centrala förvaltningsuppgifter åt INTOSAI, stöder presidiet samt kongressen, främjar kommunikation mellan medlemmarna och organiserar seminarier samt specialprojekt. Den ansvariga avdelningen hörde till mitt ansvarsområde. Utöver de ovannämnda budgetfrågorna var jag i min roll i synnerhet även involverad i att förbereda kongresser och presidiesammanträden, enskilda seminarier samt i synnerhet i arbetet i arbetsgruppen för kommunikation och med oavhängighetsinitiativ.

 Å andra sidan omfattade mitt ansvar vid Österrikes revisionsrätt förbindelser med revisionsrätterna i EU:s medlemsstater samt med Europeiska revisionsrätten. Som en del i förberedelserna för det årliga kontaktutskottet – ett möte mellan ordförandena för EU:s nationella revisionsrätter samt Europeiska revisionsrätten – deltog jag i mötena med sambandspersonerna. Vid dessa möten, som syftade till utbyte av erfarenheter och diskussion om aktuella frågor inom offentlig revision av användningen av EU-medel, lade jag bland annat fram Österrikes fråga om att genomföra effektivitetsrevisioner vid Europeiska revisionsrätten. Ur Österrikes synvinkel var denna aspekt så viktig i synnerhet eftersom dessa revisioner har effektiv användning av EU-bidrag som mål.

 Djupgående erfarenhet samlade jag dessutom under det projekt för kollegial granskning i Norge som genomfördes tillsammans med Europeiska revisionsrätten och som jag ledde från Österrikes sida. Fokus för det här projektet var att öka ändamålsenligheten och effektiviteten i offentliga revisioner och offentligt arbete.

4. Har du beviljats ansvarsfrihet för tidigare utförda förvaltningsuppgifter, om ett sådant förfarande tillämpades?

 I Österrikes budgetlagstiftning saknas ett ansvarsfrihetsförfarande liknande det som gäller för EU-budgeten. Österrikes revisionsrätt presenterar det federala bokslutet för nationalrådet, som ger råd och godkänner detta. Den allmänna, indirekta ansvarsfrihet som därmed beviljas gäller också för de budgetavsnitt som jag ansvarar för.

 I de företag där jag sitter i tillsynsrådet har ansvarsfrihet beviljats resp. håller på att beviljas.

5. Vilka av dina tidigare yrkespositioner var ett resultat av en politisk utnämning?

 Jag varken innehar eller har innehaft några politiska positioner.

6. Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

 (1) Ny positionering och strategisk inriktning för Österrikes revisionsrätt samt genomförande av motsvarande reformer.
(2) Vändande av trenden för Österrikes ekonomiska politik till en balanserad budget.
(3) Snabbt och obyråkratiskt inrättande av covid-19-krishanteringsfonden för att säkerställa nödvändig finansiering av åtgärder för att mildra de negativa konsekvenserna av covid-19-krisen.

Oavhängighet

7. Enligt fördraget måste revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

 Utöver optimal användning av offentliga medel hör oavhängighet, transparens, objektivitet, integritet och hög kvalitet till mina kärnvärden. Såväl mitt beslut att utbilda mig till domare samt att börja arbeta för revisionsrätten präglades i stort av min vilja att arbeta för starka oberoende statliga institutioner som bedriver sin verksamhet med anspråk på högsta kvalitet och objektivitet, vilar på saklig grund och uppvisar ett stort mått av integritet och oavhängighet.

 I linje med detta lägger jag naturligtvis största vikt vid dessa värden när jag fullgör mina uppgifter. Samma tillvägagångssätt har jag tillämpat i min roll som ordförande för revisionsrättens etiska styrelse. Den här styrelsen inrättades i syfte att öka medvetenheten om principerna och reglerna i uppförandekoden samt hjälpa och ge råd till medarbetarna vid Österrikes revisionsrätt med stöd av Lima- resp. Mexikodeklarationen.

 Det är av största betydelse för mig att efterleva dessa värden även i det dagliga arbetet. Detta kräver å ena sidan en väl underbyggd förberedelse baserad på goda argument och å andra sidan representativt uppförande och övertalningsförmåga. Inom ramen för de roller som jag hittills har haft har jag alltid fullgjort mina uppgifter med dessa två pelare som stöd. Det här tillvägagångssättet kräver mer ansträngning, men på medellång till lång sikt stärker det acceptansen, övertalningsförmågan och förmågan att motivera. Det här försöker jag föra vidare till andra genom att agera som en förebild.

 För mig är det därför självklart att dessa värden, och framför allt full oavhängighet, skulle ligga till grund för mitt framtida arbete om jag skulle bli utnämnd till ledamot av Europeiska revisionsrätten. Det här innebär att jag utför min uppgift utan att påverkas av osakliga argument, med utgångspunkt i största möjliga saklighet samt välgrundade siffror och fakta och samtidigt alltid beaktar att inte den minsta antydan till en intressekonflikt uppstår och att jag i rollen som ledamot av Europeiska revisionsrätten också har en viktig funktion som förebild.

8. Har du eller nära släktningar till dig (föräldrar, syskon, registrerade partner och barn) företags- eller kapitalandelar eller har du eller dina familjemedlemmar andra förpliktelser som skulle kunna krocka med ditt framtida arbete?

 Nej.

9. Är du beredd att redogöra för alla dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem?

 Naturligtvis står jag gärna beredd att fullt ut tillhandahålla all nödvändig information.

10. Är du för närvarande inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

 Jag är inte inblandad i någon rättsprocess.

11. Har du någon aktiv eller verkställande politisk roll? Om så är fallet, på vilken nivå? Har du haft någon politisk position under de senaste 18 månaderna? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

 Jag har ingen aktiv eller verkställande politisk roll.

 Mina nuvarande roller i tillsynsråd och styrelser utgör inte några politiska positioner, utan återspeglar min roll som tjänsteman vid finansdepartementet. Om jag skulle utnämnas till ledamot av Euroepiska revisionsrätten skulle jag naturligtvis avsäga mig dessa uppdrag.

12. Kommer du att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti om du blir utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

 Jag har aldrig varit medlem i ett politiskt parti och har inte valts till något ämbete eller haft någon post i ett parti.

13. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat?

 

 I ett sådant fall skulle jag agera på exakt samma sätt som i alla andra fall i en annan medlemsstat. Med beaktande av de lagstadgade bestämmelserna samt Europeiska revisionsrättens interna bestämmelser skulle jag vid en sådan misstanke inleda de avsedda åtgärderna proaktivt och professionellt.

 

 Det är för mig en självklarhet att vid fullgörandet av alla mina uppgifter vara mycket noggrann med att aldrig låta minsta antydan till intressekonflikt uppstå. Att bekämpa bedrägerier, korruption och oegentligheter är avgörande för förtroendet för institutionerna. Det är därför av största betydelse att vid minsta misstanke vidta kraftfulla åtgärder i linje med en nolltoleranskultur och under medverkan från alla berörda organ.

Fullgörande av arbetsuppgifter

14. Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning? Hur skulle revisionsrätten kunna hjälpa till med att genomföra detta?

 Politik och förvaltning måste med all rätta alltid behandla frågan om prestation och effekt mer proaktivt. Frågor som effektivitet, ändamålsenlighet och uppnående av resultat står i centrum för diskussionerna om sund ekonomisk förvaltning. Medborgarna vill av en god anledning ha ett svar på frågan om en så effektiv användning som möjligt av skattepengarna och om de uppnådda resultaten. Vid budgetpolitiska styrningsfrågor handlar det inte längre bara om tilldelning av medel, utan i synnerhet också om deras avsedda effekt. I syfte att uppnå en optimal användning av offentliga medel anser jag att dessa frågor måste främjas och vidareutvecklas samt att fokus måste skiftas från inputorientering till resultatorientering.

 Den kulturella omvandlingen mot fokus på denna sunda ekonomiska förvaltning har redan skett på många områden. Till exempel har den österrikiska förvaltningen sedan budgetreformen 2013 spelat en banbrytande roll inom resultatorienterad styrning. Resultatorienterade konsekvensanalyser av lagstiftningsförslag och projekt samt obligatoriska resultatmål med konkreta åtgärder och indikatorer i budgetunderlagen har varit avgörande för att vidareutveckla kvaliteten på den offentliga förvaltningen i Österrike.

 Mot bakgrund av den här utvecklingen handlar det inom revisionsområdet inte bara om laglig och ordnad användning av offentliga medel, utan framför allt om sund, effektiv och ändamålsenlig användning. Det här måste den offentliga revisionen bemöta med att lägga tonvikten på effektivitetsrevision. Offentlig revision ska inte bara kontrollera laglig och ordnad användning av offentliga medel, utan framför allt besvara frågan om sund, effektiv och ändamålsenlig användning för att uppnå politiska mål och genom lämpliga rekommendationer bidra till att förbättra den sunda ekonomiska förvaltningen. Effektivitetsrevisioner bör ge beslutfattarna en god grund för att fatta politiska beslut som förbättrar förvaltningen.

 Revision av huruvida politik och program uppnår de eftersträvade målen och om medlen används optimalt kräver ett vidare perspektiv och kan innebära en utmaning för revisionsinstitutionernas etablerade arbetspraxis. Dock skapar den ett entydigt mervärde för offentliga organs framtids- och reformorienterade handlingsförmåga. Den externa tillsyn som offentlig revision innebär kan ge anvisningar om hur felsteg undviks, ifrågasätta invanda strukturer och processer och framför allt ge beslutsfattarna uppslag till reformer. Det här bidraget till en mer optimal användning av offentliga medel ger också revisionsinstitutionen och dess personal ett tillfredsställande mervärde av det arbete de utför. Även i samband med revisioner handlar det om att använda resurserna på ett effektivt sätt som ger resultat.

15. Enligt fördraget ska revisionsrätten stödja parlamentet vid tillsynen av budgetgenomförandet. Hur skulle du ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (särskilt dess budgetkontrollutskott) för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och ge mer valuta för pengarna?

 Utöver budgetsuveräniteten är offentlig tillsyn en viktig hörnsten i det demokratiska systemet. Ett så ändamålsenligt utförande som möjligt av den här rollen kräver stöd från de ansvariga institutionerna.

 Såväl i samband med ansvarsfrihetsförfarandet som i sina särskilda rapporter ska Europeiska revisionsrätten tillhandahålla en omfattande, giltig och objektiv grund, som håller högsta möjliga kvalitet, för det parlamentariska arbetet och på så sätt bidra med nödvändig transparens för det parlamentariska tillsynsarbetet. Europaparlamentets ledamöter samt medborgarna ska kunna lita på kvaliteten på resultaten och bedömningarna, rapporterna måste göras tillgängliga i god tid före kommande beslut och lämpliga praktiska rekommendationer måste utarbetas för olika åtgärdsområden.

 Framför allt måste dock revisionerna ta upp aktuella, framtidsrelevanta ämnen och omfatta de viktigaste riskområdena. Ett strukturerat utbyte om ämnena med Europaparlamentet och budgetkontrollutskottet är också viktigt.

 Vid Österrikes revisionsrätt var jag under tio år ansvarig för de parlamentariska förbindelserna med nationalrådet och delstatsparlamenten. Från den här rollen har jag tagit med mig erfarenheten att framför allt frågan om läsarvänliga rapporter och praktiskt genomförbara rekommendationer samt uppföljningsprocesser är avgörande för framgångsrika revisioner. En lämplig presentation av rapporten och dess resultat inom ramen för överläggningarna i budgetkontrollutskottet samt i respektive expertutskott kan utgöra ytterligare ett positivt bidrag.

 Om dessa krav uppfylls har parlamentet en god grund för att fullgöra sin tillsynsuppgift i den demokratiska ansvarsskyldighetens intresse i synnerhet och i EU:s legitimitets och hållbarhets intresse i allmänhet.

16. Vilket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

 Fokuset på en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning innebär vissa förväntningar på offentlig revision. De offentliga medlen kommer från skattebetalarnas arbete och det är gentemot dem som vi är ansvariga. Offentliga medel bör därför användas ytterst ansvarsfullt, effektivt och ändamålsenligt för att uppnå de mål som eftersträvas genom politik och program och säkerställa optimal användning av medlen.

 Effektivitetsrevisioner tar vanligen upp dessa ytterst centrala frågor. Till följd av den här utvecklingen förväntas, som jag redan har nämnt, av den offentliga revisionen att den fortsätter att utveckla revisionsarbetet och arbetar enligt dessa principer. Österrikes revisionsrätt genomför till största del effektivitetsrevisioner och den österrikiska förvaltningen har sedan budgetreformen 2013 spelat en banbrytande roll inom resultatorienterad styrning av offentliga medel. Både vid Österrikes revisionsrätt och vid finansdepartementet har jag fått möjlighet att förvissa mig om mervärdet med effektivitetsrevisionernas bredare fokus och fördelarna med en resultatorienterad styrning. Jag ser den österrikiska författningens principer om resultatinriktning, transparens, effektivitet och en så sanningsenlig presentation av den ekonomiska situationen som möjligt som mina ledord.

 Av revisionsmyndigheterna förväntas med all rätt revisioner med fokus på effektiv och ändamålsenlig användning av budgetmedel och uttalanden om uppnåendet av politiska mål samt rekommendationer som syftar till en bättre användning av de offentliga medlen. Offentliga revisionsrapporter om resultaten ger politiska beslutsfattare samt chefer och personal vid offentliga institutioner en omfattande grund för att förbättra institutionernas arbete i syfte att uppnå en optimal användning av offentliga medel. De bistår med transparens och ökar på så sätt den medvetenhet som krävs och sannolikheten för genomförande. Slutligen stärker de medborgarnas förtroende. Detta mervärde från effektivitetsrevisioner och de åtföljande särskilda rapporterna borde därför användas mer. Om jag skulle utses till ledamot av Europeiska revisionsrätten skulle jag gärna använda mina erfarenheter av effektivitetsrevisioner och resultatorienterad styrning för att uppnå Europeiska unionens mål.

17. Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

 I artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs med rätta att Europeiska revisionsrätten och de nationella revisionsmyndigheterna ska ha ett förtroendefullt samarbete, samtidigt som de bibehåller sin oavhängighet.

 Ett förtroendefullt samarbete där oavhängigheten bevaras förutsätter förståelse de olika respektive rollerna. Detta är viktigt framför allt för att revisionsmyndigheternas mångfald på nationell nivå utgör Europeiska unionens särskilda styrka. De nationella revisionsmyndigheterna har av historiska orsaker olika rättslig ställning och ansvarsområden samt utför ekonomi-, efterlevnads- och effektivitetsrevisioner i olika utsträckning. Alla har sina egna styrkor. Samma sak gäller i ännu högre grad för genomförandet av EU:s program och politik på nationell nivå.

 Det är därför visserligen utmanande, men desto ändamålsenligare, att inom ramen för samarbetet och revisionerna lägga fokus på att lära sig av de bästa samt diskutera dessa slutsatser på europeisk och nationell nivå och genomföra rekommendationerna.

 En annan anledning till att detta samarbete är så viktigt är att en stor del av EU-budgeten genomförs inom ramen för delad förvaltning och en optimal användning av medlen bara kan säkerställas gemensamt av båda parter som är involverade i den offentliga revisionen.

 Till mitt ansvarsområde vid Österrikes revisionsrätt hörde – som jag redan har nämnt – även förbindelserna med revisionsrätterna i EU:s medlemsstater samt Europeiska revisionsrätten, och i samband med detta lade jag bland annat fram Österrikes fråga om att genomföra effektivitetsrevisioner vid Europeiska revisionsrätten.

 De förbättringar som har skett sedan dess med utgångspunkt i Europeiska revisionsrättens nya strategi med fokus på effektivitetsrevisioner, bättre samordning av revisionsprogrammen och optimalt genomförande av gemensamma revisioner utgör säkerligen ytterligare viktiga milstolpar för att förbättra samarbetet. Jag skulle fortsätta att fokusera på detta.

 Avgörande är dock också Europeiska revisionsrättens samarbete med de nationella parlamenten och de nationella institutionerna. Mot bakgrund av den delade förvaltningens betydelse för budgeten är det avgörande att fokusera på att förbättra användningen av EU-medlen i samarbete med medlemsstaterna. Också på detta område vore det avgörande att fokusera på Europeiska revisionsrätten och Europaparlamentet tillsammans med de nationella parlamenten och de nationella revisionsmyndigheterna.

18. Hur skulle du ytterligare utveckla revisionsrättens rapportering för att se till att Europaparlamentet får all nödvändig information om huruvida de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till kommissionen är korrekta?

Som jag nämnde redan i föregående fråga är förtroendefullt samarbete mellan Europeiska revisionsrätten och de nationella revisionsmyndigheterna, samtidigt som oavhängigheten bevaras, en avgörande faktor för en framgångsrik offentlig revision vid all revisionsverksamhet. Bara tillsammans kan man uppnå de förväntade målen på europeisk nivå och minska felprocenten.

Det här samarbetet är också avgörande för att förse Europaparlamentet med lämpliga revisionsresultat som har konkret koppling till medlemsstaterna. De nationella revisionsmyndigheterna utmärker sig genom sin förståelse för de regionala särdragen och motsvarande detalj- och bakgrundskunskap och Europeiska revisionsrätten genom sin helhetssyn och sitt ”europeiska” tillvägagångssätt. Utbyte av revisionsresultat och kontrolluppgifter inom ramen för de lagstadgade bestämmelserna är därför avgörande för både effektiv användning av revisionsresurser och ändamålsenlig revision.

En förutsättning för detta är dock enhetliga standarder vid revisionen och lämpligt utbyte av erfarenheter mellan revisorerna. Gemensamma workshoppar, utbildningsprogram och ett ömsesidigt utbyte mellan revisorerna bidrar definitivt till ömsesidig förståelse och medvetenhet om de andras särdrag. Som ett positivt exempel ser jag det MBA-program inom offentlig revision som Österrikes revisionsrätt har inlett tillsammans med handelshögskolan vid Wiens universitet.

Avgörande är dock också den metod som används för att förbereda rapporter, i synnerhet vid komplexa sakfrågor. Även vid detaljerade ämnen är det av största vikt att – med utgångspunkt i omfattande, giltiga resultat – framhäva det viktigaste och sätta den information som krävs för det parlamentariska arbetet i centrum samt koppla den till rekommendationer för att förbättra fullgörandet av offentliga uppgifter resp. bästa praxis.

Övriga frågor

19. Kommer du att dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten? 

Ja.

Jag ansöker om den här positionen för att jag vill bidra till bästa möjliga användning av offentliga medel och till institutionernas funktionssätt i de europeiska målens intresse. För mig handlar det om största förtroende för det europeiska arbetet, förbättring av användningen av medlen och optimalt uppnående av de politiska målen i de europeiska skattebetalarnas intresse.

Detta förutsätter att jag kan fullgöra mina uppgifter inom ramen för ett gott och förtroendefullt samarbete med de berörda institutionerna. I fördraget förväntas också oavhängighet, lämpliga kvalifikationer och fullgörande av uppgifter i EU:s intresse av ledamöterna av Europeiska revisionsrätten.

Om jag vid utfrågningen inte kan övertyga parlamentet om min yrkesmässiga och personliga lämplighet samt min identifiering med målen för en oberoende revisionsinstitution och de berättigade kraven på dess ledamöter skulle jag inte ha någon lämplig grund för att fullgöra mina uppgifter på det sätt jag skulle vilja. Därför skulle jag dra tillbaka min kandidatur.


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Delvis förnyelse av revisionsrättens ledamöter - den österrikiska kandidaten

Referensnummer

07630/2020 – C9-0129/2020 – 2020/0802(NLE)

Samråd / begäran om godkännande

5.5.2020

 

 

 

Ansvarigt utskott

 Tillkännagivande i kammaren

CONT

13.5.2020

 

 

 

Föredragande

 Utnämning

Mikuláš Peksa

15.5.2020

 

 

 

Behandling i utskott

25.6.2020

 

 

 

Antagande

25.6.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

11

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Matteo Adinolfi, Olivier Chastel, Caterina Chinnici, Lefteris Christoforou, Corina Crețu, Ryszard Czarnecki, Tamás Deutsch, José Manuel Fernandes, Luke Ming Flanagan, Daniel Freund, Isabel García Muñoz, Cristian Ghinea, Monika Hohlmeier, Joachim Kuhs, Ryszard Antoni Legutko, Claudiu Manda, Younous Omarjee, Tsvetelina Penkova, Sabrina Pignedoli, Petri Sarvamaa, Angelika Winzig, Lara Wolters, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Gilles Boyer, Jeroen Lenaers, Mikuláš Peksa, Antonio Maria Rinaldi, Ramona Strugariu, Viola Von Cramon-Taubadel

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)

Bogdan Rzońca

Ingivande

29.6.2020

 

 

Senaste uppdatering: 6 juli 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy