Förfarande : 2020/2015(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0176/2020

Ingivna texter :

A9-0176/2020

Debatter :

PV 19/10/2020 - 18
CRE 19/10/2020 - 15
CRE 19/10/2020 - 18

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0277

<Date>{02/10/2020}2.10.2020</Date>
<NoDocSe>A9-0176/2020</NoDocSe>
PDF 239kWORD 92k

<TitreType>BETÄNKANDE</TitreType>

<Titre>om immateriella rättigheter för utveckling av artificiell intelligens</Titre>

<DocRef>(2020/2015(INI))</DocRef>


<Commission>{JURI}Utskottet för rättsliga frågor</Commission>

Föredragande: <Depute>Stéphane Séjourné</Depute>

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR DEN INRE MARKNADEN OCH KONSUMENTSKYDD
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om immateriella rättigheter för utveckling av artificiell intelligens

(2020/2015(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 4, 16, 26, 114 och 118,

 med beaktande av Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk,

 med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning[1] och kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning (COM(2015)0215),

 med beaktande av Wipos (Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten) fördrag om upphovsrätt, Wipos fördrag om framföranden och fonogram och Wipos reviderade sammanfattande dokument av den 29 maj 2020 om politik rörande immateriella rättigheter och artificiell intelligens,

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG[2],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser[3],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram[4],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs[5],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn[6],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG[7],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1807 av den 14 november 2018 om en ram för det fria flödet av andra data än personuppgifter i Europeiska unionen[8],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1150 av den 20 juni 2019 om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster[9],

 med beaktande av kommissionens vitbok av den 19 februari 2020 Om artificiell intelligens – en EU-strategi för spetskompetens och förtroende (COM(2020)0065),

 med beaktande av det arbete som utförts av den högnivåexpertgrupp för artificiell intelligens som kommissionen inrättat,

 med beaktande av kommissionens meddelanden En EU-strategi för data (COM(2020)0066) och En ny industristrategi för EU (COM(2020)0102),

 med beaktande av riktlinjerna från november 2019 för granskning vid Europeiska patentverket,

 med beaktande av arbetsdokument 2016/05 om den digitala ekonomin från kommissionens gemensamma forskningscentrum och dess institut för framtidsstudier An Economic Policy Perspective on Online Platforms,

 med beaktande av de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (2019–2024) – En ambitiösare union – Min agenda för Europa,

 med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 med rekommendationer till kommissionen om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik[10],

 med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

 med beaktande av yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism och utskottet för kultur och utbildning,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A9-0176/2020), och av följande skäl:

A. Unionens rättsliga ram för immateriella rättigheter syftar till att säkerställa främjande av innovation, kreativitet och tillgång till kunskap och information.

B. I artikel 118 i EUF-fördraget fastställs att unionens lagstiftare ska föreskriva åtgärder för att skapa europeiska rättigheter som säkerställer ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter i unionen. Den inre marknaden främjar den starkare ekonomiska tillväxt som krävs för att säkerställa unionsmedborgarnas välstånd.

C. Den senaste tidens utveckling inom artificiell intelligens (AI) och liknande ny teknik utgör ett betydande tekniskt framsteg som skapar möjligheter och utmaningar för unionens medborgare, företag, offentliga förvaltningar och upphovsmän samt försvarssektorn.

D. På grund av AI-tekniken kan det vara svårt att spåra och tillämpa immateriella rättigheter på AI-genererat material, vilket gör att mänskliga upphovsmän vars originalverk används för att driva sådan teknik inte får någon skälig ersättning.

E. Målet att göra unionen till den globala ledaren inom AI-teknik måste inbegripa insatser för att återupprätta och säkerställa unionens digitala och industriella suveränitet, säkerställa dess konkurrenskraft och främja och skydda innovation, samt måste kräva en strukturreform av unionens industripolitik så att den kan ligga i framkant när det gäller AI-teknik samtidigt som den kulturella mångfalden respekteras. Unionens globala ledarskap inom AI kräver ett effektivt immaterialrättsligt system som är anpassat till den digitala tidsåldern, så att det blir möjligt för innovatörer att släppa ut nya produkter på marknaden. Starka skyddsmekanismer är avgörande för att man ska kunna skydda unionens patentsystem mot missbruk, som är till skada för innovativa AI-utvecklare. Det behövs en människocentrerad AI-strategi som är förenlig med etiska principer och mänskliga rättigheter för att tekniken ska fortsätta att vara ett verktyg som tjänar såväl människor som det gemensamma bästa.

F. AI-tekniken bör regleras på unionsnivå för att förhindra såväl en fragmentering av den inre marknaden som skillnader mellan olika nationella bestämmelser och riktlinjer. Ett helt harmoniserat unionsregelverk på AI-området kommer att kunna utgöra ett rättsligt riktmärke på internationell nivå. Nya gemensamma regler för AI-system bör anta formen av en förordning som syftar till att fastställa likvärdiga standarder i hela unionen. Dessutom måste lagstiftningen framtidssäkras så att den kan hålla jämna steg med den snabba utvecklingen av denna teknik, och den måste följas upp genom ingående konsekvensbedömningar. Rättslig förutsebarhet bidrar till teknisk utveckling, och allmänhetens förtroende för den nya tekniken är avgörande för sektorns utveckling, eftersom unionens konkurrensfördelar stärks därigenom. AI-regelverket bör därför bidra till att skapa förtroende för AI-teknikens säkerhet och tillförlitlighet samt en balans mellan å ena sidan offentligt skydd och å andra sidan incitament för företagen att investera i innovation.

G. AI och tillhörande teknik grundas på datormodellering och algoritmer, som i sig betraktas som matematiska metoder i den mening som avses i den europeiska patentkonventionen och därför inte är patenterbara. Matematiska metoder och datorprogram är patenterbara på grundval av artikel 52.3 i den europeiska patentkonventionen när de används som en del av ett AI-system som bidrar till att skapa en ytterligare teknisk effekt. Det bör göras en ingående bedömning av konsekvenserna av ett sådant potentiellt patentskydd.

H. AI och tillhörande teknik bygger på skapande och exekvering av datorprogram som i sig omfattas av specifika upphovsrättsliga bestämmelser. Därvid kan inte de idéer, metoder och principer som ligger bakom innehållet i ett datorprogram, utan endast datorprogrammets uttrycksform skyddas.

I. Det beviljas allt fler AI-relaterade patent.

J. Utvecklingen av AI och tillhörande teknik väcker frågor om skyddet av innovationer som sådana och om tillämpningen av immateriella rättigheter på material, innehåll och data som genererats av AI och tillhörande teknik och som kan vara av industriell eller konstnärlig karaktär och ger upphov till olika kommersiella möjligheter. I detta sammanhang är det viktigt att göra åtskillnad mellan å ena sidan mänskligt skapande som stöds av AI och å andra sidan skapande som genereras autonomt av AI.

J. AI och tillhörande teknik är i mycket hög grad beroende av redan befintligt innehåll och stora mängder data. Ökad, transparent och öppen tillgång till vissa icke-personuppgifter och databaser i unionen, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag, samt datainteroperabilitet, som begränsar inlåsningseffekterna, kommer att vara avgörande inte bara för den fortsatta utvecklingen av den europeiska AI-industrin, utan även som stöd för de europeiska företagens konkurrenskraft globalt sett. Insamling av personuppgifter måste ske i enlighet med grundläggande rättigheter och gällande dataskyddsbestämmelser, och detta förutsätter skräddarsydd styrning, närmare bestämt när det gäller datahantering och transparens med avseende på data som används vid utveckling och användning av AI-teknik, under hela livscykeln för AI-baserade system.

1. Europaparlamentet noterar kommissionens vitbok Om artificiell intelligens – en EU‑strategi för spetskompetens och förtroende och EU-strategin för data. Parlamentet framhåller att resonemangen i dem sannolikt kommer att bidra till att potentialen i människocentrerad AI i EU frigörs. Parlamentet konstaterar emellertid att kommissionen inte tar upp frågan om skyddet av immateriella rättigheter i samband med utvecklingen av AI och tillhörande teknik, trots den stora betydelsen av dessa rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att skapa ett gemensamt europeiskt dataområde och anser att användningen av detta kommer att spela en viktig roll för innovation och kreativitet i unionens ekonomi, vilket bör uppmuntras. Parlamentet betonar att unionen bör spela en avgörande roll när det gäller att fastställa grundläggande principer för utveckling, införande och användning av AI, utan att hindra dess fortsatta utveckling eller hämma konkurrensen.

2. Europaparlamentet betonar att utvecklingen av AI och tillhörande teknik inom transport och turism kommer att medföra innovation, forskning, investeringsmobilisering och betydande fördelar för ekonomin, samhället, miljön, allmänheten och säkerheten, och samtidigt göra dessa sektorer mer attraktiva för yngre generationer och skapa nya sysselsättningsmöjligheter och mer hållbara affärsmodeller, men betonar samtidigt att den inte bör medföra skada för människor eller samhället.

3. Europaparlamentet betonar vikten av att skapa ett fungerande och fullständigt harmoniserat regelverk på området AI-teknik. Parlamentet föreslår att en sådan ram utformas som en förordning snarare än ett direktiv i syfte att undvika en fragmentering av den europeiska digitala inre marknaden samt främja innovation.

4 I sitt meddelande av den 8 april 2019[11] välkomnade kommissionen de sju centrala kraven i högnivåexpertgruppens riktlinjer, och Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa krav och vederbörligen genomföra dem i all lagstiftning som berör AI.

5. Europaparlamentet framhåller att utvecklingen, införandet och användningen av AI-teknik samt den globala dataekonomins tillväxt innebär att viktiga tekniska, sociala, ekonomiska, etiska och rättsliga frågor måste dryftas inom olika politikområden, bland annat immateriella rättigheter och hur de påverkar politikområdena i fråga. Parlamentet betonar att det, för att frigöra AI-teknikens potential, är nödvändigt att avlägsna onödiga rättsliga hinder för att inte hämma vare sig tillväxt eller innovation med avseende på den datadrivna ekonomi som fortfarande är under utveckling i unionen. Parlamentet efterlyser en konsekvensbedömning av skyddet av immateriella rättigheter i samband med utvecklingen av AI-teknik.

6. Europaparlamentet framhåller den avgörande betydelsen av såväl ett balanserat skydd av de immateriella rättigheterna i samband med AI-teknik som detta skydds flerdimensionella karaktär, och betonar samtidigt vikten av att säkerställa en hög skyddsnivå för immateriella rättigheter, skapa rättslig förutsebarhet och få till stånd det förtroende som krävs för att uppmuntra investeringar i sådan teknik samt säkerställa både teknikens överlevnad på lång sikt och konsumenternas användning av tekniken i fråga. Parlamentet anser att unionen har potential att gå i täten för skapandet av AI-teknik genom att anta ett operativt regelverk som regelbundet utvärderas mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och genom att bedriva en proaktiv offentlig politik, i synnerhet när det gäller utbildningsprogram och ekonomiskt stöd till forskning och samarbeten mellan den offentliga och den privata sektorn. Parlamentet framhåller på nytt behovet av att säkerställa tillräckligt handlingsutrymme för att möjliggöra utveckling av ny teknik, nya produkter och nya tjänster. Parlamentet betonar att inrättandet av en miljö som främjar kreativitet och innovation genom att uppmuntra användning av AI-teknik inte får ske på bekostnad av vare sig de mänskliga upphovsmännens intressen eller unionens etiska principer.

7. Europaparlamentet anser också att unionen måste fånga AI-teknikens olika dimensioner med hjälp av definitioner som är teknikneutrala och flexibla nog att omfatta framtida teknisk utveckling samt efterföljande användning. Parlamentet anser att det är nödvändigt med fortsatt reflektion kring samverkan mellan AI och immateriella rättigheter, såväl ur immaterialrättsmyndigheternas perspektiv som ur ett användarperspektiv. Parlamentet anser att bedömningen av AI-tillämpningar är en utmaning som förutsätter såväl transparenskrav som framtagande av nya metoder, med tanke på att exempelvis anpassningsbara inlärningssystem kan omkalibrera sig efter varje inmatning, så att vissa förhandsupplysningar förblir utan verkan.

8. Europaparlamentet betonar vikten av transparens och ansvar när det gäller strömningstjänsternas användning av algoritmer, så att tillgången till kulturellt och kreativt innehåll i olika former och på olika språk samt opartisk tillgång till europeiska verk kan garanteras på ett bättre sätt.

9. Europaparlamentet noterar det växande behovet av AI och tillhörande teknik i samband med fjärrigenkänning eller biometrisk igenkänning, exempelvis i spårningsappar i transport- och turismsektorn, som ett nytt sätt att hantera covid-19 och eventuella framtida hälso- och folkhälsokriser, utan att bortse från behovet att skydda de grundläggande rättigheterna, privatlivet och personuppgifter.

10. Europaparlamentet anser att det är viktigt att det görs en bedömning uppdelad per sektor och per typ av konsekvenser som AI-tekniken får för de immateriella rättigheterna. Parlamentet anser att en sådan bedömning till exempel bör ta hänsyn till graden av mänsklig inverkan, den artificiella intelligensens autonomi och vikten av den roll som använda data och upphovsrättsskyddade material spelar samt deras ursprung liksom eventuella andra faktorer som är av relevans. Parlamentet påminner om att varje form av strategi måste skapa rätt balans mellan behovet att skydda investeringar av både resurser och insatser och behovet att skapa incitament för skapande och delning. Parlamentet anser att det krävs mer ingående undersökningar om hur det mänskliga bidraget till data i AI-algoritmer ska bedömas. Parlamentet anser att omstörtande teknik som AI erbjuder både små och stora företag möjlighet att utveckla marknadsledande produkter. Parlamentet anser att alla företag bör åtnjuta ett lika starkt och effektivt immaterialrättsligt skydd. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att erbjuda stöd till nystartade företag och små och medelstora företag genom programmet för den inre marknaden och digitala innovationsknutpunkter för att skydda deras produkter.

11. Europaparlamentet föreslår att nämnda bedömning inriktas i synnerhet på AI-teknikens och den tillhörande teknikens inverkan och konsekvenser inom ramen för rådande regelverk för patenträtt, skydd av varumärken och formgivning samt upphovsrätt och närstående rättigheter, inbegripet tillämpligheten hos det rättsliga skyddet för databaser och datorprogram och skyddet mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs. Parlamentet erkänner den potential som AI-tekniken har när det gäller att förbättra efterlevnaden av immateriella rättigheter, trots behovet av mänsklig kontroll och översyn, särskilt när det gäller rättsliga konsekvenser. Parlamentet betonar också att man måste göra en bedömning av huruvida avtalsrätten bör uppdateras i syfte att på bästa sätt skydda konsumenterna och huruvida konkurrensreglerna behöver anpassas för att åtgärda marknadsmisslyckanden och missbruk i den digitala ekonomin, och att man måste utarbeta en mer fullständig rättslig ram för de ekonomiska sektorer som påverkas av AI, så att de europeiska företagen och berörda parter kan expandera. Parlamentet framhåller även behovet att skapa rättslig förutsebarhet. Parlamentet betonar att skyddet av immateriella rättigheter under alla omständigheter måste göras förenligt med andra grundläggande rättigheter och friheter.

12. Europaparlamentet erinrar om att matematiska metoder som sådana inte kan patentskyddas, såvida de inte används för tekniska ändamål i samband med tekniska uppfinningar, som i sig kan patentskyddas endast om de tillämpliga kriterierna för uppfinningar är uppfyllda. Om en uppfinning avser antingen en metod som inbegriper tekniska lösningar eller en teknisk anordning påpekar parlamentet också att syftet med uppfinningen, i dess helhet, de facto är av teknisk karaktär, vilket innebär att den kan komma i fråga för patentskydd. Parlamentet understryker i detta sammanhang patentskyddsramens roll när det gäller att stimulera AI-uppfinningar och främja spridningen av dem, samt behovet att skapa möjligheter för europeiska företag och nystartade företag att bidra till utvecklingen och användningen av AI i Europa. Parlamentet påpekar att standardessentiella patent spelar en avgörande roll för utveckling och spridning av ny AI och tillhörande teknik och för säkerställande av interoperabilitet. Kommissionen uppmanas att stödja framtagande av branschstandarder och uppmuntra formell standardisering.

13. Europaparlamentet konstaterar att patentskydd kan ges under förutsättning att uppfinningen är ny och inte ligger nära till hands och att den har uppfinningshöjd. Parlamentet konstaterar dessutom att patenträtten kräver en fullständig beskrivning av den bakomliggande tekniken, vilket kan ställa till med problem för viss AI-teknik med tanke på hur komplex den är. Parlamentet framhåller också de rättsliga utmaningar som är förknippade med bakåtkompilering, som utgör ett undantag från det upphovsrättsliga skyddet för datorprogram och skyddet av företagshemligheter, som i sin tur är av central betydelse för innovation och forskning och som bör beaktas till fullo i samband med utvecklingen av AI-teknik. Kommissionen uppmanas att göra en bedömning av möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt testa produkter, till exempel på ett modulärt sätt, utan att det medför risker för innehavare av immateriella rättigheter eller företagshemligheter till följd av ett omfattande offentliggörande av produkter som lätt kan kopieras. Parlamentet betonar att AI-tekniken bör vara öppet tillgänglig för utbildnings- och forskningsändamål, exempelvis för effektivisering av inlärningsmetoderna.

14. Europaparlamentet konstaterar att den allt större autonomin i den kreativa processen med att generera innehåll av konstnärlig karaktär kan ge upphov till frågor kring äganderätten till de immateriella rättigheter som omfattar innehållet i fråga. Parlamentet anser i detta hänseende att AI-teknik inte bör ges status som juridisk person och pekar på de negativa effekter som en sådan möjlighet skulle kunna ha på incitamenten för mänskliga upphovsmän.

15. Europaparlamentet framhåller skillnaden mellan å ena sidan mänskligt skapande som stöds av AI och å andra sidan AI-genererat skapande, med tanke på att det sistnämnda ger upphov till nya lagstiftningsutmaningar i fråga om immaterialrättsligt skydd, till exempel frågor om ägarskap, uppfinnarskap och skälig ersättning, liksom frågor med anknytning till potentiell marknadskoncentration. Parlamentet anser vidare att immateriella rättigheter för utveckling av AI-teknik bör åtskiljas från immateriella rättigheter som eventuellt beviljas för AI-genererat skapande. Parlamentet betonar att det nuvarande regelverket om immateriella rättigheter är fortsatt tillämpligt på AI som används bara som ett verktyg till stöd för en upphovsman i skapandeprocessen.

16. Europaparlamentet anser att tekniskt skapande som genereras av AI-teknik måste skyddas enligt regelverket om immateriella rättigheter för att uppmuntra investeringar i denna form av skapande och öka den rättsliga förutsebarheten för medborgare, företag och – eftersom de för närvarande hör till de flitigaste användarna av AI-teknik – uppfinnare. Parlamentet anser att verk som producerats autonomt av artificiella agenter och robotar eventuellt inte kan omfattas av upphovsrättsligt skydd, i syfte att respektera originalitetsprincipen, som är kopplad till en fysisk person, och eftersom begreppet ”intellektuellt skapande” avser upphovsmannens personlighet. Kommissionen uppmanas att att stödja en övergripande, evidensbaserad och teknikneutral strategi för gemensamma, enhetliga upphovsrättsliga bestämmelser som är tillämpliga på AI-genererade verk i unionen, om det fastställs att sådana verk skulle kunna omfattas av upphovsrättsligt skydd. Parlamentet rekommenderar att eventuell äganderätt bör tillkomma endast fysiska eller juridiska personer som skapat verket på laglig väg, och endast efter tillstånd från upphovsrättsinnehavaren om upphovsrättsskyddat material används, såvida inte undantag från eller inskränkningar i upphovsrätten gäller. Parlamentet betonar vikten av att underlätta tillgången till data och datadelning, öppna standarder och teknik med öppen källkod, samtidigt som investeringar uppmuntras och innovation främjas.

17. Europaparlamentet konstaterar att AI gör det möjligt att behandla stora mängder data avseende tidigare känd teknik eller förekomsten av immateriella rättigheter. Parlamentet konstaterar samtidigt att AI eller tillhörande teknik som används för registreringsförfarandet för beviljande av immateriella rättigheter och fastställande av ansvar vid överträdelser av immaterialrättsregler inte kan ersätta mänsklig granskning som utförs från fall till fall, för att kvaliteten och rättvisan i besluten ska kunna säkerställas. Parlamentet noterar att AI successivt får ökad kapacitet att ta över uppgifter som normalt sett utförts av människor, och betonar därför behovet att införa adekvata skyddsåtgärder, inbegripet designsystem som fortlöpande involverar människor i processerna för kontroll och översyn samt transparens, ansvarsskyldighet och kontroll av beslut som fattas inom ramen för AI.

18. Europaparlamentet konstaterar, när det gäller AI-teknikens användning av icke-personuppgifter, att den lagliga användningen av upphovsrättsskyddade verk och andra alster samt tillhörande data, däribland redan befintligt innehåll, högkvalitativa dataset och metadata, måste utvärderas mot bakgrund av de gällande reglerna om undantag från och inskränkningar i det upphovsrättsliga skyddet, till exempel det undantag avseende text- och datautvinning som föreskrivs i direktivet om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden. Parlamentet efterlyser ytterligare klargöranden när det gäller dataskyddet enligt upphovsrättslagstiftningen och det potentiella skyddet av varumärken och industriell formgivning för verk som genererats autonomt genom AI-tillämpningar. Parlamentet anser att frivillig delning av icke-personuppgifter mellan företag och sektorer bör främjas och baseras på rättvisa avtal, inklusive licensavtal. Parlamentet framhåller de immaterialrättsliga utmaningar som uppstår när deepfake framställs med hjälp av vilseledande, manipulerade data eller data som helt enkelt är av dålig kvalitet, oavsett om sådan deepfake innehåller data som kan vara upphovsrättsskyddade. Parlamentet är oroat över risken för massmanipulering av människor i syfte att destabilisera demokratier och efterlyser såväl ökad medvetenhet och mediekompetens som åtgärder för att snarast möjligt tillgängliggöra AI-teknik för verifiering av fakta och information. Parlamentet anser att granskningsbara register med icke-personuppgifter som används genom hela livscykeln för AI-baserad teknik i överensstämmelse med gällande dataskyddsbestämmelser skulle kunna underlätta spårning av användning av upphovsrättsskyddade verk och därigenom bättre skydda rättsinnehavarna och bidra till integritetsskyddet, om kravet på att föra ett granskningsbart register utvidgades till att omfatta data som innehåller eller är härledda ur bilder och/eller videor som innehåller biometriska uppgifter. Parlamentet betonar att AI-tekniken skulle kunna vara användbar när det gäller att kontrollera efterlevnaden av immateriella rättigheter, men att den samtidigt skulle förutsätta mänsklig granskning och en garanti för full transparens i alla AI-drivna beslutssystem. Parlamentet betonar att framtida AI-ordningar inte får kringgå eventuella krav på teknik med öppen källkod vid offentliga upphandlingar eller förhindra möjligheter att sammankoppla digitala tjänster. AI-system är programvarubaserade och bygger på statistiska modeller, som kan innehålla fel. Parlamentet betonar att AI-genererat material inte får vara diskriminerande och att ett av de effektivaste sätten att minska förekomsten av snedvridning i AI-system är att – i den mån det är möjligt enligt unionsrätten – säkerställa att största möjliga mängd icke-personuppgifter är tillgänglig för utbildningsändamål och maskininlärning. Kommissionen uppmanas att reflektera över användningen av allmänt tillgängliga data för sådana ändamål.

19. Europaparlamentet framhåller vikten av att strategin för den digitala inre marknaden genomförs fullt ut, så att såväl tillgången till icke-personuppgifter samt uppgifternas interoperabilitet ökar inom EU. Parlamentet betonar att EU-strategin för data måste säkerställa en balans mellan å ena sidan främjande av dataflöden samt allmän tillgång till och användning och delning av data och å andra sidan skyddet av immateriella rättigheter och företagshemligheter, samtidigt som bestämmelserna om dataskydd och integritet respekteras. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att utvärdera huruvida unionens bestämmelser om immateriella rättigheter är ett adekvat verktyg för att skydda data, inbegripet sektorsdata som behövs för utvecklingen av AI, och påminner om att strukturerade data – till exempel databaser – som åtnjuter immaterialrättsligt skydd kanske inte vanligtvis betraktas som data. Parlamentet anser att det måste tillhandahållas fullständig information om användningen av immaterialrättsligt skyddade data, i synnerhet inom ramen för förbindelserna mellan plattformar och företag. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att skapa ett gemensamt europeiskt dataområde.

20. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen funderar över huruvida det vore lämpligt med lagstiftning om frågor som påverkar förbindelserna mellan ekonomiska aktörer vars mål är att använda icke-personuppgifter, och välkomnar en eventuell översyn av databasdirektivet och ett eventuellt förtydligande av hur direktivet om skydd av företagshemligheter ska tillämpas som allmän ram. Parlamentet ser med intresse fram emot resultaten av det offentliga samråd som sjösatts av kommissionen om EU-strategin för data.

21. Europaparlamentet framhåller att kommissionen måste sträva efter att tillhandahålla ett balanserat och innovationsdrivet immaterialrättsligt skydd till förmån för de europeiska utvecklarna av AI-teknik, för att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft, också gentemot eventuellt rättegångsmissbruk, och sträva efter att rättsligt sett säkerställa så stor förutsebarhet som möjligt för användarna, särskilt vid internationella förhandlingar, i synnerhet vad gäller de pågående diskussionerna om AI och datarevolutionen inom Wipo. Parlamentet välkomnar att kommissionen nyligen lämnat unionens synpunkter till Wipos allmänna samråd om Wipos utkast till sammanfattande dokument om politik rörande immateriella rättigheter och artificiell intelligens. Parlamentet påminner i detta avseende om unionens etiska skyldighet att stödja utvecklingen runt om i världen genom att underlätta gränsöverskridande samarbete om AI, bland annat genom inskränkningar och undantag för gränsöverskridande forskning och text- och datautvinning, i enlighet med direktivet om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden.

22. Europaparlamentet är fullt medvetet om att framsteg på AI-området måste kombineras med offentliga infrastrukturinvesteringar, digital kompetenshöjning och stora förbättringar vad gäller konnektivitet och interoperabilitet om man ska kunna utnyttja AI fullt ut. Parlamentet betonar därför vikten av säkra och hållbara 5G-nät för att AI-teknik ska kunna användas på bred front, men framför allt det arbete som krävs för infrastruktur och dess säkerhet i hela unionen. Parlamentet noterar att det pågår intensiv patenteringsverksamhet inom transportsektorn när det gäller AI. Parlamentet uttrycker sin oro över att detta kan leda till rättstvister i stor skala, till skada för branschen som helhet, och eventuellt också för trafiksäkerheten, om vi inte snarast lagstiftar om utvecklingen av AI-relaterad teknik på unionsnivå.

23. Europaparlamentet ger sitt stöd till kommissionens beredvillighet att uppmana centrala aktörer i tillverkningsindustrin – transporttillverkare, AI- och konnektivitetsinnovatörer, tjänsteleverantörer i turismsektorn och andra aktörer i bilbranschen – att enas om på vilka villkor de är beredda att dela med sig av sina data.

24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.

 


MOTIVERING

Begreppet artificiell intelligens (AI) avser ett vetenskapligt forskningsområde vars ursprung går tillbaka till mitten av 1900-talet. Dess ambitiösa mål är att förstå hur det mänskliga kognitiva systemet fungerar för att kunna kopiera det och på så vis skapa jämförbara beslutsprocesser. Sedan några år tillbaka har AI trätt in i en ny era tack vare den mycket större beräkningskapaciteten, mångfaldigandet av dataset och kraftfulla algoritmer.

 

Denna nya dynamik gynnar utvecklingen och spridningen av AI inom många olika sektorer. Den gör till exempel att analysen av kliniska stickprov kan automatiseras och trafikljusen anpassas efter vägtrafiken utan mänskligt ingripande. Denna teknik har alltså mycket stor innovationspotential, och EU måste inrätta en operativ rättslig ram för utvecklingen av en europeisk AI och föra en offentlig politik som kan hantera utmaningarna, i synnerhet vad gäller unionsmedborgarnas utbildning och ekonomiskt stöd till tillämpad forskning och grundforskning. Det är mycket viktigt att denna ram tar hänsyn till de immateriella rättigheterna så att innovation och kreativitet inom detta område uppmuntras och skyddas.

 

Definitionen av AI är omdebatterad, men rättslig förutsebarhet kommer sannolikt att utgöra ett incitament till de investeringar som måste göras i unionen inom detta område, och det vore därför bra med en flexibilitet i regelverket som tar hänsyn till att AI i praktiken kan anta många olika former och som gör att det inte blir förlegat (och kan hantera de tekniska framstegen).

 

I ett tidigt skede måste man först och främst överväga en utvärdering av patenträtten mot bakgrund av utvecklingen av AI. Patenträtten skyddar tekniska uppfinningar, det vill säga produkter som erbjuder en ny teknisk lösning på ett visst tekniskt problem. Algoritmer, matematiska metoder och datorprogram kan således inte patentskyddas i sig, men de kan ingå i en teknisk uppfinning som skulle kunna patentskyddas. Om den europeiska AI:n ska kunna spridas måste ekonomiska aktörer, i synnerhet nystartade europeiska företag, känna till denna möjlighet.

 

Antalet patentansökningar som registrerats hos Europeiska patentverket och som avser uppfinningar med direkt anknytning till AI-funktioner (grundläggande AI-teknik) har mer än tredubblats under det senaste årtiondet: de gick från 396 år 2010 till 1264 år 2017. Men vi kan konstatera att de är många fler i vissa tredjeländer och att den internationella konkurrensen är stark inom detta strategiska område.

 

Patentverken använder sig dessutom av AI för att göra det lättare att göra efterforskningar avseende tidigare känd teknik. I detta hänseende är det viktigt att komma ihåg att även om tekniken är ett bra hjälpmedel bör den inte få ersätta den analys som görs vid en mänsklig granskning och som läggs till grund för beviljande av rättigheter. När det gäller patent är det också viktigt att understryka att komplexiteten i viss AI-teknik kan göra det svårare att kontrollera att uppfinningarna i fråga efterlever befintliga bestämmelser.

 

I ett senare skede kan den allt större autonomin i vissa beslutsprocesser leda till tekniskt eller konstnärligt skapande. Utvärderingen av immaterialrätten mot bakgrund av denna utveckling måste prioriteras inom denna del av unionsrätten för att främja en gynnsam miljö där kreativitet och innovation kan blomstra och upphovsmännen få ersättning. Människans medverkan fortsätter att spela en grundläggande roll för programmeringen av apparater som använder AI, valet av vilka data som ska matas in och tillämpningen av de resultat som erhålls. En så kallat stark AI, det vill säga som är medveten om sig själv, tycks onekligen ligga långt fram i tiden.

 

Vad gäller upphovsrätt skulle kraven på originalitet, som ger verken upphovsmannens personliga prägel, kunna vara ett hinder för skyddet av AI-genererade verk. Men detta krav tycks i allt större utsträckning handla om att objektivt sett ringa in en relativ nyhet som gör det möjligt att skilja skyddade verk från befintliga verk. Det gemensamma syftet med AI-genererat skapande och det så kallade traditionella skapandet är ändå utökningen av kulturarvet, även om skapandet sker på annat vis. När fallen av konstnärligt skapande som genererats av AI – såsom tavlan The Next Rembrandt[12], som genererats efter att 346 verk av konstnären digitaliserats och AI-behandlats – blir allt fler tycks vi närma oss en situation där vi erkänner att AI-genererat skapande kan anses utgöra konstverk med hänsyn till det kreativa resultatet snarare än den kreativa processen. Det bör också noteras att om det inte finns något skydd av AI-genererat skapande kan det leda till att uttolkarna av detta skapande också saknar rättigheter eftersom skyddet genom systemet med närstående rättigheter förutsätter att det finns en upphovsrätt till det tolkade verket.

 

Vi föreslår därför att man gör en bedömning av lämpligheten i att ge upphovsrätten till ett sådant ”kreativt verk” till den fysiska person som utarbetar och offentliggör det på lagligt vis, under förutsättning att den eller de som skapat den bakomliggande tekniken inte motsatt sig en sådan användning. Detta resonemang skulle vara i linje med det europeiska systemet för skydd av ”verk i form av data”. Sådana data kan utnyttjas som en del av de data som används för träning av AI-teknik för sekundärt skapande, däribland för kommersiella ändamål, under förutsättning att en sådan användning inte uttryckligen är förbehållen rättsinnehavarna.

 

Eftersom data och dataurvalet spelar en avgörande roll för utvecklingen av AI-teknik uppstår det många frågor som rör tillgängligheten till dessa data, i synnerhet vad gäller beroendet av data, inlåsningseffekterna, vissa företags dominerande ställning samt, mer allmänt, det otillräckliga dataflödet. Det kommer därför att vara viktigt att uppmuntra delning av data som genererats i EU i syfte att stimulera innovation på AI-området. På kort sikt skulle detta kunna göras i synnerhet genom åtgärder för att införliva direktivet om öppna data och främja ingående av licensavtal som incitament till delning av industriella data. På medellång sikt kommer kommissionens framtida förslag om en allmän rättslig ram för styrningen av gemensamma europeiska dataområden troligen att vara avgörande, i synnerhet för tillgången till databaser med känsliga uppgifter såsom inom hälso- och sjukvårdsområdet.


 

 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR DEN INRE MARKNADEN OCH KONSUMENTSKYDD (9.7.2020)

<CommissionInt>till utskottet för rättsliga frågor</CommissionInt>


<Titre>över immateriella rättigheter för utveckling av artificiell intelligens</Titre>

<DocRef>(2020/2015(INI))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Adam Bielan</Depute>

 

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet påminner om den potential som artificiell intelligens (AI) har när det gäller att tillhandahålla innovativa tjänster till företag, konsumenter och den offentliga sektorn. Parlamentet betonar den nyckelroll som AI-teknik kan spela i digitaliseringen av ekonomin inom många sektorer, såsom inom industri, hälso- och sjukvård, byggnadsbranschen och transporter, där tekniken kan leda till att nya affärsmodeller skapas. Parlamentet betonar att unionen aktivt måste anamma utvecklingen på detta område för att främja den digitala inre marknaden. Parlamentet understryker att utvecklingen och användningen av AI på den inre marknaden kommer att gynnas av ett trovärdigt, välavvägt och effektivt system för immateriella rättigheter. Parlamentet uppmärksammar vikten av att göra åtskillnad mellan AI-tillämpningar eller algoritmer, AI-genererade tekniker och produkter, databaser och enskilda uppgifter, vilka kräver olika former av rättigheter.

2. Europaparlamentet anser att banbrytande teknik som AI erbjuder både små och stora företag möjlighet att utveckla marknadsledande produkter. Parlamentet anser att alla företag eller andra ägare av sådana produkter bör åtnjuta ett lika starkt och effektivt skydd av immateriella rättigheter. Parlamentet anser att detta kan främja framväxten av europeiska små och medelstora företag och skapa en betydande konkurrensfördel för unionen. Parlamentet efterlyser en analys av konsekvenserna av missbruk från patenttrolls sida och av strategiska rättstvister om immateriella rättigheter, vilket kan fungera som ett konstgjort hinder för marknadstillträde och skydda etablerade marknadsaktörer. Parlamentet understryker vikten av AI-teknik när det gäller att säkra en mer transparent, effektiv och tillförlitlig hantering av immaterialrättsliga aspekter av transaktioner.

3. Europaparlamentet understryker vikten av åtgärder och informationskanaler som hjälper små och medelstora företag och uppstartsföretag att på ett effektivt sätt använda skyddet av immateriella rättigheter i samband med AI-teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erbjuda stöd till uppstartsföretag och små och medelstora företag genom programmet för den inre marknaden och centrum för digital innovation för att utveckla och skydda deras produkter, och på detta sätt ge dem möjlighet att till fullo utveckla sin tillväxtpotential och sina möjligheter att skapa sysselsättning i Europa. Parlamentet understryker vikten av att kommissionen och medlemsstaterna strävar efter att samordna arbetet med andra globala aktörer på området för immateriella rättigheter när det gäller utveckling av AI för att ta fram en globalt kompatibel strategi som skulle kunna gynna både små och medelstora företag och uppstartsföretag.

4. Europaparlamentet betonar vikten av att skydda immateriella rättigheter, inbegripet affärshemligheter, i alla rättsliga ramar för AI, särskilt när det gäller eventuella detaljerade krav för det begränsade antal tillämpningar som anses vara förknippade med hög risk, samtidigt som man uppmärksammar behovet av att förena dessa med tillämpningen av andra offentliga mål, inbegripet respekten för de grundläggande rättigheterna och friheterna. Parlamentet anser att lagstiftningen om visselblåsare måste genomföras effektivt om man ska kunna säkra utvecklingen av människocentrerad och tillförlitlig AI.

5. Europaparlamentet betonar att det utöver skyddet av immateriella rättigheter ligger i konsumenternas intresse att få rättslig säkerhet om tillåten användning av upphovsrättsskyddade verk, i synnerhet när det gäller komplicerade produkter som bygger på algoritmer. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för spårning av data, samtidigt som hänsyn tas till både datainsamlingens laglighet och skyddet av konsumenterna och de grundläggande rättigheterna.

6. Europaparlamentet konstaterar att bedömningen av AI-tillämpningar är en utmaning som kräver att nya metoder utvecklas och att marknadskontrollmyndigheterna har en lämplig administrativ kapacitet. Parlamentet noterar att anpassningsbara utbildningssystem kan komma att omjusteras efter varje inmatning av data, vilket skulle göra vissa enskilda förhandsoffentliggöranden verkningslösa.

7. Europaparlamentet anser att om AI-tillämpningar certifieras bör de uppfylla krav på transparens, förklarbarhet – i största möjliga utsträckning – och efterlevnad av etiska normer. Parlamentet konstaterar att detta mål, om det överhuvudtaget kan uppnås, inte nödvändigtvis uppnås endast genom ett enkelt offentliggörande av algoritmen eller dess kod. Parlamentet påminner om att dataset också är viktiga i denna process.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga hur man kan bedöma metoder som möjliggör testning av produkter, t.ex. på ett modulärt sätt eller med hjälp av kontrollverktyg, så att det blir möjligt att testa produkter på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som kraven på sekretess respekteras, så att man skyddar affärsintressena för innehavare av immateriella rättigheter.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

7.7.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alex Agius Saliba, Andrus Ansip, Brando Benifei, Adam Bielan, Hynek Blaško, Biljana Borzan, Vlad-Marius Botoş, Markus Buchheit, Dita Charanzová, Deirdre Clune, David Cormand, Petra De Sutter, Carlo Fidanza, Evelyne Gebhardt, Alexandra Geese, Sandro Gozi, Maria Grapini, Svenja Hahn, Virginie Joron, Eugen Jurzyca, Arba Kokalari, Marcel Kolaja, Kateřina Konečná, Andrey Kovatchev, Jean-Lin Lacapelle, Maria-Manuel Leitão-Marques, Adriana Maldonado López, Antonius Manders, Beata Mazurek, Leszek Miller, Kris Peeters, Anne-Sophie Pelletier, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Tomislav Sokol, Ivan Štefanec, Kim Van Sparrentak, Marion Walsmann, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pascal Arimont, Marco Campomenosi, Maria da Graça Carvalho, Edina Tóth, Stéphanie Yon-Courtin

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

43

+

ECR

Adam Bielan, Carlo Fidanza, Eugen Jurzyca, Beata Mazurek

EPP

Pascal Arimont, Maria da Graça Carvalho, Deirdre Clune, Arba Kokalari, Andrey Kovatchev, Antonius Manders, Kris Peeters, Andreas Schwab, Tomislav Sokol, Ivan Štefanec, Edina Tóth, Marion Walsmann

EUL/NGL

Kateřina Konečná, Anne-Sophie Pelletier

GREENS/EFA

David Cormand, Petra De Sutter, Alexandra Geese, Marcel Kolaja, Kim Van Sparrentak,

ID

Markus Buchheit, Marco Campomenosi, Virginie Joron, Jean-Lin Lacapelle

NI

Marco Zullo

RENEW

Andrus Ansip, Vlad-Marius Botoş, Dita Charanzová, Sandro Gozi, Svenja Hahn, Stéphanie Yon-Courtin

S&D

Alex Agius Saliba, Brando Benifei, Biljana Borzan, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Maria-Manuel Leitão-Marques, Adriana Maldonado López, Leszek Miller, Christel Schaldemose

 

0

-

 

 

 

1

0

ID

Hynek Blaško

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM (14.7.2020)

<CommissionInt>till utskottet för rättsliga frågor</CommissionInt>


<Titre>över immateriella rättigheter för utveckling av artificiell intelligens</Titre>

<DocRef>(2020/2015(INI))</DocRef>

Föredragande av yttrande: <Depute>Andor Deli</Depute>

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

Introduktion

1. Europaparlamentet välkomnar de ambitioner som kommissionen uttrycker i sina meddelanden av den 19 februari 2020, i sin vitbok Artificiell intelligens - en EU-strategi för spetskompetens och förtroende samt i den europeiska datastrategin, på området för artificiell intelligens (AI) och data. Parlamentet konstaterar dock att frågan om skydd av immateriella rättigheter i samband med utveckling av AI och relaterad teknik måste tas på större allvar.

2. Europaparlamentet betonar att utveckling och användning av AI och relaterad teknik gör det nödvändigt att diskutera tekniska, sociala, ekonomiska, etiska och rättsliga frågor och områdesövergripande följder på en rad olika politikområden, inbegripet immateriella rättigheter, och att ge svar och utforma politik på EU-nivå.

3. Europaparlamentet betonar att utvecklingen av AI och relaterad teknik inom transport och turism kommer att medföra innovation, forskning, investeringsmobilisering och betydande fördelar för ekonomin, samhället, miljön, allmänheten och säkerheten, och samtidigt göra sektorn mer attraktiv för yngre generationer och skapa nya sysselsättningsmöjligheter och mer hållbara affärsmodeller, men den bör inte få bli till skada för människor eller samhället.

4. Europaparlamentet noterar den globala konkurrensen mellan företag och ekonomiska regioner i utvecklingen av AI-lösningar för transportsektorn. Parlamentet pekar på behovet att stärka de europeiska transportföretagens internationella konkurrenskraft genom att se till att EU har ett gynnsamt klimat för utveckling och användning av AI-lösningar. Parlamentet understryker dessutom att AI också bör användas inom alla transportslag, både i städer och på landsbygden, och att ett helhetsgrepp och ett teknikneutralt och flexibelt tillvägagångssätt därför behövs för att på lämpligt sätt ta itu med alla utmaningar på området för transport och rörlighet.

5.  Europaparlamentet bekräftar att fastställande av en lämplig rättslig ram för immateriella rättigheter på EU-nivå i samband med innovationer inom AI och konnektivitet, samt för tillgång till och säkerhet för data, kommer att vara avgörande för utvecklingen och för en smidig, trygg och bred spridning av AI och relaterad teknik inom transport och turism.

6.  Europaparlamentet påpekar att strategier för skydd av immateriella rättigheter konstant kommer att behöva justeras, i takt med att AI utvecklas. Man kommer att behöva diskutera anpassning till denna föränderliga miljö med flexibel upphovsrätt, skydd av patent, varumärken och design eller till och med reglerna för affärshemligheter, och fundera på vilken lösning som kommer att ge innovatörerna ett så brett och robust immaterialrättsligt skydd som möjligt, som lyckas kombinera rättssäkerhet med uppmuntran av nya investeringar i privata initiativ, universitet, små och medelstora företag, offentlig-privata samarbetskluster till stöd för forskning och utveckling.

7. I sitt meddelande av den 8 april 2019[13] välkomnade kommissionen de sju centrala kraven i högnivågruppens riktlinjer, och Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa krav och inkludera dem i all lagstiftning som berör AI.

8. Europaparlamentet noterar det växande behovet av AI och relaterad teknik i samband med fjärrigenkänning eller biometrisk igenkänning, exempelvis i spårningsappar i transport- och turistsektorn, som ett nytt sätt att hantera covid-19 och eventuella framtida folkhälsokriser, utan att bortse från skyddet av de grundläggande rättigheterna, privatlivet och personuppgifter.

Immaterialrätt och AI-innovationer

9. Europaparlamentet konstaterar att dagens splittrade immaterialrättsliga ram och det osäkra rättsläget påverkar utvecklingen av AI och relaterad teknik för transportsektorn. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka i vilken utsträckning den immaterialrättsliga ramen är anpassad för AI-teknisk utveckling och att efter noggrann analys och översyn av befintlig lagstiftning lägga fram de lagförslag som den anser behövs för att säkerställa tillit, rättssäkerhet och transparens och undvika fortsatt splittring, för att på så sätt uppmuntra till investeringar i sådan teknik.

10. Europaparlamentet konstaterar att AI visserligen gör det möjligt att bearbeta stora datamängder i samband med immateriella rättigheter, men att tekniken inte kan ersätta mänsklig kontroll vad gäller beviljandet av immateriella rättigheter och fastställandet av ansvar vid överträdelser av immaterialrättsregler.

11. Europaparlamentet konstaterar, när det gäller AI:s användning av data, att användningen av upphovsrättsskyddade data måste utvärderas mot bakgrund av de undantag avseende text- och datautvinning som föreskrivs i direktivet om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden, och mot bakgrund av all användning som omfattas av begränsningar för och undantag från det immaterialrättsliga skyddet.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida det är möjligt och relevant för företag, inbegripet små och medelstora företag, att ta patent på programvara eller algoritmer, i syfte att både garantera innovationsskydd och säkerställa den öppenhet som krävs för att skapa förtroende för AI, liksom tillgänglighet för algoritmer för offentliga syften. Parlamentet betonar behovet av att värna lika villkor mellan dessa företag samt vikten av förenlighet med konkurrensrätten.

13. Europaparlamentet är fullt medvetet om att framsteg på AI-området måste kombineras med offentliga infrastrukturinvesteringar, digital kompetenshöjning och stora förbättringar vad gäller konnektivitet och driftskompatibilitet om man ska kunna utnyttja AI fullt ut. Parlamentet betonar därför vikten av säkra och hållbara 5G-nät för att AI-teknik ska kunna användas på bred front, men framför allt det arbete som krävs för infrastruktur och dess säkerhet i hela unionen. Parlamentet noterar att det pågår intensiv patenteringsverksamhet inom transportsektorn när det gäller AI. Parlamentet uttrycker sin oro över att detta kan leda till rättstvister i stor skala, till skada för branschen som helhet, och eventuellt också för trafiksäkerheten, om vi inte snarast lagstiftar om utvecklingen av AI-relaterad teknik på EU-nivå.

14. Europaparlamentet påpekar att standardessentiella patent (SEP) spelar en avgörande roll för att utveckla och sprida ny AI och relaterad teknik, och för att säkerställa driftskompatibilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra framtagandet av branschövergripande standarder och formell standardisering. Parlamentet påminner i detta sammanhang om kommissionens meddelande av den 29 november 2017 om SEP-licenser och de centrala krav som där fastställs för öppenhet vad gäller SEP, nämligen rättvis, rimlig och icke‑diskriminerande (FRAND) licensiering och tillsyn. Parlamentet vill särskilt uppmärksamma sådana SEP-licenser som kan förbättra tillgängligheten, trafiksäkerheten och tryggheten för transportanvändarna.

Immaterialrätt och data

15. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att se till att insamling och användning av data helt och fullt följer EU:s dataskyddsförordning och andra stränga dataskyddsregler. Parlamentet betonar vikten av att fortsätta att skydda de europeiska medborgarnas personuppgifter, men anser att det behövs en korrekt avvägning mellan dataskydd och immaterialrättsregler för att ge AI-innovatörer den flexibilitet de behöver.

16. Europaparlamentet välkomnar kommissionens mål att skapa ett gemensamt europeiskt dataområde, med investeringar i standarder, verktyg och infrastruktur. Parlamentet ger särskilt sitt stöd till inrättandet av ett gemensamt europeiskt dataområde för rörlighet, med beaktande av den existerande europeiska dataskyddslagstiftningen.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående och på allvar diskutera – och ta fram lagstiftningsförslag om – frågan om data och skydd av immateriella rättigheter, med rimlig och lämplig flexibilitet och med full respekt för principen om teknikneutralitet, också genom att utveckla initiativ för utbyte av bästa praxis och investera i forskning på det här området.

18. Europaparlamentet ser fram emot en framtida flexibel rättslig ram som skapar styrningsmöjlighet för gemensamma europeiska dataområden, och välkomnar kommissionen avsikt att stimulera datadelning dels från företag till myndigheter, dels mellan företag, och att se till att tillgång till data på FRAND-villkor endast blir obligatorisk när specifika omständigheter kräver det. Parlamentet framhäver vikten av tillgång till fordonsgenererade data för alla berörda parter i mobilitetssektorn för att gynna utvecklingen av innovativa datadrivna tjänster.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fästa särskild uppmärksamhet vid att ge små och medelstora företag och företagskluster tillgång till data som kan främja deras verksamhet och att ge teknikinstitut och universitet tillgång till data som kan vara till nytta för deras forskningsprogram.

20. Europaparlamentet ger sitt stöd till kommissionens avsikt att uppmana centrala aktörer i tillverkningsindustrin – transporttillverkare, AI- och konnektivitetsinnovatörer, tjänsteleverantörer i turistsektorn och andra aktörer i bilbranschen – att enas om på vilka villkor de är beredda att dela med sig av sina data.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

14.7.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

2

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Magdalena Adamowicz, Andris Ameriks, José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Marco Campomenosi, Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Johan Danielsson, Andor Deli, Karima Delli, Anna Deparnay-Grunenberg, Ismail Ertug, Gheorghe Falcă, Giuseppe Ferrandino, Mario Furore, Søren Gade, Isabel García Muñoz, Jens Gieseke, Elsi Katainen, Kateřina Konečná, Elena Kountoura, Julie Lechanteux, Bogusław Liberadzki, Benoît Lutgen, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Tilly Metz, Giuseppe Milazzo, Cláudia Monteiro de Aguiar, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Philippe Olivier, Rovana Plumb, Dominique Riquet, Dorien Rookmaker, Massimiliano Salini, Barbara Thaler, István Ujhelyi, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Lucia Vuolo, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Leila Chaibi, Angel Dzhambazki, Markus Ferber, Carlo Fidanza, Maria Grapini, Roman Haider, Alessandra Moretti

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

41

+

ECR

Angel Dzhambazki, Carlo Fidanza, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

NI

Mario Furore, Dorien Rookmaker

PPE

Magdalena Adamowicz, Andor Deli, Gheorghe Falcă, Markus Ferber, Jens Gieseke, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Benoît Lutgen, Marian-Jean Marinescu, Giuseppe Milazzo, Cláudia Monteiro de Aguiar, Massimiliano Salini, Barbara Thaler, Elissavet Vozemberg-Vrionidi

RENEW

José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Søren Gade, Elsi Katainen, Caroline Nagtegaal, Jan-Christoph Oetjen, Dominique Riquet

S&D

Andris Ameriks, Johan Danielsson, Ismail Ertug, Giuseppe Ferrandino, Isabel García Muñoz, Maria Grapini, Bogusław Liberadzki, Alessandra Moretti, Rovana Plumb, István Ujhelyi

VERTS/ALE

Ciarán Cuffe, Jakop G. Dalunde, Karima Delli, Anna Deparnay-Grunenberg, Tilly Metz

 

2

-

GUE/NGL

Leila Chaibi, Kateřina Konečná

 

6

0

GUE/NGL

Elena Kountoura

ID

Marco Campomenosi, Roman Haider, Julie Lechanteux, Philippe Olivier, Lucia Vuolo

 

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


 

 

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING (3.9.2020)

<CommissionInt>till utskottet för rättsliga frågor</CommissionInt>


<Titre>över immateriella rättigheter för utveckling av artificiell intelligens</Titre>

<DocRef>(2020/2015(INI))</DocRef>

Föredragande: <Depute>Sabine Verheyen</Depute>

 

 


FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1. Europaparlamentet påminner om att artificiell intelligens (AI) och tillhörande teknik mer allmänt bör stå till mänsklighetens tjänst och att deras fördelar bör få stor spridning, utan diskriminering. Eftersom den artificiella intelligensen utgörs av en ständigt föränderlig samling tekniker som utvecklas i ett högt tempo, och eftersom den successivt får ökad kapacitet att ta över uppgifter som normalt sett utförts av människor, kan den på lång sikt till och med komma att överträffa människans intellektuella kapacitet på vissa områden. Parlamentet betonar därför behovet att införa adekvata skyddsåtgärder, inbegripet – om rimligt – designsystem som fortlöpande involverar människor i processerna för kontroll och översyn, transparens och verifiering med avseende på beslut som fattas inom ramen för artificiell intelligens. Parlamentet erkänner att upphovsmän inom den kulturella och kreativa sektorn redan i stor utsträckning utnyttjar ny AI-teknik för att utforma sina konstnärliga verk.

2. Europaparlamentet betonar att unionen bör spela en avgörande roll när det gäller att – särskilt inom ramen för unionens lagstiftning och uppförandekoder – fastställa grundläggande principer för utveckling, införande, programmering och användning av artificiell intelligens, utan att hindra dess fortsatta utveckling eller hämma konkurrensen. Parlamentet påminner om att direktiv (EU) 2019/790 tillhandahåller en rättslig ram för användning av upphovsrättsskyddade verk inom text- och datautvinning, som är avgörande i alla AI-relaterade processer. Parlamentet framhåller därför kravet att alla verk som används måste vara tillgängliga på lagliga grunder och att rättsinnehavare måste garanteras rätten att i förebyggande syfte undanta sina verk från att användas i en AI-relaterad process utan deras tillstånd. Parlamentet betonar även behovet av en etisk ram och strategi för digitala data, vid behov åtföljd av lagstiftning där de grundläggande rättigheterna och unionens värden finns förankrade.

3. Europaparlamentet understryker vikten av att använda artificiell intelligens i skolor och vid universitet, så att dessa kan införa nya, effektivare inlärningsmetoder som kommer att bidra till att öka antalet framgångsrika elever respektive studerande. Parlamentet betonar vikten av att främja AI-läroplaner avsedda att hjälpa elever och studerande att förvärva den kunskap som behövs för framtida arbeten. Parlamentet betonar att AI-tekniken bör vara öppet tillgänglig för utbildnings- och forskningsändamål.

4. Europaparlamentet betonar att öppen och lika tillgång till artificiell intelligens i hela unionen och inom medlemsstaterna är av yttersta vikt. Parlamentet betonar att unionens stöd till innovation och forskning på området artificiell intelligens bör vara brett tillgängligt i hela unionen. Parlamentet betonar att särskilt stöd bör ges till utvecklare och användare av AI-teknik från missgynnade grupper och grupper bestående av personer med funktionsnedsättning.

5. Europaparlamentet anser att åtgärder för vägledning och rådgivning riktade till utvecklare och användare av AI-teknik med avseende på skydd av immateriella rättigheter bör vara brett tillgängliga.

6. Europaparlamentet påminner om att artificiell intelligens inte bara kan utföra uppgifter som tidigare utförts uteslutande av människor, utan även kan förvärva och utveckla autonoma och kognitiva funktioner genom erfarenhetsbaserad inlärning eller återkopplingsinlärning. Parlamentet framhåller ansvarsfrågans betydelse när det gäller AI-system som själva kan lära sig genom återkoppling. Parlamentet betonar att AI-system som tränats för detta så gott som på egen hand kan skapa och generera kulturella och kreativa verk, med endast ett minimum av mänsklig medverkan. Parlamentet noterar dessutom att AI-system kan utvecklas på ett oförutsägbart sätt genom att skapa originalverk som är okända till och med för de ursprungliga programmerarna. Detta bör också beaktas vid utformandet av en ram för skydd av de nyttjanderättigheter som följer av verken i fråga. Parlamentet påminner dock om att artificiell intelligens bör stödja och inte ersätta den mänskliga kreativiteten.

7. Europaparlamentet noterar att AI-system är programvarubaserade system som uppvisar ett intelligent beteende grundat på en analys av sin miljö. Parlamentet betonar att denna analys bygger på statistiska modeller som oundvikligen innehåller fel, i vissa fal med återkoppling som kopierar, förstärker och befäster befintliga snedvridningar, fel och antaganden. Parlamentet framhåller vikten av att se till att det finns system och metoder som gör det möjligt att kontrollera och förklara algoritmer samt lösa eventuella problem.

8. Europaparlamentet anser att immateriella rättigheter för utveckling av AI-teknik bör åtskiljas från immateriella rättigheter för AI-genererat innehåll. Parlamentet betonar vikten av att undanröja onödiga rättsliga hinder för utvecklingen av artificiell intelligens i syfte att frigöra potentialen hos sådan teknik inom kultur och utbildning.

9. Europaparlamentet betonar behovet att ta itu med upphovsrättsliga frågor med anknytning till AI-genererade kulturella och kreativa verk. Parlamentet understryker att det mänskliga skapande som verkens upphovsmän och producenter står för måste ligga till grund för systemet med immateriella rättigheter. Parlamentet konstaterar vidare att frågan i vilken utsträckning AI-genererade verk kan spåras tillbaka till en mänsklig upphovsman är av central betydelse. Parlamentet framhåller behovet att undersöka frågan huruvida det finns något slags ”ursprungligt skapande” som inte inbegriper mänsklig inblandning. Parlamentet anser att omfattande forskning behövs för att fastställa huruvida den bästa vägen framåt är att upphovsrätten till AI-genererade verk automatiskt tilldelas upphovsrättsinnehavaren för programvaran, algoritmerna eller programmen i den artificiella intelligensen i fråga, eftersom det krävs att en människa erkänns som upphovsman till ett nytt kreativt verk. Parlamentet välkomnar kommissionens anbudsinfordran för en studie om upphovsrätt och ny teknik.

10. Europaparlamentet uttrycker sin oro över det potentiella vakuum som uppstått mellan immateriella rättigheter och utvecklingen av artificiell intelligens och som skulle kunna göra de kulturella och kreativa sektorerna samt utbildningsområdet sårbara för AI-genererade upphovsrättsskyddade verk. Parlamentet är oroat över eventuella kränkningar av immateriella rättigheter och betonar vikten av att vara uppmärksam på eventuella marknadsmisslyckanden eller skada som uppstår. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja en övergripande, evidensbaserad och teknikneutral strategi för gemensamma, enhetliga upphovsrättsliga bestämmelser som är tillämpliga på AI-genererade verk i unionen. Detta skulle öka deras tillväxt och även attrahera investeringar från den privata sektorn i teknisk och ekonomisk utveckling inom sektorn för artificiell intelligens och robotteknik.

11. Europaparlamentet noterar utvecklingen av AI-kapacitet i samband med spridning av felaktig information och skapande av desinformation. Parlamentet är oroat över de många överträdelser av lagstiftningen om immateriella rättigheter som kan uppstå till följd av detta och är dessutom djupt oroat över risken för massmanipulering av människor i syfte att destabilisera demokratier. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang åtgärder för att stärka informations- och mediekompetensen, med digitaliseringen som en absolut nödvändig beståndsdel. Parlamentet vill att utveckling av programvara för verifiering av fakta och information ska prioriteras.

12. Europaparlamentet påminner om att data utgör den mest centrala delen i utvecklingen av AI-system samt i alla insatser för att träna dem. Parlamentet betonar att detta inbegriper strukturerade data, såsom databaser, upphovsrättsskyddade verk och andra verk som åtnjuter immaterialrättsligt skydd och som kanske inte vanligtvis betraktas som data. Parlamentet betonar därför att det också är viktigt att hantera begreppet immaterialrättsligt relevant användning i samband med AI-teknikens funktioner.

13. Europaparlamentet påpekar att det effektivaste sättet att minska förekomsten av snedvridning i AI-system är att se till att det finns tillgång till så mycket data som möjligt för att träna systemen i fråga. För detta syfte är det nödvändigt att begränsa alla onödiga hinder för text- och datautvinning samt underlätta gränsöverskridande användning.

14. Europaparlamentet betonar att när artificiell intelligens används bara som ett verktyg till stöd för en upphovsman i skapandeprocessen är den nuvarande upphovsrättsliga ramen fortfarande tillämplig på det verk som skapats utan hänsyn till den artificiella intelligensens inblandning.

15. Europaparlamentet rekommenderar att särskilda säkerhetsfunktioner och säkerhetsbestämmelser införs för att skydda rätten till integritet i samband med AI-teknik. Parlamentet betonar att det bör vara obligatoriskt att göra en integritetsgranskning av all AI-teknik.

16. Europaparlamentet påminner vidare om att unionens upphovsrättsreform medförde ett undantag för text- och datautvinning enligt vilket vetenskaplig forskning får dra nytta av fri dataanvändning, och text- och datautvinning som utförs för andra ändamål kommer också att tillåtas enligt det nya undantaget om ytterligare krav är uppfyllda.

17. Europaparlamentet betonar att artificiell intelligens också kan vara ett kraftfullt verktyg för att upptäcka och anmäla upphovsrättsskyddat innehåll online. Parlamentet betonar även behovet att ta itu med frågan om ansvar för upphovsrättsintrång och andra immaterialrättsintrång gjorda av AI-system, liksom frågan om äganderätten till data. Parlamentet betonar dock att en tydlig åtskillnad måste göras mellan autonoma intrång och kopiering av tredjepartsverk som underlättats eller inte förhindrats av den som hanterar AI-programvaran. Parlamentet anser att spårbarhet bör vara en nödvändig förutsättning för att man ska kunna fastställa ansvar eftersom just spårbarhet gör det möjligt att å ena sidan vidta rättsliga åtgärder och å andra sidan fastställa och korrigera brister.

18. Europaparlamentet betonar vikten av transparens och ansvar när det gäller strömningstjänsternas användning av algoritmer, så att tillgången till kulturellt och kreativt innehåll i olika former och på olika språk samt opartisk tillgång till europeiska verk kan garanteras på ett bättre sätt.

19. Europaparlamentet påminner om unionens etiska skyldighet att stödja utvecklingen runt om i världen genom att underlätta gränsöverskridande samarbete om artificiell intelligens, bland annat genom begränsningar och undantag för gränsöverskridande forskning och text- och datautvinning, och efterlyser därför med eftertryck påskyndade internationella åtgärder inom Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten för att uppnå detta.

20. Europaparlamentet erkänner att unionen på grund av de tekniska framsteg som gjorts i vissa stater har en grundläggande skyldighet att främja delning av nyttan med artificiell intelligens, med hjälp av ett antal verktyg, bland annat investeringar i forskning i samtliga medlemsstater.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.9.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Christine Anderson, Ilana Cicurel, Gilbert Collard, Gianantonio Da Re, Laurence Farreng, Tomasz Frankowski, Romeo Franz, Hannes Heide, Irena Joveva, Petra Kammerevert, Niyazi Kizilyürek, Predrag Fred Matić, Dace Melbārde, Victor Negrescu, Peter Pollák, Marcos Ros Sempere, Andrey Slabakov, Massimiliano Smeriglio, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Salima Yenbou, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Isabel Benjumea, Christian Ehler, Ibán García Del Blanco, Bernard Guetta, Marcel Kolaja, Elżbieta Kruk, Martina Michels

 


 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

28

+

PPE

Isabel Benjumea Benjumea, Christian Ehler, Tomasz Frankowski, Peter Pollák, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Milan Zver

S&D

Ibán García del Blanco, Hannes Heide, Petra Kammerevert, Predrag Fred Matić, Victor Negrescu, Marcos Ros Sempere, Massimiliano Smeriglio

RENEW

Ilana Cicurel, Laurence Farreng, Bernard Guetta, Irena Joveva

ID

Gilbert Collard

VERTS/ALE

Romeo Franz, Marcel Kolaja, Salima Yenbou

ECR

Elżbieta Kruk, Dace Melbārde, Andrey Slabakov

GUE/NGL

Niyazi Kizilyürek, Martina Michels

NI

Isabella Adinolfi

 

1

-

ID

Christine Anderson

 

1

0

ID

Gianantonio Da Re

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

1.10.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

3

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Manon Aubry, Gunnar Beck, Geoffroy Didier, Angel Dzhambazki, Ibán García Del Blanco, Jean-Paul Garraud, Esteban González Pons, Mislav Kolakušić, Gilles Lebreton, Karen Melchior, Jiří Pospíšil, Franco Roberti, Marcos Ros Sempere, Liesje Schreinemacher, Stéphane Séjourné, Raffaele Stancanelli, József Szájer, Marie Toussaint, Adrián Vázquez Lázara, Axel Voss, Tiemo Wölken, Javier Zarzalejos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Patrick Breyer, Evelyne Gebhardt

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

19

+

EPP

Geoffroy Didier, Esteban González Pons, Jiří Pospíšil, József Szájer, Axel Voss, Javier Zarzalejos

S&D

Ibán García Del Blanco, Evelyne Gebhardt, Franco Roberti, Marcos Ros Sempere, Tiemo Wölken

RENEW

Liesje Schreinemacher, Stéphane Séjourné, Adrián Vázquez Lázara

ID

Jean-Paul Garraud, Gilles Lebreton

ECR

Angel Dzhambazki, Raffaele Stancanelli

NI

Mislav Kolakušić

 

3

-

VERTS/ALE

Patrick Breyer, Marie Toussaint

GUE/NGL

Manon Aubry

 

2

0

RENEW

Karen Melchior

ID

Gunnar Beck

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

[1] EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

[2] EUT L 130, 17.5.2019, s. 92.

[3] EGT L 77, 27.3.1996, s. 20.

[4] EUT L 111, 5.5.2009, s. 16.

[5] EUT L 157, 15.6.2016, s. 1.

[6] EUT L 172, 26.6.2019, s. 56.

[7] EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.

[8] EUT L 303, 28.11.2018, s. 59.

[9] EUT L 186, 11.7.2019, s. 57.

[10] EUT C 252, 18.7.2018, s. 239.

[11] Att skapa förtroende för människocentrerad artificiell intelligens (COM(2019)0168).

[13] Att skapa förtroende för människocentrerad artificiell intelligens (COM(2019)0168).

Senaste uppdatering: 19 oktober 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy