Förfarande : 2019/2197(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0160/2020

Ingivna texter :

A9-0160/2020

Debatter :

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0252

<Date>{18/09/2020}18.9.2020</Date>
<NoDocSe>A9-0160/2020</NoDocSe>
PDF 249kWORD 87k

<TitreType>BETÄNKANDE</TitreType>

<Titre>om genomförandet av den gemensamma handelspolitiken – årsrapport 2018</Titre>

<DocRef>(2019/2197(INI))</DocRef>


<Commission>{INTA}Utskottet för internationell handel</Commission>

Föredragande: <Depute>Jörgen Warborn</Depute>

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTVECKLING
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av den gemensamma handelspolitiken – årsrapport 2018

(2019/2197(INI))

 

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 

 med beaktande av kommissionens rapport av den 14 oktober 2019 om genomförandet av frihandelsavtalen 1 januari 2018–31 december 2018 (COM(2019)0455),

 med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 14 oktober 2019 (SWD(2019)0370), som åtföljer kommissionens rapport om genomförandet av frihandelsavtalen 1 januari 2018–31 december 2018 (COM(2019)0455),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla: Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 januari 2020 Kommissionens arbetsprogram 2020 – En ambitiösare union (COM(2020)0037),

 med beaktande av de politiska riktlinjerna för Europeiska kommissionen 2019–2024 av den 16 juli 2019,

 med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2018 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma handelspolitiken[1],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

 med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 8 april 2020 om EU:s globala svar på covid-19-pandemin, (JOIN/2020/11 final),

 med beaktande av sin resolution av den 29 november 2018 om WTO: vägen framåt[2],

 med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 9 mars 2020 Mot en övergripande strategi för Afrika (JOIN(2020)4 final),

 med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) gemensamma uttalande av den 25 januari 2019 om elektronisk handel,

 med beaktande av uttalandena från G20-ländernas handelsministrar av den 30 mars och den 14 maj 2020,

 med beaktande av USA:s och EU:s gemensamma uttalande av den 25 juli 2018,

 med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 14 januari 2020 vid trepartsmötet med Japans, Förenta staternas och Europeiska unionens handelsministrar,

 med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 20 december 2019 om skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer (SWD(2019)0452),

 med beaktande av kommissionens årsrapport av den 27 mars 2019 om handelspolitiska skyddsinstrument (COM(2019)0158),

 med beaktande av den särskilda Eurobarometer som offentliggjordes i november 2019 om européernas inställning till handel och EU:s handelspolitik (Europeans’ attitude on Trade and EU trade policy),

 med beaktande av det gemensamma meddelandet EU och Kina – En strategisk hållning, som antogs av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten den 12 mars 2019 (JOIN/2019/5 final),

 med beaktande av det gemensamma meddelandet Förbindelserna mellan Europa och Asien – byggstenar för en EU-strategi, som antogs av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten den 19 september 2018 (JOIN/2018/31 final),

 med beaktande av kommissionens rapport av den 26 juni 2019 om hinder för handel och investeringar,

 med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2017 om genomförandet av frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Korea,[3]

 med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar[4],

 med beaktande av den resolution som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 med titeln Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling

 med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar[5],

 med beaktande av artiklarna 2 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget), av kapitel V avdelning II i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och av artikel 218 i EUF-fördraget,

 med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 om EU:s strategi för jämställdhet efter 2015[6]​,

 med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om jämställdhet i EU:s handelsavtal[7],

 med beaktande av kommissionens jämställdhetsstrategi från mars 2020,

 med beaktande av kommissionens rapport om det allmänna preferenssystemet för perioden 2018–2019[8],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2018 Den inre marknaden i en värld som förändras: En unik tillgång som kräver ett nytt politiskt åtagande (COM(2018)0772),

 med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

 med beaktande av yttrandet från utskottet för utveckling,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A9-0160/2020), och av följande skäl:

A. Parlamentets resolution av den 30 maj 2018 om genomförandet av den gemensamma handelspolitiken fick brett stöd för sin strategi avseende ett regel- och värdebaserat och förutsägbart handelssystem. Med tanke på utvecklingen sedan 2018, i synnerhet genomförandet av handelsavtalet mellan EU och Kanada och nu senast covid-19-pandemins konsekvenser för handeln, krävs det en grundlig uppdatering av den förra rapporten.

B. EU är världens främsta handelsmakt och största handelsblock och är en viktig drivkraft för ekonomiskt välstånd. EU är också den största handelsaktören för tillverkade varor och tjänster. De senaste indikatorerna visar att EU:s varuexport ökade till 2 132,3 miljarder EUR 2019, vilket motsvarar en ökning med 3,5 % jämfört med föregående år. Trots de nuvarande globala utmaningarna är USA och Kina EU:s viktigaste handelspartner. Mellan 2007 och 2017 ökade den globala BNP:n med mer än 70 %. Om man jämför EU:s ökning på 17 % med siffrorna för länder som USA (60 %), Indien (80 %) och Kina (315 %) står det klart att EU halkar efter när det gäller global konkurrenskraft.

C. Den 14 oktober 2019 offentliggjorde kommissionen sin tredje rapport om genomförandet av EU:s frihandelsavtal, som visar att 33 % av EU:s export och 29 % av EU:s import under 2018 skedde med frihandelsavtalspartner. 2018 hade EU ett överskott på 84,6 miljarder EUR från handeln med frihandelsavtalspartner, jämfört med dess totala handelsunderskott på 24,6 miljarder EUR. Enligt en ny rapport från kommissionen ökade exporten till EU från utvecklingsländerna på grundval av särskilda handelsförmåner med 16,2 % mellan 2016 och 2018, och dess värde ökade från 158 miljarder EUR för 2016 till 183,6 miljarder EUR för 2018. Världshandeln förväntas minska med mellan 13 och 32 % under 2020 till följd av covid-19-pandemins effekter: Exporten av varor och tjänster till länder utanför EU-27 förväntas minska med 9,2 % och importen från länder utanför EU-27 förväntas minska med 8,8 %, medan IMF förväntar sig att EU:s BNP minskar med 7,5 %.

D. Unionen har exklusiv befogenhet för den gemensamma handelspolitiken som genomförs av kommissionen, rådet och parlamentet, vilket kräver att unionen talar med en röst i handelsfrågor, med kommissionen som förhandlare. 2015 antog kommissionen ett meddelande med titeln Handel för alla: Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik. Kommissionen har inlett en översyn av handelspolitiken i syfte att förbättra verktygslådan för handel efter covid-19-krisen.

E. Enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen ska den gemensamma handelspolitiken föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder, inbegripet främjande av de mänskliga rättigheterna, demokrati, rättsstaten och hållbar utveckling. Europeiska kommissionen antog i december 2019 den europeiska gröna given, där det föreskrivs att ”alla EU:s åtgärder och politiska strategier måste bidra till den europeiska gröna givens mål”.

F. EU:s handels- och investeringspolitik ger även investerare marknadstillträde och investeringsskydd genom rättssäkerhet och ett stabilt, förutsägbart och väl reglerat klimat där de kan bedriva sin ekonomiska verksamhet.

G. Den senaste Eurobarometern visar att omkring 60 % av EU-medborgarna anser att de gynnas av internationell handel. En del av allmänheten har mycket god kännedom om handelspolitiken och handelsavtal. Hälften av dem som deltog i undersökningen anser att prioriteringarna för EU:s handelspolitik bör vara att skapa arbetstillfällen i EU och att försvara miljö- och hälsonormerna. Kommissionen och medlemsstaterna måste fortsätta att ta fram en ordentlig strategi för information om handelspolitiken och handelsavtalen, för att motverka falska nyheter om handel och lämna så mycket information som möjligt, samtidigt som man inriktar sig på specifika aktörer och ökar de ekonomiska aktörernas medvetenhet om handelsavtal.

H. Den gemensamma handelspolitiken, som består av handelsavtal och lagstiftningsåtgärder, bör syfta till att skapa ett stabilt, förutsägbart och rättvist handelsklimat där EU-företag kan blomstra och EU-medborgarnas intressen skyddas, och den bör säkerställa att EU fortsätter att värna om sin befintliga sociala modell och regleringsmodell, samtidigt som handelspolitiken används för att främja dess värden runt om i världen. EU bör göra mer för att främja rättvis konkurrens, säkerställa lika villkor och ta itu med befintliga handelsproblem. För att dessa mål ska kunna uppnås måste unionens handelspolitik ha en sund inriktning, och den måste genomföras fullständigt och effektivt samt övervakas, på ett mer rättvist och transparent sätt. EU:s handelsavtal bör leda till tillväxtmöjligheter till följd av marknadstillträde och undanröjandet av handelshinder. Det är avgörande att förhandlingarna förs i en anda av ömsesidig nytta i syfte att åtgärda otillbörliga handelsmetoder och garantera överensstämmelse med EU:s regler och normer.

I. Den 30 april anmälde EU tillsammans med 18 WTO-medlemmar formellt det tillfälliga flerpartsarrangemanget till WTO. Detta innebär att arrangemanget börjar tillämpas på tvister som uppstår mellan de deltagande WTO-medlemmarna, mot bakgrund av överprövningsorganets dödläge.

J. Covid-19-utbrottet har orsakat en mångfasetterad kris med långsiktiga konsekvenser och har blottlagt de globala värdekedjornas bristande motståndskraft för vissa viktiga produkter, däribland medicinsk utrustning och medicintekniska produkter. Krisen har visat att det behövs mer robusta och motståndskraftiga produktionskedjor liksom investeringar inom strategiska områden för att öka motståndskraften hos EU:s leveranskedjor. Vetenskapliga rapporter pekar på en växande risk för världsomspännande pandemier och för klimatförändringsrelaterade företeelser som påverkar de internationella förbindelserna. G20-ländernas handelsministrar har åtagit sig att begränsa covid-19-pandemins konsekvenser för den internationella handeln och de internationella investeringarna genom att fortsätta att samarbeta för att skapa ett fritt, rättvist, icke-diskriminerande, transparent, förutsägbart och stabilt handels- och investeringsklimat och genom att hålla våra marknader öppna så att det fortsatta gränsöverskridande flödet av viktig medicinsk utrustning och viktiga medicintekniska produkter, jordbruksprodukter och andra väsentliga varor och tjänster säkerställs.

K. Den 14 mars 2020 antog kommissionen genomförandeförordning (EU) 2020/402[9] inom ramen för ett skyndsamt förfarande i syfte att göra export av personlig skyddsutrustning till föremål för exporttillstånd i enlighet med förordning (EU) 2015/479 som en tillfällig åtgärd som hjälper EU att möta den ökade efterfrågan och förbereda EU:s operativa kapacitet att hjälpa tredjeländer.

L. EU har förhandlat fram omfattande avtal för handelsförbindelserna med nästan hela Latinamerika och Västindien, med undantag för Bolivia, Kuba och Venezuela.

M. Europaparlamentet betonade 2015[10] behovet av ett jämställdhetsperspektiv i EU:s internationella handelspolitik och 2018 behovet av jämställdhet i handelsavtal[11]. 36 miljoner arbetstillfällen i EU, varav 13,7 miljoner innehas av kvinnor, är beroende av export till länder utanför EU. Kvinnor är i hög grad underrepresenterade i handeln med länder utanför EU inom jordbruks- och tillverkningssektorerna. Endast ett av fem exporterande företag i EU leds (dvs. ägs och/eller styrs) av en kvinna och kvinnor utgör 30 % eller mindre av den totala arbetskraften inom exportsektorn.

N. Många länder tar ut tullar på medicintekniska produkter, inbegripet patientmonitorer, diagnostisk utrustning och vanliga läkemedel såsom antibiotika, smärtstillande och insulin, och praktiskt taget alla länder tar ut importtullar på tvål. Tullarna har höjts i och med USA:s beslut att införa tilläggstullar på import från Kina till ett värde på 370 miljarder US-dollar, vilket inbegriper vissa aspekter av personlig skyddsutrustning.

O. Vetenskapliga rapporter pekar på en växande risk för världsomspännande pandemier och för klimatförändringsrelaterade företeelser som påverkar de internationella förbindelserna, med slutsatsen att våra ekonomiska modeller måste reformeras på djupet, bland annat i enlighet med Parisavtalet om klimatet.

Det globala sammanhanget

1. Europaparlamentet konstaterar att viktiga aspekter av det globala sammanhanget har förändrats och visat sig vara oförutsägbara och att spänningar har uppstått de senaste två åren. Parlamentet uttrycker på nytt sitt stöd för ett öppet, fritt, regelbaserat, förutsägbart och rättvist multilateralt handelssystem som måste skyddas och främjas. Parlamentet påpekar att EU trots det hårda globala ekonomiska klimatet noterade ett överskott på 84,6 miljarder EUR (under 2018) från varuhandeln med sina handelsavtalspartner jämfört med dess totala handelsunderskott med resten av världen på cirka 24,6 miljarder EUR. Parlamentet erinrar om att över 36 miljoner arbetstillfällen är beroende av export till länder utanför EU.

2. Europaparlamentet noterar att sedan kommissionen antog sin senaste handelsstrategi 2015, med titeln Handel för alla, har EU ingått och börjat tillämpa ett antal nya handelsavtal, i synnerhet det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta), det ekonomiska partnerskapsavtalet (EPA) mellan EU och Japan och frihandelsavtalen mellan EU och Singapore och EU och Vietnam.

3. Europaparlamentet insisterar på att EU:s handelsstrategi måste fortsätta att främja unionens intressen och värden när den står inför nya globala utmaningar, öka EU-industrins konkurrenskraft och skapa ekonomisk tillväxt i linje med målen för den europeiska gröna given. Parlamentet anser därför att en ambitiös, multilateral, plurilateral och bilateral agenda, ingåendet av rättvisa handelsavtal som gynnar båda parter och säkerställer strikt ömsesidighet och respekterar EU:s höga normer och standarder inom känsliga sektorer, mänskliga rättigheter och det effektiva skyddet av dessa, undanröjandet av omotiverade handelshinder samt vid behov tillämpningen av handelspolitiska skyddsverktyg utgör bästa sättet att göra EU mer konkurrenskraftig i en globaliserad värld.

4. Europaparlamentet betonar att våra förbindelser med de två andra handelssupermakterna, Kina och USA, som står för omkring 30 % av våra handelsutbyten, är avgörande för EU:s handelspolitik. Parlamentet insisterar dock på att EU bör stärka sina förbindelser med andra delar av världen, diversifiera och förbättra sina handelsförbindelser med alla partner, inbegripet utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna, och arbeta för en multipolär världsordning. Parlamentet understryker att EU:s ekonomi inte får bli alltför beroende av några få stora handelspartners leveranskedjor.

5. Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser ett ökat utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen, så att synergieffekter och bättre resultat uppnås. Parlamentet betonar i detta sammanhang också behovet av att förbättra bedömningsstrategierna för avtal, och anser att kommissionen bör säkerställa en bättre konsekvensbedömning för varje handelsavtal, som ska utföras i god tid av oberoende organ.

6. Europaparlamentet välkomnar den ökade transparensen när det gäller handelspolitik. Parlamentet välkomnar rådets beslut (EU) 2020/13 av den 19 december 2019 om ändring av förhandlingsdirektiven för förhandlingar om avtal om ekonomiskt partnerskap med länderna och regionerna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, i den mån de omfattas av unionens befogenhet. Parlamentet uttrycker sin tillfredsställelse med att den nya kommissionen på senare tid har ansträngt sig för att mer regelbundet informera Europaparlamentet om läget i de pågående förhandlingarna, vilket gör kommissionens arbete mer transparent, såsom tillgängliggörandet av detaljerade rapporter om de specialiserade kommittéer som inrättats inom ramen för Ceta och avtalet med Sydkorea.

7. Europaparlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna måste arbeta för att ta fram en bättre kommunikationsstrategi när det gäller nyttan av EU:s handelspolitik och öka medvetenheten i syfte att på ett effektivt sätt samverka med samhället och berörda parter. Parlamentet erinrar om att färdplaner ger kommissionen möjlighet att informera om och förklara skälen till ett särskilt initiativ och dess mål samt att samverka med samhället och berörda parter och få återkoppling. Parlamentet anser att kommissionen bör säkerställa fullständig transparens avseende färdplanerna och annan samrådsverksamhet för att maximera deras effekt och säkerställa berörda parters medverkan.

8. Europaparlamentet beklagar de allvarliga konsekvenserna av covid-19-viruset och den efterföljande nedstängningen av ekonomierna när det gäller den globala handeln, där både importen till och exporten från EU har minskat och värdekedjorna brutits och stoppats. Parlamentet betonar att EU måste dra lärdom av den nuvarande pandemin för att minska sin sårbarhet, särskilt för vissa strategiska sektorer. Parlamentet anser att EU och dess medlemsstater måste agera snabbt för att använda handelspolitiken som ett verktyg för att möjliggöra återhämtning av den globala ekonomin och mildra recessionen. Parlamentet är fast övertygat om att EU måste förbättra sitt öppna strategiska oberoende och samtidigt säkerställa regelbaserad handel i kristider, samt måste undvika åtgärder som begränsar och/eller snedvrider handeln och även ifrågasätta sådana åtgärder från tredjeländer; alla dessa åtgärder bör specifikt diskuteras i samband med översynen av handelspolitiken.

9. Europaparlamentet efterlyser framsteg i de pågående förhandlingarna och i synnerhet en förnyelse av förhandlingarna så att man snabbt kan ingå ett plurilateralt avtal om fri rörlighet för medicinsk utrustning. Parlamentet uppmanar med kraft alla länder att ansluta sig till WTO:s avtal om tullfri behandling av farmaceutiska produkter och anser att dess tillämpningsområde bör utvidgas till att inkludera alla farmaceutiska produkter och läkemedel för att säkerställa en världsomspännande och gränsöverskridande handel. Parlamentet uppmanar WTO-medlemmarna att prioritera denna fråga på dagordningen för WTO:s nästa ministermöte och anser att handelsavtal är ett sätt att hjälpa företag att diversifiera sina källor.

10. Europaparlamentet betonar att EU måste säkerställa öppna handelsflöden och obrutna globala värdekedjor och därför måste avstå från exportbegränsningar avseende exempelvis personlig skyddsutrustning, för vilken EU är beroende av handelspartner i tredjeländer. Parlamentet uppmanar med kraft de medlemsstater som begränsar flödet av viktiga varor på den inre marknaden att omedelbart upphöra med sina exportbegränsningar och kräver att kommissionen tillämpar nolltolerans för sådana överträdelser av den inre marknadens regler. Parlamentet anser att EU noggrant måste utvärdera och fastställa viktiga sektorer och sårbarheter i samhället där unionen behöver trygga sina produktleveranser, och försöka hitta effektiva och proportionella handelspolitiska lösningar.

11. Europaparlamentet beklagar de ekonomiska förlusterna på grund av störningarna i den internationella handeln och de globala värdekedjorna till följd av covid-19-pandemin, som kan få särskilt allvarliga följder för utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dess handelsbestämmelser med utvecklingsländer stöder tillgången till läkemedel och medicinsk utrustning.

12. Europaparlamentet framhåller behovet av att hjälpa landsbygds- och kustproducenter att anpassa sig till krismarknadsförhållandena till följd av covid-19-utbrottet och utarbeta snabba strategier för anpassning till och motståndskraft mot coronaviruset, för att upprätthålla inkomstnivåer som motsvarar existensminimum och samtidigt säkerställa en hållbar förvaltning av jordbrukets och skogsbrukets ekosystem, marina ekosystem och ekosystem med stor biologisk mångfald.

WTO och plurilateralt samarbete

13. Europaparlamentet betonar att detta är ett avgörande tillfälle för att främja en öppen, rättvis, balanserad, hållbar och värdebaserad multilateralism samt för att främja det globala handelssystemet. Parlamentet beklagar djupt dödläget inom WTO, som kräver aktiva åtgärder och åtaganden från alla WTO-medlemmar. Parlamentet upprepar sitt åtagande att försvara det regelbaserade multilaterala handelssystemet.

14. Europaparlamentet betonar den primära politiska och ekonomiska betydelsen av det multilaterala systemet, och uppmanar de internationella handelspartnerna att samarbeta för att uppnå ett välfungerande tvistlösningssystem inom WTO och genomföra en ambitiös reform som leds av EU. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att förhandla fram nya regler för att bekämpa handelssnedvridande fenomen i samband med icke marknadsmässig politik och praxis, statligt ägda företag och näringslivssubventioner, som leder till överkapacitet och politik och praxis för påtvingad tekniköverföring och stöld av immateriella rättigheter. Parlamentet uppmanar WTO-medlemmarna att vid 2021 års ministerkonferens nå en ambitiös och balanserad överenskommelse om det långvariga problemet med fiskesubventioner och sända en tydlig signal om att WTO fortfarande kan utföra sin förhandlingsfunktion.

15. Europaparlamentet välkomnar det tillfälliga flerpartsarrangemanget, som är ett nytt system som gör det möjligt för EU att tillsammans med andra deltagande WTO-medlemmar kringgå det nuvarande dödläget i WTO:s överprövningsorgan och som kommer att göra det möjligt för de deltagande medlemmarna att bevara ett fungerande system för tvåstegstvistlösning inom WTO om det skulle uppstå tvister mellan dem.

16. Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts under de pågående sektorsvisa och plurilaterala förhandlingarna, särskilt om inhemsk reglering av tjänster, e-handel och underlättande av investeringar. Parlamentet understryker att dessa sektorsvisa förhandlingar grundas på gemensamma meddelanden och att de syftar till att nå ett övergripande samförstånd mellan alla deltagare.

17. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i förhandlingarna om den multilaterala investeringsdomstolen. Parlamentet noterar att det internationella domstolssystemet är tänkt att fungera som en språngbräda mot den multilaterala investeringsdomstolen. Parlamentet beklagar medlemsstaternas extremt långsamma framsteg när det gäller att avveckla bilaterala investeringsavtal inom EU, och uppmanar med kraft kommissionen att vidta åtgärder när så är lämpligt.

18. Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd för det trepartssamarbete som pågår mellan EU, USA och Japan för att begränsa marknadssnedvridande metoder i hela världen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det gemensamma uttalandet av den 14 januari 2020 om industrisubventioner.

Förenta staterna

19. Europaparlamentet beklagar djupt den stora förändringen i USA:s handelspolitiska inriktning de senaste tre åren, och är bekymrat över att ensidiga handelsåtgärder och protektionistiska åtgärder har blivit allt vanligare, såsom de beslut som nyligen fattats av USA:s handelsdepartement att inleda fler utredningar inom ramen för avsnitt 232. Parlamentet beklagar USA:s formella anmälan den 4 november 2019 om utträde ur Parisavtalet och påminner om att EU:s gemensamma handelspolitik bör bidra till att främja genomförandet av Parisavtalet. Parlamentet betonar vikten av att återuppta samtalen mellan EU och USA för att lösa befintliga problem, såsom tvister. Parlamentet betonar vikten av att jordbruket hålls utanför förhandlingarna och att lämplig övervakning och skydd av fiskerisektorn säkerställs.

20. Europaparlamentet betonar att EU bör fortsätta att samarbeta med USA som partner, med vilken EU måste hitta lösningar på handelsfrågor av gemensamt intresse och också på hot och handelsfriktioner såsom den utomterritoriella tillämpningen av lagar som antagits av USA, i strid med internationell rätt. Parlamentet betonar att EU bör fortsätta sina ansträngningar för att återupprätta det ömsesidiga förtroendet och de nära handelsförbindelserna och samtidigt se till att europeiska standarder respekteras. Parlamentet anser att ett begränsat handelsavtal med Förenta staterna skulle kunna betraktas som en viktig språngbräda.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med sina amerikanska motparter för att försöka minska spänningarna i den transatlantiska handeln, bland annat genom att hitta framförhandlade lösningar med USA när det gäller frågan om subventioner till civila flygplan, särskilt med avseende på den pågående tvisten mellan Airbus och Boeing, och att nå en överenskommelse för att få ett slut på USA:s olagliga tillämpning av stål- och aluminiumtullar och olagliga antisubventions- och antidumpningsåtgärder på jordbruksbaserade livsmedelsprodukter, inbegripet på mogna oliver. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att öka sina ansträngningar för att få till stånd ett samordnat och enhetligt svar från EU:s sida. Parlamentet välkomnar förhandlingarna mellan EU och USA om ömsesidigt godkännande av resultaten av överensstämmelsebedömningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda samarbetet även på andra områden av gemensamt intresse, såsom normer och andra icke-tariffära hinder, för att underlätta handeln, minska byråkratiska hinder och kraftigt minska kostnaderna.

22. Europaparlamentet beklagar att den nuvarande förvaltningen överväger att dra sig ur det allmänna upphandlingsavtalet. Parlamentet uppmanar med kraft förvaltningen att förbli part i detta avtal.

Kina

23. Europaparlamentet noterar att Kina är en marknad som erbjuder möjligheter på grund av sin storlek och tillväxt, och att landet är EU:s näst största handelspartner, men att det finns många hinder för EU-företag för att få tillträde till och bedriva verksamhet på denna marknad, på grund av den statsstyrda och statligt subventionerade kinesiska ekonomin, där statsägda företag får exklusivt eller dominerande marknadstillträde. Parlamentet fördömer alla typer av diskriminerande åtgärder mot EU-företag i Kina. Parlamentet anser att rättvis konkurrens mellan EU-företag och kinesiska företag skulle ge fler möjligheter och leda till större innovation, och uppmanar kommissionen att ständigt övervaka den bestående diskrimineringen och arbeta med de kinesiska myndigheterna för att undanröja denna diskriminering och dessa hinder. Parlamentet noterar att Kina i maj 2019 drog tillbaka sitt klagomål till WTO mot EU avseende icke-marknadsekonomisk behandling i samband med antidumpning. Parlamentet välkomnar resultatet av tvistlösningsförfarandet mellan EU och Kina, som innebär att Kinas status som marknadsekonomi upphör, i linje med parlamentets ståndpunkt från maj 2016[12].

24. Europaparlamentet välkomnar slutförandet den 6 november 2019 av förhandlingarna om ett avtal om geografiska beteckningar mellan EU och Kina av som ett positivt steg framåt för att skydda EU:s produkter med geografisk beteckning i Kina och uppmanar till en snabb ratificering av detta avtal, samt till uppdaterad lagstiftning och ett starkare verkställande. Parlamentet insisterar på att fas 1-handelsavtalet mellan USA och Kina inte får strida mot detta avtal om geografiska beteckningar mellan EU och Kina. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka situationen för marknadstillträde för europeiska produkter under genomförandet av detta avtal. Parlamentet konstaterar att enligt den senaste rapporten om skydd och säkerställande av immateriella rättigheter avser mer än 80 % av beslagen av varumärkesförfalskade och pirattillverkade varor varor med ursprung i Kina, och detta var fallet både 2018 och 2019. Parlamentet uppmanar kommissionen att försöka hitta verktyg för att komma till rätta med dessa problem och säkerställa ett fullständigt skydd av de immateriella rättigheterna.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slutföra förhandlingarna om ett ambitiöst investeringsavtal med Kina, med ett effektivt kapitel om handel och hållbar utveckling, som avlägsnar alla hinder för en öppen marknad i Kina. Parlamentet ser fram emot slutförandet av förhandlingarna före utgången av 2020 i enlighet med överenskommelsen vid toppmötet mellan EU och Kina 2019. Parlamentet är dock fast övertygat om att man bör prioritera avtalets innehåll framför ett snabbt ingående av det.

26. Europaparlamentet är bestört över rapporten från Australiens strategiska politiska institut som offentliggjordes i februari 2020 och som innehåller belägg för att uigurer utnyttjas i kinesiska fabriker, inbegripet i fabriker som ingår i EU-företagens värdekedjor. Parlamentet är djupt oroat över de rapporterade konsekvenserna av initiativet ”Ett bälte, en väg” för de mänskliga rättigheterna i Kina och Pakistan. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda alla tillgängliga medel för att utnyttjandet av uigurer ska upphöra. Parlamentet uppmanar europeiska företag att upphöra med alla former av medverkan i Kinas kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet insisterar på att uigurers tvångsarbete inte får förekomma i leveranskedjorna för produkter som importeras till den inre marknaden.

Nytt partnerskap med Afrika

27. Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av det gemensamma meddelandet för en övergripande EU-strategi för Afrika. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta mer med afrikanska länder för att skapa ett effektivt och stabilt partnerskap, i linje med de handelsrelaterade aspekterna av Agenda 2063 för Afrikas utvecklingsstrategi, som skulle främja hållbar ekonomisk utveckling, tillväxt och livsmedelstrygghet på den afrikanska kontinenten. Parlamentet betonar att siffrorna i den senaste rapporten av den 10 februari 2020 om det allmänna preferenssystemet för perioden 2018–2019 visar att de länder som omfattas av systemet i högre grad har utnyttjat förmånerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt tekniska och ekonomiska stöd genom åtgärder för handelsrelaterat bistånd mellan EU och de afrikanska länderna samt mellan de afrikanska länderna själva. Parlamentet konstaterar i detta avseende att handelsrelaterat bistånd bör vara en viktig del i handelsförbindelserna med Afrika i efterdyningarna av covid-19-krisen.

28. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller att genomföra det afrikanska kontinentala frihandelsområdet, som syftar till att skapa en kontinental inre marknad för varor och tjänster, med fri rörlighet för personer och investeringar. Parlamentet välkomnar EU:s stöd för att inrätta den nya Afrikanska unionens handelsobservatorium. Parlamentet efterlyser fortsatt EU-stöd till det afrikanska kontinentala frihandelsområdet i linje med alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen. Parlamentet kräver att befintliga ekonomiska partnerskapsavtal verkställs och fördjupas på ett korrekt sätt i syfte att öka handeln och investeringarna. Parlamentet välkomnar ikraftträdandet av de ekonomiska partnerskapsavtalen med ESA-staterna och SADC-staterna och av interimavtalen om ekonomiska partnerskap med Ghana och Elfenbenskusten, och beklagar att det inte har skett några framsteg när det gäller ratificeringen av övriga regionala ekonomiska partnerskapsavtal. Parlamentet uttrycker sitt stöd för den vision som fastställs i 2018 års tal om tillståndet i unionen om att ett handelsavtal mellan kontinenterna bör vara ett ekonomiskt partnerskap mellan jämlikar som skulle skapa ömsesidiga fördelar och främja målen för hållbar utveckling samt stödja utvecklingen av konkurrenskraftiga lokala och regionala värdekedjor och resilienta skattesystem.

29. Europaparlamentet betonar även att det är viktigt att avtalen om ekonomiskt partnerskap övervakas gemensamt med stöd av lokala partner och det civila samhällets organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en djupgående analys av de nuvarande avtalen om ekonomiskt partnerskap när det gäller frågor såsom lokala ekonomier, arbetsmarknader, förlust av biologisk mångfald, avskogning och markrofferi för att avgöra om det behövs ändringar.

Utvecklingsländer

30. Europaparlamentet betonar att handel kan vara ett viktigt verktyg för att uppnå målen för hållbar utveckling genom att bidra till att minska fattigdomen. Parlamentet betonar därför behovet av att fokusera på frihandelsavtal som gynnar båda parter, exportdiversifiering, mervärde samt mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet påpekar att EU har förbundit sig till en robust, effektiv och trovärdig handelspolitik som kommer att utgöra grunden för ett rättvist, öppet, regelbaserat, multilateralt och inkluderande handelssystem, som tillhandahåller lika villkor i alla länders intresse, inbegripet utvecklingsländerna, vilket
är nödvändigt för att utvecklingsländerna ska kunna integreras ytterligare i de globala värdekedjorna. Parlamentet påminner om att EU:s handels- och utvecklingspolitik bör bidra till regional integration och till att utvecklingsländerna införlivas och stiger i de globala värdekedjorna.

31. Europaparlamentet betonar att utvecklingsländerna är de som drabbas hårdast av skatteundandragande, som berövar staten flera miljarder euro i offentliga intäkter varje år. Parlamentet efterlyser att man i handelsavtal med utvecklingsländer tar med bestämmelser för att bidra till kampen mot olagliga finansiella flöden och skatteflykt när det gäller företag och multinationella företag, för att säkerställa att skatter betalas där vinster och verkligt ekonomiskt värde skapas och stoppa urholkningen av skattebasen och överföringen av vinster.

Japan, Singapore och Vietnam

32. Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av frihandelsavtalet mellan EU och Japan den 1 februari 2019 och noterar att enligt de första uppgifterna efter ett års tillämpning[13] ökade EU:s export till Japan med 6,6 % jämfört med samma period året innan.

33. Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av handelsavtalet mellan EU och Singapore den 21 november 2019. Parlamentet välkomnar framstegen mot genomförandet av avtalet mellan EU och Vietnam och efterlyser fortsatta snabba framsteg, särskilt när det gäller inrättandet av gemensamma institutioner och ratificeringen av kvarstående grundläggande ILO-konventioner och åtaganden i människorättsfrågor, och uppmanar med kraft kommissionen att i samarbete med Europeiska utrikestjänsten se till att de verkligen genomförs. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att gå vidare med ratificeringen av avtalet om investeringsskydd mellan EU och Vietnam så att det tillsammans med frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam kan träda i kraft så snart som möjligt. Parlamentet konstaterar att EU under 2018 exporterade varor till Vietnam till ett värde av cirka 13,8 miljarder EUR och påpekar att de regelbaserade frihandelsavtalen och avtalen om investeringsskydd kommer att säkerställa förutsägbarhet och rättsäkerhet för investerare, samt öka exporten i båda riktningarna och skapa stabilitet och förtroende för små och medelstora företag. Parlamentet anser att dessa avtal är ett steg mot ingåendet av ett frihandelsavtal med hela regionen Sydostasiatiska nationernas förbund (Asean).

34. Europaparlamentet betonar att de tre ovan nämnda avtalen konsoliderar EU:s strategiska dynamik inom ett viktigt område i världen, som kännetecknas av en snabb befolkning- och inkomstökning med betydande möjligheter för våra aktörer. Parlamentet anser dessutom att EU genom sin starkare närvaro dessutom skulle kunna bli ett alternativ till den kinesiska dominansen i området.

Latinamerika och Västindien

35. Europaparlamentet betonar vikten av att stärka handel och politiska förbindelser med Latinamerika som gynnar båda parter. Parlamentet erinrar om att EU och Latinamerika upprätthåller ett nära samarbete med varandra på grundval av deras historiska, kulturella och ekonomiska band, och att Latinamerika och Västindien är EU:s femte största handelspartner. Parlamentet anser att EU:s närvaro i regionen är avgörande både för att stärka samarbetet, som baseras på gemensamma värderingar, och som en pådrivande faktor för fullföljandet av EU:s politik för yttre åtgärder, särskilt när det gäller att stärka det multilaterala regelbaserade handelssystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra sin avsikt med framtida handels- och associeringsavtal när det gäller frågan om uppdelningen av texten.

36. Europaparlamentet betonar vikten av den nyligen genomförda moderniseringen av associeringsavtalet mellan EU och Mexiko och ingåendet av associeringsavtalet med Mercosur, som båda har potential att fördjupa vårt strategiska partnerskap med Latinamerika, skapa ytterligare möjligheter i våra handelsförbindelser med dessa länder och bidra till att diversifiera leveranskedjorna för den europeiska ekonomin. Parlamentet anser att associeringsavtalet mellan EU och Mercosur är den största överenskommelsen i sitt slag mellan två block och den har potential att skapa en öppen marknad med ungefär 800 miljoner invånare som gynnar båda parter. Parlamentet erinrar om att detta avtal, liksom alla EU:s handelsavtal, måste säkerställa lojal konkurrens och garantera att EU:s produktionsstandarder och produktionsmetoder efterlevs. Parlamentet erinrar om att avhållet innehåller ett tvingande kapitel om hållbar utveckling som måste tillämpas, genomföras och fullt ut utvärderas samt särskilda åtaganden om arbetsrätt och miljöskydd, däribland genomförandet av Parisavtalet om klimatet och tillhörande tillämpningsföreskrifter.

37. Europaparlamentet är övertygat om att moderniseringen av associeringsavtalet med Chile ytterligare kommer att stärka EU:s närvaro i regionen som helhet och bidra till att främja en internationell handelsagenda baserad på hållbar utveckling, ett starkare skydd för miljö- och arbetsnormer samt respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de pågående förhandlingarna uppfyller dessa principer och att en överenskommelse kan nås i god tid.

Pågående förhandlingar om frihandelsavtal

38. Europaparlamentet efterlyser en ambitiös agenda när det gäller att förhandla fram frihandelsavtal, särskilt med Australien, Nya Zeeland, Tunisien, Marocko och Indonesien, som ska vara i linje med den gröna given, med beaktande av vissa jordbruksprodukters känsliga karaktär, såsom nötkött, fårkött, mejeriprodukter och frukt. Parlamentet upprepar sitt krav på ett snabbt inledande av investeringsförhandlingar med Taiwan, och uppmanar kommissionen att inleda ett sonderingsförfarande.

39. Europaparlamentet intar en pragmatisk hållning när det gäller handelsförbindelserna med Förenade kungariket, som bör vara övergripande och ambitiösa och syfta till nolltullsatser och nollkvoter, och de bör baseras på de principer om handel, investeringar och konkurrenskraft som anges i dess rekommendation av den 18 juni 2020 om förhandlingarna om ett nytt partnerskap med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland[14]. Parlamentet konstaterar att det i den politiska förklaringen av den 17 oktober 2019, som stöds av Förenade kungariket, anges att det framtida ekonomiska partnerskapet kommer att bygga på bestämmelser som garanterar lika villkor för en öppen och rättvis konkurrens, särskilt om ingen överenskommelse nås före slutet av 2020. Parlamentet påpekar att EU:s medlemsstater är nettoexportörer till Förenade kungariket och att en lösning som tillgodoser båda parter måste prioriteras, i syfte att säkerställa respekten för och skyddet av de europeiska exportörernas och investerarnas intressen. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka konkurrenskraften för EU:s företag och små och medelstora företag.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta tillfället i akt i samband med Förenade kungarikets utträde för att rationalisera EU:s politik, minska byråkratin och öka konkurrenskraften för EU:s företag och små och medelstora företag. Parlamentet betonar att frihandelsavtalet med Förenade kungariket bör syfta till att möjliggöra största möjliga marknadstillträde och underlättande av handeln för att minimera handelsstörningar och säkerställa lika villkor.

Genomförandet av frihandelsavtal

41. Europaparlamentet noterar de resultat som presenteras i kommissionens rapport om genomförandet av frihandelsavtal, särskilt med Sydkorea, Central- och Latinamerika, Kanada och de östliga partnerländerna. Parlamentet betonar att EU:s handelsavtal i de flesta fall uppvisar tydliga resultat när det gäller att uppnå det primära målet att skapa betydande möjligheter för EU:s exportörer på tredjeländers handelsmarknader. Parlamentet påpekar dock att enligt kommissionens uppskattningar har de negativa ekonomiska konsekvenserna av handels- och investeringshinder ökat till följd av den protektionistiska trenden. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att genomföra konsekvensbedömningar i efterhand, bland annat på hållbarheten, av handelsavtalens inverkan på vår ekonomi.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortlöpande försöka hitta sätt att stärka handelsförbindelserna och ytterligare fördjupa den ekonomiska integrationen med länderna i det östliga partnerskapet, särskilt med de tre associerade länderna.

43. Europaparlamentet påminner om den positiva utvecklingen när det gäller handelsavtalet mellan EU och Kanada (Ceta). Parlamentet noterar att under det första hela kalenderår då avtalet tillämpades, ökade den bilaterala handeln med varor, inklusive jordbruksbaserade livsmedelsprodukter, med 10,3 % jämfört med genomsnittet under de tre föregående åren. Parlamentet påminner om att EU:s handelsöverskott med Kanada ökade med 60 % och skapade ytterligare möjligheter för våra exportörer. Parlamentet påminner också om att sedan avtalets preliminära ikraftträdande har de två parterna skapat ett stabilt partnerskap genom att komplettera den ursprungliga texten med viktiga rekommendationer om handel, klimatåtgärder och Parisavtalet, handel och jämställdhet samt små och medelstora företag, och anser att detta visar på dynamiken i genomförandet av ett handelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att till parlamentet översända nyare uppgifter om EU:s små och medelstora företags export och avtalets övergripande hållbarhet. Parlamentet påminner om vikten av att stärka genomförandet och uppföljningen av kapitlet om handel och hållbar utveckling.

44. Europaparlamentet upprepar sin oro över den låga utnyttjandegrad för förmåner när det gäller EU-exporter som rapporterats av vissa av EU:s förmånspartner, vilket visar på de begränsade fördelarna med den bilaterala handelsstrategin för mindre ekonomiska aktörer. Parlamentet noterar i synnerhet att det förekommer stora skillnader i utnyttjandet av förmåner när det gäller unionens export till olika handelspartner och att skillnaderna i utnyttjandet av förmånerna är små när det gäller EU:s import från olika handelspartner. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare analysera utnyttjandet av förmåner och att ta fram nya innovativa verktyg och praktiska lösningar. Parlamentet betonar vikten av flexibla, enhetliga och enkla ursprungsregler i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna arbeta effektivare för mer välfungerande handelsfrämjande strategier och kommunikationsstrategier och att utnyttja den fulla potentialen hos EU:s delegationer världen över.

45. Europaparlamentet pekar på att det stora antalet handelshinder och icke-handelshinder, de nuvarande skillnaderna i fråga om kontrollnivå och kontrollernas kvalitet, tullförfaranden och sanktionspolicyer vid de platser där varor förs in i EU:s tullunion ofta leder till en snedvridning av handelsflödena, vilket äventyrar den inre marknadens integritet. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att ta itu med denna fråga och se till att företag kan konkurrera rättvist på lika villkor.

46. Europaparlamentet understryker att skyddet av geografiska beteckningar är en av knäckfrågorna för unionen i förhandlingarna om handelsavtal, och betonar vikten av att EU:s partner följer bestämmelserna i fråga. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa bestämmelser efterlevs i högre grad i befintliga och framtida handelsavtal.

47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt undersöka de kumulativa konsekvenserna av EU:s frihandelsavtal när det gäller omläggning av handeln, för EU såväl som för partnerländerna, och att jämföra resultaten med de enskilda konsekvensbedömningarna och med faktiska siffror.

48. Europaparlamentet betonar vikten av att involvera alla parters nationella parlament, civila samhällen och privata sektor, i synnerhet i handelsförhandlingar. Parlamentet efterlyser ett större deltagande av och samråd med arbetsmarknadens parter och det civila samhället i förhandlingarna om och genomförandet av handelsavtal, särskilt inom ramen för inhemska rådgivande grupper, vars övervakningsroll skulle kunna utvidgas till att omfatta alla delar av handelsavtalen och inte enbart begränsas till kapitlen om hållbar utveckling.

Handel och hållbar utveckling

49. Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt i sitt tidigare betänkande om genomförandet av den gemensamma handelspolitiken. Parlamentet understryker att den handlingsplan med 15 punkter som kommissionen lade fram den 27 februari 2018 utgör en god grund för diskussioner i syfte att förbättra genomförandet av kapitlet om handel och hållbar utveckling. Parlamentet erinrar om att den nya generationens avtal innehåller klausuler om mänskliga rättigheter och kapitel om hållbar utveckling, och att de fullt ut ska genomföras för att säkerställa och främja respekten för mänskliga rättigheter, unionens värden samt högt ställda arbetsnormer, sociala normer och miljönormer. Parlamentet uppmärksammar utvärderingen av kapitlen om hållbar utveckling i kommissionens rapport om genomförandet av frihandelsavtalen, och begär att befintliga bestämmelser om handel och hållbar utveckling genomförs i tid. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram särskilda och exakta metoder för att övervaka och utvärdera genomförandet av dessa kapitel eftersom det är omöjligt att utvärdera dem på grundval av enbart kvantitativa data. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om hur man kan stärka genomförandet av kapitlet om hållbar utveckling i handelsavtal.

50. Europaparlamentet noterar det initiativ som lanserats av kommissionens GD JUST om obligatorisk tillbörlig aktsamhet för EU-företag, inbegripet en skyldighet att beakta tillbörlig aktsamhet i EU:s handelsavtal, samt en mekanism som säkerställer ett effektivt genomförande. Parlamentet påpekar att förslaget om obligatorisk tillbörlig aktsamhet bör säkerställa att dessa åtgärder inte kommer att innebära en extra börda för europeiska små och medelstora företag eller leda till att deras konkurrenskraft minskar.

51. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att på ett konstruktivt sätt delta i förhandlingarna om ett rättsligt bindande FN-fördrag om transnationella företag och andra företag med avseende på mänskliga rättigheter, i syfte att säkerställa tillgång till rättslig prövning för offer för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och göra det möjligt för dem att söka gottgörelse.

52. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om en europeisk grön giv och betonar att den aktivt bör stödjas genom en europeisk handelsstrategi som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt balanserad. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att se till att efterlevnaden av Parisavtalet om klimatet blir en nödvändig klausul i handelsavtalen.

53. Europaparlamentet konstaterar att det nuvarande tillvägagångssättet redan bidrar till att åtgärda problem med bristande efterlevnad av skyldigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara mer uppmärksam och dra lärdom av sina tidigare erfarenheter, vilket gjorts i och med inrättandet av en panel på EU:s begäran inom ramen för frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea efter Sydkoreas underlåtenhet att ratificera Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner om arbetstagarnas rättigheter, särskilt i fråga om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar.

54. Europaparlamentet påminner om att kommissionens och parlamentets tidiga insatser i handelsförhandlingarna med Mexiko och Vietnam med framgång uppmuntrade båda länderna att, i november 2018 respektive i juni 2019, ratificera ILO:s konvention nr 98 om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten. Parlamentet gratulerar båda länderna till detta viktiga steg. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka framstegen när det gäller genomförandet av de andra ILO-konventionerna och att utan dröjsmål inrätta det interparlamentariska utskott som man kom överens om inom ramen för frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam, med särskild uppmärksamhet på förbudet mot barnarbete. Parlamentet beklagar att Vietnam inte har ratificerat ILO:s konventioner nr 87 och nr 105 om föreningsfrihet och tvångsarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka situationen och att begära samråd med den vietnamesiska regeringen om den underlåter att göra fortlöpande och ihållande ansträngningar för att ratificera dem, i enlighet med vad som föreskrivs i avtalet.

55. Europaparlamentet påminner om behovet av en effektiv handlingsplan för att genomföra målet om nolltolerans för barnarbete i frihandelsavtalen, genom att bygga ett starkt partnerskap med icke-statliga organisationer och nationella myndigheter i syfte att ta fram bra sociala och ekonomiska alternativ för familjer och arbetstagare, i överensstämmelse med de åtgärder som vidtas inom ramen för EU:s utvecklingspolitik.

56. Europaparlamentet anser att handelsavtalens kapitel om handel och hållbar utveckling bör vara en av drivkrafterna bakom den europeiska gröna givens yttre dimension. Parlamentet understryker att alla nya mekanismer för koldioxidjustering bör vara förenliga med WTO:s regler och med EU:s frihandelsavtal. Parlamentet betonar att EU‑företag inte bör få konkurrensnackdelar.

57. Europaparlamentet noterar att EU:s handels- och investeringspolitik bör utnyttjas för att uppmuntra en ansvarsfull förvaltning av leveranskedjorna, vilket inbegripet att man måste se till att företagen respekterar de mänskliga rättigheterna, arbetstagarrättigheter och miljönormer samt att tillgång till rättslig prövning säkerställs. Parlamentet noterar kommissionens åtaganden om att lägga fram ett lagstiftningsförslag senast 2021.

58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att mänskliga rättigheter i samband med unilaterala handelspreferenser såsom GSP eller GSP + verkligen efterlevs och övervakas. Parlamentet betonar att EU:s handelspolitik bör bidra till att bekämpa olaglig handel, avskogning och skogsförstörelse.

59. Europaparlamentet anser att man fullt ut måste beakta handelsdimensionen i det 15:e mötet i partskonferensen (COP15) för FN:s konvention om biologisk mångfald. Parlamentet erinrar om sin resolution av den 16 januari 2020 om det 15:e mötet i partskonferensen (COP15) för konventionen om biologisk mångfald[15], där kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att aktivt samarbeta med tredjeländer, särskilt genom sina instrument för yttre åtgärder, såsom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI), för att främja och fastställa mål för åtgärderna för och styrningen av skyddet, bevarandet och återställandet av den biologiska mångfalden, särskilt i alla multilaterala avtal och handelsavtal, samt åtgärder mot bristande efterlevnad. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inbegripa verkställbara kapitel om handel och hållbar utveckling i alla framtida handelsavtal.

60. Europaparlamentet kräver att EU med kraft uppmanar sina ekonomiska partner att utöver de vanliga grundläggande ILO-konventionerna ratificera och genomföra konventionerna nr 189 om hushållsanställda, nr 156 om arbetstagare med familjeansvar och nr 190 om våld och trakasserier.

Skydd av EU:s handelsintressen

61. Europaparlamentet påminner om att insatserna för att upprätthålla en regelbaserad handel måste spela en avgörande roll i vår handelsstrategi och välkomnar i detta sammanhang antagandet 2018 av moderniseringspaketet för handelspolitiska skyddsinstrument och det nya granskningssystemet för utländska direktinvesteringar. Parlamentet framhåller att syftet med detta granskningssystem är samarbete och potentiella restriktioner avseende utländska investeringar inom strategiska sektorer för att skydda unionen och dess medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de handelspolitiska skyddsinstrumenten verkligen verkställs så att det europeiska näringslivet skyddas från otillbörliga marknadsmetoder, och att utvärdera och stärka skyddsinstrumenten för att göra dem bättre lämpade att hantera ovanliga omständigheter och bättre anpassade till att skydda det europeiska näringslivet genom att effektivt förutse marknadsstörningar från handelsflödet. Parlamentet betonar att det krävs en kraftfull granskning och ett starkt samarbete efter covid-19-pandemin, då vissa av EU:s strategiska sektorer skulle kunna utsättas för tryck. Parlamentet betonar dock att det nya granskningssystemet för utländska direktinvesteringar aldrig får användas som en protektionistisk åtgärd. Parlamentet välkomnar vitboken om utländska subventioner och uppmanar kommissionen att vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om de nuvarande verktygen visar sig vara otillräckliga.

62. Europaparlamentet konstaterar att importen av stål från Kina och andra tredjeländer för närvarande ökar kraftigt, vilket slår hårt mot den europeiska industrin och äventyrar ett stort antal arbetstillfällen. Parlamentet betonar att vid översynen av de nuvarande skyddsåtgärderna beträffande import av stålprodukter måste bland annat de befintliga kvoterna sänkas i enlighet med den importerade överkapaciteten och möjligheten att överföra outnyttjade kvoter tas bort.

63. Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om utnämningen i början av 2020 av en ansvarig för efterlevnaden av handelsavtal för att övervaka och förbättra efterlevnaden av EU:s handelsavtal. Parlamentet noterar att reglerna inom ramen för EU:s handelsavtal bör verkställas på ett korrekt sätt så att deras effektivitet säkerställs och marknadssnedvridningar åtgärdas. Parlamentet understryker att denna nyinrättade tjänst måste fokusera på genomförandet och verkställandet av våra handelsavtal, samt på överträdelser av marknadstillträde och handel och åtaganden om hållbar utveckling. Parlamentet anser att den ansvarige för efterlevnaden av handelsavtal inte bara bör övervaka och verkställa miljö- och arbetarskyddskraven i EU:s handelsavtal med tredjeländer, utan också fokusera på genomförandet av alla kapitel i handelsavtalen för att se till att deras fulla potential utnyttjas. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förtydliga denna roll.

64. Europaparlamentet uppmanar rådet se till att man snabbt når en överenskommelse om instrumentet för internationell upphandling, i syfte att tillhandahålla EU:s aktörer rättssäkerhet, ömsesidighet och lika villkor. Parlamentet kräver att en global katalog över viktiga krisprodukter för hälso- och sjukvården inkluderas, i syfte att förhindra framtida missbruk från tredjelandsleverantörer i den internationella handeln under en global pandemi. Parlamentet noterar att unionens marknader för offentlig upphandling är de mest öppna i världen och att vissa tredjeländer har mycket begränsad tillgång till sådana marknader. Parlamentet betonar hur viktigt det är att främja ömsesidighet och ömsesidig nytta på området marknadstillträde och offentlig upphandling, till förmån för EU:s företag.

65. Europaparlamentet betonar behovet av att ha lämpliga system för granskning av investeringar i alla medlemsstater som skydd mot hot mot säkerheten och den allmänna ordningen. Parlamentet uppmuntrar de medlemsstater som ännu inte har några granskningsmekanismer att införa tillfälliga lösningar, och uppmanar kommissionen att aktivt stödja detta arbete.

66. Europaparlamentet understryker att utländska direktinvesteringar i EU och utländska investerares förvärv av hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och annan viktig infrastruktur kan störa EU:s ansträngningar att få bukt med covid-19-pandemin i Europa. Parlamentet välkomnar därför kommissionens meddelande Vägledning till medlemsstaterna angående utländska direktinvesteringar inför tillämpningen av förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar. Parlamentet uppmanar med kraft de medlemsstater som ännu inte har inrättat en granskningsmekanism att göra detta så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar även alla medlemsstater att använda alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att det finns effektiva mekanismer för att bedöma huruvida potentiella investeringar och förvärv skulle kunna hota viktig hälso- och sjukvårdsinfrastruktur i EU, och att vid behov vidta begränsande åtgärder eller blockerande åtgärder.

67. Europaparlamentet upprepar att man måste se till att villkoren blir lika för det europeiska näringslivet, som tillämpar ambitiösa klimatrelaterade, miljömässiga, ekologiska och sociala normer, och de handelspartner som inte tillämpar lika höga normer. Parlamentet anser att det därför snarast möjligt behövs en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som är förenlig med WTO-systemet, förbättrar de globala klimatåtgärderna och skyddar det europeiska näringslivet mot illojal konkurrens.

68. Europaparlamentet uppmanar EU:s ledare och kommissionen att fatta djärva beslut i fråga om reformen av EU:s system för egna medel, däribland införandet av en korg med nya egna medel. Parlamentet bekräftar på nytt sin ståndpunkt enligt interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen avseende möjliga nya egna medel: en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, beskattning av digitala tjänster, en skatt på finansiella transaktioner, inkomster från utsläppshandelssystemet, ett plastbidrag och en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som är förenlig med WTO-systemet[16].

69. Europaparlamentet är oroat över den stadiga framväxten av skiljedomsmekanismer mellan investerare och stater genom investeringsavtal. Parlamentet påminner om att sådana parallella rättssystem är utformade för att främja företagens intressen och rättigheter, men inte företagens skyldigheter och ansvar, och kan äventyra staternas politiska utrymme och legitima rätt att reglera. Parlamentet fördömer det faktum att advokatbyråer har börjat erbjuda rådgivning om hur utländska investerare kan väcka talan vid skiljedomstolar till följd av covid-19-relaterade statliga åtgärder. Parlamentet efterlyser ett moratorium för alla klagomål vid skiljedomstolar som rör åtgärder med anknytning till pandemins konsekvenser och dess hälsorelaterade, ekonomiska och sociala dimensioner.

70. Europaparlamentet kräver att förhandlingarna om ett avtal om miljöanpassade varor återupptas och uppmanar kommissionen att föreslå ensidiga ändringar av de tullar som tillämpas på miljöanpassade varor då det kan fastställas att de bidrar till uppnåendet av målen för den europeiska gröna given.

71. Europaparlamentet kräver att den yttre dimensionen av initiativ som rör den cirkulära ekonomin[17] ska ges större utrymme i EU:s förbindelser med tredjeländer genom regleringssamarbete och dialog.

Handel med tjänster och digital handel

72. Europaparlamentet välkomnar de pågående plurilaterala förhandlingarna om viktiga delar av handeln med tjänster, nämligen om inhemsk reglering av tjänster och underlättande av investeringar. Parlamentet konstaterar att en kommersiell närvaro i ett tredjeland är det dominerande sättet för att tillhandahålla handel med tjänster och e-handel.

73. Europaparlamentet betonar att EU är världens överlägset största exportör av tjänster och att tjänsterna står för omkring 70 % av EU:s BNP. Parlamentet framhåller i synnerhet att handeln med tjänster har varit relativt motståndskraftig under covid‑19‑krisen och understryker dess roll i den ekonomiska återhämtningen i Europa.

74. Europaparlamentet understryker att internationella återhämtningsinsatser måste underlättas genom öppen och rättvis handel, bland annat digital handel, vilket kräver ett moratorium för tullar på elektroniska överföringar. Parlamentet stöder WTO:s gemensamma uttalande om elektronisk handel och förespråkar globala regler inom denna sektor. Parlamentet efterlyser öppenhet för att kunna nå ett meningsfullt resultat när det gäller att underlätta flödet av uppgifter över gränserna och ta itu med omotiverade handelshinder på elektronisk väg, i full överensstämmelse med EU:s lagstiftning om integritet och uppgiftsskydd, inbegripet den allmänna dataskyddsförordningen, och att utnyttja den flexibilitet som införs i förhandlingsdirektiven. Parlamentet välkomnar att ett mycket stort antal WTO‑medlemmar deltar i dessa förhandlingar och begär att de hålls så öppna och inkluderande som möjligt.

Små och medelstora företag

75. Europaparlamentet noterar att små och medelstora företag står för omkring 30 % av värdet av EU:s varuexport och utgör mer än 80 % av alla EU-bolag som exporterar varor, men att endast 5 % av de små och medelstora företagen är verksamma på internationell nivå, vilket innebär att en stor majoritet av dem är beroende av den inre marknadens livskraft. Parlamentet anser att ett särskilt kapitel om små och medelstora företag bör ingå i alla föreslagna frihandelsavtal, vilket är fallet med avtalet mellan EU och Japan och det moderniserade avtalet med Mexiko, och att små och medelstora företag bör inkluderas när befintliga frihandelsavtal ses över. Parlamentet noterar att handelshinder och byråkrati är särskilt betungande för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja mikroföretag och små och medelstora företag, med särskilt fokus på och åtgärder för de mikroföretag och små och medelstora företag som leds av kvinnor. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att särskilt uppmärksamma den särskilda situationen för kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag när de inrättar hjälpcentraler för export, utnyttja möjligheterna i samband med frihandelsavtal och stärka tjänster, teknik och infrastruktur (såsom tillgång till Internet) som är av särskild vikt för den ekonomiska egenmakten för kvinnor och kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag.

76. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna, näringslivet och de berörda aktörerna underlätta de små och medelstora företagens användning av och förståelse för ursprungsregler. Parlamentet påminner kommissionen om dess mål att i början av 2020 lansera ett särskilt verktyg för självbedömning för små och medelstora företag när det gäller ursprungsregler på plattformen Access2Market, för att hjälpa företag bedöma huruvida en produkt kan dra nytta av förmånerna i ett visst EU-handelsavtal i syfte att underlätta de små och medelstora företagens utnyttjande av förmånerna i EU:s frihandelsavtal, och se till att små och medelstora företag i slutändan kan dra full nytta av handelsavtal och få tillgång till utländska marknader genom att tillhandahålla användarvänlig, aktuell och praktisk information om handelspolitiken och i synnerhet om frihandelsavtalen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att övervaka hur dess handelspolitik påverkar små och medelstora företag, eftersom de spelar en avgörande roll i den internationella handeln, och påminner om att de små och medelstora företagen på grund av sin storlek och sina begränsade resurser på ett oproportionerligt sätt drabbas av administrativa kostnader och byråkrati.

Jämställdhet och handel

77. Europaparlamentet betonar möjligheten för EU:s frihandelsavtal att främja jämställdhet och stärka kvinnors ekonomiska ställning i tredjeländer, och uppmanar kommissionen att bekämpa utnyttjandet av kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att föreslå förhandlingar om ett särskilt kapitel om jämställdhet i EU:s handels- och investeringsavtal. Parlamentet stöder de rekommendationer om jämställdhet och handel som utfärdats av EU:s och Kanadas gemensamma kommitté om att inrätta en plattform som kan främja förståelse för hur handelsavtal kan bidra till jämställdhet.

78. Europaparlamentet noterar att de 26 konsekvensbedömningarna om hållbarhet som slutfördes i juni 2017 inte innehöll någon specifik statistik om handel och jämställdhet och att 2018 års genomföranderapport inte heller innehåller några sådana uppgifter. Parlamentet insisterar på behovet av att börja samla in könsuppdelade uppgifter, och förväntar sig att nästa rapport innehåller omfattande uppgifter om frihandelsavtalens effekter i enlighet med kommissionens åtagande. Parlamentet framhåller i detta avseende att den könsbaserade utvärdering som Kanada gjort kan vara värd att tillämpa som bästa praxis.

79. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de inhemska rådgivande gruppernas sammansättning är könsbalanserad, att en handels- och jämställdhetskommitté inrättas inom ramen för varje frihandelsavtal för att identifiera brister och att tvistlösningsmekanismen tillämpas på jämställdhetsfrågor, vilket är fallet med frihandelsavtalet mellan Kanada och Israel.

80. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, till medlemsstaternas nationella parlament samt till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.


MOTIVERING

Detta betänkande om genomförandet av Europeiska unionens gemensamma handelspolitik är det andra av denna typ. Det första betänkandet om genomförandet, som antogs den 30 maj 2018, omfattade en period från oktober 2015, då den tidigare kommissionens handelsstrategi Handel för alla lades fram, till december 2017, då förslaget till betänkande slutfördes.

 

För att inte återuppfinna hjulet anser föredraganden att detta betänkande på något sätt bör vara en uppdatering av det första. Om parlamentets ståndpunkter förblir desamma bör betänkandet endast påminna om de tidigare bestämmelserna. Om ståndpunkterna eller sammanhanget har ändrats bör det göras en uppdatering.

 

Detta betänkande är också det första genomförandebetänkandet om handelspolitiken under den nya valperioden. Dess tillämpningsområde kommer därför att vara bredare än endast genomförandet av handelsavtal, och det kommer också att inleda framåtblickande diskussioner om vad EU:s handelspolitik bör vara i en snabbt föränderlig värld.

 

Betänkandet omfattar perioden januari 2018–juli 2020. Under dessa två år har ett antal tidigare trender bekräftats, eller till och med förstärkts, t.ex. USA:s successiva tillbakadragande från det multilaterala handelssystemet eller konsolideringen av den statsstyrda kinesiska ekonomin.

 

Samtidigt finns det vissa nya uppmuntrande aspekter, till att börja med de positiva siffrorna från de två första åren av genomförandet av handelsavtalet mellan EU och Kanada (CETA) och inledandet av en rad plurilaterala förhandlingar som väcker förhoppningar om ett återupplivande av multilateralismen.

 

Handel är dessutom inte ett mål i sig utan ett sätt att skapa gemensamt välstånd och som gör det möjligt att fördjupa politiska och kulturella band, vilket Ursula von der Leyen, den nya kommissionens ordförande, uppgav i sina politiska riktlinjer. Handelsavtal är därför bästa sättet att hjälpa våra partner att uppfylla EU:s ambitiösa miljömål, särskilt genom särskilda kapitel för hållbar utveckling.

 

Sist men inte minst är EU:s kapacitet att konsolidera sina egna verktyg för att bättre kunna hantera illojal konkurrens av största vikt, vilket påvisades när EU antog moderniserade handelspolitiska skyddsinstrument och en ny mekanism för granskning av utländska investeringar, vilka trädde i kraft i juni 2018 respektive april 2019.


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTVECKLING (18.6.2020)

<CommissionInt>till utskottet för internationell handel</CommissionInt>


<Titre>över genomförandet av den gemensamma handelspolitiken – årsrapport 2018</Titre>

<DocRef>(2019/2197(INI))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Benoît Biteau</Depute>

 

 


 

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet betonar att handel inte är ett mål i sig, utan ett viktigt verktyg för att uppnå målen för hållbar utveckling genom att bidra till att minska fattigdomen, förbättra hälsan och stödja insatser för att bekämpa miljöförstöring, och för att främja EU:s värden i detta syfte. Parlamentet betonar behovet av att bygga upp kapacitet på utbudssidan och handelsinfrastruktur i utvecklingsländerna, med fokus på exportdiversifiering, mervärde samt mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet påminner om EU:s åtagande när det gäller principen om en konsekvent politik för utveckling och principen om att inte vålla skada. Parlamentet påpekar att EU har förbundit sig till en robust, effektiv och trovärdig handelspolitik som kommer att utgöra grunden för ett rättvist, öppet, regelbaserat och multilateralt handelssystem, som är nödvändigt för att utvecklingsländerna ska kunna integreras ytterligare i globala värdekedjor. Parlamentet understryker vikten av strategier för tekniskt bistånd i detta syfte.

2. Europaparlamentet betonar vikten av övergripande, bindande och verkställbara bestämmelser om sociala normer, arbetsnormer och miljönormer, särskilt i frihandelsavtalens kapitel om handel och hållbar utveckling. Parlamentet betonar även vikten av effektiv övervakning. Parlamentet efterlyser en systematisk användning av övergripande konsekvensbedömningar på förhand och i efterhand av handelns hållbarhet.

3. Europaparlamentet betonar att handelsavtal inte bör inverka negativt på livsmedelsförsörjningen i utvecklingsländerna. Parlamentet betonar behovet av att göra det möjligt för utvecklingsländerna att hävda sin livsmedelssuveränitet och att med sina egna demokratiska metoder fastställa hur deras livsmedelssystem ska utformas. Parlamentet efterlyser därför en helhetsstrategi som omfattar centrala frågor såsom offentlig upphandling, konkurrens (inbegripet subventioner) och sanitära och fytosanitära hinder. Parlamentet uppmanar särskilt EU att hjälpa utvecklingsländerna att skydda sin lokala livsmedelsproduktion, stödja små familjejordbruk och bygga på rekommendationerna från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

4. Europaparlamentet noterar att trots de framsteg som gjorts i riktning mot en konsekvent politik för utveckling inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2014–2020, har förbudet mot exportsubventioner ingen inverkan på de ekonomiska snedvridningar som följer av andra direkta eller indirekta subventioner, såsom i fallet med mejeriprodukter. Parlamentet uppmanar EU att se över de nuvarande bestämmelserna i 1994 års avtal om upprättandet av Världshandelsorganisationen (WTO). Parlamentet uppmanar EU att bistå utvecklingsländerna vid utformningen av granskningssystem för utländska direktinvesteringar.

5. Europaparlamentet betonar att den nya strategin för EU–Afrika bör främja rättvis och etisk handel. Parlamentet påpekar att kommissionens rapport från 2019 om genomförandet av frihandelsavtalen 1 januari 2018–31 december 2018 (COM (2019) 0455) belyser begränsade framsteg när det gäller ekonomisk diversifiering i utvecklingsländer som omfattas av avtalet om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att beakta utvecklingsländernas farhågor när det gäller avtalen om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet påminner om att avtalen om ekonomiskt partnerskap effektivt bör stödja integration av den regionala marknaden. Parlamentet betonar behovet av att beakta efterhandsutvärderingen av de första tio åren av avtalet om ekonomiskt partnerskap med Cariforum och att undersöka möjligheter till förbättringar i syfte att stärka förbindelserna med länderna i regionen och samtidigt hantera de nya utmaningar som 2000-talet medför, i synnerhet klimatförändringarna, samt uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar även vikten av att avtalen om ekonomiskt partnerskap övervakas gemensamt med stöd av lokala partner och det civila samhällets organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en djupgående analys av de nuvarande avtalen om ekonomiskt partnerskap när det gäller frågor såsom lokala ekonomier, arbetsmarknader, förlust av biologisk mångfald, avskogning och markrofferi för att avgöra om det behövs ändringar.

6. Europaparlamentet betonar vikten av att involvera alla parters nationella parlament, civila samhällen och privata sektor, i synnerhet i handelsförhandlingar. Parlamentet efterlyser ett större deltagande av och samråd med arbetsmarknadens parter och det civila samhället i förhandlingarna om och genomförandet av handelsavtal, särskilt inom ramen för inhemska rådgivande grupper, vars övervakningsroll skulle kunna utvidgas till att omfatta alla delar av handelsavtalen och inte enbart begränsas till kapitlen om hållbar utveckling.

7. Europaparlamentet betonar att EU måste säkerställa hållbara globala leveranskedjor. Parlamentet efterfrågar återigen en rättslig ram för EU som baseras på företagens tillbörliga aktsamhet för människorättskränkningar i leveranskedjor och ger offren tillgång till rättslig prövning. Parlamentet anser att sådana skyldigheter bör vara sektorsövergripande. Parlamentet välkomnar det kommande ikraftträdandet av förordningen om konfliktmineraler och kräver att dess genomförande noga övervakas, inbegripet genom tillämpningen av kompletterande åtgärder. Parlamentet betonar att denna förordning utgör en viktig milstolpe när det gäller att garantera transparens och ansvarighet i leveranskedjorna.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt arbeta inom WTO för att främja multilaterala regler för hållbar förvaltning av globala värdekedjor, inbegripet obligatorisk tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan, genom att som ett första steg ta itu med klädsektorn med utgångspunkt från OECD:s riktlinjer. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att på ett konstruktivt sätt delta i förhandlingarna om ett rättsligt bindande FN-fördrag om transnationella företag och andra företag med avseende på mänskliga rättigheter, i syfte att säkerställa tillgång till rättslig prövning för offer för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och möjlighet att söka gottgörelse.

9. Europaparlamentet betonar att utvecklingsländerna är de som drabbas hårdast av skatteundandragande, som berövar staten flera miljarder euro i offentliga intäkter varje år. Parlamentet efterlyser att man i handelsavtal med utvecklingsländer tar med bestämmelser för att bidra till kampen mot olagliga finansiella flöden och skatteflykt när det gäller företag och multinationella företag, för att säkerställa att skatter betalas där vinster och verkligt ekonomiskt värde skapas och stoppa urholkningen av skattebasen och överföringen av vinster.

10. Europaparlamentet påminner om att en av de största utmaningarna för utvecklingsländerna är att komma högre upp i de globala värdekedjorna genom ekonomisk diversifiering.

11. Europaparlamentet betonar att det multilaterala systemet är det effektivaste sättet att uppnå lika villkor på global nivå och ett inkluderande globalt handelssystem i utvecklingsländernas intresse. Parlamentet upprepar vikten av att reformera WTO i linje med målen för hållbar utveckling, Agenda 2030 och åtagandena i Parisavtalet.

12. Europaparlamentet påminner dessutom om att EU:s handels- och utvecklingspolitik bör bidra till regional integration och till att utvecklingsländerna införlivas och stiger i de globala värdekedjor. Parlamentet betonar vikten av att anpassa handelspolitiken så att den stöder insatser för att utveckla det afrikanska kontinentala frihandelsområdet genom ekonomiskt och tekniskt stöd.

13. Europaparlamentet betonar även vikten av att övervaka genomförandet av kapitlen om handel och hållbar utveckling i frihandelsavtalen, baserat på riktlinjer från rådgivande grupper i EU och de respektive partnerländerna, i syfte att utvärdera genomförandet av utvecklingsinriktade resultat genom handelsförmåner. Parlamentet betonar behovet av att anpassa kapitlen om handel och hållbar utveckling till varje lands kapacitet, i kombination med tillhandahållande av nödvändiga finansiella och tekniska överföringar.

14. Europaparlamentet välkomnar EU:s stöd för långtgående, balanserade och ömsesidigt fördelaktiga förhandlingar om frihandelsavtal i syfte att säkerställa lika villkor. Parlamentet påpekar att skatteflykt, skatteundandragande och skattebedrägeri måste åtgärdas med kraft och att regelsystem som syftar till att skapa och skydda den öppna och rättvisa konkurrensen måste främjas.

15. Europaparlamentet framhåller behovet av att hjälpa landsbygds- och kustproducenter att anpassa sig till krismarknadsförhållandena på grund av covid-19-utbrottet och utarbeta snabba strategier för anpassning till och motståndskraft mot coronaviruset, för att upprätthålla inkomstnivåer som motsvarar existensminimum och samtidigt säkerställa en hållbar förvaltning av jordbrukets och skogsbrukets ekosystem, marina ekosystem och ekosystem med stor biologisk mångfald.

16. Europaparlamentet beklagar de ekonomiska förlusterna på grund av störningarna i den internationella handeln och de globala leveranskedjorna till följd av covid-19-pandemin, som kan få särskilt allvarliga följder för utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dess handelsbestämmelser med utvecklingsländer stöder tillgången till läkemedel och medicinsk utrustning. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för ökad transparens i globala leveranskedjor, särskilt i läkemedelssektorn. Parlamentet stöder ingåendet av ett multilateralt avtal om fri rörlighet för medicinsk utrustning.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att mänskliga rättigheter i samband med unilaterala handelspreferenser såsom GSP eller GSP + efterlevs och övervakas.

18. Europaparlamentet betonar att EU:s handelspolitik bör stödja genomförandet av Parisavtalet. Parlamentet erinrar om att överensstämmelse med Parisavtalet ska vara en obligatorisk bestämmelse i unionens handelsavtal. Parlamentet efterlyser införandet av särskilda bestämmelser, och mål för att uppnå dessa åtaganden, i frihandelsavtalen, särskilt när det gäller genomförandet av de nationellt fastställda bidragen, förluster och skador kopplade till klimatförändringarnas negativa effekter och tekniköverföring.

19. Europaparlamentet upprepar att EU och dess handelspartner måste följa internationella arbets- och miljönormer, bekämpa olaglig handel med hotade och utrotningshotade djur- och växtarter, bekämpa avskogning och skogsförstörelse och uppmuntra handel som stöder kampen mot klimatförändringar. Parlamentet uttrycker oro över sambandet mellan handelsliberalisering och avskogning och över de potentiellt negativa effekterna av nya handelsavtal i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar kommissionen att i alla framtida handelsavtal, både övergripande avtal och relevanta delavtal, inkludera rättsligt bindande bestämmelser, som ett komplement till garantier som säkerställer deras genomförande och syftar till att bekämpa avskogning och skogsförstörelse.

20. Europaparlamentet betonar att den pågående ökningen av koldioxidutsläpp i samband med transporter och internationell handel undergräver ändamålsenligheten i EU:s klimatförändringsstrategi. Parlamentet anser att klimatkostnaderna för frihandelsavtal är ett starkt argument för en övergång från en exportledd utvecklingsstrategi till endogen utveckling baserad på lokal konsumtion och produktion i utvecklingsländerna.

21. Europaparlamentet understryker att de störningar som utlösts av covid-19 har belyst sårbarheterna i det globala livsmedelssystemet. Parlamentet betonar dessutom att liberaliseringen av jordbruksmarknaderna ytterligare förankrar en exportorienterad och industriell jordbruksmodell som i hög grad bidrar till klimatförändringar, leder till förlust av livsmiljöer och skapar förutsättningar för virus att uppstå och spridas. Parlamentet anser att korta leveranskedjor och andra lokala initiativ tvärtom har stor potential att hantera aktuella brister i livsmedelssystemet, genom att förbättra tillgången till färska matvaror, se till att jordbrukare får större fördelar och minska sårbarheten för störningar på internationella marknader. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utveckla en strategi för att gradvis övergå från en handelsorienterad jordbrukspolitik till lokala och regionala marknader.

22. Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för gränsskattejustering för koldioxid som ett viktigt verktyg för att garantera rättvis konkurrens för företag som vidtar åtgärder för att minska sina klimateffekter.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

15.6.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

15

10

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Anna-Michelle Asimakopoulou, Hildegard Bentele, Dominique Bilde, Udo Bullmann, Catherine Chabaud, Antoni Comín i Oliveres, Ryszard Czarnecki, Gianna Gancia, Charles Goerens, Mónica Silvana González, Pierrette Herzberger-Fofana, György Hölvényi, Rasa Juknevičienė, Beata Kempa, Erik Marquardt, Norbert Neuser, Janina Ochojska, Jan-Christoph Oetjen, Michèle Rivasi, Christian Sagartz, Marc Tarabella, Tomas Tobé, Miguel Urbán Crespo, Bernhard Zimniok

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Barry Andrews, Marlene Mortler, Caroline Roose, Patrizia Toia

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

15

+

S&D

Udo Bullmann, Mónica Silvana González, Norbert Neuser, Marc Tarabella, Patrizia Toia

RENEW

Catherine Chabaud, Charles Goerens, Jan-Christoph Oetjen, Barry Andrews

GREENS/EFA

Pierrette Herzberger-Fofana, Erik Marquardt, Michèle Rivasi

ECR

Beata Kempa

GUE/NGL

Miguel Urbán Crespo

N.I.

Antoni Comín i Oliveres

 

10

-

EPP

Anna-Michelle Asimakopoulou, Hildegard Bentele, György Hölvényi, Rasa Juknevičienė, Janina Ochojska, Tomas Tobé, Marlene Mortler

ID

Dominique Bilde, Gianna Gancia. Bernhard Zimniok

 

1

0

ECR

Ryszard Czarnecki

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

3.9.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

5

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Barry Andrews, Anna-Michelle Asimakopoulou, Tiziana Beghin, Geert Bourgeois, Saskia Bricmont, Udo Bullmann, Jordi Cañas, Daniel Caspary, Anna Cavazzini, Miroslav Číž, Arnaud Danjean, Paolo De Castro, Emmanouil Fragkos, Raphaël Glucksmann, Markéta Gregorová, Enikő Győri, Roman Haider, Heidi Hautala, Danuta Maria Hübner, Herve Juvin, Karin Karlsbro, Maximilian Krah, Danilo Oscar Lancini, Bernd Lange, Margarida Marques, Gabriel Mato, Emmanuel Maurel, Maxette Pirbakas, Carles Puigdemont i Casamajó, Samira Rafaela, Inma Rodríguez-Piñero, Massimiliano Salini, Helmut Scholz, Liesje Schreinemacher, Sven Simon, Dominik Tarczyński, Mihai Tudose, Marie-Pierre Vedrenne, Jörgen Warborn, Iuliu Winkler, Jan Zahradil

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

29

+

ECR

Geert Bourgeois, Emmanouil Fragkos, Dominik Tarczyński, Jan Zahradil

PPE

Anna-Michelle Asimakopoulou, Daniel Caspary, Arnaud Danjean, Enikő Győri, Danuta Maria Hübner, Gabriel Mato, Massimiliano Salini, Sven Simon, Jörgen Warborn, Iuliu Winkler

RENEW

Barry Andrews, Jordi Cañas, Karin Karlsbro, Samira Rafaela, Liesje Schreinemacher, Marie-Pierre Vedrenne

S&D

Udo Bullmann, Miroslav Číž, Paolo De Castro, Bernd Lange, Margarida Marques, Inma Rodríguez-Piñero, Mihai Tudose, Kathleen Van Brempt

VERTS/ALE

Markéta Gregorová

 

5

-

S&D

Raphaël Glucksmann

ID

Herve Juvin, Maxette Pirbakas

GUE

Emmanuel Maurel, Helmut Scholz

 

8

0

VERTS/ALE

Saskia Bricmont, Anna Cavazzini, Heidi Hautala

ID

Maximilian Krah, Danilo Oscar Lancini, Roman Haider

NI

Tiziana Beghin, Carles Puigdemont i Casamajó

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

[1] Antagna texter, P8_TA(2018)0230. 

[2] Antagna texter, P8_TA(2018)0477.

[3] EUT C 307, 30.8.2018, s. 109.

[4] EUT C 101, 16.3.2018, s. 30.

[5] EUT C 101, 16.3.2018, s. 19.

[6] EUT C 407, 4.11.2016, s. 2.

[7] Antagna texter, P8_TA(2018)0066.

[9] EUT L 771, 15.3.202, s. 1.

[10] Europaparlamentets resolution av den 9 juni 2015 om EU:s strategi för jämställdhet efter 2015.

[11] Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2018 om jämställdhet i EU:s handelsavtal.

[12] Europaparlamentets resolution av den 12 maj 2016 om Kinas status som marknadsekonomi, EUT C 76, 28.2.2018, s. 43.

[14] Antagna texter, P9_TA(2020)0152.

[15] Antagna texter, P9_TA(2020)0015.

[16] Europaparlamentets resolution av den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen - Antagna texter, P9_TA(2020)0124.

[17] https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52020DC0098&from=EN ? ;

Senaste uppdatering: 29 september 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy