Betänkande - A9-0183/2020Betänkande
A9-0183/2020

BETÄNKANDE om sysselsättning och socialpolitik i euroområdet 2020

8.10.2020 - (2020/2079(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Klára Dobrev


Förfarande : 2020/2079(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A9-0183/2020
Ingivna texter :
A9-0183/2020
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om sysselsättning och socialpolitik i euroområdet 2020

(2020/2079(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artiklarna 2, 3, 5 och 6.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

 med beaktande av artiklarna 4, 6, 9, 145, 148, 149, 151, 152, 153, 154, 155, 156, 158, 165, 166, 168, 174 och 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

 med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning[1],

 med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt kapitel IV (Solidaritet), och direktiv 2000/43/EG (direktivet om likabehandling oavsett ras),

 med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

 med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 1, 3, 4, 5, 8, 10 och 13,

 med beaktande av rådets förordning (EU) 2020/672 av den 19 maj 2020 om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av covid-19-utbrottet[2],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/559 av den 23 april 2020 om ändring av förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller införandet av särskilda åtgärder för att hantera covid-19-utbrottet[3],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 april 2020 Insatser mot coronaviruset – Utnyttja varje tillgänglig euro på alla sätt som går för att skydda liv och försörjning (COM(2020)0143),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/460 av den 30 mars 2020 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mobilisera investeringar i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem samt i andra sektorer av deras ekonomier som reaktion på covid-19-utbrottet (Investeringsinitiativ mot effekter av coronavirus)[4],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 mars 2020 En samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet (COM(2020)0112),

 med beaktande av det gemensamma forskningscentrumets tekniska rapport The COVID confinement measures and EU labour markets som offentliggjordes 2020 och särskilt dess analys av de senaste tillgängliga bevisen för mönstren för distansarbete i Europeiska unionen,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 juni 2019 En fördjupad europeisk ekonomisk och monetär union: Bedömning av läget fyra år efter de fem ordförandenas rapport – Europeiska kommissionens bidrag till eurotoppmötet den 21 juni 2019 (COM(2019)0279),

 med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 Europeiska planeringsterminen 2020 – Landsspecifika rekommendationer (COM(2020)0500),

 med beaktande av kommissionens meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten (COM(2020)0123) och rådets därpå följande beslut den 23 mars 2020 om detta,

 med beaktande av kommissionens förslag av den 26 februari 2020 om rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (COM(2020)0070),

 med beaktande av kommissionens förslag av den 22 november 2017 till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (COM(2017)0677) och parlamentets ståndpunkt av den 19 april 2018 om samma ämne[5],

 med beaktande av rådets beslut (EU) 2019/1181 av den 8 juli 2019 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik[6],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 december 2019 om den årliga strategin för hållbar tillväxt 2020 (COM(2019)0650),

 med beaktande av utkastet till gemensam sysselsättningsrapport från kommissionen och rådet av den 17 december 2019 som är ett följedokument till meddelandet om den årliga strategin för hållbar tillväxt 2020 (COM(2019)0653),

 med beaktande av kommissionens rekommendation av den 17 december 2019 till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet (COM(2019)0652),

 med beaktande av kommissionens rapport av den 17 december 2019 Rapport om förvarningsmekanismen 2020 (COM(2019)0651),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 november 2019 Om 2020 års utkast till budgetplaner: samlad bedömning (COM(2019)0900),

 med beaktande av de politiska riktlinjerna för kommissionen 2019–2024 En ambitiösare union: Min agenda för Europa, av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen,

 med beaktande av tillkännagivandet av Europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen i ”En ambitiösare union – Min agenda för Europa – Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission, 2019–2024”: För att stödja alla barn som behöver det kommer jag att skapa den europeiska barngarantin, som bygger på en idé från Europaparlamentet,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 april 2017 En europeisk pelare för sociala rättigheter (COM(2017)0250), särskilt princip 11 om stärkande av vikten av att främja barns rättigheter,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 8 juni 2020 Demografiska utmaningar – vägen framåt[7],

 med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juni 2011 om möjligheten att förena arbete och familjeliv i samband med demografiska förändringar (11841/11),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 april 2017 Ett initiativ för bättre balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare (COM(2017)0252),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets delegerade förordning (EU, Euratom) nr 480/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning 1303/2013[8],

 med beaktande av kommissionens förslag till rådets rekommendation av den 13 mars 2018 om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare (COM(2018)0132),

 med beaktande av kommissionens paket om sociala investeringar från 2013, med detaljerad information i dess meddelande Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020 (COM(2013)0083),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 april 2011 En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2011)0173) och av dess efterföljande genomförande- och utvärderingsrapporter,

 med beaktande av kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden[9],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2019/1158/EU av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU[10],

 med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 26 april 2017 Taking stock of the 2013 Recommendation on ”Investing in children: breaking the cycle of disadvantage SWD(2017)0258),

 med beaktande av kommissionens strategiska åtagande för jämställdhet 2016–2019 och europeiska jämställdhetspakten 2011–2020 och rådets slutsatser om detta av den 7 mars 2011[11] och kommissionens meddelande av den 5 mars 2020 En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020)0152),

 med beaktande av kommissionens rapport av den 29 maj 2013 Barcelonamålen: Utveckling av barnomsorgen i Europa för en hållbar och inkluderande tillväxt (COM(2013)0322),

 med beaktande av barnomsorgsmålen för 2002 års Barcelonaprocess om att barnomsorg skulle tillhandahållas för minst 90 % av barnen mellan tre år och den obligatoriska skolåldern och för minst 33 % av barnen under tre års ålder senast 2010,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 oktober 2016 Ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga efter tre år (COM(2016)0646),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Stärkta europeiska investeringar för tillväxt och sysselsättning – Andra etappen av Europeiska fonden för strategiska investeringar och en ny europeisk yttre investeringsplan (COM(2016)0581),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 En ny kompetensagenda för Europa – Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften (COM(2016)0381),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juli 2020 Europeisk kompetensagenda för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020)0274),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2016 Europeisk agenda för delningsekonomin (COM(2016)0356),

 med beaktande av paketet om cirkulär ekonomi (direktiven (EU) 2018/849[12], 2018/850[13], 2018/851[14] och 2018/852[15]),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 Europa investerar igen – Utvärdering av investeringsplanen för Europa (COM(2016)0359),

 med beaktande av kommissionens vitbok av den 16 februari 2012 En agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärbara pensioner (COM(2012)0055),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 oktober 2010 Solidaritet i hälsa: att minska ojämlikhet i hälsa i EU (COM(2009)0567),

 med beaktande av rådets slutsatser av den 7 december 2015 om främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivande faktor för ekonomisk och social utveckling i Europa (15071/15),

 med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2019 om sysselsättnings- och socialpolitik i euroområdet[16],

 med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2019 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2019[17],

 med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 om utbildning i den digitala eran: utmaningar, möjligheter och lärdomar för utformningen av EU:s politik[18],

 med beaktande av sin resolution av den 11 september 2018 om olika sätt att återintegrera arbetstagare efter skada eller sjukdom i sysselsättning av hög kvalitet[19],

 med beaktande av sin resolution av den 16 november 2017 om bekämpning av ojämlikhet som ett sätt att stimulera sysselsättning och tillväxt[20],

 med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2017 om minimiinkomstpolitik som ett sätt att bekämpa fattigdom[21],

 med beaktande av sin resolution av den 14 september 2017 om en ny kompetensagenda för Europa[22],

 med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter[23],

 med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om ett könsperspektiv på fattigdom[24],

 med beaktande av sin ståndpunkt av den 2 februari 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete[25],

 med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020[26],

 med beaktande av OECD:s och kommissionens initiativ State of Health in the EU och den tillhörande rapporten Health at a glance: Europe 2018,

 med beaktande av kommissionens rapport 2018 om pensioners tillräcklighet: inkomsternas nuvarande och framtida tillräcklighet under ålderdomen i EU, som offentliggjordes den 26 april 2018,

 med beaktande av kommissionens åldranderapport från 2018 med ekonomiska och budgetmässiga beräkningar för EU:s medlemsstater (2016–2070), som offentliggjordes den 28 maj 2018,

 med beaktande av den reviderade europeiska sociala stadgan och Turinprocessen, som inleddes 2014 och som syftar till att stärka den europeiska sociala stadgans fördragssystem inom Europarådet och i dess förhållande till EU-lagstiftningen,

 med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om att minska ojämlikhet i hälsa i EU[27],

 med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2020 om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19[28],

 med beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (september 2015) i samband med Europeiska unionens inledande rapport till kommittén (juni 2014),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (likabehandlingsdirektivet)[29], och av artikel 141 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (1992) om principen om lika lön för kvinnor och män för lika arbete eller likvärdigt arbete,

 med beaktande av kommissionens rapport om jämställdhet mellan kvinnor och män 2014,

 med beaktande av EU:s ungdomsstrategi för 2019–2027, som bygger på rådets resolution av den 26 november 2018, och Europa 2020-målet att minska andelen ungdomar som slutar skolan i förtid till mindre än 10 %,

 med beaktande av kommissionens genomförbarhetsstudie om en barngaranti – slutrapport från mars 2020,

 med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017 från april 2017 Ungdomsarbetslösheten – har EU:s politik gjort någon skillnad?, En bedömning av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juli 2020 Stöd till ungdomssysselsättning: en väg till jobb för nästa generation (COM(2020)0276),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (den europeiska rättsakten om tillgänglighet)[30],

 med beaktande av kommissionens ekonomiska vårprognos 2020,

 med beaktande av en studie från Europeiska nätverket för socialpolitik In-work poverty in Europe: a study of national policies, som offentliggjordes i maj 2019,

 med beaktande av rådets rekommendation från 2018 om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare (14582/18),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 av den 20 juni 2019 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen[31],

 med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om europeiskt skydd av gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare i samband med covid-19-krisen[32],

 med beaktande av kommissionens ekonomiska prognos från sommaren 2020,

 med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Identifying Europe’s recovery needs (SWD(2020)0098),

 med beaktande av rådets slutsatser av den 18 februari 2020 om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner (6129/20),

 med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

 med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A9‑0183/2020), och av följande skäl:

A. EU har gått in i den djupaste ekonomiska recessionen i dess historia, och den ekonomiska aktiviteten i Europa minskar ovanligt snabbt. Enligt den ekonomiska prognosen för sommaren 2020 beräknas EU:s BNP krympa med cirka 8,3 % och euroområdet med 8,7 % under 2020.

B. Covid-19-krisen gav upphov till en symmetrisk chock som påverkade alla medlemsstater, även om krisens effekter kommer att slå olika och ha en större inverkan på de mer än 109 miljoner människor som redan före pandemin riskerade att hamna i fattigdom. Krisen har satt hård press på de sociala trygghetssystemen att dämpa krisens sociala effekter och säkerställa rimliga levnadsförhållanden för alla liksom tillgång till grundläggande tjänster såsom sjukvård, utbildning och bostäder. Covid‑19‑krisen kommer sannolikt att öka nuvarande ojämlikheter och detta kräver en samordnad europeisk insats för att säkerställa social och territoriell sammanhållning.

C. Den rådande krisen medför också en risk för att de regionala och territoriella skillnaderna ökar mellan och inom medlemsstaterna.

D. En effektiv samordning av den ekonomiska och sociala politiken samt hälsopolitiken i Europa med den europeiska planeringsterminen i centrum är avgörande för att dämpa krisens effekter och säkerställa en återhämtning som är ekonomiskt innovativ, socialt rättvis och ekologiskt ansvarsfull. Ett större deltagande från Europaparlamentets sida stärker den demokratiska insynen i den europeiska planeringsterminen.

E. Genom rådets beslut av den 23 mars 2020 aktiverades den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten, vilket möjliggjorde den flexibilitet som behövdes för att vidta alla nödvändiga åtgärder till stöd för ekonomierna och hälso- och sjukvårdsystemen. Sociala investeringar är nödvändiga för att säkerställa en hållbar utveckling, fattigdomsutrotning och inkluderande samhällen.

F. Vissa politiska val och restriktiva investeringar som gjordes efter den finansiella och ekonomiska krisen fick beklagliga följder för det skydd som i vissa fall tillhandahölls av underfinansierade sociala system och hälso- och sjukvårdssystem, vilka inte kunde minska fattigdom och ojämlikhet i tillräcklig utsträckning, och förvärrade i vissa medlemsstater effekterna av pandemin.

G. Beslutsamma åtgärder och investeringar behövs för en snabb återhämtning som bör fokusera på att dämpa pandemins ekonomiska och sociala effekter, starta om den ekonomiska verksamheten, främja hållbar utveckling, den gröna omställningen, den digitala omvandlingen, och genomföra FN:s mål för hållbar utveckling, målen i den gröna given och Parisavtalet liksom principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att uppnå effektivare och starkare välfärdsstater.

H. För att dra nytta av den föreslagna faciliteten för återhämtning och resiliens bör medlemsstaterna upprätta planer för återhämtning och resiliens som bifogas deras nationella reformprogram, med beaktande av resultaten av den europeiska planeringsterminen samt nationella energi- och klimatplaner och rättvisa omställningsplaner, och rapportera om deras framsteg med genomförandet av planerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Medlemsstaterna bör upprätta särskilda planer för sociala framsteg med tydliga mål som anger var sociala investeringar kommer att göras och hur principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter kommer att tillämpas efter antagandet av den handlingsplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter som aviserats av kommissionens ordförande.

I. Socialt hållbara reformer är sådana som bygger på solidaritet, integration, social rättvisa, en rättvis fördelning av rikedom, jämställdhet, ett högkvalitativt offentligt utbildningssystem för alla, sysselsättning av god kvalitet och hållbar tillväxt – en modell som säkerställer jämställdhet och socialt skydd, ger utsatta grupper inflytande, ökar deltagande och medborgarskap samt förbättrar levnadsstandarden för alla medborgare. Stärkta sociala trygghetssystem är avgörande för kampen mot fattigdom och ojämlikhet, och även för att stödja inkluderande och hållbar tillväxt.

J. Enligt det medföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Identifying Europe’s recovery needs är det mest brådskande sociala behovet att hantera arbetslösheten. Enligt kommissionens beräkningar i detta dokument kommer det att behövas investeringar på 192 miljarder euro i social infrastruktur.

K. Arbetslösheten i euroområdet förväntas öka från 7,5 % under 2019 till cirka 9,5 % under 2020, med stora skillnader mellan medlemsstaterna. Ökningen av arbetslöshet kommer att skilja sig åt mellan sektorer, kön, åldrar och socioekonomiska grupper. De nationella systemen för korttidsarbete, lönesubventioner och stöd till företag, uppbackade av EU-åtgärder, gör att arbetstillfällen kan behållas och att lönerna i stort sett förblir oförändrade. På medellång sikt är många arbetstillfällen fortfarande starkt hotade, och stora insatser behövs för att hantera arbetslösheten. I framtiden kan det europeiska systemet för arbetslöshetsåterförsäkring begränsa dessa skillnader genom att hjälpa medlemsstaterna att täcka de kostnader som hör direkt samman med skapandet eller förlängningen av nationella system för korttidsarbete.

L. Under det första halvåret 2020 försämrades euroområdets arbetsmarknad mycket kraftigt av covid-19-pandemin och av de åtgärder som vidtogs för att begränsa den. Nedgången i sysselsättning på cirka 4 % under 2020 döljer en mer djupgående försämring vad gäller antalet arbetade timmar, eftersom anställda i systemen för korttidsarbete i praktiken är arbetslösa men fortsätter att vara anställda i statistiskt hänseende. För att räknas som arbetslös måste en person stå till arbetsmarknadens förfogande, vilket inte var möjligt överallt under de stränga nedstängningarna, och många personer med endast lösa band till arbetsmarknaden förlorade också motivationen att aktivt söka arbete och räknades därför inte som arbetslösa.

M. Bördan av arbetsmarknadens förfall är ojämnt fördelad mellan de olika kategorierna på arbetsmarknaden. Arbetstagare med otrygga arbetsvillkor och anställningskontrakt, inbegripet kontraktsarbetare och arbetstagare med anställning via bemanningsföretag, var de första som förlorade sina arbeten. De har ofta svårt att hävda sina rättigheter, har begränsad eller ingen anställningstrygghet eller begränsat eller inget socialförsäkringsskydd och utsätts för större hälso- och säkerhetsrisker. Ungdomsarbetslösheten har ökat mer än den totala arbetslösheten och egenföretagare har också drabbats hårt av nedstängningarna.

N. Huvudansvaret för att ta itu med ungdomsarbetslösheten ligger fortfarande på medlemsstaterna. Det handlar då om att utveckla och genomföra regelverk för arbetsmarknaden, utbildningssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

O. Enligt prognosen från sommaren 2020 förväntas flera hämmande faktorer påverka arbetsmarknadens återgång till situationen före pandemin, exempelvis tidsbegränsade och subventionerade system för korttidsarbete. Om perioden av svag ekonomisk aktivitet blir utdragen och med allt fler företag som förväntas skära ned eller lägga ned sin verksamhet kan systemen inte fullt ut förhindra en slutlig ökning av arbetslösheten. Den förväntade ökningen av arbetslösheten i hela EU kan bli särskilt svår att överbrygga i medlemsstater där arbetslösheten redan innan pandemin var relativt hög, där den ekonomiska återhämtningen förväntas gå långsamt eller där arbetsmarknaden och de sociala trygghetsnäten varken är effektiva eller ändamålsenliga.

P. Enligt Eurostat fanns det 2018 8,3 miljoner undersysselsatta deltidsarbetande arbetstagare i EU-28, 7,6 miljoner personer stod till arbetsmarknadens förfogande, men sökte inget arbete, och ytterligare 2,2 miljoner personer sökte arbete, utan att på kort varsel kunna börja arbeta. Under 2018 var det totalt 18,1 miljoner personer i EU-28 som upplevde en situation som påminde om arbetslöshet.

Q. Mellan 2002 och 2018 minskade andelen medelinkomstjobb i EU med 13 procentenheter.

R. Medlemsstaterna står inför strukturella utmaningar på arbetsmarknaden, till exempel lågt deltagande och kompetens- och kvalifikationsglapp. Det finns ett allt större behov av konkreta åtgärder för att integrera eller återintegrera icke förvärvsarbetande personer för att tillgodose efterfrågan på arbetsmarknaden.

S. Den försämrade situationen på arbetsmarknaden förväntas begränsa lönehöjningar och försvaga arbetstagarnas förhandlingsposition. Dialogen mellan arbetsmarknadens parter och kollektivförhandlingar är viktiga instrument för arbetsgivare och fackförbund för att fastställa rättvisa löner och arbetsvillkor, och kraftfulla kollektivavtalssystem ökar medlemsstaternas motståndskraft i ekonomiska kristider.

T. Rätten till kollektivförhandlingar är en fråga som rör alla arbetstagare i EU, med avgörande betydelse för demokratin och rättsstatsprincipen, inbegripet respekten för grundläggande sociala rättigheter och kollektivförhandlingar. Kollektivförhandlingar är en grundläggande rättighet i Europa, och EU-institutionerna är enligt artikel 28 i stadgan om de grundläggande rättigheterna skyldiga att respektera den. I detta sammanhang är en politik som respekterar, främjar och stärker kollektivförhandlingar och arbetstagarnas ställning i lönesättningssystemen avgörande för att skapa arbetsvillkor av hög kvalitet.

U. Andelen arbetstagare som omfattas av kollektivavtal har sedan 2000 sjunkit i 22 av 27 medlemsstater. Den genomsnittliga fackliga anslutningsgraden i EU ligger på omkring 23 %, med stora skillnader mellan medlemsstaterna, från 74 % till 8 %.

V. Löner som garanterar en rimlig levnadsstandard, starka system för kollektivförhandlingar, demokrati i arbetslivet, insyn i lönesättningen, förutsägbara arbetstider, flexibla arbetsformer, adekvat socialt skydd och investeringar i offentliga tjänster kan minska fattigdomen bland förvärvsarbetande, minska hälsorelaterade och sociala ojämlikheter, skapa efterfrågan och förbättra hälsa och välbefinnande.

W. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 erkänns arbetstagarnas behov av att kunna försörja sig på sin lön, liksom i Internationella arbetsorganisationens (ILO) konstitution, som grundades 1919. Enligt Eurofounds definition är en lön som går att leva på den inkomstnivå som behövs för att ge en anställd en enkel men socialt acceptabel levnadsnivå. Minimilönen ligger i de flesta länder fortfarande under fattigdomsgränsen.

X. Krisen kommer att ha stora konsekvenser för de sociala villkoren, särskilt för kvinnor, låginkomsthushåll och låginkomstfamiljer, äldre, minoriteter och andra utsatta grupper, vilket kommer att leda till ökad ojämlikhet, instabilitet, fattigdom, arbetslöshet och sociala skillnader samt undergräva sociala standarder och anställningsstandarder i Europa. De som löper störst risk att förlora sina arbeten och hamna i fattigdom är bland annat ungdomar, arbetstagare med otrygga arbetsvillkor, atypiska och tillfälliga anställningsavtal, lågutbildade, ofrivilligt deltidsarbetande och egenföretagare samt plattformsarbetare och migrerande arbetstagare. Många arbetstagare i samhällsbärande yrken i frontlinjen under covid-19-pandemin tillhör dessa utsatta kategorier.

Y. Krisen har visat att varje arbetstagare är nödvändig, och att om våra samhällen stängs ned, men ändå fungerar beror det inte bara på hälso- och sjukvårdspersonalen, forskarna och säkerhetspersonalen, utan i stor utsträckning också på städare, transportarbetare, kassapersonal i mataffärer, vård- och omsorgspersonal, leveransarbetare, hushållsarbetare, plattformsarbetare, personer på teletjänstcentraler, livsmedels- och jordbruksarbetare, fiskare och många andra vars bidrag är oumbärliga. Alltför ofta har dessa arbetstagare dåliga arbetsvillkor och låga löner, och i många sektorer är majoriteten kvinnor.

Z. Löne- och pensionsklyftan mellan kvinnor och män kvarstår och riskerar att fördjupas i och med covid-19-krisen. I EU som helhet tjänar kvinnor fortfarande i genomsnitt 16 % mindre än män och pensionsklyftan mellan kvinnor och män är nästan 37,2 % inom EU.

AA. I EU är det förbjudet med diskriminering på arbetsplatsen på grund av ålder, kön, könsidentitet, funktionsnedsättning, etniskt ursprung eller ras, religion eller tro eller sexuell läggning, och alla har rätt till likabehandling när det gäller rekrytering, arbetsvillkor, befordran, lön, tillgång till utbildning och tjänstepensioner.

AB. Under det kommande årtiondet förväntas arbetspolariseringen växa ytterligare, och andelen högkvalificerade och andelen lågkvalificerade arbeten förväntas öka. Den här trenden kommer sannolikt att förstärkas ytterligare av pandemin. Progressiv beskattning är en nödvändig förutsättning för att minska den allmänna ojämlikheten och finansiera väl fungerande välfärdsstater.

AC. Arbetslivet håller på att förändras i grunden på grund av teknisk innovation, digitalisering, demografiska förändringar, klimatförändringar och globalisering. Den nuvarande krisen har dessutom haft en enorm inverkan på våra arbetsrutiner. Att använda digital teknik och främja den på ett inkluderande sätt är ekonomiskt och socialt fördelaktigt på lång sikt, kan öka konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen, men också skapa problem såsom social isolering, digital utestängning, ökad ojämlikhet, uppgiftsskydd, försämring av arbetstagarnas hälsa och arbetsvillkor samt av deras arbetsrättsliga skydd. Investeringar i digitala färdigheter, kvalifikationer och formell utbildning för vuxna stärker arbetstagarnas anställbarhet, löneutvecklingen och företags konkurrenskraft. De ovannämnda globala problemen kräver en rättvis omställning så att ingen lämnas utanför.

AD. Den fria rörligheten för arbetstagare är en av Europeiska unionens grundläggande principer, och väsentlig för att den inre marknaden ska fungera väl.

AE. Genomförandet av EU:s rekommendation från 2013 om investering i barn har inte fått de resultat som utlovades. Den europeiska planeringsterminen har inte prioriterat kampen mot barnfattigdom och socialt utanförskap tillräckligt och EU-medel har inte använts i den utsträckning eller så strategiskt som de kunde ha gjorts. Införandet av en EU-garanti för barn med konkreta mål skulle vara ett effektivt sätt att se till att medlemsstaterna gör ett politiskt åtagande på hög nivå för att garantera barns sociala rättigheter, särskilt barn i utsatta situationer, och för att bekämpa barnfattigdom och social utestängning.

AF. Ojämlikhet i hälsa har sin grund i sociala ojämlikheter, med en särskild koppling till kön, utbildningsstandard, sysselsättning, inkomst, bostadsförhållanden och ojämlik tillgång till sjukvård, sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande tjänster.

AG. En hög hälsoskyddsnivå för människor måste garanteras i utformningen och genomförandet av unionens samtliga strategier och verksamheter.

AH. De flesta medlemsstater har någon form av system för minimilöner för att skapa ett säkerhetsnät för alla som riskerar att drabbas av fattigdom.

AI. Hemlösheten har ökat konstant i de flesta medlemsstater det senaste årtiondet. Varje natt är minst 700 000 personer hemlösa i EU, vilket är 70 % fler än för tio år sedan. Covid-19 har visat att hemlöshet är både en social kris och en folkhälsokris.

1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma en politisk strategi för att ersätta Europa 2020, i syfte att utrota fattigdom, sammanföra viktiga instrument som den europeiska gröna given, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den europeiska planeringsterminen till en mer långsiktig vision om en välfärdsekonomi och en hållbar miljö med bevarade sociala modeller, i linje med FN:s mål för hållbar utveckling.

2. Europaparlamentet noterar kommissionens landsspecifika rekommendationer för 2020. Parlamentet uttrycker sin oro över att medlemsstaterna har gjort få eller inga framsteg när det gäller sex av de tio landsspecifika rekommendationer som riktats till dem under 2019 och att framstegen är fortsatt ojämna mellan medlemsstater och politikområden, med särskilt få framsteg i fråga om en breddad skattebas, hälso- och sjukvård samt långtidsvård. Parlamentet understryker att de landsspecifika rekommendationerna bör vara förenliga med EU:s ekonomiska, sociala och miljömässiga mål. Parlamentet betonar att genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna är avgörande för att främja social delaktighet och förbättra de sociala rättigheterna, och för att uppnå full sysselsättning av god kvalitet och en socialt rättvis omställning. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna, oavsett om de är medlemmar i euroområdet, att genomföra rekommendationerna bättre, särskilt de som rör sysselsättning och sociala frågor. Parlamentet betonar att rekommendationerna bör utgå ifrån erfarenheterna från den tidigare krisen och insatserna mot den ekonomiska och sociala krisen till följd av covid‑19, och främja reglering av arbetsmarknaden, stärka motståndskraften i vår ekonomiska politik och stödja våra offentliga tjänster.

3. Europaparlamentet är bekymrat över covid-19-krisens förödande sociala konsekvenserna, särskilt för kvinnor, låginkomsthushåll och låginkomstfamiljer samt utsatta grupper, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning, personer som tillhör minoriteter, flyktingar och migranter samt arbetstagare som under krisen befinner sig i frontlinjen, vilket ytterligare spär på befintliga ojämlikheter och skapar nya och kan hota de sociala normerna och arbetsnormerna i Europa. Parlamentet betonar att endast en beslutsam och samordnad europeisk insats kommer att kunna motverka konsekvenserna av den nuvarande krisen och visa att EU är ett oumbärligt projekt baserat på social rättvisa, solidaritet och integration. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut skydda människors sociala rättigheter, och betonar den viktiga roll som paketet för återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU) måste spela för att hjälpa de mest missgynnade genom att säkerställa tillräcklig finansiering från Europeiska fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), för att stödja sysselsättningen, särskilt för ungdomar, genom Europeiska socialfonden (ESF) och för att främja EU:s sammanhållning, även i de yttersta randområdena.

4. Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas beslut att aktivera den allmänna undantagsklausulen som ger ökad flexibilitet för att vidta nödvändiga åtgärder och stödja de europeiska medborgarnas hälsa och civilskyddssystemen, bevara arbetstillfällen, stödja en robust återhämtning och stabilisera den europeiska sociala marknadsekonomin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja denna finanspolitiska flexibilitet för att förebygga och dämpa krisens sociala konsekvenser, stärka de sociala välfärdssystemen, finansiera arbetstillfällen av god kvalitet, offentliga tjänster, kampen mot fattigdom och den gröna omställningen. Parlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om att inleda ett omfattande offentligt samråd med samtliga beröra parter, i syfte att undersöka hur EU:s finanspolitiska regler skulle kunna utvecklas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att delta i diskussionen för att uppmuntra till hållbara tillväxtfrämjande sociala investeringar samtidigt som finanspolitisk hållbarhet upprätthålls.

5. Europaparlamentet betonar vikten av ett sunt och ansvarsfullt budgetförfarande och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att öka investeringarna som svar på hälsokrisen, särskilt investeringar i utbildning, sociala system och hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet påpekar att den europeiska planeringsterminen fortfarande saknar en agenda för att övervaka och ta itu med den ökande ojämlikheten i Europa. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra en bättre bedömning av de fördelningspolitiska effekterna av den offentliga politiken och obalanserna när det gäller inkomst- och förmögenhetsfördelning, även genom enskild ingående granskning i de fall då dessa obalanser upptäcks, som ett sätt att koppla ekonomisk samordning till sysselsättning och sociala prestationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka som bör vara de mest exakta indikatorerna för ekonomisk ojämlikhet, och att övervaka utvecklingen av ojämlikheter.

6. Europaparlamentet välkomnar EU:s återhämtningsplan Next Generation EU. Parlamentet efterlyser en balanserad strategi mellan å ena sidan den gröna och digitala omställningen och å andra sidan utbildnings- och vårdinfrastruktur samt social infrastruktur. Parlamentet insisterar på att återhämtningsplanen måste vara helt i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter och bidra till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och den europeiska gröna given. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja den allmänna undantagsklausulen för att investera i människor och välfärdssystem, och stödja lönsamma företag i svårigheter för att skydda arbetstillfällen och löner. Parlamentet efterlyser särskilda planer för sociala framsteg, för att säkerställa effektivare, rättvisare och starkare välfärdsstater. Parlamentet kräver en ambitiös flerårig budgetram, förstärkt med nya egna medel, och avvisar varje minskning av anslag till sammanhållningsinriktade program, såsom ESF+.

7. Europaparlamentet betonar vikten av att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling, bland annat inom ramen för den europeiska återhämtningsplanen för att säkerställa social rättvisa, social sammanhållning och framgång för alla. Parlamentet är bekymrat över att välfärdssystem i den rådande krisen är mer pressade än någonsin och att relaterade offentliga utgifter kommer att öka dramatiskt. Parlamentet framhåller att för att snabba på återhämtningen bör EU:s investeringar via återhämtningsplanen och den fleråriga budgetramen stimulera ekonomisk tillväxt med en stark social dimension, särskilt genom att stärka välfärdssystemen och investera i stabila sociala trygghetssystem, hälso- och sjukvård, utbildning, bostäder, sysselsättning, kultur, rättvisa, samt adekvata och tillgängliga offentliga sociala tjänster för att bekämpa krisens sociala konsekvenser och utrota fattigdom.

8. Europaparlamentet välkomnar kommissionens SURE-förslag som en nödåtgärd för att stödja medlemsstaternas system för korttidsarbete under covid-19-krisen, och att därmed öka företagens möjlighet att erhålla den likviditet som behövs för att återuppta den ekonomiska verksamheten och bevara arbetstillfällen. Parlamentet konstaterar att det är ett tillfälligt instrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att därför undersöka möjligheten för ett permanent specialinstrument som kan aktiveras – på medlemsstaternas begäran – i händelse av en oväntad kris som leder till att utgifterna för systemen med korttidsarbete och liknande åtgärder ökar stadigt.

9. Europaparlamentet betonar på nytt EU-kommissionens åtagande att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF) som svar på covid‑19‑krisens följder för sysselsättningen. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att snabbt lämna in ansökningar till kommissionen om finansiering som ska hjälpa arbetstagare i EU som har förlorat sitt arbete till följd av covid-19, och som ska användas för deras omskolning, fortbildning och återinträde på arbetsmarknaden.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att ekonomiskt stöd endast ges till företag som inte är registrerade i de länder som anges i bilaga 1 i rådets slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att stödmottagarna respekterar de grundläggande värden som fastställs i fördragen och att företag som får offentligt ekonomiskt stöd skyddar arbetstagarna, garanterar anständiga arbetsvillkor, respekterar fackföreningar och tillämpliga kollektivavtal, betalar sin skatt och avstår från aktieåterköp eller utbetalning av bonusar till chefer eller utdelningar till aktieägare.

11. Europaparlamentet betonar den sociala resultattavlans centrala roll för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar kommissionen att förstärka resultattavlan så att den återspeglar alla 20 principer i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och att utveckla sociala mål, inbegripet för fattigdomsutrotning, samt en metod som integrerar de sociala aspekterna av faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Parlamentet betonar vikten av förhandsutvärderingar samt grundliga efterhandsutvärderingar av de nationella reformprogrammen.

12. Europaparlamentet är bekymrat över covid-19-krisens konsekvenser som påverkar den europeiska arbetsmarknaden negativt, och över de förluster av arbetstillfällen av aldrig skådad omfattning, särskilt inom strategiska sektorer, samt över den relaterade ökningen av fattigdom och skillnader i levnadsstandard, vilket framför allt kommer att påverka ungdomar, kvinnor och arbetstagare med lågkvalificerade jobb, i den informella ekonomin och med osäkra anställningar. Parlamentet påminner om att kommissionens ordförande har aviserat att ett EU-system för arbetslöshetsåterförsäkring kommer att läggas fram. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra åtgärder för att bevara sysselsättningen och främja flexibla arbetsformer för att behålla arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lämpligt sätt investera i effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder, utbildning och livslång lärande, och att fullt ut utnyttja befintliga och nya EU-finansieringsinstrument för att förebygga långtidsarbetslöshet, särskilt i demografiskt mycket missgynnade regioner, såsom landsbygden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att också skapa nya sysselsättningsmöjligheter, bland annat genom offentliga investerings- och sysselsättningsprogram, och att stärka de offentliga arbetsförmedlingarnas roll med särskilt fokus på att hjälpa ungdomar, personer med funktionsnedsättning och personer som utsätts för diskriminering att komma in på arbetsmarknaden.

13. Europaparlamentet noterar med stor oro den höga ungdomsarbetslösheten i ett antal medlemsstater och de bräckliga anställningsavtal som unga arbetstagare har, särskilt i sektorer som är hårt drabbade av covid-19. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att ta itu med ungdomsarbetslösheten genom att fullt ut utnyttja befintliga och nya finansieringsinstrument såsom ungdomsgarantin och Erasmus +. Parlamentet efterlyser en effektivare och mer inkluderande ungdomsgaranti med särskilt fokus på sysselsättning av god kvalitet och med anständig lön, där de som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden uppmärksammas särskilt.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att covid-19-pandemin inte förvärrar situationen för dem som är längst ifrån arbetsmarknaden, såsom anhörigvårdare, långvarigt sjuka, personer med funktionsnedsättning, hälsoproblem eller svåra kroniska sjukdomar, migranter och flyktingar samt personer från etniska och religiösa minoriteter.

15. Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag är oerhört viktiga för hållbar och inkluderande utveckling, ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka sitt stöd till små och medelstora företag och deras arbetstagare så att de kan återuppta sin ekonomiska verksamhet och ställa om till en mer digital och grön ekonomi.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt verka för den cirkulära och sociala ekonomins utveckling, främja social innovation och sociala företag, stärka deras hållbarhet, samt uppmuntra arbetsformer som skapar arbetstillfällen av hög kvalitet.

17. Europaparlamentet anser att om vi ska kunna behålla och öka vår globala konkurrenskraft måste arbetsrätten i medlemsstaterna vara tydlig, enkel och flexibel samtidigt som höga arbetsrättsliga standarder upprätthålls.

18. Europaparlamentet betonar att ett framgångsrikt genomförande av EU:s återhämtningsplan kräver en ordentlig social dialog på alla nivåer med ett effektivt deltagande av arbetsmarknadens parter, stärkta rättigheter för arbetstagare och fackförbund, samt kollektivförhandlingar och arbetstagarnas deltagande, vilka är grundläggande verktyg för demokrati och inkludering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja kapacitetsuppbyggnad hos arbetsmarknadens parter, bland annat genom ESF+, för att stärka facklig anslutning, social dialog, kollektivförhandlingar och arbetstagarnas deltagande i frågor som rör företaget, och att respektera kollektivavtal i offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också se till att arbetsmarknadens parter deltar fullt ut i utformandet av politiken, inbegripet den europeiska planeringsterminen.

19. Europaparlamentet välkomnar den andra fasen i kommissionens samråd med arbetsmarknadens parter om en EU-ram för minimilöner. Parlamentet konstaterar att anständiga löner är viktiga för rättvisa arbetsvillkor och en blomstrande social marknadsekonomi. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkra anständiga löner över fattigdomsgränsen för alla arbetstagare genom kollektivavtal eller genom nationell lagstiftning. Parlamentet anser att stärkta kollektivförhandlingar är ett av de bästa sätten att främja anständiga löner i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga hindren för social dialog inom EU, och att lägga fram en europeisk ram för minimilöner för att utrota fattigdom bland förvärvsarbetande i linje med nationella traditioner och med vederbörlig respekt för nationella arbetsmarknadsparters självbestämmanderätt och väl fungerande kollektivförhandlingsmodeller. Parlamentet understryker att inga initiativ får inverka negativt på arbetsmarknadsparternas självbestämmanderätt eller lönesättningen i kollektivförhandlingssystemen, Parlamentet vill se en samordnad strategi på EU-nivå för att undvika osund konkurrens om arbetskostnaderna och öka den uppåtgående sociala konvergensen för alla. Parlamentet betonar vidare att en arbetstagare bör kunna tillgodose sina och sina familjers behov på sin lön, och varje arbetstagare i unionen bör ha en lön som går att leva på. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man kan identifiera vad ”en lön som går att leva på” skulle kunna omfatta och hur den bör mätas, vilket skulle kunna fungera som ett referensverktyg för arbetsmarknadens parter.

20. Europaparlamentet efterlyser tillgång till offentliga, solidaritetsbaserade och tillräckliga ålderspensioner för alla arbetstagare och egenföretagare som ligger över fattigdomsgränsen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera pensionssystemens tillräcklighet och hållbarhet. Parlamentet anser att reformer av pensionssystemen bör fokusera på den faktiska pensionsåldern och bland annat spegla tendenser på arbetsmarknaden, födelsetal, hälsan och välståndet, arbetsvillkoren och den ekonomiska försörjningskvoten, och åtföljas av strategier för aktivt åldrande. Parlamentet anser att dessa reformer också måste beakta situationen för de miljontals arbetstagare i Europa, framför allt kvinnor och unga samt egenföretagare, som har osäkra och otrygga anställningar, perioder med ofrivillig arbetslöshet och reducerad arbetstid. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör inleda en konstruktiv dialog med arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer och möjliggöra en lämplig infasning av reformerna.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en omfattande bedömning av arbets- och anställningsvillkoren för arbetstagare i frontlinjen och för personal inom samhällsviktig verksamhet, plattformsarbetare, arbetstagare med atypiska anställningsformer och arbetstagare med otrygga anställningsformer där orsakerna till deras otrygga situation fastställs, att föreslå ett europeiskt regelverk med tydliga och enkla riktlinjer för att säkerställa lämplig arbetstid, anständiga arbetsvillkor för alla arbetstagare, rättigheter och allmän tillgång till socialt skydd, och att stärka andelen arbetstagare som omfattas av kollektivavtal, bekämpa osäkra anställningsavtal, falskt egenföretagande, nolltimmarskontrakt och otillbörligt utnyttjande av atypiska avtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa strikta gränser för underentreprenader och förbättra standarderna för socialt skydd, samt att tillhandahålla riktlinjer för att testa oberoende uppdragstagares anställningsstatus i syfte att bekämpa falskt egenföretagande. Parlamentet betonar att arbetstagare som omfattas av tillfälliga eller flexibla anställningsavtal bör åtnjuta samma skydd som övriga arbetstagare.

22. Europaparlamentet noterar med oro att arbetstagare med atypiska anställningsformer och egenföretagare inte har tillräcklig eller helt saknar tillgång till socialt skydd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att ta itu med dessa problem, särskilt genom att följa rådets rekommendation av den 8 november 2019 om tillgång till socialt skydd för löntagare och egna företagare. Parlamentet betonar behovet av att åstadkomma allmän tillgång till socialt skydd, särskilt i den nuvarande svåra situationen.

23. Europaparlamentet understryker att den aktuella pandemin har visat på betydelsen av digitala lösningar, särskilt distansarbete, och på behovet av att fastställa riktlinjer och bestämmelser i detta avseende på EU-nivå. Parlamentet anser att flexibla arbetsformer, distansarbete och icke lokalbundet arbete kan fylla en viktig funktion när det gäller att bevara sysselsättning, främja bättre balans mellan arbete och privatliv, bidra till minskade koldioxidutsläpp från daglig pendling, bättre sysselsättningsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning, och kan fungera som ett verktyg för att hantera landsbygdens avfolkning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå en EU-agenda för distansarbete, inklusive ett lagstiftningsförslag för att säkerställa anständiga arbetsvillkor, med respekt för arbetstid, ledighet, balans mellan arbete och fritid och rätten att koppla ned. Parlamentet betonar att det behövs ett särskilt fokus på situationen för föräldrar med barn, ensamstående föräldrar och anhörigvårdare som löpande vårdar beroende anhöriga, eftersom covid-19-pandemin har visat att dessa grupper har haft svårast att förena arbetsliv och familjeliv vid distansarbete. Parlamentet understryker därför vikten av lämpliga barnomsorgslösningar.

24. Europaparlamentet är bekymrat över säsongsarbetares och andra gränsarbetares arbets- och levnadsvillkor, särskilt i låglönesektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka möjligheten att överföra rättigheter och säkerställa rättvisa arbetsförhållanden för mobila arbetstagare, gränsarbetare och säsongsarbetare i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut engagera sig i digitaliseringen av offentliga tjänster för att underlätta rättvis rörlighet för arbetstagarna, särskilt när det gäller samordningen av de sociala trygghetssystemen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att, efter en ordentlig konsekvensbedömning, lägga fram ett förslag till ett digitalt europeiskt socialförsäkringsnummer som också skulle kunna leda till en kontrollmekanism för både enskilda och berörda myndigheter för att säkerställa att socialförsäkringen betalas i enlighet med skyldigheterna. Parlamentet anser dessutom att varje arbetstagare måste ha full översikt över vilka deras arbetsgivare är och sina egna löne- och arbetsrelaterade rättigheter, antingen i enlighet med sektorns kollektivavtal eller, i förekommande fall, nationell lagstiftning. Parlamentet efterlyser vidare ett EU-omfattande ansvar från underentreprenörers sida inom vissa sektorer, exempelvis jordbruks- och köttindustrin, särskilt vid anställningsavtal på plats, och tydliga regler om underentreprenader i allmänhet.

25. Europaparlamentet konstaterar att covid-19-pandemin har lett till ökade hälso- och säkerhetsrisker för miljontals arbetstagare. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att se över direktivet om biologiska agenser (2000/54/EG) i syfte att anpassa det till globala pandemier och andra extraordinära omständigheter och att säkra ett fullständigt skydd av arbetstagare mot risken för exponering. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram en ny strategisk ram för hälsa och säkerhet, ett direktiv om arbetsrelaterad stress och muskuloskeletala besvär, ett direktiv om psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen och en EU-strategi för psykisk hälsa, för att skydda alla arbetstagare på arbetsplatsen. Parlamentet efterlyser en stärkt roll för EU‑Osha för att främja hälsosamma och säkra arbetsplatser i hela unionen. Parlamentet betonar att investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen förbättrar kvaliteten i arbetet och välbefinnandet för arbetstagarna samt bidrar till den europeiska ekonomins produktivitet och konkurrenskraft.

26. Europaparlamentet är bekymrat över den begränsade sociala rörligheten och de ökade inkomstskillnaderna mellan generationer. Parlamentet framhåller att en utbredd ojämlikhet minskar produktiviteten i ekonomin och möjligheterna till hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att försöka komma till rätta med ojämlikheter och bekämpa diskriminering. Parlamentet betonar att medlemsstaterna bör utforma sina nationella skatte- och bidragssystem på ett sätt som minskar ojämlikhet, främjar rättvisa, skyddar hushåll och familjer och skapar incitament för att utbilda sig och delta på arbetsmarknaden, samtidigt som de säkerställer full överensstämmelse med FN:s mål för hållbar utveckling och de klimat- och miljömål som fastställs i den europeiska gröna given. Parlamentet betonar att investeringar i utbildning och kompetens, samt bättre utformade skatte- och bidragssystem är viktiga politiska verktyg för att minska ojämlikhet och främja lika möjligheter.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla internationella rättsliga skyldigheter när det gäller barns rättigheter som medlemsstaterna (och EU som helhet vad gäller vissa rättigheter) har åtagit sig att upprätthålla. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en EU-garanti för barn 2020. Parlamentet vill se att alla möjligheter i den fleråriga budgetramen 2021–2027 utnyttjas för att investera i barn, och att dess medel används för att utveckla det potentiella mervärdet i EU:s barngaranti i kampen mot fattigdom och skadliga negativa trender när det gäller demografiska förändringar i Europa. Parlamentet kräver initiativ till icke-bindande lagstiftning för att uppmuntra och ge medlemsstaterna incitament (genom grupptryck snarare än skyldigheter) att upprätta europeiska och nationella handlingsplaner för att säkerställa barns tillgång till de fem viktigaste sociala rättigheterna – tillgång till fri hälso- och sjukvård, fri utbildning, fri barnomsorg, anständiga bostäder och adekvat näring.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram en EU‑garanti för barn som bygger på trepelarstrategin i rådets rekommendation från 2013 om att investera i barn, samt en rättighetsbaserad, övergripande och integrerad strategi för fattigdomsbekämpning med ett fastställt mål för fattigdomsminskning, och en EU‑ram för nationella strategier mot hemlöshet genom att anta principen ”bostäder först” och en strategisk EU-ram för romer efter 2020 med konkreta mål och nationell finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att också genomföra en jämförande studie om medlemsstaternas olika system för minimiinkomster, som fastställer en undre gräns för socialt skydd och ett säkerhetsnät för behövande personer, och att lyfta fram bästa praxis i syfte att lägga fram en ram i detta avseende.

29. Europaparlamentet lyfter fram betydelsen av välfärdssystemens automatiska stabiliseringsdimension för att dämpa sociala chockvågor till följd av yttre effekter, till exempel recessioner. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att införa åtgärder som återupprättar anställningstrygghet genom att ge alla typer av arbetstagare socialt skydd, även vid uppsägningar. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna, med hänsyn till ILO:s rekommendation nr 202 som definierar ett socialt grundskydd, att säkerställa och öka sina investeringar i sociala trygghetssystem för att garantera att dessa klarar av att förebygga och utrota fattigdom och ojämlikhet samtidigt som deras hållbarhet säkerställs.

30. Europaparlamentet välkomnar att många medlemsstater under covid-19-pandemin har vidtagit extraordinära åtgärder för att förhindra och hantera hemlöshet genom att stoppa vräkningar och tillhandahålla nödbostäder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla tillgång till bostäder och erbjuda hållbara, proaktiva och reaktiva lösningar för att utrota hemlösheten till 2030. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in bättre och mer harmoniserade uppgifter om hemlöshet och integrera hemlöshet i all relevant politik.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram specifika förslag för att säkerställa en rättvis övergång när det gäller att förbättra bostäders energieffektivitet, och på bästa sätt ta itu med energifattigdom i linje med målen och principerna för den gröna given.

32. Europaparlamentet understryker att insyn i lönesättningen är avgörande för att motverka orättvisa löneskillnader och diskriminering. Parlamentet välkomnar därför kommissionens avsikt att införa bindande åtgärder för insyn i lönesättning, som bör innehålla ett index för lika lön mellan kvinnor och män och fullt ut respektera nationella arbetsmarknadsparters självbestämmanderätt. Parlamentet efterlyser ett snabbt antagande av dessa åtgärder för att ta itu med löne- och pensionsklyftorna mellan könen och för att undvika ytterligare könsrelaterade ojämlikheter och diskriminering på arbetsmarknaden. Parlamentet upprepar behovet av jämställdhetsintegrering inom alla budget- och politikområden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja entreprenörskap bland kvinnor och underlätta deras tillgång till finansiering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att återuppta förhandlingarna i rådet om direktivet om kvinnors deltagande i företagsstyrelser. Parlamentet vill se att mamma- och föräldraledigheten integreras bättre i pensionsrättigheterna.

33. Europaparlamentet är bekymrat över den ökande diskrimineringen och rasismen i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka genomförandet av lagstiftning, politik och system mot diskriminering, och att få ett slut på den strukturella diskrimineringen av minoriteter när det gäller tillgången till sysselsättning och på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande om riktlinjer för att förhindra segregering på arbetsmarknaden av minoriteter, inklusive etniska minoriteter, samt om standarder för en diskrimineringsfri rekryteringspolicy för medlemsstater och arbetsgivare, inklusive rekommendationer om att anta jämlikhetsplaner på företagsnivå och i kollektivavtal på sektorsnivå, och att inrätta arbetsgrupper för mångfald på arbetsplatserna, vilka bör motverka stereotyper, fördomar och negativa attityder, samt att förebygga diskriminering i samband med rekrytering, befordran, lön och tillgång till utbildning. Parlamentet understryker att dessa handlingsplaner för jämlikhet även bör användas för att främja etnisk och kulturell mångfald på arbetsplatsen, utveckla interna regler mot rasism, relaterad diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen, övervaka och granska rekrytering, utveckling och bevarande av arbetstagare genom ett segment om jämlikhet för att identifiera direkt eller indirekt diskriminerande praxis och anta korrigerande åtgärder för att minska ojämlikheten inom varje område. Parlamentet begär att dessa handlingsplaner för jämlikhet ska omfatta insamling av jämlikhetsdata i överensstämmelse med rätten till integritet och grundläggande rättigheter för dessa ändamål.

34. Europaparlamentet påpekar att åldersdiskriminering på arbetsmarknaderna måste bekämpas, bl.a. genom att öka medvetenheten om rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling, och genom att garantera möjligheterna till livslångt lärande genom skräddarsydda kurser och utbildningar.

35. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla tillgänglig och rimligt prissatt barnomsorg och förskoleverksamhet av god kvalitet, samt lång-och kortsiktig vård och sociala tjänster, bland annat för äldre och personer med funktionsnedsättning, för att underlätta självständigt boende och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att snabbt och fullt ut genomföra direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare. Dessutom efterlyser parlamentet utarbetandet av en EU-ram för omsorgstjänster för att fastställa minimistandarder och kvalitetsriktlinjer.

36. Europaparlamentet erkänner den avgörande roll som europeisk hälso- sjukvårdspersonal har spelat under pandemin. Parlamentet efterlyser en europeisk strategi för hälso- och sjukvårdpersonal för att säkerställa rättvis rörlighet i denna sektor och förbättra arbetsvillkoren för hälso- och sjukvårdspersonalen.

37. Europaparlamentet påpekar att den kris som orsakats av covid-19-pandemin har försämrat levnadsstandarden för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en övergripande och långsiktig EU‑handikappstrategi efter 2020 som bygger på samråd med personer med funktionsnedsättning och de familjemedlemmar eller organisationer som företräder dem. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta krisdämpande åtgärder i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning för att skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, deras fullständiga och faktiska deltagande och inkludering i samhället samt deras lika möjligheter och icke-diskriminerande tillgång till varor, tjänster och fritidsaktiviteter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också göra mer för att säkra tillgången till arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning genom att undanröja hinder, ta till vara de möjligheter som digitalt arbete erbjuder och skapa incitament för att anställa dem.

38. Europaparlamentet oroas över att lika många som tidigare lämnar skolan i förtid, särskilt bland marginaliserade grupper, och att andelen lågpresterande elever ökar. Parlamentet betonar att brister i grundläggande räkning, läs- och skrivkunnighet och digitala färdigheter utgör allvarliga hinder för ett meningsfullt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera att högkvalitativ, tillgänglig och inkluderande utbildning och livslångt lärande är en rättighet för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att investera i tillgänglig utbildning och yrkesutbildning av hög kvalitet med skräddarsytt stöd, vidta ökade åtgärder för fortbildning och omskolning, i synnerhet förvärv av digital kompetens, och att främja livslångt lärande för att arbetskraften ska kunna anpassa sig till arbetsmarknadens föränderliga krav. Parlamentet betonar också att utbildningsresultat påverkas negativt av social utestängning, diskriminering, stereotyper, fattigdom och segregering, vilket är områden som också måste åtgärdas. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en heltäckande analys av vilka drivkrafter som gör att unga lämnar skolan i förtid, inbegripet sociala aspekter, och att baserat på detta lägga fram ett förslag för att ta itu med problemet.

39. Europaparlamentet betonar att en matchning av kvalifikationer med kompetens och arbetstillfällen samt ett snabbt erkännande och bättre certifiering av yrkeskvalifikationer i EU kan bidra till en välfungerande och inkluderande europeisk arbetsmarknad, och att ett närmare samarbete mellan utbildningssystem och företag skulle kunna bidra till detta mål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja de digitala lösningarna på utbildningsområdet på bästa sätt, med beaktande av den snabba teknikutvecklingen och behoven på den framtida arbetsmarknaden.

40. Europaparlamentet understryker att kvalifikationer och certifierade kompetenser ger arbetstagare ett mervärde, förbättrar deras ställning på arbetsmarknaden och kan överföras vid omställningar på arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser en offentlig politik för kompetens som inriktas på certifiering och validering av kvalifikationer och meriter. Parlamentet betonar att kompetensbaserade ersättningssystem bör inrättas i företag med tillgång till offentliga medel för att höja arbetstagarnas kompetens i överenskommelse med arbetstagarnas representanter, eftersom detta system skulle säkerställa en avkastning på denna offentliga investering.

41. Europaparlamentet välkomnar den uppdaterade kompetensagendan för Europa, vars syfte är att uppfylla kompetenskraven och de framtida utmaningarna på EU:s arbetsmarknad, i samhället och i den ekologiska och digitala omställningen. Parlamentet understryker att man genom att stödja adekvata färdigheter med tonvikt på digital kompetens kommer produktiviteten förbättras och den ekologiska och digitala omställningen mot en grönare och smartare ekonomi underlättas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med digitalisering, automatisering, kompetensbrist och kompetensglapp samt digital utestängning. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt ungdomar, långtidsarbetslösa, offer för könsrelaterat våld, personer med funktionsnedsättning, romer och andra grupper som riskerar diskriminering. Parlamentet betonar det brådskande behovet av att inrätta en kompetensgaranti i linje med principerna för ungdomsgarantin så att alla européer ges möjligheter till kompetenshöjning och omskolning.

42. Europaparlamentet understryker behovet av att behandla sociala, ekonomiska och miljörelaterade bestämningsfaktorer för hälsa. Parlamentet efterlyser inrättandet av en europeisk hälsounion, stresstestning av EU:s hälso- och sjukvårdssystem, minimistandarder för hälso- och sjukvård av hög kvalitet, en europeisk mekanism för hälsoinsatser samt en förstärkning av EU:s hälso- och sjukvårdsmyndigheter och civilskyddskapacitet, allt på grundval av principerna om solidaritet, icke-diskriminering, strategiskt oberoende och samarbete, som sätter folkhälsoaspekter i centrum för utformningen och genomförandet av all unionspolitik och alla unionsåtgärder, i enlighet med fördraget, med systematisk bedömning av hälsokonsekvenserna av all relevant politik och särskild tonvikt på tillhandahållandet av hälso- och sjukvård och behandling av äldre. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillgång till högkvalitativ personcentrerad och tillgänglig hälso- och sjukvård, inbegripet effektiv och resursstark allmän förebyggande vård och hälsofrämjande åtgärder för alla. Parlamentet välkomnar att fokus vad gäller hälso- och sjukvård inom ramen för den europeiska planeringsterminen har flyttats från kostnadsbesparande åtgärder till en inriktning på prestationer och hälsoresultat. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sina insatser för att ta itu med ojämlikheter i hälsa mellan och inom EU:s medlemsstater, utveckla gemensamma indikatorer och metoder för att övervaka hälsan och resultaten i hälso- och sjukvårdssystemen i syfte att minska ojämlikheter, identifiera och prioritera områden som behöver förbättras och öka finansieringen. Parlamentet anser att kommissionen bör utvärdera hur effektiva de åtgärder varit som vidtagits för att minska ojämlikheter i hälsa som uppkommit till följd av politik mot sociala, ekonomiska och miljörelaterade riskfaktorer.

43. Europaparlamentet framhåller återigen vikten av rättsstatsprincipen – inbegripet oberoende och effektiva rättssystem, offentliga förvaltningar och offentlig upphandling av god kvalitet och robusta ramar för korruptionsbekämpning – som en grund för ett sunt företagsklimat, fungerande arbetsmarknader och en korrekt användning av EU‑medel. Parlamentet betonar att bedömningen av rättsstatsprincipen och rättsväsendets effektivitet därför även fortsättningsvis bör ingå i den europeiska planeringsterminen. Medlemsstaterna uppmanas att ratificera den reviderade europeiska sociala stadgan.

44. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

1.10.2020

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

6

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Atidzhe Alieva-Veli, Abir Al-Sahlani, Marc Angel, Dominique Bilde, Gabriele Bischoff, Vilija Blinkevičiūtė, Andrea Bocskor, Milan Brglez, Sylvie Brunet, David Casa, Leila Chaibi, Margarita de la Pisa Carrión, Klára Dobrev, Jarosław Duda, Estrella Durá Ferrandis, Lucia Ďuriš Nicholsonová, Rosa Estaràs Ferragut, Nicolaus Fest, Loucas Fourlas, Cindy Franssen, Heléne Fritzon, Helmut Geuking, Alicia Homs Ginel, France Jamet, Agnes Jongerius, Radan Kanev, Ádám Kósa, Stelios Kympouropoulos, Katrin Langensiepen, Miriam Lexmann, Elena Lizzi, Radka Maxová, Kira Marie Peter-Hansen, Dragoș Pîslaru, Manuel Pizarro, Dennis Radtke, Elżbieta Rafalska, Guido Reil, Daniela Rondinelli, Mounir Satouri, Monica Semedo, Beata Szydło, Eugen Tomac, Romana Tomc, Marie-Pierre Vedrenne, Marianne Vind, Maria Walsh, Stefania Zambelli, Tatjana Ždanoka, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Konstantinos Arvanitis, Brando Benifei, Marc Botenga, Samira Rafaela, Eugenia Rodríguez Palop

 


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

42

+

ECR

Lucia Ďuriš Nicholsonová, Helmut Geuking

GUE/NGL

Konstantinos Arvanitis, Marc Botenga, Leila Chaibi, Eugenia Rodríguez Palop

NI

Daniela Rondinelli

PPE

David Casa, Jarosław Duda, Rosa Estaràs Ferragut, Loucas Fourlas, Cindy Franssen, Radan Kanev, Stelios Kympouropoulos, Miriam Lexmann, Dennis Radtke, Eugen Tomac, Romana Tomc, Maria Walsh, Tomáš Zdechovský

Renew

Atidzhe Alieva-Veli, Sylvie Brunet, Dragoș Pîslaru, Samira Rafaela, Monica Semedo, Marie-Pierre Vedrenne

S&D

Marc Angel, Brando Benifei, Gabriele Bischoff, Vilija Blinkevičiūtė, Milan Brglez, Klára Dobrev, Estrella Durá Ferrandis, Heléne Fritzon, Alicia Homs Ginel, Agnes Jongerius, Manuel Pizarro, Marianne Vind

Verts/ALE

Katrin Langensiepen, Kira Marie Peter-Hansen, Mounir Satouri, Tatjana Ždanoka

 

6

-

ID

Dominique Bilde, Nicolaus Fest, France Jamet, Elena Lizzi, Guido Reil, Stefania Zambelli

 

7

0

ECR

Elżbieta Rafalska, Beata Szydło, Margarita de la Pisa Carrión

PPE

Andrea Bocskor, Ádám Kósa

Renew

Abir Al-Sahlani, Radka Maxová

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

 

 

Senaste uppdatering: 19 oktober 2020
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy