Betänkande - A9-0161/2020Betänkande
A9-0161/2020

BETÄNKANDE med rekommendationer till kommissionen om digitala finanser: nya risker med kryptotillgångar – reglerings- och tillsynsutmaningar när det gäller finansiella tjänster, institut och marknader

18.9.2020 - (2020/2034(INL))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Ondřej Kovařík
(Initiativ – artikel 47 i arbetsordningen)


Förfarande : 2020/2034(INL)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A9-0161/2020
Ingivna texter :
A9-0161/2020
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

med rekommendationer till kommissionen om digitala finanser: nya risker med kryptotillgångar – reglerings- och tillsynsutmaningar när det gäller finansiella tjänster, institut och marknader

(2020/2034(INL))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

 med beaktande av artiklarna 7 och 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)[1],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG[2],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG[3],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 En EU-strategi för data[4],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2018 Handlingsplan för fintech - ett viktigt steg mot en mer konkurrenskraftig och innovativ europeisk finanssektor[5],

 med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 6 april 2016 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Gemensam ram för att motverka hybridhot – Europeiska unionens insatser[6],

 med beaktande av kommissionens vitbok av den 19 februari 2020 Om artificiell intelligens - en EU-strategi för spetskompetens och förtroende[7],

 med beaktande av det svar som kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovski gav på kommissionens vägnar TO E-001130/2017 den 10 april 2017,

 med beaktande av slutrapporten i oktober 2019 från kommissionens generaldirektorat för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen Governance for a DLT/Blockchain enabled European electronic Access Point (EEAP)[8],

 med beaktande av kommissionens studie om tillämpningen av förordningen om förmedlingsavgifter[9],

 med beaktande av kommissionens offentliga samråd av den 17 februari 2020 i samband med översynen av regelverket för värdepappersföretag och marknadsoperatörer,

 med beaktande av slutrapporten av den 10 juni 2020 från kommissionens högnivåforum om kapitalmarknadsunionen A New Vision for Europe’s Capital Markets[10],

 med beaktande av slutrapporten av den 13 december 2019 från kommissionens expertgrupp för rättsliga hinder för finansiell innovation 30 recommendations on regulation, innovation and finance,

 med beaktande av det gemensamma rådgivningsdokumentet av den 10 april 2019 från de europeiska tillsynsmyndigheterna till kommissionen som behandlar behovet av lagstiftningsförbättringar av IKT-riskhanteringskrav i EU:s finanssektor,

 med beaktande av det gemensamma rådgivningsdokumentet av den 10 april 2019 från de europeiska tillsynsmyndigheterna till kommissionen som behandlar kostnader och fördelar av att utarbeta en cyberresilient testram för betydande marknadsdeltagare och marknadsinfrastruktur inom EU:s hela finanssektor,

 med beaktande av de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma rapport av den 7 januari 2019 FinTech: Regulatory sandboxes and innovation hubs[11],

 med beaktande av Europeiska bankmyndighetens riktlinjer av den 29 november 2019 om IKT- och säkerhetsriskhantering,

 med beaktande av Europeiska bankmyndighetens rapport av den 9 januari 2019 med råd till kommissionen om kryptotillgångar,

 med beaktande av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens rådgivningsdokument av den 9 januari 2019 till kommissionen som behandlar ICO:er och kryptotillgångar,

 med beaktande av kommissionens samrådsdokument från december 2019 som behandlar en EU-ram för marknader för kryptotillgångar,

 med beaktande av sin resolution av den 27 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag[12],

 med beaktande av sin resolution av den 3 oktober 2018 om distribuerad databasteknik och blockkedjor: skapa förtroende genom disintermediering[13],

 med beaktande av sin resolution av den 17 maj 2017 om finansteknik: teknikens inverkan på finanssektorns framtid[14],

 med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 med rekommendationer till kommissionen om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik[15]

 med beaktande av den studie från april 2020 som beställts av Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor Crypto-assets: Key developments, regulatory concerns and responses,

 med beaktande av den studie från februari 2014 som beställts av Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd Consumer Protection: Aspects of Financial Services,

 med beaktande av Europeiska centralbankens rapport från juli 2019 Implications of digitalization in retail payments for the Eurosystem’s catalyst role,

 med beaktande av Benoît Coeures huvudanförande FinTech for the People den 31 januari 2019,

 med beaktande av Yves Merschs huvudanförande Lending and payment systems in upheaval: the FinTech challenge den 26 februari 2019 vid den tredje årliga konferensen om fintech och digital innovation,

 med beaktande av rapporten av den 6 juni 2019 från rådet för finansiell stabilitet Decentralized financial technologies: Report on financial stability, regulatory and governance implications,

 med beaktande av rapporten av den 14 februari 2019 från rådet för finansiell stabilitet FinTech and market structure in financial services - Market developments and potential financial stability implications

 med beaktande av rapporten av den 16 juli 2018 från rådet för finansiell stabilitet Crypto-assets: Report to the G20 on work by the FSB and standard-setting bodies,

 med beaktande av rapporten av den 27 juni 2017 från rådet för finansiell stabilitet Financial Stability Implications from FinTech, Revisory and Regulatory Issues that Merit Authorities,

 med beaktande av samrådsdokumentet av den 14 april 2020 från rådet för finansiell stabilitet Addressing the regulatory, supervisory and oversight challenges raised by ”global stablecoin” arrangements,

 med beaktande av rapporten från oktober 2019 från G7-arbetsgruppen om stablecoins Impact of global stablecoins,

 med beaktande av riktlinjerna från juni 2019 från arbetsgruppen för finansiella åtgärder Guidance for a Risk-based Approach to Virtual Assets and Virtual Asset Service Providers,

 med beaktande av rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder som uppdaterades i juni 2019, särskilt rekommendation 16 om elektroniska överföringar,

 med beaktande av analysen från januari 2020 från Banken för internationell betalningsutjämning Policy responses to FinTech: a cross-country overview,

 med beaktande av Fernando Restoys anförande den 16 oktober 2019 Regulating FinTech: what is going on, and where are the challenges? vid ASBA-BID-FELABAN XVI Banking public-private sector regional policy dialogue,

 med beaktande av artiklarna 47 och 54 i arbetsordningen,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0161/2020), och av följande skäl:

 

A. Digitala finanser är ett område inom den finansiella sektorn som ständigt utvecklas och som kräver fortlöpande övervakning och eftertanke både på bransch- och regleringsnivå.

B. Unionens inre marknad kännetecknas av öppen konkurrens och syftar till att skapa lika spelregler genom en harmoniserad rättslig ram och beaktande av internationella standarder, tillsynskonvergens och tillsynssamarbete. Unionens strategi för digitala finanser bör därför baseras på samma principer.

C. Vid regleringen av fintechbolag behövs det en balanserad ansats mellan att uppmuntra innovation och säkerställa en hög grad av investerarskydd och finansiell stabilitet.

D. Termen kryptotillgångar används för att hänvisa till många olika digitala tillgångar, inklusive, men inte begränsat till, virtuella valutor och tokenbevis, men ibland exklusive vissa former av stablecoins och vissa tokenbevis såsom säkerhetsbevis.

E. De två vanligaste särdragen hos de kryptotillgångar som införts är i) tillgångens privata karaktär avseende rätten till den underliggande tillgången, anspråket eller rättigheten och ii) användning av kryptering och distribuerad databasteknik (DLT) eller liknande teknik för att understödja utbytet av tillgången och dess inneboende eller uppfattade värde.

F. För närvarande är kryptotillgångar varken emitterade eller garanterade av en centralbank eller en offentlig myndighet i unionen och de kan ha olika användningsområden, bland annat som bytesmedel, i investeringssyften och för tillgång till en vara eller tjänst.

G. Stablecoins uppvisar liknande egenskaper som kryptotillgångar och tar inte formen av någon specifik valuta, utan bygger på en uppsättning verktyg som syftar till att minimera prisfluktuationer uttryckt i en valuta. Vissa kryptotillgångar, inklusive stablecoins och tillhörande teknik, har potential att öka effektiviteten, konkurrensen och transparensen och innebära stora möjligheter och fördelar för samhället, eftersom vissa av dem skulle kunna leda till billigare och snabbare betalningar och erbjuda nya finansieringskällor för små och medelstora företag. Den uppsättning verktyg som syftar till att minimera prisfluktuationer har inte testats i situationer där ett stort antal transaktioner utförs med stablecoins.

H. Den offentliga debatten om privat lanserade stablecoins kan möjligen kopplas till vissa brister i unionens betalningslandskap.

I. Stablecoins kan komma att bli ett allmänt använt betalningsmedel, vilket bör föranleda lämpliga reglerings- och tillsynsåtgärder.

J. Digital centralbanksvaluta vilar på konceptet med en stabil tillgång, är statssuverän till sin karaktär och skiljer sig därför från kryptotillgångar. Kinas folkbank testar nu en digital centralbanksvaluta (DCEP). Parlamentet betonar att den potentiella globala användningen av DCEP skulle kunna få konsekvenser för den internationella handeln och konsumentskyddet.

K. Möjliga initiativ för att införa digitala centralbanksvalutor övervägs, både inom unionen och på global nivå.

L. Digitala finanser har ett starkt gränsöverskridande inslag som sträcker sig längre än unionen, och därför är internationellt samarbete och standardisering samt en effektiv och ändamålsenlig unionstillsyn på detta område av avgörande betydelse.

M. Utvecklingen av digitalfinansiella verktyg kan ha en stark kapitalflödeskomponent som drar till sig gränsöverskridande investeringar. Parlamentet betonar att digitala finanser därför kan bidra till unionens konkurrenskraft på de globala marknaderna.

N. Enligt marknadsdata[16] fanns det i juni 2020 mer än 5 600 olika kryptotillgångar globalt, med ett totalt marknadsvärde på över 260 miljarder USD[17], där bara bitcoin står för hela 65 %.

 

O. Enligt marknadsdata har stablecoins uppnått ett totalt marknadsvärde på 10 miljarder euro i juni 2020, upp från 1,5 miljarder euro i januari 2018, och trots att stablecoins fortfarande har en begränsad spridning jämfört med andra kryptovalutor har de potential att snabbt nå en global räckvidd och en bred massanvändarbas, särskilt om de antas av stora teknikföretag som utnyttjar sina nät.

 

P. Experter vid Europeiska centralbanken (ECB) noterade i ett offentliggörande 2019[18] att kryptotillgångar visserligen är mycket spekulativa men att de inte utgör något direkt hot mot den finansiella stabiliteten. Både Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma)[19] och Europeiska bankmyndigheten (EBA)[20] delar denna uppfattning. Samma slutsatser drogs av Internationella valutafonden (IMF) i dess rapport om den globala finansiella stabiliteten 2018 och av rådet för finansiell stabilitet (FSB) i dess rapport från juli 2018, men enligt FSB bör situationen även fortsättningsvis bevakas med tanke på hur snabbt dessa marknader utvecklas.

 

Q. Såsom påpekas i EBA:s rapport är finansinstitutens verksamhet med kryptotillgångar relativt begränsad men deras intresse kommer sannolikt att öka, särskilt i samband med den ökande användningen av DLT-baserade lösningar. Sådan verksamhet inbegriper innehav eller ökad exponering mot kryptotillgångar, garantiverksamhet för inbjudan till finansiering av ny kryptovaluta (ICO) eller tillhandahållande av tjänster i samband med kryptotillgångar såsom tillhandahållande av förvaringstjänster eller handelsplatser. De nuvarande tillsynsreglerna är inte lämpade för att fånga upp den höga volatiliteten och de höga riskerna med kryptotillgångar.

 

R. Aktuell forskning tyder på att kryptotillgångar främst används i spekulationssyfte snarare än som ett betalningsmedel för varor eller tjänster som erbjuds av en laglig näringsidkare. ESA-myndigheterna har betonat att kryptotillgångar som inte klassificeras som finansiella instrument enligt unionens finansiella reglering medför särskilda risker, nämligen i fråga om investerar- och konsumentskydd samt marknadsintegritet. Kryptotillgångar kan föra med sig höga risker när det gäller penningtvätt, bedrägerier, skatteundandragande och externa attacker.

 

S. Anammandet av ny teknik kan i betydande grad till att företag som tillhandahåller finansiella tjänster kan fullgöra sina skyldigheter i fråga om tillsyn och efterlevnad.

T. När det gäller sådana kryptotillgångar som kan klassificeras som finansiella instrument enligt unionsrätten, görs deras klassificering som sådana instrument av de nationella behöriga myndigheter som ansvarar för det nationella genomförandet av unionsrätten, vilket skapar skillnader i tillsyns- och regleringsansatser och skadar enhetligheten och spelreglerna i unionen. En sådan klassificering och integrering inom unionens rättsliga ram är inte oproblematisk, eftersom olika kryptotillgångar uppvisar olika egenskaper som också kan ändras med tiden.

U. ICO:er skulle kunna vara en alternativ finansieringskälla för innovativa företag och startup-företag i ett tidigt skede av deras utveckling, men de exponerar också investerarna för stora förlustrisker på grund av sin mycket spekulativa karaktär och utsatthet för bedrägerier. I den årliga ekonomiska rapporten från Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) för 2018 konstaterades att minst 22,5 % av alla ICO:er har visat sig vara pyramidspelsbedrägerier.

V. Kryptotillgångar har potential att minska transaktionskostnaderna på ett säkert sätt i en alltmer digitalt övervakad värld förutsatt att de underkastas ett strikt, ändamålsenligt och riskbaserat regelverk.

W. Digitala finanser kan på många sätt bidra till att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-utbrottet vad gäller konsekvenser för medborgare, små och medelstora företag samt andra företag och finansiella tjänster. Covid-19-utbrottet har, i varierande grad från medlemsstat till medlemsstat, visat den potential som digitala finanser kan erbjuda både konsumenterna och ekonomin.

X. Stora teknikföretag och globala digitala plattformar erbjuder allt oftare finansiella tjänster. Om dessa stora operatörer inom den digitala sektorn kan dra nytta av konkurrensfördelar såsom stordriftsfördelar, stora gränsöverskridande användarnätverk, enkel tillgång till finansiering och möjlighet att skörda stora datamängder som användarna lämnar genom databehandlingsteknik, t.ex. stordataanalys, skapas ett enormt mervärde på många olika sätt. Teknikjättarna (bigtech) på fintech-marknaderna skulle dock kunna vara till förfång för sund konkurrens och innovation.

Y. De bedrägerier som nyligen upptäckts i samband med företag inom fintechbranschen understryker behovet av ett helhetsperspektiv på riskerna för skyddet av konsumenter och investerare till följd av brister i den finansiella rapporteringen, bedrägerier och insolvensförfaranden.

Z. Andelen icke-kontantbaserade betalningar har ökat avsevärt under de senaste åren. En förbättrad ram för kontantlösa transaktioner får inte underminera förmågan att använda kontanter som betalningsmedel.

AA. Den finansiella sektorn är den största användaren av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i världen och står för ungefär en femtedel av alla IKT-utgifter.

AB. Tillämpningen av ny teknik inom finanssektorn kan medföra nya risker som måste regleras och övervakas för att garantera den finansiella stabiliteten, den inre marknadens integritet och konsumentskyddet.

AC. Den ökade användningen av artificiell intelligens inom finanstjänstbranschen kommer att leda till ett behov av starkare operativ resiliens liksom lämplig tillsyn och lämpligt personuppgiftsskydd för konsumenter.

AD. Operativa problem, särskilt IKT- och säkerhetsrisker, kan skapa systemrisker för den finansiella sektorn. Sådana nya risker bör hanteras genom lämpliga åtgärder, vilket Europeiska systemrisknämnden har påpekat[21].

 

AE. EU:s nuvarande regelverk för finansiella tjänster saknar en samlad strategi för att behandla frågan om bestämmelser om operativ risk.

AF. De IKT-risker och säkerhetsrisker som finanssektorn står inför, och dess integrationsnivå på unionsnivå, kräver specifika och mer avancerade åtgärder som bygger på men går längre än Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen[22] .

AG. Cyberresiliens är en integrerad del av det arbete för finansinstituts operativa resiliens som utförs av myndigheter på global nivå.

AH. En välfungerande, hållbar och resilient finansmarknad i unionen bör uppvisa en stark allokeringseffektivitet för kapital och risk och största möjliga finansiella inkludering av medborgare när det gäller finansiella tjänster.

AI. Användningen av molnbaserade datortjänster kan erbjuda betydande fördelar i fråga om operativ resiliens och effektivitet för leverantörer av finansiella tjänster jämfört med existerande lokala lösningar, men det uppstår ytterligare utmaningar när det gäller säkerheten för data och processer, driftskontinuitet i händelse av driftavbrott och allmän sårbarhet när det gäller cyberbrottslighet.

AJ. Lika spelregler för finansföretag och teknikföretag behövs för att alla företag ska kunna konkurrera på lika villkor, i enlighet med principen om ”samma risk, samma verksamhet, samma reglering”.

AK. Införandet av digitala finansiella tjänster får varken leda till regleringsarbitrage eller till sämre kundskydd, minskad säkerhet eller risker för den finansiella stabiliteten.

AL. Många stora finansinstitut i unionen förlitar sig på leverantörer av molntjänster från tredjeländer.

AM. Europeiska dataskyddsstyrelsen har en viktig roll att spela när det gäller att hjälpa företag att förstå sina skyldigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen.

AN. Kryptotillgångar har vanligtvis inte någon känd upphovsman och de skapar inte några finansiella anspråk på en underliggande tillgång, i motsats till stablecoins, säkerhetsbevis och råvarutokenbevis som alla har en känd upphovsman.

AO. Tokenbevis som entreprenörer utfärdar i form av anspråk på ett kassaflöde, på aktier eller på en framtida produkt/tjänst kan visserligen klassificeras på flera olika sätt, men deras klassificering enligt unionsrätten bör göra det möjligt att skapa rättslig förutsebarhet och homogenitet på de europeiska marknaderna. En tekniskt relevant och funktionell reglering av tokenbevis bör ta hänsyn till möjliga hybridkonstruktioner och tillhandahålla definitioner som maximerar konsument- och investerarskyddet, ökar den rättsliga säkerheten och utnyttjar dessa instruments stora potential när det gäller att finansiera riskfyllda entreprenörsprojekt. Den bakomliggande ekonomiska funktionen hos tokenbevis är en betydande indikator för dess klassificering.

AP. Arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) har antagit en bred definition av virtuell valuta och har rekommenderat att i tillämpningsområdet för skyldigheterna när det gäller bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ta med alla fysiska eller juridiska personer som bedriver verksamhet såsom utbyte av kryptotillgångar, överföring av kryptotillgångar och deltagande i och tillhandahållande av finansiella tjänster i samband med ICO-erbjudanden.

 

AQ. Penningtvätt är en allvarlig fara som måste förhindras på det digitalfinansiella området. Även om digital finanser kan förbättra den finansiella inkluderingen bör det fortfarande finnas ett heltäckande system för kundkännedom och efterlevnad av penningtvättslagstiftningen, såsom föreskrivs enligt unionsrätten. Kryptovalutor kan visserligen användas för olaglig verksamhet men om deras rättsliga status är betalningsmedel snarare än ett bytesmedel kan detta förbättra övervakningen och förebyggandet av ekonomisk brottslighet.

 

AR. Ökad konnektivitet, sakernas internet och samspelet mellan människor och maskiner kan skapa bättre finanstjänstupplevelser men också medföra nya risker avseende personlig integritet och skyddet av personuppgifter, kvaliteten på interaktionen, hanteringen av operativa risker och cybersäkerhetsutmaningar.

 

Rekommendationer:

Allmänna överväganden

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att färdigställa en handlingsplan för fintech senast det tredje kvartalet 2020. Med tanke på den senaste tidens marknadsutveckling anser parlamentet att det ligger rätt i tiden och är meningsfullt och nödvändigt med ett kommissionsförslag om kryptotillgångar och en sektorsövergripande finansrättsakt om operativ och cyberrelaterad resiliens. Kommissionen uppmanas att på grundval av artikel 114 lägga fram de båda lagstiftningsförslagen utifrån de rekommendationer som anges i bilagan.

2. Europaparlamentet anser att digitala finanser, som spelar en nyckelroll i utvecklingen av finansiell verksamhet, kommer att vara avgörande för kapitalmarknadsunionens framgång genom ökade finansieringsalternativ för företag och medborgare liksom ökade investeringsalternativ, och uppmuntrar kommissionen att överväga hur innovatörer kan få inflytande och därmed utnyttja fördelarna med digitala finanser genom att driva på kapitalmarknadsintegrationen och icke-professionella investerares deltagande i unionen och öka dess globala tyngd.

3. Europaparlamentet betonar den ökade betydelsen av övervaknings- och granskningsåtgärder i samband med regleringen av digitala finanser, särskilt med tanke på den ökande betydelsen av denna sektor när världen brottas med covid-19-pandemin. Parlamentet framhåller vidare behovet av att ta itu med de särskilda risker som digitala finanser medför på reglerings- och tillsynsnivå, genom en lämplig lagstiftningsram och lämpliga konsumentskyddsbestämmelser.

4. Europaparlamentet betonar vikten av att kommissionen, med tanke på den gränsöverskridande karaktären hos digitala finanser, nära stämmer av sitt arbete mot internationella forum och regleringsorgan när det gäller att utveckla internationella standarder, utan att det inkräktar på unionens rätt att anta striktare regulatoriska och tillsynsmässiga bestämmelser som är relevanta för unionens förhållanden. Parlamentet påminner särskilt om behovet av att säkerställa interoperabilitet mellan unionens regelverk och internationellt överenskomna principer.

5. Europaparlamentet noterar att utvecklingen av många tekniker med anknytning till digitala finanser fortfarande befinner sig i sin linda. Parlamentet betonar att alla nya lagstiftningsåtgärder därför måste bli föremål för en grundlig och framtidsinriktad bedömning av risker och fördelar för konsumenterna och den finansiella stabiliteten. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa en proportionerlig, riskbaserad, sektorsövergripande, holistisk och resultatinriktad ansats för sitt arbete med digitala finanser.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja kunskaperna och erfarenheterna från det europeiska forumet för innovationsfrämjare och fungera som föregångare i syfte att skapa en gynnsam och hållbar miljö för europeiska fintechnav och fintechföretag, liksom för den etablerade finansbranschen som använder digitala finanser, för att expandera, locka till sig utländska investeringar och öka unionens närvaro på de globala marknaderna.

7. Europaparlamentet anser i detta avseende att digitala finanser bör betraktas som ett viktigt och effektivt verktyg för europeiska små och medelstora företag som kan tillhandahålla snabba lösningar i realtid anpassade till deras finansieringsbehov. Parlamentet anser att digitala finanser har potential att bidra till att överbrygga finansieringsgapet för små och medelstora företag.

8. Europaparlamentet betonar att de åtgärder som vidtas på unionsnivå bör säkerställa att olika marknadsaktörer, från små till stora, har regleringsutrymme för innovation och att all ny eller uppdaterad reglering och tillsyn på fintechområdet bör bygga på följande principer:

a. Samma verksamheter och tjänster och dithörande risker bör omfattas av samma regler.

b. Proportionalitet och teknikneutralitet.

c. En ansats som bygger på risker, transparens och ansvarsskyldighet.

d. Respekt för grundläggande rättigheter, särskilt till integritets- och personuppgiftsskydd, som garanteras i artiklarna 7 och 8 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

e. Höga nivåer på konsument- och investerarskydd.

f. Lika spelregler.

g. Ett innovationsvänligt tillvägagångssätt.

9. Europaparlamentet påpekar att alla nya och uppdaterade åtgärder som antas på unionsnivå bör ta hänsyn till den snabba utvecklingen på de expanderande marknaderna för kryptotillgångar och ICO:er. Parlamentet betonar att lika spelregler måste säkerställas på hela den inre marknaden, så att forumshopping och regelarbitrage undviks. Parlamentet varnar för att sådana åtgärder inte bör hämma företagens, särskilt de små och medelstora företagens, möjligheter att växa och bör erbjuda ett hållbart ekosystem för digitala finanser som kan utvecklas på den inre marknaden, samtidigt som finansiell stabilitet, marknadsintegritet och investerar- och konsumentskydd säkerställs.

10. Europaparlamentet påpekar att regulatoriska sandlådor och innovationsnav har potential att bli användbara verktyg för digitalfinansiella företag för att testa innovativa finansiella produkter, finansiella tjänster eller affärsmodeller i en kontrollerad miljö och för att göra det möjligt för behöriga myndigheter att bättre förstå sådan verksamhet och utveckla tillsynsexpertis i framväxande teknik och därmed underlätta dialogen mellan företag och regleringsinstanser. Parlamentet betonar dock att de också kan innebära betydande risker för skyddet av konsumenter och investerare och möjliggöra finansiella bedrägerier, samtidigt som de skapar risker för fragmentering av tillsynen och regelarbitrage.

11. Europaparlamentet betonar att varje sandlåda, även en paneuropeisk sandlåda, bör sträva efter att skapa balans mellan de olika målen att främja innovation och finansiell stabilitet och investerar- och konsumentskydd, samtidigt som de involverade företagens storlek, systembetydelse och gränsöverskridande verksamhet tas i beaktande. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en gemensam unionsram för en paneuropeisk sandlåda för digitala finansiella tjänster, eftersom detta skulle ge ytterligare fördelar för finansiell innovation och stabilitet och minska fragmenteringen av tillsynen.

 

12. Europaparlamentet understryker betydelsen av en triangel av tillit, identitetsverifiering och data för att säkerställa att operatörer, investerare, konsumenter och tillsynsmyndigheter kan känna förtroende för digitala finanser.

13. Europaparlamentet anser att det är lämpligt att ytterligare analysera initiativ för att genomföra digitala centralbanksvalutor både inom unionen och på global nivå. Parlamentet uppmanar ECB att överväga att genomföra en omfattande konsekvensbedömning i syfte att lägga fram framtidsalternativ för digitala centralbanksvalutor, inbegripet en analys av möjligheterna och riskerna med införandet av en digital euro. Parlamentet anser att denna bedömning även bör beakta den underliggande teknikens roll. Parlamentet uppmanar dessutom unionens tillsynsmyndigheter att främja ytterligare forskning på detta område, och uppmanar kommissionen och ECB att inleda en dialog på internationell nivå för att bedöma de potentiella fördelarna och konsekvenserna av en bredare användning av digitala centralbanksvalutor globalt.

 

14. Europaparlamentet anser att parametrarna och principerna för konsekvensbedömningarna och den påföljande analysen bör bygga på de digitala centralbanksvalutornas roll när det gäller att komplettera den minskade användningen av kontanter, säkerställa förtroendet för det finansiella systemet, öka den finansiella inkluderingen och tillgången till offentliga betalningsmedel, samtidigt som finansiell och monetär stabilitet garanteras.

 

15. Europaparlamentet betonar behovet av starkare konvergens i fråga om reglering och tillsyn, i syfte att utveckla en gemensam unionsram. Parlamentet framhåller den avgörande roll som ESA-myndigheterna har när det gäller att underlätta detta. Parlamentet efterlyser en strukturerad dialog mellan ESA-myndigheterna och de nationella behöriga myndigheterna som bör fokusera på aktuella tillsynsutmaningar och konvergens i praxis i riktning mot en sömlös tillsyn på alla nivåer när det gäller digitala finanser, bekämpning av penningtvätt, skydd av personlig integritet och personuppgifter samt utmaningar och möjligheter när det gäller cybersäkerhet. Parlamentet anser att denna strukturerade dialog på det digitalfinansiella området bör inriktas på att minska arbitrage och tillsynskonkurrens samt andra befintliga hinder för gränsöverskridande verksamhet.

16. Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för ECB: ståndpunkt om betydelsen av fysiska pengar som lagligt betalningsmedel. Parlamentet betonar att framstegen på området för virtuella valutor och digitala betalningar inte får leda till att kontantbetalningar i detaljhandeln begränsas eller till att kontanter avskaffas.

17. Europaparlamentet framhåller sina betänkligheter när det gäller miljöeffekterna av kryptoutvinning. Parlamentet betonar behovet av lösningar som syftar till att minska det ekologiska fotavtrycket från vanliga kryptotillgångar. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta detta i alla kommande lagstiftningsinitiativ, med tanke på EU:s engagemang för målen för hållbar utveckling och den nödvändiga omställningen till ett klimatneutralt samhälle senast 2050.

 

Fastställande av ett regelverk för kryptotillgångar

18. Europaparlamentet anser att utarbetandet av en heltäckande paneuropeisk taxonomi för nya produkter såsom kryptotillgångar är ett nödvändigt steg mot att främja en samsyn, underlätta samarbete mellan olika jurisdiktioner och skapa större rättslig säkerhet för marknadsdeltagare som bedriver gränsöverskridande verksamhet. Parlamentet rekommenderar att man tar hänsyn till befintliga nationella reglerings- och tillsynsramar. Parlamentet noterar vikten av internationellt samarbete och globala initiativ när det gäller en unionsram för kryptotillgångar, särskilt med tanke på deras gränslösa natur.

19. Europaparlamentet anser att det kan vara lämpligare att utveckla en öppen taxonomimodell på unionsnivå med tanke på att detta är ett marknadssegment under utveckling och att en sådan taxonomi bör ligga till grund för lämpliga lagstiftnings- eller regleringsåtgärder. Parlamentet anser dock att det inte finns någon universallösning när det gäller rättslig klassificering av kryptotillgångar, och att det därför är viktigt med en ram som möjliggör övervakning och anpassning från tillsynsmyndigheternas sida.

20. Europaparlamentet betonar att konsumentinriktade startup-företag ofta utvecklar innovativa finansiella tjänster till förmån för unionens medborgare och företag, och att all lagstiftning bör utformas i syfte att stärka ytterligare innovation och valmöjligheter för konsumenter när det gäller finansiella tjänster.

21. Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna, i avsaknad av en gemensam regleringsansats för kryptotillgångar, redan har börjat anta ensidiga lagstiftnings- och tillsynsåtgärder och ställs inför ökande påtryckningar att agera till följd av konsumentskyddshänsyn. Parlamentet påpekar att skiljaktiga tolkningar och en icke samordnad strategi mellan medlemsstaterna kan leda till en fragmentering av marknaden, öka den rättsliga osäkerheten, underminera spelreglerna och skapa möjligheter till regleringsarbitrage.

22. Europaparlamentet anser därför att varje ytterligare kategorisering bör vara balanserad och flexibel så att den anpassas till föränderliga affärsmodeller och risker och ger utrymme för innovation inom sektorn samtidigt som det säkerställs att risker kan identifieras och minskas i ett tidigt skede.

23. Europaparlamentet betonar vidare att det behövs ett förtydligande av vägledningen om de tillämpliga reglerings- och tillsynsprocesserna för att skapa regulatorisk och tillsynsmässig säkerhet och kunna utforma adekvat tillsyn och tillsynsbehandling av kryptotillgångar. Parlamentet instämmer i Baselkommitténs och EBA:s åsikt att banker som förvärvar kryptotillgångar bör tillämpa en konservativ tillsynsbehandling av kryptotillgångar, särskilt när det gäller sådana med hög risk.

24. Europaparlamentet anser att reglerade finansinstitut, särskilt kreditinstitut, betalningsinstitut och pensionsfonder, ska omfattas av specifika gränsvärden för maximal exponering mot bakgrund av de potentiella riskerna för skyddet av konsumenter och investerare och för den finansiella stabiliteten i samband med höga nivåer av kryptotillgångsverksamhet. Parlamentet delar dessutom uppfattningen att det är oerhört viktigt med strikta due diligence-krav, en robust styrning och riskhantering, fullständigt offentliggörande av all exponering och en solid dialog med tillsynsmyndigheterna. Parlamentet anser att den kommande översynen av ramen för kapitalkrav bör inbegripa ändringar i detta avseende.

 

25. Europaparlamentet anser att alla aktörer och deltagare som ägnar sig åt kryptotillgångsrelaterad verksamhet bör omfattas av standarderna i det befintliga finansiella regelverket, beroende på vad som är tillämpligt. Parlamentet betonar vidare behovet av att inkludera rättsliga bestämmelser och mekanismer för att se till att de standarder för kryptotillgångsrelaterad verksamhet, särskilt när det gäller konsumentskydd och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, också genomförs när sådan verksamhet eller sådana tjänster tillhandahålls eller drivs från länder utanför unionen. Parlamentet understryker vidare att det krävs särskilda regler om marknadstransparens och marknadsintegritet som minst motsvarar dem i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och direktiv 2011/61/EU[23] (MiFID II) för alla emittenter eller sponsorer av kryptotillgångar och som fastställer strikta regler för information till potentiella kunder, vilka bör vara tydliga och inte vilseledande, samt krav på lämplighetsbedömningar. 

 

26. Europaparlamentet anser att vissa kryptotillgångar, sådana som till stor del används i olagliga kanaler, inte får legitimeras genom att de omfattas av det befintliga regelverket. Parlamentet framhåller att all oönskad legitimisering skulle äventyra konsumentskyddet och undergräva marknadens integritet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att införa strikta regler för varningar till potentiella kunder och att se till att behöriga myndigheter ges nödvändiga interventionsbefogenheter för att begränsa eller förbjuda transaktioner och verksamhet med de kryptotillgångar som främst används för olagliga ändamål. 

27. Europaparlamentet betonar att riskerna i samband med innehav och exponeringar mot kryptotillgångar bör integreras fullt ut i översyns- och utvärderingsprocessen när taxonomin blir tillgänglig. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av lämpliga och standardiserade krav på offentliggörande av alla väsentliga exponeringar eller tjänster med anknytning till kryptotillgångar.

28. Europaparlamentet påpekar att det kommer att bli nödvändigt att åtgärda regulatoriska luckor i den existerande unionsrätten genom riktade förändringar, liksom att skapa skräddarsydda regelverk för den verksamhet med kryptotillgångar som är ny och håller på att utvecklas, såsom ICO:er (inbjudningar till finansiering av kryptovaluta) eller IEO:er (inbjudningar till virtuella marknadsnoteringar). Parlamentet noterar att vissa typer av kryptotillgångar faktiskt skulle kunna passa in i det befintliga regelverket, t.ex. som ”överlåtbara värdepapper” enligt definitionen i MiFID II. Parlamentet anser att de kryptotillgångar som skulle kunna omfattas av MiFID II bör behandlas på samma sätt som andra överlåtbara värdepapper som omfattas av det systemet, och i egenskap av sådana inte skulle kräva en skräddarsydd rättslig ram utan snarare riktade ändringar av de relevanta Mifid II-bestämmelserna.

29. Europaparlamentet betonar behovet av att reglera vissa kryptotillgångar som inte skulle omfattas av Mifid II-bestämmelserna på ett harmoniserat sätt på unionsnivå.

 

30. Europaparlamentet noterar att stablecoins utgör en unik kategori av kryptotillgångar. Parlamentet påpekar att användningen av stablecoins ännu inte är särskilt framträdande inom unionen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utarbeta en rättslig ram som bland annat säkerställer att det finns en stabil omräkningskurs mellan stablecoins och fiatvalutor och att varje stablecoin när som helst kan återkonverteras till fiatvaluta till nominellt värde.

 

31. Europaparlamentet betonar att ICO:er och IEO:er har potential att öka tillgången till finansiering för små och medelstora företag, innovativa startup- och scaleup-företag, kan påskynda tekniköverföringen och kan vara en väsentlig del av kapitalmarknadsunionen. Parlamentet noterar dock att olika tillsynsmyndigheter har utfärdat varningar om ICO:er på grund av bristen på transparens och informationskrav, vilket kan medföra risker för investerare och konsumenter.

 

32. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att bedöma fördelarna med att föreslå rättsliga ramar för ICO:er och IEO:er i syfte att öka transparensen, rättssäkerheten, investerar- och konsumentskyddet, skapa varningar och minska riskerna till följd av asymmetrisk information, bedrägligt beteende och olaglig verksamhet. Parlamentet insisterar på att övervakningen och uppföljningen av denna ram ska samordnas på unionsnivå.

 

33. Europaparlamentet betonar att en gemensam unionsram för kryptotillgångar bör bidra till att säkra en hög nivå på konsument- och investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet, genomdriva tillämpningen av bestämmelser om penningtvätt, såsom kundkännedomskyldigheter när det gäller aktörer som deltar i kryptotillgångsrelaterade transaktioner, med undantag endast för enstaka transaktioner under en miniminivå, och förbättra tillsynen av den underliggande tekniken för att säkerställa att myndigheter som utreder brott kan identifiera de slutliga mottagarna av betalningstransaktioner på ett tillförlitligt sätt och med begränsade ansträngningar.

34. Europaparlamentet är bekymrat över slutsatserna i en nyligen genomförd studie[24] som visar att transaktioner med kryptotillgångar är kopplade till olaglig verksamhet, såsom köp eller försäljning av olagliga varor eller tjänster, penningtvätt och betalningar i samband med utpressningsprogramangrepp. Parlamentet uppmärksammar de senaste rönen som tyder på att 76 miljarder dollar i olaglig verksamhet per år inbegriper bitcoin.

35. Europaparlamentet upprepar behovet av att ta itu med de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som uppstår till följd av gränsöverskridande verksamhet och ny teknik, i synnerhet sådan som härrör från kryptotillgångar.

 

36. Europaparlamentet understryker att befintliga luckor i systemet för bekämpning av penningtvätt för kryptotillgångar, såsom vid tillämpning av principen om kundkännedom, leder till ojämlika spelregler mellan olika typer av finansiell verksamhet. Parlamentet anser att bestämmelser om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för leverantörer av tjänster med anknytning till kryptotillgångar bör upprätthållas även för utländska tjänsteleverantörer som erbjuder sina tjänster i unionen. Parlamentet betonar att det behövs en heltäckande definition av ”virtuella tillgångar” för att bättre återspegla kryptotillgångars egenskaper och funktion i syfte att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet påpekar att definitionen av finansiering av terrorism också ska uppdateras för att säkerställa att kryptotillgångar är tillräckligt täckta.

37. Europaparlamentet noterar uppdateringen av nuvarande rekommendation 16 från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) avseende transaktionsförloppsregeln (travel rule) för leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar (VASP), och uppmanar kommissionen att undersöka dess konsekvenser för kryptobörser och tillhandahållare av elektroniska plånböcker inom ramen för det femte penningtvättsdirektivet, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG[25],

 

38. Europaparlamentet uppmanar vidare kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för ansvariga enheter inom ramen för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, i linje med rekommendationerna från FATF och Esma, för att se till att alla verksamheter som inbegriper kryptotillgångar, med avseende på leverantörer av helvirtuella börser, andra kategorier av leverantörer av virtuella plånböcker och ICO:er, omfattas av samma skyldigheter i fråga om penningtvätt och finansiering av terrorism.

 

39.  Europaparlamentet anser vidare att spridningen av digitala finanser inte får leda att någon hamnar på efterkälken och att tillgången till digitalfinansiella lösningar för konsumenter och icke-professionella investerare måste gå hand i hand med större insatser för att garantera transparens, allmänhetens medvetenhet och tillgång till information. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera i program för att förbättra den digitala och finansiella kunskapsnivån.

40. Europaparlamentet konstaterar att införandet av en digital centralbanksvaluta är kopplat till betydande utmaningar och risker (t.ex. risker för finansiell stabilitet, insättarskydd, konsekvenser för den penningpolitiska transmissionen, effekter för kreditförmedling, ersättning av andra betalningsmedel, utträngning av privata marknadsaktörer osv.) som lätt skulle kunna väga tyngre än de upplevda fördelarna med digitala centralbanksvalutor.

41. Europaparlamentet noterar att vissa av de upplevda bristerna i det europeiska betalningssystemet skulle kunna åtgärdas genom gradvisa förbättringar av den befintliga ordningen, såsom en ökad uppsättning av kostnadseffektiva direktbetalningar.

En gemensam strategi för cyberresiliens i finanssektorn

42. Europaparlamentet påpekar att den ökande digitaliseringen av finansiella tjänster, liksom utkontraktering till tillhandahållare av IT-lösningar eller IT-underhåll, till exempel molnleverantörer, kan bidra till att enskilda finansiella startup-företag innoverar och får tillgång till teknik som de annars inte skulle ha. Parlamentet varnar dock för att finansinstitutens och marknadernas exponering mot störningar till följd av interna brister, externa attacker eller till följd av finansiella svårigheter blir allt mer uttalad och att operativa risker därför måste bedömas grundligt mot bakgrund av detta föränderliga landskap. Parlamentet anser därför att de vägledande målen för varje föreslagen lagstiftning i detta avseende bör vara säkerhet, resiliens och effektivitet.

43. Europaparlamentet noterar att även om de totala kostnaderna för cyberincidenter är notoriskt svåra att fastställ, låg de enligt branschuppskattningar i spannet från 45 miljarder USD till 654 miljarder USD för den globala ekonomin 2018.

44. Europaparlamentet betonar att finanssektorn traditionellt har varit en huvudsaklig måltavla för cyberbrottslingar som söker ekonomisk vinning.

45. Europaparlamentet är bekymrat över ESRB:s analys som visar att det är tänkbart att en cyberincident skulle kunna utvecklas till en systemisk cyberkris som hotar den finansiella stabiliteten[26].

46. Europaparlamentet påpekar att vissa sektorsspecifika delar av unionens lagstiftning om finansiella tjänster redan innehåller specifika krav när det gäller hantering av informationssäkerhet, men att detta inte är fallet för andra områden inom unionens lagstiftning om finansiella tjänster. Parlamentet påminner om att tillsynsmyndigheterna har utfärdat konsumentvarningar om ICO:er, eftersom avsaknad av lämpliga krav på transparens och offentliggörande kan ge upphov till potentiella och allvarliga risker för investerare.

47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagändringar när det gäller IKT- och cybersäkerhetskrav för unionens finanssektor, med beaktande av internationella standarder, för att åtgärda eventuella inkonsekvenser, luckor och kryphål som konstaterats i relevant lagstiftning. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att överväga behovet av att ha en tillsynsmässig överblick över IKT-leverantörerna, och noterar den koncentrations- och spridningseffektsrisk som kan orsakas av ett starkt beroende inom finanstjänstesektorn av ett litet antal IKT-leverantörer och molnleverantörer.

48. Europaparlamentet anser att dessa förändringar bör inriktas på fyra centrala områden:

a. Modernisering av IKT-styrning och riskhantering samt efterlevnad av internationella standarder.

b. Harmonisering av rapporteringsregler när det gäller IKT-incidenter.

c. En gemensam ram för testning av dataintrångsrelaterad och operativ resiliens inom alla finansiella sektorer.

d. Övervakning av och minimistandarder för kritiska IKT-tredjepartstillhandahållare.

49. Europaparlamentet betonar behovet av ytterligare informationsutbyte, särskilt om incidenter, och ökad samordning mellan relevanta reglerings- och tillsynsmyndigheter, med beaktande av att uppbyggnaden av resiliens och beredskap att hantera storskaliga cyberincidenter och operativa incidenter kräver ett effektivt samarbete inte bara över gränser utan också mellan olika sektorer. Parlamentet anser att detta bör göras genom att tillsynsmyndigheterna ges vissa befogenheter att mer effektivt övervaka tredje parters verksamhet, nämligen utökade inspektionsrättigheter, revisionsrättigheter och sanktionsrättigheter.

50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka samarbetet i internationella forum för att underlätta utvecklingen av internationella standarder för molnbaserade datortjänster och utkontraktering. Parlamentet efterlyser dessutom en analys av behovet av en unionsspecifik ram för att se till att tillsynen av datormoln och utkontraktering ligger i linje med nivån på tillsynen av etablerade system. Parlamentet påpekar att det också finns ett behov av att utveckla internationella standarder på dessa områden. Parlamentet anser att ansvaret för efterlevnaden ligger hos de finansiella operatörerna, men att tillsynen av kritiska enheter för tekniköverföring bör syfta till att övervaka koncentrationsrisker och risker för den finansiella stabiliteten samt säkerställa samarbete med relevanta myndigheter. Parlamentet anser att detta bör göras genom att tillsynsmyndigheterna ges vissa befogenheter att mer effektivt övervaka tredje parters verksamhet, nämligen utökade inspektionsrättigheter, revisionsrättigheter och sanktionsrättigheter.

51. Europaparlamentet betonar att det finansiella systemets resiliens kräver en stark teknisk ram för tillsyn av avancerade tekniska tillämpningar inom finansiella tjänster. Parlamentet understryker behovet av en konkret strategi som ökar användningen av regleringsteknik (regtech) och tillsynsteknik (suptech).

52. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och tillsynsmyndigheterna att påskynda icke-lagstiftningsåtgärder för att stärka den operativa beredskapen inom den finansiella sektorn för att hantera storskaliga cyberincidenter och operativa incidenter, genom gemensamma övningar, operativa protokoll (”playbooks”), säkra samarbetsverktyg och investeringar i förstärkning av kritisk infrastruktur och europeisk redundanskapacitet. Parlamentet betonar behovet av att tillsynsorganen har intern expertis och tillräckliga resurser för att genomföra sådana förfaranden och tillsynsåtgärder.

53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och kontrollera möjligheterna för svartabörstransaktioner, penningtvätt, finansiering av terrorism, skattebedrägeri, skatteundandragande och annan brottslig verksamhet.

Data

54. Europaparlamentet påminner om att insamling och analys av data spelar en central roll för digitala finanser, och betonar därför behovet av en konsekvent och teknikneutral tillämpning av befintliga datalagar. Parlamentet framhåller att artificiell intelligens är en av de viktigaste teknikerna när det gäller att stärka unionens konkurrenskraft på global nivå.

55. Europaparlamentet påpekar att unionen är den globala normgivaren när det gäller skydd av personuppgifter. Parlamentet betonar att överföring och användning av personuppgifter och icke-personliga data inom sektorn för finansiella tjänster kan ske i enlighet med alla relevanta standarder och samtidigt möjliggöra det lagliga och säkra dataflöde som behövs för att skala upp innovativa finansieringsinitiativ.

56. Europaparlamentet betonar att det fria flödet av data inom unionen behövs för att skala upp de innovativa finanserna. Parlamentet påpekar att gränsöverskridande dataflöden, även till och från tredjeländer, måste övervakas och styras av unionsrätten i fråga om skydd av personlig integritet och personuppgifter.

57. Europaparlamentet begär i detta avseende att kommissionen säkerställer att digitalfinansiella enheter på rättvisa grunder kan få tillgång till relevanta, tillförlitliga och användbara data i enlighet med dataskyddsförordningen genom att skapa mer kundvärde, främja de digitala finansernas potential och skapa möjligheter för innovativa fintechföretag att växa inom och utanför unionen. Parlamentet betonar vikten av att respektera konkurrensreglerna på den inre marknaden och se till att konsument- och innovationsintressen inte skadas. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka erbjudandet av finansiella tjänster från teknikjättarna och även hur konkurrensfördelarna för dessa operatörer skulle kunna snedvrida konkurrensen på marknaden och skada konsument- och innovationsintressena.

58. Europaparlamentet betonar att kommissionen måste göra en avvägning mellan att säkerställa datasäkerhet och konsumentskydd och att bibehålla konsumentupplevelsen och tjänsteeffektiviteten.

59. Europaparlamentet begär att kommissionen, på grundval av den befintliga unionsstandarden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG[27], överväger en infrastruktur för digital onboarding och användning av digitalfinansiella identiteter, som skulle syfta till att harmonisera de befintliga lagstiftningskraven i hela unionen i den mån det är nödvändigt och underlättar användningen av dem för att möjliggöra en mindre fragmenterad verksamhet på den inre marknaden och efterlevnad av relevanta bestämmelser mot penningtvätt. Parlamentet betonar vikten av och de potentiella fördelarna med att använda digitalfinansiella identiteter i alla sektorer och medlemsstater och samtidigt säkerställa att de uppfyller normer för personuppgiftsskydd och integritet och garantera lämpliga och proportionerliga åtgärder för att undvika data- eller identitetsincidenter.

60. Europaparlamentet påpekar att för kundkännedomsprocesser skiljer sig de rättsliga kraven för finansiella instituts onboarding av icke-professionella kunder från medlemsstat till medlemsstat och därför är gränsöverskridande onboarding med existerande datauppsättning ofta inte möjligt, något som också gäller för onboarding av företagskunderna och tillhörande processer för kundkännedom/företagskännedom. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med denna fråga och verka för en harmonisering av de kundkännedomsupplysningar som medlemsstaterna måste lämna.

61. Europaparlamentet konstaterar att interoperabilitet mellan digitala enheter på nationell nivå och unionsnivå är avgörande för att uppnå önskad marknadsacceptans.

62. Europaparlamentet påpekar att kunddata eller stordata, som är avgörande för att skapa ytterligare kundvärde och upprätthålla konkurrenskraften, i allt högre grad används av finansinstitut. Parlamentet upprepar slutsatserna och rekommendationerna i sin resolution av den 14 mars 2017 om stordatas effekter på de grundläggande rättigheterna. Parlamentet påminner om de rättsliga ramarna för att behandla personuppgifter enligt den allmänna dataskyddsförordningen och uppmanar alla berörda parter att öka ansträngningarna för att garantera efterlevnad av de rättigheter som ingår i den. Parlamentet betonar särskilt principen om individers rätt att äga och kontrollera sina uppgifter och rätten till dataportabilitet.

63. Europaparlamentet anser att en självägd identitet baserad på distribuerad databasteknik kan vara en avgörande faktor för utvecklingen av en rad nya tjänster och plattformar för den digitala inre marknaden, oberoende av datasammanslutningar och utan mellanhänder, samtidigt som höga säkerhets- och dataskyddsnormer erbjuds för enskilda unionsmedborgare.

64. Europaparlamentet anser att bristen på tillgängliga och tillförlitliga uppgifter och information om digitalfinansiell och kryptotillgångsrelaterad verksamhet kan vara till skada för konsumentskyddet, marknadsintegriteten och den finansiella stabiliteten samt för bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism, skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet förespråkar ökad transparens och förbättrad rapportering av digitalfinansiell verksamhet för att minska asymmetrierna och riskerna, i synnerhet när det gäller etablerade stordataoperatörer som kan dra oproportionerliga fördelar av ökad tillgång till data. Parlamentet betonar vikten av lika spelregler när det gäller gränsöverskridande tillgång till uppgifter, vilket garanteras i den allmänna dataskyddsförordningen när det gäller personuppgifter.

65. Europaparlamentet påpekar att standarder i detta sammanhang spelar en viktig roll för att ytterligare främja datahantering, datadelning och datautbyte, inbegripet datainteroperabilitet och dataportabilitet. Det krävs också en tillförlitlig och rättssäker infrastruktur samt en sund rättslig ram när det gäller samkörning och utbyte av data som ger företagen förtroende för datasamarbetet mellan företag och till och med mellan branscher.

66. Europaparlamentet efterlyser en effektiv tillsyn av stordataanalyser på ett sätt som tar hänsyn till modellernas opacitet och samtidigt säkerställer att tillgången till relevanta kvalitetsdata är tillräcklig. Parlamentet betonar att det behövs en mycket större ansvarsskyldighet, förklarbarhet och transparens när det gäller algoritmer, databehandling och dataanalyser som ett viktigt verktyg för att garantera att enskilda personer på lämpligt sätt informeras om behandlingen av deras personuppgifter.

67. Europaparlamentet understryker vikten av principen om öppna bankkundsuppgifter (open banking) för att förbättra kvaliteten på betalningstjänster genom inkludering av nya marknadsaktörer som ger konsumenterna ökad operativ och prismässig effektivitet. Parlamentet understryker att en övergång från öppna bankkundsuppgifter till öppna finanser, vilket innebär att andra finansiella tjänster än betalningar inbegrips, är en strategisk prioritering som förväntas förbättra effektiviteten, minska koncentrationsriskerna och öka den finansiella inkluderingen.

68. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade rekommendationer till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.

 


BILAGA TILL RESOLUTIONSFÖRSLAGET REKOMMENDATIONER AVSEENDE INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET

A. FÖRSLAGETS PRINCIPER OCH MÅL

 

1. Lägga grunden för en framtidsinriktad strategi för reglerna om digitala finanser i unionen.

 

2. Säkerställa att digitala finanser kan fortsätta att vara en innovativ drivkraft för tillväxt och sysselsättning på hela den inre marknaden.

 

3. Främja en gemensam förståelse av de viktigaste frågorna avseende digitala finanser och uppmuntra till en harmonisering av de relevanta bestämmelserna, vilket kommer att leda till ökad gränsöverskridande verksamhet.

 

4. Öka utbytet av uppgifter i enlighet med unionens principer för att stimulera innovation. Syftet bör vara att underlätta tillgången till offentliga data i hela unionen. Detta skulle inte bara gynna digitalfinansiella företag utan även ett antal andra av unionens politikområden och öka marknadstransparensen.

 

5. Beakta tre områden för unionens inledande åtgärder, särskilt utveckling av en ram för kryptotillgångar, utveckling av en ram för cyberresiliens och operativ resiliens samt arbete för att harmonisera begreppet digital onboarding på den inre marknaden.

 

 

 

B. FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER

 

1. Lägga fram ett lagstiftningsförslag om kryptotillgångar som skapar rättssäkerhet för behandlingen av kryptotillgångar, samtidigt som höga standarder för konsument- och investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet säkerställs. Man bör i en sådan ram överväga en öppen och heltäckande taxonomi för hela unionen och sträva efter att lagstifta i enlighet med principen om samma regler för samma verksamhet och risker och proportionalitetsprincipen och därmed minimera regleringsarbitrage och säkerställa lika spelregler.

 

Ett sådant lagstiftningsförslag bör

 

a) ge vägledning om tillämpliga reglerings-, övervaknings- och tillsynsförfaranden och hanteringen av kryptotillgångar, säkerställa antagandet av särskilda regler om marknadstransparens och marknadsintegritet som minst motsvarar dem i MiFID II för emittenter av eller medverkande aktörer till kryptotillgångar, 

b) åtgärda luckorna i den befintliga unionslagstiftningen när det gäller kryptotillgångar, till exempel genom att klassificera vissa kryptotillgångar som ”överlåtbara värdepapper” enligt MiFID II för att säkerställa att de behandlas på samma sätt som andra överlåtbara värdepapper.

c) skapa ett skräddarsytt regelverk för nya och föränderliga kryptotillgångsverksamheter, såsom ICO:er eller IEO:er och för alla kryptotillgångar som inte omfattas av det befintliga regelverket, och därmed säkerställa att de regleras på ett harmoniserat sätt på unionsnivå,

d) ta itu med miljökonsekvenserna av kryptoutvinning och behovet av lösningar som syftar till att minska det ekologiska fotavtrycket från vanliga kryptotillgångar.

 

2. Verka för en starkare konvergens i fråga om reglering och tillsyn, i syfte att utveckla en gemensam unionsram. Det är önskvärt med en strukturerad dialog mellan ESA-myndigheterna och de nationella behöriga myndigheterna som bör fokusera på aktuella tillsynsutmaningar och konvergens i praxis i riktning mot en sömlös tillsyn på alla nivåer på det digitalfinansiella området.

 

3. Utveckla en rättslig ram för stablecoins som säkerställer att de åtminstone uppfyller standarderna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG[28], inbegripet en stabil omräkningskurs mot fiatvalutor till vilken de kan lösas till nominellt belopp utan avdrag.

 

4. På grundval av en bedömning lägga fram ett förslag till en gemensam unionsram för en paneuropeisk sandlåda för digitala finansiella tjänster.

 

5. Stärka tillämpningen av regelverket för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism på kryptotillgångar och täppa till befintliga kryphål, särskilt genom de åtgärder som beskrivs i punkterna 34–38.

 

6. Se till att spridningen av digital finanser inte får någon att hamna på efterkälken. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att investera i program för att förbättra den digitala och finansiella kunskapsnivån.

 

7. Lägga fram ett lagstiftningsförslag om cyberresiliens som säkerställer enhetliga standarder för IKT-säkerhet och cybersäkerhet i hela den finansiella sektorn i unionen, med beaktande av internationella standarder. En sådan ram bör vara framtidsinriktad och fokusera på att modernisera gällande regler om cyberresiliens och samtidigt täppa till eventuella regulatoriska luckor och kryphål som kan försätta företag, investerare och konsumenter i fara.

 

8. Kommissionen uppmanas att överväga att genomföra en tillsynsöversikt över IKT-leverantörer på området för finansiella tjänster som tillhandahåller sina tjänster i unionen, i enlighet med punkt 47.

 

9. Kommissionen uppmanas att föreslå lagstiftningsändringar på IKT-området och cybersäkerhetskrav för unionens finanssektor. Dessa ändringar bör inriktas på de fyra nyckelområden som anges i punkt 48.

 

10. Arbeta för att utveckla unionsstandarder för molnbaserade datortjänster och utkontraktering, samtidigt som man samarbetar med internationella partner för att utveckla internationella standarder, i enlighet med punkt 50.

 

Data

 

11. Föreslå en ram för digital onboarding. En sådan ram bör vara förenlig med relevant unionslagstiftning, såsom bestämmelser mot penningtvätt och normer för personuppgiftsskydd och personlig integritet, och syfta till att säkerställa en gemensam förståelse av digitalfinansiella identiteter på hela den inre marknaden, samtidigt som harmoniseringen av gränsöverskridande onboarding främjas.

 

12. Arbeta för att öka ansvarsskyldigheten, förklarbarheten och transparensen när det gäller algoritmer, databehandling och dataanalys i enlighet med punkt 66.

 


MOTIVERING

 

Inledning

 

Digitala finanser, även kallad fintech eller finansteknik, består i att använda ny teknik för att möjliggöra och förbättra finanssektorns aktiviteter. Digitala finanser spelar således en nyckelroll när det gäller att utveckla finansiella aktiviteter och öka deras utbredning, eftersom tillämpning av digitala finanser har betydande fördelar, såsom allmänna effektivitetsvinster, kostnadsminskningar, förstärkt konsumentskydd, förbättrad datahantering och ökad transparens. De potentiella innovationer som införs genom digitala finanser kan bidra till automatiseringen av flera processer, liksom många investeringsrelaterade och administrativa beslut, och har bidragit till ett effektivare beslutsfattande och ökad spårbarhet för transaktionerna genom att förbättra kvaliteten på de uppgifter som marknadsoperatörerna har tillgång till. Införandet av nya tekniska instrument i finanssektorn kan också leda till ökad finansiell inkludering och till större gränsöverskridande finansiella flöden genom alternativa låne- och investeringskanaler, om detta hanteras på rätt sätt. För att främja kapitalmarknadsunionen i Europa kommer digitala finanser dessutom att spela en nyckelroll när det gäller innovation och undanröjande av gränsöverskridande hinder under förutsättning att digitala finanser förblir en integrerad del av de övergripande målen för kapitalmarknadsunionen. Särskilt mot bakgrund av det nuvarande covid-utbrottet, och den därmed sammanhängande ökningen av konsumenters, investerares och finansinstituts användning av digitala medel för att hantera finanser, kommer digitala finanser att fortsätta att växa både i storlek och betydelse för EU:s ekonomi.

 

Samtidigt är den pågående tekniska utvecklingen och utvidgningen av dess potentiella tillämpningar inom andra sektorer en av de största utmaningarna både ur ett ekonomiskt och regulatoriskt perspektiv. Utbredningen av digitala finanser medför risker på områden som finansiell stabilitet, ekonomisk brottslighet och konsumentskydd.

 

Utöver dessa regleringsutmaningar kommer den globala marknaden för digitala finanser att fortsätta att expandera, vilket belyser betydelsen av internationellt samarbete på detta område. Europeiska unionen kommer att behöva vara snabbfotad i sina reaktioner på de globala utvecklingstendenserna på marknaden. Även om användningen av ny teknik för finansiell verksamhet skapar enorma möjligheter för europeiska finansiella aktörer riskerar EU att halka efter sina globala motparter. Regleringssystemen för digitala finanser är fragmenterade och det rådet en brist på riskkapital och budgetinstrument för att stimulera tillväxten av befintliga digitalfinansiella företag i Europa. Detta kräver att ett antal lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder antas på EU-nivå, både för att ta itu med de ovannämnda utmaningarna och för att konsolidera och expandera sektorn för digitala finanser i hela unionen.

 

Europeiska finansaktörer, och framför allt digitalfinansiella enheter, behöver ett heltäckande och stabilt regelverk för att expandera sin verksamhet och verka med rättssäkerhet. Därför bör alla förslag som syftar till att på ett effektivt sätt reglera teknikens inverkan på finanssektorn och dess potentiella risker i första hand syfta till att skapa lika spelregler (genom en kombination av lämplig tillsyn och likabehandling), samtidigt som de mest betydande riskerna för den finansiella stabiliteten beaktas. Kommissionens förslag bör vara teknikneutrala och tillämpa principen om samma lagstiftning för liknande verksamheter som medför samma risk. Alla lagstiftningsförslag bör också utgå från en riskbaserad metod och skapa en grund som möjliggör för finansiella enheter och konsumenter att i allt högre grad dra nytta av digital innovation, samtidigt som lika spelregler säkras.

 

Dessutom kan de åtgärder som vidtagits av regleringsinstanser tillsynsmyndigheter i hela världen vara en bra förebild för EU:s lagstiftare, eftersom de visar de olika sätt på vilka myndigheterna har strävat efter att ta itu med de risker som uppstår till följd av utbredningen av digitala finanser och den ökande användningen av kryptotillgångar. Utöver de åtgärder som antagits av tredjeländer har internationella institutioner såsom rådet för finansiell stabilitet, Banken för internationell betalningsutjämning och G7-arbetsgruppen för stablecoins (bland många andra) tagit ledarrollen för insatserna att skapa en intelligent regleringsstrategi för digitala finanser.

 

De viktigaste prioriteringarna i detta betänkande är att rikta in sig på de huvudområden som kräver en paneuropeisk regulatorisk respons för digitala finanser. I betänkandet behandlas tre frågor som ska tas i beaktande för lagstiftningsåtgärder: Kryptotillgångar, cyberresiliens och data. Dessa områden är centrala för den framtida utvecklingen av digitala finanser i Europa.

 

Fastställande av en ram för kryptotillgångar

 

Framväxten av olika kryptotillgångar och utvidgningen av transaktioner med dem har gett upphov till diskussioner om deras potentiella inverkan på den finansiella stabiliteten. Marknaden för kryptotillgångar, som för närvarande utgör 5 100 olika kryptotillgångar med ett marknadsvärde på över 250 miljarder dollar globalt[29], fortsätter att växa och det är därför viktigt att vi i Europa är redo att ta tillvara de möjligheter som de erbjuder och samtidigt säkerställa att vi inte äventyrar den finansiella stabiliteten. Dessutom ökar de potentiella riskerna för den finansiella stabiliteten på grund av att det saknas ett omfattande och sammanhängande regelverk. Detta är fallet i EU, där regleringsordningarna är fragmenterade och i allmänhet föråldrade, och med dem görs därför inte en effektiv bedömning av konsekvenserna av den utvidgade användningen av kryptotillgångar. Kommissionen bör därför lägga fram ett förslag som syftar till att skapa en ram för kryptotillgångar som tar itu med deras potentiella inverkan på finansmarknaderna och klassificerar dem i enlighet med detta.

 

I detta förslag till betänkande uppmanas kommissionen att börja undersöka hur man ska utveckla en taxonomi för kryptotillgångar, med en gemensam definition av den lämpligaste utgångspunkten. En sådan paneuropeisk taxonomi för kryptotillgångar skulle förbättra samarbetet mellan olika jurisdiktioner och ge marknadsoperatörerna rättssäkerhet. Alla taxonomimodeller bör vara öppna med tanke på att kryptotillgångar sannolikt kommer att utvecklas i betydande grad under de kommande åren. Förutom att definiera kryptotillgångar bör alla regleringsinitiativ i första hand syfta till att ta itu med de mest akuta risker som uppstår genom användningen av kryptotillgångar, och samtidigt säkerställa att nya risker kan identifieras i ett tidigt skede. De risker som uppstår genom banksektorns ökade exponering mot innehav av kryptotillgångar bör också hanteras på lämpligt sätt.

 

Lika spelregler är en förutsättning för att säkerställa att verksamheten får samma regulatoriska behandling oavsett i vilken medlemsstat dessa transaktioner äger rum. Det är dessutom viktigt att överväga hur man kan anpassa den nuvarande lagstiftningen för att se till att det inte finns några luckor eller kryphål när det gäller användningen av kryptotillgångar.

 

När vi som lagstiftare utarbetar en definition och överväger en framtida taxonomi för kryptotillgångar bör vi i vilket fall som helst erkänna att kryptotillgångar sannolikt kommer att utvecklas på kort sikt. Framtida innovation inom finanssektorn skulle kunna utvidga omfattningen av denna typ av tillgång eller till och med ändra deras karaktär och möjliga användningsområden, och därför måste regleringsinstanserna utveckla en flexibel regleringsansats för kryptotillgångar. Deras utveckling bör inte göra hela regelverket föråldrat. Det är därför nödvändigt att se till att det finns rättssäkerhet för kryptotillgångar så snart de utfärdas.

 

Inom den rättsliga ramen måste det säkerställas att investerare och konsumenter är tillräckligt skyddade när de verkar med eller innehar kryptotillgångar. För att säkerställa ett tillfredsställande skydd av investerare och konsumenter bör det ske en anpassning av den underliggande tekniken.

 

En gemensam strategi för cyberresiliens i finanssektorn

 

Eftersom vi kommer att förlita oss mer på teknik inom finanssektorn är det också viktigt för företagen att stärka sin cyberresiliens så att de kan skydda sig mot eventuella störningar till följd av interna fel eller yttre faktorer.

 

Kommissionen bör därför föreslå riktade åtgärder för att öka cybersäkerheten genom att åtgärda inkonsekvenser och brister i den befintliga lagstiftning som tillämpas på finanssektorn. Det kan därför vara lämpligt att föreslå en ram som primärt ska tillämpas på den finansiella sektorn. Denna ram bör syfta till att modernisera och harmonisera de nuvarande reglerna och samtidigt fokusera på frågor som rör finanssektorn.

 

Dessutom har den snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) gjort det nödvändigt att ta itu med inkonsekvenser och det befintliga regelverkets brister som blottlagts genom dess tillämpning.  Alla ändringar av lagstiftningen på IKT-området bör därför inriktas på att modernisera den, anpassa rapporteringsreglerna mot bakgrund av tidigare incidenter, stärka övervakningen av kritiska IKT-tredjepartstillhandahållare, samt utveckla en gemensam ram för testning av dataintrångsrelaterad och operativ resiliens inom alla finansiella sektorer.

 

I detta betänkande uppmanas kommissionen att ta itu med dessa problem, samtidigt som det uppmuntras till ytterligare samordning mellan nationella och europeiska reglerings- och tillsynsmyndigheter.

 

Datadriven innovation är en central drivkraft för tillväxt och sysselsättning i Europa och världen. För att EU ska kunna dra nytta av denna tillväxt är det viktigt att rätt datapolitik gäller för varje sektor, vilket möjliggör förtroende från konsumenternas sida genom befintliga ramar såsom den allmänna dataskyddsförordningen, samtidigt som företag i den finansiella sektorn kan dra nytta av datadelning på hela den inre marknaden.

 

Inom den digitalfinansiella sektorn är det därför viktigt att vi inför rätt åtgärder, som kan bidra till att driva på tillväxten och säkerställa tillgång till finansiering för ett brett spektrum av enheter, från mikroföretag och små och medelstora företag till stora företag. Utbyte av data skulle i detta sammanhang bidra till att de europeiska företagen kan vara innovativa och expandera både inom och utanför unionen. Rätt politik kommer att säkerställa att asymmetrierna och riskerna minskar parallellt, samtidigt som en brist på högkvalitativa och tillgängliga data skulle kunna hämma de europeiska företagens expansion.

 

Därför är databehandling en viktig del av digitala finanser, vilket gör det nödvändigt att inkludera konsekventa och teknikneutrala åtgärder som syftar till att säkerställa en adekvat behandling av data inom finanssektorn.

 

EU:s traditionella roll som global normgivare när det gäller data kräver dessutom en ambitiös regulatorisk ansats för finansiella enheters datahantering, där konsumentskyddet är en prioriterad fråga för lagstiftarna, eftersom konsumentdata nu är särskilt användbara mot bakgrund av att finansinstitut redan använder de nya tekniska instrument som möjliggör analys av denna (så kallad stordata). En förstärkt övervakning av sådan användning är nödvändig, särskilt om den är utformad på ett sätt som är inriktat på opaciteten i modellerna och samtidigt garanterar att aktörerna har rättvis tillgång till relevanta uppgifter.

 

I betänkandena uppmanas slutligen kommissionen att undersöka möjligheten att införa en ram för digital onboarding samt användning av digitalfinansiella identiteter, som även beaktar de nuvarande nationella åtgärderna, eftersom en sådan ram skulle underlätta finansiell inkludering och gränsöverskridande tillhandahållande av finansiella tjänster på den inre marknaden.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

10.9.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

5

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gunnar Beck, Marek Belka, Isabel Benjumea Benjumea, Stefan Berger, Francesca Donato, Derk Jan Eppink, Engin Eroglu, Jonás Fernández, Frances Fitzgerald, José Manuel García-Margallo y Marfil, Luis Garicano, Sven Giegold, Valentino Grant, Claude Gruffat, José Gusmão, Enikő Győri, Eero Heinäluoma, Danuta Maria Hübner, Stasys Jakeliūnas, Billy Kelleher, Ondřej Kovařík, Georgios Kyrtsos, Aurore Lalucq, Aušra Maldeikienė, Jörg Meuthen, Csaba Molnár, Siegfried Mureşan, Caroline Nagtegaal, Luděk Niedermayer, Lefteris Nikolaou-Alavanos, Dimitrios Papadimoulis, Piernicola Pedicini, Kira Marie Peter-Hansen, Sirpa Pietikäinen, Dragoș Pîslaru, Evelyn Regner, Antonio Maria Rinaldi, Alfred Sant, Joachim Schuster, Ralf Seekatz, Pedro Silva Pereira, Ernest Urtasun, Inese Vaidere, Johan Van Overtveldt, Stéphanie Yon-Courtin, Marco Zanni, Roberts Zīle

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Damien Carême, Christian Doleschal, Eugen Jurzyca, Eva Kaili, Chris MacManus, Margarida Marques, Eva Maydell, Pina Picierno, Stéphane Séjourné

 

 

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

44

+

ECR

Johan Van Overtveldt

GUE

Chris MacManus

NI

Piernicola Pedicini

PPE

Isabel Benjumea Benjumea, Stefan Berger, Christian Doleschal, Frances Fitzgerald , José Manuel García Margallo y Marfil, Enikő Győri, Danuta Maria Hübner, Georgios Kyrtsos, Aušra Maldeikienė, Eva Maydell, Siegfried Mureşan, Luděk Niedermayer, Lídia Pereira, Sirpa Pietikäinen, Ralf Seekatz, Inese Vaidere

RENEW

Engin Eroglu, Luis Garicano, Billy Kelleher, Ondřej Kovařík, Caroline Nagtegaal, Dragoș Pîslaru, Stéphane Séjourné, Stéphanie Yon Courtin

S&D

Marek Belka, Jonás Fernández, Eero Heinäluoma, Eva Kaili, Aurore Lalucq, Margarida Marques, Csaba Molnár, Pina Picierno, Evelyn Regner, Alfred Sant, Joachim Schuster, Pedro Silva Pereira

VERTS/ALE

Damien Carême, Sven Giegold, Claude Gruffat, Kira Marie Peter Hansen, Ernest Urtasun

 

5

-

GUE

José Gusmão, Dimitrios Papadimoulis

ID

Gunnar Beck, Jörg Meuthen

NI

Lefteris Nikolaou Alavanos

 

8

0

ECR

Derk Jan Eppink, Eugen Jurzyca, Roberts Zīle

ID

Francesca Donato, Valentino Grant, Antonio Maria Rinaldi, Marco Zanni

VERTS/ALE

Stasys Jakeliūnas

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

Senaste uppdatering: 1 oktober 2020
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy