Betänkande - A9-0141/2020Betänkande
A9-0141/2020

    BETÄNKANDE om effektiva åtgärder för att göra Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren grönare

    22.7.2020 - (2019/2195(INI))

    Utskottet för kultur och utbildning
    Föredragande: Laurence Farreng

    Förfarande : 2019/2195(INI)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    A9-0141/2020
    Ingivna texter :
    A9-0141/2020
    Debatter :
    Omröstningar :
    Antagna texter :


    PR_INI

    INNEHÅLL

    Sida

    FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

    MOTIVERING

    INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

    SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

     


    FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

    om effektiva åtgärder för att göra Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren grönare

    (2019/2195(INI))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

     med beaktande av artiklarna 11, 165, 166, 167, 191 och 193 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

     med beaktande av Parisavtalet som antogs inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar,

     med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[1],

     med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 12 december 2019,

     med beaktande av meddelandet av den 11 december 2019 från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

     med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget[2],

     med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[3],

     med beaktande av resolutionen av den 5 juni 2019 från rådet och företrädarna för medlemsstaterna, församlade i rådet, om fastställande av riktlinjer för styrningen av EU:s ungdomsdialog – EU:s ungdomsstrategi 2019–2027,

     med beaktande av meddelandet av den 22 maj 2018 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Ett starkare Europa byggs upp: ungdoms-, utbildnings- och kulturpolitikens roll COM(2018)0268),

     med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 28 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”Erasmus”: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott[4],

     med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning av den 30 maj 2018 om inrättande av ”Erasmus”: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott” (COM(2018)0367),

     med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott[5],

     med beaktande av rapporten av den 31 januari 2018 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Halvtidsutvärdering av programmet Erasmus+ (2014–2020) (COM(2018)0050),

     med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2017 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott[6],

     med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 12 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren[7],

     med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 11 juni 2018 om inrättandet av programmet för Europeiska solidaritetskåren (COM(2018)0440),

     med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2018/1475 av den 2 oktober 2018 om fastställande av den rättsliga ramen för den europeiska solidaritetskåren[8],

     med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 28 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027)[9],

     med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 30 maj 2018 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) (COM(2018)0366),

     med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020)[10],

     med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 30 april 2018: Halvtidsutvärdering av programmet Kreativa Europa (2014–2020) (COM(2018)0248),

     med beaktande av sin resolution av den 2 mars 2017 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020)[11],

     med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)[12],

     med beaktande av de åtaganden som den nominerade kommissionsledamoten med ansvar för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdomsfrågor gjorde under sin utfrågning i Europaparlamentet den 30 september 2019,

     med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

     med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A9-0141/2020), och av följande skäl:

    A. I den europeiska gröna given fastställs målet att EU senast 2050 ska bli klimatneutralt, och därmed sätts klimatnödläget i centrum för alla unionens program och politiska åtgärder. Den europeiska gröna given siktar också på att höja allmänhetens medvetenhet och låta medborgarna delta i klimatåtgärderna genom utarbetandet av en övergripande europeisk agenda. Ett sådant tillvägagångssätt bör också bygga på ett nytänk för programmen för utbildning, kultur och ungdomsfrågor. Miljöskydd, hållbarhet och kamp mot klimatförändringar bör genomgripande integreras i programmen som generella färdigheter.

    B. Mål 13 för hållbar utveckling efterlyser åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser och omfattar förbättrad utbildning, medvetandehöjande åtgärder och institutionell kapacitet för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och minskning av deras konsekvenser.

    C. Covid-19-krisen har en dramatisk inverkan på människors vardag, särskilt vad gäller rörlighet, utbildning samt fysiskt tillträde till kultur, konst och idrott. Krisen har också haft stor inverkan på de tre programmen. I efterdyningarna av pandemin är det viktigt att bevara unionens kulturella värden och återuppbygga bilden av Europa för framtida generationer. Det kulturella utbyte och det inbördes umgänge som underlättas genom de tre programmen kommer att hjälpa Europa att ta sig ur krisen, som blivit mer än bara en hälsokris.

    D. I omställningen till en grön ekonomi spelar utbildning, idrott, frivilligarbete och kultur en avgörande roll för ökad medvetenhet, lärande, kommunikation och utbyte av kunskaper och god praxis, och dessa sektorer kan tack vare sin potential under loppet av nästa programperiod utveckla innovativa lösningar på miljöproblemen.

    E. Programmen Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och Kreativa Europa påverkar vardagen för miljontals européer och bidrar till bättre sammanhållning och kulturell förståelse över hela unionen samt i kandidatländer och anslutningsländer, grannskapsländer och över hela världen genom tredjeländers deltagande.

    F. De här programmen är visserligen inte i första hand miljöinriktade, men bidrar ändå till den gröna omställningen genom sitt innehåll och sin räckvidd, genom att fostra till ett tänkande som går ut på att man är rädd om miljön och klimatet och genom att utforma ett samhälle med förankring i ömsesidig förståelse och respekt. Därför bör de få ha kvar sina väsentliga egenskaper.

    G. Stora idrotts- och kulturevenemang låter människor komma samman.

    H. Erasmus+-programmet har potential vad gäller hållbar utveckling. Till exempel främjar programmet livslångt lärande.

    I. Europeiska solidaritetskårens mål och innersta väsen ger ungdomar möjlighet att dela med sig kunskaper och vidta praktiska miljöskyddsåtgärder.

    J. Den rörlighetserfarenhet som de här programmen erbjuder kan förvandla deltagarnas liv och påverka deras beteende i vardagen, och rörlighet av det här slaget bör därför uppmuntras.

    K. Kreativa Europa spelar en nyckelroll i främjandet av konst, kultur och audiovisuellt innehåll, och för stödet till medier med hög kvalitet. Dessa är grundpelare för hållbar utveckling och bidrar till uppbyggnaden av mera resilienta samhällen. Samarbete inom dessa områden kan ge oss instrument för höjande av medvetenheten om miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor och kan således bli en unik källa till kreativa lösningar i hela Europa och resten av världen, via tredjeländer som deltar.

    L. Det måste samordnas ett gemensamt initiativ för utveckling av hållbar praxis inom de kulturella och kreativa sektorerna. Ett sådant initiativ förutsätter att de kostnader som förknippas med att göra olika verksamheter ”grönare” kan komma i fråga för projektstöd.

    M. Yttrandefriheten och den konstnärliga friheten är en oförytterlig aspekt av Kreativa Europa och i arbetet för att programmet ska bli ”grönare’” måste dessa friheter respekteras. Miljötänk vid projektförverkligandet kan uppmuntras genom att miljöaspekter får bli en del av projektutvärderingarna.

    N. Det har genomförts en betydande andel miljörelaterade projekt under perioden 2014–2020.

    O. Programmen bör vara tillgängliga utan diskriminering, Konkreta åtgärder behövs ofrånkomligen för att programmen ska bli mera inkluderande för personer med färre möjligheter, framför allt för personer med funktionsnedsättning.

    P. Till nästa programperiod har Europaparlamentet begärt en ambitiös budget för de tre programmen, framför allt som bidrag till att de ska bli mer inkluderande och tillgängliga. Med en mindre budget skulle det varken gå att uppnå det målet eller inleda effektiva miljö-, klimat- och hållbarhetsåtgärder utan att andra centrala delar av programmen blir lidande.

    Q. I den nuvarande fleråriga budgetramen anges målet om att 20 % av utgifterna ska avsättas till klimatskyddsåtgärder, men detta mål blir verkningslöst utan de data och instrument som krävs för att mäta hur programmen bidrar till det. Det är därför brådskande att fastställa dessa data och instrument.

    R. Fysisk rörlighet gör det möjligt att helt och hållet gå in i andra kulturer och träda i optimal växelverkan med dem. Virtuella utbyten och virtuellt lärande är ett värdefullt komplement till fysisk rörlighet, men ger inte samma behållning.

    S. Den digitala tekniken har också ett miljöavtryck.

    T. För närvarande finns det få incitament, särskilt ekonomiska sådana, som skulle kunna uppmuntra deltagarna i de tre programmen att välja mer miljövänliga transportsätt och beteenden. Mer miljövänliga transportsätt brukar vara mindre tillgängliga och dessutom kosta mer att använda.

    Gemensamma mål för de tre programmen

    1. Europaparlamentet konstaterar att begreppen klimat och miljö och rentav rörlighet täcker bara en del av de mål som eftersträvas med hjälp av den europeiska gröna given. Parlamentet anser att det inte bara handlar om miljöfrågor, utan om att få till stånd ett mera rättvist samhälle för alla, utgående från en rationell och kompletterande resursanvändning, ansvarsfull konsumtion, samexistens jämsides med varandra med respekt för varandras olikheter och med hänsynstagande till att regioner och nationer kompletterar varandra. Parlamentet anser att också personer i utbildningsbranschen, konstnärer och de som sysslar med skapande verksamhet spelar en nyckelroll för åstadkommandet av denna samhällsomvandling och att programmen Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren är viktiga för uppnåendet av de bredare målen för den europeiska gröna given.

    2. Europaparlamentet välkomnar här ungdomarnas beslutsamhet att bidra till genomförandet av EU:s insatser för hållbarhet och valet av ”ett hållbart grönt Europa” som ett av de europeiska ungdomsmålen.

    3. Europaparlamentet påpekar att de tre programmen är viktiga dels för främjandet av samarbete och innovation inom utbildning, kultur och ungdomspolitik i Europa, dels för att rörligheten ska bli till nytta för samhälle och ekonomi. Parlamentet betonar att programmen kan bidra till att vi får kreativa och innovativa lösningar med vilkas hjälp det kan säkerställas att verksamheten inom utbildning och kultur kan fortsätta effektivt också under en kris såsom covid-19. Parlamentet uppmanar kommissionen och de nationella byråerna till maximal flexibilitet och till stöd till deltagare och projektutvecklare så att de kan återuppta sin verksamhet efter pandemin på ett hållbart sätt.

    4. Europaparlamentet betonar behovet av en lägesbedömning av programmens bidrag till och inverkan på miljö- och klimatmålen, så vi får ett informationsunderlag för hur det fortsatta genomförandet av dem ska utformas. Parlamentet beklagar djupt att kommissionen inte har föreslagit några miljö-, klimat- och hållbarhetsindikatorer för de nya programmen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att för medlagstiftarna föreslå särskilda indikatorer som ska tas med i bestämmelserna för den nya generationen av program. Parlamentet anser att dessa indikatorer måste fastställas med omsorg, på grundval av gedigen forskning och gemensamma metoder och möjliggöra en grundlig analys både av programmens bidrag till miljö- och klimatmålen (till exempel genom sina mål och inbjudningar att lämna projektförslag) och av deras miljöpåverkan (till exempel genom de resesätt som stöds via dem). Parlamentet betonar att dessa indikatorer måste utformas med hänsyn tagen till egenskaperna hos dem som stöds via projekten, för att stödmottagarna inte ska betungas i onödan. Parlamentet uppmanar till att en rapport med de insamlade uppgifterna ska läggas fram för Europaparlamentet och offentliggöras varje år.

    5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt bokföra och beräkna de enskilda deltagarnas transportrelaterade koldioxidavtryck. Parlamentet anser det lämpligt att för detta ändamål använda rörlighetsverktyget (Mobility Tool), och att utvidga användningen av detta verktyg till alla delar av Erasmus+ och till Europeiska solidaritetskåren. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det går att införa ett liknande beräkningsverktyg för resor inom ramen för programmet Kreativa Europa. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, vid sidan om sina rapporter om programmen, göra alla relevanta uppgifter som insamlats lättillgängliga för allmänheten, och därvid framhålla exempel på god praxis. Parlamentet påminner om att alla digitala verktyg och appar genomgående måste följa dataskyddslagstiftningen.

    6. Europaparlamentet understryker att verkställande organ spelar en positiv och aktiv roll genom att föreslå hur framtida program bäst kan gripa sig an miljöfrågor och hur stödmottagare ska kunna styras mot att bli mer miljömedvetna. Parlamentet anser det nödvändigt att undersöka, samordna och utvärdera de fungerande metoder som redan tillämpas av nationella organ och kontor samt projektutvecklare. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samråd med berörda parter utveckla en förteckning med rekommendationer utgående från analysen av bästa praxis. Parlamentet rekommenderar att det tas fram en märkning för att praxis som vittnar om miljöansvar ska kunna certifieras och synliggöras och för att miljöinnovativa och lovande projekt ska kunna utpekas i vart och ett av programmen.

    7. Europaparlamentet konstaterar att det saknas information om vilken finansiering för miljö-, klimat- och hållbarhetsprojekt som finns att få inom de tre programmen. Parlamentet uppmanar kommissionen, tillsammans med nationella organ och kontor, att förbättra informationsgången på den här punkten, och att ge miljöfrågor högre profil i projektuppläggen, och bland de mottagande organisationerna och projektdeltagarna.

    8. Europaparlamentet uppmanar programmens huvudaktörer att informera deltagarna om exempel på god miljö- och konsumtionspraxis som de kan tillämpa i vardagen under sitt deltagande i programmet och att aktivt främja sådan praxis, samt informera deltagarna om vilken miljöpåverkan deras handlingar har. Parlamentet konstaterar att en rad digitala verktyg kan vara effektiva, bland annat kurser på internet inför deltagande i rörlighet, och eventuellt också en digital app.

    9. Europaparlamentet betonar vilken viktig roll som spelas av organisationer som tar emot deltagare, bland annat de ”gröna kontoren” och de nätverk som finns i de mottagande städerna, samt vikten av nuvarande nätverk, såsom Erasmus+-alumner, eftersom de främjar en hållbar livsstil genom att dela med sig av praktiska rekommendationer och nyttiga tips på det lokala planet i den stad, den region eller det land där de är belägna.

    10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra nationella byråer, kontor och projektutvecklare att skriva in sig i EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), för att deras miljöprestanda ska kunna utvärderas, föras ut till kännedom och förbättras, och för att deras egen verksamhet ska bli mera hållbar. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra och samordna de nationella byråernas och kontorens arbete för att minska sitt miljöavtryck, till exempel genom att använda hållbart pr-material, sköta reseförvaltningen med omsorg, videokonferensa mera och minska avfallet. Parlamentet anser att hållbar praxis inom nationella byråer och kontor är ägnat att uppmuntra deltagarna att gå in för mera hållbara konsumtionsvanor.

    11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de nationella byråerna och kontoren att fastställa kriterier för att projektens miljöaspekter ska kunna tas med vid projektutvärderingen, så att miljövänligare praxis främjas, och samtidigt stadigt hålla fast vid principen om skapandets frihet och utvärdera vart och ett projekt i linje med målen för programmet.

    12. Europaparlamentet understryker potentialen hos och värdet av virtuellt lärande och virtuella utbyten för att rörlighetsprogrammen ska kunna fortsätta i det undantagsläge som covid-19-krisen innebär. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till komplettering av fysisk rörlighet med virtuella format, när så är lämpligt, både för att minska onödigt resande och för att säkerställa att även deltagare som inte kan resa likväl kan dra nytta av programmen.

    13. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att uppmuntra och göra det möjligt för deltagarna att välja de minst förorenande transportsätten, såsom tåget, utan att de deltagare som inte har något annat val än att flyga stigmatiseras, diskrimineras eller utestängs. Parlamentet uppmanar här till särskild uppmärksamhet åt situationen i de yttersta randområdena liksom i landsbygdsområden och avlägsna områden.

    14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa de nuvarande finansiella reglerna för att ge full ersättning för de extra faktiska utgifter och den extra restid som miljövänligare transportsätt innebär, och för att det ska tas full hänsyn till den extra restiden när anslag beviljas. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa effektiva system för ekonomiskt stöd för att de som behöver programmen faktiskt också kan delta i dem.

    15. Europaparlamentet yrkar på att kommissionen, särskilt inom ramen för det planerade projektet med Europaåret för järnvägen 2021, ska utveckla partnerskap med europeiska järnvägsföretag för att ge deltagarna rabatterade priser. Parlamentet betonar att liknande initiativ också skulle kunna utvecklas tillsammans med bussföretag, framför allt för avlägsna områden och landsbygdsområden och områden dit det inte går några persontåg.

    16. Europaparlamentet är medvetet om att deltagare i programmen reser i och även utanför sitt värdland för att stifta bekantskap med den lokala kulturen. Parlamentet uppmanar de nationella byråerna och kontoren och projektens personal att uppmuntra så kallad slow travel, ekoturism och miljömässigt hållbara alternativ för såväl längre som lokala resor.

    17. Europaparlamentet konstaterar att smart användning av digital teknik, artificiell intelligens och robotteknik kan öka den sociala delaktigheten och minska programmens koldioxidavtryck. Parlamentet framhåller att den digitala klyftan måste minskas genom att tillgången till digital infrastruktur och utrustning säkerställs, liksom också förvärvandet av digitala färdigheter, eftersom dessa är en förutsättning för en smart digital omställning. Parlamentet framhåller här att vikten av en mer ambitiös handlingsplan för digital utbildning, med stöd framför allt genom programmet Erasmus+.

    18. Europaparlamentet påpekar samtidigt att en utvidgad digitalisering kan påverka miljön. Parlamentet påminner om att alla tre program kännetecknas av att där används digitala verktyg, i synnerhet Kreativa Europa, och uppmanar kommissionen att beakta deras digitala miljöpåverkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att se efter hur man skulle kunna minska miljöavtrycket efter de digitala verktyg, också webbplatser och programvara, som används inom programmen. Parlamentet uppmanar programmens huvudaktörer att främja användningen av miljövänligare digitala verktyg. Parlamentet understryker att det behövs ett samfällt beslutsfattande om hela den kommande digitala agendan och om den europeiska gröna given för att den digitala omställningen ska kunna förenas med miljöpolitiken.

    19. Europaparlamentet understryker att effektivare åtgärder för att göra programmen Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren miljövänligare kommer att kosta pengar och att nya åtgärder inte får leda till en ytterligare urholkning av den redan ytterst begränsade budgeten för dessa program. Parlamentet påpekar här värdet av att man främjar effektiva synergier och komplementaritet med andra relevanta finansieringsprogram såsom strukturfonderna, Fonden för en rättvis omställning, Life, InvestEU, Horisont Europa, särskilt genom andra pelaren med klustret ”Kultur, kreativitet och inkluderande samhällen”, och genom den nuvarande kunskaps- och innovationsgruppen för klimatfrågor och Europeiska institutet för innovation och teknik, framför allt genom förslaget om att det vid institutet ska finnas en kunskaps- och innovationsgrupp för den kulturella och den kreativa sektorn.

    20. Europaparlamentet påminner om att många av dem som får stöd genom de tre programmen ofta är små och har att kämpa med invecklade administrativa krav. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vägleda de nationella byråerna och kontoren och att stödja och stimulera dialogen mellan de berörda parterna för att säkerställa ett meningsfullt uppnående av synergier i praktiken.

    Erasmus+

    21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera respekt för miljön, sund miljöpraxis och miljöskydd bland principerna i Erasmus+-stadgan för högre utbildning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att låta detta gälla för alla sektorer som omfattas av programmen och att vidta åtgärder för att säkerställa att principerna följs. Parlamentet uppmuntrar till samarbete mellan nationella byråer, partneruniversitet och studentföreningar för att information och rådgivning om hållbar och miljömässigt sund praxis ska kunna tas med i välkomstverksamheten och övrig integrationsverksamhet.

    22. Europaparlamentet framhåller att det finns potential för lärlingsutbildning och yrkesutbildning vid europeiska universitet och kompetenscentrum, i och med att dessa skulle kunna inrätta spjutspetsprogram för utbildning om miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor för en lång rad intressenter och studerande och stödja forskningsprojekt på detta område. Parlamentet betonar att de nya initiativen kommer att kunna åstadkomma detta endast om det ges tillräckliga anslag till programmet Erasmus+ i den fleråriga budgetramen 2021–2027.

    23. Europaparlamentet noterar att det framtida genomförandet av det europeiska studentkortet kan bli ett stort steg mot att deltagandet i Erasmus+-programmet blir miljövänligare, eftersom det kommer att innebära att man frångår en pappersbaserad process och går in för en effektiv digital process, som inte bara måste vara inkluderande och tillgänglig utan också hålla hög kvalitet, så att också förvaltningen av rörlighetscykeln förenklas. Parlamentet konstaterar att det europeiska studentkortet kan utvecklas så att det ger tillträde till tjänster som främjar miljövänligare livsval. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra allt för att påskynda införandet av det europeiska studentkortet.

    24. Europaparlamentet påminner om att Salto-nätplattformarna (Support for Advanced Learning and Training Opportunities) inom programmet utgör ett utmärkt sätt för projektutvecklarna att få information och rådgivning. Kommissionen uppmanas att inrätta en särskild Salto-plattform för miljöanpassning.

    25. Europaparlamentet framhåller värdet med e-Twinning-nätverket, som används av lärare och gör det möjligt att utveckla och dela utbildningsmoduler, särskilt om hållbarhet och klimatförändringar, som är det årliga temat för 2020. Kommissionen uppmanas att sprida årsrapporten om denna prioritering samt den praktiska lärarhandledningen till så många som möjligt. Parlamentet påpekar här att det måste tas fram europeiska plattformar för e-lärande, för att man i händelse av en kris som covid-19 ska kunna säkerställa kontinuitet i lärandet.

    26. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder till stöd för utarbetandet av program om klimatförändringar och hållbarhet för både primär- och sekundärutbildningen Parlamentet anser att både nyckelåtgärd 2 och nyckelåtgärd 3 inom programmet Erasmus+ kan bidra till att stödja sådana insatser genom riktade inbjudningar till förslag om miljöfostran och utbyte av bästa praxis mellan skolor och lärare.

    27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina initiativ för samordning av det europeiska området för högre utbildning och det europeiska området för utbildning ta med en förteckning över gröna kriterier för regionala och nationella utbildningsmyndigheter om vilka anläggningar som ställs till förfogande för skolorna, samt om inkludering av inrättningar i kollektivtrafiknäten och säkerställande av respekten för miljön och energiresurserna.

    28. Europaparlamentet understryker att Erasmus+, genom sitt stöd till formell och informell verksamhet inom utbildning och sina verksamheter som ungdomar kan delta i, intar en nyckelposition för att höja medvetandet bland européer, särskilt bland de unga generationerna samt för att uppmuntra dem dels till aktivitet i och medvetande om frågor som berör hållbarhet och politik i anslutning till dem, dels till att bli engagerade och medvetna framtida medborgare. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vilken viktig roll ungdoms- och civilsamhällesorganisationer spelar vid utbyte av bästa praxis och genomförande av projekt, så att de yngre generationerna blir mer medvetna om hållbarhet. Parlamentet anser att Erasmus+ också bör bidra till att främja kunskap om klimatförändringar och miljö bland unga arbetstagare.

    29. Europaparlamentet efterlyser att man inom kapitlet om idrott ska uppmuntra samarbetsprojekt mellan idrottsföreningar på temat miljö och naturskydd, hälsosamma och hållbara livsstilar, innovation inom idrotten för att den ska bli miljövänligare och i arrangerande av hållbara idrottsevenemang på gräsrotsnivå. Parlamentet påpekar att idrottsevenemangen måste bli miljövänligare och anser att Erasmus+ här kan bidra till utveckling om främjande av bästa praxis. Parlamentet anser att frivilliga från Europeiska solidaritetskåren kan stödja anordnandet av hållbara idrottsevenemang på gräsrotsinvå.

    30. Europaparlamentet anser att man genom långsiktiga, lokalt genomförda program och genom att uppmuntra utbyten för personal från idrottsorganisationer på gräsrotsnivå kan väcka deras intresse för att anordna mer miljövänliga idrottsevenemang. Parlamentet yrkar på att Europeiska idrottsveckan ska fokusera på miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor.

    31. Europaparlamentet framhåller betydelsen av ett hållbart inkluderade av deltagarna i lokalsamhället, i syfte att få till stånd ett aktivt medborgarskap och kulturellt utbyte som ett viktigt inslag i Erasmus+-programmet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se efter vad slags programåtgärder som kan bli aktuella i avfolkningsbygder på landsbygden där ett aktivt samhällsengagemang kan bidra exempelvis till att främja naturvården och vården av kulturarvet.

    32. Europaparlamentet visar på möjligheten att upprätta en förbindelse med Europaparlamentets ambassadörsskoleprogram för att stärka båda programmen och stödja en integration av deltagarna i lokalsamhället och ge de lokala studenterna kunskap om vad unionsmedborgarskapet innebär.

    Europeiska solidaritetskåren

    33. Europaparlamentet påminner om att verksamhet till förmån för miljön anses som en viktig solidaritetsverksamhet inom ramen för Europeiska solidaritetskåren och att denna verksamhet är förenlig med dagens rättsliga grund, samt med kommissionens förslag till det nya programmet efter 2020 och med parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen.

    34. Europaparlamentet anser att den kvalitetsmärkning som varje organisation som sänder ut eller tar emot en frivilligarbetare måste utverka innan den får delta i Europeiska solidaritetskårens verksamhet med tiden också bör innefatta sund miljöpraxis. Parlamentet påminner om att de organisationer som deltar i Europeiska solidaritetskåren ofta är små sammanslutningar. Parlamentet håller därför fast vid att de behöver riktat stöd för att kunna gå in för mera hållbar praxis.

    35. Europaparlamentet påminner om att kommissionen kan utlysa tematiska ansökningsomgångar för projekt. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att i större utsträckning föra fram Europeiska solidaritetskårens miljö-, klimat- och hållbarhetsdimension, genom att göra dessa projekt mer synliga på plattformen för PASS-systemet.

    36. Europaparlamentet uppmanar de nationella byråer som ansvarar för Europeiska solidaritetskåren att aktivt stödja och ge råd till utsändar- och värdorganisationerna. Parlamentet betonar att byråerna också vet hur omfattande miljöprojekt kan bli på ort och ställe och kan hjälpa till vid uppläggningen av dessa projekt, och säkerställa att de frivilliga känner till vad som menas med sund miljöpraxis i sitt arbete och vardagsliv. Parlamentet uppmanar till att det inrättas digitala verktyg för att underlätta spridningen och utbytet av god praxis och av erfarenheter mellan deltagarna.

    37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och nationella programkontor att främja projekt i mindre populära resmål för att stimulera utvecklingen av den lokala ekonomin och lokal hållbarhet samtidigt som utforskandet av nya resmål uppmuntras.

    Kreativa Europa

    38. Europaparlamentet betonar kultursektorns och den kreativa sektorns enorma potential för att få medborgarna att agera på ett hållbart sätt. Parlamentet noterar att museer, kulturcentrum och lokala centrum samt initiativ inom scenkonst, litteratur, bildkonst liksom konstövergripande initiativ kan främja hållbarhet och bidra till att vända klimatutvecklingen, förutsatt att det finns tillräcklig finansiering. Parlamentet betonar vikten av hållbarhet och god miljöpraxis vid bevarandet av både det materiella och det immateriella kulturarvet.

    39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och nationella programkontor att samråda med berörda parter från de kulturella och kreativa sektorerna och att samla in upplysningar om vilka miljöstadgor som för närvarande finns inom de olika områdena av konstnärlig verksamhet, med tanke på upprättandet av en stadga med en rad miljöprinciper som varje programdeltagare har att rätta sig efter. Parlamentet anser att man måste gå sektorsvis till väga när man fastställer de rätta principerna, för att man ska kunna lära sig av varandra, och att man bör anlägga ett brett betraktelsesätt på de frågor som ska behandlas, bland vilka bör ingå materialåtervinning, den cirkulära ekonomin och en förändring av beteendet hos både producenter och konsumenter av kultur.

    40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen till ingående forskningsarbete och samråd med berörda parter för utveckling av en sektorsspecifik strategi och en handbok om god miljöpraxis för audiovisuell produktion och kulturproduktion, för spridning och för anordnande av evenemang – särskilt vad gäller transporter, energi, resurseffektivitet och avfallshantering – i syfte att skapa en norm för de projekt som finansieras genom programmet. Parlamentet understryker att denna standardpraxis inte får komma på bekostnad av kvalitativa kulturella och audiovisuella produkter eller evenemang.

    41. Europaparlamentet understryker vikten av grön offentlig upphandling för att vi ska kunna säkerställa ett utbud av hållbara och miljövänliga varor och tjänster vid kulturevenemang. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa gemensamma kriterier för grön offentlig upphandling för den kulturella sektorn och att utveckla ett verktyg för utvärdering av kulturevenemangens miljöpåverkan. Parlamentet framhåller också miljöpåverkan av produktionen av audiovisuellt innehåll och uppmanar kommissionen att använda programområdet Media i programmet Kreativa Europa för främjande av bästa praxis inom den audiovisuella sektorn med avseende på hållbarhet, energieffektivitet och miljöskydd.

    42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera hållbarhet och respekt för miljön i kriterierna för urval och utvärdering av europeiska kulturhuvudstäder. Parlamentet insisterar på att europeiska kulturhuvudstäder också ska respektera stadgan med de miljöprinciper som nämns ovan.

    43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för det sektorsövergripande programområdet låta inrätta ett europeiskt nätverk för miljö-, klimat- och hållbarhetskonsulter som ska ge råd till projektutvecklarna och kontaktpunkterna för Kreativa Europa. Parlamentet anser att bästa praxis bör delges och offentliggöras.

    44. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna och de nationella organ och myndigheter som ansvarar för de tre programmens genomförande.

     


     

    MOTIVERING

    Klimat- och miljönödläget är ett faktum, och Europas svar på detta är en ambitiös plan kallad den gröna given. Den presenterades av Europeiska kommissionen i december 2019 och måste beaktas i all offentlig EU-politik. Europaparlamentet självt fastslog miljönödläget i en resolution i november 2019. Känslan av att det nu är bråttom delas av en stor del av Europas befolkning – i en Eurobarometerundersökning från december 2019 ansåg 38 % av de tillfrågade att klimatförändringarna och miljöskyddet är den viktigaste politiska utmaningen på både europeisk och nationell nivå.

    Inom alla sektorer kommer man att nödgas ifrågasätta sina produktionsmodeller och genomföra förändringar, genom att minska miljöpåverkan, men framför allt genom att utveckla innovativa lösningar som kräver ny kompetens.

    Kulturens och utbildningens roll i kampen mot klimatförändringarna och för en hållbar utveckling

    Kultur och utbildning utgör hörnstenen för denna samhällsförändring. Utbildning i skolan, lärlingsverksamhet, universitetsstudier och vuxenutbildning gör det möjligt att höja medvetenheten, skapa ansvarsfulla medborgare, utbyta och sprida god praxis, utveckla ny kompetens inom hållbar utveckling och utbilda dem som kommer att uppfinna morgondagens innovativa lösningar. Utan utbildning har vi inga forskare, ingenjörer eller vetenskapsmän som gör det möjligt för oss att begripa och bekämpa klimatförändringarna, och inget utbildat yrkesfolk för att genomföra god praxis i stor skala.

    Kulturen axlar å sin sida en viktig roll i att väcka allmänhetens medvetenhet om miljöproblemen. Det är också en produktiv sektor där det finns en medvetenhet om vilka omställningar som krävs i verksamheten.

    Syftet med betänkandet

    I detta betänkande lägger föredraganden fram konkreta förslag på hur man kan minska miljöpåverkan inom tre flaggskeppsprogram på områdena utbildning (Erasmus+), kultur (Kreativa Europa) respektive frivilligarbete (Europeiska solidaritetskåren), och på hur man kan införliva dessa program fullt ut i den gröna given och samtidigt främja deras ovärderliga potential. Dessa lösningar måste vara klara att genomföras senast i januari 2021, då nästa programperiod inleds.

    Kreativa Europa finansierar projekt som kommer att få en stor publik inom en sektor där flera miljoner arbetar. Uppskattningsvis tolv miljoner personer arbetar inom den kulturella och den kreativa sektorn i EU.

    Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren ger erfarenheter som kan påverka beteenden både hos deltagarna och i deras bekantskapskrets. Båda programmen riktar sig främst till unga, som är särskilt engagerade i miljöfrågor.

    Dessa tre program driver alltså fram fungerande metoder och har inflytande, men deras funktionssätt måste utvecklas i och med den gröna given.

    Oförytterliga principer: fysisk mobilitet och skaparfrihet

    Enligt föredraganden finns det två principer som måste förbli oförytterliga:

     Den fysiska rörligheten, som bildar själva kärnan i programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, och ofta en integrerad del av projekten inom Kreativa Europa.

     Friheten vad gäller innehåll och skapande. Inom ramen för Kreativa Europa måste upphovsmän och artister ha fullständig frihet vad gäller innehåll, och projekt inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren måste även fortsättningsvis skapas utifrån lokala behov, enligt en nedifrån och upp-strategi.

    Rörligheten måste fortsätta att stå i centrum för programmen och kan inte ersättas med virtuell rörlighet. I en studie som nyligen genomfördes av DG IPOL framhålls den fysiska rörlighetens fördelar jämfört med den virtuella, på grund av att den förra möjliggör fullständig immersion. Den virtuella rörlighetens potential måste fortfarande beaktas i vissa fall, till exempel för inkluderande av grupper som annars skulle förhindras från att delta samt i vissa undantagsfall. På så sätt kan virtuell rörlighet komplettera fysisk rörlighet, exempelvis för att förbereda en resa eller säkerställa fortsättningen på ett projekt. Det är värt att poängtera att även den virtuella tekniken påverkar miljön, vilket alltför ofta glöms bort.

    Indikatorer och uppgifter

    Föredraganden har konstaterat att det saknas uppgifter om de tre programmens miljöavtryck. För att kunna fastställa mål och utvärdera dessa måste man känna till själva utgångspunkten, men det går inte i dagsläget.

    Det är därför oroväckande att inga indikatorer har fastställts i utkasten till förordningar för perioden 2021–2027.

    Föredraganden vill slutligen uppmärksamma att önskemålet om att utveckla fler projekt – särskilt inom Erasmus+ – kan leda till att programmet får en större övergripande miljöpåverkan. Av denna anledning bör vi inledningsvis fokusera enbart på vilken inverkan en minskning av det individuella avtrycket kan få, i stället för det övergripande avtrycket.

    Ekonomiskt stöd till miljövänlig rörlighet och ersättning

    Alla tillfrågade berörda parter anser att man bör uppmuntra till att använda mindre förorenande transporter, men valet av mer miljövänliga transportsätt innebär ofta merkostnader. Föredraganden välkomnar ändringen som infördes 2020 i handledningen för Erasmus+ som gör det möjligt att få ersättning för särskilda kostnader i samband med mindre förorenande resor, samtidigt som hon kritiserar att detta alternativ kallas ”särskilt” och att deltagaren fortfarande själv får stå för 20 % av merkostnaderna. Detta rimmar illa med programmets uttalade vilja att vara inkluderande. Varje deltagare måste fritt kunna välja transportmedel, utan några ekonomiska hinder.

    Föredraganden vill inte förespråka att deltagare ska tvingas anlita andra färdmedel än flyget, eftersom valet av flyg ofta betingas redan av avståndsskäl eller av bristen på lämpliga alternativ. Främjandet av miljövänlig rörlighet får aldrig leda till att potentiella deltagare utesluts.

    Föredraganden vill lyfta fram kommissionens projekt att göra 2021 till Europaåret för järnvägen. Det vore intressant att inkludera utbytesprogram som Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren i detta tematiska järnvägsår. Deltagarna representerar en bred allmänhet och är tillräckligt många för att vara av intresse för järnvägsföretagen. Kommissionen kan dra nytta av erfarenheterna från förberedelsearbetet inför DiscoverEU, då man inledde ett partnerskap som gav tusentals unga européer möjligheten att upptäcka Europa tack vare ett gratis tågpass.

    Slutligen rekommenderar föredraganden att projekt som har miljörelaterat innehåll eller miljörelaterade mål, eller som har ett annat tema men miljövänliga metoder, ska få extra poäng när de utvärderas av nationella kontor och byråer. Föredraganden anser att det är mycket viktigt att använda incitament snarare än tvingande åtgärder. Det är byråernas sak att på en förteckning över europeiska prioriteringar välja vilka nationella prioriteringar som kommer att bli utslagsgivande för tilldelningen av extra poäng, och föredraganden tillmäter väsentligt vikt åt att den europeiska prioriteringen med anknytning till hållbar utveckling blir övergripande och Europaomfattande.

    Vardagslivet och förhållandet till projektutvecklare och värdorganisationer

    Utöver utbytet mellan sändande och mottagande länder måste man också fästa stor vikt vid deltagarnas vardag, särskilt när det gäller programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Rörligheten ger nya referensramar och tillfälle att prova nya miljömetoder (källsortering, mjuk rörlighet, lokal konsumtion osv.).

    På denna punkt bör universiteten inta en roll som pionjärer. Eftersom många universitet redan har inrättat ”gröna kontor”, varför inte sammankoppla dessa med de enheter som tar emot internationella studenter? Insatserna bör även omfatta tidigare Erasmus+-studenter, som kan ge goda råd, även i väldigt konkreta frågor som till exempel var man kan handla lokalt, vilka föreningar man kan kontakta, eller hur man ser till att ens möbler kan återanvändas efter några månader i landet.

    Kommissionen måste tillhandahålla verktyg, och de nationella organen måste fungera som mellanled och plattformar. Det finns gott om lösningar och de måste komma från lokal nivå, och inte påtvingas.

    Föredraganden har höga förväntningar på det framtida europeiska studentkortet, som ska införas senast 2025. Studentkortet bör täcka aspekter som rör en mer hållbar livsstil, såsom rabatter på kollektivtrafik, och uppmuntra studenterna att göra förnuftiga val.

    Tyngdpunkten bör förläggas till organisationer med ansvar för att sända ut och ta emot deltagare i Europeiska solidaritetskåren, eftersom de ordnar med transport, inkvartering och annat i vardagslivet för deltagarna, också i form av att låna ut cyklar till dem och förse dem med kollektivtrafikpass. Man bör lyssna till dessa organisationer när de delar med sig av god praxis, och de bör få rådgivning från de byråer som ansvarar för programmet. Genom sin territoriella förankring kan byråerna identifiera hållbara och miljörelaterade projekt.

    Slutligen är det värt att framhålla den positiva roll som spelas av nationella byråer och kontor, vilka redan deltar i den gröna omställningen, särskilt i fråga om avfallshantering. Många av dem har redan utvecklat föredömliga metoder, som lämpligen skulle kunna införas systematiskt.

    Särskild utbildning för ny kompetens via Erasmus+

    Vi måste använda Erasmus+-programmet som utgångspunkt för att skapa transeuropeiska utbildningsprogram på miljöområdet. Utöver projekt av ”klassisk” typ finansieras två mycket lovande pilotinitiativ inom ramen för Erasmus+: Europauniversitet och kompetenscentrum för yrkesutbildning. Vissa av de utvalda konsortierna är redan inriktade på att utarbeta utbildningsprogram inom hållbar utveckling och på klimatområdet. Föredraganden är övertygad om att dessa två initiativ har stor potential att utbilda morgondagens europeiska yrkesutövare inom hållbar utveckling, och att de därför behöver en tillräckligt stor budget.

    Idrott

    Föredraganden vill också framhålla att idrotten är en viktig hälsofaktor, och att friluftsaktiviteter dessutom kan vara en stark drivkraft för ökad miljömedvetenhet.

    Kommunikation, utåtriktad verksamhet och utbyte av beprövade metoder

    Föredraganden välkomnar att en stor andel av projekten inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren redan ägnar sig åt ansvarsfulla åtgärder och miljöfrågor. Detsamma gäller kultursektorn, som har tagit sig an miljöfrågan genom att anpassa sig med hjälp av ny teknik, uppmuntra allmänheten att resa kollektivt, och använda sig av ekologikonsulttjänster.

    Dessa exempel på god praxis måste samordnas.

    Föredraganden vill därför starkt betona vikten av att samla dem och ge dem vidsträckt spridning, i form av en handbok med gemensamma exempel på god praxis, webbplatser, utbildning för nationella myndigheters byråer, plattformar osv. Det finns många idéer som är av intresse för aktörer inom utbildning och kultur och som behöver konkretiseras på kort sikt.

    Upplysningsverksamhet behövs också, eftersom många potentiella deltagare inte vet om att deras miljöprojekt kanske skulle kunna få finansiering via EU:s program. Denna möjlighet bör lyftas fram under Erasmus-dagarna, EU:s gröna vecka, evenemanget Joli mois de l’Europe och Europeiska idrottsveckan. Den bör också synas på de specifika webbplatserna, men utan att överskugga andra typer av projekt.

    Föredraganden anser att införandet av en hållbar dimension i dessa program är en förutsättning för att den gröna given ska lyckas, både för att förändra folks beteende i hela Europa genom att dela beprövade metoder mellan människor i de 27 medlemsstaterna, och för att utveckla framtidens kompetens och effektivisera användningen av digital och energirelaterad teknik inom de kreativa sektorerna.

    I slutändan handlar det kort och gott om att inspirera de kvinnor och män som ska forma såväl dagens som morgondagens Europa.


    INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

    Antagande

    13.7.2020

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    23

    3

    3

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Asim Ademov, Christine Anderson, Andrea Bocskor, Vlad-Marius Botoş, Ilana Cicurel, Gilbert Collard, Gianantonio Da Re, Laurence Farreng, Tomasz Frankowski, Romeo Franz, Hannes Heide, Irena Joveva, Petra Kammerevert, Niyazi Kizilyürek, Predrag Fred Matić, Dace Melbārde, Victor Negrescu, Niklas Nienaß, Peter Pollák, Marcos Ros Sempere, Domènec Ruiz Devesa, Andrey Slabakov, Massimiliano Smeriglio, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Milan Zver

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Isabel Benjumea Benjumea, Marcel Kolaja

    Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 209.7)

    Angel Dzhambazki

     


     

    SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

    23

    +

    PPE

    Asim Ademov, Isabel Benjumea Benjumea, Andrea Bocskor, Tomasz Frankowski, Peter Pollák, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Milan Zver

    S&D

    Hannes Heide, Petra Kammerevert, Predrag Fred Matić, Victor Negrescu, Marcos Ros Sempere, Domènec Ruiz Devesa, Massimiliano Smeriglio

    RENEW

    Vlad-Marius Botoş, Ilana Cicurel, Laurence Farreng, Irena Joveva

    VERTS/ALE

    Romeo Franz, Marcel Kolaja, Niklas Nienaß

    GUE/NGL

    Niyazi Kizilyürek

     

    3

    -

    ID

    Christine Anderson, Gilbert Collard, Gianantonio Da Re

     

    3

    0

    ECR

    Angel Dzhambazki, Dace Melbārde, Andrey Slabakov

     

    Teckenförklaring:

    + : Ja-röster

    - : Nej-röster

    0 : Nedlagda röster

     

     

    Senaste uppdatering: 2 september 2020
    Rättsligt meddelande - Integritetspolicy